Turistguide Ekerö
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
KO08 Dok.Indd
Välkommen till Ekerö kommun ulturensulturens övärldövärld LL2008 Sommar-1 Sommar- och och vintertid vintertid INNEHÅLL VÄLKOMMEN TILL EKERÖ KOMMUN Två världsarv 4 Guideturer 6 Utfl yktsförslag 8 IVV-vandringsleder 10 SOMMARTID I KULTURENS ÖVÄRLD Evenemang 12 Ekebyhovs slott 19 Gröna rum – handelsträdgårdar, gårdsbutiker & självplock 20 Konsthantverk, antikt & kuriosa 22 Öppna Trädgårdar & Konstringen 23 Åtta medeltidskyrkor 24 Båtturer, gästhamnar & gästbryggor 25 Mat, kafé, boende, stuguthyrning & festlokaler 26 Friluftsliv & äventyr – vandra, bada, paddla, cykla, golfa, rida 30 VINTERTID I KULTURENS ÖVÄRLD Vinteraktiviteter 34 Julmarknader 36 Julbord 37 KARTA 38 SEVÄRDHETER/SIGHTS/SEHENSWURDIGKEITEN 39 Svenska/English/Deutsch SNABBGUIDE 48 Omslagsbild: L’Orfeo på Drottningholms Slottsteater 2007, Foto: Bo Ljungblom Ingresstext sid 3: Örjan Andersson 2 Hovgården på Adelsö. FOTO: KALLE RUNRISTARE Välkommen till Ekerö kommun Lulturens övärld med två världsarv De två världsarven är ingen tillfällighet Bron mot Drottningholm är en bro till en annorlunda värld. Här möter dig ett skärgårdslandskap med 140 öar, kobbar och skär. En säregen övärld där du minst väntar dig att fi nna den – en god bit in i landet. Att öarna haft en speciell lockelse på människor i alla tider är lätt att förstå. Det är också lätt att se. För ingen annanstans i Sverige kan du på ett så koncentrerat område se spåren av människan och hennes kultur i en levande miljö. Snart sagt varje tuva och sten på öarna har påverkats av en mänsklig hand. Vi som bor här hälsar dig välkommen till upplevelser. Denna Kulturens övärld är ju inte bara vår, utan den tillhör alla intresserade. Drottningholm och Birka-Hovgården vårdas till och med för hela världens skull eftersom de är utsedda till världsarv. -
Tätorter 2010 Localities 2010
MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden. -
Inbjudan Till Samråd
32. Samråd 2007 – Inbjudan till samråd Innehåller: Inbjudan Sändlistor Samrådsplan Annons Förteckning över införda annonser Förteckning över information på hemsida 2007-10-01 ENLIGT SÄNDLISTA STATLIGA MYNDIGHETER M FL. PROJEKT SLUSSEN INBJUDAN TILL SAMRÅD OM VATTENVERKSAMHET Ökad avtappningskapacitet och vattenbyggnadsarbeten vid Slussen samt förändrad reglering av Mälaren Exploateringskontoret i Stockholm Stad bjuder in till ett första samråd om vattenverksamhet i Projekt Slussen. Exploateringskontoret planerar också att kalla till ett andra samrådstillfälle första kvartalet 2009. Detta samrådsunderlag skickas bland annat ut till statliga myndigheter och verk, kommuner längs Mälaren, vattenanläggningsägare, större organisationer m.fl. Syftet med samrådet Syftet med detta samråd är att: • Informera om vad det planerade arbetet kan få för effekter • Få del av Era kunskaper om området • Inhämta Era synpunkter på det planerade arbetet. Samrådet sker enligt 6 kap miljöbalken för tillståndsansökan för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. När, var, hur? Det finns möjlighet att delta i samrådsmöten på följande tider och platser. Det finns också möjlighet att ställa frågor eller lämna synpunkter på annat sätt (se nedan). Ort Datum/tid Lokal Vilka Stockholm 6/11, kl. 13-15 Tekniska nämndhuset, Vattenanläggningsägare Utsikten Västerås 13/11, kl. 14-16 Länsstyrelsen, Länsstyrelsen samt Färnebofjärden kommuner i länet Nyköping 15/11, kl.14-16 Länsstyrelsen, Gröna Länsstyrelsen samt Salongen kommuner i länet Uppsala 20/11, kl. 14-16 Länsstyrelsen, Länsstyrelsen samt Sessionssalen kommuner i länet Stockholm 22/11, kl. 13-15 Länsstyrelsen, Länsstyrelsen samt Sessionssalen kommuner i länet Stockholm 29/11, kl. 13-15 Tekniska nämndhuset, Statliga myndigheter och Sessionssal A och B verk m.fl. Samrådsmöten med allmänhet, fastighetsägare längs Mälarens och Saltsjöns stränder, natur- och intresseorganisationer, båtklubbar m.fl. -
Getting the Transport Right – for What? What Transport Policy Can Tell Us About the Construction of Sustainability
Getting the transport right – for what? What transport policy can tell us about the construction of sustainability MATHILDE REHNLUND SÖDERTÖRN DOCTORAL DISSERTATIONS Getting the transport right – for what? What transport policy can tell us about the construction of sustainability Mathilde Rehnlund Subject: Environmental Science Research Area: Environmental Studies School: Natural Sciences, Technology and Environmental Studies All material is licensed under a Creative Commons Attribution 3.0 Unported License Södertörns högskola (Södertörn University) The Library SE-141 89 Huddinge www.sh.se/publications © Mathilde Rehnlund Cover image: Leopold Rehnlund Magnevill, inspired by Robert Rauschenberg Mother of God (ca 1950). Map image: Ortofoto raster (c) Lantmäteriet Cover Layout: Jonathan Robson Graphic Form: Per Lindblom & Jonathan Robson Printed by Elanders, Stockholm 2019 Södertörn Doctoral Dissertations 166 ISSN 1652–7399 ISBN 978-91-88663-74-0 (print) ISBN 978-91-88663-75-7 (digital) To my children, two of Nature’s critical thinkers. “Get the transportation right. Then let things happen.” Sir Peter Hall (in Kunzig 2011). Abstract This thesis studies transport as a governing tool that shapes the physical en- vironment and human society, as well as having environmental impacts. The aim is to learn what policy for transport can say about what sustainability means and does. My focus is Stockholm municipal policy from 2007---2017, a period of sustainability concerns and large transport project agreements. Using the What’s the problem represented to be? approach (Bacchi 2009), I look at measures proposed for the ‘right’ transport of people and ask: what kind of ‘tool’ is transport produced to be, and how is sustainability con- structed? The transport system is one of the most visible parts of the built environ- ment and recognized for its negative impact on environmental and human health. -
BILTVÄTT RFKEOL6WDUWNODUUHGDQQX Ren Bil På 4 Min!
MÄLARÖARNAS nyheter Indragen busslinje 20 AUG 2012 | NR 12 ÅRGÅNG 63 | MÄLARÖARNAS NYHETER GES UT AV MÄLARÖ MEDIA AB ger problem Sedan busslinje 318 tagits bort har flera föräld- rar reagerat på krångligare och längre resväg till skolan för barnen. | 4 FARTSYNDARE I TOPP Trots en halvering av antalet fartsyndare på Ekerövä- gen ligger Ekerö kommun fortfarande i topp i landet. | 14 “Sommartider/semester, nu blir det släkt- träff. Bilburna släktingar kommer från ❥ Småland, vägbeskrivningen har jag tecknat ner och postat medels brevduva, då man Mälarö saknar dator. Jag kommer att möta släkten MSORG i Stenhamra centrum, för vidare lotsning till O ’’ min hemadress. Här uppstår problemet, vi har inget centrum! “ | 28 tyck ÅRETS SJÖRÄDDARE Ekeröbon Stefan Andersson har tagit emot utmärkel- sen ”Årets sjöräddare” för en en lyckad livräddning. | 12 VÄRLDSMÄSTARE I polska staden Wolin samlades i sommar hundratals vikingar för at tävla i bland annat världsmästerskap brokamp. Segrare blev Alsnu vikingar från Adelsö. | 18 INTERNATIONELLLL TENNISSEGER Det har gått bra för 14-åriga Mirjam Björk- lund från Ekerö i som- mar. Hon vann bland SKOGENS GULD I ÖVERFLÖD annat i den stora inter- nationella tävlingen ”Ten-- Allt regnande i sommar har fyllt skogarna med massvis av gula kantareller. Tage, Hugo och Ester Bengtsson nis Europe U16 Birkeröd”” från Träkvista har fått en fin skörd av skogens guld. Foto: Kenneth Bengtsson i Danmark. | sport 30 LEVERERAT BYGGMATERIAL - SEDAN 1922 www.statoil.se %\WDERVWDG" 5LQJRVV BILTVÄTT RFKEOL6WDUWNODUUHGDQQX Ren bil på 4 min! å Träkvista r p n å nacke 08-560 300 96 Mälarö ❥ OMSORG Mälarö omsorg bedriver hemtjänst med hjärta, omtanke och kompetens Vi har personal med högskolekompetens inom rehabilitering och omvårdnad 08-560 243 66z www.malaroomsorg.se 2 på G | BtA6Gy6GC6HCN=:I:G'%6J<JHI>'%&' Halva priset! UTSTÄLLNINGAR och måleri. -
Tätorter 1995
Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 1 Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 Localities 1995 Sammanfattning Antalet tätorter enligt 1995 års avgränsning uppgår till 1 938. omklassificering skulle glesbygdens folkmängd ha ökat med Sedan den förra avgränsningen år 1990 har 145 tätorter tillkom- 12 000 personer. mit, medan 50 har upphört. Större delen av förändringarna be- De största tätorterna är Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- ror på omklassificeringar och utbrytningar av tätorter. sala och Västerås. De flesta av de 50 största tätorterna har ökat Tätortsbefolkningen uppgår 1995 till 7,4 miljoner invånare, sin folkmängd. vilket är 83,9 procent av Sveriges totala folkmängd. Sedan 1990 Den sammanlagda tätortsarealen har ökat med 170 km2 se- har andelen ökat med 0,5 procentenheter. Glesbygds- dan 1990. Tätortsarealens andel av den totala landarealen ut- befolkningen har minskat med 8 000 under börjat av 1990-talet, gör 1,3 procent. I Stockholms län är numera över 10 procent av vilket beror på en omklassificering av ett stort antal orter som landarealen tätortsareal, medan andelen i Jämtland är endast tidigare förts till glesbygd men som nu är tätorter. Utan denna 0,2 procent. _______________________________ S V E R I G E S O F F I C I E L L A S T A T I S T I K _______________________________ Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Programmet för regional planering och naturresurser Box 24300, 104 51 STOCKHOLM fax 08-783 50 24 Förfrågningar: Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 Från trycket den 5 december 1996 • Serie Be – Befolkning och levnadsförhållanden ISSN 0082-0245 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Jan Carling, SCB.