Svenska Namn På Inhemska Bladhorningar
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Svenska namn på inhemska bladhorningar MATTIAS FORSHAGE Forshage, M.: Svenska namn på inhemska bladhorningar. [Swedish names for Swedish lamellicorn beetles (Coleoptera: Scarabaeoidea).1 -EntomologiskTidskrifl 121 (3): 99- I 18. Lund. Sweden 2000. ISSN 0013-886x. Trivial names in Swedish are given to the species of lamellicorn beetles (Coleoptera: Sca- rabaeoidea) fbund in Sweden. A briefhistory ofSwedish beetle name giving is given, star- ting with old names, populal in origin, through all the pest species systematically named by applied entomologists. Oniy recently, in connection with the establishing of national red data lists ellbrts have been made to name a larger number of species, in various families. This is in striking contrast to e.g. vascular plants, vertebrates, and butterflies and moths, where all species found in Sweden have had Swedish names for a long time already. Gene- ral questions about Swedish naming are discussed, and it is argumented that striking and short names should be preferred, giving precedence to the viewpoint of everyday language. All previous Swedish names lbund in litterature ale cited, and suitable names a.re suggested fbr all species, chosen atter a discussion among a number of Swedish coleopterologists. M. Forshage, Pilvägen 3A, SE-111 15 Huddinge, Sweden. <[email protected]> Inledning Människor har lättare att fästna för kryp som har mot bakgrund av en litteraturgenomgång efter namn på deras eget modersmåI. Det är mycket äldre publicerade namn - bladhorningar, som lättare att känna igen, hålla isär eller ställa frågor ofta är stora och uppseendeväckande djur, har en kring varelser som har namn som f'astnar i min- rikare äldre namnhistoria än många andra insekt- net, omedelbart säger en något om krypet eller är grupper. Utöver den handfull entomologer jag ti- tankeväckande. Om man vill att insekterna ska digare diskuterat förslagen med drogs ytterligare uppmärksammas i naturvårdssamrnanhang har ett antal in i diskussionen i samband med gransk- man en tuffuppgift som dock underlättas om dju- ning av manus till föreliggande uppsats. Därige- ren har begripliga svenska namn. Vi redan bitna nom har min egen roll ftirändrats fiån obunden tycker förstås att de vetenskapliga namnen är kreativ uppslagsgivare (min ursprungliga ambi- oerhört användbara, ofta vackra och ganska lätta tion) till presentatör av ett förslag präglat av att komma ihåg. Och håller man sig inom ento- kompromisser mellan vitt skilda viljor, och med mologernas skara har man kanske aldrig behov användbarheten som överordnat kriterium. av annat. Men den som är ute och talar med icke- entomologer, som håller kurser, förhandlar med markägare, politiker och tjänstemän, eller bara är Om trivialnamngivning av skalbaggar ivrig att dela med sig av sina kunskaper och B efintli g a s v ens ka s kaLbag g snnmn väcka intresse i massmedia eller i sällskapslivet, Medan ryggradsdjur och kärlväxter har haft behöver trivialnamn på det egna språket. svenska namn så länge någon kan minnas, och Denna artikel presenterar svenska namnför- storsvampar, mossor och fjärilar ganska länge re- slag på i Sverige påträfiade arter av överfamiljen dan, så släpar skalbaggarna efter i detta avseen- bladhorningar (Scarabaeoidea). De läggs fram de. Bara ett litet fåtal har äldre, folkliga namn, 99 Mattias Forshage Ent.Tidskr. 121 (2000) och en handfull till har svenska namn som kon- Trivialnamnscittning: principer och allmänna struerats av skogs- och lantbruksentomologer i synpunkter seklets början i pedagogiskt syfte gentemot för- Av grundläggande betydelse i namnsättningen menta skadedjur och nyttodjur. Länge var den är att de svenska namnen ska vara just trivial- enda skalbaggsgrupp där alla svenska arter hade namn. De insekter som har gamla "folkliga" svenska namn barkboffarna, namngivna av Paul namn har vunnit inträde i vardagsspråket för att Spessivtseff 1922, emedan hela gruppen ansågs det har funnits ett behov av att benämna dem som skadedjur. Utöver det lanserades svenska där, det må vara för att de konkurrerat med män- namn bara av enstaka författare som hade en sdr- niskan om föda och andra resurser ("skade- skild ådra för det, som ålänningen Hugo Kranck djur"), att de haft en viss funktion i folktron, att (1928). Med utgångspunkt i Krancks namn de låtit sig utnyttjas materiellt ("nyttodjur"), el- tryckte fjzirilsamlaren Bror Hamfelt, sannolikt i ler i några fall för att de varit tillräckligt påla1- samarbete med andra, upp etiketter med trivial- lande 1ör att inte fä gå obenämnda ur nyfikenhet- namn för ett större antal svenska skalbaggar. ens och skönhetssinnets synvinkel. Entomo- men namnen publicerades aldrig. logers svenska namnsättning hör oundvikligen Det var först med AWE-Gebers insektböcker till stor del till den sista kategorin, även om vi på 1970-talet som svenska namn på skalbaggar själva också har ett pedagogiskt syfte. lanserades i lite större skala. Dessa böcker är Något direkt vetenskapligt syfte med svensk översatta från danskan och de många titlarna, namnsättning kan jag inte se. För vetenskapliga dels ekologiskt uppdelade ("Vadjag finner"- se- ändamål är de vetenskapliga namnen utmärkta, rien) och dels systematiskt ("-i färg"), har varit och vardagsspråkliga hänsyn borde vara över- av avgörande betydelse för insektintresset i min ordnade i de svenska namnen. De vetenskapliga egen generation. De flesta av dem har översatts namnen ändras när nya systematiska bearbet- och bearbetats av Carl-Cedric Coulianos. som ningar visar att arIer ska flyttas mellan släkten, alltså står fadder för en lång rad svenska namn. undersläkten upphöjas till släkten etc, liksom Nästa ansträngning ägde rum på SO-talet, i niir ICZN (internationella kommitt6n för zoolo- samband med att ArtDatabanken inrättades (på gisk nomenklatur) tar beslut om att ge vissa 80-ta1et: "Databanken för hotade arter") och namn företräde framför andra. Trivialnamn dä- rödlistor över hotade arter upprättades. Då visa- remot dr till för att man ska kunna tala om ett de det sig att det fanns en poäng med svenska visst djur utan att hålla sig ajour med vetenska- namn även för ovanliga och oansenliga skalbag- pens senaste rön om dess släktskapsrelationer, gar. I samband med detta lanserade Roger Pet- eller ens behöva vara intresserad av systematik. tersson förslag på svenska namn på alla skal- Ett varnande exempel på hur det går om man baggsfamiljer (Pettersson 1989). Han har också blandar ihop syftena med vetenskapliga namn föreslagit namn på alla arter bland de olikfotade och trivialnamn är de svenska mossorna. ddr baggarna, och tillsammans med Vesa Jussila man vill 1åta de svenska namnen säga lika myck- namnsatt praktbaggar och långhorningar. Nyli- et om släktskap som de vetenskapliga namnen gen har Pettersson tillsammans med Bengt An- gör. Därmed måste man ständigt ändra de sven- dersson namngivit knäpparna. För samtliga ska namnen. Samma mossart återfinns då under dessa familjer gäller att namnlistorna ännu inte en rad olika namn i olika böcker, och ingen an- zir publicerade i sin helhet men mer eller mindre nan än mossforskarna vet det korrekta svenska spridda bland aktiva coleopterologer, och de an- namnet på en mossa. Men de kan redan tala bra vänds t.ex. i ArtDatabankens rödlistor. Rödlis- latin, och hela poängen med svensk namn- torna har numera kommit att bli det huvudsakli- sättning zir raskt försvunnen. ga forum dzir svenska artnamn får officiell sta- I stället finns det en poäng med att de svenska tus. Nyligen publicerades Håkan Ljungbergs namnen gärna får vara udda, fantasifulla, poetis- namnförslag på jordlöparna efter att länge ha ka, kvicka. Det är lättare att skapa intresse med cirkulerat informellt (Ljungberg I 999b). ett namn som är roligt och väcker nyfikenhet och associationer. De äldre svenska namnen har 100 Ent. Tidskr. 121 (2000) Svenska namn på inhemska bladhorningar i allmänhet sådana kvaliteter, och den moderne ofta utmärkta; pedagogiska, talande och lättme- svenske namngivaren får gärna eftersträva dem morerade. Det kan finnas en poäng med att för- (i den mån namnen inte bara blir putslustiga och söka undvika namn som bara anger fiekvens och krystade). Om man låter vardagsspråkliga hän- utbredningsområde - sådant kan ibland föränd- syn väga tyngre än tekniska synpunkter föredrar ras ganska snabbt varvid namnet blir inaktuellt man t.ex. "stor" och "liten" som epitet framför ("vanlig", "sällsynt", "småländsk" etc). Ibland "större" och "mindre". Ur samma synvinkel har kan man ta till raka översättningar från de veten- man generellt inga problem med att tillåta in- skapliga namnen - nrir de är särskilt vackra och konsekvenser eller brister i symmetri för namn- väcker nyfikenhet. ens del. Det finns ingen anledning att avstå fiån Grundprincipen bör hursomhelst vara att talande namn bara för att de inte är uttömmande namnen ska vara praktiskt användbara. Därför - det gör ingenting att ekoxen inte är monofäg måste de hållas så korta som möjligt, någorlun- på ek, att noshornsbaggarnas honor saknar horn, da lättuttalade, och talande, meningsfulla och att skogstordyveln kan hittas i öppna hagar, att intresseväckande ur icke-entomologens synvin- vårdyngbaggen hittas även på hösten eller att kel i ännu högre grad än ur entomologens. vissa bIåoxar zir gröna. Man kan gärna ha ett grundnamn för en hel grupp, och bilda artnamn genom att sätta be- Namnförslag på svenska bladhorningar stämningar framför det. Grupperna bör motive- En stor del av mitt arbete har ägnats åt att leta ras av morfologiska eller ekologiska likheter, efter svenska namn i äldre litteratur,