LIU-IEI-FIL-G--15/01353--SE

Symbolism, moralism och bojkotter

En teoriprövande fallstudie om Eurovision Song Contest som arena för internationell konflikt

Symbolism, moralism and boycotts

A case study with a deductive approach about the Eurovision Song Contest as an arena for international conflict

av Elin Lager

Vårterminen 2015

Handledare: Jörgen Ödalen

Kandidatuppsats Politices kandidatprogrammet i Statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

"Tonight nobody could vote for their own country. But it is good to be able to vote. And it is good to have a choice. Good luck on your journey, Azerbaijan. Europe is watching you."

Anke Engelke

2 Abstract

The use of cultural boycotts motivated by international conflicts between countries or regions has long been observed within sports. However, so far it has not been studied in other context of international competition like the Eurovision Song Contest. This essay aims to evaluate if we can understand political actions like boycotts or political symbolism through existing theories regarding political symbolism.

This case study has chosen three withdrawals during the 21th century, which have been made due to conflict with another competing country. The withdrawals studied are Lebanon in 2005, Georgia in 2009 and Armenia in 2012.

Through the use of political symbolism and boycotts as a political mean the three cases have been studied and classified. The result shows that current theories regarding political symbolism can be applied to understand two out of the three cases. The Lebanese withdrawal can be understood as a classic political boycott against Israel and the Georgian withdrawal as protest against Russia and therefor a case of political symbolism.

The Armenian withdrawal has been characterized as a different kind of political symbolism than previously has been observed within the field of study. This essay has chosen to identify the case of Armenia as morally motivated political symbolism.

Keywords: Eurovision Song Contest, international conflict, cultural boycott, political symbolism, non-traditional diplomacy

3

1. Inledning ...... 5 1.1 Ämnesval och problembild ...... 6 1.1.1. Syfte ...... 8 1.1.2. Frågeställningar ...... 8 1.2 Metodiskt tillvägagångssätt ...... 8 a) Metod/forskningsteknik ...... 8 b) Material ...... 10 c) Avgränsningar ...... 10 d) Begränsningar med det valda tillvägagångssättet ...... 10 1.3 Disposition ...... 11 2. Bakgrund ...... 12 2.1 Formalia ...... 12 3. Teoretiska utgångspunkter ...... 15 3.1 Bojkott ...... 15 3.1.1 Användning av bojkott i internationella tävlingsevenemang ...... 17 3.2 Symbolpolitik ...... 19 4. Libanons avhopp 2005 ...... 20 4.1. Bakgrund till konflikten mellan Libanon och Israel ...... 20 4.2 Eurovision Song Contest 2005 ...... 21 4.2.1 Efterspel ...... 22 5. Georgiens avhopp 2009 ...... 23 5.1 Bakgrund till konflikten mellan Georgien och Ryssland ...... 23 5.2 Eurovision Song Contest 2009 ...... 26 5.2.1 Efterspel ...... 27 6. Armeniens avhopp 2012 ...... 28 6.1 Bakgrund till konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan ...... 28 6.2 Eurovision Song Contest 2012 ...... 30 6.2.1 Efterspel ...... 32 7. Slutsatser ...... 34 7.1 Resultat ...... 34 7.1.1 Processen fram till avhoppen ...... 34 7.1.2. Skillnader och likheter fallen emellan ...... 35 7.1.3 Bojkott eller symbolpolitik ...... 36 7.2. Slutsatser ...... 39 Referenslista ...... 41

4 1. Inledning

Eurovision Song Contest (ESC) brukar kallas för ”Världens störta fest”. Men om man skrapar på ytan så mycket mera än bara en musiktävling. Det är ingen slump att viktiga datum (och t.o.m. platser) som markerar ESC historia och dess geografiska utbredning sammanfaller med samma geografiska mönster av den europeiska ekonomiska och politiska utbredningen. Mattéi beskriver det som att ESC på ett spektakulärt sätt påminner oss om den ständiga frågan vad det innebär att vara europé.1

Evenemanget är uttalat opolitiskt och gör allt i sin makt för att hålla konflikter länder emellan under ytan. Trots det sipprar obehagliga opinioner då och då ut. Som 2014 när Ryssland buades ut och en journalist begick en dödssynd och fråga den ukrainska sångerskan hur det kändes att delta med avseende på vad som hände i hennes hemland. Obekvämast blev det för värdnationen Azerbajdzjan och European Broadcasting Union (EBU) när tävlingen hölls i Baku 2012 och rapporter dök upp om att såväl tvångsförflyttningar skett för att bygga tävlingsarenan samt att mänskliga rättigheter systematiskt kränktes i landet. EBU var detta år extra tydliga med att artisterna inte fick uttala sig om förhållandena i landet, men vissa lyckades hålla sig i en gråzon. Svenska Loreen retade upp regimen rejält när hon besökte flertalet människorättsorganisationer innan sitt framträdande.2

ESC ska vara opolitisk och bidra till bilden av ett enat Europa, men kritiseras samtidigt för att uppmuntra till nationalism och regionalism. Det mest uppenbara tecknet på hur politisk tävlingen faktiskt är, är de s.k. voting blocks som existerar mellan länder som har starka relationer och ofta röstar på varandra, t.ex Skandinavien, Jugoslavien, Grekland-Cypern och Balkan. Vidare förekommer då och då subtila budskap som blir svåra att förbjuda då de inte är uttalat politiska. Efter Rysslands införande av anti-homolagar har de förekommit flertalet framträdande med öppet transsexuella artister och kyssar mellan samkönade par.

Ingrid Delterne, chef för EBU, framhåller att ”om vi politiserar ESC…//… kommer ESC att dö” Det är ett event som ska bygga broar”3 Trots den nuvarande ledningens närmast desperata försök att hålla politiken utanför tävlingen, så sågs ESC redan vid starten som ett politiskt

1 Tragaki, Dafni. (red.). Empire of song- Europe and the nation in the Eurovision Song Contest. Plymouth: The 2 ibid s. 23 3 ibid s. 21

5 projekt.4 Efter andra världskriget försökte Europa enas, och EBU fick uppdraget att komma på ett underhållningsprogram som de europeiska länderna kunde samlas i. Eurovision Grand Prix var fött och sändes första gången 1956 med 7 deltagande länder. Nuförtiden deltar uppemot 40 länder varje år. EU och ESC har vuxit parallellt, och i takt med integrationen av

öst- och väst-Europa har även f.d. Sovjetstater anslutit sig till tävlingen.

När EBU måste ta politisk känsliga beslut så görs ofta försök att avdramatisera dessa. Som när Kosovo efter självständigheten ville delta, men fick nej för de inte var med i EBU. När de sedan sökte om medlemskap i EBU fick de åter nej då enbart stater erkända av FN får vara med i unionen. Förra året rådde stor förvirring kring till vilket landet Krim-halvöns telefonröster skulle räknas. EBU låtsades som det regnade och påstod att de inte var en politisk utan en teknisk fråga. De undvek även snyggt att påstå vilken land området tillhörde genom att helt enkelt konstatera att invånarna hade ukrainska telefonnummer och därför inte kunde rösta på Ukraina.5 Men vad händer när ESC krishantering inte lyckas och sprickor i fasaden blir så uppenbara att det är omöjligt att inte se tävlingen som en arena för politiska budskap och handlingar?

1.1 Ämnesval och problembild Historiskt har det funnits en tradition av kulturella bojkotter i syfte att utöva påtryckning gentemot andra länder. Dessa har ofta varit en del i övergripande negativa sanktioner. Vid sidan av regelrätta bojkotter finns även symbolpolitiska åtgärder. Men kan den nuvarande forskningen om symbolpolitik förklara beteenden vi observerar inom icke-traditionell diplomati?

I extremt ansträngda relationer mellan länder kan politiken sällan hållas bort från nöjesevenemang utan ”spiller över” på dessa. Men i andra fall handlar det om medvetna försök att markera gentemot andra. Länder hittar numera flera sätt än visa ogillande mot varandra i form av icke-traditionella plattformar för diplomati. Ända sedan början av 1900- talet har sportsliga evenemang varit en sådan plattform.

4 Eurovision Broadcasting Union. Facts & Trivia. 2014-2015. (Hämtad 2015-04-14) 5 Köpenhamn TT. Krim röstar med Ukraina i ESC. Svenska Dagbladet. 2014-04-30. (Hämtad 2015-04-22)

6 Exempel på 2000-talet inkluderar bl.a. protester mot Rysslands förbud mot ”propaganda för icke-traditionella sexuella relationer”6 (vidare i texten benämnt som anti-homolagar7). Svenska höjdhopparen Emma Green Tregaro målade sin naglar i regnbågsfärger under VM i friidrott i Ryssland, något som den svenska delegationen till Rysslands stora förtret vägrade att ta avstånd ifrån.8 Under finalen i höjdhopp, där Green Tregaro deltog, viftade den finländske kultur- och idrottsministern Paavo Arhinmäki, med en regnbågsflagga. Han sa att han även tagit upp Rysslands anti-homo lagar med den ryska idrottsministerns Vitalij Mutko. 9 Den amerikanska delegation till Sotji bestod av två öppet homosexuella representanter som samtidigt uttalade stöd åt hbtq-rörelsen. 10 Den dåvarande svenska idrottsministern Lena Adelsohn Liljeroth åkte till tävlingen, men bojkottade själva invigningen.11 Varken Sverige, USA eller Finland har använt traditionella diplomatiska kanaler för att markera sitt ogillande mot anti-homolagarna, som hemkallande av ambassadörer, brutna handelsavtal, sanktioner eller liknande. Så hur kan vi förklara dessa påstått symboliska handlingar?

Ett annat exempel var när Storbritannien 2008 bröt sin ”cricket-relation” med Zimbabwe, vilket innebar att de vägrade spela i landet under världsmästerskapet året ifråga samt låta den zimbabwiska laget besöka UK för traditionell tour året efter. Anledningen uppgavs vara det försämrade läget för civilas säkerhet och demokratiska rättigheter i Zimbabwe.12

Det finns idag omfattande forskning kring hur politiska konflikter synts i tävlingssammanhang inom främst sporten. Diskussionen ”hör politik och idrott ihop” är självklar. ESC däremot ses ofta som enbart som ett kommersiellt nöjesevenemang trots att nationer tävlar mot varandra på ett liknande sätt som vid sportevenemang. Jag finner det därför intressant att analysera tävlingen som en arena för storpolitiska konflikter. Hur kan vi förstå att nationer väljer att inte delta/på andra sätt protester i ESC?

6 Ljungholm, Markus. Anti-homolag godkänd i Ryssland. Svt.se. 2013-06-11. (Hämtad 2015-05-12) 7 Ljungholm, Markus. Anti-homolag godkänd i Ryssland. Svt.se. 2013-06-11. (Hämtad 2015-05-12) 8 Associated Press. Gay-rights gesture may violate rules. ESPN. 2013-08-17. (Hämtad 2015-05-06) 9 Hufvudstadsbladet. IS: Arhinmäki med prideflagga mot den ryska antihomolage. Hbli.fi. 2013-08-18. (Hämtad 2015-05-06) 10 Lee, Traci G. Obama to send openly gay delegate to Russia. msnbc.com 2013-12-18. (Hämtad 2015-05-06) Office of the Press Secretary, The White House. President Obama Announces Presidential Delegations to the Opening and Closing Ceremonies of the 2014 Olympic Winter Games. 2013-12-17 11 TT. Lena Adelsohn Liljeroth nobbar OS-invigning. Aftonbladet. 2014-01-13. (Hämtad 2015-05-06) 12 BBC News. England cut Zimbabwe cricket ties. BBC News. 2008-06-25. (Hämtad 2015-05-06) ESPNcricinfo. England v Zimbabwe. (Hämtad 2015-05-06)

7 1.1.1. Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka tre politiskt motiverade avhopp som skett från ESC under 2000-talet samt huruvida vi kan förstå avhoppen som politiska uttryck. Utifrån existerande teorier om symbolpolitik kommer uppsatsen utreda huruvida avhoppen bör de klassificeras som bojkotter, symboliska handlingar eller ingetdera.

1.1.2. Frågeställningar • Hur såg processen ut inför avhoppen? • Vilka likheter och skillnader finns mellan avhoppen? • Hur kan vi förstå avhoppen som politiska handlingar? Är det möjligt att förstå och klassificera dem utifrån befintliga teorier om symbolpolitik och bojkott?

1.2 Metodiskt tillvägagångssätt a) Metod/forskningsteknik Uppsatsen kommer vara upplagd som en teoriprövande fallstudie i syfte att använda en befintlig teori och tillämpa den på ett tidigare ej utforskat område. Detta kommer göras genom att tillämpa Santesson-Wilsons teori om symbolpolitik på tre fallstudier. De studerade fallen ligger i gränslandet av vad som vanligtvis kan förstås som bojkott varför det är intressant att undersöka huruvida teorin om symbolpolitik kommer kunna hjälpa oss att förstå dem. Om teorin inte klarar detta, går det då att modifiera teorin så att den kan fånga upp även dessa fall?

Studieobjektet för uppsatsen är avhoppen och dessa studeras främst genom andrahandskällor i textform. Valet av denna teknik grundar sig i att varken representanter för länderna, i form av ambassader i Sverige, eller EBU velat ställa upp på intervjuer. Vidare anser jag att analys av avhoppen återgivna i mina valda textkällor även ger en mest objektiv beskrivning av processerna.

Jag har identifierat populationen ”avhopp från ESC av politiska orsaker under 2000-talet” till tre st och eftersom de är så pass få så har jag har valt att undersöka samtliga. Därför har inget

8 urval behövt göras.13 Förklaringarna till avhoppen har konstaterats utifrån offentliga uttalanden från ländernas tevebolag och EBU.

En av frågeställningarna syftar till att undersöka hur vi kan förstå avhoppen som politiska handlingar och klassificera dem som symbolpolitik, bojkott eller ingetdera.14 För att kunna göra detta har jag behövt operationalisera begreppen bojkott och symbolpolitik. Bojkott som ett politiskt instrument kommer definieras utifrån Elisabetta Brighi och Christoffer Hills ”The ascending scale of foreign policy instruments” Symbolpolitik kommer att definieras utifrån Santesson-Wilsons teorier.

Två analysmodeller, Bojkott som politiskt instrument och Symbolpolitik, har konstruerats utifrån Santesson-Wilsons avhandling och ämnar fungera uteslutande mot varandra. Jag har sedan plottat avhoppen mot dessa analysmodeller.

I syfte att göra en analys av fallen sökte jag först efter tidigare forskning om ESC. Denna var dock inte tvärvetenskaplig/statsvetenskaplig utan handlade mera om musikens utveckling, alternativt fokuserad på ESC som nationsbyggande eller europeisk integration. Då jag var intresserad av tävlingen som arena för internationella konflikter/diplomatiskt verktyg undersökte jag istället kulturella, och då främst sportrelaterade bojkotter. För att få en bild av hur de används i nationella sportsammanhang undersökte jag sportsliga bojkotter och letade både i nyhetsarkiv samt forskning. Med grund i OS-bojkotter har jag utifrån Santesson- Wilsson samt en utrikespolitisk teori definierat politiska bojkotter i tävlingar som ämnar vara icke-politiska.

Formellt är det inte länderna själva som deltar, utan det nationella tv-bolaget. Denna uppsats har skäl att anta att beslut tagna av bolagen har statligt stöd, och att det p.g.a. tävlingens format går att se bolagen som representanter för sina länder. Därför kommer uttryck som ”Georgien vägrade delta” användas, trots att det rent praktiskt är landets nationella tv-bolag som vägrar att delta.

13 Esaiasson, P. Oscarsson, H., Gilljam, M & Wängnerud, L. Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad. s. 158 14 Esaiasson, P. Oscarsson, H., Gilljam, M & Wängnerud, L. Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad. s. 211

9 Jag har aktivt valt att inte fokusera på vem som har ”rätt”, dels för att det inte var varit mitt fokus och jag inte haft tillräckligt material för att göra en sådant övervägande. Dels för att relationer länderna emellan är så pass känsliga att det riskerar att leda till ett felaktigt fokus hos läsare. I den mån värdeladdade ord som folkmord, diktatur, invaderat, attackerat osv använt så har dessa understötts av uttalande från oberoende källor, internationell lag etc.

b) Material Det empiriska materialet består av bl.a. av • Nyhetsartiklar från svensk media som Aftonbladet och DN och internationell media som BBC och Reuters. • Officiell kommunikation från EBU i form av regelverk, pressmeddelanden, nyhetsartiklar och arkiv på hemsidan eurovision.tv. • Resolutioner från EU och FN. • Vittnesmål och rapporter från NGO som Amnesty och Human Right Watch. • Böckerna Performing the ’New’ Europe – Identities, Feelings, and Politics in the Eurovision Song Contest och Empire of song- Europe and the nation in the Eurovision Song Contest

En utförlig lista över allt material finns i referenslistan.

c) Avgränsningar Uppsatsen behandlar politiskt motiverade15 avhopp16 från Eurovision Song Contest under 2000-talet.

d) Begränsningar med det valda tillvägagångssättet Källmaterialet består i hög grad av nyhetsartiklar och hemsidor då de skildrar dessa är bäst uppdaterade angående nutida processer. Dessa tenderar att ha en lägre validitet än t.ex avhandlingar och böcker. Då forskningsämnet är relativt nytt saknas dock den typen av källor, vilket gjort att detta har varit det enda möjliga tillvägagångssättet.

15 ”Politiskt motiverade” syftar på att de officiellt motiverad av en politisk konflikt med ett annat deltagande land. 16 ”Avhopp” syftar på tillbakadragande från ESC skett efter sista anmälningsdatumet 15 december året innan tävlingen hålls.

10

Gällande material är det problematiskt att EBU hemligstämplar ESC-gruppers protokoll och inte heller lämnar ut formell dokumentation av resultaten av dessa. Det som finns från EBU är pressmeddelande eller artiklar på den egna hemsidan. Arkivet sträcker sig inte över alla intressanta tidsperioder, vilket gjort att vissa uttalande från ESC härstammar från utomstående källor som tidningsartiklar. EBU har som policy att aldrig kommentera gamla uttalanden, inte ens dess validitet,17 vilket resulterat i att jag inte kunnat fastställa äktheten på annat sätt än att göra en egen bedömning av tidningen ifrågas reliabilitet. Detta avser dock främst formuleringar, att avhoppen skett på sättet som angetts har kunnat fastställas på andra sätt.

När det handlat om statligt ägda medier i länderna som avhandlats har detta i största mån försökt att kompletteras med annan information.

1.3 Disposition Kapitel 2 innehåller en bakgrund som består av en förklaring över ESC som fenomen samt hur tävlingen genomförs rent praktiskt.

Kapitel 3 behandlar uppsatsen teoretiska utgångspunkter, hur valda analysinstrument tagits fram samt hur bojkott använts i andra tävlingen mellan nationer.

Kapitel 4, 5 och 6 behandlar avhoppen i fråga och följer samma mall gällande uppbyggnad. De inleds med en bakgrund till konflikten länderna emellan samt hur denna påverkat andra nöjesammanhang. Därefter följs en beskrivning av tävlingen året avhoppen skedde samt processen som ledde fram till dessa. Kapitlen avslutas med en kort efterspels-översikt

Kapitel 7 slutsatser presenterar vad uppsatsen kommit fram till att avhoppen kan klassificeras som, hur vidare forskning skulle kunna se ut samt personliga reflektioner.

17 Project assistant på EBU. Telefonsamtal 2015-04-21.

11 2. Bakgrund

Vad är anledningen till att vi deltar i denna tävling, trots att den för många är löjeväckande? Ett antal teoretiker har försökt förstå och förklara varför en på ytan simpel musiktävlingen väcker så starka känslor och engagemang.

Crary beskriver det som att ESC inte handlar så mycket om vad vi ser, ut att vi ser. Vi överblickar Europa, och de överblickar oss. Vi skapar vårt egna euroepiska universum där det egna landet står i centrum. Vidare objektifierar ESC Europa i form av att vara ett event som både integrerar och samtidigt splittrar det i form av det tydliga nationsvurmandet. Tävlingen har blivit en symbol för vad EU ämnar vara; tillsammans men åtskilda. Abélès beskriver det som en institution som refererar till det framtida harmoniska Europa som ända sedan andra världskriget har eftersträvats. Borneman och Fowler beskriver det som att precis som Europa självt, måste ESC studeras som en process och inte ett objekt.18

Idag följer i snitt 180 miljoner människor Eurovision Song Contest, vilket gör det till världens största livesända tv-event, bortsett från sportsändningar. I årets tävling i Vienna deltar 39 länder och tävlingen pågår under tre kvällar med två semifinaler och en final.19

2.1 Formalia ESC hålls varje år i maj månad och det är vinnande landet från föregående år som får i uppdrag att hålla i tävlingen.20 I takt med att tävlingen expanderat har semifinaler införts, från dessa går sedan ett antal bidrag vidare till finalen.

Värdnationen är dock allt direktkvalificerad till finalen. Detsamma gäller Tyskland, Spanien, Storbritannien och Frankrike (även kända som ”The Big Four”) sedan 2010, då EBU bestämde att de skulle garanteras en plats i varje års final. 2010 annonserade EBU att även

18 Esaiasson, P. Oscarsson, H., Gilljam, M & Wängnerud, L s. 3 19 Siim, Jarmo. Eurovision 2015: 39 countries represented in Vienna. Eurovision.tv. 2014-12-23. (Hämtad 2015- 04-22) 20 Eurovision Song Contest Athens 2006. Historical Milestones – a brief history on the ESC from 1956 until 2005. (Hämtad 2015-04-22)

12 Italien alltid skulle garanteras en plats och ”The Big Four” blev ”The Big Five”.21 Bakgrunden till detta var att Italien har hållit i den liknande tävlingen Sanremo Festival, som år efter år åtnjutit mindre internationell intresse än ESC. Samtidigt har ESC inte haft samma popularitet i landet vilket ledde till att RAI som är den italienska broadcastern slutade delta i och t.o.m. att sända ESC 1997. Detta fortgick fram till 2011 då de återvände till tävlingen efter förhandlingar med EBU där de i utbyte för sitt deltagande alltså direktkvalificeras till varje års final.22 Detta grundar sig i en händelse 1996, då Tyskland först inte lyckats ta sig till final (på den tiden avgjordes rätten att delta i tävlingen baserat på föregående års placering samt lottning) men arrangörerna sedan fick ändra sig och ändå ge landet en plats för att evenemanget skulle kunna genomföras rent ekonomiskt.23 ”The big five”s deltagandeavgifter är nämligen så pass stora (40% av hela budgeten) att ESC riskerar finansiella problem utan dem.24

Sedan 1975 används ett poängsystem där varje deltagande land (även de som inte kvalificerat sig från semifinalerna) i finalen ger 1-8, 10 och 12 poäng till sitt favoritbidrag.25 Under omröstningen är det inte bidraget i form av låtnamn eller artist som står på poängtavlan, utan nationen som hen representerar. Historiskt har det varit nationella juryer som avgjort vilken bidrag som tilldelas vilka poäng. 1998 började dock Sverige, Schweiz, Tyskland och Storbritannien låta sina medborgare rösta via telefon.26 Detta blev en succé som successivt spred sig till andra länder. Sedan 2009 är det standard att poängen baseras till 50 % på varje lands medborgares telefonröster och till 50% på en nationell jurys åsikter. Den formella förklaringen till att inte enbart telefonröster räknas är risken för tekniskt haveri. 27

Länder som får delta är de som är medlemmar i European Broadcasting Union, rent formellt är det dock den nationella tv-stationen som är medlem. Varje deltagande tv-station är skyldig att visa hela programmet; alla låtar, snabbrepriser och rösträkning. Det enda avbrottet som får göras är reklampaus under mellanakten.28 Sedan semifinaler infördes finns ingen gräns för hur

21 Bakker, Sietse. 43 nations on 2011 participants list! Eurovision.tv 2010-12-31 (Hämtad 2015-04-14) 22 Tragaki, D. s. xii 23 European Broadcasting Union. Eurovision Song Contest 1996. (Hämtad 2015-04-22) 24 Fricker, Karen. & Gluhovic Milija. (red.). Performing the ’New’ Europe – Identities, Feelings, and Politics in the Eurovision Song Contest. Hampshire/New York: Palgrave Macmillian, 2013. s. 4 25 European Broadcasting Union. Eurovision Song Contest 1975. (Hämtad 2015-04-22) 26 Rules of the 2005 Eurovision Song Contest. (Hämtad 2015-04-22) 27 Bakker, Sietse. Juries also get 50% stake in Semi-Final result. Eurovision.tv 2009-10-11 (Hämtad 2015-04-14) 28 EBU/UER. Rules for the Eurovision Song Contest 2009 – Moscow, 12, 14 and 16 May 2009. Eurovision.tv (Hämtad 2015-04-22)

13 många länder som får delta, utan anmälan är öppen för alla EBU-medlemmar. Denna måste ske innan den 15 december året innan tävlingen ifråga och efter detta datum accepteras heller inte tillbakadragande. Till skillnad från t.ex OS deltar inte alla länder varje år, och det är inte speciellt uppseendeväckande att länder tar tillfälliga pauser från tävlingen. Dessa brukar oftast uppges bero på bristande intresse i landet eller finansiella problem. Alltså finns säkerligen flera icke-deltagande som skett av politiska skäl än vad denna uppsats ämnar studera då länderna inte har någon skyldighet att redovisa varför de inte deltar vissa år.

14 3. Teoretiska utgångspunkter

Jag kommer att använda mig av teorierna bojkott som politiskt instrument och symbolpolitik. Bojkott kommer att definieras som ett politiskt instrument utifrån Brighi och Hill ”The ascending scale of foreign policy instruments”. Santesson-Wilson avhandling ”Studier i symbolpolitik” kommer att användas dels för att definiera politiska instrument och symbolpolitik, dels för att konstruera två analysverktyg. Dessa är konstruerade för att verka ömsesidigt uteslutande mot varandra och så att inga av fallen kan hamna i mera än en av dem.

3.1 Bojkott Ett politiskt instrument är enligt Santesson-Wilson:

…Den renodlade symbolismens motsats är instrumentet, och motsatsen till renodlad symbolpolitik är politik som helt vilar på instrumentella bevekelsegrunder. Motivet till det instrumentella handlandet är handlingens konkreta resultat, effekten av handlingen. //…Beslut fattas därför att man önskar effekten, alternativt önskar effekten av effekten (osv.) i en kausal kedja som leder fram till beslutsfattarens grundläggande målsättningar.29

I en instrumentell värld är frågor viktiga därför att de leder till någonting viktigt, de har viktiga konkreta effekter. Denna viktighet fortplantar sig genom kausala länkar: x påverkar y som påverkar z, och eftersom z är viktig, kanske rentav har ett egenvärde, så blir även x och y viktiga genom sina kausala länkar till z. 30

Analysverktyget Bojkott som politiskt instrument:

x y z

29 Santesson-Wilson, Peter. Studier i symbolpolitik. Diss., Lunds Universitet, 2003. s. 36 30 Santesson-Wilson, P. s. 37

15 Santesson-Wilson har som tidigare nämnts inte diskuterat användningen av symbolpolitik på sättet som kommer göras i denna uppsats. För att understödja att den går att applicera på detta sätt så definierar jag bojkott som ett politiskt instrument utifrån Brighi och Hills på ”The ascending scale of foreign policy instruments”, som en form av ”Negative Sanctions”.31 Bojkott är ett instrument som inom utrikespolitisk analys ses som ett mjukt maktmedel ssom stater använder för att pressa andra att ändra sitt beteende. Inom internationella evenemang där stater deltagit och tävlat mot varandra har bojkotter använts i hög grad under 1900-talet, främst i OS-sammanhang.

”The ascending scale of foreign policy instruments”

Military Action (punative; invasive; occupation)

Political Interventions (propagande; suberversion; interference)

Negative Sanctions (boycotts; embargoes; laser sanctions; restrictions on cultural contacts)

Positive Sanctions (aid; trade agreements; public diplomacy)

Diplomacy (discussion/negotiation) 32

31 Santesson-Wilson, P. s. 37 32 Smith, Steve., Hadfield, Amelia., & Dunne, Tim. Foreign Policy – Theories, Actors, Cases. 2 uppl. Oxford: Oxford University Press, 2012. s. 164.

16 3.1.1 Användning av bojkott i internationella tävlingsevenemang Sammantaget så kan följande konstateras; Kulturella bojkotter i form av bojkotter av sportsliga event präglas av försök att pressa värdlandet, eller arrangören, att agera på visst sätt. Alternativ kan det ses som en del i en övergripande bojkott i samma syfte. Alltså kan ett beteende som stämmer med Brighi och Hills förståelse av hur negativa sanktioner observeras.

Den första nutida bojkotten av ett sportsligt event skedde 1936 när OS hölls i dåvarande Nazityskland. Spelen tilldelades Berlin 1931, två år innan Hitler kom till makten. I takt med utvecklingen i landet förekom kampanjer för att bojkotta spelen i Storbritannien, Frankrike, Sverige, Tjeckoslovakien och Nederländerna.33 När Hitler skrev i nazistpartiet tidning Völkischer Beobachter att judar och svarta inte skulle tillåtas delta i spelen hotade flertalet länder med bojkott. Efter att Hitler motvilligt gått dem på att låta alla oavsett etnicitet delta så kunde spelen genomföras utan några bojkotter.34

1956 års OS i Melbourne bojkottades av Egypten, Irak och Libanon p.g.a. Israels deltagande. Anledningen var att Israel tillsammans med Storbritannien och Frankrike hade invaderat Egypten under den s.k. Suez-krisen35. Samtidigt slog Sovjet ner den ungerska revolutionen viket ledde till att Nederländerna, Spanien och Schweiz drog tillbaka sina deltagande. Även Kina valde att bojkotta tävlingen efter att Taiwan tillåtits att delta som egen nation.

Under apartheid-tiden pågick en totalomfattande internationell bojkott mot Sydafrika och Rhodesia (nuvarande Zimbabwe). Detta ledde även till bojkott gentemot länder som ändå valde att ha kontakt med regimerna ifråga. Vid 1970 Commonwealth games36 i Edinburgh bojkottade 32 av 59 kvalificerade länder spelen p.g.a. av Thatchers-regeringens vägran att inte delta i den sportsliga/kulturella bojkotten mot Sydafrika.37 1976 års OS i Montreal bojkottades av 28 länder, främst afrikanska. Faktum är att de enda suveräna afrikanska

33 United States Holocaust Memorial Museum. The movement to boycott the berlin olympics 1936. Holocaust Encyclopedia. (Hämtad 2015-04-22) 34 Nagorski, Andrew. Hitlerland: American Eyewitnesses to the Nazi Rise to Power. New York: Simon & Schuster, 2013. s. 188 Clay Large, David. Nazi Games: The Olympics of 1936. New York: W.W. Norton & Company, 2007. s. 58 35 BBC News. Suez Crisis: Key Players. BBC News. 2006-07-21. (Hämtad 2015-05-12) 36 Commonwealth Games Federation. Constitution, Regulations, Code of Conduct. July 2014. (Hämtad 2015-04- 29) 37 Degun, Tom. Scottish independence referndum will increase interest in Glasgow 2014, it is claimed. Insidethegames.biz. 2012-02-29. (Hämtad 2015-04-22)

17 staterna som deltog i spelen var Senegal och Elfenbenskusten. 38 Anledningen var Nya Zealand deltagande, ett land som hade starka sportsliga band med Rhodesia.

Bojkotter förekom även under Kalla Kriget. Efter att Sovjet invaderat Afghanistan 1979 ställde USA ett ultimatum och hotade att skulle bojkotta de Olympiska spelen i Moskva nästkommande år, om inte de sovjetiska trupperna drog sig tillbaka inom en månad. De fick med sig några allierade, Japan, Västtyskland, Kina, Filippinerna, Argentina och Kanada. Storbritannien, Frankrike och Australien stödde formellt bojkotten med lät idrottare själva bestämma huruvida de ville delta, vilket ledde till att delegationen var betydligt mindre än vanligt. 39 Taiwan bojkottade även spelen då de inte fick tävla som egen nation. Det nästkommande OS hölls i Los Angeles 1984 och bojkottades av Sovjet och övriga östblocket. De hävdade att det var av säkerhetsskäl p.g.a. den anti-sovjetiska stämningen i USA. 40 Efter detta följde även Bulgarien, Östtyskland, Mongoliet och Vietnam, Laos och Tjeckoslovakien. 414243 Senare anslöt sig även Afghanistan, Ungern och Polen till bojkotten. Ungern pekade även dem på säkerhetsskäl och hävdade att det skulle innebära stor fara för deras idrottare att vistas i Los Angeles. 44 Därefter följde Kuba, Sydyemen, Nordkorea, Etiopien och Angola. Enligt amerikansk media var detta p.g.a. deras marxistiska ideologi.45 Sista landet att ansluta sig till bojkotten var Iran p.g.a. ”USAs inbladning i Mellanöstern, deras stöd för regimen som ockuperar Jerusalem, och brotten som begåtts av USA i Latinamerika, speciellt i El Salvador” 46 Projektledaren för OS i Los Angeles, Peter Ueberroth, hävdade dock att det egentligen bara handlade om hämndmotiv p.g.a. de allierades bojkott av föregående spel. 47

38 Olympic Information Center. Africa and the XXIst Olympiad. (Hämtad 2015-04-22) 39 Smith, Terrence. The President Said Nyet. The New York Times. 1980-01-20. (Hämtad 2015-04-22) 40 Burns, John F. Moscow will keep it’s team from Los Angeles Olympics. New York Times. 1984-05-09. 41 Philadelphia Inquirer. Vietnam and Mongolia also withdraw from the olympics. 1984-05-12. (Hämtad 2015- 04-22) 42 S.t Petersburg Independent. East Germany withdraw from Summer Games. S.t Petersburg Independent. 1984- 05-10. (Hämtad 2015-04-22) 43 Reich, Kenneth. Czechs and Laotians Join Boycott. Los Angeles Times. 1984-05-13. (Hämtad 2015-04-22) 44 Los Angeles Times. Hungary 9th to Join Boycott of Olympics. Los Angeles Times. 1984-05-16. (Hämtad 2015-04-22) 45 Los Angeles Times. Marxist South Yemen becomes 13th Country to Drop Out of L.A. Games. Los Angeles Times. 1984-05-27. (Hämtad 2015-04-22) Miami Herald. N. Korea joins Olympic Boycott. Miami Herald. 1984-06-03. (Hämtad 2015-04-22) Reich, Kenneth. Angola Becomes 15th Nation to Join Olympic Boycott. Los Angeles Times. 1984-06-27. (Hämtad 2015-04-22) Maxwell, Evan. Cuba Joins Olympic Boycott. Los Angeles Times. 1984-05-24. (Hämtad 2015-04-22) 46 The New York Times. Around the world: Iran Announces Boycott Of the 1984 Olympics. The New York Times. 1983-08-02. (Hämtad 2015-04-22) 47 Congelio, Brad. Before the world was quiet: Ronald Reagan, Cold War Foreign Policy, and the 1984 Los Angeles Olympic Summer Games. Diss., The University of Western Ontario, 2014.

18 3.2 Symbolpolitik Enligt Santesson-Wilson bygger symbolpolitik på tanken att x kan kopplas ihop med y och z på fler sätt än genom kausalitet, och därmed bli viktig trots att x inte i direkt mening påverkar y och z. Han ställer frågan ”Hur kan en politisk fråga göras viktig utan att kausalt påverka politiska mål?”48 Enligt honom finns det fyra svar på detta:

1. Frågan kan placeras i samma kategori som någonting viktigt: ”Frågan x kan vara symboliskt kopplad till y därför att de hör till samma kategori av företeelser. I och med att y är en viktig fråga, och eftersom x är av samma slag som y, så blir även x viktigt.”49 2. Frågan kan göras principiellt viktig:”Frågan x kan vara symboliskt kopplad till y därför att de omfattas av samma princip//…När x omfattas av samma princip som y så får x därför en principiell viktighet överförd från y. Den mekanism som uppstår är en värdeöverföring” 50 3. Frågan kan ses som ett exempel på någonting viktigt: ”Frågan x kan vara symboliskt kopplat till y genom att x exemplifierar y.”51 4. frågan kan ses som ett uttryck för någonting viktigt: ”x kan vara symboliskt kopplat till y genom att x är, eller tolkas som, ett uttryck för aktörens intentioner beträffande y.” 52

Analysverktyget Symbolpolitik:

x y z

48 Santesson-Wilson, P. s. 43 49 ibid s. 44 50 Santesson-Wilson, p. s. 46-47 51 ibid s. 48 52 ibid s. 49

19 4. Libanons avhopp 2005

4.1. Bakgrund till konflikten mellan Libanon och Israel Israel och Libanon befinner sig formellt i krig med varandra sedan 1948. När Israel utropade sig självständigt i maj samma år förklarade Arabförbundets medlemmar att de motsatte sig den från FN föreslagna tvåstatslösningen. Deras målsättning var istället att upprätta en palestinsk stat. Egypten, Syrien, Irak, Jordanien och Libanon förklarade därför krig mot Israel. Den israeliska militären (IDF) vann kriget vilket förödmjukade Arabförbundet som därefter började se Israel som en del av den imperialistiska agendan ihop med väst-Europa och USA.53 1949 slöts en vapenvila länderna emellan med något fredsavtal har aldrig tecknats. Istället har Libanon fungerat som en bas för Hizbollah såväl som palestinska gerillagruppers anfall på Israel. Länderna är även indragna i en tvist gällande var havsgränsen dem emellan skall gå. Efter en PLO-attack i Israel som krävde ett stort antal dödsoffer gick Israel in i Libanon 1978 och ockuperade nästan hela den södra delen av landet. Detta fördömdes i ett stort antal länder och FNs säkerhetsråd antog en resolution som uppmanade israelisk militär att omedelbart lämna Libanon. 1982 intog Israel återigen de södra delarna av Libanon i syfte att besegra PLO-gerillan som var baserad i området. Efter 70 dagars intensiva strider beslutades det om vapenvila efter amerikansk medling. Först 1999 drog Israel helt tillbaka sin militär från södra Libanon.5455

Det är inte bara ESC som har påverkas av konflikten utan även ett antal andra nöjesprogram. Bl.a. så har Miss Universum-tävlingen vid två tillfällen hamnat i hetluften. Vid 1993 års tävling deltog dåvarande Miss Libanon Huda al-Turk inte i tävlingen p.g.a. en kontrovers gällande en fotografering tillsammans Miss Israel Jana Khodirker56. Rapporter är tvetydiga gällande om hon hoppade av tävlingen för hon vägrade att delta i fotograferingen57, eller om accepterande den och därför fråntogs sin titel av den libanesiska delegationen. 58

53 Smith, S., Hadfield, A., & Dunne, T. s. 404 54 Landguiden. Israel – Modern historia. 2015. (Hämtad 2015-05-24) 55 Landguiden. Libanon – Modern historia. 2015. (Hämtad 205-05-24) 56 Pageantopolis – Israel’s Beuty Queen (IBQ) titleholders. (Hämtad 2015-05-07) 57 Israel National News. Lebanese Boycott Song Competition Due to Israeli Participant. Israel National News. 2005-03-21. (Hämtad 2015-04-14) 58 The Daily Star. Miss Lebanon’s selfie with Miss Israel sparks uproar. The Daily Star. 2015-01-19. (Hämtad 2015-04-14)

20 Under 2015 års tävling publicerade Miss Israel Doron Matalon en bild på Instragram föreställandes sig själv, Miss Japan Ariana Miyamoto, Miss Slovenien Urška Bračko och Miss Libanon Saly Greige.59 Detta orsakades en enorm kontrovers både internationellt och i Libanon. Greige själv förklarade situationen på sin officiella facebook-sida med att Matalon hade ”hoppat” in när hon poserade med de andra två och tagit bilden utan hennes medgivande. Hon hävdade även Matalon vid ett flertal gånger försökt få bilder tagna med henne vilket hon inte gått med på. 60 Greiges agent påstod att detta var något israelerna planerat och organiserat sedan ett halvår tillbaka. I slutändan gick Libanons turistminister Michel Pharaon ut offentligt och stöttade Greige och bekräftade att hon inte skulle bli av med sin titel då händelsen inte ansågs vara hennes fel.61

Anledningen till ovanstående händelser är Arabförbundets bojkott av Israel. Libanon har dessutom egna ännu striktare restriktioner på relationer med Israel. Sedan 1955 förbjuder libanesisk lag alla individer, företag och organisationer från direkt eller indirekt kontakt med israeliska företag och individer samt att köpa, sälja eller förvara produkter producerade i Israel. 62 Dragit till sin spets innebär detta att en libanesisk privatperson riskerar att bryta mot lagen ifall hen ens samtalar med en israel. Det är dock tillåtet att delta i konferens, festivaler eller andra events där Israel deltar så länge deltagarna inte står i direkt kommunikation med varandra. 63

4.2 Eurovision Song Contest 2005 Landets lagstiftning ledde till Libanon drog sig ur 2005 års tävling i Kiev, Ukraina. Artisten Aline Lahoud skulle ha representerat landet vi dess ESC-debut.64 I mars 2005 uppmärksammades det att Libanons officiella ESC-hemsida inte listade Israel som deltagare. EBU gav då Télè Liban 24 timmar på sig att lösa situationen eller diskvalificeras. Tv-bolaget valde då att helt stänga ner hemsidan och ersätta den med en länk till EBUs egen hemsida. Senare samma månad bad EBU det libanesiska bolaget om en garanti att hela tävlingen, inklusive Israels bidrag, skulle sändas utan avbrott. I och med detta inte kunde garanteras

59 Matalon, Doron. Good Morning from us! Miss Japan , miss Slovenia, miss Lebanon & I❤. (Hämtad 2015-05-12) 60 Greige, Saly. Facebook post, Januari 17, 2015. 3:45 p.m., (Hämtad 2015-04-14) 61 Our Foreign Staff. Miss Lebanon will not lose her title for selfie with Miss Israel. The Telegraph. 2015-01-23. (Hämtad 2015-04-14) 62 United States Trade Reprepresentative. Arab League. 2013. (Hämtad 2015-05-05) 63 NOW News. The rules of Lebanese-Israel engagement. NOW News. 2011-09-18. (Hämtad 2015-05-05) 64 BBC News. Lebanon withdraws from Eurovision. BBC News. 2005-03-18. (Hämtad 2015-04-14)

21 drog Libanon tillbaka sin anmälan. EBU publicerade då ett uttalande som löd: ”Enligt libanesisk lag så är det inte tillåtet för Tele Liban att sända den israeliska deltagarens framträdande, vilket bryter mot regler för Eurovision Song Contest 2005”. Chefen för tv- bolaget, Ibrahim Khoury, bekräftade avhoppet och tillade att bolaget inte hade varit medvetna om Israels deltagande när de bekräftade sin anmälan i december. Han fortsatte med ”Libanon är i krig med Israel. Ifall den israeliska deltagaren vinner hade vi varit tvungna att visa firandet av detta” samt tillade att han aldrig skulle kunna förmå sig själv att tillåta libanesiska tittare att rösta på Israel. 65

4.2.1 Efterspel I och med att Libanon drogs tillbaka sitt deltagande långt efter slutdatumet för anmälan så straffades tv-bolaget genom att anmälningsavgiften inte återbetalades samt att Libanon inte tilläts delta i ESC de följande tre åren. Libanon har sedan dess inte uttryckt intresse för att delta i tävlingen igen. 66 Ett år efter kontroversen i ESC inleddes det andra Israel-Libanesiska kriget efter att Hibollah den 12 juli gjort en räd i Israel. Åtta israeliska soldater dödades och två kidnappades, dessa återlämnades senare döda nära den libanesiska gränsen. Två veckor senare gick israeliska marktrupper in i Libanon. FNs säkerhetsråd beslutade att Israel skulle dra sig tillbaka efter att alla strider upphört samtidigt som Libanons regeringsstyrkor och FN- styrka på 15 000 man skulle stationeras i södra Libanon. Kriget avslutades formellt den 14 augusti. Totalt dog 167 israeler och tusentals libaneser och den materiella förstörelsen var enorm. Både Israel och Hizbollah utropade sig som segare.6768

65 The Scotsman. Nul points as Lebanon quits contest. The Scotsman. 2005-03-20. (Hämtad 2015-04-14) 66 Jiandiani, Sergio. Lebanon: Télé Liban will not participate in Eurovision 2015. Esctoday.com 2014-09-15. (Hämtad 2015-05-13) 67 Landguiden. Libanon – Modern historia. 2015. (Hämtad 205-05-24) 68 Landguiden. Israel – Modern historia. 2015. (Hämtad 2015-05-24)

22 5. Georgiens avhopp 2009

5.1 Bakgrund till konflikten mellan Georgien och Ryssland Dispyten mellan Ryssland och Georgien grundar sig framförallt i statusen för området Sydossetien. EU, NATO och FN stödjer Georgiens uppfattning att området till hör dem.69 Enbart Ryssland, Nicaragua, Venezuela och Narau erkänner området som en självständig republik. 70

Konflikten mellan Sydossetien och Georgien inleddes 1989 då sydossetiska ledare som svar på de ökade nationalistiska stämningarna i Georgien ställde krav på ökat självstyre och att få ansluta sig till Nordossetien i Ryssland. Konsekvenserna blev sammanstötningar mellan georgier och sydosseter i området och 1990 utropade de sig officiellt självständiga från Georgien som då var en sovjetisk republik. Den georgiska regimen svarade med att upphäva Sydossetiens autonoma ställning inom Georgien varpå ett inbördeskrig utbröt. Precis som många andra öststater blev Georgien självständigt från Sovjetunionen 1991. Efter att Sjevardnadzes tog över som Georgien president 1992 lyckades regeringen sluta avtal om vapenvila med Sydossetien och det beslutades att en gemensam rysk, georgisk och sydossetisk fredsbevarande styrka skulle placeras i området. 71 Senare samma år upprättade Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) ett kontor i Tbilisi, Georgien för att övervaka vapenvilan samt bidra till dialog och lösning på konflikten mellan parterna. Efter fem år av förhandlingar undertecknades 1996 ett fredsavtal men en permanent överenskommelse gällande Sydossetiens status kunde fortfarande inte nås. Total miste 1500 personer livet under kriget.

2001 valdes Eduard Kokojty till sydossetiskt president, trots att området inte erkänts som självständig stat. Han meddelade att man återigen ville försöka återförena Sydossetien med Nordossetien. Alternativt var att Sydossetien tillsammans med en annan georgisk utbrytarrepublik, Abchazien, gemensamt skulle framföra ett önskemål om ”associerad status” med Ryssland. Som en följd av inbördeskriget på 90-talet hade nämligen många sydosseter

69 BBC News. West condems Russia over Georgia. BBC News. 2008-08-16. (Hämtad 2015-05-12) 70 Landguiden. Sydossetien – Politik och ekonomi. 2015. (Hämtad 2015-04-14) 71 Landguiden. Georgien – Modern historia. 2015. (Hämtad 2015-04-14)

23 fått ryskt medborgarskap då ryska passa deltats ut av militären. Vintern 2004 tillträdde Micheil Saakajvili som president i Georgien och deklarerade samtidigt sin avsikt att återta kontrollen av utbrytarrepublikerna. Detta ledde till sammandrabbningar i Sydossetien under sommaren som kostade åtskilliga människor livet. I augusti drog Georgien tillbaka sina trupper från området och gick med på att ge den rysk-georgisk-ossetiska fredsstyrkan ansvar för att upprätthålla ordning i området.

I november 2006 genomfördes en sydosstetisk folkomröstning om självständigt där en överväldigande majoriteten röstade ja och även omvalde Kokjty till president. Samtidigt valdes Dimitri Sanakojev till ny president för Georgien. Den senare organiserade en egen regering och lokal administration i Kurta norr om Sydossetiens huvudstad Tschinvali, där Kokjty var baserad. Samtidigt röstade georgier i Sydossetien för att börja förhandla med Georgien om att omvandla land till en federation där Sydossetien skulle fungera som en delrepublik. I maj 2007 beslutade Georgiens nationella parlament om att utse president Sanakojev till chef över vad de kallade för ”Sydossetiens tillfälliga administration”.72

Efter att Kosovo utropat sig självständigt 2008 tog konflikten ny fart och det sydossetiska parlamentet uppmanade i mars samma år omvärlden att erkänna provinsen som en självständig stat. Ryssland gick samtidigt ut med att de inte tänkte respektera förbudet mot handel och andra kontakter med Sydossetien som Oberoende Staters Samvälde (OSS) beslutat om 1996 och att kontakterna mellan ryska departement och deras motsvarighet i Sydossetien skulle intensifieras. 73 Enligt Georgien hade Ryssland redan innan stöttat separatister i Sydossetien samt liksom på 90-talet delat ut ryska pass till provinsen invånare. Det ledde till upptrappat tonläge och spänningar mellan Ryssland och Georgien. Under sommaren 2008 förekom stridigheter längs gränsen mellan Sydossetien och Georgien, dessa utvecklades i augusti till fullskaligt krig då georgiska trupper intog Tschinvali. Ryska styrkor gick då också in i Sydossetien och drev ut georgierna. Samtidigt attackerade ryska styrkor och militärflyg andra delar av Georgien. Efter fem dagar avslutades kriget och parterna skrev under fredsplan efter medling från EU. Trots det korta kriget så dog eller skadades svårt hundratals människor. Georgien och Ryssland skyllde båda på varandra gällande vem det varit som orsakat kriget. Georgien blev dock krigets förlorare med tiotusentals internflyktingar och svåra materiella förluster. 2009 meddelade EUs granskningskommission att det var Georgien

72 Landguiden. Sydossetien – Historia. 2015. (Hämtad 2015-04-14) 73 ibid

24 som startat kriget genom att anfalla Sydossetien efter en lång tid av ryska provokationer. Alla parter anklagades för grova övergrepp och Sydossetiens utbrytning från Georgien fördömdes. 74

75

Den rysk-georgiska konflikten avspeglade sig i ESC redan 2008. Det ter sig inte vara en slump att bidraget från Georgien samma år som kriget hette ”Peace will come”. 76 Detta gick dock förbi internationell media någorlunda ouppmärksammat.

Enligt Meerzon och Priven har Rysslands starka vilja att delta i ESC efter upplösning av Sovjetunionen berott på att den används av den ryska regimen för att stärka en särskilt nationell mytologi för både intern och extern kommunikation. Första gången landet deltog var 1994 och sedan dess har en noggrant uttänkt strategi för att tilltala röstare använts. 77

74 Landguiden. Georgien – Aktuell politik. 2015. (Hämtad 2015-04-14) 75 United Nations. Map No.2780 Rev. 5., August 2004. (Hämtad 2015-04-29) 76 Lyrics Translations. Diana Gurtskaya – Peace Will Come. 2008. (Hämtad 2015-04-14) 77 Fricker, K. & Gluhovic, M. s. 115

25 Höjdpunkten kom därför Ryssland fick arrangera ESC 2009. Enligt redan nämnda skribenter användes detta som en språngbräda för att landet framgångsrika bud att hålla i University Games 2013, Vinter-OS 2014 och fotbolls-VM 2018.78 Tävlingen 2009 var den dyraste, mest sedda och mest medialt bevakade i ESCs historia. 79

5.2 Eurovision Song Contest 2009 2008 vanns tävlingen av Rysslands bidrag ”Believe” av Dima Bilan vilket ledde till att 2009 års tävling hölls i Moskva. 80 De baltiska länder påannonserade till början en vilja att bojkotta tävlingen som en följd av kriget i Sydossetien. 81 EBU’s talesperson Svante Stockselius meddelade då att den georgiska konflikten inte skulle tillåtas blandas in i tävlingen - ”Det finns inte koppling mellan [tävlingen och konflikten]. Vi anordnar ett icke-politisk event och om värdnationen kan garantera alla deltagares säkerhet finns det ingen anledning att inte tillåta dem att hålla i finalen”. 82 I slutändan valde de baltiska länderna att delta i tävlingen.83 Georgien sa till en början att de inte tänkte delta i tävlingen, men ändrade sig även dem och anslöts sig officiellt till tävlingen i december 2008. 84

Efter Georgien hållit sin nationella uttagning stod det klart att Stephane & 3G skulle representera landet med bidraget ”We Don’t Wanna Put In!”85 Omedelbart kom reaktioner på att sången skulle vara en ordlek på den ryska presidentens namn och att de lät som att gruppen ”skulle vilja skjuta honom” p.g.a. textraden ”I would like to shoot in, some disco to night, too boogie with you”. 86 Putin talesman Dmitrij Peskov reagerade med att kalla låten för ”Huliganism” och ”Georgien pseudopolitiska ambitioner” 87 EBU’s talesperson Sietse Bakker meddelade att de inte tänkte kommentera saken förrän efter ett möte i mars då alla de deltagande bidragen sågs över. ”Fram till dess är georgisk television välkomna att ändra sången, om de ser att det behövs” la han till. En talesperson för det georgiska tv-bolaget GPB

78 ibid s. 112 79 ibid s. 118-119 80 European Broadcasting Union. Moscow accepted as 2009 Host City! 2009. (Hämtad 2015-04-14) 81 Tragaki, D. s. 70 82 Daily Record. Eurovision Song Contest faces backlash after invasion of Georgia. Daily Record. 2008-09-03 (Hämtad 2015-04-14) 83 European Broadcasting Union. Moscow 2009: Draw for the Running Order completed! 2009. (Hämtad 2015- 04-14) 84 BBC News. Putin jibe picked for Eurovision. 2009-02-19 (Hämtad 2015-04-14) 85 European Broadcasting Union. Stephane & 3G to represent Georgia in Moscow. 2009. (Hämtad 2015-04-14) 86 Nummelin, Wiktor/TT Stockholm. Georgien sjunger ut om Putin. SvD Nyheter. 2009-02-19 (Hämtad 2015- 04-14) 87 Pontén, Johan. Skarpa reaktioner på Georgien-låt. svt Nyheter. 2009-03-11 (Hämtad 2015-04-14)

26 sa samtidigt att ”Den här sången är inte om politik, den har inget att göra med politik eller politiker”. GPD projektledare Natia Uznade tillade ”Om du tittar på sångens text så ser du att det inte är något fel med den.//…Det är en rolig disco-låt. Vi hoppas att vi inte kommer möta några problem i Moskva eftersom vi inte vill ha en skandal”. Låtens producent Kakha Tsiskaridze bemötte däremot kritiken något annorlunda med orden ”Vi måste skicka ett budskap till Europa och först och främst till Moskva. Det är viktigt för oss att säga vad Georgien som land vill säga”. 88

Den 10 mars meddelade EBU att Georgiens låt bröt mot ESC’s regel nr 4.9 gällande att bidragen inte på något sätt får förmedla direkta eller indirekta politiska budskap i form av text, språk, gester eller liknande. Georgien erbjöds då att antingen ändra texten eller välja ett helt nytt bidrag och meddela sitt beslut till EBU innan den 16 mars.89 Georgiens statliga television, GPB, publicerade då meddelandet ”Vår sång… innehåller inga politiska budskap och GPB kommer inte ändra på sångtexten och vägrar att delta i tävlingen i Moskva”. 90

5.2.1 Efterspel Georgien återvände till tävlingen året efter då den hölls i Oslo, Norge91 med låten ”Shine” som framfördes av Sofia Nizharadze.92 Bidraget deltog i den andra semifinalen och tog sig till final där den mottog 10 poäng från Ryssland. Georgien har sedan dess deltagit varje år. Det finns inga uppgifters om deltagaravgiften för 2009 åts tävlinge återbetalades eller huruvida tv- bolagets avhopp, och därmed regelbrott, fick några andra konsekvenser.

88 BBC News, 2009-02-19 89 Bakker, Sietse. Georgian song lyrics do not comply with Rules. Eurovision.tv. 2009-03-10. (Hämtad 2015-04- 14) 90 Jonze, Tim. Eurovision 2009: Georgia pulls out of contest over ’Putin song’. The Guardian. 2009-03-11. (Hämtad 2015-04-14) 91 Weiby, Hans Erik. Grand Prix til Oslo-området. NRK. 2009-04-27. (Hämtad 2015-04-22) 92Brey, Marco. Sofia Nizharadze to sing ”Shine” in Oslo”. 2010-02-27. Eurovision.tv (Hämtad 2015-04-22)

27 6. Armeniens avhopp 2012

6.1 Bakgrund till konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan handlar främst om statusen för området Nagorno-Karabach. Det bebos av etniska armenier med ligger helt omslutet av Azerbajdzjan som det officiellt tillhör sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991. Efter Sovjets fall utbröt ett tre år långt krig om området mellan Armenien och Azerbajdzjan. Rysk medling bidrog till vapenvila, men konflikten är inte löst och stridigheter uppkommer med jämna mellanrum både i och omkring gränsområdet då armeniska trupper i dagsläget ockuperar det. Förutom den etniska konflikten anses regionen attraktiv då den ligger i ett strategiskt viktigt område där stora olje- och gasledningar löper.

Området har vart omstritt ända sedan 1800-talet då perser och turkar stred om det. På tidigt 1900-tal började motsättningarna mellan kristna armenier och muslimska azerier övergå till en öppen konflikt. Efter den ryska revolutionen utropade sig både Armenien och Azerbajdzjan som självständiga stater. Bara tre år senare 1920 övertogs länderna av ryska trupper och kom att ingå i Sovjetunionen. 1923 beslutade Josef Stalin att Nagorno-Karabach skulle vara ett självstyrande region i Azerbajdzjan. Under Sovjet-tiden var konflikten lågintensiv. När unionen började försvagas i slutet av 1980-talet blossade konflikten på nytt upp och Nagorno-Karabachs armeniska majoritet krävde att få tillhöra Armenien. 1988 röstade regionen för en officiell begäran om att få ansluta sig till Armenien. Både Moskva och Baku avslog ansökan vilket ledde till våldsamma protester och en folkomflyttning. Etniska armenier lämnade Azerbajdzjan samtidigt som att etniska azerier lämnade Armenien och Nagorno-Karabach. Vid Sovjetunionens upplösning 1991 utbröt fullskaligt krig som pågick till 1994 under vilket 30 000 människor dog och en miljon tvingades på flykt. Nagorno- Karabach-konflikten räknas idag som en fryst konflikt efter att en vapenvila ingicks 1994. Invånarna fortsätter kräva självständighet vilket Azerbajdzjan vägrar. Dock verkar enklaven med ca 150 000 invånarna i praktiken som en egen stat, trots att de inte erkänts självständiga av ens Armenien.93 Armenien och Azerbajdzjan har idag inga diplomatiska kontakter. 94 2008 antog FNs generalförsamling en resolution som uppmanade Armenien att lämna de

93 Landguiden. Azerbajdzjan – Modern historia. 2015. (Hämtad 2015-04-14) 94 Anställd vid Republiken Azerbajdzjans ambassad i Konungariket Sverige. E-mail. 2015-04-22.

28 ockuperade områdena Azerbajdzjan. 95 Hittills har Armenien inte visat några tecken på att efterfölja detta. Azerbajdzjan i sin tur vägrar även att erkänna det armeniska folkmordet 1915.

96

Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan syntes i ESC redan vid Armeniens tävlingsdebut 2006. Armeniens artist André listade då sin födelseort som ”Republic of Nagorno Karabakh” vilket upprörde Azerbajdzjan. 97 Det kan tilläggas att Azerbajdzjan inte ens deltog i ESC förrän 2008.

Under tävlingen 2009 presenterades varje artist med ett ”vykort” som visade kända landmärken från landet de representerade. Under semifinalerna innehöll det armeniska klippet en bild på statyn ”We are our mountains” som finns i Nagorno-Karabakh-republiken. Efter klagomål från azerierna togs detta bort från klippet när det visades under finalen. Detta upprörde i sin tur Armenien som när det var dags att dela ut poäng lät sin presentatör Sirusho

95 Resolution adopted by the Genereal Assembly on 14 March 2008. (A/RES/62/243) (Hämtad 2015-05-24) 96 CSS Analysis. The conflict over Nagorno-Karabakh – Azeri territory occupied by Armenia. Security Policy. No. 131 (2013) (Hämtad 2015-04-29) 97 West, Ed. You need friends to win in Eurovision. The Telegraph. 2006-05-20. (Hämtad 2015-04-14)

29 Harutyunyan sitta mot en bakgrund visandes statyn och även hålla upp en bild på den. 98 Samma år stängde dessutom det azeriska telebolaget ner sändningen under den armeniska bidraget. Azerbajdzjan undslapp sanktioner för det regelbrottet. 99 Efter tävlingen rapporterades det att säkerhetstjänsten i Azerbajdzjan förhört de 43 medborgarna som röstat på Armeniens bidrag ”Jan-Jan” fram för av Inga & Anush, för landsförräderi. Azeriska myndigheter förnekade det och försvarade sig med att personerna ifråga enbart hade blivit inbjudna att förklara varför de röstat på Armenien. 100101 EBUs referensgrupp kom fram till att anklagelserna stämde och fördömde Azerbajdzjan för agerandet.102 Straffet blev böter på 2700 euro. 103

Det finns även rapporter om att det azeriska tv-bolaget ska brutit sändningen 2010 när det stod klart att Armeniens bidrag vunnits Junior Eurovision Song Contest.104105

6.2 Eurovision Song Contest 2012 ESC-forskaren Tragaki nämner det något ironiska i att ESC 2012 hölls i ett land dit EU- medborgare behövde visum. Det utmanande även den europeiska självbilden när en symbolisk tävling som ESC hölls i ett auktoritärt land.106107 Vidare beskriver han hur han ofta får frågan varför Azerbajdzjan är med i ESC, och varför ESC hölls i Azerbajdzjan. Han frågar sig om det ska ses som ett tecken på ESC toleranta och demokratiska natur att förlägga ett forum för ett icke-demokratisk men möjligtvis i framtiden europeiserat eurasiskt land.108

Sieg däremot hävdar att kritiken mot Azerbajdzjan kunde ses som ett sätt att ”bekräfta den europeiska uppfattning[en] gällande muslimers intolerans och auktoritet istället för att bredda

98 Lee Adams, William. How Armenia and Azerbaijan Wage War Through Eurovision. Time. 2013-03-11. (Hämtad 2015-04-14) 99 Tragaki, D. s. 23 100 BBC News. Azerbaijanis in Eurovision probe. BBC News. 2009-08-18. (Hämtad 2015-04-14) 101 Radio Free Europe/Radio Liberty. Azerbaijani Authorities Interrogate Music Fan Over Eurovision Vote For Armenia. Radio Free Europe/Radio Liberty. 2009-08-14. (Hämtad 2015-04-14) 102 Radio Free Europe/Radio Liberty. Eurovision Amends Rules, Does Not Sanction Azerbaijan. Radio Free Europe/Radio Liberty. 2009-09-17. (Hämtad 2015-04-14) 103 Krikorian, Onnik. Can Eurovision Succeed Where diplomacy Has Failed? arat Magazine. 2011-05-18. (Hämtad 2015-04-14) 104 Junior Eurovision Song Contest är en tävling som är upplagd på samma sätt som ESC men deltagarna är barn mellan 10 och 15 år. EBU/UER. Junior Eurovision Song Contest. Ebu.ch. 2012-12-01 (Hämtad 2015-05-19) 105 Lee Adams, W. 2013-03-11 106 Benämningen ”auktoritär” baseras på klassificering från Freedom House. Freedom House. Azerbaijan. 2014. (Hämtad 2015-05-12) 107 Tragaki, D. s. 10 108 ibid s. 23

30 sin bild av europeiskhet”. Det är bara en fortsättning på den historiska bilden av européer som civiliserade och östlänningar som barbarer hävdar hon. 109 Hon fick medhåll av den serbiske journalisten Vladimir Arsenijevic som hävdade att Serbien kränkte mänskliga rättigheter i liknande grad som Azerbajdzjan, men undslapp kritik för detta när de var värdnation för tävlingen 2008. 110

P.g.a. den långvariga konflikten länderna emellan råder inreseförbud för armeniska medborgare till Azerbajdzjan. Detta lyftes dock inför att tävlingen skulle hållas i Baku maj, 2012. Inom Armenien fanns en stark s skepticism över landets eventuella deltagande, vilken även uttrycktes av representanter för det armeniska tv-bolaget AMPTV och offentliga personer. Efter medling med EBU samt försäkran om att deras delegations säkerhet kunde garanteras beslutade de sig Armenien slutligen för att delta.

I februari 2012 ökade spänningarna länderna emellan efter att Armenien anklagat azerisk militär för en armenisk soldats död. Den 24 februari publicerades ett öppet brev från 22 armeniska artister, inklusive tre som tidigare deltagit i ESC som löd ”Vi vägrar att framträda i ett land som är välkänt för massmord och massaker på armenier, i ett land där anti-armeniska stämningar har blivit en del av statlig policy” och uppmanade till bojkott av tävlingen.111 Droppen som fick bägaren att rinna över för AMPTV kom några dagar senare när runt 50 000 azerier samlades i Baku för att fira 20 årsdagen112 av den azeriska attacken på den armeniska byn Marange. En attack som av oberoende källor beskrivs som en massaker på civila armenier där mellan 45 och 100 personer dödades.113 Kort efteråt publicerade Azerbajdzjans president Ilham Aliyev ett tal på sin hemsida där han bl.a. skriver ”…vår främsta fiende är världens armenier och de hycklande och korrupta politiker som de kontroller.”114

Den 7 mars drog sig Armenien officiellt ut från år 2012 tävling och AMPTV deklarerade att ”Trots det faktum att azeriska myndigheter har garanterat säkerheten för alla deltagande länder så sa den azeriska presidenten för några dagar sen att Azerbajdzjans största fiende var armenierna. Det finns ingen logik i att skicka en deltagare till ett land där han ses som en

109 Fricker, K. & Gluhovic, M. s. 6 110 ibid s. 194 111 Fricker, K. & Gluhovic, M. s. 123 112 McLaughlin, Daniel. Armenia pulls out of Eurovision over host Azerbaijan. The Irish Times. 2012-03-09. (Hämtad 2015-04-14) 113 Human Rights Watch/Helsinki (formerly Helsinki Watch). Bloodshed in the Caucasus – Escalation of the armed conflict in Nagorno Karabakh. United States of America: Human Right Watch; 1992. 114 President of Azerbaijan – Ilham Aliyev. Speeches. 2012-02-28. (Hämtad 2015-04-14)

31 fiende”.115 EBU publicerade då följande uttalande från ESC högste chef Jon Ola Sand ”Vi är uppriktigt besvikna över [det armeniska] tv-bolagets beslut att dra tillbaka sitt deltagande från årets Eurovision Song Contest. Trots försök från EBU och värdnations tv-bolag att försäkra sig om ett smidigt deltagande för den armeniska delegationen i årets tävling, så har omständigheter utanför vår kontroll lett till detta beklagliga beslut”. 116

6.2.1 Efterspel EBUs referensgrupp beslutade att Armenien var tvungen att sända 2015 års ESC, inte få sin deltagandeavgift återbetald samt utdömde böter på ett belopp som motsvarade 50% av deltagandeavgiften. 117

Året därpå återvände Armenien till ESC när tävlingen hölls i Malmö, Sverige,118 med låten ”Lonely Planet” framförd av Dorians.119 De deltog i den andra semifinalen och kvalificerade sig till finalen, där de som vanligt inte mottog några poäng från Azerbajdzjan. Armenien har sen dess deltagit i ESC varje år och Azerbajdzjan återinfört inreseförbud mot armeniska medborgare.

Den 24 april varje år högtidhålls Genocide Remembrance Day i Armenien, Nagorno- Karabakh och USA. En vecka innan årets högtidshållande röstade Europaparlamentet igenom en resolution för att uppmärksamma hundraårsminnet av det armeniska folkmordet under 2015. Inför tävlingen 2015 i Wien, Österrike valde Armenien att ändra sitt bidrags titel från ”Don’t Deny” till ”Face the Shadow”. Anledningen uppgavs vara att de inte ville ”antyda några slags politiska avsikter”. EBU och ESCs referensgrupp välkomnande deras besluts 120 Låtens text har dock inte ändrats varför frasen ”Don’t Deny” finns kvar.

Den ursprungliga titeln ansågs politisk då den kunde tolkas som ett uppmanande att erkänna massakern på armenier i Osmanska riket 1915 som ett folkmord. Det blev extra känsligt då årets ESC ligger så pass när hundraårsminnet. Azerisk media rapporterande i februari att ifall

115 McLauglin, D. 2012-03-09 116 Siim, Jarmo. Eurovision 2015: 39 countries represented in Vienna. Eurovision.tv. 2014-12-23. Eurovision.tv. (Hämtad 2015-04-22) 117 Sputnik News. Armenia Fined for Refusal to Take Part in Eurovision 2012. Sputnik News. 2012-03-05. (Hämtad 2015 2015-04-14) 118 European Broadcasting Union. Eurovision Song Contest 2013 Grand Final. (Hämtad 2015-04-22) 119 Brey, Marco. Gor Sujyan to sing ”Lonely Planet” for Armenia. 2013-03-02. (Hämtad 2015-04-22) 120 Siim, Jarmo. Armenia changes song title. Eurovision.tv. 2015-03-17. (Hämtad 2015-05-13)

32 det stämde att ”Armeniens representanter vill sjunga en sång tillägnad det fiktiva folkmordet…// Kommer the Public Television of Azerbaijan att agera mot detta”.121

121 Europaparlamentets resolution om hundraårsminnet av det armeniska folkmordet (2015/2590(RSP)) (2015- 05-19)

33 7. Slutsatser

7.1 Resultat

7.1.1 Processen fram till avhoppen

7.1.1.1 Libanon 2005 Inför 2005 års tävling i Kiev, Ukraina så bad EBU det libanesiska bolaget om en garanti att hela tävlingen, inklusive Israels bidrag, skulle sändas utan avbrott. I och med detta inte kunde garanteras drog Libanon tillbaka sin anmälan. Tv-bolaget hävdade att inhemska lagstiftningen förbjöd dem från att ge några sådana garantier.

7.1.1.2 Georgien 2009 Georgien sa till en början att de inte tänkte delta i ESC 2009 då tävlingen hölls i Ryssland som året innan invaderat dem. De ändrade sig och anslöt sig officiellt till tävlingen i december 2008. Efter den georgiska nationella uttagningen presenterat sitt bidra så kom det omedelbart reaktioner på att sången var en politisk protest gentemot Ryssland och Putin. Georgiens tv- bolag förnekade det, medan låtens producents uttalande liknande ett bekräftande. Efter en utvärdering konstaterade EBU att låten stred mot ESC regelverk gällande att sångerna inte får förmedla direkta eller indirekt politiska budskap. Ett ultimatum ställdes där Georgien erbjöds att antingen ändra låtens text eller välja ett helt nytt bidrag. Landet valde istället att vägra att delta.

7.1.1.3 Armenien 2012 Huruvida det var lämpligt för Armenien att delta debatterades länge. Men efter medling med EBU samt en försäkran om att deras delegations säkerhet kunde garanteras beslutade de sig slutligen för att delta i 2012 års tävling i Baku, Azerbajdzjan. Spänningarna länderna emellan ökade vinter 2012 till följd av en armenisk soldats död, firandet i Baku av Marange- massakern och den azeriske presidenten brandtal där världens armenier utpekades som landet största fiende. Detta resulterade i att Armenien drog sig ur tävlingen.

34 7.1.2. Skillnader och likheter fallen emellan De tre fallen har både likheter och skillnader både i bakgrund till konflikterna, processen fram till avhoppen och dess konsekvenser.

Både den azer-armeniska och israel-libanesiska konflikten har tidigare synts i andra nöjesevenemang som Junior Eurovision Song Contest och Miss Universum. Framförallt konflikten med Armenien och Azerbajdzjan har vid ett flertal tillfällen påverkat ESC, senast under årets tävling (2015). Georgien däremot har efter avhoppet 2009 inte försökt föra framföra protester i liknande sammanhang.

Armenien sticker ut då det i praktiken inte fanns något EBU kunnat göra för att förhindra avhoppet. I fallen Georgien och Libanon drog länderna tillbaka sin anmälan efter ultimatum från EBU. Därför kan deras avhopp tolkas som protester mot ESCs regelverk och inte enbart mot ett specifikt land. Hade Libanon inte behövt lämna en garanti om att visa hela tävlingen, eller Georgien fått delta med sin ursprungliga låt hade avhoppen antagligen inte skett. Libanon har dock tillskillnad från Georgien en lagstiftning som enligt de enligt egen utsaga hade brutit mot om de gått med på EBUs krav.

Bakgrunden till konflikten mellan Georgien och Armenier har större likheter med varandra då den är geopolitiskt. Både länderna utryckte dessutom stor skepticism mot att delta redan från start. Att Libanon inte gjorde detta kan dock vara kopplat till deras påstående att de inte varit medvetna om att Israel skulle delta i tävlingen. Det är dock svårt att tro att detta är fallet då Israel tävlat i ESC sedan 1973122 och att tävlingen hölls i Jerusalem bara 6 år tidigare.123

EBU hävdar ofta sig vara en icke-politiskt bunden organisation och det är därför något uppseendeväckande att de olika avhoppen bestraffats på olika sätt. En förklaring skulle kunna vara att referensgruppen, som beslutar om straffen vid regelbrotts, byts ut regelbundet och att det därför är olika personer som beslutat om påföljden. Oavsett sänder det signaler om att vissa avhopp verkar ”mera okej” än andra. Det finns t.ex. inga uppgifter om att Georgien överhuvudtaget fick några påföljder efter sitt avhopp. Kanske kändes det väl magstarkt att straffa ett land som försökte framföra protester mot ett land som invaderat dem mindre än ett år innan tävlingen. Armenien fick ”bara” en straffavgift på 50% av sin deltagaravgift, men

122 European Broadcasting Union. Israel. (Hämtad 2015-05-20) 123 European Broadcasting Union. Eurovision Song Contest 1999. (Hämtad 2015-05-20)

35 även instruktioner om att det var tvungna att sända själva tävlingen. Det är möjligt att EBU inte såg någon poäng med att tvinga Libanon att göra det efter att tv-bolaget påstått att en sändning av hela tävlingen skulle vara ett lagbrott.

7.1.3 Bojkott eller symbolpolitik

7.1.3.1 Libanons avhopp 2005 Libanons avhopp bör ses som en följd av en över 50 år lång bojkott gentemot Israel. Det libanesiska tv-bolaget påstod sig rent juridiskt inte kunna sända tävlingen p.g.a. inhemsk lagstiftning. Det som motsäger detta är det faktum att landet deltar i och sänder både Miss Universum och Olympiska Spelen. Det är dock otydligt om det finns ett lika strikt regelverk gällande att hela tävlingar måste visas. Gissningsvis är det heller inte lika känsligt om Israel vinner en gren i OS. Och chansen för israelisk vinst i Miss Universum är betydligt mindre än i Eurovision p.g.a. av det stora antalet deltagare.

Låt oss applicera analysverktyget för politiska bojkotter. Att ej delta i ESC (x) bekräftar/fastställer inhemsk lagstiftning (y) som i sin tur stärker bojkotten mot Israel (z). Här finns alltså ett direkt kausalt samband mellan x och z, genom y. Det som ytterligare stödjer detta är det faktum att Libanon sen dess avhopp 2005 inte deltagit ESC, och verkar se det som en del i sin totalomfattande bojkott gentemot Israel.

Analysverktyget Bojkott som politiskt instrument:

36

7.1.3.2 Georgiens avhopp 2009 Vi identifierar z som ”tillbakadragandet av ryska trupper från Sydossetien”. Utifrån analysmodellen för bojkott kan vi ej hitta ett direkt kausalt samband mellan avhoppet från ESC och ett tillbakadragande av ryska trupper. Vi prövar istället analysverktyget för symbolpolitik. Då Georgien saknar militär möjlighet att fysiskt driva ut Ryssland har det istället valt taktiken internationella protester, vilken vi identifierar som y. Dessa protester präglades av symbolism och EU-positivism.124 Därför kan deltagande i ESC ses som självklart p.g.a.; a) viljan att tillhöra Europa och b) möjligheten framföra protester mot Putin. Handlingen x, att hoppa av ESC om protesten inte fick genomföras, får därför en indirekt koppling till y. Avhoppet blir principiellt viktigt, och en värdeöverföring från y till x sker. Därför kan fallet Georgien kategoriseras som symbolpolitik.

Analysverktyget Symbolpolitik:

Avhopp Internationella Tillbakadragande protester av ryska trupper

Tillhör samma princip.

7.1.3.3 Armeniens avhopp 2012 Det armeniska avhoppet kan alltså varken förstås som en bojkott eller symbolpolitisk handling. Det liknar snarare en typ av symbolpolitik som missförstås som en bojkott. Tillskillnad från Libanons avhopp finns det ingen möjlighet att urskilja ett tydligt kausalt samband, och tillskillnad från Georgiens avhopp finns svårigheter att motivera det som symbolpolitik utifrån Santesson-Wilson definitioner.

För att räknas som en bojkott så ska motivet var att eftersträva handlingens effekt, eller i ett längre perspektiv effekten av effekten. Men i detta fall var det tydligt att avhoppen inte skulle ha någon effekt alls. Anledningen till avhoppet verkar ha varit det höjda fientliga tonläget

124 News.com.au. Georgians stage mass protest. news.com.au. 2008-09-02 (Hämtad 2015-04-29)

37 emellan landet och Azerbajdzjan. Men vad önskade Armenien uppnå? Armeniska medborgare har, som tidigare nämnts, inreseförbud till Azerbajdzjan men detta hävdes inför ESC. Det finns dessutom ingen lagstiftning som förbjuder relationer, även om det i dagsläget inte finns några diplomatiska kontakter länderna emellan. Det fanns därför inget juridiskt hinder för deltagande. Armenien framförde heller inga krav som skulle kunnat ändra deras beslut att inte delta. Jämfört med vanliga sportsliga bojkotter som oftast är kopplade till försök att förändra länders politik, gick heller inget något sådant att urskilja i det armeniska fallet. P.g.a. av detta finns stora svårigheter att använda det symbolpolitiska analysverktyget. Vi kan varken identifiera ett tydligt z eller y.

Avsaknaden av z grundar sig att handlingen saknar vad utomstående kan tolka som ett tydligt mål. Därför finns även svårigheter att kategorisera fallet Armenien som en typisk form av symbolpolitik. Närmast står principiell symbolpolitik; Y ger effekt på z och är därför av vikt. Genom att x omfattas av samma princip som y, så sker en värdeöverföring från y. Problemet med kategorisering är att inget värde förflyttas från y till x, utan att x ter sig att ha ett egenvärde. Avhoppet hänger inte ihop med andra åtgärder, och bidrar inte heller till något mål på längre sikt. Det som skett skiljer sig från existerande forskning om symbolpolitik då handling x får ett egenvärde, utan att en koppling till y eller z.

Så hur kan x getts detta egenvärde? Jag tror man ska tolka beteendet på följande sätt. För att kunna genomföra en bojkott måste någon bry sig. Armenien har inga andra arenor att protestera mot Azerbajdzjan då de inte har några diplomatiska relationer länderna emellan, och kan därför inte använda sig av traditionella diplomatisk protester som t.ex. hemkallande av ambassadör. Handlingen fick ett egen värde då den uppmärksammades internationellt p.g.a. kontexten den kom i. Det var ett unikt tillfälle att ,med hela Europa som publik, ta avstånd från Azerbajdzjan.

Jag tror Santesson-Wilsons teori behöver utökas för att kunna förstå symbolpolitiska handlingar som sker med bakgrund i någon form av moralism. Aktörer genomför handlingen x för att det känns som ”the right thing to do”, inte för att den kommer förändra något på lång sikt. Tillägg till den symbolpolitiska teorin behövs för att förklara hur x ges ett egenvärde utan att ha en kausal eller indirekt koppling till z. Om vi återgår till frågan jag ställde i 1.2. Varför väljer Sverige och Finland att genomföra symboliska handlingar i protest mot Ryssland hbtq- fientliga lagar, och då inte som en del i en större bojkott eller diplomatiskt kontakt, utan som

38 något som helt får stå på egna ben. Symbolpolitik i koppling till moralism verkar inte möjligt att analysera varken utifrån Brighi och Hills eller Santesson-Wilson.

Det jag väljer att benämna som moralisk symbolpolitik skulle kunna fungera som klassificering som kan användas när befintliga definitioner av symbolpolitik inte passar in på den politiska handlingen. Förslag på formuleringar är följande:

Frågan x kan ges ett egenvärde när z och y är svåridentifierade, och x är eller tolkas som, ett uttryck för aktörens moraliska uppfattning.

alternativt

Frågan x kan ges ett egenvärde när den är, eller kan tolkas som, en symbolisk handling som är, eller kan tolkas, som ett uttryck för aktörens (påstådda eller faktiska) moral eller rättfärdighet.

Detta måste självklart förstås i termer av att moralismen kan vara faktiskt, påstådd eller i sig själv symboliskt. Bryr sig Obama verkligen om Ryssland hbtq-fientliga lagar eller är det symboliska handlandet att skicka en delegation med homosexuella personer mera en form av maktuppvisning?

7.2. Slutsatser Denna uppsats har ämnat undersöka hur vi kan förstå politiskt motiverade avhopp från ESC utifrån existerande teorier om symbolpolitik. Den har prövat huruvida Santesson-Wilsons teori om symbolpolitik kan hjälpa oss att förstå tre politiskt motiverade avhopp från ESC under 2000-talet. Ifall vissa av avhoppen kom att falla utanför nuvarande teori ämnade uppsatsen att undersöka möjligheterna att modifiera existerande teorier för att kunna fånga upp även dem. Uppsatsens resultat har visat att vi utifrån Santesson-Wilson teori kan förstå två av avhoppen. Libanons avhopp uppfyller villkoren för att räknas som en bojkott. Georgiens avhopp uppfyller kraven för att ses som ett fall av principiell symbolpolitik.

39 Fallet Armenien däremot faller utanför vad som kan förklaras utifrån nuvarande teori varför tillägg har gjorts. Genom att modifiera nuvarande teori har vi kunnat klassificera Armeniens avhopp som en form av moralisk symbolpolitik.

40 Referenslista

Avhandlingar

Santesson-Wilson, Peter. Studier i symbolpolitik. Diss., Lunds Universitet, 2003.

Congelio, Brad. Before The World Was Quiet: Ronald Reagan, Cold War Foreign Policy, and the 1984 Los Angeles Olympic Summer Games. Diss., The University of Western Ontario, 2014.

Internetkällor

Commonwealth Games Federation. Constitution, Regulations, Code of Conduct. July 2014. http://www.thecgf.com/about/constitution.pdf (Hämtad 2015-04-29)

Department for Business, Innovation & Skills. Guidance – Embargoes and sanctions on Zimbabwe. 2012-08-13. https://www.gov.uk/arms-embargo-on-zimbabwe (Hämtad 2015-05- 07)

EBU/UER. Rules for the Eurovision Song Contest 2009 – Moscow, 12, 14 and 16 May 2009. http://www.eurovision.tv/upload/esc2009rules.pdf (Hämtad 2015-04-22)

EBU/UER. Junior Eurovision Song Contest. 2012-12-01 https://www.ebu.ch/en/eurovisiontv/entertainment/junior_eurovision_song_contest.php (Hämtad 2015-05-19)

European Broadcasting Union. Eurovision Song Contest 1975. http://www.eurovision.tv/page/history/by-year/contest?event=291 (Hämtad 2015-04-22)

European Broadcasting Union. Eurovision Song Contest 1996. http://www.eurovision.tv/page/history/by-year/contest?event=311 (Hämtad 2015-04-22)

European Broadcasting Union. Eurovision Song Contest 1999. http://www.eurovision.tv/page/history/by-year/contest?event=314 (Hämtad 2015-05-20)

European Broadcasting Union. Eurovision Song Contest 2013 Grand Final. http://www.eurovision.tv/page/history/by-year/contest?event=1773 (Hämtad 2015-04-22)

European Broadcasting Union. Facts & Trivia. 2014-2015. http://www.eurovision.tv/page/history/facts-figures (Hämtad 2015-04-14)

European Broadcasting Union. Israel. http://www.eurovision.tv/page/history/by- country/country?country=18 (Hämtad 2015-05-20)

European Broadcasting Union. Stephane & 3G to represent Georgia in Moscow. 2009. http://www.eurovision.tv/page/news?id=stephane_and_3g_to_represent_georgia_in_moscow (Hämtad 2015-04-14)

41

European Broadcasting Union. Moscow 2009: Draw for the Running Order completed! 2009. http://www.eurovision.tv/page/news?id=2007 (Hämtad 2015-04-14)

European Broadcasting Union. Moscow accepted as 2009 Host City! 2009. http://www.eurovision.tv/page/news?id=1362 (Hämtad 2015-04-14)

Freedom House. Azerbaijan. 2014. https://freedomhouse.org/country/azerbaijan#.VVIK3tq8PGd (Hämtad 2015-05-12)

Greige, Saly. Facebook post, Januari 17, 2015. 3:45 p.m., https://www.facebook.com/misslebanonsalygreige/posts/1534520553466088 (Hämtad 2015- 04-14)

Landguiden. Azerbajdzjan – Modern historia. 2015. https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Azerbajdzjan/Modern-Historia (Hämtad 2015-04- 14)

Landguiden. Georgien – Aktuell politik. 2015. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Georgien/Aktuell-Politik (Hämtad 205-04-14)

Landguiden. Georgien – Modern historia. 2015. https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Georgien/Modern-Historia (Hämtad 2015-04-14)

Landguiden. Israel – Modern historia. 2015. https://www.landguiden.se/Lander/Asien/Israel/Modern-Historia (Hämtad 2015-05-24)

Landguiden. Libanon – Modern historia. 2015. https://www.landguiden.se/Lander/Asien/Libanon/Modern-Historia (Hämtad 205-05-24)

Landguiden. Sydossetien – Historia. 2015. https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sydossetien/Historia (Hämtad 2015-04-14)

Landguiden. Sydossetien – Politik och ekonomi. 2015. https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sydossetien/Politik%20och%20ekonomi (Hämtad 2015-04-14)

Lyrics Translations. Diana Gurtskaya – Peace Will Come. 2008. http://lyricstranslations.com/eurovision-lyrics/diana-gurtskaya-peace-will-come (Hämtad 2015-04-14)

Matalon, Doron. Good Morning from us! Miss Japan , miss Slovenia, miss Lebanon & I❤. https://instagram.com/p/xt0F8yD5YJ/ (Hämtad 2015-05-12)

Miss Universe. Past Miss Universe Winners. http://www.missuniverse.com/contestant_profiles/past (Hämtad 2015-04-22)

Nationalencyklopedin. Folkmordet på armenierna. 2015. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/folkmordet-p%C3%A5-armenierna (Hämtad 2015-05-13)

42

Office of the Press Secretary, The White House. President Obama Announces Presidential Delegations to the Opening and Closing Ceremonies of the 2014 Olympic Winter Games. 2013-12-17 https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2013/12/17/president-obama- announces-presidential-delegations-opening-and-closing-c (Hämtad 2015-05-06)

Pageantopolis – Israel’s Beuty Queen (IBQ) titleholders. http://www.pageantopolis.com/international/israel.htm (Hämtad 2015-05-07)

President of Azerbaijan – Ilham Aliyev. Speeches. 2012-02-28. http://en.president.az/articles/4423 (Hämtad 2015-04-14)

United Nations. Map No.2780 Rev. 5., August 2004. http://www.un.org/Depts/Cartographic/map/profile/georgia.pdf (Hämtad 2015-04-29)

United States Trade Reprepresentative. Arab League. 2013. https://ustr.gov/sites/default/files/2013%20NTE%20Arab%20League%20Final.pdf (Hämtad 2015-05-05)

Personlig kommunikation

Project assistant på EBU. Telefonsamtal 2015-04-21.

Anställd vid vid Republiken Azerbajdzjans ambassad i Konungariket Sverige. E-mail. 2015- 04-22.

Rapporter

Human Rights Watch/Helsinki (formerly Helsinki Watch). Bloodshed in the Caucasus – Escalation of the armed conflict in Nagorno Karabakh. United States of America: Human Right Watch; 1992.

Resolutioner

Europaparlamentets resolution om hundraårsminnet av det armeniska folkmordet (2015/2590(RSP)) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=MOTION&reference=B8-2015- 0349&format=XML&language=SV (2015-05-19)

Resolution adopted by the Genereal Assembly on 14 March 2008. (A/RES/62/243) http://daccess-dds- ny.un.org/doc/UNDOC/GEN/N07/478/35/PDF/N0747835.pdf?OpenElement (Hämtad 2015- 05-24)

Tidningsartiklar

Associated Press. Gay-rights gesture may violate rules. ESPN. 2013-08-17. http://espn.go.com/olympics/trackandfield/story/_/id/9576506/iaaf-notifies-swedish-high- jumper-emma-green-tregaro-rainbow-nails (Hämtad 2015-05-06)

43

Bakker, Sietse. 43 nations on 2011 participants list! Eurovision.tv. 2010-12-31 http://www.eurovision.tv/page/news?id=22833&_t=43+nations+on+2011+participants+list! (Hämtad 2015-04-14)

Bakker, Sietse. Georgian song lyrics do not comply with Rules. Eurovision.tv. 2009-03-10. http://www.eurovision.tv/page/news?id=1993 (Hämtad 2015-04-14)

Bakker, Sietse. Juries also get 50% stake in Semi-Final result. Eurovision.tv. 2009-10-11 http://www.eurovision.tv/page/news?id=4533&_t=Exclusive%3A+Juries+also+get+50%25+s take+in+Semi-Final+result! (Hämtad 2015-04-14)

BBC News. 1976: African countries boycott Olympics. BBC News. 2005-07-17 http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/july/17/newsid_3555000/3555450.stm (Hämtad 2015-04-22)

BBC News. Azerbaijanis in Eurovision probe. BBC News. 2009-08-18. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/8205907.stm (Hämtad 2015-04-14)

BBC News. England cut Zimbabwe cricket ties. BBC News. 2008-06-25. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/cricket/7471238.stm (Hämtad 2015-05-06)

BBC News. Lebanon withdraws from Eurovision. BBC News. 2005-03-18 http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4362373.stm (Hämtad 2015-04-14)

BBC News. Putin jibe picked for Eurovision. 2009-02-19. http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/7899014.stm (Hämtad 2015-04-14)

BBC News. Suez Crisis: Key Players. BBC News. 2006-07-21. http://news.bbc.co.uk/2/hi/5195582.stm (Hämtad 2015-05-12)

BBC News. West condems Russia over Georgia. BBC News. 2008-08-16. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7583164.stm (Hämtad 2015-05-12)

Brey, Marco. Gor Sujyan to sing ”Lonely Planet” for Armenia. Eurovision.tv. 2013-03-02. http://www.eurovision.tv/page/news?id=gor_sujyan_to_sing_lonely_planet_for_armenia (Hämtad 2015-04-22)

Brey, Marco. Sofia Nizharadze to sing ”Shine” in Oslo”. 2010-02-27. Eurovision.tv http://www.eurovision.tv/page/news?id=9613&_t=Sofia+Nizharadze+to+sing+%22Shine%22 +in+Oslo (Hämtad 2015-04-22)

Burns, John F. Moscow will keep it’s team from Los Angeles Olympics. New York Times. 1984-05-09.

Daily Record. Eurovision Song Contest faces backlash after invasion of Georgia. Daily Record 2008-09-03 http://www.dailyrecord.co.uk/news/uk-world-news/eurovision-song- contest-faces-backlash-989203 (Hämtad 2015-04-14)

44 Degun, Tom. Scottish independence referndum will increase interest in Glasgow 2014, it is claimed. Insidethegames.biz. 2012-02-29 http://www.insidethegames.biz/articles/16048/scottish-independence-referendum-will- increase-interest-in-glasgow-2014-it-is-claimed (Hämtad 2015-04-22)

Hufvudstadsbladet. IS: Arhinmäki med prideflagga mot den ryska antihomolage. Hbli.fi. 2013-08-18. http://hbl.fi/nyheter/2013-08-18/488216/arhinmaki-med-prideflagga-mot-den- ryska-antihomolagen (Hämtad 2015-05-06)

Israel National News. Lebanese Boycott Song Competition Due to Israeli Participant. Israel National News. 2005-03-21. http://www.israelnationalnews.com/News/News.aspx/78739#.VQqVnmRwtts (Hämtad 2015- 04-14)

Jiandiani, Sergio. Lebanon: Télé Liban will not participate in Eurovision 2015. Esctoday.com 2014-09-15. http://esctoday.com/86618/lebanon-tele-liban/ (Hämtad 2015-05-13)

Jonze, Tim. Eurovision 2009: Georgia pulls out of contest over ’Putin song’. The Guardian. 2009-03-11. http://www.theguardian.com/music/2009/mar/11/georgia-eurovision-song- contest-2009 (Hämtad 2015-04-14)

Krikorian, Onnik. Can Eurovision Succeed Where diplomacy Has Failed? arat Magazine. 2011-05-18. http://araratmagazine.org/2011/05/can-eurovision-succeed-where-diplomacy- has-failed/ (Hämtad 2015-04-14)

Köpenhamn TT. Krim röstar med Ukraina i ESC. Svenska Dagbladet. 2014-04-30. http://www.svd.se/kultur/krim-rostar-med-ukraina-i-esc_3515160.svd (Hämtad 2015-04-22)

Lee Adams, William. How Armenia and Azerbaijan Wage War Through Eurovision. Time. 2013-03-11. http://world.time.com/2012/03/11/how-armenia-and-azerbaijan-wage-war- through-eurovision/ (Hämtad 2015-04-14)

Lee, Traci G. Obama to send openly gay delegate to Russia. msnbc.com 2013-12-18. http://www.msnbc.com/melissa-harris-perry-3 (Hämtad 2015-05-06)

Lindstedt, Henrik. EU-parlamentet uppmanar Turkiet att eränna folkmord på armenier. Europaortalen.se 2015-04-16. http://www.europaportalen.se/2015/04/eu-parlamentet- uppmanar-turkiet-erkanna-folkmord-pa-armenier (Hämtad 2015-05-13)

Ljungholm, Markus. Anti-homolag godkänd i Ryssland. Svt.se. 2013-06-11. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/rysk-antihomolag-vantas-bli-godkand (Hämtad 2015-05-12)

McLaughlin, Daniel. Armenia pulls out of Eurovision over host Azerbaijan. The Irish Times. 2012-03-09. http://www.irishtimes.com/news/armenia-pulls-out-of-eurovision-over-host- azerbaijan-1.477890 (Hämtad 2015-04-14)

Nummelin, Wiktor/TT Stockholm. Georgien sjunger ut om Putin. SvD Nyheter. 2009-02-19 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/georgien-sjunger-ut-om-putin_2492561.svd (Hämtad 2015- 04-14)

45 NOW News. The rules of Lebanese-Israel engagement. NOW News. 2011-09-18. https://now.mmedia.me/lb/en/reportsfeatures/the_rules_of_lebanese-israeli_engagement__ (Hämtad 2015-05-05)

Our Foreign Staff. Miss Lebanon will not lose her title for selfie with Miss Israel. The Telegraph. 2015-01- 23.http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/middleeast/lebanon/11365673/Miss- Lebanon-will-not-lose-her-title-for-selfie-with-Miss-Israel.html (Hämtad 2015-04-14)

Pontén, Johan. Skarpa reaktioner på Georgien-låt. svt Nyheter. 2009-03-11 http://www.svt.se/nyheter/utrikes/skarpa-reaktioner-pa-georgien-lat (Hämtad 2015-04-14)

Radchenko, Sergey. Sport and Politics on the Korean Peninsula – North Korea and the 1988 Seoul Olympics. Wilson Center. http://www.wilsoncenter.org/publication/nkidp-e-dossier-no- 3-sport-and-politics-the-korean-peninsula-north-korea-and-the-1988 (Hämtad 2015-04-22)

Radio Free Europe/Radio Liberty. Azerbaijani Authorities Interrogate Music Fan Over Eurovision Vote For Armenia. Radio Free Europe/Radio Liberty. 2009-08-14. http://www.rferl.org/content/feature/1800013.html (Hämtad 2015-04-14)

Reuters Africa. Venezuela’s Chavez draws closer to Moscow. Reuters. 2009-09-10. http://af.reuters.com/article/worldNews/idAFTRE58924U20090910?pageNumber=2&virtual BrandChannel=0 (Hämtad 2015-05-12)

Radio Free Europe/Radio Liberty. Eurovision Amends Rules, Does Not Sanction Azerbaijan. Radio Free Europe/Radio Liberty. 2009-09-17. http://www.rferl.org/content/Eurovision_Changes_Rules_But_Does_Not_Sanction_Azerbaija n/1825025.html (Hämtad 2015-04-14)

Siim, Jarmo. Armenia changes song title. Eurovision.tv. 2015-03-17. http://www.eurovision.tv/page/news?id=armenia_changes_song_title (Hämtad 2015-05-13)

Siim, Jarmo. Eurovision 2015: 39 countries represented in Vienna. Eurovision.tv. 2014-12-23. http://www.eurovision.tv/page/news?id=eurovision_2015_39_countries_represented_in_vien na (Hämtad 2015-04-22)

Siim, Jarmo. Armenia withdraws from Eurovision 2012. Eurovision.tv 2012-03-07. http://www.eurovision.tv/page/news?id=48413&_t=armenia_withdraws_from_eurovision_20 12 (Hämtad 2015-04-14)

Smith, Terrence. The President Said Nyet. The New York Times. 1980-01-20. http://www.nytimes.com/packages/html/sports/year_in_sports/01.20.html (Hämtad 2015-04- 22)

Sputnik News. Armenia Fined for Refusal to Take Part in Eurovision 2012. Sputnik News. 2012-03-05. http://sputniknews.com/world/20120503/173190419.html (Hämtad 2015-04-14)

Sputnik News. Nicaragua recongnizes South Ossetia and Abkhazia. Sputnik News. 2008-09- 04. http://sputniknews.com/world/20080904/116538071.html (Hämtad 2015-05-12)

46 The Daily Star. Miss Lebanon’s selfie with Miss Israel sparks uproar. The Daily Star. 2015- 01-19. http://www.dailystar.com.lb/News/Lebanon-News/2015/Jan-19/284535-miss- lebanons-selfie-with-miss-israel-sparks-uproar.ashx (Hämtad 2015-04-14)

The New York Times. Around the world: Iran Announces Boycott Of the 1984 Olympics. The New York Times. 1983-08-02. http://www.nytimes.com/1983/08/02/world/around-the- world-iran-announces-boycott-of-the-1984-olympics.html (Hämtad 2015-04-22)

The Scotsman. Nul points as Lebanon quits contest. The Scotsman. 2005-03-20. http://www.scotsman.com/news/world/nul-points-as-lebanon-quits-contest-1-1388593 (Hämtad 2015-04-14)

TT. Lena Adelsohn Liljeroth nobbar OS-invigning. Aftonbladet. 2014-01-13. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18168326.ab (Hämtad 2015-05-06)

Weiby, Hans Erik. Grand Prix til Oslo-området. NRK. 2009-04-27. http://www.nrk.no/mgp/grand-prix-til-oslo-omradet-1.6626990 (Hämtad 2015-04-22)

West, Ed. You need friends to win in Eurovision. The Telegraph. 2006-05-20. http://www.telegraph.co.uk/comment/personal-view/3625080/You-need-friends-to-win-in- Eurovision.html (Hämtad 2015-04-14)

Tidskriftsartikel . CSS Analysis. The conflict over Nagorno-Karabakh – Azeri territory occupied by Armenia. Security Policy. No. 131 (2013) http://www.css.ethz.ch/publications/DetailansichtPubDB_EN/covers/css_analysen_131_Kara bakh.jpg (Hämtad 2015-04-29)

Tryckta källor

Beevor, Antony. The Battle for Spain: The Spanish Civil War 1936-1939. London: Penguin Books, 2006.

Clay Large, David. Nazi Games: The Olympics of 1936. New York: W.W. Norton & Company, 2007.

Esaiasson, Peter., Oscarsson, Henrik., Gilljam, Mikael. & Wängnerud, Lena. Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2012.

Fricker, Karen. & Gluhovic Milija. (red.). Performing the ’New’ Europe – Identities, Feelings, and Politics in the Eurovision Song Contest. Hampshire/New York: Palgrave Macmillian, 2013.

Nagorski, Andrew. Hitlerland: American Eyewitnesses to the Nazi Rise to Power. New York: Simon & Schuster, 2013.

Smith, Steve., Hadfield, Amelia., & Dunne, Tim. Foreign Policy – Theories, Actors, Cases. 2 uppl. Oxford: Oxford University Press, 2012.

47

Tragaki, Dafni. (red.). Empire of song- Europe and the nation in the Eurovision Song Contest. Plymouth: The Scaredrov Press, Inc., 2013.

Webbarkiv

Eurovision Song Contest Athens 2006. Historical Milestones – a brief history on the ESC from 1956 intil 2005. http://web.archive.org/web/20060526065558/http://www.eurovision.tv/english/611.htm (Hämtad 2015-04-22)

ESPNcricinfo. England v Zimbabwe. http://www.espncricinfo.com/wisdenalmanack/content/story/155838.html (Hämtad 2015-05- 06)

Los Angeles Times. Hungary 9th to Join Boycott of Olympics. Los Angeles Times. 1984-05- 16. http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/doc/153879246.html?FMT=ABS&FMTS=ABS:AI&type =historic&date=May%2016,%201984&author=&pub=Los%20Angeles%20Times&edition= &startpage=&desc=Hungary%209th%20to%20Join%20Boycott%20of%20Olympics (Hämtad 2015-04-22)

Los Angeles Times. Marxist South Yemen becomes 13th Country to Drop Out of L.A. Games. Los Angeles Times. 1984-05-27. http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/doc/153829973.html?FMT=CITE&FMTS=CITE:AI&ty pe=historic&date=May%2027,%201984&author=&pub=Los%20Angeles%20Times&edition =&startpage=&desc=Marxist%20South%20Yemen%20Becomes%2012th%20Country%20to %20Drop%20Out%20of%20L.A.%20Games (Hämtad 2015-04-22)

Maxwell, Evan. Cuba Joins Olympic Boycott. Los Angeles Times. 1984-05-24. http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/doc/153840803.html?FMT=ABS&FMTS=ABS:AI&type =historic&date=May%2024,%201984&author=&pub=Los%20Angeles%20Times&edition= &startpage=&desc=Cuba%20Joins%20Olympic%20Boycott (Hämtad 2015-04-22)

Miami Herald. N. Korea joins Olympic Boycott. Miami Herald. 1984-06-03. http://nl.newsbank.com/nl- search/we/Archives?p_product=MH&s_site=miami&p_multi=MH&p_theme=realcities&p_a ction=search&p_maxdocs=200&p_topdoc=1&p_text_direct- 0=0EB35FBBDB163483&p_field_direct- 0=document_id&p_perpage=10&p_sort=YMD_date:D&s_trackval=GooglePM (Hämtad 2015-04-22)

News.com.au. Georgians stage mass protest. news.com.au. 2008-09-02 http://web.archive.org/web/20080914190820/http://www.news.com.au/story/0,23599,242803 33-23109,00.html (Hämtad 2015-04-29)

Olympic Information Center. Africa and the XXIst Olympiad. http://library.la84.org/OlympicInformationCenter/OlympicReview/1976/ore109/ore109h.pdf (Hämtad 2015-04-22)

48 Philadelphia Inquirer. Vietnam and Mongolia also withdraw from the olympics. 1984-05-12. http://nl.newsbank.com/nl- search/we/Archives?p_product=PI&s_site=philly&p_multi=PI&p_theme=realcities&p_action =search&p_maxdocs=200&p_topdoc=1&p_text_direct- 0=0EB2979875F7FF9B&p_field_direct- 0=document_id&p_perpage=10&p_sort=YMD_date:D&s_trackval=GooglePM (Hämtad 2015-04-22)

Reich, Kenneth. Angola Becomes 15th Nation to Join Olympic Boycott. Los Angeles Times. 1984-06-27. http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/doc/153876925.html?FMT=ABS&FMTS=ABS:AI&type =historic&date=Jun%2027,%201984&author=&pub=Los%20Angeles%20Times&edition=& startpage=&desc=Angola%20Becomes%2015th%20Nation%20to%20Join%20Olympic%20 Boycott (Hämtad 2015-04-22)

Reich, Kenneth. Czechs and Laotians Join Boycott. Los Angeles Times. 1984-05-13. http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/doc/153847798.html?FMT=ABS&FMTS=ABS:AI&type =historic&date=May%2013,%201984&author=&pub=Los%20Angeles%20Times&edition= &startpage=&desc=Czechs%20and%20Laotians%20Join%20Boycott (Hämtad 2015-04-22)

Rules of the 2005 Eurovision Song Contest. http://web.archive.org/web/20060210010517/http://www.eurovision.tv/searchfiles_english/57 4.htm (Hämtad 2015-04-22)

S.t Petersburg Independent. East Germany withdraw from Summer Games. S.t Petersburg Independent. 1984-05-10. https://news.google.ie/newspapers?id=cAIMAAAAIBAJ&sjid=i1kDAAAAIBAJ&pg=7026,2 613126&dq=1984+olympic+boycott+east+germany+bulgaria&hl=en (Hämtad 2015-04-22)

United States Holocaust Memorial Museum. The movement to boycott the berlin olympics 1936. Holocaust Encyclopedia. http://web.archive.org/web/20140202095138/http://www.ushmm.org/wlc/en/article.php?Mod uleId=10007087 (Hämtad 2015-04-22)

49