Befolkningsutvecklingen I Kronobergs Län 2018 Och Befolkningsprognos För Perioden 2019-2033

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2018 och befolkningsprognos för perioden 2019-2033

Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 190517 Kontakt: [email protected]

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ...... 2

Inledning ...... 3

Befolkningsutveckling i Kronobergs län och prognos 2019-2033 ...... 3 Fortsatt stark befolkningstillväxt i länet ...... 3 Ökad medelålder trots stark befolkningstillväxt ...... 6 Stor variation i befolkningstillväxt mellan kommunerna ...... 9 Positiv utveckling av inrikes flyttnetto i många kommuner ...... 11 Den demografiska försörjningskvoten ökar i kommunerna ...... 12 Stor andel män i många kommuner ...... 13 Uppföljning av föregående års befolkningsprognos ...... 13

Nyckelbegrepp Födelsenetto = Antal födslar i länet/kommunen minus antal döda. Ifall födelsetalet överstiger dödstalet så växer befolkningen på naturlig väg, detta benämns naturlig befolkningstillväxt. Inrikes flyttnetto = Antal inflyttade från övriga län/kommuner minus antal utflyttade till öv- riga län/kommuner. I texten används också termen ”utflyttningsöverskott” för att hänvisa till ett negativt inrikes flyttnetto. Utrikes flyttnetto = Antal invandrade från utanför Sverige till länet/kommunen minus antal utvandrade. I texten används även termen ”invandringsöverskott” för att hänvisa till ett positivt utrikes flyttnetto. Försörjningskvot = Hela befolkningen delat på antal personer i åldersgruppen 20-64. Försörj- ningskvoten är att mått som används för att beskriva hur många personer, inklusive sig själv, som en person i arbetsför ålder ska försörja med sin inkomst. Könskvot = Antal män per 100 kvinnor.

Inledning Varje år publicerar Region Kronoberg en befolkningsrapport som beskriver befolkningsutvecklingen det senaste året samt presenterar regionens uppdaterade befolkningsprognos. Rap- porten bygger på Statistiska Centralbyråns (SCB) demografiska databas och den senaste uppda- teringen för helåret 2018. Syftet med rapporten är att beskriva hur befolkningen i Kronoberg utvecklats över tid och vilka komponenter i form av födelsenetto och flyttnetto som förklarar utvecklingen. Utöver den historiska utvecklingen beskrivs också Region Kronobergs befolkningsprognos för perioden 2019-2033 i rapporten. Prognosen bygger på den historiska befolkningsutvecklingen i länet och används som underlag i planeringen av en rad frågor.

Befolkningsutveckling i Kronobergs län och prognos 2019-2033

Fortsatt stark befolkningstillväxt i länet Befolkningen i Kronobergs län har ökat för varje år sedan 2001. Mellan 2000 och 2018 ökade länets befolkning från 176 639 till 199 886, en ökning med 23 247 invånare. Den genomsnittliga befolkningstillväxten 2014-2018 uppgick till 2 500 personer per år (1,33 procent) vilket var en markant högre siffra än perioden 2006-2013 då den genomsnittliga tillväxttakten låg på 1 100 invånare per år (0,6 procent). Under 2018 ökade länets befolkning med 2 367 personer. Region Kronobergs befolkningsprognos pekar på en fortsatt stark befolkningstillväxt 2019- 2026 på cirka 2 000 personer per år. Efter 2026 förväntas den årliga tillväxttakten avta för att 2033 uppgå till cirka 1 500 personer. Enligt prognosen förväntas befolkningen öka med 2 209 personer under 2019 vilket resulterar i en total befolkning i länet på 202 095 personer. År 2033 förväntas den totala befolkningen i länet att uppgå till 228 012 personer.

250 000 3 500

3 000

200 000 2 500

2 000 150 000 1 500

1 000 100 000 500

50 000 0 -500

0 -1 000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032

Invånare Prognos invånare Årlig förändring Prognos årlig förändring

Figur 1: Folkmängd (vänster axel) i Kronobergs län och årlig ökning (höger axel), 2000-2033. Prognosår: 2019- 2033. Källa: SCB och bearbetningar av Region Kronoberg. 4

Den enskilt viktigaste faktorn bakom befolkningstillväxten under perioden 2000-2018 på 23 247 invånare var ett positivt utrikes flyttnetto. Under perioden uppgick utrikes flyttnetto till 32 706 personer medan födelsenetto uppgick till 2 699 personer. Sedan 2013 har länets befolkning ökat med i genomsnitt 2 750 personer per år (1,4 procent). Samtidigt har befolkningen minskat till följd av ett negativt inrikes flyttnetto på 12 765 personer. Intressant att notera är dock att inrikes flyttnetto har ökat för varje år sedan 2013, och år 2018 minskade befolkningen endast med 153 personer till följd av utflyttning till andra län. En annan faktor som bidragit till länets befolkningsökning är att födelsenettot varit positivt sedan 2006 och perioden 2014-2018 har det årliga födelsenettot i genomsnitt uppgått till 380 personer (0,2 procent). Enligt Region Kronobergs befolkningsprognos förväntas befolkningsökningen 2019-2033 bero på ett fortsatt stort utrikes flyttnetto samt en ökad naturlig befolkningstillväxt (främst till följd av fler födslar). Utflyttningen till andra län förväntas dock att öka till följd av att de stora ko- horter som föddes under 00-talet träder in i de åldrar då benägenheten att flytta är som störst.

5000

4000

3000

2000

1000

-1000

-2000

2000 2005 2010 2001 2002 2003 2004 2006 2007 2008 2009 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033

Födelsenetto Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto Totalt

Figur 2: Befolkningsutvecklingens komponenter i Kronobergs län, 2000-2033. Prognosår: 2019-2033. Källa: SCB och bearbetningar av Region Kronoberg. Befolkningstillväxten de senaste åren i Kronobergs län har varit större än genomsnittet i riket. Perioden 2014-2018 hade Kronobergs län den femte största befolkningsökningen i landet och av grannlänen var det endast Skåne och Hallands län som hade en större befolkningstillväxt. Även under 2018 hade Kronobergs län, med en tillväxt på 1,2 procent, den femte största be- folkningstillväxten i landet.

10,0% 8,8% 9,0% 8,2% 8,0% 7,2% 6,8% 7,0% 6,7% 6,1% 5,9%5,8%5,7%5,7% 6,0% 5,4% 5,0% 4,6%4,5%

4,0% 3,6%3,5%3,4% 3,1%3,0% 2,8% 3,0%

2,0% 1,4%

1,0% 0,4%

0,0%

2014-2018 Riksgenomsnitt

Figur 3: Befolkningsutveckling 2014-2018. Källa: SCB. Sett till utvecklingen av de demografiska komponenterna så hade Kronobergs län det största utrikes flyttnettot i av alla län under 2018 (1,1 procent av totalbefolkningen). Förutom Krono- berg var Stockholms län det enda länet där utrikes flyttnetto under 2018 översteg 1 procent av befolkningen. Det positiva födelsenettot i Kronobergs län på 0,17 procent placerade länet på sjätte plats i förhållande till övriga län, strax efter storstadslänen för vilka födelsenettot uppgick till 0,26–0,54 procent av totalbefolkningen. Norrbottens, Västernorrlands, och Gotlands län hade alla ett negativt födelsenetto på 0,1 procent eller lägre. När det kommer till inrikes flyttnetto har Kronobergs län under tidigare år stuckit ut i negativ bemärkelse, där länet konkurre- rat med Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län om att ha den största utflyttningen till andra län. Under 2018 var dock inrikes flyttnetto i Kronobergs län endast -0,08 procent vilket placerade Kronoberg på elfte plats, strax bakom Stockholms och Västra Götalands län. Störst inrikes flyttnetto hade Uppsala, Gotlands och Hallands län. Intressant att notera är även att inrikes flyttnetto över tid har fallit i Stockholms län och under 2018 var det fler som flyttade från än som flyttade till länet. Kronobergs län har, å andra sidan, haft den näst största ökningen av inrikes flyttnetto av samtliga län 2013-2018, där inrikes flyttnetto i genomsnitt ökat med 0,13 procent av befolkningsstorleken för varje år. Endast Got- lands län hade en större ökning av inrikes flyttnetto i relation till sin befolkningsstorlek. Även Västra Götalands och Skåne län har haft en relativt svag utveckling av inrikes flyttnetto. Stor- stadslänen svaga utveckling när det kommer till inrikes flyttnetto i kombination med en star- kare utveckling för län som Kronoberg, Uppsala, Jämtland och Örebro pekar på ökad attrakti- 6

vitet för mindre regioner. Detta kan hänga samman med höga prisnivåer på bostäder i stor- stadslänen. För Kronobergs del hänger det sannolikt också ihop med att länet har en hög andel jobb i förhållande till befolkningen vilket innebär att det finns goda försörjningsmöjligheter i länet.

1,50%

1,20%

0,90%

0,60%

0,30%

0,00%

-0,30%

-0,60%

-0,90%

-1,20%

12 Skåne län Skåne 12

08 Kalmar län Kalmar 08

18 Örebro län Örebro 18

03 Uppsala län Uppsala 03

10 Blekinge 10 län

13 Hallands län Hallands 13

20 Dalarnas län Dalarnas 20

09 Gotlands län Gotlands 09

23 Jämtlands län Jämtlands 23

17 Värmlands län Värmlands 17

06 Jönköpings län Jönköpings 06

21 Gävleborgs län Gävleborgs 21

01 Stockholms län Stockholms 01

07 Kronobergs län Kronobergs 07

25 Norrbottens 25 län

05 Östergötlands län Östergötlands 05

19 Västmanlands län Västmanlands 19

24 Västerbottens län Västerbottens 24

04 Södermanlands län Södermanlands 04

22 Västernorrlands län Västernorrlands 22 14 Västra Götalands län Götalands Västra 14

Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto

Figur 4: Demografiska tillväxtkomponenter 2018. Källa: SCB. Ökad medelålder trots stark befolkningstillväxt Sveriges befolkning blir allt äldre, både till följd av fallande födelsetal sedan 1960-talet och till följd av ökad medellivslängd. De senaste decenniernas invandringsöverskott har dock bidragit till att kompensera för den relativa minskning av personer i arbetsför ålder som det minskande barnafödandet och den ökande medellivslängden resulterar i. Trots invandringsöverskott pekar trenden mot en allt äldre befolkning i både riket som helhet och i Kronobergs län. Mellan 2000 och 2018 växte gruppen över 65 år som andel av hela länsbefolkningen från 18,7 procent till 21,1 procent. Enligt Region Kronobergs senaste befolkningsprognos kommer dock andelen över 65 år att ligga stabilt på kring 21 procent ända fram till år 2031 då åldersgruppens andel åter förväntas öka. Även om gruppen över 65 år inte förväntas öka så kommer åldersgruppen att bli äldre. Efter 2022 prognosticeras gruppen 80+ att växa kraftigt och 2033 förväntas den 7

vara 47 procent större jämfört med 2018. Som andel av den totala länsbefolkningen är prognosen att gruppen 80+ ökar från 5,8 procent 2018 till 7,6 procent 2033. Då gruppen 80+ är den mest vårdintensiva gruppen så förväntas denna utveckling bidra till ökade vårdkostnader i relation till de skatteintäkter som inbringas av gruppen i arbetsför ålder.

150

145

140

135

130

125

120

115

110

105

100

90 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033

0-19 20-64 65-79 80+ Index

Figur 5: Prognos för åldersgruppernas utveckling i Kronobergs län, 2018-2033. Källa: SCB och bearbetningar av Region Kronoberg. För försörjningen av välfärden är ett intressant mått storleken på gruppen i arbetsför ålder i relation till den totala befolkningen.1 Genom att dela den totala befolkningen med antalet i ar- betsför ålder (20-64) fås ett mått på hur många personer, inklusive sig själv, som en person i arbetsför ålder måste försörja – detta mått benämns försörjningskvot. I Kronobergs län ökade försörjningskvoten från 1,757 år 2010 till 1,820 år 2018 vilket innebär att en person i arbetsför ålder måste försörja fler personer idag jämfört med tidigare.2 Enligt Regionen Kronobergs befolkningsprognos kommer försörjningskvoten att fortsätta öka under de kommande åren, dock inte i samma snabba takt som under 2010-talet. År 2023 förväntas försörjningskvoten att stabi- liseras kring 1,835 för att åter börja öka 2029-2033.

1 Viktigt att notera är att åldersfördelning inte är den enda faktorn när det kommer till försörjningsbörda. Även sysselsättningsgrad, inkomst och produktivitet är viktiga när det kommer till försörjningen av välfärden. För dessa mått hänvisar vi till Region Kronobergs årliga sysselsättningsrapport samt regionens produktivitetsrapport. 2 En försörjningskvot på 1,820 innebär att 100 personer i arbetsför ålder ska försörja 82 personer utöver sig själva. 8

Tabell 1: Befolkningsprognos för Kronobergs län 2019-2033 efter åldersgrupper. Källa: SCB och Region Krono- berg

Årtal Försörjningskvot 0-19 20-64 65-79 80+ Totalt 2000 1,751 42815 100853 23014 9957 176639 2001 1,747 42621 101056 22846 10059 176582 2002 1,746 42522 101386 22813 10257 176978 2003 1,741 42387 101918 22773 10370 177448 2004 1,742 42464 102365 22862 10594 178285 2005 1,741 42357 102496 22885 10705 178443 2006 1,741 42654 103167 22993 10821 179635 2007 1,742 42734 103782 23439 10832 180787 2008 1,745 42910 104429 23877 11008 182224 2009 1,753 42989 104458 24625 11090 183162 2010 1,757 42718 104673 25346 11203 183940 2011 1,764 42450 104698 26171 11335 184654 2012 1,765 42320 105298 26921 11348 185887 2013 1,776 42710 105382 27771 11293 187156 2014 1,786 43367 105872 28522 11367 189128 2015 1,793 44129 106750 29106 11384 191369 2016 1,805 45577 107853 29699 11499 194628 2017 1,812 46803 109023 30095 11598 197519 2018 1,820 47837 109854 30511 11684 199886 P2019 1,821 48550 110958 30815 11771 202095 P2020 1,826 49371 111786 31159 11823 204138 P2021 1,831 50118 112573 31509 11941 206140 P2022 1,833 50779 113553 31488 12284 208104 P2023 1,835 51421 114488 31358 12773 210039 P2024 1,835 51967 115508 31155 13348 211979 P2025 1,835 52545 116586 30872 13921 213924 P2026 1,832 52982 117834 30560 14524 215901 P2027 1,832 53468 118898 30445 15056 217867 P2028 1,832 53841 119972 30352 15600 219765 P2029 1,833 54131 120881 30515 16044 221570 P2030 1,834 54371 121738 30798 16390 223297 P2031 1,837 54680 122454 31071 16736 224941 P2032 1,840 54911 123128 31455 17015 226509 P2033 1,840 55083 123916 31783 17229 228012

Med en försörjningskvot på 1,820 under 2018 hade Kronobergs län den elfte största försörj- ningskvoten av samtliga 21 län. Mellan 2010 och 2018 ökade försörjningskvoten i riket som helhet med 0,046 medan samma siffra för Kronobergs län var 0,062. Det bör dock påpekas att riksgenomsnittet drogs ned till följd av en lägre ökning i Stockholms län och att ökningen av försörjningskvoten 2010-2018 låg över riksgenomsnittet i alla län utom Östergötland, Jönkö- ping, Västra Götaland och Stockholm. Skillnaden i försörjningskvot mellan länen beror till stor del på länens respektive inrikes och utrikes flyttnetto av personer i arbetsför ålder. När det kommer till summerad inrikes flyttnetto 2010-2018 i gruppen 20-64 var det endast Hallands, Stockholms, Uppsala, Västra Götalands och Skåne län som hade ett positivt flyttnetto. Länen 9

med ett inrikes flyttunderskott hade dock ett invandringsöverskott som i samtliga fall var större än det inrikes flyttunderskottet. Kronobergs län hade ett inrikes flyttunderskott i åldersgruppen på 5,7 procent samtidigt som invandringsöverskottet var 11,7 procent vilket resulterade i en positiv totalsiffra på 6,0 procent. Allra störst invandringsöverskott 2010-2018 i åldersgruppen 20-64 hade Västra Götalands län, där nettoinvandringen uppgick till 61,8 procent.

0,12 (6) 0,10 (1) (3) (2) (7) (5) (4) (9) 0,08 (13) (10) (11) (12) (8) (18) (20) 0,06 (15) (17) (16) (14) (19) 0,04 (21) 0,02

0,00

12 Skåne län Skåne 12

08 Kalmar län Kalmar 08

18 Örebro län Örebro 18

03 Uppsala län Uppsala 03

10 Blekinge 10 län

13 Hallands län Hallands 13

20 Dalarnas län Dalarnas 20

09 Gotlands län Gotlands 09

23 Jämtlands län Jämtlands 23

17 Värmlands län Värmlands 17

06 Jönköpings län Jönköpings 06

21 Gävleborgs län Gävleborgs 21

01 Stockholms län Stockholms 01

07 Kronobergs län Kronobergs 07

25 Norrbottens 25 län

05 Östergötlands län Östergötlands 05

19 Västmanlands län Västmanlands 19

24 Västerbottens län Västerbottens 24

04 Södermanlands län Södermanlands 04

22 Västernorrlands län Västernorrlands 22 14 Västra Götalands län Götalands Västra 14

Förändring 2010-2018 Riket

Figur 6: Förändring av försörjningskvoter 2010-2018. Länens ranking för försörjningskvoten 2018 inom parantes ovanför varje stapel. Länet med rank 1 hade högst försörjningskvot 2018 medan länet med rank 21 hade lägst för- sörjningskvot. Källa: SCB. Stor variation i befolkningstillväxt mellan kommunerna Även om samtliga kommuner i länet haft en befolkningstillväxt de senaste åren så har vissa kommuner ökat mer än andra. I relation till sin storlek hade Älmhult den största befolknings- ökningen perioden 2014-2018, med en befolkningsökning på 10,4 procent (1 660 personer). Näst störst befolkningsökning hade Markaryd (7,4 procent) följt av Växjö och Lessebo kommun (6,4 respektive 6,3 procent). Tingsryd och Uppvidinge kommun, å andra sidan, hade den lägsta relativa befolkningstillväxten under den senaste femårsperioden och under 2018 minskade befolkningen i Tingsryd och Lessebo kommun. Perioden 2000-2018 hade samtliga kommuner en befolkningstillväxt förutom Tingsryd och Uppvidinge. 10

100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 0760 0761 0763 0764 Alvesta 0765 0767 0780 Växjö 0781 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Älmhult Markaryd Ljungby

2000 2014 2015 2016 2017 2018

Figur 7: Antal invånare i kommunerna år 2000 samt perioden 2013-2018. Källa: SCB.

12,0%

10,0%

8,0%

6,0%

4,0%

2,0%

0,0% 0760 0761 0763 0764 0765 0767 0780 Växjö 0781 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Ljungby

2014-2018 Kronobergs län

Figur 8: Befolkningsförändring i kommunerna, 2014-2018. Källa: SCB. De senaste årens befolkningsökning i kommunerna har till stor del drivits av ett invandringsö- verskott till följd av flyktingkrisen 2015. Ifall vi endast ser till inrikes flyttnetto samt födelse- netto, så var befolkningsökningen 2013-2018 istället begränsad till Växjö och Markaryd kommun. Figuren nedan visar tillväxtkomponenternas utveckling i kommunerna under 2018, och av den framgår att samtliga kommuner hade ett invandringsöverskott under 2018. Invandrings- överskottet var särskilt stort i Älmhult, Lessebo och Uppvidinge kommun. Figuren visar också att kommunerna Växjö, Markaryd och Älmhult hade ett inrikes flyttöverskott och att Växjö, Alvesta, Ljungby, Älmhult och Lessebo hade ett positivt födelseöverskott. Uppvidinge och Tingsryd kommun hade både ett negativt inrikes flyttnetto och ett negativt födelsenetto. 11

3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% -1,5% -2,0% 0760 0761 0763 0764 0765 0767 0780 Växjö 0781 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Ljungby

Invandringsnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto

Figur 9: Demografiska tillväxtkomponenter i kommunerna under 2018. Källa: SCB. Positiv utveckling av inrikes flyttnetto i många kommuner Som beskrevs ovan (se Figur 2) så har flyttnettot till Kronobergs län utvecklats i positiv rikt- ning för varje år sedan 2013. På liknande vis har många av länets kommuner haft en liknande positiv utveckling av inrikes flyttnetto under de senaste åren. I Uppvidinge kommun ökade till exempel inrikes flyttnetto från -613 personer 2014 till endast -87 personer 2018. I Växjö kommun var inrikes flyttnetto extra stort under 2017 och 2018. Även Lessebo, Alvesta och Ljungby hade en positiv utveckling av inrikes flyttnetto mellan 2017 och 2018. I Tingsryd, Älmhult och Markaryd har utflyttningsöverskottet ökat något det senaste året, men det rör sig å andra sidan inte om några stora förändringar.

300 200 100 0 -100 -200 -300 -400 -500 -600 -700 0760 0761 0763 0764 0765 0767 0780 Växjö 0781 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Ljungby

2014 2015 2016 2017 2018

Figur 10: Inrikes flyttnetto i kommunerna, 2014-2018. Källa: SCB. 12

Den demografiska försörjningskvoten ökar i kommunerna I tabellen nedan visas den demografiska försörjningskvoten för kommunerna i Kronobergs län, samt hur denna förändrats mellan 2000 och 2018. Som beskrivits ovan är försörjningskvoten ett mått på hur många invånare inklusive sig själv som en person i arbetsför ålder ska försörja. Som framgår av tabellen har länet som helhet och alla kommuner utom Växjö en demografisk försörjningskvot som ligger över riksgenomsnittet. Detta innebär att Kronobergs län har en något större demografisk utmaning i jämförelse med riket. År 2018 hade Lessebo kommun, med en försörjningskvot på 1,98, den högsta försörjningskvoten i länet. En försörjningskvot på 1,98 innebär att 100 personer i arbetsför ålder (20-64 år) ska försörja 198 personer inklusive sig själva. Förutom Lessebo hade Tingsryd, Alvesta, Markaryd och Uppvidinge kommun alla en försörjningskvot på 1,90 eller högre. När det kommer till den demografiska försörjnings- kvotens förändring mellan 2000 och 2018 så är det framförallt Markaryds kommun som sticker ut med en ökning av försörjningskvoten på 0,32. Hundra invånare i arbetsför ålder i Markaryds kommun ska således försörja 32 personer fler 2018 jämfört med år 2000. I Lessebo kommun ökade försörjningskvoten med 0,15 vilket även det låg långt över riksgenomsnittet på 0,06 och länsgenomsnittet på 0,07. Tabellen visar även hur stor andel av befolkningen 2018 i respektive kommun som var utrikes födda. Högst andel utrikes födda hade Lessebo kommun följt av Älmhult och Markaryd kommun. I Växjö och Alvesta kommun var andelen utrikes födda lägre än riksgenomsnittet. Det kan även vara intressant att sätta andelen utrikes födda i relation till försörjningskvoten, detta då utrikes födda har en mer gynnsam åldersstruktur än den inrikes födda befolkningen. I det avseendet var t.ex. försörjningskvoten för utrikes födda i Lessebo 1,68 (0,30 lägre än för inrikes födda) och i Markaryd var den 1,59 (0,33 lägre än för inrikes födda). Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att även utrikes föddas åldersstruktur utjämnas med tiden (till följd av åldrande och födslar) och i t.ex. Lessebo så ökade försörjningskvoten för utrikes födda med 0,32 mellan 2000 och 2018.

Tabell 2: Demografiska indikatorer för kommunerna i Kronobergs län, 2018. Källa: SCB.

Försörjningskvot Försörjningskvot 2000-2018 Andel utlandsfödda 0760 Uppvidinge 1,90 0,01 22,1% 0761 Lessebo 1,98 0,15 27,1% 0763 Tingsryd 1,96 0,04 16,2% 0764 Alvesta 1,92 0,09 19,8% 0765 Älmhult 1,83 0,01 25,1% 0767 Markaryd 1,92 0,32 24,2% 0780 Växjö 1,74 0,09 18,7% 0781 Ljungby 1,83 0,06 19,0%

Kronobergs län 1,82 0,07 20,1% Riket 1,76 0,06 19,1%

Stor andel män i många kommuner En intressant sak att notera är att det finns en skillnad mellan män och kvinnor när det kommer till utrikes flyttnetto. Till Kronobergs län som helhet bestod invandringsöverskottet 2010- 2018 av 55 procent av män och i bland annat Uppvidinge och Lessebo var siffran 60-62 procent. Detta förhållande innebär att nettoinvandringen till länet bidrar till att öka andelen män i befolkningen. När det kommer till länets inrikes flyttnetto på -7 215 personer 2010-2018 så bestod det till 54 procent av män. Inrikes flyttnetto bidrog på så sätt till att jämna ut könsfördel- ningen i länet. Anledningen till att nettoutflyttningen i högre grad bestod av män beror dock på att det fanns fler män än kvinnor i länet till att börja med. Tittar vi på andelen män respektive kvinnor som flyttar ut i den mest flyttaktiva åldersgruppen (15-29) så är det relativt sett något fler kvinnor som flyttar ut från länet. Perioden 2010-2018 så flyttade i genomsnitt 9,2 procent av männen och 10,7 procent av kvinnorna från länet i åldersgruppen 15-34. Könsskillnaderna i utrikes och inrikes flyttnetto har resulterat i det på länsnivå och i många kommuner finns skillnader i storleken på den kvinnliga och den manliga befolkningen, särskilt i den mest flyttaktiva åldersgruppen (15-29 år). I riket som helhet fanns 108 män per 100 kvin- nor i åldersgruppen 15-29, i Uppvidinge kommun fanns det däremot 125 män per 100 kvinnor. Länsgenomsnittet för åldersgruppen 15-29 var 113 män per 100 kvinnor, men endast Växjö och Alvesta kommun placerade sig under genomsnittet för länet.

Tabell 3: Antal män per etthundra kvinnor, 2018. Källa: SCB.

0-14 år 15-29 år 30-44 år 45-64 år 65+ 0760 Uppvidinge 102 125 116 117 94 0761 Lessebo 98 122 106 111 96 0763 Tingsryd 107 119 114 102 97 0764 Alvesta 107 110 108 105 95 0765 Älmhult 106 116 101 104 93 0767 Markaryd 107 116 112 109 92 0780 Växjö 107 110 108 101 86 0781 Ljungby 102 118 111 105 91

Kronobergs län 106 113 109 104 90 Riket 106 108 105 102 87

Uppföljning av föregående års befolkningsprognos Enligt Region Kronobergs befolkningsprognos från föregående år, för perioden 2018-2032, skulle befolkningen i länet öka med 1 925 personer för att vid slutet av 2018 uppgå till 199 444 personer. Utfallet enligt offentlig statistik för 2018 var att befolkningen ökade med 2 367 personer. Detta innebär att prognosen underskattade befolkningsökningen i länet med 442 personer eller 18 procent av den faktiska ökningen.

Tabell 4: Uppföljning av 2018 års befolkningsprognos. Källa: Region Kronoberg.

Variabel Prognos 2018 Utfall 2018 Skillnad Total befolkning 199 444 199 886 -442

Födda 2 232 2 247 -15 Döda 1 961 1 920 41 Inrikes inflyttning 6 102 6 344 -242 Inrikes utflyttning 7 129 6 497 632 Invandringar 3 379 2 914 465 Utvandringar 696 737 -41

Den främsta orsaken till underskattningen var att prognosen överskattade utflyttningen till andra län och underskattade inflyttningen från andra län. Då Region Kronobergs befolkningsprognos baserar inrikes in- och utflyttning på den faktiska in- och utflyttningen tre år tillbaka så kan årliga variationer i dessa leda till prognosfel. I figuren nedan framgår att utflyttningen till andra län ökade med 485 personer under 2017 för att sedan minska med 564 personer under 2018. I syfte att korrigera felet i föregående års prognos gör vi i årets prognos antagandet att 2017 utgjorde ett undantag vad gäller utflyttningar till andra län. Detta innebär att inrikes utflyttningar för 2017 exkluderas från prognosunderlaget i årets prognos. Även inrikes inflyttningar var rekordstort under 2017 för att sedan minska under 2018, men å andra sidan un- derskattades antalet inflyttningar i föregående års prognos och de har dessutom ökat för varje år sedan 2013. Av de anledningarna gör vi bedömningen att ingen korrigering är nödvändig när det kommer till inrikes inflyttningar.3 Förutom korrigeringen när det gäller inrikes utflyttning 2017 så baseras årets prognos på samma modell som föregående års prognoser.

7500 7000 6500 6000 5500 5000 4500 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Inrikes utflyttningar Prognosbas: Inrikes utflyttningar Inrikes inflyttningar Prognosbas: Inrikes inflyttningar

Figur 11: Inrikes in- och utflyttningar i Kronobergs län, 2010-2018.

3 Ett alternativ hade t.ex. kunnat vara att skriva upp inrikes inflyttningar i enlighet med den ökande trenden, men minskningen 2018 talar emot det alternativet.

REGION KRONOBERG, 351 88 VÄXJÖ | TELEFON: 0470-58 80 00 | E-POST: [email protected] | WWW.REGIONKRONOBERG.SE