Gesamten Sonderdruck Als PDF-Dokument Downloaden

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Gesamten Sonderdruck Als PDF-Dokument Downloaden Foto aus: ELVIS, ELVISl Foto aus: DIE BRODER LöWENHERZ Sonderdruck der Kinderfil Jugend I m Korrespondenz München 1983 DER KINDERFILM IN SCHWEDEN Diese Publikation erschien anläßlich des FESTIVALS DES SCHWEDISCHEN KINDERFILMS (vom 22. bis 29. Juli 1983 in München) Redaktion: Hans Strobel Christel Strobel Herausgeber: Kinderkino München e.V. Werner-Friedmann-Bogen 18, 8000 München 50 Titelgrafik: G. Mattei Fotos: Schwedisches Filminstitut, Stockholm FiFiGe/AG Kino, Hamburg Archiv Strobel, München Druck: MEOX Druck Tocolor, München Das FESTIVAL DES SCHWEDISCHEN KINDERFILMS wurde veranstaltet vom KULTURREFERAT DER LANDES­ HAUPTSTADT MONCHEN und KINDERKINO MONCHEN e. V. in Zusammenarbeit mit IKEA, Eching - Schwedisches Filminstitut, Stockholm - Schwedisches Institut, Stockholm - Schwedische Botschaft, Bonn - Kinder­ und Jugendfilmzentrum in der Bundesrepublik Deutsch­ land - Kulturverein Olympiadorf e.V. und FILMMUSEUM IlJIünchen. Weiter wurde das Festival von folgenden Institutionen, Firmen und Verbänden unterstützt: Janus Film, Frankfurt Förderverein Deutscher Kinderfilm e.V., Duisburg MEOX Druck Tocolor, München Inhalt Va rwo rt 6 Margareta Norl in DER SCHWEDISCHE KINDER- UND JUGENDFILM .......•............. 7 Hauke Lange-Fuchs SCHWEDEN - PRODUKTION. VERLEIH. FILMBESUCH 14 SCHWEDEN - STAATLICHE KINDER- UND JUGENDFILMFöRDERUNG 18 Hauke Lange-Fuchs Regisseur-Portrait OLLE HELLBOM ..•......................... 21 Kurzbiografie ASTRID LINDGREN 23 Film in der Diskussion Kinderfilm oder kein Kinderfilm am Beispiel BARNENS ö / HEIMLICHE AUSFLüGE 25 Schwedische Kinderfilm-Organisationen ........•............. 30 Informationen zu den Filmen DIE BRüDER LöWENHERZ 31 DUNDERKLUMPEN 34 ELVIS, ELVIS! ......................•.........•............. 35 FERIEN AUF SALTKROKAN ............•......................... 36 FIMPEN. DER KNIRPS ........•.............•.................. 37 DAS GROSSE ABENTEUER 39 HUGO UND JOSEFIN : 41 ICH BIN MARIA 43 KARLSSON AUF DEM DACH ..............................•....... 45 DIE KINDER VON BULLERBü 46 MEISTERDETEKTIV KALLE BLOMQU IST .........•.................. 47 MICHEL VON LöNNEBERGA: MICHEL IN DER SUPPENSCHüSSEL 48 PELLE OHNE SCHWANZ ..........••........•........•......•.... 50 PI PPI LANGST RUMPF 52 PIPP I IN TAKA- TUKA-LAND 53 Verwendete Literatur/Arbeitsmaterialien 54 Verzeichnis der schwedischen Kinderfilme. die in der BRD einen Verleih haben 55 Verleihanschriften 57 5 Vorwort Kaum ein anderes Land in Europa (die CSSR und die DDR vielleicht ausge­ nonmen) kann auf eine so große und traditions reiche Produktion von Kin­ derfilmen zurückblicken wie Schweden. Die Entwicklung des Kinderfilms in Schweden beschreibt Margareta Norlin in ihrem Beitrag liDer schwedi­ sche Kinder- und Jugendfilm". Den meisten von uns ist vor allem die Figur Pippi Langstrumpf - ge­ schaffen von Astrid Lindgren und verfilmt von Olle Hellborn - bekannt. Si e hat wesentl ich unsere Vorste11 ungen vom schwed ischen Kinderfi 1m geprägt. Um dieses Bild zu erweitern, werden im Rahmen des FESTIVALS DES SCHWEDISCHEN KINDERFILMS eine Reihe von Filmen gezeigt, die andere Figuren und Inhalte vermitteln. Insgesamt werden 15 exemplarische und sehenswerte Filmbeispiele vorgeführt, die die Entwicklung des Kinder­ films in Schweden widerspiegeln. - Ein besonderes Andenken gilt dem 1982 verstorbenen Olle Hellborn (siehe Regisseur-Portrait), der die meisten Bücher von Astrid Lindgren poesievoll und erfolgreich ver­ filmt hat. Wir zeigen von ihm sieben Filme: DIE BRODER LOWENHERZ ­ FERIEN AUF SALTKROKAN - KARLSSON AUF DEM DACH - DIE KINDER VON BULLER­ BO - MICHEL IN DER SUPPENSCHOSSEL - PIPPI LANGSTRUMPF und PIPPI IN TAKA-TUKA-LAND. Ergänzt wird das Filmprogramm u.a. mit einem Begleitseminar liDer schwedische Kinderfilm" (Veranstalter: Bundesarbeitsgemeinschaft der Jugendfilmclubs und Kinderkino München e.V.) mit dem Regisseur Karsten Wedel (ICH BIN MARIA) und dem Literaturwissenschaftler Dr. Stefan Mählqvist (Fach­ mann für Kinderkultur) einem Treffen schwedischer und deutscher Kinderfilm- und Kinder­ kinomacher einer Ausstellung "Kinderfilmplakate aus Schweden" Seit 1982 werden jährlich vom Kinderkino München e.V. Internationale K-inderfilmwochen oder "K-inderfilmfestivals" durchgeführt. Nach dem Kinderfilmland Tschechoslowakei (1982) gilt das Schwerpunktprogramm in diesem Jahr dem schwedischen Kinderfilm. Damit wird die Kinderfilm­ produktion eines Landes vorgestellt. Gleichzeitig mächten wir dazu bei­ tragen, ein anderes Land für unsere Kinder verständlicher zu machen, denn Filme geben neben ihrem eigentlichen Inhalt immer auch Auskunft über die Menschen eines Landes, deren Lebensweise und Vorstellungen. Unsere Hoffnung ist, neben unserer kontinuierlichen Kinderfilmarbeit durch zentrale Veranstaltungen - wie z.B. das FESTIVAL DES SCHWEDISCHEN KINDERFILMS - dem Kinderfilm bei uns wieder eine breitere Basis zu ver­ schaffen. - Alle Filme des Programms sind in der Bundesrepublik in 16mm und deutsch synchronisiert verfügbar (mit einer Ausnahme: ICH BIN MARIA, der jedoch auch im Laufe der nächsten Zeit verfügbar sein wird); d.h. ein "Festival des schwedischen Kinderfilms" oder eine "S chwedische Kin­ derfilmwoche" kann in der in München veranstalteten Form bzw. verkürzt an jedem anderen Ort durchgeführt werden. Hans Strobel Juli 1983 6 Margareta Norlin DER SCHWEDISCHE KINDER- UND JUGENDFILM Ein überblick Die ersten Kinder- und Jugendfilme Verglichen mit den meisten anderen Ländern hat Schweden sehr frUh mit der Produktion von Filmen begonnen, die sich speziell an ein jugendli­ ches Publikum wandten. Bereits in den zwanziger und dreißiger Jahren wurden neun Spielfilme gedreht, die man sämtlich als "Lausbuben­ geschichten" bezeichnen kann. Dies bedeutet, daß Schweden während der vierziger Jahre, als die meisten europäischen Länder ihre ersten zögernden Versuche auf dem Gebiet des Jugendfilms machten, bereits Erfahrungen auswerten und in großem Umfang anwenden konnten: In den vierziger Jahren wurden nicht weniger als zwölf Spielfilme fUr Kin­ der gedreht! Diese Expansion war aber nicht nur quantitativ. Im Vergleich mit der bisherigen Produktion mUssen die vierziger Jahre als eine Pionierzeit betrachtet werden. Man erprobte mehrere neue Genres: Filme fUr klei­ nere Kinder, soziale Schilderungen, Dokumentarfilme und Jugendkrimis. Einige Regisseure gaben auch die bUrgerlichen Harmlosigkeiten, die während der zwanziger und dreißiger Jahre im Film vorherrschten, zu­ gunsten der Schilderung von Kindern aus der Arbeiterklasse auf. Die Versuche mit Spielfilmen fUr ein Publikum von jUngeren Kindern sagen allerlei Uber die geringen Anforderungen, die damals sowohl Eltern als auch Rezensenten stellten. Das Hauptanliegen scheint die sittliche Erziehung gewesen zu sein. Die Kritik war, nach eigener Aussage, bereit, "Mangel an kUnstlerischer Absicht, Konsequenz in der Charakterzeichnung, kurzum: Mangel an artistischem Spiel und artistischer Regie" mit Milde zu beurteilen. (!) Was die etwas älteren Kinder betraf, waren "Lausbubengeschichten" noch immer weit verbreitet, wenn auch nach amerikanischem Beispiel modernisiert, mit EinschUben von Show und Gesang und einheimischen Nachahmungen von Mickey Rooney oder Shirley Templ~ in der Haupt­ rolle. In dieser Gruppe ist Per Gunvalls PIPPI LANGSTRUMP (PIPPI LANGSTRUMPF) von 1949 zu erwähnen als der erste Versuch, Astrid Lindgren, unsere international beliebteste und bekannteste Kinderbuchautorin, zu verfilmen. Hier also in einer Musical-Ver­ sion! Interessanter ist die Gruppe von Filmen, die sich zum ersten Mal in der Geschichte des Jugendfilms an sozialen Schilderungen versucht. Bis zu einem gewissen Grade in übereinstimmung mit Spielfilmen aus den fUnfziger Jahren, aber in scharfem Kontrast zu den entsprechen­ den GegenstUcken aus den sechziger und siebziger Jahren, spielen 7 sich diese Geschichten nämlich in einer klar strukturierten Gesellschaft ab. Sorgen und Freuden der Kinder sind fest in einer Erwachsenengesell­ schaft mit Klassengegensätzen und Klassenkonflikten verankert. Da der Schwerpunkt auf dem Arbeiterklassenmilieu liegt (im Unterschied zu den Filmen für jüngere Kinder), sind die Intrigen durch wirtschaftliche Probleme geprägt, in die die Kinder weitgehend mith"ineingezogen sind. Kinder als Kollektiv Die K"inder, die als fest zusammengeschvJe'if3te Kollektive porträtiert wer­ den, stehen den Problemen ganz und gar nicht ratlos gegenüber. Aber auch wenn sie individuelle Züge tragen, sind es doch immer die Kinder als Kollektiv, die in die Handlung eingreifen und ihre Absichten durchführen können. De~ bekannteste Film innerhalb dieser Gruppe ist Ralf Husbergs BARNEN FRAN FROSn~OFJÄLLET (DIE KINDER AUS DEN FROSTMOBERGEN) von 1945-:ern Film, der übrigens noch immer in regelmäßigen Abständen in schwedischen Kinos gezeigt wird. Gleichzeitig ist Husberg der dominierende Jugend­ filmregisseur während der vierziger ,Jahre, Regie von Kindern und Milieu­ schilderungen sind seine starken Seiten. Die erste schwedische Detektiv­ geschichte für Kinder MÄSTERDETEKTIVEN BLOMKVIST (MEISTERDETEKTIV BLOM­ QUIST) von 1947, die er nach Astrid Lindgrens Vorlage drehte, ist noch immer die beste innerhalb dieses Genres. Betrachtet man dagegen den ideologischen Inhalt dieser Filme, muß man auf die durchgehend sentimentalen und unr"e-äTIsTischen Züge hinweisen. In den meisten Fällen werden ganz einfach sonnige Geschichten erzählt. Sowohl in politischer wie in psychologischer Hinsicht mangelt es an Realismus. Hastige Bekehrungen, das große Los, das die Gerechten mit Wohlergehen und Geld überschüttet, patentierter Humor und schlecht kon­ struierte
Recommended publications
  • Scenvår 2013 Onsdag Den 20 Februari 2013
    2 scenvår 2013 Onsdag den 20 februari 2013 Leklust Folkteatern i Gävle firar 30 år med Alice i Underlandet SEX GÅNGER UNGT IBSEN-VÅR Grace Ellen Barkey NINA SANDSTRÖM NY DANS vill befria vårt sinne GUIDE MARIA ERIKSSON ANNA ÅNGSTRÖM TIPSAR OM DANS 2 SCENVÅR SvD onsdag 20 februari 2013 Det är djuriskt och mänskligt; kulörta lyktor, skönhet och drastisk humor; dynga och poesi. Det är makalöst. Karin Helander om ”Hjälp sökes” på innehåll Orionteatern, Stockholm. M KRÖNIKA LARS RING Vi bevarar våra stolta traditioner Svenska Dagbladet är just nu bildligt talat en bygg- arbetsplats. Nu förbereder vi på kulturredaktionen vår del av den nya tidning som ska presenteras under våren. Kulturen blir då en stor och viktig del av nyhetsdelen. Kulturmaterialet på webben ska förstärkas – och vi ska fortsätta vår idoga bevakning av svensk scenkonst. Vi kommer att recensera pre- miärer på institutionsteatrar, regionala scener och fria grupper. Vi vet att intresset för scenkonst är mycket stort och vi vill fortsätta vår stolta tradition att vara på plats vid viktiga premiärer landet runt. FOTO:LARS PEHRSON Vi förbereder också söndagarnas nya, tjocka kulturbilaga där vi samlar stora reportagejobb, recensioner, intervjuer och krönikor. Där kommer också scenkonsten att få stort utrymme. Att ta ställning Svenska Dagbladet Ibsens kvinnor lever vidare kommer också fort- till en uppsätt- 18 sättningsvis fungera Annika Hallin spelar Nora i ”Ett dock­ en tid och en fråga snarare än som en ras vidare öden av dramatikern som en mötesplats ning /…/ hand- hem” på Stockholms stadsteater, person. Ibsens kvinnoroller är aktuel­ Elfriede Jelinek. På Uppsala stads­ för att hjälpa en hennes första Ibsenroll.
    [Show full text]
  • Presse Der Kommissar Und Das Meer
    Der Kommissar und das Meer Krimireihe "Laila": 15. Dezember 2011 "Eiserne Hochzeit": 22. Dezember 2011 jeweils donnerstags, 20.15 Uhr Inhalt 2 Stab und Besetzung 3 Die Inhalte der einzelnen Filme 5 Anders verknüpft eine weiche, romantische Seite mit der notwendigen Konsequenz eines Kommissars Interview mit Walter Sittler 6 Es ist sehr interessant, die Rolle Emma in neuen Situationen zu entwickeln Interview mit Frida Hallgren 7 Ein wirklich schwedischer Krimi Interview mit Anno Saul 10 Biografien 25 Bildhinweis, Impressum z.presse 7. Dezember 2011 Der Kommissar und das Meer Krimireihe Buch Henriette Piper, Anno Saul (nach Motiven der Romane der schwedischen Bestseller- autorin Mari Jungstedt) Regie Anno Saul Kamera Jana Marsik Musik Fabian Römer Produktion Network Movie Film- und Fernsehprodukti- on GmbH & Co. KG, Hamburg Produzentin Jutta Lieck-Klenke Producerin Ilona Schultz Herstellungsleitung Roger Daute Produktionsleitung Christian Krohn Redaktion Klaus Bassiner, Wolfgang Feindt Länge 2 x 90 Minuten Die durchgehenden Rollen und ihre Darsteller: Robert Anders Walter Sittler (Kriminalhauptkommissar) Karin Jakobson Sólveig Arnarsdóttir (Kripo-Beamtin in Roberts Team) Thomas Wittberg Andy Gätjen (Kripo-Beamter in Roberts Team) Ewa Inger Nilsson (Polizeiärztin) Ida Anders Charlotte Lüder (Tochter von Robert) Niklas Anders Leonard Proxauf (Sohn von Robert) Emma Winarve Frida Hallgren (Lehrerin) und andere 2 z.presse 7. Dezember 2011 Donnerstag, 15. Dezember 2011, 20.15 Uhr Der Kommissar und das Meer Laila Kommissar Anders (Walter Sittler) und sein Team eilen zu einem nie- dergebrannten Ferienhaus, das sich im Besitz der Pfarrersfamilie Lind- vall befindet. Dort entdecken sie die Leiche der 19-jährigen Laila (Ndey Njie). Das Mädchen stammte ursprünglich aus Ruanda und wurde mit fünf Jahren von der Pfarrersfamilie aus dem Kriegsgebiet gerettet und kurze Zeit danach adoptiert.
    [Show full text]
  • Ett Medialt Museum
    Ett medialt museum Ett vensk television ställdes från början 1956 i allmän- hetens tjänst med rötterna i en folkbildningstradi- tion. Men en viktig faktor var också att producenter- Sna bakom programmen var enskilda individer, ofta med akademisk utbildning och kulturhistoriskt engagemang. Ett Resultatet av detta var en omfattande mängd program med en självständig och varierad estetik, utan tydlig av- medialt sikt att företräda ett klassiskt bildningsideal. Avhandling- en lyfter fram detta idag bortglömda material med stor museum tematisk spännvidd som visades mellan 1956 och 1969. Lärandets estetik i svensk Programmen förvaltar genom sitt innehåll ett kulturarv i television 1956–1969 form av muntlig och visuell tradition, hantverkskunskap, berättelse och lek. Med utgångspunkt i André Malraux’ Petra Werner idé om ett imaginärt museum har författaren konstruerat tankemodellen Ett medialt museum, verksamt både i sin Petra Werner Petra egen samtid och för en eftervärld, och samtidigt en modell över lärandeprocessers estetiska implikationer. Petra Werner har en bakgrund som filmvetare, musiker och musikterapeut och är verksam som bildkonstnär. Ett medialt museum är hennes doktorsavhandling i estetik. Brutus Östlings Bokförlag Symposion Symposion Symposion ett medialt museum Brutus Östlings Bokförlag Symposion Ågerup 202 243 92 Höör [email protected] Petra Werner Ett medialt museum Lärandets estetik i svensk television 1956–1969 Brutus Östlings Bokförlag Symposion Höör 2016 Denna avhandling är skriven vid avdelningen för estetik, Institutionen för kultur och lärande, med finansiering från Lärarutbildningen, på Södertörns högskola, och ingår i Södertörn Doctoral Dissertations 123, ISSN 1652–7399. Publicering av denna avhandling har möjliggjorts genom bidrag från Holger och Thyra Lauritzens stiftelse för främjande av filmhistorisk verksamhet, Stiftelsen Längmanska kulturfonden och Stockholms Arbetareinstitutsförening.
    [Show full text]
  • The Other in Contemporary Swedish Cinema
    Division of Art History and Visual Studies Department of Arts and Cultural Sciences Lund University Sweden The Other in Contemporary Swedish Cinema Portrayals of Non-White Swedes in Swedish Cinema 2000-2010 A Master’s Thesis for the Degree Master of Arts (Two Years) in Visual Culture Elina Svantesson Spring 2012 Supervisor: Ingrid Stigsdotter 1 LUND UNIVERSITY ABSTRACT DIVISION OF ART HISTORY AND VISUAL STUDIES / FILM STUDIES MASTER OF ARTS IN VISUAL CULTURE The other in contemporary Swedish cinema Portrayals of non-white Swedes in Swedish cinema 2000-2010 Elina Svantesson The evident place that film has in society makes it a powerful medium that journeys across borders of nationalities, sexualities, and ethnicities. Film represents, and since representation is of importance when acquiring knowledge and a continuous changing medium, it must be scrutinised continuously. In this thesis, contemporary Swedish mainstream cinema (2000-2010) has been examined for its representations of immigrants, Arabs and non-white Swedes. Concepts of culture, identity and whiteness are used to make sense of these representations and politics is shown to have a strong impact on the medium. Making use of the notion of “whiteness”, the thesis suggests that non-white Swedes are considered different to white Swedes. The Arab, for example, is given many negative traits previously seen in anti-Semitic, pre-WWII images of the Jew. Furthermore, many films were proven to exclude non-white Swedes from a depicted society, geographical and social. This exclusion of “the other” can be considered a representation in itself, a reflection of a divided Swedish society. Non-white Swedes are a large group of people, and it is argued that instead of portraying a static, shallow image of non-white Swedes, the Swedish film industry and society, could benefit from anticipating a new cinematic society and by including this group.
    [Show full text]
  • Half a Century with the Swedish Film Institute
    Swedish #2 2013 • A magazine from the Swedish Film Institute Film 50Half a century with the Swedish Film Institute CDirector Lisah Langsethe exploresc identityk issuesi nin Hotel g in www.sfi.se scp reklambyrå Photo: Simon Bordier Repro: F&B Repro: Factory. Bordier Simon Photo: reklambyrå scp One million reasons to join us in Göteborg. DRAGON AWARD BEST NORDIC FILM OF ONE MILLION SEK IS ONE OF THE LARGEST FILM AWARD PRIZES IN THE WORLD. GÖTEBORG INTERNATIONAL FILM FESTIVAL IS ALSO THE MAIN INDUSTRY WINDOW FOR NEW NORDIC FILM AND TALENT, FEATURING NORDIC FILM MARKET AND NORDIC FILM LAB. 1,000 SCREENINGS • 500 FILMS • 23 VENUES • 160,000 VISITS • WWW.GIFF.SE WELCOME Director, International Department Pia Lundberg Fifty and counting Phone +46 70 692 79 80 [email protected] 2013 marks the Swedish Film Institute’s various points in time. The films we support 50th anniversary. This gives us cause to look today are gradually added to history, giving back to 1963 and reflect on how society and that history a deeper understanding of the Festivals, features the world at large have changed since then. world we currently live in. Gunnar Almér Phone +46 70 640 46 56 Europe is in crisis, and in many quarters [email protected] arts funding is being cut to balance national IN THIS CONTEXT, international film festivals budgets. At the same time, film has a more have an important part to play. It is here that important role to play than ever before, we can learn both from and about each other.
    [Show full text]
  • Berkeley Art Museum·Pacific Film Archive W Inte R 2 0 18 – 19
    WINTER 2018–19 BERKELEY ART MUSEUM · PACIFIC FILM ARCHIVE UNIVERSITY OF CALIFORNIA PROGRAM GUIDE 100 YEARS OF COLLECTING JAPANESE ART ARTHUR JAFA MASAKO MIKI HANS HOFMANN FRITZ LANG & GERMAN EXPRESSIONISM INGMAR BERGMAN JIŘÍ TRNKA MIA HANSEN-LØVE JIA ZHANGKE JAMES IVORY JAPANESE FILM CLASSICS DOCUMENTARY VOICES OUT OF THE VAULT IN FOCUS: WRITING FOR CINEMA 1 / 2 / 3 / 4 CALENDAR DEC 9/SUN 21/FRI JAN 2:00 A Midsummer Night’s Dream 4:00 The Price of Everything P. 15 Introduction by Jan Pinkava 7:00 Fanny and Alexander BERGMAN P. 15 1/SAT TRNKA P. 12 3/THU 7:00 Full: Home Again—Tapestry 1:00 Making a Performance 1:15 Exhibition Highlights Tour P. 6 4:30 The Cabinet of Dr. Caligari P. 5 WORKSHOP P. 6 Reimagined Judith Rosenberg on piano 4–7 Five Tables of the Sea P. 4 5:30 The Good Soldier Švejk TRNKA P. 12 LANG & EXPRESSIONISM P. 16 22/SAT Free First Thursday: Galleries Free All Day 7:30 Persona BERGMAN P. 14 7:00 The Price of Everything P. 15 6:00 The Firemen’s Ball P. 29 5/SAT 2/SUN 12/WED 8:00 The Apartment P. 19 6:00 Future Landscapes WORKSHOP P. 6 12:30 Scenes from a 6:00 Arthur Jafa & Stephen Best 23/SUN Marriage BERGMAN P. 14 CONVERSATION P. 6 9/WED 2:00 Boom for Real: The Late Teenage 2:00 Guided Tour: Old Masters P. 6 7:00 Ugetsu JAPANESE CLASSICS P. 20 Years of Jean-Michel Basquiat P. 15 12:15 Exhibition Highlights Tour P.
    [Show full text]
  • Johansson, Karlsson, Westh, Grupp 2
    Företagsekonomiska institutionen FEKH49 Examensarbete i organisation på kandidatnivå VT21 Flickan med den manliga makten En kvalitativ dokumentstudie om hur Pippi framställs som ledare i Pippi Långstrump på de sju haven (1970) och På rymmen med Pippi Långstrump (1970) Författare: Emma Johansson Clara Karlsson Linda Westh Handledare: Sverre Spoelstra Johansson, Karlsson och Westh Förord Det har varit väldigt intressant men utmanande att genomföra denna studie. Vi vill tacka alla personer som hjälpt oss under vägens gång. Framförallt vill ge ett extra stort tack till vår handledare Sverre Spoelstra för inspiration, givande åsikter och intressanta diskussioner vi har haft under studiens gång. Det har varit till stor hjälp och glädje att göra detta med dig. Fortsättningsvis vill vi även framföra ett stort tack till våra kurskamrater som under arbetets gång läst igenom och bidragit med konstruktiv feedback och nya synvinklar vilket hjälpt oss att ta vårt arbete framåt. Vi önskar er en trevlig läsning! Emma Johansson, Clara Karlsson & Linda Westh 30 maj 2021 Johansson, Karlsson och Westh Sammanfattning Examensarbetets titel: Flickan med den manliga makten - En kvalitativ dokumentstudie om hur Pippi framställs som ledare i Pippi Långstrump på de sju haven (1970) och På rymmen med Pippi Långstrump (1970) Seminariedatum: 2 juni 2021 Ämne / kurs: FEKH49 - Examensarbete i organisation på kandidatnivå, 15 Högskolepoäng Författare: Emma Johansson, Clara Karlsson och Linda Westh Handledare: Sverre Spoelstra Nyckelord: Pippi Långstrump, Genus, Maktbaser, Karismatiskt ledarskap, Populärkultur Syfte: Syftet med denna studie är att öka vår förståelse om ledarskap i populärkulturen genom att undersöka förhållandet mellan makt och ledarskap i karaktären Pippi. Metod: För att uppnå det utsagda syftet och därmed besvara frågeställningen har en kvalitativ dokumentstudie genomförts.
    [Show full text]
  • SKIVLISTA 1-2017 Hello Music Lovers, the Following Items Will Be Sold on Open Auction Which Means You Can Ask About Leading Bids by Phone Or Mail
    AUCTION – AUKTION SKIVLISTA 1-2017 Hello music lovers, The following items will be sold on open auction which means you can ask about leading bids by phone or mail. Please send your starting bids by mail, phone or post before the last day of auction. Hoppas allt är bra med er och era vinylskivor. Låt oss mjukstarta 2017 med en liten skivauktion. För er som lämnar Auction deadline is Monday, January 30, 2017 at 22.00 / 10 PM Central grundbud och sedan inte kollar ledande bud kan det kanske vara ett vettigt alternativ att ange ett tak för vad skivan European time (21.00 / 9 PM UTC/GMT) får kosta. Vid behov höjer jag då med 10% tills taket är uppnått. Många bud blir slagna med endast ett överbud på STOPPDATUM ALLTSÅ MÅNDAGEN DEN 30 JANUARI 2017 KL. 22.00 SVENSK grund av att budgivarna inte höjer sina grundbud och det är ju synd. TID. Jag har märkt att en del budgivare lämnar in grundbud och sedan inte hör av sig för att Denna gång finns en hel del Elvisskivor med, både EP:n och singlar. Det är ju inte alltför ofta sådant dyker upp i bra kolla sina bud. Detta leder oftast till att budet blir slaget med en höjning. För att undvika skick så passa på att komplettera samlingen nu. detta kan du sätta ett tak för vad du är beredd att betala för en viss skiva så höjer jag med 10% för din räkning tills taket är uppnått. Om du exempelvis bjuder 100 kronor på Rutan fyllde nio månader den 17 januari och även om jag inte vägt henne på ett tag misstänker jag att hon börjar en skiva kan du sätta 200 kronor som tak.
    [Show full text]
  • SVT World Jul Nyar 2014 2015.Pdf
    Kultur, musik & nöje Aje Aje Mellin/SVT Knut Koivisto/SVT Koivisto/SVT Knut - © Björk/SVT Bo Tack för musiken Kim Anderzon till minne © Niklas Strömstedt är tillbaka som programledare och Två program till minne av nyligen bortgångna artisten träffar några av Sveriges absolut största och Kim Anderzon. Det första är en intervju som Anja folkkäraste artister. Vi får njuta av massor med skön Kontor gjorde när Kim Anderzon firade 30 år som musik, anekdoter och minnen. artist. Det andra är en kvinnofest från Cirkus i SVT World fre 12 dec kl 21.00 CET: Jill Johnson Stockholm där Kim Anderzon och Lottie Ejebrand är SVT World fre 19 dec kl 21.00 CET: Peter Jöback programledare. Bland de medverkande finns bl a SVT World fre 26 dec kl 22.00 CET: Sarah Dawn Margaretha Krook, Monica Zetterlund, Monica Finer Dominique och Stina Ekblad. SVT World fre 2 jan kl 21.00 CET: Mauro Scocco SVT World mån 22 dec kl 12.00 CET: Personligt SVT World mån 22 dec kl 23.15 CET: Kvinnofest En sång om glädje i juletid Nils Börge Gårdh återkommer även i år med folkkära artister som framför några av våra käraste julsånger tillsammans med kören Masters Voice. Med Sonja Aldén, Magnus Carlsson, Dogge Dogelito, Evelina Gard, Tommy Nilsson och Jan Johansen. SVT World mån 22 dec kl 18.15 CET - 1:2 SVT World tis 23 dec kl 23.15 CET - 2:2 SVT Foto: Mats Ek och Julia & Romeo I den publik- och kritikerhyllade dansföreställningen Julia och Romeo vänder koreografen Mats Ek på perspektivet och berättar historien utifrån Julias perspektiv.
    [Show full text]
  • Winter, 2009; Fridays at 7 Pm; 177 Lawrence Hall FREE and Open to the Public
    Swedish Film Series Winter, 2009; Fridays at 7 pm; 177 Lawrence Hall FREE and open to the public Probably no other nation of comparable population can match the artistic success of Sweden in the film industry. Yet few Americans—aside from a small group of Ingmar Bergman fans—could name even one Swedish film. This series aims to change that. Come sample a rich variety of wonderful films made between 1951 and 2006. All nine films are in Swedish with subtitles in English. Each film is preceded by a short presentation about a particular aspect of Swedish culture (e.g., food, geography, language) as well as a brief intro- duction to the film itself. At the conclusion of the film, audience members who wish to stay for another 10-15 minutes are invited to participate in a short, not-overly-academic discussion of the film. Lawrence Hall is located in the central part of the University of Oregon cam- pus, about 100 yards north of the intersection of 13th and University. Please use the building’s south entrance just below the AAA Library, and proceed straight ahead to 177. 9 January when Elisabeth parks her car in As It Is in Heaven (Så som i Himmelen) 2004 a loading zone and is ticketed by Directed by Kay Pollak Gudrun. Despite this shaky start, A successful international conductor suddenly interrupts his a friendship grows between the career and returns alone to his childhood village in Norrland, two. Elisabeth, a gynecologist, is in Sweden’s far north. It doesn’t take long before he is asked to sexy and confident.
    [Show full text]
  • De Vanligaste Skåde Spelarna I Svenska Filmer
    April 2018 Presskit: Svensk film i siffror De vanligaste skåde spelarna i svenska filmer Mikael Persbrandt är den skådespelare som medverkat i flest filmer under de senaste åren. Filmen Gossip är den film där de mest frekventa skådespelarna strålar samman. Vi har analyserat rollbesättningen i svenska biofilmer historiskt. De samtida skådespelarna har dock inte mycket att sätta emot Wiktor ”Kulörten” Anderssons meritlista med 170 filmer. Sammanfattning Topp 26: mest förekommande skådespelare 1997–2017 ● Flest filmer de senaste 20 åren har Mikael Persbrandt gjort. Namn Antal filmer Namn Antal filmer Pernilla August är kvinnan som förekommer i flest filmer, 23 stycken. Mikael Persbrandt 33 Björn Granath 18 ● Sedan 1963, starten av filmavtalet, toppas listan av Per Oscarson Leif Andreé 29 Björn Kjellman 18 och Gösta Ekman med 44 filmer var. Kjell Bergqvist 26 Erik Johansson 18 ● Mest sedda skådespelare på svenska biografer sedan 1905 är Göran Forsmark 26 Sten Ljunggren 17 Wiktor ”Kulörten” Andersson med 170 filmer på sin meritlista. Mikael Nyqvist 25 Rolf Lassgård 17 Peter Andersson 24 Lennart Jähkel 17 ● Den film som innehåller de mest frekvent använda skådespelare de senaste 20 åren är Colin Nutleys Gossip. Pernilla August 23 Torkel Petersson 17 Sverrir Gudnason 21 Magnus Krepper 17 Jonas Karlsson 21 Reine Brynolfsson 17 Lena Endre 20 Maria Lundqvist 17 Marie Richardsson 19 Krister Henriksson 17 Ia Langhammer 19 Mats Blomgren 17 Peter Haber 18 Chatarina Larsson 17 Filmer med flest antal skådespelare Mikael Persbrandt är den mest anlitande svenska från topplistan skådespelaren Film Antal skådespelare Antal filmer Gossip 7 5 Familjehemligheter 6 4 Tre solar 6 Män som hatar kvinnor 5 3 Någon annanstans i Sverige 5 2 Vägen ut 5 Om jag vänder mig om 5 1 Den utvalde 5 0 Underbar och älskad av alla 5 2011 2012 2013 2010 1997 1998 1999 2001 2007 2002 2004 2009 2006 2005 2008 Livet är en schlager 5 2000 Mun mot mun 5 Mikael Persbrandt toppar listan.
    [Show full text]
  • Listening to Technologically Mediated Music in Film Listening to Technologically Mediated Music in Film
    Listening to technologically mediated music in film Listening to technologically mediated music in film Representations of social and solitary listening in Swedish cinema 1930–70 Tobias Pontara About one-third of the way into Astrid Henning-Jensen’s 1969 film Mej och dej /‘Me and you’, there is a scene where the film’s main character Jan Asker (played by Sven-Bertil Taube) is seen aimlessly wandering about his apartment while eating an apple.1 Asker is not in the best of moods, having just received a note from his fiancée Mai saying that she is leaving him. Eventually he ends up in the living room where a large radio is visibly placed in one of the corners. As if by a sudden whim, Asker goes straight to the radio, and when he turns it on an Intermezzo by Johannes Brahms is heard (Winquist, 1990, p. 43). Asker then turns away from the radio and walks across the room to an old rock- ing chair. He sits down in the chair and at the same time crumples up the piece of paper on which Mai’s farewell note was written. He lights a cigarette and then a candle light, after which he gets up again and walks to the bookshelf where he lingers for a while staring absentmindedly at the books. Meanwhile the music halts and we now instead hear a radio voice presenting a rather sophisticated, and to our modern ears perhaps a bit pretentious, analysis of the music just played: ‘Brahms provoked a violent opposition among conservatives already with his earlier compositions in which the regular rhythmic schemes of classicism were modified in a way that has been of crucial importance […]’ By the time this piece of information is given, Asker has moved to the adjacent bedroom where he sits down on his bed.
    [Show full text]