Fotboll en utställning på Postmuseum

av Bo Andersson

Inför frimärksäret 1992 beslöt Posten Frimär- BO AN DERSSON, f d d 195 0 i , är ken att delvis inrikta utgivningen mor teman sedan 1984 ansvarigfördokumentation och klas- som kan vara attraktiva för ungdomar. Detta sifikation av Postmuseums föremälssamlingar. Det storafritidsintresset ärfotboll, först som spelare innebar bland annat utgivandet av fotbollsfri- därefter som tränare och slutligen som ledare och märken med anledning av EM i fotboll. åskådare. N är Postmuseum beslöt göra en utställ- På de tvämotivs rullfrimärkena som gavs ut ning pa temat fotboll inför EM 92 f ckhan därfor med anledning av Europamästerskapet i fot- uppdraget att vara med och utforma denna. boll i Sverige porträtteras Gunnar N ordahl och vid sidan om tysken Lothar under 1700-talets lopp fick spelet en viss Matthäus, Europas bäste spelare 1990. tillbakagång. Postmuseums bidrag till ungdomssats- I början av 1800-al et fick fotbollen ett ningen var art producera en tillfällig utställ- nyrt uppsving, när en rad public schools orga- ning pä temat "Fob oll". niserade spelet, däribland de mest namnkun- Utställningens ambition var att berätta niga, såsom Eron, Harrow, Rugby, Winches- fotbollens historia, i huvudsak den svenska, ter. med frimärken, samlarbilder och vykort Varje skola spelade rill en början efter sina kompletterat med föremål som fotbollsskor, egna regler och det blev svårt att ordna mar- benskydd, tröjor och bollar. Nedan följer en cher skolorna emellan eller mellan lag av redogörelse för utställningens innehäll kom- spelare som gått i dem. Men efter initiativ vid pletterad med frimärksillustrationer. universitetet i Cambridge fick man 1848 till stånd gemensamma regler. Intresset väcktes snart även hos arbetarna, rill en början ätmins - tone som åskådare på sin lediga lördagstid. Efter seklers mitt bildades inom kort en rad klubbar, den första troligen i Sheffield 1855 men annars de flesta i med omnejd, av forna elever vid public schools. T he Foot- , den främste målgöraren i ball Association bildades 1863 och då fick svensk fotboll alla kategorier. Tomas Brolin spelet regler som ungefär liknar de nuvarande. och Lothar Matthäus. Associationsfotbollen ("soccer") blev emellertid snart dominerande och spred sig Den moderna fotbollens uppkomst frän1870-talet till der britti ska imperiets öv- I Storbritannien utv ecklades under 1800-ta- riga länder och rill kont inenten och Norden. lets början fotbollen rill en fullt etablerad När det engelska fotbollförb undet bildats var rävlingsidrorr. Der oorganiserade ofta mycket det ocksä uppenbart att intresset skulle växa väldsamma fotbollsspel, som tidvis medförde om något tävlingsmoment kunde införas. kungliga förbud, hade varit en populär folklig Därför ordnades 1872 den första cup tur- sysselsättning ända sedan medeltiden men neringen, FA-cupen. Den blev genast en

4 1 - - -- · ·---

. , ,._ r ' 1 I i \t ,e' . I k ii

l -e rlli ' ae _ o- .- ... « so-' - :.:=._l_. j· .Aw a ..... _ ' ' y -

"Gentlemen footballer's warming upp ".

mycket större succe än någon hade kunnat industriarbetarna fick fria lörd agseftermid da- ana. På tio år steg ant alet anmälda lag från 15 gar. (av vilka i verkligheten endast 11 ställde upp) Fotbollen kom arr dom inera arbetarnas rill 73. fria lördagsefterm iddagar. D e startade egna An ledningen rill den kraftiga ökn ingen av föreningar, de bästa anmälde sig snart rill FA- lag var främ st att spel er spridi rs till arbetarkl as- cupen. M ellan arbetarfören ingarna i meller- sen . Arr det före 1860 inte spelades fotboll sta och norra England blev rivaliteten genast bland arbetare berodde heir enkelt på att man mycket hetare än mellan de första gentl e- under industrialism ens första decennier inre man naklubbarna. Fotboll blev snart en hjär- hade någon fritid från arbetet. M ellan åren tesak för människorna i fabriksstäderna, 1830- 1870 var de enda gara ntera de helgda- mycket an nat hade arbetarna inre som kunde garna vid jul och påsk. Kampanjer för att lätta upp tristessen , där h imlen lyste svavelgul m inska arbetstiden pågick under hela indu- av kolrök och utsläpp från masugnarna. stri alismen och successivt resulterade de i att Rivaliteten m ellan klubbarna frän indu- 42 srriområdena medförde arr man aktivt letade var ju utslagna redan efter första omgången. efter bättre spelare - det hände ofta att man Lösningen blev att bilda en liga med ett fast sökte dem längt norr om gränsen till Skott- spelprogram och med seriematcher varje land. Men en bra spelare behövde skäl för arr vecka. Ligan bildades av de professionella flyt a till nya trakter för att spela fotb oll, och klubbarna 1888 och blev en angelägenhet för det dröjde inre länge förrän man kunde ord- serieföreningen, Football League. Än idag na anställning i fabriken pä platsen - utan att administreras FA-cupen av förbundet, Foot- någon krävde arr den nya spelaren skulle ball Association, och ligan av serieföreningen, behöva arbeta särskilc hårt. M an värvade ho- Football League. nom heir enkelt för att spela fotboll. Der var Kyrkan den blygsamma början rill professionalismen som länge förekom förtäckt, innan den 1885 Kyrkan tillhandahöll den viktigaste ingången slutligen legaliserades. Den första riden före- till arbetarklassamhället. Prästerna betraktade kom pro fessionell fotboll bara i ind ustri omrä- fotboll som ett idealiskt sätt att hälla arbetarna dena, vilket är förklaringen rill att det från från pubarna och sedeslöst leverne och som ett 1883 ill 190 1, dä T ottenham H otspur, en resultat av detta började så kallade arbetar- Londonklubb, besegrade Sheffield United, klassky rkor art bild a forbollslag. M änga av endast var föreningar från mellersta och norra dagens professionella fotbollskl ubb ar har sitt England som vann FA-cupen. ursprung i kyrkolag. Aston Villa kom ill 1874 För att bibehålla åskådarinrresset för fot- av medlemmar i the Villa C ross W esleyan bollen behövdes fler tävlingsmatcher än vad C hapel, vilka redan spelade cricket men ville FA-cupen kunde erbjuda. H älften av lagen ha en vinrersporc. Everton FC föddes 1878 som Sr D omingo's C hurch Sunday School. Dessa överlevande professionella lag är några exempel på de rusen tals lag som grundades på 1870- 1880-al en av kyrkliga organisationer (ofta med den lokala kyrkoherden som spelare).

Skolorna Samtidigt med kyrkorna kom skolorna, sär- skilt efe r 1870-ärs utbild ning sakt, att ge arbe- Wembley tarklassamhäller en ny möjlighet i ll utbi ld- Stadium, "Football ning och sociala aktivite ter. De äldre lärover- Association ken tog efter vad public school eleverna tidi- 100 ar", gare gjort och bildade skollag. Ar1874 grun- Monaco 1963. dade till exempel äldre pojkar från Blackburn Gram mar School en lokal klubb vilken senare blev Blackburn Rovers. De stadiga skolor- na tog snart efter och 1887 uppstod Q ueens Park Rangers ur ett lag grund at 1855 bestäen- de av pojkar från D roop Sc School i London. "Football League Fackföreningarna 100 ar", England Även fackföreningar och fabriksgrupperorga- 1988. niserade arbetarnas fritid. Fabriksforbollen

43 kom att pri gla arbetarnas aktiviteter under dinfabrik som lockade över skotska arbetare. vintermånaderna och liksom skolfotbollen Dessa hade ofamed sig en fotbolli bagaget. har den förblivit ett kännete cken för arbetar- Man spelade på sin lediga tid och snart hade klassliv intill våra dagar. Många av dagens spelets ide uppsnappats av de unga götebor- professionella lag härstammar från dem. Ett garna. Ö rgryte IS som grundades 1887 fick av de tidigaste grund ades 1863 av arbetare med hjälp av skotska arbetare i laget ett or- vid North Staffordshire Railway. Detta lag dentligt försprång framför andra klubbar. blev senare Stoke City. I Manchesters norra Man var i det närmaste oslagbara de första förorter grundade arbetare vid Lancashire och ären. Den första SM tävlingen i fotboll ar- Railway Company år 1880 laget rangerades redan 1896, men inte i Göteborg N ewton H eath;är 1902 tog de namnet Man- utan i H elsingborg i samband med SM i fri chester United. En av de mer berömda Lon- idrott. Först i SM år 1900 bröts Ö IS segerrad donkl ubbarna grundades på samma sätt. Ar- genom att AIK i final lyckades besegra Ö IS betare på ammunitionsfabriken vid W ool- med 1- 0 pä Lindarängen i Stockholm. SM wich började 1886 spela fotboll. De blev dominerades helt av Göteborg och Stock- successivt kända som Royal Arsenal FC, då holm, men man kunde spela fotboll på andra W oolwich Arsenal, det nuvarande namnet platser i lander. Ryttargreven Clarence von Arsenal tog man 1914. Rosen satte 1899 upp sin första pokal att tävla om pä Ladugärdsgärde i Stockholm . I tävling- Fotbollen kommer till Sverige en anm älde sig Gelle IF och ett antal stock- Fotbollen kom till Sverige med brittiska gäst- holms-lag. Gefle hade ett starkt lag som vann arbetare. Det var framförallt Göteborgs gar- turneringen 1899, och 1900. T urneringen

The Royal Arsenal Football Club, 1890-talet.

44 1901 f ck ingen slutsegrare eftersom AIK och utövade den. Att inte arbetarna rill en början Gefle spelade oavgjort 1- 1. Förlängning och utövade sporten berodde mest pä bristande omspel var det inte tal om. T ill 1902 års tid. N är riden fanns, egentligen vid storstrej- tävling anmälde sig fler landsortslag. Gefle ken 1909, kom snart även int resset. vann även denna tävling efter att ha besegrat Fotbollen visade sig mycket lämplig som Djurgården med 1- 0. H ärmed var pokalen arbetarsport eftersom de var vana att lösa sina erövrad för alltid. Det segrande Geflelagers uppgifter i lag och eftersom sporten var billig spelare använde sedan pokalen som dopfunt . att utöva. En av fördelarna med fotbollen ur Pokalen finns numera på Gävle länsm useum arbetarp erspektiv är också att ett lag med och används som dopfunt än i dag av spelarnas sämre förutsättningar kan besegra ett indivi- ättlingar. Den nya pokal som sattes upp av duellt skickligare med disciplinerar lagspel greve von Rosen är ständigt vandrande och är och rätt taktik. Ett vanligt uttryck för att den som fortfarande används i . beskriva det oförutsägbara i forbollen är "bol- Landskampsdebuten ägde rum den 12juli len är rund". 1908 mot N orge pä idrotts platsen i Göte- Andra fördelar var säkert det faktum att borg, en sand plan omgärdad av cementbanor fotb ollsspelaren kan se ut hur som helst, han för cykeltävlingar. Storseger med 11- 3. kan vara lång och gänglig med bra spänst och Und er dessa första är var fotb ollsspelet i nickförmäga, han kan vara liten men kvick Sverige inte som i England i huvudsak en och tekn isk, han kan vara stor och rung men arbetarnas angelägenhet. T värtom var det i stark i närkamperna och så vidare i nästan all Sverige militäreroch överklass som var de som oändlighet. organ iserade sporten och även de som oftast Alla behövs och tillsammans utgör de ett slagkraftigt lag. Eller som den gamle stjärnspe- laren och tränaren för Spaniens VM-lag 1990 uttry ckte det:

"Ert fotbollslag är som en orkester. Di r mäste finnas fiol, klarinett, trumpet, slagverk etcetera. I fotbollen behövs det tekn iska spelare och sådana som inte kan så mycket om tekn ik. Der behövs långa och korta, allvarliga och sådana som vågar ta risker. Det skulle gå mycket illa om det bara fanns fioler".

Sverige i OS Första gången fotboll fanns med som O S- gren var 1908 i London. Fotboll var då en vintersport och man spelade i oktober. Sverige hade 1908 spelat sin första lands- kamp, seger med 11- 3 mot N orge. Upp- m untrade av detta beslöt man anmäla sig rill O S-tu rneringen. Framgängarna uteb lev dock, det blev förlust mor England 1- 12 och H olland 0- 2. N ästa O S gick pä hemmaplan i Stockholm Greve Clarence von Rosens pokal. 1912 och Sverige ställde upp med större 45 förhoppningar än 1908. M an hade err skick- I lager spelade "Purte" Kock som med sina ligla g med spelare som Erik Börjesson, Kalle 22 är var äldst i kedjan, innrarna "K6pi ng" Gustafsson, "Ekis" Ekroth och och T ore Keller var bara 19. Sverige spelade Ragge W icksell. D en här gången blev miss- rill sig bronsmedaljerna efi:eratt äntligen lyck- räkningen ännu större; förlust i två marcher, ats besegra H olland med 3- 1. mor H olland igen och Italien. Uruguay blev olympiska guldmedaljörer Der hjälpte foga att publiken hejade på de och man firade segern med en vacker fri- blågula med den for O S nykomponerade märksserie i tre valörer med bilden av segergu- ramsan, "H ej a Sverige friskt humör, det är det dinnan N ike frän Samotra ce. Dett a var värl- som susen gör". dens första forbollsfrimärke. Vid O S i An w erpen 1920 gick första matchen mot Grekland bra, seger med 9- 0. S eger- M en sedan väntade åter H olland och en ny gudinnan förlust med 54 efter förlängning sedan Nike från Samo- Sverige haft ledning med 3- 1och 4- 3. trace", M ed O S i 1924 kom den första Uruguay svenska olympiska fotb ollsframgängen. D et- 1924. • ta trots art lager saknade all ruti n och bestod av ett nykomponerat lag med idel 20-äring ar. O S-turneringen 1936 i Berlin blev ett Anledningen var att O S-lager inre fick ett präktigt svenskt fiasko, Sverige förlorade i öre i ersättning förutom resa och uppehälle för första matchen mot Japans nybörjarlag med det månadslånga O S-äventyret. Gam la lands- 3- 2. Sven Jerri ngs radioreferat av katastrofen lagslirare med familj och barn var tvungna att har gått rill historien. avsta. Lika stort som fiaskot var i Berlin var succen

Sveriges lag i OS 1912.

46 Till den första VM-turneringen> i Uru guay iJcutfct,1(5 - --...... 1930 uteblev Sverige liksom många av de s 8 övriga europeiska lagen främst beroende på de stora kostnaderna. o "«

OD'Mf:!ISCH[_SPJ[L£1936_ ,it OS i Berlin 1936. i nästa O S, 1948 i London. Sverige blev guldmedaljörer efter bragdinsatser av deescar- ka svenska lager under ledning av "Pune" Kock och den engelske tränaren George Ray- nor. Lager innehöll flera spelare som räknas rill svensk fotbolls största säsom Gunnar N or- dahl, , N isse Liedholm och "Den officiella "Garvis" Carlsson. affischen till Lager som representerade Sverige vid O S VM 1930", Paraguay 1952 i Helsingfors var på förhand utdömt. 1977.

Efter spelarförl uscerna rill I cal ien var det ingent:> som förväntade sig en svensk framgång. Men T ill VM 1934 i Italien skickade Sverige ett framgång blev dee, Sverige blev bronsmedal- lag som scad för en sensation genom an jörer genom an besegra Tyskland med 2- 0. besegra VM-finalisterna frän 1930 Argentina med 3- 2. I andra matchen blev det dock förlust mot T yskland 1- 2. VM-laget och ledningen väckte upprörda känslor i svensk press för en aktion utanför fotbollsplanen. Vid öppningsceremonin gjorde svenska fot- os bollslaget fascisthälsning inför Mussolini. I i Helsingfors 1952. intervjuer med spelare efter hemkomsten framkom att spelarna varit omedvetna om att de begått en politisk handling och an fascist- N äsca gång Sverige del cog i fotbollsturne - hälsningen varit ledarnas påhitt. VM-lagets ringen i OS var 1988 i Söul. Sverige gjorde en ledare med "fo tbollsgeneralen" Anton Jo- mycket bra insats, vann sin grupp, men förlo- hansson i spetsen gav prov på ännu större rade i slutspe let efter förlängning mot Italien. aningslöshet. De var irriterade över an man i T ill OS-mrneringen 1992 i h a- svenska tidningar hade blandat ihop idrott lificerade sig Sverige för andra gången i rad och politik och förklarade an "man måste ta genom an spela I- 2 borta och 1- 0 hemma seden dit man komm er , och att hälsningen mor dee gamla O S spöket Holland. bara var ett sätt att visa "vanlig internationell hövlighe ". Detta föranledde Ny T id att be- Sverige i VM Det första Världsmästerskapet i fotboll till- A HPIONATI kom för att skapa en tävling där de allra bästa HONDIALI DI A L IO spelarna kunde vara med, oavsett om de var proffs eller ej. Succen med de olympiska VM i II fotbollstävlingarna visade på behovet av en Italien el6 sädan turnering. 1934. ft ft t t ft I & t

47 klaga "detta fascistfjäsk" och påpekade vidare till utlandet och Svenska Fotbollförbundets att varken fascist- eller nazisthälsning var na- vägran att kalla hem dem till landskamper tionella symbolhandlingar utan påtvingade gjorde att Sverige inte lyckades kvalificera sig av en minoritet av befolkningen i dessa länder. till VM-slutspelet 1954 i Schweiz. 1938 gickVM i Frankrike. Det svenska laget gjorde där en mycket stark insats och r 1 n F1ff ee -- gick till semifinal där man foll mot Ungern. F}f a + I matchen om bronsmedaljerna förlorade i .gi i f ) ] man mot Brasilien. Debutant i turneringen !11411111g 4e -,fo var Malmö FF:s Erik N ilsson - han skulle tolv · 'HAMPIOKNATAA DU LEIO I DUEDE FOOTBALL " år senare vara med och vinna VM-brons i 1 Brasilien. "Internationella Fotbollförbundet FIFA 50 år och VM i Schweiz 1954". Sch weiz 1954. VM 1958 avgjordes på hemmaplan. N u hade Svenska Fotbollförbundet ändrat in- ställning till de svenska utlandsproffsen. De VM i Frankrike kallades hem och bidrog starkt tillsammans 1938. med duktiga hemmaspelare till svensk fot- bolls största framgång, VM-silver. VM-lager 1950 i Brasilien var starkt, men Finalen på Råsunda inför 50 000 åskådare skulle kunnat bli mycket starkare om spelarna blev en makalös forbollsfest där Brasilien som blivit proffs efter O S-guldet 1948, fätt spelade fotboll så bra den nånsin kan spelas. delta. Men Svenska Fotbollförbundet vägra- Brasilien blev världsmästare för första gången de att ta med några proffs. Endast tre spelare och fotbollsvärldens genom tiderna bäste fot- återstod: Erik N ilsson, Knut N ordahl och bollsspelare den då blot 17 ärige Pele, tog sin Sune Andersson. Spelare som Gunnar N ord- första av tre VM-titlar. ahl, Gunnar Gren, "Garvis" Carlsson och N isse Liedholm skulle ersättas med andra. De unga ersättarna gjorde succe! Calle Palmer, H asse Jepps on och "N acka" Skog- lund bildade innertrio. De gjorde, speciellt i VM i matchen mot världsmästarna från 1938 Ita- Sverige lien, sensation genom att vinna med 3- 2. Av 1958. italienska journalister döptes de ill Pal-Jep- Semifinalen i VM 1958 mot Västtyskland Sko och efter VM blev de proffs i Italien. blev dramatisk och väckte starka känslor både Massexporten av svenska fotbollsspelare på och utanför planen. Vara handelsförbin- delser med Västtyskland höll på att drabbas på grund av matchen. Det var framförallt utvisningen av den "Maracana Stadion i ryske backen J uskowiak som väckte upprörda Rio de känslor. De tusentals ryska supportrarna kun- Janeiro", de inte acceptera domslutet. Utvisningen VM i Brasilien kom en bit in i andra halvlek vid ställningen 1950. 1- 1 och Sverige lyckades vinna med 3- 1 efter

48 m ål av G u n nar G ren och K urr e H amrin. skulle skratta eller gråta. Där förbereddes rill synes T yskar na rasade och så här beskr ivs händelsen inre en fotbollsmatch uran en häxkittel. Ingen tysk fotbollssupport er kan glömma den i en rysk tidskr ift så sent som 1990 : 55:e match minuten, när Juskowiak retad rill gallfeber av Italien proffset Kurr H amri n - fällde "Den svenska pressen vände opinionen mot tys- denne och blev utvisad. Man såg hur karna, man framställde Tysklands seger i VM gjorde Fritz Walter mogen för sjukhus, hur Berg- 1954 som slumpmässig, lagers spelsril beskrevs mark utan ätgärd sablade ner H elmut Rahn i som hård i överkant och som "krigsforboll". straffområdet. Fördelningen av biljetter rill tyskar skulle vara I korthet: Sverige vann den här uppgörelsen. restriktiv efter order "uppifr än". T yska restauranger strök därefter "Schwedenp lat- Före matchen övade betalda uppeldare med elek- re" från menyn. Pä Reeperbahn blev den svenska triska megafoner upp publiken sektion försekti on flaggan nedriven från flaggstången. Detta kan med krigsropen "H eja-H eja Sverige". Den som man kalla err "kallf o b ollskrig"s om varade i fem sag dessa vitklädda typer hoppa omkring i stadion år. Först 1963 spelades åter en landskam p mellan likt hoppetossor och vråla, visste inre om han T yskland och Sverige i Stockholm ." FLY I ·1· E ERi ii Sportbilaga-bildsidor I I I I I I I I I I I I Dagens Nyheters I I .Il 01goro1u1,. '"°'"' "' i l ltrr Uflatrhl'11.nu, 1, , 1.,. kr11 /W otriaJ. her brul1tl-:-:nor;/Ht w h MGdot Kurre u.,,.,m. löpsedel dagen 'Tu• t11il uppc l -" ,n. pl onl',t tKlt t 11,kr11 ufrUlaflu. HS1J1r-in«• ti ll 111,utrr fmft11rf'n ar ln.,:.n,nratn rro Grrtft Jr Uerl• efter semifinalen I hohm. "Nae! a air i r ul f med en mot»tend are o h «entak gar till angrepp mot omar en. mot Tyskland 1958.

4 9 Efter två misslyckade VM-kval lyckades M ot H olland, finalmotståndare till Väst- Sverige kvalificera sig till slutspelet 1970 i tyskland, spelade Sverige oavgjort. Sverige M exico. Ingen i det starka svenska VM-laget slutade på femte plats, ett mycket starkt resul- lyckades pricka in formen rill detta VM. tat av ett harmoniskt och skickligt spelande Sverige förlorade med 1- 0 mot Italien och svenskt landslag. spelade oavgjort 1- 1 mot Israel. I den av- Sverige hade en blygsam roll i VM iArgen- slutande matchen mot U ruguay där Sverige tina 1978, trot s en start som fick alla att jubla. vann med 1- 0 var svenskarna överlägsna, 1- 1mot Brasilien i prem iären slog ner som en men blev ändå utslagna. Utgången av turne- bomb i fotb ollsvärlden. T homas Sjöberg hade ringen blev en liren upprättelse för det svenska rent av skjutit 1- 0 på passning från Bosse laget. Italien blev silvermedaljörer efter final- Larsson som övertalats att göra comeback. förlust mot Brasilien och Uruguay gick till M en därefter var festen slut.T vå 1- 0 nederlag semifinal och blev fyra. följde mot Ö sterrike och Spanien och det var mälvakten Ronnie H ellströms förtjinst att Sverige inte förlorade med mer. Ronnie H ell- C O R R E O S D E E L S A L V A D O R C ENT RO A M ERl C A ström var vår bäste spelare och rankades for € 1 I . • « andra gången i VM som en av världens bästa c s £ P målvakter. D et senaste VM 1990 i Italien blev för svenskt vidkommande ingent ing annat än ett fiasko, enligt vissa i klass med Japan i Berlin

SUECIA 1936. Sverige förlorade rill Brasilien, Skott- land och Costa Rica med 1- 2. "Sveriges VM-lag i Mexico 1970". Salvador 1970. , n • m • -. .. • n • • • n n • •

VM i Västy skland 1974 blev lyckosam t "Svenska för Sverige. Det svenska laget spelade bra, fotbollförbun- dets logotype" 6 främst var det Bosse Larsson, Ronnie H ell- VM i Italien ström , Ralf Edsrröm och 1990. 0 0 9 som höll världsklass. M atchen mot de blivande världsmästarna Det positiva för svenskt vidkommande i Västtyskland, var trots förlusten (24 ) en av VM var T omas Brolin. H an spelade trots sin de bästa ett svenskt landslag presterat. Ralf brist på internationell rutin helt respektlöst Edströms kanonskott på volley som gav och målet mot Brasilien var en prestation i Sverige 1- 0 stod sig halvleken ut och chock- världsklass. ade hela Västtyska nationen. Svenska fotbollsprofiler på frimärken e Det första svenska fotbollsfrimärket gavs ut [ w M 74 rill VM 1958 och visar en stiliserad fotbolls- VM i spelare i en skottsituation. Den allmänna re- Väst- 40 tysk/and geln var vid denna tid att inte porträttlikt 1974. avbilda levande personer föruto m kung afa-

50 miljen. Dec har ändå ofta påståtts att N acka LA COPA mun DIAl-1978 Skoglund är den som stått modell för frimär- ket. M öjlige är att tecknaren T om H ultgren haft N acka i tankarna när förlagan kom till. D et är dock m indre trolige att han arbetat efter ett fotografi eftersom det är ett praktfullt högerskott som spelaren far till. N acka var ju en extrem vänsterspelare.

"Ralf Edström . i VM 1978". 252lko Nicaragua nICRRRAGU 1978.

Den dubble guldbollvinnaren Ralf Ed- 3-SVERIGE 20 · En stiliserad Nacka Skoglund? ström förekommer också på ett frimärke från N icaragua utgivet till VM 1978. Frimärket är T rettio år senare gav Svenska Postverket tecknar och återger inte Ralf Edström särskilt återigen ut fotbollsfrimärken . D ecvar till Fri- porträttlikt men istället är hans nan, n u tsatt på märkets Dag 1988. Då hade man börjat ge ut frimärket. frimärken med levande personer porträttlikt Gunnar N ordahls son T homas som spela- avbildade. de allsvensk fotboll för Ö rebro SK blev till De tre fotbollsfrimärkena återger tydlige höstsäsongen 1968 proffs, då de italienska nickspecialisten Ralf Edström i en luftduell, proffsuppköparna fick korn på honom. Ju- T orbjörn N ilsson i IFK Göteborgs randiga vemus i T urin köpte T homas men eftersom tröja och i Jitex lila tröja. Fri- det var importförbud på forbollsspelare i lta- märket med Pia Sundhage är ett av de fa lien blev han uthyrd till belgiska Anderlecht. damfotbollsfrimärken som överhuvudtaget I Anderlechr lyckades T homas bra, han var getts ut. liksom Gunnar forward men utvecklade sitt

/ -, .. E , JOE .,.- £ .' - - ± r - - ;z -& \, \ -<: _,_;:;-,' > ,:: 5 -7 .. / ; / ti, , 5 '- :f":· - t ' .,. z ' < /. .,.. · a ? :i"° "- 2 0 ;:: 2 20 \7 z r13· 2 20 LL svERfG@ f On : LL

PRIS: 8 KR.5OORE

Från vänster: Torbjörn Nilsson, Ralf Edström, Pia Sundhage. Sverige 1988.

51 spel i Anderlecht till mer speluppli ggare än som Columbus upptäckte 1498, ut frimär - avslutare. T homas blev uppmärksammad på ken. Sverige är representerat på ett märke, ett frimärke från Yemen, 1970. det är den dubbl e guldbo llvinnaren Glenn Staden Ras al Khaima i Förenade Arab- Hysen som uppmärksammas. emiraten gav 1972 ur ett frimärke med Leif Förutom dessa frimärken med svenska Eriksson. Leif Eriksson köptes från Ö rebro forbollsspelare, äterfin ns även O ve Kindvall SK av franska N ice rill säsongen 197 1. Leffe på ett H olländskt stadspostmärke från 1970. var en spelare med utpräglad blick för spelet Det var den lilla holländska orten Apeldoorn och typiskt var att han lyckades i N ice först som firade det holländska laget Feyenoords efter det att han flyttats frän en position på topp rill mittfältet. Efter fotbolls-VM 1978 i Argent ina gav S T A D S P O S T Paraguay ur en serie frimärken där ett av 0 » 2 ·« motiven visar en situation från VM-matchen m ..J r T [ " i a , a 's färger". Stads- , e postmärke från FEYEN O O RD C ELTIC Ape/doom i O V E K N D V A L L 2 1 Holland.

Europacu pseger 1970 med att ge ur tvä stads- postmärken. Feyenoord vann finalen med 2- Från vänster: Ingemar Erlandsson, Hans 1 mot skotska Celtic och det är målgörarna Krank/, Björn Nordqvist. Paraguay 1978. som avbildas. Ove Kindvall avgjorde matchen 1978 mellan Sverige och Ö sterrike. På det med sit 2- 1 mäl i förlängning. offsettryckta fotografiska frimärket försöker Att samla fotb ollsfrim ärken med svensk Sveriges försvarsspelare Björn N ordqvist och anknytning är ett idag inte alltför magert Ingemar Erlandsson stoppa O sterrrikes for- om råde. Förutom alla dessa svenska spelar- ward H ans Krankl. profiler återfinns även det svenska landslaget T ill det senaste VM -slutspelet i Italien i lagbilder och i olika matchsituatione r. I och 1990 gav den lilla Västindiska ön G renada, med att Sverige också varit VM-arrangör så avbildas den officiella VM-affischen från VM 1958, den svenska flaggan och stadsvy.

Europacupen för landslag - Coupe Henri Delaunay Iden till ett europamästerskap för landslag väcktes redan 1927 av det franska fotbollför-

t::::-•:JWtOLN• bundets generalsekreterare Henri Delaunay, W ORLD CUP 1990 "Glenn Hysen VM 1990" men istället blev det ett VM i U ruguay 1930 GrenadaBrenadines Grenada 1990. och hans projekt lades på is.

52 Inte f6rrän 1958 blev hans ide verklighet, rive grupp och en avgörande final. Den här då beslutades om en första europacup. Frank- gången var det arrangörslandet Italien som rike skänkte en stätlig pokal till tävlingen, gav ut ett frimärke. Finalen spelades i Roms Coupe H enri Delaunay. olympiastadion mellan Västtyskland och Bel- Det var tänkt att tävlingen skulle påbörjas gien, resultat 2- 1. med kvalspel 1958 och avslutas med final- Frankrike stod som arrangör f r 1984 ärs spel1960 i Spanien. N u blev det istället slutspel. Man hade i Spanien i VM två år Frankrike som åtog sig arrangemanget efter- tidigare spelat en oerhört dramatisk semifinal- som Spanien backade ur av politiska skäl. match mot Västtyskland och förlorar efter Man ville inte möra Sovjet. forlängning och straffar. Infor EM pä hem- maplan var man mycket revanschsugna och revansch fick man. Frankrike vann turnering- en och segern var samtidigt en stor seger for fotbollen eftersom man spelade en tekn isk, finessrik och attraktiv anfallsfotboll helt i publikens smak. Frimärken gavs ur av Rumä- nien och Kamerun. EM 1988 spelades i Västtyskland och såg Holland som välförtjänta segrare. Der var framförallt de fyravärldsstjärnorna Koeman (Barcelona), Rijkard (Milan), van Basten (Milan) och Gullit (Milan ) som visade vägen.

#g Det första frimärket utgivet till 5¥607° EM för landslag. Ungern 1972. ±% ±; T ävlingen blev för övrigt ihågkommen på ew» } frimärken första gängen 1972. Det är Ungern Väst- tysk/and som ger ut en serie märken till det slutspel som 1988. avgjordes i Belgien 1972. V'ästtyskl and vann finalen i Bryssel mot Sovjet med 3- 0. Holländarna vann med 2- 0 i final mot Nästa gång det gavs ut frimärken rill Euro- Sovjet vars tappra supportrar stöttade de sina pacupen för landslag var till tävlingens med stridsropen: p eres-troj-ka, peres-tro j- genombrott som kom i och med slutspelet ka". 1980 i Italien. Då fick tävlingen sin nuvaran- De Västtyska arrangörerna gav ut frimär- de form med tvä slutspelsgrupper om fyra lag, ken och så gjorde även Rumänien, Bulgarien en semifinal mellan ettan och tvåan i respek- och N icarauga.

Damfotboll Sveriges damfotbollslag är ett av de allra främ- sta i världen. En anledning är att när damfot- bollen i Sverige på allvar bredde ut sig blev den EM i Italien snabbt organiserad. 1980. I det allra första europamästerskapet som

53 arrangerades 1984 blev Sverige euro pamästa- fotbollsfrimärke med motiv från damfotboll. re. Från och med 199 1 arrangeras även VM i D et är Pia Sundhage i Jitex lila tröja som i damfotboll och Sverige blev bronsmedaljörer. en matchsicuation mot H ammarby IF skjuter Värdnation i den första VM-turneringen var ett perfekt vristskott. Det frimärket är ett av de Kina och vann gjorde USA efter att i finalen tre hittills som utkomm it. Det första gavs ut av ha besegrat N orge. T aiwan 198 1 och 1985 gav Ungern ut en serie Även när det gäller att ge ut frimärken med frimärken för ett ungdomsår där ett av märke- motiv från damfotboll är Sverige ett före- na visar en damfotbollssituation. gångsland. T ill Frimärkets D ag 1988 gav Sverige som tredje nation i ordningen ut ett

[? mm Fe awn i ] ge e r a » { . .: .• :• • Världens första i i damfotbollsfrimärke, Damfotboll. ·a : Taiwan 1981. Ungern 1985.

54