Arkeologisk Utredning Norra Villmanstrand Halland, Halmstad Kommun, Snöstorps Socken, Fyllinge 20:393 ÄLVSÅKER SLÄP TÖL Ö

ARKEOLOGISK UTREDNING 2017

Stina Tegnhed

Arkeologisk utredning Norra Villmanstrand Halland, Halmstad kommun, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393 ÄLVSÅKER SLÄP TÖL Ö

KUNGSBACKA VALLD A FJÄRÅS

HANHAL S

FÖRLAND A ONSAL A GÄLLINGE ÖLMEVALLA IDAL A

LANDA FRILLESÅS

STRÅVALLA VEDDIG E KUNGSÄTER GUNNARSJÖ VÄRÖ

KAR L-GUSTA V GRIMMARED SÄLLSTORP ÄLVSERED ÅS NÖSS - STAMNARE D FAGERED LINGE KÄLLSJÖ TORP A SKÄLLINGE

VA LINGE ULLARED LINDBER G ROLFST OR P GÖDE - STAD SVARTRÅ GUNNARP HUNN E GÄLLARED VARBER G - GRIMETON STA D

SPANNARP TRÄSLÖV DAGSÅS OKOM E KROGSERED KÖINGE LÅNGARYD TVÅÅKE R SIBBAR P JÄLLUNTOFTA

ASKOM E LJUNGB Y KINNARE D

ALF S DRÄNGSER ED MORU P - VESSIG E HÖ G FÄR GARY D ABIL D STAFSINGE VINB ERG SÖ DR A UNNA RY D TORUP

ÅRSTA D

FAL KEN BER G ASIG E FEM SJ Ö SK REA

SLÖINGE SLÄ TTÅ KRA EFTR A GETING E

RÄVING E STENINGE KVIB IL LE ENSLÖ V

BREAR ED HA RPLINGE HOLM

ÖVR ABY VA PN Ö

SÖND RUM SNÖSTO RP HALM STAD TÖNNER SJ Ö

TR ÖNNI NGE

VEI NGE ELDSB ERG A

TJ ÄRB Y KNÄRE D LAHOLM LFS

LAHOLM YS BY

SKUM MESLÖV RÄNNE SLÖV

HISHU LT

HA SSLÖV VÅ XTORP

Hallands Kulturhistoriska museum, Kulturmiljö Halland Uppdragsverksamheten, Halmstad 2018 Arkeologisk utredning 2017 Omslagsbild: Ortofoto med utredningsområdet markerat. Skala 1:50 000. Layout: A. Andersson Kartor ur allmänt kartmaterial © Lantmäteriet Ärende nr ms2006/02316 Innehåll

Sammanfattning...... 5

Topografi och fornlämningsmiljö...... 6 Slaget vid fyllebro...... 8

Syfte och frågeställningar...... 9 Frågeställningar slagfältslämning...... 9

Metod...... 11 Slagfältslämning ...... 11 Förhistoriska fornlämningar...... 12

Resultat...... 12 Metalldetekteringsfynden...... 12

Tolkningsförslag...... 19

Platsens kunskapspotential...... 19

Åtgärdsförslag...... 20

Tekniska och administrativa uppgifter...... 23

Referenser...... 24 Övriga källor...... 25

Bilagor...... 27 Bilaga 1 Fyndförteckning med figur A, B och C

Bilaga 2 Schaktbeskrivning

Bilaga 3 Daniel Borgmans uppställning över de olika arméerna

Bilaga 4 Fotografier över fynd som gallrats ut inför magasinering

Bilaga 5 Storlek metalldetekteringsrutor Hallarna

Fylleån

Fyllinge

0 500 m

Fig. 1. Utredningsområdet (streckat). Skala 1:10 000.

4 SAMMANFATTNING Kulturmiljö Halland har med anledning av detaljplaneläggning av Norra Villman- strand genomfört en arkeologisk utredning inom ett 408 000 m2 stort område under oktober månad år 2017. Vid utredningen undersöktes om möjliga förhistoriska lämningar samt lämningar efter slaget vid Fyllebro, som ägde rum i augusti 1676, fanns bevarade inom det aktuella området. Den arkeologiska utredningen genomfördes dels genom att matjorden i 26 rutor, jämnt fördelade över utredningsområdet, metalldetekterades och dels genom gängse sökschaktsdragning med grävmaskin där den underliggande alven med möjliga för- historiska/historiska lämningar undersöktes. Utredningen resulterade i att 128 stycken föremål påträffades som tolkas ha en koppling till slaget. De utgörs av artefakter som muskötkulor, pistolkulor, druvhagel, handgranatskärva och föremål som kan kopplas till kavalleriet såsom flera hästskor och del till stigbygel. Även föremål som kan kopplas till soldaterna såsom exempelvis knappar, söljor, beslag, skedar, blyämnen och mynt påträffades. Föremålen påträf- fades spridda över ett relativt stort område. Metalldetekteringen resulterade i att en relativt komplex bild av slaget uppdaga- des inom det nu aktuella utredningsområdet. Metallfynd som kan knytas till slaget fanns spridda inom stora delar av utredningsområdet. Dock saknades tydliga koncentrationer av fynd som skulle kunna indikera stridslinjer och närstrider i slaget. Den uppställning av de svenska och danska arméer i östvästlig riktning, vilken har presenterats tidigare (exempelvis Borgman 2014, och syns i bataljmålning över slaget utförd av konstnären Lemke år 1684) kunde ej bekräftas vid denna utredning. Skulle de respektive arméerna haft en sådan uppställning, torde den avsatta fyndmängden inom det nu aktuella utredningsområdet varit betydligt större. Fram tonar istället bilden av ett betydligt mer kaosartat händelseförlopp vid slagtillfället, som avsatt söndertrampade hästskor, och dräktdetaljer från soldaternas kläder som ryckts av. Baserat på fyndens karaktär samt förekomst presenteras i denna rapport ett 50 000 m2 stort område i den östra delen av utredningsområdet inom vilket fortsatta antikvariska insatser förordas, i formen av en metalldetektering där föremål kopplade till slaget år 1676 tas tillvara och säkras inför kommande exploatering (se fig. 8). Förhistoriska lämningar påträffades i två av utredningsschakten i den östra delen av utredningsområdet. De två områdena med förhistoriska lämningar benämns i rapporten som Objekt 1 (utgörs av sju stolphål) och Objekt 2 (består av tre härdar). De är belägna på ett avstånd på 75 meter mellan varandra. Dessa objekt förordas en arkeologisk förundersökning vid fortsatt exploatering av området. Dock bör denna förundersökning ske först efter att metalldetekteringen genomförts i det intilliggande området. Ett cirka 75 000 m2 stort område som idag täcks av tätvuxen energiskog i utred- ningsområdets sydöstra del kvarstår att utreda arkeologiskt.

5 BAKGRUND ställvis på åkermarken stod vatten som inte Halmstads kommun arbetar med detaljpla- sjönk undan. neläggning av ett ca 720 000 m2 stort om- Den södra delen av detaljplaneområdet (omfattande 312 000 m2) utreddes arkeolo- råde benämnt Norra Villmanstrand, beläget giskt i april månad 2002. Vid utredningen mellan stadsdelen Fyllinge och Riksväg 15 i påträffades en stenåldersboplats (Snöstorp öster och Fylleåns vattenflöde i väster. Plat- RAÄ 104) invid Fylleån samt en härd da- sen är belägen cirka 4 kilometer söder om terad till yngre järnålder, folkvandringstid, Halmstads innerstad. Snöstorp RAÄ 105 (Toreld 2002). Stenål- 2 Inom den norra delen om 408 000 m har dersboplatsen undersöktes och dokumente- Kulturmiljö Halland under oktober månad rades vid en arkeologisk förundersökning i år 2017 utfört en arkeologisk utredning. Vä- november 2003. Lokalen bedömdes därvid derleken var växlande från ganska god till som färdigdokumenterad, och inga ytterli- massivt regnande. Den nederbördsrika hös- gare antikvariska åtgärder var motiverade ten medförde att marken var mycket blöt och (Ängeby 2002).

TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Åkermarken består av jordarterna morän i fornminnesregistret. Hur många och dess och sand. Marken sluttar, både svagt från exakta lokalisering är inte känt då det aldrig öster mot den lägre belägna delen i väster skedde någon arkeologisk undersökning. Fö- men även i den norra delen av området slut- rekomsten är istället baserad på den tidigare tar marken svagt norröver ned mot Fylleån. ägaren till Olofstorps gård som gjorde iakt- Höjden över havet är ca 10 meter i öster till tagelserna när kommunen anlade en infarts- cirka 1 meter i väster. väg till bostadsområdet vid Fyllinge. Vid för- På höjdryggen som löper i NNV-SSÖ- undersökningen i mars 2016 konstaterades riktning öster om det aktuella utrednings- att boplatslämningen Snöstorp RAÄ 84 inte området finns en bronsåldershög samt lä- breder ut sig inom förundersökningsområdet. get för tre undersökta och borttagna dylika Inom området påträffades endast en härd (Snöstorp RAÄ 27:1, 29, 30 och 50), medan som daterades till övergången yngsta brons- en femte har haft en mer indragen placering ålder och förromersk järnålder (RAÄ Snö- (Snöstorp RAÄ 36). I södra delen av höjd- storp 119). Vid ovan nämnda förundersök- ryggen undersöktes en omfattande boplats ning påträffades även en stensättning (RAÄ (RAÄ 106) vars bebyggelse har sitt ursprung Snöstorp 118) som tolkades vara en stensatt i yngre bronsålder men där huvudvikten av botten i en grav och det som återstår utgörs bebyggelsen men också aktiviteterna skall av ett skikt med fint lagd sten i varierande tillskrivas förromersk järnålder (Toreld & storlek. Ett mycket litet träkolsfragment av Wranning, 2003). al insamlades i stensättningens sydöstra del Strax norr om höjdryggen har man tidi- och daterades genom ¹⁴C-analys till senneo- gare iakttagit ett flertal härdar, vilka resul- litikum, år 2115-2100 och/eller 2035-1975 terat i boplatslämningen Snöstorp RAÄ 84 f.Kr (Tegnhed 2016a).

6 Registrerad fornlämning Utredningsområde 2017

Utredningsområde 2002

83:1

120

121 119 118

114 84:1 84:1 114 52:1

117

29:1 30:1

50:1

104:1

105:1

27:2 27:1 98:1

106 28:1

0 500 m 18:1

Fig 2. Utredningsområdet med omgivande fornlämningar. Skala 1:10 000. 7 Vid en arkeologisk utredning 2014 inför de bägge sidorna beräknas vara 1 500 döda planerad byggnation inom fastigheten Fyl- danskar och ungefär 200 svenskar (Stade linge 20:393, cirka 75 meter öster det nu ak- 2005:97ff). För svenskarnas del innebar det tuella utredningsområdet, påträffades förhis- att krigslyckan vände i Skånska kriget. För toriska lämningar av boplatskaraktär, såsom den unge kung Karl XI var det första slaget stolphål, gropar, en härd, en ränna samt fynd som regent och ledare för fältarmén. Även om av bränd och obränd bearbetad flinta (Snö- svenskarna inte strategiskt fullt ut förmådde storp RAÄ 117). Vid undersökningen hit- utnyttja sin seger, så blev resultatet på sitt sätt tades även en blykula som sannolikt härrör avgörande för utgången av det Skånska kriget från slaget vid Fyllebro 1676 (Nilsson 2014). 1676-1679. Framgången vid Fyllebro inne- Två minnesmärken efter slaget vid Fylle- bar att belägringen av Halmstad bröts och bro finns sydost om det aktuella utrednings- svenskarna kunde upprätta en spärr genom området. Ett av dem är placerad ovanpå en Halland, vilket i sin tur hindrade danskarna gravhög och utgörs av en cirka 6 meter hög att marschera norrut för att stödja de norska granitsten med inskriptionen CARL XI BI- styrkorna i anfallen mot Göteborg. TRÄDD AF RUTGER v ASCHEBERG De allra första spåren efter slaget påträf- VANN HÄR SIN FÖRSTA SEGER DEN fades den 21 november 2011 då Kulturmil- XVII AUG MDCLXXVI INVÅNARE AF jö Halland genomförde en förundersökning HALLAND RESTE MINNESVÅRDEN inför planerad byggnation av en livsmedels- UNDER CARL XIV JOHANS X REGER- butik strax söder om Fyllingevägen. Det var INGSÅR (Snöstorp RAÄ 27:2). Den andra för övrigt den första gången i Sverige som minnesstenen står cirka 250 meter söder om en slagfältslämning undersöktes och regist- den förra. På minnesstenen utförd som en 1,3 rerades i FMIS efter en exploateringsarkeo- meter hög klumpsten i granit finns inskrip- logisk undersökning. Fornlämningen erhöll tionen ”Stympad men kämpande föll här beteckningen Snöstorp RAÄ 114 (Tegnhed den tappre Lutzow i fältslaget 17 aug 1676” 2011) och resulterade i en arkeologisk under- (Snöstorp RAÄ 28). sökning i mars 2012 varvid spår efter slaget i form av granatsplitter och kulor säkrades Slaget vid Fyllebro (Tegnhed 2012). Utredningsområdet är beläget inom en större År 2016 fick Kulturmiljö Halland an- areal där slaget vid Fyllebro utspelade sig år ledning att åter undersöka resterna efter 1676. Slaget, som är ett av de större mellan slaget då markavsnittet strax norr om danskar och svenskar, ägde rum om morgo- livsmedelsbutiken blev föremål för planerad nen den 17 augusti 1676 på den södra sidan försäljning inför moskébyggnation. Vid av Fylleån. Uppgifter om härarnas storlek förundersökningen och slutundersökningen varierar något, men torde enligt historikern metalldetekterades det 8 000 m2 stora områ- Eric Stade ha varit ungefär mellan 3 500–4 det och bland de fynd som påträffades och 000 man i den danska och ungefär 6 000 i säkrades från slaget fanns sprängstycken från den svenska. Svenskarna besegrade den dans- haubitsgranater, två stycken druvhagel, bly- ka hären och de fruktansvärda förlusterna på kulor, delar av hästskor, mynt och knappar.

8 Förekomsten av dessa föremål visar att områ- bataljmålningen över slaget. Borgman stu- det troligen inte var själva centrum där artil- derade hur många soldater som ingick i res- leritrupperna stod uppställda utan att områ- pektive enhet och mätte ut på en karta hur det istället rymde kavalleriet på svenskarnas stora de skulle bli i verkligheten med regle- högerflygel. Samma höst var ett markavsnitt mentsenliga avstånd och luckor. Han tog 2 om 13 200 m , beläget 300 meter nordost även i beaktande och analyserade den danske om undersökningsområdet för den planerade befälhavaren Duncans manövrer ur ett line- moskén, föremål för en arkeologisk utredning artaktiskt perspektiv (Borgman, e-post 2015- inför att Halmstad kommun, Samhällsbygg- 04-14). Enligt denna uppställning samman- nadskontoret, planerade ett vattenmagasin på faller den nordligaste delen av utrednings- platsen. Vid den arkeologiska utredningen området med slagets västra halva där den påträffades inga fynd efter slaget vid Fyllebro. danska arméns kavalleri och infanteri samt I sammanhanget är det ett mycket intressant den svenska arméns kavalleri var uppställda resultat, då avsaknaden av fynd indikerar att (Se Bilaga 3). Den danska armén hade Wal- slaget har sin utbredning och koncentration ters Dragonregemente (3 respektive 4 skva- västsydväst om det då aktuella utrednings- området (Tegnhed 2016b). droner), Sönderjydske infanteriregementet Daniel Borgman, historiker och numera (1 bataljon) och Rosenkrantz värvade rege- Utvecklare Kulturarv vid Region Halland mente (2 bataljoner) uppställda, medan den utarbetade för ett antal år sedan en infor- svenska armén hade Smålands kavallerire- mationsskylt om slaget som står placerad gemente (2 skvadroner), Änkedrottningens invid Fyllingevägen. Informationsskylten vi- livregemente (1 respektive 2 skvadroner), sar även en karta som enligt Borgman är en Västgöta regemente (4 skvadroner), Skåne- syntes av flera olika källor, bland annat Erik Bohusläns dragonregemente (1 skvadron) Dahlbergs samtida skisser och den berömda och Älvsborgsregemente (1 bataljon).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Utredningens syfte är att utreda fornläm- utredningen dels att utreda möjliga förhis- ningsbilden inom norra delen av detaljpla- toriska lämningar och dels utreda huruvida neområdet Norra Villmanstrand samt att Slaget vid Fyllebro 1676 berört denna mark. så långt möjligt beskriva denna. Resultatet skall ligga till grund dels för Länsstyrelsens Frågeställningar Slagfältslämning bedömning av behovet av ytterligare beslut och dels för Halmstad kommuns vidare pla- Utifrån resultaten av de arkeologiska under- nering av området. sökningarna som genomförts 2011, 2012 och Då både de topografiska förhållandena 2016 av Snöstorp RAÄ 114 österut i Fastig- och den kringliggande fornlämningsmiljön heten Fyllinge 20:393 vet vi att närområdet indikerar att det inom det aktuella utred- i öster berörts av slaget. Den stora skillnaden ningsområdet skulle kunna finnas en okänd gällande förutsättningen för den aktuella ut- fornlämning dold under mark var syftet med redningen jämfört med de tidigare insatserna

9 var storleken på undersökningsområdet på väpnade konflikter. Befälhavare har i alla ti- närmare 408 000 m2. Det borgade för den der bänt på verkligheten för att upphöja sin helt unika chansen att möjligen kunna ringa egen insats vid en seger, eller bortförklara ett in slaget vid Fyllebro. Bedömningen inför ut- nederlag. Ju längre tillbaka i tiden vi kom- redningen var att utredningsområdet utifrån mer, desto färre var skrivkunniga och detta sin storlek och placering rymde hög potential i sig garanterade att segerherrarnas och den att kunna ge svar på frågeställningar om upp- sociala elitens versioner är vad som står till ställningar, centralområden, ev. slutstrider buds för den arkeologiska och militärhisto- och vilken typ av vapen som använts. riska forskningen. Ytterligare en faktor är att Uppställningen av de danska och svenska dåtidens kartografer hade begränsade möj- trupperna, som t ex presenterats av Borg- ligheter att under brinnande krig skapa helt man (se ovan i texten samt figur i Bilaga 3) tillförlitliga underlag. Ofta hade kartritaren sågs inför utredningen som ett förslag och i fråga inte ens varit på platsen där bataljen en ledtråd om att slaget verkligen utspelats utkämpats (Knarrström, in prep). Här har inom utredningsområdet. Dock bar vi med kanske slagfältsarkeologin en av sina vikti- oss in i projektet erfarenheten från de senas- gaste uppgifter – att hitta de faktiska plat- te årens slagfältsarkeologi som i flera fall vi- serna där drabbningarna stod. sat att gamla kartor med inritade uppställ- Denna första antikvariska insatsen inom ningar ofta är helt missvisande. Undersök- området syftar till att fastställa var eventu- ningsresultaten från det omskrivna slaget ella centrala stridsområden ligger och utreda vid Edgehill 1642 (en avgörande drabbning vilken typ av fynd/fyndintensitet som kan under inbördeskriget i England) är bara ett förväntas. I detta första skede kan inte en av flera exempel på vad slagfältsarkeologin kvadratmeter av ytan avfärdas. kan åstadkomma. Det visade sig att slaglin- Även förekomsten av massgravar inom ut- jerna måste vridas 90° i förhållande till vad redningsområdet togs i beaktande (jfr Knarr- alla kartor och tidigare tolkningar gjort gäl- ström, A. 2006). Uppgifter om antalet döda lande (Foard 2009). är något varierande, men enligt historikern Den teoretiska uppställningen ger en vink Stade dödades cirka 1 500 danskar och un- om slaguppställningarnas omfattning och gefär 200 svenskar (Stade 2005:97ff). För en komplexitet, men äldre arkivuppgifter och så pass liten stad som Halmstad, vilken två år kartor är notoriskt opålitliga. Det visar sig innan slaget, år 1674 har 467 mantalsskrivna gång på gång att slagfältsarkeologi produce- invånare (dvs äldre än 15 år) är det en bety- rar helt andra bilder än de skriftliga doku- dande mängd döda att hantera. Kyrkogår- menten. Ibland ligger inte bataljplatserna där den kring Sankt Nikolai var inte så stor att man trott, och vid andra tillfällen innehåller den kunde ta emot en sådan mängd döda vid fyndmaterialet information eller artefakter ett och samma tillfälle. Uppgifter finns att som föranleder en grundlig revision av his- de knappt tiotal officerare som stupade har torien. Det kan finnas flera anledningar till begravts på kyrkogården, medan de meniga detta förhållande, men som bekant brukar begravts på annan plats. Några skriftliga be- sanningen beskrivas som det första offret i lägg för var de döda soldaterna har begravts

10 finns inte. Öster om Nissan skall staden på döda, stupade på ett ändå ganska betydande 1600-talet ha haft en garnisonskyrkogård. avstånd från staden och dessutom i sommar- Exakt var den ska ha varit belägen har ej kun- värme, torde kunna borga för att de döda be- nat bekräftats men ett förslag är att det ska vara utanför och i anslutning till Österskans gravts i massgravar i närområdet där de föll, (Carlie 1997:52ff). Men den stora mängden dvs inom det nu aktuella utredningsområdet.

METOD För att utreda fornlämningsmiljön inom det de undersökta rutorna vid utredningen place- 408 000 m2 stora utredningsområdet använ- rades ett utredningsschakt rakt igenom rutan des två olika metoder vid den arkeologiska i nordsydlig riktning där matjorden skiktvis utredningen. Den förhistoriska fornläm- avlägsnades, varvid matjorden metalldetek- ningsmiljön utreddes genom att utrednings- teras i ytterligare en lägre nivå, för att fånga schakt drogs med hjälp av grävmaskin med matjordens lägsta nivå närmast alven. Detta cirka 50 meters mellanrum i främst nord- i syfte att utreda matjordens sammansätt- sydlig riktning över utredningsområdet. För ning och fyndspridningens olika nivåer och att utreda slagfältslämningens varande inom utröna fyndpotentialen i djupare lagerföljder. utredningsytan metalldetekterades ett antal Då alla detekteringssignaler kom att föl- provrutor jämnt spritt över utredningsom- jas upp, undersökas och dokumenteras kom rådet. Här nedan beskrivs utredningsmeto- metalldetekteringen att ta betydande tid i derna mer noggrant: anspråk, vilket är högst nödvändigt för att en gång för alla kunna ha en chans att förstå Slagfältslämning slagets skeende och framför allt klarlägga var slagfältet faktiskt ligger. Genom att utföra en För att tillfullo kunna utreda slagfältsläm- grundlig arkeologisk utredning genom me- ningens fulla potential användes två hög- talldetektering har vi möjligheten att säkra kvalitativa detektorer, den ena av modellen spår, vilka alla är oerhört viktiga då vi genom Minelab explorer SE, med standardloop och tolkningen av dem ökar förståelsen av slaget. loop för djupsök av typen Coiltech. Den an- Fynden mättes och samlades in för regist- dra detektorn som användes var av model- rering och vidare fyndhantering. Erfarenhe- len C. Scope. Metalldetekteringen utfördes ten från de arkeologiska undersökningarna under ledning av slagfältsexpert Bo Knarr- 2012 och 2016 inom slagfältslämningen ös- ström och förutom honom själv detekterade ter om Riksväg 15 då rester efter artilleribe- Kulturmiljö Hallands arkeologer Ola Kade- skjutning såsom haubitsgranat och druvhagel fors och Stina Tegnhed. påträffades, bidrar till att vi kan förvänta oss För att hitta eventuella förtätningar och även liknande fynd inom detta utrednings- stridslinjer avsöktes ett antal provrutor område. Därför hade även en post för kon- (20x40 meter) jämt fördelade över utred- servering tagits upp i kostnadsberäkningen. ningsytan. För att erhålla kunskap om mat- Utredningsområdet präglas stort av den jordens tjocklek och sammansättning inom direkta närheten till Fylleån, vilken om-

11 ringar utredningsområdets norra och västra även en schaktbeskrivning, där undergrun- del. För att utreda eventuella kolluvier drogs den, eventuella anläggningar, samt matjords- djupschakt ned till cirka 2 meters djup un- lagrets tjocklek, beskrevs. der dagens marknivå i några utav schakten. Vid metalldetekteringen undersöktes och Dessa schakt lades igen omgående efter er- följdes alla utslagssignaler upp vilket gav en forderlig dokumentation för att inte orsaka unik möjlighet att även undersöka den för- fara för människor och vilt. historiska metallförekomsten i utrednings- området, något som är tämligen unikt att Förhistoriska fornlämningar det sker redan i utredningsstadiet. För att utreda den förhistoriska fornläm- Vid en besiktning av utredningsområdet ningsmiljön inom utredningsområdet drogs i samband med sammanställande av under- utredningsschakt i nordsydlig riktning med sökningsplan och kostnadsberäkning för ett avstånd på 50 meter med hjälp av en stor denna utredning tisdagen den 21 februa- bandgående grävmaskin. I utredningsschak- ri 2017 konstaterade undertecknad att den ten avlägsnades matjorden skiktvis ned till sydöstra delen av utredningsområdet var att alven frilades. Valet att lägga utrednings- bevuxen med tät energiskog (träd och sly) schakten i nordsydlig riktning grundar sig på och att inom denna del måste den arkeolo- erfarenheten att lejonparten av förhistorisk giska utredningen föregås av att det röjs så bebyggelse är belägen i östvästlig riktning att i alla fall en liten bandgående grävmaskin och att vi på detta vis ökar sannolikheten att kan ta sig in för att gräva utredningsschakt beröra eventuell bebyggelse som kan finnas i området. Tre stråk föreslogs att rensas upp inom utredningsområdet. inom partiet. Halmstad kommun hade dock En arkeolog följde grävmaskinen, rensade ej möjlighet att ombesörja upprensning av och markerade de anläggningar och fynd tre stråk (se vidare under resultat) och där- som påträffats och dokumenterade sedan med har inte utredningen kunnat utföras i dessa med hjälp av GPS. Löpande skedde denna del.

RESULTAT

Metalldetekteringsfynden halvan harvas som planerat då det myckna Inom de 26 metalldetekteringsrutorna to- regnandet under hösten medförde att harven talavsöktes matjorden på metallfynd. Vardera fastnade i jorden. Även inom den harvade de- mätte metalldetekteringsrutorna cirka 800 len blev det alltför svårt att metalldetektera m2. Inför starten av den arkeologiska utred- ytan på de utsatta rutorna då den blöta jor- ningen placerades 20 rutor ut, som vardera den klumpat ihop sig i stora jordkokor. Vi mätte 20x40 meter, jämt fördelade över ut- löste detta problem genom att svåla av det redningsområdet. Delar av den norra halvan översta decimetertjocka vegetationslagret av utredningsområdet hade harvats inför ut- inom metalldetekteringsrutorna med hjälp redningen. Dock kunde inte hela den norra av grävmaskin. Grävmaskinen lade upp det

12 Ej utrett område

Fig. 3. Utredningsområde (blå ram) med metalldetekteringsrutor (röda) och utredningsschakt (svarta). 0 200 m Skala 1:5 000.

13 tenn metall koppar järn flinta cu-leg bly

0 200 m

Fig. 4. Metallfyndens spridning inom metalldetekteringsrutorna. Skala 1:4 000 avlägsnade vegetationslagret i dumphögar vid sidan av rutorna. Förutom de 20 rutorna som placerats ut i förväg metalldetekterades ytterligare sex rutor som placerades ut inom de delar av utred- ningsområdet där fynd från slaget påträffats i omkringliggande Material Antal rutor. Tillsammans uppmätte de 26 metalldetekterade rutornas Cu-legering 53 yta 19 427 m2. Det resterande matjordslagret som totalavsöktes Bly 30 inom rutorna var cirka 0,3 meter tjockt. Inom några av rutorna Järn 24 söktes matjorden av skiktvis då grävmaskin avlägsnade jorden Tenn 13 skikt för skikt. Inom de rutor som visade sig innehålla artefakter Koppar 5 som kunde kopplas till slaget, detekterades matjorden även med Flinta (förhistorisk) 3 den detektorn med loopen för djupsök. Totalt 128

14 En första genomgång av fynden skedde i Bly Antal fält och då kasserades metaller som med sä- Blysmälta 9 kerhet kunde bedömas som sentida (yngre Muskötkula 6 Pistolkula 5 än år 1850). Totalt samlades 153 (128+25) Blyhagel 5 metallfynd in vid metalldetekteringen. Efter Knappfragment 2 rengöring så gjordes en andra fyndgenom- Blyplombering/sigill 1 gång tillsammans med Bo Knarrström. Vid Blystav 1 detta tillfälle kasserades 25 fynd som med sä- Blyplomb 1 Totalt: 30 kerhet bedömdes som sentida. De resterande 128 fynden har registrerats. Den största an- delen av fynden utgörs av Cu-legeringar (53 Järn Antal Hästsko 11 stycken varav 19 är knappar). Fynden förde- Järnfragment 6 lar sig inom materialkategorierna: Cu-lege- Lekande fragment 1 ringar, bly, järn, tenn, koppar, metall allmän Druvhagel fragment 1 och flinta. En utförlig fyndlista med respek- Handgranatsplitter 1 tive fyndnummers placering presenteras i bi- Kedja 1 Kniv/dolk blad 1 laga 1 figur A, B och C. Järnring 1 Järnföremål 1 Fördelningen av fynd inom de olika Totalt 24 fyndkategorierna:

Cu-legering Antal Tenn Antal Knappar 19 Skedfragment 3 Föremål (oklar precisering) 5 Ryttarfigurin 2 Spänne/sölja 3 Knapp 1 Beslag 3 Smälta 1 Fragment 3 Dräktdetalj 1 Bleck 3 Tenn dekorerad 1 Mynt 1 Fragment 1 Supsked 1 Gaffelfragment 1 Låsknapp 1 Skålbotten 1 Sked 1 Sked försilvrad 1 Nit 1 Totalt 13 Smälta 1 Ornament 1 Litet lock 1 Koppar Antal Litet band 1 Mynt 4 Bricka 1 Koppartråd 1 Smyckesdetalj 1 Totalt 5 Hylsbotten 1 Pollett 1 Fingerborg 1 Flinta Antal Ögla 1 Avslag 2 Bandfragment 1 Skrapa 1 Totalt: 53 Totalt 3

15 De föremål som påträffats vid den arkeolo- ten av dagens bebyggda del med bostadshus giska utredningen och som bedöms ha kun- och trafikled Riksväg 15. nat avsats vid slagtillfället utgörs av artefak- Förhistoriska lämningar Objekt 1 och 2 ter som muskötkulor, pistolkulor, druvha- Samtidigt som rutorna metalldetekterades gel, handgranatskärva och föremål som kan drogs utredningsschakt över utredningsom- kopplas till kavalleriet såsom flera hästskor rådet med hjälp av en 20-tons bandgående och del till stigbygel. Även föremål som kan grävmaskin. Utredningsschakten drogs efter kopplas till soldaterna såsom exempelvis att området först sökts av med metalldetektor knappar, söljor, beslag, skedar, blyämnen och i intilliggande rutor. Denna metod användes mynt. Förekomsten av dessa föremål visar att för att inte möjliga stridslinjer skulle förstö- området delvis har berörts av slaget. Föremå- ras genom utredningsschakten. Totalt drogs len påträffades spridda över ett stort område. 46 utredningsschakt med en sammanlagd Koncentrationer av föremål som kan påvisa längd av 2524 löpmeter. Inom den östra de- stridslinjer saknas. len av utredningsområdet var marken mycket Det finns fynd som visar tecken på när- vattensjuk och vatten stod ställvis på åkern. strid såsom exempelvis splitter av handgra- Inom detta parti drogs schakt främst på de nat, men det är en solitär i den omgivande små förhöjningarna som fanns på åkern. Al- rutan. Kanske visar den stora spridningen ven i utredningsområdet utgjordes främst av av fynden och frånvaron av fyndkoncentra- siltig sand och silt. Morän med sten i varie- tioner på ett kaosartat händelseförlopp, som rande storlek dominerade alven inom förhöj- avsatt söndertrampade hästskor och dräktde- ningarna i området. Matjorden mätte mellan taljer från soldaternas kläder som ryckts av. 0,3–0,4 meter. Fyndbilden motsvarar inte den fyndmängd I två av utredningsschakten inom den öst- som skulle ha avsatts vid en sammandrabb- ra delen av utredningsområdet påträffades ning efter den uppställning av den svenska några anläggningar som okulärt tolkas vara och danska armén i östvästlig riktning, som förhistoriska. Dessa har preliminärt fått be- syns på Lemkes bataljmålning och presente- nämningen Objekt 1 och 2. rats i den informationsskylt som är uppställd Objekt 1 påträffades i utredningsschakt i Fyllinge över slaget (Borgman 2014 och ba- 1048 som drogs över en liten förhöjning i taljmålning över slaget utförd av Lemke 1684 åkermarken. Sju stolphål syntes som gråa hänger i Drottningholms slott). mörkfärgningar i den ljusbruna fina san- Vid Fylleåns strand inom det aktuella ut- den som utgör alven i schaktet. De mäter i redningsområdet saknas föremål som visar på ytan cirka 0,3 meter i diameter och består av de intensiva strider som enligt skriftliga käl- gråbrun humös sand. Ett av stolphålen har lor (som presenterats i bl. a Hägge 1975 och träkol i ytan. Anläggningarna förekommer Stade 2005) skulle ha utspelats vid åkanten inom det cirka 35 meter långa parti i schaktet och den bro som först rivits och sedan i all där alven är relativt torr och består av sand. hast byggts upp igen av danskarna. Troligen Annars utmärks det direkta närområdet av kan det tyda på att det skedet av slaget ut- att det är mycket fuktigt med vattenpåver- spelade sig längre österut längs ån, i närhe- kad siltig och stenig alv.

16 4

12 11

13 14

Fig. 5. Ett urval av utredningsfynden. Skala 1:1. Foto: A Andersson. (fotonr. 2017-98-12). 1: Muskötkula i bly (VM 300009:24) 8: Låsknapp i Cu-legering (VM 12: Spänne med förgyllning Cu-legering 2: Hagel i bly (VM 300009:17) 300009:103) (VM 300009:12) 3: Pistolkula i bly (VM 300009:92) 9: Druvhagelfragment i järn (VM 13: Mynt från 1666 Cu (VM 300009:8) 4: Muskötkula i bly (VM 300009:91) 300009:93) 14: Knappfragment i bly (VM 300009:18) 5: Pistolkula i bly (VM 300009:43) 10: Splitter från handgranat (VM 6: Pistolkula i bly (VM 300009:36) 300009:126) 7: Muskötkula i bly (VM 300009:45) 11: Supsked i Cu-legering (VM 300009:39)

17 Objekt 2 Objekt 1 tre härdar sju stolphål

Arkeologiska objekt

Utredningsschakt

Metalldetekteringsområde

Utredningsområde 2017 0 50 m

Fig. 6. Objekt 1 och 2. Skala 1:1000.

18 Objekt 2 som utgörs av resterna efter tre sig som tre svarta sotiga mörkfärgningar och härdar påträffades 95 meter öster om ob- verkar utgöras av härdbottnar. En av härd- jekt 1. Alven i utredningsschaktet 947 där bottnarna togs fram i sin helhet och var 1,7 härdarna framkom inom ett 15 meter långt meter lång och 1,4 meter bred. De övriga parti, var mycket fuktig och utgjordes av mo- två var endast delvist framtagna. Den syd- rän, med sten i diverse storlek och grov gru- ligaste belägna av dem uppvisade en längd sig sand. De tre anläggningarna avtecknade på 2 meter.

TOLKNINGSFÖRSLAG Det aktuella undersökningsområdet inne- där slaget troligen har utspelat sig, är idag be- håller spår efter slaget vid Fyllebro som ägde byggt med en stor trafikled som löper tvärs rum om morgonen den 17 augusti 1676, då igenom. Bostadsområdet Fyllinge breder ut den svenska och danska armén drabbade sig på förhöjningen där troligtvis den svenska samman på den södra sidan av Fylleån strax armén samlade ihop sig och bebyggelsen vid söder om Halmstad. De föremål som påträf- Fyllebro direkt öster och nordost om utred- fats vid den arkeologiska utredningen och ningsområdet omöjliggör att slagfältet un- som beskrivs ovan i texten under rubriken dersöks i sin helhet. resultat, visar att området delvis har berörts Utredningsområdet ligger strax väster av slaget. Föremålen påträffades spridda över om de delar av slagfältet som undersöktes ett stort område. Koncentrationer av föremål arkeologiskt 2011, 2012 och 2016. Metall- som kan påvisa stridslinjer saknas. fynden som påträffades vid den nu aktuel- Några platser såsom exempelvis den söd- la utredningen härrör från samma slag och ra åstranden av Fylleån saknar slagfältsrela- därmed bör slagfältslämning Snöstorp RAÄ terade fynd, något som förvånade oss, men 114 även ha sin utsträckning över aktuell är även en tydlig indikation att stridigheter- utredningsyta. nas centrum var beläget mer österut. Kan- Förutom resterna efter slaget rymmer ut- ske ska även avsaknaden av stridslinjer och redningsområdet två områden med förmo- den ganska stora spridningen tolkas som att dade förhistoriska lämningar, benämnda ob- själva slaget var betydligt mer kaosartat än jekt 1 (ansamling med stolphål) och objekt 2 vad som kanske gjorts gällande i skriftliga (härdar). Dessa utgörs av resterna efter troliga källor rörande slaget. Stora delar av marken förhistoriska boplatslämningar.

PLATSENS KUNSKAPSPOTENTIAL Kulturmiljö Halland bedömer att platsen tillfället fått ligga intakta till skillnad från rymmer hög potential att kunna ge svar på de delar av slagfältet som bebyggts av vägar områdets användning vid själva slagtillfäl- och bostäder under de senare århundradena. let. Stora delar av undersökningsområdet ut- En metalldetektering av undersökningsområ- görs av ett stycke orörd jordbruksmark vilket det innebär ett unikt tillfälle att studera och innebär att de föremål som avsatts vid slag- dokumentera lämningarna efter en händelse

19 som i de tidsperspektiv arkeologin vanligen (1678). De kommer därmed att utgöra en hanterar inte är så lång, några morgontim- väsentlig beståndsdel i den kunskapsupp- mar, men som lämnar sådana avtryck i his- byggnad som under 2000-talet påbörjats torien. Det är även spår av en tid då Hal- rörande södra Sveriges slagfält (Knarrström land var i ett mycket känsligt läge som orolig 2006, 2008, 2009 och 2011, Tegnhed 2013 och utsatt gränstrakt och som arkeologiskt och 2015). inte ges många tillfällen att studera. Utan Resultaten är i sin tur också av vikt för att upphöja slaget vid Fyllebro 1676 som av- den internationella forskning som tagit fart görande för det svenska rikets vara eller inte på den europeiska kontinenten och i Stor- vara, utgör det ändock en händelse som le- britannien. Jämförande nationsövergripande der fram till rikets utveckling. För svenskarnas del innebar det att krigslyckan vände studier blir allt viktigare, och arkeologiska in- i Skånska kriget. satser på olika slagfält har genererat helt nya I ett vidare regionalt perspektiv är platsen bilder av 1600-talets vapenutveckling, tak- också av synnerligen stort värde eftersom tiska uppträdanden och gränsöverskridande eventuella fyndmaterial kan jämföras med distribution av militär utrustning, personal modernt framtagna material från slagen vid och vapen (tex. Foard & Morris 201, Schür- Lund (1676), Landskrona (1677) och Örja ger 2015).

ÅTGÄRDSFÖRSLAG Kulturmiljö Halland förordar fortsatta anti- grund av fyndens karaktär som visar på när- kvariska insatser i syfte att undersöka, doku- strid (handgranatsplitter) samt även en ök- mentera och tillvarata lämningar som finns ning av antal fynd jämfört med andra delar. kvar efter slaget vid Fyllebro inom det nu ak- Men viktigt i sammanhanget är också närhe- tuella området inför detaljplanering. ten till de områden österut av slagfältet som Att de 128 fynden som tolkas ha anknyt- undersökts 2011, 2012 och 2016 (se fig. 8). ning till slaget förekommer relativt spridda Då risken är överhängande att de fynd som över det 408 000 m2 stora utredningsområdet finns kvar i marken från slagtillfället far illa är en försvårande omständighet. Samtidigt av de markförberedande åtgärder och trans- är avsaknaden av tydliga fyndkoncentratio- porter av maskiner som skulle behövas göras ner som skulle kunna indikera stridslinjer, i samband med en fortsatt metalldetektering närstrid och dylikt ytterligare en försvårande föreslår Kulturmiljö Halland att istället för omständighet när det gäller att presentera en en traditionell förundersökning (som skulle välavvägd fortsatt antikvarisk insats. innebära en förtätning av metalldetekterings- Kulturmiljö Halland föreslår att ett cirka rutor inom området) undersöks området i 50 000 m2 stort parti av det aktuella utred- sin helhet. Idag är ungefär hälften av områ- ningsområdet undersöks i syfte att tillvara det som föreslås en antikvarisk fortsättning de lämningar som finns kvar av slaget (se fig. beväxt med stora och mindre träd och de 7). Det 50 000 m2 stora partiet som förordas behövs först avverkas innan en metalldetek- en fortsatt antikvarisk insats har valts ut på tering är möjlig att genomföra. Även inom

20 den del av området som utgörs av åkermark undersökningsytan kan delas upp i etapper, behövs ytan först avsvålas på översta cirka de- dock bör yta för yta inom området metall- cimetern växtrester för att en ordentlig me- detekteras klart i syfte att skona fynden och talldetektering ska kunna genomföras i den tillfullo kunna undersöka och dokumentera relativt svåra markmiljön. resterna efter slaget vid Fyllebro. Metalldetekteringen av den föreslagna Vidare föreslås att slagfältslämning Snös-

Område som rekomenderas fortsatta antikvariska insatser

Objekt 2 tre härdar Objekt 1 sju stolphål

Område som kvarstår Förslag FU-område att utreda

Utredningsschakt

Metalldetekteringsrutor

Utredningsområde 2017 0 200 m Område som ej har utretts

Fig. 7. Område av slagfältslämning som rekommenderas fortsatta antikvariska insatser, samt förhis- toriska lämningar inom Objekt 1 och 2. Skala 1:5 000.

21 ¯

Del av slagfältslämning som undersöktes 2016

Del av slagfältslämning som Snöstorp undersöktes 2011 och 2012 114

Snöstorp 114

Snöstorp 117

Vid arkeologisk utredning 2014 påträffades en muskötkula av bly

Fig. 8. Slagfältslämning Snöstorp RAÄ 114 och området som rekom- 0 200 m menderas fortsatta antikvariska insatser. Brandgula punkter mar- kerar metallfynd. Snöstorp Förslag FU-område Skala 1:5 000. 104:1 Utredningsområde 2017

22 torp RAÄ 114 får en större utbredning i gisk förundersökning av de förhistoriska läm- FMIS som bevakningsområde än vad som ningarna, i rapporten benämnd objekt 1 och idag är fallet. Utredningsområdet ligger strax 2 i syfte att fastställa och beskriva fornläm- väster om de delar av slagfältet som under- ningens karaktär, tidsställning, utbredning, söktes arkeologiskt 2011, 2012 och 2016 (se omfattning, sammansättning och komplex- fig. 8). Metallfynden som påträffades vid den itet. Dock bör denna förundersökning ske nu aktuella utredningen härrör från samma först efter att metalldetekteringen genom- slag och därmed bör slagfältslämning Snö- förts i det intilliggande området. storp RAÄ 114 även ha sin utsträckning över Ett 75 000 m2 stort område i sydöst kvar- aktuell utredningsyta. står att utreda arkeologiskt. Kulturmiljö Halland förordar en arkeolo-

Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens beslutsnr: 431-1356-17 Eget diarienr: 2017-57 Uppdragsgivare: Halmstad kommun Utförandetid: 16-27 oktober 2017 Personal: Ola Kadefors, Stina Tegnhed (grävningsledare), Bo Knarr- ström, BWK Consulting (metalldetektering), Anders Gud- mundsson, Kuskatorpet (schaktning). Koordinatsystem: Sweref 99 TM Höjdsystem: RH 2000 Läge: Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114, Ko- ordinater X:6279624, Y:372209 (koordinater i sydvästra hörnet) Undersökt: Utredningsschakt 2524 löpmeter, Metalldetekteringsrutor: 19 427 m2 Dokumentation: Metalldetekteringsrutor, schakt, anläggningar och fynd mättes in med GPS. Digital information finns tillgänglig i Intrasisprojektet Snöstorp201757U. Digitala fotografier har fotonummer 2017–98:1-12, Fynden förvaras på Hallands kulturhistoriska museum och allt övrigt material är arkive- rat i Kulturmiljö Hallands arkiv Fynd: I väntan på fyndfördelning har fynden har preliminärt till- delats VM accessionsnummer: 300 009:1–130 Datering: 1600-tal och förhistorisk tid.

23 Referenser Carlie, L. 1997 En garnisons- och krigskyrkogård i centrala Halmstad. I: Bjering, KB m fl (red) Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1997 Halmstad. Foard, G. 2009. The investigation of early modern battlefields in England.. I Meller, -Ha rald/Literski, Norm. (Red). Schlachtfeldarchäologie. Mitteldeutscher Archäologentag vom 09. bis 11. oktober 2008 in Halle (Saale). Landesamt für Denkmalpflege und Archäolo- gie Sachsen-Anhalt. Museum für Vorgeschichte. Halle. Foard, G. & Morris, R. 2013. The Archaeology of English Battlefields: Conflict in the Pre-In- dustrial Landscape. Research Report 168. The Archaeological Journal. Vol. 170. Hägge, E. 1975. Femton avgörande minuter i svensk historia. Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1975. Halmstad Knarrström, A., 2006. Den okände soldatens okända grav – arkeologin om historiska slag- fältsgravar. Meta. Medeltidsarkeologisk tidskrift Nr. 3. Lund. Knarrström, B. 2006, Slagfältet Om bataljen vid Landskrona 1677 och fynden från den första arkeologiska undersökningen av ett svenskt slagfält, Saltsjö-Duvnäs. Knarrström, B. 2009. Battlefield research in Scania, Southern Sweden. Epic battles and small scale skirmishes in the scope of battlefield archaeology. I Meller, Harald/Literski, Norm. (Red). Schlachtfeldarchäologie. Mitteldeutscher Archäologentag vom 09. bis 11. oktober 2008 in Halle (Saale). Landesamt für Denkmalpflege und Archäologie Sachsen- Anhalt. Museum für Vorgeschichte. Halle. Knarrström, B. 2011. Examples from the dirt archive. Records of battlefield archaeology in Scania, Southern Sweden. I Nilsson, M. (Red.). Militärhistorisk tidsskrift 2009–2010. Försvarshögskolan. Stockholm. Knarrström, B. In prep. Arkeologi och historia – exemplet Lützen 1632. Årsskrift för historielärarnas förening. Stockholm. Knarrström, B. & Larsson, S. 2008, Hans Majestäts friskyttar av Danmark, Stockholm Nilsson, M. 2014, Arkeologisk utredning avseende fastigheten 20:393 Kulturmiljö Halland, Arkivrapport Halmstad Schürger, André. 2015. The archaeology of the Battle of Lützen: an examination of 17th cen- tury military material culture. School of Humanities, College of Arts. University of Glasgow. Glasgow. Stade, A. 2005, Slaget vid Halmstad (Fyllebro) ur Rystad, G (red.) Kampen om Skåne. Lund Tegnhed. S. 2011, Spår efter slaget vid Fyllebro, Halland, Snöstorp sn RAÄ 84, Fyllinge 20:393. Arkeologisk förundersökning. Kulturmiljö Halland Arkivrapport Halmstad

24 Tegnhed. S. 2012a ”Medan fältmusiken ljudande från alla håll och artilleriet med god verkan begynte sitt dunder, började slaget.” Arkeologisk undersökning 2012:5, Halland, Snö- storps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114. Kulturmiljö Halland. Halmstad Tegnhed, S. 2013 Förundersökningen av fyra områden längs VA-ledningen mellan Veinge och Kistinge Arkeologisk förundersökning 2012, Halland, Tjärby och Eldsberga socknar, Elestorp 7:445 m fl. Tjärby RAÄ 74-76, Eldsberga 146-149, 151-153, 156 och 158 Kul- turmiljö Halland Arkivrapport Halmstad Tegnhed, S. 2015 Slaget vid Genevad Fördjupad arkeologisk förundersökning 2013 Halland, Eldsberga socken, Halmstad kommun, Eldsberga 33:1, Eldsberga RAÄ 162, Kulturmiljö Halland Arkivrapport Halmstad Tegnhed, S. 2016a, Förundersökning av stensättning och slagfält vid Fyllebro Arkeologisk för- undersökning 2016, Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, Snöstorp RAÄ 114, Arkivrapport Kulturmiljö Halland Tegnhed, S. 2016b, Arkeologisk utredning inför vattenmagasin i Fyllinge, Arkeologisk utredning 2016, Halland, Halmstad kommun, Snöstorps sn, Fyllinge 20:393, Arkivrapport Kulturmiljö Halland Toreld, C. 2002, Villmansstrand, Arkeologisk utredning 2002, Halland, Halmstad, Snö- storps socken/Trönninge socken, Fyllinge 20:393 m fl, Arkivrapport Hallands länsmu- seer Landsantivarien, Halmstad Toreld C. & Wranning P. 2003, Framgrävt förflutet från Fyllinge, volym 1, Resultat från un- dersökningarna 2001–2002. Arkeologiska rapporter från Landsantikvarien 2003: Fyl- linge 9:437, Snöstorps socken, Halland, Halmstad. Ängeby, G. 2002, Fyllinge 20:393, Arkeologisk förundersökning 2002, Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, Arkivrapport Hallandslänsmuseer Landsantikvarien, Halm- stad

Övriga källor: Borgman, Daniel e-post 2015-04-14. Informationsskylten där illustrationen över slaget före- kommer står uppställd vid Fyllingevägen, strax norr om bostadsområdet Fyllinge.

BILAGOR

Bilaga 1

Fyndförteckning med figur A, B och C Accessionsnr: VM 300 009:1–128 Landskap: Halland Socken: Snöstorp Fastighet: Fyllinge 20:393 År: 2017 Fyndnummer Subclass Namn Material Sakord Vikt Antal Fragmenter Fyndstatus Anmärkning X Y Undertyp Längd Bredd

1 Järn F1 Fe fragm gallra Järn 1 Fragment Gallrat Ruta 200 6280270,726 372079,943

2 Koppar F2 Mynt 1840-tal Koppar Mynt 5,7 1 Ruta 200 Mynt 2/3 6280269,513 372049,321 skilling

3 Järn F3 Fe fragm gallra Järn 54 1 Fragment Gallrat Ruta 206 Fe fragm 6280432,068 371774,227 Föremål 110 30 utgallrat

4 Cu-leg F4 Cu-leg knapp CU-leg Knapp 3 1 Ruta 206 cu-leg 6280418,709 371779,748 knapp blommotiv

5 Järn F5 Hästsko halv Järn Hästsko 141 1 Fragment Gallrat Ruta 206 Halv 6280422,941 371752,985 Schwedeneisern 120 45 hästsko

6 Tenn F6 tenn Tenn 0,8 1 Fragment Ruta 206 fragment 6280425,102 371750,079 knappfragm. av tennknapp

7 Järn F7 Fe Hästsko halv Järn Hästsko 167,2 1 Fragment Gallrat Ruta 206 Halv 6280428,843 371761,36 Schwedeneisern 125 33 hästsko

8 Koppar F8 Mynt 1666 Koppar Mynt 6,5 1 Ruta 231 1/6 öre 6280423,573 371766,014 Karl XI 1666

9 Cu-leg F9 Cu-leg knapp CU-leg Knapp 2,3 1 Ruta 238, Cu-leg (ev 6280306,504 371734,38 tenn?) knapp

10 Tenn F10 Smälta tenn(?) Tenn 19,1 1 Ruta 238, Smälta 6280306,504 371734,38

11 Bly F11, Blyhagel Bly 1,7 1 Ruta 238, Blyhagel 6280296,995 371730 ,111

12 Cu-leg F12 Cu-leg spänne CU-leg Spänne 11,1 1 Ruta 238, Spänne 6280305,476 371729,115 m förgy Cu-leg förgyllt

13 Cu-leg F13 Cu-leg sölja CU-leg Sölja 7,3 1 Fragment Ruta 238, Cu-leg 6280301,914 371714,314 sölja

14 Bly F14 Blysmälta Bly 10,4 2 Ruta 238, Blysmälta 6280290,451 371720,383

15 Tenn F15 Tenn-leg, Tenn 4,6 1 Ruta 238, dräktde- 6280295,13 371719,168 dräktdetalj talj, ornamentik

16 Cu-leg F16, Cu-leg knapp CU-leg Knapp 3,2 1 Ruta 238, Cu-leg, 6280306,696 371718,63 (tenn?) knapp

17 Bly F17 Blyhagel Bly 1,8 1 Ruta 269, Blyhagel 6280182,759 371789,021 avskjuten avskjuten faset- terade sidor

18 Bly F18 Bly, Bly 2,5 1 Fragment Ruta 258, Bly 6280299,331 371841,923 knappfragment knappfragment

19 Cu-leg F19 Cu-leg knapp CU-leg Knapp 4,5 1 Ruta 269, Cu-leg 6280190,915 371776,329 knapp

20 Cu-leg F20 Cu-leg knapp, CU-leg Knapp 1,4 1 Ruta 269, Cu- 6280193,657 371769,873 monogr leg knapp med monogram

21 Cu-leg F21 Cu-leg knapp CU-leg Knapp 3,4 1 Ruta 269, Cu-leg 6280197,018 371770,378 knapp

27 44 40 46 48 22 23 34 38 25 30 36 37 29 33 43 42 35 45 28 26 27 39 47 32 24 31 41 Fyndnummer Bly Bly Bly Bly Koppar Bly Järn Tenn Järn Cu-leg Cu-leg Bly Järn Järn Cu-leg Järn Bly Bly Cu-leg Bly Cu-leg Cu-leg Järn Cu-leg Cu-leg Cu-leg Cu-leg

Subclass 17 mm 17 muskötkula Bly F46 muskötkula F45, Bly knapp bricka/ Bly F44 12mm pistolkula Bly F36, 1806 ev Mynt F35 anslag pistolkula F43 Bly hästsko halv F42, Fe skedfragment Tenn(?) F34 fragment F41, Lekande Fe Supsked Cu-leg F39, knapp? mynt/ Cu-leg F38 sigill plombering/ Bly F37, F33, Fe Hästs Fe F33, ko halv ko F40, Fe Hästs Fe F40, ko halv ko fragment Cu-leg F32 F47 Fe hästsko halv hästsko F47 Fe F48 Bly pistolkula Bly F48 muskötkula Utdragen F24, kamfragment Cu-leg F23 Blysmälta F22 F25 Cu-leg beslag Cu-leg F25 F28 Cu-leg knapp Cu-leg F28 F29 Fe fragment Fe F29 F30, Cu-leg knapp Cu-leg F30, F31 Cu-leg mynt F31 Cu-leg F26 Cu-leg föremål Cu-leg F26 F27 Cu-leg knapp Cu-leg F27 - Namn - - Bly Bly Bly Bly Koppar Bly Järn Tenn Järn CU-leg CU-leg Bly Järn Järn CU-leg Järn Bly Bly CU-leg Bly CU-leg CU-leg Järn CU-leg CU-leg CU-leg CU-leg

Material

Mynt Hästsko

Hästsko Hästsko

Hästsko

Kam Beslag Knapp

Knapp

Föremål Knapp

Sakord 120,7 111,7 23,9 29,6 20,4 12,3 10,8 18,2 24,4 24,4 14,2 13,2 73,1 21,4 119 0,8 0,5 4,5 9,8 3,4 2,7 1,6 3,1 7,8 2,1 4,1 7,7 Vikt 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Antal

Fragment

Fragmenter

Gallrat Gallrat Gallrat

Gallrat

Fyndstatus skilling (ev 1806) 1/4 Mynt 354, Ruta anslagsspår 13la gjuttapp, mm, 424, Pistolku Ruta mm idiameter mm muskötkula 16,5 424, Bly Ruta knapp bricka/ 424, Bly Ruta fragment Tennsked 354, Ruta tapp kvar tapp gjut 12 idiam, mm Pistolkula 354, Ruta sigill plombering/ Bly 354, Ruta ko halv ko 424, Hästs Fe Ruta diameter i mm 30 dering, 410,Ruta Lekan Fe ko, halv ko, hästs Fe 354, Ruta supsked trasig 410,Ruta Cu-leg slitet mynt/knapp? 410,Ruta Cu-leg, hästsko 410, Ruta halv Fe fragment 341,Ruta Cu-leg ko halv ko 424, Hästs Fe Ruta med hål i hål med muskötkula, dragen ut 269, Bly Ruta kamfragment 269, Cu-leg Ruta 269, Blysmälta Ruta knapp 269, Cu-leg Ruta fragment 269, Fe Ruta knapp 246, Cu-leg Ruta mynt slitet mynt 341,Ruta Cu-leg spår efter krut efter spår 17 mm, muskötkula 424 Bly Ruta slag hårt mater. hårt slag 13 an mm, tolkula pis 424, Bly Ruta beslag med järnnitar 269, Cu-leg Ruta till kruthantering? 269, Föremål Ruta knapp 269, Cu-leg Ruta

Anmärkning ------6280256,4 6280172,261 6280173,377 6280171,481 6280249,761 6280245,233 6280248,066 6280166,135 6280189,657 6280253,299 6280187,331 6280187,46 6280194,196 6280204,113 6280159,817 6280178,069 6280184,346 6280188,815 6280195,134 6280194,103 6280243,533 6280206,628 6280165,98 6280157,987 6280185,087 6280183,636 6280184,144

X 372006,887 372061,286 372082,619 372062,514 371994,815 371996,547 371992,449 372065,192 371986,427 371991,449 371956,625 371953,959 371958,97 371663,894 372069,564 371777,3 371771,232 7,116 37176 371754,996 371757,166 371883,533 371656,2 372069,055 372074,267 371785,507 371764,431 371760,821

Schwedeneisern Schwedeneisern

Schwedeneisern

Undertyp 100 120 120 115 30 20 Längd 25 30 30 25 25 14 Bredd 64 80 77 68 60 54 73 67 66 63 72 50 58 65 56 62 53 75 69 57 79 55 78 70 49 59 52 76 71 61 74 51 Fyndnummer Järn Cu-leg Tenn Bly Cu-leg Järn Järn Bly Koppar Cu-leg Bly Cu-leg Tenn Cu-leg Metall Bly Bly Tenn Cu-leg Järn Cu-leg Cu-leg Järn Cu-leg Bly Cu-leg Metall Järn Cu-leg Cu-leg Bly Tenn

Subclass F75 Fe ring Fe F75 F74 Cu-leg knapp F74 Cu-leg dekorerad Tenn F73 F72, Blysmälta sked(?) dekor Cu-leg, F71 F79 Fe fragment Fe F79 dolk? F70 Fe knivblad/ F69 Blyhagel F68 Cu virad tråd virad Cu F68 dekorerad Cu-leg F67 muskötkula bly F66 föremål Cu-leg F65 F80 Tennfragment nit Cu-leg F78 F64 Metallfragment F63 Blysmälta F55 Blyplomb skedfragment Tenn(?) F54 F77 Cu-leg beslag Cu-leg F77 F50 Fe hästsko halv hästsko Fe F50 spänne F49 Cu-leg F62 Cu-leg knapp Cu-leg F62 föremål Fe F59 beslag Cu-leg F58 Blystav F53 F52 bleck Cu-leg försilvr. F51 kamfragment ko halv ko Hästs Fe F60 F57 föremål Cu-leg låsknapp Cu-leg F56 F76 Blyhagel ryttarfigurin F61 Tenn

Namn - Järn CU-leg Tenn Bly CU-leg Järn Järn Bly Koppar CU-leg Bly CU-leg Tenn CU-leg Metall Bly Bly Tenn CU-leg Järn CU-leg CU-leg Järn CU-leg Bly CU-leg Metall Järn CU-leg CU-leg Bly Tenn

Material Knapp

Föremål Nit

Beslag Hästsko Spänne Knapp Föremål Beslag Bleck Hästsko Föremål

Sakord 164,3 1 ,9 110 10,5 13,2 18,4 21,5 17,8 11,1 108 134 6,2 2,3 3,3 2,5 4,5 3,8 0,6 3,6 2,9 2,4 5,7 3,7 9,7 1,5 1,6 7,5 4,1 2,1 1,7 7,7 1 1 Vikt 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Antal Fragment Fragment Fragment

Fragment Fragment

Fragment

Fragment Fragment

Fragment Fragment Fragment

Fragmenter

Gallrat

Fyndstatus Ruta 595 Ruta 432, Blysmälta Ruta dekor 432, sked, ev Ruta dekor med 432, tenn Ruta knivblad/dolk? 432 Fe Ruta Ruta 581,Ruta blyhagel dekorerat föremål okänt leg 581,Ruta Cu- föremål, halvt 581, Ruta okänt dekorationsnit 595, Ruta Ruta 595, fe böjd 595, fe Ruta koppartråd 581, Ruta virad diameter 15,5 i mm kula 581,Ruta musköt material 510 Ruta okänt Ruta 510 Ruta Ruta 595 Ruta Ruta 595 Ruta ko halv ko Hästs 443, Ruta Ruta 510 Ruta Ruta 510,Ruta smälta föremål 510.Ruta Okänt pel ”inrikes” 510,Ruta Tullstäm tvärsnitt kvadratisk 510,Ruta Blystav, 510 Ruta låsknapp 510,Ruta Cu-leg tuggad på tuggad 595, blyhagel Ruta 74 idiameter mm 595, Järnring Ruta spänne Cu-leg 402. Ruta Ruta 510 Ruta ment dekorerad 510,Ruta kamfrag fragment häst, till figurin - 510,Ruta ryttar pel, inre av järn 510,Ruta kronstäm Ruta 510 Ruta

Anmärkning - - - - - 6280119,282 6280109,028 6280107,235 6280101,536 6280101,371 6280045,65 6280058,659 6280043,932 6280118,381 6280119,184 6280044,443 6280050,093 6279976,698 6279984,423 6280113,461 6280120,78 6280028,138 6279970,643 6279971,393 6279973,82 6279971,654 6279985,389 6279984,925 6279987,807 6280119,832 6280124,892 6280148,802 6279983,7 6279987,243 6279971,214 6279990,097 6279970,281

X 371937,519 372143,088 372136,319 372144,227 372129,161 372014,236 372024,736 372029,213 371929,745 371921,894 372005,168 372025,22 371943,912 371949,235 371920,497 371930,42 372188,167 371944,525 371943,605 371950,337 371959,709 371950,419 371953,131 371931,816 371931,089 371935,253 371606,334 371943,348 371953,843 371950,651 371922,485 371951,109

Schwedeneisern

Undertyp 105 130 137 40 60 74 0 0 0 Längd 22 30 30 55 12 0 9 0 0 Bredd 100 104 106 105 109 103 108 102 107 101 90 96 94 84 99 98 88 86 89 95 83 92 97 93 87 85 82 91 81 Fyndnummer Tenn Tenn Cu-leg Tenn Cu-leg Cu-leg Bly Cu-leg Cu-leg Cu-leg Cu-leg Bly Cu-leg Järn Järn Bly GAM Flinta GAM Flinta Bly GAM Flinta Tenn Cu-leg Cu-leg Cu-leg Cu-leg Bly Järn Cu-leg Bly

Subclass skedskaft F107 Tenn(?) skålbotten F106 Tenn F105 Cu-leg. knapp F105 Cu-leg. gaffelfragm. F104 Tenn(?) knapp F103 Cu-leg F101, knapp Cu-leg 9mm kula Helmantlad F96 F95 Cu-leg litet lock F102 Cu-leg knapp F102 Cu-leg knapp F100 Cu-leg Cu-leg F97 F94 muskötkula Bly F99 Cu-leg bricka Cu-leg F99 Hästsko Fe F98 fragment Druvhagel Fe F93 F92 Bly pistolkula Bly F92 skrapa Flinta F90 F89 avslag Flinta F91 Bly muskötkula F91 Bly F88 Flinta Avslag Flinta F88 Ryttarfigurin Tenn F87 fragment Cu-leg F86 F85 Cu-leg föremål Cu-leg F85 ornament Cu-leg F84 smyckedetalj F109 Cu-leg smälta F108 Bly F83 Fe fragment Fe F83 F82 Cu-leg smälta Cu-leg F82 F81 Blyhagel

Namn Tenn Tenn CU-leg Tenn CU-leg CU-leg Bly CU-leg CU-leg CU-leg CU-leg Bly CU-leg Järn Järn Bly Flinta Flinta Bly Flinta Tenn CU-leg CU-leg CU-leg CU-leg Bly Järn CU-leg Bly

Material

Knapp Knapp Knapp Knapp Knapp

Hästsko Skrapa Avslag

Avslag

Föremål

Smälta

Sakord 23,7 16,2 18,2 14,4 12,4 1 2 11, 11,9 160 142 8,3 2,3 8,5 2,8 2,8 3,3 9,2 2,5 4,4 0,4 5,7 1,3 1,2 1,6 1,8 1,5 1,4 5,1 7,4 1 Vikt 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Antal

Fragment Fragment

Fragment

Fragment Fragment

Fragmenter

Gallrat

Fyndstatus Ruta 668 Ruta med rand skålbotten 668, Ruta gaffelfragment Tenn 668, Ruta lock till krut? till lock Cu-leg 632, Ruta låsknapp 657,Ruta Cu-leg knapp 657,Ruta Cu-leg (trasig) delar två i 657. knapp Ruta knapp 657,Ruta Cu-leg kärnan. iinre fosfor och bly med Kula 632, Ruta la 15la mm Muskötku 632, Ruta hål i hål med bricka rund 657,Ruta Cu-leg band 65 mm Cu-leg 632, Ruta sönderskjutet 610,Ruta Druvhagel hästsko 652, Halv Ruta träff av spår med 610,Ruta pistolkula 610,Ruta flintavslag diameter 16 i mm muskötkula 610, Ruta Bly 610,Ruta Flintskrapa Ruta 610,Ruta flintavslag urin tenn med färg med tenn urin 595, Rttarfig Ruta fragment litet 595, platt Ruta med två taggar två med 595, beslag Ruta (spänne?) cke med ornament Smy 668, Ruta Ruta 668,Ruta Blysmälta ornament 595, Cu-leg Ruta fragment 595, fe Ruta med dekor Skedskaft 668, Ruta Ruta 595 Ruta 595, Blyhagel Ruta

Anmärkning - - - 6280068,745 6280075,972 6280076,157 6279916,576 6280022,721 6280030,176 6280016,759 6280014,38 6279903,586 6279914,683 6280022,503 6279905,817 6280291,478 6279998,208 6280308,438 6280291,882 6280307,123 6280297,703 6280291,419 6280107,57 6280128,299 6280116,939 6280068,512 6280082,641 6280121,358 2 10,247 , 0110 628 6280081,58 6280120,375 6280113,626

X 371796,885 371801,193 371800,109 371829,245 371689,721 371678,494 371661,975 371661,627 371812,192 371830,972 371687,061 371808,977 372152,18 371766,459 372142,634 372152,635 372143,719 372146,631 372155,103 371916,659 371909,222 371906,822 371823,654 371814,667 371920,134 371915,452 371811,182 371910,453 371917,687

fragment Druvhagel Schwedeneisern

Undertyp 130 48 44 Längd 48 28 18 Bredd 122 123 125 128 127 120 126 124 121 110 118 112 116 119 113 114 117 115 111 Fyndnummer Koppar Cu-leg Järn Järn Bly Cu-leg Bly Cu-leg Bly Cu-leg Cu-leg Bly Cu-leg Cu-leg Järn Tenn Järn Cu-leg Järn

Subclass nt slitet nt Kopparmy F128 Ögla F128 Cu-leg handgranatsplit. F126 Fe F125 fragment Fe F124 F121 Cu-leg bleck F121 Cu-leg F123 F120 Cu-leg bleck F120 Cu-leg F122 Blysmälta fingerborg F119 Cu-leg F118 polett Cu-leg F113 Blysmälta hyllsbotten F112 Cu-leg fragment g e l - u C F111 F116 Hästsko Fe försilvrad F114 Tennsked F117 kedja Fe F110Cu-leg knapp F115 hästsko Fe

Namn - Koppar CU-leg Järn Järn Bly CU-leg Bly CU-leg Bly CU-leg CU-leg Bly CU-leg CU-leg Järn Tenn Järn CU-leg Järn

Material Mynt

Bleck

Hästsko

Knapp Hästsko

Sakord 107,6 92,8 22,7 20,4 10,2 10,5 10,5 61,9 57,1 3,3 4,2 0,5 3,5 3,4 3,9 1,4 4,1 7,4 1 Vikt 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Antal

Fragment Fragment

Fragment

Fragment Fragment Fragment

Fragmenter

ing server Kon Gallrat

Gallrat

Gallrat Gallrat

- Fyndstatus - nt mycket slitet kopparmy 934, Ruta ögla Cu-leg 934, Ruta konserveras granatsplitter 915,Ruta Hand fragment 915,Ruta Fe Ruta 915,Ruta Blysmälta Ruta 915,Ruta Blysmälta bleck 915,Ruta Cu-leg bleck dubbelvikt 915,Ruta Cu-leg Ruta 915,Ruta Blysmälta Fingerborg 915,Ruta Cu-leg ålder) Tysklandlett (okänd Po 915,Ruta Cu-leg hyllsbotten fragment hyllsbotten Cu-leg 668, Ruta fragment Cu-leg 668, Ruta Blysmälta 890, Ruta(Schakt) Fe Kedjelänkar 890 (schakt) Ruta med prickar cirkel dekor, med Knapp 668, Ruta Försilvrad tennsked Försilvrad 890, Ruta(schakt) fe hästsko halv hästsko fe 890, (schakt) Ruta tra liten. ex hästsko Halv 890, (schakt) Ruta

Anmärkning - - - - 6280205,576 6280201,709 6280214,767 6280205,877 6280190,622 6280205,934 6280206,97 6280197,737 6280208,078 6280205,036 6280207,05 6280081,975 6280078,227 6280128,752 6280153,681 6280080,007 6280157,023 6280169,933 6280181,513

X 372143,447 372141,283 372161,095 372164,722 372173,502 372160,238 372157,246 372161,054 372162,475 372158,331 372154,005 371826,516 371825,311 372196,454 372193,408 371823,496 372192,504 372190,748 372192,068

Kedjelänk

Schwedeneisern Schwedeneisern

Undertyp 110 60 80 30 65 Längd 23 22 43 20 28 Bredd A B

0 200 m

Utsnittsöversikt. Skala 1:4000. tenn metall 3 7 koppar 6 8 5 4 järn flinta cu-leg bly

16 9 10 13 18 15 12 14 11

31 32 21 29 20 28 19 22 25 26 23 17 27 24

107 108 110 104 111 112 106 105 109

102 99 100 103 101

Skala 1:2000 0 100 m

A tenn metall koppar järn 91 flinta 92 90 93 cu-leg 88 89 bly 2 1

33 35 34 37 36

126 118 125 128 122 127 40 123 41 120 119 38 39 121 124 115 43 45 44 116 42 46 47 114 48 117

84 79 86 77 75 113 82 76 85 83 74 80 72 71 81 78 73 87 70

67 66 69 68 65 50

57 54 51 56 58 53 52 64 59 63 55 60 62 61

0 100 m Skala 1:2000

B järn cu-leg bly

95 94 97 96

0 100 m Skala 1:2000

Bilaga 2

Schaktbeskrivning Schakt nr Alv Matjord (m) Anläggningar Längd (m) 219 0,4 34 286 Rödbrun grov sand med partier av torv och siltig sand. 0,4 55 301 Rödbrun grov sand med partier av torv och siltig sand. Tagit upp tre 0,4 156,5 stycken djupschakt i schaktet för att kontrollera ev överlagringar. Men torvbildningar/vegetationslager varvas med sand och sedan sten i botten och lera i djupet. 363 Brun sand med vattenpåverkade och torvpartier. Bitvis mycket stenigt 0,4 128,5 och stenblock. 370 Brun sand med vattenpåverkade och torvpartier. Bitvis mycket stenigt 0,4 126 och stenblock. 462 Brun siltig sand 0,4 - 26 469 Gulvit vattenpåverkad siltig sand. Stenar i storlek från markfasta till 0,4 27 knytnävstora. 479 Gulbeigegrå vattenpåverkad siltig sand. Mycket sten i södra änden av 0,4 25,5 schaktet. Dräneringsdiken 487 Gråbrun siltig fin san. Markfasta stenar och berg i dagen. 0,3-0,4 34 495 Brun sand med mycket sten i diverse storlekar. 0,3-0,4 12 500 Brunbeigeorange silt med mörka torvpartier. Fuktigt. 0,4 60 519 Brunorange siltig fin sand. Vattenpåverkad i partier. Dräneringsdiken. 0,4 79,5 Sten i dagen. 534 Svårschaktat område. Stora stenblock i matjorden och i dagen. Mycket 0,4 43 sten i hela schaktet. 544 Mycket svårschaktat. Stora stenblock, silt och torv om vartannat. 0,4 27 552 Brunorange sand 0,4 30 559 Stenrikt, från stora stenar till knytnävstora. 0,4 28 563 Brun silt och sten 0,4 17 567 Mörkbrunorange fuktig grov sand med inslag av orangeljusbrun fin 0,3 20,5 sand 695 Beigebrun silt och lera. Blött. Dräneringsdiken. 0,4 40 706 Ljusbeige siltig sand i norra halvan. Beige silt i södra halvan. På förhö- 0,4 113 jningen mitt i schaktet ökar mängden sten. Många dräneringsdiken 728 I schaktets ändar brungrå silt På förhöjning mer sten. Dräneringsdiken 0,4 132 757 Ljusbrun siltig sand 0,4 6 761 Brunorange siltig sand 0,4 Två stolphål med tvek- 39 sam ålder, kan vara sentida. Matjordsfärgade. 786 Brunorange siltig sand 0,4 3,5 790 Orangebeige siltig sand. Dräneringsdiken 0,3-0,4 36 798 Orangebeige siltig sand. Dräneringsdiken 0,3-0,4 99 1 8 118 1169 1 4 116 1155 1048 1039 1035 1021 1014 1009 1005 947 890 869 864 855 849 823 816 810 Schakt nr sten i kanterna och glasbitar etc. glasbitar och ikanterna sten tegel med brunn en cementerad exempelvis nedgrävningar, recenta finns änden södra I spårsand av med fin järnutfällningar. siltig Ljusbrun Ljusbrunorange fin sand. Blött. sand. fin Ljusbrunorange Brun siltig sand siltig Brun Brunorange siltig sand. Dräneringsdiken sand. siltig Brunorange arna framkom). Båda ändarna av schaktet mycket fuktigt. av ändarna schaktet Båda framkom). arna anläggning (där sand fin brunorangegul förhöjning På sand. siltig Brun Mörkbrun sand med mycket sten mycket med sand Mörkbrun Mörkbrun sand med mycket sten mycket med sand Mörkbrun Brun siltig sand, sten och partier med torvbildningar och silt. Blött. Blött. silt. och torvbildningar med partier och sten sand, siltig Brun Mörkbrun torvig silt och mycket sten mycket och silt torvig Mörkbrun Mörkbrun torvig silt och mycket sten mycket och silt torvig Mörkbrun Mörkbrun torvig silt och mycket sten mycket och silt torvig Mörkbrun Mörkbrun sten och grusig grov sand. grov grusig och sten Mörkbrun 1039 idet) drogs 1035 (Schakt och grävenhet. vara borde men schakt som in Mättes Ljusbrun siltig fin sand. Dräneringsdiken sand. fin siltig Ljusbrun Rödbrun siltig fin sand fin siltig Rödbrun Rödbrun siltig fin sand fin siltig Rödbrun Brunorangeröd siltig sand, med järnutfällningar. med sand, siltig Brunorangeröd Rödbrun siltig sand siltig Rödbrun Brun siltig sand siltig Brun Brun siltig sand siltig Brun Alv - - 0,4 0,3-0,5 0,4 0,4-0,5 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,3-0,4 0,3-0,4 0,3-0,4 0,3-0,4 0,3-0,4 0,3-0,4 0,3-0,4 Matjord (m) fläckar i alven. i fläckar grus svarta sotiga som Syns härdbottnar. Tre stycken Två stolphål små Anläggningar - 61,5 159 21 51 66 30,5 5,5 154 27 20 13 49 65 57 36 79 44,5 56 62 69,5 Längd (m) 219

2 231

370 212

544 25 301 567 1 23 563 500 534 2 363 24 354 559 341 15 286 41 495 552 2 1009 424 34 1035 479 519 1014 487 1005 890 42 1155 1039 469 432 462 55 1021 810 947

798 51 1048 1164 695 706 5 816 869 443 51 52 5 728 790 864

761 823 32 1188 757 786 1169 849 855

0 200 m

Schaktens och metalldetekterings- rutornas placering inom utrednings- området. Skala 1:4000.

Bilaga 3

Daniel Borgmans uppställning över de olika arméerna

Slagfältsgrupper Nation, Vapenslag Danmark, Infanteri

Danmark, Kavalleri

Sverige, Infanteri

Sverige, Kavalleri

Utredningsområde 2017 0 500 m Bilaga 4

Fotografier över fynd som gallrats ut inför magasinering Foto: A Andersson. Skala, se skalstockar.

(fotonr. 2017-98-09)

(fotonr. 2017-98-11) (fotonr. 2017-98-08)

(fotonr. 2017-98-10) Bilaga 5

Storlek metalldetekteringsrutor

Metalldetekterings- Storlek (m2) ruta nr. 200 653 206 728 212 803 238 964 246 841 258 755 269 686 341 752 354 360 402 836 410 866 424 887 432 793 443 815 510 907 581 861 590 834 595 787 610 455 632 910 652 651 657 768 668 867 749 367 915 1002 934 279

Postadress: Bastionsgatan 3 | 302 43 Halmstad | Tel: 035-19 26 00 E-post: [email protected] | Hemsida: www.kulturmiljohalland.se