Utflyktsmål I EMMABODA KOMMUN

GUIDE TILL KULTURMINNEN OCH ANDRA SEVÄRDHETER 1 Pellamåla Bökevara LinneforsMålatorp MoshultamålaMoshultAlgutsboda Lindås Boda Tomeshult Kyrkeby DeragårdLångasjöUdden Johansfors Duvemåla Långelycke Boda SalebodaRamsjö Broakulla Ulvamoen Högahult Plaggebo GrönahultGustafsström Torsjö Torstamåla TrollamålaEmmaboda KlättorpÅfors Bockabo Antamåla Luvön Lekaremåla Eriksmåla Trollamåla2 Vissefjärda Törsbo StekaremålaLindåsLassamåla Pellamåla Bökevara LinneforsMålatorp MoshultamålaMoshultAlgutsbodaInnehåll Lindås Boda Tomeshult Kyrkeby DeragårdLångasjöUdden Johansfors Duvemåla Långelycke Boda Saleboda Broakulla Ramsjö 4 Upptäck kulturarvet! Ulvamoen 5 Om kulturminnen, riksintressen m.m. 6 Algutsboda socken Högahult Plaggebo 22 Långasjö socken 26 Emmaboda samhälle 30 Vissefjärda socken Grönahult 40 BYGDENs historia 43 Milstolpar Gustafsström 44 VILA VID DENNA KÄLLA... Torsjö 46 Ängslador Torstamåla 46 Odlingsrösen Trollamåla 47 UPPTÄCK NYA Vägar Emmaboda 48 Cykelleder 49 Vandringsleder KlättorpÅfors 50 Intressanta hemsidorBockabo att besöka Antamåla Luvön Lekaremåla Eriksmåla TrollamålaVissefjärda Törsbo3 StekaremålaLindåsLassamåla Upptäck kulturarvet!

Varsågod! En nyreviderad Guiden begränsar sig inte ”Böj ditt huvud! Träd för- utgåva av den populära bara till kulturmiljöer. En siktigt! Helig är platsen, där utflyktsguiden som gavs ut stor del av utflyktsmålen är av fädernas hägnande andar bo” första gången 1973. Denna naturkaraktär – som till ex- Alexander Slotte gång lyfter vi fram kommu- empel isälvsbildningar, ängar nens kulturminnen lite extra med rik flora, ormgransbe- Enligt Kulturminneslagen eftersom de är en så viktig del stånd, vackra utsiktspunkter är det allas ansvar att skydda av vårt kulturarv. Kulturmin- – vilka också i hög grad är och vårda vår kulturmiljö. nen och kulturmiljöer repre- sevärda besöksmål. ”Såväl enskilda som myndig- senterar vår gemensamma heter skall visa hänsyn och historia och är unika källor Hitta till utflyktsmålen aktsamhet mot kulturmiljön”. till kunskap och upplevelser. Till er hjälp för att hitta alla Kom ihåg detta på varje plats Största hotet mot kulturmin- utflyktsmål finns en karta du besöker. Rapportera gärna nenas värden är glömska och längst bak i häftet samt GPS- fel eller skador till närmaste okunskap. Därför presenterar koordinater till alla sevärdhe- hembygdsförening eller till vi här historien bakom 90 ter. Koordinaterna anges både Emmaboda kommuns växel kulturmiljöer: milstolpar, i SWEREF 99 och WGS 84. 0471-24 90 00. varggropar, pestkyrkogårdar, Njut av vår vackra natur samt kvarnar, glasbruk och mycket historiens berömda vingslag! mera för att de ska kunna Stort nöje! leva vidare i vårt medvetande.

4 Gärdesgårdar är en del Vad är kulturminnen av vårt kulturarv. En egentligen? välbyggd gärdesgård är även ett robust och Kulturminnen är alla spår ef- mycket vackert sätt att ter mänsklig verksamhet i vår skydda djur och natur. fysiska miljö. Oftast förknip- pas kulturminnen med forn- lämningar, byggnadsminnen Vad betyder områden områden ska skyddas mot och kyrkobyggnader, men i av riksintresse för kultur åtgärder som påtagligt kan stora drag kan man säga att miljön? skada naturmiljön. En del kulturminnen är byggnader/ Riksantikvarieämbetet avgör av kommunens riksintressen miljöer skapade och brukade vilka områden som är värdiga för naturvård ingår i denna av människan över tid. att klassas som riksintressen guide. En översiktskarta samt för kulturmiljön. Dessa om- beskrivningar av samtliga Var finns det forn råden är särskilt betydelsefulla hittar du i kommunens över- lämningar i Emmaboda? för kulturmiljövården – även siktsplan på www.emmaboda. På riksantikvarieämbetets nationellt – och ska skyddas se – sök på översiktsplan. hemsida kan man söka från påverkan och skador. information om alla forn- Fyra områden i Emmaboda Naturminnen eller lämningar i Sverige. För kommun är klassade som naturreservat? hela Emmaboda kommuns riksintresse för kulturmil- Enstaka särskilt värdefulla del finns så mycket som jövården: Bökevara, Eriks- naturbildningar kan skyd- 996 fornlämningar registre- måla marknadsplats, Hovgård das som naturminne. Det rade i fornregistret Fornsök. (Linnefors) och Kyrkeby- kan till exempel röra sig Här hittar man uppgifter Klättorp-Udden. Du hittar om mycket gamla träd eller om gravplatser, boplatser, dem i guiden. flyttblock. Idag är tenden- runstenar, hällristningar, sen dock en strävan efter vägmärken, husgrunder och Vad betyder områden att lyfta fram hela miljöer. mycket annat. Kanske finns av riksintresse för natur Därför har naturreservat fått det lämningar du inte visste vården? en allt viktigare roll. I Em- om i området nära din bo- Det är Naturvårdsverket som maboda kommun finns det stad? Gå in och titta närmare avgör vilka områden som är tre naturreservat: Ekensberg på http://www.raa.se/cms/ av riksintresse för naturvår- vid Ekeboryd (3,6 hektar), fornsok/start.html den. I Emmaboda kommun Huvudhultakvarn (30 hektar) är tolv områden utpekade samt Lidahult (1,1 hektar). som riksintressen eftersom de De två sistnämnda är även av representerar huvuddragen riksintresse. i vår regions natur. Dessa

5 2

3 5

6 Algutsboda socken

1 Majes grotta är en grottbildning under stora flyttblock i mycket blockrik skogsmark endast några hundra meter från gränsen till Ekeberga socken. Enligt sägnen ska en utstött piga ha bott här i den största grottan med sina barn. N6297716 E538911 N56˚49’18” E15˚38’15”

2 Deragård är en intressant ensamgård (tyvärr i förfall 4 idag) som köptes i början av 1890-talet av familjen 3 Lövsta glasbruk i Västra Vilhelm Mobergs ”Brudarnas Kreuger som sommarviste. Stamphult grundades 1895. källa” från romanen med Sevärd är också socknens bre- Tillverkningen bestod av samma namn. daste stenmur (ca 10 m) med vanligt hushållsglas men N6293998 E530596 sädesmagasin byggt ovanpå på grund av ekonomiska N56˚47’20” E015˚30’03” muren. Dessutom finns bekymmer lades verksamhe- den s.k. stenvägen och en ten ner redan år 1904. En 5 Rullstensås som är ofullbordad potatiskällare av del byggnader flyttades då till belägen i Bodaskogsområdet, väldiga dimensioner tänkt för Boda glasbruk. Idag är det 1 km öster om Duvtorpet. ett planerat brännvinsbrän- bara stengrunden från bruket Kallas omväxlande Alguts- neri. Deragårds fly och sjö är och namnet på vägen intill, bodaåsen, Lindåsen och klassat som område med höga Lövstavägen, som vittnar om Vissefjärdaåsen, eftersom naturvärden. forna dagars liv och aktivitet den följer Lyckebyån söderut N6295082 E538325 på platsen. genom hela kommunen. Här N56˚47’53” E015˚37’39” N 6294755 E536359 är den ca 15 m hög med en N56˚47’43” E015˚35’43” gammal väg uppe på själva åsen. (På kartor från 1690-ta- 4 Högaskog är kommunens let är vägen markerad men är högsta punkt, 233 meter antagligen betydligt äldre) över havet. Utsikten är delvis N6291007 E527408 skymd av skog. På ängen N56˚45’44” E015˚26’54” finns källan som är känd som

7 6 Ålgärdehults soldat Hembygdsförening. Skolan är 9 Tomeshults ormgrans stuga är flyttat från Åfors. idag inredd som skolmuseum bestånd är ett naturmin- Stugan övertogs av Algutsbo- och rymmer även lärarbo- nes område på ca 0,4 ha. da hembygdsförening år 1928 staden. Utmärkande för ormgranen och byggdes upp i Persmo. N6289773 E527841 är att den har betydligt N6289835 E527756 N56˚45’04” E015˚27’19” mindre antal grenar än den N56˚45’06” E015˚27’14” vanliga granen. Området 8 Käringaberget (216 meter runt Tomeshult (70 ha) är 7 Persmo gamla skola är över havet) erbjuder god ut- riksintresse för naturvård och byggd 1879 och användes sikt över de täta barrskogarna rikt på stenmurar, odlingsrö- som skola fram till 1929, då bland annat mot Lessebo över sen, gärdesgårdar, alléer och en ny skola byggdes i Eriks- sjön Läen. hamlade träd. måla. Från år 1930 och under N6289225 E524226 N6288594 E527118 många år framåt fungerade N56˚44’ 47” E015˚23’ 46” N56˚44’ 26” E015˚26’ 36” den nedlagda skolan som hembygdsgård åt Algutsboda

9 10 7

8 10 Eriksmåla marknads marknadsplatsen används tillkom ett sliperi och samma plats är ett riksintresse för fortfarande idag för markna- år byggdes den ståtliga kulturmiljövården och har der både vår och höst. disponentvillan. Från 1916 en av länets bäst bevarade N6287868 E529502 ägdes glasbruket av familjen marknadsbodar. Marknads- N56˚44’ 01” E015˚28’ 55” Åfors. Sonen Eric Åfors, platsen är dokumenterad från som kallades Glaskungen, 1683 då Konga Companie af 11 Åfors glasbruk. På köpte upp en rad glasbruk Calmare Regemente började 1840-talet fanns i Ålgär- och bildade Åfors-gruppen använda platsen som upp- dehult (som Åfors kallades som blev grunden till Kosta ställning för soldaterna före då) endast en spiksmedja, Boda. Filmen ”Mitt liv som avmarschen till Hultsfred, där en kvarn och ett jordbruk. hund” spelades in här i Åfors. de skulle exercera. År 1830 Åfors glasbruk grundades Kända formgivarnamn från gavs tillstånd till att hålla 1876 intill forsen i Lyckebyån Åfors är Bertil Vallien, Ulrica höstmarknad i Eriksmåla av fyra mästare från Kosta Hydman-Vallien, Gunnel och år 1842 fick man även glasbruk. År 1883 köpte den Sahlin, Olle Brozén, Ludvig en vårmarknad. Den anrika ena delägaren, som kallades Löfgren samt Åsa Jungnelius. Stor-Kalle, ut sina kompan- N6289296 E530308 joner och drev sedan bruket N56˚44’48” E015˚29’44” vidare på egen hand. 1884

9 12

15 16

10 12 Torstamåla fly är 14 Boda glasbruk grun- lermjöl, som återanvändes vid riksintresse för naturvård i dades 1864 och på platsen tillverkningen av nya deglar Kalmar län. En torvmosse, fanns då två bondgårdar och till glastillverkningen. En ett ”fly”, har en gång varit en en kvarn. Grundarna var degel är ett stort lerkärl för sjö som så småningom börjat glasblåsaremästarna R Viktor den heta glasmassan inne i växa igen. Torven är 4-6 m Scheutz och Erik Vidlund ugnarna. Krossen användes djup och bönder i kringlig- från Kosta. Den första hyttan fram till 1930-talet. gande byar använde tidigt i Boda uppfördes av virke från N6287261 E541796 torven som strö i ladugårdar. en byggnad vid det nedlagda N56˚43’39” E015˚40’59” Torvströfabriken byggdes pappersbruket i Broakulla. omkring 1950 och verksam- Under Boda glasbruks första 16 Algutsboda kyrka heten pågick till 2002. Den verksamhetstid tillverkades invigdes 1770 och ersatte ideella föreningen Torstamåla hushållsglas såsom dricksglas, då en medeltidskyrka. Den Torvmuseum bildades 2006 sylt- och snusburkar samt nya kyrkan kallades Sofia och har som mål att visa kaffekulor. Kända formgivare Magdalena efter Gustav III:s hela produktionskedjan från från Boda har bland annat drottning. Altartavlan från grävning av torv till färdig varit Fritz Kallenberg, Signe 1806 är målad av Per Hör- torvbal. På Torvmossens dag Persson-Melin, Rolf Sinne- berg, den föreställer Kristi erbjuder de guidningar med mark, Erik Höglund, Monica Himmelsfärd. Erik Höglund torvtåget ut på mossen där Backström och Kjell Engman. har designat mosaikfönstren. ett populärt utflyktsmål kallas Under1950-60-talet blev På kyrkogården finns en Jösse hål. Boda känd för sitt unga och skulptur av Fritz Kallenberg N6290365 E536415 djärva uttryck inom design i järn och koppar som kallas N56˚45’21” E015˚35’44” under ledning av den driftiga ”Fågel Fenix”. chefen Erik Rosén som var N6286679 E535648 13 Rubens stuga på knappt skicklig på att rekrytera N56˚43’22” E015˚34’57” 20 kvadratmeter är ett min- talangfulla formgivare. Idag nesmärke över glasblåsarmäs- storsatsar Emmaboda kom- 17 Algutsboda hembygds- taren Ruben Hjelm. Kring mun i Boda. Ett Glasrikets gård visar tidstrogna miljöer sekelskiftet 1900 bodde han museum är under arbete där för hantverk och småindustri, här med sina föräldrar och 8 Sveriges största glassamling jakt och fiske, allmogehem syskon. Ruben var mästaren kommer att visas. m.m. Byggnaderna som är som samarbetade med form- N6287566 E541385 hitflyttade består av Stekare- givaren Erik Höglund. Deras N56˚43’49” E015˚40’ 35” målastugan (kaptensboställe arbetsrelation var till en från omkring 1700), Trol- början väldigt ansträngd (se 15 Krossen är anlagd av lagärdestugan (backstuga från filmen Mitt liv som hund), Boda glasbruk 1865 vid den 1830-talet), torpladugård, men slutade i livslång vän- lilla Bodaån. Stenarna malde linbasta och ängslada. Här skap. Titta gärna in genom runt i ett kar och krossade finns även ett Lantbruks- fönstren. kiselsten som användes i museum med redskap och N6287719 E541248 mängen. Mängen är den vagnar och ett Textilmuseum N56˚43’54” E015˚40’27” blandning av ingredienser i ”Nybygget”. som ingick i glasmassan. N6286554 E535547 Krossen kunde även mala N56˚43’18” E015˚34’51” gamla urbrända lerdeglar till

11 18 Långelycke varggrop är finns en kölna (malttork) be- 20 Stugan Stensborg vid från förra delen av 1800-talet varad. År 2001 testamentera- ån. Här fanns från 1890 ett och väl restaurerad. Vargen des en välbevarad gård i byns färgeri. Idag finns stengrun- var förr i tiden vårt mest mitt till Algutsboda Hem- den kvar samt bostadshuset. hatade rovdjur men före- bygdsförening av syskonen N6285998 E531777 komsten av varg har varierat. Wiberg, som livet igenom N56˚43’01” E015˚31’09” Fram till 1840 var varg vanlig livnärde sig på självhushåll- i de småländska skogarna. ning. På höjden finns Rävkul- 21 Grönahults bryggeri är N6287098 E529966 len en gammal festplats med från 1880-talet. Idag är bara N56˚43’37” E015˚29’23” dansbana. Den ursprungliga stengrunderna kvar. Mältan, bygdegården utgjordes av en där maltet bereddes, hittar du 19 Bökevara är riksin- undantagsstuga från Böke- utmed vägen, medan själva tresse för kulturmiljövården. vara, som flyttades hit år bryggeriet med stor lagerlokal Namnet kommer av ”böke” 1927. Den ersattes emellertid och bostadshus ligger en bit bokskog och ”vara” odling på av den nuvarande i början av in i skogen mot norr. höjd. Byn är ett exempel på 1960-talet. N6285998 E531777 gammalt kulturlandskap med N6287098 E529966 N56˚43’01” E015˚31’09” hamlade träd, odlingsrösen N56˚42’23” E015˚27’42” och stenmurar och erbjuder vacker utsikt åt söder. I byn

12 22 Huvudhultakvarn låg kungsbräken. Området består gård. Det har bott människor vid bron över Lyckebyån. av översvämningsområden här från tidigt 1700-tal till Mjölnarens bostad låg alldeles utefter Lyckebyån och mader omkring 1840. bredvid fallet. Fallet utnyttja- ned mot en tjärn. Här hålls N6284828 E532415 des av kvarnen till 1920-talet. den gamla traditionen med N56˚42’23” E015˚31’46” På andra sidan ån har ett litet madslåtter i hävd. En gam- privat elverk och ett sågverk mal vacker valvbro finns i 25 Stekaremåla kvarn är legat. Bostadshuset brann ner området. känd sedan 1600-talet. I på 1950-talet. N6285443 E532036 slutet av 1800-talet utökades N6285723 E532170 N56˚42’43” E015˚31’24” kvarnverksamheten med N56˚42’52” E015˚31’32” grynverk och sågverksrörelse. 24 Salpetersjudare Hem- Det tillkom också andra små- 23 Huvudhultakvarns na- ming Jern bodde här med sin industrier såsom ett färgeri, turreservat intill Lyckebyån familj i början av 1800-talet. bryggeriverksamhet och en är av riksintresse för natur- Salpeter var en huvudingredi- vadmalsstamp. Kvarnen var vård i Kalmar län. Här finns ens i svartkrut som användes igång till 1957. intressanta isälvsbildningar från medeltiden fram till N6284739 E532943 och en rik flora med bl.a. slutet av 1800-talet. Här N56˚42’20” E015˚32’17” den största ormbunksarten finns lämningar av torpet Lö- i landet kallad safsa eller nemålen under Stekaremåla

13 26 Gustafsströms Gju- största delen bevarat i detta laren. Det gamla elverket teri var först en spiksmedja utförande. En mängkammare har idag fått en ny funktion som grundades år 1870 med träkärl för kemikalier som tryckerimuseum över av familjen Broms. Sedan för framställning av glasmassa Broakullaföretaget Lund- utökades verksamheten och från denna tid finns inne på grens Tryckeri. Titta gärna in man tillverkade bruksföremål glasbruket och är den enda genom fönstren. av olika slag såsom järngrytor, i sitt slag i hela Glasriket. N6283443 E533259 köksspisar och järnplogar. På brukets fasad sitter en N56˚41’38” E015˚32’35” Vid Algutsboda kyrka finns 7 meter lång mosaik ritad ett antal gravkors som gjutets 1954 av Bengt Orup, som var 30 Trollens kammare nära i Gustafsström. Sommaren brukets konstnärliga ledare Trollagärde by består av 1920 slog blixten ner. Gjuteri 1952-1973. Kristallmuseet flyttblock staplade på varan- och övriga verkstadsbyggna- visar glasbrukets produk- dra med typisk blockmark der brann ner och blev aldrig tion under 1900-talet. I en runtom. återuppbyggda. databas här kan du ta del av N6281740 E532915 N62844028 E532948 museets kompletta glassam- N56˚40’43” E015˚32’14” N56˚41’57” E015˚32’17” ling på drygt 4 200 glaspjäser. Idag driver Johansforshyttan 31 Getasjökvarn kraft- 27 Suttarekulla kvarn var och Boda Smide verksamhet i station uppfördes som elverk en av de största i Algutsboda glasbrukets lokaler. av Emmaboda Elektriska AB socken under 1800- talets N6283689 E533121 år 1914 och är i drift än idag. andra hälft. Kvarnbyggna- N56˚41’46” E015˚32’27” I källaren finns den gamla den låg från början vid ett kraftstationen med sina ma- annat vattenfall, ett stycke 29 Johansfors Elektrici- skiner bevarade. norrut men flyttades hit. På tetsverk uppfördes 1911 N6281349 E534280 1900-talet tillkom sågverks- av glasbrukets ägare här vid N56˚40’30” E015˚33’34” rörelse samt en stickhyvel Stampadammen. Byggnaden för takstickor. Räcket invid tillkom 1925 med själva kvarnen var till för att binda kraftstationen inhyst i käl- hästarna i medan deras ägare hade ärende i kvarnen. N6283874 E533035 N56˚41’52” E015˚32’22”

28 Johansfors glasbruk grundades 1891. Hela bruket moderniserades på tidigt 1950-tal under direktör Six- ten Wennerstrand, och är till

14 26 27

29 31

15 32 Lidahults äng är ett stå modell för soldaten Sträng. januari 2005 förändrade dock naturreservat som är av N6280913 E537586 landskapet väsentligt. Gå riksintresse för naturvård i N56˚40’15” E015˚36’48” ändå naturstigen och titta på Kalmar län. Området utgörs Trollstenen där trollen hade av en liten slåtteräng och på 34 Duvemåla är Kristinas sin boning, enligt sägnen. ängen finns ett ängahus, som hemby i romanen Utvand- N6280289 E533267 kan användas som raststuga. rarna. Här föddes också N56˚39’56” E015˚32’34” N6281624 E537529 författaren Vilhelm Mobergs N56˚40’38” E015˚36’45” mormor Johanna. Här finns 35 Högahult slåtteräng är Rundqvistagården – ett gam- naturminne. På denna söder- 33 Rörshult soldattorp är malt bondehem där tiden sluttning i utkanten av byn numera rivet, men här bodde tycks ha stått stilla i ett sekel. finns en vacker naturskyddad Nils Thor som var farfarsfar till Kring Duvemåla utbreder löväng med ovanligt rik flora, författaren Vilhelm Moberg. sig ett odlingslandskap med bland annat orkidén Sankte Den yngste sonen August blev slåtteräng, stenmurar och Pers nycklar. Ängen sköts också soldat för Rörshult rote. trägärdesgårdar. Skogen som genom slåtter och hamling. I romanen ”Soldat med brutet omger Duvemåla var tidigare N6273357 E530027 gevär” låter Moberg sin farfar helt unik med olika träds- N56˚41’36” E015˚29’25” orter och rik på örter och blommor. Stormen Gudrun i

16 36 Loftbod i Suttaremåla minnessten på platsen 1970 troligtvis från tidigt 1700-tal. över soldatsonen och förfat- Loftbodar har främst använts taren. som magasin för säd eller som N6280973 E528682 visthusbod för andra livs- N56˚40’19” E015˚28’05” medel. Denna vackra loftbod har utkragade väggsidor runt 38 Vilhelm Mobergs gamla hela boden. barndomsskola byggdes på N6282946 E528805 1870-talet på denna plats i N56˚41’23” E015˚28’13” Påvelsmåla. Det övergivna skolhuset flyttades sedan till 37 Mobergsstenen på Moshultamåla, där det idag Vilhelm Mobergs födelseplats tjänar som museum. Kvar i närheten av Bjurbäcken. i Påvelsmåla är idag sten- Soldatstugan revs 1924 och grunden till såväl skola som Algutsboda hembygdsför- lärarbostad. ening och byborna reste en N6280924 E526844 N56˚40’18” E015˚26’17”

37 36 38

17 39 Moshultamåla gamla 41 Modala glasbruk grun- 43 Rostockaholme på näset skola är hitflyttad från dades 1894. Tillverkningen mellan Grimmansmåla- och skogen i Påvelsmåla. Här bestod av enklare hushålls- Rostockasjön. Här låg för finns en inredd skolsal och en glas men 1914 gick bruket 700 år sedan en exklusiv samling om Vilhelm Mobergs i konkurs. Vilhelm Moberg gård med flera timrade hus. författarskap. arbetade här som elvaåring. Gården ägdes av Nils Tures- N6279504 E527313 Glasbruket blev förebilden son Bielke som var riddare N56˚39’32” E015˚26’44” till Ljungdala glashytta i och lagman samt kungens romanen ”Soldat med brutet närmaste man under några 40 Pestkyrkogården i gevär”. Invid vägen skymtar år i mitten av 1300-talet. Moshult är från den stora stenfoten till sliperiet och Arkeologiska utgrävningar pestepidemin som hemsökte rester efter hyttgrunden. har resulterat i många intres- Sverige 1710-1713. På plat- N6278421 E527116 santa fynd. Bielkeleden är en sen finns ett träkors och en N56˚38’57” E015˚26’32” vandringsled på 5,5 km, som stenmur omgärdar området. följer Grimmansmålasjön. Vilhelm Moberg blev inspire- 42 Varggrop i Åleberg Längs leden ligger Drottning rad av denna plats vilket man användes för vargfångst före Kristinas källa, där drott- kan läsa om i ”Brudarnas 1850, annars var drevjakt den ningen enligt sägnen rastade källa”. vanligaste fångstmetoden. på sin resa mot Rom. N6279040 E527180 N6278972 E530842 N6277957 E535432 N56˚39’17” E015˚26’36” N56˚39’14” E015˚30’11” N56˚38’40” E015˚34’40”

18 39

19 47 Långasjö kyrka

20 21 47 Sockenstugan

46 48

22 Långasjö socken

44 Rullstensås intill sjön 46 Kyrkstallarna upp- Långasjö 1877. Bland övriga Löften, del av Salebodaåsen. fördes av bönder under inventarier finns fyra mindre Vägen är en av Kalmar läns få 1840-talet med plats för 70 tavlor av samma konstnä- vägar som följer en ås belägen hästar. Stallarna byggdes om rinna, ett votivskepp och ett över högsta kustlinjen (HK). på 1960-talet till vandrar- medeltida krucifix. Socken- Gården Hamburg på åsen är hem. En stallavdelning finns stugan mittemot kyrkan är av riksintresse för naturvård bevarad i ursprungligt skick byggd 1866 och restaurerad i Kalmar län på grund av sitt och har museal karaktär. 1967. Den innehåller Bergs- välbevarade odlingslandskap. Brygghuset är ett vackert tim- trandssalen med flera verk av N6275639 E527253 merhus från 1700-talet som nämnda konstnärinna samt N56˚37’27” E015˚26’39” tidigare tillhört prästgården författaren Gertrud Liljas och då använts för slakt, öl- rum med unik boksamling. 45 Bråtugn eller bråt- brygd, brännvinstillverkning Emigrantstenen på gräspla- stuga användes förr för tork- m.m. Guldgrävarstugan är en nen utanför kyrkomuren är ning av lin efter rötningen. kopia av ett timmerhus byggt ett minne av 1400 utvand- Linodling var en viktig del i 1897 i Klondyke, Alaska av rade sockenbor. Stenen står landsbygdens självhushållning guldgrävaren och återvända- i en damm med botten av i äldre tid och linberedningen ren Alfred Geijer. I stugans glasmosaik designad av Vicke hade många tidskrävande ”Återvändarrum” finns en Lindstrand, Kosta glasbruk. moment. Efter skördandet utställning som berättar om N6270599 E527337 skulle linet t.ex. rötas, bråtas återvändande Långasjöemi- N56˚34’44” E015˚26’42” (brytas d.v.s. torkas), bråkas, granter och deras fortsatta liv skäktas, häcklas och spinnas. i hembygden. 48 Långasjösjön intill Bråtstugorna var placerade en N6270693 E527439 kyrkan är restaurerad efter en bit utanför byn på grund av N56˚34’47” E015˚26’48” långvarig igenväxning. Vår brandfaran och ägdes oftast och försommar förekommer av byn i gemenskap. Besök 47 Långasjö kyrka (bild ett rikt fågelliv. Det erbjuds även linbastan i Trollamåla föregående uppslag) är fågeltorn, badplats, ädelfiske, som har ett annat utförande byggd 1789 på samma plats sjöpaviljong och strövstig. men hade samma funktion. som en mindre stenkyrka Fiskekort kan skaffas genom N6271303 E526104, från 1300-talets början. vandrarhemmet. N56˚35’07.2” E015˚25’30.1” Altartavlan föreställer den N6270599 E527234 jordiska och den himmelske N56˚34’44” E015˚26’36” lovsången, målad av Elisabeth Bergstrand-Poulsen född i

23 49 Klasatorpet är f.d. 50 Linbasta utgjorde en 52 Skvaltkvarnen i Plag- dagsverkstorp under Långasjö viktig funktion i beredningen gebo med anor från 1700-ta- prästgård. Känt som gården av det hemodlade linet. Den let är den äldsta byggnaden ”Korpamoen” från filmen användas av hela byn för att i byn. Den är belägen på Utvandrarna. Byggnaderna torka det rötade linet. (Besök ursprunglig plats i ett gärde. ägs och vårdas av Långasjö även bråtugnen i Brännamåla En skvaltkvarn är en liten hembygdsförening som som hade samma funktion). mjöl-kvarn, som på grund sommartid visar miljön för Denna är belägen i utkanten av sin horisontella vattenaxel besökare. I den välkända av Trollamåla, en liten by kunde användas även i små miljön ges en tidstrogen som har kvar sin karaktär från vattendrag med liten fallhöjd. bild av en fattig gårdsägare- 1850-talet med välbevarad Svaltkvarnar var vanliga i Sve- familjs vardagsliv för drygt bebyggelse, hamlade askar rige från medeltiden och fram 100 år sedan. Bostadshuset och stenmurar. till mitten på 1800-talet. är från början av 1800-talet N6269346 E529479 N6268513 E529706 och undantagsstugan från N56˚34’03” E015˚28’47” N56˚33’36” E015˚29’00” sekelskiftet. Dessutom finns ladugård (med Kristinas 51 Ekenbergs naturreser- 53 Ryggåsstuga på Hvilan, gunga från filminspelningen), vat i Ekeboryd är beläget belägen på ursprunglig snickarbod, kryddträdgård intill sjön Törn. Här finns en plats sedan förra hälften av samt husdjur (får, höns och omväxlande lövträdsvegeta- 1800-talet. Privat ägo. kaniner). tion och rikligt med blåsippa N6268205 E525081 N6270174 E528483 och liljekonvalj på våren. Det N56˚33’27” E015˚24’29” N56˚34’30” E015˚27’49” finns sittplatser och strövstig. Båt och fiskekort kan ordnas genom vandrarhemmet i Långasjö. N6268834 E531275 N56˚33’46” E015˚30’32”

24 54 Kungagraven är namnet 56 Kläahall består av ett på ett gravröse på en höjd i stort flyttblock söder om Lida Allgunås västergård. Enligt by, där enligt sägnen byborna sägnen ligger här en kung gömde sig med sina kläder begraven i en guldkista, ställd och andra tillhörigheter då i en silverkista och denna ofred rådde under danskti- slutligen i en kopparkista. den i Blekinge dit byns ägor N6265445 E523663 gränsar. N56˚31’58” E015˚23’05” N6264501 E526112 N56˚31’27” E015˚25’28” 55 Ramsjö gravrösen är tre rösen på en åker väster om 57 Fankens farstu i vägen. Ett röse är undersökt Ulvamoen nära Ulvagölen och det gömmer en hällkista, vid Blekingegränsen. Stora troligen från bronsåldern. De flyttblock av grovkornig Ble- andra rösena är sannolikt från kingegranit är här staplade samma tid. Ca 500 meter intill varandra så att grottlik- norrut invid vägen mot Run- nande utrymmen uppstått namåla finns ytterligare ett under och mellan blocken. par rösen. N6260458 E522065 N6264359 E523036 N56˚29’17” E015˚21’30” N56˚31’23” E015˚22’28”

52 53

25 61

61 61 61

26 Emmaboda samhälle

58 Bökön, Emmaboda hem- 59 Emmaboda kyrka byggdes 61 Järnvägsområdet i Em- bygdsgård, ägs av Emmaboda om från församlingshem maboda är en viktig kultur- hembygdsförening. Namnet till kyrka 1940. Dopfunt i miljö i tätorten. Det stora böke betyder bok (trädet) och ljus Ekebergsmarmor och gula magasinet uppfördes kullen där den idag naturskö- altartavla föreställande Jesus 1902 av Neikter och Roséns na hembygdsgården ligger var Kristus som från en höjd diversehandel, som servade tidigare omsluten av vatten förkunnar Livets ord för en alla industrier, företag och och sankmarker. Huvud- lyssnande folkskara, målad av privatpersoner i bygden med byggnaden låg från början konstnären Gunnar Thean- varor av alla slag. Magasi- intill kyrkan och var en av der, Nybro. Kyrkogården som net har haft stor historisk två bondgårdar som fanns är belägen vid Esplanaden är betydelse för hela bygdens här innan järnvägen kom och ritad av arkitekten Sven Ivar utveckling. Johansfors och orten Emmaboda började Lind (som också ritat restau- Åfors glasbruk byggde var utvecklas. Detta bostadshus rang Byttan i Kalmar). sitt magasin, där de förvarade är än idag en 1800-tals- N6276699 E532835 glasprodukter som skulle miljö. Hembygdsföreningen N56˚38’00” E015˚32’07” transporteras vidare med bildades 1936 och alla hus järnvägen, samt importerad är hitflyttade därefter. Varje 60 Emmaboda mekaniska sand och andra råvaror, som år sedan 1937 firas Valborgs- verkstad är en småskalig krävdes för glasframställning- mässoafton på Bökön. industrimiljö med höga en. Stenkällaren vid buss- N6276788 E532375 kulturhistoriska värden. hållplatsen finns kvar från N56˚38’03” E015˚31’40” Här tillverkades hydrofor- den tiden då stationsförestån- pumpen ”Svensk” sedan år daren hade egen frukt- och 1926. Interiören har kvar grönsaksodling. Stenkällaren 1920-tals inredningen och användes både till förvaring maskinutrustningen är väl av trädgårdens skörd och till bevarad. Verkstaden är ett exempel till lagring av sillådor exempel på en förr i tiden som kom med tåget från typisk småskalig maskinfabrik Karlskrona. från 1900-talets första hälft, N6276297 E532856 som idag är mycket sällsynt. N56˚37’47” E015˚32’08” Privat ägo. N6275773 E533013 N56˚37’30” E015˚32’17”

27 63 Kulans kvarn

28 29 62

30 Vissefjärda socken

62 STENBERG & FLYGTS Kulan”. Denna fick därefter 67 Törsbo kvarn ligger vid (ITT WATER & WASTEWATER) tjäna som maskinverkstad Lyckebyån på gränsen mellan FÖRETAGSMUSEUM invig- och finns inte kvar idag. Långasjö och Vissefjärda des 2001 i samband med N6275319 E534261 socknar. Kvarnen uppfördes i företagets 100- års jubileum. N56˚37’15” E015˚33’30” början av 1800-talet men har Här berättas historien om byggts om flera gånger. Den familjeföretaget som växte 64 Lindås Församlingshem flyttades hit år 1921 och ett från smedja till världsledande med kyrksal och klockstapel nytt kvarnverk installerades tillverkare av dränkbara uppfördes 1973. år 1930. På 1940-talet fanns pumpar. Museilokalen ligger N6274953 E534912 här två kvarnhjul och en i en byggnad som en gång N56˚37’03” E015˚34’08” turbin, som utvann kraften i tiden var Lindås stärkel- ur det 4,3 meter höga fal- sefabrik. Arbetarbostäder 65 Västraby stenåldershus let. I kvarnen fanns två par samt disponentbostad finns invigdes 1995 och är beläget i stenar, skalare och havrekläm. välbevarade i nära anslutning en tidstrogen miljö vid Lycke Törsbo kvarn fanns i samma till industriområdet. byån med lämningar från släkts ägo i över hundra år. N6275540 E534788 bondestenåldern. Huset bygg- N6272690 E530086 N56˚37’22” E015˚34’01” des av Emmabodabygdens N56˚35’51” E015˚29’24” historiska förening i samarbete 63 Kulans kvarn (bild med Kalmar läns museum. 68 Törsbogården är ett föregående uppslag) byggdes Skolbarnen har här möjlighet vackert exempel på små- 1884 av Tornborgs som på att leva stenåldersliv. ländskt ”åttaknutshus”, den tiden hette Emmabo gju- N6274026 E534937 beläget i en gammal bygd teri. Här drev man kvarnrö- N56˚36’33” E015˚34’09” med utsikt över sjön Törn relse. Kvarnhjulet ersattes ca och Storön. Törsbogården 1890 av en turbin, som också 66 Lindåsmaden söder om har varit i samma släkts ägo drev maskiner i verkstaden. Lindås. Under vårfloden sedan 1600-talet. Sist i raden Senare kopplades en lik- svämmar Lyckebyån över sina av brukare var syskonen strömsgenerator till turbinen breddar framför allt i områ- Magnusson. 1983 donerades för att ge lyse till verkstaden som tidigare dikats ut gården till Vissefjärda hem- den. Turbin, generator och och de gamla sjöarna blir del- bygdsförening för att bevaras ställverk finns kvar. Kvarnen vis åter vattenfyllda, vilka blir som intakt bondehem. Öppet genomgick utvändig renove- betydelsefulla rastplatser för torsdagskvällar under som- ring år 2000. Namnet Kulan flyttfåglarna. Här häckar bl a maren. kommer av att kvarnen fick tofsvipa och andra vadare. N6271737 E530895 ersätta en äldre, omoderna N6273752 E535485 N56˚35’20” E015˚30’11” kvarn med namnet ”Lassa- N56˚36’24” E015˚34’41”

31 69 Linnefors idegrans järnmalm från Törn och ett 71 Torsjö sjöområde bestånd är beläget mellan antal andra sjöar. Som minne består av ett system av sjöar broarna vid kvarndammen i av järnbruksepoken finns kol- uppdämda av moränryg- Linnefors. Idegranen blom- bottnar och slagghögar kvar gar. Detta område med sina mar i april-maj. Idegran ute i skogarna. Landskapet många odlingsrösen och skiljer sig från många andra präglas av ett äldre vägnät husgrunder berättar om forna barrväxter genom att kottarna och omfattar stenvalvsbro, tiders intensiva markutnytt- ombildas till röda bärlik- stationshus samt lämningar jande. I byn Torsjö bodde nande fröhyllen. Idegran av bruksbyggnader. Stations- vid 1800-talets slut 230 innehåller giftiga ämnen. huset med uthus och dressin personer. Några var bönder N6269448 E534753 garage utgör en välbevarad men de flesta var torpare och N56˚34’05” E015˚33’56” och intakt järnvägsmiljö och jordbruksarbetare. Berggrun- är ett exempel på en typisk den i området är granit men 70 Hovgård i Linnefors är järnvägsstation på lands- man kan också finna porfyr en vacker mangårdsbyggnad bygden omkring sekelskiftet och grönsten, vilket avspeglar i herrgårdsstil, byggd 1734, 1900. Området är ett riksin- sig på växtligheten och nutida med tidstypiska kakelugnar tresse för kulturmiljövården. besökare möts av en rik och och väggmålningar. Av de två Visning genom Vissefjärda varierande flora och vacker flygelbyggnaderna revs den hembygdsförening. ädellövskog. Lämplig rastplats västra under 1970-talet med- N6269201 E534806 är Kejsarberget vid Torsjön. an den andra har renoverats. N56˚33’57” E015˚33’59” Läs mer om Torsjöleden Till gården hörde under drygt under Vandringsleder. 100 år Linnefors Järnbruk, N6273060 E544035 anlagt 1738 för förädling av N56˚35’59” E015˚43’02”

32 72 Flädingstorps gård är till 1968. Därefter skänk- År 2005 genomfördes åter en ett f d säteri med anor från tes stugan till Vissefjärda bränning av potatisbrännvin, Sturetiden. Gården bestod på hembygdsförening, som har som såldes på Systembolaget tidigt 1800-tal av ett flertal restaurerat den. under namnet Kyrkeby Ettan byggnader varav endast ett N6266799 E539352 citron. Kyrkeby bränneri och sädesmagasin från 1700-talet N56˚32’38” E015˚38’24” gårdsbebyggelse är av länssty- finns kvar idag. Mangårds- relsen klassat som byggnads- byggnaden uppfördes på 74 Norra Kyrkeby gård och minne (kommunens enda) 1880-talet efter en eldsvåda brännvinsbränneri är en och har även mottagit priset på 1870-talet. Gården är i vacker och välbevarad kultur- Årets industriminne i Sverige privat ägo. En välbevarad och industrimiljö. Kyrkeby 2002. Ett gårdsmuseum speg- milstolpe i kalksten från 1737 bränneri är ett av landets få lar gårdens och bränneriets markerar den gamla lands- kvarvarande potatisbränneri- historia. Mangårdsbyggnaden vägen. er. Det gamla 1700-tals brän- och parken är i privat ägo. N6266973 E538138 neriet ansågs för småskaligt Landsvägen genom Kyrkeby N56˚32’44” E015˚37’13” för den nye ägaren kronoläns- är en del av den gamla man Th A Malmström, som Kungsvägen. På västra 73 Amanda Wiséns stuga 1855 uppförde en större och sidan vägen i en stenmur är en välbevarad ryggåsstuga modernare anläggning. Ång- står en minnessten från ett belägen på det som en gång maskinen installerades 1875 kungabesök – den så kallade var byn Djuramålas båtmans- och användes ända fram till ”Kungastenen” med Gustav torp. I början av 1900-talet 1971, då bränneriet lades ner. III:s namnchiffer och årtalet upphörde indelningsverket År 1988 skänkte dåvarande 1771. och båtmansstugorna i byg- ägarna bröderna Birger och N6266130 E537291 den fick nya ägare. Amanda Henning Skårin sitt bränneri N56˚32’17” E015˚36’23” Wisén köpte stugan 1910 och till Vissefjärda hembygdsför- ena dottern bodde kvar här ening, som under åren 2000- 2005 renoverade bränneriet.

74 74

33 75 Sockenmagasinet för Hörberg på 1790-talet. Invid 78 Klättorp är beläget ut- spannmål uppfördes 1812 kyrkan reser sig en klock- med vägen som går parallellt av lokala bönder enligt stapel av trä, uppförd 1774. med Kyrksjöns östra strand. förslag från major Dalman Klockstapelns tre klockor har Ett stort antal hantverkare i Flädingstorp. Här fick de namnen Maria, Helena och såsom garvare, vagnsmakare, behövande hämta den säd Kristina. På kyrkogården står smed och skräddare var förr de nogsamt blev tilldelade. en Kristusstaty av konstnä- bosatta här tills på 1920-ta- Vägskälet kallas Bössan och ren Arvid Källström, invigd let, då Vissefjärda stations- namnet kommer sig av att 1949. Dackestenen restes på samhälle började expandera. det tidigare stod en fattig- Kyrkudden midsommar 1974 Bebyggelsen som är från bössa i denna vägkorsning, av hembygdsföreningen. skilda tidsperioder ligger i där Kungsvägen passerar Stenen kommer från Nils ett sammanhängande bälte Kyrkeby för att fortsätta ge- Dackes gård i Södra Lindön utmed vägen. En milstolpe nom hantverksbyn Klättorp. och kröns av ett armborst. från 1737 finns längs vägen. På Kungsvägens storhetstid Träreliefen I Dackeland av Klättorp ingår i ett område fanns här även en krog och Calle Örnemark är ytterligare av riksintresse för kulturmil- troligen en skjutsstation för ett minne av bygdens upp- jövård. hästar. Milstolpen på andra rorsman Nils Dacke. Reliefen N6264490 E537101 sidan vägen stod tidigare mitt står framför kyrkstallarna. De N56˚31’24” E015˚36’11” i korsningen. knuttimrade kyrkstallarna N6265728 E537244 från 1850-talet med plats 79 Klättorps möbelfabrik N56˚32’04” E015˚36’20” för 200 hästar användes in uppfördes år 1929. Den på 1930-talet. Stallängorna ursprungliga maskinutrust- 76 Vissefjärda kyrka inrymmer idag hembygds- ningen är bevarad och maski- invigdes 1773 och ligger på museum och samlingslokaler. nerna fungerar fortfarande. en udde där Lyckebyån myn- Den gamla häradsvägen Fabriken lades ner år 1957, nar ut i Kyrksjön. Redan på passerade tidigare här genom och sysselsatte som flest 10 1200-talet byggdes den första stallplanen och vidare till arbetare. Byggnaden har kyrkan här på udden, även kyrkan via en stenvalvbro under en del somrar använts den en stenkyrka. Material över Lyckebyån. Denna revs som galleri. Privat ägo. till denna byggnad lär man på 1930-talet men har ersatts N6263998 E537430 delvis ha tagit från den gamla av en enklare spångbro. N56˚31’08” E015˚36’30” medeltidsborgen, Wesaborg, N6265601 E536852 som enligt sägnen ska ha N56˚32’00” E015˚35’57” legat här. Altartavlan förestäl- ler Kristi nedtagande från 77 Björketorp är ett natur- korset och är målad av Pehr skyddat fritidsområde intill den vackra Kyrksjön. Här finns en 18-håls golfbana som ägs och drivs av Emmaboda Golfklubb. N6265536 E536476 N56˚31’58” E015˚35’35”

34 76

78 79

35 83

81 80

82 85

36 80 Udden har tidigare hetat 82 Kalmanstorpet är ett Överst står ett monumen- Öudden och är belägen just före detta dagsverkstorp talt block. Härifrån sägs det på en udde i södra delen av under Vissefjärda prästgård att man förr i tiden kunde Kyrksjön. Mangårdsbygg- med vackert läge. I folkmun se fyra kyrktorn (Långasjö, naden i två våningar samt kallades det för Prästatorpet. Vissefjärda, Eringsboda och magasinet uppfördes år 1700. Vissefjärda hembygdsförening Saleboda). Namnet härrör Inom området finns även två äger torpet, som numera är från draken som bodde i röset mindre bostadshus. Alla är i uthyrt. med många dyrbara skatter. privat ägo. På en plats längst N6264899 E534277 Soliga dagar tog han ut sina ut på udden, kallad ”Gar- N56˚31’38” E015˚33’26” skatter till vädring. Då gällde pudd”, har enligt traditionen det i ett obevakat ögonblick ett slag mellan garpar (tyskar) 83 Bläsemålatjuvens att kasta stål på honom och och lokalbefolkningen stått. grotta. Här sägs den själv erövra dyrbarheterna. N6263871 E537004 berömda Bläsemålatjuven ha N6262564 E527868 N56˚31’04” E015˚36’05” bott ibland på sommaren (ca N56˚30’24” E015˚27’10” 1840). Han var känd för att 81 Väderkvarnen i på bl a Flädingstorp gård lura 85 Linneas stuga i Luvön. Lekaremåla är en så kallad ut folket när herrskapet var Här växte Linnea Adolfsson stubbkvarn och enligt uppgift på julotta genom att släppa ut och hennes syskon upp i byggd på 1790-talet, privat djuren. När de hade fullt upp början av 1900-talet. Linneas ägo. I Vissefjärda socken har med att fånga in djuren igen far var ”Ville i Luvön” eller det funnits flera väderkvarnar gick han in och åt sig mätt. i folkmun kallad ”Ville med men endast denna i Lekare- Han lär ha varit bygdens Ro- träbenet”. Sedan 1950-talet måla står kvar. Belägen 100 bin Hood-figur, som tog från har ingen bott i huset och meter öster om byn. de rika och gav till de fattiga. genom Linneas testamente N6263241 E535676 N6266270 E531721 äger nu Vissefjärda hem- N56˚30’44” E015˚34’47” N56˚32’23” E015˚30’57” bygdsförening stugan. Här visas en hemmiljö från seklets 84 Draka rör i Frostens- första hälft. måla. Inne i skogen finns en N6262480 E533340 naturbildning – en samling N56˚30’20” E015˚32’30” stora flyttblock på 25 m. i diameter och 6 m. hög.

37 86 Antamåla rör i Er- medverkan av strömmande som fredslösa i skogarna på emitemåla är en för landet vatten. Enligt sägnen, hade gränsen mellan Småland och unik blockås. Området är en jättekäring plockat stenar Blekinge, ofta därför att de naturminne och av riksin- i sitt förkläde för att kasta på inte kunde betala de betung- tresse för naturvård i Kalmar kyrkan i Vissefjärda och däri- ande skatterna. Grottan har län. Antamåla rör är en genom stoppa klockklangen. också kallats Rövarehålan. åsliknande ansamling av stora Men förklädet brast och hon Det går att ta sig ner i grottan stenblock, som är 150 meter tappade stenarna innan hon med hjälp av stegen, som lång, 50 meter bred och 11 hann kasta dem. finns tillgänglig. meter hög. Bildningen består N6262113 E533907 N6260441 E537222 nästan enbart av stora, tydligt N56˚30’08” E015˚33’03” N56˚29’13” E015˚36’16” rundade block med en med- eldiameter på cirka en meter 87 Dackes grotta i Båldön 88 Bockabosjön vid Ble- och de största blocken når där enligt sägnen Nils Dacke kingegränsen sänktes, som så tre meter i diameter. Exakt gömde sig för Gustav Vasas många andra sjöar i området, hur stensamlingen uppkom- fogdar. Nils Dacke tvingades omkring år 1945. Idag är det mit är fortfarande idag ett efter sitt första fogdeöverfall en värdefull fågellokal med mysterium, men stenblock- 1536 att ”gå på skogen” som över 120 fågelsorter skådade ens runda form tyder på det kallades. Många smålän- ningar levde på den tiden

38 här. Lyckebyån rinner tvärs 90 Furs bro går över Lycke igenom områdets södra delar byån och har tidigare varit en som svämmas över vår och viktig kommunikationsled. I höst. Bockabosjön anses egenskap av riksgräns mellan vara sydöstra Sveriges bästa Sverige och Danmark fram rastlokal för sångsvan. Två till freden i Roskilde år 1658 fågeltorn finns uppsatta i är platsen också symbol för anslutning till sjön. Dackebygden och gränsbyg- N6260120 E539414 dens strider och fredsavtal. N56˚29’02” E015˚38’24” Krigen har varit många under århundradena. För 89 Södra Lindön innehades att upprätthålla en fredlig år 1539 av Nils Dacke som samlevnad slöt bönderna på då var kronobonde på gården. båda sidorna gränsen lokala Det finns här en minnessten. fredsavtal s k bondefreder. Privat ägo. N6259107 E536823 N6259901 E542342 N56˚28’30” E015˚35’52” N56˚28’54” E015˚41’15”

39 Johansfors elektricitetsverk anlagd vid Lyckebyån år 1911.

40 Bygdens historia

Lyckebyån Från medeltiden till början av för Emmabodas tillkomst, Emmaboda kommun ligger i 1900-talet använde närings- eftersom järnvägsingenjö- ett naturskönt landskap. Från idkare av skilda slag Lyck- rerna under planeringsarbetet de djupa barrskogarna i norra ebyåns levande vattenkraft ansåg att man behövde en delen av kommunen rinner som drivkraft för kvarnar, järnvägsknut mellan Kalmar, Lyckebyån söderut ömsom hantverk och småindustrier. Karlskrona och Växjö. Den stillsamt och ömsom ström- Man ser en koncentration exakta mittpunkten mellan mande utför branta vatten- av industrierna under denna de tre städerna blev utmätt på fall. Redan under stenåldern period till samhällen kring kartan (57 kilometer till varje bosatte människor sig i Lyck- Åfors, Broakulla/Johansfors stad) och precis där på Gan- ebyåns dalgång. I Emmabo- och Lindås. Under senare tesbo bys ägor - i ungfäha- datrakten har man träffat på delen av 1900-talet har Lyck- gen - uppfördes Emmaboda mer än 60 stenåldersboplatser ebyåns vatten främst använts stationshus. Den 5 augusti från äldre stenåldern (dvs till dricksvatten, naturvård, 1874 invigdes järnvägslinjen äldre än 6000 år gamla), rekreation och friluftsliv. av Kung Oscar II. nästan alla ligger i anslutning till Lyckebyån. Boplatserna Järnvägen Glasbruken låg ofta i skyddade lägen och Emmaboda samhälle är en I Emmaboda kommun ligger i närheten av vatten. Hur ung tätort som bildades Boda, Johansfors och Åfors bygden befolkades, växte och under järnvägarnas storhets- glasbruk som alla grundades utvecklades kan vi endast ana. tid. Vi kan tacka järnvägen under 1800-talets senare hälft. Därtill kommer ett antal nerlagda glasbruk samt storindustrin Emmaboda Glas. I Emmaboda finns även företaget Glasma, som tillverkar mäng (glasråvara)i pelletsform till glasbruk i hela världen efter individuella och hemliga recept. Tillsammans har glasindustrin haft stor

Emmaboda stationshus idag – med reveterad fasad efter en omfattande reno- vering på 1950-talet.

41 betydelse för Emmabodas tillväxt och glasbrukstradi- tionen är en väsentlig del av vårt kulturarv. Glasbruksmil- jöerna bjuder på en mängd kulturhistoriska upplevelser som man kan läsa mera om i guideskrifter som finns till- gängliga på varje glasbruksort. Emmaboda kommun är en av fyra kommuner i Glasriket.

Vilhelm Moberg Författaren Vilhelm Moberg Mobergbysten vid Moshultamåla Dackestenen vid Vissefjärda kyrka, föddes på ett soldattorp i byn gamla skola är gjord av sten hämtad från Dackes gård i Södra Moshultamåla i Algutsboda huggaren Niels Elley. Lindön. Armborsten uppe på socken. Här tillbringade han stenen pekar mot Stockholm. sina första nio år och han be- hans författarskap. Ortsnamn skrev dem som de lyckligaste konfiskationer av kyrkornas från Algutsboda återkommer i sitt liv. Denna folkkära för- nattvardssilver, ett utpräglat ständigt i Mobergs romaner fattare, som är mest känd för fogdestyre samt förbud mot t.ex. Högaskog, Yggersryd, sina skildringar av emigratio- att bedriva handel med dans- Bökevara och Bjurbäcken. nen till Amerika, återkommer karna i Blekinge. Upproret Och utvandrareposets Kris- i sina romaner gång på gång spred sig över större delen av tina kommer ju som bekant till sin hembygd. Det var Småland, södra Östergötland från Duvemåla - precis som uppväxtmiljöerna och hem- samt Öland. Nils Dacke har Vilhelm Mobergs egen mor- bygdens människoöden som genom århundraden blivit mor Johanna. gav honom inspiration till en symbol för södra delen av kommunens bondetradition Dackebygd med sitt frihetstänkande. Ett av Nordens största bonde- Vissefjärda hembygdsbok bär uppror, Dackefejden 1542- namnet I Dackebygd. 1543, hade sitt ursprung i trakterna kring Vissefjärda i södra delen av kommunen. Här mitt i gränsbygden på

Glasverket i Emmaboda grundades Södra Lindön bodde Nils år 1918 som AB Emmaboda föns- Dacke. Hans och andra bön- terglasbruk. Första hyttan byggdes ders växande missnöje med av virket från det rivna Modala glasbruk, som lades ner 1914. förhållanden under Gustav Vasas styre ledde till det historiska upproret. Bönder- nas vrede växte i takt med ökade skatteindrivningar,

42 Milstolpar

Milstolparna i vårt landskap Gästgivarordningen inne- väglagen 1877 upphörde är kära kulturminnen, som bar att allmogen befriades milstolparnas betydelse och inspirerar oss till reflektioner från sin skjutsplikt för kung- det tillkom inga nya. kring livet längs vägarna förr ens män. Istället infördes I Riksantikvarieämbetets i tiden. skjutsväsendet, där gästgive- fornminnesregister Fornsök De första milstolparna rierna – som skulle finnas i är 39 äldre vägmärken regist- restes efter 1649 års Gästgi- varje härad – fick i uppgift att rerade runt om i Emmaboda varordning för att markera ordna med skjuts. kommun. Men av dem finns avstånd längs landsvägarna Milstolparna är ofta för- bara runt 15 milstolpar till nästa skjutsstation. Samti- sedda med kunglig krona och bevarade i någorlunda skick. digt infördes en ny milreform monogram, miltalet (1 mil, Milstolpar är skyddade enligt för hela landet, där en svensk ½ mil eller ¼ mil), landshöv- Kulturminneslagen. mil kom att motsvara dingens namn samt årtalet. 18 000 alnar (10 688 meter). Materialet i stolparna skiftade Tidigare hade man använt beroende på vad som fanns landskapsmilar som varierade att tillgå på orten. De kunde från landskap till landskap. uppföras i trä, järn eller sten. När kilometersystemet infördes genom den nya

43 Vila vid denna källa...

Ta del av källornas fascine- Oftast tränger grundvattnet B. Stenkällan, 2,1 km sydväst rande värld – en värld rik på fram vid foten av en relativt om Tokelsmåla. En spän- kulturhistoria och natur- brant sluttning. Källvattnet nande plats, där källan finns upplevelser! Källor har sedan håller jämn temperatur på ca vid bergets fot. Kallas även urminnes tider varit föremål 6-8 grader året runt, vilket Spakens källa. En annan in- för kultverksamhet, därför gör att en äkta källa inte fry- tressant källa är Brännvinskäl- finns det fortfarande myter ser så lätt på vintern – därför lan som finns ca 400 m SV och traditioner knutna till kan den ibland vara lättast om denna plats. Detta är en många källor idag. Källorna att upptäcka vintertid. Högst delvis vattenfylld grotta med har genom tiderna tilldelats flöde har källorna på våren. guldglänsande yta, där man magiska krafter, både läkande Vid många källor kan man enligt sägnen brände brännvin och en förmåga att mot ett hitta en särskild flora, bl.a. i smyg under förbudstiden på offer få önskningar att slå in. olika arter av mossor som slutet av 1700-talet. Dessutom har vissa källor tid- trivs där. N6290401 E524423 vis spelat en viktig roll inom N56˚45’25.6” E015˚23’58.0” vattenförsörjningen. Förslag på källor att be- ”Vid källan kupar jag mina söka i Emmaboda kommun: C. Kung Oskars källa, händer till en skopa, och ur Bokstäverna hänvisar till Persmo, Bäckabo denna skopa dricker jag av det kartan. Kung Oskar II lär en gång rinnande vattnet. Det är ett A. Brudarnas källa, Höga- ha stannat till och druckit ur gott vatten. Det är genomskin- skog. Källan och dess om- denna källa och konstaterat: ligt som solskenet och mjukt givning stämmer bra överens ”Ett hälsobringande vatten”. som en kvinnas mun. Och det med Mobergs beskrivning av Källan utgör början på en släcker törsten. Underjorden den i romanen med samma bäck. Gott vatten. som skall vara så mörk och namn. Källan rinner mot N6289741 E527569 full av helvetes lort, hur kan norr, vilket ansågs ha en N56˚45’03.7” E015˚27’03.0” den ge ifrån sig detta härliga särskild helande kraft: källvatten?” ”Det var en välsignad källa D. Grönkälla, 1.4 km norr (Vilhelm Moberg, Brudarnas som rann i ängen, en läkekälla. om Algutsboda kyrkby. källa) Hon tog emot allt ont, som vi Källa med starkt och jämnt förde med oss till henne, hon flöde och gott vatten. ”Har Vad är då en källa? tog det med sig i sin fåra och aldrig sinat i mannaminne”. En källa kallas den punkt, där förde det bort. För denna källa Källans omgivning föränd- grundvattnet rinner fram ur rann mot norr.” (Vilhelm rades tyvärr drastiskt av jord eller berg och bildar en Moberg, Brudarnas källa) stormen Gudrun år 2005: vattensamling med avrinning N6293996 E530307 istället för att ligga gömt i en mot t.ex. en bäck eller sjö. N56˚47’20” E015˚29’46” trollskog, hittar man den nu

44 Kallt och klart källvatten smakar gott! (Drottning Kristinas källa.)

på ett hygge. F. Ljusakällan, Bökevara lokalt Johans källa). N6288072 E535857 Källa med starkt flöde. Runt N6276996 E535133 N56˚44’07” E015˚35’10” Bökevara finns flera spän- N56˚38’09.8” E015˚34’22.6” nande källor, t ex Soldatkäl- E. Östra Hällasjö hälsobrunn lan i byns mitt. Alla gårdar I. Hälsobrunn, norr om Pel- Kulturhistoriskt intressant i Bökevara var före enskiftet lamåla, Långasjö som hälsobrunn vid sekelskif- 1828 placerade runt denna. Denna surbrunn var tidigare tet 1900. Uppdagades av en Väster om Bökevara finns en välbesökt hälsobrunn. jägare ca 1880 som fann det Bagerskans källa. N6267537 E527135 / järnhaltiga vattnet i källan N6285228 E527905 N56˚33’05” E015˚26’29” mycket hälsosamt. Källan N56˚42’37.2” E015˚27’21.6” stensattes, ett brunnshus J. Surbrunnsbacken, Norra byggdes och snart strömmade G. Huvudhultakvarns Kyrkeby, Vissefjärda folk hit för ”att dricka brunn”. källsystem. Ett flertal natur- Före detta hälsobrunn, där Brunnsgästerna hyrde in sig liga källor hittar man i detta man mot betalning stannade i gårdarna och ett sällskapsliv naturreservat. En av dem (en och drack på vägen hem från uppstod i byn under somma- surbrunn) har även använts kyrkan. Ett danskt mynt från ren. Verksamheten upphörde som hälsobrunn. 1560 är upphittat i källdiket. år 1921. Enligt Riksantikva- N6285443 E532036 Är belägen i kohagen norr rieämbetes fornminnesregister N56˚42’43” E015˚31’24” om bostadshuset. bestod hälsokällan av två olika N6266566 E537595 källor: dels en brunn som man H. Drottning Kristinas källa, N56˚32’31” E015˚36’41” drack ur dels en badvatten- Rasslebygd vid Bielkeleden. skälla. Området kring källan Enligt den lokala traditionen Läs mer om kommunens blev tyvärr hårt drabbat av vilade och drack Drottning källor i Algutsboda Socken- stormen Gudrun i januari Kristina här på sin väg mot bok del VI, 1984: Källor i 2005. Rom. Vacker omgivning Algutsboda av Gert Knutsson N6287085 E539554 och gott vatten. (Kallas även och Stig Tornehed, samt i N56˚43’34” E015˚38’47” Långasjökrönikan, 1997

45 Ängslador

Ängsladorna i landskapet Mer än 120 ängslador finns är viktiga kulturminnen från bevarade i Emmaboda kom- äldre tiders byggteknik och mun (av 350 registrerade i odlingstraditioner. Ängs hela Kalmar län). Den höga ladorna (eller madhus som de siffran kan förklaras med en också kallades) uppfördes på rik tillgång till vattendrag maderna, längs åar, vid sjöar och sjöar som har resulterat och vattendrag som regelbun- i frodiga madmarker och här det svämmades över och där- har fram för allt Lyckebyån för gav näringsrikt vinterfoder haft stor betydelse. till djuren. Höet från slåttern förvarades i ängsladan över Läs mer i Länsstyrelsens Ängs- lador/madhus, Rapport från sommaren och transporterades inventering 1994/95 samt tips på sen hem till gården vintertid. bevarande och skötsel, 1995. Odlingsrösen

På många ställen i land- så kallade odlingsrösen eller odlingsbar mark. Stenarna skapet – ofta i skog eller röjningsrösen. Rösena kom samlades i rösen, varav många igenvuxen hagmark – kan till när våra förfäder röjde un- finns kvar än idag. Runt man upptäcka små stenrösen, dan sten för att få fram mer övergivna torp eller husgrunder i skogen hittar man ofta odlingsrösen som vittnar om att landskapet här en gång i tiden var öppet och odlades. Man vet att människor redan på bronsåldern använde sig av denna metod för att komma åt att bruka jorden. De flesta odlingsrösen i vår kommuns landskap skapades dock av 1700-1800-talets jordbru- kare.

46 Upptäck nya vägar

Istället för att åka raka vägen till utflyktsmålen kan man välja att köra småvägar- na, delvis för variation men också för att de ofta i sig är kulturhistoriskt intressanta. Många småvägar har varit huvudleder i hundratals år och representerar en historisk kontinuitet. Småvägarna uppstod ofta som stigar mellan skiften och markgränser, men även landskapets topografi har spelat in när vägarna uppstod – till exempel var det att föredra för både människor och djur att färdas uppe på en torr ås än i våtmarksom- farbar för rikets herrar och att lagen om fullständig råden. Småvägarna bjuder trupper och som baserades näringsfrihet infördes 1864. på mycket kulturhistoria – på ett organiserat system av Här fanns bland andra överraskningar i form av väg- skjutsstationer och gästgive- smeder, skomakare, garvare, märken, milstolpar, hamlade rier. Men eftersom Kungsvä- vagnmakare, slaktare, bagare träd, stenräcken, stenmurar, gen följer en grusås kan den och skräddare samlade längs grindstolpar och artrik väg- ha varit huvudled redan på en gata eller by. Exempel på kantsflora med till exempel stenåldern. hantverkargator finns utmed sommarfibbla, prästkrage och Tips! – Åk den gamla Kungs- vägen mellan Broakulla och stor blåklocka. vägen från norr till söder, Eriksmåla (60 hantverkare var men välj så långt det går att verksamma på denna sträck- Kungsvägen åka de slingor av vägen som ning) samt längs Klättorp ut- Gamla Kungsvägen mellan inte idag utgörs av riksväg 28. anför Vissefjärda. Dessa gator Stockholm och Karlskrona Många kulturhistoriska läm- var en del av gamla Kungs- (sedan 1680) går rakt igenom ningar finns kvar från vägens vägen. Men även i Långasjö Emmaboda kommun. I storhetstid! fanns det hantverkargator, samband med att Karlskrona dels inne i samhället norr om anlades som bas för krigsflot- Hantverkargator kyrkan, dels i Strängsmåla tan behövdes en landsväg Längs hantverkargatorna och Kallamåla. som alltid var garanterat rådde liv och aktivitet efter

47 Cykelleder

Följande cykelguider på många kulturhistoriska boda – Hantverkargatan och utarbetade av Algutsboda upplevelser på den vackra storskogen, 4,5 mil. hembygdsförening i samarbe- landsbygden. • Cykla i Vilhelm Mobergs te med Emmaboda kommun • En cykeltur i nordöstra Födelsebygd, 4,5 mil finns tillgängliga på Turist- Algutsboda – Glasbruksbygd • Cykla i Vilhelm Mobergs byrån. De guidar dig genom i bondemiljö, 2,5 mil. Utvandrarbygd, 4,7 mil historiska miljöer och bjuder • Cykeltur genom Alguts-

Hamling av träd är en gammal tradition som man fortfarande kan uppleva i välbe- varade kulturlandskap som här i Munde- kulla. Förut hade hamling en rent praktisk betydelse. De unga grenarna kapades på hösten och löven blev ett nödvändigt tillskott till djurens vinterfoder. Hamling förekommer oftast på lind, lönn och ask.

48 Vandringsleder

Bielkeleden På upptäcktsfärd Torsjöleden Bielkeleden är en spännande i Glasriket Torsjöleden tar dig med på en vandringsled runt Grimman- Läs om stenkrossar, mäng- vandring genom ett landskap smålasjön, som bland annat kamrar, kraftstationer, skapat av istiden. Leden är leder till Rostockaholme, där arbetarbostäder med mera. ca 7 km lång och går igenom omfattande arkeologiska ut- Glasbruksmiljöerna bjuder en mycket varierande och grävningar har ägt rum under på en mängd kulturhistoriska vacker natur längs stigar och det senaste decenniet. Res- upplevelser som man kan läsa småvägar. terna av en ståtlig medeltida om i de 12 KUL-skrifter som Numera finns det även en gård, som ägdes av riddaren finns att köpa för 10:- styck familjerunda på ca 2 km. Mer Nils Turesson Bielke, har på varje glasbruksort. Skrif- information samt karta finns utgrävts här. Leden har en terna beskriver intressanta på Emmaboda kommuns längd på 5,5 km via skogssti- kulturmiljöer och innehåller hemsida. gar, spänger och broar. alla en karta med en eller flera Mer information samt karta promenadslingor för varje Utvandrarleden finns på Emmaboda kom- glasbruksort. Denna led genom utvand- muns hemsida. rarbygden passerar tre Stampaleden kommuner – Emmaboda, Historisk vandring Stampaleden är en vandring i Lessebo och Tingsryd. Leden i Emmaboda tid och rum i Lyckebyåns dal- är 120 km lång, går i ring Emmaboda hembygdsför- gång. Leden är ca 7 km lång och passerar vandrarhem med ening har sammanställt en med start och mål vid Johans- lämpliga avstånd. Det finns historisk vandring i Emma- fors Glasbruk. Leden passerar även alternativa vägar om boda samhälle, där histo- en rad små vattenfall som man föredrar att cykla, åka riska platser och byggnader tidigt utnyttjades för kvarnar, bil eller MC längs leden. Mer beskrivs och är markerade smedjor och stampar. Se även information finns att läsa på med skyltar. Ett litet häfte nr 22-30 i denna guide. Vid ledens egen hemsida (www. som guidar dig runt finns Stampadammens utlopp låg utvandrarleden.se), där det tillgängligt på bland annat i gamla tider en stamp, som även finns tillgång till en digi- Turistbyrån. användes vid tillverkning av tal karta. ylletyget vadmal och där man dessutom krossade ben till benmjöl. Mer information finns på Emmaboda kommuns hemsida.

49 Pellamåla Bökevara LinneforsMålatorp MoshultamålaMoshultAlgutsboda Lindås Tomeshult Kyrkeby Deragård Boda Udden HembygdsföreningarLångasjö Andra intressanta Johansfors i Emmaboda kommun hemsidor att besöka • Algutsboda Hembygdsför- www.agendakulturarv.se ening, 0471-460 75, www.broakullaglas.se Duvemålawww.algutsbodahembygds- www.dagarmedmoberg.se Långelycke Boda forening.se www.emmaboda.se • Emmabodabygdens histo- www.fornsok.se riska förening, 070-301Saleboda 27 85, www.geocasching.se Broakulla www.hembygd.se/kalmar/ www.gis.lst.se Ramsjö Ulvamoenemmabodabygden www.glasriket.se • Emmaboda Hembygds- www.googleearth.se förening, 070-586 18 57 www.hembygds.se Högahult Plaggebo • Linnefors stationshus www.kallakademin.se vänner, 0471-220 66 www.kalmarlansmuseum.se •Grönahult Långasjö Sockens Hem- www.kostaboda.se bygdsförening, 0471-501 71, www.kulturarvsforum.se www.langasjo-hembygdsfo- www.lansstyrelsen.se/kalmar Gustafsström Torsjö rening.se www.mobergsallskapet.se Torstamåla• Moshultamåla gamla skola, www.naturvardsverket.se www.mobergskolan.se www.raa.se (Riksantikvarie- Trollamåla • Torstamåla Torvmuseum, ämbetet) 0471-460 62 Emmaboda • Vissefjärda Hembygds- Åfors Klättorpförening, 0471-105 83, Bockabo www.vissefjardahembygdsfo- rening.nu Antamåla Luvön Lekaremåla Eriksmåla Trollamåla50 Vissefjärda Törsbo StekaremålaLindåsLassamåla Pellamåla Bökevara LinneforsMålatorp MoshultamålaMoshultAlgutsboda Lindås Boda Tomeshult Kyrkeby DeragårdLångasjöUdden Johansfors Duvemåla Långelycke Boda SalebodaRamsjö Broakulla Ulvamoen Högahult Plaggebo GrönahultGustafsström Torsjö Torstamåla TrollamålaEmmaboda KlättorpÅfors Bockabo Antamåla Luvön Lekaremåla Eriksmåla TrollamålaVissefjärda Törsbo51 StekaremålaLindåsLassamåla Grafsik design: Jan Olsson form & illustration Tryck: Åkessons tryckeri, Emmaboda maj 2010 Tryck: Text & foto: Nanna Johannisson Helene Gustavsson Text

Box 54, 361 21 EMMABODA Tel/växel: 0471-24 90 00 Fax: 0471-24 90 19 Besöksadress: Järnvägsgatan 28, Emmaboda E-post: [email protected] Webbplats: emmaboda.se