DOCSLIB.ORG

Examensarbete Ämneslärare För Gymnasiet 300 Hp

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Examensarbete Ämneslärare För Gymnasiet 300 Hp Examensarbete Ämneslärare för gymnasiet 300 hp Den humoristiske profeten En kvalitativ studie av tre av Carl Michael Bellmans texter Examensarbete i svenska för ämneslärare 15 hp Halmstad 2021-06-22 Erik Hesselgren Högskolan i Halmstad Akademin för lärande, humaniora och samhälle Uppsats 15 hp, Svenska språket 61–90 / 7,5 hp, Svenska språket 31–60 Författare: Erik Förnamn: Hesselgren Den humoristiske profeten En kvalitativ studie av tre av Carl Michael Bellmans texter Handledare: Daniel Möller VT 2021 Abstrakt Denna litteraturstudie undersöker tre av Carl Michael Bellmans texter för att undersöka deras relevans i svenskundervisningen, samt om och vad deras parodiska upplägg säger om Bellmans attityd gentemot kristendomen och Gamla testamentet. Undersökningen fokuserar på epistel nr 23, sång nr 35 och sång nr 41. Studien grundar sig på en kvalitativ litteraturundersökning där hermeneutiken används för att tolka fram ett resultat, för att sedan med hjälp av relevant forskning inom ämnet, analysera det framtagna resultatet. Utöver tidigare forskning kommer även litteratursociologisk teoribildning användas för att analysera empirin. Undersökningen urskilde en del tendenser och då framförallt det faktum att Bellman förmänskligar gestalter och berättelser ur Gamla testamentet med hjälp av allusion. I frågan om Bellmans parodi, visar studien att denna genre används av Bellman för att ta ner religionen och dess karaktärer till en lägre och mer samhällsnära nivå. Studien påvisar slutligen även att Bellmans relevans inom svenskundervisningen framför allt ligger i komiken och nöjet med att läsa lyrik som kan ses som mer verklighetsnära för eleverna. Innehållsförteckning 1. INLEDNING .............................................................................................................................................. 1 1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING .......................................................................................................................... 1 1.2 DISPOSITION .............................................................................................................................................. 2 1.3 BAKGRUND ................................................................................................................................................ 2 1.3.1 PARODI HOS BELLMAN ............................................................................................................................... 4 1.4 TIDIGARE FORSKNING ................................................................................................................................... 5 1.5 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ........................................................................................................................... 9 1.6 METOD OCH MATERIAL .............................................................................................................................. 10 2. RESULTATANALYS ................................................................................................................................. 11 2.1 EPISTEL 23 .............................................................................................................................................. 11 2.2 SÅNG 35 ................................................................................................................................................. 17 2.3 SÅNG 41 ................................................................................................................................................. 22 2.4. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ...................................................................................................................... 27 3. SAMMANFATTNING .............................................................................................................................. 31 4. SLUTORD ............................................................................................................................................... 32 LITTERATURFÖRTECKNING ............................................................................................................................. 33 1. Inledning ”Supa, dricka och ha sin flicka, är vad sancte Fredman lär”, skrev Carl Michael Bellman (1740-1795) en gång. Denna bild av en försupen trubadur eller diktare är troligtvis den bild majoriteten av oss har av vår kära nationalskald. Den yngre generationen må kanske enbart känna igen Bellman i sällskap av en rysk och en tysk. En blandning av dessa bilder må inte vara helt missvisande, Bellman var trots allt en lyriker som skrev komiska texter samtidigt som han aldrig spottade i glaset och trivdes som bäst i Stockholms krogkvarter. Bellmans förkärlek för fest och lust syns tydligt i de två huvudverken, Fredmans epistlar och Fredmans sånger. Bellmans kärlek för parodi och ironi syns tydligt i dessa verk och i en del av dessa sånger och epistlar syns tydliga allusioner och anspelningar på texter och gestalter ur Gamla testamentet. Detta kan ses som extra intressant då Bellmans litterära karriär hade sin början i översättning av religiösa dikter, framför allt från Tyskland och Frankrike. Det är därför intressant att se hur Bellman använder humor kopplat till texter med religiös anspelning. Tar han hjälp av religionen för att skapa komisk lyrik eller underhåller han genom att göra religionen till objekt för förlöjligande? Bellmans parodiska och ironiska skrivande må inte ha en given plats inom svenskundervisningen och faller hos vissa bort i urvalet kopplat till författare under upplysningen. Frågan är dock om inte Bellman bör användas i större utsträckning i svenskundervisningen och bör han inte hans plats i det litterära finrummet ses som självklart? 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att med hjälp av litteratursociologisk teoribildning undersöka ett urval av Carl Michael Bellmans texter och dess förhållande till kristendomen, samt deras relevans och möjliga användningsområden inom nutida svenskundervisning. Studien ämnar undersöka Fredmans epistel nr 23 och Fredmans sånger nr 35 och 41. Undersökningen kommer utgå ifrån följande frågeställningar: • På vilket sätt målar Bellman upp en bild av kristendomen med hjälp av parodi? • Vilken attityd till kyrkan och kristendomen går att se i de utvalda texterna av Bellman? 1 • På vilket sätt går det att se en relevans av användandet av Bellman i svenskundervisningen? 1.2 Disposition Denna studies disposition kommer vara uppdelad och presenteras under ett flertal rubriker samt underrubriker. Efter inledning, syfte och frågeställningar samt denna del fortsätter arbetet med att ge en kort bakgrund över Bellmans liv, epoken han var aktiv i samt en förklaring av begreppet parodi i Bellmans verk. Efter bakgrunden presenteras relevant forskning inom studiens fält och en övergriplig syn på forskningsfältet som helhet kommer ges men även en mer genomförlig förklaring av tre valda forskningstexter kommer presenteras. Vidare i uppsatsen kommer studiens valda teoretiska utgångspunkt, litteratursociologi, redovisas. I denna del förklaras de tre aspekter av vald teori som kommer användas i analysen av resultatet. Efter detta presenteras uppsatsens metod och material för att sedan komma fram till resultatanalysen. Resultatet presenteras och analyseras med hjälp av hermeneutisk lyriktolkning samt litteratursociologisk teoribildning. Under rubriken resultatanalys kommer empirin även diskuteras i korrelation med tidigare forskning, som tagits upp tidigare i uppsatsen. Under rubriken diskussion och slutsatser kommer det som framkom i resultatanalysen diskuteras för att besvara studiens tre frågeställningar. I besvarandet av den tredje frågeställningen, angående Bellmans relevans i svenskämnet, kommer även den didaktiska implikationen diskuteras. Avslutningsvis kommer det en kortare sammanfattning om studiens helhet, där uppsatsen kortfattat redogörs för från inledning till slutsats. Samtliga av Bellmans texter som används i denna studie ligger som bilagor i slutet, efter litteraturförteckningen. 1.3 Bakgrund Under denna rubrik kommer det redogöras för relevant bakgrund till studien. Det ges även en definition av parodi i Bellmans lyrik. En kortare beskrivning av Bellman och Fredmans epistlar och sånger samt en kort litteraturhistorisk överblick kommer även presenteras. Carl Michael Bellmans mest kända verk är Fredmans epistlar som publicerades 1790 men påbörjades redan 20 år tidigare. (Hillbom 1994:10–12). Bellman undervisades i tidig ålder inom språk och skrivkonst och debuterade år 1757 med en del översättningar från tyska och 2 franska samt ett antal religiösa dikter. 1758 tog Bellmans litterära karriär en ny väg och ”Tankar om flickors ostadighet”, som var en moraliserande satirisk text, publicerades anonymt (Hillbom 1994:10–12). Hädanefter blir satir och humor ett frekvent använt verktyg av Bellman vilket leder till att den bibelparodiska sången ”Gubben Noak” skrivs 1766. Även om Fredmans sånger inte är en del av Fredmans epistlar, finns det en likhet i allusionen och förlöjligandet av kristendomen i en del sånger, framför allt sångerna nr 35–43. Namnet Fredmans epistlar är en allusion på Nya testamentet och mer precist en allusion på Paulus epistlar (Hillbom 1994:18). Paulus epistlar riktas är skrivna till rad kristna församlingar medan Bellmans verk, Fredmans epistlar, riktar in sig mot en annan typ av församling, nämligen krogens. Budskapet i stora delar av Fredmans epistlar mynnar ut i njutning och sprit, och redan i epistel nummer två får man läsa: ”Supa, dricka,
Load more

Recommended publications
  • Vinglas Och Timglas I Bellmans Värld
    Vinglas och timglas i Bellmans värld Fehrman, Carl 1995 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Fehrman, C. (1995). Vinglas och timglas i Bellmans värld. (Absalon : skrifter / utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund; Vol. 8). Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Carl Fehrman Vinglas och timglas i Bellmans värld 1 ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Vinglas och timglas i Bellmans värld Carl Fehrman ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Helgonabacken 12 223 62 LUND Carl Fehrman och Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund 1995 Redaktion för skriftserien: Birthe Sjöberg (red), Peter Luthersson, Anders Mortensen, Anders Palm, Per Rydén, Johan Stenström, Rolf Yrlid, Jenny Westerström.
    [Show full text]
  • Innehåll - Alla Häften
    Innehåll - alla häften Carl Michael Bellman 1990 Gubben Noak Carl Michael Bellman 1990 Är jag född så vill jag leva Carl Michael Bellman 1990 Nå skruva fiolen Carl Michael Bellman 1990 Fjäriln vingad Carl Michael Bellman 1990 Fredmans sång nr 5 (C) Carl Michael Bellman 1990 Så lunka vi så småningom Carl Michael Bellman 1990 Gustafs skål Carl Michael Bellman 1990 Flodens sorl Carl Michael Bellman 1990 Tjänare Mollberg Carl Michael Bellman 1990 Ren calad jag spå och tror Carl Michael Bellman 1990 Movitz helt allena Carl Michael Bellman 1990 Vaggvisa för min son Carl Carl Michael Bellman 1990 Liksom en herdinna Carl Michael Bellman 1990 Vila vid denna källa Carl Michael Bellman 1990 Evert Taube 1991 Flickan i Havanna Evert Taube 1991 Den sköna Helén Evert Taube 1991 Midsommarballaden Evert Taube 1991 Som stjärnor små Evert Taube 1991 Skärgårdsfrun Evert Taube 1991 Serenaden i Prästgatan Evert Taube 1991 Linnéa Evert Taube 1991 En söndagsmorgon bittida Evert Taube 1991 Havsörnsvals Evert Taube 1991 Tatuerarevalsen Evert Taube 1991 Än en gång däran Evert Taube 1991 Fritiof och Carmencita Evert Taube 1991 Fritiof i Arkadien Evert Taube 1991 Tango i Nizza Evert Taube 1991 Brudvals Evert Taube 1991 Den glade bagarn i San Remo Evert Taube 1991 Rosa på bal Evert Taube 1991 Inbjudan till Bohuslän Evert Taube 1991 Ellinor dansar Evert Taube 1991 Vals på Ängön Evert Taube 1991 Ingrid Dardels polska Evert Taube 1991 Dan Andersson 1992 Jungman Jansson Dan Andersson 1992 Till min syster Dan Andersson 1992 Per Ols Per Erik Dan Andersson 1992 Balladen
    [Show full text]
  • Musikcaféprogram
    Musikcaféprogram Alviks Kulturhus hösten 2019 Kl. 14-17 Alviks medborgarhus, Nockebysalen 7/9 Musikcafé tema C.M. Bellman ”Hvila vid denna källa, Ulla, min Ulla” Redan i skolan kom de flesta av oss i kontakt med Bellmans oförglömliga gestalter och sånger. Genom åren har vårt land haft många stora visdiktare och trubadurer men störst av dem alla anses kanske Carl Michael Bellman I sina visor berättade han om livet i Stockholm på 1770-talet och skildrade med humor och värme sina diktade figurer som Fredman, Ulla Winblad, Movitz, fader Berg, gubben Noak och Mollberg för att nämna några. Till höstens första musikcafé har vi bjudit in en av våra bästa Bellmantolkare, trubaduren Bernt Törnblom som spelar och sjunger ur Fredmans Epistlar och Sånger samt berättar om Bellmans händelserika liv. 5/10 Musikcafé tema Ulf Peder Olrog ”Samling vid pumpen, Bullfest bullfest” Ulf Peder Olrog skrev många populära sånger och de flesta av oss har nog någon gång nynnat på en ´Olrogdänga´. Rumba i Balders hage, Ett öre mer för mjölken, Konserverad gröt, Köp en tulpan, Mera bruk i baljan boys, Schottis på Valhall, Tjo och tjim och inget annat, Violen från Flen och Vi har varit på turné är några exempel på hans omfattande produktion av välkända visor. I år är det Olrogjubileum; 100 år sedan han föddes och vem kan vara bättre lämpad att i ord och ton tolka Ulf Peder än hans son, trubaduren Bengt Olrog. 2/11 Musikcafé tema Cornelis Vreeswijk ”Balladen om Herr Fredrik Åkare och den söta Fröken Cecilia Lind” Av alla våra trubadurer och visförfattare är nog Cornelis den som blivit mest folkkär.
    [Show full text]
  • Carl Michael Bellman in Atlanta
    Published by the American Union of Swedish Singers www.auss.org In its 122nd year of Performing Svenska Sånger in America Volume CXXII April, 2014 No. 4 Carl Michael Bellman in Atlanta At a Nordic Lodge meeting on March 23rd, the Vasa Drängar presented a pro- gram about Carl Michael Bellman, in- cluding a talk by Professor Jay Lutz. Bellman, who lived between 1740 and 1795 was one of Sweden’s most well- known and beloved song-writers. King Gustaf III was an avid supporter and pa- tron. As a thank-you, Bellman wrote several songs in honor of the king, such as Gustafs skål. The murder of the king in 1792 was a terrible blow for Bellman. He had received not only encouragement from Gustaf III but also financial sup- port. The following years were a degrad- ing catastrophe and, in 1794, Bellman Vasa Drängar in action, accompanied by Bo Hörnfeldt on the guitar. was arrested for his debts and incarcer- ated. This broke his health, and he died performed to the troubadour’s own guitar songs they learned. Others of Bellman’s in penury shortly after his birthday in accompaniment. Indeed, there were other most well-known songs are, to just February 1795. troubadours in the 18th century, but none mention a few: Fjäriln vingad syns på Bellman performed his songs to his of them went down in history. It actually Haga, Nå skruva fiolen, Vila vid denna own accompaniment on the cittern, a flat- took another century before Swedish källa and Solen glimmar blank och trind. bottomed lute-like stringed instrument, troubadours (“vissångare”) of importance Many of Bellman’s songs were translated dating from the Renaissance.
    [Show full text]
  • Bokstavsordning – Alla Sånger
    Bokstavsordning – alla sånger Ack vad för en usel koja Stockholmssånger 1995 Ack, annorlunda var det i Paris! Evert Taube – Här kommer Fritiof Andersson! 2005 Ack, nu är det vinter 50 sånger från Solglimtens äldreboende Ack, nu är det vinter Januari börjar året 2000 Ack, om jag vore domare 22 Skillingtrycksvisor 2002 Ack, om Stockholm vore mitt Emil Norlander 2008 Ack, Värmeland du sköna Ack, Värmeland du sköna… 1995 Ack, Värmeland du sköna Välkommen hem! 2017 Adam och Eva Melodi: Sandahls kanon 2013 Adjö, farväl för sista gång 22 Skillingtrycksvisor 2002 Adjö, farväl för sista gång 50 sånger från Solglimtens äldreboende Adjö, farväl för sista gång Gamla visor och skillingtryck 2000 Adjö, farväl för sista gång Vi sålde våra hemman 1998 Adress: Rosenhill Allt har sin tid 2000 Adventstid Det är kvinnan bakom allt 2002 Adventstid Julsånger 2015 Aftonen 50 sånger från Solglimtens äldreboende Aftonklockorna Ingeborg 2001 Aftonro Ruben Nilson, Allan Edwall, Mats Paulson 2008 Aj, aj, aj, vilken röd liten ros Säg det i toner 2005 Albertina Evert Taube – Här kommer Fritiof Andersson! 2005 Albin och Pia Ingeborg 2001 Albin och Pia På allmän begäran 2006 Alexander´s ragtime band Evergreens 2004 All my loving Blomman 1999 Alla fåglar kommit re´n 27 sånger 1998 Alla fåglar kommit re´n Gamla visor och skillingtryck 2000 Alla fåglar kommit re´n Januari börjar året 2000 Alla har glömt Schlagerhäftet 2010 Alla har vi varit små Ingenting är längre som förut 1997 Alldeles lagom Alldeles lagom 2016 Allt detta och himlen därtill Alldeles lagom 2016 Alpens
    [Show full text]
  • Bellman I Danmark En Analys Av Tre Danska Översättningar Av Fredmans Epistel N:O 36
    Bellman i Danmark En analys av tre danska översättningar av Fredmans Epistel N:o 36 Jacob Öhman Ämne: Svenska 3 med självständigt arbete Poäng: 15 hp Ventilerad: Handledare: Ola Nordenfors & Lise Horneman Hansen Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser Lärarprogrammet i Svenska Innehållsförteckning Inledning 3 Kort om Bellmans inflytande och mottagande i Danmark 3 Syfte och frågeställning 4 Metod 4 Analys 5 Analys av Fredmans Epistel N:o 36 5 Analyser av de Danska översättningarna 10 Kort om Charles Kjerulf 10 Analys av Charles Kerulfs översättning av Fredmans Epistel N:o 36 10 Kort om Johannes Marer 15 Analys av Johannes Mares översättning av Fredmans Epistel N:o36 15 Kort om Leif Bohn 18 Analys av Leif Bohns översättning av Fredmans Epistel N:o36 18 Jämförelse av Kjerulf, Marer och Bohn 23 Sammanfattning 28 Slutsats 28 Litteraturlista 29 Bilagor 30 Bilaga 1: Kjerulfs översättning och översättning översatt till svenska 30 Bilaga 2: Marers översättning och översättning översatt till svenska 35 Bilaga 3 Bohns översättning och översättning översatt till svenska 40 Bilaga 4: Bellmans Fredmans Epistel N:o 36 (original) 45 2 Inledning Carl Michael Bellman levde mellan 1740-1795. Under dessa 55 år satte han avtryck och lämnade efter sig en litterär, poetisk och musikalisk skatt som få andra har lyckats med. I Sverige har han varit föremål för forskning och tolkning för en rad forskare, musiker och andra inom den litterära och poetiska sfären. Inte minst har hans Fredmans Epistlar blivit tolkade och analyserade. Bellmans samhällsskildrade texter med dolda budskap och ironi har lockat många att gräva i hans verk. Men han är inte bara en förebild på den svenska scenen.
    [Show full text]
  • 8. Sweden Before Fernando
    Tagg: Fernando the Flute (IV) 267 8. Sweden before Fernando Under the heading ‘Chile, Sweden and the USA’ (pp. 241-257) I argued that most Swedish listeners were able, at the time of Fernando’s release, to connect the song’s ‘Andean’ sounds and the ‘fighting for freedom’ of its lyrics to the plight of the Chilean people after the fascist coup of 1973. That perspective is certainly important but it addresses only one aspect of the song’s wider Frn08-Sweden1.fm. 2017-11-07, 12:06 2017-11-07, Frn08-Sweden1.fm. meaning. Just as relevant to its semiotics is the musical and political climate of mid-1970s Sweden, more specifically the stand-off, mentioned in the pref- ace, between a certain type of left-wing radicalism and populist notions of entertainment. That contradiction was typified by opposing attitudes to- wards Abba, their songs and performances. To grasp such ideological as- pects of the band and its output, including Fernando, it’s necessary to unravel the strands of Abba’s musical background and the values ascribed to that heritage by Swedish audiences of the day. It’s a process that demands some knowledge of specifically Swedish popular music phenomena; and it’s why this chapter explains topics like gammaldans, folkmusik, visa, schlager, dans- band, svensktopp and progg. Anglocentrics may be tempted to dismiss this na- tional focus as peripheral but I maintain that it is central to the semiotics of Fernando, not least because Abba’s international appeal was, as I will argue later (p. 000), to a significant extent contingent on their being Swedish.
    [Show full text]
  • Lärarmaterial
    ROMEO & JULIA KÖREN LÄRARMATERIAL Ja, må han leva! - Bellmans begravning Musik Carl Michael Bellman | Idé och regi Benoît Malmberg 1 CARL MICHAEL BELLMAN (1740–1795) Carl Michael Bellman levde i Stockholm på 1700-ta- Bellman själv. let och har blivit berömd över hela världen för sina sånger och texter. När Bellman var 14 år började han Kungen i Sverige på Bellmans tid hette Gustaf III. prata på vers under en feberattack. Hans föräldrar Gustaf III var mycket intresserad av musik och teater såg det som ett tecken på att han var ovanligt och lät Bellman vara vid hovet och sjunga och spela begåvad och bestämde att han skulle få en egen lärare sina sånger som underhållning. Gustaf III ordnade och lära sig spela luta. även ett arbete till Bellman som gav honom bra betalning. Bellman gifte sig och fick fyra barn med Bellman blev mycket bra på att dikta och på att spela en kvinna som hette Lovisa Grönlund. Under en tid citern, som hans luta kallades. När han växte upp på 1700-talet är Bellman kungens favorit och hans vi- fick Bellman en sträng religiös uppfostran men som sor är mycket populära i både hovet och bland folket. vuxen var han trött på bibeln och alla figurer i den. Han började skriva visor som drev med de personer Efter några år av festande och drickande går det prästerna pratade om i kyrkan. sämre och sämre för Bellman. Han har stora skulder och försöker köpa sig fri genom att ta lån för att bet- En av de mest kända visorna av Bellman är Gubben ala skulderna.
    [Show full text]
  • Bellman Og Danmark
    Color profile: Disabled Composite Default screen Bellman og Danmark 1 O:\Pub\Produktioner\7917-094-3 Bellman\Bellman Del 1.vp 21. april 2004 10:12:23 Color profile: Disabled Composite Default screen 2 O:\Pub\Produktioner\7917-094-3 Bellman\Bellman Del 1.vp 21. april 2004 10:12:23 Color profile: Disabled Composite Default screen Fr. Birket-Smith, Torben Krogh, O. Schoning, Ejnar Thomsen og Karl Warburg Bellman og Danmark Fem komparative studier udgivet med indledning og noter af Jens Kr. Andersen Selskabet Bellman i Danmark 3 O:\Pub\Produktioner\7917-094-3 Bellman\Bellman Del 1.vp 21. april 2004 10:12:23 Color profile: Disabled Composite Default screen Fr. Birket-Smith, Torben Krogh, O. Schoning, Ejnar Thomsen og Karl Warburg: Bellman og Danmark – Fem komparative studier udgivet med indledning og no- ter af Jens. Kr. Andersen Skrifter udgivet af Selskabet Bellman I Danmark, bd. 3, redigeret af Jens Kr. Andersen og under medvirken af Hans Lundsteen. © Selskabet Bellman i Danmark & Jens Kr. Andersen, 2004 Udgivet af Selskabet Bellman i Danmark gennem Multivers Academic (www.multivers.dk) Udgivet med støtte fra: Clida Fonden Københavns Universitet Statens Humanistiske Forskningsråd Tryk: Nørhaven Book, Viborg Mekanisk, fotografisk eller anden gengivelse af denne bog eller dele heraf er kun tilladt i overensstemmelse med overenskomst mellem Undervisningsministeriet og Copy-Dan. Enhver anden udnyttelse uden skriftligt samtykke fra Multivers ApS er forbudt ifølge gældende dansk lov om ophavsret. Undtaget herfra er korte uddrag til brug for anmeldelser. ISBN 87-7917-094-3 Printed in Denmark, 2004 4 O:\Pub\Produktioner\7917-094-3 Bellman\Bellman Del 1.vp 21.
    [Show full text]
  • N:O 3 Anno 2007
    Hwad Behagas? Somnia plus vigili quam dormienti nocent Bellmanssällskapets Medlemsblad N:o 3 Anno 2007 Mina damer och herrar, Den 15 september 1976, på dagen för 31 år sedan, inledde Vitterhetsakademien ett 3-dagars symposium; “Tio forskare om Bellman”. Redaktören för den symposieskrift som följde var en ung man vid namn Horace Engdahl. Två av de medverkande forskarna var James Massengale och Lars Lönnroth, vilka finns med här också idag. Herr Engdahls närvaro i dessa vackra lokaler är nu av mer permanent art. 1976 var alltså sist det begav sig. Det var sist det arrangerades ett brett vetenskapligt symposium kring den störste sångaren som Norden bar. Det är således hög tid att så sker igen. Vid Symposiet 1976 diskuterade Olof Byström Standardutgåvans framtid, den vetenskapligt kommenterade utgåvan av Bellmans diktning, som Bellmanssällskapet haft som sitt främsta uppdrag alltsedan begynnelsen 1919. Initiativtagare till Standardutgåvan och Bellmanssällskapet var den självlärde brukskassören i Surahammar, Arvid Stålhane. Han ansåg att det saknades en vetenskapligt hållbar och någorlunda fullständig utgåva av Bellmans skrifter. Han sökte kontakt med professor Henrik Schuck - som ställde sig positiv till Stålhanes projekt. Bellmanssällskapet bidades. I styrelsen ingick bla Martin Lamm, Erik Axel Karlfeldt, Albert Engström, Bellmanssångaren Vicke Andrén och Agne Beijer. En solid klubb av samtidens stora män, representerande såväl poesin, musiken som bildkonsten. Projekt Standardutgåvan är nu fört i hamn - efter ca 80 år! Första volymen Fredmans epistlar, utkom 1921. 82 år senare, år 2003, kom den, om icke viktigaste, så nödvändigaste delen, volym 20, Register. Docent Gunnar Hillbom, som 1980, hade haft ansvar för utgivningsarbetet krönte det med en registerdel, färdigställd blott några månader innan han gick bort i sin cancersjukdom.
    [Show full text]
  • Carl Michael Bellman Framsidans Kopparstick Visar Södermalm Som Det Såg Ut Omkring 1700
    Carl Michael Bellman Framsidans kopparstick visar Södermalm som det såg ut omkring 1700. Iförgrunden ligger Södra Nämndhuset, som idaginrymmer Stadsmuseets lokaler. Kyrkan vi ser är Maria kyrka. Alldeles intill kyrkan, till höger på bilden ligger ett stort hus med torn, det är det Dauerska huset. Här växte Carl Michael upp tillsammans medflerasyskon. Gutår båd natt och dag! Fredmans epistel nr 1 D A7 D A7 Gutår, båd natt och dag! Gutår, ett laga fång! D D Ny vällust, nytt behag! vår sorgedag är lång; Fukta din aska lång är buteljen; A A fram brännvinsflaska, trumla reveljen; E7 A E7 A lydom Bacchi lag! supom om en gång! E7 A E7 A Gutår båd natt och dag! Vår sorgedag är lång. DG DG Si vår syster Cajsa Stina Cajsa Stina står och tappar E7 A E7 A si hur hennes flaskor skina, hela hjärtat i mig klappar. Dm A Dm A kära, ta hit stopet, Bara ingen stopet, Dm A Dm A Dm A Dm A kära, ta hit stopet, grina, bara ingen stopet nappar D G D A7 D D G D A7 D grina, svälj och drick, som jag. då gör jag min svanesång. Är jag född så vill jag leva Fredmans sång nr 16 D G A7 D G A7 Är jag född, så vill jag leva Mina dagar då försvinna D E7 A D E7 A och må väl på bästa vis, lustigt på min sorgepark; D G A7 D G A7 som en Adam med sin Eva Venus bliv vår hjärtgudinna, D A7 D D A7 D uti paradis; Bacchus strupmonark.
    [Show full text]
  • Inför Prov På VISOR Och Svenska Visdiktare, Åk 8
    Inför prov på VISOR och svenska visdiktare, åk 8 Provet kommer innehålla: lyssningsexempel Du ska känna igen några vanliga folkvisor och skillingtryck som vi sjungit på lektionerna. Du ska kunna några visor och vem av de tre visdiktarna som skrivit dom. Spellista med svenska visdiktare finns på spotify: musikerika82010 https://open.spotify.com/user/musikerika82010/playlist/6zHts7xwbgZ7zVEETEflCA faktafrågor Du ska känna till lite fakta om de tre visdiktarna vi pratat om tex förnamn, efternamn, ungefärliga levnadsår, lite om uppväxt och levnadssätt, vanligt förekommande teman i sångerna. öppna frågor där du ska resonera kring musikens betydelse och visans funktion När du förbereder dig för detta är det viktigt med dina egna tankar i samband med det vi pratat om på lektionerna och att du läser lite mellan raderna och kopplar ihop de olika personerna. Tänk både gamla visors funktion och vad vi i nutiden använder visor till. Möjligheten finns att göra detta resonemang muntligt i form av att du spelar in ditt svar. Du ska genom provet visa att du: Vet vad som kännetecknar VIS- genren och i vilka sammanhang visor är vanligt förekommande Känner igen några vanliga skillingtryck och visor Kan lite om 3 kända svenska visdiktare: BELLMAN, TAUBE och VREESWIJK Kan föra resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt haft för individer och samhällen VISOR finns som en del i nästan alla kulturers folkmusik. Svenska folkvisor är gamla. De kallas Folkvisor om de har text (och folkmelodi om det är bara musiken som bevarats). Några noter fanns inte förr utan man sjöng som man mindes och det fördes vidare till yngre generationer.
    [Show full text]