DOCSLIB.ORG

2 · 2011 Staingylpen

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
2 · 2011 Staingylpen Staingylpen 2 · 2011 Staingylpen 2 · 2011 Sundregruppen 623 30 Burgsvik E-post: [email protected] Hemsida: www.sundrefagelstation.se Plusgiro: 45 97 36-5 15 Staingylpen 2 · 2011 Sundregruppen och Sundre fågelstation Ringmärkningen i Sundre socken startades i Skoge 1976 av Per-Göran Bentz. Under en följd av år bedrevs den bara under vårarna, men från 1985 även på hösten vid Hoburgen. Verksamheten fick där sedan alltmer standardiserade former och 1990 flyttades märkningen permanent till Hoburgen. Så har det sett ut sedan dess och ringmärkningen i Sundre har nu pågått i mer än 30 år. Sundregruppen är vi som driver Sundre fågelstation och föreningen bildades 1986. Medlemsantalet består av ungefär 50 aktiva medlemmar och 65 stödmedlemmar. Medlemsavgiften är 300 kronor per år för aktiva medlemmar och 100 kronor för stödmedlemmar. Gåvor är naturligtvis varmt välkomna. Utgivningen av infobladet Staingylpen varit lite sporadiskt genom åren, ofta beroende på svårigheten att få ihop ett blandat och publikt innehåll. Intentionen är framledes att få ut ett sommarnummer och ett vinter- nummer. Bildmaterialet äger signaturen Sundregruppen (då underförstått, och anges ej) när fotografen inte är känd. Redaktör är Ola Wizén. Styrelsen Ordförande Ledamöter Björn Lilja Leo Larsson Ulfsparres väg 4 Vänortsgatan 7 622 60 Visby 752 64 Uppsala [email protected] [email protected] 0498-26 41 13 070-972 37 72 Vice ordförande Ola Wizén Per Smitterberg Furugatan 34 Irisdalsgatan 10 621 44 Visby 621 42 Visby [email protected] [email protected] 0498-27 84 34 Sekreterare Tord Jeppsson Åsa Steinholtz Krukmakargatan 63 lgh. 0036 Vänortsgatan 7 117 41 Stockholm 752 64 Uppsala [email protected] [email protected] 08-668 62 27 018-50 14 75 Kassör Tommy Lindberg Västra Prinsgatan 31 vpl. 3 371 35 Karlskrona [email protected] 073-543 60 13 Sundregruppen 623 30 Burgsvik E-post: [email protected] Foto: Hans Bister Foto: Omslagsfoto: Ola Wizén Hemsida: www.sundrefagelstation.se Nätuppsättning 24 april Plusgiro: 45 97 36-5 16 Staingylpen 2 · 2011 Innehåll 2 · 2011 Årsmötet 2011 18 Vårsäsongen 2011 19 150.000 fåglar vid Hoburgen 24 Vikariat kan löna sig 25 Något om min skådarvår på södra 27 Gotland 1985 Föreningsinfo och nästa Staingylpen 30 Några av dem som skötte vårens bemanning, från vänster: Åsa Steinholtz, Leo Larsson, Dennis Nyström, Aïda López från Spanien och Liis Keerberg från Estland. Foto: Eric Blomgren. 17 Staingylpen 2 · 2011 Årsmötet 2011 Årsmötesdeltagarna samlade vid Holmhällar den 26 mars 2011. Vinnarlaget i fågelrallyt ses sittande. Foto: Robert Kavhed. Detta referat publicerades i en något förenklad version i Gotlands Tidningar (GT) den 20 april och i Gotlands Allehanda (GA) den 26 april. Dessförinnan blev referatet det första egentliga inlägget på vår nya, omarbetade blogg den 17 april. ista helgen i mars har länge och medlemmar. Antalet har sjunkit höst) har drygt 200.000 fåglar märkts varit lika med årsmöteshelg de senaste åren och bemanningen i Sundre socken. Under våren 2011 för Sundregruppen och 2011 2010 bestod av 32 ringmärkare/ kommer summan 150.000 fåglar Sblev inget undantag. Som de senaste assistenter som medverkade på helt att passeras enbart för Hoburgen. åren ägde det rum på Pensionat ideell basis. Bland dessa en italienare Detta kommer naturligtvis att Holmhällar, Vamlingbo, lagom när och en bilburen spanjor (370 mil uppmärksammas framöver plus det fågelvåren tagit fart på allvar. enkel resa)! faktum att svensk ringmärkning Traditionsenligt inleddes lördagen Själva årsmötet blev mest formalia. firar 100 år. Totalt har 12 miljoner med några timmars Bird Race, Först ut omvaldes ordförande Björn fåglar ringmärkts i landet och mer än eller fågelrally på ren svenska. Lilja, Vibble, på ett år. Leo Larsson 158.000 av dessa har återfunnits. Namnet till trots är det petnoga och Åsa Steinholtz, Uppsala, och För särskilt intresserade vill vi hänvisa med hastighetsbestämmelserna och Ola Wizén, Visby, omvaldes som till vår omarbetade hemsida, www. det hela går mycket sansat tillväga. styrelsemedlemmar för ytterligare två sundrefagelstation.se. Medlemmarna Tävlingen går ut på att lagen ska år. Övriga medlemmarna kvarstod får infobladet Staingylpen två gånger få ihop så många fågelarter som för ännu ett år men är på valbar plats per år, vilket även är det gotländska möjligt under en bestämd tid. Både nästa år, och de är Per Smitterberg, namnet på vår maskot, stenskvättan. sedda och hörda fåglar räknas och Visby, Tommy Lindberg, Karlskrona Vi vill i sammanhanget passa på att alla i laget måste klara av arten innan och Tord Jeppsson, Stockholm. tacka sundreborna för året som gick: målgång. Vinnarna Björn Lilja, Tord Styrelsen förblev därmed oförändrad familjen Reiland-Ståhlberg på Skoga, Lantz och Charley Wiklund lyckades och den beviljades ansvarsfrihet för som inhyst oss i sitt nyrenoverade plita ner 71 kryss i artlistan på de fem föregående år. Ett konstituerande gårdshus samt Sune Jacobsson, timmar rallyt höll på. Totalsumman styrelsemöte hölls i vanlig ordning på Västergårde, och Einar Johansson, för racet hamnade på ca 80 arter och söndagen innan alla åkte hemåt. Ottes, för ovärderlig hjälp med en den brukar vara en bra värdemätare Sundre fågelstation är en i raden del praktiska saker. Ett varmt tack till på hur långt våren framskridit. av 20-talet stationer i landet. I Keges Grosshandel AB i Visby för När racet var avklarat vidtog en genomsnitt brukar ca 5.000 fåglar sponsring. diskussionsstund om angelägna ringmärkas per år vid Hoburgen men Slutligen ett tack till Robert Kavhed spörsmål, såsom föreningens fortsatt rekordåret 1988 bjöd på makalösa för synpunkter på manus. dystra ekonomi och huruvida vi 15.000 fåglar. Sedan märkplatsen där skulle kunna locka fler medarbetare blev permanent 1999 (både vår och Ola Wizén 18 Staingylpen 2 · 2011 Vårsäsongen 2011 En adult sidensvans Bombycilla garrulus ringmärktes den 2 maj. Leo Larsson & Åsa Steinholtz nder perioden 25 april – 8 juni 2011 ringmärktes att fåglarna i år tagit extra god tid på sig med de vårliga 1592 fåglar av 54 arter vid märkområdet bestyren, man kan även med siffror bestyrka att så har varit nedanför Hoburgsklippan. Det genomsnittliga fallet. Som nämnts ovan har det i år fastnat ovanligt många Uantalet ringmärkta fåglar för vårarna 2001 – 2010 är 1949, rödhakar, gransångare och taltrastar i näten, faktiskt fler så årets antal är i lägsta laget. Detta trots att siffran bärs än något år sedan vårmärkningen vid Hoburgen startade upp av exempelvis rödhake, gransångare och taltrast, som 1999. Alla dessa arter passerar normalt Gotland i stora i år märkts i större antal än normalt, och vars toppar oftast antal under en tid då det inte sitter några nät i vägen inträffar innan vårsäsongen startar den 25 april. för deras framfart. I år talar dock märksiffrorna för att Några ljusa ögonblick från säsongen är dock värda att topparna har förskjutits fram en bit i tiden. Som ett annat nämna. Det allra ljusaste är naturligtvis den dvärguv talande exempel väljer vi att titta närmare på fångsten av vars ben Bimbi fick glädjen att fästa en ring runt 31 maj. törnskata (se diagram 1). Mediandatum för åren 2001 – Bimbi låg dessutom bakom en nattskärra 20 maj; han 2010 är 28 maj. Årets median hamnar på 1 juni, medan ringmärkte ju en sådan även under hösten 2010. Peter och den allra första av årets 10 törnskator fångades så sent Sivert fångade en sidensvans 2 maj samt Hoburgens första som 26 maj. Mediandatum för årets första ringmärkta trastsångare 10 maj. törnskata för den senaste 10-årsperioden är 13 maj. Även Totalsiffran för antalet ringmärkta fåglar vid Hoburgen härmsångare uppvisar ett liknande mönster. Denna vår passerade under våren 150.000, varvid en hanne rödstjärt fångades endast 9 stycken i maj och hela 31 under perioden fick sin ring 7 maj. i juni. Förhållandet brukar vara ungefär det omvända. Det är inte bara det allmänna intrycket som indikerar 19 Staingylpen 2 · 2011 Vårmärkta törnskator 2001-2010 20 15 10 5 0 03-maj 05-maj 07-maj 09-maj 11-maj 13-maj 15-maj 17-maj 19-maj 21-maj 23-maj 25-maj 27-maj 29-maj 31-maj 02-jun 04-jun 06-jun 08-jun Diagram 1. Antalet ringmärkta törnskator Lanius Collurio över tid under perioden 2001 – 2010. Sammanfattning av vädret och fågelflödet hona aftonfalk sågs vid Hoburgen 20 maj, 18 maj hördes April (25-30): Vårsäsongen inleddes med en behaglig en spelande hornuggla i Skoge och dagen därpå spelade vecka, mestadels klart väder och inga längre perioder med där en turturduva. En stäpphökshane sågs 1 maj, flera kraftiga vindar, men när det blåste var det uteslutande ringtrastar beskådades i socknen under månadens första från nordsektorn. Dessutom höll sig nederbörden på dagar och en rostgumpsvala flög omkring vid klippan avstånd. 343 fåglar av 31 arter ringmärktes, däribland 142 under slutet av månaden. rödhakar, 37 lövsångare, 29 gransångare, två stenknäckar Juni (1-8): Måttliga sydostvindar och lite sommarkänning och en pilfink. I fält observerades 7 sidensvansar, en avrundade denna vårsäsong, där det i juni ringmärktes 150 kustlabb och en ringtrast. fåglar av 31 arter, varav 31 härmsångare, 26 lövsångare och Maj (1-31): I början av månaden kom vindarna mest från 18 törnsångare. Dessutom fick en busksångare ring 1 juni N eller NO, medan det från 11 maj erbjöds uteslutande och en lundsångare märktes 5 juni. En rostgumpsvala sågs sydvästvindar. Framförallt mot slutet av månaden kom under flera dagar vid klippan och en tereksnäppa rastade det även regnskurar vid klippan. Fem märkdagar blev i Flisviken 5 juni. inställda med anledning av vädret. Totalt under månaden ringmärktes 1099 fåglar av 45 arter. Utöver de arter Trastfåglar som omnämnts i det inledande stycket, kan vi tillägga Vi har tidigare påpekat att rödhake och taltrast i år har 449 lövsångare, 198 rödhakar och 84 ärtsångare. En förekommit i betydligt större omfattning än vanligt, biätare sågs både 14 och 26 maj vid Hoburgen, 27 maj troligen till största del beroende på senarelagd passage.
Load more

Recommended publications
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
    [Show full text]
  • (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden
    Pala¨ontol Z (2011) 85:201–229 DOI 10.1007/s12542-010-0088-3 RESEARCH PAPER Strophomenidae, Leptostrophiidae, Strophodontidae and Shaleriidae (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden Ole A. Hoel Received: 23 September 2010 / Accepted: 1 October 2010 / Published online: 13 November 2010 Ó The Author(s) 2010. This article is published with open access at Springerlink.com Abstract Twelve species of Brachiopods are described short ranged and occurs in low-energy environments in the from the Silurian of Gotland, six furcitellinines and six latest Llandovery. The species belonging to the Stroph- ‘‘strophodontids.’’ One is new—Strophodonta hoburgensis odontidae (Strophodonta hoburgensis n. sp.) and Shalerii- n. sp. The furcitellinines are moderately common and dae [Shaleria (Janiomya) ornatella and S. (Shaleriella) diverse in the lower part of the succession, but the last ezerensis] occur only in high-energy environments and have species disappears in the middle Hemse beds (*middle a short range within the late Ludlow. Ludlow). Three genera are represented: Bellimurina, Pentlandina and Katastrophomena, with the species and Keywords Silurian Á Llandovery Á Wenlock Á Ludlow Á subspecies B. wisgoriensis, P. tartana, P. loveni, P. lewisii Strophomenide Á Furcitellininae Á Leptostrophiidae Á lewisii, K. penkillensis and K. antiquata scabrosa. Most of Strophodontidae Á Shaleriidae the taxa are confined to low energy environments, but P. loveni was evidently specialized for the high energy reef Kurzfassung Zwo¨lf arten Brachiopoden von der Silurium environments of the Ho¨gklint Formation. B. wisgoriensis Gotlands sind beschrieben. Sechs Furcitellininen und sechs displays environmentally induced morphological variability ,,Strophodonten‘‘. Eine Gattung ist neu; Strophodonta in developing strong, frilly growth lamellae in high-energy hoburgensis sp.
    [Show full text]
  • Bläcku 3 2007.Indd
    Bläcku Nr 3 2007 Årg 33 105 Bläcku Utgivare: Gotlands Ornitologiska Förening Redaktör: Måns Hjernquist [email protected] Medlemsärenden & adressändring: [email protected] Tryck: Snabba Tryck Visby 2007 Omslag: Havsörn akvarell. Måns Hjernquist ISSN: 0346-9328 Bläcku ges ut med fyra nummer per år, varav två är programblad. Prenumerera på tidskriften gör du genom att bli medlem i GOF. För att bli medlem betalar du in 150 kr på föreningens postgirokonto. pg 81 78 28-7 Gotlands Ornitologiska Förening Föreningen är en ideell sammanslutning som verkar för ökad kunskap om Gotlands fågelfauna och för bevarandet av ett rikt fågelliv på ön. Medlem blir man genom att be- tala 150 kr (fullbetalande), 60 kr (ungdomsmedlem t.o.m. 21 år), 50 kr (familjemedlem) eller 2 000 kr (ständigt medlemskap) på föreningens postgiro. GOF är en regionalförening av Sveriges Ornitologiska Förening, SOF. Gotlandssvararen Styrelse Föreningen driver en telefonsvarare som uppdateras minst en gång om dagen, året runt. Där kan du lyssna av aktuella Ordförande Övriga ledamöter observationer och tips om föreningsak- Måns Hjernquist Tord Lantz tiviteter. Hit kan du även ringa och lämna Sproge Snoder 806 Östergarn andra meddelanden som rör fåglar eller 623 44 Klintehamn Lilla Hamre 715 föreningen. tfn 24 42 63 620 16 Ljugarn Lyssna tel. 21 04 42 tfn 21 06 10 Rapportera tel. 21 05 42 Vice ordförande Björn Lilja Sten Wikström Regional rapportkommitte Rrk Ulfsparres väg 4 Fole Stora Tollby Gård Den regionala rapportkommitten tar emot 621 48 Visby 621 75 Visby rapporter om intressantare fågelobserva- tfn 26 41 13 tfn 360 25 tioner och detta sammanställs fortlöpande i årsrapporter.
    [Show full text]
  • Gotland Holiday Report 2016
    Gotland Holiday Report 26 May - 2 June 2016 Led by Amanda Borrows & Dr Martin Perrow Cypripedium calceolus © Amanda Borrows Greenwings Wildlife Holidays Tel: 01473 254658 Web: www.greenwings.co.uk Email: [email protected] ©Greenwings 2016 Itinerary Day 1 Thursday 26th May London – Arlanda – Visby Day 2 Friday 27th May Bro Church – Klintängarna – Hasslemyer Lake – Digerhuvud coastal road – Langhammar Day 3 Saturday 28th May Russvätar – Fjale crossroads – Liste Ångar – Dalhem turning – Dalhem Station Day 4 Sunday 29th May Ola Military Site – Öja windmills – Öja Church & Parish Meadows – Husrygg – Muskmyr Day 5 Monday 30th May Stora Karlsö – Gnisvärd skeppssättning Day 6 Tuesday 31st May Mallgårds Flush Fen – Djupvik –Visby - Lake Paviken Day 7 Wednesday 1st June Kallgatburg – Hejnum Kallgate Day 8 Thursday 2nd June Departure Day 1 Thursday 26th May London – Arlanda – Visby Due to flight times the group met up with Amanda & Martin at Visby, where the temperatures were high and the sun was shining. The Swedes are known for their efficiency but today efficiency was strictly lacking and due to some industrial dispute or work to rule, not all the baggage turned up. We found out there was no rhyme or reason for whose baggage was taken, thus, some of the group were joining the queue to fill out the paper-work. For those of the group whose bags turned up they went off with Martin to explore the small Bronze Age burial site next to the airport, where a few orchids were blooming and butterflies flitting. The site also had a good example of a traditional sheep hut.
    [Show full text]
  • Tendencies in Gotland's History-Writing, 1850–2010
    In the shadow of the Middle Ages? Tendencies in Gotland’s history-writing, 1850–2010 Samuel Edquist Previous research on history-writing and other forms of the use of history has so far to a large extent analysed national and ethnic identities and their formation through narratives of the past.1 Other territorial identity projects have been less studied, relatively speaking. Still, the importance of the past is just as obvious in local, regional, and supranational identity projects.2 The latter have largely used similar mechanisms as those used in the nationalist projects, at least on the discursive level. Not only do geographical and contemporary cultural aspects delineate the regional ‘us’, but, more than that, do so by telling and retelling a common narrative about the past. ‘We’ have always lived here, ‘we’ have shared a common destiny down the centuries. In this study, I will analyse regional identity construction on Gotland. Gotland is the largest of all the Baltic islands, with a population of some 57,000 and a land area of 3,000 km2. It is one of Sweden’s twenty-five historical provinces (landskap), and constitutes a separate county (län). The province of Gotland also includes some smaller islands. The only inhabited one is Fårö, a separate parish at Gotland’s north-eastern edge, with some 550 inhabitants and a land area of 114 km2. Some of the uninhabited islands—Gotska Sandön, Stora Karlsö, and Lilla Karlsö—have nevertheless played a role in regional topography and history-writing, thanks to their distinctive landscape and as somewhat exotic places where historical events of the more curious and thrilling kind have taken place.3 1 Among numerous examples, see, for example, T.
    [Show full text]
  • Översiktsplan För Gotland 2010-2025
    Näringslivsutveckling ■ Infrastruktur ■ Vatten och avlopp ■ Naturvärden ■ Vindbruk ■ Bebyggelseutveckling ■ Kustzonen ■ Turismens utveckling ■ Kulturvärden ■ Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-14 § 79. Beräknat datum för laga kraft 2010-07-15. Den antagna översiktsplanen finns i nuläget endast tillgänglig i pdf-format i avvaktan på att den vinner laga kraft och att den går i tryck efter slutliga redaktionella ändringar. © Gotlands kommun, Ledningskontoret maj 2010 Text- och kartproduktion: Stadsarkitektkontoret, Gotlands kommun Textredigering och grafisk form: Stenströms Information & Marknadsföring Foto: Kommunens bildarkiv, Destination Gotland, Utvakten AB, Visby Flygplats och Stenströms Information & Marknadsföring ”Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust” – så lyder den vision som utgör grunden för Gotlands framtida utveck- ling fram till år 2025. Översiktsplanens roll är att visa hur det framtida mark- och vattenutnyttjandet kan bidra till att nå visionens mål och intentioner. Det innebär bland annat att planera för bostäder åt alla, att skapa goda livsmiljöer, att möjliggöra tillväxt och skapa arbetstillfällen genom pla- nering av områden för industrier, handel och annan verksamhet, att till- godose behovet av goda kommunikationer och att främja en långsiktigt hållbar utveckling såväl på landsbygden som i våra tätorter. Det finns ett antal utvecklingsfrågor som är speciellt viktiga för Gotlands framtida utveckling. Hur stärker vi förutsättningarna för att uppnå en positivare befolkningsutveckling än idag? Hur skapar vi en framtida utveckling i samklang med bevarandet av Gotlands unika natur- och kulturmiljöer? Klimatfrågorna kommer att kräva en ny syn på den kust- nära planeringen! Hur kan turismen utvecklas? Hur skall vatten- och avloppsfrågorna lösas i ett långsiktigt perspektiv? Var kan vindkraften byggas ut så att våra ambitiösa mål om en övergång till förnybara energi- källor kan uppnås.
    [Show full text]
  • Gotlands Geologi
    SVBRIGBS GBOLOGISKA UNDBRSÖKNING SER. C. Avhandlingar och uppsatser. N:o 331. ÅRSBOK I8 (I924) N:o 3· GOTLANDS GEOLOGI E.N Ö V E R S I K T AV HENR. MUNTHE, J. ERNHOLD HEDE och LENNART VON POST MED 9 TAVLOR OCH TALRIKA FIGURER / I TEXTEN Pr·is 3, oo kr. l / STOCKHOLM 1925 KUNGL. DOKTRYCKEII.IET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 251465 S. G. l. Ser. C, N:o 331. G. H olm fot. Sjöliljor med »kronorna» fastsittande vid stammarna, jämte bryozoer inbäddade i kalkslam. C:a ' 13 av naturliga storl eken. T illhör en del av den i Riksmuseets avdelning för fo ssila djur uppställ da, berömda kalkstensplattan från Smiss i När. SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING SER. c. Avhandlingar och uppsatser. N:o 331. ÅRSBOK 18 (1924) N:o 3· GOTLANDS GEOLOGI E N OV ER S IK T AV HENR. MUNTHE, J. ERNHOLD HEDE och LENNART voN POST MED 9 TAVLOR OCH TALRIKA FIGURER l TEXTEN STOCKHOLM 1925 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 251465 I NNE H ÅLL. Sid. Förord . 4 Berggrunden (Silursystemet) 5 Översikt övn· bergm·terna Översikt över stratig m.ften . 9 Lagerindelning 9 Fossilinneh!Ul . Il Beskrivning av Gotlands silurlager. (Av J. ERNHOLD H EDE) 13 Tektoniska oc!t geom01'fologiska drag, !töjdför!tål!andm m. m. 30 Jordlagren (Kvartärsystemet) 37 Inledande översikt . 37 Landisms m·bete . 38 Landisens förstörande och slipande verksamhet, glacialräfflor och rundhällar 38 Landisens avlagrande verksamhet 41 Moränbildningar 41 Ledbergarter 41 Jätteblock 42 Isälvsavlagringar 42 Isälvsfenomen . 44 Baltiska havet oc!t dess avlagringar under senkvm·tär tid 46 Baltiska issjön och dess avlagringar m.
    [Show full text]
  • The Silurian Upper Burgsvik and Lower Hamra-Sundre Beds, Gotland
    Stel & de Coo, Silurian U. Burgsvik and L. Hamra-Sundre Beds, Gotland, Scripta Geol. 44 (1977) 1 The Silurian Upper Burgsvik and Lower Hamra-Sundre Beds, Gotland Jan H. Stel and Jan C. M. de Coo Stel, J. H. & J. C. M. de Coo. The Silurian Upper Burgsvik and Lower Hamra- Sundre Beds, Gotland. — Scripta Geol., 44: 1-43, 29 figs., Leiden, December 1977. Five facies are recognized in the Upper Burgsvik and Lower Hamra-Sundre Beds on account of a lithological and paleobiological analysis: I) siliciclastic, II) bio- clastic, III) oolitic/pisolitic, IV) oncolitic/biostromal, and V) crinoidal facies. The facies represent five depositional environments: a beach, a fore-shore, a surf, a shallow marine current, and an off-shore environment. The diversity and colony shape of tabulates in facies IV is related to discrete physical and biological fac- tors. The succession of facies reflects a transgressive sequence. Land was situated in the north-west. Jan H. Stel, Geologisch Instituut der Rijksuniversiteit Groningen, Melkweg 1, Groningen, The Netherlands; Jan C. M. de Coo, Geologisch en Mineralogisch Instituut der Rijksuniversiteit Leiden, Garenmarkt 1B, Leiden, The Netherlands; present address: Shell Tunirex, 24/26 Place de l'Afrique, Tunis, Tunisia. Introduction 2 Lithology (J. C. M. de Coo) 4 Rock types 4 Grain types 5 Facies 10 Sections 11 Interpretation 17 Paleobiology (J. H. Stel) 19 Life assemblages 19 Algal environment 26 Trophic analysis of the fauna 27 Interaction of algae and tabulates 32 Sponge biostromes in the Lower Hamra-Sundre Beds 36 Conclusions 37 Appendix 40 References 41 2 Stel & de Coo, Silurian U.
    [Show full text]
  • Composition, Structure and Environmental Setting of Silurian Bioherms and Biostromes in Northern Europe
    SEPM SPECI AL P U BLICATION No. 30, P. 41-83, MAY 1981 COMPOSITION, STRUCTURE AND ENVIRONMENTAL SETTING OF SILURIAN BIOHERMS AND BIOSTROMES IN NORTHERN EUROPE ROBERT RIDING Department of Geology University College Cardiff, United Kingdom ABSTRACT Silurian reefs of northern Europe occur in cralonic sedimentary sequences which have been relatively well documented stratigraphically and paleomologically although the reefs have generally been less closely examined than the level bottom communities. Reef development adjacenl to the Caledonian Belt was restricted by siliciclastic sedimentation and this is also reflected in the low proportions of carbonate rocks in the Welsh Borderland and Oslo successions. Marine sequences in the Baltic areas of Goll and and Estonia are relatively thin and contain much higher proportions of both carbonates and reefs. Four main types of reef are recognizable on Gotland. Axebro (previou~ l y termed Upper Visby) and Hoburgen Reefs are essentially tabulate coral and stromatoporoid dominated bioherms of moderate to high diver'\ity. Their dense structure and argillaceous matrix made them locally unstable and prone to marginal collapse and internal dh.placement. Important accessory reef builders include rugose corals, calcareous algae, Problematica , and bryo­ zoans. Similar bioherms, particularly of the smaller tabtilate rich Axelsro type, are well developed in the Wenlock Limestone of the Welsh Borderland of England where good examples occur at. Wenlock Edge. They are also present in the Oslo Region of Norway, together with tabulate dominated biostromes and Rothpletze/la-Wetheredella bioherms, and occur at several horizons, sometimes very extensively, in the Llandovery and Wenlock. In Gotland, Hoburgen reefs are especially widespread at numerous horizons, but a unique feature is the occur­ rence of Kuppen and Holmhallar type s tromatoporoid biostromes which have rigid den~e to frame structures and relatively low diversity.
    [Show full text]
  • An Undulation of the Rate of Sedimentation in Southern Gotland
    GEOLOGIE EN MIJNBOUW (NW. SER.}, 20e JAARGANG, PAG. 253.260 JULI 1958 AN UNDULA TIO N OF THE RATE OF SEDIMENT A TION IN SOUTHERN GOTLAND F. P. AGTERBERG 1 SUMMAR Y The Burgsvik Series, according to general The silurian sediments of Gotland have been ti!ted opinion, is of Upper Ludlowian age. lt correlates ca. Yl0 about a SW-NE axis. Reconstruction of the with the Upper Whitcliffe Flags in the type area original positions of the strata proves the existcnce of a N-S directed trough, which gradually moved of Great Britain (Hede, 1921; Säve-Söderbergh, towards the east, during the sedimentation. If one 194 1). At Grötlingbo a vertebrate-hearing sand­ plots for a certain place the relation between time stone layer is found approximately one metre and rate of sedimentation, the resulting Iine shows below the oolitic limestone which usually forms an undulation (see fig. 5). In this way movements the uppermost part of th Burgsvik Series of some viscous matter, for instance magma, beneath e the basement can occasionally be recorded by the (Spjeldnaes, 1950). Because most authors now sedimentation on top of the basement. draw the boundary between the Silurian and Devonian below the Ludlow Bone Bed, implying CONTENTs p. that the Upper Whitcliffe Flags are then the L Introduction 253 uppermost beds of the Silurian, the Burgsvik Il. The stratigraphy of sourhern Gotland 253 a. Upper Hemse and Eke Maris . 253 Oolite and the Hamra and Sundre Series on b. Burgsvik Sandstorre and Oolite 254 Gotland possibly belong to the basal Devonian c.
    [Show full text]
  • 6. Fyren På Hallshuk
    6. Fyren på Hallshuk Alldeles öster om fiskeläget uppe på det cirka 30 m höga Hamnberget står Hallshuks fyr på den yttersta klippkanten. Fyren ligger på Gotlands nordligaste udde väster om inloppet till Kappelshamnsviken .Fyren är inte högre än cirka fem meter, men fyrljuset lyser från Hamnberget och är 32,5 m över havsnivån. Fyren står i gränsen mellan land och hav samt signalerar för fara och säkerhet. Från land har fyren ofta ett utsatt och isolerat läge, från havet däremot innebär fyren och särskilt fyrljuset kontakt med land och stöd för båt och besättning på stormigt hav. Hallshuk är en gammal lotsplats som lades ner 1881, fyren uppfördes 1891 och modernicerades år 1919. I Lotsstyrelsens berättelse för 1891 kan man läsa. ”Då sydliga stormar träffa fartyg i närheten af Gotlandshamnar fattiga vestkust, pläga fartygen skydd vid öns norra ända mellan Hallshuk och Fårön. Huvudsakligen till deras hjelp är en 5:e ordningens fyr med fast sken uppförd strax söder om Hallshuks stångmärke, hvars namn den bär”. Fyren var ursprungligen byggd i ett utbygge på långsidan av fyrvaktarbostaden som var rappad och byggd i trä, under huset fanns källare och visthusbod. Vidare finns en förrådsbod samt ett uthus som tillhör fyranläggningen. År 1931 modernicerades fyren, den gamla omoderna fyren var utrustad med fotogenlampa och rotorbländare, lysvidden var 13 distansminuter för det vita ljuset, att ljuset lyste så långt berodde på att fyren låg 32,5 m över medelvattenytan. En distansminut, nautisk mil eller sjömil är 1852 m. Den nya Agafyren som byggdes bredvid den gamla var inrymd i en åttakantig fyrkur av järn, den monterades på en betonggrund som stod i samma höjd över havet som den gamla fyren.
    [Show full text]
  • Utflyktsguide Till 26 Gotländska Naturreservat
    Utflyktsguide TILL 26 GOTLÄNDSKA NAtuRRESERVAT Från kust till änge Förord Finns det något mysigare än att tillsammans med familj eller vänner, eller varför inte helt ensam, besöka ett änge? Vandra runt, titta, njuta och sedan få sätta sig ner på en rutig filt med kaffetermos och bullar. Löven har slagit ut, solen strålar genom grenarna och bladverket är som ett mjukt tak ovanför. Fåglarna sjunger. Koltrastar och en och annan näktergal hörs mest, men lövsångare och en envis bofink svarar lite längre bort. Änget är täckt av gräs och blommor som färgar marken i en rad olika nyanser. Vitsipporna bildar basen i mattan, medan andra sticker upp och vill synas, som gullviva och inte minst S:t Pers nycklar. När kaffet är urdrucket kan man för en stund luta sig tillbaka på sin filt och blunda… Vår natur är en av länets största tillgångar. Därför måste vi vara rädda om den så att även våra barn och barnbarn ska kunna uppleva dess unika artrikedom. Många naturområden är därför skyddade som exempelvis naturreservat eller biotopskyddsområden. De är en del av vårt gemen­ samma arv, ett arv som alla kan besöka och uppleva. Gotland har många olika spännande naturtyper att erbjuda. Ena dagen kanske det blir en utflykt till den dramatiska klintkusten, en annan solig dag flyr du Visbys vimmel till ett fagert änge, en tredje är det kanske den karga heden och alvaret som lockar. Allt är möjligt! Men vissa naturreservat är svåra att hitta, andra att nå och en del kan vara knepiga att röra sig i, som till exempel en urskog.
    [Show full text]