DOCSLIB.ORG

2019 Års Riksdagsöversyn

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
2019 Års Riksdagsöversyn 2019 års riksdagsöversyn ISSN 1651-6885 ISBN 978-91-7515-014-3 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2020 2020/21:URF1 1 Till riksdagsstyrelsen Riksdagsstyrelsen beslutade den 12 juni 2019 att sammankalla en parlamenta- riskt sammansatt kommitté under ledning av talmannen med uppdrag att ge- nomföra en översyn av vissa frågor som gäller riksdagens arbete (dnr 2452- 2018/19). Kommittén antog namnet 2019 års riksdagsöversyn. Riksdagssty- relsen beslutade den 18 december 2019 att anta tilläggsdirektiv till utredningen i fråga om riksdagens medalj. Ordförande för kommittén har varit talman Andreas Norlén. Ledamöter har varit Erik Ezelius (S), Laila Naraghi (S), Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svan- tesson (M), Jessika Roswall (M), Charlotte Quensel (SD), Mikael Strandman (SD), Peter Helander (C), Mia Sydow Mölleby (V), Larry Söder (KD), Lina Nordquist (L) och Janine Alm Ericson (MP). Kanslichefen Lars Franzén, en- hetschefen Ann Larsson, departementsrådet Mathias Säfsten, kammarsekrete- raren Johan Welander och kanslichefen Mikael Åsell har biträtt kommittén som experter. Sekreterare har varit utskottsrådet Hans Hegeland. Kommittén överlämnar härmed sitt betänkande. Uppdraget är härmed slutfört. Stockholm den 23 september 2020 Andreas Norlén Erik Ezelius Laila Naraghi Fredrik Olovsson Elisabeth Svantesson Jessika Roswall Charlotte Quensel Mikael Strandman Peter Helander Mia Sydow Mölleby Larry Söder Lina Nordquist Janine Alm Ericson /Hans Hegeland 3 2020/21:URF1 2 Innehållsförteckning 1 Till riksdagsstyrelsen ............................................................................... 3 3 Sammanfattning ..................................................................................... 10 4 Författningsförslag ................................................................................. 15 4.1 Förslag till lag om ändring i regeringsformen ................................... 15 4.2 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen ................................ 16 4.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:333) om Lagrådet ............. 22 4.4 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) .................................................................................................. 23 4.5 Förslag till lag om ändring i budgetlagen (2011:203) ....................... 24 4.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen .......................................................................... 25 4.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2012:883) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd .................................................................... 28 4.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter............................................................................. 29 5 Inledning ................................................................................................ 34 5.1 Uppdraget ......................................................................................... 34 5.2 Kommitténs arbete ............................................................................ 34 5.3 Betänkandets disposition .................................................................. 35 6 Budgetfrågor – budgetpropositionens lämnande och provisorisk budget ........................................................................................................... 37 6.1 Direktiven ......................................................................................... 37 6.1.1 Budgetpropositionens lämnande ............................................... 37 6.1.2 Om riksdagen inte har fattat budgetbeslut................................. 38 6.2 Gällande ordning ............................................................................... 38 6.2.1 Budgetpropositionens lämnande och riksdagens budgetprocess ........................................................................................... 38 6.2.2 Riksdagens budgetprocess ........................................................ 39 6.2.3 Statsministeromröstning ........................................................... 40 6.2.4 Om riksdagen inte har fattat budgetbeslut................................. 40 6.3 Begränsad reglering i regeringsformen av budgetprocessen ............. 41 6.3.1 1809 års regeringsform ............................................................. 42 6.3.2 1974 års regeringsform ............................................................. 43 6.3.3 Beslutet om rambeslutsprocessen inför 1997 – hanteringen under valår ............................................................................ 44 6.3.4 Utvärderingar av budgetprocessen och valdagen ...................... 46 6.3.5 Grundlagsutredningen 2010 ...................................................... 47 6.3.6 Beslut om längre tid för en ny regering (2014) – budgetpropositionens lämnande ............................................................... 50 6.3.7 Riksdagens tillkännagivande om utredning om budgetpropositionens lämnande och provisorisk budget .......................... 53 6.4 Erfarenheter från budgetprocessen .................................................... 53 6.4.1 Rambeslutsprocessen ................................................................ 53 6.4.2 Hösten 2014 .............................................................................. 54 6.4.3 Hösten 2018 .............................................................................. 55 6.4.4 Delning av budgetpropositionen i tryckt format ....................... 57 4 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2020/21:URF1 6.4.5 Tjänstemannautvärdering i riksdagen av budgetprocessen hösten 2018 .............................................................................................. 58 6.5 Tidsgränser i riksdagsarbetet – riksmötets början eller öppnande .................................................................................................... 59 6.5.1 Bestämmelser i regeringsformen .............................................. 60 6.5.2 Bestämmelser i riksdagsordningen ........................................... 61 6.6 Andra länder ..................................................................................... 62 6.6.1 Sista dag för lämnande av budgetpropositionen........................ 62 6.6.2 Om parlamentet inte har fattat beslut om statsbudgeten ........... 62 6.7 Överväganden ................................................................................... 63 6.7.1 Lämnandet av budgetpropositionen i förhållande till statsministeromröstningen ....................................................................... 63 6.7.2 Allra sista dag för att lämna budgetpropositionen ..................... 65 6.7.3 Om riksdagen inte fattar beslut om budgeten före budgetårets början .................................................................................... 68 7 De vice talmännen som vice ordförande i krigsdelegationen................. 73 7.1 Direktiven ......................................................................................... 73 7.2 Gällande ordning ............................................................................... 74 7.2.1 Krigsdelegationen ..................................................................... 74 7.2.2 Talman och vice talman ............................................................ 78 7.2.3 Ordförande och vice ordförande i krigsdelegationen ................ 78 7.2.4 Krigsdelegationens presidium ................................................... 79 7.2.5 Vice talmän i krigsdelegationen ................................................ 81 7.2.6 Talmän och vice talmän sedan 1971 ......................................... 82 7.2.7 Riksdagens tillkännagivande om översyn av regleringen av krigsdelegationen ................................................................................ 84 7.3 Överväganden ................................................................................... 85 8 Tystnadsplikt i krigsdelegationens verksamhet ..................................... 87 8.1 Direktiven ......................................................................................... 87 8.2 Grundlagsskyddad yttrandefrihet och informationsfrihet ................. 88 8.3 Offentlighets- och sekretesslagen ..................................................... 88 8.3.1 Lagens innehåll och omfattning ................................................ 88 8.3.2 Närmare om innebörden av begreppet sekretess ....................... 89 8.3.3 Förordnande om undantag från sekretess och sekretessförbehåll ..................................................................................... 90 8.3.4 Särskilda bestämmelser om sekretess i riksdagen ..................... 91 8.3.5 Särskilda regler för riksdagens ledamöter ................................. 92 8.3.6 Brott mot tystnadsplikten .......................................................... 93 8.4 Tillkomsten av nuvarande bestämmelser om tystnadsplikt i riksdagsordningen ...................................................................................... 93 8.4.1 Lydelsen fram till 2014 ............................................................. 93 8.4.2 Lydelse 2014–2018 ................................................................... 96 8.4.3 Problem med formuleringen av bestämmelsen från 2014 ......... 97 8.4.4 Konstitutionsutskottets betänkande 2017/18:KU7 Tystnadsplikt i riksdagen ......................................................................... 98 8.4.5 Sammanfattning av konstitutionsutskottets
Load more

Recommended publications
  • Anna Kinberg Batra Sitter Kvar Enligt Oddsen
    PRESSMEDDELANDE 2017-03-24 Anna Kinberg Batra sitter kvar enligt oddsen Moderaterna har rasat i opinionen och är nu mindre än Sverigedemokraterna, men partiledaren Anna Kinberg Batra får sitta kvar. Det visar färska odds från spelbolaget Betsson. Men oddsen visar även att Moderaternas ekonomisk- politiska talesperson Ulf Kristersson ligger tätt inpå. Efter utspelet om samarbete med Sverigedemokraterna har det varit turbulenta veckor för Moderaternas partiledare. Många spekulerar nu om Anna Kinberg Batra kan sitta kvar och om vem som i så fall blir hennes efterträdare. Enligt färska odds från Betsson behåller hon makten och spelas till relativt låga 1,5 gånger pengarna. Hon följs av Ulf Kristersson som ligger tätt inpå med odds på 2 gånger pengarna att han utses till ny partiledare. De följs därefter av Elisabeth Svantesson och Johan Forsell som båda spelas till 3 gånger pengarna. – Anna Kinberg Batra har tappat stort i förtroende men än har det inte förekommit några krav på avgång från hennes partikamrater. Oddsen pekar på att hon sitter kvar men hon har mycket att bevisa, säger Raúl Valencia López, på Betsson. Ingen comeback för Fredrik Reinfeldt Skulle Sveriges tidigare stadsminister Fredrik Reinfeldt göra comeback som Moderaternas nästa partiledare ger en satsad enkrona 50 gånger pengarna. Detsamma gäller för riksdagsledamoten Hanif Bali som gjort sig känd för att ha brutit mot partilinjen i en omröstning i riksdagen. För aktuella odds, vänligen se https://sportsbook.betsson.com/sv/politik-och- naringsliv/sverige/svensk-politik Vem
    [Show full text]
  • Simona Koria
    Swedish National Election Studies Department of Political Science Report University of Gothenburg 2020.03.19 2020:2 www.snes.gu.se Voter perceptions of policy outcomes and responsibility attributions 2010-2018 Simona Koria Ylva Larsson Valforskningsprogrammets rapportserie Sedan 1950-talet genomför forskare knutna till Valforskningsprogrammet i Göteborg empiri- ska undersökningar av hur den svenska demokratin mår och utvecklas. Rapportserien är vår viktigaste publikationskanal för att bidra till samhällets kunskapsförsörjning på demokrati- området. Målsättningen är att sprida grundläggande fakta och forskningsresultat som rör val och väljarbeteende till en bred publik av forskare, studenter, journalister, politiker och allmän- het. The Swedish National Election Studies Program working report series Since the 1950s, the researchers associated with the Swedish National Election Studies Program at the Department of Political Science, University of Gothenburg, conducts empirical research on the well-being and development of the Swedish democracy. The working report series is one of our main publication outlets. The aim is to publish basic facts and research results about elections and voting behavior to a broad audience of researchers, students, journalists, politi- cians and the public. Party abbreviation = Left Party (V) = Social Democratic Party (S) = Green Party (MP) = Center Party (C) = The Liberals (L) = Conservative Party (M) = Christian Democratic Party (KD) = Sweden Democrats (SD) Citation: Simona Koria & Ylva Larsson (2020). Voter
    [Show full text]
  • Gunnar Heckscher AV OLOF RUIN
    Gunnar Heckscher AV OLOF RUIN Gunnar Heckscher (1909-1987) började sitt sparsam med kommentarer om det liv han levt. mångskiftande liv som underbarn. Han växte upp Några memoarer publicerade han aldrig. En som son till Eli Heckscher. Fadern omfattade sin människas minne är, brukade han säga, bräckligt son med intensiv stolthet och omsorg; sonen sva­ och opålitligt. Memoarer blir lätt överdrivet ensi­ rade med stor öppenhet och närhet, ivrig att mot­ diga och självöverskattande. Nyss fyllda fyrtio svara alla förhoppningar som ställdes på honom. skrev han dock en artikel i Svensk Tidskrift som I Kungliga bibliotekets handskriftsavdelning indirekt speglade hans egen livssituation i tidig finns samlade över trehundra brev från Gunnar medelålder. Artikeln hade getts den talande ru­ Heckscher till Eli Heckscher. De ökar i täthet ef­ briken "En mångsysslares bekännelse". Heck­ ter det att sonen lämnar föräldrahemmet och i scher förvånade sig bl a över att Sverige, trots sin spetemberir1925iSkriver>.in^sig,vidi:Uppsalavuniveri, rlitenhet„hunnit,med-så,mycketvEn,anledning till sitet. Den nyligen sjutton år fyllda studenten bör­ att landet lyckats med detta sades vara att dess jade omgående läsa statskunskap och söka sig en medborgare, mer än medborgare i andra länder, kamratkrets i den konservativa studentförening­ åtog sig påfallande många uppgifter samtidigt en Heimdal. En av sina första kvällar i denna för­ (Heckscher [1950] s288): ening hade han länge suttit och samtalat med Georg Andrén om engelska politikerbiografier. Våra politiker är tillika lärare, fackföreningsmän, jour­ Den nästan tjugo år äldre statsvetardocenten blev nalister eller ämbetsmän, våra forskare får också bära tydligen mycket imponerad över vad den unge den vetenskapliga världens administrativa uppgifter, mannen redan hunnit läsa.
    [Show full text]
  • Riksbankens Jubileumsfond's Annual Report 2016
    RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND ANNUAL REPORT 2016 7 Chief Executive’s Comments 32 Sector Committees Sector Committee for Technology, 8 Overview of research Institutions and Change 32 support in 2016 Sector Committee for Mediatisation 10 Procedures, support forms and of Culture and Everyday Life 32 quality assessment 33 Nordic cooperation 11 Awarded research grants 33 Additional grants for research and Projects 13 cultural activities Programmes 21 33 International collaboration Infrastructure for Research 23 36 The Rönnberg Donations Research Initiation 24 36 Grants for costs of premises and 25 Targeted initiatives indirect costs Pro Futura 26 36 Follow-up and assessment Europe and Global Challenges 27 38 Open access Flexit 27 38 Research communication RJ Sabbatical 28 New Prospects for the Humanities and Social Sciences 29 Research on premodernity 29 Long-term Provision of Knowledge 29 Collections and Research 30 Governance and Scrutiny of the Public Sector 30 Riksdag Research 30 Swedish Foundation’ Starting Grant 30 Communications projekt 31 4 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND ANNUAL REPORT 2016 PLATS FÖR VINJETT 42 Annual report 58 Financial result 43 Administration report 60 Income statement Purpose 43 61 Balance sheet Important events during the 62 Specificering förändring eget kapital financial year 43 63 Cash flow statement Governance 44 64 Accounting and valuation principles Budget and appropriations 45 Valuation of tangible assets 64 Regular forms of support 46 Valuation of financial assets 65 Targeted initiatives 47 Valuation of current assets
    [Show full text]
  • Protokoll Slutlig Sammanräkning Hallands
    1/1 Länsstyrelsen i PROTOKOLL Hallands län 2014-09-15 — 09-19 Dnr: 201-6909-14-1 Slutlig sammanräkning Val till riksdagen 2014-09-14 Valkrets: Hallands län Plats: Landstatshuset, Halmstad Sammanräkningen har skett enligt reglerna i 13 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa resultaten så att Valmyndigheten kan utse ledamöter och ersättare. • Bilaga 1 Röster för partierna • Bilaga 2 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 3 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 4 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Vid protokollet: Sigrid Josefson Justerat: Julia Westerling Bilaga 1 Länsstyrelsen i Hallands län Val till riksdagen 2014-09-14 Röster för partierna Röster Personröster Parti antal % antal % Moderaterna 57 261 27,72 11 728 20,48 Centerpartiet 17 367 8,41 4 193 24,14 Folkpartiet liberalerna 11 807 5,72 2 363 20,01 Kristdemokraterna 8 988 4,35 2 120 23,59 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 58 562 28,35 14 174 24,20 Vänsterpartiet 7 785 3,77 1 470 18,88 Miljöpartiet de gröna 12 184 5,90 2 361 19,38 Sverigedemokraterna 26 555 12,86 7 914 29,80 Feministiskt initiativ 3 766 1,82 1 623 43,10 Övriga partier 2 284 1,11 594 26,01 Summa giltiga röster 206 559 48 540 23,50 Ogiltiga röster 2 099 1,01 (varav blanka 2 039 0,98) Summa avgivna röster 208 658 Röstberättigade 238 402 Valdeltagande 87,52 % 1/2 Bilaga 2 Länsstyrelsen i Hallands län Val till riksdagen 2014-09-14 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster.
    [Show full text]
  • How Sweden Is Governed Content
    How Sweden is governed Content The Government and the Government Offices 3 The Prime Minister and the other ministers 3 The Swedish Government at work 4 The Government Offices at work 4 Activities of the Government Offices 5 Government agencies 7 The budget process 8 The legislative process 8 The Swedish social model 10 A democratic system with free elections 10 The Swedish administrative model – three levels 10 The Swedish Constitution 11 Human rights 12 Gender equality 12 Public access 13 Ombudsmen 13 Scrutiny of the State 14 Sweden in the world 15 Sweden and the EU 15 Sweden and the United Nations 15 Nordic cooperation 16 Facts about Sweden 17 Contact 17 2 HOW SWEDEN IS GOVERNED How Sweden is governed The Government and the Government Offices The Prime Minister and the other ministers Sweden is governed by a centre-right minority government elected in 2010 and composed of representatives of four parties: the Moderate Party, the Centre Party, the Swedish Christian Democrats and the Liberal Party. The Government consists of a prime minister and 23 ministers, each with their own portfolio. Fredrik Reinfeldt Prime Minister Lena Adelsohn Liljeroth Minister for Culture and Sports Maria Arnholm Minister for Gender Equality Beatrice Ask Minister for Justice Stefan Attefall Minister for Public Administration and Housing Carl Bildt Minister for Foreign Affairs Tobias Billström Minister for Migration and Asylum Policy Jan Björklund Minister for Education Ewa Björling Minister for Trade Anders Borg Minister for Finance Lena Ek Minister for the
    [Show full text]
  • Protokoll Slutlig Sammanräkning Örebro
    1/1 Länsstyrelsen i PROTOKOLL Örebro län 2014-09-15 — 09-18 Dnr: 201-5294-2014 Slutlig sammanräkning Val till riksdagen 2014-09-14 Valkrets: Örebro län Plats: Länshuset, Stortorget Örebro Sammanräkningen har skett enligt reglerna i 13 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa resultaten så att Valmyndigheten kan utse ledamöter och ersättare. • Bilaga 1 Röster för partierna • Bilaga 2 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 3 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 4 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Vid protokollet: Rickard Linde Justerat: Anna Mia Johansson Bilaga 1 Länsstyrelsen i Örebro län Val till riksdagen 2014-09-14 Röster för partierna Röster Personröster Parti antal % antal % Moderaterna 35 070 18,58 6 056 17,27 Centerpartiet 10 546 5,59 2 505 23,75 Folkpartiet liberalerna 8 053 4,27 1 880 23,35 Kristdemokraterna 9 771 5,18 3 326 34,04 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 69 604 36,89 13 580 19,51 Vänsterpartiet 10 183 5,40 2 088 20,50 Miljöpartiet de gröna 12 013 6,37 2 485 20,69 Sverigedemokraterna 27 126 14,37 8 024 29,58 Feministiskt initiativ 4 567 2,42 1 949 42,68 Övriga partier 1 771 0,94 605 34,16 Summa giltiga röster 188 704 42 498 22,52 Ogiltiga röster 1 941 1,02 (varav blanka 1 858 0,97) Summa avgivna röster 190 645 Röstberättigade 219 922 Valdeltagande 86,69 % 1/2 Bilaga 2 Länsstyrelsen i Örebro län Val till riksdagen 2014-09-14 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster.
    [Show full text]
  • Sprickor I Fasaden (PDF) SOM-Antologi 72 Redaktörer: Ulrika
    Det råder på sina håll en oro och ett mörker i dagens Sverige. Några grupper 2018 ser en värld av kollapsande system och spruckna fasader, där folkvalda fattar beslut som utarmar människors trygghet och livsvillkor. Andra ser hur antide- mokratiska krafter, likt början av förra seklet, växer sig allt större och på sina håll ges legitimitet av världsledare. Somliga går så långt som att tala om en I FASADEN SPRICKOR demokrati i kris, om obönhörligt växande sprickbildningar i samhällsbygget i spåren av vilka otrygghetens och rädslans landskap breder ut sig. Sprickor i fasaden knyter an till denna rådande debatt och föreställningar om samhällets SPRICKOR I tillstånd. Världen som vi en gång kände den tycks långsamt glida ur våra händer. Den välputsade fasaden spricker. Eller gör den det? Kanske skiftar samhällets palett i långt fler nyanser än mörkaste grått? Kanske spirar det rent av en värld med FASADEN allt godare möjligheter för människor att leva och utvecklas? För i kontrast Ulrika Andersson / Anders Carlander / Elina Lindgren / Maria Oskarson (red) till bilden av samhällets rämnande grundvalar, kan också skymtas skiftningar i värdegrunden i riktning mot ökad tolerans, öppenhet och jämlikhet. Måhända är dessa skiftningar tecken på sprickor också i föreställningen om den spruck- na fasaden? Sprickor i fasaden är den 72:e forskarantologin från SOM-institutet och bygger på 2017 års nationella SOM-undersökning – den trettioandra i ordningen. Bokens innehåll knyter på många sätt an till frågan om sprickor i det svenska samhällsbygget. Flera kapitel belyser tilltagande polarisering och politisering inom (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier. Samtidigt pekar resultaten i andra Elina Lindgren / Maria Oskarson (red) Ulrika Andersson / Anders Carlander kapitel på en påtaglig stabilitet och förstärkt uppslutning kring centrala värde- ringar, samhällsfrågor och samhällsinstitutioner.
    [Show full text]
  • Megafoner Och Cocktailpartyn
    Megafoner och cocktailpartyn – en granskning av riksdagsledamöters bloggar GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Boris Vasic Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT/2010 Handledare: Anna Jaktén Megafoner och cocktailpartyn Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna. Det finns dock ljuspunkter: Fredrick Federley (c) finns på många kanaler ute på nätet och använder dem på sätt som partierna beskriver som ideala. – Ska man förstå sociala medier måste man se det som ett cocktailparty – man kan inte stå i ett hörn och gapa ut saker, säger han. 1 Förteckning över presentationen Varför sociala medier? Syftet med artikeln är att svara på frågan i rubriken: varför satsar partierna på sociala medier? Svaren kommer från intervjuer med riksdagspartiernas ansvariga för sociala medier. Artikeln ska belysa premisserna och förväntningarna som riksdagsledamöterna har när de jobbar med sociala medier. Den nya valstugan blev en megafon Detta är själva undersökningen: 140 bloggar, men en knapp femtedel följer riktlinjerna som partierna satt upp. Här visar jag upp exempel från några av bloggarna, samt kommentarer på undersökningens resultat från partiernas ansvariga. En djupare förklaring ges även av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. En bloggares bekännelser Fredrick Federley (c) är artikelseriens case. Som bloggande riksdagsledamot ger han en djupare bild av funderingar kring politik och sociala medier.
    [Show full text]
  • Preface 1 Olof Palme: “Moral Duty Is Discontent on a Large Scale”: Creation
    Notes Preface 1. This list is not exhaustive: Benezir Bhutto, Daniel Ortega, and Fulgencio Battista are among others whose political careers were resurrected after falling from power. 1 Olof Palme: “Moral Duty Is Discontent on a Large Scale”: Creation 1. Hans Haste, Olof Palme (Paris: Descartes et Cie., 1994), 25. tr. of Haste, Boken om Olof Palme. Hans Liv, Hans Gärning, Hans Död (Stockholm: Tiden, 1986). Chris Mosey, Cruel Awakening: Sweden and the Killing of Olof Palme (New York: St. Martin’s Press, 1991), 80. 2. Olof Ruin, Tage Erlander: Serving the Welfare State, 1946–1949 (Pittsburgh: Univ. of Pittsburgh Press, 1990), 53–54. 3. Olof Palme, La Rendez- vous suedois. Conversations avec Serge Richard (Paris: Stock: 1976), 40. 4. Palme, Rendez- vous, 14, 29–30. 5. Christer Isaksson, Palme Privat. I skuggan av Erlander (Falun: Ekerlios Förlag, 1995), 146. Haste, 37. 6. Isaksson, 147–148. 7. Robert Dalsjö. Life- Line Lost. The Rise and Fall of ‘Neutral’ Sweden’s Secret Reserve Option of Wartime Help from the West. Stockholm: Santérus Academic Press, 2006), 23. Modification of Swedish neutrality policy started early in the Cold War. Washington began applying economic pres- sure (delays and even stoppages of exports), which together with political and strategic considerations prompted Swedish acknowledgment of “ideo- logical affirmation” in the West – although not participation in NATO, as the State Department had wished. Birgit Karlsson, “Neutrality and Economy: The Redefining of Swedish Neutrality, 1946–1952,” Journal of Peace Research 32: 1 (1995), 42, 46. 8. NSC 6006/1.Statens Offentliga Utredningar (hereafter, SOU – published reports by official commissions), discussed by Dalsjö.
    [Show full text]
  • Reformer För Ett Jämställt Sverige 2 En Jämställdhet För 2000-Talet: Reella Reformer Bortom Symbolpolitiken
    Reformer för ett jämställt Sverige 2 En jämställdhet för 2000-talet: reella reformer bortom symbolpolitiken Det som har byggt Sverige starkt är inte en stor omfördelning av resurser, utan en fördelning av möjligheter och förväntningar. Det har bidragit till vår starka sammanhållningen i Sverige. Det ska inte spela någon roll var du kom- mer ifrån, utan vart du är på väg. Dessvärre finns inte dessa möjligheter i sam- ma grad för alla, och kvinnor i synnerhet halkar efter. I grunden är detta en frihetsfråga. Viktiga reformer under 1900-talet bidrog till att Sverige blev ett av världens mest jämställda länder. Dock går utvecklingen på flera områden åt fel håll och nya reformer krävs för att möta dagens samhällsproblem. Sverige behöver ett politiskt ledarskap som utvecklar nya politiska reformer för att öka kvinnors livsinkomster, trygghet och självbestämmande. Det skulle inte bara gynna Sve- riges kvinnor, utan sammanhållningen i hela samhället. Det är bakgrunden till reformprojektet du håller i din hand. Under ett års tid har vi sökt igenom forskningsfronten och lyssnat in professionen för att identi- fiera inom vilka områden jämställdheten går åt fel håll och varför. Våra lösning- ar är genomarbetade och framtagna med stöd i forskning och internationell beprövad erfarenhet. De förslag som är kostnadsdrivande har kostnadsberäk- nats och experter har fått sakgranska förslag. Vi aspirerar inte på att ge alla svar på alla problem, men att komplettera det politiska samtalet med grundade, konkreta och genomförbara reformer. I den här reformskriften har vi identifierat några av de hinder som fortfarande finns för jämställdhet i Sverige, och vilka politiska reformer som behöver genomför- as för att få till en förändring.
    [Show full text]
  • Riksdagens Protokoll 2017/18:77 Torsdagen Den 1 Mars
    Riksdagens protokoll 2017/18:77 Torsdagen den 1 mars Kl. 12.00–20.23 § 1 Justering av protokoll Protokollet för den 8 februari justerades. § 2 Anmälan om subsidiaritetsprövning Andre vice talmannen anmälde att utdrag ur prot. 2017/18:19 för tis- dagen den 27 februari i ärende om subsidiaritetsprövning av EU-förslag hade kommit in från miljö- och jordbruksutskottet. § 3 Anmälan om fördröjda svar på interpellationer Följande skrivelser hade kommit in: Interpellation 2017/18:391 Till riksdagen Interpellation 2017/18:391 Ostlänken förbi Skavsta flygplats av Erik Bengtzboe (M) Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 13 mars 2018. Statsrådet har inte möjlighet att besvara interpellationen inom anvisad tid på grund av redan inbokade engagemang. Stockholm den 28 februari 2018 Miljö- och energidepartementet Karolina Skog (MP) Enligt uppdrag Lena Ingvarsson Expeditions- och rättschef 1 Prot. 2017/18:77 Interpellation 2017/18:400 1 mars ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Till riksdagen Interpellation 2017/18:400 Institutionell korruption inom läkemedels- branschen av Margareta Larsson (-) Interpellationen 2017/18:400 Institutionell korruption inom läkeme- delsbranschen av Margareta Larsson (-) besvaras fredagen den 23 mars 2018. Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang. Stockholm den 28 februari 2018 Socialdepartementet Annika Strandhäll (S) Enligt uppdrag Marianne Jenryd Expeditionschef § 4 Ärenden för hänvisning till utskott Följande dokument hänvisades till utskott: Propositioner 2017/18:107 till finansutskottet 2017/18:117 och 132 till civilutskottet Motioner 2017/18:3991 och 3992 till arbetsmarknadsutskottet Kommunala frågor § 5 Kommunala frågor Finansutskottets betänkande 2017/18:FiU26 Kommunala frågor föredrogs. Anf. 1 NIKLAS KARLSSON (S): Herr talman! Låt mig inledningsvis säga att jag kanske kommer att ut- nyttja någon minut mer än den angivna talartiden.
    [Show full text]