Dubbelhelix! Tvivlen På Dna-Spiralen

Dubbelhelix! Tvivlen på dna-spiralen

No2 2020

VIRUS Så har mänskligheten hanterat utbrott genom tiderna

+ Spritinitiativet Max IV accelererar Öppen publicering ANNONS

Change is here

ChemPubSoc Europe has transformed into Chemistry Europe.

European Journal of Inorganic Chemistry European Journal of Organic Chemistry

Front Cover: Farheen Fatima Khan, Abhishek Dutta Chowdhury, and Goutam Kumar Lahiri Bond Activations Assisted by Redox Active Ligand Scaffolds Front Cover: Place your cover credit here over a maximum of 3 lines

Cover Feature: K. Tanaka et al. Rhodium-Catalyzed ortho-Bromination of O-Phenyl Carbamates Accelerated by a Secondary Amide-Pendant Cyclopentadienyl Ligand

01/2020

Our mission is Batteries & Supercaps ChemBioChem to evaluate, publish, disseminate and amplify the scientiﬁ c excellence of Combining Chemistry and Biology chemistry researchers from around the globe in high-quality publications. ChemCatChem The European Society Journal for Catalysis We represent 16 European chemical societies and support their members ChemElectroChem at every stage of their careers as they strive to solve the challenges that impact humankind. We value integrity, openness, diversity, cooperation ChemistryOpen and freedom of thought. Chemistry—Methods New Approaches to Solving Problems in Chemistry Chemistry Europe ChemistrySelect ChemMedChem 16 chemical societies With 72 Fellows recognized for excellence in chemistry From 15 European countries ChemPhotoChem 14,000 million downloads Who co-own 16 scholarly in 2019 journals ChemPhysChem 9,800 articles published And represent over in 2019 ChemPlusChem 75,000 chemists A Multidisciplinary Journal Centering on Chemisty ChemSusChem www.chemistry-europe.org Chemistry–Sustainability–Energy–Materials ChemSystemsChem

published in partnership with

Advertorial_CE_AD 210x297_FINAL.indd 2 13.03.20 15:21 No 2 2020 InnehållIntro

Signaler 6 Kemisveriges spritinitiativ 22 hjälper vården. De gör fartygsbränsle av lignin. 7 Karin Markides: Från Chalmers till American University of Armenia. 8 Lys upp med tobak. 9 Max IV har fått fart. Stort kemimöte skjuts upp. 10 Digital tvilling vässar kemifabriken. 12 KTH-forskare bakom lovande antikroppstest. Krönika 13 Ulf Ulfvarson: Färdplan för lönsamma plastkassar. Riktigt ond kemi 14 Elaka virus har drabbat oss genom tiderna. Tvivlen på dna-spiralen 22 Dubbelhelixstrukturen var ifrågasatt under 1950-talet. Kemi i Finland 26 Finska gymnasieskolan får en ny läroplan, igen. Karriär 28 Får stöd för att bilda en materialhubb i Stockholm. 29 Avhandlingen: Bättre förutsägelser ger bättre separation. 30 Pre-print-servrar gör artiklar öppna direkt. Då är de dock inte granskade. Till minne av 31 Torbjörn Norin. Recension 32 Miljöframgångar. Till sist 34 Johan Rudolph Glauber var 14 kemist och entreprenör. Medlemssidan 35 Kemitidskrifter samlas under nytt namn.

9 7 BILD: AMANDA BERGLUND, LENRICK, FILIP MRC LONDON INSTITUTE OF MEDICAL SCIENCES, SCIENCE PHOTO LIBRARY/TT BILD

Kemisk Tidskrift 3 Ledare

ges ut av Svenska Kemisamfundet med 4 nr/år Svårt att labba Adress: Kemisk Tidskrift Svenska Kemisamfundet Wallingatan 24, 3 tr 111 24 Stockholm på distans www.kemisamfundet.se Chefredaktör: Siv Engelmark, Vetenskapsmedia, ör vad som känns som en evighet sedan förberedde siv.engelmark@ vi Kemisk Tidskrift 1/2020. Rapport från de lyckade vetenskapsmedia.se, 65:e Berzeliusdagarna, glädje över den mycket po- 070-560 02 14 sitiva läsarenkäten, puffar för det andra nationella Ansvarig utgivare: kemimötet, oro över att laborationer i större skala Agneta Sjögren, är något som är i riskzonen, och mycket mer. På Svenska Kemisamfundet, sidan 8 i samma nummer, en notis med en kryo- agneta.sjögren@ elektronmikroskopbild av strukturen hos spikproteinet på det nya kemisamfundet.se, virus som bara några veckor tidigare var något som fanns långt borta, 070-811 52 60 Fmen redan när tidningen landade i brevlådan hade kommit hit. Grafisk form: Sedan mitten av mars har corona och covid-19 dominerat all ny- Jesper Möller, hetsrapportering och försöken att bromsa sjukdomsspridningen på- Content Innovation, ci.se verkar allas vardag och liv. Värst är det för dem som redan är sjuka, de Språkgranskning: som har svårt att klara en ”vanlig” förkylning. Alla känner nog någon Lili Guggenheimer som förlorat minst en närstående, så också Kemisamfundet. Annons och prenumeration: På ungefär en vecka ställde gymnasieskolor och universitet om Agneta Sjögren, agneta. till undervisning på distans, hemtentamina och webbmöten. Några [email protected] av mina kollegor kämpade sista veckan i mars med förinspelning av 070-811 52 60 Power point-föreläsningar. Andra föreläser via Zoom i realtid, enligt Produktion: det schema som normalt hade gällt. Att undervisa en skärm är, hm, Vetenskapsmedia i Sverige AB platt. Är tempot rätt? Hänger studenterna med? Är de med över huvud Respons: Valhallavägen 117 F taget? Det är svårt att veta när man inte som vanligt kan känna av och helena.grennberg@ 115 31 Stockholm ställa kontrollfrågor som kan besvaras med enkla gester. Men det går kemi.uu.se [email protected] ändå, någorlunda. www.vetenskapsmedia.se Laborationer på distans? Nja. Sådana Redaktionsråd: där det väsentliga är att jobba med mätda- Ordförande: Ulla Nyman, ta kan fungera, men de som introducerar IKEM; Daniel Brandell, Uppsala och tränar viktiga metoder kan inte enkelt universitet; Leif Jönsson, och säkert genomföras och examineras via Umeå universitet; Sven Zoom, så sådant måste vänta till senare. Järås, KTH; Anna Kärrman, Forskningslaboratorierna är igång. Men Örebro universitet; Olle seminarier är inställda och konferenser som Matsson, Uppsala universitet; skulle ha gått under vår och försommar är Henrik Pedersen, Linköpings inställda eller uppskjutna, även Svenska universitet; Oleg Pajalic, Kemisamfundets möte SCS 2020 som i stället Chalmers och Perstorp; Petter blir SCS 2021. Persson, Lunds universitet; Vi får se hur det utvecklar sig de närmaste Henrik Sundén, Chalmers. månaderna. Förhoppningsvis kan vi alla Omslag: Amanda Berglund. återgå till normaldrift när det är dags att Tryck: Pipeline Nordic. välkomna studenter till en ny hösttermin i Upplaga: 3 100. mitten av augusti. Kemisk Tidskrift är medlems- tidning för Svenska Kemisam- TACK KEMI som ger oss tvål, handsprit, rent fundet. Följ @kemisktidskrift vatten, toapapper, läkemedel och allt annat på Facebook, Twitter och som hjälper oss i vår vardag, även denna Instagram. ovanliga vår.

Helena Grennberg är ordförande i Svenska Kemisamfundet och professor

i kemi vid Uppsala universitet. PERNILLAFOTO: SJÖHOLM

4 Kemisk Tidskrift Shimadzu_Kemisk_Tidskrift_0520.qxp_210x270 24.04.20 10:20 Seite 1

ANNONS

Milstolpar att fira. Framtider att skapa.

Detta är något att fira, men det är framför allt en möj- Nästa generations instrument med högre känslighet, lighet att utforma framtiden: Shimadzus lösningar för effektivitet och exakthet masspektrometri fyller 50 år. Med en historia fylld av baserat på en kombination av miniatyrisering, auto- innovationer och milstolpar driver Shimadzu arbetet för matisering och integrering. nya tekniska och operationella möjligheter för analys av okända substanser med högkänsliga MS-instrument. Visionära spjutspetsapplikationer som förenar MS Användare vinner på företagets högteknologiska funk- och medicinsk teknik tioner i kombination med vetenskapliga och innovativa samt planer på helt nya onsite-applikationer inom kapaciteter. bland annat livsmedelsindustrin och för hemmet.

Rutinapplikation-, samt forskning och utvecklings- laboratorier använder sig av kvadrupol-MS och högupplösande TOF-MS i kombination med tekniker som GC, LC, MALDI och ICP.

www.shimadzu.se/celebrating_50_years vardags är så långsiktigt. Detta De gör råolja Signaler var akut och fick gå före allt annat. Jag jobbade 50 timmar för fartyg per vecka med handsprit de 3,5 av lignin veckor det pågick, säger Berit Olofsson, som är professor i Svenska Sekab ska organisk kemi vid Stockholms tillsammans med det universitet. nederländska kemiföre Nu har industrin kommit taget Vertoro bygga en igång med leveranser och Berit storskalig demonstra Olofsson och de andra kemis tionsanläggning för att terna har återgått till forskning producera råolja av lignin, och undervisning. som är en restprodukt från – När vi hade riktig snurr massatillverkning. levererade vi över 2 000 liter Lignin är en komplicerad per dag. Det blev lite av en och svårnedbrytbar orga fabrik som funkade allt bättre, nisk förening som är svår men vi började bli slitna. Vi att vidareförädla. I dag an levererade 22 000 liter på några vänds ligninet främst som veckor, säger hon. eldningsbränsle. Massa bruken eldar med den i PRODUKTIONEN HAR krävt sodapannorna. Tekniken många snabba lösningar. Rå att omvandla den till råolja varorna räckte inte till. Isopro har utvecklats av Vertoro. panol, som enligt regelverket Den första produkten ska användas för att denaturera som ska tillverkas i demo- alkoholen, var slut i hela Euro anläggningen är biodriv pa. Folkhälsomyndigheten var medel för fartyg. Det är snabba med att revidera förord mindre krav på samman ningen och Stockholmskemis sättningen i drivmedel för Kemister på terna kunde ersätta isopropa marina motorer än för mo företag och nolen med tert-butanol. torer för bilar och flygplan. universitet har Cytiva – tidigare GE Health – Vi börjar med sjöfarten ryckt ut för care – i Uppsala skänkte 12 000 eftersom vi har en kund att tillverka liter etanol. Absolut vodka gav som vill ha bränsle. På desinfektions medel. 3 000 liter. sikt tänker vi oss olje – Vi kände att vi ville hjälpa raffinaderi där vi gör fler till med det vi kan göra under biobaserade produkter och rådande omständigheter. Så bränsle också för fordon, när Stockholms universitet säger Adnan Cavka, som är kontaktade oss var det själv teknik- och utvecklingschef klart för oss att ställa upp, på Sekab E-Technology. Kemisveriges berättar Inga Ljung vid Anläggningen ska byggas Cytiva, som annars använder i Örnsköldsvik men har bli etanolen i tillverkningen av vit försenad, då tester som kromatografimedia. ska göras i Nederländerna spritinitiativ Industrin hjälper till också har skjutits fram på grund med produktion. Örnsköldsvik av coronaspridningen. företaget Sekab hade i början hjälper vården av maj tillverkat 120 000 liter hand- och ytdesinfektion av bland annat etanol från Domsjö Universitet och företag har till Fabriker. verkat tusentals liter handsprit. I Skåne har flera företag 51 gått ihop för att tillverka PROCENT hand- och ytdesinfektion till Så stor var andelen KEMISTERNA VID Stockholms och Lunds universitet gjort självkostnadspris. Perstorp kvinnor bland nybörjar doktoranderna år 2019. Det är universitet var först. Redan i handsprit för leverans till när som står för tillverkningen första gången som kvinnorna mitten av mars kunde de leve liggande sjukhus. hade i början av maj produ är fler än männen. I teknik rera den första egentillverkade – När jag insåg hur akut cerat 150 000 liter och fortsät och naturvetenskap är an handspriten till Danderyds behovet var på sjukhusen ter så länge det finns en brist delen mindre. Där är 40 respektive 38 procent sjukhus. Därefter har också släppte jag allt annat. Det vi som de vanliga leverantörerna av nybörjarna kemiinstitutioner vid Umeå jobbar med på universitetet till inte kan möta. kvinnor. ISTOCKPHOTO ENGELMARK. SIV FOTO: TEXT:

6 Kemisk Tidskrift HALLÅ DÄR Signaler

jobbar för att kunna bygga ut universitetet. Då ska vi ha ett kemilabb. Det är viktigt ock så för utbildningar inom hälsa, ingenjörs ”Jag jobbar för vetenskap, arkeologi och entreprenörskap. Var kommer era studenter ifrån? – De flesta är från Armenien eller ättling ar till armenier från andra länder. Vi skulle kunna bli bättre på att attrahera även de att bygga ut som inte har armenisk härkomst. Samtidigt är det svårt att ta in fler. Klassrummen är fyllda hela tiden. Många studenter arbetar på dagarna och studerar på nätterna. Hur fick du jobbet? universitetet” – En forskare på Princeton föreslog mitt namn för rekryteringsfirman i New York. Mitt arbete på Chalmers hade betydelse. Hallå där Karin Markides, kemiprofessor När jag kom dit gjorde vi en stor förändring och tidigare rektor för Chalmers, som över hela universitetet. Vi skapade sedan förra året är rektor för American uni styrkeområden för att koppla komplexa versity of Armenia i staden Jerevan. Läro utmaningar till discipliner och gjorde det sätet är anslutet till University of California. tillsammans till en stor framgång. Jag Varför har University of California ett känner mig inspirerad att utforska universitet i Armenien? hur man gör motsvarande – Universitetet bildades efter en stor förändringar i ett jordbävning i Armenien i slutet av 1980- annat land. talet. Väst var med och byggde upp de – Siv Engelmark drabbade områdena igen. Två forskare med armenisk bakgrund vid Berkeley-universi tetet som var experter på jordbävningar involverades och lyckades förmå sitt universitet att lägga till ytterligare ett campus, i huvudstaden Jerevan. På vilket sätt kan ni vara med och utveckla landet? – Vårt universitet är västerländskt och fullt ackrediterat. Armenien har sedan 2018 en regering med unga och ambitiösa personer, som vill utveckla landet och samarbeta med oss. � – Universitetet måste ses som en aktör som har en naturlig roll i arbetet med att Karin lösa samhällsutmaningar. Själva insikten kanske är lättare i ett land som Armenien, Markides som värderar kunskap högt och verkligen Rektor vid American söker lösningar för att de måste bygga allt University of Armenia från början. Däremot är genomförandet en i Jerevan, vill bygga större uppgift då resurserna är små och ett kemilabb på utmaningarna många. universitetet. Universitetet utbildar i flera ämnen och bygger upp forskning inom etisk ekonomi, folkhälsa och AI. Hur är det med kemi? – Vi är starka inom miljöområdet och har kemi på miljösidan, inom åter vinning, ansvarsfull gruvdrift och biodiversitet. Kemi kräver dock mycket pengar och labb och det har vi inte haft möjlighet till. Vi lever så här långt på donationer. Nu bygger vi ut forskningen och samarbeten med industrier och regioner och då kommer

FOTO: BENJAMINFOTO: DUBUIS andra intäktsströmmar. Jag

Kemisk Tidskrift 7 IntroSignaler BILDEN

Lys upp trädgården med tobak Det nystartade företaget Planta har tillsammans med forskare vid Imperial College i London lyckats få fram en självlysande tobaksplanta. De har fört in fyra gener från den bioluminiscenta svampen Neonothopanus nambi och på så sätt fått tobaksplantan att lysa. Bioluminiscens uppstår när energin från en biokemisk reaktion avges som ljus. Det finns ett antal självlysande djur, mikroorganismer och svampar. Fenomenet före kommer dock inte naturligt i växter. Även tidigare har det gjorts försök att få växter att lysa, men de metoder som har an vänts har antingen varit dyra eller gett väldigt svagt ljus. Den genmodifierade tobaks plantan lyser både i mörker och i dagsljus med ett ljus som är synligt för blotta ögat. Enligt forskarna, som har publicerat sina rön i Nature Biotechnology, kan tekniken i framtiden användas för att synliggöra exempelvis hormo ners aktivitet inne i växten. Den kan också användas för att mäta växters reaktion på stress och miljöförändringar, som exempelvis torka – eller för att lysa upp trädgården

med lysande växter. TEXT: SIV ENGELMARK, FOTO:MRC LONDON INSTITUTE OF MEDICAL SCIENCES

8 Kemisk Tidskrift TEXT: SIV ENGELMARK. FOTO: FILIP LENRICK val tillverkar som värmeväxlare, atomnivå. kemiska reaktionerändanerpå material, proteiner, ytor eller attundersöka – strålrören –för vänder experimentstationerna an lärosäten och från företag Forskare fart. hög igång med menärnu start fick entrög ACCELERATORN MAXIV fart fått har IVMax iLund forskare den nya anläggningen. forskare dennyaanläggningen. I fjolanvändenärmaresjuhundra En av användarna ärAlfaLa i Lund för hardenuanväntför ettspeciellt Där rättigenom. ser mikroskop närmare på. Vanliga optiska av forskare intresserade atttitta ärföretagets Det korrosion. mot avlager skyddar kromoxid som av etttvå, tre nanometer tjockt Ytorna stål. är täckta rostfritt Produkterna tillverkas oftai processer. industriella ning för flödesutrust separatorer och ett mikroskop vid Max IV IV Max vid mikroskop ett Axel Knutsson, forskare Knutsson, forskare Axel vid använder Alfa Laval, för att titta på ytor. på titta att för miljoner, ska öka. IV,anslag tillMax iår310 attrådets propositionen kommande forsknings tillden isittinspel därför vid Vetenskapsrådet. infrastruktur forskningens huvudsekreterare irådetför är som Halleröd, Björn säger strålrör attflerblirklara, med ökaritakt Driftkostnaderna kan utnyttja anläggningen. kommande årenattman så för de finansieringen att säkra 2018.skapsrådet huvudfinansiärenmed Veten isamarbete upprättades som helt enligtdenya tidsplanerna Nu elva ärsnart idrift,vilketär av sjuplaneradestrålrörigång. Vetenskapsrådet föreslår stora problemet nuär – Det ningen 2016ningen var baratre Tvåårefter invigstart. fickentrög anläggningen Men unika experiment. ligare strålröröppnatför harytter dess Sedan fjol. i iseptember experiment påverkas av uppvärmning. hurden kromoxiden och världen både harsett som deendai förmodligen bilden av oxiden.Viär terade av gråskale attse vid Lundsuniversitet. forskare med samarbete Laval. påAlfa materialspecialist upp, Axel Knutsson, säger händer närdenvärms vad och den fungerar som våra kunderattveta hur och oss ärviktigtför Det istålet. legeringsämnen hurdenpåverkasoch av vad oxideninnehåller kemiskanalys,göra se grader. Vikandessutom den värms, upptill1 kromoxiden påverkas när den nanometertjocka nu.Vitittarpåhur just finnsi som pet världen sionselektronmikrosko avancerade fotoemis Maxpeem. IV, vidMax mikroskop MAXPEEM – Viblevextremt exal i hargjorts Arbetet – Det ärdetmest öppnades för för öppnades 000 den kemiutbildningsomlockar bildningen ikemiLundtill Det görcivilingenjörsut hösten 2020.Deladtvåa: flest förstahandssökande Civilingenjör iteknisk FÖRSTAHANDSSÖKANDE och ordförande i organisa och ordförande universitet Linköpings vid professor är som dersen, Pe Henrik säger i stället, år nästa det arrangera att oss på ta att för snabbt oss iLinköping vi beslutade mötet, upp skjuta att tet engelska namn.fundets Society, som är Kemisam Chemical Swedish för står SCS där 2021, SCS i stället år. det blir Nu nästa till upp iår, ijuni i Linköping skjuts hållits ha skulle som 2020, SCS kemimötet stora Det uppskjuts kemimöte Stort år. Nu blir det alltså 2021. år. alltså det blir Nu tredje vart eller vartannat arrangera det därefter att var Målet 2018. iLund hölls inriktningar, alla för samt gemen mötet, stora första år. varje möten Det egna arrangerat samfundet Kemi inom avdelningarna stället. i år nästa kommer de att svarade flesta spontant iår. med varit ha De skulle de som föredragshållare kontaktat har Vi föredrag. samma nästan har och ring planer.årets mar, enligt som precis midsom före veckan blir iår. varit ha skulle Tiden det som likadana nästan tionskommittén. – När vi fattat beslu fattat vi – När Tidigare har de olika olika de har Tidigare plane all kopierar – Vi blir plats och Upplägg 81 kemi vidKTHoch kemisk biologi, Linköping.

Kemisk 9 Tidskrift

Signaler

Vinsterna med en virtuell fabrik är flera. Inom utveckling går det att testa massor av nya lösningar utan att störa produktionen. De bästa kan sållas fram och sedan testas i den verkliga miljön. Genom att modellen Digital har koll på alla parametrar i produktionen kan den styras och optimeras i varje ögon blick. En annan vinst är att underhålls insatser kan förutses. En som arbetat många år med digitala tvillingar inom processindustrin är Costas Pantelides, kemiprofessor tvilling vid Imperial College i London och grundare av företaget Process System Enterpri ses, som nyligen köptes av Siemens. På IVA-semi nariet berättade han om vässar hur kemiföretag kan an vända digitala tvillingar och AI. – Det gäller att se bortom all hajp och se vilka nytta du kan ha av tekniken, vilka problem den kemi- kan lösa, säger han. Digitala tvillingar är inte heller något helt nytt. De kan ses som en utveckling av icke-uppkopplade simu leringsmodeller. Men tack vare allt mer sensordata, beräkningskraft i molnet och fabriken nya algoritmer, kan modellerna nu styra sin fysiska motsvarighet och kan fatta egna I framtiden räcker det inte med en fysisk kemi beslut i realtid. fabrik. Den har också en digital motsvarighet, OLIKA INDUSTRIER har kommit olika långt i den här utvecklingen. Några som ligger EN DIGITAL TVILLING. Där styrs och testas långt framme är exempelvis fordonstill processer, som i verkligheten. Målet är att verkarna. Processindustrin har mycket att tjäna på att utveckla digitala tvillingar, spara pengar genom snabbare utveckling och menar Costas Pantelides. – Ju mer jag förstår av vad som händer effektivare produktion. i min anläggning, desto bättre kan jag utnyttja den och behöver inte lika stora säkerhetsmarginaler. Han varnar för att bara stödja sig på data et talas i dag om digitala tvillingar inom allt från processen vid utformningen av den di från vård till stadsplanering. Med hjälp av gitala tvillingen. Ofta är den inte tillräcklig. virtuella, uppkopplade kopior av maskiner, Det är viktigt att även baka in vetenskaplig fabriker eller hela städer ska verksamheter kunskap om själva kemin och fysikaliska vässas. Här gäller det att kemiindustrin samband. Denna kunskap kombineras hänger med, menar Magnus Nydén, sedan med verkliga data. Här kommer AI teknikchef på det nystartade företaget in i bilden. Med hjälp av maskininlärning, Liquid Wind. Nyligen höll han ett semina en gren inom AI, lär sig modellen hur rium på Ingenjörsvetenskapsakademien, anläggningen uppför sig i realiteten och IVA, om digitala tvillingar. Syftet var att förbättras ju längre den körs. kemibranschen skulle få upp ögonen för – Men AI är bara ett redskap för att lösa utvecklingen. det ingenjörsmässiga problemet, säger – Det är något annat än traditionell Costas Pantelides. processteknik. Vi pratar om en total Magnus Nydén har anammat idéerna. sammankoppling av alla digitala verktyg så Parallellt med planeringen av Liquid Winds att hela fabriken kan köras digitalt, säger första fabrik utvecklas även en digital

Magnus Nydén. tvilling. ISTOCKPHOTO,DULUX/SIEMENSBILD: 10 Kemisk TidskriftD ”Det krävs stor digital mognad” När Perstorp byggde en ny fabrik för mjukgörare i Stenungsund för några år sedan satsade företaget på att samtidigt utveckla en digital simuleringsmodell, en så kallad operator training simulator. Där kunde ope ratörerna lära sig att köra fabriken, samtidigt som alla processer kunde valideras och säkerhetssystemen kunde testas virtuellt i förväg. – Vi gick igenom varenda detalj för att se hur fabriken betedde sig och kunde göra viktiga justeringar innan den körde igång, säger Oleg Pajalic, adjungerad professor på Chalmers och huvudforska re inom processteknologi på Perstorp, en roll som innebär Dulux Australia 6 intelligensnivåer att han jobbar med företagets har byggt en digital långsiktiga teknikutveckling. tvilling i färgfabriken hos digitala Tack vare simuleringsmo norr om Melbourne. tvillingar dellen tog det två veckor från start upp till full kapacitet, Konsultbolaget ÅF (Afry) har gjort en modell över i stället för en månad. Trots – Det kommer att innebära enorma olika intelligensnivåer för det har Perstorp inte utnyttjat fördelar när vi bygger fler enheter och digitala tvillingar. tekniken på fler ställen. Enligt licensierar vår teknik, säger han. Oleg Pajalic krävs en större Nivå 0: Planen är att bygga en stor mängd Inte uppkopplad digital digital mognad för att ta sig an anläggningar för grön metanol. El från simuleringsmodell som används mer tekniskt komplexa digita förnybar energi ska ge vätgas genom för att konstruera eller simulera la lösningar, där det inte är så elektrolys av vatten. Vätgasen ska blandas en produkt eller process. enkelt att räkna på vinsten. med koldioxid som fångas in från industri Nivå 1: – När du byter en maskin i skorstenar och bilda metanol. Målet är att Uppkopplad simuleringsmodell fabriken är det lätt att räkna kunna börja leverera metanol, främst som som får data om sin fysiska ut hur lång tid den tar att fartygsbränsle, 2023. motsvarighet i realtid. räkna hem, men det är svårare Nivå 2: med digitala produkter, säger DEN DIGITALA TVILLINGEN ska bland annat Den digitala tvillingen kan han. minimera energiförbrukningen och styra användas för att diagnosticera På sikt är det nödvändigt produktionen av vätgas till timmar då det hur produkten eller processen att digitalisera fabrikerna och fungerar just nu. finns gott om förnybar el. Den ska också Oleg Pajalic är övertygad om användas i utvecklingsarbetet och för att Nivå 3: att digitala tvillingar kommer köra den framtida produktionen. Den digitala tvillingen kan räkna att bli ett viktigt inslag i fram – Det är inget annat än en detaljerad ma ut när produkten eller processen tidens kemiindustri. Ett steg kommer att få sämre funktion. tematisk formel, som beskriver hela pro på vägen är nya modeller med cessen från elektrolysen till att koldioxid Nivå 4: maskininlärning som testas slås samman med vätgas över katalysatorn, Med hjälp av AI lär sig den inom underhållet. för att bilda metanol, säger Magnus Nydén. digitala tvillingen av egna och – Vi tittar just nu mycket på andras erfarenheter och kan själv Att kemiindustrin ökar takten inom sin föreslå förbättringsåtgärder. maskininlärning för att opti digitalisering ser han som ofrånkomligt. mera produktionsprocesser – Det behövs nytänkande. Branschen Nivå 5: och underhållet för att kunna behöver svänga om mot en mer digital och Den digitala tvillingen styr förutse när en maskin, appa den fysiska motsvarigheten på hållbar framtid. egen hand och fattar egna beslut rat eller en fabrik går åt fel – Marie Alpman, frilansjournalist och ersätter operatören. håll.

Kemisk Tidskrift 11 Signaler

ett eller två proteiner. Det test Vaccin i som Peter Nilsson tillsammans med kollegerna My Hedham fas I-försök mar och Sophia Hober har tagit I mars började en vaccin fram letar efter antikroppar kandidat mot covid-19 att mot flera av coronavirusets testas i de första studierna proteiner, eller delar av prote på människa. Vaccinkan inerna. didaten har tagits fram av För att ett svar ska räknas forskare vid den amerikan som positivt måste det finnas ska läkemedelsmyndig antikroppar mot två. heten i samarbete med – Ett av proteinerna i vårt kolleger i bioteknikföre test är hela det så kallade spik taget Moderna, där Astra proteinet som viruset använder Zeneca är delägare. 45 fris för att fästa vid mänskliga ka frivilliga mellan 18 och celler, i rätt struktur. Övriga är 55 år deltar i studierna, kortare bitar av virusproteiner, där olika doser av vaccinet berättar Sophia Hober, som är utvärderas för att faststäl professor i bioteknik vid KTH la att det är säkert och ger och har hand om produktionen immunsvar hos deltagarna. av proteiner.

TILLVERKNINGEN SKER i ett bioprocesslabb på KTH. Hela Testar redan spikproteinet produceras i godkända humanceller, medan mindre läkemedel bitar av virusproteiner till verkas i kolibakterier. WHO ska i ett stort globalt Testet letar – Det finns inte så många samarbete testa antivirala efter anti proteiner på ytan av viru läkemedel som finns på kroppar mot set. Vi tar mest fram marknaden för att se om bland annat varianter av spik de har effekt på covid-19. spikproteinet proteinet, säger I Sverige testas läke som viruset Sophia Hober. använder för medlen remdesivir och att fästa vid För tester hydroxyklorokin. De klinis celler. na fästs varje ka försöken ska göras vid proteindel på en de universitetskliniker som fluorescerande vårdar covid-19-patienter. magnetkula. De pla Samtidigt har EU:s läkeme ceras sedan tillsammans delsmyndighet EMA star med blodprover i små brunnar tat en så kallad löpande KTH-forskare på en så kallad mikrotiter granskning av remdesivir platta med 384 brunnar. När för att snabba på utvärde de blandas fastnar eventuella ringen av behandlingen. bakom lovande antikroppar på proteinerna och kan detekteras. Instrumentet som gör jobbet läser av en brunn åt gången. Oncopeptides antikroppstest Testet har kontrollerats mot jätteemission omkring 400 kända prover. Läkemedelsbolaget KTH-forskarnas test letar efter Dels prover som blodgivare Oncopeptides har fått in antikroppar mot många proteiner. lämnat 2019, dels från patien hela 1,4 miljarder kronor i ter som har blivit friska efter en nyemission. Pengarna covid-19-infektion. ska bland annat finansie FORSKARE VID Scilifelab metoder för att analysera hund – Det ser väldigt bra ut. Vi ra fortsatt utveckling av och KTH har tagit fram ett ratals prover parallellt. De har har hittills inte sett något falskt bolagets läkemedelskan antikroppstest som ska visa vi nu använt för att leta efter positivt eller falskt negativt didat Melflufen, mot blod om någon varit infekterad av antikroppar mot coronaviruset, svar. Som forskare vet jag att cancerformen multipelt coronaviruset Sars cov-2. säger Peter Nilsson, som är det inte finns hundra procent myelom, som nu utvärde – Min grupp letar vanligen professor i proteomik vid KTH rätt. Någon gång kommer ras i flera kliniska studier. efter autoantikroppar som och Scilifelab. det att bli fel, men ännu har Läkemedlet har beviljats bildas vid olika autoimmuna De flesta tester som finns i det inte hänt, säger Sophia så kallad särläkemedels

sjukdomar och har tagit fram dag letar efter antikroppar mot Hober. status i USA och i Europa. TEXT: SIV ENGELMARK. BILD: KTH, JASON MCLELLAN/UNIVREITY OF TEXAS I AUSTIN

12 Kemisk Tidskrift KRöNIKA Signaler

utilization, infångning och användning av kol. Det gör man på Island. Jag föreslår en trevlig sjöresa, säger Milja. De tar tåget till Danmark, färja till Färöarna och sedan en färja till Island. I Reykjavik hyr de varsin cykel och beger sig till Grindavik där de tas emot hos Carbon Recycling International. Företaget framställer fossilfri metanol. Koldioxid i rökgaserna från kraftverket Svartsengis re agerar med vätgas och det bildas metanol. Vätgasen framställs genom elektrolys av Färdplan för vatten med geotermiskt framställd el.

NÄR DE ÄR hemma igen träffas de på en arbetslunch. Med är också Magnus, företa gets ekonomichef. Onkel säger att han är lönsamma imponerad av islänningarna. Men i Sverige är marken inte vulkanisk – ingen geo termisk el – och han tänker inte flytta. – Då gör vi fossilfri bioplast av metanol från skogsråvara, säger Milja. Jag har räk plastkassar nat på det. Sveriges konsumtion av plast bärkassar motsvarar knappt 1 500 ton kol Regeringen har infört skatt på plast- per år. Enligt Skogsindustrierna absorberar svensk skog årligen 500 ton koldioxid per bärkassar. ULF ULFVARSON, professor kvadratkilometer räknat som kol. Teore emeritus vid KTH, har mött (den fiktiva) tiskt skulle vi klara oss med tre kvadratki lometer skog. Med tio kvadratkilometer är tillverkaren Onkel Enkel. vi på den säkra sidan och kan ta in en del av fördyringen på sågade trävaror. – Fördyringen! Onkel blir alltmer dyster. Vad kostar skog? –Det är bara en engångskostnad, försäk ”ONKEL ENKEL han är rik. Han har en rar Milja. För tio kvadratkilometer prima fabrik. Varje dag så glad han går, dit skog får vi nog betala 500 miljoner kronor. och nya pengar får.” Det sjöng Hasse – Vad? Så du tycker att vi ska tillverka Alfredson i en av sina fantastiska färre plastpåsar till högre kostnader? barnvisor. Välkänt är att Onkel tap –Ingen fara, säger Milja. Regeringen kom pade brallorna sedan han stoppat en mer med subventioner, det är jag säker på. miljon silver och guld i fickorna. Onkel skrattar uppgivet och citerar Onkel drog dock upp brallorna Ronald Reagan: ”Om något rör sig, beskatta och fortsatte den lönande tillverk det. Om det fortsätter röra sig, reglera det. ningen av plastbärkassar. Men han Om det slutar röra sig, subventionera det”. är inte längre glad och nöjd. Reger ingen har infört skatt på plastbär DEN BLYGE EKONOMICHEFEN, som dittills suttit kassar för att minska förbrukningen tyst, begär ordet: Det finns något som ni av dem. har missat. I regeringens PM om ärendet står det att kassar av bioplaster också be ONKEL HAR lunchsammanträde med skattas, säger han. Milja, företagets utvecklingschef. – Vad är det du säger? undrar Onkel. – Vår kära konkurrent kastar Varför sitter vi då här? Jag säljer! redan in handduken, säger han. Ekonomichefen fortsätter: Avfallspåsar Nu säljer jag fabriken medan jag får omfattas inte av punktskatten. något för den och drar mig tillbaka Det blir alldeles tyst vid bordet. Plötsligt med pengarna. utropar Onkel: Vi är räddade! Vi struntar Milja protesterar: i bioplast och tillverkar en vanlig plastpå – Låt oss i stället göra som många se, som används både som bärkasse och andra tillverkare. Vi gör plastbär ögonen i honom: Det finns kol runt om avfallspåse. Vi kan kalla den Allpåsen. kassar av fossilfri råvara. kring oss som inte är fossil – koldioxid. Hon Onkel skakar på huvudet. sträcker upp händerna i luften. Ulf Ulfvarson är teknologie doktor – Det går inte. Varifrån ska vi ta kolet i – Nästan tusen miljarder ton. Det är i kemisk teknologi och professor emeritus

FOTO: ALEXANDERFOTO: DONKA plasten? Milja lutar sig fram och spänner bara att använda med carbon capture and i arbets- och miljövetenskap vid KTH.

Kemisk Tidskrift 13 Riktigt ond kemi Det här är ett bearbetat utdrag ur Virus: Riktigt ond kemi av Ulf Ellervik (e-bok, Fri tanke Riktigt förlag 2020). �

Coronaviruset är inte det första helt okända virus som drabbar världen. Ulf Ellervik berättar om VIRUS GENOM HISTORIEN, och om hur vi människor hanterat utbrotten.

Text Ulf Ellervik Illustration Amanda Berglund När smittkopporna härjade under

1700-talet dog 60 miljoner européer. feber, muskelvärk och huvudvärk och efter ytterligare några dagar kommer kopporna. Spanska sjukan smittade en tredje De börjar oftast i ansiktet men sprider sig till resten av kroppen och först efter någon del av jordens befolkning 1918 vecka eller två börjar blåsorna torka ut. Vis sa drabbas av en aggressiv form som inte och 2,5 procent dog. Nu är vi bättre sällan är dödlig i sig, men de flesta får en mildare form. Blåsorna infekteras dock lätt rustade. Ett forskaruppbåd har och fram till antibiotikans upptäckt dog dragit igång för att stoppa människor av sekundära bakterieinfektio ner i blåsorna. Dödligheten låg på omkring 30 procent och de som överlevde fick ofta CORONAVIRUSETS utbredning. stora vanprydande ärr eller blev döva eller blinda. Det var verkligen en fruktansvärd sjukdom och läkekonsten hade ingen bot att ge. Under 1700-talet dog omkring 60 miljoner människor i Europa av smittkop por. Till skillnad från andra smittsamma sjukdomar där en strikt karantän kan ge viss effekt var smittkoppor så smittsamma att inget hjälpte.

DET FANNS DOCK ett sätt att skaffa skydd mot kopporna men det var inte helt ofar ligt. Har man väl haft sjukdomen blev man så länge få människor som nämligen immun och drabbades inte igen. har något skydd. Den 11 mars En möjlighet var därför att använda vario- 2020 tillkänna gav WHO att lation, som gick till som så att man ristade den pågående spridningen av ett jack i huden på armen och sedan tryckte covid-19, som sjukdomen heter, in en nålspets med smittkoppsvar. Det låter var en pandemi, det vill säga en helt galet men det var en teknik som under sjukdom som kommer att drab lång tid använts med stor framgång i bland ba människor över hela jorden. annat Indien. Exakt vad som kommer att hän De flesta människor blev smittade via da framöver är svårt att avgöra. lungorna och då infekteras hela kroppen Virus har varit ett gissel i alla tider. samtidigt med fatala konsekvenser. Med De virus vi fruktar mest är de som variolation infekterades i stället armen och orsakar dödliga sjukdomar. Spanska innan kopporna hann sprida sig hade krop sjukan och de utrotade smittkopporna pen mobiliserat immunförsvaret. Det var är skräckinjagande exempel. dock inte alltid det fick lycklig utgång, men det var trots allt ett halmstrå att klamra sig et var i slutet av 2019 som de första tecknen DET VAR NÄRman skulle gräva en grund fast vid. kom på att det brutit ut en epidemi i staden till ett bygge i stadsdelen Queens i New I slutet av 1700-talet anlände den Wuhan i Kina, men det var först i mitten York år 2011 som man stötte emot ett nyutbildade läkaren Edward Jenner till av januari som det blev allmänt känt att större metallföremål. Det visade sig vara Gloucestershire, en då mycket lantlig del det var frågan om ett så kallat corona en sönderslagen kista i järn. I den låg av England. Kor, som det fanns gott om i virus, denna gång med namnet Sars-Cov-2 en välbevarad kropp av en svart kvinna grevskapet, kan drabbas av en variant av (Severe acute respiratory syndrome corona klädd i nattlinne. Kroppen hade begravts smittkoppor som heter kokoppor. Kokop virus 2). i mitten av 1800-talet. Det var först när por är en zoonotisk sjukdom, vilket innebär Med stor sannolikhet uppstod viru man granskade kroppen närmare som man att den kan drabba flera olika arter och set på en marknad i Wuhan. Kinesiska upptäckte att den var helt täckt med små mjölkerskor fick då och då kokoppor. Det myndigheter satte hela staden och snart upphöjningar. När den ansvarige rättsläka var allmänt känt, i Gloucestershire i varje hela provinsen i karantän, en åtgärd som ren insåg att han tittade på mumifierade fall, att hade man en gång haft kokoppor utan tvekan bromsade virusets framfart. smittkoppor blev det plötsligt otäckt. Ingen fick man det inte igen – och inte heller Trots det spred sig smittan snart till andra visste nämligen hur länge smittkoppor smittkoppor och i jämförelse med smitt länder och i slutet av januari 2020 uppgra kunde vara aktiva och det var fullt möjligt koppor är kokoppor en västanfläkt. Det tog derade Världshälsoorganisationen WHO att kroppen i järnkistan fortfarande kunde dock 20 år innan Jenner dristade sig till att sjukdomen till en public health emergency sprida en av historiens allra värsta farsoter göra ett mycket oetiskt experiment – som of international concern. Sjukdomen har – en sjukdom som varit utrotad i mer än vi trots det ska vara tacksamma för. Den en relativt normal dödlighet, troligen en trettio år. 14 maj 1796 ympade han kokoppor på en bra bit under en procent, men det som gör Om du skulle råka bli smittad av smitt åttaårig pojke vid namn James Phipps och den speciell jämfört med vanlig säsongs koppor tar det två veckor innan du märker sex veckor senare variolerade han pojken influensa är att den är ny och det är ännu något. Sedan slår sjukdomen till med med smittkoppor. Pojken reagerade inte

16 Kemisk Tidskrift alls på smittkopporna och det verkade som om han faktiskt fått ett skydd mot smitt koppor genom att utsättas för kokoppor. Ko heter vacca på latin och den nya tekniken för att skydda sig mot smittkoppor fick följaktligen namnet vaccination.

TROTS ETT VISST MOTSTÅNDspreds snart Jenners upptäckt. I Sverige utfördes den första vaccinationen redan 1801 och några decennier senare blev det obligatoriskt att vaccinera barn mot smittkoppor, något som inte upphörde förrän i slutet av 1970-talet. Anledningen till att barn inte längre vaccineras är att sjukdomen är utrotad. Kvar finns bara två prover, i varsin frys i USA och Ryssland. Med jämna mel lanrum kommer det upp en diskussion om även dessa prover ska förstöras för att vi för evigt ska bli av med viruset. Risken är dock att vi plötsligt råkar gräva upp en välbeva rad kropp med aktivt virus. Då gäller det att vi har tillräckligt med kunskap för att kunna göra nytt vaccin – eller kanske med moderna metoder hitta ett läkemedel. Det var därför inte konstigt att de amerikanska rättsläkare som undersökte mumien från Queens blev skärrade. När kopporna brister kapslas viruspartiklar in i ett skyddande hölje och kan bevaras för lång tid. Ännu vet ingen hur länge. En epidemi av smittkoppor i New York vore en katastrof. Eftersom i stort sett ingen vacci nerats sedan slutet av 1970-talet skulle en stor del av stadens yngre befolkning dö och sjukdomen skulle sprida sig som en löpeld genom landet och världen. Nu visade det Coronaviruset har fått sitt namn eftersom det sig att de viruspartiklar som fanns i mu i mikroskop ser ut som mien för länge sedan brutits ner. Vi klarade en krona. Piggarna är oss även denna gång. Den största risken proteiner som viruset är ifall vi råkar hitta en nedfrusen kropp. använder för att infektera celler. I kyla kan virus nämligen bevaras under långa tider. Med permafrost menas jord som aldrig tinar. Det betyder att det aldrig, inte ens på stenophylla – en växt som fortfarande växer analyserade proverna hittade de mycket sommaren, blir så pass varmt att tjälen går i Sibirien. riktigt en helt okänd form av virus. Dessa ur marken. Vi hittar permafrost i Sibirien virus var gigantiska, för att vara virus, och och i Kanada. Eftersom jordlager byggs på NÄR DE FRANSKAvirologerna Jean-Michel de kunde vara upp till 1,5 mikrometer stora. efter hand, och permafrosten kan nå ända Claveri och Chantal Abergel hörde om fyn Viruset liknar en amfora till utseendet ner till hundra meters djup, kan vi likna det blev de mycket nyfikna. Forskarparet är och till skillnad från många andra virus är vissa delar av Sibirien vid en gigantisk specialiserade på riktigt stora frysbox där växter och djur bevarats under virus. De flesta virus är oerhört långa tider. Det som ligger överst är yngst små men vissa kan vara i sam ”Sjukdomen är utrotad. Kvar och sedan blir materialet allt äldre ju dju ma storleksordning som bak pare vi kommer. 2012 hittade ryska forskare terier och därmed möjliga att finns bara två prover, i varsin frön djupt ner i den frusna jorden. Fröna, se i ett vanligt ljusmikroskop. frys i USA och i Ryssland.” som var inkapslade i ekorrbajs, hittades Forskarna fick ett jordprov av på 38 meters djup, där temperaturen låg sina ryska kolleger och sedan på sju minusgrader. Med kol-14-metoden började de fiska efter virus. De få jättevirus den nästan tom. Dess namn fick alltså bli kunde man datera proverna till 31 800 år. som var kända sedan tidigare infekterar Pithovirus sibericum efter pithos, den kruka Med en del molekylärbiologiskt trixande bara amöbor och forskarna använde därför med otäckt innehåll som Pandora fick med fick de fröna att gro och resultatet blev en amöbor som bete och ganska snart fick de sig till jorden. Det är onekligen en smula tanig planta med vita blommor, en Silene napp. Deras amöbor började dö och när de kittlande att det går att väcka 30 000 år

Kemisk Tidskrift 17 Den norske konstnären Edvard Munch överlevde spanska sjukan.

gamla virus till liv men samtidigt skräm triumfatorisk man som ser oss rakt in i ögo domen men till skillnad från de stridande mande. Viruset hade fortfarande kvar sin nen. Han sitter i en fåtölj iklädd morgon länderna hade inte Spanien någon censur. förmåga att infektera. Som tur var så är rock och ser ut att vara på helspänn. Det kom därför många rapporter om det helt ofarligt för människor, men ingen Han har överlevt men han slappnar inte sjukdomens härjningar från just Spanien. vet vad som gömmer sig i frusna jordar. av – inte än. I bakgrunden kan vi ana en Att stora delar av världen var i krig var Om jordens medeltemperatur fortsätter sjukbädd med trassliga, svettiga lakan. De säkert också en anledning till att effekten att stiga kommer det att frigöras en massa intensivt brandgula väggarna lyser som av sjukdomen blev så allvarlig. Många var mikroorganismer som legat nedfrusna i en varningssignal i bakgrunden. Det är undernärda och hade dåligt immunför tusentals år. Samtidigt ger oss de frysta förståeligt att det är en trött Munch som svar. Soldater levde tätt ihop i logement blickar tillbaka på oss. Spanska och i skyttegravar och viruset kunde sjukan var en världsomspännan grassera fritt. Det var faktiskt flera gånger ”Forskare har lyckats de influensapandemi som slog fler människor som under några måna till strax efter första världskriget. der avled av spanska sjukan än som dog i få fram hela gensekvensen Sommaren 1918 kom en första strider under första världskriget. För att vi från 1918 års virus.” våg som inte var så allvarlig men ska slippa drabbas av en liknande pandemi lite senare, i augusti, kom den måste vi förstå vad det var som gjorde att tillbaka och nu på riktigt. spanska sjukan blev så allvarlig och för att proverna möjligheter att med moderna Uppskattningsvis smittades en tredje lösa det måste vi hitta bevarade prover. metoder försöka förstå varför vissa virus del av jordens befolkning och ingen del skapar pandemier, världsomspännande av världen klarade sig undan. Dessutom I NOVEMBER 1918 slog spanska sjukan epidemier. Ett sådant exempel är den stora var den betydligt mer dödlig än vanliga till mot den lilla staden Brevig Mission i influensa som gick under namnet spanska influensaepidemier och uppskattningsvis Alaska. Staden, som bara hade 80 in sjukan och som drabbade jorden 1918–1919. 2,5 procent av de smittade avled – de flesta vånare, drabbades hårt och 72 personer i följdsjukdomar som lunginflammation. avled under loppet av fem dagar. De döda ÅR 1919 MÅLADE EDVARD MUNCH ett starkt Att den kom att kallas spanska sjukan begravdes i en massgrav och eftersom det självporträtt. Han hade precis överlevt beror på att Spanien stod utanför första råder permafrost i denna del av Alaska spanska sjukan och det är en matt men världskriget. Alla länder drabbades av sjuk antog man att det skulle vara möjligt att

18 Kemisk Tidskrift

gommer sig inte alls, utan tar Tvingar cellen sig ut genom att hansynslost att göra kopior spranga sin vardcell. Oavsett hitta välbevarade kroppar. I augusti 1997 vilken metod de anvander har fick ett amerikanskt forskarlag tillstånd att Det finns miljontals olika virus det nu skapats en mangd kopior öppna graven och de tog lungprover från men som tur ar har vi hittills av viruset som kan infektera nya fyra av kropparna. Från en av kropparna, bara hittat omkring 400 som celler. Som tur ar har vi ett skydd en inuitisk kvinna av okänd ålder, gick det infekterar manniskor. Medan i form av immunforsvaret. att få fram ganska intakt virus-rna. Med bakterier ofta ar ganska latta Virusets rna eller dna ligger hjälp av dessa prover har forskarna lyckats att se i ett vanligt mikroskop ar ofta tatt packat inuti ett protein få fram hela gensekvensen från 1918 års de flesta virus 100 till 500 gånger holje, en kapsid, som finns i alla virus och har dessutom lyckats återskapa mindre och det kravs darfor ett tankbara former. Ebolavirus ser ut det. Varför vill man återskapa ett förfärligt elektronmikroskop for att hitta som långa maskar, rabiesvirus lik- virus? En av de viktigaste anledningarna är dem. Det de saknar i storlek tar nar mest patroner och forkylnings- att undersöka viruset för att förstå varför de dock igen i antal. Det finns virus ar formade som ikosaedrar, det var så farligt. betydligt fler virus på jorden an det vill saga symmetriska kroppar vad det finns levande organismer, av tjugo liksidiga trianglar. Kapsi- DET FINNS TRE TYPER av influensavirus bakterier inraknade. derna ar tackta med proteiner som som benämns A, B och C. Medan B och C Virus ar inte celler, utan partik- viruset anvander for att kanna igen sällan skapar några allvarliga epidemier är lar. Eftersom de inte har det mole- de celler de ska infektera. A desto värre. På virusets yta finns två vikti kylara maskineri som kravs for att Nar vi blir infekterade av ett ga proteiner, hemagglutinin (H) och neura- reproducera sig sjalva måste virus virus satts två system igång, ett minidas (N). Viruset använder hemaggluti infektera en cell och tvinga den akut och ett mer långsiktigt. I den nin för att veta att det träffat på rätt typ av att bygga kopior av viruset. akuta fasen bildas speciella sig- cell, medan neuraminidaset är viktigt för Viruset hittar då forst ratt cell nalmolekyler som kallas for cyto- att viruset ska släppas ut igen. Alla celler genom att kanna igen strukturer kiner i anslutning till infekterade är täckta av kolhydrater av olika slag som på cellytan. Därefter kan det ta celler. Cytokinerna fungerar som bland annat är viktiga för att celler ska kän sig in i cellen på olika satt. Ebola en signal for makrofager, celler na igen varandra. Olika djurarter har olika viruset tillhor de mer brutala. Det som ar specialiserade på att ata typer av kolhydrater på sina cellytor, vilket har ett slags injektionsnål på sin upp virus och infekterade celler. gör att många sjukdomar bara drabbar en yta och skjuter in sitt rna nar det Samtidigt anlander andra typer av art. Hemagglutininet på virusets yta kän har hittat en cell som passar. An- vita blodkroppar, lymfocyter, som ner framför allt igen så kallade sialinsyror, dra virus, till exempel influensa ingår i en mer specialiserad del av ett slags kolhydrater, och dessa finns i flera virus, ser till att den cell de valt immunforsvaret. former som skiljer sig åt en smula mellan svaljer dem hela. Ytterligare en Det finns två typer av lymfocy- olika celler och mellan olika arter. Vissa metod, som anvands av bland ter, B-celler och T-celler. B-celler virus, till exempel influensaviruset, kan annat hiv, det humana immun- anvander sig av antikroppar, det känna igen flera olika sialinsyror och de bristvirus som orsakar aids, ar vill saga protein som kan kanna kan därför hoppa från art till art. Förutom att smalta samman sitt holje med igen kemiska strukturer, till exem- människan drabbas ofta grisar och fåglar cellmembranet. Oavsett vilken pel protein som sitter på ytan av av influensa. Influensa A finns i flera olika vag ett virus anvander kommer virus. Antikroppar kan binda till varianter och de benämns efter vilken typ det sedan att slappa ut sitt ge- virusets yta och blockera det men av hemagglutinin och neuraminidas som netiska material, som antingen också fungera som en flagga for de har på ytan. Det finns minst 16 olika he består av dna eller rna. Cellen så kallade om rdar-T-celler, som ar magglutininer och 9 olika neuraminidaser, luras nu att bygga de proteiner specialiserade på att hitta och for- vilket gör att det i teorin kan finnas nästan och nukleinsyror som behovs for stora celler infekterade av virus. 150 varianter. Spanska sjukan, liksom svin att skapa nya virus. Det tar omkring en vecka for influensan, är av typ H1N1. I det sista steget kommer de detta forsvar att komma igång, När vi drabbas av influensa bildar vi anti nytillverkade viruspartiklarna att vilket ar anledningen till att en kroppar mot viruset. En antikropp, eller slappas ut ur cellen. Vissa virus forkylning oftast varar i ungefar immunoglobulin, är ett protein som känner smyger ut genom att bilda bubblor två veckor. Som tur ar har im- igen kemiska strukturer och som används i cellmembranet och lämnar inte munforsvaret ett minne, i form av av immunförsvaret för att komma ihåg helt sallan kvar viruspartiklar B-celler, som gor att vi nasta gång tidigare infektioner. Ifall vi har antikroppar som ger en kronisk inflammation. vi traffar på samma virus snabbare mot ett visst virus går det mycket snabbare Så fungerar herpesvirus, som ger kan mobilisera och bilda antikrop- för kroppen att sätta igång försvaret och munsår. Hiv som ar ett så kallat par – vi blir immuna. Tyvarr finns det finns en stor chans att vi klarar oss. När retrovirus har en annu mer sofis- det så otroligt många varianter av vi vaccinerar oss får vi bakterier eller virus tikerad metod för att gomma sig. forkylningsvirus att vi inte hinner som på något vis, ofta med värme, förstörts Det har ett unikt enzym, omvant uppleva dem alla under en hel så att de inte kan infektera oss längre. transkriptas, som kan omvandla livstid. I de allra flesta fall klarar Deras yta är dock oförändrad vilket gör att rna till dna som klipps in i vard- kroppen av att ta hand om virus vi bildar antikroppar. cellens eget dna och ger en och snart ar vi friska igen. Vissa Antikroppar känner alltså igen specifika permanent infektion. virus har dock ett så snabbt och kemiska strukturer på virusets yta och ofta Andra virus, till exem- intensivt sjukdomsforlopp att är det just hemagglutininet de känner igen. pel de adenovirus som immunforsvaret inte hinner Det är därför en vaccination mot en viss orsakar ogoninfektion, mobiliseras.

Kemisk Tidskrift 19 en epidemi kan vi dela in befolkningen i tre olika grupper: osmittade, smittade och friska. Olika virus har olika smittsamhet, vilket betyder hur många personer som en bärare i genomsnitt kommer att smitta. Det startar alltid med att en person blir smit tad, till exempel via djur, och till att börja med går det mycket långsamt eftersom det är väldigt få som bär på smittan. Vartefter tiden går kommer allt fler att smittas och då ökar också sannolikheten att bli smittad. Kurvan går nu brant uppåt och antalet smittade stiger exponentiellt. Efter ett tag kommer antalet osmittade att minska samtidigt som människor också blir friska. Eftersom vi bygger upp immunitet kommer de friskförklarade inte längre att kunna bli smittade och efter ett tag kommer viruset inte längre hitta några nya värdar och då klingar sjukdomen av. I många fall når en epidemi sitt maximum efter ungefär femtio dagar och efter ytterligare en månad är det över. För denna gång. Även vid en fullska lig pandemi kommer det alltså att finnas många människor som inte drabbats av sjukdomen. Med hjälp av karantän, det vill säga att med olika metoder se till att osmittade och smittade hålls isär, är det möjligt att påver ka sjukdomens utbredning i tid. I början är det bäst att isolera de smittade medan det i slutet kan vara enklare att skydda de som är mest utsatta, ofta äldre och multisjuka. Det är denna matematik som också förklarar varför det är viktigt att vaccinera en stor del Vid en epidemi av befolkningen mot till exempel mässling. kan vi dela in Genom att tillräckligt många är skyddade befolkningen från sjukdomen kommer den inte att få i tre grupper: fäste igen. osmittade, smittade och friska. I SAMMA STUND som den nya sjukdomen covid-19 blev känd startade ett enormt forskningsuppbåd. Alla som hade minsta lilla med virus att göra släppte allt annat typ av influensa inte nödvändigtvis ger virus som orsakade spanska sjukan bröt det och försöker nu hitta vägar att slå ut Sars- skydd mot en annan variant. Under span ut en debatt i vetenskapsvärlden om det var Cov-2. Angreppet sker från många olika ska sjukan var det ofta yngre människor etiskt försvarbart att offentliggöra så farlig håll och med lite tur och mycket skicklighet som dog medan äldre klarade sig bättre. information. Nej-sidans argument var att kan vi hitta nya läkemedel. Just coronavi informationen kan användas rus är luriga och de är erkänt svåra att ta av terrorister för att framställa fram vaccin mot och det kommer trots allt biologiska vapen. Redaktörerna att ta ganska lång tid innan ett sådant blir ”I manga fall nar en epidemi för Science och Nature var dock allmänt tillgängligt. Vi lär oss dock otroligt sitt maximum efter ense om att nyttan vida översti mycket om coronavirus och nästa gång, för ger riskerna och de bestämde sig det blir alltid en nästa gång, är vi kanske ungefar femtio dagar.” för att publicera. Jeffery Tauben mer förberedda. berger, den ansvarige forskaren sammanfattade det hela: ”Det vi Ulf Ellervik är professor i organisk Anledningen var att många äldre hade fått försöker förstå är vad som hände i naturen kemi vid Lunds tekniska högskola och ryska snuvan, trettio år tidigare. Ryska snu och hur ytterligare en pandemi kan förhin författare. Han har skrivit bland annat van, som härjade 1889–1890, var av typen dras. I det här fallet är det naturen som är Ond kemi (2011), Njutning (2013), Den H3N8 och det verkar som om den gav ett bioterroristen.” svåra konsten att leva, som denna visst skydd även mot H1N1. Anledningen till att en epidemi faktiskt essä tidigare publicerats i (2015), och I samband med publikationen av det går över kan förklaras med statistik. Vid Förgiftad (2019).

20 Kemisk Tidskrift ANNONS

www.scs2021.se

2nd National Meeting of the Swedish Chemical Society Postponed 2020 New dates: 21–23 June 2021 – Linköping

Skaﬀ a en företagsprenumeration på Kemisk Tidskrift Som företagsprenumerant får du: Teckna din företagsprenumeration på • 2 exemplar av tidningen 4 gånger per år. kemisamfundet.se/foretagsprenumeration • Vårt nyhetsbrev att sprida i organisationen. eller mejla [email protected] Pris: 1 145 kr/år

Kemisk Tidskrift ges ut av Svenska Kemisamfundet, vars uppdrag är att att främja kunskapen om och intresset för kemi. Ett av Svenska Kemisamfundets viktigaste verktyg är Kemisk Tidskrift. Därför är du som prenumerar också med och stärker kemins röst i Sverige.

Egenannons0-KT2020-1-JM-halv+pren.indd 1 2020-04-16 11:25 I dag tycker vi att dna-spiralens DUBBELHELIXSTRUKTUR är självklar.

TvivlenMen när den först presenterades var tvivlarna många. Text Sture Forsén dna-spiralen

22 Kemisk Tidskrift ET HAR GÅTT 67 år sedan James Watson och Francis Crick publicerade det beröm- da förslaget till dna-struktur i tidskriften Nature i april 1953. Den föreslagna strukturen var till stor del resultatet av inspirerade Dgissningar baserade på knapphändiga röntgendata som tagits fram av andra. Få andra vetenskapliga prestationer under det senaste århundradet har analyserats i så stor detalj och återberättas så ofta. Publiceringen rönte dock inte något större intresse. I en intervju i tidskriften Time år 2003 berättade James Watson att artikeln mottogs med nästan total tystnad. Det var först på 1960-talet som andra forskare började referera till artikeln. Hur kan det komma sig? För de flesta av oss är dna-strukturen så självklar att vi tycker att det är nästan omöjligt att förstå att inte alla omedelbart föll för den. Anledning- Tvivlen en var replikationsproblemet. Upplindning- en och separationen av de två strängarna i dubbelhelixen var en nödvändighet i den modell av dna:s replikation som Watson och Crick föreslog i sin artikel i maj 1953. Varje dna-sträng i dubbelspiralen skulle sedan kopieras till en ny dubbelhelix med en kom- plementär sekvens av nukleotider.

I SIN ARTIKEL hade Watson och Crick uttalat att upplindningsproblemet skulle lösas ”på något sätt”. Men hur kunde två nukleotidsträngar, som omger varandra tätt, brytas loss ifrån varandra? Max Del- brück – obestridd ledare för den så kallade ”fag-gruppen” på Caltech och en av de mest respekterade molekylärbiologerna på på 1950-talet – var en av dem som funderade över detta. Han uttryckte sin åsikt i ett brev till Watson: ”Svårigheterna med att linda upp kedjorna verkar, trots allt, oöverstig liga för mig.” �

I en bok med titeln Meselson and Stahl and the replication of DNA, av Frederic dna-spiralenLawrence Holmes, dokumenteras i detalj korrespondensen mellan James Watson, Max Delbrück och flera viktiga aktörer inom det framväxande området molekylärbiologi.

Kemisk Tidskrift 23 En längre version av den här artikeln finns på Kemisamfundet.se �

Watson och Cricks dna-modell och dess dubbelhelix som föreslagits av Watson och När Meselson hade klarat av sin doktors replikation var under många år ett stående Crick, måste naturen också ha hittat på ett examen kunde han åter ägna tid åt dna och problem i diskussionerna inom det mole- sätt att linda upp den. replikationsproblemet. Han och Stahl över- kylärbiologiska forskarsamhället. Från re- Det experiment som slutligen avlägsna- vägde nu ett nytt experiment för att kasta dovisningarna i Holmes bok kan man inte de det mesta motståndet mot den replika- ljus över detta. Tanken var att använda dna bara läsa om de ovanstående invändning- tionsmodell som föreslagits av Watson och från E. coli och odla bakterien i närvaro av arna från Delbrück, utan också från många Crick genomfördes i slutet av 1957 av två 5-bromuracil, och sedan följa vad som hän- andra forskare. Delbrück var inte den enda unga doktorander vid Caltech, Matthew de med detta märkta dna efter en, två, tre skeptikern. Robert Sinsheimer – blivande Meselson och Franklin Stahl. Frederic och så vidare, celldelningar i ett medium ordförande för Caltech’s Biology Depart- Lawrence Holmes bok behandlar i detalj med omärkt uracil. ment och en av initiativtagarna till ”The de händelser som ledde fram till dessa Försöket misslyckades. Men en annan Human Genome Project” – gav en före experiment. idé om isotopmärkning kunde nu bli läsning så sent som 1956 där han sade att Matthew Meselsons intressen rörde verklighet. I augusti 1957 fick Meselson en främst fysikalisk kemi, idé när han bläddrade igenom en katalog Franklin Stahls experimentell från ”Isomet Co” – ett företag som sålde ”Dess replikation var cellbiologi. Båda träffade och isotopanrikade kemikalier. Enligt katalo- pratade forskning med James gen kunde företaget nu leverera föreningar under många år ett Watson vid det marinbiologiska märkta med kväveisotopen 15N. stående problem.” laboratoriet i Woods Hole år Han beställde ammoniumklorid märkt 1954. Meselson hade redan med kväve-15 som anlände i september då en idé om hur man skulle 1957. Stahl visade att E. coli kunde växa ”bevisen som kopplar gener till dna är inte kunna testa alternativa teorier om dna- bra med den märkta föreningen som enda övertygande”. Vidare att det fanns ”inget replikering. Genom att införliva tunga kvävekälla. Kväve-15-märkt dna extra experimentellt stöd för antagnadet att isotoper i dna från en organism under dess herades från bakterierna och utsattes för genetisk information bärs av en nukleotid tillväxt kunde man sedan på något sätt en täthetsgradientcentrifugering. Det sekvens”. Han ångrade förmodligen dessa bestämma isotopinnehållet i dna med hjälp kväve-15-märkta dna:t gav ett enda skarpt ord några år senare. av ultracentrifugering. band. I oktober genomfördes en andra Meselson diskuterade denna idé med täthetsgradientkörning på en blandning av I FREDERIC LAWRENCE HOLMES BOK från Watson, som föreslog att detta experiment dna odlat i E. coli med användning av van- 2001 kan man också läsa om de tvivel som skulle provas på The Svedbergs labora- lig ammoniumklorid och dna från E. coli Watson själv hade om riktigheten i den torium i Uppsala och inte på Caltech. En odlad på kväve-15-märkt ammoniumklorid. föreslagna dna-strukturen. I brev till Max betydande del av den biologiska forskning- Två väl separerade, skarpa band erhölls. Delbrück uttryckte han detta. Han oroade en på Caltech var dock under dessa dagar Det verkade nu genomförbart att observera sig inte bara för bristen på högupplösta kopplad till bakteriofager. Meselson var band från dna med mellanliggande isotop- röntgendata, utan också för de så kallade fascinerad av idén att man borde kunna innehåll. ”Chargaff-förhållandena” – det vill säga separera fager i en ultracentrifug. De som kvoterna mellan nukleotiderna adenosin/ odlas med vanlig uracil i ett medium kunde I SLUTET AV OKTOBER inleddes det av tymin (A/T) och cytosin/guanin (C/G). separeras från de som odlas i ett medium görande märkningsförsöket. E. coli odlades Enligt dna-modellen skulle de ha värdet 1,0 med den ”tyngre” analogen 5-bromuracil. med kväve-15-märkt ammoniumklorid i men i verkligheten var de uppmätta kvo- mediet under 14 timmar. Kväveatomerna terna osäkra. De experimentella värden för TVÅ PARTIER BAKTERIOFAGER bereddes – i dess dna borde nu enbart vara isotopen kvoten A/T varierade mellan 1,03 och 1,06. en där fagerna förökats i uracil och en där kväve-15. Därefter tillsattes ett tiofaldigt För C/G låg de mellan 0,85 och 0,93. I själva de förökats i närvaro av 5-bromuracil. Vid överskott av vanlig ammoniumklorid till verket var det först i början av 1960-talet experimenten med de två olika partierna fa- odlingen. Omedelbart efteråt togs ett prov som dessa förhållanden var i överensstäm- ger sågs tydligt två väl separerade dna-band. av bakteriemassan, som direkt kyldes melse med förutsägelserna i Watson och Samtidigt arbetade Meselson med sin och lyserades för att få fram dess dna. Cricks dna-modell. doktorsavhandling hos Linus Pauling. Den Ytterligare prover togs med 15 minuters Att bevisa eller motbevisa den föreslag- ursprungliga uppgift han hade fått var att intervall, kyldes, lyserades och lagrades. na mekanismen för dna-replikering blev lösa röntgenstrukturen för en amid. Efter Täthetsgradientcentrifugering utfördes en återkommande angelägenhet inom sina ultracentrifugeringsexperiment fick på vart och ett av de lagrade proverna. I molekylärbiologin i början och mitten av han dock tillstånd att inkludera ännu ett det första sågs bara ett ”tungt” dna-band. 1950-talet. Förslag på alternativa mekanis- kapitel i doktorsavhandlingen: ”Jämvikts I följande prover dök gradvis ett andra mer lades fram. Men alla var inte bekym- centrifugering av makromolekyler i halvtungt band upp medan det ”tunga” rade. Ett anmärkningsvärt undantag var täthetsgradienter med tillämpningar på bandet gradvis försvann. Efter två till den brittisk-sydafrikanske biologen Sydney DNA-studier.” Han försvarade sin avhand- tre generationer började ett nytt helt Brenner. I början av 1950-talet var han kol- ling den 23 maj 1957. Betygskommittén ”lätt” dna-band att dyka upp medan det lega till Watson och Crick på det berömda skulle troligen fått alla dåtidens unga fysi- ”halvtunga” bandet gradvis helt försvann. MRC-laboratoriet i Cambridge i England. kaliska kemister att skälva: Linus Pauling, Allt fungerade som förväntat. Meselson Ett av hans så kallade bon mots var: ”Om Richard Feynman, Harden McConnell och skrev snabbt ett brev till Jim Watson om en teori förklarar något intressant, oroa dig Jerome Vinograd. Examinationen gick det nya lyckade experimentet och slutade inte så mycket för det som den inte förkla- dock bra och Pauling blev imponerad av med en vers med texten: ”Now 15N by heavy rar.” Det vill säga: Om naturen har hittat metoden för täthetsgradienter i ultra trickery, ends the sway of Watson Crickery!” på en så vacker struktur för dna, som den centrifuger. I mars 1958 skrev Matthew Meselson och

24 Kemisk Tidskrift James Watson och Francis Crick med modellen av dna-spiralen år 1953, samma år som de publicerade sitt förslag till struktur i tidskriften Nature.

Franklin Stahl slutligen en artikel avsedd för Procee- dings of the National Aca- demy of Sciences där alla deras experiment redovisa- des. Effekterna av publikationen var betydande. Nu nådde märkningsförsöken och deras tolkning utanför den sammansvetsade gruppen molekylärbio- loger. Uppsatsen var försiktigt och omsorgsfullt formulerad och dna-ban- dens natur bekräftades inte uttryckligen. Men i ett diskussionsunderlag förberett för ett ”Cold Spring Harbour Sympo- sium” i juni 1958 med titeln ”Utbyte av genetiskt material: Mekanismer och konsekvenser” presentera- de Meselsons och Stahl sin strategi och dess tolkning klart och tydligt. Experi- mentet beskrivs nu som ett ”direkt test av Watson– Cricks hypotes”. För vissa forskare var detaljerna om upplindningsprocessen fortfarande oförklarliga. Invändningarna avtog långsamt men fortsatte in Nobelpris 1962 på det tidiga 1960-talet. I ett elegant experiment Under 1940-talet började forskare att år 1961 använde engelsmannen John nering i kemi och två i medicin eller fysio- misstänka att det inte var proteiner Cairns autografi av tritiummärkt T2-fag- logi. Under 1961 kom ingen nominering till utan dna som ärvs från generation till dna för att visa att detta hade en längd kemipris men tre till medicin eller fysiologi. generation. James Watson och Francis på 50 μ – en siffra som utmärkt överens- Prisåret 1962 kom sex nomineringar i kemi Crick försökte bygga modeller av stämmer med att dna-molekylen var en och fem till medicin eller fysiologi. dna-molekylen som stämde överens enda dubbelspiral. Senare visade Cairns Hade det kunnat bli ett Nobelpris i kemi med kända fakta, men kombinations- övertygande, återigen med autoradiografi 1962? Jag har ingen tillförlitlig information möjligheterna var för många. Lös- men nu på tritium märkt ”lambda fag” om hur diskussionerna gick inom Kemi ningen kom från Maurice Wilkins och dna, att replikationen av dna innebar en kommittén vid denna tid. Men betänk vilka Rosalind Franklin, som hade röntgen- separation av polynukleotidsträngarna. kemipris som utdelades 1962 – Max Perutz kristallografibilder som visade hur Watson–Crick-modellen måste därmed och John Kendrew, bland annat för deras röntgenstrålar studsade mot de olika vara korrekt. studier av strukturen hos hemoglobin och atomerna i dna. Bitarna föll på plats Dessa experiment verkar ha övertygat myoglobin – och 1964 – Dorothy Crowfoot och 1953 kunde Crick och Watson byg- även de mest skeptiska och den semikon- Hodgkin, bland annat för röntgenstudier av ga en modell som visar hur en dna-mo- servativa replikationsmodellen blev till slut penicillin och vitamin B12. Båda dessa pris lekyl ser ut. Upptäckten publicerades i allmänt accepterad. Nobelpriset i fysiologi belönade milstolpar inom strukturbiologin. tidningen Nature i april samma år. eller medicin år 1962 tilldelades Crick, Detta sällskap kunde kanske de lågupplösta År 1962 fick Francis Crick (1916– Watson och Wilkins ”för deras upptäckt av diffraktionsmätningarna på dna-fibrer inte 2004), James Watson (f. 1928) och nukleinsyrornas molekylära uppbyggnad mäta sig mot, även om de låg till grund för John Wilkins (1916–2004) dela Nobel- och dess betydelse för informationsöver en länge omstridd men revolutionerande priset i medicin ”för deras upptäckt av föring i levande materia”. dna-struktur. I rest my case. nukleinsyrornas molekylära uppbyggnad och dess betydelse för informa- VI VET I DAG att inte bara Karolinska institu- Sture Forsén är professor emeritus vid tionsöverföring i levande materia”. tets Nobelkommitté, utan även Nobelkom- LTH och initiativtagare till tvärveten- Rosalind Franklin (1920–1958) dog i mittén i kemi hade fått nomineringsförslag skapliga Pufendorfinstitutet vid Lunds cancer fyra år innan Nobelpriset för rörande dna-strukturen. Enligt Nobel universitet. Han var medlem i Nobel upptäckten delades ut.

FOTO: SCIENCE PHOTO LIBRARY/TT PHOTO SCIENCE BILD FOTO: arkivet kom de första år 1960 – då en nomi- kommittén för kemi 1976–1995. Källa: Nobelprizemuseum.se

Kemisk Tidskrift 25 gymnasieskolan en ny läroplan, som trädde i kraft höstterminen året därpå. Bara fyra år senare, 2019, kom en ny läroplan igen. Världens Den gäller för de elever som börjar gymnasiet höstterminen 2021. Den fostrande rollen får också en allt större tyngd, med tongångar som känns igen från den bästa svenska skolan. Frågor som betonas i dagens finländska läroplaner är kreativitet, digita lisering, samarbete, källkritik, globali sering, ämnesöver skol- gripande undervisning, kompetens i miljö- och etik, livslångt lärande, för måga att söka kunskap, med mera. Begreppen syns också i system den nya läroplanen för kemi. I GYMNASIET läser eleverna ett antal såväl obligatoriska som valbara kurser. Den nya läroplanen innehåller lika mycket obliga torisk kemi som tidigare, men innehållet är inte fördelat på samma sätt på de olika kurserna. Den obligatoriska kemikursen, förändras Kemi överallt, delas nu upp på två, den mer allmänna Kemi och jag, som bland annat handlar om kemi i vardagen, samt Kemi och Nästa år träder en ny läroplan i hållbar framtid, som behandlar exempelvis kraft i den FINSKA GYMNASIESKOLAN . kemiska bindningar och kemins betydelse för en ”hållbar livsstil”. Dessutom finns, Även kemikurserna görs om. liksom i den förra läroplanen, fyra valfria fördjupande kurser. Text Vivi-Ann Långvik Det är främst elever som kommer att söka in till medicinska, naturvetenskap liga eller tekniska fakulteter som läser de fördjupade kurserna. Gymnasiet avslutas med studentskriv ningar i maximalt 16 ämnen. Eleverna skri ver i snitt i fem till sex ämnen. I dag kan de skriva om tre gånger, men det kommer att ändras så att de kan skriva så många gånger de vill. Det enda obligatoriska ämnet är modersmål. Därefter väljer man minst tre ämnen till, till exempel kemi. Studentskriv et finska skolsystemet har kallats ningarna har digitaliserats från och med världens bästa. Systemet ger lararna våren 2019. Det har lett till diskussioner om en sjalvklar auktoritet hos foraldrar, vilken typ av frågor som är möjliga med de elever och samhallet i övrigt. For valda digitala systemen, och därmed vilken troendet for skolan ar stort och larar typ av kunskap som eleverna förväntas utbildningarna ar bland de svaraste prestera. utbildningarna att komma in på. De Det finns flera olikheter mellan våra län finska elevernas är bland de bästa i ders skolsystem. En betydande skillnad är världen i Pisa-undersökningarna. att skolorna i Finland nästan alltid är kom Inget av detta hindrar dock poli munala. Det finns finsk- och svenskspråki tiker från att förändra skolan. Den ga skolor, som alla följer samma läroplan utveckling som pågått i Sverige under från Utbildningsstyrelsen. Dessutom skrivs femton år, ser vi nu också i Finland. lokala läroplaner, ofta av kommunen eller Nya läroplaner duggar tätt. År 2015 fick den enskilda skolan.

26 Kemisk Tidskrift ? Frågor och svar Eleverna har läroplikt, inte skolplikt. naturvetenskapliga bas kan ändras nästa Det betyder att det kan vara möjligt att år, kan inte ersätta teorierna. Däremot om kemi- fullfölja läropliktens innehåll utan att gå bör de finnas med som komplement till undervisningen ämnesundervisningen. Det är ”Den utveckling som pågått speciellt viktigt för elever som Hur ser tillgången på utbildade inte utbildar sig inom natur kemilärare ut i framtiden? i Sverige under femton år, vetenskaper, alltså det stora SVAR: Det finns långt fler sökande flertalet. För att säkra tillgång än platser till de finska lärarutbild- ser vi nu också i Finland.” en på goda lärare tror jag att ningarna. Till de finlandssvenska, det är nödvändigt att också det vill säga Åbo Akademi i Vasa, i en egentlig skola, till exempel genom fokusera på lärarnas arbetsmiljö och sanera har tillströmningen minskat inom hemundervisning. Det används exempelvis bland deras nuvarande arbetsuppgifter. alla naturvetenskapliga ämnen, då föräldrarna bor utomlands en tid. matematik medräknat. Antalet Vivi-Ann Långvik är doktor i organisk sökande till klasslärarutbildningen MIN EGEN REFLEKTION är att jag tror att det kemi och tidigare föreståndare för är många på båda språken. vore bra med en delvis återgång till fokus Kemilärarnas resurscentrum vid på lärarnas roll som kunskapsförmedlare, Stockholms universitet. Hur fungerar fortbildningen i stället för att ge utökade fostrande upp för kemilärare? gifter. Det framtida samhället vet vi inte SVAR: I Finland finns 13 regionala så mycket om, men de naturvetenskapliga resurscentra som fokuserar på teorierna kommer med all sannolikhet att Lär mer om naturvetenskap och matematik gälla. Studier av vardagsnära fenomen, vars kemi i Finland (Luma-center), kopplade till elva I Kemilärarnas informations- universitet, där lärare kan få fort- brev nr 2/2018 finns en bildning. Skolresurs är ett finlands- artikel om den finländska svenskt Luma-center, som produ- läroplanen: krc.su.se cerar kurser och material som kan Läroplaner: oph.fi/sv/opettajille Finlandssvenska resurs- användas även av lärare i Sverige. centret Skolresurs: Materialet finns gratis att tillgå på skolresurs.fi centrens hemsidor.

Hur ser utbildningen ut? SVAR: Ämneslärare slutför en mastersexamen på 300 studie poäng. Ofta börjar man studera vid en ämnesfakultet och läser sedan pedagogik vid en annan fakultet. Efter avlagda pedagogiska studier får man behörighet som ämneslära- re i de slutförda ämnena. Ett annat alternativ är att ansöka till ämnes- lärarstudier genom direktantag- ning. Det blir allt vanligare, men är hittills inte möjligt i alla ämnen och inte om man studerar på svenska.

Vad visar Pisa-undersökningarna? SVAR: De finska elevernas resultat på Pisa-undersökningar är bland världens bästa. När 15-åringars kunskaper i naturvetenskapliga ämnen mättes 2015 var de fin ländska eleverna tredje bäst bland OECD-länderna. (Svenska elever hamnade på plats 22, med samma resultat som OECD-snittet.) Medel värdet har dock sjunkit jämfört med 2006, då naturvetenskaper senast var huvudämne. Skillnader Gymnasiet avslutas na mellan olika skolor är liten. med studentskrivningar i minst fyra ämnen. Svaren baseras på intervjuer med Modersmålet är det enda lärarutbildare och lärare, samt på obligatoriska ämnet.

BILD: ISTOCKPHOTO,BILD: WIKIMEDIA COMMONS resultat från Pisa-undersökningen.

Kemisk Tidskrift 27 Karriär NYTT OM FOLK

biofysik på Stockholms Nya upp- universitet, är nya drag och ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademien. utmärkelser Zhijian James Shen är professor i material- Karin Johnson är ny Ulrich Häussermann, och miljö- vd i Rise Processum. Stockholms universi kemi vid Stockholms Hon var tidigare tet, German Salazar- universitet. forskningschef i det Alvarez och Philippe Örnsköldsviksbaserade Wernet, Uppsala företaget och universitet, Susanna har en bak Törnroth-Horsefield, grund som Lunds universitet, samt bland annat Sebastian Westenhoff, läkemedels Göteborgs universitet, kemist vid är fem av åtta forskare Astra Zeneca. som får projektbidrag Får miljonstöd inom det tysk-svenska forskningssamarbetet inom strukturbiologi för att bilda Anna Linusson Jonsson, och materialvetenskap, professor i läkemedels the Röntgen-Ångström kemi vid Umeå universi Cluster. Bidraget är på tet, får teknisk-naturve närmare åtta miljoner materialhubb tenskapliga fakultetens kronor för perioden samverkanspris 2020 på 2020–2023. Forskare ska hjälpa företag att 25 000 kronor, bland an UTVECKLA NYA MATERIAL. nat för sitt engagemang för att till skolan föra ut budskapet att kemi Fredrik Almqvist, pro STÖDET ÄR PÅ 5,8 miljoner ical som gör ortopediska im- är ett spännande och fessor i kemi vid Umeå kronor och kommer från den plantat är en avknoppning från intressant ämne. universitet, är omvald europeiska regionala ut- institutionen. Forskarna sam- som extern ledamot i vecklingsfonden via Region arbetar också redan med några styrelsen för Karlstads Stockholm. Bakom initiativet mindre företag, bland annat Leif Jönsson, professor universitet och Sophia finns tre materialforskare vid Sigrid Therapeutics. Företaget vid kemiska institutio Hober, professor i mole Stockholms universitet, som har utvecklat ett poröst material nen, och Christoffer kylär bioteknik vid KTH, på detta sätt vill skapa en för behandling av bland annat Boman, universitets ny i styrelsen för KI. De plattform för samarbeten med typ 2-diabetes. Det består av lektor vid institutionen är ett par av kemister företag i regionen. mikrometerstora porösa kiseldi- för tillämpad fysik och na som av regeringen – Vi har fokus på grundforsk- oxidpartiklar som verkar genom elektronik, båda vid förordnats som externa ning och vill föra ut den till att absorbera vissa ämnen i Umeå universitet, är ledamöter. industrin. Tanken är att skapa tarmen. Nu ska forskarna hjälpa nya föreståndare för en strategisk brygga mellan företaget att utforma dessa så Bio4Energy. Det är en grundforskning och industrins att inga partiklar släpps ut i luft strategisk forsknings behov. På så sätt vill vi stärka eller avloppsvatten. miljö med syfte att Tomas Helleday, profes vår koppling till industrin, Zhijian James Shen hoppas utveckla metoder och sor i kemisk biologi vid säger Zhijian James Shen, som att hubben också ska ge möj- verktyg för effektiv och KI, får det prestigefulla är professor vid Stockholms lighet att knyta ihop material hållbar bioraffinering av ERC Proof of concept för universitet och en av forskarna forskning vid universitetet, skogsråvara. projektet ”Development bakom idén. Karolinska institutet och KTH of small molecule OGG1 Idén är att materialexperter kring gemensamma projekt. Inhibitor and proof of på lärosätena ska hjälpa små – Visionen är att bli en concept in bleomycin- och medelstora företag. nod för materialforskningen Martin Malmsten, induced disease model – Det kan handla om att ut- inom universitetsalliansen professor i biofarmaci, of Inflammation and veckla helt nya, eller förbättra Stockholm trio, där Karolinska biofysik och läkeme pulmonary Fibrosis”. befintliga, material. Med denna institutet, KTH och Stockholms delsadministrering vid Bidraget på 150 000 plattform får vi ett mer organi- universitet ingår, säger han. Köpenhamns universi euro ger forskare som serat samarbete. Fysiskt finns hubben ännu tet, och Martin Högbom, redan har medel från Materialforskarna har redan så länge på institutionen för professor vid institu ERC möjlighet att vidare erfarenhet av samarbeten med material- och miljökemi vid

tionen för biokemi och utveckla sina resultat. industrin. Bolaget Episurf med- Stockholms universitet. TEXT: SIV ENGELMARK. FOTO: PRIVAT

28 Kemisk Tidskrift FRÅN UNIVERSITETEN Karriär

Bättre förutsägelser 3 PROJEKTPROJEKT ger bättre separation Transport i realtid EMELIE GLENNE har undersökt hur superkritisk De molekylära mekanis kromatografi påverkas av nödvändiga tillsatser. merna för muskelfunktion är ännu inte helt kända. Forskare i Umeå visar nu KROMATOGRAFI är en teknik vanlig tillsats, också adsorberar hur ett protein som reglerar som används både för att rena till den stationära fasen. muskelavslappning ändrar prover och för att analysera – Då kommer den att kon- struktur just då kalcium, vilka ämnen ett prov innehåll- kurrera med ämnena i provet som använts vid muskel er. Tekniken bygger på att ”Fundamental investigations om den tillgängliga ytan och kontraktion, pumpas ut ur de ämnen som ska separeras of adsorption in SFC” därmed påverka separationen, muskelcellen. Forskarna fördelar sig olika mellan en sta- Emelie Glenne bland annat tiden för ett ämne har ”filmat” reaktionen tionär och en mobil fas. Emelie Institutionen för ingenjörs- att komma genom kolonnen. med snabba röntgenpulser Glenne har i sin avhandling och kemivetenskaper, i den naturliga omgivningen fokuserat på så kallad super Karlstads universitet. ÄVEN UTSEENDET på de toppar under experiment som har kritisk fluid kromatografi, SFC. Handledare: Torgny Fornstedt som detekteras kan förändras gjorts vid synkrotronljusan – SFC ger en snabbare och ef- och Jörgen Samuelsson. och försämra såväl separatio- läggningen i Grenoble. fektivare separation än vätske nen som analysen. kromatografi. Dessutom är me- – Med bättre kunskap om hur toden mer miljövänlig eftersom – Det räcker oftast inte att separationssystemet fungerar, Stabil katalysator det krävs mindre lösningsme- endast ha koldioxid i den kan man bättre förutsäga hur Vätgas är centralt i fram del. SFC används bland annat mobila fasen, då det är ett ett optimalt system ska desig- tida energisystem, men för att rena substanser inom dåligt lösningsmedel för polära nas, säger Emelie Glenne, som molekylära katalysatorer läkemedelsutveckling men ämnen som exempelvis vissa nu har lämnat akademin för ett för dess elektrokemiska skulle även kunna användas för läkemedel. Därför tillsätter nytt jobb som analytisk kemist produktion är ofta instabi analys och isolering av ämnen man polära ämnen, vanligtvis på läkemedelstillverkaren la. Forskare i Uppsala har i biomassa, berättar hon. alkoholer. Syftet med mitt arbe Recipharm i Karlskoga. lyckats stabilisera en sådan te har varit att visa hur dessa – Siv Engelmark katalysator, genom att DEN STATIONÄRA FASEN är tillsatta ämnen adsorberar på bygga in den i ett metallor packad i en kolonn. Provet den stationära fasen och vilka ganiskt ramverk. Det nya injiceras tillsammans med den följder det får för separationen. hybridmaterialet (UU-100) mobila fasen och passerar över Emelie Glenne har kunnat är elektriskt ledande och den stationära ytan i kolonnen. visa att metanol, som är en producerar mer än 2 000 Under passagen bin- gånger mer väte än samma der ämnen i provet katalysator i lösning. olika starkt till ytan Den stationära fasen är packad och vandrar därmed i en kolonn. Provet passerar olika fort genom över den tillsammans med den mobila fasen, superkritisk Torr elektroplätering kolonnen. På så sätt koldioxid. Metanol tillsätts för Kolonn Linköpingsforskare har vi sker en separation. att öka provets löslighet. sat att elektroner i plasma När ämnena kom- kan användas för reduktion mer ut ur kolonnen av adsorberade metallorga detekteras de och niska molekyler. De har med resultatet visas i ett Pump hjälp av en ny CVD-metod kromatogram, där UGN (chemical vapor deposi- man ser toppar som Pump Mottrycks- tion) och plasmaelektroner motsvarar de sepa- regulator lagt metallfilmer på en yta. rerade ämnena. Den nya metoden elimine Den mobila fasen Injektor Detektor rar behovet av molekylära utgörs av koldioxid reduktionsmedel, som är CO2 i ett så kallat super- svåra att använda för elek kritiskt tillstånd, MeOH tropositiva metaller som mitt emellan gas järn, och kan ses som en

TEXT: SIV ENGELMARK. CARINA OLSSON FOTO: och vätska. torr elektroplätering.

Kemisk Tidskrift 29 Karriär

Fyra steg för att publicera på Chemrxiv Så öppnas 1 Skapa ett konto på servern chemrxiv.org. Samtidigt som du skickar in ditt manuskript dina artiklar till en tidskrift laddar du upp det och eventuell stödin- formation som pdf-filer på servern, fyller i information om manuskriptet och skickar snabbt för alla in det för granskning. Det blir allt vanligare att kemister publicerar

2 forskning på servrar som gör dem öppna direkt. Chemrxiv gör en granskning av Då är de dock inte granskade av andra experter. alla manuskript för att säker ställa att de inte innehåller någon stötande information. Det tar en arbetsdag eller två, EN PRE-PRINT är det manuskript som lägga upp nya manuskript på arxiv. Vissa sedan finns manuskriptet på en forskare skickar till en vetenskaplig forskare har till och med slutat skicka dem servern. tidskrift för granskning och, förhoppnings- till vetenskapliga tidskrifter och lägger bara vis, publicering. Nu finns en möjlighet upp dem där. att snabbt göra dessa manuskript öppet 3 tillgängliga för alla. Genom att ladda upp SEDAN DRYGT TVÅ år finns också en pre- När manuskriptet inför manuskriptet på en pre-print-server i print-server för kemi: Chemrxiv (chemrxiv. publicering reviderats, utifrån samband med att man skickar in det till en org). Den skapades av amerikanska kemi- kommentarer från granskare tidskrift blir manuskriptet fritt tillgängligt samfundet (ACS) tillsammans med brittis- anlitade av den tidskrift ma- direkt. Samtidigt börjar det granskas av ka Royal Society of Chemistry (RSC). I dag nuskriptet skickats till, kan fi- tidskriftens redaktörer. ägs och sköts pre-print-servern av ACS, lerna uppdateras på Chemrxiv. Pre-print-servrar har funnits länge. Den RSC och de tyska, kinesiska och japanska mest kända är arxiv (arxiv.org) som skapa- kemisamfunden. Alla kemiska tidskrifter des 1991 och främst är inriktad mot fysik, som publiceras av dessa samfund, utom de 4 matematik, elektronik, datavetenskap som endast publicerar forskningsöversik- När manuskriptet därefter och finansvetenskap. Arxiv-servern drivs ter (reviews), godkänner att ett manuskript publiceras i en tidskrift av Cornell University och innehåller i dag görs fritt tillgängligt som pre-print samti- skapas även en länk till den drygt 1,6 miljoner manuskript – alla fritt digt som det skickas till tidskriften. Anled- publicerade artikeln från tillgängliga för alla. För många områden ningen till undantaget är att Chemrxiv inte pre-printet på Chemrxiv. inom fysik är det i dag otänkbart att inte publicerar forskningsöversikter. När Chemrxiv först lanserades var situationen annorlunda än i dag. En del tidskrifter omfamnade pre-prints helhjär- tat, medan andra var mera tveksam- Biorxiv och ma. Nu tillåter dock alla tidskrifter Medrxiv är pre-print- publicerade av ägarsamfunden att servrar för livsvetenskap manuskripten publiceras direkt. som på senare tid upp- I dag finns drygt 4 000 manus- märksammats då många kript fritt tillgängliga på Chem- artiklar om covid-19 rxiv. Dessa har lästs drygt 4,6 publiceras där innan miljoner gånger och laddats ner de granskats av experter. mer än 1,5 miljoner gånger. Detta är alltså ett kraftfullt sätt att sprida I dag finns ny forskning – och att omedelbart göra drygt 4 000 manuskript den helt öppet tillgänglig för alla. fritt till- gängliga på Av Henrik Pedersen, professor i kemi vid Chemrxiv. Linköpings universitet, som har publicerat 14 pre-prints på Chemrxiv under de senaste två åren.

30 Kemisk Tidskrift TORBJÖRN NORIN (1933–2020) Till minne

Torbjörn Norin hade många uppdrag, bland annat som ledamot i KVA. Bilden är från Nobeldagen 2011. rika kontaktnät gjorde att Berzeliusdagarna har kunnat räkna in Nobelpristagare och andra prominenta forskare bland föredragshållarna. Internt myntades begreppet ”Att göra en Torbjörn”: I sin entusiasm efter att ha hört ett passande föredrag så bjöd han raskt in personen till att vara föredragshållare vid kommande Berzeliusdagar. För sina forskarinsatser samt sitt ideella arbete inom Kemisamfundet belönades han med Norblad Ekstrand- medaljen 1966 och med Oscar Carlson-medaljen 1999. Bland de internationella uppdragen kan nämnas hans engagemang i den internationella kemiunionens (IUPAC) division för biomolekylär och organisk kemi 1989–2003, där han var både vice ordförande (1998–1999) och ordförande (2000–2001). Han var nära involverad i flera viktiga projekt inom IUPAC, till exempel inom grön kemi.

HAN VAR ORDFÖRANDE i Ytkemiska institutets styrelse under perioden 1989–2000, ett uppdrag som han engagerade kring naturprodukter. Han dis- sig mycket i. Under hans tid puterade 1962 i organisk kemi som ordförande utvecklades på KTH. Vänskapen med paret institutet starkt. Han var också Gjorde avtryck Aulin-Erdtman höll i sig fram ledamot av Svenska träforsk- till Gunhild Aulin-Erdtmans ningsinstitutets (STFI) styrelse bortgång 2011. Torbjörn fick en 1990–1997, samt styrelseleda- i svensk kemi framträdande position inom sitt mot i Kema Nobel AB respekti- område i forskarvärlden. Han ve Nobel Chemicals AB. Kemisamfundets hedersledamot, valdes in i Kungliga Vetenskaps Torbjörn var en varm person, akademien (KVA) och Kungliga och han hade lätt att få vänner. professor Torbjörn Norin Ingenjörsvetenskapsakademien Han engagerade sig för perso- (IVA) och var utländsk leda- ner i sin omgivning, inte minst (1933–2020), har lämnat oss mot av Det Kongelige Norske yngre personer, och var generös efter en tids sjukdom. Videnskabers Selskab. med sin tid. Han uppmuntrade sin omgivning, vilket gjorde FÖR OSS I Kemisamfundet att han var en person som det VI ÄR MÅNGA inom Kemi inom svensk kemi och han var han en central person alltid var trevligt att träffa. Vi samfundet som kommer att satt med i både nationella och under sina år som ordföran- saknar honom mycket. minnas Torbjörn med ljust internationella styrelser – ett de 1989–1999. Dessförinnan minne. Han var med överallt, styrelseproffs. hade han varit ordförande för För vännerna på Kemi- alltid lika vänlig och entusias- Torbjörn var en av Holger Stockholmskretsen. Han fort- samfundet. Agneta Sjögren, tisk. Under drygt 50 år var han Erdtmans elever och kom satte att vara en flitig besökare generalsekreterare, och

FOTO: ELISABETFOTO: MATHSON en mycket inflytelserik person därmed tidigt in på forskning på föredragen i kretsen. Hans Krister Holmberg, professor.

Kemisk Tidskrift 31 Recension Sverige var först i världen med att I boken presenteras fyra besluta sig för att fasa ut freoner områden där Sverige på olika och har haft en sätt har haft en viktig roll i att viktig roll även i introducera nya lösningar och andra miljöfrågor. flytta fram positionerna inom miljöpolitiken på såväl natio nell som överstatlig nivå.

DET FÖRSTA EXEMPLET är den fråga som kommit att utgöra det goda exemplet inom miljö politiken, nämligen avveck lingen av ozonnedbrytande ämnen. Engström framhåller att Sverige var det första landet i världen som beslöt sig för att helt avveckla användningen av CFC och andra ozonnedbry tande ämnen. För att komma dit differentierades kraven på olika branscher utifrån deras förutsättningar. Det steget visade vägen för andra länder och höjde ambitionerna i det internationella arbetet. I boken skildras den politiska strävan, både nationellt och interna tionellt, med Birgitta Dahl i spetsen. Vi vet från en interna tionell kontext att de forskare som först lyfte frågan mötte ett starkt motstånd från indu strin. Boken skildrar att detta motstånd även tog sig uttryck i Sverige, men här kom det att vända relativt snabbt. I jämförelse med andra miljöfrågor så Miljö- framgångar: hade ozonfrågan Från freonförbud ett antal fördelar. till klimatlag Bland annat var Mats Engström lösningen relativt [Fri tanke förlag enkel, nämligen beskrivs ofta som 2020] att ersätta CFC och en föregångare inom andra farliga ämnen. En stark kraft miljöpolitiken och det Trots detta krävdes poli råder ingen tvekan om att tisk skicklighet och ihärdighet, Sverige har varit en betydande vilket förtjänstfullt skildras i i miljöfrågor kraft inom miljöarbetet även på boken. internationell nivå. I boken Miljöframgångar: DET ANDRA EXEMPLET är Monika Berg har läst en bok Från freonförbud till klimatlag miljöskatter, där Sverige var om det SVENSKA MILJÖARBETET gör författaren Mats Engström mycket tidigt ute. Redan 1991 en djupdykning i Sveriges var Sverige ett av de första de senaste decennierna. miljöframgångar för att söka länderna i världen att införa identifiera viktiga faktorer och en koldioxidskatt. Sedan dess få lärdomar inför framtiden. har man tagit steg mot en grön VI STÅR INFÖR stora miljömässiga av ämnen och dess konsekven Engström själv är författare och skatteväxling, där man går utmaningar som en tilltagande ser har svårt att hinna med. Vad analytiker och har bland annat från att beskatta arbete till att global uppvärmning, påtaglig kan vi i detta skede lära av de arbetat som biträdande statsse beskatta miljö och klimatpåver minskning av den biologiska framgångar som det svenska kreterare på Miljödepartemen kan. I kapitlet skildras frågans mångfalden och en kemikalie miljöarbetet rönt under de tet och som politiskt sakkunnig historik och dess långa väg in i

användning, där granskningen senaste decennierna? Sverige åt Anna Lindh på UD. politiken, från Assar Lindbecks ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO

32 Kemisk Tidskrift skrifter som förordade träng Boken är uppdelad i fyra med nyckelpersoner inom på departementen. Det går att selavgifter redan på 1960-talet, delar. Den första delen ger be miljöområdet, såsom Margot diskutera i vilken grad dessa Bert Bolins argument för koldi skrivningar av dessa exempel, Wallström, Birgitta Dahl, An exempel kan ses som fram oxidbeskattning på 1980-talet, del två lyfter fram framgångs ders Carlgren, Ingvar Carlsson gångar. I bemärkelsen att de till möjligheten att införa gröna faktorer, del tre diskuterar för att nämna några enstaka, drivit miljöpolitiken framåt kan skatter i samband med mer det politiska liksom centrala tjänstemän de absolut ses som framgångar. en stor skatteomlägg ledarskapet och dess såsom Göran Enander, Ethel Ser vi till behoven av politis ning. I dag står vi inför förutsättningar, Forsberg och Måns Lönnroth. ka åtgärder för att adressera den mycket svåra men medan den sista delen Materialet kompletteras även dagens utmaningar, så kan nödvändiga utma lyfter fram lärdomar med annan dokumentation, exemplen delvis bedömas som ningen att införa ett som man kan dras såsom biografiska böcker där otillräckliga. Ändå kan de bidra tillräckligt ambitiöst av Sveriges tidigare tidigare ministrar ger sin bild. med lärdomar. En viktig sådan globalt system för kol miljöframgångar. I de Skildringen av det personbero är att det gäller att ta till vara dioxidbeskattning. senare delarna väver ende politiska ledarskapet visar på handlingsmöjligheter. Nya Engström även in ve hur aktörerna lyckats använda omständigheter kan plötsligt DET TREDJE EXEMPLET tenskapliga referenser. och ibland utöka sitt hand öppna upp för åtgärder, vilka behandlar kemikalielagstift De faktorer som lyfts fram som lingsutrymme och därmed kan tidigare mött motstånd. En ningen Reach, som infördes viktiga i boken är väl etablerade komma att inspirera framtida aktuell sådan möjlighet är att 2006 och där Margot Wall inom den samhällsvetenskapli förändringsagenter. konstruera de stora stimulans ströms arbete på EU-nivå var ga miljöforskningen. Det är inte paket som planeras till följd avgörande. Reachs styrka var där bokens styrka och behåll RESONEMANGEN KRING olika av coronaepidemin och dess att den antog ett helhetsper ning ligger. Styrkan och den framgångsfaktorer bryter ekonomiska konsekvenser, så spektiv och därmed ersatte stora behållningen med boken ibland av flödet i texten. Boken att de kraftfullt stimulerar och en mer fragmenterad process. är de kontextnära och person är som allra bäst när den skild villkorar en grön omställning. Genom Margot Wallströms ord baserade beskrivningarna av rar och levandegör politikens beskrivs hur industrins starka arbetet med de olika frågorna. kontext och förutsättningar, Monika Berg är doktor mobilisering mot regleringen Bokens unika bidrag är de såsom de levande beskriv i statsvetenskap och docent övervanns. Även gällande röster och perspektiv som ningarna av relationen mellan i sociologi vid Örebro denna fråga beskrivs mer sam lyfts fram genom intervjuer ministrar och högre tjänstemän universitet. tida landvinningar mot bakgrund av en lång historik, där kemika liefrågor dryftats och drivits av olika individer inom olika instanser Mats Engström har arbetat och sfärer. EU har varit med miljöfrågor en viktig spelplan. I sedan 1980-talet, nuläget ses ett globalt bland annat som Reach som ett viktigt biträdande stats- sekreterare på mål att sträva mot. Miljödepartementet och som innovations- DET FJÄRDE och sista råd i Tokyo. exemplet som Mats Engström väljer att lyfta fram är Miljömålsbered ningens arbete med att sätta ambitiösa övergri pande mål för svensk miljöpolitik. Ett grepp som lyfts fram som vik tigt i denna process var att beredningsgruppen till en början skapade sig en gemensam pro blembild genom olika föredragshållare och studiebesök. Därmed fick gruppen en gemen sam, väl underbyggd bild av problemet, som gjorde det svårare att abdikera till partipolitis

FOTO: HÅKAN MÅLBÄCK FOTO: ka skyttegravar.

Kemisk Tidskrift 33 Till sist DEN EKONOMISKE KEMISTEN

högre utbildning (en ingrediens i krut), läkeme- och tycks ha inhäm- del och – sist men inte minst – Johan Rudolph tat sina kemikunska- alkemi. Alkemin är, skriver han, Glauber fram- per genom att läsa en ”experimentell verklighet”, ställde bland böcker och utföra vilket han med Guds bistånd annat svavel-, experiment på egen lovar att demonstrera offentligt salpeter- och hand. I Amsterdam ”påföljande sommar”. saltsyra i inrättade han ett Salter hade en central roll i ren form. laboratorium där Glaubers tankevärld och han han utförde expe- skriver till exempel på flera riment och tillver- ställen halchymia i stället för kade kemikalier till alchymia, vilket skulle betyda försäljning. ungefär saltkemi. Han citerar de alkemiska klassikerna (Ba- HAN SKREV OCKSÅ silius Valentinus och Hermes en rad böcker. Den Trismegistus) men tycks inte tro mest kända är Furni på någon ”de vises sten” i vanlig Novi Philosophici bemärkelse. I stället menar han (Nya filosofiska att det är salt i kombination ugnar), där de flesta med eld som kan omvandla ädla av hans viktigaste metaller till silver och guld. Han upptäckter finns påstår till exempel att smält- beskrivna. Han ning av Sal mirabili med kol anses till exempel ha ger en grön trädsaft och att Sal varit den förste som mirabili kan väcka döda insek- framställde svavel- ter till liv. Han berättar också att syra, salpetersyra man på Sicilien utvinner guld och saltsyra i nå- ur havsvatten, vilket han säger gorlunda ren form. beror på att saltet i havsvattnet Glaubers skrifter är tillsammans med solstrålarna fria från kryptiska kan omvandla jordsvavel till omskrivningar som guld. Ett mer konkret recept är är vanliga i äldre upprepad smältning av bly med alkemiska böcker. Å salt, som enligt Glauber ger andra sidan var han upphov till silver och guld. noggrann med att inte avslöja sina affärshemlig- INNAN VI AVFÄRDAR hans bok heter, vilket ändå gör texterna ska vi ha några saker i åtanke. svårlästa. Dessutom är de inte Först och främst hade han inte Driven 1600- sällan fyllda av bitterhet mot tillgång till några rena utgångs- personer som kritiserade ho- material, så en del av hans nom, i synnerhet en före detta resultat kan möjligen tillskrivas talskemist och assistent vid namn Farner. olika föroreningar. Dessutom Låt oss titta lite närmare på var Glauber lika mycket affärs- en av hans skrifter, boken Deß man som kemist, så hans böcker Teutschlandts-Wolfahrt (Den måste också ses som marknads- entreprenör tyska välfärden) som kom ut föring av hans egen verksam- i sex delar mellan 1656 och het. Det kanske fick honom att 1661, några år efter trettioåriga överdriva en smula, men också JOHANN RUDOLPH GLAUBER såg tidigt krigets slut. Kriget slutade 1648 att utelämna viktig information. kemins ekonomiska betydelse. och lämnade Tyskland – ännu Trots bristerna i Glaubers bok inte ett enat rike utan en sam- hade han i huvudsak rätt: I dag ling kungariken och furstendö- kan ingen ifrågasätta kemins UNDER FLERA ÅR omkring 1620 sig till att den läkande ingredi- men – i en djup lågkonjunktur. betydelse för Tysklands (eller reste den tyske kemisten ensen var ett salt som han Boken är en blandning av något annat industrilands) Johann Rudolph Glauber runt kallade Sal mirabli (mirakel- nationalekonomi och kemi. Hu- ekonomi, och Johann Rudolph i Europa. I Wien i mitten av salt). Saltet var natriumsulfat, vudtesen är att Tysklands rädd- Glauber var kanske den förste 1620-talet drabbades han av en som vi än i dag ofta kallar ning ligger i ett effektivt utnytt- att tydligt poängtera detta. svår sjukdom, som tycks ha fått Glaubersalt. jande av inhemska råvaror och stor betydelse för de kemiska Johann Rudolph Glauber deras förädling. De ämnen han Av Anders Lennartson, doktor idéer han sedan lade fram. Efter föddes i tyska Karlstadt 1603 främst behandlar är vin- och i kemi och författare till bland att ha druckit mineralvatten till- eller 1604 och dog i Amsterdam öltillverkning, mineraler och annat två böcker om Carl

frisknade han nämligen och slöt runt år 1670. Han hade ingen malmer, utvinning av salpeter Wilhelm Scheele. COMMONS IMAGES/WIKIMEDIA WELLCOME ILLUSTRATION:

34 Kemisk Tidskrift Medlemssidan Svenska Kemisamfundet www.kemisamfundet.se

PUBLICERINGSSAMARBETE Kemitidskrifter Belgien (SRC) Österrike Belgien (GÖCh) (KVCV) samlas under Ungern Frankrike (MKE) (SCF)

Tyskland Grekland nytt namn (GDCh) (EEX) ChemPubSoc Europe (CPSE) har nu Tjeckien Italien blivit CHEMISTRY EUROPE (CE) – ett (ČSCH) (SCI) nytt utseende för en ny framtid.

Neder- Sverige länderna I LEDET ATT stärka och för- nal. Det allra första samarbetet (SK) (KNCV) tydliga det europeiska pu- kom att ske i Chemistry – A Eu- bliceringssamarbetet har nu ropean Journal. Svenska Kemi- ChemPubSoc Europe samfundet gick in som Spanien Polen (RSEQ) (PTC) blivit Chemistry Euro- partner och köpte en pe. Strategiarbetet har andel i denna tidskrift. Slovakien Portugal (SCS) (SPQ) skett i nära samarbete Chemistry Europe Schweiz (SCG) med forskarsamhället valde, precis som med och har pågått sedan det tyska kemisamfun- juni 2018. dets (GDCh) förnämsta Det som nu bli- tidskrift Angewandte de flesta är högt rankade inom förlagsstyrda, utan de ägs och vit tidskriftskonglomeratet Chemie, att publicera Chemistry sina respektive discipliner. styrs av de europeiska kemisam- Chemistry Europe bildades för – A European Journal, hos Samtliga partners i Chemistry funden med hög kvalitet som drygt 25 år sedan, genom att förlaget Wiley-VCH. Europe erhåller royaltyer base- främsta ledstjärna. flera av de europeiska kemisam- Chemistry Europe har i dag rade på antalet publicerade ma- Utvecklingen av Chemistry funden lade ner sina nationella vuxit till att representera mer än nuskript från respektive land. Europe (CE) innebär en förnyel- vetenskapliga tidskrifter. Kva- 75 000 kemister i 16 europeiska För Svenska Kemisamfundet är se, men ambitionerna är fortsatt liteten hade sjunkit under ett kemisamfund. Flaggskeppet i detta en bra intäkt som kommer att tidskrifterna ska tjäna läsar- antal år och flera samfund såg detta samarbete är fortfarande medlemmarna till godo i den na genom att publicera ett brett sig om efter nya lösningar för Chemistry – A European Jour- centrala verksamheten. Det är utbud av kvalitetsforskning att kunna erbjuda en nationell nal. Tidskriftsfamiljen omfattar viktigt att påpeka att tidskrifter- inom sina respektive discipliner. högkvalitativ publiceringska- numera hela 16 olika titlar, varav na i Chemistry Europe inte är – Ola Wendt & Agneta Sjögren

DE 16 MEDLEMMARNA I CHEMISTRY EUROPE: Belgien: Société Royale de Chimie (SRC) och Koninklijke Vlaamse Chemische Vereniging (KVCV), Frankrike: Société Chimique de France (SCF), Grekland: Association of Greek Chemists (EEX) Italien: Società Chimica Italiana (SCI), Nederländerna: Koninklijke Nederlandse Chemische Vereniging (KNCV), Polen: Polskie Towarzystwo Chemiczne (PTC), Portugal: Sociedade Portuguesa de Química (SPQ), Schweiz: Swiss Chemical Society (SCG), Slovakien: Slovenská chemická spoločnosť (SCS), Spanien: Real Sociedad Española de Química (RSEQ), Sverige: Svenska Kemisamfundet (SK), Tjeckien: Česká společnost chemická (ČSCH), Tyskland: Gesellschaft Deutscher Chemiker (GDCh), Ungern: Magyar Kémikusok Egyesülete (MKE), Österrike: Gesellschaft Österreichischer Chemiker (GÖCh).

Kolleger i gott sällskap andra mottagarna finns bland andra Nobelpristagaren i kemi 2016, J. Fraser Stoddart. Nyligen annonserades vilka som får utmärkelsen Che- Utmärkelsen Chemistry Europe Fellows inrättades av mistry Europe Fellows 2018/2019. Två av de 37 kemis- Chemistry Europe (tidigare ChemPubSoc Europe) 2015. terna som belönas är från Sverige, Agneta Sjögren, Den ges till kemister för viktiga insatser som exempel- generalsekreterare i Svenska Kemisamfundet, och vis författare, rådgivare, redaktörer eller granskare för Peter Somfai, professor vid Lunds universitet. Bland de sina nationella kemiska samfund. Posttidning B Returadress: Svenska Kemisamfundet Wallingatan 24 111 24 Stockholm

ANNONS

Äntligen – periodiska systemet i ﬁ ckan!

Ladda ner appen gratis!

Fickfakta Kemi är världens första app med det periodiska systemet på svenska. Den innehåller dessutom massor av annan kemifakta. Målgruppen är först och främst högstadie- och gymnasieelever men den är ett smidigt och lättnavigerat litet verktyg för alla som har kemi som intresse eller yrke. Tipsa gärna vänner och bekanta!

App_Fickfakta_annons_Kemivärlden_210x230.indd 1 2019-03-19 16:09