Rapport Från Artarken, Stockholms Artdata-Arkiv
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
RAPPORT FRÅN Rapport från ArtArken Stockholms artdata-arkiv ÖMÄR ILJ KT M 3 41 06 5 Stockholm 9904. 3000ex. Enskede Offset AB. TRYCKSAK Omslagsfoto: Kjell Olsson/Naturreportage. Bilden visar en ung hornuggla (Asio otus). Arten har i Stockholm sina enda stabila häckningslokaler på Järvafältet, där 1-2 par häckar årligen. Layout: Mixa Grafisk Form AB. Teckningar och logotype: Hans Sjögren. Författare: Mats Gothnier, Gunilla Hjorth och Susann Östergård. Dessutom: Urban Emanuelsson, Centrum för Biologisk Mångfald: Kapitel 1.3 och 1.4 samt Ted von Proschwitz, Naturhistoriska Museet i Göteborg: Artfaktablad om mindre bithyniasnäcka och klippspolsnäcka. Citera gärna denna rapport: Gothnier, M., Hjorth, G., & Östergård, S., 1999: Rapport från ArtArken, Stockholms artdata-arkiv. Miljöförvaltningen. Stockholm. ARTARKEN • 1 Sammanfattning 5 1. Inledning 7 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE 8 1.2 VARFÖR BEVARA BIOLOGISK MÅNGFALD? 8 1.3 BIOLOGISK MÅNGFALD I KOMMUNAL PLANERING 10 1.4 ARTARKENS ROLL I STOCKHOLM 11 1.5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VÄXT- OCH DJURLIV 13 I STOCKHOLM 2. Metoder 14 2.1 ORGANISATION AV ARBETET 14 2.2 VARFÖR ARTER? 14 2.3 URVAL AV ARTER I ARTARKEN 16 2.3.1 Nationellt rödlistade arter (gr. 0-4) 16 2.3.2 Lokalt/regionalt skyddsvärda arter (gr. 5) 17 2.3.3 Arter på vissa skyddsvärda ”historiska” lokaler (gr. 6) 23 2.4 VILKA OBSERVATIONER REGISTRERAS I ARTARKEN? 24 2.5 VAR/HUR HAR VI SÖKT OBSERVATIONER? 26 2.6 ARTARKEN PÅ GIS 27 2.7 INFORMATION OCH TILLGÄNGLIGHET 30 3. Analyser och resultat 32 3.1 AVVÄGNINGAR FÖR ANALYSERNA 32 3.2 JÄMFÖRANDE STATISTIK 33 3.2.1 Antal observationer som har registrerats 33 3.2.2 Antal kartlagda arter i Stockholm och hur de är fördelade 33 3.3 TIDSRELATERADE ANALYSER 35 3.3.1 Observationer och organismgrupper fördelade över tiden 35 3.3.2 Arter och organismgrupper ej noterade efter 1974 36 3.3.3 Arter och organismgrupper som endast noterats efter 1974 42 3.4 LOKALRELATERADE ANALYSER 43 3.4.1 Observationer fördelade över Stockholm 43 3.4.2 Finns de skyddsvärda arterna inom Stockholms reservatsområden? 45 3.4.3 Vilken typ av arter säkerställs bra/dåligt med reservatsområden? 46 3.4.4 Vilket område i Stockholm har flest skyddsvärda arter? 46 3.4.5 Finns områden med koncentrationer av skyddsvärda arter inom områden som inte är skyddade? 47 2 • ARTARKEN 3.5 ARTER BEROENDE AV REGIONAL GRÖNSTRUKTUR 48 3.6 ARTER PÅ VISSA SKYDDSVÄRDA ”HISTORISKA” LOKALER 50 3.6.1 Prima loca / Första fyndet i landet 50 3.6.2 Arter med lång tradition på platsen 52 4. Artfakta 55 4.1 LÄSANVISNING 55 4.2 OBSERVATÖRER 56 4.3 ORGANISMGRUPPER (MED ARTFAKTABLAD) 57 4.3.1 Däggdjur (stor fladdermus, bäver) 57 4.3.2 Fåglar (brunand, duvhök, morkulla, tofsvipa, vitkindad gås) 63 4.3.3 Kräldjur (snok) 77 4.3.4 Groddjur (större vattensalamander, åkergroda) 81 4.3.5 Fiskar (grönling) 87 4.3.6 Insekter (Ampedus hjorti, apollofjäril, bålgeting) 91 4.3.7 Blötdjur och övriga evertebrater (mindre bithyniasnäcka, klippspolsnäcka) 99 4.3.8 Kärlväxter (backsippa, knippnejlika, paddfot, ryl, sylört, vitrapunkel) 107 4.3.9 Mossor (grön sköldmossa) 121 4.3.10 Kransalger 125 4.3.11 Lavar (lunglav) 127 4.3.12 Svampar (korallticka, luddticka) 131 5. Hur gå vidare? 137 5.1 DET KOMMUNALA ARBETET 137 5.2 ARTARKEN I SAMHÄLLET 139 6. Tack – ett litet ord för stora insatser… 140 7. Referenser 141 Appendix I Lista över samtliga registrerade arter i ArtArken II Lista över arter som inte har noterats efter 1974 samt en bedömning av de bakomliggande orsakerna III Rapportblankett IV Arter i EU:s habitat- och fågeldirektiv samt fridlysta arter i Stockholms län ARTARKEN • 3 Förord Stockholmarna är fler än vi tror! Det inser man när man läser rapporten om ArtArken. Det finns mängder av arter som samexisterar med oss andra stockholmare utan att vi ens vet om det. De befolkar sjöar, skogar och ängar men de finns också i hamnar, på kyrkogårdar och under stadens broar. Trots att de flesta inte gör mycket väsen av sig, har de alla sina speciella miljökrav. För stora delar av den biologiska mångfalden i Stockholm, har vårt sätt att leva och bygga staden inneburit försämrade livsvillkor. Eftersom varken klago- målsjour eller samrådsmöten är något för drabbade arter måste vi bli bättre på att förstå vilka krav ”de anonyma stockholmarna” ställer. Många gånger har skyddsvärda arter fått stryka på foten av ren okunskap. Stockholm vill ta sitt ansvar och leva upp till den internationella konventio- nen om biologisk mångfald, som antogs vid FN:s Riokonferens 1992. ArtAr- ken är ett av Miljöförvaltningens bidrag till detta. ArtArken skall användas i förvaltningens miljöövervakning, där tillstånd och trender för vissa arter kan användas som kvitto på det miljöarbete som bedrivs. När stadens markanvändning skall förändras är det A och O att kunskaper- na om skyddsvärda arter finns i tidiga planeringsskeden. Artförekomster kan då i flera fall bli en tillgång och kvalitet istället för ett hinder. Lämpliga stöd- eller kompensationsåtgärder kan, som komplement till att områden skyddas, utredas i samband med byggande. Stockholmarna mår bra av att grönyta inte bara är grön yta. Parker och naturområden måste erbjuda en variation och överraskningar av doft-, hörsel- och synintryck. Att höra en näktergal från en blommande syrenberså på Lång- holmen eller att kunna plocka sju sorters blommor på midsommarafton i sitt bostadsområde, är kvaliteter som vi inte vill ta ifrån framtidens stockholmare. Karin Jonsson DIREKTÖR MILJÖFÖRVALTNINGEN 4 • ARTARKEN Sammanfattning Denna rapport grundar sig på en stor mängd observa- de försvunnit. Upplägget i GIS har underlättat en rad tioner av vissa skyddsvärda arter som Miljöförvalt- geografiska analyser. En sådan är t ex hur väl Stock- ningen registrerat sedan 1996. Syftet med ArtArken holms befintliga och planerade naturreservat täcker in (Stockholms artdata-arkiv) är att skapa ett verktyg som de skyddsvärda arterna. möjliggör en överblickbar bild av vilka skyddsvärda arter som finns i Stockholm, var de finns samt deras Slutsatser om försvinnande tillstånd. Eftersom även äldre uppgifter registrerats kan • 223 arter (47 %) av de rödlistade arterna som note- vi nu belysa trender och hotfaktorer för den biologiska rats i Stockholm har ingen känd observation efter 1974. mångfalden över en längre tidsperiod. De flesta av dessa arter är troligen försvunna från Stock- ArtArken ska användas inom stadens miljöövervak- holm idag. ning av biologisk mångfald samt ligga till grund för ope- • 148 (66 %) av de arter som försvunnit från Stock- rativt naturvårdsarbete, skötsel och fysisk planering i holm finns ännu i länet och bör därmed ha bättre för- staden. Ett annat viktigt syfte är att väcka intresse för utsättningar att återetablera sig i staden om vi kan leva biologisk mångfald och engagera stockholmarna för sin upp till deras ”miljökrav”. Exempel på arter: storspov, närnatur. skogsklocka och rosenticka. Rapportens innehåll i korthet • De främsta orsakerna till att arter försvunnit från Stockholm (förutom bristfälligt undersökta arter) är: I rapportens inledande kapitel beskrivs, förutom pro- *förlust av biotoper (exploatering, avverkning etc), jektets bakgrund och syfte, varför det är viktigt att ar- *förändring av biotoper (förparkning, avvattning, beta med biologisk mångfald, även i en storstad. De och igenväxning), praktiska möjligheterna för en kommun att jobba med *föroreningar (försurning, miljögifter och övergödning). biologisk mångfald beskrivs. ArtArken-projektets me- toder för att välja ut och registrera själva arterna samt • Den biotopförlust/biotopförändring som drabbat flest det datatekniska upplägget i ett geografiskt informa- arter har skett i skogsmark. tionssystem (GIS), behandlas i kapitel 2. Därefter följer • Till de värst drabbade artgrupperna hör däggdjur, statistiska analyser och resultat för hela materialet, ka- mossor och kransalger. pitel 3. Artfakta sorterade efter organismgrupper och • Vissa grupper har inte tappat arter, men starkt mins- ett antal artfaktablad för några intressanta arter ur kat i numerär, t ex grod- och kräldjur och vissa fåglar. Stockholms flora och fauna, finns i kapitel 4. Slutligen finns visioner för det fortsatta arbetet, en gedigen Slutsatser om aktuella uppgifter referenslista och bilagor med de ingående arterna. • 251 arter (53 %) av de rödlistade arterna som note- Hur ser materialet ut ? rats i Stockholm har observationer efter 1974. Av dessa Fram till denna rapport har totalt 4 028 observationer är 13 akut hotade och 61 sårbara enligt de nationella av 587 arter registrerats. ArtArken har tagit ett helhets- hotkategorierna. grepp, där de flesta artgrupper i både land- och vatten- • 103 arter (22%) av de rödlistade arterna har bara miljö tagits med. Arterna kan hänföras till tre urvals- noterats efter 1974. I 95 % av fallen bedöms detta bero grupper; rödlistade arter, lokalt/regionalt skyddsvärda på att de blivit bristfälligt undersökta/dokumenterade i arter och arter på vissa skyddsvärda ”historiska” loka- äldre tider. ler. Den förstnämnda gruppen är nationellt utvald (ge- • Till de stadsdelar som har flest skyddsvärda arter hör nom ArtDatabanken i Uppsala), medan de andra två Östermalm, Kista och Skarpnäck. De naturområden grupperna har arbetats fram specifikt inom ArtArken- som har flest skyddsvärda arter i Stockholm är Hansta projektet. Begreppet ”skyddsvärda arter” används i rap- och Norra Djurgården. porten som ett samlingsnamn för alla de arter som in- går. • 55 % av de skyddsvärda arterna i ArtArken har nå- Materialet spänner över en stor tidsperiod. För de gon aktuell lokal som ligger utanför föreslagna natur- tidsmässiga analyserna har en principiell skiljelinje satts reservat. 30 % av de skyddsvärda arterna har alla sina till årskiftet 1974/75. Arter som bara noterats före det- aktuella lokaler utanför föreslagna naturreservat. ta datum kan befaras ha försvunnit från Stockholm. • Till artgrupper som säkerställs relativt bra med na- För dessa arter har vi försökt bedöma orsakerna till att turreservat i Stockholm hör insekter, svampar och lavar. ARTARKEN • 5 En artgrupp som säkerställs relativt dåligt med före- satt arbete krävs för att hitta lämpliga platser där detta slagna reservat är kärlväxter (dvs örter, buskar, träd och kan konkretiseras och kombineras med andra intres- ormbunkar).