Tips På Kulturhistoriska Besöksmål I Hallands Län Arkeologidagen 2020, - På Egen Hand!
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Tips på kulturhistoriska besöksmål i Hallands län Arkeologidagen 2020, - på egen hand! Tips på kulturhistoriska besöksmål i Hallands län. Rapportnummer 2020:11, Digital Produktion. Författare: Jenny Nord/Länsstyrelsen. Foto på framsida taget av Pär Connelid. ISSN: 1101–1084, ISRN: LSTY-N-M--2020/20—SE 2 Tips på kulturhistoriska besöksmål i Hallands län Arkeologidagen 2020, - på egen hand! Arkeologidagen 2020 kommer att genomföras med en utflyktsguide, på egen hand. Länsstyrelsen i Hallands län, i samverkan med Region Halland, tipsar därför om olika kulturhistoriska och arkeologiska besöksmål. Besöksmålen är utvalda med utgångspunkten att de bör ha informationsskyltning och att de ska vara tämligen tillgängliga. Man ska alltså kunna besöka dem eller åtminstone se platserna utan alltför stora strapatser. Många besöksmål har mycket begränsade möjligheter till parkering. Då får man kanske återkomma vid ett senare tillfälle om där är fullt. Ett femtiotal platser i hela länet är medtagna i denna folder. Därför är det sannolikt ett projekt för hela året att besöka dessa och inte bara något för just arkeologidagen. Länets tre kulturreservat, merparten av de av Länsstyrelsen skyltade fornvårdsplatserna och ytterligare några spännande fornlämningar samt ett litet urval av naturreservat med höga kulturmiljövärden, är medtagna i rapporten. Dessa är markerade i de kommunvisa kartor som finns längre fram i dokumentet. Dessutom visar kartorna den gamla landsvägens sträckning från ca år 1700 samt länets alla milstenar, som kan vara från både 17- och 1800 talet. Dessa är med för att man ska kunna välja en äldre vägsträckning, med cykel, bil eller till fots, som ofta passerar intressanta kulturmiljöer och fina kulturlandskap, inte bara dem vi tipsar om här. Halland innehåller närmare 20 000 forn- och kulturlämningar. De vi tipsar om här är bara ett litet urval. Man kan ladda ner och ta med sig dokumentet och/eller skriva ut valda delar. Man kan även läsa mer om fornlämningarna genom Kulturmiljöregistret: https://app.raa.se/open/fornsok/ Vi vill också påminna om allemansrätten när man är ute i landskapet, att parkera klokt på där för avsedda platser och att vara aktsamma om vårt vackra kulturlandskap. Tänk på att vissa platser kan ligga nära bebyggelse. Visa alltid god hänsyn. Vi vill också påminna om att följa Folkhälsomyndighetens råd och anvisningar gällande Covid-19. Inledningsvis i rapporten vill vi passa på tillfället att berätta lite mer om Hallands historia. Därefter kommer de kommunvisa kartorna med förslag på kulturhistoriska besöksmål, samt mycket korta beskrivningar av dessa. Vi önskar er en skön Arkeologidag 2020 och härliga utflykter under året. Länsstyrelsen i Halland i samverkan med Region Halland 3 Innehållsförteckning Hallands historia ..................................................................................................................5 Landskapet formas .............................................................................................................5 Från jägare till jordbrukare ................................................................................................5 Brons- och järnålder – ett odlingslandskap växer fram .....................................................6 Bylandskapets tid inleds ....................................................................................................8 Bylandskapet i kris ..........................................................................................................10 En agrar revolution ..........................................................................................................10 Kungsbacka kommun ........................................................................................................12 Kulturreservat ..................................................................................................................13 Fornlämningar .................................................................................................................13 Varbergs kommun ..............................................................................................................15 Fornlämningar .................................................................................................................16 Falkenbergs kommun ........................................................................................................20 Naturreservat ...................................................................................................................21 Fornlämningar .................................................................................................................21 Halmstad kommun .............................................................................................................25 Fornlämningar .................................................................................................................26 Hylte kommun ....................................................................................................................32 Naturreservat ...................................................................................................................33 Fornlämningar .................................................................................................................33 Laholms kommun ...............................................................................................................35 Naturreservat ...................................................................................................................36 Kulturreservat ..................................................................................................................36 Fornlämningar .................................................................................................................37 4 Hallands historia Landskapet formas De stora formerna i landskapet bestäms av berggrundens utseende. Urberget i Halland är 1- 2 miljarder år gammal och har under årmiljonernas gång brutits ner och omvandlats till dagens former. I väster ligger den uppodlade kustslätten på 0-50 m ö h och i öster skogsbygdens högplatå 100-150 m högre. Denna landskapstrappa bildades under de geologiska perioderna perm, trias och jura för 280-140 miljoner år sedan. Havet täckte då tidvis stora delar av Sydsverige. I det varma och fuktiga klimat som rådde bröts berggrunden ner till de grundformer vi ser idag. På kustslätten och i övergångsbygden blev mer motståndskraftiga delar kvar som s k restberg. Steningebergen och Gamla Varberg är några tydliga exempel på sådana. Kvartär kallas den geologiska tidsperiod vi nu lever i. Den inleddes för 2 miljoner år sedan och utmärks av upprepade nedisningar (kanske uppåt 20 hittills). Den senaste inlandsisen började att breda ut sig över Skandinavien för 80 000 år sedan och Halland började åter bli isfritt för ca 13 000 år sedan. De lösa jordarna har bildats under från av denna nedisning till nu och är geologiskt sett mycket unga. Den kilometertjocka isen hade pressats ner landmassan varför havet nådde betydligt högre än idag när isen väl drog sig tillbaka. Högsta kustlinjen eller marina gränsen ligger i södra Halland 60 meter över dagens havsyta och i norra Halland drygt 90 meter över denna. Marina gränsen kan ses på många ställen i övergångsbygden som ett strandhak eller en zon med frispolade block. Under vissa perioder innan isen hade smält undan helt fanns dock stora ytor ut i Kattegatt med landmassa som idag är på havets botten. Där finns kanske de tidigaste lämningarna efter istidens avslut. Från jägare till jordbrukare När inlandsisen dragit sig tillbaka blev klimatet snabbt mildare. De första människorna som kom till våra trakter efter isavsmältningen inleddes mötte ett landskap med vidsträckta löv- och tallskogar. Det allt varmare klimatet gjorde att den mäktiga inlandsisen smälte snabbt och havsytan steg. När värmetiden kulminerade för 6-7000 år sedan var sommarmedeltemperaturen 2-3 grader högre än idag och snö sällsynt. Havsytan låg då 12 meter högre i södra Halland och 19 meter högre i norra Halland och tydliga strandvallar från denna tid kan ses i slättbygden. Många stenåldersboplatser har hittats på krönet av dessa. Fynd av bearbetad flinta visar även att människorna följde de fiskrika åarna inåt land. Frodiga ädellövskogar av ek, lind, alm och hassel dominerade och värmekrävande växter som mistel, idegran, järnek och murgröna var vanliga. Det var rikt på vilt med bland annat kronhjort, vildsvin, bäver och utter. Stenålderns jägare använde kastspjut och pilar med flintspets samt enkla stenyxor. Fisk fångades i nät och mjärdar, harpunerades eller togs på krokar av ben. Man samlade ätliga växter, bär, nötter och ägg av vilda fåglar. 5 Redan när de första stenåldersjägarna kom hit hade folk i Främre Orienten börjat odla säd och hålla tamboskap. Det dröjde dock flera tusen innan de första jordbrukarna uppträdde hos oss och jägarstenåldern övergick i bondestenålder, vilket skedde ca 4000 f Kr. Man tror att invandrade bönder då kom till Skandinavien med en redan utvecklad jordbruksekonomi som kunde introduceras. Klimatet var gynnsamt, tack vare milda vintrar kunde boskapen gå ute året runt. Djuren fick ett tillskott av insamlat lövfoder under kalla perioder. Vete, korn och hirs odlades på tillfälliga åkrar. Därefter fick de vila som betesmark en tid innan de åter odlades upp. Enstaka gravmonument från stenålderns bönder, så kallade megalitgravar, har bevarats. En fin sådan kan besökas i Tolarp utanför Halmstad. Megalitgraven i Tolarp. Foto: Jenny