Ortsanalys för Lomma September 2001
1 Fotografier i färg; Ylva Pålstam, Scandiaconsult Sverige AB Karin Lyberg, s. 21 - Lomma saltsjöbad
Fotografier svart- vitt ; Uno Björkhem ur ”Lomma i gamla vykort” 1998
G/uppdrag1/715012/LApool/lomma.p65
2 FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Lomma är en gammal ort och har en rik historia. Från att ha varit en dansk FÖRORD 3 stad under medeltiden har orten utvecklats under århundradens lopp, ibland snabbt och ibland i en maklig takt, till vad den är idag. Nu står Lomma inför en ny utveck- INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 lingsfas med en förtätning av centrum såväl som en omvandling av gamla indu- GEOGRAFI 4 striområden till attraktiva bostads- och verksamhetsområden. Gatu- och bebyggelsestruktur liksom enskilda byggnader, parker och grön- HISTORIA 6 stråk bidrar i stor grad till en orts karaktär och identitet. De är viktiga parametrar för en orts attraktivitet och ger en förankring, minnen, trygghet och ofta fina estetiska LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR 10 upplevelser. Karaktären och identiteten är viktiga beståndsdelar för att skapa en HUVUDSTRUKTURER 12 god livsmiljö och för att möjligöra en positiv utveckling. Denna skrift syftar till att beskriva Lommas karaktär och vad som är viktigt FUNKTIONER 14 att ta fasta på vid en utveckling av tätorten. Skriften ska utgöra underlag för de parallella uppdragen för utveckling av Lomma hamn samt ingå som en del i arbetet TRAFIKMÖNSTER 16 med den fördjupade översiktsplanen för Lomma tätort. Arbetssättet grundar sig på den norska ”stedsanalysen”, som på svenska FOLKLIV 18 kan kallas ortsanalys. En stedsanalys är en systematisering av kunskap för att STARKA OCH SVAGA SIDOR 20 förstå en orts historia, nuvarande situation och framtidsmöjligheter. Den ska be- handla historisk utveckling, natur och landskap, bebyggelsestruktur och enstaka SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER 21 element. Analysen kommer att bli föremål för samråd i den fördjupade översikts- planen. Analysen är utförd på uppdrag av Lomma miljö- och byggnadsförvaltning med Eva Sjölin och Anders Nyquist som projektledare. Ylva Pålstam, Scandiaconsult Sverige AB, har utfört analysen och Anna von Schwerin har ut- format rapporten.
3 GEOGRAFI
Lomma har geografiskt sätt ett utmärkt läge. omfattar 2 %. De största arbetsgivarna är Lomma Placeringen vid havet och närheten till stora stä- kommun och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. der som Lund, Malmö och Köpenhamn skapar Arbetspendlingen från kommunen är tre Slutsatser ett attraktivt boende. Själva tätorten omges av gånger så stor som inpendlingen. De flesta pend- Lomma har ett mycket bra läge. Bra väg- havet åt väster, av den bukt som fått namn efter lar till Lund eller Malmö. Andelen invånare som förbindelser och Öresundsbron innebär orten, och av jordbruksmark åt norr, öster och bor och arbetar inom kommunen är 29 %. Förmod- korta restider till städerna i Skåne, till Kö- söder. Trots att Lomma ligger inom ca 8 km av- ligen är siffran för Lomma tätort större beroende penhamn och kontinenten. Kollektiv- stånd fågelvägen från Malmö och Lunds cen- på att många av kommunens arbetsplatser ligger trafiken är inte lika väl utbyggd. trum, är den klart avskild som ort genom det om- inom tätorten. Kommunen har inget gymnasium Lomma är en pendlingsort, utpendlingen givande öppna jordbrukslandskapet. utan ungdomarna pendlar till gymnasieskolor i är större än inpendlingen. Lomma är dock Kommunen bildades 1963 genom samman- Lund och Malmö. För närvarande studerar de flesta ingen ”sovstad”. Det finns många arbetsplaster samt affärer, restauranger mm läggning av Lomma köping och Flädie storkom- i Lund. som ger liv åt orten dagtid. mun. Befolkningstillväxten var stor under 1960- Motorvägen E6, som passerar öster om Det är viktigt att bibehålla och utveckla och 1970- talen och antalet invånare uppgår idag Lomma med en trafikplats vid tätortens nordöstra möjligheterna till förvärvsarbete i Lomma. till drygt 18 000. Kommunen har två jämnstora kant, medför korta restider till städerna i regionen tätorter, Lomma och Bjärred, där över 90 % av samt Köpenhamn. Lomma passeras av busslinjer invånarna bor. Lomma hade 8 257 invånare den som går till Lund, Malmö och Bjärred-Landskrona. 31/12 2000. Ett järnvägspår, Lommabanan, går genom tätor- I tätorten Lomma är andelen barn, 0-10 år, ten. Persontrafik planeras på järnvägen. Trafiken något högre än medeltalet för Sverige, andelen är inte möjlig att genomföra enligt Banverket för- ungdomar och unga, 25-30 år, lägre och pensio- rän kapacitetsproblemen är lösta vid Malmö C, närer, 65-75 år högre (enligt statistik från 2000). tidigast 2008 (d vs när Citytunneln är byggd). Kommunen har en låg arbetslöshet, 1,8 % mot 3,3 % i riket (2000). Huvuddelen av arbetstillfällena finns inom näringsgrenarna tjäns- ter (58 %), handel och samfärdsel (18 %) samt tillverkningsindustri (9%). Jordbruksnäringen 4 Hässleholm
Helsingborg Helsingör Kristianstad Köpenhamn Lund LOMMA Malmö
Öresundsregionen med Lomma.
Lomma tätort 5 HISTORIA
Forntid bygden. De många dansk-svenska krigen under Bebyggelsen i Lomma var koncentrerad längs Höje Skåne började befolkas efter inlandsisens 1500- och 1600-talen skövlade emellanåt trakten å och låg i anslutning till kyrkan. Invånarna i Lomma tillbakadragande. De första invandrarna slog sig hårt. var fram till mitten av 1800-talet i huvudsak torpare ner omkring 11 500 f Kr bl a vid Sege bro, några Lomma kallades på medeltiden för Lumaby med fiske som binäring. km söder om Lomma. Under stenåldern var troli- (finns onämnt i brev från 1085 från Knut IV av Under slutet av 1600-talet anlade Henning gen många bosatta vid stränderna. Havsvikar Danmark– Knut den Helige). Höje å kallades i äldre Olof von Anckergrip Lommas första tegelbruk. Hän- sträckte sig då långt in i landet. I fornminnes- tider för Lomma å. Namnet Lomma kommer ifrån delsen finns omnämnd i ett kungligt brev som un- inventeringarna finns 10 st stenåldersboplatser åns egenskaper. Det finns två olika förklaringar till dertecknats av Karl XI den 26 april 1682. (Ankaret i och 3 st boplatser från brons- och järnåldern ordets uppkomst. Enligt den ena teorin betyder Lommas kommunvapen kommer efter Anckergrip omnämnda i Lomma socken. luma ”den tröga, långsamma ån” och enligt den och muren efter när Lomma var stad). Verksamhe- andre kan namnet hänföras till det norska adjekti- ten ebbade så småningom ut och tog inte fart igen Medeltid till 1800-tal vet lum, ljum eller mild. förrän Frans Suell köpte tegelbruket. Frans Suell, Höje å och dess mynning i havet är en vik- Socknen fick sitt namn efter den by där kyr- som var inflyttad från Tyskland till Malmö, drev en tig faktor för Lommas tillblivelse. Vid slutet av kan fanns och bestod av byarna Lomma, Vinstorp rederirörelse, en tobaksfabrik och hade intressen i 1000-talet var Lund kanhända den mest betydel- och Karstorp samt egendomarna Alnarp, Habo och Limhamns kalkbruk. Tegelbruket i Lomma rustades sefulla staden i det danska riket. Redan då var Prästberga. Alnarp är en gammal kungsgård och upp till en för sin tid modern industrianläggning Lomma en viktig handelsplats från vilken varor sätesgård, d v s bebodd av adeln eller företrädare som stod färdig i början 1730-talet. Lomma tegel- transporterades på Höje å till Lund. Handels- för de besuttna. Byarna bestod tills skiftet genom- bruk var i den Suellska familjens ägo i ca 100 år. platsen låg ett stycke in från åmynningen. Där fördes under 1800-talet. När industrimagnaten Frans Henrik Kockum byggdes också den första kristna kyrkan (kyrkan år 1858 köpte området väster om Höje å började en hade en absid som daterades till senast 1100-ta- Tegelbruken och industrialisering utveckling av Lomma. Kockum anlade ett tegelbruk let). Lomma var vid den tiden en stadsbildning Området norr om Höje å ägdes under århund- och lät bygga bostäder till arbetare och tegel- liksom Helsingborg, Lund, Vä och Tommarp. raden av Barsebäcks gods. Gästgivaregården, till- mästare. Tegelbruket var på 1860-talet Skånes största Under 1300-talet tog Malmö över rollen som le- kommen efter gästgivareförordningen från 1649, och ett av Sveriges mest moderna med ångdrift. Ar- dande handelsstad och Lommas betydelse mins- var den enda större byggnad som fanns på det betskraften bestod till stor del av tyskar, från Lippe- kade. Under de kommande århundradena utveck- område som senare skulle komma att kallas Bro- Detmold, som vandrade till Sverige och arbetade på lades jordbruket till den huvudsakliga näringen i hus, strax väster om nuvarande bro över Höje å. tegelbruken från vår till höst. 6 Habo
Lomma
Tegelbruk Brohus Lomma Gästgivare gård
Fiskarehus Bomshög Lomma
Wigenstorp Vinstorp
Strandhusen Kragstorp Karstorp
Tätorten Gård Alnarp Industri Järnväg Gård Landsväg Järnväg Småhusbebyggelse Småhusbebyggelse
Lomma 1815 Lomma 1915 Lomma 2001
Gästgivargården Villor i Lomma runt sekelskiftet 1900 Höghusbebyggelse i hamnen. 7 År 1871 köpte det nybildade Cementbolaget polisen. Det hjälpte dock inte utan arbetarklubben tegelbruket. Cement gjordes av lera och sand från ökade sitt medlemsantal. Då utlyste Lommas ce- Lomma och kalk från Limhamn. På R F Bergs, dis- ment- och tegelbruksföretag en av de första ponent för Cementbolaget, intiativ startades en lockouterna i Sverige. Husarer kallades in. Det hela kooperativ affär, Solidar, och en sparbank och avlöpte dock utan konfrontation men arbetarna området började utvecklas till ett litet samhälle. tvingades att träda ur klubben för att återfå sina Ytterligare bostäder byggdes, bl a Villa Solsken arbeten. Det fackliga engagemanget medförde att vilken finns kvar idag. Villa Solsken var ursprung- ett Folkets hus byggdes 1898. Huset var ett av de ligen uppförd som bostad åt de tyska tegel- första i Sverige. Den 31 mars 1900 bildades arbetarna men blev så småningom bostad till Svenska Grov- och Fabriksarbete avd nr 30 vilken Cementfabrikens platschef i Lomma, A W Lund- senare blev Lomma Arbetarkommun. berg. År 1896 efterträddes han av den unge Wil- År 1905 lades cementfabriken ner och er- helm de Shárengrad som bodde i Villa Solsken till sattes av Eternitfabriken. En uppfinning i början Lertäkter i Lomma. sin död 1955. av 1900-talet visade att man av en blandning av I början av förra seklet fanns en mängd te- asbest och cement kunde framställa plattor som gelbruk längs Höje å. Segelskutor gick så långt var lämpliga som vägg- och takbeklädnad. Plat- Badorten Lomma upp som till Lomma kyrka. Båtarna fick fälla mas- tan var i princip underhållsfri och frostbeständig. Mot slutet av 1800-talet började Lomma bli ten för att kunna passera bron. Längs ån fanns Det nya byggnadsmaterialet hade många fördelar ett populärt utflyktsmål. Från Lund och Malmö kom ett antal bryggor och krogar. Lomma var under men man visste då inte att hantering av asbest under sommarhalvåret hästskjutsar med badgäster. sommaren ett utflyktsmål för Köpenhamnsbor. orsakar asbestos. Sjukdomen uppkommer genom En brygga anlades och 1910 byggdes Lomma Vid slutet av 1800-talet hade Lomma drygt inandning av asbestfibrer under många år, 10-15 Saltsjöbad. Restaurangrörelsen drevs av familjen 400 tegelarbetare. Förhållandena var svåra och år. Fibrerna åstadkommer en bindvävsökning i Palmquist, far och sedan sonen, tills den lades ner årslönen varierade kraftigt. Detta ledde till att en lungvävnaden vilket orsakar andfåddhet vid an- 1969. arbetarklubb för cement- och tegelarbetare bilda- strängning. Den för Lommas utveckling viktiga Järnvägen medförde att badgästerna lätt des i februari1889. Det sågs inte med blida ögon och stolta fabrikseran slutade i en tragedi. Många kunde ta sig till Lomma. När Cementfabriken lades av Cementbolaget och R F Berg kallade till möten eternitarbetare har drabbats av asbestos och eter- ner 1905 flyttade en del av befolkningen och husen mot bildandet av arbetarklubben samt kallade in nitfabriken stängdes 1977. såldes billigt till sommargäster. 8 Vägar Många av fartygen var Lommas egna tegeljakter En landsväg, kallad Via Regia – den danska som gick till Köpenhamn. Under eternitfabrikens Slutsatser kungsvägen, gick längs kusten genom Lomma och tid anlände stora båtar med asbest från Kanada till Läget vid Höje ås mynning i Öresund och vidare mot Borgeby. Först under 1700-talet bygg- Limhamn. Från Limhamn transporterades asbest och naturresursen lera har givit förutsättningar för des en bro över Höje å i Lomma. Tidigare företogs cement sjövägen till Lomma. Lommas tillkomst. överfarten på en pråm. För överfarten på bron togs Lomma har en gammal historia som bara delvis en broavgift ut ända fram till 1886. Vid bron, väster 1960- och 1970-tal är synliggjord i dagens samhälle om ån låg gästgivaregården. Gästgivaren svarade Nästa stora utvecklingsfas påbörjades un- att broavgiften erlades. Gården förstördes helt vid der 1960-talet då bilen, som började att bli var mans Den historiska kärnpunkten/-na sammanfaller inte med dagens kärnpunkt. en brand 1905. egendom, möjliggjorde villaboende i Lomma och arbete på annan ort. Stora villaområden växte fram De industriella spåren är av både positiv och negativ karaktär. Tegelbruksindustrin har läm- Järnväg under 60- och 70-talen. nat tydliga spår i form av lertäkter. De som är Intendenten för Cementbolaget, R F Berg in- vattenfyllda bidrar mycket positivt till miljön såg vikten av att etablera en järnväg till Lomma. men de som är uppfyllda med avfall medför Järnvägen Malmö – Billesholm genom Lomma in- stora miljöproblem. Eternitfabriken var en stolt- vigdes år 1886 då även Stationshuset i Lomma stod het för Lomma men har fått ett mycket tungt färdigt. En lastplats vid Lomma kyrka öppnades 1894 eftermäle. och ett stickspår till hamnen anlades 1921. Person- Lomma har gamla anor som badort. trafiken på Lommabanan lades ner 1983. Det är viktigt att knyta an till historien, de historiska strukturerna och enskilda histo- Hamn riska element i den planerade utvecklingen Frans Kockum började att anlägga en hamn i av Lomma. Lomma i slutet av 1800-talet. Under de första åren Saltsjöbaden i Lomma av 1900-talet upplevde hamnen en högkonjunktur utan like. Enligt tullens arkiv utklarerades 1041 far- tyg till utrikes hamn och 979 från utrikes hamn. Ännu fler avseglade och kom från inrikes hamnar. 9 LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR
Lomma är omgivet av högvärdig jordbruks- lägger flis på gångvägar och klipper vissa gräs- mark som i huvudsak brukas som åker. Landska- ytor. Slättängsområdet håller på att utvecklas till pet är mycket flackt och öppet. Vegetationen finns ett av Lommas finaste parkområden. I Lommas Slutsatser vid gårdar, samt som alléer eller trädrader längs ytterkant mot söder, och i stråk genom ”bär- I Lomma finns mycket stora potentialer att ut- vägar och vid ägogränser eller diken. Längs ha- gatorna” – villaområdet i öster fram till Vinstorps- veckla sammanhängande grönstråk . vet består marken mer av sand. Förekomsten av vägen, finns ca 25-åriga naturlika planteringar som Havet, Höje å och dammarna samt Alnarp- glaciallera har lagt grunden till industrialiseringen har potential att utvecklas till olika vegetations- sparken är en unik tillgång i Lomma. under slutet av 1800-talet. Leran bröts i stora ler- karaktärer. Parkområdet längs havet, vid hög- Höje å och miljön runt dammarna kan utveck- tag som idag är fyllda med vatten eller med avfall, husen söder om hamnen, är väl uppvuxet. las till mycket attraktiva grönområden, och överlagrade med jord. Kusten söder om Höje å Öresundsparken, vid Blå Caféet i södra delen av måste göras känt för Lommabor. har fyllts ut och bebyggts. Lomma, är idag delvis förfallen och har inte karak- Grönstråken längs och i bostadsområdena från Det flacka åkerlandskapet och havet med- tären av park. 60- till 90-talet bör utvecklas och länkas sam- för att man vid klar väderlek kan se väldigt långt. Stränderna utgör värdefulla vistelsemiljöer. man med havet, dammarna och Höje å. Man kan tydligt se bebyggelsen i Lund och Mot norr utgör bebyggelsen väster om vägen i Låt grönstråken bli karaktäristiskta och Malmö såväl som bebyggelsen längs kusten i Habo Ljung ett hinder för fortsatt vandring. Mot profilskapande för Lomma. Danmark. söder finns det möjlighet att skapa en förbindelse På Alnarp, söder om Lomma, finns en sam- via betesmarken till grönområdet vid Spillepeng. manhängande gammal ädellövskog som har en Grönområdena inom tätorten kan översikt- kontinuitet på många hundra år. Därutöver finns, ligt delas in i fem kategorier, stränder, furen, dam- förutom vid Alnarps gamla skola, ingen äldre mar och Höje å, naturlika planteringar i ytter- större sammanhängande lövskog. Norr om Lomma områdena, ”parker” vid Bantorget, Fladängen och finns tallplanteringar i Strandfuret, Kyrkofuret och vid dammarna väster om Havsblick-Strandkykan. Habo Ljung. Längs Höje å finns strandvegetation bestående av buskar och stora träd. Vid flera av de vattenfyllda gamla lertagen finns frodig vege- tation. Marken runt dammarna vid Slättängen sköts av Slättängens intresseförening som röjer, 10 Strand Å och dammvegetation Naturlika planteringar Tallskog Park Vatten Gröna stråk - fortsättning Brott på stråk 11 HUVUDSTRUKTURER
Lomma har uppstått vid Höje ås mynning i bebyggelsegräns och kan passeras på fyra stäl- parallellgatorna. Detta mönster bryts i bostadsom- havet. Den första bebyggelsen började etableras len, via Svanetorpsvägen, vägen till Hjärup, cykel- råden byggda från 60-talet och framåt. vid handelsplatsen vid kyrkan och sedan vid vägen till Lund och vid trafikplats Lomma (en- Knutpunkt idag är torget och Strandvägen landsvägen längs havet. Därefter har bebyggel- dast för bilar). Marken kring motorvägen utgörs mellan Torggatan och Stormgatan sen vuxit österut från landsvägen – numera kal- av jordbruksmark, vilken i sig inte är tillgänglig Bebyggelsen består till stora delar av villabe- lad Strandvägen. Bebyggelsen är tämligen låg, mer än längs vägarna. byggelse. Flerfamiljshus finns längs Alnarpsvägen, förutom höghusen längs havet. Det finns några Gatustrukturen är i de äldre delarna tydligt Slättängsgatan, Vinstorpsvägen, Skolgatan och vid landmärken, men de är ej synliga från hela tätor- präglad av bukten med landsvägen längs den Höjeågatan och området söder därom. ten. Kyrkan och silon vid ICA Mårtensson syns gamla kustlinje och innanför de längsgående Bebyggelsestrukturen följer tydliga årsringar från vissa delar av tätorten, höghusen liksom i Lommas utveckling. Tydligt urskiljer sig den gamla silosbyggnaden i hamnen är väl synliga längs tegelbruksarbetarbebyggelsen vid landsvägen kusten och kraftverkets skorsten syns vida från längs havet och enstaka byggnader som är belägna slätten i öster och längs E6. längs landsvägen som förband Karstorp och I Lomma finns flera tydliga barriärer såsom Vinstorps by med Lomma kyrkby, utbyggnaden från järnvägen, Höje å och motorvägen E6. Järnvä- början av 1900-talet och fram till 40-talet av gen, som går rakt genom tätorten, kan passeras ”byggmästarvillor och funkishus (fram till järnvä- på fem ställen, planskild vid Malmövägen i söder gen och öster om järnvägen med stationens som och vid infarten från Lund, väg 905 i norr (passa- ”huvudaxel”), den första utbygganden av serie- gen gäller dock bara för bilar, ej för gående), samt byggda villor under 60-talet (fågelgatorna – ”Neger- korsas i plan vid Karstorps-, Vinstorps- och byn” och längs Pilgatan) som sedan följdes av vil- Lumabyvägen. Idag sker ingen omfattande tra- labebyggelse, (villamattor) under kommande årti- fik, men järnvägens barriäreffekt kommer att för- onden ( båtgatorna, bärgatorna, del av Lervik-Öster- stärkas när tågrafiken ökar. Höje å går längs den Före 1900 vång). I Lomma planeras en fortsatt utbyggnad i 1900-1940 nordvästra kanten av tätorten. Idag kan ån pas- 1940-1960 Lervik-Östervång, en utbyggnad av hamnen till 1960-1980 seras på tre ställen, vid hamnen, vid Brohusen 1980-2000 bostads- och verksamhetsområde och en förtätning Industrier från olika tidsepoker och vid kyrkan (enbart för gående). Motorvägen Sammanhängande karaktär av centrum. E6 går drygt 200 m öster om tätortens östra 12 Slutsatser Järnvägen är idag en stor fysik barriär som kommer att bli betydlig större med ökad järnvägstrafik. Fullt ut- byggt godstrafik genom Lomma skulle innebära att or- ten delas i två delar. Väster och öster om järn-vägen. Lomma har ingen tydlig knutpunkt utan snarare ett område mellan två parallella gator. Den moderna och de historiska knutpunkterna samanfaller inte. Vägsystemet och huvudstråken, landsvägen genom orten och de långa parallellgatorna med kustvägen, ger Lomma en tydlig struktur. Denna struktur bryts i de bostadsområden som är tillkomna från 60-talet och framåt. Lomma har en tydlig karaktär av äldre hus, dels de gamla gatuhusen – tegelbruksarbetarbostäder och dels bygg- mästervillorna från början av 1900-talet. Lomma är en villastad med stora och gröna trädgårdar. Häckar mot gatan är ett mycket tydlig drag. Värna om Lommas bebyggelsekaraktär, de gamla Barriärer gatuhusen samt villorna från början av 1900-talet. Landmärken Havsutsikt Stråk Centrum
13 FUNKTIONER
Centrum Verksamhetsområden guldsmed, färghandel, damklädesaffärer, barn- Lomma har ett tydligt centrum mellan Verksamhetsområden finns idag vid ham- klädesaffär, djuraffär, mataffärer, hårfrisörer, banker Strandvägen och Centrumgatan, från Torgatan i nen, norr om Vinstorpsvägen och norr om Lervik - och restauranger). Utanför själva centrum finns norr till Stormgatan i söder. Kyrkobyggnaden är Östervång. I hamnen är de flesta gamla tegelbruks- cykelaffär, mataffärer, bagerier, kiosker, snabbmat- en viktig symbolbärande del av ett samhället som byggnaderna och eternitfabriken rivna. Viktiga ställen och hårfrisörer. ofta är belägen i de centrala delarna. I Lomma byggnader som kvarstår från denna tid är Villa ligger kyrkan utanför centrum och utanför själva Solsken och bostadslängor för tegelbruksarbe- Fritid och rekreationsområden samhället. De historiska ”centrumpunkterna” vid tare. Hamnområdet kommer att omvandlas till Lomma har god tillgång på områden för pro- bron och vid kyrkan stämmer inte överens med bostads- och verksamhetsområde. Verksam- menader och strövande - längs stränderna, furena, dagens centrumpunkt. hetsområdet norr om Vintorpsvägen är mer av dammarna, Höje å och grönstråken i ortens ytter- Centrum vänder sig mot Strandvägen och ”industrihotellkaraktär”, d v s många mindre verk- kanter. Under soliga sommardagar är stränderna fulla har dålig koppling med Centrumgatan och Hamn- samheter där byggnaderna inte har ett särskilt med folk. Vid Höje ås mynning finns en småbåts- husen. arkitektoniskt uttryck. hamn och hamn för segelbåtar. För den mer organi- Dagens centrum har en naturlig placering serade friluftslivet finns en 45-håls golfbana, rid- längs landsvägen invid havet men ligger geogra- Offentlig verksamhet hus, scoutgård, tennisbanor, simhall, idrottshall och fiskt sett inte centralt i orten. Tillgängligheten till Lomma är väl tillgodosedd med offentlig ser- IP – idrottsplatsen för fridrott och fotboll. centrum är god och det finns ett stort antal vice. I centrum finns post, bibliotek, vårdcentral, parkeringsplaster som sällan är fullt utnyttjade. folktandvård, äldreboende, försäkringskassa och Kultur och nöjen Centrum ligger inom acceptabelt cykelavstånd, arbetsförmedling. Dagis finns i anslutning till sko- Teaterföreställningar och konserter förekom- kanske med undantag för boende i Lilla Lomma. lorna och ute i bostadsområdena. Pilängsskolan mer i Pilängsskolans aula och på Folkets Hus. Kon- är en mellan- och högstadieskola, Karstorps- och serter ges även i Lomma kyrka och Strandkyrkan. I Bostadsområden Vinstorpsskolan har låg- och mellanstadium. den gamla elverksbyggnaden finns en utställnings- Lomma är en utpräglad villaort med gång Lomma har inget gymnasium utan eleverna får lokal kallad Kraften. För ungdomar finns diskotek i eller cykelavstånd till de centrala delarna. Järn- välja mellan att läsa i Lund eller Malmö. Dansrotundan ca en gång i månaden samt Hamn- vägen är en barriär som inom Lomma bara kan huset, en ungdomsgård i hamnen som är öppen i korsas på tre ställen. Handel och service stort sett varje kväll. I Dansrotundan förekommer De flesta affärer finns koncentrerade i cen- också dans för vuxna. I centrum finns flera restau- trum (systembolag, pappers- och tobakshandel, ranger. 14 Slutsatser Centrum ligger fysiskt sett inte centralt i orten men är lättillgängligt och finns inom accepta- belt cykelavstånd, kanske med undantag för Lilla Lomma. Centrum har en tydlig fram och baksida. Lomma har god tillgång på offentlig och kom- mersiell service. Konkurrensen från Lund och Malmö och stormarknader som Burlövs Center och Center Syd är dock stor. Det finns inget klart samband mellan centrum och stränderna och hamnen. Förstärk sambanden mellan rekreationsom- rådena, möjliggöra att gå runt tätorten och för- bättra tillgängligheten längs Höje å. Återta traditionen från början av förra seklet med Lomma Saltsjöbad, en vacker byggnad för badliv och fest.
Kultur Idrott & fritid Skolor och institutioner Handel
Verksamheter
15 TRAFIKMÖNSTER
Biltrafik och vägnät öst medför anknytning till det snabba vägsystemet. tid. Bussen mot Lund går inte lika ofta. Den är an- Lommas trafikmönster ändrades under Motorvägen innebär ingen egentlig barriär för passad till skol- och arbetstider och går 2 ggr/tim 1970-talet när Malmövägen och infarten från Lomma eftersom den ligger utanför tätorten. mellan kl 7 och 9 samt 16 och 18. Däremellan och Lund, väg 905, runt Lomma byggdes och Strand- kvällstid går bussen 1 ggr/tim. Lördag och söndag vägen stängdes av för genomfartstrafik. Tidigare Gång- och cykeltrafik efter kl 15 går bussen varannan timme. Det påverkar fanns fyra infarter till Lomma, Strandvägen, som Förutsättningarna för gång- och cykeltrafik främst ungdomarna som går i gymnasiet i Lund och också var en genomfartsgata, Karstorpsvägen inom orten är goda. Lomma har inga stora nivå- har kamrater och kvällsaktiviteter där. vilken anknöt till den gamla vägen som förband skillnader och villastadskaraktären ger trevliga Slutsatser Alnarp, Karstorps och Vinstorps by med Lomma gång- och cykelvägar. Det trafikseparerade kyrkby, Vinstorpsvägen som var en infart från cykelvägnätet är inte heltäckande genom orten. Det är god tillgänglighet till det snabba väg- Hjärup och landsbygden i öster samt landvägen Kartopsvägen och Vinstorpsvägen är huvudcykel- nätet. förbi Lomma kyrka mot Lund. stråk från de östra delarna ner mot centrum. Breda infartsgator som inbjuder till hög has- I dag sker infarten till Lomma fortfarande En enkel och klar koppling saknas mellan tighet. Vinstorps- och Karstorpsvägen föl- via Kartorpsvägen, som har fått en ny anslut- cykelstråket från norr till Pilängsskolan och däri- jer de historiska infartsvägarna till Lomma. ning till Malmövägen, via Vinstorpsvägen som från till Karstorpsvägen/Vinstorpsvägen, från IP Centrumgatan, som förbinder Karstorps- tidigare, via väg 905 och via Strandvägen där (idrottsplatsen) och till huvudcykelstråken, samt vägen med Vistorpsvägen och Strandvägen norr om centrum, har genomfartskaraktär. Södra Västkustvägen och väg 905 ansluter. till Lilla Lomma. Omgivande områden vänder ”baksidan” till Till Bjärred, Lund och Alnarp är cykel- Karstorps- och Vinstorpsvägen är raka breda gatan. gator vilka inbjuder till att köra fort. Längs Kars- vägarna separerade från biltrafiken men till Hjärup Vissa länkar i cykelnätet saknas inom tätor- torpsvägen har vägbulor byggts för att sänka och Åkarp är det blandtrafik. ten. Trafikseparerad cykelförbindelse saknas hastigheten. till Hjärup och Åkarp. Utbyggnaden under 60- och 70-talet med- Kollektivtrafik Bussförbindelsen till Lund är dålig under förde en förändring av gatustrukturen. Tidigare Lomma passeras av busslinjer som går till kvällstid och helger vilket främst har bety- var de långa gatorna parallella med Strandvägen Lund, Malmö och Bjärred-Landskrona. Bussen mot delse för ungdomar som i högre grad än och kusten typiska för orten. De nya områdena Lund går dessutom en slinga runt Lomma (Vins- vuxna är beroende av kollektivtrafik. fick en struktur av matning utifrån huvudgator. torpsvägen-Alnarpsstigen-Karstorpsvägen). Gör infarterna välkomnande och skapa ut- Motorvägen E6 byggdes under 60-talet och Bussarna mot Malmö–Bjärred går tämligen ofta, blick över Lomma från Malmövägen i höjd går strax öster om Lomma. Trafikplatsen i nord- 2 ggr/tim under dagtid och 1 ggr/tim under kvälls- med Blå kaféet. 16 ?
?
? ? ? ? ?
?
?
Motorväg In- och genomfartsväg Huvudgata GC-väg ? Brister i GC-nätet
17 FOLKLIV
Användandet av de offentliga rummen, rotundan eller dans för vuxna. Konserter och tea- Årliga evenemang folklivet, är viktigt för en orts karaktär eller ”själ”. terföreställningar förekommer ibland i Pilängs- I Lomma firas varje vår Lommadagen med torg- Lomma har en mycket tydlig säsongsvariation skolans aula. handel och uppträdande samt en julmarknad i ad- med det intensiva bad- och båtlivet under som- Idrottsföreningarnas ungdomsverksamheter vent. Sista april firas på cirkusplatsen vid Folkets maren. bidrar också till kvällspulsen. hus. Lommaborna marscherar med facklor ledda av en musikkår, från Pilängsskolan, via Vinstorpsvägen Dagpuls Rekreation, helger och ner till centrum, stannar till vid torget utanför Havs- Besök till post, bank, bibliotek, folktand- sommarhalvår blick, servicehus för äldre, och spelar några vår- vård affärer m m skapar ett en tydlig dagpuls i Lomma har god tillgång på områden för re- visor och fortsätter sedan vidare till festplasten för centrum. Vid skolorna och i verksamhetsområd- kreation. Vissa aktiviteter är mer säsongsbetonade att tända majbrasan. Sveriges nationaldag brukar ena är det också liv och rörelse under dagen. än andra. firas med musik, tal och flaggutdelning vid Under sommarhalvåret ökar dagpulsen betydligt Stränderna i Lomma är mycket välbesökta amfiteatern i parken vid Hamnhusen. Till grusplanen med alla besök till stränderna och genom och under soliga sommardagar. Folklivet längs vid Folkets hus kommer årligen cirkus. Midsommar fritidsbåtarna i hamnen. stränderna fortsätter under varma dagar långt in firas på Lomma norra camping vid Västra hagen, på kvällarna. Stränderna besöks av Lommabor men söder om Karstorpsvägen. Kvällspuls lockar även mycket folk från omgivande orter. Lomma centrum har också en kvällspuls Stränderna är även flitigt frekventerade under genom kvällsöppna restauranger. Lomma krog har vackra helgdagar året runt. Båtlivet är också främst under sommaren en uteservering vilket bidrar till koncentrerat till sommarhalvåret och bidrar till ett en mer kontinental prägel. Torget är också en intensivt folkliv i hamnen. Vissa år fryser havet samlingsplats för ungdomar där de hårdgjorda och dammarna till is vilket medför ett ytorna inbjuder till skateboardåkande (vilket är skidskoåkande som nästan slår folklivet under en förbjudet). I hamnen finns Surfers bar som har solig sommardag. öppet under sommaren och kvällstid. I hamnen Golf spelas så gott som året runt men med finns också Hamnhuset, ett aktivitetshus för ung- en tydlig ökning under sommarhalvåret. Ridhuset domar med bl a en skateboardbana. Cirka en gång är utnyttjat året runt, förutom under juni-juli då Lomma hamn med fritidsbåtar. i månaden är det disko för skolungdom på Dans- även ridskolehästarna har semester. 18 Slutsatser Lomma har ett tydligt liv dagtid, främst i cen- trum. Lomma har även ett visst kvällsliv genom kvällsöppna restauranger i centrum och ibland diskotek eller danser på Dansrotundan. Tag vara på den besökspotential som Lomma beach och fritidshamnen medför. Knyt dessa områden närmare centrum. Skapa fler mötesplaster för både vuxna och ungdomar.
Samlingsplats/festplats Sista april Dagspuls Kvällspuls
19 STARKA OCH SVAGA SIDOR
Starka sidor Svaga sidor Lomma har ett mycket bra läge nära stora städer men är ändå en fysiskt av- Lomma har en gammal historia som bara delvis är synliggjord i dagens samhälle. gränsad ort. Bra vägförbindelser och Öresundsbron innebär korta restider till De historiska kärnpunkterna sammanfaller inte med dagens kärnpunkt. städerna i Skåne, Köpenhamn och kontinenten. De lertäkter som är fyllda med hushållsavfall är ett miljöproblem. Eternitfabriken Arbetspendlingen från Lomma är större än inpendlingen. Lomma är emellertid ingen utgör ett tungt minne. ”sovstad” utan har ett tydligt eget ”liv”. En stor roll spelar den historiska förank- Blandningen av gammalt och nytt, stort och smått, öppet och slutet, medför ibland ringen och Lommas nuvarande struktur. Affärer och service, som är koncentrerade en rörighet där helheten och omsorgen om detaljer går förlorad och leder till en till centrum i några kvarter längs Strandvägen, ger liv till orten. Under sommarhalv- förfulning av orten. året skapar hamnen med fritidsbåtar och strändernas badgäster ett myllrande liv. Badgäster och båtägare är en stor tillgång för Lomma. Lomma syns inte från Malmövägen, den snarare leder förbi än in i Lomma. Lomma har en gammal historia och det finns viktiga händelser och spår i orten att Järnvägen är en fysik barriär som kommer att bli en betydlig större med ökad knyta an till. järnvägstrafik. Om godstrafiken kommer att gå genom Lomma kommer det att med- föra att orten delas i två delar, väster och öster om järnvägen. Havet, stränderna, ån och systemet av dammar utgör unika tillgångar som rekreation- sområden och bidrar stort till Lommas karaktär. Lommas knutpunkt, nuvarande centrum som består av kvarteren kring Strandvä- gen, sammanfaller inte med den historiska knutpunkten. Centrum har en tydlig Lomma har karaktären av en ”vänlig”, grön och lummig villastad. Den gamla be- framsida mot Strandvägen och en tydlig baksida mot Centrumgatan och Hamn- byggelsen, gatuhusen – tegelbruksarbetarbostäder, byggmästarvillorna från bör- husen. jan av 1900-talet och funkishus från 30-talet skapar en identitet för orten. Lomma saknar trafikseparerad cykelförbindelse med Hjärup och Åkarp. Lomma har en blandning av gammal och ny bebyggelse, från små gatuhus till höghus, har täta kvarter men också stora öppna ytor (obebyggda tomter). Stads- Lomma hat en relativt väl utbyggd kollektivtrafik. Bussförbindelsen till Lund är bilden uppvisar på vissa ställen en helhet men är ibland splittrad. Det medför en dock dålig under kvällstid och helger. Det har framför allt betydelse för ungdomar stor utvecklingspotential. som i högre grad än vuxna är beroende av kollektivtrafik. Lomma har gott rykte vad gäller barnomsorg och skolor och är en attraktiv ort för barnfamiljer. Lomma har ett bra offentligt och kommersiellt utbud. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som är ett stort kunskapscentrum för utbild- ning och forskning, med en botanisk trädgård och park, finns inom gångavstånd från tätorten. Studenterna medför ett positivt tillskott till Lomma. 20 SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER
Lommas identitet Utveckling av Centrum Lomma är en gammal ort med en rik historia Centrum vänder idag ”framsidan” mot Strand- som avspeglar sig i dagens samhälle och bidrar till vägen och ”baksidan” mot Centrumgatan och ortens identitet. Hamnhusen. I centrum finns flera moderna bygg- En del av denna identitet är karaktären av by nader, (från 60-talet) med en volym och fasad som snarare än stad. En villastad med gröna, lummiga inte stämmer med det gamla gatuhusen. De moderna trädgårdar med häckar mot gatan. Den långsträckta byggnaderna bidrar inte heller med ett tillskott i strukturen av parallella gator längs kusten. Bebyg- form av en tilltalande arkitektur. gelsen i de äldre delarna består till stor del av gamla Vid förtätning av centrum bör de gamla gatuhus – tegelbruksarbetarbostäder, byggmästar- strukturerna tillvaratas, de långsträckta parallella villor från början av 1900-talet och funkishus från gatorna, samtidigt som tvärförbindelserna mot ham- 1930-talet. Folkets hus, och Dansrotundan och sta- nen och Hamnhusen betonas i form av ”gatt” eller Villa Solsken. tionshuset är enskilda byggnader av stor betydelse. sammanbindande torg omgiven av ny bebyggelse. Till Lommas identitet hör också arvet från industriepoken. Tegelbruk och eternitfabrik har bi- dragit till ortens utveckling och lämnat positiva spår i samhället men har också bidraget till miljöproblem som finns kvar ännu idag. Denna identitet bör tas tillvara vid förtätningen av centrum och vid omvandlingen av hamnområdet till bostäder och verksamheter. Den omvandlingen bör karaktäriseras av att skapa nytt som knyter an till Lommas karaktär och identitet.
Lomma saltsjöbad, numera rivet. Strandvägen.
21 Utveckla grönstråk Bad- och båtlivet Havet, stränderna, Höje å och systemet av Småbåtshamnen och stränderna, framför allt dammar utgör unika tillgångar som rekreations- norr om Höje å, ”Lomma beach”, är viktiga attrak- områden och bidrar stort till Lommas karaktär. tioner i Lomma som lockar många besökare från Dessa områden bör knytas samman med andra kommuner. Genom att skapa en tydligare kopp- grönstråken i Lommas södra och östra delar, de ling till centrum kan dessa grupper medföra ett till- sk naturlika planteringarna i 60-80-talets skott till ortens liv, affärer och restauranger. Nya utbyggnadsområden, för att få sammanhängande hamnplatser för segelbåtar och stora motorbåtar kan grön- och rekreationsstråk som också är av godo kanske skapas. Strändernas attraktivitet kan ytterli- för den biologiska mångfalden. gare ökas genom en förbättrad vattenkvalitet. Ser- Grönstråken bör förädlas så att olika vice i anknytning till båtar, hamnverksamhet och vegetationskaraktärer skapas och en differentie- Hamnen i Lomma badgästerna kan bli en viktig näring. ring fås från områden av ren parkkaraktär, typ stadspark, till pelarskog, täta bryn, öppna gräs- ytor etc. I den planerade utvecklingen av be- byggelse i Lomma centrum och Lomma hamn bör stränderna, Höje å, och båthamnen knytas tyd- ligt till orten genom ”gatt”, huvudgångstråk, torg- bildningar eller liknande. Återta traditionen från början av förra se- klet med Lomma Saltsjöbad, en vacker byggnad Segelbåtar för badliv och fest. Alnarps slott och park
22 Karaktärsfulla infarter Cykelvägnät Infarterna till Lomma bör visa upp Lommas Lomma är en ort som lämpar sig för cykling. karaktär och upplevas som välkomnande. Malmö- Orten har inga stora nivåskillnader och villakartä- vägen leder snarare förbi, än in i Lomma. Genom att ren erbjuder fina cykelstråk. Inom orten saknas vissa skapa en utsikt över Lommabukten och bebyggel- länkar av det trafikseparerade cykelstråket och sen i Lomma vid färd från söder kan en förståelse trafikseparerade stråk saknas till Hjärup och Åkarp. skapas för den fortsatta färden i ”ringleden” runt Lomma. Idag ser man inget av orten. Karstorpsvägen och Vintorpsvägen följer de historiska infartsvägarna till Lomma och ger en bra upplevelse av orten. Gatorna är dock breda vilket inbjuder till hög hastighet. Karstorpsvägen kanta- des i början av 1900-talet en allé, vilken kanske går att återskapa. Södra Västkustsvägen erbjuder en fin infart, Gamla bron över ån men från korsningen med väg 905, fram till Statoil- macken borde vägen anpassas mer till gatans ut- formning än landsvägen. Väg 905 från Lund är en ren infartsväg och övergår inte till en gata förrän vid korsningen med Industrigatan (Statoil-macken). Verksamhetsom- rådet Nian i början av infarten bör få en avslutning mot infarten, t ex trädrader som skapar en helhet men som samtidigt skapar en genomsikt till verksamhetsområdet.
Mårtenssons ICA Gångstråk vid Alnarps skola. 23 24