EKA-projektet ______Projekt- och erfarenhetsrapport ver sanering av kloralkalifabriken på EKA-området i Bengtsfors
______EKA-projektet Projekt- och erfarenhetsrapport 2015 version 1 EKA-projektet – projekt- och erfarenhetsrapport, 2015:1 Tryck 2016-01-20 UTGIVARE: Boh Tivesten, Bengtsfors kommun, 0531-526000 ANSVARIG ENHET: Kommunstyrelsen REDAKTÖRER: Joakim Schultzén och Peter Harms-Ringdahl, Empirikon konsult AB FÖRFATTARE: Se respektive kapitel FORM och REDIGERING: Ulrika Larson, Empirikon konsult AB TRYCK: Tellogruppen AB, Västervik, 2016
OMSLAGSFOTO: Peter Harms-Ringdahl och Ulrika Larson, Empirikon Konsult FOTO: Johan Fogelstr m, Sabina Fogelstr m, Fredrik Hansson, Kjell Hansson, Peter Harms-Ringdahl, Ulrika Larson, Annelie Loberg, Anna Sandstr m, Åsa Svensson Innehåll
F rord 4 Sanering av ett kraftigt f rorenat område 50 7.1 Utf rande av entreprenader 50 Guldkorn 5 7.2 Schaktnivåer f r saneringen 58 Sammanfattning av särskilt viktiga händelser 5 7.3 Omhändertagandeentreprenad 59 Sammanfattning av särskilt viktiga erfarenheter 7 7.4 Arbetsmilj och egenkontroll 61 Abstract 8 7.5 Slutbesiktning 62 7.6 Slutlig återställning 63 Från industriepok till saneringsprojekt – en versiktlig beskrivning 9 Milj kontroll 64 1.1 Områdets belägenhet 9 8.1 Milj kontroll 64 1.2 Ett industriminne i Dalsland 9 8.2 Erfarenhetsåterf ring 65 8.3 Erfarenhetsåterf ring vriga tillkommande Projektf rutsättningar 12 provtagningar 70 2.1 Allmänt 12 8.4 Hantering riktvärden/gränsvärden 72 2.2 Ekonomiska ramar 12 8.5 Rutiner milj kontrollen 72 2.3 Mål 13 8.6 Erfarenheter av samverkan mellan projektets olika parter 72 Projektledning 15 8.7 Erfarenhet efterkontroll 72 3.1 Strategisk ledning 15 3.2 Organisation 15 Resultat och effekter 73 3.3 Projektstruktur 17 9.1 Beräkningar av reduktionen av källtermerna 3.4 Planering 17 kvicksilver och dioxin 73 3.5 Information och intressenter 18 9.2 Spridningsreduktioner av kvicksilver och dioxin 76 Projektprocessen 23 9.3 Slutsatser 78 4.1 Initiering 24 4.2 F rstudien - Länsstyrelsens inventering Ekonomi 79 och utredning 24 10.1 Utgångspunkter f r projektets ekonomi- och 4.3 Projektet bemannas 24 tidsredovisning 79 4.4 Upphandling av experttjänster 24 10.2 Omfattning 79 4.5 F rdjupad huvudstudie 25 10.3 Finansiering 79 4.6 F rprojektering 27 10.4 Kostnader f r efterbehandlingsprojektet 80 4.7 Kvalitetssäkring av åtgärder 27 10.5 Tidsåtgång 84 4.8 Naturvårdsverkets direktiv till projektet 27 10.6 Ekonomisk slutredovisning - 4.9 Reviderad åtgärdsutredning 28 sammanställning och slutsatser 85 4.10 Milj pr vningen 29 10.7 Erfarenheter - Arbetade timmar och 4.11 Upphandling av entreprenader 37 kostnader 86 4.12 Sammanfattning av efterbehandlings- åtgärderna. 38 Epilog 87 11.1 EKA Milj rum – historien, en del av Fältunders kningar & utredningar 39 framtiden 87 5.1 Hydrologi och sedimentologi 39 11.2 Milj saneringsprojekt i kommunal regi 89 5.2 Geoteknik, geologi och geohydrologi 39 5.3 Byggnads- och industriteknik 40 Dokumentation 91 5.4 Projektering 42 12.1 Rapporter i utredningsskedet 91 12.2 Handlingar i f rberedande arbete och Utredningsresultat omsätts till teknisk handling 43 projekteringen 92 6.1 Utgångspunkter 43 12.3 Dokumentation i projektets slut- och 6.2 F rberedande åtgärder och temporära uppf ljningsskede 98 skyddsåtgärder 45 6.3 Åtgärdsentreprenad, rivning av ”cellhalls- Ordlista 101 byggnaden” 48 6.4 Åtgärdsentreprenad mark 48 6.5 Omhändertagandeentreprenader 49 F rord
Boh Tivesten, Bengtsfors kommun EKA-projektet har i huvudsak fnansierats av Naturvårdsverket. Efter en framställan från Länsstyrelsen i Västra G talands län beslutade Bengtsfors kommun i februari 2001 att svara f r saneringen av EKA-områ- det. Att under 15 år driva ett så stort och komplicerat projekt har varit en stor utmaning f r kommunen och alla de många samarbetspartners som medverkat och gjort det m jligt att genomf ra arbetet. Kom- munen vill rikta ett stort tack till Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra G talands län, ber rda konsul- ter och entrepren rer, f retagare, fastighetsägare samt vriga personer och akt rer som medverkat. Saneringen av EKA-området har lett till ett bra slutresultat, som det nu åligger kommunen att ansvarsfullt f rvalta. Arbetet inom EKA-projektet har också inneburit en betydande kunskapsuppbyggnad. Det är yt- terst angeläget att den kunskapen kan f ras vidare till kommande saneringsprojekt i landet. Syftet med denna rapport är just att bidra till sådan kunskaps verf ring. Det mycket omfattande material som tagits fram i EKA-projektet kan sin helhet inte återges i denna rap- port. Syftet är i f rsta hand att skapa en verblick ver materialet, redovisa huvuddragen i arbetet och ge upplysningar om hur f rdjupning kan g ras. En annan m jlighet att ta del av materialet är att gå in på den nyligen ppnade hemsidan www.ekamiljorum.se.
I framtagningen av denna rapport har ett stort antal personer medverkat. Under varje kapitel anges vilka som haft det huvudsakliga ansvaret. En särskild styrgrupp med f reträdare från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har bildats f r att leda arbetet. Projektledare och f redragande f r styrguppen är Kjell och Fredrik Hansson vid Empirikon AB. Kommunchef Solveig Andersson är ansvarig tjänsteman i kommunen. Kontaktperson och kommu- nens beställarombud är Boh Tivesten.
5 Guldkorn
Boh Tivesten, Bengtsfors kommun, Kjell Hansson & Joakim Schultzén, Empirikon Konsult
Figur 0.1: EKA Milj rum juni 2010
Även en hårdhänt sammanfattning av ett så stort närhet till Bengtsbroh ljen. En fullständig urgräv- projekt som EKA-projektet måste med n dvändig- ning av jordmassorna skulle dessutom innebära het bli omfattande. Under den här rubriken, som stora kostnader i f rhållande till den ytterligare vi har valt att kalla ”Guldkorn”, har vi samlat de vik- milj effekt som skulle vinnas med ett sådant alter- tigaste händelserna och erfarenheterna från pro- nativ. Vid utvärdering av unders kningsresultaten jektet. F r en mer fullständig beskrivning av EKA- framkom också att spridningen från EKA-området projektets genomf rande rekommenderas främst var begränsad i f rhållande till f roreningsgraden kapitel 4, Projektprocessen. och f roreningstillf rseln från uppstr ms liggande vattendrag. Sammanfattning av särskilt viktiga händelser I milj - och hälsoriskbed mningen slogs fast att det var hälsofarligt att vistas i området på grund av de Riskvärdering i huvudstudien h ga koncentrationerna av framf rallt kvicksilver och dioxin. F roreningar spreds till Bengtsbroh l- Markunders kningar visade tidigt på betydande jen, vilket med tanke på de stora f roreningsmäng- f roreningar inom ett stort område. Projektgrup- derna skulle ha varit en process som skulle pågå pen bed mde initialt att en åtgärdsstrategi baserad under mycket lång tid. Sammantaget motiverade på en urgrävning av f roreningarna skulle medf ra detta åtgärder inom landområdet. stora risker på grund av EKA-områdets omedelbara
6 Projektet valde därf r att under utredningsfasen tionsnivå f r reducering av kvicksilvermängden inrikta sig på m jligheten till fastläggning av f ro- inom åtgärdsområdet skulle vara 90 %, med moti- reningarna i unders kningsområdet. Motivet till veringen att kvicksilver är ett prioriterat ämne såväl detta var att undvika omfattande, riskfyllda och nationellt som internationellt. Ambitionen att fasa komplicerade schaktarbeten inom EKA-området ur kvicksilver ur biosfären ska vara h g och huvud- med dess känsliga läge intill Bengtsbroh ljen och fnansiären ansåg att staten skulle f regå som gott kraftverkskanalen. Planerade åtgärder inriktades exempel. därf r mot att kraftigt reducera risken f r framtida spridning och exponering av f roreningar genom Redovisat åtgärdsf rslag uppfyllde inte denna am- en kombination av källtermsreduktion och bar- bitionsnivå. Urgrävningen beh vde ut kas väsent- riärer. Utredningarna fokuserade på att lokalisera ligt, vilket i sin tur skulle medf ra omfattande arbe- de h gsta f roreningskoncentrationerna. Särskild ten under grundvattenytan. vikt lades vid att undvika de risker som omfattande schaktningsarbeten under grundvattenytan i an- Naturvårdsverkets nya ambitionsnivå f r reduktion slutning till strandlinjen skulle medf ra. av källtermen kvicksilver i kombination med resul- tat från den f rdjupade analysen av områdets bio- Kvalitetssäkring av åtgärder geokemiska och hydrogeologiska f rutsättningar medf rde att projektet i avvaktan på dom från MD Under tiden som Milj domstolen (MD) behand- under våren 2005 tog fram nya åtgärdsf rslag (N1- lade den f rsta ans kan tog projektet fram en krav- N4, avsnitt 4.9.1). specifkation f r vilken kunskapsprofl som beh v- des f r att kunna hantera de situationer som skulle Efter utvärdering av kompletterande åtgärdsinrik- kunna uppstå utifrån den begränsade kännedom tade utredningar samt ytterligare studier av hydro- om f roreningssituationen man hade då. geologiska f rutsättningar i området tog projektet slutligen fram ytterligare ett alternativ. Detta inne- F r att kvalitativt säkerställa åtgärdsf rslaget anlita- bar en optimering och viss modifering av f rslagen des forskare från Lunds Universitet, Olof Regnéll N1och N2 och benämndes N5. I N5 har samtliga och Niklas T rneman. Syftet var att klarg ra hur slitsmurar (täta vertikala barriärer) utgått eftersom spridning av kvicksilver och dioxin påverkas av f r- erhållna resultat veriferade att de skulle ha liten ändringar i grundvattenf rhållanden och st rning eller ingen f desreducerande effekt. Detta bidrog av komplexa biogeokemiska processer. till att tidigare beräknade kostnader f r entrepre- naden kunde sänkas. Detta kompletterande unders kningsprogram ge- nomf rdes parallellt med att MD studerade det Milj domstolen ursprungliga åtgärdsf rslaget och resultaten sam- manf ll i stort med de frågeställningar som sedan I september 2004 h ll Milj domstolen huvudf r- väcktes i milj pr vningen. handling f r den f rsta ans kan. MD ansåg sig inte kunna bed ma ans kta åtgärder på redovisat un- Inledande analyser åskådliggjorde ett behov av att derlag. MD tog i sitt f reläggande upp frågan om delvis ändra inriktning på det ursprungliga åtgärds- vilka hydrogeokemiska f rhållanden som skulle f rslaget till milj pr vningen. Särskilt ber rde det- eftersträvas. Den rådande grundvattensituationen ta de planerade barriärernas inverkan på framtida blev således avg rande f r placering och utform- grundvattennivåer samt utformningen av de verti- ning av vertikala och horisontella barriärer. MD kala barriärer mot kraftverkets utloppskanal och framh ll att valet av efterbehandlingsstrategi kun- mot sj n Bengtsbroh ljen som f reslagits. Denna de vara avg rande f r tillåtligheten av de ans kta barriärkonstruktion bed mdes leda till of rut- åtgärderna. sägbara f rändringar i grundvattenf det inom området, samt ka kontakten mellan kvarvarande Under våren 2005 inkom kommunen till MD med f roreningar och grundvattnet genom h jning av de efterfrågade kompletteringarna och nya åtgärds- grundvattennivån. Täta barriärers beständighet f rslag som beskrivits ovan. Genom att forcera un- ver tid och deras m jlighet att effektivt reducera ders kningsprogrammet avseende biogeokemiska grundvattenf den bed mdes som en osäkerhet. och hydrogeologiska studier kunde kommunen Konstruktionen av den planerade inneslutningen besvara de frågeställningar som framkommit un- beh vde således ändras på ett sådant sätt att om- der huvudf rhandlingen. Huvudf rhandlingen rådets nuvarande grundvattensituation och mark- avslutades i ett avstämningsm te i april 2005 och kemi så långt m jligt skulle f rbli of rändrad. kommunen erh ll tillstånd f r efterbehandlingsåt- gärder den 4 juli 2005. Naturvårdsverkets ambition f r saneringen Upptäckt av kvicksilver i fri fas I maj 2004, efter att tillståndsans kan lämnats in, meddelade Naturvårdsverket sin ambition f r sa- I oktober 2007, ca 4 månader efter entreprenad- neringen och verkets syn på f reslagna åtgärder. start, upptäcktes stora mängder metalliskt kvick- Naturvårdsverket bed mde att en lämplig ambi- silver i schaktmassor i grunden f r och nära intill
7 den rivna cellhallsbyggnaden. Man valde att arbeta fall osäkra när det gäller att f rutsäga vad som kom- vidare genom f rsiktig schaktning med granskning mer att hända. Att klara denna balansgång är na- av schaktmassorna f r f rdelning till olika omhän- turligtvis grundläggande. Inom EKA-projektet val- dertaganden och Sakab upphandlades f r att leda des ett relativt ppet upplägg, vilket gav utrymme arbetet med sanering av metalliskt kvicksilver. De f r de omorienteringar som skulle visa sig bli n d- kade kostnaderna beräknades då till ca 40 miljo- vändiga. ner kronor. Senare erfarenheter visar dock att siff- ran är betydligt h gre, snarare 100 miljoner kro- Närbesläktat med f regående är de f rutsättningar nor. fnansiären ger projektet. Flera pekar på hur pro- jekteringen påverkades av att Naturvårdsverket un- Sammanfattning av särskilt viktiga der projektets gång bestämde att 90 % av kvicksilv- erfarenheter ret skulle tas bort. Projektet fck härmed ändrade f rutsättningar. Det hade naturligtvis sparat en del Samarbetet tid och pengar om detta varit klart från b rjan, men framf rallt krävs det en fexibel projektorga- F religgande rapport har ett antal f rfattare som nisation f r en sådan omställning. varit expertkonsulter eller delprojektledare. Alla har mer eller mindre refekterat ver det ppna Flera projektdeltagare pekar på inledande logistis- samarbetet mellan olika expertisfält och vilka posi- ka svårigheter. En stor del av arbetet måste f rhand- tiva effekter det haft på resultatet (kapitel 5). Detta las med den pågående verksamheten. Markprov- upplägg var från b rjan inte självklart. Konsulterna tagning och grundvattenr r kunde inte lokaliseras kom från en rad olika f retag. Skulle deras f re- till optimala platser och viss verksamhet måste ske tagslojalitet tillåta ett ppet samarbete? Det visade under helger. Därtill var vinterväderleken ogynn- sig att detta fungerade utmärkt. sam. Det är viktigt att ha med dessa aspekter vid starten av projekt. Flera projektdeltagare ber r vikten av samarbetet både med kommunens fasta personal och också de Att utf ra efterbehandlingsåtgärder vintertid var kommunala kontrollanter som projektanställdes. dock inte bara ogynnsamt. Att det fria kvicksilvret Denna uppläggning har varit gynnsam f r projek- kom i dagen under vintern var ur spridningssyn- tets genomf rande och kostnader. punkt mycket gynnsamt. Även kommunen uppskattar det samarbete som Provtagning och omhändertagande av det fria utvecklades mellan kommunen och projektets ex- kvicksilvret perter, som i fera avseenden ledde till bra resultat. Ett sådant område är den lyckade informationssats- Det fnns två olika teorier om hur det fria kvick- ningen. EKA Milj rum är dock det mest uppenba- silvret undgick upptäckt under provtagningen. ra och varaktiga resultatet av detta samarbete. Utan Den ena är att kvicksilverkulorna pressats ur jord- den mycket konstruktiva dialogen mellan kommu- proverna vid skruvborrningen och hamnat i botten nen och projektet hade milj rummets tillkomst av borrhålet och därf r inte fanns kvar i de prover inte varit m jlig. som togs upp. Den andra teorin är att det metallis- ka kvicksilvret fnf rdelades till mikroskopiska ku- Flera av experterna uttrycker sig uppskattande ver lor i jordprovet genom de vibrationer som uppstod att det skapats m jligheter att få kontakt med kom- när skruven pressades ner och därmed fanns kvar i munens medborgare genom bland annat ppna jordproverna som analyserades, men undgick visu- hus och seminarier. F r den historiska kartlägg- ell upptäckt. ningen har detta varit väsentligt. Denna aspekt av informationsarbetet är viktig att observera. Där till De två olika teorierna påverkar bed mningen av kommer självfallet att det i h g grad underlättar hur stor källtermen kvicksilver var. Den f rsta teo- projektets genomf rande om medborgarna har rin var den som dominerade under genomf ran- m jlighet att få fortl pande information. deskedet och innebar att källtermen räknades upp från 6 900 kg till ca 15 000 kg. I ett senare skede så Projektdeltagarna understryker också vikten av har dock den andra teorin fått st d, dels från per- gemensamma arenor i form av databaser, projekt- soner med erfarenhet av hur metalliskt kvicksilver hemsida. beter sig i jorden, och dels från de XRF-analyser som gjordes i samband med saneringen. Projektets f rutsättningar En annan viktig erfarenhet från hanteringen av En annan frågeställning är konfikten mellan att i det metalliska kvicksilvret var problematiken kring f rväg lägga upp en strikt arbetsplan eller att f r- omhändertagandet. Det fnns få godkända anlägg- s ka ha ett upplägg som medger fexibilitet un- ningar i Europa f r hantering av material med me- der hand. Tillståndsgivande och anslagsbeviljande talliskt kvicksilver. Den f rsta som kontaktades var myndigheter vill på f rhand ha så precisa uppgifter belägen i Tyskland och gick under projektets gång som m jligt. Samtidigt är saneringsprojekt i många i konkurs. Den andra anläggningen som kontakta- des, Batrec i Schweiz, och som sedan användes f r
8 destilleringen, hade ej m jlighet att k ra massorna de beräkningar av en mer precis siffra på mängden från projektet separat genom sin process, något kvicksilver i det material som skickats på destille- som framkom f rst i efterhand. Detta innebar att ring, och som även hade varit en viktig nyckel f r den exakta mängden kvicksilver i den omhänder- att säkrare kunna beräkna källtermen. Dioxinerna tagna jorden ej blev känd. Något som om jliggjor- som fanns i materialet destruerades i processen.
Abstract EKA - industrial history
At the end of the 1800’s, a Swedish engineer named Rudolf Lilljeqvist traveled in Europe. In connection with his work at various construction projects he came into contact with a new method of producing chlorine and other substances utilising electricity. Lilljeqvist realised that the low cost of electricity in Sweden - thanks to hydropower, costs for electricity were ten times lower than in many other European countries - would be very benefcial for the establishment of an electro-chemical industry. As soon as Lilljeqvist had returned to Sweden he advertised for a suitable waterfall. He received an offer for a site at Bengtsfors between Lelång and Bengtsbroh ljen and decided to buy the land.
Lilljeqvist needed fnanciers and managed to involve Alfred Nobel, which also made it easier to fnd other sources of fun- ding. In September 1895 the company Elektrokemiska Aktiebolaget was founded and the construction of the hydropower plant and factory was commenced. In 1897 the turbines were running and the industrial activity was in progress.
The process used at the EKA factory is called the chlor-alkali process. The raw material utilised was potassium chloride, also a common ingredient in ordinary table salt. Using electricity, the salt was separated into chlorine gas and caustic potash (lye). Chlorine gas was used to bleach paper and pulp. One of the two electric poles (electrodes) consisted of mercury and the other of graphite. Other metals such as lead have also been used.
In 1920, the EKA factory had about 90 employees, making it one of the major industries in the county of Dalsland. It was globally renowned for its production of fne chemicals such as sodium hydroxide and potassium hydroxide, for use in pharmacies and laboratories. Later, however, business slowed down; the factory was closed in 1925 and the production was moved to Bohus north of Gothenburg, where EKA Chemicals remains to this day.
Emissions of dust, smoke and steam lead to the spreading of mercury and other substances from the EKA factory, but the electrochemical cells were the main culprit. As the electrodes used in the process were spent, sludge was formed within the cells. The cells had to be regularly cleaned out and the sludge was shovelled into wheelbarrows, which were emptied at the lake shore. Approximately 30 tonnes of electrode sludge containing mercury and dioxins were dumped during the 25 years that the EKA factory was in operation. The remediation of EKA
Before the remediation, high contamination levels within the EKA site presented a signifcant hazard to the lake Bengts- broh ljen and the water systems downstream, including Lake Vänern. The large amounts of mercury and dioxins consti- tuted the main hazard, but other metals such as lead, copper and zinc were also present. PAH compounds – polyaromatic hydrocarbons – had also been found in the soil, and the groundwater was contaminated with tetrachloroethene (PCE), trichloroethene and vinyl chloride.
Prior to the remediation works the contaminant emissions from the EKA site were estimated to have been approximately 400 g mercury, 6 mg dioxins and 40 kg PCE annually. These fgures are based on normal conditions; in the spring at the time of snow melt the emissions may have been considerably greater. Without the remediation work, emission of pollutants to Lake Bengtsbroh ljen would have persisted for a very long time. Furthermore, various future events, e.g. changes in land use and the use of buildings, lack of maintenance, fres, road accidents, increased water fows and increased shoreline erosion, could have resulted in severe environmental impacts within Lake Bengtsbroh ljen and downstream.
During the course of the remediation project approximately 46630 tonnes of contaminated material was transported off- site. The amount of mercury in the soil has been reduced with approximately 90 %, from an estimated 7-15 tonnes before the remediation was initiated. The risk of contaminant leakage into Lake Bengtsbroh ljen and to the groundwater has been signifcantly reduced and is now considered to be minimal. The remediation measures are therefore considered to be sustainable in the long term. EKA: the 1000–year perspective
The “EKA Milj rum” in Bengtsfors tells the story of the area, once heavily contaminated, now restored through remedia- tion. It tells of the vision to preserve the effects of the remediation for a thousand years. By making the industrial history known and telling the story of the decontamination, the vulnerability of the land, water and environment to emissions and pollutants, the goal is to increase knowledge and understanding of the impact that industry can have on the environment and of the importance of the 1000-year perspective for environmental sustainability.
9 Från industriepok till saneringsprojekt – en versiktlig beskrivning
Ulrika Larson & Therese Steinholtz, Empirikon Konsult AB
Figur 1.1: EKA fabriken kring f rra sekelskiftet
1.1 Områdets belägenhet 1.2 Ett industriminne i Dalsland I Bengtsfors med omnejd fnns h ga naturvärden Industrisamhället i Bengtsfors och den vackra naturen skapar lätt lust hos bes ka- re att stanna upp och betrakta utsikten. Bengtsbro- I det gamla brukssamhället anlades ofta industri- h ljen är en del av Upperudsälvens avrinningsom- verksamhet på platser med närhet till vatten och råde (Olsson, 1993) och utg r riksintresse enligt 3 f rbindelser på land. I Dalsland har det varit van- kap 6 § milj balken. ligt att nyttja forsarna som kraftkälla till bland an- nat järn- och papperstillverkning. Bengtsforsen, Bengtsbroh ljen rinner ut i Laxsj n via en kilome- som f rbinder sj arna Lelång och Bengtsbroh l- terlång älv. ”H ljen” och dess nedstr ms vattensys- jen, hade dock inte använts till sådan industri. Fram tem har h ga skyddsvärden. Sj n ligger i området till slutet av 1800- talet var industriverksamheten i Dalsland – Nordmarken, som i sin helhet utg r riks- Bengtsfors blygsam och omkring 1890-talet upp- intresse med hänsyn till natur- och kulturvärden gick invånarantalet till ca 70 personer (Widmark, enligt 4 kap 1 § milj balken. Nedstr ms Bengtsbro- 2004). h ljen ligger H ljerudsforsarna, som är oreglerade och avsatta som naturreservat. Forsarna är mycket Bygden f rändrades mycket snabbt efter 1895 då värdefulla ur naturvårdssynpunkt bland annat med det anlades en järnvägsf rbindelse till Uddevalla. hänsyn till att de är lek- och uppväxtområde f r in- Till f ljd av den f rbättrade infrastrukturen anla- sj ring. Dessutom är forsarna av betydelse som en des fera st rre industrier i området. En av de nya av länets få oreglerade forssträckor. fabrikerna var Elektrokemiska Aktiebolag, vars grundare, Rudolf Lilljeqvist, hade annonserat efter EKA-området ligger invid Bengtsbroh ljen, nära en plats med m jlighet till elproduktion ur vatten- centrala Bengtsfors i Dalsland. Det ber rda områ- kraft där han kunde etablera sin industriverksam- det är cirka 3 ha stort och utgjordes innan sane- het. Affärsidén byggde på att framställa kemikalier ringen främst av mark klassad som industrimark. genom elektrolys, en vid denna tid helt ny metod. Med denna metod var f retaget bland de allra f r-
10 sta i sitt slag. Som delägare i f retaget ingick Alfred säljning av byggnadsmaterial på ett trä- och bygg- Nobel och fabriken kom efter en tid att kallas EKA varuhus. I b rjan av 1990-talet bytte verksamheten Nobel. Forsen byggdes ut med ett modernt vatten- namn till Bengtsfors Trä (Widmark, 2004). kraftverk med trefas motordrift, ett av de f rsta i världen (Widmark, 2004). Bengtsfors Sågverk ska, enligt historiska invente- ringar, ha bedrivit träimpregneringsverksamhet EKA-fabriken byggdes 1897 och verksamheten i inom området. Bengtsfors pågick fram till 1924 – 1925 då f reta- get valde att fytta. Orsaken till fytten var främst att Mellan 1955 och 1976 bedrev tvätteriet Bengtsfors kostnaden f r transporter till och från Bengtsfors Kem sin verksamhet i kloralkalifabrikens tidigare blev f r h g. Med tanke på den kande konkur- lokaler. Kemtvätten installerades i samma lokal rensen och det faktum att f retaget hade en stor som det hade bedrivits bageri tidigare samt i en internationell marknad beh vde alltså f retaget lokal på bottenvåningen invid den gamla cellhal- etablera sig på en plats med bättre transportm jlig- len. Perkloretylen var den enda kemtvättskemikalie heter. EKA Nobels verksamhet fyttades till Bohus som användes. utanf r G teborg (Widmark, 2004). Elproduktionen vid kraftverket fortsatte under namnet Bengtsfors Kraft- och Industri AB. På om- Processen vid EKA rådet startades också med tiden nya verksamheter i form av snickeri och bageri. Bageriet, som låg i Vid Eka Nobels fabrik i Bengtsfors framställdes en del av det gamla kokeriet på andra våningen i kemikalier genom elektrolys. Industrikomplexet den gamla EKA-byggnaden, bedrevs endast under bestod av cellhall, kokeri f r beredning av elektro- ett par år. Snickeriverksamheten ut kades något lysen, klorkammare med väggar täckta av bly, salt- och under åren mellan 40-talet och 60-talet arren- torn, f rråd, lokal f r indunstning, smedja, pump- derades sågverket ut. Mellan 60-talet och 80-talet hus med mera (Widmark, 2004). tog frman Bengtsfors Sågverk ver. Omkring 1980 Processen inleddes med att råvaran kaliumklorid sålde Bengtsfors Sågverk den del av tomten där så- l stes i vatten i kokeriet. Cellerna, som var mon- gen stod och fortsatte sin verksamhet genom f r- terade i cellhallen, fylldes med saltl sningen och genom att leda likstr m genom l sningen s nder- delades saltet till klorgas och alkalimetall, som i f rening med kvicksilver ger alkaliamalgam. Elek- trolyscellerna som användes var av vagg-typ och det fnns källor som berättar att de var tillverkade i cement och stål. Enstaka celler kan också ha varit gjorda av täljsten. Totala antalet celler uppskattas ha varit mellan 24-32 stycken. Anoderna var gjorda av graft, platina eller bly och som katodmaterial användes metalliskt kvicksilver (Widmark, 2004). Amalgamet s nderdelades sedan i en sekundärcell och från produkten bildades natronlut, kalilut och vätgas. Den klorgas som bildats leddes i sin tur till klorkamrarna där gasen f renades med släckt kalk i ett r rverk varpå klorkalk bildades (Widmark, 2004). Det fanns ppna järngrytor med rent kvicksilver (ca 7-8 liter i varje gryta) invid cellerna. Grytorna användes vid påfyllning av cellerna och kvicksilvret återvanns i viss utsträckning i processen. Vid elek- trolysen bildades slam av rester från elektroder och fällningar som inneh ll bland annat kvicksilver och dioxin. Cellerna t mdes regelbundet (Widmark, 2004). Lagret av kvicksilver i botten på cellerna var sannolikt någon centimeter tjockt.
Figur 1.2: Översiktskarta ver EKA-området
11 gifter som säger att rester från cellerna tippades på tomten mestadels på udden (Widmark, 2004). I samband med schaktningen bekräftades detta ge- nom f rekomst av stora mängder kvicksilver i mar- ken där. Dioxin, en restprodukt från kloralkaliprocessen, fanns spritt ver hela området, troligen genom dumpning av dioxinhaltigt avfall. I marken fanns också spår av kemtvättsverksamheten i form av stora mängder klorerade kolväten, i synnerhet på relativt stora djup. I marken inom området har det även påträffats spån och bark som kan härledas till sågverket. Det tyder på att marken bland annat har fyllts ut med spån i det område som låg intill sågen. Figur 1.3: Cellhallen, bild från EKA Jubileumsskrift Med hjälp av fygbilder kan man se att området har Det fnns dokumenterat att det ska ha skett ex- fyllts ut genom åren och den nuvarande strandlin- plosioner i celler vid kloralkaliprocesserna, med jen utgjordes tidigare av sj botten. I samband med påf ljden att cellerna skadades, vilket sannolikt de milj tekniska unders kningarna och entrepre- har resulterat i att bl.a. kvicksilver runnit ut i stora nadarbetena har det visat sig att området har fyllts mängder. Detta har också konstaterats i samband ut med allehanda jordmassor, block och ”skräp”. med rivningen av golvet i den tidigare cellhallen. Under EKA-tiden kan golvkonstruktionen i cellhal- Sammanfattningsvis domineras f roreningarna len delvis ha utgjorts av enbart stampat jordgolv. inom området av kvicksilver och dioxin härr ran- de från kloralkalifabriken. Senare verksamheter, Den fasta och kemiskt rena produkten lut fram- främst träimpregnering och kemtvätt, har också ställdes genom indunstning i en särskild byggnad. bidragit med f roreningar såsom, dioxin, tungme- L sningen upphettades i en silverbehållare så att taller, polyaromatiska kolväten (PAH) samt perklo- vätskan avgick från den fasta delen. Produkten retylen (PCE) och dess nedbrytningsprodukter. klorkalk användes om blekmedel i framf rallt pap- persindustrin, kalilut användes vid tillverkning av På motsvarande sätt som platsen en gång var av be- såpa och natronlut användes bl.a. inom tvål-, textil tydelse f r etableringen av industrin har platsens och pappersindustrin (Widmark, 2004). lokalisering varit styrande vid diskussionen om be- tydelsen av att åtgärda det f rorenade området. De I de historiska inventeringarna som har gjorts inom stora mängder f rorening inom erosionskänsliga ramen f r projektet har man inte lyckats att få fram och strandnära områden i kombination med om- data som bekräftar hur mycket kvicksilver som an- rådets närhet till kraftverksdammen medf r stora vändes i tillverkningen, men det fnns uppgifter risker. Bland annat identiferades risk f r eventu- som säger att importmängden till Sverige under ellt dammbrott och periodiska h ga vattenf den. fabrikens aktiva tid uppgick till 5-6 ton/år och EKA Detta i kombination med att området låg i en tät- i Bengtsfors var en av de stora f rbrukarna av kvick- ort gav bed mningen att risken f r människor och silver. milj var oacceptabel.
Från tillverkning till f rorening i mark och vatten Området innan sanering
Genom unders kningar har det visat sig att den Inom området fnns en bilverkstad som fortfarande f roreningsspridning som skulle kunna f rvän- är i drift. Det fnns även en bensinstation, bussga- tas med hänsyn till den industri som har bedrivits rage och en bilhandlare i anslutning till åtgärdsom- stämmer väl verens, bl.a. med avseende på hur rådet. Den lokala kanalbåtstrafken har sitt säte i verksamheterna var lokaliserad inom området. När området och utgår med sin båttrafk från bryggan. cellhallgolvet revs påträffades stora depositioner av Det bedrivs även tillverkning av m bler i en indu- metalliskt kvicksilver under och intill den tidigare strilokal s der om området. Dessa verksamheter cellhallsbyggnaden. Depositionerna bekräftade att har kunnat fortsätta sin verksamhet under pågå- hanteringen och troligen även nämnda explosio- ende sanering. ner har lett till att kvicksilver spridits i omgivningen. Det var inte heller känt vid den tiden då industrin var i drift att metallen var skadlig f r människa och milj . Att metalliskt kvicksilver användes i proces- sen har även visat sig genom att kvicksilver har hit- tats vid utloppet av en avloppsledning. Ledningen har mynnat i en stenkista och i kistan och i området intill har kvicksilverpärlor påträffats. Det fnns upp-
12 Projektf rutsättningar
Kjell Hansson & Joakim Schultzén, Empirikon Konsult AB
Figur 2.1: EKA-området 2005
2.1 Allmänt Under projektets gång är det många saker som har påverkat inriktning och arbetssätt. En viktig del har Naturvårdsverket har i egenskap av verordnad varit att ta hänsyn till projektets lokalisering till den myndighet genom särskilda bidragsbeslut fnansie- centrala delen i en tätort och de hänsynstaganden rat EKA-projektet, undantaget kommunens egen- som f ljer av det. Andra saker som också påverkat insats. En f rutsättning f r kommunen att kunna är ändrade direktiv från Naturvårdsverket samt ta dessa statliga bidrag i anspråk var att Naturvårds- ändrade regelverk kring hanteringen av kvicksilver. verkets bidragsvillkor kunde godtas. Ytterligare en Ett projekt av den här storleken har också många f rutsättning var att projektet skulle genomf ras i ber rda intressenter, såsom f retagare och bosatta verensstämmelse med Naturvårdsverkets kvalitets- i närområdet, men också lokala f reningar vars in- manual f r sanering av f rorenade områden. tressen ber rts av saneringen. Länsstyrelsen Västra G talands län har haft fera 2.2 Ekonomiska ramar ansvarsområden. Länsstyrelsen var f rst och främst ansvarig f r projektet gentemot Naturvårdsverket 2001-03-05 beslutade i Naturvårdsverket att bevilja och beslutade om och betalade ut bidrag till pro- fnansiering av f rberedelsefasen av efterbehand- jektets huvudman Bengtsfors kommun. Bland yt- lingen. Efterhand som arbetet fortskred framkom terligare ansvarsområden kan nämnas kulturhisto- ändrade f rutsättningar beträffande utf randet risk dokumentation av EKA-området, remissinstans av unders kningar och efterbehandling och även i milj pr vning och tillsynsansvarig f r saneringen. f r EKA-områdets milj status. Projektet framf r- de genom kvartalsrapporter till länsstyrelsen suc- Som huvudman f r projektet har Bengtsfors kom- cesivt behoven av ut kad bidragsram f r efterbe- mun haft en avg rande betydelse f r formule- handlingen. Naturvårdsverkets objektsanpassade ringen av projektets direktiv och ramar. Ett av styr- rekommendationer om ut kad markprovtagning, gruppen utsett beställarombud har ansvarat f r att skärpta direktiv om åtgärdsmål med en omorien- kommunicera dessa gentemot projektet, samt även tering av projektet som f ljd, samt f rhållandet att varit beslutande r rande projektets arbete. fritt kvicksilver påträffades under schaktning h s- ten 2007, medf rde att projektets kostnader kade
13 väsentligt. Dessa omständigheter f ranledde ett an- riktvärden f r känslig markanvändning. tal beslut om ut kad bidragsram från 140 till 299 MSEK. Denna kunde i slutändan minskas något till • Kvicksilver ska fasas ur biosfären och projektets 296 MSEK. bidrag är att kvicksilvermängden inom områ- det ska reduceras med minst 90 %. 2.3 Mål Skydd av omgivande milj 2.3.1 Regionala milj mål Nuvarande och framtida spridning till Bengtsbro- Länsstyrelsen ansvarar f r att på regional nivå an- h ljen och vattensystemet nedstr ms ska reduce- passa, precisera och konkretisera riksdagens upp- ras, liksom risken f r framtida skadehändelser. satta milj mål till de regionala f rutsättningarna. Åtgärderna i sig ska inte leda till långsiktigt kade risker f r f roreningsspridning. F ljande mål def- Milj målen uppdateras kontinuerligt, men f ljan- nierades f r EKA-området: de milj mål, som de är formulerade nedan, har varit av vikt vid projektering och genomf rande av • Spridning från f rorenat byggmaterial ska eli- EKA-projektet: mineras.
Giftfri milj • Spridning av kvicksilver från området reduce- ras med minst 90 %. Samtliga f rorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana f rorenade • Spridning av dioxin från området reduceras områden som i dag, eller inom en nära framtid, med minst 85 %. hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla Lokala mål naturområden ska vara utredda och vid behov åt- gärdade vid utgången av år 2010. • Saneringen får inte motverka en framtida na- turlig integrering av EKA-området med vriga Syftet med målet är att skydda människors hälsa samhället. Kommunen fäster därf r mycket och dricksvattenf rs rjning samt värdefull natur. stor vikt vid att den planerade gång- och cykel- God bebyggd milj f rbindelsen genomf rs, så att blivande park och hamn f r kanalbåtarna binds ihop med Städer, tätorter och annan bebyggd milj ska utg - centrum. Detta skapar f rutsättningar f r ut- ra en god och hälsosam livsmilj samt medverka till veckling av turistnäringen och motverkar att en god regional och global milj . Natur- och kul- områdets framtida sk tsel eftersätts. turvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på • Det är vidare angeläget att de utbyggnader som ett milj anpassat sätt och så att en långsiktigt god f retag inom området planerat kan genomf r- hushållning med mark, vatten och andra resurser as. främjas. • Eftersom kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Grundvatten av god kvalitet måste rivas är det viktigt att den gångna indu- striepoken – saneringen inkluderad – ges var- Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvat- aktig dokumentation på platsen, vilket också tenf rs rjning samt bidra till en god livsmilj f r långsiktigt kan motverka att olämpliga åtgärder växter och djur i sj ar och vattendrag. genomf rs på området. Platsen får då också en naturlig f rankring med statskärnan när histo- 2.3.2 Projektets mål risk industri inte kan vara kvar.
Skydd av människors hälsa • Det är också viktigt att kommunen får tillräck- ligt st d f r de fastighetsregleringar och in- Området ska utnyttjas som parkområde och f r trångsersättningar som måste till f r att kunna lättare industriändamål. F r skydd av människors genomf ra projektet. hälsa ska normal vistelse i området inte innebära hälsofarlig exponering utav f roreningar. F r att • De specifka kraven på saneringsåtgärderna uppfylla detta defnierades f ljande mål f r EKA- formulerades enligt f ljande: området: o Kommunen f rutsätter att den plane- • Människor ska ej komma i kontakt med f ro- rade barriären mot Bengtsbroh ljen kom- renat byggmaterial och jord eller utsättas f r mer till stånd f r att motverka spridning emissioner därav. av f rorenat vatten under och efter sane- ringen. • F roreningskoncentrationen i ytlig jord ska inte verskrida Naturvårdsverkets generella
14 o Vid eventuell behandling av massor är det angeläget att processer undviks som kan medf ra besvärande luftf roreningar under saneringstiden. o Det är kommunens nskemål att f rore- nade massor inte deponeras inom områ- det eller kommunen. o Eftersom schaktning i mark b r undvi- kas efter sanering fnns ett stort behov av ett vergripande kulvertsystem. o Det är ytterst viktigt att projektet kan av- slutas på sådant sätt att f rnyade insatser inte beh vs i ett senare skede. o Det är också viktigt att saneringen efter projekttidens slut inte kräver extra kon- trollåtgärder från kommunens sida.
15 Projektledning
Kjell Hansson, Ulrika Larson & Joakim Schultzén, Empirikon Konsult AB
Figur 3.1: Tornet och lagret (Byggnad A) 2004, strax innan rivning
3.1 Strategisk ledning 3.2 Organisation Kommunen har handlat upp Empirikon Konsult I de inledande kontakterna mellan kommunen f r projektets ledning. F retagets ledningsflosof och projektledaren f rdes en diskussion om hur kännetecknas av att projekt integreras i beställa- verksamheten med sanering av EKA-området som rens organisation, i detta fall Bengtsfors kommun, helhet kunde organiseras. Diskussionen utgick från f r att på så sätt kunna dra nytta av redan etablera- att kommunen hade en roll som beställare och pro- de rutiner och normer i kommunen, främst inom jektledaren med sin organisation var att betrakta områden som beslutshantering, ekonomi och ad- som utf rare. Det fanns sålunda initialt två orga- ministration. nisationer, beställarens organisation och projektets organisation, båda med skilda roller som skulle de- Således har projektet genom hela processen arbe- fnieras f r att verka mot ett gemensamt mål; att tat i nära samverkan med kommunala beslutsfattare sanera EKA-området. och i projektarbetet har personal från kommunen aktivt deltagit inom milj kontroll, administration, Beställarens organisation var sammansatt av en ekonomi och information. Detta arbetssätt bidrar styrgrupp som beslutande organ, bestående av till att g ra projektet tydligare f r tjänstemännen kommunstyrelsens utskotts ordf rande, vice ordf - i kommunen, f rvaltningar och andra funktioner, rande och en ledamot. Adjungerade var kommun- något som leder till en h gre grad av f rståelse och chefen, beställarens ombud, en kontaktperson från engagemang. länsstyrelsen och projektledaren.
16 Vid projektets f rsta m te med styrgruppen, 2001- • Delprojekt Milj kontroll har ansvarat f r att 10-23, beslutade styrgruppen om projektets orga- milj kontrollen genomf rts enligt beslutade nisering. Utgångspunkten var att integrera projek- milj kontrollprogram. I funktionen ingick ock- tets arbete i den kommunala organisationen så att i så dokumentation av data, samt sammanställ- kommunen etablerade rutiner kunde nyttjas i pro- ning och distribution av rapporter avseende jektarbetet. Det resulterade i att projektets organi- milj kontrollen. sation anpassades till kommunens administrativa och ekonomiska rutiner med l pande bokf ring av • Delprojekt Projektering har medverkat i pro- projektets ekonomiska transaktioner och ekonomi- jektets utredningar inom sitt fackområde och uppf ljning hanterades av kommunens egen per- med resultaten från projektets unders kningar sonal som med sina roller kom att ingå i projektets och utredningar som grund utarbetat det tek- organisation. niska underlaget f r upphandling av entrepre- nadtjänster. Ut ver det administrativa st det beh vdes initialt en utredningsgrupp/funktion f r tillstånd, projek- • Delprojekt Tillstånd hade till huvudsaklig upp- tering, milj kontroll och entreprenader och slutli- gift att ansvara f r milj pr vning, vriga till- gen en expertgrupp f r st d till projektet i särskilt ståndsärenden och avtal med markägare. svåra frågor. Under det initiala utredningsskedet ingick även funktioner f r geotekniska fältarbeten • Delprojekt Entreprenader har svarat f r arbets- och kemiska analyser direkt underställda projekt- milj , byggledning och kontroll med syfte att ledaren. Funktionen f r kontroll av entreprenader säkerställa att goda f rhållanden råder inom beslutades men bemannades under ett senare ske- arbetsområdet samt att arbetena med efter- de i samband med upphandling av entreprenader behandlingen genomf rdes enligt fastställda våren 2005. planer, arbetshandlingar och upprättande av kontrakt. Beställarens organisation • Kontrollgruppens arbetsuppgifter omfattade Beställare och huvudman f r EKA-projektet var besiktning och kontroll av efterbehandlingsar- Bengtsfors kommun. betena; de kontroller som milj domstolen och andra myndigheter f reskrivit i domar och be- Styrgruppen beslutade i frågor om projektdirektiv, slut samt de kontroller som f ljde av arbetsmil- det vill säga. projektets organisation, genomf ran- j lagstiftningen. de, omfattning, utformning, tids- och kostnadsra- mar, samt om projektets avslutande. Beställarombudet har f reträtt beställaren inf r projektet och angett projektdirektiven, samt har utgjort kommunens ombud i entreprenadärenden enligt AB92 och ABT94.
Projektets organisation
Projektledaren ansvarade inf r beställarombudet f r projektet i dess helhet och ledde arbetet i pro- jektet. Projektadministrationen ansvarade inf r projekt- ledaren f r administrationen inom projektet, samt deltog i projektarbetet med beslutsunderlag, m - tesprotokoll med mera. Projektst det har utgjorts av specialister som stått till projektgruppens f rfogande. Projektst dets roll var rådgivande, inte beslutande. Projektst det deltog vid behov i projektets kontrollgrupp och kunde utg ra expertst d vid besiktningar.
Delprojektledarna ansvarade inf r projektledaren f r sina respektive delprojekt, samt ledde och f r- Figur 3.2: Organisationsplan f r f rberedelseskedet delade arbetet inom dessa. Delprojekten i EKA-pro- jektet var Milj kontroll, Projektering, Entreprena- der och Tillstånd. F r samtliga kontroller bildades en kontrollgrupp.
17 3.3 Projektstruktur tillämpar f r sina projekt en form av successiv kal- kylering, utgående ifrån en bed mning ver tid av I projektet implementerades en projektstruktur troliga kostnader samt prognostiserade min/max- med normer, rutiner och kvalitetsplan som låg till utfall f r i kalkylen ingående poster. Efterhand grund f r projektets arbete. Befattningsbeskriv- som arbetet fortskrider kan kalkylen f rfnas och ningar med arbetets omfattning, ansvar och roller ge säkrare prognoser f r projektets slutkostnad. upprättades f r samtliga medverkande i projektet. F rfarandet med successiv kalkylering f rutsätter Samtliga ansvariga fck varsitt exemplar av projekt- att projektdefnitionen inte ändras. Det visade sig handboken, vilken har fungerat som det samman- att så inte skulle bli fallet i EKA-projektet. fattande dokumentet f r projektstrukturen. Beträffande tidsplanering och kalkylering i projek- Projektstrukturen har kontinuerligt uppdaterats tet, se kapitel 3. och underhållits under hela projekttiden f r att m ta projektarbetets behov. M ten h lls periodiskt Bengtsfors kommun var upphandlande enhet i den i syfte att f lja upp, leda och integrera projektets mening som avses i 1 kap 2 § lagen om upphand- arbete. Olika formella m testyper har tillämpats så- ling (1992:1528) (LOU). Samtliga upphandlingar i som styrgruppsm ten, beställarm ten, teknikm - projektet skulle således ske i enlighet med de reg- ten och informationsm ten. Alla m ten har pro- ler som anges i LOU. I 1 kap 4 § anges f ljande: tokollf rts. Upphandling skall g ras med utnyttjande av de konkurrens- 3.4 Planering möjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärs- mässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall be- Projektplanering utgår alltid från vad som ska handlas utan ovidkommande hänsyn. åstadkommas, när det ska vara färdigställt och vad det får kosta. Genom aktivitetsanalyser erhålls un- F r att säkerställa att upphandlingarna genomf r- derlag f r att beskriva projektets planering, vilket des i enlighet med LOU och i vrigt h ll h g kva- vanligen sker i form av tidplaner. Tidplanen utg r litet ansågs det av vikt att med stor noggrannhet vidare underlag f r att ekonomiskt beskriva konse- utforma de handlingar som låg till grund f r f r- kvenserna av projektets genomf rande. Empirikon frågningsunderlagen och arbetet med detta gavs h g prioritet.
Figur 3.3: Organisationsplan f r genomf rande
18 Figur 3.4: Provborrning på EKA-tomten 2004
3.5 Information och intressenter kad framkomlighet, främst f r de boende omedel- bart intill området samt de personer och f retag Informationsinsatserna i projektet har främst syftat som frekvent utnyttjar Str mgatan och tillfartsvä- till att skapa st d och f rståelse f r projektet från gen till orten. Då transporten av massorna gick i omvärlden, sprida kunskap och ta del av omvärl- slutna containrar f relåg ingen risk f r spridning dens syn på projektet. av gifter. Däremot b r man tänka på att närboende längs transportvägarna kan känna oro f r ett så- F r att belysa betydelsen av strategisk informations- dant scenario och informera om tillvägagångssättet hantering ges här en sammanfattande bild av hur på ett bra sätt. olika intressen ber rts. Biltrafken påverkades av avspärrningar och ang r- Ett milj saneringsprojekt av den här storleken kan ningsbryggan f r kanalbåtarna beh vde rivas som om jligen genomf ras utan vissa effekter på när- ett led i projektet. Under entreprenadtiden fck området, kortvariga eller långvariga, såväl positiva kanalbåtarna ang ra en tillfällig brygga. Negativa som negativa. Till de mer direkta effekterna h r effekter av den här typen är dock vergående och buller, lukt, damm och vibrationer f r de närbo- ersätts på längre sikt av mervärden i form av giftfri ende under själva entreprenadtiden. Åtgärder vid- milj , bättre hälsa och vackrare omgivningar. Båt- togs därf r f r att minimera dessa st rningar så trafken har fått en ny kajplats och vägar som ska- långt som m jligt. Villkoret från milj domen var dats av tunga maskiner har lagats. att inte verskrida Naturvårdsverkets allmänna råd (PU 75:5) om buller från byggplatser. Därtill kom- En erfarenhet från EKA-projektet är att de närbo- mer också risken f r spridning av f roreningar till ende uppfattade vibrationer i det egna huset som omgivningen om inte tillräckliga skyddsåtgärder det st rsta problemet. Vid något tillfälle tillkallades vidtas. inspekt rer f r att kontrollera så att sprickbildning och sättningar inte uppstått på vissa byggnader. Då Transporten av f rorenade massor från EKA-områ- vibrationer i samband med till exempel spontning det innebar en olägenhet i form av buller och mins- inte går att undvika, men samtidigt oftast inte heller
19 utg r någon egentlig risk f r skador på fastigheter, Bengtsbroh ljens fskevårdsområdesf rening och b r detta tydligt informeras om i ett tidigt skede f r Billingsfors amat rfskeklubb informerades i egen- att undvika on dig oro. Buller ansågs däremot vara skap av rättighetsinnehavare tidigt om planerna ett mindre problem, då man vet att det är tillfälligt f r saneringen. Den sistnämnda f reningen deltog och inte kan orsaka skador på fastigheten. En an- även under projektets gång i milj kontrollen ge- nan olägenhet f r de närboende visade sig vara att nom fångst av fsk f r provtagning. strålkastarna ver arbetsområdet till en b rjan lyste in i bostäderna om natten, något som rättades till Ett projekt av den här storleken leder till arbetstill- efter påpekande. fällen f r orten. I EKA-projektet har lokala f retag anlitats f r bland annat utf rande av avskärande De f retag som har eller hade sin verksamhet på dränering och utformningen av EKA Milj rum. EKA-tomten påverkades naturligtvis i stor grad av Hotell, restaurang och handel har gynnats av pro- efterbehandlingsåtgärderna. Kraftverket påverka- jektdeltagare som kommit utifrån f r att arbeta des i och med dess omedelbara närhet till sane- med projektet. På längre sikt blir det positivt f r ringsområdet. Ett exempel på detta är att det instal- turistnäringen att Bengtsfors nu blivit en renare lerades mätstationer på kraftverkets mark. Det var plats, som dessutom genom projektet fått mycket också inledningsvis diskussioner om fallf rlust som uppmärksamhet i media. resultat av spontning i kraftverkskanalen. Genom att spontlinjen fck en annan sträckning blev denna Informationsarbetet har haft en avg rande bety- inverkan mindre. Delar av kraftverksbolagets mark delse f r att skapa legitimitet f r projektet, både verf rdes på kommunen genom en fastighetsreg- externt och internt. Rätt information vid rätt tid- lering mot en så kallad. intrångsersättning. Samma punkt har varit ett viktigt st d f r projektets mål- f rfarande nyttjades f r trävaruhandeln som var sättning. hyresgäst på EKA-området. Avtal om tillträde till fastigheten upprättades även med fastighetsägarna 3.5.1 Informationsinsatser till EKA 2 och M belsnickaren 1 samt ber rda verk- samhetsut vare. Det var kommunens avsikt att f r- EKA-området är beläget centralt i Bengtsfors och s ka träffa verenskommelser som tillfredsställde många personer ber rs därf r direkt av det som alla parter, även om f rutsättningar f r tvångsrätt händer inom området. I samband med att ett sa- f relåg enligt 28 kap 10 § f rsta stycket MB. neringsprojekt initieras väcks därf r också en del funderingar och oro hos boende i området allt ef- Vad gäller bilfrman intill EKA-tomten hade de vis- tersom ny information om f roreningar kommer sa problem med att projektets tunga lastbilar k rde fram. ver dess mark med skador på nylagd asfalt som f ljd. Vidare beh vde planerna f r en utbyggnad Vanliga frågor som uppstår vid uppstarten av ett sa- av bilfrmans lokaler, som f ljd av den omedel- neringsprojekt är bland andra: bara närheten till EKA-tomten och komplicerade • Vad kommer projektet att kosta? marksituationen på området, noga unders kas av projektet. Utjämnings- och kontrollmagasin f r vat- • Är det inte bättre att lägga mer pengar på skola tenrening anlades också i bilfrmans och m belfa- och vård? brikens närhet. • Varf r sanera, f roreningarna har funnits där M belfabriken hade inledningsvis problem att så länge, är det inte bättre att låta dem ligga komma fram med varutransporter till f ljd av att kvar? projektets arbetsområde skar av tillfarten. Detta l ste sig efter påpekande, men erfarenheten av det- • Vad händer med gifterna när ni b rjar gräva, ta är att verkligen tänka efter hur man ritar in ett fnns det risk att gifter sprids? arbetsområde då den egentliga fastighetsgränsen inte alltid är tillämplig i praktiken. På fastigheten • Finns det risk f r att närboende har exponerats M belsnickaren 3 anlades också ett tillfälligt upp- f r milj gifter? lag f r tvättade massor från saneringen. • Vad g r ni med gifterna som grävts upp? I EKA-projektet h lls ut kat samråd i tillståndspro- cessen där synpunkter på projektet kunde lämnas • Hur länge pågår saneringen? in. Skriftliga synpunkter erh lls då från Arbetsmilj - inspektionen i G teborg, Sj fartsverket, Bygg- och • Hur kommer det att se ut efteråt? milj nämnden i Melleruds kommun, Fiskeriverket, • Kommer projektet att bidra till nya jobb i kom- Länsstyrelsen i Västra G talands län, Skogdals Na- munen? turskyddsf rening, Vänerns vattenvårdsf rbund, Billingsfors amat rfskeklubb samt från näringsliv Med en genomarbetad informationsstrategi kan och privatpersoner. Dessa synpunkter och yttran- man påverka projektet i en positiv riktning. Målet den fnns att läsa i EKA projektets milj ans kan med informationsplanering är att f rmedla kun- respektive milj dom. skap internt och externt. Alla som ber rs av projek-
20 tet ska känna sig delaktiga, kunna tolka och f rstå • Pressmeddelanden och annonser projektprocessen och därigenom sträva efter ett ge- mensamt mål. Frågor som hanteras i informations- • Presskonferenser strategin är till exempel hur information utformas, hur ser målgruppen ut, vem informerar, f rank- • Öppet hus ring av informationsaktiviteter i projektet samt hur • Studiebes k och information på arbetsplatsen dokumentation och arkivering av informations- aktiviteter ska ske. Till grund f r projektets infor- • Kontinuerlig kontakt med boende och journa- mationsstrategi ligger kommunens informations- lister policy. Utifrån projektets planering upprättas en aktivitetsanpassad informationsplan. Det är viktigt • Informationstavla att identifera interna och externa intressenter när informationsplanen upprättas. Dessa kan åskådlig- • Mediebevakning g ras genom en s.k. akt rsanalys. Se fgur 3.5 • Seminarium Under projekttiden har projektet fortl pande in- formerat allmänheten och särskilt ber rda genom • Empirikon Projektnät olika informationsinsatser. De olika informations- kanalerna har varit: Informationsplanen hänvisar till aktiviteter i pro- jektets tidplan och uppdateras kontinuerligt uti- • Nyhetsbrev från projektets planering. Informationsplanen f r EKA- byggde på projektets indelning i skeden. • Projektets hemsida
Figur 3.5: Akt rsanalys, Empirikon AB
21 3.5.2 Nyhetsbrev visade sig senare vara tomma) och det andra var vid entreprenadarbetet då fritt kvicksilver hittades i
Nyhetsbrev nr.9 - november 2006 ansvarig utgivare Boh Tivesten Nyhetsbrev nr.12 - mars 2009 stora mängder under golvet då cellhallen revs. ansvarig utgivare Boh Tivesten Nuläget Fakta om grävningar på EKA Bengtsfors kommun har upphandlat f retaget DEC NV som entrepren r f r de kommande arbetena. Underentrepren r är det lokala f retaget Steneby När påb rjas arbetet? schakt. Rivningen av byggnaderna på EKA-området färdigställs under h s- Saneringsentreprenaden inleds våren SÅ HÄR KOMMER DET NYA EKA-OMRÅDET ATT SE UT ten. Därefter inleds planering inf r marksaneringen. 2007 och pågår enligt beräkningar till slutet av 2008. Varmt välkomna till information onsdagen den 1 april kl.18.30 Vad är det som ska g ras? Annonser har satts in i Dalslänningen vid inbjudan Nuläget Cirka 60 000 ton f rorenad jord Onsdagen den 1 april kl.18.30 kommer att grävas upp under sa Saneringsåtgärderna på EKA-om- Arbetet med att anlägga Miljö- bjuder Bengtsfors kommun in neringsentreprenaden. F rorenat rådet är nu helt avslutade. De ar- rum EKA fortsätter så fort tjä- till informationsm te om hur avfall läggs i containrar som f rsluts beten som återstår är att anlägga len gått ur marken. Entrepre- Milj rum EKA ska se ut. Plat- och transporteras till SAKABs av Milj rum EKA. Milj rummet är ett nören DEC har avslutat själva sen f r m tet är Utvecklings- till Öppet Hus, seminarium och samrådsm ten fallsanläggning i Norrtorp, Kumla. rekreationsområde f r bengtsfors- saneringen. Kvar på plats finns centrum+ i Bengtsfors. borna och en pedagogisk park. DEC platsledning för att avsluta Urgrävda massor som inte är alltf r På plats finns styrgruppen mindre arbeten. f rorenade kommer sorteras, tvättas Syftet med parken är att informera för EKA-projektet och Johan och återvinnas. Projektet bed mer kommande generationer om den EKA-parken kommer att bli Sandzén från Naturinforma- sanering som utf rts och hur vi att cirka 40 procent av urschaktade Sveriges första miljörum. Bil- tion. Under kvällen presen- samt vid kung relse av ans kan om tillstånd f r sa- ska handskas med området i fram- massor som tvättats kommer att den nedan visar hur Miljörum teras planerna för EKA-om- tiden. återanvändas som fyllningsmaterial EKA kommer att se ut. rådet. Vi bjuder på fika. på området.
Övre bilden:Tätspont längs Bengtsbroh ljen Rivning av rena delar av byggnad Hur kan det påverka närboende? Kraftverk Nedre bilden: Rivning av f rorenad byggnad i tält Foto: Johan Fogelstr m nering hos Milj domstolen. Foto: Johan Fogelstr m Aktiviteten på EKA-området kar när planerade grävarbeten inleds. Avskärande dränering Tätspont längs Bengtsbroh ljen På området kommer en sorterings Gr n vägg F rsta etappen med att gräva dräne- En skyddsspont har anlagts utmed anläggning som sorterar avfallet Bänkar ringsledning utmed Str mgatan mot EKA-tomtens strandkant. Den fung- samt maskiner som gräver och kraftverkets utloppskanal är klar. erar som en skyddande vägg mellan transporterar avfallet inom området Pergola Nästa etapp via EKA-gatan mot Bengts- EKA-tomten som saneras och Bengts- att finnas. Ljudnivån kommer därför Stenlabyrint Fontän Markyta av broh ljen utf rs nästa år. broh ljen. Den f rhindrar därmed att att ka. Vattenspegel rivningstegel
Åtgärden syftar till att minska grund- f roreningar kan spridas till sj n. På Under hela saneringsarbetet kom Kraftverkskanalen 3.5.5 Presskonferenser Ängsgräs vattenflödet på EKA-området och ta vissa ställen kommer kompletterande mer EKA-området att vara inhägnat. hand om eventuellt spill från Str m- spontning att genomf ras vilket kan Eftesom det är en arbetsplats får Gr n vägg inga obeh riga vistas där. Grovt gatan. medf ra visst buller. naturgrus Brandts Vilka kommer utf ra grävningarna? R tt Fl det ca 30 cm djupt grus Informationsplats Kommunens visioner f r EKA-området Bengtsfors kommun upphandlade Bänkar EKA-området ligger vid infarten till i slutet av september det belgiska Vitt Marktäckande växter grus Bengtsfors och påverkar i h g grad f retaget DEC NV f r att utf ra gräv Btg plattor det f rsta intrycket av tätorten. ningsentreprenaden på EKA-områ Stora stenar det. ”Hoppstenar” Tre presskonferenser har anordnats i projektet. Svart Vi i kommunen ser fram emot att få grus DEC NV, DEME Environmental en uppsnyggning av området. Sam- Infotavlan, spont Contractors, är ett belgiskt f retag tidigt bygger kommunen ett Utveck- som är specialiserade på efterbe Gång- och cykelbro lingscentrum på Ön. Visioner finns Sten med text Eldstäder handling av f rorenad mark och Gr n vägg om att knyta samman områdena med Den f rsta h lls i augusti 2002 då kommunen läm- f rorenade sj bottnar. DEC är en gångbro, då blir EKA-området en inriktat på milj projekt och ingår i Infopollare aktiv del av Bengtsfors centrum. Till DEME-gruppen. detta bidrar också en gång- och cykel- väg utmed stranden. Skulpturpark med trädtema nade f rhandsinformation om de planerade insat- Vitaliseringen av tätorten är naturligt- vis av st rsta betydelse. Visionen är att EKA-området ska bli ett park-om- råde där boende i Bengtsfors kan gå promenader Boh Tivesten, längs stranden vid Bengtsbroh ljen. Träd, oxel Beställarombud, Bengtsfors kommun Foto:Sabina Kolodynska serna på EKA-området; den andra i februari 2006 Illustration: Boh Tivesten i samband med att saneringen av EKA-området på- Figur 3.7: Texter och grafk i nyhetsbreven: b rjades. Den tredje är planerad att hållas vid pro- Ulrika Larson, Empirikon Konsult AB jektets avslut i november 2015.
Projektet har sammanlagt gett ut 13 nyhetsbrev från projektstart till avslut. Utgivning av nyhetsbrev har f ljt informationsplanen. Det f rsta nyhets- brevet gavs ut under projekteringsskedet i augusti 2003 och gav en allmän presentation av projektet och dess syfte. I genomsnitt har två nyhetsbrev gi- vits ut per år. Nyhetsbreven har skickats till intres- seorganisationer, f retag, hushåll och särskilt be- r rda i Bengtsfors. Varje nyhetsbrev har tryckts i 2000 exemplar. Ulrika Larson, Empirikon Konsult har svarat f r texter och layout av nyhetsbreven. Ansvarig utgivare har varit projektets beställarom- bud Boh Tivesten.
3.5.3 Projektets hemsida
En speciell avdelning f r information om EKA- projektet upprättades på kommunens hemsida. Hemsidan har uppdaterats kontinuerligt under projektets gång av kommunens webbansvariga, Anna Sandstr m och EKA-projektets milj kontrol- Figur 3.8: Informationskväll på EKA-området 21 maj lant Johan Fogelstr m. Därigenom gick det att f l- 2006 ja saneringsarbetet via hemsidan. Hemsidan har i genomsnitt haft ca 300 bes kare i månaden. 2014 3.5.6 Öppet hus och informationskvällar publicerades även en egen hemsida f r EKA-mil- j rum, som beskriver projektarbetet och aktuella Under projektets gång har allmänheten och media dokument. kontinuerligt blivit inbjudna av Bengtsfors kom- mun och EKA-projektet till ppet hus och informa- 3.5.4 Pressmeddelanden och annonser tionskvällar. Det har varit en god uppslutning till m tena med många intressanta frågeställningar. Vid särskilda aktiviteter samt vid of rutsedda hän- Syftet med ppet hus och informationskvällarna delser i projektet har pressmeddelanden skickats har varit att ge närboende, media och allmänhet ut till lokala och nationella medier. som varit intresserade av projektet m jlighet att Pressmeddelanden har planerats och skickats ut träffa styrgruppen och projektets experter f r att bland annat då: press och allmänhet bjudits in till ställa frågor de funderat ver. På så sätt blir infor- Öppet Hus, projektet ans kt om bidragspengar, mationen mer individanpassad och det ger också sanering av EKA-området påb rjats, f retag f r sa- projektet ett bra tillfälle att ta reda på hur omvärl- neringsentreprenaden. Två stora of rutsedda inci- den uppfattar projektet och vad som kan tänkas be- denter i projektet har lett till att pressmeddelande h va informeras mer om. skickats ut, det f rsta var när ett stort antal oljefat med okänt innehåll hittades i Bengtsbroh ljen (de
22 3.5.7 Studiebes k radiointervjuer och artiklar i fackpress och dagstid- ningar. Under projektets gång har många bes kare visats runt på EKA-området. Det har varit representan- Boende i Bengtsfors har alltid haft m jlighet att ter från Länsstyrelsen, olika kommunenheter och gå f rbi EKA-projektets milj kontor, beläget i den milj organisationer med anknytning till projektet, gamla sj boden vid hamnen, precis utanf r sane- men också en hel del studiebes k från t.ex. milj - ringsområdets staket. På plats har milj - och bygg- konsultbranschen, andra kommuner som stått in- kontrollanterna Sabina Fogelstr m, Johan Fogel- f r liknande saneringar och från journalister. Ett str m och Annelie Loberg funnits f r att svara på antal studenter med skolarbeten kopplade till EKA- frågor och ta emot studiebes k. projektet har bes kt området. Entrepren ren underrättades alltid inf r en rund- vandring. Alla bes kare som skulle komma in på området utrustades med varselvästar, st vlar och hjälmar. Information om saneringen och vilka sä- kerhetsf reskrifter som gällde gicks igenom innan man gick in på området. Väl inne på området var ofta bullernivån så h g att stora bes ksgrupper kunde få det svårt att uppfatta allt som sades. Det- ta l stes genom att använda en megafon eller en h gtalarväst. Ibland delades st rre grupper upp på olika stationer, vilket underlättade kommunikatio- nen. Bes kare fck inte gå in i tältet på grund av de stränga säkerhetskrav som gällde där. Vid utpas- sage från den smutsiga zonen tvättades st vlarna noggrant. Bes karna fck med sig ett kompendium bestående av nyhetsbrev och informationsblad. På en vägg i EKA-kontoret hade alla artiklar och nyhetsbrev r - rande projektet satts upp, vilket var uppskattat av bes karna. Därtill kom senare en anslagstavla med information och karta, som användes f r att visa Figur 3.9: Informationstavlan var de olika saneringsaktiviteterna utf rdes. Tavlan var något som efterfrågades då det hade saknats vid tidigare bes k. Något att tänka på är att kartan 3.5.9 Mediebevakning beh ver vara dimensionerad så att alla i en stor be- s ksgrupp skall kunna se ordentligt. Ett f rslag f r Retriever (Mediearkivet) har använts f r mediebe- framtida projekt är att ha en skärm som visar bilder vakningen och ett pressarkiv har upprättats. från tidigare skeden av projektet. Något som också efterfrågades av fera bes kare var en demonstra- 3.5.10 Seminarier tion av hur olika typer av provtagning går till. Under projektet har tre stycken seminarier anord- Efter att arbetena på plats avlutades 2009 har det nats och ett fjärde avslutningsseminarium är plane- funnits ett stort intresse från både media och all- rat att hållas i november 2015. Syftet med seminari- mänhet att bes ka EKA-milj rum. Detta har lett till erna var att dela med sig av nyvunna erfarenheter ett stort antal studiebes k från f reningar, länssty- i projektet samt delge resultaten av saneringen. relser och kommuner både från Sverige och utom- Seminarierna har varit välbes kta och lockat en lands. blandning av ortsbor, branschfolk, myndigheter, kommuner med liknande projekt, skolor och me- 3.5.8 Kontinuerlig kontakt med boende och dier. journalister
Boh Tivesten, projektets beställarombud, har varit kontaktperson f r projektet gentemot media. Han har funnits tillgänglig f r att svara på medias frå- gor om projektet. Nästan 180 artiklar har skrivits om EKA-projektet och majoriteten av de artiklarna har varit rättvisande och inte spekulativa. Detta är ett resultat av projektets transparens och den kon- tinuerliga dialog som f rts mellan projektet medi- erna. Mediakontakterna har resulterat i TV-inslag,
23 Projektprocessen
Kjell Hansson & Joakim Schultzén, Empirikon Konsult AB
Figur 4.1: Schematisk beskrivning av projektprocessen, Empirikon Konsult AB
EKA-projektet har bedrivits i enlighet med Natur- tegisk information, kalkylering, tidsplanering, f- vårdsverkets kvalitetsmanual. Arbetet har delats in nansieringsfrågor med mera. Instruktioner f r pro- i projektskedena Initiering, F rstudie, Huvudstu- jektarbetets genomf rande har successivt samlats i die, F rberedelser, Genomf rande, Uppf ljning en projekthandbok med rutiner, beslutsordning, samt Avslutning. De olika stegen har i praktiken organisation, arbetssätt, dokumentstyrning, kvali- under projektets gång glidit in i varandra, medan tetsstyrning, kalkyler och tidplaner. Den viktigaste projektledningsarbetet har fortgått genom hela uppgiften f r projektledningen har dock varit att projekttiden. Ut ver det direkta ledningsarbetet driva processen framåt och se till att samspelet mel- har projektledningen hanterat uppgifter som stra- lan projektets akt rer fungerat tillfredställande.
24 4.1 Initiering f r EKA-projektet var kommunstyrelsens utskott (KSU) med Boh Tivesten som kontaktperson, till- Som ett led i Dalslands kanals vattenvårdsf rbunds lika beställarombud f r projektet. Kjell Hansson, arbete och Naturvårdsverkets nationella kartlägg- Empirikon AB erh ll kontrakt enligt ABK96 f r ning genomf rdes dioxinanalyser i sedimentpro- projektledningsuppdraget. I avvaktan på beslut ver från Bengtsbroh ljen 1990. Då uppmättes de från styrande på kommunen inleddes det egentliga hittills h gsta dioxinhalterna i Sverige (ca 10 ggr projektarbetet f rst i b rjan av 2002. h gre än i sedimentbassängen i Vär bruk). Anled- EKA-områdets komplexa f roreningssituation och ningen till intresset f r Bengtsbroh ljen var dels det känsliga läget invid Bengtsbroh ljen och kraft- den återkommande fskd den där, men också ett verket, med dess regleringsmagasin och utloppska- befarat läckage från de fberbankar som ansamlats nal, blev styrande f r projektets fortsatta organise- uppstr ms EKA-området. Då Bengtsfors kommun ring. Det konstaterades att ytterligare utredningar, fann att ingen kunde hållas ansvarig enligt gäl- provtagningar m.m. krävdes f r att klarg ra områ- lande milj lagstiftning åtog sig kommunen, trots dets milj status. Med anledning härav beslutades avsaknad av eget ansvar, att som huvudman f r pro- att projektet skulle bemannas med expertkompe- jektet administrera och genomf ra efterbehand- tens inom ber rda fält. ling av EKA-området. Huvudsyftet var att f rhindra framtida skador och olägenheter f r människors 4.4 Upphandling av experttjänster hälsa och milj n samt framtida spridning av f ro- reningarna. H sten 2001 inleddes arbeten inom En f rhandlad upphandling enligt LOU 5 kap åtgärdsramen med kompletterande utredning och 16 § genomf rdes f r de olika experttjänsterna f rprojekteringsarbeten - EKA-projektet. benämnda A – I (se kap 5 nedan). Man avsåg att bjuda in minst tre anbudss kande per tjänst till 4.2 F rstudien - Länsstyrelsens f rhandlingar, f rutsatt att tillräckligt antal anbud- inventering och utredning sans kningar skulle inkomma till kommunen. Vid f rhandlingarna med anbudsgivarna lades stor vikt Inom f rstudien genomf rdes ett fertal under- vid deras syn på hur de avsåg att genomf ra upp- s kningar av mark och sediment vid det gamla draget, bl.a. med beaktande av projektets komplex- industriområdet. Inom området genomf rdes itet med många olika kompetenser involverade. unders kningar av f roreningssituationen i mark F rfarandet med f rhandlad upphandling valdes 1996-1998 av Terratema AB (Sundberg et al., 1996) f r att säkerställa att de experter som upphandla- och SGI (Sundberg et al., 1998). Unders kningar- des skulle vara ledande inom sitt område, ha er- na visade på en h g f roreningsgrad i marken och farenhet av projektarbete samt kunna genomf ra att detta spreds vidare till sj n. I unders kningarna uppdraget med genomgående h g kvalitet och utvärderades även utbredningen av f roreningar med beaktande av helheten i projektet. och f rslag till m jliga åtgärder. Upphandlingen genomf rdes sommaren 2002 och F roreningssituationen i Bengtsbroh ljen har un- bemannade samtliga tjänster med bästa tänkbara ders kts genom provtagningar vid ett fertal tillfäl- kompetens som fanns att tillgå. Tjänsten f r bygg- len (Hasselrot, 1971; Lundgren, 1985; Lundgren, ledning kunde dock ej tillsättas. Med anledning av 1989; Lång, 1991 och 1992 samt Sundberg et al., detta genomf rdes vid senare tidpunkt en separat 1996). Unders kningarna påvisade f rh jda halter upphandling av denna tjänst. Uppdragen tilldela- av kvicksilver och dioxin i sedimenten. Framf rallt des: påträffades h ga halter i närområdet till EKA:s f.d. klor-alkalifabrik, särskilt kring den ångbåtsbrygga • AB Jacobsson & Widmark (A – milj kemi) som ligger strax s der om fabriksområdet. • Studsvik Eco & Safety AB (B – hydrologi och Ett genombrott i kartläggningen var när kontakt sedimentologi) togs med Herman Holmdahl som arbetat vid EKA- • GEO Innova AB (C - geoteknik, geologi och fabriken. Han kunde berätta om processen och pe- geohydrologi) kade ut att graftslammet från produktionen hade • Golder Associates AB (D – byggnads- och indu- t mts ute på udden. striteknik) • Envipro milj teknik (E – projektering)
4.3 Projektet bemannas • GF-konsult (F – milj kontroll) • Vägverket konsult (H – geotekniska och geohy- drologiska fältarbeten), SGAB Analytica (I – ke- Bengtsfors kommun inledde projektarbetet med miska analyser) upphandling av projektledning och konsultst d • Carl Bro AB (sedermera Grontmij AB) (G – under h sten 2001. Kommunens beslutande organ byggledning och entreprenadkontroll).
25 Alla konsulter anlitades med kontrakt enligt ABK kusering när deltagarna kan m tas under trevliga 96. I en separat upphandling tilldelades Mannhei- former med en hel dag reserverad f r projektar- mer Swartling Advokatbyrå AB f r juridiska frågor bete. kring milj pr vningen. 4.5.1 Utredningar inleds – 4.5 F rdjupad huvudstudie fältunders kningar och bed mningar
Den komplexa f roreningssituationen och det fak- Markunders kningarna visade tidigt på betydande tum att det inte fanns några liknande tidigare pro- f roreningar inom ett stort område. Utredningsar- jekt att dra erfarenheter ifrån gjorde att projektled- betet f rsvårades initialt av att tillgängligheten till ningen valde en strategi där projektgruppen gavs området var begränsad. Uppg relser med fastig- st rre frihet i utformning av frågeställningar och hetsägare f r att kunna unders ka hela området genomf rande av unders kningar. En m jlig nack- drog ut på tiden och medf rde att vissa unders k- del med en sådan strategi är att deltagarnas roller ningar fck forceras fram, samt f rläggas till helger defnieras under projektets gång, vilket inlednings- f r att inte st ra pågående verksamhet. vis kan leda till oklarheter i fråga om ansvarsf rdel- ning. Om man inte är medveten om detta riskerar Projektgruppen bed mde inledningsvis att en åt- vissa delar att falla mellan stolarna. gärdsstrategi baserad på en schaktsanering skulle Enligt projektdeltagarna medf rde arbetsklimatet medf ra stora risker på grund av EKA-områdets en ppen och kreativ milj där olika kompetenser omedelbara närhet till Bengtsbroh ljen. En full- kompletterade och drog lärdom av varandra. F r- ständig urgrävning av jordmassorna skulle dess- delarna med att ha en projektgrupp med bredd är utom innebära stora kostnader i f rhållande till just att fera infallsvinklar m ts och gruppens med- den ytterligare milj effekt som skulle vinnas med lemmar bjuder på sina erfarenheter så att kompe- ett sådant alternativ. Vid utvärdering av unders k- tensen samtidigt kar i hela projektgruppen, vilket ningsresultaten framkom också att spridningen är värdefullt f r EKA-projektet men också f r fram- från EKA-området var begränsad i f rhållande till tida efterbehandlingsprojekt. En genomgående f roreningsgraden och f roreningstillf rseln från bed mning har varit att konkreta och bra resultat uppstr ms liggande vattendrag. uppnåtts och att en god stämning funnits i projekt- Projektet valde därf r att under utredningsfasen gruppen. Även det goda samarbetet med represen- inrikta sig på m jligheten till fastläggning och tanter från kommunen har framhållits som en po- inneslutning av f roreningarna i unders knings- sitiv erfarenhet. området. Motivet till detta var att undvika omfat- Väsentligen alla projektm ten h lls i Bengtsfors, tande, riskfyllda och komplicerade schaktarbeten vilket innebar långa resor f r i stort sett samtliga inom EKA-området med dess känsliga läge intill i projektgruppen. Dock ansågs närheten till efter- Bengtsbroh ljen och kraftverkskanalen. Planerade behandlingsobjektet viktig, vilket även innebar åtgärder inriktades därf r mot att kraftigt reducera att kommunens personal kunde delta, något som risken f r framtida spridning och exponering av främjade arbetet. Det kan också bidra till h gre fo- f roreningar genom en kombination av källterms- reduktion och skyddsbarriärer.
Figur 4.2: Bengtsbroh ljen i gryningsljus.
26 4.5.2 Milj – & hälsoriskbed mning samt • Etablering av nya ledningsgator inom området versiktlig åtgärdsutredning f r reduktion av exponeringsrisk vid markarbe- ten. En milj - och hälsoriskbed mning genomf rdes under 2002 (Arnér, Eriksson, Carlsson: Rapport Utifrån detta upprättades en versiktlig åtgärds- EKA 2002:15) i syfte att versiktligt beskriva f rore- sammanställning, i vilken kända tillgängliga och ningssituation och spridningsf rutsättningar, redo- tillämpbara efterbehandlingsmetoder redovisa- visa milj - och hälsoriskbed mning samt åtgärds- des. En kombination av att åtgärda huvuddelen utredning med preliminära kostnader, baserat på av f roreningarna genom schaktning och minska genomf rda unders kningar och utredningar. I spridningen av kvarstående f roreningar genom rapporten slogs det fast att det var hälsofarligt att fastläggning och inneslutning bed mdes fortsatt vistas i området på grund av de h ga koncentratio- vara intressant. Med en sådan strategi skulle en nerna av framf r allt kvicksilver och dioxin. F ro- betydande positiv milj effekt kunna åstadkommas reningar spreds till Bengtsbroh ljen, vilket med till en betydligt rimligare kostnad jämf rt med en tanke på de stora f roreningsmängderna skulle ha total schaktning av f roreningarna. Kombinations- varit en process som skulle pågå under mycket lång alternativet innebar rivning av cellhallsbyggnaden, tid. Sammantaget motiverade detta åtgärder inom schaktning av de mest f rorenade områdena, re- landområdet. Flera potentiella skadehändelser, duktion av grundvattenf de och nivåvariationer, med kade exponeringsrisker och väsentligt kad samt fastläggning och inneslutning av kvarlämnade spridning med påf ljande milj risker i recipient f roreningar med horisontella och vertikala bar- och nedstr ms vattenområden som f ljd identi- riärer (inklusive flter). Utredningarna fokuserade ferades. Exempel på detta kan vara vid f rändrad på att lokalisera de st rsta f roreningskoncentra- mark- och byggnadsanvändning, eftersatt under- tionerna, samt metoder f r stabilisering och inne- håll av byggnader, brand, vägolyckor eller kad vat- slutning av kvarlämnade f roreningar. Särskild tenf ring med kad erosion i strandområden och vikt lades vid att undvika de risker som omfattande h gre grundvattenf de. F r att uppnå åtgärdsmå- schaktningsarbeten under grundvattenytan i an- len avseende spridnings- och exponeringsreduk- slutning till strandlinjen skulle medf ra. tion f reslogs kombinationer av efterbehandlings- I syfte att skapa stabila grundvattenf rhållanden åtgärder. Olika ambitionsnivå avseende graden av med minimala nivåvariationer f reslogs även f r- riskreduktion redovisades, bland annat: h jt grundvattenstånd inom området. Projektgrup- pen bed mde dock att det återstod osäkerheter om • Vertikala partikelbarriärer mot Bengtsbroh l- barriärfunktioner och eventuella negativa biogeo- jen f r reduktion av spridning och spridnings- kemiska f rhållanden till f ljd av f rh jd grund- risk (via grundvatten, erosion och skadehän- vattenyta och minskad vattenomsättning (t.ex. syre- delser) under och efter åtgärd. fria f rhållanden). • Horisontella barriärer inom området f r minskning av Tabell 4.1: Schematisk beskrivning av de olika åtgärdsnivåerna exponeringsrisken och infl- tration. • Rivning av cellhallsbyggna- den f r eliminering av ex- ponerings- och spridnings- risken. • Dränerande diken bl.a. f r reduktion av grundvatten- f de och därmed f rore- ningsspridning. • Urgrävning samt behand- ling/deponering av f rore- nade jordmassor f r reduk- tion av f roreningskällan. • Administrativa åtgärder i syf- te att f rhindra o nskad f r- ändring av markanvändning med påf ljande expone- rings- och spridningsrisker.
27
4.5.3 Beskrivning av åtgärdsnivå 1-7 4.7 Kvalitetssäkring av åtgärder
Baserad på den utf rda milj - och hälsoriskbed m- F r att kvalitativt säkerställa åtgärdsf rslaget anlita- ningen presenterades initialt (år 2003) sju olika des forskare från Lunds Universitet, Olof Regnell åtgärdsnivåer (Tabell 4.5) som i olika grad skulle och Niklas T rneman. I samverkan med projektets reducera risken f r framtida exponering och sprid- geohydrologiska expert Jan Sundberg, Geo Innova ning och som i huvudsak innebar successivt kande AB, arbetade Regnell och T rneman under 2004 insatser och kostnader. I samband med detta ge- med omfattande utredningar enligt ett i projektet nomf rdes också en kostnadsnyttoanalys. utarbetat unders kningsprogram (Rapport EKA Sammanfattningsvis innebar: 2004:2). Syftet var att klarg ra hur spridning av • Åtgärdsnivå 1 upprättande av ett milj riskom- kvicksilver och dioxin påverkas av f rändringar råde. i grundvattenf rhållanden och st rning av kom- • Åtgärdsnivå 2 ett minimialternativ f r att upp- plexa biogeokemiska processer. I enlighet med fylla projektets åtgärdsmål avseende hälsa och ans kan till MD var unders kningsstrategin inled- risken f r spridning men omfattade inte risken ningsvis att l pande, inf r och under genomf ran- f r potentiella skadehändelser. deskedet, studera biogeokemiska och hydrologiska • Åtgärdsnivåerna 3 till 6 omfattades av ett åt- f rhållanden som skulle ligga till grund f r en steg- gärdspaket med olika ambitionsnivåer f r ur- vis utveckling av åtgärderna. grävning av f rorenade massor. Sammanfatt- ningsvis ingick i åtgärdsnivåerna att anlägga Detta kompletterande unders kningsprogram ge- bl. a. vertikala och horisontella barriärer samt nomf rdes parallellt med att MD studerade det en avskärande dränering, utf ra urgrävning av ursprungliga åtgärdsf rslaget och resultaten sam- f rorenad jord, anlägga flter längs strandlin- manf ll i stort med de frågeställningar som sedan jen och genomf ra rivning av den f rorenade väcktes i milj pr vningen. cellhallsbyggnaden. • Åtgärdsnivå 7 en fullständig urgrävning av samt- Inledande analyser visade att vald åtgärdsstrategi liga f roreningar vilket skulle inneburit att åt- f r att reducera milj - och hälsorisker i huvudsak gärder f r skydd mot spridning av f roreningar var lämplig men åskådliggjorde ett behov av att del- endast hade krävts under genomf randet. vis ändra inriktning på det ursprungliga åtgärdsf r- slaget till milj pr vningen. Särskilt ber rde detta 4.6 F rprojektering de planerade barriärernas inverkan på framtida grundvattennivåer samt utformningen av de ver- Åtgärdsf rslaget redovisades i ans kan till milj - tikala barriärer mot kraftverkets utloppskanal och domstolen i januari 2004 (kap. 10.5 nedan). På mot sj n Bengtsbroh ljen som f reslagits. Denna grund av osäkerheten kring barriärfunktioner och barriärkonstruktion bed mdes leda till svårprog- milj kemiska f rhållanden framställdes det mera nostiserade f rändringar i grundvattenf det inom som en rambeskrivning ver åtgärder men med re- området, samt ka kontakten mellan kvarvarande dovisad åtgärdsinriktning. Efterbehandlingen skul- f roreningar och grundvattnet genom h jning av le genomf ras i etapper med successiv uppf ljning grundvattennivån. Täta barriärers beständighet och korrigering. ver tid och deras m jlighet att effektivt reducera grundvattenf den bed mdes som en osäkerhet. Under utredningsarbetet hade ett behov av delvis Konstruktionen av den planerade inneslutningen ändrad inriktning identiferats i de åtgärdsf rslag beh vde således ändras på ett sådant sätt att om- som utarbetats inf r milj pr vningen. Särskilt be- rådets dåvarande grundvattensituation och mark- träffande planerade horisontella och vertikala bar- kemi så långt m jligt skulle f rbli of rändrad. riärers inverkan på framtida grundvattennivåer och utformning av vertikala barriärer mot kraftver- 4.8 Naturvårdsverkets direktiv till kets utloppskanal och mot sj n Bengtsbroh ljen. projektet Under tiden som MD behandlade f rslaget tog projektet fram en kravspecifkation f r vilken kun- I maj 2004, efter att tillståndsans kan lämnats in, skapsprofl som beh vdes f r att kunna hantera de meddelade Naturvårdsverket sin ambition f r sane- situationer som skulle kunna uppstå utifrån den ringen och syn på f reslagna åtgärder. Naturvårds- begränsade kännedom om f roreningssituationen verket bed mde att en lämplig ambitionsnivå f r man hade då. Projektgruppen bed mde att f ro- reducering av kvicksilvermängden inom åtgärds- reningssituationen var så svårtolkad att den krävde området skulle vara 90 %, bl.a. med motiveringen kompetens på forskarnivå.
28 att kvicksilver är ett prioriterat ämne såväl natio- • De täta barriärerna f rväntades leda till en h jd nellt som internationellt. Ambitionen att fasa ur grundvattennivå i området vilket leder till kad kvicksilver ur biosfären ska vara h g och huvudf- kontakt mellan f roreningar och grundvatten nansiären ansåg att staten skulle f regå som gott som kan innebära kad spridning. exempel. • Det inte kunde uteslutas att täta barriärer skul- le medf ra f rändringar i grundvattnets f des- Redovisat åtgärdsf rslag uppfyllde inte denna am- riktning inom området med påf ljande kad bitionsnivå. Schaktningen beh vde ut kas väsent- risk f r spridning av f reningar till mindre kon- ligt, vilket i sin tur skulle medf ra omfattande arbe- taminerade områden. ten under grundvattenytan. • Slitsmurars beständighet ver tid är begränsad vilket innebär en osäkerhet f r framtida sprid- 4.9 Reviderad åtgärdsutredning ning när f roreningar kvarlämnas.
Naturvårdsverkets nya ambitionsnivå f r reduktion F r att minska dessa osäkerheter inleddes komplet- av källtermen kvicksilver i kombination med resul- terande studier. Resultat från unders kningarna tat från den f rdjupade analysen av områdets bio- och den kade ambitionsnivån avseende kvick- geokemiska och hydrogeologiska f rutsättningar silverreduktion innebar ändrade f rutsättningar medf rde att projektet i avvaktan på dom från MD f r åtgärderna. En reduktion av källtermen skulle under våren 2005 tog fram nya åtgärdsf rslag. minska behovet av skyddsåtgärder. Unders kning- arna visade på vikten att inte f rändra de biogeoke- 4.9.1 Åtgärdsnivå N1-N4 miska f rhållandena i marken, men också att mety- leringspotentialen var mindre än befarad. Inledningsvis tog projektet fram 4 nya åtgärdsni- våer, N1 till N4. Alternativen omfattades generellt 4.9.3 Beskrivning av det slutliga av samma tekniska utformning men med olika de- åtgärdsf rslaget N5 talj- och ambitionsnivåer f r urgrävning av f rore- nade massor. Den stora f rändringen mot tidigare Efter utvärdering av kompletterande åtgärdsinrik- f rslag (se avsnitt 4.5.3 ovan) var bl.a. att de plane- tade utredningar samt ytterligare studier av hydro- rade slitsmurarna längs strandlinjen exkluderades geologiska f rutsättningar i området tog projektet i åtgärdsf rslagen och ersattes med en flterkon- slutligen fram ytterligare ett alternativ. Detta inne- struktion. Dessutom skulle flter och erosionsskydd bar en optimering och viss modifering av f rslagen enligt det nya f rslaget anläggas innanf r sponten N1 och N2, ett f rslag som benämndes N5. I N5 vilket innebar att muddring inkl. skärmar som utgick samtliga slitsmurar (täta vertikala barriärer) skyddsåtgärd f r fyllningsarbeten inte längre skulle eftersom erhållna resultat visade att de skulle ha li- beh vas. ten eller ingen f desreducerande effekt. Detta bi- drog till att tidigare beräknade kostnader f r entre- 4.9.2 Principiella skillnader mellan prenaden kunde sänkas. Åtgärdsnivå N5 omfattade åtgärdsnivåerna huvudsakligen f ljande åtgärder:
Den principiella skillnaden mellan åtgärdsf rsla- • Rivning av rena byggnader gen 1-7 och N1-N4 var den åtgärdsstrategi som le- gat till grund f r de olika f rslagen. • Installation av tillfällig spont under arbetstiden Åtgärdsnivå 1-7 utgick från en fastläggning och • Rivning av den f rorenade cellhallen inneslutning av f roreningarna, det vill säga att i f rsta hand säkra området från framtida expone- • Dränering och avledande av vatten ring och spridning utan omfattande urgrävningar. Unders kningarna inriktades således bl.a. mot att • Beredskap f r rening av f rorenat vatten på avgränsa de mest f rorenade områdena och att området studera spridningsrisker f r kvarlämnade f rore- • Urgrävning av f rorenade massor ningar. Sammantaget var de f rväntade riskerna med de • Sortering och eventuell tvätt av utsorterade- ursprungliga åtgärdsnivåerna (1-7) att: fraktioner
• Den kraftiga reduktionen av grundvattenf - • Omhändertagande av f rorenade massor och den befarades medf ra risk f r syrefria f rhål- rivningsavfall på godkänd anläggning landen och frisättning av f roreningarna. • Installation av flter med avsedd funktion att- begränsa in- och utf de mot Bengtsbroh ljen
29 • Återfyllning samt horisontella barriärer 4.10.1 Samrådsfasen
• Återställningsarbeten. Inf r upprättandet av ans kan och MKB genomf r- • Administrativa f reskrifter des samråd enligt 6 kap. milj balken. Tidigt sam- råd h lls med Länsstyrelsen i Västra G taland, Mil- F r att beskriva restriktioner f r verksamheter, som j - och räddningsnämnden i Bengtsfors kommun kan påverka utf rda skyddsåtgärder inom området, och allmänheten. Inbjudan till samrådet skickades upprättades administrativa f reskrifter som bilades direkt till ber rda och annonserades i tidningen detaljplanen f r området. I åtgärden ingick att på Dalslänningen. Samrådsm te med länsstyrelsen området, genom milj rum eller liknande, informe- h lls den 3 september 2003 och samrådsm te med ra om EKA-områdets historia och den saneringen allmänheten ägde rum den 26 augusti 2003. som genomf rts. Samrådsm tet med allmänheten r nte ett relativt 4.10 Milj pr vningen stort intresse i Bengtsfors. Vid m tet deltog 13 per- soner ut ver projektdeltagare och ber rda myn- Mikael Häggl f, Mannheimer & Swartling digheter. Bl.a. diskuterades riskerna med de f ro- reningar som fanns inom EKA-området, påverkan på befntliga verksamheter samt efterbehandlings- Milj pr vning – processbeskrivning behovet. Milj pr vningsprocessen inleds med att s kan- den defnierar och avgränsar den planerade åt - En samrådsredog relse gavs in till Länsstyrelsen gärden och lämnar uppgifter till länsstyrelsen den 5 september 2003. Den 2 oktober beslutade och enskilda ber rda. Därefter sker samråd länsstyrelsen att EKA-projektet kunde antas med- mellan dessa och s kanden enl. MB kap 6 § f ra en betydande milj påverkan. Samråd i ut kad 4. S kanden upprättar samrådsredog relse att krets inleddes den 29 oktober 2003, inf r vilket ett bifoga ans kan. Därefter fattar länsstyrelsen reviderat samrådsunderlag upprättades. Skriftligt beslut om verksamheten kan antas medf ra en samråd genomf rdes med bl.a. dåvarande Fiskeri- betydande milj påverkan, i vilket fall ett ut kat verket, Räddningsverket, Arbetsmilj verket, Kam- samråd där allmänheten bjuds in tillsammans markollegiet och Sj fartsverket samt med Natur- med ber rda kommuner, myndigheter och or- vårdsverket. ganisationer. Efter att ans kan lämnats in till Milj domstolen De synpunkter som framf rdes under samrådet remitteras den till ber rda myndigheter (Na - beaktades senare vid upprättande av milj kon- turvårdsverket, Länsstyrelsen, milj - och häl - sekvensbeskrivning och tillståndsans kan. soskyddsnämnden m.f.), som då får tillfälle att begära kompletteringar. Efter eventuella kom- 4.10.2 Tillståndsans kan pletteringar har lämnats in och Milj domsto - len har beslutat att ta upp ans kan till pr vning Ans kan om tillstånd till efterbehandlingsarbetena sker kung relse i lokala media. färdigställdes och gavs in till milj domstolen vid En kung relse innehåller bl.a. en kortfattad Vänersborgs tingsrätt den 20 januari 2004. Ans - redog relse f r ans kan och information om kan omfattade f ljande: när synpunkter på ans kan senast kan lämnas till Milj domstolen. EKA projektet kungjordes Vattenverksamhet i tidningen Dalslänningen. Ans kan går ut på remiss till ber rda myndig- 1a) Anläggande av en ca 500 meter lång vertikal heter och ägare till direkt ber rda fastigheter. barriär (mot kraftverkskanalen och längs vriga Efter beredning av ans kan i form av skrift- strandlinjen) i sj n Bengtsbroh ljen till skydd mot växling kallar domstolen normalt till huvud- spridning av f roreningar från EKA-området samt f rhandling. Efterf rhandlingen meddelar utf rande av ny kajanläggning i anslutning till Milj domstolen dom, dvs. beslut i frågan om skyddsbarriären. huruvida kommunen får tillstånd att sanera samt villkor f r arbetenas genomf rande. Över- 1b) Uppgrävning av h gst 3 000 ton (genomsnittlig klagande måste ske inom tre veckor från do- TS 20 %) f rorenade sediment från Bengtsbroh l- mens datum. jens botten.
30 1c) Uppgrävning av h gst 2 000 ton f rorenade efterbehandlingens omfattning inom ramen f r massor i anslutning till den syd stra sidan av kraft- tillståndsprocessen. Inte desto mindre redovisade verkskanalen på fastigheten Bengtsfors 4:49. kommunen tämligen ingående information om grunden f r sitt och Naturvårdsverkets ställnings- 1d) F rdjupning av kraftverkskanalen med i ge- tagande. nomsnitt ca 20 cm (motsvarande uppgrävning av Räddningsverket efterlyste uppgifter om skyddsåt- h gst 1 000 ton av kanalens bottenmaterial). gärder mot brand som påverkar PCE-f rekomsten inom området och risker f r brand i kvicksilverkon- 1e) Bortledande av grundvatten från och i anslut- taminerat material. Kommunen lämnade komplet- ning till EKA-området till en mängd av h gst 30 terande uppgifter i enlighet med verkets begäran. 000 m3 i medeltal per år och utf rande av anlägg- Länsstyrelsens begäran om komplettering ber rde, ningar f r detta. f rutom ans kans omfattning, bl.a. f ljande:
1f) Lagligf rklaring enligt 17 § lagen (1998:811) • F rekomst kvicksilver och dioxin i fsk, om inf rande av milj balken av befntlig ångbåts- • risk f r spridning av f rorenade sediment, brygga inom fastigheten Bengtsfors 4:50, utrivning av nämnda brygga samt anläggande av ny brygga • reningskapacitet hos jordtvätt och närmare tek- som ersättning f r den utrivna bryggan. niska uppgifter om denna samt uppgifter om kriterier f r återf ring av renade massor, Milj farlig verksamhet • teknisk beskrivning av avvattningsanläggning samt f rslag till villkor beträffande utsläpp av 2a) Utsläpp i Bengtsbroh ljen efter behandling av suspenderade ämnen från denna till Bengts- lakvatten från avvattning av sediment som avses i broh ljen, punkt 1b ovan, vatten från tvättning av de jordmas- • teknisk beskrivning av reningsanläggningen f r sor som avses i punkt 2c nedan och annat f rorenat verskottsvatten, verskottsvatten som uppkommer till f ljd av en- • närmare uppgifter om f roreningssituationen treprenadarbetena. i jord och kopplingen till planerade åtgärder, • uppgift om hur barriärerna längs strandlinjen 2b)Uppgrävning av h gst 50 000 ton f rorenade f rblir beständiga på lång sikt, samt jordmassor. • kvalitetssäkring av arbetet. 2c)Tillfällig lagring och behandling genom avvatt- • Kommunen lämnade kompletterande uppgif- ning, sortering och tvättning av de uppgrävda sedi- ter i enlighet med länsstyrelsens begäran. ment och jordmassor m m som avses i punkterna • Dåvarande Fiskeriverket begärde att ans kan ovan, det rivningsmaterial som avses i punkt 2d skulle kompletteras med: nedan och vrigt rivningsmaterial. • närmare uppgifter om de absorberande/reak- tiva fltertyperna. 2d) Rivning av den f rorenade cellhallsbyggnaden. • närmare uppgifter om en planerad oljeavskil- jare, 2e)Anläggande av en ca 25 meter lång vertikal bar- riär (slitsmur eller annan tätning) på fastigheten • mer preciserade uppgifter om saneringsmålet, Bengtsfors 4:49 f r skydd mot inträngande vatten • volym av och f roreningsinnehåll i verskotts- från den uppstr ms belägna sj n Lelången. vatten, • närmare uppgifter om reningssystemet f r 4.10.3 Kompletteringsrundan verskottsvatten, • närmare beskrivning av planerad luftning, Vissa remissmyndigheter begärde att ans kan skul- le kompletteras i fråga om omfattningen av efterbe- • f rsiktighetsåtgärder i samband med rivningen handlingen, bl.a. ställdes krav på att yrkandet om av befntlig brygga, f rsiktighetsåtgärder vid uppgrävning av sediment skulle g ras mer omfat- anläggningen av den nya bryggan, samt en ana- tande. Kommunen anf rde att omfattningen av lys av eventuella spridningseffekter av båttrafk efterbehandlingen skulle avg ras inom ramen f r i och invid bryggan, den s.k. fnansieringsprocessen, som hanterades • skyddsåtgärder mot grumling vid f rdjupning- av Naturvårdsverket. Ans kan om tillstånd enligt en av kraftverkskanalen, milj balken avsåg endast kommunens rätt att vidta • närmare beskrivning av vattenbiologin i Bengts- de av verket fnansierade åtgärderna. Enligt kom- broh ljen och nedstr ms liggande vattenområ- munen kunde kommunen inte åläggas att ut ka den,
31 • f rslag till villkor f r utsläpp av ber rda milj - från frånluftskanalerna får som riktvärde och gifter till luft, veckomedelvärde inte verskrida 0,03 mg res- • strängare riktvärden f r utsläpp av verskotts- pektive 10 mg per normalkubikmeter luft. vatten till Bengtsbroh ljen, I de tekniska frågorna framh ll kommunen att val • närmare uppgifter om bästa tillgängliga teknik av teknik ännu inte hade gjorts och att ett fertal f r vattenrening, likvärdiga alternativ kunde komma i fråga. I vrigt • uppgift om m jligheten att ytterligare reducera klargjordes att Naturvårdsverket i fnansieringspro- halterna av perkloretylen i vatten, och cessen som villkor f r EKA-projektets fnansiering • närmare uppgifter om kontrollprogrammet. hade krävt att uppgrävning och bortskaffande av ca 90 % av kvicksilverf roreningarna. Kommunen kompletterande ans kan huvudsak- ligen i enlighet med Fiskeriverkets begäran men 4.10.4 Remissrundan medgav inte någon justering av f reslagna villkor. Milj domstolen godtog kommunens komplette- En samlad komplettering av ans kan gavs in till ringar och kungjorde ans kan den 7 juni 2004. Milj domstolen den 15 mars 2004. Samtliga remissmyndigheter och sakägare tillstyrk- te kommunens ans kan. Länsstyrelsen lämnade Den 2 april 2004 f relade Milj domstolen att kom- vissa synpunkter på efterbehandlingens omfattning ma in med ytterligare uppgifter om den planerade (sedimentsanering). I villkorsfrågor framf rdes efterbehandlingen huvudsakligen enligt f ljande: sammanfattningsvis f ljande synpunkter:
• Närmare uppgifter om den planerade bryggan, • Länsstyrelsen ansåg att uppgifter om diox- • utf rda geotekniska utredningar, in- och kvicksilverhalter i konsumtionsfsk i • närmare uppgifter om de hydrologiska f rhål- Bengtsbroh ljen och H ljerudsforsarna borde landena i Bengtsbroh ljen och Lelång, redovisas innan saneringsåtgärderna påb r- jades. Kommunen angav att kompletterande • de verväganden som ligger till grund f r ut- provfske hade utf rts och aviserade att uppgif- formningen av horisontella barriärer, terna skulle redovisas vid huvudf rhandlingen. • de verväganden som ligger till grund f r sedi- • Länsstyrelsen ansåg att kommunen tydligare mentupptagningen, borde ange skälen f r att endast sanera de • närmare uppgifter om fltermaterial mellan sediment som fnns i EKA-områdets absoluta spont och slänt, närhet. Kommunen justerade yrkandet om se- • f rslag till villkor beträffande utsläpp till luft, dimentsanering till att avse 6 000 f rorenade • uppgift om risken f r PCE-fynd vid bortgräv- sediment och f rklarade att sedimentupptag- ning och skyddsåtgärder i samband därmed, ningen inte avsågs utg ra en efterbehandlings- • konkreta brandskyddsåtgärder i cellhallsbygg- åtgärd i egentlig mening. Syftet angavs i stället naden, vara att undvika att den fyllning som beh vdes f r den planerade strandkonstruktionen skulle • uppgift om hur geotextilbarriärens funktion tränga undan och omlagra sedimenten. skulle säkerställas vid arbeten i Bengtsbroh l- jen, • Länsstyrelsen ansåg att det av kommunen f - reslagna villkoret beträffande utsläpp till luft • inställning till tillämpning av generella f re- borde skärpas så att riktvärdet f r damm be- skrifter f r deponering vid återfyllnad med re- gränsas till 5 mg per normalkubikmeter luft. nade massor, Vidare f reslog länsstyrelsen att villkoret skulle • bästa tillgängliga teknik f r behandling av ver- kompletteras med en f reskrift om att det vid skottsvatten, rivning skulle säkerställas att undertryck råder. • utsläppspunkt f r verskottsvatten, samt Kommunen godtog länsstyrelsens f rslag. • uppgifter kvarstående milj - och hälsorisker ef- • Länsstyrelsen f reslog ett villkor enligt vilket ter åtgärd. lagring av f rorenade massor och rivningsma- • Kommunen besvarade Milj domstolens kom- terial endast skulle få ske på täta ytor och under pletteringsbegäran den 17 maj 2004 och f re- nederb rdsskydd om inte tillsynsmyndigheten slog f ljande villkor med anledning av f reläg- medger annat. Kommunen godtog länsstyrel- gandet: sens f rslag. • Utsläppet av gasformigt kvicksilver och damm
32 • Länsstyrelsen ansåg att det borde f reskrivas att anläggningen) eftersom detta skulle f rsvåra behandlade massor skulle återanvändas inom upphandlingen. området så långt som m jligt. Kommunen mot- • Länsstyrelsen f reslog ett villkor med inne- satte sig länsstyrelsens f rslag och anf rde att b rden att processvatten som uppkommer vid ans kningshandlingarna är tydliga i fråga om tvättning av jordmassor m.m. skulle samlas upp vad som kan respektive inte kan återf ras till i ett slutet system och inte avledas till renings- området. Ett villkor enligt länsstyrelsens f rslag anläggning f r verskottsvatten om inte till- skulle därf r skapa oklarhet. synsmyndigheten så medgav. Kommunen mot- • Länsstyrelsen f reslog ett villkor med inneb rd satte sig länsstyrelsens f rslag och f rklarade att att tvättningsanläggningar f r jord- och riv- anläggningen inte kunde slutas helt. ningsmassor skulle placeras under nederb rds- • Länsstyrelsen ansåg att Naturvårdsverkets rikt- skydd eller på tät yta med uppsamling och linjer f r nyetablerad industri borde f reskri- behandling av lakvatten. Kommunen godtog vas f r verksamheten. Kommunen motsatte sig länsstyrelsens f rslag i princip. länsstyrelsens f rslag, men åtog sig att dimen- • Länsstyrelsen ansåg att det borde f reskrivas att sionera fäktar och jordtvätt så att dessa kunde fordon f r transport av f rorenade jordmassor uppfylla sistnämnda riktlinjer. skulle vara täckta och att fordonens däck skulle • Länsstyrelsen f reslog ett villkor med inneb r- reng ras f re utfart från området. Kommunen den att område 1 och 2 skulle sluttäckas på f reslog ett villkor som sedan blev det slutliga sådant sätt att en h gsta vattengenomsläpplig- villkor 14. het av 5 l/m2 och år uppnås samt att sluttäck- • Länsstyrelsen ansåg att de av kommunen f re- ningen skulle ha en mycket god beständighet slagna riktvärdena f r perkloretylen, kvicksilver mot yttre påverkan och bestå av tätskikt, drä- och dioxin borde skärpas till 0,5 mg/l, 0,001 neringsskikt och skyddsskikt. När det gäller mg/l respektive x ng TEQ/l. Vidare ansåg läns- vertikala barriärer f reslog länsstyrelsen ett styrelsen att riktvärden f r kadmium (0,001 villkor med inneb rden att anläggande av ver- mg/l), zink (0,1 mg/l) och suspenderat mate- tikala barriärer skulle utf ras mot kraftverkska- rial (10 mg/l) borde f reskrivas. Kommunen nalen och längs vriga strandlinjen till skydd motsatte sig länsstyrelsens f rslag och anf rde mot f roreningsspridning samt på fastigheten att de av länsstyrelsen f reslagna riktvärdena Bengtsfors 4:49 f r skydd mot inträngande vat- skulle kräva rening med omvänd osmos eller ten. De vertikala barriärerna skulle enligt läns- indunstning, vilket enligt kommunens mening styrelsens f rslag utformas så att de uppfyllde var orimligt. Kommunen f reslog ett villkor funktionen på mycket lång sikt och skulle inne- som, med undantag f r suspenderade ämnen, hålla täta slitsmurar. Kommunen motsatte sig blev det slutliga villkor 10. länsstyrelsens f rslag, som till stora delar avsåg • Länsstyrelsen ansåg att krav på minimering av omfattningen/utformningen av den planerade mängden verskottsvatten borde f reskrivas. efterbehandlingen. I sak menade kommunen Kommunen delade länsstyrelsen uppfattning i att efterbehandlingen måste ske stegvis med ut- sak, men ifrågasatte behovet av ett villkor. värdering av varje steg. Det ansågs därf r inte vara lämpligt att i villkor ange exakt hur bar- • Länsstyrelsen ansåg att ett villkor borde f re- riärerna skulle utformas. skrivas med inneb rden att verskottsvatten skulle avledas till tätad uppsamlings-, utjäm- • Länsstyrelsen f reslog en variant av ett stan- nings- och sedimentationsbassäng och därefter dardvillkor f r kemikaliehantering. Kommu- via en reningsanläggning till en utjämningsbas- nen godtog länsstyrelsens f rslag men f resprå- säng med provtagningsbassäng. Vidare ansåg kade en något ändrad lydelse. länsstyrelsen att f rslag till detaljutformning av • Länsstyrelsen f reslog ett villkor med inneb r- behandlingsanläggningen skulle godkännas av den att ett aktuellt kontrollprogram f r sane- tillsynsmyndigheten innan efterbehandlingsar- ringsarbetet och uppf ljande kontroll efter betet påb rjades samt att tillsynsmyndigheten sanering skulle redovisas till tillsynsmyndighe- skulle bemyndigas att meddela ytterligare f re- ten minst två månader f re arbetenas igångsät- skrifter i fråga om behandling av verskottsvat- tande. Kommunen f reslog att villkoret skulle ten. Kommunen godtog i princip f rsta ledet begränsas till att avse själva utf randet av efter- i länsstyrelsens villkorsf rslag. Däremot kunde behandlingen. kommunen inte godta det andra ledet i läns- • Länsstyrelsen f reslog ett villkor med inneb r- styrelsens f rslag (tillsynsmyndighetens god- den att en sakkunnig och oberoende milj kon- kännande av detaljutformning av behandlings- trollant skulle ansvara f r att vervaka att sane-
33 ringen utf rs och kontrolleras i enlighet med Kommunens bem tande gavs in den 17 september gällande handlingar och beslut. Kommunen 2004. Den 22 september h lls huvudf rhandling i motsatte sig länsstyrelsens f rslag och menade målet. Efter huvudf rhandlingen, den 27 oktober att det saknades ett behov av en utomstående 2004, f relade Milj domstolen kommunen att in- kontrollant. komma med ytterligare kompletteringar i fråga om • Länsstyrelsen f reslog ett villkor med inneb rd dels den slutliga efterbehandlingsstrategin, dels att tillsynsmyndigheten skulle informeras minst vilka sluttäckningar och horisontella barriärer som två veckor innan arbeten påb rjades och där- var milj mässigt motiverade som långsiktigt och efter kontinuerligt underrättas om arbetets beständigt skydd mot omgivningsexponering av f - fortskridande. Kommunen motsatte sig läns- rekommande f roreningar. styrelsens f rslag men åtog sig att hålla tillsyns- myndigheten informerad om efterbehandling- Kommunen redovisade efterfrågade komplette- ens fortskridande. ringar den 2 mars 2005 samt återkallade samtidigt yrkandet om uppgrävning av sediment och justera- • Länsstyrelsen f reslog ett villkor med inneb r- de yrkandet om uppgrävning av f rorenade massor den att kommunen senast två månader efter av- till att avse totalt 70 000 ton. slutad sanering till tillsynsmyndigheten skulle
redovisa hur efterbehandlingen utfallit. Kom- F r att besvara frågan om efterbehandlingsstrategi munen motsatte sig inte att redovisa de uppgif- tidigarelade kommunen vissa av de unders kning- ter länsstyrelsen efterfrågade, men ifrågasatte ar och analyser som krävdes f r ett slutligt ställ- behovet av ett villkor. ningstagande i fråga om efterbehandlingsstrategi. • Länsstyrelsen f reslog ett villkor med inneb r- Kommunen fokuserade analysen på de inom EKA- den att åtgärder skulle vidtas om st rande lukt området rådande biogeokemiska och hydrologiska f r omgivningen uppkommer. Kommunen f rutsättningarna och dessas påverkan på risken godtog länsstyrelsens f rslag. f r spridning av kvicksilver och dioxin. Analysen • Länsstyrelsen f reslog ett villkor med inne- visade sammanfattningsvis f ljande. b rden att transporter till och från samt inom anläggningen skulle ske på lämpligt sätt från Genom att kraftigt reducera källtermen minskas hälso- och milj synpunkt. Kommunen ansåg risken f r framtida spridning av f roreningar. att länsstyrelsens f rslag var oklart och motsatte sig bifall till yrkandet. Utläckaget av kvicksilver och dioxin från EKA-om- • Länsstyrelsen f reslog ett villkor med inneb r- rådet var vid unders kningstillfället litet. Risk f r den att allmänheten skulle f rhindras tillträde st rre utläckage f relåg vid erosion av strandnära till saneringsområdet i erforderlig omfattning. områden. H gkontaminerade strandnära områ- Kommunen godtog länsstyrelsens f rslag. den måste därf r saneras så att källtermen i dessa • Bengtsfors Kraft och Industri AB och Bengts- områden i allt väsentligt avlägsnas. fors Trä AB (nedan BKI) befarade att ans kt vattenverksamhet kunde komma att påverka Risk f r metylering av kvarlämnade kvicksilverf ro- kraftverkskanalens avb rdningsf rmåga ne- reningar ansågs kunna uppkomma vid ändrade f r- gativt och ansåg att kommunen borde åläggas hållanden inom EKA-området. Denna risk ansågs att klarg ra hur sådana negativa effekter skulle kunna reduceras genom att minska vattenf det ge- kompenseras. Kommunen angav att f rhand- nom kontaminerade massor och genom att skapa lingar inletts i denna fråga och att kommunen f rhållanden som bidrar till att hålla grundvatteny- vid behov skulle erbjuda ersättning vid huvud- tan så konstant som m jligt. Effektiviteten hos tä- f rhandlingen. tande och vattenavledande åtgärder borde anpas- sas så att de biogeokemiska f rhållandena kunde • BKI angav att det i området f r den planerade bibehållas eller f rbättras i f rhållande till dagens vertikala barriären fanns ett gammalt vattenin- situation. tag och elkablar och att det därf r var viktigt att utf ra markunders kningar f r att f rhindra Mot denna bakgrund redovisade kommunen f l- att området versvämmas under arbetets utf - jande huvuddrag i efterbehandlingsstrategin: rande. Kommunen delade BKI:s uppfattning och anf rde att markunders kningar hade på- a) De mest kvicksilverf rorenade massorna av- b rjats. lägsnas från EKA-området. I enlighet med vad • BKI ansåg att arbetstiden borde f rkortas och Naturvårdsverkets krävt skulle minst 90 % av tiden f r anmälan av of rutsedd skada f rläng- källtermen avlägsnas. as. Kommunens motsatte sig yrkandet.
34 b) Vattentillf rseln till EKA-området skulle mins- Tillståndets omfattning kas genom tätande och vattenavledande åtgär- der. Genom dom 2005-07-04, mål M 3015-04, lämnade c) Partikeltransport från EKA-området skulle dåvarande Milj domstolen vid Vänersborgs tings- motverkas med ett flter på EKA-områdets rätt Bengtsfors kommun (kommunen) tillstånd nedstr mssida. Filtret skulle f rses med ett enligt milj balken att i samband med efterbehand- utanpåliggande erosionsskydd. lingsåtgärder på fastigheterna Bengtsfors 4:49, d) Direktexponering av f roreningar mot män- 4:50, EKA 1 och 2 samt M belsnickaren 2 och 3; niskor och omgivande milj skulle motverkas genom utskiftning av ytliga f rorenade massor. 1. gräva upp h gst 70 000 ton f rorenade massor inom EKA-området; F r att uppnå ovanstående redovisades fyra olika 2. gräva upp ytterligare h gst 20 000 ton f rore- åtgärdsalternativ som ansågs vara likvärdiga. nade jordmassor utmed EKA-områdets gräns mot kraftverkskanalen i norr och Bengtsbro- Frågan om de horisontella barriärerna besvarades h ljen i väster samt anlägga erosionsskydd i de med tekniska uppgifter om barriärernas beskaffen- utgrävda områdena; het inom olika delområden. 3. riva den f rorenade cellhallsbyggnaden; 4. tillfälligt lagra och genom sortering och tvätt- Milj domstolen skickade kommunens komplet- ning behandla de uppgrävda massor m.m. och tering på ytterligare en kompletteringsrunda och det rivningsmaterial som avses ovan samt vrigt kommunen besvarade inkomna f rfrågningar rivningsmaterial; om kompletteringar den 12 april 2005. Komplet- 5. till Bengtsbroh ljen efter behandling släppa teringarna kungjordes av Milj domstolen som ut vatten från tvättning av massor liksom annat också kallade till ytterligare en huvudf rhandling f rorenat verskottsvatten som uppkommer till i målet. Efter viss ytterligare skriftväxling och hu- f ljd av entreprenadarbetena; vudf rhandling var parterna väsentligen ense om 6. i sj n Bengtsbroh ljen, utmed den syd stra tillståndets utformning, bl.a. reducerades de fyra stranden av kraftverkskanalen i sj ns norra del åtgärdsalternativen till tre, ett villkor beträffande samt längs EKA-området i sj ns stra del, ut- målsättningen med efterbehandlingen f reslogs f ra en ca 500 meter lång vertikal barriär till och vissa yrkanden justerandes på sätt som framgår skydd mot spridning av f roreningar från EKA- av avsnitt 2 ovan. området samt slutligen 7. leda bort grundvatten från och i anslutning till 4.10.5 Milj domstolens dom EKA-området till en mängd av h gst 60 000 m3 i medeltal per år och utf rande av anläggning- Efter en andra huvudf rhandling den 13 april 2005 ar f r detta. meddelade Milj domstolen dom den 4 juli 2005. 8. Tillståndet f renades med 23 slutliga villkor Milj domstolen bif ll samtliga yrkanden i ans kan. som sammanfattningsvis ställde f ljande krav Villkor f reskrevs huvudsakligen i enlighet med på de efterbehandlingsarbeten som skulle ut- vad parterna enats om under processens gång. Do- f ras: men verklagades inte och vann således laga kraft. 9. Arbetena skulle utf ras huvudsakligen enligt ans kan. 10. Efterbehandlingsåtgärderna skulle dimensio- neras utifrån målsättningen att reducera minst 90 procent av kvicksilverf roreningarna inom EKA-området. 11. Äldre byggnader inom EKA-området skulle do- kumenteras. 12. Slutlig utformning av barriärer till skydd mot f roreningsspridning (horisontella och verti- kala) skulle ske i samråd med länsstyrelsen. 13. Rivning av cellhallsbyggnaden skulle ske i ett f r ändamålet uppf rt tält med flter-f rsedda frånluftskanaler varvid utsläppet av gasformigt kvicksilver och damm från frånluftskanalerna som riktvärde och veckomedelvärde inte fck Figur 4.4: Provfske på Bengtsbroh ljen 2003 verskrida 0,03 mg respektive 5 mg per normal-
35 kubikmeter luft. Vid rivning skulle undertryck f rvaringskärl. Lagringen skulle vara skyddad säkerställas. mot påk rning. Användning av kemikalier som 14. Effektiva motåtgärder skulle vidtas vid st rande tillsats vid tvättning av jordmassor fck ske efter lukt. tillsynsmyndighetens godkännande. 15. Hantering och f rvaring av jordmassor, sedi- 26. Ett kontrollprogram skulle upprättas. ment och rivningsavfall skulle ske så att sprid- 27. Okontrollerat tillträde till saneringsområdet ning av f roreningar och damm till omgivning- skulle f rhindras. en minimerades. 28. Efter arbetenas slutf rande skulle Sj fartsver- 16. Mängden verskottsvatten skulle minimeras. ket underrättas om eventuella behov av att rätta 17. Överskottsvatten skulle avledas till en tätad sj kort och nautiska publikationer. bassäng f r sedimentering och därefter till en 29. Arbetena skulle vara utf rda inom tio (10) år annan bassäng f r provtagning. Om provtag- från det att domen vunnit laga kraft i tillstånds- ningen visade på ett behov av ytterligare rening delen. skulle sådan ske i samråd med tillsynsmyndig- 30. Anspråk i anledning av of rutsedd skada orsa- heten. kad av vattenverksamhet får framställas inom 18. Utsläpp av verskottsvatten fck inte verskrida fem (5) år från arbetstidens utgång. f ljande riktvärden: 31. Peglar skulle installeras i kraftverksdammen, i kraftverkskanalens utlopp omedelbart ned- o Perkloretylen 1 mg/l str ms kraftverket samt i Bengtsbroh ljen f r o Dioxin 0,1 ng I-TEQ/l bed mning av fallf rlust i kraftverkskanalen i o Kvicksilver 0,001 mg/l samband med arbeten i denna. o Kadmium 0,005 mg/l o Bly 0,01 mg/l 4.10.6 Viktiga erfarenheter från o Zink 0,3 mg/l tillståndspr vningen o Koppar 0,01 mg/l o Suspension 20 mg/l Utifrån tillståndspr vning av ett fertal statligt f- o pH mellan 6 och 9 nansierade efterbehandlingsprojekt kan numera vissa generella slutsatser dras. 19. Processvatten från tvättning av jord- och riv- ningsmassor skulle samlas upp i slutet system I det s.k. Svartsj projektet (muddring av kvicksil- och behandlas enligt tillsynsmyndighetens an- verf rorenade sediment) påverkades utformning- visningar. en av tillståndsans kan av huvudmannens beslut 20. Regler om skyddsåtgärder vid lagring av olika att genomf ra projektet som en totalentreprenad. typer av f rorenade massor och rivningsmate- F r detta ändamål var det n dvändigt att bibehålla rial f reskrevs. ett stort mått av fexibilitet f r genomf randefa- 21. Tvättningsanläggningar f r jord- och rivnings- sen. Tekniska beskrivningar av verksamheten och massor skulle placeras under nederb rdsskydd dess skyddsåtgärder fck därf r i ans kningsmålet eller på en tät yta från vilken dagvatten kunde en underordnad betydelse i f rhållande till mil- samlas upp f r behandling. j frågorna. F r såväl tillståndspr vning som upp- 22. Transport av f rorenade massor skulle ske i handling utarbetade huvudmannen genomtänkta täckta fordon arbetsområdet skulle upp i en funktionskrav. Utgångspunkten f r arbetet var re- ”smutsig” och en ”ren” del varvid maskiner och cipientens h ga skyddsvärde och dess känslighet fordon inte fck passera mellan delarna utan f - (bl.a. beroende på f rekomst av fodpärlmusslor). regående reng ring av däck. Milj balken f rutsätter vid tillståndspr vning att 23. Hälso- och milj st rningar från transporter man utgår ifrån den planerade verksamhetens lo- skulle minskas i skälig utsträckning. kalisering och tekniska f rutsättningar. Därefter 24. Buller skulle i huvudsak begränsas enligt Na- pr vas om verksamheten är tillåtlig och vilka f r- turvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) siktighetsmått och skyddsåtgärder som fordras f r om buller från byggplatser. denna. Tillämpningen av milj lagstiftningen har 25. Kemiska produkter och avfall skulle hanteras under årens lopp utvecklats från villkor och f re- på sådant sätt att risken f r f rorening av mark skrifter om olika tekniska skyddsåtgärder till att och vatten minimeras. Lagring av kemikalier handla om en bed mning av vilka funktionskrav fck endast f rekomma på nederb rdsskyd- (ofta utsläppskrav) som ska uppfyllas av verksamhe- dad, invallad och tät yta. Invallningen skulle ten. Utgångspunkten är dock alltjämt (oftast) viss inrymma det st rsta f rvaringskärlets volym teknik och dess funktion. Att kraven sedan uttrycks samt 10 % av den samlade volymen av vriga som en funktion snarare än en viss teknik beror på
36 att pr vningsmyndigheten anser det vara lämpligt diskussioner svårt att fullt ut beakta alla osäkerhe- att verksamhetsut varen och tillsynsmyndigheten ter på ett tillräckligt sätt, vilket kan få till f ljd att ges frihet att tillämpa annan teknik om detta se- tillståndet blir on digt begränsande. Detta kan i sin nare skulle visa sig vara m jligt. Funktionskrav kan tur medf ra att entreprenaden f r genomf rande dock också utformas utifrån vilken milj påverkan av projektet blir dyrare än vad den skulle ha varit som kan anses godtagbar i den aktuella situatio- om entrepren ren hade getts en st rre frihet. Det nen. Så skedde i Svartsj projektet och strategin var ska emellertid åter understrykas att en sådan frihet där framgångsrik. endast kan ges om milj - och hälsoskyddsfunktio- nen kan garanteras genom generella – men inte En annan strategi tillämpades i EKA-projektet ef- allmänt hållna – krav. (Huruvida tillståndet faktiskt tersom det där var svårt att defniera annat än täm- har varit begränsande f r genomf rande av EKA- ligen allmänt hållna milj krav, utifrån vilka det var projektet är inte känt f r oss.) svårt att dimensionera funktioner f r arbetstiden. Målet sattes slutligen så att milj påverkan från det Sammantaget kan konstateras att den valda stra- f rorenade området inte skulle ka under efterbe- tegin f r milj pr vningen i EKA-projektet kan ha handlingens genomf rande samt att milj påver- medf rt en viss tidsutdräkt och något f r detalje- kan efter åtgärdernas genomf rande skulle minska rade tekniska krav i tillståndet. Samtidigt var det på avsevärt. I syfte att visa att så skulle kunna ske re- grund av aktuella åtgärders karaktär inte m jligt att dovisades efter hand ett relativt detaljerat tekniskt utf ra pr vningen på något annat sätt. underlag i ans kningshandlingarna. Detta med- f rde att remissmyndigheternas och Milj domsto- Kommunens ans kan omfattade samtliga åtgär- lens synpunkter på ans kan blev mer detaljerade der i projektet – även de som formellt sett inte än i Svartsj projektet, vilket också medf rde en viss var tillståndspliktiga, t.ex. uppgrävning av f rore- tidsutdräkt och jämf relsevis detaljerade krav i till- nade massor och återfyllnad m.m. Den viktigaste ståndsvillkoren. Hur detta gick till framgår av be- erfarenheten av milj pr vningen av EKA-projektet skrivningen av tillståndsprocessen i avsnitt 3 ovan. kan således vara att det inte alltid är lämpligt att ans ka om tillstånd till åtgärder som inte är till- Samtidigt belystes de milj tekniska aspekterna på ståndspliktiga. Anledningen till att åtgärder, som ett mer ingående sätt i EKA-projektet än i Svartsj - uppgrävning av f rorenade massor, inte är till- projektet, vilket var betydelsefullt f r den slutliga ståndspliktiga är att deras milj påverkan anses vara utformningen av efterbehandlingsåtgärderna. Mil- jämf relsevis begränsad. Det kan i sin tur innebära j domstolens slutliga omd me var att det fck anses att det är svårt att i kvantitativa termer ange hur vara ”uppenbart att ans kt saneringsverksamhet är mycket åtgärderna kan tillåtas påverka milj n och tillåtlig”. Av domskälen framgår att domstolen an- människors hälsa, vilket i de allra festa fall riske- såg att efterbehandlingen var genomtänkt och am- rar att leda till diskussioner om hur skyddsåtgärder biti s. och f rsikthetsmått ska vidtas rent tekniskt. I en till- ståndspr vning måste sådana diskussioner mynna I efterf ljande saneringsprojekt har ambitionen att ut i ställningstagande från pr vningsmyndighetens så långt m jligt tillämpa den metod som användes sida. Inom ramen f r tillsynen enligt milj balken i Svartsj projektet och detta har ofta varit fram- kan osäkerheter hanteras successivt och på ett mer gångsrikt. Det framstår emellertid som osannolikt fexibelt och praktiskt sätt än vid en tillståndspr v- att det hade varit m jligt att beskriva EKA-projek- ning. tets genomf rande med funktionskrav på det sätt som gjordes i Svartsj projektet. Inom EKA-pro- Om ett efterbehandlingsprojekt innehåller både jektet fanns en ambition att uttrycka sig så i de ur- tillståndspliktiga och icke tillståndspliktiga åtgär- sprungliga ans kningshandlingarna. Denna ambi- der kan således vervägas att begränsa tillstånds- tion resulterade emellertid i att ans kan delvis blev ans kan till att avse endast tillståndspliktiga delar. alltf r allmänt hållen. Detta, i kombination med en Det b r emellertid noteras att en sådan avgräns- redovisning av vissa tekniska krav, kan ha skapat en ning kan g ra det svårt f r pr vningsmyndigheten viss oklarhet kring hur efterbehandlingen skulle att f rstå projektet i dess helhet, vilket kan f rsvåra genomf ras. Med hänsyn till åtgärdernas karaktär pr vningen. Det ska också beaktas att m jligheten kom de kompletterande uppgifter som småningom att vidta åtgärder som inte pr vas i tillståndsären- redovisades att bli tämligen tekniska till sin natur, det inte skyddas av tillståndets rättskraft. Beslut om vilket skapade underlag f r ingående tekniska dis- vad tillståndsans kan ska omfattas b r därf r fattas kussioner såväl i inlagor som under huvudf rhand- utifrån f rutsättningarna i det enskilda fallet, var- lingstillfällena. Erfarenhetsmässigt är det i sådana vid m jligheten att beskriva efterbehandlingens ef- fekter med funktionskrav särskilt b r beaktas.
37 4.11 Upphandling av B: Skyddsspont entreprenader Milj domstolens dom angav bland annat att Entreprenadupphandlingen inleddes med att ut- skyddsspont skulle installeras innan efterbehand- arbeta f rfrågningsunderlag f r samtliga ingående lingsåtgärderna påb rjades då den utgjorde en entreprenader; skyddsåtgärd. Anläggande av sponten var därf r av sådan vikt att den beh vde komma på plats snarast m jligt. Upphandlingen annonserades 2005-09-13 • Entreprenad 0: Etablering/avetablering av be- och genomf rdes som en f renklad upphandling ställarens byggplatskontor, båtbrygga och riv- enligt 6 kap LOU. Beställaren beslutade att anta ning av rena byggnader m.m. Vägverket Produktions anbud. • Entreprenad A: Rivning av f rorenade byggna- der. C: Avskärande dränering • Entreprenad B: Utf rande av tätspont. • Entreprenad C: Avskärande dränering mot Upphandlingen annonserades 2005-10-07 och ge- kraftverkskanalen. nomf rdes som en f renklad upphandling enligt 6 kap LOU. Beställaren beslutade att anta Steneby • Entreprenad D: Åtgärdsentreprenader. Schakt AB:s anbud. • Entreprenad E: Omhändertagande av f rore- nat byggnadsmaterial och f rorenade jordmas- D: Åtgärdsentreprenad sor. Upphandlingen publicerades i TED/ Europeiska Arbetet med entreprenadupphandling l pte paral- Gemenskapernas Offciella Tidning den 1 februari lellt med milj pr vningen. 2006 som ppen upphandling enligt 3 kap lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU). An- 0: Anläggande av tillfällig brygga, ombyggnad av bud skulle lämnas till Bengtsfors kommun senast båthus m.m. den 1 maj 2006. Intresset från entrepren rer un- der anbudstiden var relativt stort. Vid anbudstidens Upphandlingen annonserades under våren 2005 utgång hade fyra anbud inkommit till kommunen. och avslutades i maj samma år. Peab i Sverige AB De f retag som lämnade anbud var Skanska Sve- (lokalkontoret i Bengtsfors) vann upphandlingen. rige AB, NCC Construction Sverige AB, DEC NV och Peab Sverige AB. Vid granskning och utvärde- 0: Rivning av rena byggnader ring av anbuden framkom relativt snart att samtliga anbud var ofullständiga och krävde mer eller min- Visning av området annonserades 2005-01-14 i syfte dre omfattande kompletteringar och f rtydligan- att unders ka intresset lokalt f r demontering och den. Ingen anbudsgivare svarade dock mot f rfråg- bortforsling av rena byggnader. ningsunderlagets krav på vattenrening. Bengtsfors kommun beslutade att vergå till f rhandlad upp- A: Rivning av f rorenade byggnader (cellhallen) handling i syfte att alla anbudsgivare skulle få m j- lighet att lämna kompletteringar så att anbuden Upphandlingen annonserades 2005-04-05 som en svarade upp mot de krav som angavs i f rfrågnings- ppen upphandling enligt 3 kap LOU. Anbudsti- underlaget. En mycket viktig upphandlingsprincip den gick ut den 15 juni 2005. Vid anbudstidens ut- som f ljdes strikt vid f rhandlingarna var att inte gång hade inga anbud inkommit. frångå f rutsättningarna i f rfrågningsunderlaget. F rhandlingen avsåg samtliga koder i mängdbe- Mot bakgrund av detta beslutades att upphandling- skrivningen med klarg rande av arbetsmoment, en skulle vergå till f rhandlad upphandling enligt priser, tider f r entreprenadarbetenas genomf r- 3 kap 17 § andra punkten LOU. Den upphandlade ande och vattenreningsmetod. F rhandlingen parten är då i princip fri att vända sig till vilken en- h lls en arbetsdag f r respektive anbudsgivare. trepren r man vill. F rhandlingar inleddes därf r F rhandlingsprotokoll upprättades f r var och en med PEAB Bengtsfors. PEAB vann kontraktet med som skrevs under av projektets projektledare och ett kostnadseffektivt anbud och f rtroende f r att leverant rernas ombud. Kommunen fattade efter kunna genomf ra entreprenaden. f rhandlingarna tilldelningsbeslut i slutet av sep- tember 2006. Ingen av leverant rerna verklagade upphandlingen hos länsrätten. DEC NV anbud an- togs och kontrakt skrevs den 27 september 2006 i Bengtsfors kommun.
38 Figur 4.5: Kraftverkskanalen vid h gvatten, januari 2005
E: Omhändertagande av f rorenat cellhallen. Efter att sanerings- och rivningsarbetet byggnadsmaterial och f rorenade jordmassor avslutades i november 2006 rengjordes tältet nog- grant varefter det slutligen demonterades under Upphandlingen annonserades 2004-06-26 och av- april 2007. slutades i april 2005. Flera bolag lämnade anbud. Sakab AB vann upphandlingen med bästa anbud Marksaneringsarbetet utf rdes av DEC NV och på- både avseende kostnader och genomf rande. b rjades i juni 2007. F r marken under cellhalls- byggnaden genomf rdes schaktning ned till lägsta 4.12 Sammanfattning av grundvattenyta. På den starkt f rorenade EKA-ud- efterbehandlingsåtgärderna den schaktades till ca 2 meter under lägsta grund- vattenytan, vilket innebar en utgrävning av totalt ca Här f ljer en kort sammanfattning av efterbehand- 6 meter från den ursprungliga marknivån. Inom v- lingsentreprenaden. Se kapitel 7 f r en utf rlig be- riga områden grävdes ut till olika nivåer beroende skrivning. på f roreningarnas utbredning. Identiferade ”hot spots” med extra h ga halter f roreningar schakta- Rivningen av byggnader på EKA området som klas- des bort i sin helhet. sifcerats som rena påb rjades i februari 2005. De rena byggnaderna såldes, demonterades och kun- Grundvattenavskärande dränering anlades i två de på så sätt återanvändas. De f rsta byggnaderna etapper. En dränering anlades ut mot kraftverkska- var rivna i mitten av mars 2005. Därefter var det nalen och den andra med utlopp i Bengtsbroh l- uppehåll till april året där på , då PEAB AB rev de jen. återstående ”rena” byggnaderna och etablerade in- f r sanering och rivning av de f rorenade byggna- I oktober 2007 ca 4 månader efter entreprenad- derna. PEAB genomf rde även ombyggnad av be- start upptäcktes stora mängder metalliskt kvicksil- fntlig sj bod till kontor, nybyggnad av toalett, ett ver i schaktmassor i marken intill den rivna cell- f rråd, samt en tillfällig brygga f r passagerartrafk. hallsbyggnaden. Man valde att fortgå med f rsiktig Därefter installerade Vägverket Produktion AB un- schaktning med granskning av schaktmassorna f r der april till juli 2006 en tillfällig skyddsspont längs f rdelning till olika omhändertaganden och Sakab med EKA-områdets strandlinje. Syftet med spon- upphandlades f r att leda arbete med sanering av ten var att hindra f rorenade jordmassor från att metalliskt kvicksilver. spridas till Bengtsbroh ljen under de kommande schaktningsarbetena. Delar av skyddssponten har Efter att schaktningsarbetet avslutats i september lämnats kvar som en ytterligare permanent skydds- 2008 återfylldes området upp till den planerade åtgärd. terrasseringsnivån. Därpå anlades en bentonitmat- ta på ett skyddsskikt av stenmj l och till sist ett halvt Under maj 2006 reste PEAB AB det tält som skulle meter mäktigt dräneringslager. täcka de kontaminerade byggnaderna under riv- Totalt levererades under projektets gång ca 46 700 ningsarbetet. I slutet på augusti samma år inleddes ton f rorenat material till Sakab inom ramen f r rivningen och saneringen av den svårt f rorenade efterbehandlingen.
39 Erfarenheter från fältunders kningar och utredningar
Figur 5.1: Utrustning f r provtagning av vatten.
5.1 Hydrologi och sedimentologi 5.2 Geoteknik , geologi och geohydrologi
Per Bj ringer, Studsvik RadWaste AB Elke Myrhede & Jan Sundberg Geo Innova AB
5.1.1 Utvärdering och slutsatser 5.2.1 Erfarenheter
Inom få andra projekt har problemställningar och F r att nå en effektivitet i arbetet är det viktigt att m jligheter genomlysts och samordnats på samma alla som är med i projektet och påverkas av det sätt som inom EKA-projektet. Den ppna organi- till exempel markägare är inf rstådda med arbe- sationen har sannolikt starkt bidragit till detta. tenas omfattning, syfte och påverkan på annan F rbrukad tid f r respektive aktivitet (planering, verksamhet i området. Det är även mycket viktigt m ten/samordning, utredning, rapportskrivning att markägarna är inf rstådda med de intrång en samt vrigt) visar att nära 20 % av f rbrukad tid unders kning kan ha på befntlig verksamhet. Ett lagts på m ten och samordning. Den valda meto- markägaravtal b r vara undertecknat innan under- diken har resulterat i att projektgruppen upplever s kningen sätts igång. Att verenskommelser med resultaten till stora delar som ”gemensamma”. ber rd markägare inte var klart f rsenade projek- tet och f rsvårade genomf randet.
40 Viktiga erfarenheter: och i skogsmark men kunskaperna om hur kvick- silverkemin påverkas av en industrimark som den • De utredningar som genomf rts har tillf rt ny på EKA-området är begränsad. De antaganden som kunskap som inte fanns tidigare gällande bland gjordes under delar av projektet bygger framf rallt annat f roreningarnas utbredning och mäng- på erfarenheter och forskning om kvicksilverkemi der, geologi, hydrogeologi och spridning av i sediment. f rorening. • Värdefulla erfarenheter har erhållits avseende provtagning av kvicksilver i vatten och dioxin i vatten. • Åtgärderna var inte bestämda innan åtgärds- f rberedande unders kningar påb rjades. Åt- gärdsunders kningarna fck utf ras samtidigt som åtgärdsalternativen utreddes. • F rutsättningarna ändrades efter att åtgärds- f rslagen och riskbed mningen presenterades. Finansiären ställde krav på att 90 procent av kvicksilverf roreningen skulle avlägsnas från området. Hade projektet haft de f rutsättning- arna från b rjan hade unders kningarna utfor- mats annorlunda och fokus hade t.ex. istället f r avgränsning av ”hot spots”, varit på bestäm- ningar av f roreningsmängder. Det innebär att projektet haft bättre data som underlag f r beräkning av hur stora mängder som måste av- lägsnas från området. • Avtal med fastighetsägare var inte klart när ar- betena skulle starta vilket f rdr jde starten. • Tillgängligheten till EKA-fastigheten var myck- et begränsad under unders kningstiden. Be- gränsningarna var omfattande i både tid och m jlighet att fritt välja plats f r installation av mätutrustning och provtagning. • Konsekvenserna av att tillgängligheten var starkt begränsad innebar att hela projektet f r- senades och att tidspressen kade ytterligare. Figur 5.2: Markradarunders kning. Vissa kvalitetsf rsämringar inträffar då tillgäng- ligheten till området styrde provpunkters pla- cering. 5.3 Byggnads- och industriteknik • F rseningarna innebar att fältunders kning- arna fck utf ras under besvärliga vinterf rhål- Mats Torring & Anders Bank, Golder Associates AB landen som innebar att vi inte kunde erhålla alla data som var tänkta att samlas in. 5.3.1 Erfarenheter • Huvuddelen av unders kningarna fck genom- Dialogen med fastighetsägaren och kommunen om f ras i kyla vilket innebär kostnads kningar hur byggnader skulle kunna användas i framtiden jämf rt med arbeten under mer gynnsamma var konstruktiv, även om åsikterna varierade mel- f rhållanden. lan parterna. Eventuell ombyggnad av den kraftigt
f rorenade cellhallen till annan användning (som Kunskapen om kvicksilver i mark och provtagning exempelvis bowlinghall) framkom som ett nske- av kvicksilver i grundvatten har kat under pro- mål från kommunen men m jligheten f rkastades jektet. Dock har det också visat på stora kunskaps- när det stod klart vilka halter av f roreningar som luckor avseende kvicksilvers kemi i mark och då fanns i byggnaden, (samt framf rallt vad som be- industrimark med heterogen fyllning. Det pågår d mdes fnnas under byggnaden). en hel del forskning om kvicksilverkemi i sediment
41 Det var bra att det upprättades en central hälso- hade information) om historiken kring EKA. Det och säkerhetsinstruktion f r provtagning. Framf - informella ”Öppet hus” som arrangerades gjorde rallt gav den en bra och snabb versikt ver risker det m jligt att få kontakt med personer med bety- när externa f retag anlitades f r speciella uppdrag. delsefull kunskap som kanske annars inte vågat ta Inf r projektering var det bra att provtagning/ kontakt. provsanering genomf rdes av entrepren r med samma typ av utrustning som var tilltänkt att använ- Gamla årsb cker var en mycket bra informations- das vid framtida sanerings- eller rivningsarbeten. källa. Detta medf r att det fnns st d f r att projekterad åtgärd kommer fungera. Bes k på Riksarkivet gav vissa pusselbitar till histo- riken, bl.a. underlag f r att via importdata f r Sve- En konstruktiv diskussion f rdes med brandmyn- rige och bokf rt kvicksilvervärde vid fytt kunna ge- digheter bl.a. med frågeställningarna: Vad händer nomf ra kvalifcerade gissningar av vilka mängder om det b rjar brinna? Skall det släckas med vatten kvicksilver som hanterats på platsen. då? Denna typ av frågor borde ha funnits svar på även med tidigare kända kunskaper om f rore- 5.3.2 Avvikelser och st rningar ningar. Det är dock en knivig fråga och innebär en balansgång. Släckvatten skulle innebära utlakning Det tog mycket lång tid att få rapport från prov- av kvicksilver till sj inklusive bortspolning av det tagning av byggnadsmaterial, vilket gjorde att pre- som ligger under golv. Att låta det brinna skulle liminär delgivning av slutsatser fck delges ver ett innebära att kvicksilver skulle spridas med luft ver halvår innan redovisning av provtagningsresultat ett stort område. Det var ett bra samspel med repre- f relåg f r att inte tidplanen f r projektet skulle sentanter f r Tjänst A som var sammanhållande f r påverkas. När fera parter ingår i ett projekt är det riskbed mningen. Det b r observeras att det f.n. av st rsta vikt att lämna ifrån sig information i tid. inte fnns några svenska eller internationella rikt- Även ifall man vet vad det i stora drag kommer att eller gränsvärden f r f roreningshalter i byggnads- stå i en annan konsults rapport, så kan inte rap- material. porter (som beror av andra rapporter) färdigstäl- las eftersom ansvaret f r den rapporten h r hos en Det var en god idé att tidigt och kontinuerligt dist- annan konsult och att innehållet kan komma att ribuera utkast med den historiska information som ändras. fanns tillgänglig till vriga i projektgruppen. His- torisk information var av betydelse f r all provtag- Att projektgruppen inledningsvis inte hade tillträ- ning (val av provpunkter också i mark) modelle- de till det aktuella unders kningsområdet f rsvå- ring av vattenstr mning m.m., samt uppskattningar rade arbetsprocessen betydligt. Projektm ten h lls om t.ex. hur mycket kvicksilver och PCE det kan endast ett par hundra meter från unders knings- fnnas i mark och vatten. området. Arbete var tvunget att genomf ras på helger f r att inte st ra trävaruhandeln som hade Det var också en god idé att samla allt material hos verksamhet i de aktuella byggnaderna under dag- Bengtsfors kommun i anslutning till unders k- tid. ningsområdet. Detta gjorde att materialet var till- gängligt f r vriga medverkande i projektet (exem- Uppdelningen i ansvar f r utredning respektive pelvis gamla ritningar och fygbilder). Det faktum provtagning gjorde att steget från iakttagelser till att historisk dokumentation samlats på ett ställe rapportering och konklusion var omständlig. Åt- gjorde det m jligt att bl.a. snabbt identifera foton gärder f r att hantera denna situation var många som kunde bekräfta att fytbryggor funnits i områ- antaganden, snabba ritningsskisser och betydande det när tunnor påträffades vid dykning. fotografering när man väl fck tillträde till lokalen. Det saknades byggnadsritningar och processrit- En konstruktiv dialog f rdes med Länsmuseet och ningar f r de byggnader som uppf rdes under ett nyetablerat EKA museum där representanterna EKA-tiden. Det var därf r svårt att lokalisera exakt var en viktig kunskapskälla samtidigt som de själva var olika processer f rekommit. Flytt av industri- passade på att skaffa information f r historisk do- verksamhet medf r naturligt att saker f rsvinner. kumentation till det kommande museet. Med anledning av att verksamheten på plats avslu- tades på 1920 talet var det också (inte helt oväntat) Annons i dagspress samt inte minst ” ppet hus” bi- svårt att fnna personal som befunnit sig i byggna- drog till att kontakt skapades med personer som derna när de användes under EKA-tiden. Många hade bra information (eller som visste vem som antagande om hur det kunde se ut fck g ras vilka
42 inte kunde bekräftas f rrän efter att provtagning i underlaget till tidigt samråd, där olika alternativ avslutats. analyserats, men inga synpunkter har framf rts från vare sig tillsynsmyndigheten, länsstyrelsen el- 5.4 Projektering ler Naturvårdsverket.
Bo Carlsson, Envipro Milj teknik AB
5.4.1 Erfarenheter
Projektets uppläggning har karaktäriserats av stor ppenhet och diskussion. En icke obetydlig del av arbetethar omfattat granskning, diskussion och f rslag till andra experters tjänster i projektet; ett arbete som varit till stor f rdel inf r fortsatt pro- jektering.
Den i projektet använda databasen med sin stora mängd information (unders kningsresultat, rap- porter mm) har varit ett utmärkt hjälpmedel i ar- betet. Liknande databaser b r inf ras i fera efter- behandlingsprojekt; mycket tid sparas och man får vid varje tidpunkt en god bild av projektets status. Milj pr vningshandlingarna (teknisk beskrivning och MKB) beskriver vad som slutligen tillåts utf ras på området. Dessa handlingar ska efter avkunnad dom omformas i projekteringen till entreprenad- handlingar. Det är en f rdel om milj pr vnings- handlingarna kan upprättas av projekt ren (eller f rprojekt ren), eftersom kopplingen till entre- prenadhandlingarna är uppenbar. Vidare utg r åtgärdsf rslagen i projektrapport I och II, tekniska beskrivningen och MKB samt entreprenadhand- lingarna en ”r d tråd” som kan tas tillvara om pro- jekt ren upprättar eller åtminstone deltar aktivt i nämnda aktiviteter. Även i detta hänseende upplevs uppläggningen av EKA-projektet som lyckad.
5.4.2 Avvikelser och st rningar
Avvikelser och st rningar har främst bestått i f r- seningar av unders kningsresultaten som i sin tur till stor del berott på svårigheter att få tillträde till området. Ett datum f r inlämning av ans kan till milj domstolen var fastställd och f rseningarna innebar att teknisk beskrivning och MKB fck upp- rättas under endast några veckor och dessutom innan projektrapport I och II var färdigställda. Si- tuationen upplevdes som ytterst otillfredsställande. En komplikation i arbetet med efterbehandlingsåt- gärderna, som projektet inte rår ver, är de delvis motsägande direktiven som fnns dels i depone- ringsf rordningen och dels i Naturvårdsverkets po- licy kring hanteringen av kvicksilverhaltigt avfall. Det har inte gått att få klarhet i hur projektet ska hantera frågan, t.ex. om djupf rvaring ska utredas eller inte. Tankarna kring detta fnns utvecklade
43 Utredningsresultat omsätts i teknisk handling
G ran Nilsson, Hifab AB
Figur 6.1: EKA-området i juli 2005.
6.1 Utgångspunkter olika saneringsscenarier. Konstruktionsf rslag f r olika åtgärder såsom slitsmurar, vertäckning med I projekteringsarbetets inledning beslutades att en- tätskikt, vattenavledande åtgärder av området re- treprenaderna skulle indelas i 3 huvuddelar: dovisades.
• Åtgärdsentreprenad rivning H sten 2004 bestämde Naturvårdsverket att sane- ”Cellhallsbyggnaden” ringen av EKA-området inte skulle baseras på risk- • Åtgärdsentreprenad marksanering värderingen utan på att milj målet f r saneringen • Omhändertagandeentreprenad skall vara att ta bort minst 90 % av källtermen. Änd- ringen av milj målen f ranledde en omvärdering I b rjan var f rutsättningarna att begränsa urgräv- av f religgande åtgärdsf rslag samt att kunskapen ningar och bygga skyddsbarriären som exempelvis om totalmängden kvicksilver var bristfällig f r att vertikala slitsmurar runt hel EKA-området. Åtgärds- kunna beräknas på ett bra sätt. f rslagen byggde på den riskvärdering som gjorts. Olika schaktplaner upprättades f r att beskriva F r att kunna utf ra saneringsschaktningen på ett bra sätt och f r att kunna beräkna källtermen Hg
44 krävs en kad kännedom om hur kvicksilvret är klassindelning låg sedan till grund f r utformning- f rdelat ver området. F r planering av sanerings- en av schakt- och f rklassifceringsplaner. schakterna och f r att kunna beräkna när åtgärds- målen uppnåtts utf rdes därf r en f rtätad prov- Nedan visas den tabell som användes vid upphand- tagning. Provtagningen utf rdes i ett rutnät var ling av omhändertagandeentrepren r. Den entre- 10:e meter med skruvprovtagare. Provtagningen pren r som upphandlades var Sakab i Kumla. skulle ske ned tom 0,5 m i naturliga jordlager. Prov- tagningen och analyserna fokuserade på kvicksilver men också en ut kad provtagning f r dioxin. Ana- lyser f r vriga metaller utf rdes också.
F r att effektivisera och minska kostnaderna f r omhändertagande av f rorenade massor planera- des att sikta ut och tvätta material st rre 20 mm. Provsiktningar och tvättningsf rs k utf rdes i full skala. Det grova materialet tvättades rent från fn- partiklar, vilket gjorde materialet återanvändnings- bart. Det konstaterades att en sådan åtgärd var fullt Tabell 6.1: klassindelning f r f rorenade jordmas- genomf rbar och som då också skulle spara mycket sor. F r Hg gäller mg/kg TS och f r dioxin TEQ, pengar både f r lägre omhändertagandekostnader ηg/kg TS. med mindre behov av ink p av återfyllningsmassor. F rorenade jordmassor och rivningsmaterial inde- Klassindelningen f rändrades något efter att me- lades i omhändertagandeklasser i f rsta hand med talliskt kvicksilver påträffats i relativt stor omfatt- avseende på kvicksilver och delvis f r dioxin. Av- ning. Det tillkom då en klass 100 som står f r en sikten var att omhändertagandekostnaden f r de Hg-halt st rre än 10 000 mg/kg. olika klasserna skulle kunna vara variabel. Samma
Figur 6.2: Exempel på en f rklassifceringsplan f r nivån 0,5 – 1,0 m med interpolerade kvicksilverhalter
45 Figur 6.3: Exempel på en schaktplan f r nivån 0,5 – 1,0 m
F rklassifceringsplaner upprättades med ett rut- bereda lysimetrar f r perkolationsf rs k samt att system 5 x 5 m. F rklassifceringen f ljer inte mäta Hg i luft vid schaktning. direkt rutsystemet utan ger mer kurvig bild av f roreningsf rdelningen (se fgur 6.2). En f rklas- Nästa f rberedande åtgärd var att utf ra den sifceringsplan upprättades f r varje 0, 5 nivå ned kompletterande provtagningen. Provtagning med till naturliga jordlager. skruvborr utf rdes i ett utsatt rutnät om 10 x 10 m. All borrning utf rdes genom fyllningen och 0,5 Vid utformningen schaktplaner blir dock varje ruta m ned i naturliga jordlager. Totalt borrades 164 en specifk schaktenhet där varje ruta har en färg punkter och samlingsprover uttogs per 0,5 meter, som representerar omhändertagandeklass (se fgur vilket resulterade i ca 860 prover. Ut ver analyser 6.3). En schaktplan g rs f r varje 0,5 m nivå ned av Hg och dioxin analyserade även vriga metaller. anvisad schaktbottennivå. Varje schaktenhet om Avsikten med unders kningen var att bättre kun- ca 13 ton lastas i en container. Bilar med växelfak na beräkna totalmängden kvicksilver och bättre och släp som kan ta tre fak hämtar containern f r kunna avgränsa områden med h ga eller mycket transport till Sakab i Kumla. h ga halter kvicksilver. Tre borrbandvagnar och en provtagningspersonal per borrbandvagn blev 6.2 F rberedande åtgärder och engagerade under ca två veckor f r att genomf ra temporära skyddsåtgärder unders kningen.
6.2.1 Kompletterande unders kningar Det sista steget av f rberedande unders kningar var att i full skala testa om siktning och tvättning av Den f rsta f reberedande verksamheten var att material st rre 20 mm var ett realistiskt alternativ. gräva ett antal provgropar f r att analysera f ro- Som entrepren r f r f rs ksarbetet anlitades Väst- reningar, jordartsklassifcera fyllningsmaterialet, frakt AB. Vid grävningen av provgroparna togs prov f r analyser och Hg-halten i luft mättes. Schaktmas-
46 sorna siktades utan några problem, det grova ma- terialet tvättades med manuell h gtryckstvätt i en något lutande container med ett avstängningsbart utlopp i lågpunkten. Grus och sten analyserades och befanns rena från f roreningar. Tvättvattnet togs också omhand f r analys som resulterade i mycket låga halter Hg under tillämpbara riktvär- den. Tvättvattnet hade en relativt h g halt suspen- derat material, vilket kan f rväntas vid tvätt av jord- material oavsett sammansättning.
Med utgångspunkt från den kompletterande un- ders kningen kunde totalmängden (källtermen) kvicksilver beräknas till 6,9 ton.
6.2.2 Skyddsspont
En temporär åtgärd var att installera en skydds- spont omgärdande hela EKA-tomten som en sprid- ningsbarriär under schaktning och saneringsarbe- ten. Spontens läge planerades så att inga sediment skulle påverkas under drivningsarbetet. F r att säkra spridningsrisken vid spontdrivningen f re- skrevs en geotextilskärm som tillfällig barriär vid Figur 6.4: Exempel på schaktplan med f rklassifcering drivningsmomenten utmed en sträcka på minst 30 m. Spontens drivningsdjup beräknades f r att till- räcklig stabilitet skulle uppnås. Entrepren ren f r- 6.2.4 Skyddsåtgärder och återställning utsattes i f rfrågningsunderlaget kunna bed ma behovet av eller utf ra f rborrning f r att uppnå Källtermen kvicksilver skulle reduceras med 90 % stipulerat drivningsdjup. vilket innebar att relativt stora schaktmängder skul- le beh va avlägsnas. Totalt beräknades att 60 000 Spontens planerade ( nskade) sträckning lades ton (ca 33 000 m3) fyllningsmassor skulle schaktas, in på ritning. F r udden (område A) skulle en varav ca 35 000 ton skulle transporteras f r slutligt dubbelspont installeras f r att ge ett extra skydd omhändertagande på Sakab. Resterande del skulle vid grävsaneringen. Den inre spontens sträckning tvättas och återf ras. Totalt planerades att ca 2 960 drogs ca 20 m in på land. schaktenheter (rutor 5 x 5 x 0,5 m) skulle schaktas.
F rfrågningsunderlaget upprättades med adminis- Permanenta skyddsåtgärder planerades i form trativa f reskrifter, mängdbeskrivning och teknisk av en flterfyllning utmed hela strandzonen mot beskrivning av f rutsättningarna, bl.a. dimensione- Bengtsbroh ljen, grundvattenavskärande dräne- ring. ring, täckning med tätskikt av EKA-tomten samt geotextil som gräns mot f rorenad fyllning inom 6.2.3 F rklassifcering och schaktplaner området f r Brandts.
Schaktplaner med f rklassifcering upprättades f r 6.2.5 Saneringsåtgärder varje 0,5 m schaktnivå. Schaktplanen var uppdelad i schaktenheter 5 x 5 x 0,5 m. Varje schaktenhet Containeruppställningsplats motsvarade ca en fylld container efter bortsiktning av material st rre än 20 mm. Varje schaktenhet Innan iordningställning av de planerade rena ytor- hade ett ID-nummer som angav rutnummer, nivå na skulle den f rorenade fyllningen schaktas bort veryta under markyta och nivå underyta under och läggas i upplag f r att senare behandlas genom markyta. Se exempel i Figur 6.4 gällande schakt- siktning och tvättning. Området f r containerupp- plan G11A_0_05. Varje schaktenhet var koordinat- ställningsplatsen skulle återfyllas till ursprunglig satt i X, Y och Z, vilket m jliggjorde styrning och nivå och beläggas med asfalt. Vid asfalten ytter- kontroll av schaktningen med GPS. kanter skulle sedan betongsuggor placeras f r att ingen av misstag skulle k ra på fel sida.
47 Saneringsschakt Vattenrening och utjämningsmagasin
Saneringsschakten skulle utf ras efter upprättade M jligheten f r vattenrening var ett krav enligt schaktplan i schaktenheter (rutor) 5 x 5 x 0,5 m milj domen. Utredningar gjordes om vilka typer som var f rklassifcerade enligt klassindelningen av vatten som skulle kunna f rekomma. Resultaten ovan. De slutliga schaktnivåerna bestämdes utifrån sammanställdes och bifogades f rfrågningsunder- att mesta m jliga mängd kvicksilver skulle schaktas laget. Vattenmängden som skulle kunna komma bort. Schakten planerades att i f rsta hand utf ras ifråga beräknades till ca 22 000 m3. Halterna Hg i inom områden med ”hot spots”, vilka var ”stenkis- det vatten som analyserades var relativt låga. F re- tan”, område A (udden) samt grunden f r den riv- komsten av PCE i vattnet, speciellt vid schakterna na cellhallen. Metalliskt Hg hade ännu inte iden- under grundvattennivån vid område A, ansågs vara tiferats i mer än ett prov, taget inom område A. problematisk då man inte hade någon kännedom Någon bed mning om omfattningen kunde därf r om vilka mängder man kunde vänta sig. Om sto- inte g ras, vilket också är orsaken till att hante- ra mängder PCE skulle frig ras hade det kunna ring av metalliskt kvicksilver inte kom med i f r- innebära spridning i luften (stark lukt) till samhäl- frågningsunderlaget. Schakten optimerades med let eller antändning nära schaktområdet om t.ex. utgångspunkt från kravet på att avlägsna minst 90 schaktgropar täcktes. Något som bed mdes vara ett % av källtermen. F r att installera flterkonstruktio- annat problem vid vattenreningen bed mdes var nen skulle stora schaktmängder erfordras trots att en h g halt suspenderat material eller slamhalt då halterna kvicksilver var relativt låga in dessa delar vattnet i stor omfattning skulle komma från schakt- vilket också då skulle få mindre betydelse f r bort- ning under grundvattnet. tagande av källtermen Hg. F r att ge m jlighet till uppsamling av vatten och Siktning och tvättning en buffert f r utsläpp planerades två stycken maga- sin. Ett utjämningsmagasin f r lagring av ca 2 000 Siktning och tvättning av material >20 mm f re- m3 vatten samt ett kontrollmagasin f r ca 1 000 skrevs i handlingarna då stora f rdelar f relåg med m3 vatten. Magasinen skulle byggas på plan mark, att kunna återanvända schaktat material och mini- vilket krävde byggnation av kantvallar och tätning mera mängden f rorenade massor f r omhänder- med ett syntetiskt geomembran av LLDPE 1,5 mm. tagande. Fyllningen som skulle siktas beskrevs som en blandkorning jordart typ sandig morän. Utifrån 6.2.6 Permanenta skyddsåtgärder och den uppgiften f rutsattes anbudsgivare f rstå vilka återställning konsekvenserna skulle bli vid t.ex. omhändertagan- det av slamhaltigt vatten. Grundvattenavskärande dränering
Slamsugning av f rorenat återsedimenterat mate- F r att minska genomstr mningen av grund- rial vid schaktning under grundvattennivån, ”sten- vatten genom EKA-området planerades en grund- kistan” och ”Udden område A”. vattenavskärande dränering längs Str mgatan och hela norra sidan om området. Dräneringen skulle Eftersom djupa schaktningar skulle komma att ut- anläggas horisontellt i nivå med medelgrundvat- f ras under grundvattennivån planerades att rens- tennivån och med utsläpp i kraftverkskanalen samt ning av återsedimenterat f rorenat material skul- i Bengtsbroh ljen nedanf r Brandts tomt. Drä- le slamsugas f r att säkerställa att huvuddelen av neringen beräknades kunna leda bort ca 20 000 kvicksilvret verkligen avlägsnades. Att denna åtgärd m3 grundvatten per år. Dräneringen skulle f rses var m jlig kontrollerades genom kontakt med bo- med ett slitsat dräneringsr r med diametern 160 lag som utf r den typen av uppdrag. Man kunde mm kringfyllt med makadam. Innan utloppet mot dock räkna med att en st rre mängd slamhaltigt Bengtsbroh ljen planerades en oljeavskiljare, dels vatten skulle beh va renas. Att utf ra dessa schakt- f r samla in oljef rorenat vatten från Str mgatan, ningar med pumpning och länshållning bed mdes dels så att allt avrinningsvatten från Brandts yttre kräva avancerade tätningsåtgärder med mycket sto- ytor (tak och asfaltsytor) skulle kopplas på innan ra kostnader som f ljd. Sådana åtgärder bed mdes avskiljaren. Oljeavskiljaren skulle vara f rsedd med inte som rimliga och även tveksamt m jliga inom nivålarm f r slam och vätska. Utloppsledningarna ramen f r projektbudgeten. f rsågs även med backventiler så stigande vattenni- våer i Bengtsbroh ljen inte ska ledas upp bakvägen i ledningen.
48 Filter att vara näst intill densamma som Str mgatan i slut- ligt skede. Ett flter planerades f r EKA-området utmed hela strandzonen mot Bengtsbroh ljen. Filtrets funk- 6.3 Åtgärdsentreprenad, rivning av tion skulle vara att fastlägga partikelbundna f ro- ”cellhallsbyggnaden” reningar. Utanf r Brandts planerades fltret även f rses med aktivt kol f r att adsorbera bl.a. dioxin, Det blev tidigt tydligt i projektet att det skulle bli som bed mdes fnnas i st rre utsträckning inom problematiskt att riva den s.k. cellhallen, som kon- denna del av EKA-området. Filtret skulle anläggas staterats innehålla mycket h ga halter metalliskt genom fyllningsmaterialen ned till naturliga jord- kvicksilver i väggar och golv. Beslutet togs relativt lager. Schakten f r flterkonstruktionen skulle bli 3 snart att byggnaden skulle f rses med ett omgär- stora, beräknade till ca 16 000 m , vilket är nära ¼ dande tält f r att säkra att ingen spridning av kvick- av den totala schaktmängden f r hela saneringsar- silver i luft skulle f rekomma. Tältet skulle bli en betet. stor kostnad men var enda m jligheten att säkra f rhindrandet av f roreningsspridningen under Konstruktionen är ett enkelt utf rande i en anlägg- rivningsarbetet. ningsentreprenad f rutom att fltersanden skulle bestå av en natursand med kornstorleksf rdelning- Handlingar upprättades på ett specifkt sätt så att en 0,06 – 2 mm (Baskarpssand). Installationen av anbudsgivare kunde bed ma omfattningen av fltersanden skulle också utf ras vertikalt med en mängden av de olika rivningsmaterialen samt de jämn tjocklek på ca 1 m. kringfyllningen f r flter- svårigheter som f relåg f r själva rivningsarbetet. sanden skulle vara samkross 0 - 64 mm. Filtersand Ett tält skulle monteras kring hela byggnaden f r med kolpulver skulle placeras i en geotub innan in- att säkerställa en minimal spridning av damm och stallation under vattennivån. Hg till omgivningen. Den viktigaste delen f r riv- ningen bed mdes vara arbetsmilj n i en f rsluten Jordtäckning och geotextil volym med h ga halter Hg i luften. Tältet skulle f rses med undertrycksutrustning f r att f rhindra Inom området f r Brandts bilar var kvicksilverhal- utsläpp samt att flter kunde installeras f r att ab- terna betydligt lägre än inom EKA-tomten varf r sorbera kvicksilver i luften. kravet begränsades till att schakta bort de versta 0,5 m och några ”hot spots”. Dessutom skulle en F rfrågningsunderlaget upprättades med adminis- ny avloppsledning anläggas ut från huset. Gränsen trativa f reskrifter, mängdbeskrivning och teknisk mellan eventuell f rorenad schaktbotten och ny beskrivning av rivningsmaterialen. fyllning skulle markeras med en geotextil i bruks- klass N4. Geotextilen skulle fungera som marke- ring att schaktning därunder inte fck utf ras utan 6.4 Åtgärdsentreprenad mark kontroll av f roreningshalter, samt beslut om hur f rorenade massor ska omhändertas. Ovan geotex- F rutsättningen f r sanering var, som tidigare tilen placerades ett bärlager av samkross 0-32 mm nämnts, att schakta bort minst 90 % av totalmäng- och samkross 0-16 mm varpå beläggning med asfalt den kvicksilver. Milj målet innebar stora schakt- kunde utf ras. mängder och att de täta vertikala barriärerna inte längre var aktuella. Jordtäckning med tätskikt De planerade åtgärderna skulle därf r även om- fatta att minska instr mningen av grundvatten till Redan tidigt bestämdes att området f r EKA-tom- området, minska mängden perkolationsvatten från ten skulle täckas med ett tätskikt och täckning mot- nederb rd samt begränsa utf det av f roreningen svarande deponif rordningens krav på täckning genom bygga en flterbarriär i utstr mningsområ- av icke farligt avfall. Konstruktionen som beh vde de mot Bengtsbroh ljen. projekteras var då ett tätskikt bestående av ett ler- geomembran (bentonitmatta) med ett ovanlig- Det var också viktigt att tänka på logistiken under gande dräneringsskikt och skyddstäckning med en utf randet. En del som planerades i projektering- minsta mäktighet av 1,5 m. en var en containeruppställningsplats där området f rst sanerades och sedan belades med asfalt. Den H jning av verytan inom EKA-tomten specifka ytan betraktades sedan som rent område. Inga maskiner eller personal från f rorenade om- Områdets nivå beräknades bli ca 2 m ovan ur- råden där sanering pågick fck f ras ver till den sprunglig, vilket betyder att verytan skulle komma rena ytan utan att f rst reng ras.
49 6.5 Omhändertagandeentreprenader
F r att beskriva omhändertagandet av f rorenade schaktmassor och rivningsmaterial upprättades en teknisk beskrivning med redog relse f r de olika massorna sammansättning och f roreningsgrad.
De f rorenade materialen delades in i klasser så att anbudsgivaren kunde differentiera sina á-priser beroende på f roreningsinnehåll beskaffenhet. En liknande beskrivning gjordes f r byggnadsmaterial men utan en speciell klassindelning.
I f rfrågningsunderlaget fanns också med en be- skrivning och klassindelning f r sediment. Någon sedimentborttagning blev dock aldrig aktuell var- f r indelningen inte heller visas här.
F rfrågningsunderlaget omfattade administrativa f reskrifter, mängdbeskrivning och en teknisk be- skrivning.
I anbuden erh lls en differentierad kostnad bero- ende på f roreningsgrad och vilken typ av material som skulle tas om hand. F rhållandet gav projek- tet incitament f r att mycket noggrant bestämma material med mängder och f roreningshalt f r att optimera kostnaderna så långt som m jligt. Figur 6.5: Provborrning med skruvborr
50 Sanering av ett kraftigt f rorenat område
G ran Nilsson, Hifab AB & Joakim Schultzén, Empirikon Konsult AB
Figur 7.1: Bilder från rivning av byggnader inom EKA-området
Under detta kapitel beskrivs i korthet vad som hän- NVS Installation AB, under perioden juli 2005 till de och vilka ändringar som genomf rdes under en- september 2006, med avetablering under novem- treprenadutf randet f r de olika åtgärderna. ber/december 2008. Bland de ÄTA-arbeten som Utgångspunkten f r allt entreprenadarbete var att utf rdes kan nämnas anläggandet av en vändplan utf ra saneringen på ett milj mässigt sätt, ta bort f r bussar, en tillfällig bod till Storholmens Rederi erforderliga f roreningar f r att klara milj målen, och ett f rråd till Rederi Dalslandia. utf ra entreprenaden enligt f reskrivning i arbets- handlingar så att uppsatta milj mål kan uppnås, 7.1.2 Rivningsentreprenad samt verka på ett yrkesmässigt sätt. Rivningen av byggnaderna på EKA-området påb r- 7. 1 Utf rande av entreprenader jades i februari 2005. I en f rsta fas revs de byggna- der som klassifcerats som rena, d.v.s. kontrollerat 7.1.1 Etablerings-/ avetableringsentreprenad fria från kvicksilver.
Entreprenaden omfattade ombyggnad av befntlig Rivningen av byggnad D, samt byggnaderna E(a-h) sj bod till kontor, nybyggnad av toalett, ett f rråd, var klar i mitten på mars 2005. Därefter var det up- samt en tillfällig brygga f r passagerartrafk. I upp- pehåll i rivningarna till april året därpå, då PEAB draget ingick också avetablering och återställande AB rev de återstående ”rena” byggnaderna C, E(i) av sj bod efter genomf rd sanering på EKA-tom- och F, samt etablerade inf r sanering och rivning ten. Arbetet utf rdes av PEAB AB, i samarbete med av de f rorenade byggnaderna.
51 7.1.3 Utf rande av skyddsspont Byggnad A – lager. Byggnaden var sammansatt av olika delar uppf rda under fabrikens tidigaste år Under april till juli 2006 installerade Vägverket (ca 1896). Lagret hade inhyst fera verksamheter, Produktion AB en tillfällig skyddsspont längs med f rutom just lager bl.a. saltberedning och bage- ri. Mellan 1950 och 1975 huserade en kemtvätt i EKA-områdets strandlinje. Syftet var att hindra f r- byggnaden. Ut ver inslag av asbest och oljef ro- orenade jordmassor från att spridas till Bengtsbro- reningar betraktades allt konstruktionsmaterial i h ljen under de kommande schaktningsarbetena. byggnad A som f rorenat. Vissa senare tillkomna En skyddsskärm av geotextil lades f rst ut i vattnet innerväggar kunde dock behandlas som rent trä. utanf r den planerade sträckningen i syfte att skyd- da mot grumlade bottensediment och jordmaterial Byggnad B – Cellhallen/Indunstningen. Cellhallen under anläggningen. användes ursprungligen som lokal f r de celler som användes i elektrolysprocessen vid framställ- Spontningsarbetet utsattes direkt f r svårigheter ning av kloralkalier, i vilken kvicksilver användes beroende på mycket kompakta jordmassor (fast som katodmaterial. I delen som kallades ”Indunst- Morän och block) som också varierade i spontens ningen” skedde inkokning till fasta alkalier. Bygg- sträckning. F rhållandena f ranledde också vissa naden anses vara uppf rd under åren 1895-1905. ändringar i spontens sträckning. Att som alterna- Allt byggnadsmaterial i den ursprungliga fabriks- tiv f rprojektera spontens drivningsdjup och läge konstruktionen var att beteckna som f rorenat. Se- i en planerad sträckning hade dock troligen kat nare tillbyggnader i form av paneler, innertak och skiljeväggar, hanterades som rent trä, men med kostnaderna jämf rt med än att g ra detta i utf - restriktionen att det skulle brännas på anläggning randeskedet. som kunde hantera en viss del metallf roreningar i träet. Här fanns också kvarlämnade kemikalier och maskiner, samt ett par varmluftaggregat som beh vde saneras f r asbest. Dessutom beräknade man att ca 50 kg fågelträck beh vde avlägsnas från taket.
Figur 7.2: Till vänster är den färdiga skyddssponten med slang till pump. Nere till h ger anläggs dränering längs Str mgatan och skissen ovanf r visar spontens profl
52 Spontningen påb rjades i kraftverkskanalen. Det Skyddssponten har delvis lämnats kvar och kan sä- avsedda läget f r sponten var precis i vattnet nära gas ingå som del av framtida skyddsåtgärder. Den strandlinjen. Här konstaterades att sponten inte kvarlämnade sponten är utmed kraftverkskanalen kunde f ras ner mellan stenarna och blocken. Man fram till gamla brofundamentet samt den ”inre” testade att driva sponten inne på land i slänten vil- sponten runt område A (udden). ket lyckades. Sponten fck en rak linje ända fram Den kvarlämnade sponten beräknas kunna fung- till gamla brofästet. Sponten skulle sedan dras f rbi era som skyddsåtgärd i mer än 100 år. Sponten brofästet och runda udden ut i vattnet ca 2 - 5 m kommer i f rsta hand b rja rosta av i normalvat- ut. Innanf r den f rsta sponten som rundar udden tenlinjen. skulle ytterligare en spont drivas runt de extremt f rorenade delarna i udden och in på land f r att Byggnad C – matsalsbyggnad vars äldsta delar f r- fungera som ett grävskydd vid saneringen. Spont- modligen uppf rdes någon gång 1895-1905 och ningen runt udden fungerade relativt väl även om därefter tillbyggd under 50- och 60-talet. Byggna - ett par spontplank inte kunde drivas till avsett djup. den hade klassifcerats som ren från Hg, men där Efter påpekande om inte uppnådda drivningsdjup f rväntades andra hälso- och milj farliga ämnen gjordes nya f rs k och de festa spontplank kun- fnnas, såsom asbesthaltigt byggnadsmaterial och de drivas ytterligare lite, så att stabiliteten ansågs kvarlämnade kemikalier från senare tiders verk - vara tillfredsställande. Spontningen efter udden samhet. Där fanns också en hel del oljef rorenat utmed strandlinjen fungerade betydligt sämre. Det material att omhänderta. var svårt att driva sponten i avsett läge på grund av mycket grovt material som sten och block. Det be- Byggnad D – ursprungligen använt som pannrum, slutades att fytta in spontsträckningen på land och sedermera kontor. I denna byggnad fanns risk f r f rschakta innan spontslagning. Metoden fung- asbesthaltigt byggnadsmaterial, samt vissa oljef r- erade och sponten kunde drivas till acceptabla ni- oreningar. våer. Man kan konstatera att det inte blev många spontplank som installerades i avsett läge. Sponten Byggnader E(a-i) – diverse f rrådsbyggnader. Här runt brofäste och delarna in på land var man också fanns en del eternitmaterial att ta hand om, samt tvungen att f rankra med dragstag. vissa oljef roreningar. Även en del kemikalier, så - som l sningsmedel och tjära, bensin och bilbatte - rier, fanns kvarlämnade i de olika f rrådsbyggna - derna.
Byggnad F – transformatorbyggnad från 60-talet. Själva transformatorn inneh ll olja som beh vde omhändertas och behandlas som farligt avfall. Dessutom fanns i de festa hus lysr rsarmaturer, vil- ka omfattas av såväl PCB- som kvicksilversanering.
7.1.4 Rivning av ”Cellhallsbyggnaden” Innan tältet uppf rdes revs det s.k. ”Tornet”, silon och vervåningen på byggnad A. ”Tornet” hade ti- digare använts som vattentorn, varav namnet, men därefter hade de versta våningarna kapats och sista tiden användes byggnaden endast som trapp- hus. Under tiden som tältet uppf rdes revs också transformatorn.
Under maj 2006 b rjade PEAB AB att resa det tält som skulle täcka de kontaminerade byggnaderna under rivningsarbetet. Tältet bestod av stålstom- me med vävf rstärkt PVC som tältduk. Det skulle vara dimensionerat f r sn och vindlast och med hjälp av sugfäktar skapades ett undertryck inne i tältet som skulle f rhindra att kontaminerat damm Figur 7.3: Handritad skiss ver nytt läge f r kom ut. Ventilationssystemet var f rsett med flter spontlinjen och numrering av spontplank
53 Figur 7.4: Rivning av Cellhallen och Indunstningen i tält 2006 f r att hindra damm och kvicksilverångor från att 7.1.5 Marksanering passera. En sluss upprättades mellan ”smutsig” och ”ren” zon där personalen kunde tvätta av sig efter saneringsarbetet. Avvattning av tältets tak skedde genom ett separat system med hängrännor och stupr r och avleddes till Bengtsbroh ljen.
I slutet på augusti samma år inleddes rivningen och saneringen av de svårt f rorenade delarna av bygg- nad A och B (se faktaruta), som båda varit del av den ursprungliga EKA-fabriken.
En incident som kan nämnas var när en av väggar- na på cellhallsbyggnaden rasade och skadade en fäkt samt delar av tältduken. Detta innebar en viss f rsening eftersom arbetet måste stå still tills fäkt- systemet fungerade igen. Något verskridande av Figur 7.5: Schaktningsarbeten på EKA-tomten gränsvärden utanf r tältet till f ljd av detta kunde 2007/2008 dock ej konstateras. Den f rsta delen av saneringsschaktningen syf- Efter att sanerings- och rivningsarbetet avslutades tade till att f rbereda en ren yta f r uppställning i november 2006 rengjordes tältet medels spol- av containrar. Massorna från detta område lades ning av insidan. Det f rorenade spolvattnet avled- på upplag f r att senare siktas och tvättas eftersom des ned i de massor som skulle saneras härnäst. den maskinella utrustningen ännu inte var etable- Inom ramen f r Entreprenad A ingick inte rivning rad. Ytan asfalterades och betongsuggor placerades av golv och grundläggning, eftersom dessa skulle i gränsen mellan f rorenat område och rent om- hanteras i samband med omgivande jordmassor i råde så att ingen av misstag skulle passera ut från entreprenad D. Därf r lämnades majoriteten av f rorenat område utan saneringstvätt. En sluss f r husgrunder och betongplattor kvar. Tältet demon- tvättning av personalst vlar och byte av kläder eta- terades under april 2007 samtidigt som bottenplat- blerades. tan täcktes ver i väntan på att schaktarbetena skul- le komma igång.
54 Saneringsarbetet av marken och de bottenplattor som lämnats in situ utf rdes av DEC NV och påb r- jades i juni 2007, efter att etablering av dammar, arbetsbodar och containeruppställning genom- f rts. Under cellhallsbyggnaden planerades schakt- ning ned till lägsta grundvattennivå. På den starkt f rorenade EKA-udden schaktades till ca 2 meter under lägsta grundvattenytan, vilket innebar en schaktning av totalt ca 6 meter från den ursprung- liga marknivån.
Inom vriga områden genomf rdes schaktning till olika nivåer beroende på f roreningarnas utbred- ning. Identiferade ”hot spots” med extra h ga hal- ter f roreningar schaktades bort i sin helhet. F r att minimera damning under saneringsarbetet an- vändes vattendusch och vertäckning av de konta- minerade massorna.
Figur 7.8: Grundvattenavskärande dränerings sträckning med spolbrunnar, oljeavskiljare och av- stängningsventiler
Anläggande av dräneringen utf rdes i två etapper. Den f rsta etappen ut mot kraftverkskanalen utf r- des av Steneby schakt som är en lokal entrepren r. Figur 7.6: Containeruppställningsplats Utloppet f rseddes med backventil f r att f rhin- dra att stigande vattennivåer i kanalen tränger in 7.1.6 Grundvattenavskärande dränering med bakvägen i dränledningen. Ledningen f rsågs ock- oljeavskiljare så med två avstängningsventiler.
Den andra etappen utf rdes av DEC som var utf - randeentrepren r f r marksaneringsarbetet. Den delen av dräneringen installerades utmed Str m- gatan vinklad utmed EKA-gatan och utlopp ut i Bengtsbroh ljen nedanf r Brandts bilar.
Ca 20 meter innan utloppet installerades oljeav- skiljaren vars funktion var att ta hand om slam och oljeprodukter från eventuellt spill på Str mgatan eller vatten från Ytorna inne på Brandts där ytvat- tenavledande ledningssystem var anslutet på sam- ma ledning vid oljeavskiljaren. Ledningen nedan- f r oljeavskiljaren var en tät ledning.
Figur 7.7: Installerad oljeavskiljare typ MIRI OAM BP21/15s f rsedd med larm, ”bypass-funktion” och backventil
55 7.1.7 Siktning och tvättning av schaktmassor även andra utsläppspunkter som inte har kunnat f r återf ring av rena gr vre massor genom lokaliseras. kontrollerad schaktning. Entrepren ren kunde inte klara vattenreningen vid slamsugning, vilket skulle betyda stora omhän- dertagandekostnader f r vatten. Det beslutades därf r att slamsaneringen skulle utf ras genom kontrollerad schaktning. Efter grovschaktningen tilläts suspensionen i vattnet att sedimentera varpå vattendjupet i gropen och sedimentens mäktighet mättes i f rberedelse f r den slutliga schaktningen av sedimenten. Utifrån mätresultaten kunde sedan mängden sediment beräknas och därmed också totalmängden kvicksilver i sedimenten f r bed m- ning om hur stor mängd sediment som kunde kvar- lämnas. Schaktningen utf rdes ned till naturliga jordlager.
Entrepren ren ålades att mäta och dokumentera f ljande: Figur 7.9: Borttagning av återsedimenterade f rorenade sediment • Vattenytans nivå vid mättillfället • Bottennivåer i ett rutnät 1 x 1 m Enligt f reskriften i arbetshandlingarna skulle näs- • Sedimentmäktighet i ett rutnät 1 x 1 m tan alla schaktmassor, utom eventuell lera och mas- • Karta med nivåer sorna inom område A, siktas så att material st rre • Karta med sedimentmäktighet än 20 mm separerades från det fnkornigare. Det grova materialet skulle sedan tvättas f r att kunna användas i återfyllningen. DEC etablerade ett kom- binerat verk f r både siktning och tvättning samt omhändertagande av slamhaltigt tvättvatten. Ef- ter en del justeringar b rjade siktningen fungera bra. DEC menade dock att materialet hade f r h g fnjordshalt, något som ledde till h gre slamhalt i vattnet och snabbt igensatta flter, vilket i sin tur medf rde att vattenreningen inte kunde utf ras (Beställaren instämde inte med DEC:s bed mning med avseende på jordmaterialets beskaffenhet, utan ansåg att det är väl beskrivet i handlingarna). Siktningen med det kombinerade verket avbr ts därmed. DEC etablerade istället en separat sikt f r att genomf ra siktningen. Det grova materialet blev dock inte tvättat och kunde därf r inte direkt användas f r återfyllning. En del av de massor som låg i upplag på EKA blev sända direkt till Sakab utan siktning och tvättning på grund av platsbrist f r nya upplag, vilket annars skulle ha bromsat schaktsaneringen.
7.1.8 Stenkistan
Under schakterna f r ”stenkistan” upptäcktes stora mängder bark. Barken blev ett annat omhänder- tagande eftersom det var organiskt material med kvicksilver. I ”stenkistan” f rekom även grovt ma- terial som sprängsten och dylikt. Stenkistan var Figur 7.10: Återfyllning av ”stenkistan” med rent under drifttiden f r fabriken utsläppspunkten f r utsorterat grovt material mesta delen av avloppet från cellhallen. Det fanns
56 Halterna Hg i vattnet (ofltrerat) analyserades efter Vid f rberedelserna f r att sanera den s.k. udden en vecka f r återsedimentering. I slutskedet f r se- kunde det konstateras att schakta till planerat djup dimentschaktningen togs prov ut f r analysering av intill sponten kunde vara riskabelt avseende spon- kvarvarande Hg-halter. Halterna befanns tillräck- tens stabilitet. Kontrollberäkningar gjordes av ex- ligt låga f r att återfyllning skulle kunna utf ras. tern konsult och man kunde konstatera att sponten var stabil men med låg säkerhetsfaktor. Slamsug- Återfyllning utf rdes bland annat med rent grovt ningen blev inte heller här aktuell då bland an- utsorterat material som kompletterades med sam- nat vattenreningsanläggningen inte var i funktion. kross 0-63 mm upp till ursprunglig nivå. Nya f rslag framarbetades; bl.a. så diskuterades frysmuddring. Med den ändrade tekniken beh vde inte något vat- ten renas. Eftersom schaktningen inte kunde utf ras på full- ständigt sätt nära sponten i bottendelarna måste en 7.1.9 Sanering och återfyllning ”Udden, del f roreningar lämnas innanf r spontens nedre område A” delar. Efter att grovschaktning genomf rts i hela området skulle bottennivån och sedimentmäktig- heten mätas in. En ramp av sprängsten fck byggas f r att schaktmaskinerna skulle nå ända ut till spon- ten och schakta på tillräckligt djup.
Under schaktningsarbetena pumpades vatten ur området mellan skyddssponten och stranden, så att vattennivån innanf r sponten h lls 5 cm under Bengtsbroh ljens nivå. Syftet med detta var att mi- nimera läckage av f rorenat vatten ut i Bengtsbro- h ljen genom att ka trycket från den sidan. Det uppumpade vattnet f rdes vidare till reningsan- läggningen innan det släpptes ut i sj n.
Figur 7.11: Urgrävning av f rorenade sediment i stenkistan
Figur 7.12: Utläggning av geotextil vid udden
57 F r att ta upp så mycket f rorenade sediment som 7.1.10 Filterkonstruktion m jligt utf rdes arbetet på samma sätt som f r stenkistan. Suspenderat material sedimenterar och Schaktarbetena f r flterkonstruktionen skulle ut- ny mätning g rs f r beräkningar av de mängder f ras till relativt stora djup, ca 6 m under markytan f rorenat material som tas upp och de som måste och ca 4 m under grundvattennivån. Inom delen lämnas kvar. F r att inte kontaminera fltermate- f r Brandts var stora block aviserade. När arbetet rialet vid återfyllningen beslutades att en fltergeo- påb rjades visade det sig dock vara mer block än textil som var sammansatt till en enhet (hopsydd) f rväntat. Schaktningen kunde ändå genomf ras skulle sänkas ovanpå de kvarlämnade sedimenten. utan st rre problematik. Då ett mycket speciellt Dukens storlek beh vde vara ca 2 500 m2 f r att sandmaterial var f rskrivet uppkom diskussion om täcka botten och avsluta i gropens verkant i vat- flterkonstruktionen. tenlinjen. Arbetet f r att utf ra dessa skyddsåtgär- der visade sig vara relativt svårt varvid nya verktyg Nya beräkningar f r fastläggning gjordes. Kon- (ett ramverk av stål f r lyft av den sammansydda struktionen ändrades genom att ta bort det aktiva geotextilen, ramverket var ca 20 x 20 m) och myck- kolet och byta fltersanden mot en samkross 0-63 et planering krävdes innan själva utf randet kunde mm f r hela flterkonstruktionen. påb rjas. Bottennivåerna fylldes f rst med sten- mj l och sedan med 0-63 mm precis som f r vriga Filtret var planerat att anläggas på naturliga jordla- flterdelar. Filtermassan f r udden hänger samman ger, vilket också genomf rdes. Den f rsta metern i med flterkonstruktionens vriga delar. Medräknat botten fylldes med stenmj l 0-4 mm. Eftersom fyll- konstruktionen f r udden bildas en sammanhäng- ningsmaterialet var så grovt befarade man att flter- ande barriär fltermaterial från kraftverket f rbi sanden skulle rinna ut i hålrum vid installationsar- udden samt ut på s dra området f rbi nya bryggan. betet. En vävd geotextil lades därf r i schakterna innan återfyllning som separation och f rstärk- ning, se fgur 7.12.
Den reviderade flterkonstruktionen innebar en stor f renkling som underlättade arbetet f r en- trepren ren. Arbetet utf rdes därefter på l pande räkning enligt självkostnadsprincipen, vilket troli- gen gjorde utf randet billigare.
Figur 7.13: Uppställda fyllda plasttunnor med jord och metalliskt kvicksilver med h gst halter f roreningar
Figur 7.14:Filterschakt som ordningsställs f r återfyllnad
58 7.1.11 Metalliskt kvicksilver Ytans lutning > 5% hela ytan buktar mot Bengtsbroh ljen i varierande lutning
Ca 0,1 m samkross 0-16 mm
Ca 1,1 m Blandkorninga jord- massor med silthalt < 15%
Ca 0,3 m bergkross 4-8 mm, dräneringsskikt Tätskikt ca 0,01 m Lergeomembran/bentonitmatta
Kvarlämnade något f rorenad befintlig fyllning återförda klass 5 massor, rena fyllningsmassor
Figur 7.17: Princip f r tätskikt inom jordtäckta Figur 7.15: Handjagning av metalliskt kvicksilver markområden inom EKA-tomten I oktober 2007, ca 4 månader efter entreprenad- H g säkerhet krävdes vid sanering av det metalliska start, upptäcktes stora mängder metalliskt kvicksil- kvicksilvret f r att f rhindra spridning till luft och ver i schaktmassor i grunden f r och nära intill den f r arbetande personal vid kontroll av schakterna. rivna cellhallsbyggnaden. Kvicksilvret uppträdde Personal f r schaktkontroll bar overall, handskar som silverkulor väl spridda i jordmassorna. Hur och andningsmask. Arbetet utf rdes under vinter- stora mängder det r rde sig om var om jligt att be- halvåret varf r avdunstningen under arbetsfasen d ma. Många olika tekniker utreddes; bland annat ändå var minimal. Då arbeten inte pågick täcktes frysschaktning, vattensortering, f rsiktig schakt- schaktgroparna med presenningar. Under sane- ning med granskning av schaktmassorna f r f rdel- ringsarbetet fylldes groparna med grundvatten. F r ning till olika omhändertaganden. Valet f ll på den att kunna utf ra kontroll av schaktbotten var detta senare tekniken och Sakab upphandlades f r att vatten tvunget att pumpas bort. Vattnet pumpades leda arbetet med sanering av metalliskt kvicksilver. mellan groparna f r att undvika att allt skulle gå Med anledning av det fria kvicksilvret gjordes nya till vattenrening. En del verskottsvatten blev dock beräkningar (bed mningar) av mängder och kost- tvunget att pumpas till utjämningsmagasinet f r re- nadskalkyler f r att upprätta budget ver de kade ning innan utsläpp. Den totala mängden blev saneringskostnaderna. De kade kostnaderna be- ca 1 000 m3. räknades till ca 40 miljoner kronor. Projektets be- d mning är dock att om mängden metalliskt kvick- silver varit känd under utredningsskedet skulle 7.2 Schaktnivåer f r saneringen kostnaderna ha varit ännu h gre i ett anbudsf r- farande på grund av den okunskap som fnns f r F r installation av flterkonstruktionen utf rdes att sanera denna typ av f rorening i så stor omfatt- all schaktning ned till naturliga jordlager, vilket ning. Något liknande har inte tidigare utf rts i Sve- alltså styrde både schaktvolymer och omfattning. rige. Arbetet utf rdes därefter på l pande räkning Detsamma gällde f r anläggningen av den grund- enligt självkostnadsprincipen. vattenavskärande dräneringen. F r saneringsschak- terna gällde den f rplanerade schaktplanen med f rklassifcerade halter. Schakterna f r sanering eller borttagande av minst 90 % av totalmängden kvicksilver koncentrerades där det mesta av kvick- silverf roreningarna fanns.
Figur 7.16: Utbredning av skyddstäckning. Geotex- tilen som syns på bilden fungerar som material- skiljande lager mellan dräneringsskiktet och den slutliga skyddstäckningen
59 7.2.1 Resterande fyllning, tätskikt och skydds- 7.3 Omhändertagandeentreprenad täckning
Hela EKA-tomten (del av fastigheten Bengtsfors 4:50) var planerad att täckas med tätskikt och skyddstäckning f r att minska perkolation av ne- derb rdsvatten intill underliggande jordmassor som ändå hade en del kvarlämnade f roreningar kvar. Täckningen skulle klara perkolationskravet på max 50 l/m2 år, vilket motsvarar deponif rord- ningens krav på deponier f r icke farligt avfall.
Ca 0,032 m ABT22 Ca 0,05 m AG Ca 0,25 m bergkross 0-64 mm, f rstärk- Figur 7.19: En f rsluten container lastas på f r ningslager transport till Sakab Vävd svart geotextil av Polypropen Ca 0,15 m bergkross 4-8 mm, dräne- ringskikt Omhändertagandeentrepren ren Sakab (numera Tätskikt ca 0,01 m Lergeomembran/ Ekokem) skulle tillsammans med SITA Sverige AB bentonitmatta leverera och borttransportera containrar f r last- Kvarlämnade något f rorenade fyll- ningsmassor ning. Varje container kunde lasta ca 13 ton och entreprenaden dimensionerades f r hantering av minst 300 kubikmeter avfall per dag. Behovet av Figur 7.18: Reviderad konstruktion f r täckning containrar avropades efter hand. Det kontamine- med bentonitmatta som tätskikt under asfaltsyta rade materialet lastades i stängda containrar inne i tältet. I varje container fck bara en typ av avfall Efter schaktningsarbetet avslutats i september 2008 med avseende f roreningshalt och mängd fyllas. återfylldes området med utsorterat grov material, Under lastningen av massor från cellhallen var en del Klass 5 och 6 massor samt resterande fyll- Sakab på plats f r f rkontroll av massorna i syfte att ning med samkross 0-63 mm upp till planerad ter- om m jligt f rhindra korskontaminering. rasseringsnivå. Området var planerat att bli något h gre än ursprunglig nivå. Efter återfyllning till Till varje container bifogades en transportsedel planerad nivå installerades bentonitmattan på ett som sedan också skulle användas vid invägningen skyddsskikt av stenmj l. Ovan anlades ett dräne- på Sakabs anläggning i Kumla. Allt material skulle ringslager ca 0,5 m mäktigt. Det var väsentligt att dokumenteras vid avgång från EKA och vid an- dräneringsskiktets funktion säkerställdes och att komst till Sakab. Inget material fck komma bort på avrinningsvatten leddes ut i randzonen utanf r tät- vägen. Det slutliga dokumentet från Sakab skulle skiktet. Tät- och dräneringsskiktet lutar därf r mot därf r verifera att allt avsänt material också har Bengtsbroh ljen strandzon. kommit fram. En sådan handling f religger. Om- händertagandeentreprenaden startades samtidigt 7.2.2 Tätskikt under asfaltsytor med att rivningen påb rjades. Under entreprenadtiden vertogs delar av EKA- Efter invägning på Sakab placerades massorna i tomten av grannfastigheterna (Eka 1 och Bengts- en tältbyggnad eller vertäckta på hårdgjord yta. fors 4:49). De delar som verf rdes var planerade Halten kvicksilver i massorna bestämdes med hjälp att ingå i täckningen med tätskikt. Dessa ytor skulle av XRF teknik (r ntgenfuorescensdetektor). Uti- nu asfalteras, vilket betydde att konstruktionen från provresultatet sorterades massorna f r den be- med tätskikt och ytskiktet med asfalt fck ändras till handling som var lämpligast. en något tunnare skyddstäckning.
60 Figur 7.20: Sakabs uppdelning av f rorenat material från EKA-tomten i olika behandlingsklasser. Sakabs beräknade totalmängder kvicksilver och dioxin i det omhändertagna materialet framgår av den r da tex- ten. Angivna mängder massor är hämtade från Sakabs slutredovisning
Massor som testats inom gränsvärdena f r kvicksil- f rbrändes. Det destillerade kvicksilvret skickades ver harpades f rsiktigt ver en plåt- eller lineryta därefter tillbaka till Sakab f r tillfälligt f rvar till och storstyckigt material separerades från fnfrak- dess att slutf rvar har ordnats. I dagsläget fnns tionen. Det storstyckiga materialet placerades där- inget godkänt slutf rar f r kvicksilver i Sverige. efter i en stabiliseringscell samt fck genomgå en solidifering f r att ytterligare säkerhetsställa en låg Totalt levererades ca 5 300 fak innehållandes 46 lakbarhet. 700 ton f rorenat material till Sakab inom ramen f r efterbehandlingen. Stabilisering/solidifering är en behandlingsmetod f r avfall där f roreningen utg r en mindre del av totala massan. I detta fall stabiliseras de f rorenade kvicksilvermassorna genom en kraftig utdragen tvångsblandning med sulfd samt efterf ljande in- blandning med cement f r erhållande av en solid kropp med minimal kontaktyta mellan f rorening och eventuellt f rekommande vatten. Den solida kroppen provtas därefter och placeras i en stabili- seringscell i deponi f r farligt avfall.
St rre stycken med fritt kvicksilver eller h g kvick- silverhalt avskildes från vrigt material och borsta- des eller damms gs. Finfraktionen kontrollerades genom utbredning på plåt- eller lineryta medels okulärbesiktning samt analys med bärbar XRF. Figur 7.21: Siktade jordmassor med det tvättade Under projektets gång hade ett tyskt bolag och grova materialet till vänster, bilden är från Sakab underleverant r till Sakab utvecklat en teknik f r stabilisering av metalliskt kvicksilver. Tanken var att En erfarenhet från saneringen av jordmassorna det upparbetade kvicksilvret från Bengtsforsprojek- med kvicksilver i fri fas var att vinterkylan underlät- tet skulle omhändertas med den tekniken. Våren tade vid schaktningen, eftersom den låga tempera- 2014 gick dock det tyska bolaget i konkurs varef- turen f rhindrade f rångning av kvicksilvret, men ter man anlitade Batrec, ett Schweiziskt bolag med medf rde samtidigt att vattentvättning av massorna teknik att destillera kvicksilvret. Massorna med fritt inte kunde genomf ras. kvicksilver transporterades i plastfat till Batrec i Schweiz där kvicksilvret destillerades och dioxinet
61 7.4 Arbetsmilj och egenkontroll Parameter Larmvärde Riktvärde*
7.4.1 Arbetsmilj Perkloretylen 600 μg/l 1000 μg/l Dioxin 80 pg TEQ/l 100 pg TEQ/l Det stod tidigt klart att saneringen av EKA-områ- det skulle kräva extraordinära skyddsåtgärder f r Kvicksilver 0,8 μg/l 1 μg/l utf rande personal. Särskilt rivningen i tält av den kvicksilverkontaminerade cellhallsbyggnaden ställ- Kadmium 4,2 μg/l 5 μg/l de h ga krav på skyddsåtgärder. Arbetsmilj pro- Bly 8,3 μg/l 10μg/l grammen som togs fram f r de olika delentrepre- naderna visar tydligt på de utmaningar som skulle Zink 250 μg/l 300 μg/l l m tas. Koppar 6,5 μg/l 10 μg/l Ut ver de vanliga arbetsmilj riskerna, som fall, klämskador m.m. var det n dvändigt att ta fram Susp. 17 mg/l 20 mg/l åtgärder f r kemiska risker. Denna uppgift ålåg Tabell 7.1: Haltkrav i avlett verskottsvatten till tjänst F (se kapitel 8 Milj kontroll) och utf rdes av recipient Norconsult AB (f re detta GF Konsult)i samarbete med Bengtsfors kommun. Allt vatten avlett till kontrollmagasin kontrollera- des okulärt samt med avseende på perkloretylen De hårdaste kraven ställdes på Entreprenad D, som med nedbrytningsprodukter, kvicksilver, kadmium, skulle riva cellhallen. I golv och byggnadsmaterial bly, zink, koppar, suspenderade ämnen och pH. fanns h ga koncentrationer av f roreningar som Analys på dioxin gjordes vid igångsättning av re- kunde spridas med rivningsdammet. Som ett mini- ningsanläggningen. Mängden avlett vatten doku- mum krävdes att de som arbetade med rivningen menterades. Samtliga analyser utf rdes på ofltre- hade heltäckande arbetskläder, skor med stålhätta, rade prover. Inget vatten släpptes till recipienten hjälm och refexväst. Under genomf randet av de innan resultat från dessa parametrar erhållits. farligaste momenten (kod r d) krävdes, ut ver det som ingick i lägre nivåer, även täckande an- siktsmask eller andningssystem med flterf rsedda lufttuber, nitrilhandskar och engångsoveraller.
F r att mäta exponeringen av luftburna f rore- ningar bar personalen luftprovtagningssystem som visade mängden partiklar man blev exponerad f r under ett arbetspass. Hg mättes med en s.k. ”snif- fer” och med detektionstuber (s.k. Gastec tuber). Flyktiga organiska f reningar (VOC) i gasform mättes med en PID mätare. Även bullernivån ver- vakades med en särskild mätare.
Entreprenaden f rl pte utan allvarliga tillbud. Ut- ver ett par halkolyckor vintertid blev ingen skadad Figur 7.22: Mätning av spridning av f roreningar i till f ljd av saneringsarbetena. luft ut från tältet
7.4.2 Egenkontroll F r utsläpp av verskottsvatten som uppkommit under entreprenadtiden gällde att pH på utgående Kontroll av avlett vatten under åtgärder vatten från reningsanläggning skulle ligga mellan Allt verskottsvatten som uppstod vid schaktarbe- 6 och 9. Vid avvikelse skulle rening av vatten upp- ten och som avleddes från arbetsområdet renades repas fram till dess att halterna nått under larm- innan det släpptes ut till recipienten. Efter kontroll värdena. Vid verskridande av larmvärdet skulle av f roreningsnivåer leddes vattnet till Bengtsbro- rapportering omedelbart ske till projektledaren h ljen. Halterna i vattnet fck ej verskrida larm- och beställaren. En rapport med f rslag till korri- nivåerna enligt tabell 7.1. gerande åtgärder skulle upprättas.
62 Mätning av damm under åtgärder F r mätning användes passiva diffusionsprovtagare, alternativt aktiv mätare samt personburna mätare. Mätningar av damm utf rdes i anslutning till schaktarbeten och rivning av cellhallen. F rebyg- Bullermätningar gande åtgärder f r att minska damningen vidtogs. Mätningarna utgjorde underlag f r beslut om yt- Bullermätningarna skulle kontrollera att tillåtna terligare dammbindande/dammbegränsande åt- bullernivåer ej verskreds. Buller mättes fortl pan- gärder. de av entrepren ren under åtgärderna. Tillåtna bullernivåer f r entreprenadarbetena reglerades Mätningarna inom milj kontrollen omfattade en av krav defnierade i projektets milj plan. Buller stationär pump f r analys av dammhalterna inom mättes vid spontning och andra ljudintensiva åtgär- området. En mätstation uppf rdes i dominerande der. vindriktning från EKA-området. Vibrationsmätningar Mätningarna av damm intensiferades vid rivning- en av cellhallsbyggnaden och schaktning vid udden Vibrationsmätningar utf rdes f r att kontrollera (område A). Som gränsvärde f r milj kontrollen och f rebygga att ej skadliga vibrationer uppstod gällde samma värden som f r arbetsmilj n, se ned- som f ljd av entreprenadarbeten. Vibrationsmät- an. ningar utf rdes av entrepren r i anslutning till vi- brationskänsliga byggnader. Det hygieniska nivågränsvärdet (NGV) f r total- damm är 10 mg/m³ (AFS 2000:3). Om dammet Kontroll av utgående luft från tält innehåller både oorganiskt och organiskt damm, får den organiska delen ej verstiga 5 mg/m³. Rivning av cellhallsbyggnaden gjordes i ett f r än- damålet uppf rt tält med flterf rsedda frånlufts- Halten i luft av damm inom arbetsområdet skulle ej kanaler. Syftet med tältet var att undvika spridning verskrida f ljande gränsvärden: av f roreningar från rivningsarbetena. Utgående luft kontrollerades f r att säkerställa att fastställda • Totaldamm: 5 mg/m³ (8 timmar) krav i milj planen ej verskreds. • Respirabelt damm: 5 mg/m³ (8 timmar) Mätning genomf rdes utanf r frånluftskanalens Dammf rebyggande åtgärd skulle omedelbart ske flter. Mätningarna omfattade mängden luft (luft- om gränsvärdena verskreds. f det), kvicksilver och damm. I det inledande skedet gjordes mätningar av kvicksilverhalter varje Luftmätningar, klorerade alifater och vinylklorid dag. Därefter bestämdes den fortsatta mätfrekven- under åtgärder sen utifrån de erhållna resultaten.
Mätningarna gjordes i f rsta hand f r att säkerstäl- Se kapitel 8 Milj kontroll f r mer information. la arbetsmilj n vid åtgärder men fungerade även som en milj kontrollmätning. 7.5 Slutbesiktning
Mätning av klorerade alifater och vinylklorid inom Under slutbesiktningarna framkom inga allvarliga EKA-området (utomhusluft) genomf rdes under avvikelser och alla entreprenader godkändes mot åtgärdsskedet. Mätningar utf rdes vid schaktning plan f r avhjälpande av de fel som noterats. inom område A och C, se fgur 9.20. F r milj kontrollen gällde samma halter inom ar- betsområdet som f r arbetsmilj n: • Hygieniska nivågränsvärdet (exponering under en arbetsdag) • tetrakloreten (perkloretylen) är 70 mg/m³ • vinylklorid 2,5 mg/m³ • Korttidsvärdet (medelvärde för expone- ring under en referensperiod av 15 minu ter) • tetrakloreten (perkloretylen) 170 mg/m³ • vinylklorid 13 mg/m³
63 7.6 Slutlig återställning 7.6.3 Ny brygga
7.6.1 Avlämning av ytor och Installationer i Ny sträckning av flterkonstruktionen innebar att skyddstäckningen den gamla bryggan beh vde rivas. Filterkonstruk- tionen fyttades ut i vattnet f rbi EKA-gatan och ut Anläggningen av en milj park innefattade ett an- mot s dra området. Ändringen gjordes f r att inte tal installationer i markskiktet ovan skyddstäck- ta f r mycket mark i anspråk i b jen vid EKA-gatan ningen f r geomembranet. Det ansågs viktigt att och oljeavskiljaren samt f r att leda f rbi fltret ut- saneringsentrepren ren utf rde detta arbete efter- anf r sj boden. En ny brygga anlades istället längs- som denne har garantiansvaret f r utf randet av gående med strandlinjen. skyddstäckningen och tätskikten. Efter att dessa in- stallationer genomf rts verlämnades den färdiga 7.6.4 EKA milj rum ytan såsom i fgur 7.23. F r återställningen av EKA-tomten var ett långsik- 7.6.2 Det gamla brofästet tigt säkerställande av avg rande betydelse. I ett tu- senårigt perspektiv är det angeläget att skyddsan- Brofästet är byggt av granitblock ca 30 x 30 x 60 cm. ordningarna f rblev intakta. Detta gällde inte minst Stenarna är murade med inborrade stift (dessa var den horisontella bentonitmattan. Det var därf r delvis avrostade) som låsning mellan blocken. n dvändigt att undvika framtida grävningsarbeten Brofästet befanns efter besiktning vara i sämre skick som kunde skada detta skyddsskikt. Av samma an- än vad man tidigare trott. Stenar hade f rskjutits ledning måste växtligheten kunna kontrolleras så och fogningen var dålig, varf r det beslutades om att trädr tter inte penetrerar bentonitmattan. Det att f rstärkning skulle ske. Vid denna justerades innebär att växtlighet enbart tillåts i avgränsande blockens läge och blocken fxerades med stålband planteringsutrymmen. Det långsiktiga säkerstäl- på insidan av fundamentet. Som avslutning g ts en landet innefattar också ett pedagogiskt krav. Kom- topp f r att hålla ihop versta delen och f rankra mande generationer måste vara medvetna om de fundamentet till land. särskilda hänsyn som krävs. Dessa f rutsättningar ledde fram till en pedagogisk park som vi kallat EKA Milj rum. Parken beskrivs utf rligare i kapitel 11.
Figur 7.23: Inspektion av EKA-området efter genomf rd sanering 2009. Med på bilden är Johan Sandzén, Boh Tivesten, beställarombud på Bengtsfors kommun, samt Kjell Hansson och Fredrik Hansson från Empirikon Konsult AB
64 Milj kontroll Annelie Loberg, Norconsult AB
Figur 8.1: Provtagning f r dioxin i recipientvatten
8.1 Milj kontroll som kontrollerades innan, under och efter utf rda Norconsult AB (f re detta GF Konsult) har varit åtgärder. Tyngdpunkten i programmet låg på kon- ansvarig delprojektledare f r milj kontrollen un- troller av vatten (ytvatten, grundvatten, avlett vat- der projektet. Ansvarig på Norconsult var Åsa Gra- ten), luft, sediment och biota. En del av kontrol- nath (2001-2005) och därefter Katarina L Parkko- lerna ingick i verksamhetsut varens egenkontroll nen (2006-2010). och har utf rts av anlitade entrepren rer.
Personal från Norconsult har utf rt milj kontrol- Inf r efterbehandlingsåtgärder inom EKA-områ- len tillsammans med fyra projektanställda på kom- det har omfattande unders kningar utf rts inom munen; Åsa Svensson, Sabina Fogelstr m, Annelie och i anslutning till området. Unders kningarna Loberg samt Johan Fogelstr m. har omfattat provtagning av jord och grundvatten samt byggmaterial och inomhusluft i utvalda bygg- Milj kontrollen syftade till att f lja upp projektets nader. Unders kning av sediment och ytvatten har påverkan på omgivningen i faserna innan, under utf rts i Bengtsbroh ljen och Lelången. Ekolo- och efter åtgärd. Milj kontroll, som en del av utf - giska unders kningar med kontroll av biologiska randet, syftade till att styra saneringsarbetet så att parametrar har dessutom utf rts i Bengtsbroh ljen detta skedde enligt plan. och Lelången. Resultaten från de utf rda under- s kningarna fnns redovisade i rapportserien EKA Genomf rda efterbehandlingsåtgärder inom EKA- f r åren 2002 och 2005. Utvalda unders kningar området har f ljts upp med ett milj kontrollpro- som utf rts inom ramen f r dessa unders kningar gram. I programmet ingår ett antal parametrar ingår i ett l pande milj kontrollprogram f r EKA- området.
65 De utf rda unders kningarna utgjorde underlag Nedan f ljer en beskrivning av syftena med prov- f r milj riskbed mning och f r projektering av ef- tagning och mätningar samt redovisning av de pa- terbehandlingsåtgärder. I projektrapport 1, 2 och rametrar som unders ktes. F rkortningarna som 3 redovisas milj - och hälsoriskbed mningen samt används i rubrikerna står f r R=Referenskontroll, planerade åtgärder. I projektrapport 3 redovisas M=Milj kontroll under entreprenadarbetena och även mål, åtgärder och måluppfyllelse i detalj. E=Efterkontroll.
Syftet med ett vergripande milj kontrollprogram 8.2 Erfarenhetsåterf ring f r EKA-projektet var att: Inom ramen f r milj kontrollprogrammet togs • Erhålla data som gav en samlad bild av f rhål- provtagningsplaner och anvisningar fram f r att landena innan efterbehandlingsarbeten påb r- kvalitetssäkra provtagningen. Detta visade sig vara jats (referensunders kningar). mycket bra då projektet pågick under fera år och • Säkerställa att relevanta kemiska, fysikaliska och involverade olika personer som utf rde provtag- biologiska referensdata fanns f r att utvärdera ningen. effekterna av utf rda efterbehandlingsåtgärder (utf randekontroll, efterkontroll). Erfarenhetsåterf ring b r genomf ras kontinuer- • Kontrollera att ingen kad f roreningssprid- ligt varje år f r att inte vissa erfarenheter ska gl m- ning av exempelvis kvicksilver och dioxin till mas bort och f r att vissa problem skall kunna upp- vatten och luft skedde till omkringliggande om- märksammas och åtgärdas omgående. råden och nedstr ms liggande vattenområden Vid långa projekt som detta b r analysmetoder och under åtgärdsskedet. vriga f rändringar hos underleverant rer f ljas upp kontinuerligt. Resultaten från olika kontrollpunkter/stationer i referenskontrollen skulle ge underlag f r beslut F r att samla alla provtagningsresultat skapades om lämpliga åtgärder. Milj kontroll under utf - i inledningsskedet en databas f r registrering av rande hade främst som syfte att kontrollera att mät- mätdata. Genom att Eka-databasen funnits har bara villkor enligt, f r projektet, gällande Domslut kunskap kunnat vidarebefordras på ett hanterbart (Mål nr M 3015-04) uppfylldes. De olika kontroll- sätt vid byte av personal. Vid inf rande av en data- momenten utf rdes med bestämd omfattning och bas är det dock viktigt att man noggrant tänker ige- utvärderades fortl pande under projektets gång. nom hur prov-ID skall anges. F r data från samma På så sätt kunde n dvändiga åtgärder sättas in inn- provpunkt, t.ex. fltrerat/ofltrerat vatten, har det i an skadliga f ljdverkningar uppkom. projektet ej gått att lägga resultaten under samma prov-ID utan måst läggas under fera prov-ID vilket Milj kontrollprogrammet indelades i tre projekt- f rsvårat s kbarheten. faser: Många provtagningar som skulle ha utf rts av bygg- 1. Referenskontroll (R) kontrollen har utf rts av milj kontrollen. Det har Unders kningar i f rskedet fram till dess att funnits en viss fytande gräns mellan de olika de- efterbehandlingsåtgärderna påb rjades, dvs. larna. Vid ett framtida projekt b r kanske tydligare tiden fram till och med 2005. Referenskontrol- gränser fastställas eller ännu hellre ska all provtag- len innebar ytterligare insamling av data och ning utf ras av milj kontrollen f r att få en konti- dokumentation av befntliga f rhållanden. nuitet med provtagningen. Referensunders kningarna skulle represen- tera de naturliga årstidsvariationer som kan Problem med att erhålla tillstånd att utf ra under- påverka mätresultaten. s kningar inom området har inneburit att arbe- tena var svåra att planera och blev ryckiga. Detta 2. Milj kontroll (M) har sannolikt inneburit en viss merkostnad f r pro- Milj kontroll under entreprenadarbetena, jektet, då arbeten f rlades till helger, och påverkat 2006-2008. tidshållningen.
3. Efterkontroll (E) Under vissa perioder hade det varit bra med avlast- Efterkontrollen utf rdes i projektets regi de ning och en kollega f r milj kontrollanten på plats. f rsta två åren efter slutf rda efterbehand- Milj kontrollanten har periodvis upplevt att det va- lingsåtgärder. Därefter vergick milj kontrol- rit svårt att prioritera vad som är viktigast vilket har len till Bengtsfors kommun t.o.m. 2019. varit en stressfaktor. Överlag har dock arbetet varit
66 givande och utvecklande med stora m jligheter till vattenr r enbart utanf r arbetsområdet så är det egna initiativ och probleml sning. att f redra. Att r ren låg inom arbetsområdet or- Det har varit till stor nytta att ha ett program med sakade även extremt h ga halter i vissa r r då de defnierade detektionsgränser och krav på provkärl låg i direkt samband med schakterna under entre- f r laboratorieanalyser, systematiska fel har troligt- prenadtiden. Grundvattenr ren gav även upphov vis kunnat undvikas. till en kontinuerlig tvist mellan milj kontrollanter
Figur 8.2: Provtagning av grundvatten Figur 8.3: Station f r mätning av atmosfärisk deposi- tion av kvicksilver 8.2.1 Grundvattennivåer (R, M, E) Syftet med mätningarna av grundvattennivåer var och entrepren r, vilket också i vissa fall kan ha f r- att kontrollera hur nivåerna påverkades under och dr jt entrepren ren med långsam schaktning f r efter slutf rda åtgärder. Mätningarna syftade även att undvika skada på r r. till att erhålla mätdata f r att utf ra en hydrogeolo- gisk modellering f r kontroll av grundvattennivåer. Erfarenheter från referenskontroll Grundvattennivåer kontrollerades i grundvatten- r r inom EKA-området och angränsande områden Det har varit mycket bra att grundvattenr ren har i utvalda stationer. Mätningarna utf rdes med ljus- varit täckta med dexlar av metall f r att under sn alternativt ljudlod. Kontinuerlig mätning utf rdes och sand kunna lokalisera dessa med metalldetek- dessutom i representativa stationer f r området tor. (divers med logger). 8.2.2 Grundvattenkvalitet (R, M, E) Erfarenheter från Milj kontroll Unders kningarna av grundvattenkvaliten omfat- En viktig erfarenhet av milj kontrollen har varit att tade provtagning av grundvatten f r laboratorie- ha ett tillräckligt stort antal grundvattenmätningar analyser och fältmätningar. Unders kningarna f r bed mningar av eventuella f rändringar i sam- genomf rdes f r att dokumentera halterna innan, band med åtgärd. under och efter utf rda åtgärder. Resultaten var även underlag f r beräkning av uttransport av f ro- Under utf randeentreprenaden kom vissa av reningar från EKA-området. Fältmätningarna var grundvattenr ren inom arbetsområdet att skadas till f r att se om fysikaliska/kemiska avvikelser upp- alternativt att helt f rst ras. Om det fnns m jlig- stod och som skulle kunna leda till en kad trans- het att utforma ett kontrollprogram med grund- port av l sta f roreningar.
67 Provtagning av grundvatten f r laboratorieanalys vid områden där tillgång på en fast station med uppvärmning inte fanns att tillgå. Provtagningen Grundvattenkvaliteten unders ktes i utvalda grund- utf rdes med så kallad bulkprovtagare som bestod vattenr r inom EKA-området. Vatten från dessa r r av en ppen specialfaska som kunde placeras på analyserades med avseende på fysikaliska/kemiska representativa ställen. Övriga analyser utf rdes på parametrar som metaller, totalkvicksilver, metyl- samma sätt och samma plats/punkt som referens- kvicksilver, TOC/DOC, dioxiner och furaner, klo- provtagningen. Direktvisande resultat erh lls ej vil- rerade alifater med nedbrytningsprodukter inkl. ket dock medgav att dessa mätningar endast blev vinylklorid samt polycykliska aromatiska kolväten ett ”kvitto” på hur mycket som tillf rts luften och (PAH). Laboratorieanalys av metaller har utf rts fallit ner i anslutning till området. både på ofltrerat och på fltrerat vatten. Filtrering av metallprover utf rdes i fält. Övriga analyser ut- Erfarenheter från referenskontroll f rdes på ofltrerade prover. Kontrollmätningarna som utf rdes innan sane- Fältmätningar ringen påb rjades har varit till nytta både under åt- gärdsfasen och vid efterkontrollen. Det har direkt Fältmätning av konduktivitet, pH, syre och redox varit m jligt att se påverkan från saneringens olika utf rdes i antal representativa grundvattenr r. delentreprenader. Det har även gått att utvärdera efterkontrollen och se att nedfallsdepositionen har Erfarenheter från Milj kontroll minskat.
F r att kunna g ra korrekta bed mningar av even- Erfarenheter från milj kontroll tuell spridning av f roreningar under saneringsar- betet måste man ha en tillräckligt stor omfattning Genom tillgång till referensmätningarna kunde av grundvattenmätningar. Utf rda analyser har ett direkt samband med en korrekt täckning av de även bidragit till att kunna g ra en bed mning av f rorenade massorna och sjunkande halter i depo- f rväntade halter i vattnet vid ppna vattenfyllda sition påvisas. schakter under saneringen. 8.2.4 Luftmätningar, kvicksilver i gasfas (R, M, E) Vid fältmätningarna erh lls varierande resultat av halter i grundvattnet. Vid vissa tillfällen var variatio- Mätningarna utf rdes f r att erhålla värden på nen onaturligt stor och extra fältmätningar utf r- kvicksilverhalten i gasfas (TGM) inom EKA-om- des direkt f r kontroll. Variationen tros ha berott rådet (utomhusluft) innan, under och efter ut- på en kombination av instabilitet hos WTW-instru- f rda åtgärder. Mätning utf rdes som pumpad mentet samt att det tidvis var olika personer som ut- provtagning i tre stationer. Mätvärdena jämf rdes f rde mätningarna och kalibrerade elektroderna. med bakgrundhalter, mätstation på Onsalahalv n Genom att marknivån h jdes i entreprenadens (EMEP-station). Under åtgärden genomf rdes slutskede krävdes även en f rlängning av vissa be- även mätning av kvicksilver med passiva provtagare. fntliga grundvattenr r. F r f rlängningen använ- de entrepren ren en annan modell av r r, vilket Erfarenheter från referenskontroll har gjort provtagningen svårare att genomf ra ef- tersom det nu fnns skarvar invändigt i r ren. Kontrollmätningarna innan saneringen påb rja- des har varit till nytta under åtgärderna men fram- 8.2.3 Nedfallsmätningar, deposition av f rallt var de till nytta vid efterkontrollen. Det gav kvicksilver (R, M, E) m jlighet att utvärdera efterkontrollen och påvisa huruvida påverkan har minskat eller ej. Syftet med mätningarna var att erhålla värden på kvicksilverdepositionen (vått + torrt) i anslutning Erfarenheter från milj kontroll till EKA-området innan, under och efter utf rda åtgärder. Mätningar utf rdes på udden vid kraftsta- Under entreprenaden utf rdes även luftmätningar tionen samt på taket av fältlokalen. Värdena jäm- av arbetsmilj skäl. Det visade sig att h gre halter f rdes med bakgrundshalter från mätstationen på endast erh lls mycket nära schakt/källa. F r kon- Onsalahalv n (EMEP station). troll av arbetsmilj n användes normalt ett direktvi- sande instrument vid mätningar i luft. Det har varit Under saneringsarbetena nyttjades en depositions- ett gott samarbete med entrepren ren under sane- metod som visade sig vara mest lämplig att använda ringen och milj kontrollen har även fått ta del av entrepren rens mätresultat.
68 8.2.5 Luftmätningar, partikulärt rerade kontinuerligt temperatur, nederb rd och bundet kvicksilver (R, M, E) vindriktning. Data användes som underlag f r vat- tenbalansberäkningar och utvärdering av åtgärder Syftet med mätningarna var att erhålla mätvärden mm. på partikulärt bundet kvicksilver (TPM) i utom- husluft inom EKA-området innan, under och efter Erfarenheter från referenskontroll utf rda åtgärder. Mätningen utf rdes som aktiv mätning med insamling av partiklar på flter. Prov- Mätsationen har varit bra vid många tillfällen när tagning gjordes i samma lägen som TGM. data har beh vts f r andra provtagningar. Sista året under efterkontrollen k ptes även liknande mät- Erfarenheter från referenskontroll data från SMHI vilket både har varit smidigt och tillf rlitligt. Kontrollmätningarna som genomf rdes innan sa- neringen påb rjades har varit till nytta under åt- 8.2.8 Ytvatten gärderna men framf rallt vid efterkontrollen. Det har gått att utvärdera efterkontrollen och påvisa att Erfarenheter från referenskontroll påverkan har minskat. I referensunders kningen togs ytvattenprover på Erfarenheter från milj kontroll olika djup. Det var bra att slå ihop referensunder- s kning med f runders kningar f r att dra ned på Under entreprenaden nyttjades även depositions- kostnaderna vid de f rsta unders kningarna f r provtagarna f r att se spridning av partikulärt bun- spridningsberäkningar. det kvicksilver.
8.2.6 Luftmätningar, dammpartiklar
Denna provtagning inleddes strax innan entrepre- nad arbetena påb rjades.
Erfarenheter
Vid luftmätningar är det lätt hänt att annan verk- samhet såsom trafk med damm från närliggande vägar etc. påverkar mätningarna.
Det fnns inga direkt användbara riktvärden f r damm. Damm kan vara rent damm eller f rorenat damm. Riktvärdet f r f rorenat damm b r inte vara detsamma som riktvärdet f r rent damm. Det bästa är att vidta f rebyggande åtgärder och att f r- hindra damning genom täckning och eventuellt vattenbegjutning eller dylikt.
8.2.7 Hydrologiska f rhållanden i Bengtsbro- h ljen samt metrologiska f rhållanden (R, M, E)
De hydrologiska mätningarna syftade till att do- kumentera Bengtsbroh ljens variationer av vat- tennivå och f den. Mätningarna användes vid beräkning av masstransport och hydrogeologisk modellering och utvärdering av åtgärder. Vattenni- Figur 8.4: Provtagning med sedimentfällor våvariationer och f den mättes vid kraftstationen och i Lelången.
En klimatstation fanns placerad på fältlokalens tak, strax s der om EKA-området. Mätstationen regist-
69 8.2.9 Ekologiska unders kningar och Provfsket utf rdes enligt Naturvårdsverkets hand- sedimentprovtagningar bok f r milj vervakning (Provfske i sj ar, version 1:2 010820, www.naturvardsverket.se). Provfsket Provtagning av bottenfauna (profundalfauna) ut- utf rdes i augusti/september och på tidigare un- f rdes i enlighet med den standardiserade meto- ders kta lokaler i Bengtsbroh ljen. den BIN RR 01 och Naturvårdsverkets handbok f r milj vervakning (Ekmanhuggare, 5 hugg per Resultaten utvärderades i enlighet med riktlinjerna provpunkt). i Naturvårdsverkets bed mningsgrunder f r sj ar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999). F r att Sedimentprovtagning utf rdes med r rprovtagare. bed ma f roreningskoncentrationerna i fetare Sedimenten skivades i skikt om 1 cm, vilket mot- konsumtionsfsk analyserades även ring från H l- svarar ca 5-10 års sedimentationspåbyggnad. Preli- jerudsforsarna var 3:e år. minärt analyserades skikten 0-1, 1-2, 5-6, 10-11 och 20-21 med avseende på kvicksilver, dioxiner, TS Erfarenheter från Milj kontroll (torrsubstans) och GF (gl df rlust). Unders kningar utf rdes både med nät och med Dateringar hade visat att relativt ost rda sediment pimpelfske. Detta visade sig vara beh vligt f r att fanns i anslutning till EKA-området och i sj ns få upp de storlekar som nskades. Vidare b r be- s dra och västra djuphålor (6007 respektive 6008). aktas att tidpunkten f r fsket anpassas efter en Eventuell påverkan från EKA-området borde tydli- viss storlek, t.ex. små abborrar. 1-årsfskar b r till gast kunna ses i station B2101 och B2106, medan exempel fskas i augusti-september. Fisket b r ut- djuphålorna visar en mer integrerad bild som även f ras vid samma tidpunkt varje gång och b r även påverkas av f rhållanden i vattendragen uppstr ms. omfatta referensfske i närbelägen sj . Det har varit bra att endast koncentrera sig på ettårs fsk under 8.2.10 Deposition av sediment, sedimentfällor entreprenadarbetena f r att se eventuell direktpå- verkan. St rre fsk påverkas under längre tid och Erfarenheter från milj kontroll kan ha mycket mer varierad kost vilket inte visar påverkan direkt från entreprenadarbetena. F r att utvärdera av depositionen från partiklar i vattenmassan har det krävts mycket beräkningar. 8.2.12 Kontroll av vatten mellan EKA-området och spont (E) 8.2.11 Provfske och kontroll av kvicksilver- och dioxinkoncentration i F r att minska påverkan från saneringsarbetena på fskmuskel (R, M, E) land installerades en spont utanf r strandlinjen. F r att kontrollera eventuell spridning från sane- Fiskunders kningarna syftade till att: ringsområdet krävdes regelbunden kontroll av vatt- net mellan EKA-området och sponten. • Kvantifera f rekomst av olika fskarter och fsk- beståndens storlek Erfarenheter • Bed ma art- och individrikedom, relativ f re- komst, enskilda arters beståndsstruktur och Okulär kontroll av grumlingen visade sig efter hand längdsammansättning och frekvens av yttre och vid jämf relse med analyssvar vara tillräckligt missbildningar. f r versiktlig kontroll. I samband med installering • Erhålla underlag f r bed mning av mellan- av sponten utf rdes en mer noggrann mätning årsvariation i Bengtsbroh ljen samt underlag med turbiditetsmätare och laboratorieanalyser. f r jämf relse med liknande sj ar. • Unders ka nivåer och ev. f rändring av halter- 8.2.13 Kontroll av utgående luft från tält (E) na av kvicksilver och dioxiner i mindre och st r- re abborre (konsumtionsstorlek) samt ring. F r att minimera spridning av luftburna f rore- ningar h lls ett viss undertryck i tältet. Mätning- Arbetet omfattade unders kningar av fskpopula- arna utf rdes med ett direktvisande fältinstrument tionerna i Bengtsbroh ljen (provfske) samt f re- f r Hg(gas) och veriferades med laboratorieana- komst av milj gifter i fskmuskel inf r, under och lyser. Provtagning skedde innan kolfltret f r utgå- efter efterbehandlingsåtgärder inom EKA-områ- ende luft samt efter utsläppet. En reningsgrad på det. mer än 90 % uppmättes. Provtagning utf rdes även utanf r portarna där fyllda och tomma containrar transporterades ut respektive in i tältet.
70 8.2.14 Provtagning av jord i dike f r anläggan- 8.3.3 Område A de av sandflter vid kraftverkskanalen (E) Under saneringsåtgärderna visade det sig att entre- Provtagning av jord utf rdes vid schaktning f r an- pren ren hade viss svårighet att rena uppkommet läggande av sandflter. Syftet med provtagningen länsvatten inom området. Av denna anledning un- var att klarg ra f roreningssituationen nära strand- ders ktes vattnet i område A f r att utreda i vilken kant vid kraftverkskanalen. fas f roreningarna befanns. Kunde det vara m j- ligt att undvika omsättning av vattnet med rening Denna provtagning krävde att kommunikationen som f ljd och istället låta f roreningarna i vattnet med entrepren rerna skedde kontinuerligt då den sedimentera? Unders kningarna visade att huvud- skulle utf ras under en enda dag, när arbete be- delen av f roreningarna befann sig bundet till par- drevs just i denna del. En sådan ”tajming” är lätt att tiklar som sedimenterade. missa i ett stort projekt och denna typ av provtag- ning b r f reträdelsevis utf ras f re saneringsstart. Entrepren ren säkerställde nivåskillnaden mellan vattnet innanf r spont och utanf r spont vid om- 8.3 Erfarenhetsåterf ring vriga till- råde A med en egenkontroll. Detta f r att säker- kommande provtagningar ställa att sponten var tät. I entreprenaden skulle det även installeras en yttre spont vid område A. 8.3.1 Innanf r grumlingsskydd Entrepren rens egenkontroll slutade att fungera vilket gjorde att milj kontrollanterna fck genom- F r att f rhindra o nskad spridning av grumling f ra provtagning utanf r den inre sponten. Nivå- utf rdes kontroll enligt en upprättad rutin f r skillnaden var h gre innanf r. Det skulle underlät- daglig kontroll. Kontrollen utf rdes med en di- ta kontrollarbetet om vissa viktiga omgivnings- och rektvisande turbiditetsmätare innanf r och utan- kontrollmätningar var specifkt angivna i AF och/ f r grumlingsskyddet. Instrumentet inhyrdes f r eller mängdbeskrivningen. varje provtagningstillfälle vilket kunde vara svårt att planera då detta var avhängigt enskilda entrepre- 8.3.4 Klass 5 massor nadmoment, och att dessa inte alltid startade vid utsatta tider. F r att få ned kostnaden f r omhändertagandet av f rorenade massor användes en stor del utsorte- Vid några tillfällen inhyrdes ett annat mätinstru- rade klass 5 massor (dioxin >250-<1000 ng/kg TS) ment, något som tyvärr orsakade problem då vär- som återutfyllnad inom området under tätskiktet. dena inte verensstämde med det instrument som En rutin upprättades därf r f r kontroll av dessa. i huvudsak användes. Att utvärdera mätinstrumen- Här b r jämf relse av kostnaden mot vinsten g - ten mot varandra var inte m jligt. ras. Lärdom till andra projekt är att materialvinsten kan ätas upp av de extra konstader som uppstår. 8.3.2 Dräneringen Därf r b r kostnaden f r extra hantering f r en- trepren r och provtagning med laboratorieanaly- Vid h gvatten december 2006 proppades den av- ser medräknas. skärande dräneringen mot Str mgatan. Innan drä- neringen åter ppnades gjordes vattenanalyser. Un- 8.3.5 Kompletterande provtagning i cellhallen, der saneringen år 2007 uppmättes f rh jda halter utanf r och vid udden av kvicksilver i dräneringens utlopp mot kraftverks- kanalen. Det uppmärksammades även att kvicksil- Denna provtagning utf rdes under tidspress i de- verhalter i fltrerade vattenprover var i samma stor- cember i tältet efter att cellhallen rivits. En kom- leksordning som i de ofltrerade vattenproverna. pletterande provtagning utf rdes även utanf r f re Ledningen stängdes då och innan ppnandet av detta cellhallen och vid område A. Arbetet utf rdes dräneringen utf rdes en spolning av dränerings- med håltagning i bottenplatta och efterf ljande ledningen. Provtagning av spolvattnet utf rdes inn- borrprovtagning av jorden. Kontrollerna genom- an utsläpp. Material som sedimenterad i ledningen f rdes under ljusmässigt svåra arbetsf rhållanden omhändertogs. och proverna var svåra att bed ma i fält. Uttagna prover sändes omgående f r analys. Arbetsmilj - F r att f lja utvecklingen och utreda källan till de mässigt visade det sig i en utredning att det kunde f rh jda halterna i dräneringen upprättades ett fnnas risk f r explosion (vinylklorid i kombination kontrollprogram f r dräneringen. F reslagna kon- med hetta och metall). Detta kontrollerades med troller utf rdes sedan från maj 2009 till juni 2010.
71 peroxidstickor och en GC/FID, PID. Innan arbetet med XRF, som kan påverkas av andra metaller samt utf rdes gjordes en utredning f r att kontrollera av TS-halt, har ändå dokumentationen varit till om milj n var gynnsam f r bildandet av explosiva nytta. peroxider och även andra f reningar. Ingen kon- staterad risk f relåg. 8.3.7 Arbetsmilj n i tältet
8.3.6 XRF i schaktrutor I samband med rivningsarbetet inne i tältet ge- nomf rdes utf rliga kontroller av arbetsmilj n. Schaktrutorna och den totala f rorenade jorden Positivt var tillgång till direktvisande mätinstru- som skulle transporteras bort var f rbestämd. De ment. Resultaten kunde direkt kommuniceras f rutbestämda schaktrutorna f ljdes konsekvent med entreprenadansvarig samt arbetare på plats. f rutom vid f rekomst av fritt kvicksilver, då an- Detta skedde på en Whiteboard i arbetarnas om- passning gjordes f r att avlägsna frittkvicksilver. Ef- klädningsrum. Diskussioner avseende f rore- tersom det inte utf rdes laboratorieanalyser under ningar samt skydd mot dessa f rekom kontinu- entreprenaden har XRF-instrument varit bra f r erligt. Detta medf rde att gällande f reskrifter versiktlig kontroll vid slutprovtagning i schaktbot- angående skyddsutrustning efterf ljdes relativt ten. Vid beaktande av osäkerheten i mätmetoden väl. Även reng ring och byte av flter efterf ljdes.
Figur 8.5: Dubbel regnbåge ver Bengtsbroh ljen
72 8.4 Hantering riktvärden/gränsvärden 8.7 Erfarenhet efterkontroll
Vid projektets start fanns inte riktvärden/gräns- I projektet togs ett program fram f r efterkontroll. värden framtagna f r alla parametrar som skulle Dock framkom svårigheter avseende begränsning- utvärderas under projektet. Värden fck tas fram en av hur länge denna skulle pågå. Främst på att under projektets gång vilket var både positivt och projektet nskades ha ett angivet avslut vilket ur ef- negativt. Negativt då det krävdes tid men positivt terkontrollshänseende är svårt att tillm tesgå. då f rhållanden f rändras under projektets gång. Det fnns inga relevanta värden f r varken grum- Detta hanterades genom att Länsstyrelsen delade ling (NTU) eller damning (mg/m3). Båda parame- upp efterkontrollen i två delar, ett avslut 2015 då trarna har en svårighet i defnition när det gäller omhändertagande entreprenaden avslutades och f rorenade områden. Det är på grund av att f ro- ett separat avslut f r efterkontrollen 2020. reningens utsläpp/påverkan på omgivningen kan vara oberoende av halten av grumling/damning. Är halten av f rorening stor kan påverkan bli stor även om mängden grumling/damning är liten, och omvänt.
8.5 Rutiner milj kontrollen
Kommunen anställde personal som sk tte stora delar av milj kontrollen på plats med st d av an- svarig konsult. Detta var positivt, speciellt under sa- neringsentreprenaden då ständig närvaro krävdes. Att ha egen personal innebar en lägre kostnad f r kommunen. Mellan parterna upprättades kvalitets- dokument avseende provtagning vilket gjorde att kvaliteten på arbetet blev god.
8.6 Erfarenheter av samverkan mellan projektets olika parter
Då det under entreprenaden regelbundet uppstod frågeställningar avseende resultat från milj kon- trollen var det bra att expertst d var kopplade till projektet. Detta gällde framf rallt spridningsf r- hållanden och arbetsmilj .
Det är viktigt att milj kontrollen får närvara och framf ra sina synpunkter på byggm tena. Detta underlättar planeringen av kommande arbeten och f rbereder både milj kontrollanter och entre- pren r. Viktigt var också att byggkontrollen fck in- formation och återkoppling till provtagning kontra arbetsmoment.
Kommunen har i projektet varit ständigt närvaran- de på m ten och medverkat vid frågeställningar som uppstått. Detta har varit mycket positivt. Kom- munen har även anställt milj - och dag(bygg)kon- trollanter vilket har varit positivt eftersom det har varit m jligt att ständigt ha personal på plats. Ett gott samarbete och god kommunikation med Länsstyrelsen under hela projektet har gjort att frågeställningar som uppstått kunnat l sas relativt omgående.
73 Resultat och effekter Olof Regnéll, Lunds Universitet
I detta avsnitt ställs de uppnådda resultaten av ten, i synnerhet jämf rt med metalliskt kvicksilver. schaktningarna och vriga åtgärder på EKA-områ- Kraftig erosion i samband med h ga vattenf den det mot de målsättningar som formulerats f r pro- skulle emellertid kunna leda till omfattande sprid- jektet. Målsättningarna var: ning även av dioxin.
1. Reduktion av källtermen kvicksilver med minst Två EKA-rapporter behandlar spridningen av 90 % kvicksilver och dioxin f re och efter åtgärd, del- 2. Reduktion av spridningen av kvicksilver från vis med olika utgångspunkter (EKA-rapporterna EKA-området med minst 90 % 2012:2 och 2012:3). En av dessa rapporter (2012:3) 3. Reduktion av spridningen av dioxin (TEQ) behandlar dessutom halter av kvicksilver i grund- med minst 85 % vatten på EKA-området under åtgärd och jämf r dessa med de som uppmättes f re åtgärd. Nedan Av dessa målsättningar är den f rsta oproblematisk inleds emellertid diskussionen om måluppfyllelse på så vis att den inte ger utrymme f r olika tolk- med beräkningar av reduktionen av källtermerna ningar. Vad som avses med en viss reduktion av kvicksilver och dioxin med st d av EKA-rapport spridningen uttryckt i procent är inte lika självklart, 2015:1. Denna rapport bygger i sin tur till stor del något som diskuteras i EKA-rapport 2012:2. Reduk- på EKA-rapport 2012:1 samt Sakabs slutrapport gäl- tionen av spridningen till f ljd av åtgärderna kan lande sitt omhändertagande av f rorenade massor nämligen inte vara oberoende av de f rhållanden från EKA-området. Valet att gå igenom reduktio- som råder på området samt i kringliggande vatten nen av källtermerna f rst motiveras av att dessa är (kraftverkskanalen och Bengtsbroh ljen). Exem- viktiga f r beräkningarna av reduktionen av kvick- pelvis skulle utf randet av ett visst åtgärdsprogram silver- och dioxinspridningen. kunna ha resulterat i en minskad spridning med 90 % under ”normala” vattenstånd och f desf r- Hur f roreningsbilden har f rändrats f r vriga hållanden men inte n dvändigtvis under perioder f roreningar på EKA-området tas inte upp nedan. med extremt h ga vattenstånd och vattenf den. Helt kort kan här nämnas att mängden PCE (per- Man skulle kunna ha f rtydligat målsättning 2 och kloretylen) troligen inte har f rändrats mer än 3 i listan ovan genom att lägga till ”oavsett vilka marginellt, att mängderna av PAH (polyaromatiska hydrologiska f rhållanden som råder”. I vilket fall kolväten) ungefär har halverats (cancerogena PAH som helst är det om jligt att verifera med mätning- från 1060 till 572 kg, vriga PAH från 1497 till 797 ar om man har uppnått målen, eftersom mätningar kg) och att mängderna av andra tungmetaller än f re och efter inte täcker alla typer av tänkbara hy- kvicksilver har reducerats med 31- 88 %. F r me- drologiska f rhållanden. tallerna koppar och bly som efter kvicksilver hade h gst kontamineringsfaktor (kvoten mellan upp- Problemet med målsättningarna beträffande sprid- mätt medelhalt och bakgrundshalt) av tungmetal- ning är st rre f r dioxin än f r kvicksilver. F r lerna på området har källtermen reducerats med kvicksilver kan man resonera att en reduktion av 88 respektive 87 %, motsvarande en minskning f r källtermen med 90 % i kombination med vriga bly från 28,3 till 3.7 ton och f r koppar från 29,3 åtgärder (anläggningar av flter, f rbättrade ero- till 3,4 ton. sionsskydd, borttagning av ledningar, utläggning av horisontella barriärer med ovanliggande skydds- 9.1 Beräkningar av reduktionen av käll- skikt) under alla hydrologiska f rhållanden leder termerna kvicksilver och dioxin till en reduktion av spridningen av kvicksilver med 90 %. På grund av avsaknaden av målsättning f r 9.1.1. Kvicksilver reduktion av källtermen dioxin, kan inte samma resonemang f ras f r dioxin. F r att bestämma mängden kvicksilver på EKA- Målsättningarna ovan indikerar att Naturvårdsver- tomten i Bengtsfors togs under f rberedelseske- ket ansåg att spridningen av dioxin från EKA-om- det sammanlagt 1060 jordprover som analyserades rådet f re åtgärd var ett något mindre problem än med avseende kvicksilver på laboratorium. Jordvo- motsvarande spridning av kvicksilver. Så var troli- lymen delades upp i delvolymer av 5 x 5 x 0,5 m f r gen också fallet, eftersom dioxin har låg vattenl s- vilka kvicksilverhalten interpolerades fram med lighet och också är mindre benäget att avges till luf-
74 metoden Inverse Distance Weight Interpolation (IDW). Den samman- lagda kvicksilvermängden beräkna- des till 6 900 kg. Denna beräkning innefattade bed mningar av mas- sornas densitet (1,7 – 1,9 g/cm3) samt andel fnfraktion (< 20 mm) i massorna, det senare f r att kvick- silver hade befunnits vara associerat uteslutande med denna fnfraktion. Här skall noteras att inget fritt kvick- silver (metalliskt kvicksilver) hade observerades under provtagningen.
Under schaktarbetena upptäcktes Figur 9.1: Områden inom vilka metalliskt kvicksilver hittades i schakt- emellertid fritt kvicksilver i form massorna. Dessa låg inom A-området (”Udden), B-området (”Fabriks- av kvicksilverdroppar i varierande området”) och vid gränsen mellan C- och D-området (”Stenkistan) mängd inom delområdena ”Fa- briksområdet”, ”Stenkistan” och ”Udden” (Figur beräkning på 3 900 – 8 700 kg Hg (Figur 7.20). 9.1). Det antogs att fritt kvicksilver hade skakats Uppräkningen motiverades av att kvicksilverhalten av borrskruven under provtagningen, som utf r- i de mest kontaminerade massorna som gick till ett des med en maskinellt driven skruvborr. F ljaktli- schweiziskt f retag (Batrec) f r avdestillering av gen fann man anledning att räkna upp källtermen kvicksilver måste ha underskattats kraftigt av f reta- kvicksilver. Uppräkningen av denna kunde inte ba- get i fråga. Enligt de antaganden som gjordes i pro- seras på annat än okulär inspektion av mängden jektet utifrån observation av metalliskt kvicksilver kvicksilverkulor i massorna, något som utf rdes (se ovan) borde dessa massor ha innehållit mer än av en och samma person under pågående schakt- 5 600 mg kvicksilver/kg. Sakabs egna mätningar av ning. Halten kvicksilver i massor med f rekomst av kvicksilverhalt i samlingsprover från dessa massor fritt kvicksilver bestämdes till 1 000, 3 000 eller 10 resulterade i medelhalten 4 900 mg/kg (1 100 – 12 000 mg Hg/kg fnfraktion beroende på f rekom- 000 mg Hg/kg, n=5). Batrec å sin sida angav med- sten av kvicksilverkulor och oberoende av tidigare elhalten 887 mg/kg (n = 26), baserat på sina ana- bestämd halt i jordvolymen i fråga, utom när den lyser av kvicksilverhalten i de mottagna massorna tidigare bestämda halten var h gre än den som med XRF. Just f r sådana haltnivåer det var fråga uppskattades genom okulär besiktning (fåtal fall). om här har det konstaterats att XRF-mätningar un- Detta resulterade i att källtermen kvicksilver revide- derskattar kvicksilverhalten. Eftersom Sakab utgick rades upp till 15 065 kg. från Batrecs mätningar i sin mängdberäkning av omhändertaget kvicksilver (T. v. Kronhelm 2015), I efterhand har framkommit att fritt kvicksilver trots valdes i EKA rapport 2015:1 att räkna upp Sakabs allt kan ha kvantiferats i de urspungliga analyser- angivna mängdintervall med en kad mängd från na, detta på grund av att det metalliska kvicksilvret de mest kontaminerade massorna baserad på kvo- kan ha fnf rdelats som ett resultat av vibrationer ten av Sakabs och Batrec haltberäkningar. Detta under provtagningen och därmed undgått obser- resulterade i mängdintervallet 7 200 – 12 000 kg vation. Man kan därf r anta att källtermen kvicksil- kvicksilver. Det kan i sammanhanget nämnas att ver låg i intervallet 6 900 – 15 065 kg. Genomf rda f rhoppningar hade ställts att Batrecs separation av XRF-mätningar av kvicksilverhalter i schaktbottnar kvicksilver i metallisk form skulle ge exakt informa- gav vid en jämf relse med modellberäknade halter tion om kvicksilverinnehållet i massorna helt en- inget st d åt antagandet att fritt kvicksilver skaka- kelt genom att väga avskilt kvicksilver. Angivet skäl des av proverna under provtagningen. Någon säker till att så ej skedde var att upparbetningen var en slutsats kan emellertid inte dras från denna jämf - kontinuerlig process och att därf r avskilt kvicksil- relse. ver inte kunde tillskrivas ett visst källmaterial.
Utifrån uppgifter från Sakab, som ansvarade f r Ett rimligt sätt att beräkna reduktionen av källter- omhändertagandet av allt f rorenat material från men kvicksilver är att välja mittpunkten i det beräk- EKA, beräknades de bortschaktade jordmassorna nade intervallet f r källtermen (6 900 – 15 000 kg) ha innehållit 7 200 – 12 000 kg kvicksilver. Detta och mittpunkten f r det beräknade intervallet f r är en uppräkning i f rhållande till Sakabs egen hur mycket kvicksilver som har tagits bort och
75 omhändertagits baserat på Sakabs uppgifter (7 200 9.1.2. Dioxin – 12 000 kg). Detta beräkningssätt ger att källter- men kvicksilver har reducerats med 88 %, att jäm- F r dioxin uppställdes inget mål f r reduktion av f ra med det uppställda målet på 90 %. Det fnns källterm. På grund av detta och f r att dioxinanaly- skäl att anta källtermen kvicksilver var närmare 6 ser är dyra togs färre prover f r dioxin- än f r kvick- 900 än 15 000 kg (se ovan) och även att den bort- silveranalys, endast 120 stycken och f reträdesvis tagna mängden var närmare 12 000 än 7 200 kg, från nivån 0 – 1 m (n = 75). Resterande prover det senare f r att Sakab mätte kvicksilverinnehållet togs nästan utelutande från nivå 1 – 2 m och inga i de olika kategorierna massor (Figur 7.20) f reträ- prov togs under nivån 3 m. Källtermen beräknades desvis med XRF. Således är det en rimlig slutsats liksom f r kvicksilver med metoden IDW. Beräk- att målsättningen att 90 % av källtermen kvicksilver ningen gav att källtermen dioxin var 520 g TEQ. på EKA-området skulle avlägsnas är uppfylld. Dock Av denna mängd beräknades att 336 g TEQ f rdes framgår av ovanstående genomgång att osäkerhe- bort med f rorenade massor, vilket innebär en re- ten är stor i beräkningarna av både källtermen och duktion av källtermen med 65 %. Sakabs beräk- nade att mängden dioxin i de erhållna massorna från EKA-området inneh ll 534 – 579 g TEQ (Figur 7.20), vilket indikerar att både källterm och bortta- gen mängd dioxin tidigare hade underskattats.
Både kvicksilver- och dioxinf rekomster på EKA- området f rklarades av den elektrokemiska pro- cessen i kloralkalifabriken. Metalliskt kvicksilver användes som katodmaterial och dioxin bildades på graftelektroder som utnyttjades f r rening av kvicksilvret i den elektrokemiska omvandlingen av natriumklorid och vatten till klorgas, vätgas och natriumhydroxid. Elektrodslam som dumpades på EKA-tomten inneh ll därf r h ga halter av både kvicksilver och dioxin. F ljaktligen borde kvicksil- ver och dioxin f rekomma på samma platser. Detta visade sig bara delvis vara fallet, troligen på grund av att fera verksamheter på området var källor till dioxin. Antagandet st ds av att dioxinet uppvisade olika kongenm nster på olika delar av området. H ga halter av både kvicksilver och dioxin f relåg på två av de tre platser där kvicksilverhalterna var som h gst: ”Udden” och ”Stenkistan”. Från dessa platser borde den procentuella reduktionen av mängden dioxin ha varit ungefär den samma som Figur 9.2: Utf rd schaktning med schaktningsdjup f r olika delar av EKA-tomten. A: ”Udden”, B: Fa- f r kvicksilver. På ”Fabriksområdet” var kvicksilver- briksområdet D: ”Stenkistan” E: Brandtsområdet halterna de h gsta på EKA-området, samtidigt som dioxinhalterna generellt sett var lägre än på ”Ud- borttagen mängd kvicksilver. den” och i ”Stenkistan”. H ga dioxinhalter fanns Från de tre identiferade delområdena med dessutom på en del platser (Brandt-området) där h gst kvicksilverf rekomst (”Udden” (A- kvicksilverhalterna inte var särskilt h ga. Även vid området),”Fabriksområdet” (B-området) och dessa platser utf rdes schaktning, men inte djupa- ”Stenkistan” (C/D-området) avlägsnades så mycket re ner än 2 m (Figur 9.2). Således är det rimligt att f rorenade massor som var m jligt genom grävar- anta att den procentuella reduktionen av källter- beten utan att riskera ras och spridning av f rore- men dioxin var något lägre än den f r kvicksilver. ningar (Figur 9.2). Dessa områden var dessutom belägna på platser från vilka risken f r spridning av kvicksilver och andra f roreningar var stor. Det är tveksamt om kad schaktning på vriga platser med lägre kvicksilverhalter hade lett till signifkant mindre framtida spridning av kvicksilver från om- rådet.
76 Tabell 9.1 Olika beräkningar av spridningen av kvicksilver, metylkvicksilver och dioxin från EKA-området till Bengtsbroh ljens vattenmassa (BBH) f re åtgärd
a) Enbart partikelbundet. Värdena är beräknade genom att balansera budgeten f r BBH. I värdet ingår även even- tuell resuspension från Bengtsbroh ljens sediment. b) Tidigare beräknade värden baserade på mätningar på EKA- området. c) Sundberg et al. (2003) angav att värdet skulle kunna vara 5 – 10 gånger h gre. d) Värde baserat på nettoutl de från Bengtsbroh ljen + ackumulation i sediment. * Beräkning baserad på massbalans f r kongenen 2,3,7,8-TCDF
9.2. Spridningsreduktioner av kvicksilver och dioxin
F rs k har gjorts att beräkna spridningsreduktion baserade på mätningar i grundvatten och luft på EKA-området f re och efter åtgärd. Man har även f rs kt att jämf ra halter i vatten uppstr ms EKA- området med halter i vatten i Bengtsbroh ljens utlopp f re och efter åtgärd. Båda dessa angrepps- sätt f rsvåras av stora haltvariationer i tid och rum. En viktig spridningsprocess som är ytterst svår att kvantifera genom direktmätningar är erosion och export av partiklar från strandlinjen. Olika beräk- ningar av spridningen f re åtgärd av kvicksilver och dioxin från EKA-området till Bengtsbroh ljen har emellertid utf rts, bland annat f r partikelbun- det kvicksilver och dioxin (Tabell 9.1). Problemet är att det utifrån befntlig data inte gick att särskilja spridningen av partikelbundna f roreningar från EKA-området från resuspension av f roreningar från sediment i Bengtsbroh ljen. Figur 9.3: Medelhalter av gasformigt kvicksilver (TGM) och partikelbundet kvicksilver (TPM) i luft Halter i vatten påverkas av f den, vattenstånd och på EKA-tomten och på en referenslokal f re (2003- temperatur, medan halter i luft påverkas av vind, 2004) och efter åtgärd (2009) luftfuktighet och tempratur. En f rändring i f ro- sjunkit ner till bakgrundsnivåer (Figur 9.3). reningsspridningen med grundvatten vore svår att fastställa även om de uppmätta halterna väl repre- Ett m jligt sätt att komma fram till hur mycket senterade situationen f re respektive efter åtgärd, spridningen av kvicksilver och dioxin har reduce- eftersom halter är svåra att tillskriva olika grund- rats ut ver de beräknade procentuella reduktio- vattenf den. Dessutom kan kvicksilver och dioxin nerna av källtermerna är att i bed mningarna väga fastläggas eller tillf ras innan grundvattnet når yt- in effekterna av främst installerade horisontella vattnet. F rs ken att beräkna hur spridningen av och vertikala barriärer, ändrade grundvattenf - kvicksilver och dioxin från EKA-området har f r- den samt reduktionen av metalliskt kvicksilver när ändrats utifrån mätningar i grundvatten och luft det gäller kvicksilverspridningen. Nedan beskrivs samt mätningar i Bengtsbroh ljens in- och utf - hur spridningsreduktionerna har beräknats utifrån den bed ms därf r som så osäkra att de inte refe- dessa utgångspunkter och vilka resultat beräkning- reras till här. Beträffande kvicksilver i luft indikerar arna har lett till. dock mätningar f re och efter åtgärd att halterna
77 9.2.1 Beräkningar av spridningsreduktioner sker främst i partikelbunden form. F r dioxin ver- ensstämmer detta med iakttagelsen att en vervä- Reduktionen av spridningen i procent ges av ut- gande del av dioxinet i de av Sakab omhändertag- trycket na massorna var associerat med mycket beständiga graftpartiklar. Kolonnf rs k med fltermaterial har
{1–[(Källterm efter /Källtermf re )x(k efter /k f re )]}x100 visat att halterna av olika dioxinkongenerer i f ro- renat grundvatten från EKA minskade med mellan där k f re och k efter är de vergripande spridningshas- 55 och 94 % vid passage genom kolonnerna. Där- tigheterna f r källtermerna f re respektive efter med är det rimligt att anta att de installerade barri- åtgärd. ärerna mot spridning, och då främst partikelfltret längs strandlinjen och det f rstärkta erosionsskyd-
Eftersom Källterm efter /Källtermf re f r Hg har be- det utanf r, har minskat spridningen av dioxin från d mts till 0,1 (reduktion av källtermen med 90 %) EKA-området med minst så mycket som krävs f r beh vs således bara att kefter inte är st rre än kf re att uppnå en reduktion av spridningen med 85 %. f r att kravet om en reduktion av Hg-spridningen Till dessa effekter skall läggas effekterna av borttag- på minst 90 % skall vara uppfyllt. Reduktionen av ning/injektering av ledningar och ledningsbäddar källtermen dioxin var troligen mindre än den f r och det faktum att även andra kanaliserade f den kvicksilver: c:a 65 % enligt EKA rapport 2012:1. Om (exempelvis orsakade av sprängsten) har elimine- vi utgår från denna procentsiffra krävs att kefter/ rats genom anläggningen av partikelfltret. Även kf re < 0.43 (motsvarande en minskning av sprid- f r kvicksilver har rimligen partikelfltret och de ningshastigheten med minst 57 %) f r att kravet f rstärkta erosionsskydden minskat spridningsbe- om en reduktion av dioxinspridningen med 85 % nägenheten avsevärt. eller mer skall vara uppfyllt. Modelleringar har utf rts av grundvattenf den Det mest kritiska scenariot är extrema f den och från EKA-området samt genom separata delar av versvämningar av EKA-området som leder till om- området f re och efter åtgärder. I Tabell 9.2 anges fattande erosion och utlakning av f roreningar. dessa f den samt de delar av dessa f den som rin- Under sådana f rhållanden är det av stor vikt att ner/rann ut i Kraftverkskanalen/Bengtsbroh ljen. horisontella och vertikala barriärer har installerats i form av f rbättrade erosionsskydd, partikelflter Total sett har grundvattenutf dena från EKA-om- längs strandlinjen innanf r erosionsskydden samt rådet minskat med ca 16 %, vilket till stor del be- horisontella tätskikt med ovanpåliggande skydds- ror på minskad infltration. Infltrationen (grund- skikt. Helt klart har både kvicksilvrets och dioxinets vattenbildningen) har emellertid minskat betydligt spridningsbenägenhet minskat till f ljd av dessa åt- mer än med 16 %, medan instr mningen från en gärder. Detta gäller även f r mer normala f rhål- underliggande akvefär har kat. Grundvattenf de- landen under vilka spridningen sker i mindre dra- na till Kraftverkskanalen och Bengtsbroh ljen har matisk omfattning genom erosion längs strandlinje emellertid kat marginellt. F r Brandtområdet där och grundvattenutf den, samt f r kvicksilver även troligen huvuddelen av kvarlämnat dioxin ligger genom f rångning av metalliskt kvicksilver. har grundvattenutf det till Bengtsbroh ljen mins- kat, vilket talar f r en minskad snarare än en kad Värdena i Tabell 9.1 indikerar att spridningen av spridningsbenägenhet f r dioxin som en f ljd av både kvicksilver och dioxin till Bengtsbroh ljen
Tabell 9.2: Modellberäknade grundvattenutf den från indikerade områden f re och efter åtgärderna på EKA-området, samt de delar av dessa f den till Kraftverkskanalen/Bengtbroh ljen anges också
* Inget utf de på grund av sponten längs kraftverkskanalen
78 f rändringarna i grundvattenf den. har minskat med mer än 90 %. Således b r åtgärderna på EKA-området samman- F r metylkvicksilver fnns inte tillräckligt mycket taget ha lett till en minskad spridningsbenägenhet data f r att kunna g ra någon realistisk bed m- hos det kvarlämnade dioxinet som är tillräcklig f r ning av spridningsf rändringen. Dock gäller att att uppfylla målet att spridningen av dioxin mins- spridningen av metylkvicksilver från EKA-området kas med 80 %. var ringa redan f re åtgärderna (Tabell 9.1). Detta f rklaras av att den totala metyleringspotentialen Metalliskt kvicksilver har betydelse inte enbart f r var liten i f rhållande till den stora mängden kvick- kvicksilveravgång till luft, utan även f r kvicksilver- silver som fanns på området. Vad som talar f r att halterna i grundvatten. Hur grundvattnet f dar i kvicksilvermetyleringen har minskat är att metal- f rhållande till f rekomsterna av metalliskt kvick- liskt kvicksilver har tagits bort. Det är nämligen oxi- silver är en faktor som kan ha stor inverkan på dation av kvicksilver på ytan av metalliskt kvicksilver kvicksilverspridningen (se nedan). som troligen leder till uppkomst av kvicksilverf r- eningar som kan metyleras både abiotiskt och av De h gsta halterna av l st kvicksilver som har upp- mikroorganismer. mätts i grundvatten på EKA-området (i storleksord- ningen 10 µg/L) har varit inom och i närheten av 9.3. Slutsatser fabriksområdet där stora mängder metalliskt kvick- silver f rekom. Dessa h ga halter kan troligen f r- • Källtermen kvicksilver har genom schaktning- klaras av att metalliskt kvicksilver lätt oxideras på en på EKA-området minskat med c:a 90 %. ytan och att det oxiderade kvicksilvret sedan lätt l - • Metalliskt kvicksilver, som är mer spridningsbe- ser sig i vatten. Det hålls sedan i l sning genom att näget än markbundet oxiderat kvicksilver, har det komplexbinds av l sta och kolloidala ämnen i reducerats procentuellt sett mer än den totala vattnet. Oxiderat kvicksilver som sedan länge fun- mängden kvicksilver. nits i marken är mer hårt bundet och därmed min- • Källtermen dioxin har reducerats i något min- dre r rligt än oxiderat kvicksilver som nyligen bil- dre grad än källtermen kvicksilver. dats på ytan av metalliskt kvicksilver. Dessutom kan • Ändrade grundvattenf den och installation av metalliskt kvicksilver l sa sig direkt i vatten utan vertikala och horisontella barriärer har tillsam- f regående oxidation och teoretiskt ge upphov till mans inneburit en lägre spridningsbenägenhet kvicksilverhalter på upp till 50 µg/L. F ljaktligen f r både kvicksilver och dioxin. är det av vikt i vilken utsträckning mängden metal- • Sammantaget har man genom åtgärderna på liskt kvicksilver har reducerats. Några säkra uppgif- EKA-området uppnått målen med en 90 % re- ter om detta fnns inte, men man kan konstatera att duktion av källtermen kvicksilver och en reduk- den mest omfattande schaktningen utf rdes inom tion av spridningen av kvicksilver och dioxin de tre områden där metalliskt kvicksilver upptäck- från området med 90 respektive 85 %. tes (Figurerna 9.1 och 9.2). Dessutom indikerar luftmätningarna att mängden metalliskt kvicksilver har reducerats avsevärt (Figur 9.3). Halterna av gas- formigt kvicksilver kan emellertid ha sjunkit även som ett resultat av anlagda horisontella tätskikt. Grundvattenutf det till Kraftverkskanalen från ”Fabriksområdet” har eliminerats till f ljd av spont- ningen. Även det totala utf det av grundvatten från ”Fabriksområdet” har minskat. Detta talar f r en minskad r rlighet f r det kvarlämnade kvick- silvret till f ljd av f rändringarna i grundvattenf - den, eftersom huvuddelen av kvarlämnat metalliskt kvicksilver troligen ligger inom ”Fabriksområdet”. Sammantaget f refaller det rimligt att anta att mängden metalliskt kvicksilver har reducerats i h gre grad än totalmängden kvicksilver. Detta, till- sammans med minskad grundvattenutstr mning från ”Fabriksområdet” b r ha lett till att det kvar- lämnade kvicksilvret har lägre spridningsbenägen- het än den ursprungliga källtermen kvicksilver, och därf r f ljaktligen till att spridningen av kvicksilver
79 Ekonomi
Agneta Källberg & Fredrik Hansson, Empirikon Konsult AB
10.1 Utgångspunkter f r projektets Under 2015 har åtgärdsfas i marginell omfattning ekonomi- och tidsredovisning l pt parallellt med nästa skede, den efterf ljande milj kontrollen. Projektets ekonomiska slutredovisning grundar sig på aktuell kvalitetsmanual daterad 2014-06-30. Kostnader f r den efterf ljande milj kontrollen som uppkommit under året har särredovisats, och Den administrativa hanteringen har skett med ut- kommer att redovisas mot beslutade bidrag f r av- gångspunkt från de ekonomirutiner som imple- sett arbete. Bokf rd kostnad f r efterf ljande mil- menterats vid projektstart och som fnns dokumen- j kontroll uppgår till 305 940 kr per 31/12 2015 terade i projektets rutiner. Data som hanterats i och ingår inte i redovisningen f r projektet. redovisningen har som syfte att tillgodose de krav och nskemål om innehåll som fnansiären kräver Nedlagda kostnader f re 2001 redovisas inte inom enligt bidragsvillkor, och är samtidigt viktig f r pro- ramen f r detta bidrag. jektets planering och uppf ljning. Viktigt att ta hänsyn till, f r att kunna använda siff- Redovisning av intäkter, kostnader och nedlagd tid rorna i jämf relser, är de poster som av olika an- i EKA-projektet har integrerats i kommunens redo- ledningar är svåra att härleda till endast en typ av visning i det befntliga kommunala datasystemet aktivitet. Exempel på det är en konsult som utf r med kodning genom projektkonton i kommunens provtagning och kan redovisas både som konsult ekonomisystem, nedan kallade verksamheter, samt och som provtagning. Vår redovisning visar dia- aktiviteter f r projektets uppf ljning. En verksam- gram och utfall med f rklaring av innehållet. het inom projektet utg r en funktion som består av upphandlade tjänster och kommunens personal, t 10.3 Finansiering ex juridiskt st d, projekteringstjänster och milj - kontroll. 10.3.1 Finansiering och erhållna bidrag
Aktivitetskoderna avspeglar vad f r typ av arbete Projektet är huvudsakligen statligt fnansierat. Na- som utf rts oavsett verksamhet. Exempel på akti- turvårdsverket har bidragit med 287,8 Mkr till EKA- viteter är konsult, entreprenadarbete och provtag- projektets åtgärdsfas från 2002 till och med 2015. ning. Tillsammans med kommunens egeninsats, 2,5 Mkr, har EKA-projektet en intäkt om totalt 290,3 Mkr.
10.2 Omfattning
Kostnads- och tidsredovisningen omfattar hela åt- gärdsdelen av EKA-projektet, samt arbeten med kompletterande utredningar och projekteringsar- beten. Projektet initierades h sten 2001 av Bengts- fors kommun, bemannades 2002 och omfattar pe- rioden fram till och med 2015.
80 Tabell 10.1: Erhållna bidrag i kr ver tiden från 2002 till och med 2015
EKA - Bengtsfors Erhållna bidrag Egen insats Summa året
År 2002 5 313 625 565 530 5 879 155 År 2003 15 440 000 474 740 15 914 740 År 2004 13 500 681 590 476 14 091 157 År 2005 14 041 190 630 798 14 671 988 År 2006 27 785 612 238 456 28 024 068 År 2007 44 366 234 - 44 366 234 År 2008 107 265 942 - 107 265 942 År 2009 14 300 000 - 14 300 000 År 2010 10 500 000 - 10 500 000 År 2011 25 800 000 - 25 800 000 År 2012 - - - År 2013 2 990 000 - 2 990 000 År 2014 5 909 315 - 5 909 315 År 2015, kvartal 4 550 000 - 550 000
Totalt erhållna bidrag 287 762 599 2 500 000 290 262 599
Bengtsfors kommun har rekvirerat 1 000 000 kr f r Kostnader f r den efterf ljande milj kontrollen att täcka de kostnader som beräknats f r sista kvar- åren 2015 till 2020 beräknas uppgå till 6,2 Mkr. talet 2015. Av dessa medel är 550 000 kr vikta f r EKA-projektets kostnad totalt beräknas uppgå till projektets avslutande rapportering m.m. i åtgärds- ca 296 Mkr. fas, och resterande medel f r den efterf ljande milj kontrollen. Inom varje summa, verksamhet, återfnns deltjäns- ter som ingår f r en mer detaljerad kostnadsmäs- 10.4 Kostnader f r efterbehandling sig uppf ljning mot kalkyl och f r rapportering till projektet bidragsgivaren. Här framgår exempelvis hur kost- naderna f r entreprenader är f rdelade mellan de EKA-projektet har, perioden 2001-2015, f rbrukat olika delentreprenaderna, samt hur stor del av de 290,3 Mkr. Kostnaderna är f rdelade mellan f l- juridiska kostnaderna som avser ersättningar enligt jande funktioner/verksamheter: avtal med markägare etc.
Tabell 10.2: Utfall per funktion/verksamhet
81 Tabell 10.3: Utfall och prognos per deltjänst
10.4.1 Kostnader per aktivitet
I projektet redovisas även kostnader som styrs av aktivitet. EKA-projektet har 6 olika aktiviteter som obero- ende av verksamhet f rdelats utifrån vilken aktivitet som utf rts. Exempel på aktiviteter är konsultinsatser samt arbete utf rt av myndigheter och huvudmannen.
82 Cirkeldiagrammet till vänster redovisar resurs- åtgång i tusentals kronor i f rhållande till totalt redovisad medelsf r- brukning i EKA-projektet under 2001-2015.
11011 6143 4% 12204 Som diagrammet visar 2% 4% utg rs de st rsta kost- 73500 nadsposterna av konsult- 25% Myndigheter och och entreprenad- huvudmannens arbete kostnader som tillsam- Konsultinsatser mans utg r hela 86% av den totala projektkostna- Provtagning och analyser den.
Kostnad f r milj kon- Genomf rande av entreprenaden troll ingår även inom aktiviteterna konsultin- Milj kontroll satser, provtagning och analyser och redovisas Övriga omkostnader mer korrekt i kontona f r milj kontroll. 9970 177451 4% 61%
Figur 10.1: Kostnader i kr och % per aktivitet
F r huvudmannen och konsulter står nästan uteslutande kostnaderna i direkt relation till antal nedlagda timmar. F r vriga aktiviteter avser kostnaderna både nedlagd tid och andra kostnader utan någon kopp- ling till tid, exempelvis analyser och mängdreglering inom entreprenaderna, som istället regleras med hjälp av á-priser.
10.4.2 Kostnader f r huvudmannen Resterade del av huvudmannens och myndigheter- nas arbete i åtgärd motsvarar främst kostnader f r Bengtsfors kommun har bidragit till sanerings- myndigheternas nedlagda tid inom vriga verksam- projektet med en egen insats om 2.500.000 kr som heter, särskilt omkostnader f r utredningar, under- erlagts som värde av egen tid. Summan hade upp- s kningar och tillståndsärenden. arbetats i mitten av 2006. Bengtsfors kommun har f rutom funktionen som Huvudmannens arbete kan till st rsta delen räknas huvudman även tillhandahållit stor del av milj - som projektledningsresurs inom ledning, ekono- kontrollresursen inom projektet, dels mellan 2002 mi- och administration samt information. 86% av och oktober 2008, och dels med b rjan under 2014 huvudmannens kostnader, milj kontrollen exklu- f r den del av den efterf ljande milj kontrollen derad, återfnns inom projektledningsfunktionen. som påb rjades då.
Under projektets återställningsskede, 2009-2010, kunde Bengtsfors kommun nyttja resurser i AME- åtgärd. Kostnad f r detta uppgick till ca 899 000 kr, vilket motsvarar ca 7,5% av huvudmannens kost- nader. Kostnaderna f r tjänsten ingår i funktionen Entreprenadkostnader.
83 10.4.3 Konsultkostnader
Konsulttjänsterna avser:
• projektledning utom kommunens arbete inom projektledning, • projektering med inriktning på tekniska unders kningar och dokumentation, • milj styrning under hela projekttiden, samt milj kontrollst d tom oktober 2008 - därefter fullstän- dig kontrollfunktion fr.o.m. slutet av 2008 till 2014, • juridiska tjänster • projektets byggledning inom entreprenaden och besiktningsuppdrag samt • kompletterande utredningar, målverifering och kunskapsuppbyggnad m.m.
Konsultinsatser f rekommer inom alla verksamheter, men mest frekvent inom projektledning samt inom milj kontroll och entreprenadst d. Nedan redovisas kostnadsf rdelningen i tusentals kronor mellan de fyra mest resurskrävande verksamheterna:
Projektledning; 25 303 (34,5%) Ledning, ekonomi, information mm* Milj kontroll; 13 232 (18,0%) Ledning, referensunders kningar, milj kontroll mm Entreprenader; 12 932 (17,6%) Byggledning, kontroll, besiktning Projektering; 10 218 (13,9%) Ledning, unders kningar, projektering mm
Övriga verksamheter står tillsammans f r resterande del av ca 16% av konsultkostnaderna. *) 5,1 Mkr av projektledningskostnaderna (20,3%) består av utredningskostnader.
10.4.4 Entreprenadkostnader
Kostnad f r efterbehandlingsentreprenaderna är i kontoplanen uppdelade mellan olika verksamheter, d.v.s. de olika delentreprenaderna m.m. Nedan redovisas kostnadsf rdelningen i tusentals kronor där- emellan:
F rberedelser, rivningar rena byggnader m.m.…... 1521 (0,8%) - Entreprenad A; Sanering och rivning av byggnader ………………. 12 087 (6,2%) - Entreprenad B; Anläggande av tätspont ……………………………. 5 742 (2,9%) - Entreprenad C; Anläggande av grundvattenskärande dränering … 384 (0,2%) - Entreprenad D; Åtgärdsentreprenaden …………………………..... 77 836 (40,1%) - Entreprenad E; Omhändertagande av farligt avfall ……………….. 81 245 (41,8%)
Under åren 2005-2008 har Bengtsfors kommun ledningskonsult. I november 2008 verlämnas mil- tillvaratagit egna resurser f r arbetet med milj - j kontrollfunktionen till konsulttjänstef retag och kontroll, som i kontoplanen f rdelats mellan olika redovisas f ljaktligen som en aktivitet utf rt av en ansvarsområden och verksamhetsområden. Arbe- konsult. Siffrorna som visar redovisning av Milj - tet har då bedrivits både f re och under efterbe- kontroll kan därf r inte anses vara representativ handlingsåtgärd, under ansvarsområde Milj kon- f r projektet i helhet genom enbart aktivitetsredo- troll, samt som en form av entreprenadkontroll, visningen utan återges mer korrekt inom utfallsre- under ansvarsområde Entreprenader. Arbetet har dovisningen och uppf ljning mot kalkyl. utf rts självständigt med st d och backup av milj -
84 10.4.5 Övriga kostnader
Övriga omkostnader omfattar alla kostnader som inte kan hänf ras till någon av de andra aktiviteterna. Av projektets totala vriga kostnader om 11 011 kkr består 58%, motsvarande 6 419 kkr, av kostnader f r markersättningar som varit n dvändiga f r att kunna genomf ra efterbehandlingen. Exempel på vriga kostnader är resekostnader, logi, hälsokontroller och vriga omkostnader, och f rekommer inom alla verksamheter inom projektet enligt f ljande f rdelning:
• Entreprenader 1.966 kkr motsvarande (18%) • Projektledning 1.056 kkr (10%) • Miljökontroll 1.018 kkr (9%) • Projektering 409 kkr (4%) • övriga funktioner 141 kkr (1%) 10.5 Tidsåtgång Tabell 10.4: I tabellen nedan redovisas den totalt nedlagda tiden f r genomf rande av EKA-projektet.
Cirkeldiagrammet till vänster redovisar resurs- åtgång i timmar i f rhållande till totalt redovi- sad tid i EKA-projektets åtgärdsfas, 2001- 2015.
Som diagrammet visar utg r konsulternas ar- betade tid hela 60% av projektets totala tidsåt- gång.
Av dessa aktiviteter har myndighet/huvudman, konsulter och entrepren r l pande lämnat uppgift om tidåtgång.
Figur 10.2: åtgång i tid per aktivitet
85 10.5.1 Tidsåtgång f r huvudmannen 10.5.3 Entreprenadtid
Omkring 21 000 timmar, motsvarande ca 86% av Tid rapporterad inom aktivitet entreprenad är huvudmannens arbete i tid har producerats inom främst maskintid i den mån den uppgiften fram- ledning, ekonomi och administration samt infor- gått av underlagen. Huvuddelen av kostnaden f r mationsarbete. entreprenaderna består av mängder enligt anbud varf r tid f r aktiviteter i detta sammanhang inte Ytterligare 2 900 timmar, ca 12%, av arbetet har är helt rättvisande. huvudmannen producerat inom entreprenadfunk- tionen, där resurser i AME-åtgärd kunde nyttjas f r 10.5.4 F rbrukad tid f r milj kontroll områdets återställningsskede, 2009-2010. Funktionsmässigt har dessa kostnader f rts som Kommunen har f rutom ledningsfunktionen även milj kontroll under hela åtgärdstiden fram t.o.m. tillhandahållit stor del av milj kontrollresursen 2015, medan tiden enbart registrerats de f rsta inom projektet, dels mellan 2002 och oktober 2008 tre åren. Från november 2008 och därefter är tim- och dels med b rjan under 2014 f r den del av den marna redovisade inom gruppen konsultinsatser, i efterf ljande milj kontrollen som påb rjades då. samband med att kommunen inte själv längre hade m jlighet att utf ra tjänsten. Kommunens resurs f r efterf ljande milj kontroll har ännu inte f ljts upp tidmässigt. 10.6 Ekonomisk slutredovisning - sam- manställning och slutsatser Resterade del, som är en f rsvinnande liten del motsvarar kostnader f r myndigheternas nedlagda Rapportering av projektets kostnader ger läsaren tid inom plan- och lantmäterifrågor. en uppfattning om hur resurserna f rdelas inom ett projekt, men även i jämf relse med andra lik- 10.5.2 Konsulttid nande projekt. Utfallen bidrar till att bilda statistik som i ett st rre perspektiv kan användas f r rimlig- Konsultinsatser f rekommer inom alla verksamhe- hetsjämf relser och erfarenheter i form av nyckel- ter, men mest frekvent inom projektledning samt tal m.m. inom milj kontroll och entreprenadst d. Nedan redovisas nedlagd tid i timmar f rdelade mellan de F r styrning av ett saneringsprojekt är kostnads- fyra mest resurskrävande aktiviteterna: uppf ljningen inom projektets olika verksamheter av stor vikt. Kalkylen har av praktiska skäl samma - Projektledning; 30 739 (36,4%) struktur som kontoplanen på verksamhetsnivå, vil- Ledning, ekonomi, ket även m jligg r utfallsrapportering mot aktuell information mm budget på samma nivå.
- Milj kontroll; 16 203 (19,2%) Trots bristen på exakta uppgifter om nedlagd tid Ledning, referensunders kningar, f r kommunens egna resurser f r milj kontroll milj kontroll mm kan man dra en viktig slutsats – att genom m jlig- g ra användning av interna kompetenser till så stor - Entreprenader; 14 636 (17,3%) del har projektets slutkostnad f r ansvarsområdet Byggledning, kontroll, besiktning hamnat betydligt lägre än om man hade beh vt an- vända konsulter till tjänsten. - Projektering; 11 561 (13,7%) Ledning, unders kningar, Sammanfattning: projektering mm • konsultkostnaderna är f rhållandevis jämnt f rdelade ver tiden och varierar endast del- Övriga verksamheter står tillsammans f r återståen- vis i relation till det arbete som läggs ned, en de knappt 13% av konsulttid, varav kompletterade miniminivå måste upprätthållas i projektet utredningar och verifering av måluppfyllelse står oavsett hur aktivt projektet är f r merparten, 10,8% • projektets genomf randetid är helt avg -
rande f r den totala kostnaden avseende konsultinsatser • entreprenadarbetena i projektet svarar f r 2/3 av kostnaderna, och som faller ut under en begränsad tid
86 Vi ser att disposition av nedlagd tid kontra kostna- (t ex projektledning, projektering, milj kontroll, der mellan de olika ansvarsområdena verensstäm- entreprenader osv.) och delaktiviteter inom res- mer väl mellan ansvarsområdena. pektive huvudaktivitet (t ex projektledning kan de- las in i ledning, ekonomi, information, upphand- Om man jämf r andelar tid och andelar kostnader ling och erfarenhetsåterf ring). Projektets behov kan man därf r se en omf rdelning mellan akt - av planering och uppf ljning styr kontoplanens rerna som är ganska intressant, mest synligt inom indelning huvudaktiviteter och delaktiviteter. de två stora blocken; konsulter och entreprenader, där konsulterna står f r 60% av tiden, men endast Den indelning som har valts innebär att t ex huvud- 25% av den totala kostnaden och entrepren rerna mannens nedlagda tid och kostnader redovisas på f r 17% av tiden, men 61% av kostnaderna. samma aktivitet som exempelvis konsulter. Att yt- terligare i redovisningen särskilja kostnadsarterna Kommunen har bytt kontoplan f r verksamhet 3 huvudmannen och konsulten kräver därf r ytter- gånger och aktivitet 2 gånger under projekttiden ligare en kod i kontoplanen. Det kräver vidare att vilket har f rsvårat uppf ljning och erfarenhets- huvudmannens ekonomisystem klarar av en sådan rapportering, det är dock en f ljd av att projektet konstruktion, vilket var fallet i EKA-projektet. Det genomf rts under så lång tid. är vidare en f rdel om ekonomisystemet klarar av att redovisa även nedlagd tid; vilket var fallet i pro- 10.7 Erfarenheter – Arbetade timmar jektet. Rent tekniskt utg r detta inget hinder i teo- och kostnader rin f r de festa ekonomisystem. I praktiken måste projektets redovisning f lja beslutade bidragsvill- Genom uppf ljning av arbetad tid i projektet har kor och en anpassning av ekonomisystemens ruti- en kad medvetenhet erhållits f r hur mycket tid ner kan bli f r omfattande f r ett enstaka projekt. som faktiskt används inom olika delar av projektet Denna erfarenhet skulle kunna utg ra en f rutsätt- samt i vilka faser detta sker. Statistiken bidrar till ning f r ompr vning av bidragsvillkoren vad gäller st rre f rståelse f r kostnader och säkrare under- tids- och ekonomirapportering. lag f r framtida kalkyler i form av uppdaterade nyckeltal.
Ett projekt av denna storleksordning upptar en hel del resurser från den politiska ledningen, kommun- ledningen och f rvaltningen. Projektet har såvitt avser beslutsprocesser (inriktning och ramar) och ekonomiredovisning integrerats med kommunens ordinarie verksamhet och har på så sätt kommit att utg ra en integrerad del av Bengtsfors kommun. Att driva ett efterbehandlingsprojekt kräver enga- gemang och resurser från huvudmannen vilket syn- ligg rs genom projektets redovisning av nedlagd tid. Den kunskap och erfarenhet som kommunen tillgodogjorts under tiden f r detta och tidigare genomf rt projekt har betydelse f r hur kommu- nen kan komma att se på och engagera sig i nya milj projekt på regional nivå samt som referens f r andra kommuner som verväger att genomf ra lik- nande milj saneringar.
10.7.1 Projektets styrning kontra fnansiärens krav på tid- och ekonomiredovisning
Naturvårdsverkets struktur i kvalitetsmanualen f r f rdelningen av nedlagd tid och upparbetade kost- nader stämmer inte direkt verens med projektets behov av system f r styrning. Projektet är unikt de- signat f r att l sa en specifk uppgift. Ett projekt är därf r vanligen funktionsindelat i huvudaktiviteter
87 Epilog
BENGTSBROHÖLJEN len ankakservfraer Kvo rb Kvo ankakservfraer len
soltrappa
trädäck
JAPANSK PARK cykel- och gångväg mot centrum utställning om hur grillplatser saneringen gick till Tusenårsstenar
gr na rum- met utställ- ning milj n
EKA Milj rum inramas av klängväxter och o EKg Am s insprängda sittbänkar a ior a tsih lä lnin t ir stenlabyrint sdu t uts ni
Entré till EKA Milj rum STRÖMGATAN
Figur 11.1: Plan ver EKA Milj rum i Bengtsfors. Illustration: Boh Tivesten 11.1 EKA Milj rum – historien, en del av f r en osäkerhet om vi hittat en långsiktigt hållbar framtiden l sning. De fortsatta diskussionerna ledde fram till att det var viktigt att långsiktigt vidmakthålla kun- Mycket stora resurser har satsats på saneringen av skaperna om området. Detta är det främsta syftet EKa-området f r att undanr ja framtida milj hot. med EKA Milj rum Bengtsfors. På plats fnns en F r att säkerställa saneringsresultatet utformas permanent utställning om områdets industrihisto- olika typer av administrativa bestämmelser. I det ria, milj gifter och hur saneringen har genomf rts. mycket långa perspektivet kommer säkerligen de administrativa regelverken att i grunden f rändras. Inspirationen till pedagogiken f r EKA Milj -rum har F r ett område som har ett centralt och strategiskt hämtats från Naturvårdsverkets Naturum-koncept, läge i en tätort dyker det ofta upp nskemål om japanska parken och hällristningarna i Tisselskog. f rändringar. Risken fnns att kunskapen om områ- Information fnns på hemsidan: det i det långa loppet går f rlorad. Det fanns där- www.ekamiljorum.se.
88 11.1.1 Gestaltning av bäckområdet på man historiskt på vad som varit utgångspunkten f r EKA Milj rum i Bengtsfors hur många trädgårdar formats så är det just vatten- draget som har varit utgångspunkten. Det var också Den 60 meter långa anläggningen är uppbyggd från vattendraget som Einar Hessman Larsson tog som fera olika avlånga ”tittskåp”. Tanken är att sitt avstamp från när han formgav bäckträdgården man ska gå efter ena långsidan och titta in och se på EKA Milj rum – det svenska vattendraget, en lite olika tankar om vad svensk trädgårdskonst kan stilla porlande skogsbäck. vara. Där det är torrt och soligt trivs mal rt, kungsmynta, martorn m.f. Därifrån ser man tvärs ver bäcken till ett blått fält av två olika sorters stäppsalvia som symboliserar den blommande ängen. Genom det här fältet rinner bäcken som en nordisk skogsbäck. Det torra och soliga rummet vergår i en fuktig skuggig plats omgärdad av l vbuskar.
Ovanf r slussen/fallet fnns en grund damm. På ena sidan av den bryter en bergsformation igenom bäckområdet och går ut i en vild klippformation där det växer tre olika städsegr na barrväxter. Ska man inspireras av naturen måste man g ra det på dess villkor. Naturen är inte tämjbar. Stenarna i det här stråket bryter sig igenom det pastorala lugnet. Växtligheten har plockats ut i tre olika former. Den upprättstående formen visas med enen. Den kom- pakta formen illustreras av kubistiska stenar och den runda bolltallen. Bredvid den växer den låga platta krypenen, den är blå f r att kontrastera mot den gr na bolltallen. Barrväxterna står på vänster strandsida av dammen och på den h gra sidan fnns en lund i miniformat som inramas av buskar i olika h jd och form (liten r nn, häggmispel, olvon). Lunden är tänkt att ge skugga åt perennerna som är en blandning av oli- ka skogsväxter, till exempel slingrande stormhatt, ormbunkar, aklejruta och liljekonvalj. Går man nedstr ms bäcken kommer man till nästa rum som är av helt annan karaktär. Det är det del- tagande rummet där man inbjuds att känna på vatt- net, hoppa på stenarna ver bäcken – delta i bäck- ens färd. Det är en inbjudan till lek. Den delen är inspirerad av Bengtsfors slussar, kanaler och forsar. I nästa rum kommer den lilla bron ver till infor- mationen om saneringen – en tambur ver till in- formationsrummet. Den inramas av stora buskar som skapar en lugn fond f r att man ska kunna få ro att gå och titta på utställningen. I det nedersta rummet är dammen lugn. Där fnns det en blandning av växter som tycker om fukt och håller sig nära vattendrag. Dammen f r tankarna till den lilla sj n – tjärnen. Runt dammen fnns en blandning av perenna blommande växter och Figur 11.2: Översikt av Bäckträdgården i EKA Milj - ormbunkar. Till den ansluter en lugn och bred be- rum. Illustration: Einar Hessman Larsson vattningskanal där vattnet fyter stilla fram på en botten av skiffer. Allra längst upp i bäckträdgården är det som torr- rast och soligast, vattnet springer som en källa ur en sprucken sten, det är där allting b rjar. Tittar
89 Figur 11.3: EKA Milj rum invigs 3/9 2010
11.2 Milj saneringsprojekt i kommunal skulle kunna uppstå som en f ljd av projektet. Den regi kommunala ekonomin kan mycket lätt allvarligt rubbas av sådana of rutsedda kostnader. Boh Tivesten, Bengtsfors kommun Saneringen av EKA-området är en stor händelse Saneringen av EKA-området har varit ett mycket i kommunen. Information och dialog med kom- omfattande och komplicerat arbete. F r en liten muninvånarna har därf r varit och är fortfarande kommun som Bengtsfors på knappt 10 000 invå- en mycket viktig kommunal uppgift. Redan vid de nare är det självfallet en stor utmaning att hantera studiebes k kommunen gjorde i andra kommuner Sveriges då st rsta saneringsprojekt. Projektet lig- innan projektet startade framkom att denna verk- ger långt ifrån vad man normalt hanterar i den samhet är avg rande f r hur projektet skall lyckas. kommunala vardagen. Detta leder till en osäkerhet om vilka problem som kan uppstå och hur arbetet Sett från kommunal synpunkt har projektet varit b r läggas upp. framgångrikt. Några st rre of rutsedda kommuna- la kostnader har inte uppstått. Information och di- F r att undvika missf rstånd är det viktigt att påpe- alog med kommunmedborgarna har fungerat bra. ka att staten och kommunen i grunden har samma Kommunal kompetens från bland annat ekonomi- mål med saneringen. Från det lokala perspektivet enhet, tekniska området inklusive räddningstjänst, fnns dock en rad frågor som är viktiga att belysa. IT-enhet, kommunkansli och arbetsmarknadsen- het har underlättat projektets genomf rande. Den Kommunledningen har varit mycket uppmärksam pedagogiska japanska parken – EKA Milj rum – på risken att oplanerade kommunala kostnader har blivit ett positivt tillskott och en del av det of- fentliga rummet i Bengtsfors tätort.
90 Figur 11.5: Milj rummet idag
Figur 11.4: Landsh vding Lars Bäckstr m placerar ett USB-minne med hela projektets dokumentation i en av tusenårsstenarna
Det st rsta kommunala åtagandet återstår dock, nämligen att f rvalta den stora investering staten gjort genom att sanera EKA-området. Även om kommunen bidragit med sin kompetens under projekttiden fnns den samlade kunskapen inom projektet. När kommunen nu skall verta ansvaret måste denna kunskap verf ras till den kommu- nala f rvaltningen. Den framtagna dokumentationen är mycket omfat- tande. Kommunen har därf r lagt ner stor omsorg på att ordna detta material på ett verskådligt och lättillgängligt sätt. Det är också viktigt att sk tseln och kontrollen organiseras på ett effektivt och sä- kert sätt. Handledning f r tillgång och tillämpning av den samlade kunskapen har samlats i ett kommunalt policydokument som antagits av kommunfullmäk- tige –”Riktlinjer f r tillsyn och sk tsel av EKA-om- rådet”. F r att ytterligare ka tillgängligheten till EKA-material har kommunen startat en ny hem- sida – www.ekamiljorum.se.
91 Dokumentation
12.1 Rapporter i utredningsskedet Hasselrot B. och Carlsson U. (1994). “Sedimentun- ders kning i Dalslands Sj system 1993 - Metaller F ljande utredningar r rande milj problematiken och PCB.” Melica milj konsulter. Länsstyrelsen i kring EKA-tomten har utf rts i regi av, eller på be- Älvsborgs län. Meddelande 1994:3. ställning av Länsstyrelsen Västra G talands län, ti- digare Älvsborgs län samt Bengtsfors kommun: Lindestr m L, Sangfors O. ”Metaller i abborre från fem källsj ar i Älvsborgs län 1991-94. En utvärde- Henriksson, L., Nyman H. och Oscarsson H. (1984) ring och underlag f r fortsatt vervakning.” Mil- ”Dalslands kanal – en utvärdering av recipientun- j ForskarGruppen. Länsstyrelsen i Älvsborgs län ders kningar 1958-81.” Länsstyrelsen i Älvsborgs meddelande 1995:8. län. Rapport 1984:4. Balk L. et al. (1995). ”Investigation of sediment Henriksson L., Nyman H. och Oscarsson H. (1986) toxicity in the Dalsland channel lake system.” Läns- ”Bottenfaunan i Laxsj n och Östebosj n 1984 – styrelsen i Älvsborgs län. Rapport 1995:13 Två metallbelastade sj ar i Dalslands kanal.” Läns- styrelsen i Älvsborgs län. Rapport 1986:3. Anonymous (1996). ”Flerårsplan f r efterbehand- ling av f rorenad mark i Älvsborgs län 1997-2001.” Olsson L. (1991). ”Unders kning av ring med Länsstyrelsen i Älvsborgs län. leverskador i Bengtsbroh ljen, Upperudsälven.” Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Milj vårdsenheten. Sundberg J. och Hammar M. (1996). ”F rorenings- 1991-01-07. situationen i mark och sediment vid f.d. kloralkali- fabriken i Bengtsfors.” Terratema AB. Lång, L-O (1991). ”Sedimentunders kning i Dals- lands kanal avseende nedlagd industriell verksam- Noaksson E., Tjärnlund U. och Balk L. (1997). ”In- het i Bengtsfors tätort.” Dalslands kanals vatten- ledande unders kningar på abborre och ring från vårdsf rbund. Bengtsbroh ljen.” Milj och planenheten, Länssty- relsen i Älvsborgs län. Meddelande 1997:12. Lång, L-O (1992) ”Dioxin i Bengtsbroh ljen – Un- ders kning av sediment nedstr ms nedlagd kloral- Sundberg J et al. (1998). ”Bengtsfors-Bengtsbro- kalifabrik, Bengtsfors tätort.” Bengtsfors kommun h ljen, f.d. klor-alkalifabrik. Kompletterande un- 1992-04-21. ders kning samt f rslag till efterbehandlingsåtgär- der.” SGI. 1998-06-11. Bengtsfors Kommun m.f. (1992). ”Virvlar passa- gerarbåtarna upp sediment vid ang rning av bryg- Grahn, O., Sangfors, O. (2000). ”Fiskd d i Bengts- gan i Bengtsbroh ljen?” Länsstyrelsen i Älvsborgs broh ljen – en sammanfattning av utf rda under- län, Dalslands kanals vattenvårdsf rbund, Bengts- s kningar och diskussion kring m jliga orsaker.” fors Kommun. 1992-06-15. ÅF-Milj forskargruppen. 2000-05-16.
Carlsson B. (1992).”Dioxinf rorenade sediment Torstensson H., Abrahamsson I. och Jarlman A. vid Bengtsfors- diskussion kring åtgärder.” Terra- (2000). ”Upperudsälven 1981-1998. F rändringar tema AB. 1992-06-15. av vattenkvalitet och belastningar inom avrinnings- området samt analysresultat från 1999.” Länsstyrel- Steiner E. och Henriksson-Fejes J.(1992). ”Milj - sen Västra G taland. Rapport 2000:37. gifter i Älvsborgs län. Bakgrundshalter i källsj ar 1991.” IVL. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, rapport Anonymous (2000). ”Efterbehandling av f.d. EKA 1992:11. industriområde samt Bengtsbroh ljen i Bengtsfors Kommun.” Länsstyrelsen i Älvsborgs län. F rslag Olsson L. (1993). ”Bengtsbroh ljen- Dalslands ka- till projektplan. 2000-08-01. nal. Bakgrund och f rslag till kompletterande un- ders kningar avseende dioxin mm.” Länsstyrelsen Anonymous (2001). ”Efterbehandling av f.d. EKA i Älvsborgs län. Version 1. 1993-03-02. industriområde samt Bengtsbroh ljen i Bengtsfors Kommun.” Länsstyrelsen i Älvsborgs län. F rslag till projektplan. 2001-06-21.
92 Anonymous (2000). ”Efterbehandling av f.d. EKA tion som underlag f r bed mning av f rorenings- industriområde samt Bengtsbroh ljen i Bengtsfors spridning och genomf rande av åtgärder. Kommun.” Länsstyrelsen i Älvsborgs län. PM avse- ende nuläge och f rslag till handlingsplan. 2000- Rapporten omfattar mark- och grundvattenf rhål- 10-19. landen och innefattar områdets uppbyggnad, geo- teknik, geohydrologi och fysikaliska egenskaper, Kemakta Konsult AB (2000). ”Biologiska unders k- bl.a. jordlagerf rhållanden. ningar.” Kemakta Konsult AB. 2000-12-14 EKA 2002:2 F roreningssituationen i mark och Elert M. (2000). ”F rslag till unders kningspro- grundvatten gram f r f rorenade sediment i Bengtsbroh ljen, Bengtsfors Kommun.” Kemakta Konsult AB. 2000- F rfattare: Maria Carling, Geo Innova AB, Pär-Erik 04 Back, Geo Innova AB, Elke Myrhede, Geo Innova AB, Jan Sundberg, Geo Innova AB Elert M., Fanger G. (2001). ”Kompletterande un- ders kningar i Bengtsbroh ljen samt f rslag till Syftet med rapporten är att den ska bilda underlag efterbehandling och kontrollprogram.” Kemakta f r en f rnyad riskbed mning och riskvärdering Konsult AB. Huvudrapport 2001-05-28 samt utg ra underlag f r val och design av åtgär- der. Inklusive f ljande delrapporter: I rapporten redovisas kartläggning av f rorening- • Delrapport 1: Sediment och vattenunders k- arnas utbredning i framf rallt landområdet och ningar - dokumentation av kartering, provtag- strandlinjen. Här beskrivs f roreningssituationen i ning och analys. mark och grundvatten och en uppskattning av den totala f roreningsmängden g rs. • Delrapport 2: Provfske i Bengtsbroh ljen och Fillingsj n EKA 2002:3 F roreningsspridning från EKA- området i Bengtsfors • Delrapport 3: Milj gifter i fsk F rfattare: Jan Sundberg, Geo Innova AB, Marie • Delrapport 4: Unders kning av bottenfauna Arnér, WSP, Per Östlund, Studsvik RadWaste
• Delrapport 5: Sedimentationshastighet och Syftet är att klarg ra spridningsvägarna f r f rore- f roreningshistorik i Bengtsbroh ljen utifrån ningar, kvantifera spridningen samt bed ma fram- sedimentdatering med 137Cs. tida risker. • Delrapport 6: F rslag till kontrollprogram EKA 2002:4 Åtgärder f r att begränsa f rore- ningsspridning. Nyholm, M. (2001). “Remediation alternatives for Mercury & Dioxin contaminated soil at a Chlor-Al- F rfattare: Jan Sundberg, GeoInnova AB kali plant.” Umeå universitet 2001. Syftet är att exemplifera, värdera och kvantifera 12.2 Handlingar i f rberedande arbete effekten av några in-situ åtgärder f r att begränsa och projekteringen f roreningsspridningen från EKA-området. Vidare ingår bed mning av risker f r dessa åtgärder. ”Bengtsbroh ljen: Kompletterande vattenana- lyser 2001.” EKA 2002:5 Lakbarhet av jord, sediment och byggnadsmaterial. F rfattare: Marie Arnér(2002).J & W Energi och Milj . 2002-02-19. F rfattare: Marie Arnér, WSP Environmental, Mi- kael Eriksson, WSP Environmental, Elke Myrhede, Geo Innova AB, Jan Sundberg, Geo Innova AB EKA 2002:1 Mark och grundvattenf rhållan- den vid EKA området i Bengtsfors Syftet med unders kningarna är att inf r beräk- ning av spridning, riskbed mning och utformning F rfattare: Jan Sundberg, Geo Innova AB, Elke av åtgärder bed ma: Myrhede, Geo Innova AB • lakbarhet av oorganiska och organiska ämnen Unders kningarna syftar till att kartlägga området på kort och lång sikt uppbyggnad, stabilitet och geohydrologiska funk- • effekter av f rh jda koncentrationer av PCE
93 på lakbarhet av kvicksilver respektive organiska EKA 2002:10 Milj teknisk unders kning av f reningar klorerade alifater i grundvatten, porluft och ytvatten inom norra och nordvästra delen av • potentiella effekter på lakbarheten vid olika ef- EKA-området. terbehandlingsåtgärder som kan leda till bl. a. f rändrade pH- och redoxf rhållanden F rfattare: David Engdahl, Golder Associates AB, Anders Bank, Golder Associates AB • bed mning av potentialen f r partikulär f ro- reningstransport samt olika barriärers/par- Syftet med utf rd unders kning var att identifera tikelstorlekars potential att motverka f rore- källområdet eller källområden till i tidigare under- ningstransport s kningar upptäckta f roreningen av klorerade alifater, främst tetrakloreten, samt även att grovt av- EKA 2002:6 Historisk inventering av m jliga gränsa f roreningen i grundvatten inom de norra källor till bl.a. kvicksilver och dioxin i Bengt- och nordvästra delarna av EKA-området. broh ljen. EKA 2002:11 Efterbehandlingsåtgärder F rfattare: Per Östlund, Studsvik RadWaste AB F rfattare: Bo Carlsson, Envipro Milj teknik AB Det vergripande målet f r utredningen är att identifera och om m jligt kvantifera de källor Syftet med denna rapport är att ge en allmän ver- ut ver EKA-området som bidrar till spridningen sikt av åtgärder f r efterbehandling av EKA-om- av vattenburna f roreningar till och från Bengts- rådet i Bengtsfors. Vidare är syftet att värdera åt- broh ljen. Den kade f rståelsen syftar till att ut- gärderna mot bakgrund av de f rutsättningar som g ra underlag f r att f reslå åtgärder riktade mot gäller f r EKA-området samt att synligg ra viktiga spridningen av f roreningar från EKA samt f r att parametrar/faktorer som är styrande f r entrepre- utg ra ett underlag f r att f lja upp effekter av ge- nadarbetena. nomf rda åtgärder. EKA 2002:12 Projektstatus EKA-Bengtsfors EKA 2002:7 Resultat från markunders kningar 2001-2006, projektrapport 1 inom EKA – området. Sammanställning av re- sultat från fältunders kningar och laboratorie- F rfattare: Fredrik Hansson, Empirikon AB, The- analyser rese Steinholtz, Empirikon AB
F rfattare: Märta Ländell, Geo Innova AB, Elke Rapporten syftar till att ge en sammanfattad rap- Myrhede, Geo Innova AB, Åsa Granath, GF Konsult portering till Länsstyrelsen i Västra G talands län AB, Åsa Svensson, Bengtsfors kommun och Naturvårdsverket av projektstatus 2002-11-22 vad avser hittills genomf rt arbete samt planerat Syftet med resultatrapporten är att samlat redovisa arbete år 2003. framtagna data från markunders kningar på och kring EKA-området. I rapporten redovisas samtliga EKA 2002:13 Kompletterande milj teknisk un- resultat framtagna i tjänst C (geoteknik, hydrogeo- ders kning av byggnader logi och geologi) i projektet. F rfattare: Mats Torring, Golder Associates AB, An- EKA 2002:8 Arbetsmilj plan ders Bank, Golder Associates AB, David Engdahl, Golder Associates AB, Marie Arnér, WSP Environ- F rfattare: Katarina L Parkonen, GF Konsult AB, mental Åsa Granath, GF Konsult AB Syftet med den kompletterande unders kning av Rapporten omfattar projektets upprättade arbets- byggnader som presenteras i denna rapport har va- milj plan avseende arbete med milj kontroll inom rit att ta fram underlag f r en riskbed mning och ramen f r EKA-projektet. i f rlängningen f r om åtgärder erfordras. Rap- porten omfattar huvudsakligen kvarvarande bygg- EKA 2002:9 Milj kontroll. Riktlinjer f r prov- nader från EKA-tiden. Avsikten har i detta skede hantering och laboratorieanalyser f r f rdju- inte varit att ta fram ett tillräckligt underlag f r att pade unders kningar/referensunders kningar. detaljprojektera åtgärder. F rfattare: Åsa Granath, GF Konsult AB
Rapporten omfattar riktlinjer f r provhantering och laboratorieanalyser f r unders kningar som utf rs under november och december år 2002.
94 EKA 2002:14 Kompletterande åtgärdsinriktad • Kan tidigare erhållna resultat veriferas? historisk inventering av EKA:s gamla industri- område i Bengtsfors, rapport nr EKA 2002:14 Därut ver syftar unders kningen till att erhålla re- ferensdata f r milj kontroll. F rfattare: Mats Torring, Golder Associates AB, Åsa Svensson, Bengtsfors kommun EKA 2002:18 Riskvärdering av åtgärdsalternativ Syftet med denna rapport är att ge en komplette- rande åtgärdsinriktad historisk versikt f r EKA- F rfattare: Marie Arnér, WSP Environmental området i Bengtsfors. Med åtgärdsinriktad avses att Syftet med rapporten är att redovisa en värdering detaljer av enbart historiskt intresse, som påträffats av åtgärdsalternativen avseende riskreduktion, i de källor som använts, inte presenteras utan en- teknik, enskilda och allmänna intressen samt eko- dast de upplysningar som bed ms vara av betydelse nomi. Värderingen ligger till grund f r beslut om f r riskbed mning och som kan f renkla vid plane- åtgärder f r efterbehandling av EKA-området samt ring och utf rande av åtgärder. Informationen som f rslag till mätbara åtgärdsmål och åtgärdskrav. presenteras bygger på en blandning av muntliga upplysningar och uppgifter från litteratur. Vissa av EKA 2002:19 Provtagningsmanual. Vägledning de upplysningar som presenteras har kunnat be- f r kvalitetssäkrad provtagning. kräftas exempelvis genom provtagning. F rfattare: Åsa Granath, GF Konsult EKA 2002:15 Projektrapport del I Provtagningsmanual f r att erhålla en kvalitetssäk- F rfattare: Marie Arnér, WSP Environmental, Mi- rad provtagning av jord och vatten. kael Eriksson, WSP Environmental, Bo Carlsson, Envipro Milj teknik AB EKA 2002:20 Transport av kvicksilver och dioxin inom, till och från Bengtsbroh ljen. Syftet med rapporten är att: F rfattare: Per Östlund, Studsvik RadWaste AB • Översiktligt ge en bakgrund till och beskrivning av området (historisk och nuvarande verksam- Det vergripande målet f r f religgande rapport het, mark- och grundvattenf rhållanden, f ro- är att ka f rståelsen av den pågående f rorenings- reningssituationen, spridningsf rutsättningar). transporten genom sj n samt att jämf ra bidraget från olika källor och processer. F rståelsen syftar • Redovisa milj - och hälsoriskbed mningen. dels till att utg ra underlag f r beslut om åtgärder riktade mot spridningen av f roreningar, samt att • Presentera åtgärdsalternativ och preliminära utg ra underlag f r uppf ljning av effekter efter kostnader. genomf rda åtgärder.
EKA 2002:16 Bottenfaunaunders kning I rapporten sammanfattas resultaten från tidigare resultat genererade inom den pågående milj - F rfattare: Marie Arnér, WSP Environmental vervakningen i området samt en kompletterande I denna rapport redovisas resultaten av komplette- unders kning, vilken i sin tur har som målsättning rande unders kningar av profundal (djuplevande) att beskriva f rekomsten av vattenburna f rore- bottenfauna samt f roreningshalter i sediment och ningar och andra komponenter till, genom och fsk från recipienten Bengtsbroh ljen. från Bengtsbroh ljen.
EKA 2002:17 Provfske i Bengtsbroh ljen EKA 2002:21 F roreningar i Bengtsbroh ljens sediment - f rekomst och spridningsf rutsätt- F rfattare: Marie Arnér, WSP Environmental ningar.
I denna rapport redovisas resultaten av nätprov- F rfattare: Per Östlund, Studsvik RadWaste AB fske i Bengtsbroh ljen. Unders kningen syftar till att besvara f ljande frågeställningar avseende fsk- Med syftet att komplettera resultaten från tidigare populationernas struktur och sammansättning: unders kningar har nya unders kningar initierats och genomf rts. Målsättningen har varit att kart- • Avviker fskpopulationen i Bengtsbroh ljen lägga f rekomst, f rdelning samt spridning av f r- med avseende på art- och individrikedom, frek- oreningar till sedimenten i Bengtsbroh ljen, med vens av yttre missbildningar och diversitet med tonvikten på EKA:s närområde. Sedimenten har f rväntad i jämf rbara vattensystem? unders kts med avseende på påbyggnadshastig- het, f roreningar i plan och djup samt spridnings-
95 f rutsättningar vid f rändrad kemisk milj . Med h ljen i Bengtsfors kommun (EKA-området). målsättningen att f rklara f rekomsten av dioxin i närområdets sediment så har f rdelningen av diox- Denna ansvarsutredning grundas på sakf rhållan- inkongener i sedimenten jämf rts med f rdelning- den som redovisas i genomf rda milj utredningar en i markmaterialet på EKA samt i det vatten som samt intervjuer med personer som har arbetat med rinner in och ut från sj n Bengtsbroh ljen. utredningarna. I syfte att kartlägga vilka verksam- heter som har bedrivits på området har även efter- EKA 2003:1 Resultat av XRF-mätningar jäm- forskningar gjorts i myndighetsarkiv m.m. f rda med laboratorieanalyser f r jord EKA 2003:4 Redovisning av fottjobb F rfattare: Åsa Granath, GF Konsult, Jimmy He, GF Konsult, Elisabet Pennman, GF Konsult F rfattare: Maria Carling, Geo Innova AB, Elke Myrhede, Geo Innova AB Syftet med det nu utf rda arbetet är att jämf ra re- sultat från XRF-mätningar av kvicksilver och bly i Syftet med provtagningarna från fotte i Bengtsbro- jord som utf rdes under h sten och vintern år 2002 h ljen var att unders ka strandsläntens och bott- och se hur dessa samstämmer med resultat från ut- nens beskaffenhet med avseende på vattendjup, f rda laboratorieanalyser. En jämf rande studie av sedimenttjocklekar, geotekniska egenskaper och resultat från unders kning av byggnadsmaterial i f roreningsgrad. Syftet med f religgande rapport november 2002 och maj 2003 har även utf rts. är att komplettera tidigare redovisade rapporter av- seende detta. Syftet är även att unders ka om det är m jligt och lämpligt att använda XRF-instrument f r att av- EKA 2003:5-10 Erfarenhetsrapportering delrap- gränsa exempelvis h ga kvicksilverhalter i efterbe- port Tjänst A - F handlingsskedet samt att klassifcera jord och bygg- F rfattare: Samtliga ansvariga f r utredningstjäns- nadsmaterial. Resultaten kan ligga som underlag ter (A - D)samt operativa tjänster (projektering f r att ta fram riktlinjer f r hur XRF-instrumentet samt milj kontroll, Tjänst E och F). kan och skall användas inom projektet. Underlag f r erfarenhetsrapportering tas fram l - EKA 2003:2 Provtagning i byggnader pande i projektet. Dessa rapporter utg r underlag F rfattare: Åsa Granath, GF Konsult f r att beskriva utredningsfasen.
Som en del i unders kningen av EKA-anläggning- EKA 2003:11 Fältlokalen f r EKA-projektet i en och området kring denna har GF Konsult AB Bengtsfors utf rt provtagning av byggnadsmaterial, provtag- F rfattare: Åsa Svensson, Bengtsfors Kommun ning under byggnad samt utf rt unders kningar i inomhusluften i byggnader. Avsikten med de här F r det intensiva fältarbete som påb rjades i sam- redovisade unders kningarna har varit att klarg ra band med att EKA-projektet startades h sten 2002 i vilken mån de verksamheter som bedrivits i de upprättades en fältlokal f r ombyte, f rvaring av olika byggnaderna under skilda tider kontaminerat prover och provkärl samt fältlaboratorium. Rap- byggnadsdelarna. Unders kning av jordlagren un- portens syfte är att utreda huruvida den ska fnnas der f.d. cellhallen ingår som del i unders kning av kvar f r den resterande projekttiden jordlagren inom hela EKA-området. F religgande handling redovisar utf rda unders kningar samt EKA 2003:12 Projektstatus EKA – Bengtsfors resultat av fältmätningar och laboratorieanalyser. 2001-2006, projektrapport 2 Utvärdering av och kommentarer till utf rda un- ders kningar redovisas i särskild handling, rapport F rfattare: Therese Steinholtz, Empirikon AB 2002:13. F religgande rapport syftar till att ge en samman- EKA 2003:3 Ansvarsutredning fattad rapportering till Länsstyrelsen i Västra G - talands län och Naturvårdsverket av projektstatus F rfattare: Helena Rudin, Mannheimer Swartling 2003-11-27 vad avser hittills genomf rt arbete samt planerat arbete år 2004. På uppdrag av Bengtsfors kommun har Mannhei- mer Swartling Advokatbyrå utf rt en juridisk analys EKA 2003:13 Teknisk beskrivning av ansvaret enligt milj balken f r unders kningar och efterbehandlingsåtgärder avseende markom- F rfattare: Bo Carlsson, Envipro Milj teknik AB rådet runt Elektrokemiska Aktiebolagets tidigare Denna tekniska beskrivning omfattar de efterbe- kloralkalifabrik samt sedimenten i sj n Bengtsbro-
96 handlingsåtgärder som planeras genomf ras i det EKA 2004:1 Milj kontroll – rapportering av ut- så kallade EKA-projektet i Bengtsfors. Åtgärdernas f rda referensunders kningar 2003 f rutsättningar, funktioner och tekniska utf rande beskrivs. F rfattare: Åsa Granath, GF Konsult AB, Åsa Svens- son, Bengtsfors kommun EKA 2003:14 MKB I detta PM redovisas unders kningar som är utf r- F rfattare: Bo Carlsson, Envipro Milj teknik AB da under år 2003 och ej är redovisade i andra doku- ment. En del av de redovisade unders kningarna Syftet med Milj konsekvensbeskrivningen är att ingår i det vergripande milj kontrollprogram f r identifera och beskriva de direkta och indirekta EKA-projektet som l per under hela projekttiden. effekter som den planerade verksamheten eller åt- gärden kan medf ra på: EKA 2004:2 Modellering av grundvatten- och spridningsf rhållanden av olika åtgärdsalter- • människor, djur, växter, mark, vatten, luft, kli- nativ, program mat, landskap och kulturmilj F rfattare: Jan Sundberg, Geo Innova AB • hushållningen med mark, vatten och den fysis- ka milj n i vrigt och annan hushållning med Rapporten inaktuell from 2007 p.g.a. ändrad upp- material, råvaror och energi. f ljning av åtgärder, ersätts med nytt program
Vidare ska en MKB m jligg ra en samlad bed m- EKA 2004:3 Kvicksilvret på EKA-området, ning av dessa effekter på människors hälsa och mil- Bengtsfors – en syntes om f rekomstformer j n. och spridningsbenägenhet
EKA 2003:15 Milj kontrollprogram F rfattare: Olof Regnéll, Lunds Universitet
F rfattare: Åsa Granath, GF Konsult AB Rapporten fokuserar på att bed ma risken f r kvicksilverspridning till Bengtsbroh ljen samt de Milj kontrollprogrammet innehåller f rslag till risker som är f rknippade med att så sker. kontrollpunkter, provtagningsmedia, provtag- ningsfrekvens, laboratorieanalyser samt villkor f r EKA 2004:4 Lakf rs k i kolonner - program halter f r vissa parametrar. Dessutom redovisas hur och resultat datahantering och datasäkring skall utf ras. F rfattare: Karsten Håkansson, Geo Innova AB Milj kontrollen är inriktad på unders kning, prov- Olof Regnell, Lunds Universitet, Niklas T rneman, tagning och mätning av ytvatten, grundvatten, luft, Lunds Universitet, Bo Carlsson, Envipro Milj tek- sediment och biota. Provtagning inom ramen f r nik AB projektet omfattar även jord och byggnadsmaterial. Unders kningen syftar till att klarlägga de kvarstå- EKA 2003:16 Kompletterande unders kning f r avgränsning av f roreningar i EKA – områ- ende osäkerheterna från lakf rs ken i laboratori- det um (EKA 2002:5) och få mer kunskap om effekter av olika biogeokemiska f rhållanden. Komplette- F rfattare: Jan Sundberg, Geo Innova AB rande st rre lakf rs k i halvskala g rs på material taget på plats i Bengtsfors. F r att efterlikna en Syftet med denna kompletterande unders kning verklig situation utf rdes kolonnf rs k, d.v.s. vat- har varit att skapa ett bättre underlag f r avgräns- ten tillf rdes underifrån eller ovanifrån utan om- ningen av f rorenad jord i s dra delen av EKA-om- blandning av jorden. rådet, samt att få en bättre bild av f roreningssitua- tionen i grundvattnet. EKA 2004:5 Avrapportering Niklas T rneman, april 2004-juni 2005 EKA 2003:17 Tillståndsans kan F rfattare: Niklas T rneman, Lunds Universitet F rfattare: Mikael Häggl f, Mannheimer Swartling Huvudsyftet med denna unders kning har varit Ans kan om tillstånd enligt milj balken till efter- att utreda de m jliga biogeokemiska f rändringar behandlingsåtgärder vid EKA-området. som de f reslagna åtgärderna skulle kunna leda till och vilka effekter detta skulle kunna ha på l slig- heten/mobiliteten av dioxin. I detta uppdrag in- gick också att beskriva hur dioxin beter sig i mark
97 och grundvatten och vad som styr deras mobilitet en f rklassifcering av befntliga jordmassor och och transport. Ett stort arbete har också varit plane- upprätta en schaktplan inf r kommande grävsa- 3ringen och utvärderingen av det lakf rs k som ge- neringen. Syftet har också varit att utvärdera både nomf rdes under h sten 2004 med syfte att få em- schaktmassor och kvarlämnade jordmassor utifrån piriska underlag f r en bed mning av vad som styr Naturvårdsverket f reskrift, NFS 2004:10, om de- mobiliteten av dioxin specifkt inom EKA-området. ponering, kriterier och f rfarande f r mottagning av avfall vid anläggning f r deponering av avfall. EKA 2004:6 Upphandlingsstrategier EKA 2005:2 Åtgärdsf rberedande unders k- F rfattare: Jan Andersson, Empirikon AB ningar - provschakt, siktning, tvättning och analyser Rapporten anger riktlinjer f r upphandlingen av entreprenadarbetena. F rfattare: Bo Carlsson, Envipro Milj teknik AB , G ran Nilsson, Envipro Milj teknik AB EKA 2004:7 Plan f r egenkontroll (inledande ar- bete ersatt med EKA 2006:1) Dessa unders kningar omfattade provschaktning, siktning och tvättning av jordmaterial som bed ms F rfattare: Therese Steinholtz, Empirikon AB kommer att avlägsnas och omhändertas i sanerings- schakterna. Målsättningen var att f rutbestämma Ersatt med 2006:1 vilka eventuella mängder av gr vre fraktioner som EKA 2004:8 Beställarens arbetsmilj plan f r kan innehålla lägre halter och som kan tvättas f r entreprenader (ingår f rfrågningsunderlag) att avlägsna f roreningar. Unders kningen lig- ger till grund f r en utvärdering i f rhand på hur F rfattare: Åsa Granath, GF Konsult AB, Maria Kris- mycket grovt material som kan sorteras ut f r even- tensson, GF Konsult AB tuell återvinning, återf ring i schaktgropar inom EKA eller omhändertas med lägre kostnader. I Denna handling utg r beställarens underlag till en- unders kningen ingick även provtagning f r klas- trepren rer och byggledare f r att ta fram arbets- sifcering enligt Naturvårdsverkets mottagningskri- milj planer som ska gälla under byggskedet och terier f r deponering (NFS 2004:10). gäller f r alla som bedriver arbeten som ingår i ef- terbehandlingsåtgärder av EKA-området. EKA 2005:3 Beredskapsplan
EKA 2004:9 Projektstatus EKA - Bengtsfors F rfattare: Sabina Kolodynska, Bengtsfors kom- 2001-2007, projektrapport nr 3 mun, Johan Fogelstr m, Bengtsfors kommun
F rfattare: Therese Steinholtz, Empirikon AB Utgått, ersatt av egenkontroll Rapporten syftar till att ge en sammanfattad rap- EKA 2005:4 Manual till schaktdatabas - använ- portering till Länsstyrelsen i Västra G talands län darhandbok och Naturvårdsverket av projektstatus 2004-12-17 vad avser hittills genomf rt arbete samt planerat F rfattare: Mikael Pyyny, Envipro Milj teknik AB arbete år 2005. EKA 2005:5 Projektrapport III, Komplettering av EKA 2005:1 Åtgärdsf rberedande unders k- milj - och hälsoriskbed mning samt åtgärdsutred- ningar - provtagningsprogram ning med riskvärdering av åtgärdsalternativ
F rfattare: Bo Carlsson, Envipro Milj teknik AB, F rfattare: Jan Sundberg, Geo Innova AB, Olof G ran Nilsson, Envipro Milj teknik AB Regnéll, Lunds Universitet, Niklas T reman, Lunds Universitet, Bo Carlsson, Envipro Milj tek- Inf r saneringsarbetet i EKA-projektet beslutades nik AB, Marie Arnér, WSP Environmental AB, The- det att utf ra åtgärdsinriktade unders kningar. rese Steinholtz, Empirikon AB, Karsten Håkans- Dessa unders kningar omfattade provborrningar son. Geo Innova AB, Elke Myrhede, Geo Innova och provschakter med påf ljande analyser. Enbart AB, G ran Nilsson, Envipro Milj teknik AB jord/fyllnadsmassor har analyserats. Analyser har utf rts dels på enskilda prover och dels på samlings- Denna rapport utg r tillsammans med projektrap- prover. porterna 1 och 2 EKA-projektets huvudstudierap- port. Den ger en samlad bild och skall kunna läsas Samlingsprover valdes ut efter sammanställning av som en fristående rapport. Rapportens f rsta del de enskilda analyserna. Därefter utf rdes lakf rs k omfattar en vetenskaplig genomlysning samt gjor- av de utvalda samlingsproverna. Syftet var att utf ra da bed mningar beträffande rådande f rutsätt-
98 ningar och f roreningssituation (nollalternativet), EKA 2006:1 Plan f r egenkontroll i enlighet milj - och hälsorisker, f rslag till åtgärdsmål, lämp- med f rordningen (1998:901) om verksamhets- liga åtgärder som reducerar risker, åtgärdsutred- ut varens egenkontroll ning samt f rslag till efterbehandlingsåtgärdens omfattning. F rfattare: Therese Steinholtz, Empirikon AB
Del II beskriver genomf rd riskvärdering, vilken Plan f r egenkontroll syftar till att ge riktlinjer f r riskreduktion som uppnås om det f rordade alter- hur verksamhetens egenkontrollarbete skall utf ras nativet genomf rs och arbetet i efterf ljande pro- så att uppsatta krav enligt Milj balken, f reskrifter jektskeden. som meddelas med st d av milj balken, domar och beslut r rande verksamhetens bedrivande och kon- EKA 2005:6 Beskrivning av hydrogeologisk troll som beslutats med st d av milj balken f ljs. konceptuell modell EKA 2006:2 Kemiska arbetsmilj risker vid riv- F rfattare: Jan Sundberg, Geo Innova AB ning av cellhallsbyggnad
Denna unders kning har haft som vergripande F rfattare: Niklas T rneman, Sweco Viak syfte att f rdjupa f rståelsen om platsen hydrolo- giska f rhållanden och upprätta en hydrogeologisk Syftet med f religgande arbete är att identifera konceptuell modell. Genomf rda delunders k- de arbetsmilj risker som f rekomsten av dioxin, ningar har haft f ljande specifka syften: kvicksilver klorerade kolväten i och under bygg- nadsmaterial innebär, beskriva i vilka delar av bygg- • unders ka jordlagren hydrogeologiska egen- naden som dessa risker f rekommer och ange vilka skaper, främst f r att lokalisera de tätaste lag- åtgärder som b r tas f r att minimera dessa risker. ren/skikten i det naturliga jordtäcket samt f r att unders ka de djupbelägna jordlagren. EKA 2007:1 Kompletterande milj teknisk markunders kning ute på udden samt under • bestämma grundvattnets f desbanor genom och i anslutning till den f re detta cellhalls- området, främst från Lelång. byggnaden
• unders ka hur en inducerad grundvattensänk- F rfattare: Katarina L Parkkonen, GF Konsult AB ning i djupa respektive grunda jordlager på- Syftet med denna kompletterande milj tekniska verkar f det till den mest f rorenade delen av markunders kning har varit att ta upp och analy- området. sera de jordprover som man ej lyckades med under EKA 2005:7 Projektstatus EKA - Bengtsfors den systematiska provtagningen. Analysresultaten 2001-2010, projektrapport nr 4 från unders kningen har sedan använts av Envipro Milj teknik f r att färdigställa schaktbottennivå F rfattare: Kjell Hansson, Empirikon AB samt uppdatera klassifceringen av schaktvolymer- na. Rapporten syftar till att ge en sammanfattad rap- portering från kommunen till staten som huvud- 12.3 Dokumentation i projektets slut- fnansiär genom Länsstyrelsen i Västra G talands och uppf ljningsskede län och Naturvårdsverket som del av underlag f r EKA 2009:1 Sammanfattning av grundvat- beslut om fnansiering. tensituationen under entreprenadtiden, EKA, EKA 2005:8 F rtydligande av platsspecifka riktvär- Bengtsfors kommun den samt åtgärdskrav f r halter i jord samt rättelse F rfattare: Fredrik Mossmark, Jan Sundberg, Geo av Projektrapport 3 Innova AB F rfattare: Jan Sundberg, Geo Innova AB, Olof Syftet med f religgande rapport är att sammanstäl- Regnéll, Lunds Universitet, Niklas T rneman, la de f rändringar av grundvattennivåer och str m- Lunds Universitet, Bo Carlsson, Envipro Milj tek- ningsvägar som skett till f ljd av de åtgärder som nik AB, Marie Arnér, WSP Environmental AB, The- utf rts på området. rese Steinholtz, Empirikon AB
Rapporten är ett f rtydligande av Projektrapport 3 (EKA 2005:5) avseende projektets framtagna plats- specifka riktvärden och bed mningar I projektets riskreduktionsanalys f r reduktion av hälso- och exponeringsrisker.
99 EKA 2010:1 Utvärdering av kvicksilvermätning- EKA 2012:2 F roreningsspridning från EKA- ar i luft och nederb rd i samband med EKA- området i Bengtsfors f re och efter åtgärd – projektet i Bengtsfors. en samlad bed mning av åtgärdernas omedel- bara och mer långsiktiga effekter. F rfattare: Ingvar Wängberg, IVL, Annelie Loberg, Norconsult AB F rfattare: Olof regnell, Cinnobex-MBC, Niklas T rneman, Sweco I rapporten redovisas resultatet från en utvärdering av de kvicksilvermätningar som ingick i EKA-pro- F religgande rapport ger en samlad bed mning jektets arbetsmilj - och omgivningskontroll. Syftet av vilken reduktion i f roreningsspridning som med utvärderingen är att dokumentera den mil- åtgärderna på området kan f rväntas ha lett till. j påverkan som saneringen gav upphov till. Dess- Bed mningar g rs också av vilka effekter milj - utom diskuteras arbetsmilj aspekter i avseende på f rändringar (f rändrade f den, vattenstånd och kvicksilver. temperatur) kan ha på den framtida spridningen av kvarvarande f roreningar. EKA 2010:2 Riktlinjer f r tillsyn och säkerheten kring milj skyddande åtgärder och milj f r- EKA 2012:3 F roreningsspridning efter åtgärd hållanden inom EKA-området. - EKA-området i Bengtsfors.
F rfattare: G ran Nilsson, Faveo Projektledning F rfattare: Jan Sundberg, Karsten Håkansson, Vec- AB tura AB
Rapporten beskriver riktlinjerna f r framtida till- Syftet är att beskriva och kvantifera spridningen av syn och säkerhet kring EKA-området. f roreningar, främst kvicksilver och dioxin efter att åtgärder har genomf rts. Vidare är syftet att jämf - EKA 2011:1 Modellering av grundvattenf de, ra med spridning f re åtgärd och bed ma om den f re och efter sanering. f rväntade reduktionen är i paritet med de mål som ställts upp f r saneringen. F rfattare: Fredrik Mossmark, Vectura AB EKA 2012:4 Värdering av f roreningsspridning Modelleringen syftar till att bed ma effekter av ge- via dränledning, EKA, Bengtsfors kommun. nomf rda åtgärder ur ett hydrogeologiskt perspek- tiv och ska utg ra underlag f r att kvantifera sprid- F rfattare: Jan Sundberg, Vectura AB ning av f roreningar. Syftet med f religgande rapport är att värdera f ro- EKA 2011:2 Metodbeskrivning och analysre- reningsspridningen via dränledningen. Att f rs ka sultat - Dräneringsledning vid EKA, Bengtsfors utreda varifrån f roreningen härr r är en viktig kommun. del i utvärderingen. F rfattare: Annelie Loberg, Norconsult AB. EKA 2012:5 Nätprovfske i Bengtsbroh ljen 2012. Syftet med rapporten är att samla alla provtagnings- metoder och resultaten från Kontrollprogrammet F rfattare: Annelie Loberg, Norconsult AB f r dräneringen i ett versiktligt dokument. I doku- mentet redovisas även historik, val av provpunkter En del av milj kontrollen är att bed ma fskpopu- samt utvärdering av osäkerheter. lationens status i sj n och eventuella f rändringar på denna. Standardiserade provfsken har utf rts EKA 2012:1 Kvarlämnade mängder f rorening- vid två tillfällen tidigare, 2000 och 2003. Provfsket ar och deras utbredning inom EKA-området som beskrivs i denna rapport är det f rsta sedan F rfattare: G ran Nilsson, Mikael Pyvny Faveo pro- själva saneringen utf rdes. jektledning AB EKA 2013:1 Fiskens status i Bengtsbroh ljen - Påverkan av milj gifter 2002-2012. Denna handling ger beräkningar av totalmängden kvarlämnade mängder kvicksilver(Hg), dioxin, F rfattare: Annelie Loberg, Norconsult AB polyaromatiska kolväten (PAHer), perkloretylen (PCE) samt vriga tungmetaller kadmium (Cd), EKA 2013:2 Analysresultat och metoder 2002- krom (Cr), Nickel (Ni), Bly (Pb), zink (Zn) och ar- 2010 - Eka-projektet, Bengtsfors kommun. senik (As). F rfattare: Annelie Loberg, Norconsult AB
100 EKA 2015:1 Borttagna och kvarlämnade mäng- der kvicksilver och dioxin – uppskattningar och osäkerheter.
F rfattare: Olof Regnéll, Cinnobex-MBC/Empiri- kon, Peter Harms-Ringdahl, Empirikon
Rapporten tar upp de osäkerheter som f religger kring bed mningen av f roreningarnas källterm och hur mycket som åtgärdats. Rapporten behand- lar även de teorier som ligger bakom tidigare be- räkningar och unders ker vilka av dessa verkar tro- ligare.
101 Ordlista
ABK Diver
Allmänna bestämmelser f r konsultuppdrag. Används f r att automatiskt registrera grundvat- tennivå/ -lufttryck (D) och vattentemperatur (T) i Alkalinitet t.ex. grundvattenr r.
Vattens f rmåga att neutralisera syror. Den neutra- DNAPL liserande f rmågan (alkaliniteten) utg rs av kar- bonat- och vätekarbonatjoner som kan binda två ”Dense Non-Aqueous Phase Liquid”, vätskef ren- respektive en vätejon och uttrycks normalt i millie- ing som är tyngre än vatten och bara delvis l slig kvivalenter eller mikroekvivalenter. i vatten, exempelvis PCE (perkloretylen) och klo- roform. Amalgam DOC Fast eller fytande legering av kvicksilver och en el- ler fera andra metaller. Organiskt kol ingående i l sta organiska f rening- ar (Dissolved Organic Carbon). Bailerr r/Bailerhämtare Drägerr r Långsmala r r med backventil i botten f r hämt- ning av vattenprov i grundvattenr r. Dräger R r™ används f r att enkelt mäta gaser i omgivningsluft. Tillsammans med handpumpen Biosfär Accuro kan man mäta upp till femhundra olika gaser. Dräger R r™ kan användas f r momen- Den del av jorden inklusive jordens atmosfär där tan mätning, f r provtagning samt f r kontroll av f rekommer. trycksatt luft. Biota Efterbehandling Den levande faunan och foran inom ett område. Efterbehandling är ett mer omfattande begrepp än Dibensofuran sanering, och innefattar bl. a. det juridiska ansva- ret, utf rande enligt bestämda normer och kvali- Skiljer sig från dibensodioxin genom att bara ha tetsmanualer, samt uppf ljning av åtgärden i form en syrebrygga mellan bensenringarna (dioxin har av efterkontroll. två). När man talar om dioxiner som milj gift avser man normalt klorerade dibensodioxiner och di- Ekmanhuggare bensofuraner och i vissa fall så kallade plana PCB- Bottenprovtagare av skopmodell. Ekmanhuggaren f reningar. passar bäst f r bottnar av tämligen l s karaktär. Dioxin Elektrolys Polyklorerade dibensodioxiner, PCDD, och di- Elektrokemisk process där tillf rd elektrisk energi bensofuraner, PCDF, utg r två grupper nästan pla- framkallar kemiska reaktioner. Vid den negativa na tricykliska aromatiska f reningar med liknande elektroden (katoden) sker en s.k. reduktion (t.ex. egenskaper. Teoretiskt fnns 75 olika kongener (va- vätgasutveckling) och vid den positiva elektroden rianter) av PCDD och 135 av PCDF. Dessa skiljer (anoden) en s.k. oxidation (t.ex. klorgas- eller syr- sig åt med avseende på antal kloratomer och deras gasutveckling). Elektrolys är industriellt mycket placering. Den mest toxiska är 2,3,7,8-tetraklor- viktig vid framställning och raffnering av metall- dibenso-p-dioxin. Dioxiner är lipofla persistenta ler (t.ex. aluminium och koppar), framställning av f reningar som bildas o nskat vid tillverkning av klor, vätgas och ammoniak och vid ytbehandling av t ex klorfenoler, blekning av pappersmassa och i metallf remål m.m. kloralkaliprocessen. De bildas även vid bl.a. skogs- bränder och vid ofullständig f rbränning av sopor.
102 EMEP-station av grundvattenr r. Om enbart nivåmätning ska g - ras används ofta ett enkelt järnr r. F r provtagning EMEP (European Monitoring and Evaluation Pro- och analys av vattnets kemiska innehåll används så gramme) är ett internationellt program inom UN- kallade milj r r av tungmetallfri PVC-plast. ECE:s konvention om långväga gräns verskridande luftf roreningar. Verksamheten inom EMEP om- Indunstning fattar vervakning av luftkvalitet och nederb rd- skemi, inventering av utsläpp till luft och model- Ett sätt att koncentrera ämneskoncentrationer i en lering f r att kartlägga och utvärdera den långväga vätska genom f rångning av l sningsmedlet (t.ex. gräns verskridande transporten och depositionen vatten). En vanlig anledning är att erhålla mätbara av f roreningar i Europa. koncentrationer.
Fl descell Immobilisering av f roreningar
Fl descellen används f r att ka noggrannheten Innebär att f roreningarnas r rlighet begränsas vid analys av vattenprover. Mätning sker direkt i f - genom att de binds till en or rlig fast fas och/eller descellen genom vilken vattnet som skall analyseras att de innesluts av någon typ av diffsionsbarriär str mmar kontinuerligt. JB-sondering Geomembran En standardiserad metod f r att främst mäta mar- Tätskikt som tillverkas av polymermaterial kallas kens borrmotstånd. Används i samband med geo- med ett gemensamt namn f r geomembran. Mem- tekniska unders kningar. branen kombineras ibland med bentonit. Geo- Metoden innebär att man f rst borrar sig ner ge- membran används bl.a. f r att skydda grundvatten nom jordlagren till fast berg. Därefter fortsätter från f roreningar och f r att hindra vatten från att borrningen ett antal meter f r att säkerställa att det tränga in i t.ex. tunnlar. verkligen är berg man träffat på och inte ett block. Geotextil Kolloid Geotextil är en vävd duk eller matta av polyester Liten vattenburen partikel som påverkas i ringa med eller utan glasfberf rstärkning beroende av grad av gravitationen och vars transport i vatten användningsområde. Geotextiler används vid väg- därf r skiljer sig i ringa grad från l sta ämnen. byggen och anläggningsarbeten f r att skilja olika Vattenburet oxiderat kvicksilver är ofta bundet till ballastmaterial ifrån varandra, vid utf rande av organiska kolloider. Det samma gäller troligen vat- grundläggning eller vid infltrationsanläggningar i tenburna hydrofoba organiska molekyler. mark. Kolr r Gl drest/Gl df rlust Adsorbentr r fyllt med aktivt kol eller annan ad- Viktandel av provet som blir kvar/avgår då provet sorberande material avsett främst f r provtagning gl dgas vid 550°C i minst 2 h (Provet skall f rst ha av gasformiga kolväten, men kan även användas f r torkats i 105°C). provtagning av kvicksilver. I det senare fallet är ad- GMS sorbentmaterialet vanligtvis guld.
Groundwater Monitoring System. Systemet an- Konduktivitet vänds bl.a. f r att ta grundvattenprover och att Term som vanligen används f r elektrisk lednings- g ra pumptester och tryck- och permeabilitetsmät- f rmåga. Vanlig enhet: milliSiemens per meter ningar i olika isolerade zoner i ett borrhål. När fer (mS/m). Termen används även f r värmelednings- system i olika borrhål kopplas samman kan man f rmåga (termisk konduktivitet) och markens vat- erhålla en detaljerad 3D-bild av viktiga parametrar tenledningsf rmåga (hydraulisk konduktivitet). som beskriver grundvattnets r relser och kemiska och fysikaliska egenskaper. Kongener
Grundvattenr r Beteckning f r varianter inom en och samma grupp av halogenerade organiska f reningar. Olika Ett r r trycks eller borras ner till grundvattenf ran- kongener har samma grundläggande molekylstruk- de lager f r att man skall kunna studera grundvat- tur men olika halogeneringsgrad och/eller olika tennivå, f de och vattenkemi. Det fnns olika typer placering av halogenatomerna.
103 Källterm Nollalternativ
En avgränsad f rekomst av ett ämne från vilken Alternativ till åtgärd, d. v. s. att inget g rs f r att spridning av ämnet kan ske. minska risken f r en o nskad händelse, exempel- vis spridning av milj st rande ämnen från ett f ro- Lakning renat område. Nollalternativet kan väljas efter en ”cost – beneft analys som visar att riskreduktionen Extraktion av en eller fera beståndsdelar ur ett fast inte är värd åtgärdskostnaden, eller f r att risker material med ett l sningsmedel, exempelvis vatten. är f rknippade med åtgärden, exempelvis risk f r I naturen sker lakning av ämnen från bergytor med spridning av f roreningar under muddringsarbe- regnvatten. F rorenat lakvatten från t.ex. avfalls- ten. upplag kan spridas och ge milj problem. Lakf r- s k med olika typer av lakvätskor utf rs f r att av- Peristaltisk pump g ra risk f r läckage av milj st rande ämnen från f rorenat fast material. Används f r provtagning av små vattenvolymer. Kan även kallas slangpump eller rullpump. LOU Perkolationsf rs k Lagen om offentlig upphandling reglerar hur en upphandling med anbudskonkurrens ska genom- Lakningsf rs k som utf rs genom att vätska tillsätts f ras. Grundprincipen i lagen är att upphandling- uppifrån och sedan får rinna igenom exempelvis en ska g ras affärsmässigt, i konkurrens och på ett ett jordprov. Lakbarheten av det aktuella ämnet be- icke-diskriminerande sätt. Lagen styr hur en upp- räknas genom att analysera koncentrationen av det handling ska g ras med hänsyn till formerna f r i både jordprovet och lakvätskan. Perkolationsf r- anbudskonkurrens, tidsperioder och annonsering, s k imiterar läckage av ämnen från jord som orsa- val av anbudsgivare m.m. kas av nederb rd.
Lysimeter PID
Provtagningsinstrument som används f r att mäta Fotojonisationsdetektor. Används f r att mäta lätt- vattenbalanser, men också f r att mäta läckage av fyktiga kolväten i jord eller vattenprov vid milj - olika ämnen från marken, exempelvis l st orga- tekniska markunders kningar. niskt material (DOC). Redoxpotential Metylkvicksilver Begreppet redoxreaktioner står f r en stor grupp Metylkvicksilver (MeHg) är en giftig organisk kvick- kemiska reaktioner i vilka verf ring av elektroner silverf rening som anrikas i organismer. En gädda sker mellan ämnen. När ett kemiskt grundämne/ kan innehålla 1 - 10 miljoner mer MeHg än samma f rening oxideras lämnar det ifrån sig elektroner viktmängd vatten. Metyleringen av kvicksilver sker till ett annat grundämne/f rening som då redu- främst när nedbrytning av organiskt material leder ceras. När, det vill säga vid vilken energinivå, en till syrebrist och anaeroba f rhållanden. Ett stort viss reaktion kan äga rum avg rs av den elektriska antal unders kningar har visat att sulfatreduceran- spänningsskillnaden, eller redoxpotentialen (Eh), de bakterier orsakar kvicksilvermetylering. i ett medium (exempelvis vatten). Eh kan ses som ett mått på drivkraften f r reaktionen. Redoxpo- Milj konsekvensbeskrivning (MKB) tentialen är en indikator på vilka redoxreaktioner som sker. Ett Eh-värde lägre än 200 mV indikerar Syftet med en milj konsekvensbeskrivning f r en att milj n är reducerande, vilket bland annat kan verksamhet eller åtgärd är att identifera och be- innebära att grundämnena järn och mangan går i skriva de direkta och indirekta effekter som den l sning, att sulfat reduceras till svavelväte, och att planerade verksamheten eller åtgärden kan ha på koldioxid omvandlas till metangas. milj n. Ruttnerhämtare Mäktighet I Sverige ofta använd provtagare f r vatten. Den Mäktighet är en term inom geologin som avser används f r att hämta upp vattenprover från olika tjockleken på ett skikt eller lager av till exempel en djup. Ruttnerhämtaren stängs på avsett djup ge- bergart eller jordart. Termen avser tjockleken vin- nom att ett lod skickas ner längs provtagningslinan. kelrätt på lagret.
104 Semivolatila VOC
Medelh g fyktighet (benägenhet att avges till luf- Flyktiga organiska f reningar (Volatile Organic ten). Compounds).
Slitsmur WTW-instrument
En slitsmur är en vertikal vägg, vanligtvis av betong, Portabla eller stationära instrument som bl.a. mä- utf rd från markytan. Inledningsvis schaktas en ter temperatur, konduktivitet, syre, pH, m.m. djup och smal slits i jorden. Slitsen stabiliseras un- der schakten med st dvätska, vanligtvis bentonit- XRF suspension, f r att undvika kollaps av slitsväggarna. Instrument f r snabb bestämning av grundämnes- När slitsen är färdig installeras vid behov armering halter i olika material. XRF står f r X-Ray Fluores- varefter betonggjutning sker genom r r med un- cence. Ger indikativa värden som b r korreleras dervattensgjutningsteknik. mot laboratorieanalyser och kan ej användas när Sorptionsflter h g precision krävs.
Filter f r l sta ämnen som kemiskt eller fysikaliskt binds till en fast fas (t.ex. partiklar). Principiellt kan sorption även innefatta fastläggning av icke l sta ämnen, t.ex. oljor på sågspån.
Susp-halt
Mängd partikulärt material i vikt per volymsenhet vatten (mg/l). Ofta används flter med porstorlek 0,45 µm f r att separera l sta ämnen från partikel- bundna.
TEQ
Står f r ”Toxic Equivalents” och är ett mått på den sammanlagda toxiciteten hos de klorerade dioxin- f reningar som f rekommer i ett prov. Den mest toxiska klorerade dioxinf reningen TCDD ges toxiciteten ett (Toxic Equivalent Factor = 1). An- dra dioxinf reningar har TEF-värden < 1. Toxi- citeten baseras på i vilken utsträckning dioxinf r- eningen inducerar enzymsystemet cytokrom p450 monooxygenas som ofta mäts som EROD-aktivitet. TEF-värdena f r de olika dioxinf reningarna skil- jer sig något åt mellan olika sätt att beräkna TEQ. I praktiken ger dock de olika beräkningssätten oftast samma eller nästan samma TEQ-värde.
TOC
Summan av allt organiskt kol i något medium, ex- empelvis, vatten, jord eller sediment (Total Orga- nic Carbon).
Torrsubstans (TS)
Vikten av ett prov efter torkning vid 105 °C.
Totalkvicksilver
Summan av allt kvicksilver i ett medium.
105 På det sanerade EKA-området växte en japansk park fram, EKA-milj rum, med syfte att berätta en historia som bevarar EKA-området intakt i 1000 år.
www.ekamiljorum.se 106