Kandidatuppsats Svenska Språket (61-90), 30 Hp
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Kandidatuppsats Svenska språket (61-90), 30 hp "Stoffes högerkanon - HBK:s nya vapen" En studie om fotbollsartiklar över tid Svenska språket, 15 hp Halmstad 2016-06-26 Camilla Larsson Högskolan i Halmstad Sektionen för humaniora Svenska språket 61-90 hp Camilla Larsson ”Stoffes högerkanon – HBK:s nya vapen” En studie om fotbollsartiklar över tid Handledare Emilia Aldrin VT 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................................................ 1 2. Tidigare forskning .................................................................................................................. 5 3. Teori ....................................................................................................................................... 6 3.2 Genrebegreppet .................................................................................................................... 7 4. Metod och material ................................................................................................................ 8 4.1 Urval ..................................................................................................................................... 8 5. Resultat ................................................................................................................................. 12 5.1 Artiklarnas innehåll ........................................................................................................ 12 5.2 Stilanalys ........................................................................................................................ 17 6. Diskussion och slutsatser ..................................................................................................... 22 7. Sammanfattning ................................................................................................................... 26 8. Referenser ............................................................................................................................ 28 Abstraktsida Sportjournalistiken är ett område som först på senare tid har börjat studeras allt mer. I tidigare forskning har man framförallt fokuserat på jämlikhet eller hur man valt att uttrycka sig inom sportjournalistiken. Mycket forskning finns på engelska men en svensk forskare som behandlar sportjournalistens utveckling är Ulf Wallin (1998). I sin avhandling går han igenom sportens utveckling under 100 år. På senare år har vi också Peter Dahlin (2008) som skriver om utvecklingen inom sportjournalistik där han tar upp en hel del om sportjournalistiken på webben. Den här uppsatsen har som syfte att studera hur fotbollsartiklar i Hallandsposten har förändrats under de senaste 50 åren. Fokus ligger på textens innehåll, vad för slags artiklar som skrivs om fotbollen under de här 50 åren och även ordval för att studera om sportjournalisternas rapportering av fotbollen blivit mer eller mindre subjektiv. Artiklarna som studerats kommer från en vecka i juni. Först studerades vad för slags artiklar som skrivs inom fotbollen och sedan hur längden på artiklarna har ändrats. En artikel från varje årtionde har sedan valts ut för att studeras närmare i en stilanalys. Det visade sig att sportartiklarna 1965 handlade mest om matchrapportering medan de 2015 handlade mest om aktörer kring sporten. Även krönikor hade ökat med åren. Artiklarna har dessutom ökat i längd. 2015 hittar man stora uppslag på två sidor medan man 1965 har fler kortare notiser. Dock har inte antalet artiklar minskat eftersom sportsidorna har blivit fler i tidningen. En annan sak som kom fram i stilanalysen är att sättet att skriva sportjournalistik i Hallandsposten har ändrats. Från att vara väldigt subjektiv med mycket åsikter 1965 till att vara mer objektiv 2015. Något som funnits konstant under dessa 50 år är metaforer och målande beskrivningar. Detta gör också meningarna i texten långa. Texten har däremot gått från att vara mer yvig till att bli mer koncentrerad. En annan sak som ändrats är närheten till texten. 1965 finns inga intervjucitat medan det 2015 är en mycket större del av texten. Förändringarna beror förmodligen på att sportjournalistiken har blivit en större del av tidningen med åren där sportjournalisterna syns allt mindre i artiklarna. 1. Inledning Mycket har hänt och utvecklats i tidningstexten de senaste decennierna, detta gäller inte minst sportjournalistiken. Från att i början på 1900-talet endast varit en liten notis här och där i tidningarna till att idag vara en stor del i samtliga tidningar. Idag är det den enda avdelningen som har en egen bilaga i Aftonbladet och Expressen. Spridningen beror på att det finns ett stort intresse för sport bland folket. Sport är något som engagerar många människor och är väldigt stort i dagens samhälle, vilket också gör det aktuellt att skriva om. Det är inte bara sportjournalistiken i sig som har ökat med åren utan även sportutövandet. I början av 1900talet arrangerades sporttävlingar oftast på söndagar vilket gjorde det naturligt för tidningarna att endast skriva om sport på måndagar. Nu är det olika sporttävlingar varje dag vilket också har gjort det naturligt för tidningarna att rapportera om det varje dag. Tack vare radio, tv och internet har journalistiken över lag men kanske speciellt sportjournalistiken utvecklats i en väldigt snabb takt. Intresset för sport har ökat markant sedan man fick möjlighet att följa matcher och tävlingar live på radio och tv och sportjournalistiken som genre ändrades mycket i samband med det. Tidningarna behöver inte längre agera nyhetskälla åt sporten och göra referat av matcherna på samma sätt eftersom publiken redan förväntas veta hur resultatet av en match eller tävling blev. Istället kan sportjournalisterna ägna sig åt att försöka förstärka de känslor som man upplevt på tv:n samt göra intervjuer och personporträtt på olika sportutövare. Från 1900-talet och framåt har det rapporterats olika mycket om olika sporter. Fotboll är den sport som alltid har hängt med på sportsidorna i tidningen och överlag har tagit upp störst del. Anledningen till det är för att fotbollen är en väldigt populär sport som har flera olika ligor och ägnas stor uppmärksamhet. Detta gör det väldigt intressant att studera hur fotbollens artiklar har ändrats över tid. 1 1.1 Syfte Sporten är en ständigt växande genre inom journalistiken som forskningen har börjat ägna mer uppmärksamhet åt på senare år. Men något som studerats förhållandevis lite är vad som egentligen händer med texten i artiklarna, var artiklarnas fokus ligger och hur detta har förändrats över tid. Syftet med denna uppsats är att studera hur fotbollsartiklar i Hallandsposten har förändrats under de senaste 50 åren. Fokus ligger på textens innehåll, vad för slags artiklar som skrivs om fotbollen under de här 50 åren och även ordval för att studera om sportjournalisternas rapportering av fotbollen blivit mer eller mindre subjektiv. De frågor som uppsatsen utgår ifrån är: - Har fotbollsartiklarnas tematik förändrats under perioden 1965-2015? - Har artiklarnas längd förändrats under perioden 1965-2015? - Har fotbollsartiklarnas stil förändrats under perioden 1965-2015 avseende subjektiva meningar/värdeord, målande beskrivningar och användandet av intervjucitat? 1.2 Sportjournalistikens utveckling Mycket har hänt med sportens utveckling. Wallin (1998) studerade sporten under 100 år (från 1895–1995) för att se hur den har utvecklats under tiden. Han använde sig av 7 olika tidningar spridda över hela landet (Dagens Nyheter, Göteborgs-posten, Norrbottens-Kuriren, Jönköpingsposten, Arbetarbladet, Aftonbladet och Arbetet) där han hämtade in material och studerade sportartiklar som har publicerats var tionde år under en vecka i juni, en vecka i september och en vecka i februari. I början på 1900-talet var tidningarna ganska oorganiserade. Det fanns inga specifika avdelningar för de olika kategorierna i tidningen utan man publicerade artiklarna och notiserna där man ansåg att de passade och fick plats (Wallin, 1998 s.132). Hade någon artikel en bild så var det inte säkert att bilden var på samma sida i tidningen som artikeln. Det var heller inte självklart att sporten ansågs höra hemma i tidningar alls. Det fanns ett politiskt motstånd mot idrotten som även gjorde att det fanns motstånd från rapportering av idrott i tidningarna. Framförallt var det arbetarrörelsen som var motståndare till sporten och de menade att de som kunde ägna sig åt sport var de samhällsklasser som inte arbetade (Wallin, 1998 s.14). De tidningar som trots det politiska motståndet valde att ha sport med satte bara in en liten notis här och där med match- eller tävlingsresultat. Dessa notiser hade ofta idrottsledare själva lämnat in till tidningen för att de ville få publicitet. Det lades ingen större vikt på att övervaka sporten överhuvudtaget. Med tiden har dock detta ändrats radikalt. Redan 1925 hade sporten i tidningarna ökat med 350 % jämfört med 1915 och då var det främst 2 Stockholmstidningarna (Dagens Nyheter och Aftonbladet) som stod för en stor del av sporten (Wallin, 1998 s.53). Idag är det ingen tidning som avstår från sporten. Sporten är den enda avdelningen som har en specialbilaga i bland annat Aftonbladet och Expressen. En anledning till att sporten slagit igenom trots det politiska motståndet som fanns i början är allmänhetens intresse för sporten. (Wallin, 1998 s.17) Idrottsevent lockar mycket publik. En annan viktig förändring är att i början av 1900-talet var majoriteten av sportartiklarna matchreferat i de