Svt Vs Ungdomarna

GLAPPET SVT VS UNGDOMARNA

Ett projektarbete av Emilie Aune, Josefin Brosché & Carolina Nilsson Journalistprogrammet, JMG, Göteborgs universitet Vt 2009

FINAL.indd 1 2009-04-21 14:58:29 FINAL.indd 2 2009-04-21 14:58:29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Ledare 4 Uppslaget 5 Det här erbjuder Sveriges Television 6 TV-historia i årtal 9 Den andra sidan 10 Ungdomar tittar allt mindre på TV 12 Serier lär unga det sociala spelet 14 Vad säger dokumenten 17 Mina koder är dina koder 18 SVT och Ungdomarna – förlorade i medielabyrinten 19 ”Man vill inte se verklighet, man vill se fiktion” 20 Så här gjorde vi 23 "Glöm dina bekymmer, i morgon kommer nya" 24 Streaming – fortfarande den nya tidens teknik? 27 SVT:s nya kläder ska locka unga tittare 29 SVT:s föryngringsstrategi – ett vagt begrepp utan täckning 32 Ungdomarna SVT:s stora dilemma 33 Lära för livet – eller leva för att lära? 38

FINAL.indd 3 2009-04-21 14:58:29 GLAPPET

LEDARE

Tonårstiden - gränslandet mellan barndomen och vuxenlivet. En tid då kroppen förändras som aldrig förr och hormonerna svallar som mest. Då identitetssökandet utgör en stor del av vardagen och då nya gränser testas. En tid som inte alltid är så lätt.

Vi tillhör alla tre den generation som har växt upp med ungdomsprogrammet Bullen som sändes i SVT. Där fick man lära sig hur man frågar chans på någon, där insåg man att man inte var den enda som gick runt och var olyckligt kär och där fick man svar på de där pinsamma frågorna som man inte själv vågade ställa. Vem minns inte inlednings- frasen till det återkommande inslaget ”brevfilmen”, som löd ”och som vanligt är det inte personen i filmen som har skrivit brevet”. Kanske romantiserar vi Bullens inflytande på ungdomar såhär nästan tio år efter programmets nedläggning men nog känns det som om vi lärde oss många bra saker om livet från programmet.

När vi började fundera över vilka motsvarigheter till Bullen som finns idag dök det ena efter det andra frågetecknet upp; finns det några ungdomsprogram på SVT idag och om nu ungdomar inte tittar på SVT, vad tittar de egentligen på och varför? Och framför allt, vad är egentligen en ungdom?

Till grund för den här granskningen ligger statistik från MMS som visar att SVT har det största tittarraset bland ungdomar, och det kanske inte är så konstigt. Dagens generation tonåringar har massvis med kanaler att välja mellan. Syftet med vår granskning är att undersöka hur utbudet för ungdomar ser ut på SVT idag och vad ungdomar helst väljer att titta på. Vi har utgått ifrån två huvudsakliga frågeställningar: 1. Hur ser SVT:s utbud för ungdomar ut idag och varför ser det ut som det gör? 2. Varför sviker ungdomar SVT och vad tittar de på istället? Med dessa frågor som vägledning har vi gjort ett försök att kartlägga GLAPPET – ungdomsgenerationen som utgör morgondagens vuxna och som SVT kämpar med näbbar och klor för att nå. Eller gör de erkligenv det?

Trevlig läsning!

Josefin Brosché Carolina Nilsson Emilie Aune 4

FINAL.indd 4 2009-04-21 14:58:30 GLAPPET

UPPSLAGET Vad ör egentligen en ungdom? För att sålla i begreppen, tog vi hjälp av tre populära uppslags- ? verk. De var till stor hjälp. ? ? Ungdom, ålder i livet, mellan barndom ? och vuxendom. Placeras ofta i åldrarna mellan 13 och 21 år, jfr tonåring. ? Källa: susning.nu

Ungdom, ofta förknippat med tonåring, ? är den period då man fortfarande är ung, men inte längre barn (förutom inom juridik ? om man fortfarande är under den myndig- hetsålder som är satt i den stat man bor). Ib- land räknas människor i åldern 13-25 som ungdomar ? Källa: Wikipedia ? ? ung`dom subst. ~en ~ar ORDLED: ung-dom-en 1 (knappast plur.) det att vara ung vanl. mellan ca 15 och 30 år; i fråga om människa ? 2 (gruppen av) unga personer i (de övre) tonåren el. tidig 20-årsålder: Källa: Nationalencyklopedin ?

FINAL.indd 5 2009-04-21 14:58:31 GLAPPET

Det här erbjuder På traditionell TV finns inga ka- Film och Drama sig runt och leta, eller se på så- tegorier, utan tittaren väljer Kultur och Nöje dant de redan grundlagt ett in- själv det som verkar intressant. Sport tresse för, på traditionell TV. Inom webb-TV är det däremot- Samhälle och Fakta Vi misstänker att detta bidrar vanligt att använda kategorier Nyheter till ungdomarnas förvirring an- för att skilja programmen åt. Så Dessa kategorier ger en tydlig gående SVTs utbud. Här har gör även SVT som delar upp ledtråd om vad som är lämp- vi listat programmen som SVT programmen på SVT Play i föl- ligt för barn, enligt SVT, men – och vi själva, tror intresserar jande kategorier. ingen som helst guidning för ungdomar. Barn ungdomar. De får istället klicka TEXT: Josefin Brosché Program som det är oklart om SVT anser är för ungdomar, men som vi tror de ser på ändå:

183 dagar - en dramaserie om livet efter doku- såpan. Foto: Sofia Sabel

183 dagar Dramaserie om hur det går för en grupp ungdomar (ca 18-25 år) som medverkat i en dokusåpa, när sådan är slut och kameran stängts av, men man vill förbli i rampljuset.

FINAL.indd 6 2009-04-21 14:58:34 GLAPPET

Sveriges Television

Mia och Klara Humorserie av och med Mia Skäringer och Klara Zimmer gren. Humor om var dagliga situationer - och relationer, som - Mia och Klara gestal tar genom en lång rad udda karaktärer. -

Andra avenyn Dramaserie om livet på den fiktiva orten Riverside. Handlar om flera olika familjer och förvecklingarna i deras relationer och dagliga mö- ten.

Mia och Klara Foto: SVT/Detta Merlin Brittisk äventyr/fantasyserie om det myt omspunna Camelot, där den unge prins - Arthur och den unge trollkarlen Merlin bor tillsammans med sina vänner Guini vere och Morgaine. Producerad som se - rie för unga vuxna och ungdomar. -

Hype Kultur och nöjesprogram med fokus på mode, musik och design. Gör reportage och intervjuer med aktuella kultur och nöjesperson- ligheter. Programledare är Karin Winther, som började som DJ och programledare på MTV.

Karin Winther leder Hype. Foto: Anton Renborg 7

FINAL.indd 7 2009-04-21 14:58:41 GLAPPET

Program som SVT menar är riktade till barn och unga/ yngre tittare:

Tonårsliv Lilla aktuellt Serie om tre tonårstjejer, delvis Nyhetsprogram filmat av dem själva, om deras för barn och unga. - vardag med skola, relationer, Vuxna programle - utseende och fritid. dare sänder förenk lade och förklarade nyheter för unga.

Cecilia, Monica och Joanna är med i dokumentärsserien Tonårsliv. Dr Åsa Foto: Johan Paulin Hasses brorsas låtsas - Läkarprogram med läkaren Åsa Vil syrras kompis bäck, som berättar och förklarar om Djursjukhuset Panel och diskussionspro - människokroppen och sjukdomar, - Serie om ett djursjukhus i Helsing- gram med barn i åldrarna samt varje program hjälper någon borg och Kolmårdens djurpark, och 11-14 som medverkar. med sjukdomsdiagnos, som agora om djuren och människorna där. Leds av Kitty Jurbring, fobi eller övervikt. Leds av Anders ”Ankan” Johans- och diskussionerna gäl - son, från Anders och Måns. ler spridda ämnen såsom - Bobster ”När vet man att man är Barn och ungdomsprogram av redo att ha sex” och ”Var - och med ungdomar. Handlar om för måste killar ha blått mode, musik, film och kändisar. och tjejer rosa”. Programledare är DJ Slim och Suuz. - Hjärnstorm Samhälle/fakta. Hen - rik Fexeus visar genom psykologiska experi ment hur lättpåverkad - människan är. Avsnitt har handlat om äm nen såsom ”Varför är människan besatt av - att mäta saker”, ”Hur - påverkas vi av mör SVT ker”, och ”Hur fung erar människor i olika beslutssituationer.

Henrik Fexeus hjärnstormar. Fotograf: Car-Johan Söder/SVT 8

FINAL.indd 8 2009-04-21 14:58:45 GLAPPET

TV-historia i årtal Mycket har hänt sedan de första rörliga bilderna spelades in. Här är några viktiga årtal i televisionens, och från SVTs historia.

1936 BBC i England börjar med får sändningstillstånd för tre riks- regelbundna TV-sändningar. täckande digitala kanaler och fem 1969 Sverige får två TV-kanaler. TV2 regionala. 1956 Riksdagsbeslut om införandet startar den 5 december. av television i Sverige. Radiotjänst 2001 SVTs nyheter digitaliseras. startar provsändningar över Gö- 1970 Reguljära färg-TV-sändningar teborg i samarbete med Chalmers införs. 2002 Barnkanalen startar den 23 Tekniska högskola. Stockholms- december. sändaren tas i drift. Officiell start av 1979 Riksdagsbeslut om omorgani- Sveriges Televisions sändningar är 4 sation; Sveriges Radio blir moderbo- 2004 Kunskapskanalen, producerad september. lag med fyra programproducerande i samarbete med UR, startar den 27 dotterbolag, varav Sveriges Televi- september. Den sänds på samma 1958 Sveriges första Eurovisions- sion är ett. kanalplats som Barnkanalen. sändning; en operaföreställning från Drottningholmsteatern. 1995 De separata kanal-organisatio- 2006 SVT lanserar podd-TV. VM i fotboll blir ett publikt genom- nerna - Kanal 1 och TV2 - slås ihop brott. till ett sammanhållet företag. Kana- 2007 SVT startar en barnkanal på lerna blir enbart sändande enheter svt.se - Play Bolibompa. 1966 Den första TV-sändningen i och byter samtidigt namn till SVT1 SVT Play slår rekord med 159 miljo- färg. och SVT2. Den regionala anknyt- ner programstarter på svt.se. ningen till en kanal försvinner. 1967 Ett TV-program i färg sänds Premiär för www.svt.se 2008 SVT startar en nyhetskanal på för första gången över hela landet. svt.se - Play Rapport (playrapport. 1998 Sveriges Television fattar be- se). 1968 Riksdagen beslutar om infö- slut om att digitala marksändningar randet av reguljär färg-TV. ska börja sändas. Sveriges Television Källa: svt.se 9

FINAL.indd 9 2009-04-21 14:58:48 GLAPPET

DenDe amerikanska serierna somandra lockar mer. Dessa tv-serier är de som ungdomarna i fokusgrupperna omnämnt. De sänds i flera olika kommersiella kanaler, men flera även på TV4.

TEXT OCH BILD: Josefin Brosché Sex and the city (1998-2004) tre barn, samt en hund som går på hjälper polisen med utredningar. Har Serie som handlar om fyra kvinnor två ben. Satir mot allt och alla –mino- fått kritik för att den uppges baseras i 30-årsåldern som bor i New York. ritetsgrupper, länder, USA et cetera. på ett verkligt medium, som många Viktiga tema är deras dagliga liv, anklagat för att vara fake. mode, sex, shopping. Nip/Tuck (2003– ) Drama/läkareserie som handlar om Vänner (1994-2004) Gossip girl (2007– ) två plastikkirurger i Miami och Los Komediserie om ett kompisgäng och Serie som handlar om en grupp med Angeles och deras arbete. Serien har deras relationer och förvecklingar. tonåringar från överklassen i New fått mycket kritik för att framställa Utspelar sig främst i deras olika lä- York. Serien behandlar typiska ton- plastikkirurgi glamoröst, och för att genheter och ett cafe. årsfrågor om till exempel relationer, vara gratisreklam för branschen. Den sex, familjen, skolan, men med Heroes (2006 –) en glamorösare vinkel. Dramaserie om hur en grupp män- niskor utvecklar olika förmågor, CSI (2000– ) exempelvis att kunna flyga, - odöd Kriminalserie, som handlar lighet, osynlighet. Detta förklaras om en grupp kriminaltekniker med att mänskligheten muterat, och och deras arbete med att lösa en del personer utvecklat speciella brott. Serien skiljer sig delvis förmågor, så kallade ’posthumans’. från andra kriminalserier ge- Detta utvecklas till en kamp mellan nom att ha större fokus på det olika maktfraktioner och om mutan- praktiska arbetet med ledtrå- ternas framtid. dar och DNA, snarare än raff- lande biljakter. Prison Break (2005–) Dramaserier om en man som offrar House (2004– ) allt för att bryta ut sin bror ur fängel- Drama/läkarserie om en cynisk och enda omnämnda serien, som SVT se. Bland annat tatuerar han in fäng- osocial läkare, som tillsammans med också sänder. elsets ritning på sin kropp och blir sitt team hittar diagnoser på sällsynta Seinfeld (1989-1998) sedan arresterad. eller okända sjukdomsfall. Lägger Komediserie. Uppges ofta inte hand- delvis större fokus på det medicinska la om någonting egentligen. Skildrar 2 ½ men (2003– ) arbetet snarare än relationerna mel- ett kompisgäng i trettioårsåldern och Komediserie om två bröder där den lan karaktärerna. deras relationer och förvecklingar. ene, en festande ungkarl, får ett stör- ningsmoment i sin livsstil när hans Family guy: (1999-2002, 2005–) Medium (2005– ) nyligen frånskilde bror flyttar in med Animerad komediserie om en dys- Dramaserie om en hemmafru med tre sin son. funktionell familj med föräldrar och barn, som arbetar som medium och 10

FINAL.indd 10 2009-04-21 14:58:49 GLAPPET

sidanThe Simpsons (1989–) Animerad komediserie om en gul familjs varda gliga liv. Klar satir mot det amerikanska samhället och den amerikanska medelklassfamiljens liv. Har visats i 20 år.

Scrubs (2001– ) Läkar/komediserie. Handlar om en grupp nyutexaminerade läkare på ett stort sjukhus, och deras tillkortakomman- den och relationer med varandra och patienter.

Desperate Housewives (2004 – ) Drama/komediserie. Handlingen cirkulerar runt en grupp kvinnor bosatta på samma gata och deras relationer till varandra och omvärlden. På ytan verkar allting perfekt, men egentligen så är deras liv både drama- tiska och sorgliga.

Dexter (2006 –) Dramaserie om en soci- alt anpassad seriemör- dare, som jobbar som blodspårsanalys åt polisen. Dödar folk enligt sin egna moraliska kod, som innebär att han bara för döda ”onda” män- niskor som förtjänar att dö.

FINAL.indd 11 2009-04-21 14:58:53 GLAPPET

Ungdomar tittar allt mindre på TV Ungdomar är den kategori som tillbringar minst tid framför TV-apparaten. Istället använder de datorn och Internet i allt större utsträckning. Det visar siffror från Mediamätning i Skandinavien (MMS). – TV har varit mycket av ett underhållningsmedium för unga och nu får de den underhållningen via Internet istället, säger Åsa Nilsson, medieforskare vid SOM-institutet i Göteborg. TEXT: Carolina Nilsson

ör andra året i rad sjunker TV- utbudet är större i de kommersiella – TV4 börjar närma sig SVT när det tittandet bland ungdomar enligt kanalerna, förklarar hon. Jag tycker gäller utbud och ålder på tittarna. FMMS årsrapport 2008. Ungdo- att det är ganska naturligt att SVT När TV4 startade var det en kanal för mar i åldrarna 15-24 år är den ålders- inte kommer upp som den viktigaste ungdomar eftersom de var de unga grupp som tittar allra minst på TV, i kanalen för ungdomar. med något nytt. Med tiden har TV4.s genomsnitt 89 minuter om dagen. Hon tycker inte att SVT ska börja publik bara blivit äldre och äldre. – TV-tittandet har länge varit stabilt köpa in en massa amerikanska serier men de senaste åren har vi sett en bara för att locka ungdomar men att Nya medievanor påverkar förändring och då är det främst ung- SVT ändå måste finns där för de unga I Medierådets rapport Unga och me- domar som tittar mindre på traditio- tittarna. dier 2008 kan man läsa att TV länge nell TV. Det är en annan livssituation – SVT har ju varit desperata att inte har varit det dominerande mediet idag, det finns inte hur mycket tid tappa ungdomarna eftersom de - se bland barn och ungdomar men att som helst till att titta på TV, förklarar dan 1990-talet fått en allt äldre pu- det nu håller på att ändras. Man ser Åsa Nilsson. blik. Om man ska försäkra sig om nu en minskning av antalet barn och att ungdomar går till SVT när de är unga som har en TV på sitt rum med- SVT tappar intresserade av Public Service-TV så an antalet som har en dator på rum- Statistik från MMS visar att TV4 och måste de ju först Kanal 5 är de kanalerna som ungdo- hitta dit. Ett sätt är Tittartid min/dag mar helst väljer att titta på, tätt följt då att se till att det av TV3. SVT 1 hamnar på femte plats finns program för 60+ 224 och SVT 2 på sjätte plats. SOM-insti- alla, även ungdo- 40-59 år 173 tutets undersökningar visar liknande mar. siffror. I artikeln Skilda TV-världar 25-39 år 151 skriver Åsa Nilsson att både SVT och TV4 närmare SVT Ålder TV4 har försvagat sitt grepp om TV- TV4 är alltså 15-24 år 89 publiken de senaste åren. De stora den kanal, tillsam- 3-14 år 99 vinnarna är istället Kanal 5 och TV3. mans med Kanal Att SVT tappar mest tittare bland 5 som lockar mest 0 50 100 150 200 250 ungdomar är inget som förvånar Åsa unga tittare. Men Antal minuter Nilsson. Åsa Nilsson tycker Källa: MMS – Unga är mer intresserade av att titta sig se en vikande Ungdomar i åldrarna 15-25 är den grupp som tittar minst på TV, på serier och att bli underhållna, det trend för TV4. 89 minuter per dag. 12

FINAL.indd 12 2009-04-21 14:58:54 GLAPPET

FOTO: Carolina Nilsson Ungdomar tillbringar allt mer tid framför datorn och allt mindre tid framför TV-apparaten.

met ökar, speciellt bland ungdomar. Public Service-TV. Åsa Nilsson förklarar att ålder är en – SVT hamnar alltid högt i förtroen- av de mest avgörande faktorerna när demätningar både bland unga och det gäller våra medievanor. gamla och det måste de förvalta. – Frågan som intresserar forskare är Public Service är viktigt och ska inte om dagens ungdomar kommer att bara erbjuda nyheter och dokumen- följa samma mönster som de tidigare tärer, utan även underhållning och generationerna eller om de kommer populärkultur. Även om ungdomar att behålla sina medievanor. Vi har inte har sina favoritserier i SVT kan sett att ju äldre man blir desto mer de ändå ha behov av att se till exem- intresserad blir man av samhället och pel en dokumentär ibland, då är SVT politik. Det skulle innebära att -da viktigt. Men SVT kan aldrig vara vik- gens ungdom söker sig till SVT när tigt sju dagar i veckan alla timmar. de blir äldre. Jag tror svaret ligger nå- Däremot är det viktigt att unga vet gonstans mittemellan. vad de får när de väljer SVT och det är nog inte fallet idag. Värdet av Public Service Även om SVT1 och SVT2 idag har Källor:

svårt att locka till sig de unga tittarna Åsa Nilsson Skilda TV-världar Källa: Pressbild från Dagspresskollegiet betonar Åsa Nilsson vikten av att SVT Åsa Nilsson jobbar vid SOM-institutet i tar tillvara på sin starka sida, nämli- MMS årsrapport 2008 över TV- Göteborg och forskar om bland annat medievanor. gen människors höga förtroendet för tittandet. 13

FINAL.indd 13 2009-04-21 14:58:55 GLAPPET

”Serier lär unga det sociala spelet”

FINAL.indd 14 2009-04-21 14:58:56 GLAPPET

”Serier lär unga det sociala spelet”

Serier spelar en viktig roll i identitetssökandet. När ungdomar väljer att titta på amerikanska serier ligger det ofta ett djupare behov bakom deras val. – Att titta på serier blir en slags träning i det sociala samspelet. Ungdomar får ut något helt annan av dessa serier än vad de vuxna tittarna får, säger An- dré Jansson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads Universitet. TEXT OCH FOTO: Carolina Nilsson

– När ungdomar tittar på serier har vilken livsstil vi har och vem man är morös och fulla med punchlines som de nog själva en känsla att de vill som person, förklarar han. i de amerikanska serierna. slappna av och bli underhållna. De- ras syfte när de sätter sig framför TV: Vill inte se verkligheten Drömvärlden och idealtypen n är ju inte att lära sig om det sociala De ungdomar som vi har pratat Vad får då en 15-åring ut av att titta spelet. Det är något de får med sig med i våra fokusgrupper förklarar på serier som Sex and the City och automatiskt och undermedvetet, re- bestämt att de inte är intresserade av Heroes där karaktärerna lever ett helt sonerar André Jansson där han sitter svenska serier som berör verklighe- annat slags liv? André Jansson tycker nedsjunken i en lilaspräcklig fotölj på ten. Enligt André Jansson är de inte inte att det är konstigt att den typen sitt arbetsrum. unika. av serier blir populä- – Jag väntar på nya, de här är ju inte – Det har visat sig ra, och även viktiga, direkt moderna, säger han lite gene- att seriösa försök att bland svenska ung- rat. ta ungdomar på all- " Det handlar nog domar. När det gäller förhållandet mellan var och visa deras – Det handlar nog om medier och identitet vet André Jans- egen verklighet inte om att ta del av en att ta del av en fanta- son vad han pratar om. Han har pu- blir lika populära. sivärld, karaktärerna blicerat flera rapporter, artiklar och Ungdomar är inte så måste inte vara lika böcker om vad han kallar för kon- sugna på att upple- fantasivärld" ungdomarna själva. sumtionskultur. va den verkligheten Man identifierar sig – Det handlar inte bara om hur med- och den problemati- inte med rollfigurer- ieanvändningen påverkar vad vi ken på TV. Det blir lätt närgånget och na för att de är lika en själv utan för konsumerar utan också att de medier tråkigt. Ungdomarnas egen verklig- att de står för någon slags idealtyp för vi använder är ett sätt att uttrycka het kanske inte är lika rolig och gla- hur man beter sig. Ungdomar kan ” 15

FINAL.indd 15 2009-04-21 14:58:57 GLAPPET

identifiera sig med själva problematiken, till exempel att vara singel i en storstad. Han tror att en ännu viktigare aspekt med medierna är den diskussion som blir efteråt när man pratar om vad man sett med kompisarna i skolan eller över nätet. – Det kan handla om vem som är bit- chen och vem som är snäll i serien.

Den homogena ungdomsgruppen – en myt André Jansson anser ändå att SVT fyller en viktig funktion för ungdomar och att problemet med de kommersiella kanalerna är att de oftast ser ungdomar som en stor homogen målgrupp. Men alla ungdomar vill inte titta på amerikanska serier och då måste det finnas alternativ. – Vad som är bra med SVT är att man "Man kan utrycka sin stil, inte bara på gatan, utan även genom olika nätverk online" inte behöver ta hänsyn till kommersiella vinster. Därför får SVT inte stirra sig blinda på det här med ungdomar. Faktum är att ungdomstiden är ganska kort. André Jansson är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads Univer- Han anser ändå att SVT valt rätt stra- sitet. Han är övetygad om att serier fyller en viktig funktion för de ungdomar som tittar. tegi” genom att satsa på webb-TV och Negativ påverkan? otrogen? Det betyder inte att unga på- olika plattformar på Internet. André Jansson tycker inte att vuxna verkas och att de börjar ta efter. Större – Nya nätverksmedier tror jag är oer- ska oroa sig över att ungdomar väljer delen av vår mediekonsumtion för- hört viktiga. Det blir ett sätt för ung- serier framför mer seriösa program stärker de värderingar vi redan har domar att både uttrycka sig estetiskt och han tror inte att ungdomar påver- om vad som är rätt och fel när man och att ta intryck om vad det finns för kas negativt av vad de ser. ser någon beter sig på ett dåligt sätt. stilar. Man lär sig koder genom me- – Om man tar dokusåpor som ex- dierna. Sen är det ett viktigt sätt att empel, där tittar man hela tiden på Källa: knyta kontakter. Jag tror att lockelsen människor som gör idiotiska saker André Jansson, TV-tittarna och det med de nya medierna är att man kan och meningen med programmet är sociala rummet – en studie av den so- vara mer involverande. Man kan ut- att de ska agera på ett olämpligt sätt. ciala positionens betydelse för kanal- trycka sin egna stil, inte bara på ga- Där finns en ännu tydligare arena för preferenser och självuppfattning. tan, utan även genom olika nätverk moraliska diskussioner. Är det rätt online. att bete sig så här, är det rätt att vara 16

FINAL.indd 16 2009-04-21 14:59:00 GLAPPET

Vad säger dokumenten? SVT:s Public Service-redovisning står det att program av ”hög kvalitet” för barn och unga är en viktig del i deras verksamhet. ”För allmänna villkor som är svåra att kontrollera” menar Granskningsnämnden. Hur ser det egentligen ut och vad har hänt sedan förra granskningen? TEXT: Carolina Nilsson Varje år publicerar SVT en redovis- sände SVT 5 034 timmar som hade budet av underhållningsprogram är ning över hur man uppfyller kravet barn och ungdomar som målgrupp, extra intressant eftersom SVT menar om Public Service. Rapporten gran- av dessa var 832 timmar avsedda för att ”en betydande del” av underhåll- skas sedan av Granskningsnämnden barn i yngre tonåren. Detta kan jäm- ningsutbudet är riktade till barn och för Radio och TV. I granskningen av föras med de 539 timmar under 2007. unga. Det ges flera exempel på olika 2007 års redovisning framgår det att Utbudet har alltså ökat. Eller har det program för barn. För ungdomar egna program för barn och unga är verkligen gjort det? Gransknings- nämns endast Nöjesnytt som nu- er ett område som SVT måste förtydliga. nämnden påpekar att eftersom de satts av Hype. SVT menar att de sän- Granskningsnämnden anser att vill- olika temakanalerna, som SVT24 och der 3 670 timmar underhållning, vil- koren i det nya sändningstillståndet SVTB, ingår i 2008 års redovisning ket låter bra. Men tittar man närmare för perioden 2007-2009 är för allmänt blir antalet timmar med ungdoms- på innehållet kan man se att hela 2 hållna. Bland annat är det nu SVT program högre än 2007. Det beror på 752 timmar är repriser. själva som ska sätta upp sina mål för att temakanalerna oftast visar repri- verksamheten. Ju mer allmänna vill- ser. Uppfyller ändå kraven koren är desto svårare är det att kon- I både 2007 och 2008 års redovisning trollera om SVT lever upp till dem. Alla dessa repriser kan man läsa att: ”Erfarenheten - vi Formuleringar som ”hög kvalitet” Det är svårt att se någon tydlig redo- sar att ungdomsprogram sällan når och ”särskilt ansvar”, som nämns i visning av program för tonåringar i en ungdomlig publik. Däremot tar samband med utbudet för barn- och 2007 års redovisning och få ändring- ungdomar till sig program i alla kate- ungdomsprogram, ger inte speciellt ar av formuleringarna har gjorts till gorier om sändningstiden och tillta- mycket information. Trots att dessa 2008. Utbudet för äldre tonåringar och let är rätt.” Denna formulering visar formuleringar kritiserats av gransk- unga vuxna har en egen rubrik men hur SVT resonerar när det gäller ung- ningsnämnden finns de kvar i SVT:s läser man stycket redovisas där sna- domar Enligt Granskningsnämnden redovisning för 2008: ”SVT skall erbju- rare program för äldre barn och yngre uppfyller SVT kraven att visa ett -va da ett varierat utbud av program av hög tonåringar. Här nämns program som rierat utbud för barn- och unga. Däre- kvalitet för och med barn och unga /…/ Bobster, Hasses brorsas låtsassyrras kom- mot går det inte att se hur mycket av SVT skall särskilt pis och REA. SVT redovisar istället ut- utbudet som är egenproducerat och utveckla pro- budet för äldre tonåringar och unga hur mycket som är inköpta program. gramverk- vuxna under varje programområde. Granskningsnämnden kommer att samheten för Under programområdet Fritidsfakta följa utvecklingen av program för de äldre nämns några program som riktade ungdomar under tillståndsperioden b a r n e n sig till en ungdomlig publik under 2007 till 2009. och ungdo- 2008. Programmet Dr Åsa beskrivs marna.” som ett ”Fråga doktorn för en yngre Större an- publik”. Toppform, Hjärnstorm och tal timmar 123 saker var också program speciellt Under 2008 utformade för en yngre publik. Ut- 17

FINAL.indd 17 2009-04-21 14:59:01 GLAPPET

Mina koder är dina koder De ungdomsprogram som SVT visar är formade utifrån vissa sociala och kulturella uppfattningar, så kallade koder. Frå- gan är om SVT har samma koder som de ungdomar som tittar… eller inte tittar. TEXT: Carolina Nilsson

De flesta barn- och ungdomsprogram Måste vara meningsfullt varför ungdomar inte tittar på SVT, de som SVT visar är gjorda av vuxna. Stuart Hall la fram tre olika teser för kan inte identifiera sig med innehål- Programmen är formade, eller in- hur en medietext kunde tolkas: Domi- let. Thomas Johansson, Ove Sernhede kodade, av redaktionens sociala och nerande hegemonisk läsning innebär att och Mats Trondman skriver i kapitlet kulturella uppfattningar och dessa tittaren sväljer allt som sägs utan att ”Kodning och avkodning” att innan uppfattningar ger programmen ett reflektera över budskapet, Förhandlad ett TV- programs innehåll kan - till visst innehåll. Dessa uppfattningar kod betyder att tittaren gör egna reflek- fredställa ett behov hos tittaren måste delas nödvändigtvis inte av de ung- tioner och Oppositionell läsning inne- det avkodas och uppfat- domar som tittar, eller avkodar. SVT bär att tittaren förkastar tas som meningsfullt. och ungdomar har olika koder. SVT:s all information. De menar också att syn på samhället avspeglas, avsiktligt det är vanligt att eller oavsiktligt, i program- det uppstår miss- men. Denna syn förstånd under av- är sedan den kodningen. som når publiken som an- Förvriden kommu- tingen godtar nikation eller avfärdar Missförståndet leder till den. Så här att tittaren inte känner igen går det till de termer som används i program- om man ska met eller tycker att vissa begrepp är tro den brit- Stör- svåra att förstå. Detta kallar förfat- tiske medie- re delen av tarna för ”systematiskt förvriden forskaren Stuart de ungdomar vi har kommunikation”. När TV-producen- Hall. Under 1970- träffat gör alltså en opposi- terna upptäcker att de inte når fram talet utformade han tionell läsning av SVT:s innehåll. med det tänkta budskapet försöker sin teori om Encoding and Decoding Det går att dra tydliga parallel- de förhoppningsvis åtgärda missför- som på svenska kan översättas till ler mellan Stuart Halls teori och vår ståndet och anpassa innehållet efter kodning och avkodning. Han disku- forskning. Enligt forskaren André målgruppen. Men detta kan bli svårt terade olika möjligheter om hur pu- Jansson identifierar sig ungdomar när målgruppen kan spänna över bliken kunde tolka och ta till sig TV: med de program de tittar på även om åldrarna 16 till 40 år, vilket är fallet s budskap. de själva inte är medvetna om det. med gruppen ”unga vuxna”. SVT gör Detta skulle då vara förklaringen till idag få renodlade ungdomsprogram. 18

FINAL.indd 18 2009-04-21 14:59:03 GLAPPET

Istället ska man föryngra det övriga utbudet. Denna föryngring sker genom att man ändrar olika koder och SVT och Ungdomarna tilltal i programmen, till exempel språket och klädseln. Men om man ska tro ungdomarna i vår undersök- – förlorade i mediela- ning är det inte alltid detta fungerar. SVT och ungdomar har fortfarande olika koder. byrinten

Klasstillhörighet har betydelse Stuart Hall var även övertygad om TEXT: Josefin Brosché tal om speciella ”kategoriprogram” att TV-redaktionens klasstillhörighet endast för ungdomar eller en speciell hade en stor betydelse för program- Ungdoms-TV har alltid varit en vi- redaktion som endast producerade mens innehåll. Om de ungdomar sion som Sveriges Television har haft ungdomsprogram. Idéen genomför- som tittar väljer att ta till sig innehål- svårt att uppnå. I Ungdomskulturens des aldrig då TV2 istället var tänkt att let eller avfärda det skulle då bero på gryning, när radion var det främsta präglas av ett ”ungdomligt ifrågasät- vilken social klass de tillhör. Flera av mediet för unga människor, fanns en tande”, alltså långt ifrån den kanal de personer vi har intervjuat menar uppsjö av program, som handlade om som ungdomar idag tittar statistiskt att de medieval ungdomar gör inte musik, debatt och ungas egna åsikter. minst på av alla etablerade kanaler. bara beror på ålder utan även vilken Formatet ympades sedan in i TV och klasstillhörighet ungdomar har. Safa profiler som sextiotalets hippaste En kamp då som nu Safyiari erkänner att det inte bara är programledare Arne Weise, skapade Men som gemensam historisk näm- åldern utan även social bakgrund ungdomsprogram för de nya gene- nare för ungdomsprogrammen på som har betydelse. rationerna. Upplägget utvecklades TV, i vilken form de än har varit, är André Jansson tror att de ungdo- sakta mot så kallade ”magasinpro- kampen för att behålla tittarna. I bo- mar som tittar mer på utmanande och gram”, program med reportage och ken Från klubbrum till medielabyrint djupgående program på SVT tillhör dokumentära inslag. – ungdomsprogram i radio och tv 1925- en grupp som är på väg mot en högre 1993 redovisar Michael Forsman ett utbildning och har vissa värderingar Svängande trender SVT och en åldersgrupp, som likt med sig från sina föräldrar. Han är Då som nu svängde trenderna fram två motpoler otaliga gånger under övertygad om att SVT har andra ko- och tillbaka i hur ungdomar och frå- 1960-,70- och 80-talet har fått dra ut der än vad ungdomar har, men han gorna som intresserar dem skulle be- i kamp under slogans som ”Vi vill tror inte att SVT är omedvetna om att handlas. Skulle de vara i studion och ha fler TV-program just för oss” (från man måste använda andra koder till medverka eller utanför och tycka till? ungdomarnas sida) och ”Vi måste se ungdomar. När de kommersiella ka- Skulle verkligheten skildras ur deras ungdomar som individer” (från Sve- nalerna nästan bara visar amerikan- synvinkel eller skulle producenten riges Televisions sida). ska serier tycker han att det är viktigt avgöra vad som gällde? Uppenbarligen är detta en kamp som att SVT erbjuder alternativ. Han an- Pop-TV var sextiotalets stora ung- pågår än idag. ser att det är Public Services uppdrag domsfluga, regelrätta program- de att ta upp frågor på ett mer allvarligt signade runt musik. SVT fick därför sätt. Även om det endast leder till kritik för att satsa för lite på- sam en meningsfull tolkning för en liten hällsdebatt för ungdomar. Ett pro- publik kan vara viktigt för den lilla gram som lyckades var Stänk (1966), grupp man når. samhällsprogrammet som ”utan att moralisera skulle fånga upp de bubb- Källa: lande protesterna och ungas sökande Johansson, Sernhede, och Trondman, efter alternativa livsstilar…” När TV2 ”Kodning och avkodning” ur Sam- (nuvarande SVT2) startades, var det tidskultur – Karaoke, karnevaler och kulturella koder 19

FINAL.indd 19 2009-04-21 14:59:04 GLAPPET

”Man vill inte se verklighet, man vill se fiktion”

21 ungdomar och en uppsjö av kanaler att välja mellan. Vad tittar de egentligen på och varför? Vi har träffat ungdomar från skolor runt om i Gö- teborg för att prata om TV. Deras inställning till SVT är tydlig – det finns knappt något som intresserar dem där. TEXT: Emilie Aune, Josefin Brosché och Carolina Nilsson

e är i åldrarna 14 till 18 år och Datorn tar över ma takt som de produceras, skulle de de varken tvekar eller skrä- Enligt statistik från MMS tittar ung- välja att se dem där. Dder orden. Dessa ungdomar domar idag mindre på TV än förr. – Man ser hellre filmer på TV än vid vet vad de gillar och inte gillar att se Datorn har alltmer tagit över dess datorn eftersom man sitter bekväma- på TV. Men varför de tittar på TV skil- plats i rummet som främsta mediet. re, säger en 16-årig kille. jer sig från individ till individ. Oftast De ungdomar vi har pratat med är Ungdomarna upplever att deras fa- är det inte själva tittandet som är må- inget undantag. När de sitter vid voritserier visas för sällan på TV. let i sig. Snarare är det ett medel för datorn är det vanligast att de besö- Detta leder till att de väljer nedladd- något annat. För att slappa, hålla koll ker communities som Facebook eller ning framför en lång väntan. De vill på vad som händer i världen, bevaka Lunarstorm, tittar på videoklipp på kontrollera själva när de tittar utan att sport, följa en TV-serie, se på film el- YouTube eller chattar med kompisar vara låsta vid en tablå. Nedladdning ler bara för att umgås med familjen. på MSN. Tittar de på serier eller fil- ger också möjlighet att konsumera en En del säger att TV:n är ett slags säll- mer på datorn handlar det oftast om lång rad avsnitt av olika serier när skap som man har på i bakgrunden nedladdat material. De flesta är över- man känner för det, eller ibland en medan man gör annat. ens om att ifall serierna hade gått på hel säsong av en favoritserie. TV i samma utsträckning och i sam- 20

FINAL.indd 20 2009-04-21 14:59:04 GLAPPET

Använder sällen webb-TV Ett vanligt resonemang bland ung- norlunda och mindre komplicerad, Trots att annan forskning visar att domarna är att de vill se fiktion och en värld som visas i serier som Gossip ungdomar är de flitigaste användar- fly vardagen. De gillar sådant som är Girl, Heroes och The Hills. Även teck- na av webb-TV uppgav alla som vi spännande och roligt som kriminal- nade serier som The Simpsons och Fa- intervjuade att de aldrig eller mycket och komediserier. Främst är det ame- mily Guy är populärt. sällan använder webb-TV. rikansk fiktion som lockar. Svenska – De är bra eftersom de gör vanliga – Jag har bara tittat på webb-TV vardagssituationer roliga, till ex- någon gång mest för att följa någon empel en fet farsa som sitter fram- handbollsmatch, berättar en tjej. för TV:n, säger en 15-årig kille. – Jag kollar ibland när jag har mis- "Det är väl bra att SVT Men det finns de som inte kän- sat något, säger en kille. ner något behov av att fly in i en De tycker ändå att det finns många visar verkligheten men drömvärld. En tjej på Angereds- fördelar med webb-TV. Att man gymnasiets medieinriktning, som kan styra sitt eget tittande och kolla deras verklighet är så har ett stort kulturintresse, berät- på program man missat är positivt. tung" tar att hon föredrar SVT framför På frågan om de skulle kunna tän- de kommersiella kanalerna efter- ka sig att använda SVT Play får vi lite serier intresserar dem inte. som SVT visar verkligheten. olika svar. En 14-årig kille utbrister: – När man bor i Sverige vill man inte – SVT är mer seriösa och nyttiga, de – Det är ju fortfarande SVT man kol- se serier härifrån, man vill se något visar saker man behöver veta. Ame- lar på och det är ju bara skit. nytt, menar en 14-årig tjej. rikanska serier innehåller bara dåliga Att ungdomarna i vår undersökning stereotyper. väljer bort SVT Play behöver inte be- Serier eller verkligheten Hennes klasskompisar håller inte tyda att de väljer bort webb-TV utan” Ungdomarna vänder sig ofta till en med henne. De har inget emot stereo- snarare att de väljer bort SVT. värld som är ny, mer glamorös, an- typer. En tjej menar att de gör

De flesta ungdomarna i våra fokusgrupper väljer amerikanska serier på de kommersiella kanalerna framför SVT. De tycker att SVT bara visar en tung verklighet.

Foto: Carolina Nilsson 21

FINAL.indd 21 2009-04-21 14:59:09 GLAPPET

FOTO: Emilie Aune Det är bättre att SVT satsar på de som verkligen tittar, som vuxna och pensionärer tycker flera ungdomar. De har redan sina kanaler som de tittar på.

det enklare att förstå, att de typiska gon koll på vad som egentligen visas ensam, säger en 14-årig tjej. karaktärerna och scenarierna gör i SVT:s olika kanaler. De flesta betraktar TV4 som en mer det mer avslappnande och lättare att – Vi har redan våra kanaler som vi lättsam variant av SVT. hänga med i handlingen. kollar på, hävdar en kille. – TV4 är som en blandning av SVT Överlag verkar ungdomarna vara Framförallt menar han Kanal 5, TV3 och Kanal 5, menar en elev. De har re- positiva till att SVT erbjuder serier och TV6, vilka klam och sän- om verkligheten för de som är intres- är de kanaler der amerikan- serade, men det är inget de själva väl- som de flesta "Det är ju fortfarande ska serier men jer att titta på. En annan tjej utrycker av ungdomarna SVT man kollar på och även en del se- den allmänt gällande åsikten bland uppgett att de riösa program. ungdomarna. tittar på. De är det är ju bara skit" Den seriösa – Det är väl bra att SVT visar -verk förvånade över En kille förklarar varför han inte tonen och det ligheten men deras verklighet är så att TV4 är den använder SVT Play ensidiga inne- tung. Tittar man på TV vill man se en kanal som flest hållet är det ny värld. unga tittar på, som de flesta vilket statistik från MMS visar. av ungdomarna anmärker på när det ”SVT är för pensionärer” – Jag tittar på TV4 ibland, mest med gäller SVT. Negativa åsikter finns det De flesta rycker på axlarna när SVT familjen om det är något tävlingspro- gott om. kommer på tal. Ingen verkar ha nå- gram. Jag skulle aldrig kolla på det – Det är för mycket gubbar i SVT. 22 ”

FINAL.indd 22 2009-04-21 14:59:14 GLAPPET

– SVT är så vuxet, mycket debatter och sånt. – Jag tycker inte de riktar sig mot ungdomar överhuvudtaget. Så här gjorde vi – De visar tråkiga filmer man aldrig hört ta- las om. – De tar upp bra ämnen, men de gör det så Att välja grupper med hade flera gemensamma resone- ointressant, säger en tjej och syftar på ung- högstadie- och gymna- mang samt att de kunde motivera domsprogrammet Bobster. Programledarna sieskolor som tillsammans mycket väl hur och varför de tit- försöker vara yngre än vad de är. kan representera Göte- tade på olika program. Bra egenskaper som nämns om SVT är att borg är ingen lätt uppgift. de är bra på att rapportera om sport och aktuella händelser. Att SVT är reklamfritt ses Men kanske lättare än att som mycket positivt. få tag på skolornas rekto- – Om SVT visar någon film jag vill se så kol- rer… Skolor där vi genomförde fo- lar jag ju där för de har ingen reklam, säger kusgrupper: en kille. TEXT: Josefin Brosché Hovåskolan: en grupp med elever i åldrarna 15-16. Behöver inte SVT Vårt mål var att besöka fem till sex Nya Lundenskolan: två grupper En serie på SVT som har lyckats fånga några olika skolor och i grupp diskutera med elever i åldrarna 14-15. av ungdomarnas intresse, främst tjejernas, med ungdomar i åldrarna 14-17 Angeredsgymnasiet: En grupp är den svenska dramaserien Andra Avenyn. hur de upplevde TV-utbudet som med elever i 17-års åldern Killarna tycker att serien är töntig och att var riktat till dem, samt vad de fö- Frölundagymnasiet: En grupp skådespelarna är för amatörmässiga. Åsik- redrog att titta på. med elever i åldrarna 16-18. terna går isär om huruvida serien är bättre Vårt första ställningstagande eller sämre nu än när den startade hösten handlade om hur vi valde ut en 2007. handfull skolor som skulle kunna – Andra Avenyn var bättre i början när den representera Göteborg. Vi valde sändes oftare, säger en tjej. några mer centralt, några i för- Hennes klasskamrat håller inte med. orten och några som vi klassade – Det var svårt att hänga med när den gick som mittemellan. Snart visade så ofta, man missade lätt flera avsnitt. Det är det sig dock att vårt urval till bättre nu. trots så skulle vi inte få tag på En stor del av ungdomarna är överens om alla skolor eftersom rektorer och att SVT inte behöver förändra sitt utbud för lärare inte svarade i telefon. att locka ungdomar, de fyller ändå sin TV- Av de skolor vi kontaktade kvot genom att titta på andra kanaler. De fick vi komma till drygt hälften, tycker att det är bättre att SVT satsar på dem vilket resulterade i intervjuer som faktiskt tittar, till exempel pensionärer, med ungdomar i åldrarna 14-18 istället för att jaga unga tittare. vilket vi anser är precis det glap- – Vi behöver inte SVT, säger en kille på Nya pet som SVT missar. Lundenskolan bestämt. Varje grupp bestod av fyra till fem ungdomar, så jämt som möj- ligt fördelat mellan könen. Fokusfrågorna som vi job- bat fram var tänkta att vara så öppna som möjligt och ge upphov till vidare diskussioner och resonemang. När alla gruppintervjuer var klara kunde vi konstatera att ungdomarna 23

FINAL.indd 23 2009-04-21 14:59:14 GLAPPET

"Glöm dina bekymmer, i morgon kommer nya"

SVT:s nya seriesatsning skulle nå en bred publik och berätta samtidshistorier om relationer och människor. Resultatet blev Andra Avenyn, serien som publiken älskade, hatade, svek och sedan återfann på nätet. – Internet är vår möjlighet att bli synliga för en publik som inte tittar på traditionell TV, säger Christian Wikander, dramachef på SVT. 24 TEXT: Josefin Brosché FOTO : Emilie Aune

FINAL.indd 24 2009-04-21 14:59:18 GLAPPET

Sedan starten år 2007 har Andra Av- att alla kan höra någon av låtarna och möjligheten att titta online lockar enyn blivit den populäraste serien känna igen den. ungdomar som föredrar datorn fram- på SVT Play med en stor mängd tit- Men trots det breda tilltalet och po- för TV:n. tare både på Internet och i TV-soffan. pulariteten bland ungdomar så svek SVT har även varit skickliga på att ut- Handlingen utspelar sig i det fiktiva de traditionella, äldre tittarna, de nyttja alla de hemsidor, communities området Riverside i Göteborg (lätt hemma framför TV-apparaten. Beslut och microbloggverktyg som ungdo- identifierat som Brämaregården och togs att avsnitten skulle bli längre och marna själva använder. Andra Avenyn Kvillebäcken, för lokalbor) och cen- sändas mer sällan. En yngre karaktä- har en grupp på Facebook, en profil treras runt en grupp familjer. Famil- rer byttes även ut mot en äldre. Men på Twitter och en blogg på bloggpor- jemedlemmarna är i olika åldrar och Christian Wikander ser inte detta talen wordpress. kanaliserar en stor mängd typiska som något som nödvändigtvis skulle En av de senaste händelserna på problem för sina olika åldersgrup- avskräcka de yngre tittarna. Andra avenyns hemsida var till ex- per. – Vi vill absolut ha en serie som rik- empel att tittarna fick rösta fram en Föräldrarna har mer typiska ’vuxen- tar sig till unga, men man måste nå ny karaktär som sedan dök upp i se- problem’, som jobb, karriär, familjen dit, säger han. Tittarsiffror blir avgö- rien. Allt från utseende och klädstil, och förhållanden. Ungdomarna drab- rande. till personlighet och skådespelarval bas av otaliga kriser och svårigheter, Just nu ligger produktionen nere. röstades det om. En ny karaktär in- där graviditeter, sprit, otrohet, fusk i troducerades sedan, helt baserad på skolan och HIV bara är ett axplock. webbanvändarnas åsikter. Såhär be- Denna realistiska skildring av ungdo- "...du som skrivs den nya karaktären på Andra mars verklighet, med situationer som avenyns hemsida. ”Låt oss presen- tittarna kan känna igen, menar Chris- inte följer tera Natalie - en ljus, ung, heterotjej tian Wikander är seriens styrka. som är god, smart, lekfull, kaxig, – Vi valde att centrera serien kring tablån, du ordningsam, aktiv och ett riktigt par- ungdomar för att nå dem. Men också är viktig för tylejon! Hon bor i centrala Riverside. deras föräldrar som också intresserar Hennes största intressen är shopping, sig för ungdomars vardag och pro- oss." mode, dans och teater, och hon klär blem. sig som en brat.” Kanske säger röstningsresultatet nå- Vinnande koncept? SVT har lagrat avsnitt för en tid fram- got om den genomsnittliga tittaren? Under de år som serien sänts har över och avvaktar för att se hur gen- upplägget ändrats flera gånger. Från svaret från publiken fortsätter. Ungdomarna och dumburken starten sändes flera avsnitt i veckan, Eftersom en stor mängd av seriens som endast var cirka 30 minuter Datorn framför TV tittare följer serien via Internet och långa. Processen mellan produktion En av de tydliga anledningarna till SVT Play är det svårt att veta exakt och sändning blev kort och samtids- seriens popularitet bland unga, är vilka åldersgrupper som främst följer problem och situationer kunde arbe- den stora mängd material som finns serien. Just att aktiviteten är så hög tas in i serien för karaktärerna att rea- på seriens hemsida. På SVT Play kan på webben tyder ju också på att det gera på – tillskillnad från serier med man se på de senaste avsnitten, men handlar om en yngre målgrupp. På längre produktionstid. det finns också forum, presentatio- SVT Play kategoriseras Andra Avenyn – Om du ska göra en serie som av- ner av skådespelare och karaktärer, som Film & Drama och det är knepigt speglar samtiden måste det speglas samt bildgallerier. Många alternativ att utläsa om något skulle vara- spe i allt. Framför och bakom kameran. för den digitala generationen, med ciellt riktat till ungdomar eftersom Hela produktionen måste genomsy- andra ord. gruppen inte ens verkar finnas. Hur ras av detta, säger Christian Wikan- – Det har en enorm betydelse för den ska man dela upp åldrarna efter att der. delen av publiken som väljer att kolla barndomen tagit slut? Christian Wi- Det är också ett uppenbart medvetet när de själva vill, förklarar Christian kander är inte sen att medge att det musikval i avsnitten, med allt från Wikander. Det blir tydligt att du som finns problem med hur man ska dela Hello Saferide och Christina Aguile- inte följer tablån, du är viktig för oss. upp åldrarna 15-25, och att SVT kan- ra, till Nirvana och Prodigy. Gammalt Han menar att det stora utbudet av ske delat upp för snävt. Kanske finns och nytt, hårt och poppigt, blandat så material på Internet kring serien, och det andra sätt att gruppera de unga 25

FINAL.indd 25 2009-04-21 14:59:18 GLAPPET

Källa: svt.se och qvectors. com

tittarna? Inte heller Christian Wikander har – Viktigare än ålder är vilka värde- "Svenskt dra- en enkel lösning på hur SVT ska vin- ringar du har, vilka intressen. Att så ma är då lika na kampen för att fånga in den nya att säga skära limpan på ett annat digitala generationen. Det är samma sätt i framtiden. Det kan vi kanske bli med dålig kva- åldersgrupp som public service-TV bättre på. lité och den alltid har haft problem med, och år Att behålla ungdomar som målgrupp, 2009 ser problemen likadana ut som vilken ålder de än skulle vara, och puckeln är svår de alltid har gjort. locka dem att se på TV är ett problem, att göra något – Det finns inget hemligt recept, sä- det förnekar inte Christian Wikander. ger Christian Wikander. Det vi hela Han är medveten om problematiken, åt." tiden måste jobba med och bli bättre men försöker ligga före genom att på är relevans. Det vi berättar och hålla Andra Avenyn verklighetsför- som är närmast är töntigast, när det producerar måste vara relevant för ankrad och fängslande. Men han är man vill ha är det som är där borta. målgruppen. också medveten om att man inte kan Svenskt drama är då lika med dålig fånga in alla. kvalité och den puckeln är svår att – Det finns en tid i ens liv när det göra något åt. 26

FINAL.indd 26 2009-04-21 14:59:19 GLAPPET

Streaming – fortfarande den nya tidens teknik? Sedan början av nittiotalet har streamingtekniken beskrivits som framtiden. Men den nya tekniken har både beskrivits som räddningen och undergången. År 2009 är den mer på tapeten än någonsin. TEXT: Josefin Brosché Ja, när streamingtekniken började utvecklas i slutet av nit- När Internet via bredband lanseras och blir tillgängligt för tiotalet var det många som siade om den traditionella tele- fler, ökar också de olika streaminghemsidorna. Olika ra- visionens undergång. Den nya tekniken, som innebar att diokanaler, TV-kanaler och en uppsjö av musikhemsidor man kunde spela upp en videofil på datorn, utan att först kan plötsligt streamas. SR gör det, SVT gör det, Kanal 5 ladda ner det, skulle revolutionera marknaden. gör det. Alla ska plötsligt streama, och tittarna knuffas ur Svenska Dagbladet spår till ex- TV-soffan och fram till datorn. empel 1997 att ”… om fyra, ”Det första rörliga Den sista fjädern i hatten för strea- fem år spelar det ingen roll om mingfenomenet kan sägas vara hem- du ser TV-programmet eller materialet som vi sidan Youtube som startas 2005, där långfilmen på TV eller i datorn.” lade ut var redan vem som helst kan lägga upp videor Kanske får de delvis rätt, med tanke 1995. Det var från som sedan vem som helst kan kolla på att vi nu i större grad faktiskt tit- Mona Sahlins be- på. Allt streamas. Allt är tillgängligt tar på våra datorer. Men att TV skul- römda Toblerone- för alla. le dö ut, vilket var tidningens andra presskonferens. Det Men denna nya, påstått populära spådom, har vi ännu inte upplevt. teknik har lanserats stegvis i nästan I streamingens barndom, när vide- tog evigheter för ett decennium och ingenting kan on skulle överföras från källan till tittare att ladda ner, bevisasa i dess revolutionerande ge- hemdatorn, via ett långsamt gam- men det fanns där.” nomslagskraft. Ingen statistik existe- meldags modem, var bilden mycket – Torbjörn Jacobsson, rar nämligen för att stödja att någon liten, upplösning och bild var då- projektledare för SVTs åldersgrupp skulle streama mer än liga. Tekniken kallades ’streaming’ nyhetswebb vid starten någon annan. Detta beror på att det (eng. strömning), eftersom TV-in- ännu inte finns något sätt att visa vem slaget, TV-serien, radioprogrammet (1997-2001) det är som klickar för att sätta igång eller låten strömmar från sändare programmet. Tekniken som finns mä- till mottagare, och spelas upp samti- ter bara det antal som klickar, inte digt istället för att lagras först. Men vilka de är. redan då, och trots detta, betraktades streaming som tek- Om några år, när streamingen lagt sig tillrätta ute bland niken som skulle göra TV överflödig. folket och ett större underlag över flera år tagits fram, kan Men trots alla spådomar förblir streaming en doldis på vi konstatera huruvida streamingens intåg förändrade Internet och ingenting som på flera år berör den genom- vårt TV-tittande. snittlige Internetanvändaren. Eller inte. Internets hastighetsutveckling och streaming har alltid gått hand i hand. Ju snabbare Internet blir, desto bättre Källa: svt.se, SVD blir upplösning och kvalitet av streamat ljud och video.

FINAL.indd 27 2009-04-21 14:59:20 GLAPPET

SVT:s nya kläder ska locka unga tittare En föryngring av utbudet i stort istället för satsningar på särskilda ungdomsprogram. Det är receptet som Sveriges Television hoppas ska locka tonåringar till att se mer på public service-TV i framtiden. Och så några klädbyten förstås.

TEXT OCH FOTO: Emilie Aune nart tio år har gått sedan det sig till barn i åldrarna 3-12 år, varit exempelvis som reporter på Bullen populära ungdomsprogram- en del av SVT:s verksamhet, men för och programledare för Vera (som Smet Bullen, som gick på SVT1 ungdomar finns det inte lika tydliga skulle ersätta Bullen) har han stor mellan 1987-1999, gick i graven. Flera alternativ. erfarenhet av barn- och ungdoms- försök med ungdomsprogram i Bul- Safa Safiyari arbetar som program- program. Världen har förändrats, lens spår har gjorts sedan dess, men beställare på SVT och ansvarar bland och därmed även förutsättningarna utan någon större succé. Sedan 2002 annat för barn- och ungdomsutbudet. för att nå ungdomarna, menar han. har Barnkanalen, SVTB, som vänder Med ett förflutet på SVT sedan 1996, Framför allt ser Safa Safyiari inter- 28

FINAL.indd 28 2009-04-21 14:59:24 GLAPPET

net och de kommersiella kanalernas Tilltal och kläder med hur man använder ord och bil- framfart som den främsta orsaken till Det är genom en så kallad föryngring der i själva berättandet. ungdomars förändrade medievanor. av det gemensamma utbudet snarare Sedan arbetet med föryngrings- – Förr gjordes satsningar på ungdo- än specifika program som SVT ska strategin inleddes har Safa Safyiari mar men det funkade inte. Då Bullen försöka nå ungdomarna. Hur denna och hans kollegor på SVT noterat en sändes var det unikt i att ta upp äm- föryngring ska ske i praktiken kan sakta men säker uppgång bland de nen som rörde ungdomsproblematik. dock Safa Safyiari inte ge något rakt yngre tittarna. Det är det inte längre. Man är inte svar på. Det finns inga utfärdade di- – Efter att tittarsiffrorna bland ung- längre ensam om att ”rädda världen”, rektiv eller liknande – föryngrings- domarna rasat konstant i tio års tid och jag vet inte riktigt om det är vår tänkandet är mer en allmän inställ- vände det plötsligt förra året. Främst uppgift heller. ning programledningen har sedan är det sportsändningarna som har va- SVT har alltid varit framgångsrika ett drygt år tillbaka. Främst handlar rit framgångsrika. på barnprogram så det tänker de fort- det om ett tilltal, men även val av Varför just sporten tilltalat de unga sätta med, berättar Safa Safyiari- vi ämne och de kläder som personerna så bra tror Safa Safyiari beror på att dare. Att säga att man gör ungdoms- i TV-rutan har på sig kan spela roll, ämnet i sig redan är intressant för de program anser han däremot som ”lite menar Safa Safyiari. Själva åldern på som är sportintresserade. Målet är att passé” idag, och menar att det sänder programledarna tror han inte är av så nå ungdomarna med alla program ut signaler att man riktar sig till en stor betydelse. SVT:s nyhetsredaktion oavsett genre. målgrupp som inte är ”normal”. Is- har arbetat mycket med just tilltalet tället tror han mer på program som det senaste året, berättar han. Svårflirtade ungdomar tar upp ämnen som berör många – Ett av våra kärnuppdrag är- nyhe SVT har ingen gemensam definition men med ett tilltal som funkar även ter och det är väldigt viktigt att nå för vilka tittare det är som räknas som för ungdomar. Därför har SVT sedan de unga tittarna med detta. Förr eller ungdomar. Talar man om en tonårs- ett drygt år tillbaka bytt strategier, senare kommer de att behöva nyhe- målgrupp är det personer i åldrarna vilka innebär att alla program oavsett ter. Därför har vi just nu på nyhets- 13-19 som avses, menar Safa Safyiari. genre ska bidra till att locka en yngre redaktionen ett projekt som heter till- Han tycker det är fel att nischa in ung- publik. talsprojektet där man arbetar mycket domar för mycket och anser att de

SVT finns på 29 orter i hela landet. Här huvudbyggnaden på Gärdet i Stockholm. 29

FINAL.indd 29 2009-04-21 14:59:28 GLAPPET

i princip bör räknas som vuxna. Ung- domar är väldigt olika menar han och därför är det viktigt att vara försiktig och inte dra alla över en kam. – Bland vissa kretsar av ungdomar är kulturprogrammen väldigt populära. Det finns seriösa samhällsprogram som Dokument utifrån, Klass 9A eller Debatt för de som vill se på det. I de fokusgruppsintervjuer vi ge- nomfört var dock en återkommande inställning bland ungdomarna att SVT ansågs som ”trist pensionärs- TV”. Safa Safyiari småskrattar lite och medger att det knappast kommer som någon nyhet för honom. – Kanske är det just för att de vill se I SVT:s företagsledning tas alla övergripande beslut om program och övrig verksamhet. amerikanska filmer och serier. Varför vi inte visar så mycket Hollywood- hur man kombinerar public service- vad som helst. Vi skulle aldrig visa filmer har bland annat att göra med uppdraget med ett utbud som tillta- ett program som "Linda Rosing gifter att vi inte alltid har de ekonomiska lar ungdomar idag. sig". Folk förväntar sig att vi ska vara möjligheterna. TV är en miljardindu- – SVT är ett företag som dels har ett på ett visst sätt. stri och det är väldigt mycket affärer ansvar, dels lever i en kommersiell Så vad är då ett program som vän- i det. Det lustiga är också att när vi omgivning. Vi arbetar hela tiden för der sig till ungdomar och som är okej sänder amerikanska serier som En- att nå de yngre tittarna, men SVT ska för SVT att visa, det vill säga följer tourage tittar de inte på det.Popcirkus , inte likna de kommersiella kanaler- grunderna för public service? Som som vänder sig till ungdomar, ser de na. Ett tag försökte vi göra det. Det programbeställare är det främst tre inte heller på. är viktigt att titta historiskt på detta. kriterier Safa Safyiari tittar på: Från att ha varit störst, bäst, rikast – Det ska ha relevanta ämnen, ta tit- "Vi skulle aldrig visa ett program och utan konkurrens hamnade SVT i taren på allvar och vara trovärdigt. som Linda Rosing gifter sig" någon slags identitetskris för några år Andra Avenyn är ett sådant program Varför ungdomarna sviker SVT trots sedan då allt fler tittare gick över till som uppfyller dessa krav. deras särskilda satsningar kan inte de kommersiella kanalerna. Idag har Andra Avenyn har haft stor fram- Safa Safyiari svara på. Kanske är det vi hittat tillbaka till oss själva och har gång bland många unga tittare, inte så att de helt enkelt inte vet om att det insett att vi är bäst för att vi är vi. Om minst på webben. Trots detta är det finns program som riktar sig till dem, vi tycker att en serie som Simpsons är idag oklart hur det blir med serien i spekulerar han. Den stora frågan är bra ska vi ha det, men vi kan inte visa framtiden. Just nu har produktionen

Public service len betalar. • Public service är det samlande namnet på radion och TV:n i • Public service är inte skattefinansierat. allmänhetens tjänst i Sverige. • För fem kronor och tjugofem öre om dagen - vilken är av- • Verksamheten bedrivs av tre olika programföretag: Sveriges giften utslagen per dag - får man tillgång till Sveriges Televi- Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. sions hela programutbud, alla Sveriges Radios riks- och lokala • Public service är reklamfri och oberoende radio och TV, fritt kanaler, utlandsprogrammen i Radio Sweden och Utbildnings- från politiska, kommersiella och andra intressen. radions radio- och TV-program. • All verksamhet finansieras genom de TV-avgifter som hushål- Källa: www.publicservice.se

FINAL.indd 30 2009-04-21 14:59:31 GLAPPET

nischat då. Men för till exempel en dokumentär om kriget i Jugoslavien som visas 22.30 en söndag spelar tittarsiffrorna inte så stor roll. För ungdomsprogram spelar tittarsiffrorna inte så stor roll på totalen, men däremot inom målgruppen. SVT definierar personer i åldrarna 20-44 som unga vuxna. I Sverige om- fattas denna målgrupp idag av drygt två miljoner invånare. 16-19-åring- arna består av cirka 510 000 personer. Därför har SVT främst koncentrerat föryngringsstrategin till målgruppen unga vuxna, berättar Safa Safyiari. – Riktar vi oss till unga vuxna kan vi nå en del av de yngre med. Men Public service är nyttigt, tycker Safa Safyiari. det handlar inte bara om ålder. Ex- lagts på is, men eftersom Andra Av- Inte bara åldern som räknas empelvis spelar social bakgrund stor enyn som varumärke funkat bra tyck- I det senaste styrdokumentet ”Ditt roll, och från ett public service-per- er Safa Safyiari att det vore dumt att SVT – Strategier mot 2010” betonas spektiv är det viktigt att vi når olika lägga ner serien helt och hållet. vikten av att vara allas television och samhällsskikt. Bra TV handlar om att Att SVT har varit väldigt tidiga att hela Sverige ska speglas i- utbu väcka känslor. med att utveckla webb-TV:n tror han det. Ett mål är att nå fler av dem som I framtiden är det främst på sam- också har haft stor betydelse för att idag inte använder SVT:s kanaler och hällsredaktionen som satsningar mot nå den yngre publiken. Han ser an- tjänster, och hänsyn ska tas till pro- en yngre publik planeras, berättar vändandet av internet som den stora gram och tjänster för barn och unga. Safa Safyiari. SVT har de senaste åren frågan i kampen om denna målgrupp SVT1 kommer att fortsätta som den haft flera dokumentärsatsningar som och märker själv hur det går ned i stora breda kanalen, medan SVT2 har gått väldigt bra, menar han. åldrarna hela tiden, såväl på jobbet mer plats för nischade målgrupper, Om tonåringar helt skulle sluta med som i hemmet. berättar Safa Safyiari. Hur stor roll att titta på SVT tror han att det skulle – De som tittar på våra program på tittarsiffrorna spelar då ett visst pro- medföra flera effekter, inte minst för TV är mycket äldre än de som tittar gram visas varierar. samhällsdelaktigheten. på SVT Play. När min egen dotter vill – Ibland spelar det stor roll, ibland – Som exempel har vi valet nästa år se på Bolibompa pekar hon på da- ingen alls. För ett program som- vi som är en jättesatsning. Om de mis- torn, inte på TV:n. sas klockan åtta en lördagkväll har sar public service kanske det får kon- tittarsiffrorna stor betydelse – ingen sekvenser för demokratin. TV-kanal kan sända något som är för

SVT om Public service-uppdraget • SVT speglar och finns i hela landet. • SVT är ett oberoende medieföretag i allmänhetens tjänst. • SVT:s verksamhet bedrivs självständigt i förhållande til • SVT:s uppdrag är att garantera medborgarna ett brett utbud politiska, kommersiella och andra intressen och maktsfärer i av program och tjänster via tv, internet och andra publice- samhället. ringsformer omfattande alla programområden. • SVT:s verksamhet kännetecknas av hög integritet, opartisk- • SVT:s utbud präglas av demokratiska och humanistiska het och saklighet. Självständigheten säkerställs via en långsik- värden, folkbildningsambitioner, mångfald och kvalitet och tig finansiering i form av tv-avgiften. tillgängligt för alla oavsett förutsättningar och bakgrund. Källa: www.svt.se

FINAL.indd 31 2009-04-21 14:59:34 GLAPPET

SVT:s föryngringsstrategi – ett vagt begrepp utan täckning

Vad menar Safa Safyiari egentligen när han talar om blik. Att öka tillgängligheten för nyhetsverksamheten arbetar vi en föryngring av programmen? Det är inte ett helt klart också mycket med. Människor ska ha möjlighet att ta del av ny- begrepp alla gånger, och de tolkningar som kan göras heterna när det passar dem själva, vilket man kan göra på SVT är många. Helst vill han inte ens kalla SVT:s nya strategi Play. Sedan SVT började med webb-TV har vi sett hur företaget gentemot ungdomar för en föryngringsstrategi, berättar ändrats från att ha varit något som mormor och morfar tittar han under vår intervju. Det var faktiskt jag själv som satte på till att omfatta en yngre publik. Vad gäller samhällsredaktio- ihop orden föryngring+strategi, mest för att få samtalet att nen har vi de senaste 2-3 åren arbetat mycket med att beskriva flöda lättare, så jag frågar honom vad han hellre vill kalla samhällsföreteelser på ett annat sätt än vi tidigare gjort, som det. Han funderar en stund, tänker så det knakar. Efter träffar mer rakt i magen. Vi har mer reportagebaserade program ett tag säger han att jag kan skriva föryngringsstrategi i som till exempel ”Diplomaterna”, ”På liv och död” och ”Ton- artikeln i alla fall, han kan inte komma på någon bättre årsliv”, och vi har märkt att dessa drar en yngre publik mer än beteckning själv. till exempel ”Agenda”. Det är inte så att hjulet uppfunnits nu men de reportagebaserade programmen har blivit mer frekventa. Så hur ska då denna föryngringsstrategi ske i prakti- Båda programformerna är uppskattade. Vi är inte så åldersfix- ken? Om SVT inte ens har någon gemensam benämning erade utan vill mer vara allas TV och försöker lägga örat mot för sin nya strategi gentemot ungdomsmålgruppen, än vår samtid.” mindre några utfärdade direktiv, blir det då inte väldigt godtyckligt hur den ska tillämpas i realiteten? Det hand- Man behöver knappast vara någon Einstein för att se lar främst om ett tilltal, men även kläder och ämne är av mellan raderna här. Visst konstaterar Robert Olsson att relevans, säger Safa Safyiari. Det låter så luddigt på något han arbetar med att utforma programmen på ett sådant sätt, inga raka rör liksom. Jag känner att jag vill ha mer sätt att de blir modernare i formatet. Tilltalet är lättare lik- konkreta svar. Hur gör man till exempel för att göra ett som tillgängligheten för människor att ta del av program- program som Debatt eller Agenda ungdomligare? Safa Sa- men när och hur de vill på webben. Från denna aspekt har fyiari ber mig kontakta de övriga avdelningarna på SVT SVT blivit mer ungdomliga, ja. Men jag tolkar det snarare för att få bättre svar på hur just de arbetar med föryng- som att SVT hängt med i samhällsutvecklingen i stort. Det ringsstrategin. Givetvis. Själva syftet med den nya föryng- är inte för att de följt några särskilda föryngringsstrategier ringsstrategin är ju att den ska tillämpas på alla program med ungdomarna i åtanke. SVT vill ju, som Robert Ols- oavsett genre. Så jag börjar ringa. Och ringa. Och ringa. son själv säger, vara allas TV och förhoppningsvis då också Sedan mailar jag. Det visar sig att det inte är någon lätt tilltala den yngre publiken. match att få tag på programbeställarna på SVT. Den enda jag lyckas få tag på är Robert Olsson på SVT i Göteborg, SVT har blivit ungdomligare som ansvarar för områdena nyheter, samhälle och cur- eftersom människor idag -över rent affairs. När jag frågar honom hur han arbetar med lag faktiskt är ungdomligare än föryngringsstrategin blir han först lite tvekande. Att SVT förr. Det sägs ju att 40 är det nya skulle ha någon ny strategi gentemot ungdomsmålgrup- 30. Oavsett vad SVT själva säger pen är inte något han känner till. När jag förklarar att jag är det faktiskt så att när det väl talat med Safa Safyiari och berättar vad han menat med kommer till kritan anpassar de föryngringsstrategin är han dock med på noterna lite mer. sig inte efter ungdomar. De an- I stora drag är detta vad han hade att säga: passar sig efter samhället. An- nars hade de åtminstone haft ”På nyheterna arbetar vi med två saker, tilltal och tillgänglig- en gemensam handlingsplan het. Tilltal handlar om att berätta en historia på ett sätt som för sin föryngringsstrategi. Om är intressant. Om du tittar på exempelvis Lisbeth Åkerman på den nu överhuvudtaget finns. Rapport så pratar hon med publiken på ett annat sätt än vad man gjort tidigare. Vi ska bli mer intressanta i berättandet och Emilie Aune man kan hoppas på att detta i sin tur även tilltalar en yngre pu- 32

FINAL.indd 32 2009-04-21 14:59:35 GLAPPET

Ungdomarna – SVT:s stora dilemma

Att ungdomar idag sviker SVT till för- mån för de kommersiella kanalerna har länge varit ett faktum. Men vad beror det egentligen på och hur han- terar SVT detta? Vi har försökt reda ut frågorna kring detta stora dilemma. TEXT: Emilie Aune, Josefin Brosché och Carolina Nilsson

FINAL.indd 33 2009-04-21 14:59:36 GLAPPET

”Det är inte direkt Family Guy på SVT”

Citatet ovan kommer ifrån en 16-årig kille och sammanfattar på sätt och vis SVT:s problematik – att nå dagens svårflirtade ungdomar samtidigt som man ska leva upp till Public Service- kraven. För ungdomar idag är inte intresserade av SVT. De har en bestämd uppfattning om vad SVT står för; det är ”pensionärs-TV”. De ungdomarna vi har pratat med under vår granskning vet inte vad som visas på SVT och flera av dem berättar om sitt -oin tresse för deras program. – Vi har redan våra kanaler som vi kollar på, hävdar en kille. – Vi behöver inte SVT, säger en annan. SVT ingår helt enkelt inte i deras var- dagsrutiner, det är en kanal som de bara zappar förbi. De är inte vana vid att SVT sänder något som intresserar dem eller är riktat till dem och märker därför inte när SVT satsar på till exempel serier. I en av våra fokus- FOTO: Emilie Aune Safa Safyiari, programbeställare och ansvarig för ungdomsutbudet på SVT, säger att det grupper berättar en kille att han ald- spelar ingen roll om de visar amerikanska serier. Ungdomar tittar ändå inte på SVT. rig tittar på SVT. När han sedan blir ombedd att ge exempel på bra serier nämner han den amerikanska serien på SVT. att en stor del av dagens ungdomar Nip/Tuck som favorit. Detta är en serie – Det lustiga är att när vi sänder ame- kommer att söka sig till SVT när de som sänds på SVT. rikanska serier som Entourage tittar blir äldre och deras intresse för sam- Ungdomarna säger att de skulle de inte på det. hället ökar. vilja se mer amerikanska serier på – SVT får inte stirra sig blinda på det SVT. Samti- Föryngrings- här med ungdomar. Faktum är att digt verkar de strategi – vad ungdomstiden är ganska kort, säger inte ens veta "Genom att ha koll är det egent- André Jansson. att detta fak- ligen? – SVT och Public Service har ett annat tiskt förekom- på omvärlden sker Är det då ett innehåll som attraherar äldre för de- mer då och problem att ras intressen. Vi har sett att man blir då. Vårt reso- föryngringsarbetet ungdomar inte mer intresserad av politik när man nemang om tittar på SVT? blir äldre, förklarar Åsa Nilsson. att ungdomar av sig självt" Å ena sidan vi- Å andra sidan visar forskning från inte hittar till Safa Safyiari om SVT:s föryngring. sar forskning SOM-institutet att antalet som går till- SVT bekräftas att ungdomar baka till SVT när de blir äldre mins- av Safa Safyi- troligtvis kom- kar för varje generation. Åsa Nilsson ari, programbeställare och ansvarig mer att börja titta på SVT när de blir ser en naturlig förklaring till detta. för bland annat barn- och ungdoms- äldre. Både Åsa Nilsson på SOM-in- – Ungdomar idag växer upp i en helt utbudet på SVT. Han menar att det stitutet och André Jansson, professor annan medievärld och vi har sett att inte hjälper att de visar amerikanska i medie- och kommunikationsveten- man behåller sina vanor när man blir serier, ungdomarna tittar ändå inte skap vid Karlstads Universitet tror äldre. 34

FINAL.indd 34 2009-04-21 14:59:40 GLAPPET

På sikt riskerar alltså SVT att med föryngringsstrategin utan deras tittare blir färre i takt med hänvisar vidare till de olika pro- att generationen som föredrar gramavdelningarna. Under vår kommersiella kanaler blir äld- rundringning får vi endast svar re. från Robert Olsson som ansvarar SVT är naturligtvis medvetna för områdena ”Nyheter, samhälle om sin situation. I boken Radio och current affairs”. Han känner och TV efter monopolet – en kamp inte till att SVT skulle ha någon om publik och pengar skriver Nina speciell föryngringsstrategi. Däre- Wormbs och Lars-Åke Engblom mot, förklarar han, arbetar de på att Eva Hamilton satte upp nya hans avdelning sedan två-tre år publikmål när hon blev ny vd tillbaka mycket med att göra till- för SVT 2006, bland annat att talet och tillgängligheten lättare. SVT ska ”nå fler av dem som idag Detta, menar han, kan förhopp- inte använder SVT:s utbud”. Det ningsvis även kan locka en yngre har snarare gått åt andra hållet, publik. i alla fall när det gäller ungdo- Föryngringsstrategin verkar marna. SVT fortsätter att tappa alltså knappast vara någon offici- unga tittare. ell strategi på SVT. Snarare är det något de olika redaktionerna kan SVT ändrar tilltalet jobba med lite som de vill… och Det verkar nästan som om SVT om de vill. har gett upp hoppet om att nå ungdomarna. Istället för att Webb-TV och SVT Play satsa på renodlade ungdoms- En viktig del av SVT:s satsning på program ska de föryngra det ungdomar är att satsa på webben. utbud som redan finns genom Även om ungdomarna i vår forsk- att ändra på tilltalet och i vissa ning inte använder webb-TV i fall programledarnas klädsel. speciellt stor utsträckning har da- Vi har svårt att se att detta skulle torn ändå ersatt deras TV-tittande vara tillräckligt för att locka de genom att de laddar de ner filmer ungdomar som hellre tittar på och serier. Att ungdomar idag allt- amerikanska serier. Ett program mer rör sig från ett traditionellt som riktar sig till en vuxen mål- TV-tittande verkar alla vi har pra- grupp blir inte ett ungdomligt tat med vara överens om. Däremot program bara för att programle- finns det ännu inget sätt mäta vem daren har en flashig tröja på sig. som tittar på webb-TV. Att en stor I fokusgrupperna var det också del av programstarterna skulle tydligt att ungdomarna känner vara av ungdomar går alltså inte sig förödmjukade snarare än att bevisa. tilltalade av de programledare FOTO: Carolina Nilsson Både Åsa Nilsson och André som försöker prata eller uppföra Jansson har i sin forskning sett att sig ungdomligt. Safa Safyiari hävdar Safa Safyiari vill egentligen inte ens Internet fått en allt större betydelse i ändå att de redan nu har sett en liten, kalla det för en föryngringsstrategi. ungdomars vardag. Safa Safyiari be- men tydlig uppgång i tittarsiffror Samtidigt har han svårt att komma rättar att SVT satsar mer på webben bland ungdomar. på någon bättre beskrivning. och SVT Play för att nå ungdomar. När vi frågar om hur SVT:s föryng- – Genom att ha koll på omvärlden Han ser användandet av Internet ringsstrategi ser ut blir han lite otyd- sker föryngringsarbetet av sig självt, som den stora frågan i kampen om lig i sina svar. SVT har inga utfärdade är ett av hans svårtolkade svar. de unga tittarna. Christian Wikander, direktiv för hur de ska arbeta med Safa Safayiari kan inte ge någon tyd- dramachef på SVT håller med: föryngringen av programmen och lig redovisning för hur SVT jobbar – Det är vår möjlighet att bli synliga 35

FINAL.indd 35 2009-04-21 14:59:47 GLAPPET

seriens varaktighet. Något som ungdomarna inte verkar ha uppskattat.

Begreppet ungdom Ett problem vi stötte på under vår undersökning är att begreppet ”ungdom” är ett så pass stort och flytande begrepp. Flera av intervjupersonerna har svårt att definiera vem de anser vara en ungdom. Läser man om olika programs målgrupper på SVT:s hemsida är uttryck som ”barn i yngre tonåren”, ”tonåringar” och ”unga vuxna” vanligt förekommande. Inte ens SVT själva kan definiera vad ungdomar är. – Att säga att man gör ungdomsprogram är lite passé idag. Det sänder ut signaler att man riktar sig till en mål- grupp som inte är ”normal”. Folk i 25-30-årsåldern är mycket viktiga eftersom det är fler tittare i den åldern medan 16-19-åringar inte tittar lika mycket på SVT. Riktar vi oss till unga vuxna kan vi nå en del av de yngre FOTO: Carolina Nilsson med, säger Safa Safyiari. André Jansson tror att ungdomars intresse för SVT är en klassfråga. Värderingar och utbildning är faktorer som har betydelse. På ett sätt tänker Safa Safyiari och SVT helt rätt. De äldre ungdomarna tittar för en publik som inte tittar på vanlig Ändå hotas serien av nedläggning för inte på ungdomsprogram, de vill se TV. Det är viktigt att vi gör avtryck på att tittarsiffrorna för serien på- tradi mer vuxna program. Problemet är att andra ställen. tionell TV har varit för dåliga. begreppet ”unga vuxna”, som SVT SVT Play har blivit mycket fram- – Vi har färdiga avsnitt fram till som- använder flitigt, omfattar alla tittare gångsrikt för SVT, menar de perso- maren 2010. Beslutet tas i höst, då star- i åldrarna 20-44 år. Troligtvis har en ner på SVT som vi pratat med. Ändå tar produktionen igen om vi beslutar 44-åring överlag helt andra intres- verkar det som om de inte tar den att fortsätta, berättar Christian- Wi sen än en 20-åring. Är det då rimligt framgången på kander. att ett och samma program ska locka allvar, den är inte "SVT får inte stirra sig blinda Av någ- båda målgrupper? Christian Wikan- lika mycket värd ra av de der medger att SVT idag inte gör nå- som framgång i på det här med ungdomar. ungdo- got som riktar sig enbart till ungdo- den ”riktiga” TV: mar vi mar, men menar ändå att en relevant n. Internet ska en- Faktum är att ungdomsti- p r a t a t och bra historia är något som tilltalar dast fungera som m e d alla – alla som går att tilltala det vill ett komplement, ett den är ganska kort" i våra säga. 15-25-åringarna menar han är sätt att locka till sig André Jansson om SVT:s syn f o k u s - den svåraste gruppen att nå. tittare. Andra Av- på ungdomar. grupp- – Det svåra med den här gruppen, enyn är ett tydligt s i n t e r - just det här spannet, är att de är olika exempel på detta. Serien har blivit en vjuer nämns Andra Avenyn som ett av varandra, att de förändras så fort, me- succé på webben. 2007 stod den för de få bra program som idag visas på nar han. 25 procent av antalet startade klipp SVT. Men alla verkar ha en egen åsikt, på SVT Play och seriens hemsida speciellt med tanke på att program- Public Service-ansvaret innehåller forum, bloggar med mera. met ändrat format flera gånger under Vad har då SVT för ansvar när det 36

FINAL.indd 36 2009-04-21 14:59:50 GLAPPET

gäller ungdomar? Ska Public Service en grupp som är på väg mot en högre ration som de i framtiden kommer att vara till för dem som tittar eller hand- utbildning och har de värderingarna vara beroende av. Vad händer då när lar Public Service om att finnas till för med sig från sina föräldrar. Publiken denna grupp väljer bort SVT? Många alla? Ungdomarna i fokusgrupperna segregeras och ju större utbudet är av dagens vuxna generationer växte tycker inte att desto mer de- upp med endast två kanaler, TV1 det är en svår las publiken och TV2, och har därför en betydligt fråga; de anser "Det är ett ansvar som Pu- upp i olika starkare relation till SVT. Det är ett att SVT ska an- sociala grup- beteende de har med sig sedan barn- passa utbudet blic Service har att se till per, konsta- domen. Dagens ungdomar är annor- efter dem som terar André lunda. De förutsätter att det ska -fin tittar. Skulle så att man paketerar sitt Jansson. nas ett stort utbud av kanaler att välja detta bli verk- Och SVT:s mellan och de vill inte styras av fasta lighet är SVT innehåll på ett intressant obalanserade TV-tider. Om de inte gillar program- inte längre i relation till met som sänds i en kanal så har de allmänhetens sätt så att folk hittar dit" u n g d o m a r ett stort antal andra kanaler att zappa tjänst eftersom Åsa Nilsson om SVT:s ansvar mot de är inget nytt. över till. Även om SVT är medvetna en hel genera- ungdomar som inte tittar på SVT. Michael Fors- om detta verkar det som om de ändå tion hamnar ut- man skriver i förlitar sig för mycket på att ungdo- anför. Åsa Nilsson är av den uppfatt- boken Från klubbrum till medielabyrint: marna kommer bete sig som sina för- ningen att om SVT ger upp hoppet ungdomsprogram i radio och TV 1925- äldrar när de blir vuxna. Om man ska om den unga generationen” riskerar 1993 att kampen om ungdomarna tro forskare är detta inte troligt. SVT att bli en kanal för eliten. en fana som SVT tar upp med jämna – Ungdomar idag kommer inte att bli – Nu kan man välja bort politik och gå mellanrum. Men vad resultatet blir är som dagens 60-åringar när de själva mot mer underhållning. Då kommer oklart – om det ens blir någon föränd- blir äldre. Vi ser tydliga generations- man bort ifrån det offentliga samtalet ring. skillnader när det gäller hur man tit- och då blir det problematiskt. Det är tar på TV, förklarar Åsa Nilsson. ett ansvar som Public Service har att Framtiden för SVT SVT:s stora dilemma är att få ungdo- se till så att man paketerar sitt inne- På SVT:s hemsida kan man läsa ”Att mar att hitta dit. Under vår granskning håll på ett intressant sätt så att folk behålla publiken är ingen självklarhet. har vi upptäckt att SVT ibland faktiskt hittar dit. Tendenserna är att klas�- Det bygger på gör bra och skillnaderna är större bland ungdo- ett ömsesidigt seriösa sats- mar idag än vad de var förr. förtroende mel- "Det är vår möjlighet att bli ningar på Tyvärr är denna farhåga representa- lan företag och program för tiv för de vuxna som är insatta i inne- publik.” När synliga för en publik som ungdomar, börden av Public Service. För ungdo- det gäller till exempel mar är SVT som vilken annan kanal ungdomarna inte tittar på vanlig TV" P o p c i r k u s som helst, fast utan reklam. En kanal är det inte Christian Wikander om SVT Play:s betydelse och Andra de inte tittar på. Och så länge ung- en fråga om för Andra Avenyn. A v e n y n . domarna inte tittar, kan SVT inte till f ö r t r o e n d e . Problemet fullo uppfylla varken sitt Pulic -Ser SOM-institutets förtroendeundersök- är att ungdomarna inte känner till vice-ansvar eller sitt folkbildningsan- ning visar gång på gång att SVT är ett programmen finns eftersom de inte svar. På sikt riskerar de till och med av de företag som har högst förtroen- tittar på SVT. Det har blivit en ond att bidra till en större segregation de, både bland vuxna och ungdomar. cirkel. Ungdomarna hittar inte SVT mellan klasserna, i det svenska sam- Ändå tittar inte ungdomarna. Kanske för att SVT inte hittar dem. Den onda hället. Just klasskillnaderna har visat finns det, trots vad Safa Safyiari och cirkeln sluts om och om igen. sig ha en stor betydelse när det gäller Christian Wikander” säger, ett hem- ungdomars intresse för SVT. ligt recept som SVT ännu inte kunnat – Om man ser vilka det är som tittar koka ihop. mer på utmanande och djupgående Den generation som SVT nu håller ungdomsprogram på SVT så är det på att tappa greppet om är den gene- 37

FINAL.indd 37 2009-04-21 14:59:51 GLAPPET

Lära för livet – eller leva för att lära? Vad är skillnaden på vuxna och bara slappa, medan deras föräld- tonåringar när de tittar på tv? rar istället i högre grad söker in- Finns det något mer som skiljer tellektuell stimulans på kvällarna, dem åt, som gör att de föredrar eftersom deras geniknölar inte olika sorters tv; något mer än ål- gnuggas dagligen, på samma sätt. der? Något mer än frisyr, körkort, Såklart kan man tycka att detta hemförsäkring och trasiga jeans. med de amerikanska serierna är Kanske finns det en, nog så själv- förkastligt, att de följer traditio- klar, ändock inte uppenbar skilje- nella stereotyper, inte innehåller line. någon substans och allt vad det Vad de gör på dagarna. är. Från 6-18 års ålder tillbringar Men samtidigt måste den mänsk- Sveriges unga i skolan; lågstadiet, liga hjärnan vila. Koppla av. Åter- mellanstadiet, högstadiet och kan- hämta sig. ske gymnasiet. Dagar fyllda med Skomakare, bliv vid din läst. lärande, glosförhör, årtal, moleky- Tonåring,Vänner går på femman. ler, mattetal. Dagar då hjärnan ska fyllas med information och fakta. Den genomsnittlige vuxne yrkes- arbetande har nog en daglig rutin Josefin Brosché som skiljer sig radikalt från detta. De vuxna är inte längre tvungna att lära sig saker. I vår undersökning har det fram- gått med all önskvärd tydlighet, att ungdomar tittar på tv för att slappna av. De föredrar amerikanska serier, sådant som man kan slappa framför. SVT, med sina debattprogram, soffdiskus- sioner och dokumentärer, väljer ungdomarna bort. För att sedan, rent statistiskt, komma att börja titta på det, i högre grad, ju äldre de blir. Kanske är detta den enkla - för klaringen. Att våra ungdomar är trötta på att lära sig saker, trötta på ny kunskap, trötta på samhällsan- knytning, diskussion, forskning och information. Kanske vill de

FINAL.indd 38 2009-04-21 14:59:51 FINAL.indd 39 2009-04-21 14:59:51 Arbetsrapport

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning...... 2

2. Abstract...... 3

3. Syfte och frågeställning...... 4

3.1. Frågeställningar:...... 4

4. Metod, material och urval...... 4

4.1. Avgränsning...... 4

5. Teori och relevant litteratur...... 5

6. Arbetsgång...... 6

7. Källförteckning...... 6

7.1. Tryckta källor...... 6

7.2. Otryckta källor...... 7

7.3. Muntliga källor...... 7

7.4. Bildkällor...... 7

8. Bilaga...... 8

FINAL.indd 40 2009-04-21 14:59:51 1. Sammanfattning

Titel: Glappet – SVT vs. Ungdomarna

Författare: Emilie Aune, Josefin Brosché, Carolina Nilsson

Kurs: Göteborgs Universitet: Institutionen för Journalistik och Masskommunikation (JMG), Journalistprogrammet, Journalistgranskning.

Termin: Vårterminen 2009

Syfte: Att ta reda på hur utbudet för ungdomar ser ut i SVT, varför ungdomar sviker SVT, vad de tittar på istället och varför.

Metod: Fokusgruppsintervjuer med ungdomar, kvalitativa intervjuer med forskare samt kvalitativa intervjuer med anställda på SVT.

Material: Fokusgrupper genomförda med elever i åldrarna 14-18 på Frölundagymnasiet, Angeredsgymnasiet, Hovåsskolan och Nya Lundenskolan, samt kvalitativa intervjuer med forskare och anställda på SVT.

Huvudresultat: Trots att SVT har högt förtroende hos svenskarna, oberoende av ålder, väljer ungdomar bort SVT för kommersiella kanaler. Ungdomarna tycker att SVT visar för många tunga program om verkligheten, de vill hellre titta på amerikansk fiktion. SVT är medvetna om ungdomarnas preferenser men menar att en del åldrar kan man helt enkelt inte nå. SVT gör idag inga renodlade ungdomsprogram. Istället satsar de på den breda publiken och själva berättandet, som de menar ska fånga alla. Någon plan för att förändra utbudet för att nå fler ungdomar har de inte. Istället ska det redan existerande utbudet föryngras genom ändringar i tilltal och programledarnas kläder.

FINAL.indd 41 2009-04-21 14:59:51 2. Abstract

Title: The Gap – SVT vs. the Teenagers

Authors: Emilie Aune, Josefin Brosché, Carolina Nilsson

Course: Gothenburg University: Institution for Journalism and Mass Communication (JMG), Journalism Programme, Journalistic review

Term: Spring 2009

Purpose: To find out what the range of TV-programmes for teenagers looks like today on SVT, why teenagers do not watch SVT, what they watch instead and why.

Method: Focus group interviews with teenagers, qualitative interviews with researchers and qualitative interviews with employees on SVT.

Material: Focus groups with students between the ages 14 and 18 years old at Frölundagymnasiet, Angeredsgymnasiet, Hovåsskolan and Nya Lundenskolan, qualitative interviews with researchers, and qualitative interviews with employees at SVT.

Main results: Even thought SVT are consider as one of the most trustworthy companies, independent of age, teenagers choose to watch commercial television over SVT. The TV-shows and series on SVT are rejected in advantage of American TV-programmes instead. Teenagers consider that SVT broadcast too much serious programmes about reality, they would rather watch American fiction. SVT are aware of the preferences of the teenagers, but mean that some age groups just cannot be reached. SVT do not show any typical teenage TV- programmes today. Instead, they mean that they commit themselves to all people in general and good story telling that they mean captures everyone. They do not have any plans to change the range of TV-programmes in order to reach more teenagers. Instead, the TV-programmes that already exist will become more rejuvenated by changes made in speech and appearance by the TV-hosts.

FINAL.indd 42 2009-04-21 14:59:51 3. Syfte och frågeställning Enligt statistik från MMS tappar SVT tittare bland ungdomar. Ungdomar har länge varit en svår grupp för SVT att nå eftersom de hellre tittar på kommersiella TV-kanaler. Det har genom åren gjorts flera satsningar på olika ungdomsprogram från SVT:s sida men de unga tittarna sviker. I flera rapporter framgår att ungdomar är den grupp som tittar allt mindre på traditionell TV. Istället tittar de mer på webb-TV och använder sig av streamning.

Syftet med vår granskning är att undersöka hur utbudet för ungdomar ser ut i SVT idag och vad ungdomar helst väljer att titta på. Hur resonerar de ansvariga på SVT, vilket utbud finns, och vad vill ungdomarna själva ha? Det är också intressant att ta reda på vilken roll SVT:s Public Serviceansvar har i konkurrensen med de kommersiella kanalerna.

3.1. Frågeställningar:

1. Hur ser SVT:s utbud för ungdomar ut idag och varför ser det ut som det gör? 2. Varför sviker ungdomar SVT och vad tittar de på istället?

4. Metod, material och urval Till en början tänkte vi göra en enkät och skicka ut till olika skolor. Vi insåg sedan att enkäten skulle ge oss samma svar som vi själva kunde hitta genom att läsa statistik. Eftersom vi snarare ville ha svar på frågan varför ungdomar sviker SVT valde vi istället att göra fokusgruppsintervjuer med elever på några utvalda skolor runt om i Göteborg. Vi insåg att det skulle ge oss mer information om vi satte oss ner med ungdomarna och lät dem diskutera i grupp. Eleverna fick diskutera ganska fritt men vi försökte ändå styra dem genom ett antal frågor. 21 ungdomar i åldrarna 14 till 18 ingår i våra fokusgrupper.

Vi skrev frågorna till fokusgrupperna tillsammans men valde att göra intervjuerna var för sig för att vi skulle hinna med så många som möjligt. Vi var först oroliga att ungdomarna skulle bli svåra att intervjua och att de inte skulle våga säga vad de verkligen tyckte i grupp. Det visade sig inte vara några problem och vi hade mycket bra diskussioner med dem. De hade bestämda uppfattningar om vad de tyckte om och inte och de vågade säga emot varandra när de inte höll med.

För att få SVT:s syn på hur de ställer sig till målgruppen ungdomar gjorde vi kvalitativa intervjuer med tre personer, Safa Safyiari, Christan Wikander och ????. Vi försökte även få tag på ansvariga personer på de övriga programavdelningarna men utan resultat.

4.1. Avgränsning Vi ville ha en så stor spridning mellan åldrar och skolor som möjligt. Innan vi började ringa runt bestämde vi att vår målgrupp skulle bestå av ungdomar i åldrarna 14 till 18 år eftersom vi upplevde att dessa åldrar faller bort i SVT. När det gäller skolorna försökte vi täcka in hela Göteborg, både innerstaden och ytterområden. När vi började ringa runt visade det sig vara svårare att boka intervjuer än vad vi först trott eftersom vi var tvungna att gå genom de olika rektorerna. Mycket av vår tid har gått åt till att jaga rektorer.

FINAL.indd 43 2009-04-21 14:59:51 Skolor vi kontaktade: Bergsjöskolan Hovåskolan Gamlestadskolan Nya Lundenskolan Munkebäcksgymnasiet LM Engströms gymnasium Angeredsgymnasiet Frölundagymnasiet

Skolor där vi genomförde fokusgrupper: En grupp på Hovåskolan i åldrarna 15 till 16 år Två grupper på Nya Lundenskolan: en i åldrarna 14 år och en i åldrarna 15 år En grupp på Angeredsgymnasiet i åldrarna 17 år En grupp på Frölundagymnasiet i åldrarna 16 till18 år

När vi började med intervjuerna hade vi inte bestämt hur många vi skulle göra för att få ett bra underlag. Avgränsningen föll sig ändå ganska naturligt. Efter att vi gjort intervjuer med fem olika grupper kunde vi se ett tydligt mönster i hur ungdomarna svarade. Vi bestämde då att vi hade uppnått en mättnad i underlaget och att det därför inte skulle ge någon ytterligare information att boka in fler grupper.

När det gäller SVT diskuterade vi först om vi skulle jämföra med Sveriges Radio som har lyckats behålla sina unga lyssnare bättre än vad SVT har gjort. Vi gjorde flera försök att få tag på P3:s kanalchef Hanna Toll men när hon inte svarade bestämde vi oss för att skippa den delen.

5. Teori och relevant litteratur Vi har valt att utgå ifrån två huvudteorier. Stuart Halls modell om Encoding/Decoding tar upp olika möjligheter om hur publiken tolkar och tar till sig TV:s budskap. Enligt denna teori har avsändaren (i detta fall SVT) stor makt när det gäller att styra tittarnas förståelse. De ungdomsprogram som SVT sänder är formade (inkodade) utifrån vissa sociala och kulturella uppfattningar som ger programmet ett visst innehåll och en viss betydelse. Denna betydelse delas nödvändigtvis inte av de som tittar. Vi använder denna teori för att ta reda på om SVT och ungdomar har olika koder. Detta skulle innebära att SVT har ett vuxet synsätt på ungdomsprogram som inte ungdomar har och därför tittar de inte på SVT. Vi har här använt boken Samtidskultur – Karaoke, karnevaler och kulturella koder av Thomas Johansson, Ove Sernhede och Mats Trondman. I kapitlet ”Kodning och avkodning” går man igenom Stuart Halls idéer. Vi har även använt boken Understanding Media Cultures av Nick Stevenson, som går igenom olika kända medieteorier, bland annat Encoding/Decoding.

Den andra delen är vilken betydelse media har för ungdomars identitetsskapande. Här har vi läst en avhandling av André Janson som heter TV-tittarna och det sociala rummet – en studie av den sociala positionens betydelse för kanalpreferenser och självuppfattning som tar upp hur man väljer olika TV-program utifrån ens livsstil. Den tar upp vår problematik till viss del men för att fördjupa denna del av teorin valde vi att även göra en intervju med André Jansson.

FINAL.indd 44 2009-04-21 14:59:51 Vi har även använt en del litteratur och forskning som bakgrund till vår granskning. Artikeln ”Skilda TV-världar” av Åsa Nilsson tar upp hur ungdomar medievanor har förändrats genom åren. SVT:s Public Service-redovisningar för 2007 och 2008 har vi läst för att se vad SVT själva säger om sin verksamhet. Granskningsnämndens granskning av 2007 års Public Service-redovisning gav oss en uppfattning om vilka brister SVT har när det gäller ungdomsutbudet. Boken Från klubbrum till medielabyrint: ungdomsprogram i radio och TV av Michael Forsman gav en bra bild av hur SVT har resonerat om ungdomsprogram genom åren.

6. Arbetsgång Vi har egentligen inte stött på några större motgångar under vårt arbete utan det har flytit på bra. Det som tog mest tid var att ringa runt till olika skolor och boka intervjuer för fokusgrupperna. När vi väl hade träffat alla grupper flöt arbetet på bättre och vi kunde se tydliga tendenser i hur ungdomar ställer sig till SVT och kommersiella kanaler. Våra resultat kunde även stärkas av tidigare statistik.

Vi gjorde alla fokusgruppsintervjuer innan vi gjorde de övriga intervjuerna så att vi kunde konfrontera personerna på SVT med vår undersökning. Våra svar från ungdomarna verkade inte vara något som förvånade vare sig Safa Safyiari eller Christian Wikander. Vi tolkar det som att vårt urval av ungdomar är representativt för hur ungdomar överlag ställer sig till SVT och TV.

Vi skrev de flesta artiklar var för men har korrekturläst varandras artiklar och kommit med förslag på ändringar. Artiklarna ”Man vill inte se verkligheten, man vill se fiktion”, som resultatet av våra fokusgrupper, och ”Ungdomarna – SVT:s stora dilemma”, som är en analys av vad vi har kommit fram till under vår granskning och ledaren har vi skrivit gemensamt.

7. Källförteckning

7.1. Tryckta källor

Engblom, Lars-Åke och Wormbs, Nina Radio och TV efter monopolet – en kamp om publik och pengar (2007) Ekerlids

Forsman, Michael Från klubbrum till medielabyrint: ungdomsprogram i radio och TV 1925-1993 (2000) Stiftelsen Etermedierna i Sverige

Jansson, André TV-tittarna och det sociala rummet – en studie av den sociala positionens betydelse för kanalpreferenser och självuppfattning (1996) JMG

Johansson, Thomas, Sernhede, Ove och Trondman, Mats ”Kodning och avkodning” ur Samtidskultur – Karaoke, karnevaler och kulturella koder (1999) Nya Doxa

Nilsson, Åsa Skilda TV-världar (2008) SOM-institutet

FINAL.indd 45 2009-04-21 14:59:52 Stevenson, Nick Understanding Media Cultures (2004) Sage

7.2. Otryckta källor

SVT:s Public Serviceredovisning 2007 http://svt.se/content/1/c6/69/84/42/psr2007.pdf

SVT: s Public Serviceredovisning 2008 http://svt.se/content/1/c6/69/84/42/PSR%202008.pdf

Granskningsnämndens rapport 2008 http://www.grn.se/upload/PDF-filer/sambes/2008/SB455-08.pdf

MMS årsrapport 2008 över TV-tittandet: http://www.mms.se/_dokument/rapporter/ar/%C3%85rsrapport%202008.pdf

Medierådets rapport Unga och medier 2008: http://www.medieradet.se/upload/Rapporter_pdf/Ungar_&_Medier_2008.pdf

7.3. Muntliga källor

André Jansson 2009-04-03, Karlstad Åsa Nilsson 2009-03-24, Göteborg Safa Safyiari 2009-04-02, Stockholm Christian Wikander 2009-04-16, Göteborg Robert Olsson, telefonintervju 2009-04-15

7.4. Bildkällor

För att undvika krångel har vi tagit de flesta bilderna själva. När det gäller mindre bilder, grafik och illustrationer har vi använt bilder, under fri licens att ändra och distribuera i ickekommersiella syften, från följande hemsidor.

Grafik och illustrationer: www.123freevectors.com www.qvectors.com www.vecteezy.com

FINAL.indd 46 2009-04-21 14:59:52 http://www.rubelcreative.com

Foto/bilder: www.stockvault.net www.freepixels.com

Pressbilden på Åsa Nilsson är hämtad från: http://www.dagspresskollegiet.jmg.gu.se/bilder/portratt/asa_ hogupplost1.jpg Pressbilden från Andra Avenyn hämtad från: http://svt.se/2.65852/andra_avenyn

FINAL.indd 47 2009-04-21 14:59:52 8. Bilaga

Frågor till Fokusgrupper

Allmänna frågor om TV: • Vilket medium använder ni mest; TV, Radio, Internet eller tidningar? Varför? • När tittar ni på TV? Hur ofta? • Tittar ni på TV mest tillsammans med andra eller ensamma? Vad tittar ni på tillsammans med andra? Vad tittar ni på ensamma? • Vilka kanaler tittar ni mest respektive minst på? • TV4 är den kanal som ungdomar tittar mest på, vad tror ni att det beror på? • Har ni något favoritprogram? Varför är de bra? • Vilken typ av program tittar ni mest på? • Hur ska ett bra TV-program vara tycker ni? • Har ni några speciella intressen som ni tycker att det görs bra program om på TV? • Hur ska en bra TV-kanal vara tycker ni? • Ungdomar är den grupp i samhället som tittar minst på TV, varför tror ni att det är så? • Tittar ni på webb-TV? Vilka portaler besöker ni då? Vad tittar ni på då? När? Hur ofta? Ensamma eller tillsammans med andra? • Laddar ni ner TV-serier? • Om de hade gått på TV, hade ni tittat där istället?

Frågor om SVT: • Tittar ni på SVT? SVT1 eller SVT2? Varför/varför inte? • Vad är bra respektive dåligt med SVT? • Har ni sett programmet Bobster någon gång? Varför/varför inte? Vad tycker ni om programmet? Känner ni att det riktar sig till er? • Vad tycker ni att SVT borde göra för att locka ungdomar? • Vad tycker ni om Public Service? • Vad tycker ni att skillnaden är till exempel mellan SVT1 och Kanal 5? • Har ni besökt SVT:s hemsida någon gång? • Använder ni SVT Play? Varför/varför inte? Vad tittar ni på då?

FINAL.indd 48 2009-04-21 14:59:52