DOCSLIB.ORG

Alvesta Järnvägsstation Byggnadsminnen I Kronobergs Län

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Alvesta Järnvägsstation Byggnadsminnen I Kronobergs Län www.lansstyrelsen.se/kronoberg Alvesta järnvägsstation Byggnadsminnen i Kronobergs län Alvesta järnvägsstation Byggnadsminnen i Kronobergs län Alvesta järnvägsstation. Byggnadsminnen i Kronobergs län. Text: Daniel Melchert, God Bostad Kulturmiljökonsult Foto (där inget annat anges): Daniel Melchert, God Bostad Kulturmiljökonsult, september-oktober 2010 Omslagsfoto: Alvesta järnvägsstation den 18 juni 2010 (framsida), foto Oskar Klintrot och perronger, cirka 1910 (baksida). Layout: Elanders Sverige AB Utgivare: Länsstyrelsen i Kronobergs län Hemsida: http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg Tryckeri: Elanders Sverige AB ISBN: 978-91-892 85-27-9 Dnr: 439-1762-11 Byggnadsminnen i Kronobergs län Innehåll Förord ................................................................................................................................ 5 Stambanan kommer ...........................................................................................................6 Alvesta blir järnvägsknut .................................................................................................. 10 Stationsarkitektur och stadsplan ....................................................................................... 16 Folke Zettervall ritar ny station ........................................................................................ 22 Lokstall, godsmagasin och andra byggnader .....................................................................34 Att jobba på Alvesta station ..............................................................................................40 Stationsmiljön i dag .......................................................................................................... 46 Kronologi Alvesta station.................................................................................................. 48 Byggnadsminnesbeslutet ................................................................................................... 50 Illustrationer ..................................................................................................................... 58 Källor och litteratur ..........................................................................................................60 Alvesta järnvägsstation Byggnadsminnen i Kronobergs län Förord Stambanan bröt bygd när den på 1860-talet drogs genom Småland. Nya orter växte upp längs banan och mest ex- pansiva blev de stationsorter som fick förgreningsbanor och blev järnvägsknutar såsom Alvesta. När nytt stationshus invigdes hösten 1909 hade orten utvecklats till en betydande järnvägsknut med bostäder, fabriker, parker, skolor, handels- etableringar och serviceinrättningar Nu har drygt 100 år förflutit sedan stationshuset bygg- des och en stor del av svenska folket har någon gång bytt tåg, kånkat med bagage, köpt en tidning eller suttit i den vackra väntsalen på andra våningen med utsikt över spåren och sjön Salen. Många förknippar Alvesta med minnen av resor, möten och äventyr. Stationshuset speglar både ortens utveckling och rymmer samtidigt alla dessa minnen. Alvesta stationshus förklarades som statligt byggnads- minne 1986 med Riksantikvarieämbetet som tillsynsmyn- dighet. När Jernhusen AB förvärvade fastigheten från staten år 2001 överlämnades detta ansvar till Länsstyrelsen. Denna skrift ingår i Länsstyrelsens nya skriftserie om byggnadsminnen i Kronobergs län. Förhoppning är att byggnadens historia ska väcka intresse och bli mer känd. Författaren är arkitekturhistorikern, byggnadsantikvarien och skribenten Daniel Melchert, Lund. Kristina Alsér Heidi Vassi Landshövding Länsantikvarie 5 Alvesta järnvägsstation Stambanan kommer Alvesta var före järnvägens ankomst en bondby med åtta hemman. Byn var dock betydande jämfört med många andra tack vare goda vägförbindelser och centralt läge. Här låg förutom sockenkyrka (Aringsås) även häradets tingsställe med tingshus och gästgivargård. I övrigt fanns även en smedja, några gathus eller torpställen samt ett färgeri, startat 1848. Järnvägarna har sitt ursprung i England, där den första ”Vid öppnandet den 1 dennes för allmänna trafiken av banan, Stockton-Darlington, öppnade 1825. I Sverige dröjde Södra Stambanans fortsättning i norr från Liatorp till Vislanda det till 1850-talet innan man började planera för en järn- och Alvestads stationer voro å sistnämnda ställe närvarande vägsutbyggnad. Riksdagen beslöt att staten skulle ansvara cheferna för Statens Järnvägsbyggnader och bantrafik, herr för anläggandet av huvudbanorna, de så kallade stambanor- överstelöjtnanten Beijer och generaldirektör Troilius, distrikts- na, medan sidobanor, lokalbanor, bruksbanor och liknande och trafikcheferna samt de ingenjörer, som besörjt arbetet å kunde byggas i enskild regi. Samtidigt beslöts också att banan, förutom en snart sagt oräknelig folkskara från stad och stambanornas spårvidd skulle vara 1 435 mm – samma som landsbygd i flera tusen tillströmmande. Några egentliga eller i England och på en stor del av kontinenten (därför kallad särskilda festligheter voro ej för dagen anordnade, med den till normalspår). Smalare spårvidder användes ibland av enskilda mesta delen högtidsklädda, på de stora planerna framför och på järnvägsbolag av kostnadsskäl – det var billigare att bygga båda sidorna om stationshuset oöverskådligt böljande männis- smalare. Just Småland fick ett stort nät av smalspåriga 891 komassan erbjöd i och för sig en folkfest, och för den myckenhet mm-banor. nyfikna, som dagen till ära och för sitt nöje önskade företaga en Södra Stambanan byggdes 1855-64 av Sveriges Stats- färd om några mil på järnväg, arrangerades med beredvillighet, banor (senare ändrat till Statens Järnvägar, SJ) och sträckte som förtjänar framhållas, så många extratåg för- och eftermid- sig från Malmö till Falköping där den kopplades till Västra dag, dels till Liatorp, dels till Vislanda, som tiden medgav, med Stambanan, Stockholm-Göteborg. Den ursprungliga Södra några hundra personer i varje tåg utan att ändock alla biljett- Stambanan kompletterades 1863-74 med linjen Nässjö- sökandes önskan kunde tillfredsställas. Ett av de från Liatorp Katrineholm, kallad Östra Stambanan, och 1915 öppnade återvändande bantågen, det som avgick från Alvestad kl 12.15 slutligen genvägen från Norrköping via Nyköping till Söder- järnvägstid eller 12.23 lokal tid upptog genom koppling ordina- tälje, så att man fick den resväg som gäller mellan Malmö rie morgontåget från Malmö och medförde sålunda förvisso mer och Stockholm än i dag. än 1000 personer. Vädret var i början vackert, men övergick Till Alvesta nådde stambanan den första september vid middagstiden till ett mer eller mindrehäftigt regn, som ja- 1863. I Nya Wexjö-Bladet beskrivs invigningen av järnvägen gade, så långt utrymmet tillät, de talrika folkhoparna inomhus till Alvesta den 4 september 1863: och först mot aftonen upphörde. 6 Byggnadsminnen i Kronobergs län 7 Alvesta järnvägsstation Gamla stationen och bakom den restaurang- byggnaden, cirka 1875. Några anmärkningsvärda oordningar lära ej ha förefallit Komforten på de tidiga tågen var inte den bästa med och icke heller någon olycka oaktat trängseln utanför biljettkon- nutida mått mätt. Passagerarvagnar hade ingång från lång- toret och väntsalen stundtals var så besvärande, att man knap- sidorna till skilda kupéer. De var ouppvärmda och belys- past utan äventyr, åtminstone för klädesplaggen kunde arbeta ningen bestod av en rovoljelampa. Försök med uppvärmning sig ut eller in. För allt, som till ordningens upprätthållande av I klass-vagnarna gjordes 1864 med värmecylindrar med berodde på vederbörande trafikstyrelse och den för tillfället dit- upphettad sand. Ånga började användas för uppvärmning beordrade kronobetjäningen var emellertid på bästa sätt sörjt. 1871. Toaletter på tågen tillkom året därpå för klass I och II. Även vid Vislanda och Liatorpsstationerna voro talrika folkho- Tåguppehåll gjordes på alla stationer. En tågresa par samlade för att hälsa de kommande och gående tågen.” Malmö-Stockholm tog cirka tolv timmar vid denna tid. Det innebar att det med jämna mellanrum behövdes restau- Det var alltså en stor folkfest i Alvesta när järnvägen ranger där tågen kunde göra måltidsuppehåll. Alvesta låg på invigdes. Den första september 1863 var en tisdag, vilken lagom avstånd från Malmö, så här byggdes förutom stations- tydligen gjorts till en fridag. En annan sak som slår en sen- hus även en järnvägsrestaurang. Det dröjde inte länge innan tida läsare är tidsangivelsen i lokal tid och järnvägstid. Varje också ett hotell öppnade. Alvesta växte därefter snabbt. ort hade sin egen tid, baserat på när solen stod som högst på Järnvägsbygget satte dessutom fart på ekonomin. Ral- himlen (då var klockan 12). På SJ:s stationer och tåg tilläm- larna hade jämförelsevis goda inkomster, som delvis spende- pades dock järnvägstid, som var densamma som lokaltiden rades på plats och bönderna fick inkomster genom körslor, i Göteborg. Privatbanorna införde egna järnvägstider. Det särskilt med fyllning till banvallen. Järnvägen innebar också blev givetvis ohållbart och 1879 infördes gemensam tid för att skogen fick ett högre värde, när timret kunde transpor- hela landet. teras. 8 Byggnadsminnen i Kronobergs län Akvarell över Alvesta station den 2 september 1863 av Bengt Nordenberg. På andra sidan stationen ses det ursprungliga godsmagasinet. 9 Alvesta järnvägsstation I Växjö såg man först med bekymmer på byggandet av Södra Stambanan och att man kom att ligga vid sidan av denna. En diligenslinje mellan Alvesta och Växjö startade genast, liksom planerna på en järnväg. Det tog två
Load more

Recommended publications
  • K Valitet I K Orthet
    • Alvesta • Lessebo • Ljungby orthet K • Markaryd i • Tingsryd • Växjö • Älmhult valitet K Kommunens Kommunens Kronobergsnätverket 2016 Om Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Mått för jämförelse Sedan 2007 genomför Sveriges kommuner och Landsting, SKL, kvalitetsmät- Resultaten jämförs dels inbördes mellan kommunerna i länet, samt med medel- ningen Kommunens Kvalitet i Korthet. Antalet deltagare ökar stadigt, 2016 värdet för samtliga kommuner som deltagit i respektive mätning. Om inget deltog drygt 250 av Sveriges 290 kommuner. I Kronobergs län har kommunerna annat anges är resultaten från år 2016. bildat ett nätverk där vi jämför våra resultat med varandra. För att kunna lära av de bästa redovisas vilka kommuner i riket som har de Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet är att: bästa resultaten. Resultaten har tagits fram genom olika mätningar i kommu- • Kommuninvånarna ska få information om kvaliteten på den service nerna, genom SKLs mätningar, genom privata företags mätningar samt genom som kommunen tillhandahåller. olika nationella mätningar som görs årligen av exempelvis Statistiska Central- • Ge underlag för dialog mellan kommuninvånare och politiker om byrån, Skolverket samt Försäkringskassan. kommunens resultat. • Ge underlag för en del av styrningen och verksamhetsutvecklingen Resultaten finns även på www.skl.se/kkik och www.kolada.se. i kommunen. Kommunens Kvalitet i Korthet består av ett 40-tal mått som är indelade i fem olika områden. FAKTA OM KOMMUNERNA Rikssnitt Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Växjö Älmhult Antal
    [Show full text]
  • Planning for Tourism and Outdoor Recreation in the Blekinge Archipelago, Sweden
    WP 2009:1 Zoning in a future coastal biosphere reserve - Planning for tourism and outdoor recreation in the Blekinge archipelago, Sweden Rosemarie Ankre WORKING PAPER www.etour.se Zoning in a future coastal biosphere reserve Planning for tourism and outdoor recreation in the Blekinge archipelago, Sweden Rosemarie Ankre TABLE OF CONTENTS PREFACE………………………………………………..…………….………………...…..…..5 1. BACKGROUND………………………………………………………………………………6 1.1 Introduction……………………………………………………………………………….…6 1.2 Geographical and historical description of the Blekinge archipelago……………...……6 2. THE DATA COLLECTION IN THE BLEKINGE ARCHIPELAGO 2007……….……12 2.1 The collection of visitor data and the variety of methods ………………………….……12 2.2 The method of registration card data……………………………………………………..13 2.3 The applicability of registration cards in coastal areas……………………………….…17 2.4 The questionnaire survey ………………………………………………………….....……21 2.5 Non-response analysis …………………………………………………………………..…25 3. RESULTS OF THE QUESTIONNAIRE SURVEY IN THE BLEKINGE ARCHIPELAGO 2007………………………………………………………………..…..…26 3.1 Introduction…………………………………………………………………………...……26 3.2 Basic information of the respondents………………………………………………..……26 3.3 Accessibility and means of transport…………………………………………………...…27 3.4 Conflicts………………………………………………………………………………..……28 3.5 Activities……………………………………………………………………………....…… 30 3.6 Experiences of existing and future developments of the area………………...…………32 3.7 Geographical dispersion…………………………………………………………...………34 3.8 Access to a second home…………………………………………………………..……….35 3.9 Noise
    [Show full text]
  • BASE PROSPECTUS Kommuninvest I Sverige Aktiebolag (Publ
    BASE PROSPECTUS Kommuninvest i Sverige Aktiebolag (publ) (incorporated with limited liability in the Kingdom in Sweden) Euro Note Programme Guaranteed by certain regions of Sweden and certain municipalities of Sweden On 2 September 1993 the Issuer (as defined below) entered into a U.S.$1,500,000,000 Note Programme (the Programme) and issued a prospectus on that date describing the Programme. This document (the Base Prospectus) supersedes any previous prospectus. Any Notes (as defined below) issued under the Programme on or after the date of this Base Prospectus are issued subject to the provisions described herein. This does not affect any Notes issued before the date of this Base Prospectus. Under this Euro Note Programme (the Programme) Kommuninvest i Sverige Aktiebolag (publ) (the Issuer) may from time to time issue notes (the Notes) denominated in any currency agreed between the Issuer and the relevant Dealer(s) (as defined below). The Notes may be issued in bearer or registered form (respectively the Bearer Notes and the Registered Notes). Each Series (as defined on page 53) of Notes will be guaranteed by certain regions of Sweden and certain municipalities of Sweden. The final terms (the Final Terms) applicable to each Tranche (as defined on page 53) of Notes will specify the Guarantor (as defined in the terms and conditions of the Notes) in relation to that Tranche as of the issue date of that Tranche. However, other regions and municipalities of Sweden may subsequently become Guarantors under the Guarantee (as defined herein). The Guarantee will be in, or substantially in, the form set out in Schedule 8 to the Agency Agreement (as defined on page 52).
    [Show full text]
  • Social Security and Constraints in Pockets of Local Order
    P60- Time-sensitive governance and timescapes SOCIAL SECURITY AND CONSTRAINTS IN POCKETS OF LOCAL ORDER Uffe Enokson & Rickard Ulmestig ([email protected] & [email protected]), Linnaeus University (Sweden) Abstract Sweden has been presented as an archetype of a welfare state , with a high level of universal ambitions (Esping-Andersen, 1990). At the same time the municipalities are assuming greater responsibility for labour market policies. The aim of this article is to understand its impacts on a local level. In an interview case, we study social workers and young unemployed using a time-geographical approach. The social worker and the young unemployed contribute to the construction of a pocket of local order in the social service office, a social order with explicit power relations, expectations and rules. This is linked to resources and restrictions that influence the possibilities to achieve social security and other goals in certain projects in everyday life. Results also show local variations between the municipalities in handling social security for young unemployed. Keywords: Time geography; social assistance; welfare policy; unemployment, constraints Introduction Youth unemployment, especially among young people with multiple barriers to establishing themselves on the labour market, is a question that has attracted considerable attention among policy makers and researchers (Angelin, 2009; Ulmestig and Marston, 2014). This is very obvious in Sweden due to the high youth unemployment rate in comparison to unemployment in other age categories (see SCB, 2014). A process of decentralization of issues concerning labour market policy has sorted out many of the young unemployed with multiple barriers to become the responsibility of the municipalities and the social assistance system (Köhler et al.
    [Show full text]
  • Kingdom of Sweden
    Johan Maltesson A Visitor´s Factbook on the KINGDOM OF SWEDEN © Johan Maltesson Johan Maltesson A Visitor’s Factbook to the Kingdom of Sweden Helsingborg, Sweden 2017 Preface This little publication is a condensed facts guide to Sweden, foremost intended for visitors to Sweden, as well as for persons who are merely interested in learning more about this fascinating, multifacetted and sadly all too unknown country. This book’s main focus is thus on things that might interest a visitor. Included are: Basic facts about Sweden Society and politics Culture, sports and religion Languages Science and education Media Transportation Nature and geography, including an extensive taxonomic list of Swedish terrestrial vertebrate animals An overview of Sweden’s history Lists of Swedish monarchs, prime ministers and persons of interest The most common Swedish given names and surnames A small dictionary of common words and phrases, including a small pronounciation guide Brief individual overviews of all of the 21 administrative counties of Sweden … and more... Wishing You a pleasant journey! Some notes... National and county population numbers are as of December 31 2016. Political parties and government are as of April 2017. New elections are to be held in September 2018. City population number are as of December 31 2015, and denotes contiguous urban areas – without regard to administra- tive division. Sports teams listed are those participating in the highest league of their respective sport – for soccer as of the 2017 season and for ice hockey and handball as of the 2016-2017 season. The ”most common names” listed are as of December 31 2016.
    [Show full text]
  • Rankings Province of Kronobergs Län
    9/26/2021 Maps, analysis and statistics about the resident population Demographic balance, population and familiy trends, age classes and average age, civil status and foreigners Skip Navigation Links SVEZIA / Småland med öarna / Province of Kronobergs län Powered by Page 1 L'azienda Contatti Login Urbistat on Linkedin Adminstat logo DEMOGRAPHY ECONOMY RANKINGS SEARCH SVEZIA Municipalities Älmhult Stroll up beside >> Ljungby Alvesta Markaryd Lessebo Tingsryd Uppvidinge Växjö Provinces GOTLANDS LÄN KALMAR LÄN JÖNKÖPINGS KRONOBERGS LÄN LÄN Regions Powered by Page 2 Mellersta Övre Norrland L'azienda Contatti Login Urbistat on Linkedin Norrland Adminstat logo Småland med DEMOGRAPHY ECONOMY RANKINGS SEARCH Norra SVEZIAöarna Mellansverige Stockholm Östra Sydsverige Mellansverige Västsverige Province of Kronobergs län Territorial extension of Province of KRONOBERGS LÄN and related population density, population per gender and number of households, average age and incidence of foreigners TERRITORY DEMOGRAPHIC DATA (YEAR 2019) Småland Region med öarna Inhabitants (N.) 201,469 Kronobergs Sign län Families (N.) 91,728 Municipality capital Växjö Males (%) 51.0 Municipalities in Females (%) 49.0 8 Province Foreigners (%) 10.3 Surface (Km2) 9,425.65 Average age 41.0 Population density (years) 21.4 (Inhabitants/Kmq) Average annual variation +1.29 (2015/2019) MALES, FEMALES AND DEMOGRAPHIC BALANCE FOREIGNERS INCIDENCE (YEAR 2019) (YEAR 2019) Powered by Page 3 ^L'azienda Contatti Login Urbistat on Linkedin Adminstat logo DEMOGRAPHY ECONOMY RANKINGS SEARCH SVEZIA Balance of nature [1], Migrat. balance [2] Balance of nature = Births - Deaths ^ Migration balance = Registered - Deleted Rankings Province of kronobergs län the 5 most populated Municipalities: Växjö, Ljungby, Alvesta, Älmhult e Tingsryd is on 18° place among 21 provinces by demographic size is on 15° place among 21 provinces per average age Address Contacts Svezia AdminStat 41124 Via M.
    [Show full text]
  • Arkivbildare, Regionarkivet, Region Kronoberg
    Datum: 2017-11-11 Identifierare: 99936 Handläggare: Caroline Svensson, Kansliavdelningen Arkivbildare, Regionarkivet, Region Kronoberg Arkivbildare Arkivhandlingar, år Alstermo vårdcentral Tom 2010-02-28 Alvesta sjukhem 1967- Alvesta vårdcentral Anestesi, Centrallasarettet Växjö Arbetsterapin, Ljungby lasarett Arbetsutskottet för lasarettet i Ljungby Arbetsvårdsdelegationen 1950-1963 Arbetsvårdsinstitutet 1973-1978 Arvid och Anna Ahls stiftelse 1970- Barnhemmet för varaktig vård i Öjaby 1946 Barnhemsdelegationen 1955-1963 Barnmorskemottagningen, Ljungby lasarett Förvaras i Ljungby Barnmorskestyrelsen 1919-1958 Barnmorskeverksamhet (barnmorskedagböcker) 1882-1950 Barn- och ungdomskliniken, Centrallasarettet Växjö 1950- Barn- och ungdomshabiliteringen, Ljungby 1973- Barn- och ungdomshabiliteringen, Växjö 1973- Barn- och ungdomspsykiatrin, Ljungby Barn- och ungdomspsykiatrin, Växjö 1963- Datum: 2017-11-11 Identifierare: 99936 Handläggare: Caroline Svensson, Kansliavdelningen Arkivbildare Arkivhandlingar, år Beredskapsverksamhet, Landstinget Kronoberg 1951-1998 Birka vårdcentral 1992- Blendagården, Växjö 1969-1991 Braås vårdcentral 1990- Centrala skolstyrelsen 1968-1971 Centrala verkstadsskolorna i Ljungby och Växjö 1945-1971 Centrala vårdyrkesskolan i Växjö 1969-1974 Centrallasarettet Växjö 1900- Centralstyrelsen 1966-1967 Chefläkarhandlingar, primärvården 1987-2010 Dalbo vårdcentral 1989- Direktionen, Sankt Sigfrids sjukhus 1858-1966 Dispensärsbarnhemmet i Vartorp 1927-1945 Dispensärvården 1915-1960 Distriktsgymnastik Lagan 1989-2002 Distriktsgymnastik
    [Show full text]
  • The Future Water Supply of Växjö Municipality
    This paper is English translation of : FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNING FÖR VÄXJÖ KOMMUN - BEDÖMNING AV OLIKA ALTERNATIV. VATTEN 63:299–311. Lund 2007 The Future Water Supply of Växjö Municipality – Evaluation of different alternatives by Nasik Al-Najjar, School of Technology and Design/Civil Engineering, Växjö University, S-351 95 Växjö e-mail: [email protected] Abstract The water supply in Växjö municipality has since 1887 been based on surface water from Lake Helgasjön. A water treatment plant was built in 1957 and was extensively reconstructed in 1969 but there are still problems to accomplish with drinking water quality, mainly related to temperature, smell and taste, manganese and aluminium rest. The present water consumption has periodically approached the water treatment plant maximum capacity. A performed risk analysis showed that catastrophic consequences for the water supply could occur due to an accident in a nearby traffic route or discharges from an industrial area. In 1997 Växjö municipality decided to perform a comprehensive investigation of different alternatives for future water supply. Seven alternatives were evaluated including remedial measures at the present water treatment plant. The chosen alternative was based on supply and conveying ground water from the Berga Esker in Ljungby municipality. Re-infiltration of ground water will be used to guarantee the required water quality and quantity and will be implemented in autumn 2008 with a planned supply of 200 l per second delivered to about 70,000 persons in the municipalities of Växjö and Alvesta. The article describes the different alternatives, motives for the chosen alternative and the evaluation procedure. Key words – Ground water, infiltration, water supply, water treatment, Växjö municipality Sammanfattning Dricksvattenförsörjning i Växjö kommun har sedan 1887 baserats på ytvatten från Helgasjön.
    [Show full text]
  • Kommunens Kvalitet I Korthet Kronoberg 2014
    Foto: Linn Ahlex Foto: www.smalandsbilder.se KOMMUNENS KVALITET I KORTHET KRONOBERG 2014 MARKARYDS KOMMUN 2 Kommunens Kvalitet i Korthet Om KKiK Mått för jämförelse Sedan 2007 genomför Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kvalitets- Kommunens Kvalitet i Korthet består av ett 40-tal mått som är indelade i fem mätningen Kommunens Kvalitet i Korthet. Antalet deltagande ökar olika områden. Resultaten, som redovisas på de följande sidorna, jämförs dels stadigt, 2014 deltog 225 av Sveriges 290 kommuner. I Kronobergs län har inbördes mellan kommunerna i länet samt dels med medelvärdet för samtliga kommunerna bildat ett nätverk där kommunerna jämför sina resultat med kommuner som deltar i projektet i riket. I vissa fall finns ett medelvärde för varandra. rikets samtliga kommuner och då sker jämförelsen istället med dessa. Om inget annat anges är resultaten från år 2014. Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet är att: .kommuninvånarna ska få information om kvaliteten på den service som För att kunna lära av de bästa redovisas vilka kommuner i riket som har de bästa kommunen tillhandahåller resultaten. Resultaten har tagits fram genom olika mätningar i kommunerna, .ge ett underlag för dialog mellan kommuninvånare och politiker om genom SKLs mätningar, genom privata företags mätningar samt genom olika kommunens resultat nationella mätningar som görs årligen av exempelvis Statistiska Centralbyrån, .ge ett underlag för en del av styrningen och verksamhetsutvecklingen i Skolverket och Försäkringskassan. kommunen Adresser till uppgifter som används
    [Show full text]
  • Banverket's Annual Report
    Banverket’s Annual report 2009 The Annual Report Banverket must submit an annual report to the Government not later than 22 February each year, in accordance with the ordinance on annual accounts and budget documentation (2000:605). The accounts must refer to the most recently completed financial year, in this case 2009. Some figures are accompanied by additional figures in brackets. Unless otherwise indicated the figures in brackets are the figures for the previous year. As the annual report includes many monetary amounts, the abbreviations SEK thousand (thousands of Swedish kronor), SEK million (millions of Swedish kronor) and SEK billion (billions of Swedish kronor) are used. Contents Director-General’s comments on the past year 4 Summary of operations during the year 6 Banverket’s operational areas 8 Developing Banverket’s railway network 9 Delivery of train paths 19 Sectoral duties and administration 26 Transport policy goals and results 32 Function goals – an accessible transport system 33 Consideration goal – safety, health and environment 44 Other reports 50 Banverket’s Profit Centres 56 Banverket Production 59 Banverket ICT 60 Banverket Railway Training Centre 61 Banverket Material Services 61 Employees 62 Financial Accounts 67 Income and expenditure account 68 Balance sheet 69 Appropriation account including presentation of authorisation 70 Funds statement 72 Summary of key figures 73 Notes 74 Signing of the Annual Report 80 Auditors’ Report 81 Board of Directors and Management Group 82 The Swedish railway network Brief facts
    [Show full text]
  • Sweden Facing Climate Change – Threats and Opportunities
    Sweden facing climate change – threats and opportunities Final report from the Swedish Commission on Climate and Vulnerability Stockholm 2007 Swedish Government Official Reports SOU 2007:60 This report is on sale in Stockholm at Fritzes Bookshop. Address: Fritzes, Customer Service, SE-106 47 STOCKHOLM Sweden Fax: 08 690 91 91 (national) +46 8 690 91 91 (international) Tel: 08 690 91 90 (national) +46 8 690 91 91 E-mail: [email protected] Internet: www.fritzes.se Printed by Edita Sverige AB Stockholm 2007 ISBN 978-91-38-22850-0 ISSN 0375-250X Preface The Commission on Climate and Vulnerability was appointed by the Swedish Government in June 2005 to assess regional and local impacts of global climate change on the Swedish society including costs. Bengt Holgersson Governor of the County Administrative Board in the region of Skåne was appointed head of the Com- mission. This report will be subject to a public review and will serve as one of the inputs to a forthcoming climate bill in 2008. The author have the sole responsibility for the content of the report and as such it can not be taken as the view of the Swedish Government. This report was originally produced in Swedish. It has been translated into English and the English version corresponds with the Swedish one. However, one chapter with specific proposals for changes in Swedish legislation was not translated, nor were the appendices translated. Hence, these are only available in the Swedish original version. Contents 1 Summary................................................................... 11 2 The assignment and background.................................. 35 2.1 The assignment, scope and approach.....................................
    [Show full text]
  • Verksamhetsberättelse 2019
    Verksamhetsberättelse 2019 Miljö- och byggsamverkan Kronoberg-Blekinge Verksamhetsberättelsen ger en kort och överskådlig beskrivning av aktiviteter och innehåll inom miljö- och byggsamverkan Kronoberg år 2019. Mer information aktiviteter finns på miljö- och byggsamverkans blogg. Det går också bra att kontakta samordnaren. I texten som följer markeras aktiviteter som berört miljösamverkan (M) och aktiviteter som berört byggsamverkan med ett (B). Medlemmar år 2019 Miljösamverkan, 19 medlemmar (M) Kommuner- Alvesta, Karlskrona, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Miljöförbundet Blekinge Väst, Ronneby, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö, Älmhult. Länsstyrelsen i Kronobergs län och Länsstyrelsen i Blekinge län. Region Blekinge är medlem år 2019 men har sagt upp medlemskapet från och med 31 december 2019. Byggsamverkan, 10 medlemmar (B) Kommuner- Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Ronneby, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö, Älmhult. Länsstyrelsen i Kronoberg. Samordnare miljö- och byggsamverkan (M) (B) Region Kronoberg är huvudman för miljö- och byggsamverkan och har haft samordningsansvaret under året. Samordnaren har Region Kronoberg som arbetsgivare och är placerad på Regional utveckling, Hållbar tillväxt. Samordnartjänsten är en heltidstjänst och arbetstiden fördelas 50% i miljösamverkan och 50% i byggsamverkan. Styrgrupp (M) (B) Styrgruppen för miljö- och byggsamverkan består av förvaltningschefer för miljö- och byggkontor eller liknande samt chefer inom miljöskydd och samhällsbyggnad på länsstyrelserna. Under 2019 genomfördes fyra styrgruppsmöten på Regionhuset i Växjö- 15 mars, 17 maj, 13 september samt 6 december. Ordförandeskapet för mötena roterar mellan styrgruppsmedlemmarna. Förtroendevalda (M) (B) Den 22 mars ordnade miljö- och byggsamverkan en utbildningsdag i miljöbalken samt plan- och bygglagen för förtroendevalda i miljö- och byggnämnder. 116 förtroendevalda samt förvaltningschefer från medlemskommunerna deltog i utbildningsdagen. Utbildningsdagen hölls på Växjö konserthus. Dagen leddes av en jurist med lång och bred erfarenhet av miljöbalken och PBL.
    [Show full text]