Register 2001– 2010
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Ale Historisk tidskrift REGISTER 200– 200 Utarbetat av MARIANNE JEPPSSON LUND 2011 2 Förord De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening har tidigare utgivit tre register- nummer över innehållet i Ale Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge. Dessa återfinnes i Ale: 982:4, 994:4 och 2002:4. Innevarande år, då tidskriften fyller 50 år, har styrelsen beslutat att följa upp denna utgivning genom att låta Ale 20: bli ett register över produktionen under 2000-talets första decennium, alltså 200–200. I föreliggande register ingår inte något appendix innehållande förteckning över föreningens äldre tryck från tiden 868-92. Hänvisning sker till registernummerna 994 och 2002 för detta material. Nytt är att redaktionen för Ale har för avsikt att lägga ut registret 20 på nätet. Liksom fallet var med föregående register 2002 har det nu aktuella utarbetats av f. intenden- ten vid universitetsbiblioteket i Lund, Marianne Jeppsson. Styrelsen vill till henne framföra ett varmt tack för ett synnerligen förtjänstfullt arbete. En ideell förening som De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening arbetar under knappa ekonomiska villkor. Det känns därför glädjande att till Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen kunna rikta ett varmt tack för att den generöst har bidragit till att bära de extraordinära kostnader som alltid är förknippade med utgivningen av ett register som detta. Sten Skansjö Gert Jeppsson ordförande redaktör 4 Inledning Ale, Historisk tidskrift för Skåne Halland och Blekinge utkom under tiden 200–200 med fyrtio nummer, därav fem temanummer. Totalt ingår 9 artiklar i dessa häften. Innehållet har genomgåtts och indexerats i fyra olika delregister: . Författar- och artikelregister 2. Person- register . Ortnamnsregister 4. Sakregister. För att underlätta sökningen följer här nedan några praktiska upplysningar. Allmänt Principerna för detta register följer i stort sett de riktlinjer för vilka jag redogjorde i inledningen till föregående register, Ale 2002:4. Hänvisningarna sker till artikelnummer, kodnummer, och inte till en viss sida. Närmare redogörelse för detta system står att finna här nedan under Författar- och artikelregister. Stavningen i delregisterna kan inte sällan skilja sig från den i artikeltexterna beroende på att olika författare använt skiftande ortografiska principer eller att källtexterna har oenhetlig stavning. En person kunde faktiskt själv stava sitt eget namn olika vid skilda tillfällen! Ale- häftena innehåller flera uppsatser skrivna på danska och namnformer i dessa har ibland fått lätt normaliseras. Likaså kan nationalitetsbytet för Skånelandskapen på 600-talet med en blandning av svenska och danska namnformer i uppsatser med ämnen från denna tid tvinga till avsteg från artikeltexten. Författar- och artikelregister Författarnamnen har ordnats alfabetiskt och i förekommande fall även kronologiskt. Om det finns två eller flera författare till en artikel, så innehåller registret korshänvisningar. En del Ale-häften kan i slutet ha kortartiklar under vinjetterna »Aktuellt om antikvariskt» och »Aktuellt om arkivaliskt». Sådana bidrag har registrerats under eget artikelnummer, om de är signerade. Författar- och artikelregistret utgör huvuduppslaget. Varje artikel (titel) har ett referensnum- mer. Person-, ort- och sakregisterna innehåller efter varje sökord ett eller flera kodnummer. Dessa hänvisar till huvudregistret. Detta i sin tur är ordnat i bibliografiska enheter, efter ev der- tagen katalogpraxis, där upplysning om författarnamn, artikeltitel, ev. illustrationer, kartor tabel- ler mm samt Ale-nummer, år och sidantal finns att hämta. Utformningen ser ut på följande sätt: ref.nr. Författare: Titel: undertitel. – ill., portr., kart., ritn., tab., bibl. – (år:nr, sidor). Personregister Flera personer som omnämnes i texterna saknar förnamn och titel. För flertalet av dessa läm- nas i registret kompletterande uppgifter härvidlag, hämtade ur gängse uppslagsverk. Titlar och befattningar kan ha skiftat under personens levnad. Finns titel nämnd i texten användes denna. Efter flera kvinnonamn har inom parentes makens namn tillskrivits. Namn som ingår i upp- räkningar av t ex bönder och hantverkare, där namnen inte tillför några sakuppgifter, har ute- lämnats. 5 Ortnamnsregister Även ortnamn utanför Skånelandskapens gränser har indexerats. För utländska namn och i vissa fall även svenska har lands- eller landsdelsbeteckningar angivits inom parentes, såvida det inte gäller välkända orter. Ortnamn på kartor eller i karttexter är utlämnade, medan där- emot sådana från bildtexter finns medtagna. Namn på landskap och ännu större geografiska områden har utelämnats. Gränsen har normalt dragits vid härader, men några region- och områdesnamn är upptagna, t ex Österlen och Söderslätt. För att underlätta identifieringen av byar, gårdar och liknande enheter har dessa många gånger försetts med sockenangivelser inom parentes, även om sådana uppgifter saknas i texten. Härvid har den gamla sockenindelningen legat som grund. I övrigt har något slag av precisering skett när risk för förväxling funnits, t ex att mer än en ort burit samma namn. Om ett ortnamn börjar med Lilla, Stora, Norra, Södra osv, så har alfabetiseringen inte skett efter dessa adjektiv utan efter ortnamnets huvudord. I detta register finns även några namn medtagna som i strikt mening inte är ortnamn utan har karaktären av marknamn eller naturgeografiska och topografiska enheter. Dessa har regi- strerats, därför att de har betydelse för sakinnehållet i en viss artikel. Sakregister Forskare utgår ofta från olika ämnesperspektiv för att beskriva en viss företeelse, konkret eller abstrakt. Bl a därför kommer olika termer, som nästan är synonyma, att användas om en och samma sak. Sålunda kan termerna slott, herrgård, huvudgård, kungsgård, säteri och borg, brukas om t ex Lillö. Det har därför behövts flera ingångsord med snarlik betydelse. Välkända händelser och begrepp kan ofta sökas under både ett samlingsord och ett enskilt sakord. För många större och frekventa sökord har en differentierad uppspaltning ägt rum. Ett sakregister vilar trots allt till en viss del på en subjektiv bedömning. Helt visst hade det varit möjligt att välja andra prioriteringar än de nu gjorda. Till slut vill jag rikta ett varmt tack till redaktören för Ale för råd, upplysningar och frukt- bara diskussioner kring problem som uppkommit under framställningen av detta register. Marianne Jeppsson Några förkortningar Bibl. = Litteraturhämnvisning/ar gm = Gift med N. = Norra Ill. = Illustration/er hd = Härad S. = Södra Kart. = Karta/or L:a = Lilla V. = Västra Port. = Porträtt sn = Socken Ö. = Östra Ritn. = Ritning/ar St. = Stora Tab. = Tabell/er S:t = Sankt 6 Författar- och artikelregister 62 Ale, Historisk tidskrift för Skåne, Halland 62 Bjurklint, Kajsa: En fransk riddarborg i Skåne. och Blekinge: Register 99–2000, utarbetat Om Hjularöds gestaltning och byggherrens av Marianne Jeppsson, med förord av Gert roll i utformningen. – ill., bibl. – Jeppsson och Sten Skansjö (200:4, s. 8–) (2002:4, s. –5) 6 Björk, Tony: Skånskt järn på järnåldern. Ex- 622 Andersson, Harald: Heliga Kors och S:t Lau- emplet Bromölla. – ill., kart., tab., bibl. – rentius kyrkor i Ronneby. – kart., bibl. – (200:4, s. 5–28) (2009:4, s. 6–9) 64 Bröms, Lars: Kartans år 2008. – ill., kart. – 62 Andersson, Johan: Adeln i Skåne och frågan (2008:, –2) om avläggandet av trohetsed till Sveriges kung och krona under våren 658. – portr., 65 Bunte, Carin: Aktuellt om antikvariskt: Gyl- tab., bibl. – lenstiernska Krapperupsstiftelsens sympo- (2009:, s. 8–2) sium. – ill. – 624 Andersson, Karl-Gustav: Den medeltida all- (2004:, s. 29–) männingskogen i Södra Albo. – ill., kart., 66 Carlie, Lennart: Gårdar, hus och avfallshan- bibl. – tering under järnåldern. – ill., ritn., bibl. – (2009:, s. –) (200:4, s. 29–6) 625 Andersson, Karl-.Johan: Brädgårdskonflik- 6 Cedergren, Inga-Lill: Ehrnbergs Läderfabrik ten i Halmstad. – ill., tab., bibl. – i Simrishamn – en studie i relationer mellan (2002:2, s. 8–2) arbetare och mellan arbetare och arbetsled- 626 Andersson, Magnus & Björn Nilsson: Döse- ning 98–95. – ill., portr., bibl. – rygg och Skegriedösarna – Megalitgravar på (2002:, s. 2–9) Söderslätt i ny belysning. – ill., kart., ritn., 68 Dal, Björn: Kartbilder. – kart. – bibl. – (2008:, s. –6) (2009:4, s. –5) – Dahlbom, Mats: se artikel (Skoglund) 62 Arcini Caroline och Bengt Jacobsson: Viking- arna från Vannhög. – ill., ritn., tab., bibl. – 69 Dahlin, Jan: Aktuellt om arkivaliskt: Kris- (2008:, s. –4) tianstads Rådstugubok 66–6. 628 Aspegren, Carl: »Gummikungen» Henry (2005:, s. 2) Dunker. – ill., portr., bibl. – 640 Dahlin, Jan: Aktuellt om arkivaliskt: Kyrko- (200:4, s. –8) böcker på internet. 629 Bengtsson, Elisabeth och Fredrik Svanberg: (200:, s. 2) Gravplats från bronsåldern i Gualöv. 64 Dahlin, Jan: Carl Christoffer Schnell. Fält- (2002:, s. 4) skären i Lund som räddade den unge Linné. 60 Bergman, Karl: Blekinge i det danska riket. – bibl. – – kart,. ritn., bibl. – (2009:, s. –8) (200:4, s. 2–6) 642 Dahlin, Jan: I skuggan av baltutlämningen. 6 Bergman, Karl: Ett »buller» i Blekinge – pro- Internering och utlämning av tyska militära testerna mot utskrivningen av båtsmän till flyktingar i Sverige 945–946. – ill., ritn., Stora nordiska kriget. – ill., kart., bibl. – tab., bibl. – (2005:, s. 4–) (200:2, s. 9–28) 64 Dahlin, Jan: Kancelliets Brevbøger – från det 655 Granmark, Margareta: Oluff Pedersen i Hol- forna Östdanmarks horisont. – bibl. – lie. En storköpman i 600-talets Blekinge. (2006:, s. 2–25)