<<

6/2009

Tema: Nobelpris • Lunchguiden • In English • Satsning på studentverksamhet LEDARE

Universitetsnytt

Tema: Nobelpris Nobelpristagare på återbesök 3 Pris till fyra kemister och en ekonom 5 Härlig tid för Nobelveteran 6

Vad är en Utbildning Tio miljoner till studentliv och inflytande 7 universitetslärare? Skriftliga arbeten väger tungt för kvalitetspengar 8 Godkänt för universitetets kvalitetsarbete 9 Som ny vicerektor har jag funderat en del över min vision för Nationell bedömning av matematik firar 52 10 universitet. Vicerektorn är först och främst en fjärde person i universitets- Humanistdagen 11 ledningen och detta dagliga ansvar har naturligt nog tagit en del av min för- sta tid i anspråk. En framtidsidé vill jag kort utveckla här. Den utgår både från Forskning min egen bakgrund, som professor i pedagogik, och mitt nya ansvar för uni- 280 miljoner från Vetenskapsrådet 12 versitetets lärarkompetens. Majoritet av anslag till män 13 Sedan 2003 kräver högskoleförordningen att den som ska anställas som Satsning på världsledande life 14 lärare vid universitet och högskolor har högskolepedagogisk utbildning och Resurscenter för avancerad mikroskopi 15 många lärosäten erbjuder universitetspedagogisk utbildning. I finns Universitetspedagogiskt centrum (UPC) och under de senaste åren har Lunchguiden 16 många nöjda medarbetare gått deras kurser. Nu tror jag att vi står inför ett nytt viktigt utvecklingssteg i kurserna och kanske i hela vårt sätt att se på Arbetsplats universitetslärarens kompetens. På samma sätt som lärarutbildningen mot Verksamhetsplanen för 2010 klar 18 barn- och ungdomsskolan under de senaste decennierna genomgått lite av Fortsatt överskott för universitetet 19 en revolution med den nya orienteringen mot ämnesdidaktik, är det natur- Tobias Krantz besökte universitetet 20 ligt att vi i utbildningen av universitetslärare nu också sätter fokus på tilläg- nandet av de speciella begrepp och ämnesspecifika kunskapstraditioner som ERC:s vice ordförande gav tips till forskare 20 en god lärare inom till exempel företagsekonomi, fysik eller engelska känner Framtidsdags för doktorander 22 till – idag ofta utan att vara särskilt medveten om det. Denna ämnesförank- Framflyttad lansering av nya www.su.se 23 rade universitetslärarkunskap skiljer sig en del från ämne till ämne och den Konferens om utvecklingen av Albano 24 ämnesorienterade didaktiken kräver därför viss differentiering. Idag kommer den universitetsdidaktiska kompetensen mest till implicit uttryck i erfarna Insändare universitetslärares undervisning. De har kanske till exempel lärt sig att man Förenkla universitetets ekonomi 25 bäst introducerar sitt ämnes grundläggande idéer genom att utgå från stu- denternas egen begreppshorisont, och att sedan så att säga ”bygga om den” Namn och nytt 26 i enlighet med ämnets kunskapstradition. Internationellt är detta inte någon ny utveckling. Forskare, som Carolin Kreber vid University of Edinburgh, har Samtalet studerat disciplinspecifikt lärande och undervisning och det finns således en Kreativa forskningsmiljöer 28 kunskap att hämta in. I min vision får vi, i en framtid, lärare med speciell universitetsdidaktisk In English 30 kompetens på alla större institutioner – inte som en ny kategori lärare utan som en lika självklar aspekt av ett ämnes kunskapstradition som att vi idag Krönikan: Christian Löf tar för givet att alla universitetets lärare har en kunskap om sitt speciella Ett enkelt, bra och bekvämt val 32 ämnes forskningsmetoder och vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Lyckas

vi med det, blir Stockholms universitet ledande i utvecklingen av universi- Omslagbild: Nobelbanketten i Stadshuset 2008. Foto Scanpix/AFP photo/ tetsdidaktiken i vårt land. Olivier Morin. Universitetsnytt är personaltidningen vid Stockholms universitet. Anders Gustavsson Upplagan är 7 500 exemplar. Vicerektor Adress: Universitetsnytt, Kommunikationsenheten, [email protected] Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, fax 08-15 36 93 Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, [email protected] Redaktör: Per Larsson, [email protected], tfn 08-16 4464 Grafisk form och layout: B Adolfsson Design Foto: Orasis Foto/Mia Åkermark (MÅ) och Georgios Athanasiadis (GA) Korrekturläsning: Agneta Paulsson Stockholms Universitets vision Tryck: Danagårds Grafiska AB, 2009 År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och ISSN 1103-2375 enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. Nästa nummer kommer ut i mitten av februari 2010, manusstopp 22 januari. TEMA: Nobelpris Nobelpristagare

Tema: Nobelpris Nobelpristagare på återbesök 3 Pris till fyra kemister och en ekonom 5 på återbesök Härlig tid för Nobelveteran 6

Utbildning Tio miljoner till studentliv och inflytande 7 Stockholms universitet var första steget på vägen mot Nobelpriset i Skriftliga arbeten väger tungt för kvalitetspengar 8 kemi 1995 för upptäckten av mekanismerna som bestämmer atmosfärens Godkänt för universitetets kvalitetsarbete 9 ozonhalt. Tiden i Stockholm tillsammans med tidigare kollegan Nationell bedömning av matematik firar 52 10 Humanistdagen 11 präglades av stor frihet och kreativitet, enligt Paul Crutzen.

Forskning 280 miljoner från Vetenskapsrådet 12 Majoritet av anslag till män 13 År 1959 kom holländaren Paul Crutzen till Stockholms högskola (dagens Stock- Satsning på världsledande life science 14 holms universitet) som programmerare av Resurscenter för avancerad mikroskopi 15 matematikmaskiner vid Meteorologiska Lunchguiden 16 institutionen. Intresset för meteorologi tog över och resulterade i en doktorsavhandling Arbetsplats 1973. Året därpå bar det av ut i världen och Verksamhetsplanen för 2010 klar 18 en framgångsrik forskarkarriär. 1995 fick Paul Crutzen Nobelpriset i kemi för upp- Fortsatt överskott för universitetet 19 täckten av att kväveoxider katalyserar det Tobias Krantz besökte universitetet 20 stratosfäriska ozonets nedbrytning. Priset ERC:s vice ordförande gav tips till forskare 20 delade han med och Sher- Framtidsdags för doktorander 22 wood Rowland som upptäckte att freoner Framflyttad lansering av nya www.su.se 23 har samma effekt. Konferens om utvecklingen av Albano 24 Dessa upptäckter kunde förklara ozon- hålet som innebar att solens ultravioletta Insändare strålning hade blivit starkare på framför Förenkla universitetets ekonomi 25 allt södra jordklotet. Starkare UV-strålning innebär ökad risk för hudcancer. Namn och nytt 26 Nobelpriset i kemi hade ett symboliskt värde då det var första gången det gick till Samtalet miljövetenskapen. Forskningsresultaten kom Kreativa forskningsmiljöer 28 även att få praktisk betydelse: – Människan har insett att ozonförstörel- In English 30 sen inte kan fortsätta. Upptäckten ledde till Montrealprotokollet som förbjöd använd- Krönikan: Christian Löf ning av freoner, säger Paul Crutzen när han i Ett enkelt, bra och bekvämt val 32 november besökte Stockholms universitet. Vetenskapligt är problemet löst, vi vet varför nedbrytningen sker över Arktis och Antarktis, fortsätter han. Ozonhålet har minskat i omfattning men återhämtningen är en långsam process. Det kan dröja 30–40 år innan ozonhålet är återställt. Paul Crutzen är en av universitetets Nobelpristagare som uppmärksammas i Aula Magna. Hur påverkade Nobelpriset dig? – I början var det ett enormt intresse. Jag Under senare år har Paul Crutzen främst piska skogar. Denna forskning har bland reste runt mer än jag var hemma. Det har forskat kring luftförorenings- och klimat- annat resulterat i en mycket uppmärksam- sedan lugnat ned sig men fortfarande tar det problematiken som uppstår vid förbrän- mad artikel i den vetenskapliga tidskriften en del energi från min forskning. ning av vegetationen på savannen och i tro- Atmospheric and om kli- u

Universitetsnytt 6/2009 3 TEMA: Nobelpris

mateffekterna av att öka användningen av biobränsle. Crutzen och hans medförfattare visade att biobränsle inte är gynnsamt för klimatet. Då tillförsel av kväve behövs för att öka produktionen vid växtodling så innebär det även att läckaget av lustgas till atmosfä- ren ökar – och därmed driver det på tem- peraturökningen, säger Paul Crutzen. En molekyl lustgas ger 300 gånger större växt- huseffekt än en molekyl koldioxid. – I början blev vi väldigt kritiserade för dessa upptäckter men nu är det allt mer forskning som bekräftar detta. Men ändå är fokus i debatten fortfarande på koldioxi- dens betydelse för klimatet. Även om lustgasen betydelse ännu inte hamnat högt på den politiska agendan tror Paul Crutzen att frågan hamnar där inom närmaste åren. FN:s klimatpanel IPPC nämnde lustgasens betydelse i sin senaste rapport och det lär bli mer om dessa gaser i nästa rapport.

Vad har du för förhoppning inför klimat- mötet i Köpenhamn i december? – Samma som hela världen, att något hän- der. Man måste påtagligt minska koldioxid- Vid besöken i Stockholm ser Paul Crutzen fram emot att träffa gamla kollegor och utsläppen till atmosfären. Men jag tror inte titta på staden. Köpenhamnsmötet kommer att lösa pro- blemen. Man kommer enbart att skjuta på procent per år och som bidrar med stora till hans andra student, Susan Solomon). lösningen och inte hitta någon ersättare till lustgasutsläpp till vattnet och luften, säger Även om han idag inte har lika bra insyn Kyotoprotokollet. han. i klimatforskningen vid Stockholms univer- Paul Crutzen har fått en inbjudan till Paul Crutzen är också känd för att ha sitet tycker han att den håller hög interna- Köpenhamn men frågar sig själv om det myntat begreppet Anthropocene om den tionell klass. Att professor Erland Källén finns någon nytta med att åka dit. geologiska tidsperiod vi nu lever i och som nyligen rekryterats till chef för det europe- – Jag tror inte att vetenskapsmännen har enligt honom påbörjade med industrialise- iska väderprognoscentret i Storbritannien chans att övertyga USA:s kongress hur man ringen i slutet av 1700-talet. ser han som en kvalitetsstämpel på forsk- ska handla. – Vi lever i en tid där människan påver- ningen här. Vad är ditt råd till ? kar naturen på ett sätt som tidigare aldrig Paul Crutzen har många minnen från – Jag hoppas han kan övertyga sin kon- skett. Då kan vi inte talar om att vi lever i Stockholm. Ett av de främsta är när han i gress att åtgärder måste vidtas redan nu. Holocene som är det geologiska namnet på samband med utdelningen av Nobelpriset Jag har stora förväntningar på honom men vår tidsperiod, med det avses något som är 1995 bjöds in till Meteorologiska institu- inser samtidigt att han är beroende av stöd naturligt skapat. tionen och blev hyllad av kollegerna där. De i kongressen. Paul Crutzen var även en de personer som båda döttrar är också födda i Stockholm.

lyfte fram begreppet nukleär vinter för att Under sin tid i Stockholm jobbade Paul Vad är största hindret för att minska den beskriva konsekvenserna av ett kärnvapen- Crutzen nära Bert Bolin, klimatforskare och globala uppvärmningen? krig. IPCC:s förste ordförande. – Vi måste gå ned i vår användning av fossila Paul Crutzen talar fortfarande svenska, bränslen. Det är den stora uppgiften. Vilken betydelse hade Bert Bolin för dig? som även används i hemmet med hans fin- – Mycket stor! Han gav mig frihet att göra Hur bidrar du själv till att minska klimat- ländska hustru, och han besöker Stockholm vad jag ville. Tidigt förstod jag att den för- påverkan? varje år. Många av de kolleger han hade vid klaringsmodell som man trodde på för ozo- – Jag har ingen bil sedan 15 år – och har inte Meteorologiska institutionen har nu gått i net i atmosfären saknade viktiga kompo- lidit av det. pension men han håller kontakt med flera nenter och kunde titta vidare på detta. Bert Efter att tidigare ha varit verksam i bå- av dem. Vid intervjutillfället hälsar han på Bolin var också ett moraliskt stöd för mig. de USA och Tyskland så är - den tidigare kurskamraten och kollegan institutet i Mainz nu hållpunkten för Paul Henning Rodhe, professor emeritus i kemisk Vad kännetecknar en kreativ miljö? Crutzen. Där forskar han bland annat om meteorologi vid universitetet, i samband – Mycket frihet. Och det fanns vid Stock- hur fiskuppfödning påverkar klimatet. med att Volvos miljöpris delas ut (ett pris holms universitet. n – Det är en bransch som växer med 9 Paul Crutzen tidigare fått och som i år gick Text: Per Larsson Foto: Orasis Foto/MÅ 4 Universitetsnytt 6/2009 TEMA: Nobelpris

Pris till fyra kemister och en ekonom

Fyra kemister som varit verksamma vid Stockholm universitet har fått Nobelpriset. Dessutom har fått Sveriges Riksbanks pris för ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

sockerjäsning och enzymerna som är inblan- Paul Crutzen, kemipriset 1995 Svante dade i de komplexa reaktionerna. Paul Crutzen (f 1933) belönades med Nobelpri- Arrhenius, Hans von Euler-Chelpin bidrog till att set i kemi 1995 för forskning om hur ozo- kemipriset 1903 kasta ljus över de bakomliggande komplice- net i vår atmosfär bildas och bryts ned. Paul rade kemiska processerna, som på samma Crutzen delade Nobelpriset i kemi 1995 med (1859–1927) belön- gång är grunden för livets kemi. Han stude- Mario Molina och Sherwood Rowland. ades 1903 med No- rade också vitaminer och visade bland annat (Se artikel på föregående sidor.) belpriset i kemi för att färgämnen som betakaroten i grönsaker upptäckten av hur omvandlas till A i kroppen. Gunnar Myrdal, kemiska föreningar i lösning kan leda elek- Tyskfödde Hans von Euler-Chelpin kom Ekonomipriset trisk ström. 1897 till Stockholms högskola och blev pro- Svante Arrhenius elektrolytiska dissoci- fessor här 1906. Det blev inledningen på 1974 ationsteori kom att totalt förändra kemis- hans framgångsrika forskarbana. Gunnar Myrdal ternas föreställningar om syror, baser och Hans von Euler-Chelpin delade priset (1898–1987) belö- salter. Med Svante Arrhenius teori kunde med . nades 1974 med en mängd gåtfulla kemiska och fysikaliska Sveriges Riksbanks fenomen förklaras samt beskrivas enklare pris i ekonomisk George de vetenskap till Alfred Nobels minne för sitt och mer enhetligt. Hevesy, Ändå är kanske Svante Arrhenius mest arbete inom penning- och konjunkturteori betydande insats den så kallade Arrhen- kemipriset 1943 samt studier av sambandet mellan ekono- iusekvationen. I den formuleras samban- miska, sociala och institutionella förhållan- (1885–1966) det mellan hur fort en reaktion sker och den den. fick Nobelpriset energi som måste tillföras för att den ska äga Under trettiotalet lämnade Gunnar Myr- i kemi 1943 för att rum. Sambandet är av grundläggande bety- dal flera viktiga bidrag till den så kallade ha utvecklat meto- delse för förståelsen av hur kemiska reaktio- Stockholmsskolan inom nationalekonomin, den att använda isotoper för att spåra kem- ner egentligen går till. Svante Arrhenius var bland annat genom att betona hur förvänt- iska reaktioner och processer i kroppen. också en av de första att göra kopplingen ningar påverkar konjunkturer. I sina senare Våra grundämnen kan förekomma som mellan mängden koldioxid i atmosfären och arbeten tog han även in sociala och poli- olika isotoper – med fler eller färre neutro- den globala temperaturen – det vi idag kal�- tiska aspekter av samhället, framför allt i ner i atomkärnan och därmed olika masstal. lar växthuseffekten. An American Dilemma om USA:s raspro- Ett exempel är kol-14 som har åtta neutro- Svante Arrhenius inledde sina studier blem. Även boken Asian Drama från 1968 ner istället för de sex som finns i ”vanligt” i Uppsala. De teorier han utvecklade i sin om rötterna till överbefolkning och fattig- kol-12. Vissa isotoper är instabila och fal- avhandling bemöttes först med sådan skep- dom i Sydasien fick stort genomslag och ler sönder. George de Hevesy visade att de sis att han blev godkänd med lägsta möj- påverkade forskning och samhällsdebatt radioaktiva isotoperna kan användas för att liga betyg. Efter en tid blev dock teorierna om u-ländernas problem. följa kemiska ämnens reaktioner. omvärderade och han fick 1891 en lärar- Gunnar Myrdal fick stort inflytande inom George de Hevesy var en pionjär i att tjänst vid Stockholms högskola. Han blev socialdemokraterna och blev en av arkitek- använda isotoper för att spåra reaktions- snart professor här i fysik och var under sju terna bakom krispolitiken på 30-talet. Han vägar inom såväl oorganisk och organisk år även rektor för högskolan. hade också stort inflytande på den svenska kemi som medicin. Olika metoder baserade välfärdspolitiken. Gunnar Myrdal var pro- på isotoper – även sådana som inte är radio- Hans von fessor i nationalekonomi vid Stockholms aktiva – tillhör idag rutinverktygen inom högskola under åren 1933–50. 1962 grun- Euler-Chelpin, forskningen. dade han Institutet för internationell eko- kemipriset 1929 Ungerskfödde George de Hevesy var fysi- nomi vid Stockholms universitet och var Hans von Euler- ker och kemist och tillbringade en stor del dess föreståndare till och med 1967. Chelpin (1873–1964) av sin tid vid olika europeiska universitet. Gunnar Myrdal delade priset med Fried- belönades 1929 med George de Hevesy bosatte sig i Stockholm rich von Hayek. n Nobelpriset i kemi 1943 och var därefter verksam som forskare Text: Jonas Åblad för sin forskning om vid Stockholms högskola.

Universitetsnytt 6/2009 5 TEMA: Nobelpris

Härlig tid för Nobelveteran

Första halvan av december är en trevlig tid priset i Konserthuset 2002. En kollega sade för Astrid Gräslund, professor i biofysik vid strax innan: Tänk på att du är i direktsänd- Stockholms universitet. Sedan 13 år är hon ning för flera miljoner! Det var spännande! sekreterare i Nobelkommittén i kemi. Är det något speciellt du ser fram Kommitténs årliga arbete ”tog slut” i emot i år? början av oktober då den lade fram för- – Som alltid att träffa pristagarna och bli slag till Kungliga Vetenskapsakademien till litet bekant med dem personligen, inte bara beslut om årets pristagare. I december har bekant med deras forskning. hon inga särskilda uppdrag som kommit- Astrid Gräslund har varit på varje No- tésekreterare – förutom att delta i de olika belbankett sedan 1994. Och det är lika roligt Nobelarrangemangen. Det vill säga nästan varje gång, enligt henne. enbart nöjen, enligt Astrid Gräslund. Hur känns det då när veckan är över och Vad är det bästa med Nobelveckan? vardagen kommer åter? – Att det sätts strålkastarljus på grundforsk- – Litet tomt, men en vecka med flera fest- ningen, även i sammanhang där man oftast liga tillfällen är också litet tröttsam, så inte bryr sig så mycket om forskning. det är skönt att ta igen sig en dag eller två. Vilket är ditt främsta minne från en Samtidigt också en viss lättnad, när allt har Årets Nobelbankett blir den 16:e i ord- Nobelvecka? avlöpt väl. n ningen för Astrid Gräslund. – När jag höll ”presentationstalet” för kemi- Text: Per Larsson FOTO: ORASIS FOTO

Hur ser forskare i ditt hemland på Nobelpriset?

Zhe Zhao, kinesisk gäst- forskare i oorganisk kemi.

– Alla kineser har länge drömt om att landet ska få Nobelpriset. Fortfa- rande så är det ingen forsk- ning utförd i Kina som fått äran att ta emot priset trots att åtta personer med kinesisk bakgrund fått det.

Barbara Nozière, forskare vid Institutionen för till- lämpad miljövetenskap. Upp- vuxen i Frankrike men har forskat i USA i flera år. Hektisk vecka för pristagarna

– Nobelpriset är högt aktat I början av december riktas stort internationellt intresse mot Stockholm i samband med att i mitt hemland. Frankrike Nobelpriserna delas ut i Stadshuset. Nobelpristagarna och deras familjer anländer till Stock- har haft några pristagare i medicin och kemi de holm och Grand Hotel där de bor ungefär en vecka i samband med prisutdelningen och de senaste åren. Det var mycket uppskattat att de fick andra aktiviteterna. Några av programpunkterna: priset för sina upptäckter, även om forskarna kan- 6 dec: ske inte var så välkända. I flera fall har även Nobel- Presskonferens med medicinpristagarna vid Karolinska Institutet. priset kunnat utgöra ett välkommet slut på en 7 dec: vetenskaplig dispyt. Presskonferens med pristagarna i fysik, kemi och ekonomi vid KVA, Nobelföreläsning i medi- cin vid Karolinska Institutet, föreläsning av litteraturpristagaren vid Svenska Akademien. Paul J. Krusic, amerikansk 8 dec gästforskare vid Institutio- Nobelföreläsningar i fysik, kemi och ekonomi i Aula Magna, Nobelkonserten i Konserthuset. nen för naturgeografi och 10 dec kvartärgeologi. Prisceremoni i Konserthuset och bankett i Stadshuset, prisceremoni för fredspristagaren i Rådhus och bankett på Grand Hôtel i Oslo. – Nobelpriset är den största utmärkelsen en forskare kan få.

6 Universitetsnytt 6/2009 UTBILDNING

10 miljoner till studentliv och inflytande

För att säkra studenternas inflytande och främja studiesociala aktiviteter avsätter universitetet nästan tio miljoner kronor om året till studentverksamhet när kårobligatoriet avskaffas.

I dag är det obligatoriskt för alla studenter i Sverige att vara med i en studentkår. Det innebär att en avgift ska betalas till en kår för att få studera och ta poäng vid universi- Majoritet ska tet. När obligatoriet avskaffas blir medlem- skapet frivilligt. En stor del av arbetet med stödja kårerna studentinflytande, stödfunktioner, studie- sociala aktiviteter, arbetsmarknadsdagar En sammanställning som tid- och mentorsprogram blir då utan pengar. ningen Studentliv gjort visar att Stockholms universitets beslut innebär att en majoritet av landets läro- denna breda verksamhet kan fortsätta även säten kommer att ge student- efter att obligatoriet avskaffas. – Jag hoppas att vi kan upprätthålla kårerna ekonomiskt stöd när ett fortsatt starkt studentinflytande vid kår-obligatoriet avskaffas. Av de Stockholms universitet. Samarbetet med 30 lärosäten som svarat har 24 studenterna är av stort värde för den utbild- bestämt sig för att ge bidrag till ning som bedrivs. Som universitet ligger det kårerna, 6 stycken har ännu inte i vårt intresse att ta ett ansvar för att detta tagit något beslut och ingen har kan fortsätta, säger rektor Kåre Bremer. sagt nej. För arbete med studentinflytande avsät- Lunds universitet har bestämt ter Stockholms universitet 4 350 000 kro- Universitetets beslut räddar även Gaudea- sig för att ge sina studentkå- nor per år. Denna del av det ekonomiska mus, studentkårens tidning som givits ut rer extra ekonomiskt stöd med stödet ska användas till doktorandombud, sedan 1924. Den kan nu fortsätta att komma 200 kronor per helårsstudent, studentombud, studiemiljö och insatser för ut till alla studenter med samma frekvens vilket motsvarar drygt 5 mil- jämlikhet. Studiesocial verksamhet finan- och i samma form som tidigare. Tidningen joner kronor per år. Samtidigt sieras med 1 700 000 kronor per år av uni- kommer att få stöd från universitetet med ställs krav på kårerna, till exem- versitetet. Denna del omfattar mottagning 1 800 000 kronor per år. Dessutom kom- pel att aktivt rekrytera medlem- av internationella studenter, arbetslivskon- mer fakultetsföreningarna att tilldelas totalt mar, ha en medlemsavgift på takter och kontaktskapande aktiviteter. två miljoner kronor per år. Hur medlen minst 100 kronor per termin och har använts ska regelbundet redovisas för att kårerna ska vara anslutna till Stockholms universitet. någon form av samarbetsorgan. Andrey Tibajev är ordförande för Stock- Bland de lärosäten som ännu holms universitets studentkår. Han beröm- inte fullt ut beslutat hur de ska mer universitetet för att arbeta proaktivt göra finns Karolinska Institutet. och som första universitet i Sverige lämna Klart är att man ska finansiera klart besked om hur studenternas intressen ska tillvaratas efter kårobligatoriets avskaf- studentombudsman och dok- fande. torandombudsman. Men även – Vi är väldigt stolta över detta besked, övrigt verksamhetsstöd kan den ersättning på 105 kronor per helårsstu- bli aktuellt. Högskolan Dalarna dent som regeringen beslutat om att student- menar däremot att Lagen om kårerna ska få räcker inte på långa vägar offentlig upphandling gör det för allt arbete som bedrivs. Nu visar univer- omöjligt för dem att stödja en sitetsstyrelsen tydligt att detta är en viktig enskild förening med pengar. fråga som är värd att stödjas ekonomiskt. n Därför har de beslutat att i stäl-

Text: Maria Erlandsson let köpa tjänster av kåren. Foto: Orasis Foto

Universitetsnytt 6/2009 7 UTBILDNING

Skriftliga arbeten väger tungt Höjd ambitions- när kvalitetspengar ska fördelas nivå och bättre Högskoleverkets nya kvalitetsutvärderingar av prestationer utbildningar börjar ta form. De lärosäten som Bolognaprocessen har inneburit ett presterar bra kan räkna med extra pengar. hårt arbete för lärosätena men också satt ljuset på utbildningarna mer än tidigare. Kurser har reviderats och Lena Adamson från Högskoleverket (HSV) För att granska resultaten ska HSV också använda studenternas självständiga arbe- gjorts om, kunskapsmål har disku- höll ett informationstätt anförande i Aula Magna i november under konferensen Lär- ten. Man kommer att i förväg fastställa ett terats och ändrats. Allt detta har i ande och examination – med bakgrund av gränsvärde för vad som är godtagbar kva- många fall lett till att utbildningarna de kommande utvärderingarna av Högsko- litet på ett självständigt studentarbete och har förbättrats och att studenterna leverket. Arbetet har pågått i över ett år och sedan granska utifrån det. För att bli god- presterar bättre. delar av systemet pilottestas nu. Grundfrå- känd krävs att högst något eller möjligen Det framkommer i en studie som gan ska vara hur och hur väl utbildningarna några arbeten faller under lägstanivån. För gjorts vid Karolinska Institutet, KI, och säkerställer att studenterna når målen i hög- omdömet utmärkt godtagbar kvalitet krävs presenterades vid konferensen i Aula skoleförordningens examensbeskrivning. inte bara att samtliga arbeten håller godkänd Magna. (Se artikel intill.) HSV har vaskat fram tre kvalitetsindikato- kvalitet, därutöver får lärosätet välja ut ett – Man har börjat diskutera utbild- rer: 1) lärandemål och examination, 2) läran- antal excellenta arbeten för granskning. Vid ningar som tidigare kanske kört på i deresultat samt 3) studenternas erfarenhe- konferensen i Aula Magna uttryckte företrä- gamla fåror. Det har i vissa fall lett till ter. Av dessa kommer indikator ett och två dare för vissa professionsutbildningar, som en vitalisering, säger Linda Barman, att väga tyngst och de kommer att bedömas tar in många studenter med annat moders- utbildningsutvecklare vid KI och en av på en tregradig skala; ej godtagbar, godtag- mål än svenska, oro för att inte komma dem som arbetat med studien. bar och utmärkt godtagbar kvalitet. Läran- ifråga för det högsta betyget och därmed gå Sättet att beskriva vad studenterna demålen, en av Bolognaprocessens vikti- miste om den kvalitetspeng regeringen avise- ska lära sig, kunskapsbegreppet, har gaste grundstenar, måste i framtiden for- rat om för de utbildningar som utmärker sig. vidgats på vissa kurser och blivit mer muleras så att utbildningarnas använd- Men Lena Adamson framhöll att det gäller komplext när det gäller att integrera barhet blir synligare. Studenterna måste för professionsutbildningar att hitta former teoretiska kunskaper med praktiska kunna utföra, definiera, klassificera, bear- för de självständiga arbetena som framhål- färdigheter och förhållningssätt. Rib- beta – och detta ska synas i lärandemålen ler studenternas professionskunskaper. ban för att få godkänt har höjts. istället för uttryck som att ha kännedom – Det självständiga arbetet på en sjuk- om, ha insikt i etcetera. Detta gör det lät�- sköterske- eller lärarutbildning kanske inte Men bilden är inte entydig. På vissa tare att hitta relevanta examinationsformer alltid ska se ut som en akademisk uppsats, kurser har kunskapsbegreppet smal- som är en annan komponent. En röd tråd säger Lena Adamson. nat och lett till att man istället strä- i utbildningarna ska kunna beskrivas och På www.hsv.se finns alla dokument kring var efter mätbara mål. Att precisera även deras användbarhet på arbetsmarkna- utvärderingsarbetet utlagda. n kunskaperna på det sättet kan enligt den kunna framhävas. Texter: Thomas Heldmark Linda Barman medföra att studen- Men det är skillnad på mål och resultat. terna missar att knyta ihop kunska- ILLUSTRATION: ANNA GUNNESTRÖM pen och koppla den till det samman- hang där de utövar sin profession som läkare, sjuksköterska eller andra vård- yrken. I studien har man även intervjuat kursansvariga lärare. Flertalet är i huvudsak positiva till Bolognaproces- sen. Men, säger en lärare, ”det finns en risk att vi hamnar i fällan att vi bedömer det som är lätt att bedöma i högre utsträckning än den kunskap vi egentligen ville att studenterna skulle inhämta”.

8 Universitetsnytt 6/2009 UTBILDNING

Skriftliga arbeten väger tungt Godkänt för universitetets kvalitetsarbete när kvalitetspengar ska fördelas Under året har Högskoleverket (HSV) genomfört en gransk- ning av kvalitetsarbetet vid landets sex största lärosäten.

Utöver att granska lärosätenas övergri- Stockholms universitets kvalitetsarbete be- prorektor Lena Gerholm som även är ordfö- pande modell för en systematisk kvalitets- skrivs som systematiskt på den överordnade rande i universitetets kvalitetsråd. säkring har man även granskat hur extern nivån, där arbetet regelbundet följs upp och – Lärare och forskare gör uppenbarligen information, studentinflytande och perso- revideras. Vidare står att det finns en kva- ett mycket gott jobb med önskvärda resul- nalens möjligheter till kompetensutveck- litetskultur vid universitetet men att den tat, trots att kvalitetssäkringssystemet inte ling kvalitetssäkras. behöver stärkas genom att alla delar inom är exakt så toppstyrt som Högskoleverket Under vårvintern gjorde universiteten en organisationen ska bli mer delaktiga i arbe- skulle önska sig. självvärdering av hur kvalitetsarbetet fung- tet. Ökat behov av förankring av kvalitets- Samhällsplanerarprogrammet var en av erar. I maj besökte HSV:s bedömargrupp arbetet bland såväl studenter som anställda de fem fördjupningsmiljöerna vid Stock- universiteten för att genom samtal med uni- inom hela organisationen är en av de rekom- holms universitet. Gunnel Forsberg är pre- versitets- och fakultetsledningar, student- mendationer HSV lämnar. fekt vid Kulturgeografiska institutionen kårer och representanter för utvalda så kal�- HSV anser att kopplingen mellan kvali- som håller i programmet. Efter att ha ögnat lade fördjupningsmiljöer (institutioner eller tetsarbetet vid institutionerna och den cen- igenom rapporten tycker hon det är lite svårt utbildningsprogram) höra mer om hur kva- trala nivån inte är tillräckligt synlig samt att att känna igen sig. Enligt Gunnel Forsberg litetsarbete bedrivs. det på central nivå tydligare bör klargöras har utvärderarna varit snåla med beröm I slutet av november publicerade HSV sin vem som har ansvar för att mål nås och att rörande Samhällsvetenskapliga fakultetens granskning av de sex lärosätenas interna ansvarsplaner finns lokalt. Bedömarna skri- kvalitetsarbete och det arbete som man som kvalitetsarbete. Bedömningen ges i form ver vidare att Kvalitetsrådets arbete inte är värdinstitution för programmet lagt ner på av tre betygsnivåer. Den högsta är A, som särskilt känt vid institutionerna och att det att knyta verksamheten till universitets stra- innebär att det finns ett gott och väl funge- har dålig genomslagskraft. Samarbetet mel- tegiska verksamhetsplan. rande kvalitetsarbete. Göteborgs universitet lan universitetet och studentkåren bör även – Rekommendationerna är ganska svåra och Linköpings universitet får detta betyg. förbättras att tolka. Det mesta tycker jag redan har på- Lunds universitet, Stockholms universitet, När HSV år 2007 sammanfattade utvär- börjats. Vad vi kanske inte har hos oss är Umeå universitet och Uppsala universitet får deringscykeln kom Stockholms universitet styrdokument för hur man avvecklar utbild- godkänt, betyget B. Det innebär att kvali- mycket bra ut. Av sjuttio granskade utbild- ningar. Det kan kanske vara ett led i en kva- tetsarbetet fungerar godtagbart och att vissa ningar fick bara en kritik. 24 av våra utbild- litetsutveckling, säger Gunnel Forsberg. n delar fungerar väl men att andra områden ningar fick särskilt beröm, mer än dubbelt så Text: PER LARSSON behöver förbättras. många som vid något annat lärosäte, säger

Rektorsprogram med expertis på skolledning Den 28 oktober var det upptakt för Rek- men här finns också rektorer från Skåne, som är rektor vid Färentuna skola och för- torsprogrammet vid Stockholms universi- Norrbotten, Västergötland och Gotland. skola, en F-6-skola. tet, som är ett av sex lärosäten i landet som Även några rektorer verksamma utomlands – Jag behöver redskap och verktyg i mitt ordnar detta nya fortbildningsprogram. Vid deltar i utbildningen. I princip arbetar alla yrkesutövande och läsa in mig på styrdoku- upptakten deltog över hundra rektorer och heltid som rektorer eller förskolechefer och menten. Jag hoppas att utbildningen kan ge förskolechefer och de hälsades välkomna av hälften arbetar i fristående skolor. helheten, säger hon. universitetets rektor Kåre Bremer. Fyra olika institutioner bidrar med ex- En annan person som går utbildningen – Nu startar vi med fyra grupper om 32 pertis i programmet: institutionerna för juri- är Bo Stenqvist som är rektor för Färsinga personer. Hösten 2010 tillkommer sex nya dik, pedagogik, företagsekonomi och stats- lärcentrum (en 6-9-skola), vuxenutbildning, grupper och 2011 ytterligare åtta. Som mest vetenskap. särvux och SFI i Sjöbo. kommer vi att ha 700 personer inskrivna, Rektorsprogrammet omfattar samman- – Det är givet att gå Rektorsprogrammet berättade Einar Dahlin, som är utbildnings- lagt 30 högskolepoäng, fördelat över tre år. om man är rektor. Det ger en trygghet inför chef för Rektorsprogrammet. Utöver självstudier innebär det 32 heldagar, framtiden om man vill vara attraktiv på Över 350 personer sökte Rektorsprogram- mestadels på internat, med seminarier, case arbetsmarknaden. n met i Stockholm, men endast 134 kom in. De och tillämpningsövningar. Text: Cecilia Parkert flesta av dem arbetar i Stockholmsregionen, En av deltagarna är Katarina Hawkins

Universitetsnytt 6/2009 9 UTBILDNING

Nationell bedömning av matematik firar 52 år

Bakom en rejäl ståldörr i Konradsberg hanteras hemliga handlingar. De nationella proven i matematik som utvecklas här får inte läcka ut till landets elever.

det i nära samarbete med referensgrupper med lärare och forskare runt om i landet som utformar och analyserar uppgifter. Förutom nationella prov görs även dia- gnostiska material och prov för vissa yrkes- ämnen. Gruppen erbjuder också populära utbildningar i provkonstruktion och medver- kar i internationella undersökningar. Astrid Pettersson förklarar stolt att de fått med tre uppgifter i den senaste omgången av OECD- studien PISA som studerar 15-åringar i över 60 länder.

Ständig utveckling PRIM-gruppen bildades 1984 av Bengt- Olov Ljung, som i dag är professor emeri- tus vid Stockholms universitet. Gruppen tog över ansvaret för de nationella proven från Skolöverstyrelsen, som fått kritik för att provverksamheten inte kopplades till forsk- ning inom fältet. – Det är viktigt att knyta uppgiften till Lisa Björklund Boistrup och Astrid Pettersson. vetenskapligt arbete eftersom proven hela tiden måste utvecklas och följa med i de Forskargruppen bakom det kluriga arbetet Nu är trenden att vilja kontrollera kunska- senaste kunskaperna, förklarar han. med att ta fram prov som både bedömer vad per igen och det ska bli spännande att se hur Verksamheten har egentligen ännu längre eleverna kan och hur de använder sina kun- långt pendeln svänger tillbaka. rötter. Bengt-Olov Ljung arbetade med lik- skaper fyller nu 25 år. I år firar gruppen 25 år och naturliga mil- nande uppgifter redan för ett halvsekel – Varje år möter hundra tusen elever våra stolpar för arbetet har varit nya läroplaner sedan. prov, det ger motivation när man sitter och och andra styrdokument. Samtidigt ger de – När Lärarhögskolan startade 1956 var sliter med att utveckla bra uppgifter, säger bara ramarna för arbetet förklarar forska- utveckling av och forskning kring standard- Astrid Pettersson vid PRIM-gruppen som ren Lisa Björklund Boistrup. prov en viktig uppgift för att normera bety- arbetar med bedömning av kunskap och – Vi fyller sedan den ramen utifrån vårt gen nationellt. Vi var bland annat pionjärer kompetens i matematik. vetenskapliga arbete för att få prov som inom att använda den tidens stordatorer för Hon är professor i pedagogik vid Insti- visar på kunskaper och kompetens på ett så att bearbeta alla svar. tutionen för matematikämnets och natur- brett sätt som möjligt. Huvudräkning går Både han och Astrid Petterson har dis- vetenskapsämnenas didaktik och har lett till exempel att bedöma med såväl uppgif- puterat inom fältet och om ett år blir Lisa gruppen sedan 1992. Verksamheten har ter med siffror som med muntliga uppgifter Björklund Boistrup nästa i raden. Hon kom- växt kraftigt. En orsak är övergången från som visar hur eleven tänker eller bilduppgif- mer då även att ta över som vetenskaplig det relativa betygssystemet till dagens mål- ter som visar på en praktisk situation. ledare för gruppen och ser fram emot att och kunskapsrelaterade betyg. De flesta av proven tas fram på uppdrag driva det stimulerande arbetet vidare. n – Det flyttade fokus från prov som skulle av Skolverket. Senast i raden är det nya Text: Andreas Nilsson mäta kunskaper till den mer komplexa nationella provet för årskurs 3 som hade pre- Foto: Orasis foto/MÅ uppgiften att bli ett verktyg för lärare att miär i våras. Arbetet startade redan för två bedöma hur eleverna utvecklar sitt lärande. år sedan och liksom med övriga prov sker

10 Universitetsnytt 6/2009 UTBILDNING

Inspirations- och arbetsmarknadsdag för humanister

I slutet av oktober hölls Humanistdagen afrikansk dans, estradpoesi, livemusik och säten. Projektet arbetar för att öka humani- 2009, en inspirations- och arbetsmarknads- teater. Aktiviteterna avslutades sedan med orastudenters självförtroende inför arbets- dag för humanister vid, och från, universi- en fest i Gula Villan. marknaden och för att stärka arbetslivsan- tetet. Humanistdagen har hållits regelbun- – Med Humanistdagen 2009 vill vi visa knytningen vid landets lärosäten. det sedan starten 1999. Årets humanistdag att det finns många olika vägar till och möj- Under eftermiddagen gav rektor Kåre skilde sig från tidigare år genom att erbjuda ligheter på arbetsmarknaden. Det är vik- Bremer sin syn på humanioras roll vid uni- ett större och mer ambitiöst program med tigt för humanister att inte bara leta möj- versitetet och i samhället. Han berättade att flera aktiviteter som pågick parallellt på ligheter på arbetsmarknaden utan att också Humanistiska fakulteten vid Stockholms olika platser vid universitetet. Här kunde skapa sådana. Humanistdagen är tänkt som universitet, som är landets största, har gjort besökare delta i arbetsmarknadsrelaterade en inspirationskälla och vi ser årets arrang- särskilda satsningar för att stärka forsk- verksamheter som karriärcoachning och emang som en början till ett större engage- nings- och utbildningssidan, speciellt inom CV-granskning. Även om programutbudet mang i linje med det nationella humanist- språkutbildningarna, och nu kan räknas in var brett låg fokus under dagen på arbets- projektet Athena, sade May Al-Boujassam, bland de högst rankade i landet. Rektor häv- marknadsanknytning med en rad föredrag. projektledare för Humanistdagen 2009. dade också betydelsen av att man idag inte Deltagarna kunde också träffa arbetsgivare Projekt Athena är ett nationellt initiativ bara fokuserar på områden som miljö och på inspirationsmässan där flera utställare för humanistisk upprättelse som drivs av teknik utan också de discipliner där det fria närvarade under eftermiddagen. Huma- Humanistiska föreningen vid Stockholms kunskapssökandet står i centrum. n nistdagen bjöd också på kulturella aktivi- universitet tillsammans med fackförbundet Text: Philip Malmgren teter som krokiworkshop, konstutställning, DIK och humanistföreningar vid fler läro-

Magisterpromotion i Aula Magna

Under ceremonin bjöds också på under- hållning i form av sång och musik fram- förda av en brasskvintett från Kungliga Musikhögskolan och Stockholms universi- tetskör. Efter promoveringsceremonin följ- de mingel och middag med musikunderhåll- ning och allsång på galleriet för de som valt att delta. Jasna gick ut Psykologlinjen i våras men missade då att fira med sina kamrater. Hon valde att gå på magisterpromotionen för att få ett högtidligt avslut på studietiden. – Det är fantastiskt att kunna avsluta min psykologutbildning nu efter fem år, men jag kommer säkert tillbaka snart då mitt arbete som psykolog kräver ständig fortbildning. Den vill jag göra vid Stockholms universi- tet. Martin, som just avslutat Juristprogram- met, saknade en lite högtidligare avslut- ningsceremoni vid sin och ser Middagen serverades i galleriet utanför aulan. magisterpromotionen som ett naturligt avslut på sin utbildningstid. Fredagen den 30 oktober samlades 122 stu- nin där promovendi, de som ska promove- – Bara 18 av 250 gick på magisterpro- denter i Aula Magna för att fira sin nya aka- ras, från respektive fakultet steg upp på ena motionen, men jag tror betydligt fler skulle demiska status tillsammans med studie- sidan scenen och efter att ha mottagit dip- komma om det var mer omtalat, sade Martin kamrater, dekaner, familjer och universi- lomet sedan steg ner på andra sidan. Detta som var nöjd med arrangemanget. n tetsledningen. symboliserar att magistern går vidare i livet, Text: Philip Malmgren Festligheterna inleddes med tal av rektor med egen rätt att undervisa. Deltagarna fick Foto: Orasis Foto som sedan avlöstes av promoveringsceremo- även ett diplom som ett minne av högtiden.

Universitetsnytt 6/2009 11 FORSKNING

Närmare 280 miljoner från VR

Stockholms universitet får flest anslag i landet inom humaniora och samhällsvetenskap och är störst inom NT-området av lärosäten utan teknisk fakultet.

I oktober-november tillkännager Veten- manlagt 35 forskningsprojekt får dela på pekade ut som strategiska i forskningspro- skapsrådet vilka forskare som får stöd inom 146 miljoner kronor. Stockholms universitet positionen. ramen för den årliga stora ansökningsom- får sammanlagt cirka 30 miljoner. Fem fors- Inom satsningen Hållbar utveckling går gången. Först ut i år var besluten inom kare här får projektbidrag, varav Gunilla tre av tolv anslag till Stockholms universitet. humaniora och samhällsvetenskap. Stock- Dahlberg via Vetenskapsrådets tvärveten- Radovan Krejci vid Institutionen för tilläm- holms universitet är det lärosäte som får skapliga satsning. Hon får sex miljoner kro- pad miljövetenskap får det största enskilda mest inom detta område. Av de 400 miljo- nor för forskning om små barns relationer anslaget, fyra miljoner kronor. De andra två ner kronor som Vetenskapsrådet nu fördelar till språket, läsandet och skrivandet. som får anslag är Margareta Hansson vid går cirka 100 miljoner till universitetet eller Institutionen för naturgeografi och kvar- 32 av 157 beviljade bidrag*. Störst utan teknisk fakultet tärgeologi och Thaïs Machado-Borges vid De tre största av de beviljade anslagen Stockholms universitet får 118 av de 950 Institutionen för spanska portugisiska och som Stockholms universitet står bakom miljoner som Vetenskapsrådet fördelar in- latinamerikastudier. går till Centrum för evolutionär kultur- om naturvetenskaplig och teknikveten- Av totalt 32 beviljade ansökningar in- forskning som får sammanlagt 26 miljo- skaplig forskning. Universitetet hamnar på om forskningens infrastrukturer är fyra från ner kronor. Centrets föreståndare Magnus en fjärdeplats bland lärosätena i antal bevil- Stockholms universitet. Ett ”driftsbidrag” Enquist får 7 miljoner kronor och två av cen- jade bidrag (47 stycken) med Uppsala uni- går till Henrik Cederquist vid Fysikums trets forskare, Kimmo Eriksson och Pontus versitet, Lunds universitet och KTH före sig. atomfysikgrupp. Ett bidrag för ”Dyrbar Strimling, båda vid Mälardalens högskola, Stockholms universitet hamnar på en fem- vetenskaplig utrustning >2 Mkr” gick till Håk- får 11,6 miljoner respektive 7,5 miljoner. teplats vad gäller totalt beviljat med knappt an Danared vid -labora- I den särskilda satsning Vetenskaprådet 118 miljoner kronor. Uppsala universitet, toriet. Två planeringsbidrag gick vidare till gör på ”Forskning om samhällets globalise- KTH, Lunds universitet och Chalmers får universitetet. ring” går 6 av 14 anslag till Stockholms uni- fler anslag. Det innebär att Stockholms uni- Ett av elva beviljade bidrag inom genus- versitet. Fem Stockholmsforskare får detta versitet även i år är det universitet utan tek- forskning tillföll Stockholms universitet anslag även i den ordinarie utlysningen. En nisk fakultet som får störst anslag inom och Lena Gemzöe vid Centrum för genus- forskare vid universitetet, professor Gunilla NT-området. Kerstin Jon-And, professor studier. Dahlberg vid Institutionen för didaktik och i fysik, får det största projektbidraget till Inom området medicin går tio anslag pedagogiskt arbete, får dock ”enbart” stöd Stockholms universitet – 6,4 miljoner kro- till forskare vid Stockholms universi- inom denna satsning. nor – till arbetet inom ATLAS-projektet. tet. Anna-Lena Ström vid Institutionen Stockholms universitet får även mest I årets utlysning fanns även möjlighet att för neurokemi får tre anslag. Tre forsk- pengar och flesta beviljade projekt inom det söka fyraåriga rambidrag. Bidragen utlys- are vid vardera Institutionen för bio- utbildningsvetenskapliga området. Sam- tes inom två av de områden som regeringen kemi och biofysik samt Wenner Grens- institut får ett anslag var och ett går även till CHESS – Centrum för forskning om o- jämlikhet i hälsa. En sammanräkning av de anslag som går Darwin uppmärksammades i aulan till Stockholms universitet i de olika katego- rierna landar på ungefär 276 miljoner kro- År 2009 firas både att det var 200 år sedan nor. n Charles Darwin föddes och att det var 150 år Text: Per Larsson sedan boken Om arternas uppkomst kom ut. Stockholms universitet uppmärksammade * Några av dessa bidrag går till forskare vid andra detta genom föreläsningar och en panelde- lärosäten men där deras forskning är del av större batt för gymnasieskolor den 26 november. projekt som har sitt säte vid Stockholms universi- Föreläsningarna gavs av forskare vid tet, till exempel Centrum för evolutionär kultur- forskning. universitetet och belyste Darwins teorier ur olika perspektiv, alltifrån evolution till reli- gion och idéhistoria. n Foto: WIKIPEDIA

12 Universitetsnytt 6/2009 FORSKNING

Majoritet av anslag till män

Trots en ökande andel kvinnliga doktorander vid Natur- vetenskapliga fakulteten hamnar en majoritet av anslagen fortfarande hos manliga forskare.

En majoritet av anslagen till universitetets naturvetenskapliga forskare hamnar hos män. Så såg det exempelvis ut när Natur- vetenskapliga fakulteten tidigare i år beslu- tade om femåriga stöd till sex yngre fors- kare. Av dem var endast en kvinna. Redan i vintras fick utlysningen viss kritik. En grupp forskare, däribland flera professorer, skrev i ett brev till fakultetsledningen att det på ett tidigt stadium borde ha gjorts en konse- kvensutredning. Men att föra in ett genus- perspektiv i ansökningsarbetet var aldrig aktuellt, säger Stefan Nordlund, dekan vid Naturvetenskapliga fakulteten. – Utlysningen var könsneutral. Vi ville gynna bra forskare och inte ett visst kön, säger Stefan Nordlund. Den ojämna könsfördelningen speg- lar, enligt Stefan Nordlund, det faktum att kvinnliga forskare i mindre utsträckning än männen väjer att stanna kvar inom akademin efter disputation. Kvinnor utgör idag hälften av alla doktorander vid Naturvetenskapliga fakulteten – bland de nyantagna doktorand- Hälften av de nyantagna doktoranderna inom naturvetenskap är kvinnor. Bland erna under 2008 var andelen till och med professorerna är andelen kvinnor 19 procent. femtiofyra procent. Men bland professo- rerna utgör kvinnorna bara nitton procent. delen kvinnor något lägre, men det statis- En viss ljusglimt är att de kvinnliga fors- Fakulteten jobbar sedan ett tiotal år sys- tiska urvalet är litet och slutsatsen osäker karna vid Stockholms universitet verkar ha tematiskt vid anställningar för att få fler – av femton tjänster totalt har tre gått till gjort bra ifrån sig. Beviljandegraden för uni- kvinnliga sökande. I takt med att det blir fler kvinnor. versitets kvinnliga forskare som sökt bidrag kvinnliga förebilder tror Stefan Nordlund När Vetenskapsrådet nyligen delade ut cir- var trettiosex procent. Visserligen är det att situationen kommer att förändras och ka en miljard kronor i projektbidrag inom statistiska underlaget även här litet – totalt han framhåller det fakultetsanslag som naturvetenskap och teknik var trenden den- beviljades 42 projektbidrag till forskare vid institutionerna kan ansöka om för att bjuda samma. Av de sökande från landets samt- universitetet. Men det går att konstatera in kvinnliga gästforskare. liga lärosäten var endast en knapp femte- att andelen kvinnliga sökande som bevil- del kvinnor. Mer anmärkningsvärt var att jats bidrag är betydligt över det nationella KVA:s forskartjänster beviljandegraden, det vill säga den andel genomsnittet och till och med något högre Även externa anslag till fakulteten går av ansökningarna som i slutändan bevil- än för universitetets manliga sökande. n till övervägande del till manliga forskare. jas bidrag, var lägre för kvinnliga forskare. Text: Henrik Lundström Kungliga Vetenskapsakademien finansierar Bland manliga forskare var beviljandegra- Foto: Orasis Foto varje år femåriga tjänster till yngre fram- den 30 procent, medan andelen för kvinn- stående forskare inom naturvetenskap och liga forskare låg under 24 procent. matematik. Sedan starten 2000 har akade- – Jämfört med de tre till fyra senaste åren mien sammanlagt finansierat åttiosju fors- var det en ovanligt stor skillnad i beviljan- kartjänster. Av dessa har tjugotre gått till degrad mellan könen, till förmån för män- kvinnliga forskare, alltså lite mer än en fjär- nen. Vi vet faktiskt inte vad det beror på, dedel. Vad gäller de forskare vid Stockholms säger Johan Dixelius, forskningssekreterare universitet som erhållit finansiering är an- på Vetenskapsrådet.

Universitetsnytt 6/2009 13 FORSKNING

Satsning på världsledande life science

Stockholm kan få världens främsta forskningsmiljö inom livs- vetenskaper. Först ut är samarbetet Science for Life Laboratory.

Vid en presskonferens i november presen- ståndare för SciLifeLab. Biträdande före- resurser kommer terade aktörerna bakom Karolinska-Norra ståndare är professor Gunnar von Heijne att finnas och fun- stationsområde hur de vill utveckla områ- (bilden) vid Institutionen för biokemi och derar på vilka pro- det till världens främsta område för life sci- biofysik, Stockholms universitet. Inom jekt man kan an- ence (livsvetenskaper). Bakom satsningen SciLifeLab skapas fyra plattformar för den vända dem i, säger står Stockholms stad, Solna stad, Stock- teknik som ska användas. Plattformarna Gunnar von Heijne. holms läns landsting, näringslivet i form av kan liknas vid resurscenter, core facilities, SciLifeLab ska fyra privata forskningsstiftelser samt de tre där avancerad teknisk utrustning och kom- in i nybyggda loka- lärosätena Karolinska Institutet, Kungliga petens finns. Förutom Gunnar von Heijne ler intill Karolinska Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms är det professorerna Thomas Helleday, Erik Institutet. I vår blir det första våningspla- universitet. Aktörerna verkar tillsammans Sonnhammer och Arne Elofsson som repre- net inflyttningsklart och ytterligare två plan genom stiftelsen Stockholm Science City. senterar universitetet inom plattformarna. står klara ett år senare. Det ska bli en forsk- Fram till 2025 kommer minst 50 miljar- Den kompetens som Stockholms uni- ningsmiljö där olika forskningsområden der kronor att investeras i Karolinska-Norra versitet främst tillför är inom bioinfor- möts och även där grupper som inte tillhör Stationsområdet. Det gör satsningen till den matik, det vill säga datorstödd hantering projektet kan hyra in sig i lokalerna. största investeringen i Sverige någonsin. och analys av DNA-, RNA- och - – Det rullar på med en väldig fart. Det är En viktig del i framväxten av områ- sekvensdata samt inom området RNA inter- otroligt om vi kan komma igång med ett nytt det är forskningssamarbetet Science for ference, en storskalig teknik för att analy- forskningsinstitut i nya lokaler redan i april Life Laboratory (SciLifeLab) som KTH, sera geners funktion. – mindre än ett år efter att beslut om anslag Karolinska Institutet och Stockholms uni- Befintliga forskningsprojekt ska knytas togs, säger Gunnar von Heijne. n versitet fick drygt 100 miljoner kronor per till de olika plattformarna – dit även fors- Text: Per Larsson år till inom området molekylär bioveten- kare utanför projektet ska kunna ansöka för Foto: ORASIS FOTO/MÅ skap i regeringens satsning på strategiska att få använda utrustningen. forskningsområden. – Det är viktigt att forskare vid Stock- u www.scilifelab.se Professor Mathias Uhlén vid KTH är före- holms universitet blir medvetna om att dessa

Universitetet testar forskningsdatabasen

Vid Stockholms universitet pågår sedan sina forskningsintressen. De externa forsk- tet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala flera år arbete med att utveckla en forsk- ningskontrakten kommer att importe- universitet och Stockholms universitet samt ningsdatabas. Forskningsservice och Sektio- ras automatiskt (via ScienceNet). Vetenskapsrådet, Formas, FAS och Vinnova nen för IT och media lade efter en förstudie Forskarna ska själva kunna redigera tex- i Sweden ScienceNet. fram ett förslag till databas. Utifrån detta ter om de projekt de deltar i och sina egna Under december levererar Avedas systemet förslag och diskussioner i olika referens- sidor. Möjlighet kommer även att finnas att och efter en testningsperiod kommer arbe- grupper har Avedas, ett IT-företag specia- exportera listor och publicera dessa i andra tet med att fylla forskningsdatabasen med liserat på system för att hantera forsknings- kanaler, till exempel som listor på en insti- innehåll att påbörjas. Först ut som pilotinsti- information, fått i uppdrag att utveckla en tutions alla forskningsprojekt på institutio- tutioner är Fysikum och Filmvetenskapliga forskningsdatabas. nens webbplats. institutionen och efter hand kommer fler Syftet med forskningsdatabasen är att Forskningsdatabasen har koppling- institutioner att delta. Deltagande institu- göra information om forskning som bedrivs ar till Sweden ScienceNet. Det är ett Vinno- tioner ska erbjudas informationsmöten och vid universitetet tillgänglig och sökbar via vafinansierat projekt där en nationell utbildningar. Databasen beräknas sedan att internet. Databasen ska även möjliggöra datamodell för att hantera forskningsin- lanseras under senvåren 2010. intern uppföljning av externa forsknings- formation tagits fram. Modellen gör det Projektledare för forskningsdatabasen projekt på en mer detaljerad nivå än tidi- möjligt att importera information från är Daniel Holmberg vid Forskningsservice. gare. Den publika delen av databasen ska flera forskningsfinansiärer till universite- Ordförande i styrgruppen är Stefan Nord- visa externa forskningskontrakt, pågående tets egen forskningsdatabas. I dag deltar lund, dekanus vid Naturvetenskapliga fa- forskningsprojekt och forskares ”hemsi- Chalmers, Karolinska Institutet, KTH, kulteten. n dor” där de kan presentera sig själva och Linköpings universitet, Lunds universi- Text: Per Larsson

14 Universitetsnytt 6/2009 FORSKNING

Resurscenter för avancerad mikroskopi

IFSU, Imaging Facility at Stockholm University, är ett nyin- rättat resurscenter (core facility) för avancerad mikroskopi.

Vid en så kallad core facility samlar man molekylär biologi och funktionsgenomik utrustning och personal med kunskaper och hyser fyra olika mikroskop: ett trans- för en viss typ av analys eller verksamhet missionselektronmikroskop, två konfokal- Sex core facilities till en sammanhållen organisation. Utrust- mikroskop och ett vidfältsmikroskop för Statistiskt stöd, Matematiska institu- ningen utgörs oftast av mycket dyrbara och studier av levande celler. Centret har finan- tionen. Kontaktperson: Jan-Olov Persson avancerade instrument som kräver utbild- sierats med medel från universitetets natur- SU Proteomics Facility, Institutionen ning för optimalt nyttjande och därför finns vetenskapliga fakultet. för analytisk kemi. www.anchem.su.se/ det också vid varje center kunnig personal SUPF som ansvarar för uppgraderingar, skötsel Effektivt resursutnyttjande Djurfaciliteten, Wenner-Grens institut, och service av instrumenten. Därmed blir Stina Höglund är docent i molekylär cellbi- kontaktperson: Anders Jacobson det möjligt för forskare att effektivt kunna ologi och ansvarig för IFSU. CorNA, Nanotechnology, Fysikum. http:// utnyttja den avancerade utrustningen till en – Det vanligaste hittills har varit att fors- ekmf.physto.se/CorNa/index.html låg kostnad, och samtidigt få instruktioner kare söker anslag och skaffar in apparatur IFSU, Imaging Facility Stockholm Univer- och utbildning för att förbättra de analy- som behövs till de egna projekten vilket inne- sity, Wenner-Grens institut och Institu- tionen för molekylär biologi och funk- ser de vill utföra. Tillhandahållande av för- bär att endast ett fåtal personer har tillgång tionsgenomik, kontaktperson: Stina Hög- söksprotokoll och information om lämpli- till utrustningen, och framförallt att fors- lund, www.wgi.su.se/pub/jsp/polopoly. gaste metod att attackera en frågeställning kare från andra institutioner har små möj- jsp?d=12964 kan också ingå i ett centers verksamhet, och ligheter att få hjälp eller instruktioner för ITM, ECISTOP, Institutionen för tillämpad i vissa fall kan det även vara aktuellt med att arbeta vid utrustningen eftersom ingen miljövetenskap. Kontaktperson: Henry utförande av direkta beställningsuppdrag, personal normalt finns tillgänglig för sådana Holmstrand till exempel analys av ett prov eller preparat handledningsuppdrag. som skickas hit. – Nu finns utrustningen tillgänglig för IFSU är för närvarande en av sex stycken alla samtidigt som jag har möjlighet att visa för universitet och högskolor välkomna att core facilities inom den naturvetenskapliga nya användare hur man använder mikro- kontakta Stina för att köpa tid vid instru- fakulteten. De andra finns vid Matematiska skopen och också komma med tips om pre- menten. institutionen, Institutionen för analytisk parathantering, säger Stina. – Vid ”live cell imaging”-mikroskopet har kemi, Fysikum, Institutionen för tillämpad Mikroskopen vid IFSU används främst vi möjlighet att hålla en jämn temperatur på miljövetenskap och ytterligare en core faci- av biologer och biokemister vid Stockholms 37 grader och tillföra koldioxid i lagom dos lity på Wenner-Grens institut. universitet, men även forskare från KTH så att cellerna ska trivas. Med hjälp av en IFSU inrättades med instrument från och Karolinska Institutet utnyttjar instru- mikroinjektionsutrustning och en extremt Wenner-Grens institut och Institutionen för menten. I mån av tid är också företag utan- tunn injektionsnål kan enskilda celler inji- ceras med olika substanser vars effekt man vill studera, säger Stina och visar det avan- cerade mikroskopet. – Det känns jättekul att vi kan utnyttja våra resurser på ett mycket effektivare sätt. Tidigare kanske endast ett fåtal förstod sig på ett visst mikroskop och när sedan dessa personer lämnade Stockholms universi- tet till exempel efter en avslutad doktors- examen eller postdoc stod man där utan att någon kunde använda utrustningen, säger Stina. Fyra dagar i veckan befinner sig Stina vid Stockholms universitet och introducerar nya användare och ser om instrumenten. På tis- dagar reser hon till Uppsala universitet där hon ansvarar för ett konfokalmikroskop vid Neurovetenskapliga institutionen. n

Text: Per Nordström Stina Höglund vid ett av IFSU:s mikroskop. Foto: Orasis Foto/MÅ

Universitetsnytt 6/2009 15 Lunchguiden Var finns godaste maten? Vart bör man gå om plånboken är tunn? Och var finns mat för dig som har någon allergi? Universitetsnytt har testat lunchställen på campus.

Jacob Wismar feel good food i Greens villa.

Pris Vad ingår? Typ av mat Omdöme om maten Miljö i restaurangen Totalomdöme Övrigt

Lantis 72 kr alt 67 kr per lunch Sallad, flera sorters Fisk, kött, vegetariskt. Bra. Kan vara hög ljudvolym Salladsbordet och bröd- vid köp av 10 st eller bröd, dryck och kaffe. 3 rätter att välja på. och något mörkt bordet är mycket bra

med Höörskundkort.* vintertid. och där kan man ta mer. Varierande mat. Stor- kökskänsla. Gott kaffe. Prisvärt.

Lantis Bistro 55 för dagens rätt och Vatten och sallad. Traditionell lunchmat Smakar inte illa och Lugnt och tillbakalutat. Ganska bra valuta för 40 för dagens soppa. med fokus på lågt pris. man blir mätt. Pastan De flesta gästerna är pengarna och därmed Rabatt: 5/4 kr med Hörs 1 dagens, 1 soppa och var al dente! Däremot studenter och många rimligen attraktiv för kundkort. mackor. Vegetarisk mat champinjoner skördade i har med sig egen mat. en kostnadsfokuserad

finns, däremot inte för burk och den gräddiga lunchgäst. laktosintoleranta. såsen inte gräddig.

Stories Cirka 60 kr, soppa Bröd och vatten. Lasagne, köttbullar och Ser trevlig ut men smakar Kan vara hög ljudnivå Centralt beläget i Ofta kö i lunchtid. 35–40 kr. potatis, kycklinggryta, inte så mycket. Glöm och litet rörigt, vissa A-huset. Bra mackor och soppor, sallader + mackor. inte att ta med salt och bord är små eller låga färdigrätter men när du Vegetariska alternativ + peppar till bordet. och inte bekväma att ätit några gånger kan specialkost. sitta vid. du menyn. Café Bojan 70 kr. Stämpelkort, var Vatten och kaffe. Thailändsk mat. Tre rätter, Maten är bra men inte så Ganska bullrigt och Ett bra lunchställe när Svårtillgängligt pga elfte lunch gratis. ofta kött, kyckling och varierad i smak. stimmigt när det är man är hungrig, dock trappor. Tar inte kort.

vegetarisk. Det går att fullt. blir det lite enahanda Kan vara kö i lunchtid. beställa en mix av rätterna. smakmässigt om man går dit ofta.

Pic Nic 49–73 kr (ingen dagens Bröd, sallad, dryck, Pizza, pasta, kebab, Man får exakt vad man Ett lagom slamrigt WYSIWYG - what you Går inte att betala med rätt). kaffe. hamburgare. Flera förväntar sig av ett ställe matosdoftande hak see is what you get. kort. vegetariska alternativ, även av den här sorten. med skön mix av glutenfritt. forskare och studenter.

Café Arrhenius Dagens lunch 60 kr, Bröd, sallad, vatten. En utvald dagens rätt från Traditionell husmanskost Kombination av Ett nära lunchställe för Skapligt utbud av bullar mackor till olika pris. Lantis plus mackor. men tyvärr ganska uppehållsrum och dem i huset. Många och annat fika. Hörs kundkort ger en Ej vegetariskt alternativ smaklös genom den lunchmatsal. medhavda lunchlådor. femma i rabatt. och specialkost. knappa kryddningen.

Jacob Wismar 79 kr, hämtning 65 kr Stor buffé med kallt Vegetarisk buffé. Räkor, Mycket balanserad och Ganska kal och inte Restaurang med Trapporna innebär feel good food, Rabatt: 5 biljetter och något varmt, fisk, ägg och kyckling kan varierad. Intressanta speciellt ombonad - ambitioner! Vegetarisk dålig tillgänglighet för Greens villa kostar 370 kr. Då ingår soppa, hembakt bröd, förekomma, men sparsamt. kryddningar. Man lämnar dock levande ljus och alternativ med varierad funktionshindrade. Viss kaffe eller te. vatten. Kaffe på maten Dessutom finns soppa, restaurangen välmående. värmeljus. Ganska och välkryddad mat. kö kan förekomma.

för 5 kr extra. houmus med mera. bullrig miljö, något kallt och dragigt.

Lewinsky´s, 69–85 kr (har ingen Bröd och dryck. Hamburgare, pasta och Ok Lugnt med gott om Ok. I dyraste laget då Frescatihallen dagens rätt). pastasallad. Totalt cirka lediga platser, soft maten inte är speciell. 15 rätter. Vegetariska bakgrundsmusik. alternativ.

Restaurang Fossilen, Varmrätt 89 kr, soppa Bröd, råkostsallad, Dagens: fisk, kött och Betyg 4 av 5 möjliga. Avskärmande väggar Fint inomhus och låg Möjlighet att ta mer Naturhistoriska 75kr smörgåsar ca dryck och kaffe. vegetarisk soppa + á la gör att lokalen känns bullernivå. Speciellt bröd och sallad.Vid riksmuseet 75 kr. Lägre pris vid cartemeny. Vegetariska luftig och trevlig. trevligt sommartid skollov kan köerna bli avhämtning. alternativ + specialkost. Snabbt flöde och korta då man kan sitta ute. långa. Måndagar lugnt Rabattkort.** köer. Trevligt bemötande. då museet är stängt. Pris Vad ingår? Typ av mat Omdöme om maten Miljö i restaurangen Totalomdöme Övrigt

Lantis 72 kr alt 67 kr per lunch Sallad, flera sorters Fisk, kött, vegetariskt. Bra. Kan vara hög ljudvolym Salladsbordet och bröd- vid köp av 10 st eller bröd, dryck och kaffe. 3 rätter att välja på. och något mörkt bordet är mycket bra

med Höörskundkort.* vintertid. och där kan man ta mer. Varierande mat. Stor- kökskänsla. Gott kaffe. Prisvärt.

Lantis Bistro 55 för dagens rätt och Vatten och sallad. Traditionell lunchmat Smakar inte illa och Lugnt och tillbakalutat. Ganska bra valuta för 40 för dagens soppa. med fokus på lågt pris. man blir mätt. Pastan De flesta gästerna är pengarna och därmed Rabatt: 5/4 kr med Hörs 1 dagens, 1 soppa och var al dente! Däremot studenter och många rimligen attraktiv för kundkort. mackor. Vegetarisk mat champinjoner skördade i har med sig egen mat. en kostnadsfokuserad

finns, däremot inte för burk och den gräddiga lunchgäst. laktosintoleranta. såsen inte gräddig.

Stories Cirka 60 kr, soppa Bröd och vatten. Lasagne, köttbullar och Ser trevlig ut men smakar Kan vara hög ljudnivå Centralt beläget i Ofta kö i lunchtid. 35–40 kr. potatis, kycklinggryta, inte så mycket. Glöm och litet rörigt, vissa A-huset. Bra mackor och soppor, sallader + mackor. inte att ta med salt och bord är små eller låga färdigrätter men när du Vegetariska alternativ + peppar till bordet. och inte bekväma att ätit några gånger kan specialkost. sitta vid. du menyn. Café Bojan 70 kr. Stämpelkort, var Vatten och kaffe. Thailändsk mat. Tre rätter, Maten är bra men inte så Ganska bullrigt och Ett bra lunchställe när Svårtillgängligt pga elfte lunch gratis. ofta kött, kyckling och varierad i smak. stimmigt när det är man är hungrig, dock trappor. Tar inte kort.

vegetarisk. Det går att fullt. blir det lite enahanda Kan vara kö i lunchtid. beställa en mix av rätterna. smakmässigt om man går dit ofta.

Pic Nic 49–73 kr (ingen dagens Bröd, sallad, dryck, Pizza, pasta, kebab, Man får exakt vad man Ett lagom slamrigt WYSIWYG - what you Går inte att betala med rätt). kaffe. hamburgare. Flera förväntar sig av ett ställe matosdoftande hak see is what you get. kort. vegetariska alternativ, även av den här sorten. med skön mix av glutenfritt. forskare och studenter.

Café Arrhenius Dagens lunch 60 kr, Bröd, sallad, vatten. En utvald dagens rätt från Traditionell husmanskost Kombination av Ett nära lunchställe för Skapligt utbud av bullar mackor till olika pris. Lantis plus mackor. men tyvärr ganska uppehållsrum och dem i huset. Många och annat fika. Hörs kundkort ger en Ej vegetariskt alternativ smaklös genom den lunchmatsal. medhavda lunchlådor. femma i rabatt. och specialkost. knappa kryddningen.

Jacob Wismar 79 kr, hämtning 65 kr Stor buffé med kallt Vegetarisk buffé. Räkor, Mycket balanserad och Ganska kal och inte Restaurang med Trapporna innebär feel good food, Rabatt: 5 biljetter och något varmt, fisk, ägg och kyckling kan varierad. Intressanta speciellt ombonad - ambitioner! Vegetarisk dålig tillgänglighet för Greens villa kostar 370 kr. Då ingår soppa, hembakt bröd, förekomma, men sparsamt. kryddningar. Man lämnar dock levande ljus och alternativ med varierad funktionshindrade. Viss kaffe eller te. vatten. Kaffe på maten Dessutom finns soppa, restaurangen välmående. värmeljus. Ganska och välkryddad mat. kö kan förekomma.

för 5 kr extra. houmus med mera. bullrig miljö, något kallt och dragigt.

Lewinsky´s, 69–85 kr (har ingen Bröd och dryck. Hamburgare, pasta och Ok Lugnt med gott om Ok. I dyraste laget då Frescatihallen dagens rätt). pastasallad. Totalt cirka lediga platser, soft maten inte är speciell. 15 rätter. Vegetariska bakgrundsmusik. alternativ.

Restaurang Fossilen, Varmrätt 89 kr, soppa Bröd, råkostsallad, Dagens: fisk, kött och Betyg 4 av 5 möjliga. Avskärmande väggar Fint inomhus och låg Möjlighet att ta mer Naturhistoriska 75kr smörgåsar ca dryck och kaffe. vegetarisk soppa + á la gör att lokalen känns bullernivå. Speciellt bröd och sallad.Vid riksmuseet 75 kr. Lägre pris vid cartemeny. Vegetariska luftig och trevlig. trevligt sommartid skollov kan köerna bli avhämtning. alternativ + specialkost. Snabbt flöde och korta då man kan sitta ute. långa. Måndagar lugnt Rabattkort.** köer. Trevligt bemötande. då museet är stängt.

Fakultetsklubben*** 110 kr. Bröd, dryck, sallad, Mat som de flesta ska Gott. Trevligast på campus! Gott! Servicen är trevlig Kan ta mer och man blir kaffe, efterrätt. gilla, litet förfinat. Alltid och diskret. mätt. Trappan försvårar Möjlighet att ta mer en vanlig rätt och ett för rullstolsburna. mat. vegetariskt alternativ. Specialkost kan beställas.

Stora skuggans 79 för dagens kött och Soppa, bröd, Husmanskost och sallader, Traditionell husman med Trevligt, vanlig Vill gärna vara en värdshus 89 för dagens fisk. salladsbuffé 6 rätter. Vegetariska bra smak men dåligt/fegt lunchrestaurang med ganska fin lunch- Sallader ca 89 och dryck, kaffe+kaka. alternativ finns. kryddad. Bra storlek blandat klientel. restaurang, men det når dagens tips 119. på portionerna och den inte upp till. Attityd, en bra variation på service och smak måste salladsbuffén. upp några snäpp.

Värdshuset Kräftan, Kl 11-11.30 kostar det 75 Buffé, sallad, bröd, Buffé – två varmrätter – Gott, men ibland är det Trevlig. Ganska lugn om Bra mat i trevliga Kan bli utplockat på Kräftriket kr exkl dryck och kaffe. dryck (se intill). ofta en fisk och en kött, en lite tråkiga rätter. Känns man kommer dit lite lokaler men med buffén. Kl 11.30-13.30 kostar det vegetarisk, en soppa samt inte så ”hemlagat”. Alltid senare, men när det är potential att bli ännu 90 kr inkl kaffe. 95 kr salladsbuffé med bröd. samma salladsbuffé mycket folk kan det bli mysigare. Man blir mätt för lättöl eller läsk till. Vegetarisk mat finns och vilket gör att man ganska livligt. Lokalen och det är gott. Tack Kl 13.30-14.30 kostar eftersom det är buffé kan tröttnar om man går är bra och framför allt vare buffén går det för det 75 kr exkl dryck och man själv kombinera och hit för ofta. Skulle vara ligger det fint med de flesta att hitta något kaffe. anpassa för allergier. trevlig att variera rätter vacker exteriör. man gillar. Priset är ok. och sallad lite mer!

Smedjan, Kräftriket 55 kr och 35 kr för Sallad, bröd och kaffe. Traditionell lunchmat Hård kokt potatis. God Trevlig lokal (gammal Passar den som vill ha soppa. + soppa och mackor. panerad fisk. Tråkig smedja) men något lunch till hyfsat pris Vegetariska alternativ + sallad. bullrig. utan krav på större specialkost kan ordnas. smakupplevelse.

Restaurang Entré, Pris från 63 kr till 85 kr Sallad, vatten, kaffe, Kött eller fågel, fisk och Maten är god och väl- Trevlig miljö. Stora Mycket hög klass på AlbaNova beroende på tillbehör. bröd (beroende på vegetariskt. Dessutom lagad, ofta kryddig. Mat- fönster mot park. På maten. Stor variation Köp av rabatthäfte där pris, se intill). veckans soppa med bröd. en känns nyttig, inte för sommaren kan man av rätter. Personalen allt ingår kostar 660 kr Finns alltid smörgåsar. fet. Salladen är fräsch och äta ute på en terrass. är trevlig och för 10 gånger. Kaffe och kakor hela dagen. brödet är mycket gott. Ganska kallt på vintern. serviceminded.

Wenner-Gren Center, 85 kr Salladsbuffé, hembakt Mix av husmanskost och Blandad kvalitet, ingen Ljus, rymlig, trevlig. Trevlig personal. Positiv Möjligt att ta mer mat. Sveaplan Rabatt finns.**** bröd, färskost, dryck, asiatisk. Tre rätter. högre ambitionsnivå. Bra Fin uteplats när vädret atmosfär. Prisvärt! kaffe Vegetariskt alternativ. husmanskost. tillåter.

Restaurang Ellen, Dagens kompletta I dagens kompletta Traditionell lunchmat: Kött, Vällagad och helt ok Vacker och ljus lokal Bra lunchrestaurang. Dagens varmrätter visas Konradsberg lunch: 70 kr. Övriga ingår hembakt mjukt fisk, vegetariskt, soppa smak. Dagens är en med trägolv och stora Personalen är vänlig och så att man ser hur de rätter – med mer eller bröd, hårt bröd, smör, och sallader plus några balanserad måltid fönster. Känns fräscht tillmötesgående. ser ut och hur mycket mindre tillbehör: 50 till råkost, valfri dryck och extrarätter. Personalen kan som gör att man orkar och modernt. man får. Vissa rätter är 85 kr. Med kundkort får kaffe eller te. komponera en gluten- eller arbeta eller plugga hela nyckelhålsmärkta. Möj- man 5 kronor rabatt på laktosfri måltid. Nötter eftermiddagen. lighet att ta mer mat. dagens. serveras alltid separat.

Några andra ställen med lunchmat:

Skafferiet, Stora skuggan: Kompletta luncher, soppor mm. Pressbyrån, Södra huset och tunnelbanan: pastasallader, varm korv mm. Prego Kräftriket: mackor, färdigrätter mm. Seven Eleven, Södra huset: pastsallader, pasta i lösvikt mm. Prego Sveaplan: sallader, hälsotallrik, mackor och färdigrätter. Statoilmacken, Frescati: pastsallader, pizzabitar, korv, hamburgare mm Kaffebaren Hus F, Södra huset: mackor, focaccia, färdigrätter. Café Matte, Kräftriket: dagens lunch. Prego Hus C, Södra huset: mackor. Gamla orangeriets restaurang & café, Bergianska trädgården: lunch och smörgåsar. Prego Konradsberg: mackor. Restaurang Professorn, Lappkärrsberget: dagens rätt, pizza och vegetarisk mat. Jalla gatmat, Södra huset: mackor, wraps, sushi, sallader mm.

* Hörs kundkort ger rabatt på Hörs restauranger och caféer vid universitetet. Mer information på www.hors.se/restauranger. ** Rabatt Fossilen: Om man skaffar sig ett kort i kassan och sätter in ett belopp på minst 100 kronor får man lunchen för 74 kr (för att äta på plats) och 66 kr (för avhämtning). *** Fakultetsklubben är endast öppen för medlemmar (anställda) och deras gäster. Man måste boka lunch minst en dag i förväg och kan då även boka specialkost. **** Rabatten vid Wenner-Gren Center framgår inte tydligt men anställda och studenter kan ladda ett kort och får då 15 procents rabatt vid angivande av institution. ARBETSPLATS

V erksamhetsplanen för 2010 klar

Ökade insatser mot plagiering och kartläggning av ledande och potentiella ledande forskningsområden. Det är några av de nya målen i verksamhetsplanen för 2010.

Sedan 2007 samlas universitetets vision Vid universitetsstyrelsens sammanträde den och övergripande målsättningar i två uni- 6 november antogs den långsiktiga planen versitetsgemensamma planer. Dels den lång- för 2010–2014 och verksamhetsplanen för siktiga planen som består av ett antal över- 2010. I den långsiktiga planen har flera nya gripande verksamhetsmål fördelade på fem delmål tillkommit under fokusområdena. fokusområden, nedbrutna i konkreta del- Inom området utbildning står nu bland mål. Dels en årlig verksamhetsplan som annat att plagering vid examination ska fokuserar på de mest prioriterade målen i stävjas genom förebyggande insatser och den långsiktiga planen. Syftet med planerna att pedagogiskt utvecklingsarbete ska bedri- är att förbättra möjligheterna till strategisk vas långsiktigt och i samverkan mellan olika planering och kraftsamling inom olika aktörer. Exempel på nya delmål inom andra områden. Samtidigt är planerna det över- fokusområden är att universitetets hand- gripande styrdokumentet för universitetets lingar bör vara fritt tillgängliga i DiVA, att interna kvalitetsarbete och ska bidra till en fler forskare ska söka stöd för kommersiali- förbättrad uppföljning av universitetets mål sering och att andelen lärare som gått hög- och strategier. skolepedagogisk utbildning ska öka. Fler mål har också tagits bort, främst för att de uppnåtts. Målen om universitets- gemensamma riktlinjer för tillgodoräknan- Nya mål för 2010 de av utländsk utbildning och att master- • Plagiering vid examination ska stävjas, utbildningarna bör ges på engelska är ett par främst genom proaktiva insatser. exempel. • Kommunsamverkan med lärarutbild- ningen ska drivas vidare på hög nivå och Identifiera ledande forskning Flera nya mål har tillkommit för 2010 men kontakterna med relevanta institutioner Nya och borttagna mål i den långsiktiga pla- mål har även tagits bort då de uppnåtts. vid universitetet ska förbättras. nen ger även återverkningar i verksamhets- • Ett aktivt arbete ska bedrivas i syfte planen för 2010, där de långsiktiga målen ett identifiera ledande och potentiella översyn av bruket av stipendier för att finan- bryts ned på delmål, målvärden och nyck- ledande forskningsområden. siera doktorander. eltal på årsbasis. Verksamhetsplanen innehåller även rikt- Borttagna mål för 2010 Verksamhetsplanen är ett viktigt arbets- linjer för hur kvalitetsarbetet ska ske på • I varje ämne bör finnas lärare med rätt dokument och även den uppföljning med kompetens och en strategisk planering fakultets- och institutionsnivå och där det nyckeltal institutionsvis som kommer i bör- för lärarnas kompetensutveckling. framgår vem som ansvarar för vad. I verk- • Andelen in- och utresande studenter jan av varje år, säger rektor Kåre Bremer. samhetsplanens tredje del anges ett antal ska öka. – Vi ser över innehållet i verksamhetspla- verksamhetsindikatorer som ska följas upp. • Den ämnesteoretiska delen av lärarut- nen inför varje år och för 2010 har vi lagt bildningen ska utökas så att lärarna upp- Det rör sig till exempel om resultat och spa- till nya mål om att stävja plagiering vid exa- når fördjupade teoretiska kunskaper. rat kapital per organisatorisk enhet, antal mination och öka kommunsamverkan inom Dessa mål har tagits bort för 2010 bland sökande till olika utbildningar, omfattning lärarutbildningen. annat då målvärdena förutsätts ha upp på externa forskningsmedel samt köns- Ett tredje nytt mål är att aktivt arbete nåtts. Målen finns dock kvar i den långsik- fördelning bland studenter och anställda. tiga planen. Ett par mål har även fått revi- ska bedrivas för att identifiera ledande och Den långsiktiga planen och verksam- derat målvärde respektive förts över till ett potentiella ledande forskningsområden. hetsplanen finns att ladda ned på www. annat fokusområde/övergripande mål. Denna uppgift får fakultetsnämnderna och su.se/verksamhetsplan. Dokumenten kan den ska vara utförd innan årets slut. även beställas från Rikard Skårfors på Univer sitetets vision Exempel på konkreta åtgärder 2010 Planeringsenheten, rikard.skarfors@plane- År 2015 ska utbildning och forskning vid fler- under andra delmål är att endast dispute- ring.su.se n talet av universitetets institutioner och en- rade lärare ska anställas, att minst fem nya heter inta en nationellt ledande och interna- externfinansierade forskningsprojekt inom Text: Per Larsson tionellt framstående ställning. ILLUSTRATION: ANNA GUNNESTRÖM utbildningsvetenskap ska beviljas och en

18 Universitetsnytt 6/2009 ARBETSPLATS

Fortsatt överskott för universitetet

Ökade intäkter till forskning och lärarutbildning. Men i budgeten och långtidsprognosen talas även om ökade utgifter för studiesocial verksamhet och nya lokaler.

Universitetets ekonomi ser bra ut för de departementet att internt inom Regerings- underlaget till regeringen är behovet av att närmaste åren. Det visar budgeten och den kansliet hävda behovet av nya resurser till höja ersättningen per student. Någon sådan långsiktiga prognosen som universitetssty- universitet och högskolor när lärosätena förändring bedöms dock inte som aktuell för relsen ställde sig bakom i november. Prog- till synes har så mycket sparade resurser, närvarande. nosen för innevarande år är ett överskott på säger universitetets förvaltningschef Ann- De närmaste åren ska en kvalitetsfaktor 23 miljoner kronor. Överskottet för nästa Caroline Nordström. Å andra sidan tror hon införas för tilldelning av medel för utbild- år beräknas till 52 miljoner, 16 miljoner för det finns förståelse för att det kan ta viss tid ning. Då Stockholms universitet kommit väl 2011 och 11 miljoner för 2012. Däremot att sätta alla pengar i arbete, när det kom- ut it tidigare kvalitetsutvärderingar så kan pekar prognosen på ett mindre underskott mit in relativt mycket nya pengar till forsk- detta gynna universitetet, enligt prognosen. för 2013. ning på kort tid. Dock är det enbart en liten del av utbild- Stockholms universitet har samlat på – Jag har svårt att tro att anslagen kom- ningsanslagen som ska fördelas på detta sig ett stort kapital från anslags- och upp- mer att minskas på grund av detta. Till- sätt. dragsfinansierad verksamhet, så kallat spa- strömningen av studenter ökar ju nu. Sedan I regeringens satsning på strategiska forsk- rat myndighetskapital. I slutet av 2008 upp- planeras det för rätt stora förändringar och ningsområden får universitetet 19 miljoner gick detta kapital till 393 miljoner och ökade även omföringar av pengar inom systemet, för 2010, en siffra som växer till 44 miljo- under 2009. Mängden oförbrukade externa i samband med införandet av studieavgifter ner per år 2012. bidragsmedel ökar också och uppgår nu för studenter från tredje land samt ett kvali- Regeringens satsningar på lärarutbild- till cirka 800 miljoner kronor. Som orsak tetsbaserat resursfördelningssystem. ningen förväntas även innebära ökade in- till denna ansamling av outnyttjade medel täkter för Stockholms universitet. Fortbild- anges att det kan röra sig om att det inte Studieavgifter ningssatsningarna Lärarlyftet, Förskole- varit möjligt att bygga ut forskningsmiljöer I budgetpropositionen står att Stockholms lyftet och Rektorsprogrammet är redan och rekrytera forskare i den takt pengarna universitet ska få drygt sju miljoner min- påbörjade och satsningar på bland annat kommit in. Universitetet når vidare inte sitt dre i anslag då studieavgifter för utom- speciallärarutbildningen och fördjupat sam- takbelopp för utbildningen. Vare sig 2009 europeiska studenter införs hösten 2011, och arbete med fackhögskolor är att vänta. eller 2010 räknar universitet med att kunna att indragningen av anslag ska motsvaras av I prognosen konstateras att kostnadsök- fylla utbildningsplatserna, däremot bör det en ökning i avgiftsintäkterna för utländska ningar vid universitetet varit relativt låga de kunna ske 2011. studenter. En fråga som Stockholms uni- senaste åren, något som bland annat kan Det kan vara svårt för Utbildnings- versitet varje år brukar lyfta fram i budget- förklaras med att institutionerna varit för- siktiga att anställa. Men med tanke på att lärarutbildningen ska föras över till Frescati de närmaste åren och att nya lokaler ska byg- gas i Albano kommer universitetets utgifter att öka. En ny budgetpost för universitetet har även tillkommit. Det är de närmare tio mil- joner som årligen ska användas till studie- social verksamhet, studentmedverkan och för att säkra studenttidningen Gaudeamus när kårobligatoriet avskaffas vid halvårs- skiftet 2010 (se även sidan 7). Vad är viktigast för en fortsatt god eko- nomi? – Att alla nivåer inom universitetet tar ansvar för att hålla sin ekonomi i balans. Och så för- stås att vi får studenter till våra utbildningar, säger Ann-Caroline Nordström. n

Text: Per Larsson Nästa år kan inte alla studieplatser vid universitetet fyllas, däremot under 2011. FOTO: ORASIS FOTO/MÅ

Universitetsnytt 6/2009 19 ARBETSPLATS

Tobias Krantz besökte universitetet

Den 13 november besökte högskole- och högskolans integration i Stockholms uni- En kvalitetsreform av den högre utbild- forskningsminister Tobias Krantz universi- versitet som ett sätt att integrera lärarutbild- ningen är ett annat viktigt område. tetet under en halvdag. Ministern träffade ningen i det traditionella akademiska livet – Regeringen har höjt anslagen till forsk- universitetsledningen och dekanerna för de och höja standarden. ningen med fem miljarder, vilket är den humanistiska, samhällsvetenskapliga, juri- – Den kommande lärarutbildningspropo- största satsningen i Sverige i modern tid – diska och naturvetenskapliga fakulteterna. sitionen kommer generellt att följa samma och som även höjer kvaliteten inom under- Förutom snabbpresentationer av aktuell tankegångar och göra utbildningen än mer visningen forskning fick Tobias Krantz även höra om akademisk. Vi jobbar intensivt med lärarut- Men Tobias Krantz säger samtidigt att universitetets juristutbildning. bildningen men jag kan i dagsläget inte säga högskolan under ett antal år byggts ut utan – Stockholms universitet har verkligen exakt när propositionen presenteras. att man kunnat upprätthålla kvaliteten, vil- visat upp bredd på sin utbildning och forsk- I samband med att Tobias Krantz till- ket syns till exempel i att undervisningstim- ning, säger Tobias trädde som högskole- och forskningsminis- marna minskat inom flera ämnesområden. Krantz. ter lades ansvaret för lärarutbildningen över – Vi måste göra mer för att höja kvalite- På frågan om vad på utbildningsminister Jan Björklund. ten. Det är en reform vi jobbar intensivt med. som är att vän- – Det var en naturlig förändring man Och då är tanken att en del i den här kvali- ta i den komman- gjorde. Vi har genomfört ett antal refor- tetsreformen är att de lärosäten som har hög de propositionen mer inom det skolpolitiska området inom kvalitet ska få mer pengar än de som inte om den nya lärar- en kort tid och alla hänger samman. Det är håller så hög kvalitet – på samma sätt som utbildningen lyft- då naturligt att samma stadsråd har ansvar vi gjort inom forskningen. Ledordet måste er han fram Lärar- för alla frågor som hänger ihop. vara kvalitet. n Text: Per Larsson Foto: Orasis Foto/MÅ ERC:s vice ordförande gav tips till forskare Identifiera och ta vara på era unga talanger Vid fler tillfällen under föredraget beto- Ser man till hur bra EU-länderna lyck- om ni ska bli framgångsrika i att ta hem nade Helga Nowotny att ERC enbart för- ats få anslag från ERC i förhållande till de forskningsanslag. Det var ett råd som pro- delar anslag utifrån vetenskapliga kriterier nationella bruttonationalprodukterna lig- fessor Helga Nowotny, vice ordförande i och öppen konkurrens mellan forskarna ger Sverige längst ned på listan. Detta fick European Research Council (ERC), gav när (”excellence only”). Inga EU-länder kan Kåre Bremer att fråga om vi i Sverige helt hon talade i Aula Magna i november. räkna med att få en viss andel av anslagen misslyckats med att få ERC-anslag. Enligt Hur bör då en ung forskare tänka när han beroende på att de bidragit med en viss andel Helga Nowotny finns det inte ett enkelt svar eller hon planerar för att söka anslag? av finansieringen. Enligt henne så är även på frågan. Orsaken kan hänga samman med – Följ och lita på dina idéer. Rådfråga gärna de flesta nya EU-länder nöjda med den här att färre svenska forskare sökt anslag hos seniora forskare och be om granskning/läs- principen. Möjlighet finns även för forskare ERC, vilket å sin sida kan ha att göra med ning av din ansökan. Arbeta mycket med utanför EU att söka anslag hos ERC. ERC- att Sverige har ett väl fungerande nationellt din ansökan och skriv så att den övertygar bidragen kan också användas för att rekry- finansieringssystem – vilket saknas i flera panelen, sade Helga Nowotny. tera forskare från USA, både svenskar och andra länder. n Forskarna som sitter i bedömarpane- forskare av andra nationaliteter, till univer- Text: Per Larsson Foto: Orasis Foto/MÅ lerna läser enbart de första sidorna i ansök- sitet i Sverige. ningarna så det gäller att de är övertygande skrivna för att den som söker ska gå vidare till andra omgången. Det var Forskningsservice som hade tagit initiativ till att bjuda in Helga Nowotny för att berätta om hur ERC fungerar och visa statistik på hur organisationens anslag för- delas. Sedan starten 2007 har ERC utveck- lats mycket positivt, enligt Helga Nowotny. Organisationen har en hög grad av accep- tans i det vetenskapliga samhället och genom ERC så finns för första gången en verklig konkurrens om forskningsanslag på europeisk nivå.

20 Universitetsnytt 6/2009 Helga Nowotny i samtal med Erik Lindahl, som fått anslag från ERC. Behöver du fokus på din forskning?

En ledande roll under en världskongress sätter din verksamhet i fokus Som arrangör kan du påverka innehållet, genomförande och kvaliteten. Det vidgar ditt internationella nätverk och ökar möjligheten till större internationellt samarbete. Och med Stockholm som arena kan du känna dig trygg i vetskapen om att dina internationella kollegor kommer att trivas. Boka ett möte med oss på Congress Stockholm, så berättar vi mer om hur vi kan stödja din vision om en framtida kongress i Stockholm.

Congress Stockholm Tel 08-508 28 551 [email protected]

Universitetsnytt 6/2009 21 ARBETSPLATS

Framtidsdag för doktorander De ska inspirera Varje höst ordnar de humanistiska och samhällsvet- andra till enskapliga fakulteterna en gemensam ”framtidsdag” bättre hälsa för doktorander i slutfasen av sin utbildning.

Under två heldagar i höst har tolv rets Framtidsdag ägde rum den 10 novem- medarbetare vid universitetet gått en Å ber, och runt 35 doktorander avsatte då personalutbildning för att bli hälso- eftermiddagen åt information kring bland inspiratörer. De fick lyssna på föredrag annat hur man söker forskningsmedel och om bland annat hälsa, en hälsofräm- startar eget företag. jande arbetsplats, motivation, kost – De mest uppskattade inslagen brukar och motion samt om stress. Dessutom vara de som handlar konkret om hur man fick de prova på aktiviteter som de gör för att söka forskningsmedel efter dispu- kan sprida vidare till sina kollegor som tationen. Många kommer att stanna inom pausgympa, massage och stavgång. akademin efter disputationen och det ligger Utbildningen syftade till att ge del- närmast till hands att fundera över hur man tagarna grundläggande kunskaper och skall fortsätta sin karriär vid universitetet, motivation att inspirera andra med- berättar Susanne Thedéen, utbildnings- arbetare till att hålla sig friska och se ledare vid Humanistiska fakultetskansliet, sin hälsa som en helhet. som varit med och arrangerat dagen under Jonas Åkermark, nydisputerad filosof, – Hälsoinspiratörerna ska fungera ett par år. tycker det kan vara bra att forska utom- som samordnare för friskvårdsarbe- Under seminariet informerade represen- lands. tet och de ska vara lyhörda för sina tanter för Vetenskapsrådet och Riksbankens medarbetares önskemål och behov jubileumsfond om ansökningsprocessen och delade med sig av tips om hur man går till- att dagen gav nyttig information kring av friskvårdsaktiviteter, säger Tarja väga för att skriva en framgångsrik ansö- ansökningsprocessen, och kring vart man Kohandani vid Personalavdelningen kan. Även Forskningsservice vid universite- kan vända sig för att söka pengar. Framför- som ordnade utbildningen tillsam- tet medverkade för att berätta om det stöd allt fick han upp ögonen för EU-program- mans med företagshälsan Avonova. de kan bidra med till forskare som söker met som erbjuder goda villkor Fátima Santala, administratör vid externa anslag. Trygghetsstiftelsen och Per- för unga forskare, inklusive möjligheter att Institutionen för data- och system- sonalavdelningen vid universitetet informe- kunna ta med sig familjen under post doc- Bild vetenskap,doktorand gick i utbildningen och tror rade om hur de kan hjälpa den doktorand vistelse utomlands. Filosofiatt hon Jonas kan …föra vidare vad hon har som efter disputationen står utan tjänst, och – Har man familj är det lättare att stanna lärt sig till kollegor och påverka så SU Innovation om möjligheterna att starta i Sverige, men det vore nyttigt att komma till arbetsmiljön blir ännu bättre. eget företag. andra miljöer också, säger Jonas. – Jag känner nu att jag och mina Ett stående inslag under Framtidsdagen Constanza Vera Larrucea, doktorand arbetskamrater kan bli piggare och är att någon tidigare doktorand berättar i statsvetenskap vid CEIFO, Centrum för friskare om vi bara inser hur viktig det om hur det gått efter disputationen. Denna forskning om internationell migration och är att ta hand om sig själv. gång berättade arkeologen Eva Stensköld, etniska relationer, uppskattade kanske mest Kursutvärderingarna är överlag som disputerade i december 2004, om att träffa de andra doktoranderna: positiva. Givande, inspirerande och hur det var att söka jobb efter disputatio- – Det var intressant att höra att nästan roligt är återkommande omdömen. nen, och om hur hon via ett par olika arbe- alla hade samma frågor eller problem. Och Till våren blir det en fortsättning på ten till slut hamnat som forskningssekrete- det var också bra att bli medveten om att kursen. Tanken är också att samla alla rare på avdelningen för forskningsstöd vid man måste planera sin tid väl så att man inte går utan finansiering den sista tiden före dis- hälsoinspiratörerna en gång per ter- Vetenskapsrådet. Eva rekommenderar udda putationen. n min för att kolla hur det går för dem kombinationer av kompetenser och tror själv att hon haft stor nytta av att hon kombine- och för att försöka ”peppa/inspirera” Text: Felicia Markus rat sin humanistiska utbildning med data- Foto: Orasis Foto/MÅ dem ytterligare. kunskaper. Text: Per Larsson

www.su.se/anstalld » Personal » Nyttigt komma utomlands Friskvård » Friskvårdssatsningar Jonas Åkerman bevistade seminariet, som ägde rum knappt två veckor före hans egen disputation i teoretisk filosofi. Jonas menar

22 Universitetsnytt 6/2009 ARBETSPLATS

Framtidsdag för doktorander Framflyttad lansering av nya www.su.se

Projektet Webb 2010 pågår under 2009- Preliminära lanseringar: Har du frågor eller synpunkter på kom- 2010 och involverar representanter för hela • Ny medarbetarwebbplats, www.su.se/ mande struktur på medarbetarwebben kon- universitetets organisation i form av fem medarbetare: mars 2010 takta någon i arbetsgruppen eller e-posta arbetsgrupper. Det övergripande målet med • Ny central svensk webbplats, www.su.se: [email protected] projektet är att skapa en enhetlig struktur maj 2010 Löpande information om projektet hittar och form i enlighet med universitetets visu- För institutioner och övriga enheter som du på www.su.se/anstalld/webb2010. n

ella identitet och en väl fungerande drifts- har en webbplats i Polopoly innebär förskjut- Text: Marie Jackalin miljö i publiceringsverktyget Polopoly för ningen att överflyttningen av dessa påbörjas nuvarande och framtida webbplatser på tidigast från och med maj 2010. övergripande och lokal nivå. Närmast kommer den befintliga anställ- Arbetet inom projektet fortskrider men daingången på den centrala webbplatsen utvecklingsarbetet tar längre tid än beräk- att struktureras om i enlighet med kom- Skriv en insändare! nat. Det medför att lanseringen av den nya mande informationsstruktur. Samtidigt Är det något du retar dig på eller medarbetarwebbplatsen och den centrala ska innehållet i 18–20 separata webbplat- har du tips som du vill förmedla svenska webbplatsen behöver flyttas fram. ser flyttas in på anställdaingången. Arbetet till andra. Skriv en insändare i Förskjutningen innebär dock inte någon för- påbörjas med innehållet i Tekniska avdel- Universitetsnytt och skicka den till ändring i arbetet med struktur och innehåll ningens sju webbplatser och stabsenheter- [email protected]. men däremot senareläggs utbildningen för nas – Kommunikationsenheten, Lednings- webbredaktörer i Polopoly. kansliet, Planeringsenheten och Intern- revisionen.

tryck din avhandling hos oss vi lägger fokus på bra service

www.us-ab.com • tel: 08-790 74 00

Universitetsnytt 6/2009 23 ARBETSPLATS

Konferens om utvecklingen av Albano

Albano är med sitt läge mitt emellan Stock- holms universitet, Kungliga Tekniska hög- skolan och Karolinska Institutet ett fram- tida centrum för forskning och utbildning. Hållbarhet och miljöhänsyn är förutsätt- ningar för att bebygga området. Det var två utgångspunkter vid en konferens i slutet av oktober som arrangerades av Stockholm Resilience Center vid Stockholms universi- tet. Det underlag som deltagande forskare, praktiker och expertis gemensamt tog fram ska användas i den fortsatta planeringen av Albano. – Albano kommer att samla kompetens inom forskning och utbildning. Styrkan lig- ger i att skapa förutsättningar för tvärveten- Albano är idag en grusplan och arbetsplats för Norra länken. skap genom möten mellan forskare, studen- ter och näringsliv. Med en bakgrund som kare inom miljö och klimat vid flera av uni- – Utvecklingen av Albano är ett viktigt steg forskare vet jag att det personliga mötet spe- versitetets institutioner. för att öka tillväxten i regionen och för att lar en avgörande roll och därför är platsen Föreläsningarna och samtalen under etablera Stockholm som världsledande kun- Albano viktig, säger universitetets förvalt- konferensen var inriktade på hållbarhet skapsstad, säger Sten Wetterblad, regiondi- ningschef vAnn-Caroline Nordström. och miljö. Utvecklingen av området ska rektör på Akademiska Hus som tillsam- Enligt Ann-Caroline Nordström har ge något tillbaka till Nationalstadsparken mans med universitetet och KTH utvecklar Stockholms universitet goda förutsättnin- där Albano geografiskt ingår. Idag består Albano. n gar att integrera hållbarhet och miljöhänsyn Albano, som tidigare var industrimark, av Text: Maria Erlandsson i planeringen av Albano. Genom Stockholm ett grusområde som används som avlast- Resilience Center har universitetet stark ningsutrymme i samband med vägarbeten. u www.su.se/anstalld/albano kompetens inom området social-ekologiska Planprogrammet för Albano kommer att system. Det finns också världsledande fors- ställas ut på Stadsbyggnadskontoret.

Visste du att… År 1905 inrättade Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) Nobelinstitutet för fysikalisk kemi åt Svante Arrhenius, Nobelpristagaren i kemi 1903 och rektor för Stockholms högskola 1896-1902. År 1909 stod byggnaden, som kom att kal�- las Nobelhusen, klar på höjden invid dagens tunnelbanestation. Huset kom att rymma såväl laboratorier som Svante Arrhenius bostad. När Arrhenius dog 1927 bytte institutet namn men även under de kommande decennierna kom byggnaden främst att hysa vetenskaplig verksamhet, bland annat Nobelinsti- tutet för teoretisk fysik. 1964 förstatligades KVA:s forskningsinstitut och fick inte längre kallas Nobelinstitut. Kemiinstitutet, som då fanns i Nobelhusen, tillföll Stockholms universitet. Fysikinstitutet, som fanns i Manne Siegbahn-byggnaden, blev en egen myndighet – Forskningsinstitutet för Atomfysik, och bytte 1988 namn till Manne Siegbahninstitutet för fysik. Studentkåren har nu sitt säte i Nobelhusen och även kårens tidning Gaude- amus har sin redaktion här. I byggnaden finns också Samhällsvetenskapliga föreningen som ordnar pubar, talarkvällar och andra aktiviteter i Café Bojan, där det också serveras asiatiska luncher. TAdersext: n Bárány/Per Larsson Foto: Orasis Foto/MÅ

24 Universitetsnytt 6/2009 INSÄNDARE Förenkla universitetets ekonomi

Under en rad av år har Stockholms univer- Nu har det eskalerat till den nivån att vi inte då den är på 20 rader. Den har utformats i sitet haft undermåliga ekonomiska rappor- längre får några rapporter alls, eftersom det nära samarbete med institutionerna och har ter till forskare som har egna anslag. Den inte går att göra dem. En bidragande orsak funnits sedan 2004. decentraliserade modell vi har förutsätter är kanske systemet med full kostnadstäck- Inger Löfroth att de forskare som har egna forsknings- ning. Detta medför att varje utgift genererar Ekonomichef anslag ska ha kontrollen över sin egen eko- ännu fl er transaktioner. nomi. Gör om hela bokföringssystemet så För att kunna sköta ett sådant arbete är att antalet transaktioner minimeras. En det absolut nödvändigt att regelbundet (till månadsrapport till en person som har ett exempel månadsvis) få ekonomiska rappor- eller ett par forskningsanslag bör gå att Varför ter. Under många år har dessa rapporter varit koncentrera till max 10 rader; inkomster, dåliga. I stället för en post ”lön” fi nns ett utgifter lön, resor, övriga fakturor samt en EU-fl aggan 20-tal poster med olika omföringar, begrav- summa och ett saldo. Och sjösätt aldrig mer ningshjälp med mera. Många har kodade administrativa system som inte först testats beteckningar som man inte kan förstå med ut grundligt av intresserade men kritiska på campus? mindre än att man besvärar den redan över- användare. belastade institutionssekreteraren. Sven Hovmöller, Bäste Kåre Bremer, Med ojämna mellanrum har jag kon- strukturkemi När jag installerades som professor vid taktat centralförvaltningen om detta pro- Stockholms universitet 1998 i Blå Hallen i blem. Svaret har under alla år varit: ”Ja, vi är Stadshuset noterade jag med glädje, att man medvetna om detta problem, men nu har vi Svar: på trappan såg FN-fl aggan tillsammans ett nytt system på gång. Vänta bara några Det fi nns en rapport i budgetverktyget Mer- med bland annat universitetets fl agga, stu- månader så kommer det nya mycket bättre cur som heter forskarrapport. Den innehål- dentkårens fl agga och svenska fl aggan. Idag rapporter”. Men varje ny sorts rapport har ler den av insändarskribenten önskade infor- hänger på campus fl aggstänger universite- blivit mer invecklad och svårare att tolka. mationen. Den är dock något mer utförlig, tets, Sveriges och Europeiska unionens fl ag- gor. Min enkla fråga är, varför FN-fl aggan har bytts ut mot EU-fl aggan? Tyvärr stämmer detta allt för väl överens med att vi nu ska ta studieavgift av utomeu- ropeiska studenter. Det är enligt min upp- fattning viktigt att internationalisering inte reduceras till en europeisering. Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga institutionen

Svar: EU-fl aggan har vi under innevarande halvår eftersom Sverige nu är ordförandeland. Kåre Bremer, rektor

Kom och ät lunch i vår nya restaurang! Stamgäst? Ladda ett värdekort som ger 10 kr rabatt på dagens rätt! Läs mer och se veckans meny på www.nrm.se

Naturhistoriska riksmuseet www.nrm.se Telefon restaurang Fossilen: 08-551 51 46

UniversitetsnyttUniversitetsnytt 6/2009 25 NAMN oCH NYTT

Ny engelskspråkig sjön: vad vill vi uppnå?”, 14 miljoner. masterkatalog • Christoph Humborg, Institutionen för Stockholms universitet har nyligen tagit tillämpad miljövetenskap och Baltic Nest fram en ny engelskspråkig utbildningskata- Institute. ”Regimskiften i Östersjön – Hur log som inkluderar 75 masterprogram kan förvaltande myndigheter hantera kom- som alla ges på engelska inom humaniora, plexa adaptiva ekosystem?”, 17,7 miljoner. juridik, naturvetenskap och samhälls- • Michael McLachlan, Institutionen för vetenskap. tillämpad miljövetenskap. ”En vetenskap- Huvudsyftet med den nya katalogen är ligt baserad utvärdering av organiska att marknadsföra universitetets master- miljöföroreningar i den marina miljön”, program mot internationella studenter via 9,2 miljoner. universitetets digitala kanaler, framförallt • Kevin Noone, Institutionen för tillämpad den engelska webbplatsen. Masterkatalo- miljövetenskap. ”Modellering av aerosoler gen fi nns för nedladdning och i bläddrings- och moln i klimatsystemet”, 19,5 miljoner. bart format för de som vill ha en snabb översikt av masterprogrammen. Både vari- anterna kan hittas på www.su.se/english/ Fullsatt vid levande frågelådan study. tryckt version i begränsad mängd som kan Aulan fylldes till bristningsgränsen när Den nya katalogen fi nns även i en be-ställas via e-post: [email protected]. nästan 1 200 12-åringar den 18 november gjorde entré till dånande musik. Som van- ligt hade Levande frågelådan föregåtts av en skolturné där cirka 25 klasser i Stock- Nominera till annat Wikipedia utifrån ett akade- holmsområdet besöktes. pedagogiska priset 2010 miskt och ett vetenskapligt perspektiv. Skolturnén syftar till att få bättre kon- Organisatörerna bjöd in bland andra den Har du en bra kollega som borde upp- takt med eleverna och att de ska hinna välkända debattören Richard Gatarski, märksammas för sin engagerande under- ställa frågor. På turnén brukar en infor- vars föredrag ”Blomkål, prosumtion och visning? Genom pedagogiska priset vill matör från Naturvetenskapliga fakulteten akademin” handlade om ”ett nytt förhål- Stockholms universitet uppmärksamma följas åt av en student. Besöket varar i lande till medier samt producerandet och de goda pedagogiska insatserna och deras ungefär en halvtimme och avslutas all- konsumerandet av kunskap”. betydelse för studenternas lärande. Din tid av ett litet experiment. Sedan sätter sig Gatarskis påstående att fenomenet röst är viktig för att undervisningen ska eleverna och funderar ut frågor som de Wikipedia innebär “att vi måste tänka om prioriteras och utvecklas. Alla studenter skickar till universitetet. – tänka oss bland annat att studenter blir och anställda vid universitetet kan föreslå Ett urval av frågorna ges sedan till de lärare och tvärtom” – var ett tema som lärare. Du kan nominera fram till 15 mars. forskare inom naturvetenskap som med- genomsyrade konferensen. Konferensen Priserna handläggs av Universitetspeda- verkar vid Levande frågelådan i Aula avslutades med ett föredrag av historikern gogiskt centrum. Pristagarna föreslås av Magna. Några exempel på frågor som Lars Ilshammar, som betonade vikten av Rådet för universitetspedagogisk utveck- kommit in var: Varför har delfi nen hål i Wikipedias demokratiska roll i samhället ling, RUT, och utses av rektor. huvudet? Hur kan djuren ha varit större på samt en paneldiskussion med frågor från Information och nomineringsformulär dinosaurierna tid? Hur kan solen brinna publiken. fi nns på www.upc.su.se/pedpris. när det inte fi nns syre i rymden?

Fyra nya strategiska Kompetensdagar för lärare Wikipedia Academy 2009 forskningsmiljöer Stockholms universitetsbibliotek i samar- Under vecka 44 (skolornas höstlov) arrang- I regeringens satsning på strategiska forsk- bete med Wikimedia Sverige anordnade erades även i år en fortbildningsdag med ningsmiljöer fi ck forskningsfi nansiären 23–24 november en konferens som hand- föreläsningar, seminarier och workshops Formas 300 miljoner att fördela till olika lade om en av nutidens största fenomen: vid Stockholms universitet för lärare inom forskningsprojekt. När beslut nu tagits av Wikipedia. Konferensen ”Wikipedia gymnasie- och grundskolan. Aktiviteterna Formas forskarråd visar det sig att Stock- Academy 2009” hölls i Konradsberg. Del- var både på Frescati, Konradsberg och holms universitet får 4 av de 17 anslag tagare inkluderade bland annat lärare, bib- Kungliga Vetenskapsakademien. Sam- Formas fördelar, och därmed fl est av liotekarier och informatörer från hela Sver- manlagt kom ungefär 700 lärare och pro- lärosätena med Sveriges lantbruksuniver- ige och även Norge som samlades för att grammet innehöll allt från invariantteori, sitet på andra plats med tre anslag. Stock- lyssna på föredrag och lära sig att skriva darwinism och Shakespeare till sexuali- holms universitet får totalt cirka 60 mil- och redigera i Wikipedia. tet, nationella prov och elever med dubbel joner kronor. Representanter för Wikimedia språk- och kulturtillhörighet. Den 28 Sverige var till hands för att svara på frågor Anslag till Stockholms universitet: oktober hade Fysikum en lärardag på AlbaNova – också den välbesökt. och ge praktiskt hjälp. Andra företrädare • Ragnar Elmgren, Systemekologiska insti- från Wikimediaorganisationen gav föreläs- tutionen, ”Åtgärder mot näringsutsläpp ningar om ämnen som inkluderade bland och cyanobakterieblomningar i Öster-

26 Universitetsnytt 6/2009 NAMN OCH NYTT

Chefredaktör för ny tidskrift stor betydelse för de praktiska tillämpning- I korthet Astrid Söderbergh Widding, professor arna att kunna omvandla fotoenergi till Peg Lindstrand, Institutionen för barn- i filmvetenskap vid Stockholms univer- användbar energi. Priset är på drygt 800 och ungdomsvetenskap, och Yvonne Svan- sitet och ordförande i Stiftelsen Ingmar 000 kronor. ström, Ekonomisk-historiska institutionen, Bergman, är har utsetts till universitetets kandidater för ny chefredak- ERC-anslag och professur stipendium inom STINT Programme for tör för Journal Torsten Persson, professor och Excellence in Teaching 2010. of Aesthetics and föreståndare vid Institutet för interna- Culture, en ny vet- tionell ekonomi, Stockholms univer- Gunnar von Heijne, professor vid Institu- enskaplig Open sitet, får 1,5 miljoner euro från European tionen för biokemi och biofysik, har fått Access-tidskrift Research Council (ERC) i form av ett ERC årets van Deenens medalj av Institute of inom humaniora. Advanced Inves- Biomembranes. – Då konkur- tigator Grant. Catrin Norrby är ny professor i nordiska rensen ökar när det gäller forskningsmedel Anslaget är för språk. får humanistisk forskning ofta dra det kor- forskning i två del- taste strået. Journal of Aesthetics and Cul- projekt: ”State Ingrid Wikén Bonde, docent vid Neder- ture är ett radikalt försök att dra mer upp- capacity, Conflict ländska avdelningen, Institutionen för nor- märksamhet till humanistisk forskning and Development” diska språk, har fått ett pris i Holland för genom att uppmuntra ett skifte inom de och ”The Eco- sina insatser för nederländsk litteratur i vetenskapliga publiceringsmönstren, detta nomics of Climate Sverige. för att bättre nå ut till omvärlden och syn- Change”. Torsten Persson har även nyligen Paula Mählck, forskare vid Centrum liggöra den humanistiska forskningens tilldelats Söderbergs fyraåriga donation- för genusstudier, får av Vetenskapsrådet resultat, säger Astrid Söderbergh Widding. sprofessur i ekonomisk forskning 2009 av anslag för projektet ”Forskningspraktik Tidskriften Journal of Aesthetics and Kungliga Vetenskapsakademien. Culture ges ut av Co-Action Publishing, och forskningspolicy i den globala kun- skapsekonomin – en komparativ studie”. en internationell Open Access vetenskap- Ny huvudsekreterare vid VR lig förläggare. Ny huvudsekreterare vid rådet för forsk- Peter Fredriksson och Martin Flodén ningens infrastrukturer blir Juni Palm- anställs som professorer i national- Ingvar Carlsson Award gren. Hon är professor i biostatistik vid ekonomi. Tolv forskare får årets Ingvar Carlsson Stockholms universitet och gästprofessor Eva Änggård, universitetslektor vid Insti- Award. Forskningsprogrammet är instiftat i samma ämne vid Karolinska Institutet. tutionen för didaktik och pedagogiskt av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) Juni Palmgren tillträder 1 juli 2010. arbete, får anslag av Vetenskaprådet för och riktar sig till hemvändande postdok- projektet ”Naturens betydelse i den mo- torer. Varje utvald forskare får ett bidrag Miljöpris utdelat på Spökslottet derna barndomen”. på 3 miljoner kro- Den 22 oktober delades 2008 års Eliza- nor varav 50 000 Janos Bubenko och Oliver Popov anställs beth Haub Prize ut. Priset gick till pro- kronor är ett per- som gästprofessorer vid Institutionen för fessor sonligt stipen- Laurence Boisson de Chazournes data- och systemvetenskap. vid Université de Genève. Elizabeth Haub dium. En av prista- Prize är ett av världens mest välrenommer- Annika Åkerblom, senast förvaltning- garna är Pål Sten- ade priser i miljörätt. Fransyskan Laurence schef vid Danshögskolan i Stockholm och mark vid Stock- Boisson de Chazournes får utmärkelsen tidigare chef för Samhällsvetenskapliga holms universitet för sin ”enastående forskargärning och fakultetskansliet vid Stockholms univer- som forskar om undervisning, sitt engagemang i interna- sitet, blir universitetsdirektör vid det nya botulinumgift, som har många medicin- tionella organisationer som Världsbanken, Linnéuniversitetet. ska användningsområden. Pål Stenmark WHO, UNDP, ILO och UNEP samt sin har tidigare varit verksam vid The Scripps Lena Gemzöe, Centrum för genusstudier, rådgivande roll i ett antal viktiga interna- Research Institute i San Diego, Kalifor- får ett av de elva forskningsanslag som tionella rättsfall på miljörättens område.” nien. Vetenskapsrådet delar ut till genusforsk- Utdelningen ägde rum på Spökslottet. ning. Det är nu även klart vem som får 2009 Pris till Björn Åkermark års pris, som kommer att delas ut i oktober Karin Helmersson Bergmark har Björn Åkermark, professor emeritus och 2010. Pristagaren heter Donald Kaniaru befordrats till professor i sociologi med aktiv vid Stockholms universitet, har från Kenya. Han är director inom FN:s inriktning på alkoholforskning. utsetts till årets mottagare av Ulla och Stig miljöprogram United Nations Environ- Holmquists vetenskapliga pris i organ- ment Program (UNEP) som har säte i Foto: O rasis Foto/MÅ isk kemi vid Uppsala universitet. Han får Nairobi, och har en lång karriär inom FN- Privat (PÅl Stenmark) priset för sitt arbete med artificiell foto- organet bakom sig. syntes som har fått stor betydelse både för u www.su.se/anstalld grundvetenskapen och kan komma att få

Universitetsnytt 6/2009 27 samtalet Kreativa miljöer

De stora vetenskapliga genombrotten sker ofta i forskningsmiljöer som främjar radikala nya idéer. Vad kännetecknar en sådan, och hur skapas en kreativ miljö?

Anders Bárány, något av ett levande upp- form av naivitet: Om du såg alla problem Den diskussionskulturen var väldigt stimu- slagsverk för allt som rör Nobelprisen, sam- och svårigheter framför dig skulle du aldrig lerande. talade kring kreativa miljöer med Sofia Näs- våga formulera något nytt. Anders Bárány: Personliga egenskaper är ström och Cecilia Lundholm som båda fors- Cecilia Lundholm: Jag ser det som en kom- också viktiga. Nyfikenhet ses som forska- kar inom framgångsrika miljöer vid univer- bination av abstraktionsförmåga och fan- rens viktigaste drivkraft, men det behövs sitetet. tasi, för att först se likheter inom olika fält även ett personligt engagemang. Till exem- och sedan kunna koppla samman kunska- pel har många Nobelpristagare varit person- Vad är kreativitet inom forskningen? perna. En kollega vid Pedagogiska institutio- ligen drabbade av världskrigen. Samma inre Anders Bárány: Enligt en forskare i Lund nen studerar duktiga matematikelever, och motor med massor av hästkrafter har jag sett som studerat kreativitet är det en egenskap de har just det – förmågan att både behärska hos studenter med invandrarbakgrund som som är ytterst sällsynt, inte bara inom veten- systemen och kunna tänka utanför dem. blivit uppryckta ur sin miljö och tvingats lita skap utan också inom konst och musik. Läg- på sig själva. ger vi ribban vid att vara verkligt nyska- Vad bidrar enligt er erfarenhet till att Cecilia Lundholm: Teamwork är också pande är inte ens många Nobelpristagare skapa en kreativ forskningsatmosfär? avgörande, framför allt att hitta rätt perso- kreativa. Ett av undantagen är Einstein som Sofia Näsström: Låga trösklar mellan eta- ner som kompletterar dig. Själv har jag inlett kombinerade kunskaper på ett nytt sätt för blerade och unga forskare. Jag var gästfors- ett samarbete med en ekonom som gav nya att forma relativitetsteorin. kare inom statsvetenskap vid Columbia Uni- infallsvinklar till min forskning. Vi plane- Sofia Näsström:För mig är kreativitet att ha versity en period. Liksom många institutio- rade nya forskningsprojekt bara någon dag föreställningsförmågan att se nya samband, ner var det hierarkiskt, men hade vi arbets- efter att vi möttes. Själva arbetsmiljön kan och sedan vara modig nog för att kämpa för seminarium deltog alla på lika villkor och nog också bidra till ett bra utbyte. I ett nytt sina idéer. Jag tror också att det krävs en viss atmosfären var väldigt öppen för nya idéer. hus som byggs för oss på Stockholm Resi- lience Centre vill arkitekten ha ett centralt fikarum där det ska vara nära att fånga en kollega för att diskutera något. Anders Bárány: Kanske löser man inte vik- tiga problem i fikarummet, men det är ofta där de börjar diskuteras. I Cambridge finns ett molekylärbiologiskt laboratorium som lyckats få hela 14 Nobelpris. Och det vik- tigaste grundaren lyfte fram bakom fram- gångarna var kafeterian som hans fru drev. Hur kreativa är forskningsmiljöerna vid Stockholms universitet? Cecilia Lundholm: Att ha en inspirerande ledare är väldigt viktigt. Det har jag i båda mina forskningsmiljöer. Inom pedagogik drivs Ola Halldén av att förstå hur lärande går till och vid Stockholm Resilience Centre är Carl Folke lika hängiven att studera kopp- lingen mellan samhälle och natur. Sofia Näsström: Det jag uppskattar med Statsvetenskapliga institutionen är att det finns en pluralistisk anda. Många olika idéer är välkomna, de bryts mot varandra och det ger självförtroende. När jag och en kollega Kreativitet är en blandning av förmåga att se nya samband och fantasi, enligt Sofia Näs- startade en vetenskaplig tidskrift frågade vi ström (vänster) och Cecilia Lundholm. Jürgen Habermas om han ville vara med i

28 Universitetsnytt 6/2009 samtalet

Sofia Näsström: Kultur och musik kan ofta hjälpa mig att göra kopplingar i mitt arbete. Annars är min bästa investering för forsk- ningen att jag åkte tåg hem från England efter en gästforskarperiod där. Allt tid det gav för funderingar gjorde att jag fick mas- sor av nya idéer. Sofia Näsström: Att kreativitet kräver tid för eftertanke känner jag igen. Stöter jag på forskningsproblem formulerar jag frågor till mig själv. Efter någon vecka har jag ofta sva- ret, det kan komma när jag står och diskar. Vi forskare verkar också koppla av med kri- minalromaner. Den logiska uppbyggnaden som alltid har en lösning är nog en skön kon- trast till den öppna forskningen. n

Text: Andreas Nilsson Foto: Orasis Foto/MÅ

MEDVERKANDE: Anders Bárány, professor emeritus i fysik och tidi- gare vice chef för Nobelmuseet. Hans farfar Robert Bárány fick 1914 års Nobelpris i medicin. Sofia Näsström, forskar vid Statsvetenskaliga insti- tutionen om demokratibegreppet och dess nor- Möten över fakultets- och institutionsgränserna bidrar till kreativitet, enligt deltagarna mativa grundvalar. Hon har gästforskat vid bland som möttes på Fakultetsklubben. annat Columbia University i New York. Cecilia Lundholm, forskar om lärande och kun- skapsbildning som rör miljöfrågor vid både Peda- redaktionskommittén. Vi funderade inte på ärerna var modigare och vågade satsa rejält gogiska institutionen och Stockholm Resilience om han som världskänd filosof skulle vara även på yngre forskare så att de kan bygga Centre. Hon har gästforskat vid bland annat Uni- intresserad, vi bara gjorde det – och han upp egna grupper. versity of Oxford. tackade ja. Anders Bárány: Där tror jag att Veten- Anders Bárány: Jag tror att universitetets skapsrådet och andra skulle kunna lära av campus är väldigt värdefullt. Här är det nära till exempel Wallenbergstiftelsen, som inte mellan alla och lätt att samarbeta. I Uppsala bara bedömer ansökningar utan också är är det hopplöst, där ligger till exempel fysik- ute och besöker universiteten för att hitta institutionerna för sig långt utanför staden. de forskare som är begåvade. Men det känns Cecilia Lundholm: I tvärvetenskapliga sam- som forskningsministern Tobias Krantz är arbeten finns samtidigt en risk att för- på rätt väg när han nu återupprättar fakul- lora ansiktet. Att våga erkänna att du inte tetsanslagen. Att universiteten kan fördela behärskar allt kan vara svårt för erfarna mer pengar själva ger en bred grogrund för forskare. Som doktorand var jag aktiv i ett nya idéer. ämnesövergripande nätverk inom miljöom- Sofia Näsström: En nackdel med alla ansök- rådet som var väldigt givande. Att erbjuda ningar och att allt mer forskning ska kvan- unga forskare att arbeta tvärvetenskapligt tifieras är att du hela tiden måste leverera. med långsiktiga frågor tror jag öppnar för Det systemet stimulerar inte till nytänkande många nya idéer. och att våga ta risker – något som behövs i forskningen. Många finansiärer satsar på starka forsk- ningsmiljöer, är det rätt väg för att främja Är inspirationskällor även utanför forsk- nyskapande forskning? ningen viktiga för kreativiteten? Anders Bárány: Idag vill många stödja Anders Bárány: Många Nobelpristagare excellenta forskare. Men problemet är att har haft ett nära förhållande till konst och dagens framstående forskare inte sågs som musik, till exempel gick fysikpristagaren excellenta när de som unga gjorde sina ban- på bio varje kväll. Annars tror brytande upptäckter. jag att kontakt med studenter är avgörande. Cecilia Lundholm: Ja, det finns en risk att Utan undervisning riskerar forskningsmil- de stora anslagen blir lite som ”försenade” jöer att bli inkrökta och tappa i relevans för Nobelpris – att forskarna belönas för tidi- omvärlden. Det har bland annat hänt flera Anders Báràny framför en kopia av Manne gare bedrifter. Jag skulle önska att finansi- franska forskningsinstitut. Siegbahns Nobelprisdiplom.

Universitetsnytt 6/2009 29 IN ENGLISH

What is a university teacher?

As the new deputy vice-chancellor, I have mary and secondary schools has undergone learning and teaching, and a pool of knowl- been thinking about my vision for Stock- a minor revolution in recent decades, with edge is therefore available. holm University. The deputy vice-chancel- a new focus on subject didactics, those of In my vision, in the future there will lor is, above all, the fourth person in the Uni- us responsible for training university teach- be teachers with special skills in uni- versity management team, and my daily ers must now also concentrate on becom- versity teachingat all the University’s main responsibilities have understandably taken ing familiar with the specific concepts and departments. This does not mean having a up quite a bit of my time since I started my subject-specific traditions of knowledge new category of teachers. Instead, special new position. Here I would like to briefly which a good teacher in, for example, busi- university teaching skills will be a natural outline my vision for the future. It is based ness administration, physics or English part of each subject’s knowledge tradition, both on my background as professor of edu- knows all about, often without being par- just as we currently take it for granted that cation and on my new responsibility for the ticularly aware of it. Because this subject- all the University’s teachers are familiar University’s teaching methods. based knowledge of university teaching with the research methods and theoretical Since 2003, the Higher Education Ordi- differs from subject to subject, we need a foundations of their specific subject area. If nance has required anyone appointed at a certain differentiation in the area of sub- we succeed in this, Stockholm University university or other higher education insti- ject didactics. At present, university teach- will become a leading institution tution to have training in university teach- ing methods are mainly expressed implicitly in the development of ing. Many higher education in experienced university teachers’ tuition. university education in offer this type of training. In Stockholm we For example, they may have learnt that it is Sweden. n best to introduce the fundamental ideas in have the Centre for Teaching and Learning Anders Gustavsson, their subject area by starting from the stu- (UPC), which has provided excellent train- Deputy Vice-Chancellor ing for many of the University’s employees dents’ own concept horizon and then build- [email protected] over recent years. I believe we are now fac- ing on this in line with the subject’s tradi- ing a new important phase in the courses’ tion of knowledge. From an international development, and perhaps in our whole perspective, this is not new. Researchers approach to university teaching methods. In such as Carolin Kreber at the University of the same way that teacher training for pri- Edinburgh have studied discipline-specific

Nobel Laureate returns In this case, the in Chemistry Wonderful time for veteran In 1959, Paul Crutzen came from the had a symbolic importance because it was member Netherlands to Stockholm University the first time it was awarded to environ- The first half of December is a great time College (now Stockholm University) as a mental . The research results have for Astrid Gräslund, professor of biophys- programmer of mechanical calculators at also had practical significance: ics at Stockholm University and secretary the Department of “People began to realise that the of the Nobel Committee for Chemistry for Meteorology. His destruction of the ozone layer must not be 13 years. interest in mete- allowed to continue. This discovery led to The Committee’s work for the year orology took over the Montreal Protocol, which banned the came to an end at the start of October and led to a PhD use of freons,” said Paul Crutzen when he when it submitted its proposal to the Royal in 1973. The fol- visited Stockholm University in November. of for a deci- lowing year, he During his time in Stockholm, Paul sion on this year’s prizewinner. In Decem- left Stockholm to Crutzen worked closely with Bert Bolin, ber she has nothing particular to do in her begin a successful climate and the first chairman of role as Committee Secretary, except to research career. In the IPCC. take part in the various Nobel functions. 1995, Paul Crutzen won the Nobel Prize How important was Bert Bolin to you? As she explains, it is a period of almost in Chemistry for the discovery that nitric “He was very important. He gave me the pure enjoyment. oxides act as the catalyst in the degrada- freedom to do what I wanted. I realised at Are you looking tion of the stratospheric ozone layer. He an early stage that important components forward to any- shared the prize with Mario Molina and were missing from the explanatory model thing special Sherwood Rowland, who discovered that of ozone in the atmosphere that everyone this year? freons had the same effect. These discov- relied on, and I was able to examine this “As always, meet- eries explained the existence of the hole in greater depth. Bert Bolin also gave me ing the prize- in the ozone layer, which has resulted in moral support.” winners and get- the sun’s ultraviolet radiation becoming ting to know stronger. them personally,

30 Universitetsnytt 6/2009

IN ENGLISH rather than just being familiar with their Environmental prize research.” awarded at Spökslottet Astrid Gräslund has attended every The 2008 Elizabeth Haub Prize was since 1994 and says each awarded on October 22 at Spökslottet. one is just as much fun as the last. The prize went to professor Laurence Bois- How does it feel when the week is over son de Chazournes from the Université de and you go back to normal life? Genève. The Elizabeth Haub Prize is one “Everything seems a bit flat, but a week of the world’s most prestigious prizes in the packed with celebratory events is also quite environmental field. tiring, so it’s nice to spend a day or two Laurence Boisson de Chazournes, a recovering. At the same time, I also feel French national, won the award for her rather relieved that everything has gone outstanding research and teaching, her smoothly.” commitment to international organisations such as the World Bank, WHO, UNDP, Visit from the ILO and UNEP, and her advisory role in a ERC Vice-President number of leading international legal cases We must identify and nurture our talented Over SEK 50 billion is to be invested in in the environmental field. young researchers if we are to be success- the Karolinska-North station area in the ful in our applications for research fund- period up until 2025, making it the largest ever made in Sweden. Visit from the Minister for ing. This was the advice of Professor Helga Higher Education and Research Nowotny, vice-president of the European The Science for Life Laboratory is a central part of the huge project. The On 13 November, the Minister for Higher Research Council (ERC), during her lec- Education and Research, Tobias Krantz, ture in the Aula Magna on 18 November. project, a collaboration between the Royal Institute of Technology, Karolinska Insti- spent a half day at Stockholm Univer- Two types of grant are available from sity. The minister met the University sen- the ERC: starting grants (for younger tutet and Stockholm University, received an additional SEK 100 million within the ior management team and the deans. He researchers) and advanced grants (for sen- attended a series of brief presentations on ior researchers). For more information, see field of molecular life sciences in the gov- ernment’s investment in strategic research current research projects and a presenta- http://ec.europa.eu/erc/. tion of the University’s law programme. The University´s Research Liaison Office areas. Vice-Chancellor Kåre Bremer men- “Stockholm University has really dem- is holding a meeting to provide informa- onstrated the breadth of its education and tion on the current call for applications tioned the field of bioinformatics as an example of the kind of research conducted research programmes,” said Tobias Krantz for advanced grants on 14 December at 10 after the visit. a.m. For more information about advanced at Stockholm University to be included in grants, contact Maryam Edalat Hansson the Science for Life Laboratory. He also at [email protected]. The next application stressed that the Stockholm region has a round for starting grants will take place tremendous resource in the three univer- in the autumn of 2010. For more informa- sities. tion on starting grants, contact Ulla Jung- u www.scilifelab.se marker at [email protected]. Nominations for the Stockholm to establish Teaching Prize 2010 world’s foremost life Would you like to recommend a colleague who deserves recognition for their inspir- science research facilities At a joint press conference at Haga Forum ing teaching? The Teaching Prize is Stock- in Solna, the players behind the Karolin- holm University’s way of recognising good ska-Norra station development laid out teaching and its importance for student plans for the transformation of the Norra learning. Your vote is important in ensur- station area into the world’s foremost cen- ing that education is highly prioritised and tre for Life Science research. The founda- developed. All students and staff at Stock- tion Stockholm Science City, which lies holm University can nominate teachers. behind the initiative, is a collaboration The deadline for nominations is 15 March. between the City of Stockholm, the town The prizes are administered by the Cen- tre for Learning and Teaching (UPC). The of Solna, Stockholm County Council, the Editor : Paul Parker business community, in the form of four prizewinners will be proposed by the Uni- Photo: Orasis Foto/MÅ private research foundations, and three versity Educational Development Council (RUT) and confirmed by the Vice-Chan- universities: Karolinska Institutet, Royal u [email protected] Institute of Technology (KTH) and Stock- cellor. uu www.su.se/english/newswww.su.se/english/news holm University. u www.upc.su.se/pedpris

Universitetsnytt 6/2009 31 MITT UNIVERSITET: CHRISTIAN LÖF

Stockholms universitet – ett enkelt, bra och bekvämt val

De snart tio år som gått sedan jag (för kan läsa det mesta, om det mesta, proble- positionen som vice kårordförande under första gången som student) kom till Stock- met är snarast att hitta rätt i det digra utbu- ett år. Ett år som jag inte ångrar på något holms universitet visar också att det det. Mina val stod mellan internationella sätt – men jag vill inte göra om det heller. var rätt val. Jag har ”fått” en trevlig och relationer och juridik, så jag började med IR Det finns få sätt att lära sig lika mycket om givande utbildning, hårda (men givande och slutade med Ius. det mesta på kort tid som genom att vara och danande) erfarenheter från studentpo- En annan stor fördel med universitetet (vice)ordförande i en studentkår, man får litiken, en jur. kand., bra jobb, intressanta är att det nästan alltid går att studera och (hantera) frågor om nästan allt. uppdrag, många trevliga och bra kontakter jobba, eftersom det brukar finnas både för-, För mig har engagemanget också inne- – och vänner. eftermiddags- och kvällsseminarier. Det är burit ett fortsatt intresse för föreningar. Jag Stockholm universitet var och är ett bra både för att dryga ut den skrala student- är numera ordförande i SSIF dit jag kom för- framstående universitet. Det enda stora kassan och för att skaffa sig arbetslivserfar- sta gången som studentrepresentant från svenska universitet som ligger i en storstad, enhet! SUS. SSIF är en idrottsförening med en otro- undantaget Göteborg och där ville inte jag Universitetet är en värld i sig själv. Fram lig massa idrotter inom sig. Alla som tror att bo. Stockholms universitet var dessutom till nästa läsår är det tvång på medlem- det bara handlar om Frescatihallen är olyck- mycket hemvant för mig som gått på dagis skap i en studentkår. Säga vad man vill om ligt felinformerade. Det finns allt från afro- där och (när det körde ihop sig) också följde detta, men att vara delaktig i en student- dans till japansk svärdskonst. Förmånen att med mamma på föreläsningar och semina- kår är en mycket god utbildning i demo- få vara ordförande för en sådan verksam- rier när hon läste klart sin jur. kand. Det sista krati och samarbete. Inte minst i hur man het med engagerade ledare och personal gav mig då och då déjà vu-upplevelser när som kåraktiv arbetar med universitetet och som brinner för idrott är både en ära och jag själv läste vissa kurser på väg mot min samtidigt utgör den så viktiga oppositionen ett ansvar. egen jur. kand. inom en myndighet/lärocentrum där 6 000 Om jag gör en återblick skulle jag då Jag har pluggat vid (nästan) alla fakulte- anställda har olika tolkningar av regler och ha gjort något annorlunda? Ja, jag kanske ter, men jag har inte tagit poäng på alla… förordningar. skulle ha haft lite mindre för mig och tit- Tjusningen med universitetet är att man Mitt intresse för kårpolitik tog mig till tat lite mer på hur man kunde plugga utom- lands. En hel del har jag hunnit med, men inte plugga utomlands. Enda sättet att få göra det nu är att doktorera, så det kanske är det jag ska göra? Det ej ännu tänkta är det som lockar mig i vilket fall. n

Foto: Orasis Foto/MÅ

Christian Löf har en juristexamen men har även läst bland annat internationel- la relationer och 10 poäng ”Fantasy och Skräck”. Han är nu upphandlare hos Finansinspektionen, efter att tidigare ha arbetat som upphandlare vid Danderyds sjukhus.

På denna plats i tidningen skriver perso- ner med anknytning till Stockholms universitet om sina personliga intryck av universitetet.