Innerstadsgymnasierna
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Doktorsavhandlingar från Institutionen för pedagogik och didaktik 57 Eric Larsson Innerstadsgymnasierna En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras Innerstadsgymnasierna positionering på utbildningsmarknaden Eric Larsson ISBN 978-91-7797-843-5 Institutionen för pedagogik och didaktik Doktorsavhandling i pedagogik vid Stockholms universitet 2019 Innerstadsgymnasierna En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden Eric Larsson Akademisk avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i pedagogik vid Stockholms universitet som offentligen kommer att försvaras fredagen den 8 november 2019 kl. 13.00 i Lilla hörsalen, Naturhistoriska riksmuseet, Frescativägen 40. Abstract The inner city schools. A study concerning upper secondary elite schools in Stockholm, positioning and educational marketization During the early 1990s Sweden underwent extensive educational reforms. Vouchers, freedom of choice, establishment of so-called “free-schools” together with far-reaching decentralization took the place of a highly centralized educational system, with few private schools and a very low degree of differentiation. A stated intention of these reforms was that freedom of choice as well as a greater number of educational options would level the playing field. It was believed that existing regulations hampered socially disadvantaged students and, by extension, opportunities for social and geographical mobility. Educational marketization has advanced and intensified since the 1990s, particularly in metropolitan areas and medium-sized cities. This is evident both in the increasing number of schools and in students commuting to inner city schools, and additionally in the continuous development of marketing strategies. Consequently, marketization has become an institutionalized part of Swedish education, and students and schools must equally adjust to the prevailing competitive conditions. Much of the research in the field has focused on the effects and extension of marketization and how free-schools and school choice affect socially vulnerable areas. However, instead of focusing on schools in socially vulnerable areas, I am interested in the schools at the top of the hierarchy and the elite segment of upper secondary schools in Stockholm. More precisely, the focus of this dissertation has been on how three sought-after and prestigious upper secondary schools position themselves in the educational market, but also how they are affected by and adjust to it. A further aim has been to analyse students’ educational strategies and the socialization processes that arise in their encounter with the schools as institutions. This thesis has been guided by a theoretically inspired ethnography. The ethnographical data were primarily collected during a single academic year and within three separate elite upper secondary schools. The data set consists of observations in classrooms and other school-related spaces (meeting rooms, corridors etc.), interviews and data from official statistics. It also contains a wide array of documents, web sites, school magazines, anniversary books and photographs. Using a Bourdieusian perspective, the analysis shows how both schools and students deploy strategies to cope with and adapt to the hierarchies and struggles of the contemporary educational market. The schools rely on accumulated institutionalized assets such as history, alumni, transfers to prestigious universities and their geographical locations. At the same time, they also need to provide an up-to-date educational setting to stay ahead, and moreover, to be able to collaborate and compete with the other elite schools. The analysis also illustrates why students choose these socially and academically selective schools and how they adjust to the school environment. It is illuminated that these schools are more than formal educational settings, they are places where students negotiate, debate, explore and develop soft skills. Nevertheless, they are also competitive school environments and while some students thrive, others struggle. This becomes apparent when they encounter and act in relation to the different social, symbolic and academic boundaries that exist in each school. Keywords: elite schools, elites, educational strategies, school choice, educational marketization. Stockholm 2019 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-173567 ISBN 978-91-7797-843-5 ISBN 978-91-7797-844-2 Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet, 106 91 Stockholm INNERSTADSGYMNASIERNA Eric Larsson Innerstadsgymnasierna En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden Eric Larsson ©Eric Larsson, Stockholms universitet 2019 ISBN tryckt 978-91-7797-843-5 ISBN PDF 978-91-7797-844-2 Omslagsbild: Malin Rosell. Originalidé: Anna Ambrose. Omslagsbilden illustrerar studentfirandet vid en av Stockholms mest prestigefyllda gymnasieskolor år 2014. Tryckeri: Universitetsservice US-AB, Stockholm 2019 Till mor & far. Tack för allt stöd! Förord Frågor som berör skola och utbildning har ständigt varit närvarande, även om det inte alltid har varit önskvärt från min sida. Diskussioner vid middagsbord och träffar med släkten, åtskilliga timmar vid de skolor som min mor arbetat på och glosdrillningar av en då lärarstuderande storasyster är bara några få exempel. Jag kommer därför väl ihåg när vi under sista veckorna på gymnasiet fick frågan om framtidsförhoppningar och jag tänkte ”inget som har med skola och utbildning att göra i alla fall”. Idag är jag tacksam för mina förutsättningar, även om uppväxten i en ”lärarfamilj” inte alltid känns som en fördel, eller hur Ludvig! Att skriva en avhandling innebär mycket ensamarbete, men det behöver abso- lut inte vara en ensam process. Man träffas i korridoren, utbyter tankar och erfarenheter, kommenterar varandras arbete, träffas på seminarier, brygger kaffe tillsammans och hittar på trevliga aktiviteter efter arbetstid. Avhand- lingen är på det sättet en gemensam produkt. Det finns följaktligen många personer som jag vill tacka. Flera av dessa har jag lärt känna under doktorand- tiden och de har kommit att betyda väldigt mycket för mig. Först och främst vill jag dock tacka de personer som har möjliggjort avhandlingsarbetet. Här menar jag naturligtvis elever, skolpersonal och andra deltagare i studien som jag fått möjligheten att följa och intervjua. Dessutom vill jag rikta ett tack till de personer som i olika sammanhang har hjälp mig med information, data och kunskap. Till min huvudhandledare Elisabeth Hultqvist, samt mina biträdande handle- dare Annika Ullman och Jonas Gustafsson är jag evigt tacksam. Ni har med tålamod, erfarenhet, noggrannhet och stor kunnighet väglett mig genom pro- cessen. Ibland har det varit frustrerande, men oj så lärorikt och nyttigt. Elisa- beth som varit med sedan min tid som mastersstudent, har dock inte bara bi- dragit med vetenskapliga kunskaper och stor intellektuell bredd, utan också vänskaplighet och intressanta diskussioner. Dessutom får vi inte glömma alla bra uppdateringar och pratstunder kring aktuella tv-serier! Avhandlingen har formats genom feedback och kommentarer från flera olika håll. Jag är dock särskilt tacksam för all tid, energi och kunskap som Carina Carlhed Ydhag och Fredrik Hertzberg har bidragit med i sina läsningar. I synnerhet vid det avslutande läsgruppsseminariet. Jag vill även tacka Mikael Palme som bidrog med sin kunnighet vid det första läsgruppsseminariet. Utan nuvarande och tidigare doktorandkollegor hade avhandlingsskrivandet varit mycket mer ensamt. Anki Bengtsson, Claudia Schumann, Marie Hållan- der och Liz Adams Lyngbäck har alla varit förebilder och lärt mig så mycket. Mina rumskompisar Natalie Nielsen, Ebba Christina Blåvarg, Christine Bendixen och Tyra Nilsson vill jag tacka för trevliga och roliga stunder. Det har varit behjälpligt vid många tillfällen. Dessutom vill jag också tacka Åsa Sundelin, Camilla Gåfvels, Enni Paul, Christer Langström, Corrado Matta, Isak Benyamine och Ali Mohamed. Under doktorandtiden möter man många personer som sprider inspiration, energi och värme. Dessa personer gör båda arbetsdagar och tillfällen efter ar- betstid bättre! Här vill jag särskilt nämna Shamal Kaveh, Larissa Mickwitz, Petter Sandgren, Åsa Broberg och Maria-Letizia Priscilli. Bland kollegor vill jag även rikta min tacksamhet till Daniel Lövheim, Joakim Landahl, Pia Skott, Ulf Fredriksson, Petra Roll Bennett, Rebecca Adami, Elisabet Söderberg och Lena Geijer. En viktig del av min doktorandtid har varit deltagandet vid institutionens forskningsseminarium. Framförallt i seminariegruppen som idag kallas för Ut- bildningshistoria och utbildningssociologi. Jag vill därför tacka alla er som har deltagit och bidragit till många intressanta samtal. Här har jag både lärt mig mycket om forskning och seminariekultur. Utanför den egna institutionen vill jag utdela ett jättetack till Anna Ambrose, vars vänskap har betytt så mycket under doktorandtiden! Tack för ditt rese- sällskap, middagar, telefonsamtal, vägledning och så mycket annat. Det är ovärderligt! Dessutom vill jag tacka Christian Lundahl som tillsammans med Larissa Mickwitz och Pia Skott har låtit mig var en del av projektet Hållbart lärande. Det har verkligen varit roligt och lärorikt. Avslutningsvis vill jag säga hur tacksam jag är till mina vänner och min familj. Till mina föräldrar Monica och Staffan vill jag rikta ett stort, stort tack. Fram- förallt för att ni alltid finns där, oavsett