STATISTISK ANALYS Anders Wiberg Avdelningen För Statistik Och Analys

STATISTISK ANALYS Anders Wiberg Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 39 [email protected] 2006/16 Stor variation i övergång från gymnasieskola till högskola Övergångsfrekvenser till högskolan från län och kommuner publiceras regelbundet av Högskoleverket.1 I regleringsbrevet för 2006 har regeringen dessutom uppdragit åt Högskoleverket att ”till stöd för lärosätenas arbete med breddad rekrytering i samarbete med Statistiska centralbyrån årligen tillhandahålla uppgifter om övergången från varje enskild gymnasieskola till universitet och högskolor”. En sammanställning av övergången från varje enskild gymnasieskola sker alltså i och med denna analys. Kan man öka rekryteringen från yrkesinriktade program? Som bakgrund till uppdraget angav regeringen att lärosätena bör samarbeta mer med gymnasieskolor som har få elever som läser vidare. Det är de yrkesinriktade programmen som har de lägsta övergångarna till högre studier. Endast 25 procent av eleverna på dessa program har påbörjat högre studier vid 25 års ålder. Det var också regeringens strävan att fler från dessa program ska gå vidare till högre studier eftersom det skulle minska den sociala snedrekryteringen till högskolan. Det är även möjligt att redovisa uppgifter om övergången från enskilda gymnasieskolor. Denna statistik kan vara till nytta för universitet och högskolor i deras arbete att öka rekryteringen från gymnasieskolans yrkesinriktade program. Även gymnasieskolorna kan använda uppgifterna i sitt studievägledande arbete. Övergången redovisas för alla gymnasieskolor Övergången från gymnasieskola till högskola sker oftast inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Redovisningen av övergången från gymnasieskolorna till högskolorna finns i två bilagor. Bilaga A innehåller uppgifter för varje gymnasieskola läsåret 2002/03: antal avgångna elever, faktisk övergångsfrekvens till högskolan inom tre år (till och med läsåret 2005/06) samt ett övergångsindex (se nästa stycke) fördelat på män, kvinnor och totalt. I bilaga B redovisas övergången från gymnasieskolan läsåret 2004/05 till högskolan inom ett år (läsåret 2005/06). 1 Senast publicerad är: Statistisk analys 2006/7: Stora regionala skillnader i andel nybörjare. Två mått på övergång från gymnasieskola till högskola Två uppgifter om övergång redovisas, faktisk övergångsfrekvens och ett övergångsindex. Den faktiska övergångsfrekvensen visar hur stor andel (procent) av avgångna elever som har börjat på högskolan inom ett respektive tre år. Det andra måttet, övergångsindexet, beaktar att gymnasieskolorna har olika programstrukturer. Som exempel finns det skolor som enbart har studieinriktade program liksom det finns skolor som enbart har yrkesinriktade program. Det är stor skillnad i övergången till högre studier mellan dessa inriktningar. Därför är det inte speciellt meningsfullt att direkt jämföra faktiska övergångsfrekvenser mellan skolor utan att ta hänsyn till programutbudet på respektive skola. Genom att använda ett övergångsindex som tar hänsyn till olikheter i utbildningsutbudet blir också jämförelser mellan skolor relevanta. Övergångsindex för varje gymnasieskola bildas genom att dividera den faktiska övergångsfrekvensen med en standardiserad frekvens. Den standardiserade frekvensen tar hänsyn till vilka program som finns på den enskilda gymnasieskolan och jämför hur många från dessa program som har påbörjat högskolestudier med den genomsnittliga nivån i riket. Det finns 17 nationella program i gymnasieskolan och dessa delas in i följande tre grupper: studieinriktade program (naturvetenskapligt program, samhällsvetenskapligt program och international baccalaureate), yrkesinriktade program (övriga nationella 14 program) och specialutformade program som är anpassade till regionala och lokala behov. Övergångsindexet visar för en enskild gymnasieskola övergången till högskolan med hänsyn tagen till programstrukturen. Ett index större än ett tolkas som att övergången från gymnasieskolan är relativt sett högre jämfört med rikets genomsnitt. Ett index mindre än ett tolkas som att övergången från gymnasieskolan är relativt sett lägre jämfört med rikets genomsnitt. Läsåret 2002/03 och övergången till högskolan 2005/06 Läsåret 2002/03 avslutade 76 600 elever en gymnasieutbildning med slutbetyg. Av dessa fanns 28 400 elever på studieinriktade program och det var 5 000 färre elever än de som avslutade ett program som tillhörde ett yrkesinriktat program. De flesta gick alltså på yrkesinriktade program. De specialutformade programmen som tillgodoser lokala och regionala behov hade knappt 10 000 avgångna elever. Av marginell betydelse är de individuella programmen med 500 elever som avslutade sin gymnasieutbildning läsåret 2002/03. Program vid fristående skolor hade 4 700 avgångna elever. Nästan hälften läste vidare inom tre år Övergångsfrekvensen varierar stort mellan gymnasieskolans program, från någon enstaka procent på byggprogrammet till drygt 80 procent på det naturvetenskapliga programmet. De yrkesinriktade programmen har i allmänhet en låg andel elever som påbörjar högskolestudier inom tre år. Dock finns det undantag som teknikprogrammet och estetiska programmet. 2 Den totala övergångsfrekvensen inom tre år var 44 procent för elever som läsåret 2002/03 avslutat sin gymnasieutbildning. Det betyder att nära hälften av eleverna som avslutade gymnasieskolan påbörjade högskolestudier inom tre år. Kvinnor har en högre övergångsfrekvens än män för alla program. För avgångna elever läsåret 2002/03 är andelen som börjat på högskolan 49 procent för kvinnor och 38 procent för män. Den minsta skillnaden mellan könen, två procentenheter, finns bland elever som gått studieinriktade program. Avgångna elever från individuella program särredovisas inte. Andel av avgångna elever läsåret 2002/03 som påbörjade högskolestudier inom 3 år. Antal avgångna elever Faktisk övergångsfrekvens läsåret 2002/03 inom 3 år Procent Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Riket totalt 37 646 38 492 76 138 38 49 44 Studieinriktade program 11 810 16 552 28 362 65 67 66 International Baccalaureate 157 326 483 59 62 61 Naturvetenskapligt program 6 007 5 076 11 083 79 81 80 Samhällsvetenskapligt program 5 646 11 150 16 796 50 61 57 Yrkesinriktade program 18 912 14 529 33 441 20 25 22 Barn- och fritidsprogrammet 544 2 142 2 686 10 23 20 Byggprogrammet 2 003 37 2 040 1 3 1 Elprogrammet 3 206 37 3 243 11 19 11 Energiprogrammet 383 15 398 9 13 10 Estetiska programmet 793 2 353 3 146 35 40 39 Fordonsprogrammet 2 050 58 2 108 1 2 1 Handels- och adm.programmet 1 156 1 679 2 835 11 16 14 Hantverksprogrammet 125 989 1 114 4 10 9 Hotell- och restaurangprogrammet 1 353 1 832 3 185 5 9 7 Industriprogrammet 840 58 898 3 19 4 Livsmedelsprogrammet 102 230 332 4 6 5 Medieprogrammet 1 171 1 622 2 793 27 35 32 Naturbruksprogrammet 572 1 038 1 610 5 15 11 Omvårdnadsprogrammet 234 1 972 2 206 17 28 27 Teknikprogrammet 4 380 467 4847 53 67 55 Specialutformade program 4 703 4 898 9 601 43 55 49 Utbildningar vid fristående skolor 2 221 2 513 4 734 50 60 55 Få stora skolor hade hög övergång inom tre år Även gymnasieskolans storlek/lokalisering påverkar hur många elever som går vidare till högskolan. Luleå gymnasieskola har flest avgångna elever, 666, varav 315 påbörjade högskolestudier inom tre år. Den faktiska övergångsfrekvensen är 47 procent och med hänsyn tagen till skolans programstruktur är övergångsindexet 0,79, det vill säga lägre än rikets genomsnittliga övergång på dessa program. 3 De tio största gymnasieskolorna i antal avgångna elever läsåret 2002/03. Gymnasieskola Kommun Avgångna Påbörjat Faktisk Övergångs- Elever studier övergång index Luleå gymnasieskola Luleå 666 315 47 0,79 Sundsta/Älvkullegymnasiet Karlstad 559 326 58 0,96 Dragonskolan Umeå 553 234 42 0,77 Burgårdens utbildningscentrum Göteborg 523 185 35 0,59 Frölundagymnasiet Göteborg 520 241 46 0,74 Uddevalla gymnasieskola Uddevalla 484 198 41 0,88 Polhemskolan Lund 468 319 68 1,12 Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg 461 277 60 0,99 Anders Ljungstedts gymnasium Linköping 444 81 18 0,49 Rudbecksskolan Sollentuna 438 224 51 0,90 Antal som påbörjat studier inom tre år, faktisk övergångsfrekvens i procent, övergångsindex: <1 lägre än rikets genomsnitt, =1 lika med rikets genomsnitt, >1 högre än rikets genomsnitt. Bland de tio största gymnasieskolorna är det bara Polhemskolan i Lund som har ett övergångsindex som är högre än rikets genomsnittliga övergång. Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg och Sundsta/Älvkullegymnasiet i Karlstad ligger väldigt nära 1. Att det är så hög andel elever som inte läser vidare bland de största gymnasieskolorna kan bero på att det finns ett samband mellan den sociala strukturen i kommunerna och övergångsfrekvensen till högre utbildning. Flesta stora fristående skolor hade hög övergång inom tre år Även gymnasieskolans huvudman påverkar hur många elever som går vidare till högskolan. Friskolorna hade drygt 4 700 avgångna elever läsåret 2002/03 och det motsvarar drygt sex procent av alla som avslutade en gymnasieutbildning läsåret 2002/03. Av friskoleeleverna påbörjade 55 procent högre utbildning inom tre år. De nio största friskolorna ligger i Stockholms- eller Göteborgsområdet. För dessa skolor är övergångsindexet som tar hänsyn till programstrukturen större än ett för sex friskolor och ligger nära ett för tre friskolor. 4 De tio största friskolorna i antal avgångna elever läsåret 2002/03. Avgångna Påbörjat Faktisk Övergångs- elever studier övergång index Kunskapsgymnasiet Kista Stockholm 159 67 42 1,11 L M Engströms gymnasium Göteborg 154 104 68 0,99 Sigrid Rudebecks gymnasium

Load more