Algoritmernas Roll I Plattformssamhället

RED. JONAS ANDERSSON SCHWARZ & STEFAN LARSSON

DEN DIGITALA UTVECKLINGENS POLITIK, INNOVATION OCH REGLERING

PLATTFORMSSAMHÄLLET

red. jonas andersson schwarz och stefan larsson Plattformssamhället

Den digitala utvecklingens politik, innovation och reglering

Redaktörer Jonas Andersson Schwarz Stefan Larsson

Fores Fores – Forum för reformer och entreprenörskap – är den gröna och liberala tankesmedjan. Fores är partipolitiskt obunden och arbetar inom fyra programområden: Det digitala samhället, Migration och integration, Entreprenörskap och ekonomiska reformer samt Klimat och miljö. Vi är en öppen, ideell och oberoende mötesplats där nyfikna samhällsmedborgare, debattörer, entreprenörer, beslutsfattare och forskare möts. Vi arrangerar och medverkar i seminarier, samtal, debatter och forskningsprojekt i Sverige, EU och världen.

Fores Kungsbroplan 2 112 27 Stockholm [email protected] www.fores.se

Tryck: Spektar, Bulgarien 2019 Grafisk formgivning: joakimolsson.se

ISBN: 978-91-87379-53-6

Fritt tillgängligt med vissa rättigheter förbehållna. Fores vill ha största möjliga spridning av de publikationer vi ger ut. Därför kan publikationerna utan kostnad laddas ner via www.fores.se. Enstaka exemplar kan ocksa beställas i tryckt form via [email protected]. Vår hantering av upphovsrätt utgår från Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell- Inga bearbetningar 3.0 Unported License (läs mer på www.creativecommons.se). Det innebär i korthet att det är tillåtet att dela, det vill säga att kopiera, distribuera och sända verket, på villkor att Fores och författaren anges, ändamålet är icke kommersiellt och verket inte förändras, bearbetas eller byggs vidare på. DEN DIGITALA UTVECKLINGENS POLITIK, INNOVATION OCH REGLERING MEDVERKANDE SKRIBENTER

jonas andersson schwarz är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola och intresserar sig för hur vardagsliv och samhällsstrukturer påverkas av den tilltagande digitaliseringen. Efter flera års forskning om delning och nätgemenskaper har han på senare tid skiftat fokus mot digitala plattformar som strukturellt fenomen, inte minst den datadrivna medieekologi som dessa möjliggör. stefan larsson är docent i teknik och social förändring vid institutionen för teknik och samhälle på LTH, Lunds universitet och programchef för det digitala samhällsprogrammet på tankesmedjan Fores. Han är jurist och disputerad i såväl rättssociologi som i fysisk planering. Hans forskning är inriktad mot digitalisering, datadrivna marknader och AI, med fokus på tillit, transparens och ansvar.

IV amelia andersdotter är dataskyddsexpert, före detta EU-parlamen tariker och arbetar med mänskliga rättigheter i tekniska standarder för brittiska organisationen ARTICLE19. I antologin berättar hon om data- säkerhet och digitala plattformar. henrik blomgren är lektor vid KTH och var tidigare programchef på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och huvudprojektledare för projektet Framtidens Näringsliv. Han har arbetat med strukturom- vandlingsfrågor på ett antal olika sätt, både inom bransch och akademi, och berättar om innovationsmöjligheterna hos digitala plattformar. fia ewald är informationssäkerhetsexpert och tidigare chef för MSB:s enhet för systematisk informationssäkerhet och ger i antologin sin syn på datasäkerhet och digitala plattformar. michael forsman är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola och har sedan sent 1990-tal även arbetat med lärarutbildning. På senare år har han riktat allt mer fokus på medie- och informationskunnighet (MIK). I boken skriver han om hur samtidens ytliga vurm för lärplattformar riskerar att underminera deras potential för det verkliga lärandet. isobel hadley-kamptz är författare, opinionsbildare och ordför ande i Dataföreningen. Hon har de senaste tio åren skrivit mycket om internet, och var tidigare kommunikationsansvarig på Digitaliserings kommissionen. Hon skriver om medieplattformarnas sårbarhet i en starkt politiserad samtid. jutta haider är docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Hennes forskning är inriktad mot digitala kulturers förändrade förutsättningar för kunskap och information. I denna antologi berättar hon om algoritmer som nyckelbegrepp för att förstå digitala plattformar.

V jockum hildén är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Helsingfors universitet och forskar på mediepolitiska frågor, i synnerhet reglering på EU-nivå. Han skriver om den personalisering av medieupplevelsen som plattformiseringen möjliggör, och hur väl den sammanfaller med public serviceuppdraget. darja isaksson är sedan augusti 2018 generaldirektör på innovationsmyndigheten Vinnova. Hon har en bakgrund som entreprenör, och startade sitt första företag inUse 2002. Sedan 2014 har hennes tid främst gått åt till att arbeta med digitaliseringsfrågor i rollen som styrelseleda- mot och rådgivare och medlare mellan forskningsmiljöer, departement och investerare. I boken diskuterar hon innovationspotentialen hos digitala plattformar. pär lannerö är konsult inom digital hållbarhet på Metamatrix AB. Han har arbetat mycket med digitalisering av offentlig sektor och digital tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Han skriver om infrastrukturella aspekter av plattformiseringen, i synnerhet det samtycke vi som användare ständigt förutsätts ge. olof sundin är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, och har forskat och skrivit om de automatiserade såll- ningar, hanteringar och beräkningar av information som iscensätts av digitala plattformar. Han diskuterar algoritmernas roll i vår gemensamma förståelse av digitala plattformar.

VI marina svensson är kinaexpert, professor och föreståndare för Centrum för Öst- och Sydöstasienstudier vid Lunds universitet. Hennes forskning är inriktad mot det digitala Kina, det kinesiska kulturarvet, mänskliga rättigheter och Kinas mediaekologi. I denna antologi skriver hon om Kinas digitala utveckling och planerna på ett socialt kreditsystem. joakim wernberg är fil.dr i ekonomisk geografi och forskningsledare för ett program om globala megatrender och strukturomvandling vid Entreprenörskapsforum. Han är affilierad till CIRCLE vid Lunds universitet och sitter i Svenska Stadskärnors forskarråd. Hans forskning kretsar kring komplexitet, teknologi och strukturomvandling. I boken skriver han om plattformar som ekonomisk och strukturell företeelse.

VII INNEHÅLL

Förord X

KAPITEL 1 Plattformssamhället 1 En definierande introduktion Jonas Andersson Schwarz och Stefan Larsson KAPITEL 2 I den svarta lådan 22 Plattformsekonomier och digitalisering Joakim Wernberg KAPITEL 3 Plattformisering som innovation 60 Om möjligheter, risker och Sveriges egenart som plattformsbärande nation Intervju med Darja Isaksson och Henrik Blomgren KAPITEL 4 Algoritmernas roll i plattformssamhället 90 Vad är algoritmer, och vad gör dem till så viktiga komponenter i plattformssamhället? Intervju med Jutta Haider och Olof Sundin KAPITEL 5 Plattformar och samtycke 114 Hur vi avtalade bort både det privata och det offentliga rummet – och hur vi kan få dem tillbaka Pär Lannerö KAPITEL 6 Informationsinfrastruktur och 152 informationssäkerhet Outsourcing, plattformar, resiliens Intervju med Fia Ewald och Amelia Andersdotter

VIII KAPITEL 7 Public service, plattformar och personalisering 180 Från filterbubblor till rekommenderad mångfald Jockum Hildén KAPITEL 8 Framtiden är redan här 200 Om plattformiseringen av skolan och fostran av framtidens mediemedborgare Michael Forsman KAPITEL 9 Plattformssamhället i Kina 230 Ett övervakningssamhälle i ett eget ekosystem Marina Svensson KAPITEL 10 Digital politik 252 Plattformar för engagemang – men också för bedräglighet och opportunism Isobel Hadley-Kamptz KAPITEL 11 Sju nyanser av transparens 276 Om artificiell intelligens och ansvaret för digitala plattformars samhällspåverkan Stefan Larsson KAPITEL 12 Två policylandskap 314 Hur regleringen av digitala plattformar hanteras i EU respektive USA Jonas Andersson Schwarz KAPITEL 13 Plattformssamhället 350 Slutord Jonas Andersson Schwarz och Stefan Larsson

IX PLATTFORMSSAMHÄLLET den nya tidens ekonomi? nyatidens den aktörer? avdomineras Vilken plattformsbaserade roll spelarvåra datai samhällseffekter samhällssektorer fårdetnäralltfler och branscher nas iblandnyckfullaprioriteringar bieffekter. ochoväntade Vilken sorts det stora, omformas utifrånnär viktiga samhällsrelationer plattformar viktiga aspekter av människors vardagsliv påverkas av –ochi algoritmer helabranscher.per får sådanasystem Därmed effekter idetlilla,när hurnyasystem konfigurerarVi ser påalgoritmer baserade ochomstö- av ärimångaavseenden beroende dem. mindre plattformsföretagen törer av harblivitberoende tjänster från dessagiganter. Även mångaav de balt inflytande,därinte bara användarnautan rader av andra samhällsak (Google, Facebook, stort enormt glo- harfått Apple,Amazon,Microsoft) anpassa sigefter datorkoden. företag Enhandfullplattformsbaserade av element styrning, ocksåpåett dåmänskligthandlandemåste bygger de samhället–men organisera avatt liggör mängder nya,effektivasätt av digitalaekonomin. iden möj- begreppen demestcentrala Plattformar desenaste under seglatuppsomett åren har plattformar begreppet FÖRORD X

- -

d Föror PLATTFORMSSAMHÄLLET jonas andersson schwarz och stefan larsson stefan och schwarz andersson jonas 2018, 18 december den stockholm bidragit tillfinansieringen. stortett tacktillJan Wallanders ochTom Hedelius stiftelse somhar terna ochdärmedbidragit tillackuratess ochvederhäftighet. Slutligen storthället. Vivillriktaett tacktilldeforskare somhargranskat tex- av betydelsen analysera det digitaliserade fält för att antologiI denna harvibjuditinexperter rad ochforskareolika från en avvärd reglering digitalaekonomin den seutochpåvilkaområden? börd beträffande vårtlands möjligheter en önsk till reglering? Hur bör de stora EUochKina? globalamaktblocken USA, Vad förinne- fårdetta avseende, i frånVilka lärdomar samtidsutvecklingen kanvidra, i detta politiskadiskussionidag, ochisådanafallvad? sininsatta som behöver pris avformer ett digitalasamhällsplanering monopol?Harframtidens vi heltrentav förutse? Ser nya svåra att effekter men må vara omfattande kräver varslångtgående socialtsamspel,men artificiellintelligens iett automatiserad administration av samhället,därskalanochhastigheten tionsförmåga? mallförteknokratisk visamtidigten Ser styrningoch mänskligt arbete- innova detförsvensk ochkapital–vadbetyder drivaföretag ochorganisera viframväxtenSer att av nyasätt genuint XI plattformssam-

d Föror KAPITEL 1

PLATTFORMS SAMHÄLLET ______KAPITEL 1

EN DEFINIERANDE INTRODUKTION _ _

jonas andersson schwarz är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap (Södertörns högskola) och intresserar sig för hur vardagsliv och samhällsstrukturer påverkas av den tilltagande digitaliseringen. Efter flera års forskning om delning och delningsgemenskaper har han på senare tid skiftat fokus mot digitala plattformar som strukturellt fenomen, inte minst den datadrivna medieekologi som dessa möjliggör. stefan larsson är docent i teknik och social förändring vid institutionen för teknik och samhälle på LTH, Lunds universitet och programchef för det digitala samhällsprogrammet på tankesmedjan Fores. Han är jurist och disputerad i såväl rättssociologi som i fysisk planering. Hans forskning är inriktad mot digitalisering, datadrivna marknader och AI, med fokus på tillit, transparens och ansvar. PLATTFORMSSAMHÄLLET rerar med dessa, men i många avseenden är beroende av imångaavseenden meddessa,men rerar är beroende såsom dem, iblandkonkurformar –ochnärmindre, nyare plattformsföretag stortenormt globaltinflytande–iboken kallarvidessaförmegaplatt företag (Google,baserade Apple, Facebook, fått Amazon, Microsoft) - handfullplattforms samhälleliga betydelse detfårnären bär ochden ter. ochteckna analysera maktordning den ärviktigtatt Det detinne- utveckling kommit blisynonymtförallsköns att tjäns- databaserade om exempelvis operativsystem, hariochmeddesenaste men årens tekniska urden ursprungligen därdetharanvänts mer litteraturen, tet beteendedata säkras kom ochderas loggas. plattformar Begreppet - framväxten av internetinfrastruktur- en faktiskaidenti därindividers kananvändaspåkommersielltannan sensordata dels gångbara sätt, mobilainternettekniken, delsden genom därgeografisk positionoch harframför alltrevolutionerats till.Detta upphov ger data somdetta och säljare direkt medvarandra, ochdärtillkontinuerligt loggaallden medhjälp vars affärsidéäratt avinternetteknik koppla ihop köpare kommersiella fenomen: datadrivnaaktörer nytt förhållandevis ett när vi idagligttalpratar om vi när ”

är beroende av plattformsstrukturen. av beroende är som aktörer mindre till irelation position sin förstärka att tenderar sistnämnda de att är därpå sig ställt som plattformarna och internet öppna det mellan skillnad viktig En DIGITALA PLATTFORMAR 3 syftarviiregel på

- -

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET Vilken sorts somBaidu,AlibabaochTencent.internetjättar inblandning, största världens interna marknadochsnabbtväxande harförspecifikkaraktär,plattformssamhället medauktoritativ statlig ochvaddetkinesiska kinesiskadigitaliseringen blickaåtden tigt att På debatt. sammavisärdetvik tillomfattande direktivet –harlett - upphovsrätts GDPR dataskyddsförordningen och nu senast rätten, får effekter – och främst där EU-reglering i Sverige, även - konkurrens faktor ären politikochreglering som därUSA:s plattformsföretagen, ursprungetsbetydelsefördestörstaav förstådetnordamerikanska att behov tillett fråga, somleder central geopolitiskauppläggetären Det App Store huvudtagetkunnafungera. GooglePlayöver eller föratt apparmåstenär mindre plattformsföretags godkännasav Apples brännande frågor: Vem missgynnas,ochisådanafall hur?Får enskilda kanske Viktigafrågor –vilkaföranleder och formalisering)? ännumer iteorin system (somharfått perfekta dighetsväsendet förövervakning (som åtnjuter drastiska ökningarieffektivitet myn- ochutbud),eller (med storgen användarna områden), marknadsdominans inom flera deledandeglobalainternetföreta- vinnandeplattformar), oväntade, bygga möjligheter (somser Nya innovatörer att ochentreprenörer mestavgen ipraktiken de nyastyrsystem utgör: somdessaplattformar isådana falldessaeffekterförutse –ochhurser ut? - gynnasegentli Vem helt svåra att men effektersamhället varslångtgående äromfattande mallförteknokratisk en styrning ochadministration avplattformisering ärdetföljdfrågorna somärviktigt:Är samhällsbärande perspektiv ett mänskligtarbete drivaföretag ochorganisera ur ochkapital–men att äga fastigheter. det utan att blev Visst rör nya sätt det sig om genuint egna lager, ipraktiken ochvärldens största hotellföretag (AirBnb) bilar, mestvärdefulla butik(Alibaba) världens äga detutanatt blev äganågra detutanatt blev störstainnehåll, världens taxibolag(Uber) mest populära medieföretag (Facebook) skapamedie- detutanatt blev avursprungligen Tom Goodwin,ärsliten viddethärlaget:Världens aktörer? av domineras branscher Observationen, plattformsbaserade SAMHÄLLSEFFEKTER får det när allt fler samhällssektorer fårdetnäralltfler och 4

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET tidigare oprövade vis.tidigare oprövade av Flera antologi, dessafrågoridenna adresseras av pånya, olika former –eller blandplattformsgiganterna självreglering blandning, stimulansav genom privatatredjepartsaktörer, genom eller borde skeut, omden iformav tvingandelagstiftningochmyndighetsin - gåråsikterna defactoborde se Därmed isärbeträffande hur regleringen också seglatuppsomnågra av vårtidstyngstasamhällsfrågor: då de tekniskafrågor där den omvälvning som på dessa företag driver ärinte isynnerhet. Det heltoväntat, allmänhet ochmegaplattformarna i uppmärksamhetmotplattformsföretag börjatriktasalltmer debatt På samhälls- ocheuropeisk tidhardetdärföribådeamerikansk senare avvisaupp? själva harnytta att bara visaruppvadde plattformsaktörerna göratt fulla företagskulturen - hemlighets den att minskatgenom harden eller preferenser personliga ställain användarnasmöjligheter ökatgenom Har transparensen tillatt nomi”, somvissakritiker villmena? Hur skavisepåtransparensfrågan? förvalta personuppgifter –utgördeisjälvaverket ”övervakningseko en - samlainoch värde imycketadrivna plattformsaktörernas påatt bygger omsamhället?Eftersom organiserar dande plattformsaktörer dedat - handlingskraft närnationsgränsöverskri och branschorganisationer Avhändasoch innovationsklimat? våra nationellamyndigheter, fack- påkonkurrens- marknadsdominansosundinverkan plattformsaktörers MATISERING samma standarder ochvalutor samma transaktionsmöjligheterna.standarder förbättrar aktörer ekologier imarknadens finnspåmångaställen - ochnärgemen och”sömlöshet”somuppstårnärsamma effektivisering omfamnar den fördelning. som välfärd ochrättvis borgerlig Samtidigtfinnsdet dem hämsko för konkurrens de, likväl som för med- menar och innovation, ochprisdumpningsamtdoldasynergieffekter;en tionering detvore ”Big Tech” sigmotett värjer samma. Många som åtnjuter korssubven- minst tendenserna tillmonopolkommit sessomdjuptbekymmer att opinonsbildare, därinte liberala ter växandeflertal utanäven ett enligt i dramat,lan som intebovarna vänster- bara enligt - och högerpopulis –inte roller heltcentrala dessa frågor spelarplattformsgiganterna säl- , OJÄMLIKHET , TILLIT ,

INTEGRITET 5 och SÄKERHET . Inom samtliga AUTO

- -

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET Mycket hartillexempel såkallade ordats omden aktörer kanmötasochfinnavarandra förolikatyper av marknadsutbyten. –ikorthet plattform.Vimenar somjustbegreppet en begrepp, –att saknaskonsensus detiblandförefaller samt att kringvissagrundläggande – överblicka idag har förändringareffekter fulltut vi ser som är svåra att utvecklingar.bättrande Samtidigtfinnsstora oklarheter dåmängder av de av sådanomvälvningmängder en fantastiskamöjligheter tillsamhällsför starkstrukturell påverkan påhelasamhället. fortsatt en Givetvisrymmer omvälvandekraft, somväntasha fundamentalt en är digitaliseringen hantera dedigitalaplattformarna. att värda sätt och rentav kanviskönja konturerna samhälleligtönsk tillinnovativa, PLATTFORM sätt. I en svensk kontext svensk Ien sätt. det,tillexempel, aktuellrapport: ien uttrycks keringen av på flexibla,tids-,arbets-ochutrymmesbesparande dem aktörer allo- eller delarpåanvändningen att genom befintliga resurser effektivtnyttjande av mer skakunnamöjliggöra ett tala plattformar digi- äratt påfenomenet optimistiskasynen allmäntvedertagna, Den ditionella sådanainomenrad verksamheter. På arbetsmarknaden utsättningar förmerdecentraliserade strukturer attersättatra- som skapartillitmellanutförare ochbeställare, vilket skaparför avsystemförmedlas viaplattformarnamöjliggörs ochstrukturer ohållbara konsumtionsmönster. Mångaav transaktionerna som tionsmönster. Syftet äroftaatt minska samhälletsmiljömässigt delningsekonomin banatvägförnyakonsumtions- ochproduk dela resurser iformavkapital,arbetskraft ochinformationhar genom att nyttja intermediära, digitalaplattformarföratt VAD ÄR EN PLATTFORM OCH VAD MENAR är en mjukvarubaserad, centralstyrd ytadärolikatredjeparts centralstyrd mjukvarubaserad, ären VI MED ETT PLATTFORMSSAMHÄLLE? 6 DELNINGSEKONOMIN DIGITAL

------.

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET och organisering avoch organisering exempelvis arbete: vidförmedling iflera nyatillvägagångssätt men tuellt enkla avseenden kommer möjliggöra förvissokoncep plattformslösningar att - att leras utformning).Irapporten somciterasutifrån plattformens postu- ovan som liktdatorprogram ärtydligtavgränsade, och mallade formaliserade tillämpamänskligahandlingsmönstereller (handlingsmönster påden (detvillsäga,köraden hämtadatafrån den) eller påden applikationer skatillämpadatorkod användarestruktur avsedd antingen föratt på iblandäven mjukvarubaserad, form en digitalinfra hårdvarubaserad - figurera Isnäv allmännadebatten. iden även att bemärkelseen platt är tekniksektorn har de senaste men decennium, kommit åren i minst ett inomnäringslivetoch begrepp Intermediära harvaritett plattformar FORMSBASERADE MARKNADER 1 –den ”katalysator nämnare” utgör fenomenets ochminstagemensamma diskutera detsom dåatt oprecist ochdärtillokritisktbegrepp. Bättre delningsekonomi såärbegreppet alldelesför talt resursutnyttjande ett för digi- de mest framgångsrika plattformarna ella företag som erbjuder Men kommersi ärvinstmaximerande samtiddärdethuvudsakligen ien - fortsättningsvis talaom fortsättningsvis Söderqvist (2016: 4) INTERMEDIÄRA PLATTFORMEN INTERMEDIÄRA med färre mellanhänder. innebär detattarbete enklare kanförmedlasmellanindivideroch delare ochmarknadsplats, menkanäven innebära attförfaranden kan minska.Dettagörsoftagenom attrenodla rollen somarbetsför när en transaktion ska förmedlas och genomföras mellan två parter diverse marknader, vilket innebärattde kostnader somtillkommer förattminskatransaktionskostnaderger iattplattformennyttjas på men kanske främst organisatorisk innovativ potential. Potentialen lig i denintermediäraplattformenantasdetfinnasenstor teknisk, PLATTFORMSEKONOMIN och rentav ett ochrentav ett 1 som sådan. Detta gör det möjligt att gördetmöjligtatt somsådan.Detta 7 PLATTFORMSSAMHÄLLE istort, olikasorters . PLATT

- - - -

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET interaktion som plattformen förmedlar.interaktion somplattformen den ”mellan skålochvägg”förvandlastill den RATIVSYSTEM tänkt att understryka de understryka tänkt att härboken definition viutgårifrån iden är Den av digitalaplattformar kor upp. ställer somplattformsföretagen tioner, vilket deanvändarvill- viallablirbekantamednärgodkänner dessa ärnästanuteslutande restrik förseddamedimmaterialrättsliga ossförärnästanuteslutandemar viintresserar proprietära system och öppnatekniskaöppet innehålleller standarder. digitalaplattfor De leverantörsspecifika, och/eller källkod, tillskillnadfrånegendom öppen 2 lan Inledningsvis måste mel- viktigaprincipiellaåtskillnaden vi beakta den seringens egenskap av göra dataav egenskap seringens att –detvillsäga, ijustdigitali- ligger En grundläggandeaspekthosdigitalaplattformar djupa integrering somapparnahar medapparatens mjukvarustruktur. utom nyckelkomponent en iApplesoperativsystem, tillden ommanser apparater. I vissa avseenden utgör App Store, i likhet med iTunes, dess- påsinauppkopplade användadem apparföratt enskilda som laddarner riktadmotkonsumenter plattform en –detärjudessainloggadeindivider är samtidigt den på företagetkan Applesdigitalabutiksyta,men placeras de låter såatt dåden apparochanpassadem företag bygga B2B-plattform, detandra. ApplesAppStore avseende eller detena antingen en äriett kategorisera entydigt är hybridartade,som och är svåra att plattformar VIDER Söderqvist (2016: 5) PROPRIETÄR i egenskap av även inkluderar iegenskap den användare, men enskilda de även enstor produktivitets plattformar kaninnebära stora effektivitetsvinster, miljömässiga har beställare attgenomföra transaktionen. Förutom av attnyttjandet och villkor standardiseras isyfte attgöra detlättare förutförare och och och öppen programvara. system ochöppen Proprietära är privat BUSINESS-TO-BUSINESS-SYSTEM PROPRIETÄRA PLATTFORMAR SOM RIKTAR SIG MOT INDI MOT SIG RIKTAR SOM PLATTFORMAR PROPRIETÄRA höjande potential. 8

KVANTIFIERBARA ARTEFAKTER Det somtidigare varskeen Det - (B2B). av Många dagens 2 DATAFIERA – den –den som som - OPE

- - -

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET STYRDA En viktig aspekt att ha i åtanke är att plattformar är i höggrad haiåtanke plattformar En viktigaspekt att äratt mätbara,prägel. spårbara, formaliserade samtidigt fårdenna vathandel (bakluckeloppis, torghandel och så vidare)– men förenklas konventionell,digitala tjänster somSwishatt informell,småskaligpri- tidigare varianter av görtransaktionsförmedlande sådanhandel.Därtill Blocket, Facebook Ebay eller blirmycket jämförtmed formaliserad mer ”lag”. ”koden” somatt blir följa,vadsomiblanduttrycks som användare haratt ifalldärmjukvarans kodrelevant normativaställningstaganden uttrycker blir för vad som går och upp integränser göra.tion ställer Detta går att regelsystemniskt obevekliga binära digitala teknikendå den defini - per så ärutbyten formaterade somsker tek genom pådigitalaplattformar informellasomicke-digitalasällan såoförmedladeeller utbyten, tvärtom karaktär. formaliserad mer utbyten är somsker De pådigitalaplattformar som tidigare kanharört sigomhögstinformellautbyten avsevärt fåren Det spårbara ochtillsynesentydiga. lämna spårsomäroföränderliga, att obeständiga ochkanske bar mycket utrymme till tvetydighetstöps omtill digitalaekonomin.i den Mellanmänskliga interaktioner somtidigare var tillgrundföranalys,hanteringdärmed ligger och handel av information och vilka värden som reglerar användandetav somreglerar och vilkavärden plattformen. ärinteCentralstyrningen normativitet minstintressant närdetgäller tokoll förinternetkommunikation somTCP/IP, SLL,BitTorrent). som hårdvarustandarder USB)PDF eller protokoll eller (t.ex. pro- ning. utesluter Därför (t.ex. viöppnastandarder filformatsom HTML, påfrivilliganpass - bygger ochenbart är radikalt decentraliserade ger tillgång till ger Ur synvinkel klassiskt liberal en annan finns idetjänstertendens som runt.tur blanddessmångmiljontals användare världen vuxitfram ur,men lokalochsocialinfrastruk bliren näranvändningen alltför färgadeav plattfor kulturochdevärden nordamerikanska den somFacebook exempelvistiseras socialamedieplattformar vara föratt

Ta tillexempel andrahandsförsäljning, förmedlasvia somnärden – till skillnad från digitala standarder ochprotokoll, –tillskillnadfrån digitalastandarder somofta STORSKALIGT INSTRUMENTELLTSTORSKALIGT ANVÄNDARUTBYTE 9

Iblandkri- . Det finns . Det CENTRAL

- - -

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET Det är därför av intresse att studera ärdärförav studera Det intresse att fram sinapositioner. fågehörochhastigthakunnatflytta att rer tycksmöjliggöra förillvilligtsinnadeaktöplattformsinfrastrukturerna - ekonomiskai den ocksåidetpolitiskameningsutbytet men där sfären, försiggår. hända–inte Kanske påatt bara precis vadsomhåller ärdetta skada legitimiteten idekommunikativa ochekonomiska utbyten som moraliska kontrakt fördetta kan skapakriser människor och emellan Menanseende. dramatiska skiften ekonomiska iden infrastrukturen lura varandra eftersom ömsesidigtgoda av att allaärberoende ment sitt netecknas juoftaav moraliska kontrakt däraktörerna sällangesincita - automatiserad förmedlare. ochcentraliserad från administreras fjärran av närtransaktioner storskalig, en dosätts avmoraliska dimensionerna mellanmänskligt utbyte åsi- urholkas eller tydligriskförsåkallat”absentee därdesocialaoch en ownership” liga konsumentprofilerare, såkallade innebärtillväxten transparensperspektiv avoch såvidare. Ur ett storska- av byggandet del medinformationen, konsumentprofiler, riktad reklam –viahan- ger iförlängningen digitalplattform monetära värde somen kontaktnät, köpmönster därföroftatillgrundfördet ligger medmera information,internetbeteende, demografiska samlainindividers Att ter kangekonsumenten itermer av matchning ochindividuellrelevans. tjäns- somindividualiserade ochdetmervärde nytta förden och grunden digitalaekonominsom ärgratis föranvändarna,sesoftasomkärnaniden använda sigav personuppgifter, rikamängder oftainsamlade viatjänster sedan, enligt uppgift, använts för att bland annat skräddarsy information bland annat skräddarsy information uppgift, använts för att sedan, enligt information omFacebook-användare mängder samlat inenorma som analysföretaget CambridgeAnalytica hade det avslöjades detbrittiska att 2018när viinte våren under Om detuppenbart visste förutsåblev detta på vilket sätt en specifik digital plattform är specifik digitalplattform på vilket en sätt förvaltande,ochivilken tillväxteller månoch plattforms till grundfören tydliga ochöppnamedvilken används. datasomsamlasinochhurden praktiken delsdårådande aktörer äroöverblickbara, sällanärtillräckligt konsumenter, ärså komplexa delsdådedatadrivnamarknaderna dei att 10 VILKEN TYP AV AFFÄRSMODELL AV AFFÄRSMODELL TYP VILKEN DATAMÄKLARE KOMMERSIELL

Småskaliga utbyten kän- , en stor , en utmaningför . Att samla in och samla in och . Att som ligger som ligger

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET lämna mätbara spåriformav data. tvingas deske mjukvarustyrd mall ochkommer utifrån en därtillatt sker isammastundsomrelationer plattform lande –men digitaltpåen automatiserar marknadsutbytenplattform ochförmedlarsocialthand- olika aktörer ochsåvidare. Endigital utvecklardrönarleveranser att Amazon köpte medexempel somatt upp matvarukedjan Foods,Whole där innehavaren säljer produkter från sitt eget lager är således ingen där innehavaren ärsåledesingen egetlager produkter säljer från sitt pådet.tillåter nyafunktioner bygga Ennätbutik tredjepartsaktörer att kopplasolika marknader tekniska ihop,ochden systemet aspekten, att produkter.eller ekonomiska saknasbådeden att Då ovan, egenskapen integrerade vertikalt ruprodukter leverera tjänster som syftar till att mjukva- beskrivaintegrerade uppsättningar felaktigtföratt begreppet inte vilken mjukvara som helst. Iblandanvänds är plattform en är närföreteelser som tidigare harvarit En annantänkvärd aspektav motplattformslösningar utvecklingen 2016. presidentval USA:s vilseledaväljare i medsåkalladedarkpostssannoliktbidrog tillatt pen Facebooks ideriktade affärsmodellochbristpåtransparens reklamkö- videos, och därmed bidra till ett slagssensationalism, videos, ochdärmedbidra tillett förexempelvisdellen YouTube radikala, klickstimulerande kanpremiera Kritiska röster från digitalamedieforskare harriktatsmothuraffärsmo- somgratis. som betalningsmedelförtjänster kanuppfattas somiövrigt iblanditermerras ochproblematiseras avpersonuppgifter verkar att avBetydelsen datarepresenterar detvärde somindividers diskute- i Brexit-omröstningen 2016. presidentvalet liksomidetamerikanska säljning av begagnadevaror mellanprivatpersoner) (till exempel taxiresor, hemleveranser, uthyrningar av för boende, BÖRJAR FÖRMEDLAS DIGITALTBÖRJAR FÖRMEDLAS VAD ÄR DÅ INTE EN PLATTFORM? . Detta beskrivs också ibland som en trend, beskrivsocksåiblandsomen . Detta 11 LÅGGRADIGT DIGITALISERADELÅGGRADIGT

men också mot att ocksåmotatt men I ALLT HÖGRE GRAD

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET här boken nystai. avser att avsikter yta? ägare denna ärsådanafrågor som den denne Det erbjuder Vem ytanpåvilken äger deagerar, ochivilket intresse ochmedvilka gynnas somligt(ochdärmedsomliga)medanannatmissgynnas. Därtill: Formellt ipraktiken nåut,men måallahasammamöjligheter att sett verket kan ha helt andra villkor än andra, även digital plattform. påen ytorodifferentierade för marknadsutbyten, när somliga aktörer i själva solida änvaddeär, detrör sigom jämna, tro att att en förleder ochden ordnade och mer verka fåsaker riskerar vilseledande;den att att sätt 5 4 3 eller bygga nyatredjepartstjänster tjänsten bygga ovanpå eller ifråga. inbördesdå möjligheterna interagera ärbegränsade föranvändare att tur) ärihuvudsaklinjära ochinte rimligtvisbörsessomplattformar, top” –tjänster internets ovanpå somligger grundläggandeinfrastruk såkalladeOTT-tjänsterkelse att finnsforskare sommenar the (”over Huruvida Netflix kandiskuteras.en plattform är Istrikt teknisk bemär globalainfrastruktur förwebbservrar.Amazons omfattande samt säljare ochdistribution, fårhyra insigiAmazonsinfrastruktur förlager formsaktör –ochlikasåmedFulfilment, därtredjepartsför ByAmazon avgift, procentuell digitala handelsplatsmoten platt ärföretaget en marknadsföra sinaprodukter viaAmazons utrymmeatt säljare bereds Men, därtredjepartsför plattform. som en medAmazonMarketplace betrakta varknappastatt linjärnätbutik;detmanerbjöd började somen Vadplattform. företag faktiskt detta att Amazonkanviobservera gäller vation ochlegitimitet. på,inte deverkar nader minstispänningsfältet mellanreglering, inno- marknader flersidiga av stort analytisktintresse i relation tillde mark bemärkelse kan dock tjänster som Netflix och Spotifybetraktas som Som Gillespie nyligen argumenteratSom Gillespienyligen Gillespie (2017) legitimitet mellanSpotify, ochThePirate Skype Bay, sePalmås etal.(2014). Se exv. Fleischer&Snickars(2017).För jämförelse enanalytisk aventreprenörskap och Snickars etal.(2018).SeHildénskapitel idennavolym för vidare diskussion. Amazon Web, därwebbanvändare fårhyra utrymmepå Services 4

12 5 är PLATTFORMSMETAFOREN 3 Iekonomisk påmånga

------

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET digitala plattformarna går det att i sin tur ställa applikationer (eller, isinturställaapplikationer gårdetatt digitala plattformarna för av vinupratar om.Många de fördedigitala plattformar liga underlaget stort extremt system, ochgenerellt net ärett ochutgördet huvudsak inter underlag. öppnastandardbaserade Det ställa detpåplattformens ställasaker på–oftastmedmindre besväränatt ytasomgåratt ären Det konkret förjumedsigen plattform fysiskavärlden: betydelsefrån den FUNKTIONER OCH AFFÄRSMÖJLIGHETER. FUNKTIONER potential, innovativ, finnsoerhörd I mångaav dedigitalaplattformarna generativ inomolikasamhällssektorer,blir dominerande osv. ekonomiskaplattformarna, och politiska sidoeffekter när plattformar somtjänster eller,plattformarna datasomskapasav den delen, förden design, villkoren i plattformarnas till inbyggda för tillgången ritmer ytor förmänskligthandlande,debidrar isjälvaverket tillatt intekostsamma. plattformar bara tjänstgörsom Samtidigtärdetsåatt huvud taget utbytenskulle ske över skulle för bli att väldigt vägen eller varandra; deminskartransaktionskostnader somtidigare oftastod i mellan aktörer nå eller somannarskanskeidentifiera skullehasvårtatt kan uppstå därtransaktioner så kallademångsidigamarknadsplatser 7 6 är sätt då depåmångauppenbara av är hyllande som har skrivits om digitala plattformar det mycket MÄNSKLIGA HANDLANDET plattformar ha synbar samhällsnytta, dådemöjliggör hasynbarsamhällsnytta, plattformar utföra. Ävenomständliga att ochlagstiftare förreglerare tycksdigitala avnya tjänster mängder förenklar eller tjänster somtidigare varitmer aura avdärtill haren modernitet ocheffektivitet, dådemöjliggörhelt aktörer tjänster kanutvecklaytterligare produkter eller och pådem, den amerikanske juridikprofessorn ochdatavetaren JonathanZittrain (2008: 62). ”Generativiteten” beträffande digitaldesignären terminologi framförallt utvecklad av strategin föreninre marknad. 2017:26 ellerEU-kommissionens agendaförden”kollaborativa” ekonomin, somendeli Vilket kanexemplifieras medutredningen Delningsekonomi påanvändarnasvillkor, SOU 7 PLATTFORMAR, POLITIK OCH POLICY eftersom de är konstruerade för att utifrån en rad faktorer; utifrån en öppnaochdoldaalgo- 13 6 YTOR FÖR TEKNISK INNOVATION Ekonomiskt sett utgör plattformar Ekonomiskt utgörplattformar sett BYGGA VIDARE PÅ VIDARE BYGGA NYA SAMHÄLLS FORMA DET DET FORMA , dånya . Ordet . Ordet

- - -

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET alltid är förutsägbara: I juni 2016 genomförde Appleuppdateringaralltid ärförutsägbara: Ijuni2016genomförde sominte av ochimplementeringar påsätt är beroende Applespolicy påområdet teten, nationellainnovationer lokalaeller ocksåatt men pel beträffande de appar som tillåts, inte funktionali - minst vad gäller App Storestrikta bestämmande över kvalitetsstäm innebär förvisso en - 8 rakt av eller sekventa felaktigaisinbedömningav olikaappar. stoppa konkurrentersrats obstruera för att eller appar, vara inkon att - vilkaapparsomskatillåtasiAppStore bestämmandeöver kritise- sitt visat sigha problematiska tillfällen vid flera konsekvenser. Applehar i sedanimplementeras hari och hurdenna ningar beträffande policy måsteoch en göra gränsdrag- godkännas av Att megaplattformarna. appar somvar specialiserade genom somUber fungerar plattformar lut omistlig knutpunkt för det digitala ekosystemet, då mindre, nyare presentera abso- förandra aktörer –en portaler sinaappargenom att Apples AppStore ochGooglesmotsvarighetGooglePlay, som fungerar respektive operativsystem.deras Megaplattformarnas appbutiker, köras måsteen att godkännasavfålov på AppleochGoogleföratt vara mångaav ossgjortbetjäntaav, såkalladeappar, somvaroch bra exempelsom inte mjuk fristående ärden Ett alltidärförenliga. därförställasmotandra värden, potentialen innovativa behöver Den bidragit tillGooglesrådande marknadsdominansinommediesektorn. Tidiga uppköp av ochYouTube företag somDoubleClick harstarkt inklusive mobiltelefontillverkaren Motorola ochGPS-tjänsten Waze. Alphabetharköptoch Googlesmoderföretag 200företag, uppöver 70över företag, inklusivekonkurrenter somInstagram ochWhatsApp, tweets.förmedlar arkiverade Facebook hariskrivandestundköpt upp Twitterklienter, och2014köpte Twitteruppdataleverantören Gnipsom vis Twitteruppmjukvaruklienten Tweetdeck, vilket försvårade förandra aktörer 2012köpte av somärberoende plattformsstrukturen. exempel- förstärkasinpositionirelation tillmindre de sistnämndatenderar att mellan som det ställt öppna sig internetdärpå är att och plattformarna inte men ovanpå, alla. En viktig skillnad andra plattformar) delen, den Detta utvecklas bl.a.avGillespie (2018a:84–85). 14 8 Apples

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET Det är viktigt att identifiera den jämförelsevisa jämförelsevisa den identifiera ärviktigtatt Det tillexempel användaFacebookatt förliknandeändamål. kation (exempelvis förinloggningtillmyndighetstjänster) jämförtmed diktera villkoren utrymmeatt - mer före-identifi organisationer svenska exempel ger tjänsten BankIDkanvisamtidigtnotera påmångasätt att inte såsom exemplet är demokratiska, Kina. I ljuset av vårt nyssnämnda möjligheter som iregimer tillinfrastrukturell styrningochövervakning gessådana närplattformsföretag minst omvibeaktarvadsomhänder och geopolitik–inte rättssäkerhet bådevadgäller vara problematiskt, godtycke medvilket detillämparsinaegnaanvändarvillkor. kan Detta avberoende multinationellaplattformsföretag, ochdet amerikanska AKTIV OCH PASSIV FÖRMEDLING PASSIV OCH AKTIV 9 undantag förBankID-appen. ett Apples huvudkontoråterigen tillåta att genom snabbtagera valdeatt av oro och upprördhet sköljde tekniksektorn, svenska den genom och möjlighet, exempelvis Swish,ansågsstridamotApplesregler. Envåg inloggnings- BankID som suspenderades.enda Apparsom använder betala räkningar ochanvändamyndigheternas e-tjänster, tillfälligt pengar, överföra tionstjänst somanvändsav föratt miljontalssvenskar av apparsomvarberoende BankID, appen - e-identifika betyda att en av för i App tillämpningen Store, sin användarpolicy vilket kom att göra – vissa gränser högstkonkretagöra –vissagränser andra av och oöverstigliga, mjukare, förvadsomgårochinte tydligagränser analoga rumochmiljöer gåratt skriften annat,mindre binärttillämpat,vis. sker Visstharäven påett visstbeteende, av implementeringen men också föreskriva ett före- lade, ”mjuka”normer. Traditionell policy, detvillsägalagstiftning, kan konkreta, socialtförhand- rande påmer genom änenbart ”hårda” sätt annaninfrastruktur.med en När kod blirlagsystemet ocksåsty- det plattformssamhälle vi lever i,medavseende vilever på det plattformssamhälle BEREDSKAP Andersson Schwarz (2017)förensystemteoretisk Schwarz Andersson kommentar. appar somSwish,vilkajuärheltberoende avmobiltBankID förattkunnafungera. Jfr. en appinte fårvara beroende avandra appar, någotsom teoretiskt settskulleförbjuda Apples generella användarpolicyföraktörer somvillplacera mjukvarapåAppStore äratt : Sveriges funktionsduglighetsom IT-nation: Sveriges är i praktiken som en digital plattform kan hajämfört digitalplattform somen 9 Detta visar på en beroendeaspekt av beroendeaspekt visarpåen Detta 15 GRADSKILLNAD MELLAN

SAMHÄLLSSKYDD OCHSAMHÄLLSSKYDD

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET En förutsättning för den för den En förutsättning ständigtökandeansamlingav ien – ochackumuleras beteendedata. upp där plattformarna behöver taställningtillvadsomskatillåtaseller behöver där plattformarna Utmaningarna ärdockstora, kanske specielltinormativasammanhang internationell kunnasiktapåen marknad relativt tidigt. att tionen potentiella är denna viktig komponentsvenska, skalbarheten i ambi- åtskilliga interaktioner varjedag–ochförmindre startups,inklusive utgörsav nödvändighet,när användarbasen det en med miljarder flera plattformarnas innovativa fördel är att sortering ochmatchning fördel äratt innovativa plattformarnas medier, deär äralltsåinte plattformar bara mjukvarubaserade Digitala plattformen). som helhet(delsförandraav användare, delsförägaren digitala den deltagandeskaparvärde försystemet deras till systemet, iochmedatt användarnaimångaavseenden utgör”inputs” En annanaspektäratt värden? med liberala förenligt gen och bödel? Även om effektivitetsvinsterna må vara stora,- är det verkli domare, jury agera ensamma stora gesmöjlighetatt plattformsföretag Bör andra samhällsvärden? utmanare eller förinnovativa problematisk fråga: Vad av enväldigt kanregleras aktör? en När blircentralstyrningen tralstyrt slag. blirdetviktigt,inteatt Därför minsturpolicysynpunkt, Med- avpåfallandeproprietärt ochcen blirstyrningen ett plattformar rum, liksomdegörmellanolikadigitalarumochanalogarum. förhandlingsbartslag.mer olikautidigitalaochanaloga ser Gränserna plattformarna, framförallt plattformarna, av förstyrningen av verktyg administreringen allt högre grad blirett MATISERAS emang därallaktivitetemang kanloggas).De konkret materiell infrastruktur (systemtekniska, arrang- formaliserade avmella nätverk utbyten sominte nödvändigtvislämnardataspår)till stöper (sociala,oftadelvisinfor handlande.De ommarknader detta bestämda kodsystem ekonomiskt ochmallarextraherar värde ur ALGORITMER . Det betyder att varianter av att betyder . Det STYRSYSTEM pådestora För datamängderna. är megaplattformarna somfållarinanvändarnashandlandeiförut SKALBARHET MASKININLÄRNING 16 somoftalyftsdedigitala DATASPÅR ARTIFICIELL INTELLIGENS ARTIFICIELL som används för att träna somanvändsföratt somskapasblirlagrade (AI) i AUTO

- - -

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET vad somkanavses sominfrastruktur –däroftavikten av nätneutralitet konkurrensen. spänningsfältmellan kan så snedvrids lätt Här finns ett ute stänger då ledandeaktörers andra aktörer plattformar från samver inblandade marknadsaktörerna som eftersträvansvärda. Men idefall tech-branschen namnet”moats”(vallgravar) under ochsesoftaav de rade konkurrenterna. utestängande Dessa marknadsfördelar går inom än de mindre funktioner etable- välfungerande mer överlägset bygga användaruppgifter och beteendedata somisinturkananvändastillatt till skapa strategiska haensamrätt fördelar –tillexempel att genom STÅR EKOSYSTEM AV PRODUKTER OCH TJÄNSTER OCH AV PRODUKTER EKOSYSTEM använda sigav–de –ivärstafallutnyttja av plattformar det marknadsdominerande här slaget kan tag som äger köras påmobilainternetuppkopplade apparater. gigantiskaföre- De huvudtagetkan somöver somstyrvilkaapplikationer och plattformar 11 10 somblivit deplattformar företag äger enskilda tydlignär populära ochmarknadsledande,änmer blir omåttligt enskilda plattformar en maktaspektsomblirtydlignär finns Därtill lys. ansiktsigenkänning,täckande genom video-ID-system och språkana- redaktionell granskning, användarflaggningochautomatiserat upp- utvecklat olika blandningar avhar som led i sin innehållsmoderering ning i olika jurisdiktioner. till exempel, sociala medieplattformarna, De inte, ochlagstift ochdärmedsamspelamedbådekulturella normer timt, olagligt eller på annat sätt stötande. påannatsätt timt, olagligteller fördela ansvarnärutfalletvisatsigvara illegi- utmaningarna medatt redan existerande normer, fördomar ochdiskriminering, likvälsom kringautonomaliga forskningen systems reproducera risker medatt 10 Se exv. Caplanetal.(2018), Noble(2018) eller (2019) Larsson För engodgenomgång, seGillespie(2018a). när olika populära plattformar kan samköras eller på andra sätt kansamköras närolikapopulära plattformar påandra sätt eller Det finns en växande medvetenhet finns Det samhällsvetenskap iden även - 17 –tillexempel deoperativsystem 11 KUMULATIVA EFFEKTER SOM UPP SOM EFFEKTER KUMULATIVA NYCKELRESURSER I GLOBALA IGLOBALA NYCKELRESURSER

- - -

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET 13 12 så långtifrån dettema sombåde industriellamarknadsföreträdare och ningar ochhotrymsdäri,varförtycksdetpolitiskasamtalet vara församhället somhelhet. betyder Vilkalöften,digitaliseringen, utma- övergripande lediden specifika organisationsform, ett stå vaddenna för påatt blibättre vibehöver omatt argument Som kärnafinnsett rad met politik – följdfrågoroch med reglering.en kring innovation, samhällssyste och demokratiska vans ochbetydelsefördetliberala - boken här den se på,ochkommenterar inloggadeGoogle-användarnamn. sitt under den köpa att streamar påGooglePlay, genom den Chromecast föratt använder tur ochsöker medsökmotorn påwebben Googleefter filmsomdenne en viaGooglesannonseringsinfrastruk förannonser Chrome, exponeras ren huserar somvarochen somparaplyliknande organisationer enden imånga avseoch globalajätteföretag somAppleochAlphabetfungerar ökarkonstant, påolikasätt somsamverkar plattformslösningar Mängden från början förutse. med varandra kan vara och med svåraomvärlden att samverkar synergieffekter somuppstårnärolikadigitala plattformar De avmer monopol. betonas –ochmarknadsdominanssomkandra iriktningmotolikafor EKOSYSTEM AV SAMVERKANDE DIGITALA PLATTFORMAR en internetanvändareen surfarpånätet Chromebook medwebbläsa påen Se Andersson Schwarz (2017)förensammanhängandeteori omdetta. Schwarz Se Andersson plattformar sompåsinarespektive marknaderharmonopsonistiskaeffekter. men digitalamarknadsledare somAmazon, SpotifyochAppStore ärtypexempel på fråga ivilken grad plattformiseringbidrar tillsådanatendenser påjustarbetsmarknaden, av marknadsekonomin tillettfåtalarbetsgivare (Naidum.fl.2018).Det är enöppen arbetsmarknad; någotsomorsakatsavhög grad avkonsolidering ochkoncentration många säljare. problem Dettaärnumerettgravt förlönebildningenpåamerikansk men mångaköpare, innebärmonopsoniattdetbara finnsen köpare av en vara, men Begreppet monopsoni ärupplysande:Ommonopolinnebärattdetbara finnsensäljare BOKENS TEMAN OCH BIDRAG 12

adresserar de digitala plattformarnas samhällsrele- de digitala adresserar plattformarnas PLATTFORMSSAMHÄLLET: 18 13 – som till exempel när –somtillexempel när

EGNA

- - - - -

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET dessa infrastrukturer. hantera deskadligaeffekteratt ochdenyasårbarheterbyggs ini som av ger,dra nytta demångafördelar plattformar ochsamtidigtklara av tema omhurvi som samhällekan genomgående ärfrågeställningen Ett möjligheter ocksåger tillbedräglighet och opportunism. engagemang tveeggade natur där möjligheter till politiskt digitala medieplattformarnas om de iKina,ochen omplattformssamhället kritiska mediekunnighet,en kommersiella stärkaelevernas lärplattformarnas logikmeduppgiften att omskolans en parera ochpublicservice, medieupplevelser utmaningatt iformav ompersonaliserade en pas resonemangen fallstudier; enskilda INFORMERAT SAMTYCKE OVATIONSPOLITIK tala plattformar som begrepp och öppnar upp den breda tematik ochöppnaruppden sombegrepp där tala plattformar digi introducerar förstasektionen den delainitvåsektioner; Boken gåratt olika aspekter ochförnuftiganda. resonerande motvarandra, ien ningar sker. ärdetav Därför storbokens bidrag väger viktförossatt intressanta nyabryt från såpassmångasynvinklaratt formiseringen boken lyckasbetrakta platt hoppasviatt rådande plattformsföretagen, positiv inställning till de en igrunden har där flera men hållningssätt med hjälp av dessa experter, kritiskt för resonerande som alla har ett rad frågor väcka en att Genom somsamhällsfenomen. formisering platt om dehärfrågorna, isyfteväckafrågor somproblematiserar att rad sakkunnigasomtidigare harskrivitochforskat Vi harbjuditinen Avsikten försökagåpådjupetifrågor av medboken äratt dethärslaget. vation, medier, ochKina). algoritmer ekonomiskt inomskilda fält (reglering, inriktade – med expertis inno- forskare –humanistiskt,samhällsvetenskapligterhäftiga såväl som journalistiken godblandningav meden konstruktivt kritiskaochved- antologi samsasskribenter från såväl innovationsmyndigheter som lyfter forskare medsådanemfas digitaliseringsinriktade fram? Idenna , ALGORITMISK SORTERING är de bärande begreppen. Ibokens ärdebärande begreppen. andra delfördju 19 , INFORMATIONSINFRASTRUKTUR och och INN

------

n n o o dukti dukti ro ro int int ande ande r r definie definie en en I I . . kap kap PLATTFORMSSAMHÄLLET Andersson 2016:30, s.133–163. I:SOU ”Delningslogik ochplattformisering”. J. Schwarz, (2016). Andersson REFERENSER Current Cultural Research, 9(2):130-145. Introduction”. Culture Unbound:Journalof ”Discovering Spotify–A Thematic Fleischer, R nomy-isnt-about- sharing-at-all - https://hbr.org/2015/01/the-sharing-eco R Business All”. Harvard Sharing Economy Isn’t AboutSharingat Eckhardt, G.M.&F. Bardhi (2015).”The Paper.SOI Discussion Organisations-und Innovationsforschung, (No. Beiträge zur 2017-01).Stuttgarter tion-competition-innovation strategies Facebook, Microsoft: Market concentra- Dolata, U. (2017).Apple,Amazon, Google, Society. Accountability: APrimer,NYC: Data& J.& Matthews, (2018).Algorithmic Caplan, R Data &Society,January–June 2018:1–12. Big dependencies inthecaseofFacebook”. through algorithms:Institutional Caplan, R Internet the Logic: ltomBsd Economy Platform-Based An 9(4):374–394. ., Donovan, J., Hanson,L. . &d.boyd (2018).”Isomorphism Interdisciplinary Schwarz, ., &Snickars,P. (2017). J. (2017). eview. 28januari. Approach ”. Policy ”Platform to & 20 net-companies logan-paul-youtube-controversy-inter- vox.com/the-big-idea/2018/1/12/16881046/ the-platform-metaphor-revisited/ Banakar etal.(red.) ansvarochtransparens”partiskhet, i som normativsamhällsutmaning: S.Larsson, (2019).”Artificiell intelligens Markets”. Internet Policy7(2):1–12. Review Consumer Empowerment inData-driven Governance andtheNeedfor S. (2018). ”AlgorithmicLarsson, and theirconsequences, SAGE. Big data,opendatainfrastructures Kitchin, R YorkNew University Press. Meaning inaNetworked Culture York:. New Spreadable Media:Creating Value and Jenkins H.;S. Ford &J. Green (2013). is-all-for-the-customer-interface/ in-the-age-of-disintermediation-the-battle- mars. http://techcrunch.com/2015/03/03/ The Customer Interface”.TechCrunch. 3 Goodwin, Tom (2015)”TheBattle IsFor augusti. für Internet undGesellschaft,24 Alexander von HumboldtInstitut Metaphor, R Gillespie, T. (2017).”ThePlatform responsible?” Vox When usersabuseaplatform,whois should expectfrom internet platforms. YouTube controversy andwhatwe Gillespie, T. (2018b).”TheLogan Paul media. Yale University Press. and thehiddendecisionsthatshapesocial Internet: Platforms,content moderation, Gillespie, T. (2018a). Custodians ofthe https://www.hiig.de/en/ . (2014).TheDataRevolution. evisited”. Blogginlägg, , 16januari. https://www.

n o dukti ro int ande r definie en I . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET , Harvard Universityand Information,Harvard Press. The Secret AlgorithmsThatControl Money Pasquale, F. (2015).TheBlackBox Society. , 22(4):408-425. and SmallBusiness International JournalofEntrepreneurship in Piracy-proximate Entrepreneurship”. Politicalness: Legitimacy andLegality S. (2014).”TheLiabilityof Larsson Palmås, & K.,J. Schwarz Andersson racism. NYUPress. Oppression: How search enginesreinforce Noble, S. U. (2018). Algorithms of Chicago, PublicLawWorking Paper No. 665. Economics R Chicago Coase-Sandor Institute forLaw& Law R Power” 23,2018).Harvard (February ”Antitrust R Naidu, S.; E.A.Posner; G.E.Weyl (2018). Harcourt. York:New Mifflin EamonDolan/Houghton How We Live, Work, andThink,Boston and Data –ARevolution ThatWillTransform Mayer-Schönberger &Cukier (2013).Big York: BasicBooks. Lessig, L.(2006).Code version 2.0.New Karlstad: Konsumentverket. 2017:4. Personuppgifter sombetalningsmedel , S.Larsson, &Ledendal, J. (2017) 281–295. 15(1): Bukowina”. Societas/Communitas a DigitalSociety–ATweet from Global S.Larsson, (2013).”SociologyofLawin litiska området, Konsumentverket. 2017:1. Kunskapsöversikter inomdetkonsumentpo- I:Sandberg,policyutmaningar”. A.(red.) profilering. Stora data,prediktiv analysoch S.Larsson, (2017).”Digitalkonsument eview, kommande; University of emedies forLaborMarket esearch Paper No. 850;Uof - 21 Times, 8september. Democracy Loses”. York Op-ediTheNew Vaidhyanathan, S. (2017). ”Facebook Wins, MA: MITPress. Turow, J. (2006).NicheEnvy. Cambridge, från Unionen. . Rapport och densvenska partsmodellen Söderqvist, F. (2016).Plattformsekonomin användarnas villkor. SOU 2017:26Delningsekonomi på Internet. London: AllenLane. Zittrain, J. (2008).Thefuture ofthe Connective World . O The PlatformSociety. PublicValues ina van Dijck,J.; T. Poell &M.deWaal (2018). tech-platforms-and-the-knowledge-problem/ https://americanaffairsjournal.org/2018/05/ Problem”. AmericanAffairs,II:2. Platforms andtheKnowledge Pasquale, F. (2018).”Tech cracy-loses.html com/2017/09/08/opinion/facebook-wins-demo- https://www.nytimes. xford University Press.

n o dukti ro int ande r definie en I . kap KAPITEL 2

I DEN SVARTA LÅDAN ______KAPITEL 2

PLATTFORMSEKONOMIER OCH DIGITALISERING _ _ _ _

joakim wernberg är fil.dr i ekonomisk geografi och forskningsledare för ett program om globala megatrender och strukturomvandling vid Entreprenörskapsforum. Han är affilierad till CIRCLE vid Lunds universitet och sitter i Svenska Stadskärnors forskarråd. Hans forskning kretsar kring komplexitet, teknologi och strukturomvandling. PLATTFORMSSAMHÄLLET Det betyder att tvåviktigafrågor blirförbisedda: att betyder Det vagtibakgrunden. ”svartlåda”somfigurerar tillen min –oftareduceras kärna–plattformsekono- plattformarnas äratt för dessadiskussioner 1 sombåde rad olikadiskussioner delar av en samhället.har föranlett Det inomflera rådande ordningen utmanar redan den plattformar Digitala vilken borde taiekonomi roll detareller ochsamhälle. diskuteras ärblandannathurdetjänarpengar, deblirförstora att samt plattformar,tala flersidiga Det som en tilltagandedebatt. för ärföremål digi- villsägaföretag somdriver det plattformsföretag, digitala ett företag somdriver en flersidigplattform. dynamikenunderliggande inomenflersidigplattform.Ettplattformsföretag ärdärmed Plattformsekonomi avserinte någonbeskrivningavekonomin isinhelhet,utanden serad ekonomi? Varför intar flersidigaplattformarenmer central roll iendigitali- andra affärsverksamheter? Vad är en plattformsekonomi ochhurskiljersigplattformarfrån INTRODUKTION 24

1 Utmärkande

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET 2 komponenter istora delarav ekonomin. Tvärtom utgörplattformsekonomier sedanlångtidtillbakanyckel- konsekvensvuxit fram somen av såärinte men digitaliseringen, fallet. har plattformar förstaanblickkan det tyckas somomflersidiga Vid en avkan dra nytta varandra. av deintetyper konkurrerar företag sominnebäratt enbart utanäven ochandra mellanplattformar detfinnsbetydelsefulla skillnader är att ker konkurrera av kapitel medAmazon?Ett huvudargumenten idetta konkurrerar måste Och omannonsörer? småföretagare medegnabuti- Konkurrerargen? de Google medtidningsutgivare omläsare bara föratt inte hotellrum,- vare sigtaxibilareller detegentli äger vadbetyder men störstabeskrivits somvärldens taxibolagochhotellkedja de trots att ochvaddesäljer.organiserade IblandharUber ochAirbnbprovokativt nella företag detillsyneskonkurrerar medbådeitermer av hurdeär från mångaav sigväsentligt skiljer detraditio- plattformar Digitala nomi ochdigitalisering. kombination somen de digitalaplattformarna mellanplattformseko- ihelaekonomin.tala plattformar hos tydliggörssärdragen Isynnerhet lyfta blicken nämnare för digi- på gemensamma och fokusera därför att tillvarandra. specifika diskussionerna kapitelAvsikten meddetta är förståochrelaterautom avgränsade demer att enklare ochbransch- perspektiv. övergripande för belysasäven urett På såvisblirdetdess- utanpåverkarfåtal branscher ekonomin där isinhelhetochbehöver ärinte digitalaplattformarna begränsade tillett De förallaträden. gen sektorer.inom enskilda Med andra ordman inte är risken sko att ser - hamnaiskymundantillfördel föravvägningar att pande egenskaper - övergri fördjupas riskerar plattformarnas förtjänaratt diskussioner hanterar av användardata. Samtidigtsomvarochen plattformar dessa ningsekonomin- påverkar hursocialanätverks eller arbetsmarknaden inom olikadelarav ekonomin. Tillexempel kandethandlaomhurdel- ochomutvecklingen agerande plattformsföretags handlar omenskilda Evans (2003) 25 2 Det fannsflersidiga Det plattfor

- -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET mar och hur dessa digitala plattformar isinturpåverkar ekonomin.mar ochhurdessadigitalaplattformar plattfor förnyaflersidiga harpåverkatdigitalisering förutsättningarna måste påförståelsebådeförhur bygga om denyaplattformsföretagen diskussionom digitala plattformar. fören viktigpremiss en Kunskap är antologi)för denna viredan idet sedanlångtidtillbaka.Detta lever utgångspunkt (en ”plattformssamhälle” månmankantalaom ett den I någotkategoriskt fenomen. plattformsföretag nytt eller plattformar teori en formulera förplattformsekonomier. Med andra ord ärvarken förväntas seut. dröjde tilltidigt2000-talinnanekonomer Det började formar som undantag från regeln om hur företag och affärsmodeller platt Under långtidbetraktades flersidiga dem. beskriva ochstudera formsekonomier föratt ramverk hardetinte etablerat funnitsett Trots omexempel pre-digitala, platt pågamla,eller detfinnsgott att som kommer från annonser. annonsörer, vilket kan med illustreras hur stor del av dess intäkter sommatchar plattform läsare medEn tidningkanbeskrivassomen Xbox somförsammanspelare ochspelutvecklare. skaparmarknader sidor tjänarpåmatchningen. Entv-spelskonsol somPlaystation eller större båda ställevilketett utbudav att samlatpåett betyder affärer somdeandra butikernade kunder attraherar. Kunderna isinturfår nåäven varjebutikskahamöjlighetenker att tillsammaplats för att somkoncentrerar urvalav plattform ett buti- ären shoppingcentrum 3 matchning säljer tjänst. somen marknad–plattformar gan påen matchningoch pånågotvisförenkla av mellanolikatyper efterfrå- förmedla mekanismföratt en I sinallra enklaste plattform formären växandeekonomin. iden plattformar flersidiga utgjort centrala Historiskt ochhandelstorg, harstäder exempelvis inomHansaförbundet, tydligtavtryckpel påplattformsekonomier somgörett iekonomin. tv-spelskonsoler, dagstidningarochkreditkortsföretag ärnågra exem- hälft. 1990-taletssenare företag ochhushållunder Shoppingcentrum, mar ochplattformsekonomier långtföre internet börjadespridasbland Evans ochSchmalensee(2016) 26 3 Ett Ett

- - -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET att plattformen skafungera. plattformen att av beroende andras utbudsåärgrupperna frågan varandra ärden för efterfrågan olikagrupper. inomflera Eftersom efterena gruppens den påmatchningbygger plattformsekonomier: affärsmodell deras mellan med sin artikel fingret påtvåviktigafaktorer för somärgemensamma r 5 4 vara konkurrenskraftiga.till bådasidorföratt tillräckligt måstemångakunder hur tvåsidigaplattformar attrahera vetenskaplig en Tirole skrev artikel modellför en därdeintroducerade Ekonomernasamhet iforskningen. Jean-Charles Rochet ochJean tidigt 2000-tal var de det fickförst någonunder störremen uppmärk ipraktiken- inte feno ärnågotnytt plattformsekonomier om även ken roll digitalaplattformsekonomier kommer spelaiframtiden. att avsnittet faktorer beskrivstre övergripande sompåolikavispåverkar vil- och hurdepåverkar olikadelarav ekonomi ochsamhälle.Idetavslutande av roll digitalaplattformsekonomier sammanfattning den spelaridag en i relation till plattformsekonomier.– och sätts I det fjärde avsnittet ges ochstorafram –ökandeinformationsflöden nätverk decentraliserade ekonomi. digitaliserad ien mier Särskiltlyftstvådelarav digitaliseringen avandra typer företag. tredje avsnittet Det handlaromplattformsekono- från plattformar flersidiga las plattformsekonomier ochvadsomskiljer Kapitlet fyra delar. äruppdelatiytterligare Idetandra avsnittet behand- flersidiga plattformar. sas tilltvåochidagtalarmanistället omflersidiga av inte plattformsekonomi innehåll.Antaletsidorien behöver begrän- tjänsteutbud, utaniformav typ särskildmålgrupp eller tillgångtillen tillgånginte säljer itermertill kund.Plattformsföretag av varu-eller sig markantfrån produkter andra företag somsäljer tjänster eller direkt motiveringen ingickdåbland annathansforskningomplattformsekonomier. Tirole fickSveriges RiksbanksEkonomipris tillAlfred Nobelsminneår2014,ochi VAD ÄR EN FLERSIDIG PLATTFORMSEKONOMI? ochet ochTirole (2003) 5 Detta innebär att plattformsföretag skiljer skiljer plattformsföretag innebäratt Detta 27 4 Rochet ochTirole satte

- -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET dinators). ) ochefterfråganskoordinatorer makers skapare (audience coor- (demand ), publik tone marknadsskapare (marketmakers tre sorters plattformar: 9 8 7 6 viktigroll istoramande ochspelaren delarav ekonomin. plattformsekonomier redan ärvanligtförekomockså blivittydligtatt - harvuxit hardet plattformar omflersidiga kunskapen I taktmedatt deltagare i nätverket är interna men som finns inom för det nätverk . nätverksexternaliteter , eller påså kalladenätverkseffekter Alla plattformsekonomier bygger mankananvändadet vid. fällen avbank-nyttan ett kreditkort eller väldigtmycket påhurmångaköptill- andra sida,jubredare desto Tillexempel beror plattformens bättre. utbudpå brett respektive sidatillgångtillett infrastruktur somger en även tidningar. annonsfinansierade Efterfrågekoordinatorer erbjuder tionsinnehåll, tillexempel videostreamingtjänster somYoutube, men tardelav gruppanvändare sompostaroch/eller meden rer informa- exempel försammanannonsö- påmarknadsskapare. Publikskapare ärtypiska ochshoppingcentrum nadsplats. Bådee-handelsplattformar en nischadmark utgör ochplattformen tydligtåtskildagrupper flera från respektive gruppsefterfrågan. matcha medvarandra uti- förmåratt olikagrupper ihurvälden ligger värdeskapande, ochdärmedkärnanidessaffärsmodell, En plattforms baka tillåtminstone 1940-talet. matcha medarbetssökande somkanspåras till- för att arbetstillfällen mar. styrd plattform offentligt ären arbetsförmedlingen svenska Den plattfor på flersidiga bygger som på någothar visalla affärsmodeller De radio ochtidningarmatchar lyssnare ochläsare medannonser. tittare, matchar butiker medkunder, kreditkort matchar säljare ochköpare, tv, Katz ochShapiroKatz (1985),Evans och Schmalensee(2016) Evans (2003) so plattformensomkurator erbjuder. preferenser elleromatterbjudaettbrett utbudtillkundersomuppskattardenvariation Det kanantingenhandlaomväldigtnischade matchningar mellangruppermedtydliga Evans (2003) 8 Marknadsskapare möjliggör transaktioner mellan två eller mellantvåeller möjliggörtransaktioner Marknadsskapare 9 Det äreffekter Det sominteenskilda ärexklusivaför 28 7 Det går att göra skillnadpååtmins- gåratt Det 6 Köpcenter

- - -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET utrymme i sändningen minskar också värdet för tittarna som föredrar minskar också värdet för utrymme i tittarna sändningen växer omantaletannonsörer nätverkseffekt: ochtv-reklam taruppmer tv-reklam somexempel använder negativdirektSchmalensee på en annan sidaväxer. en form att Ekonomerna David EvansochRichard platt sidapåen intedetärpositivtfören är emellertid självklartatt antalet konsumenter är stort den som använder Det och vice versa. förförsäljare om ditkort attraktiv mobilbetalningstjänst,mer en eller kre- vare sig det handlar om ett exempel betalningsplattform, är en sidanpåverkasför deltagare påena av andra sidansutveckling. den Till Indirekta nätverksexternaliteter värde handlaromhurplattformens blirhög.andra gruppen konkurrenseneftersom det innebär att om uppmärksamhet från den större gruppärväsentligt deras kvinnor somsöker ängruppen män, är detnegativtförmänsomsöker nätdejtingtjänst kvinnorpåen om somminskarsannolikhetenpen lyckadmatchning. fören Tillexempel ökad eller skapar trängsel, utträngningseffekter inomgrup- konkurrens Å andra sidankandirekta nätverksexternaliteter vara negativaomde tillsammans.kunder fler attrahera sigföratt samlokalisera butiker tjänarpåatt trum äratt förmatchningutsättningarna mellansidorna.Tanken bakom köpcen- för andra sidaochdärmedförbättra tillplattformens fler attrahera att sidaväxer, deras att plattform sidanien tagare påena omdetbidrar till Facebook, kanocksåvara Whatsapp.positivtfördel- Snapchateller Det vilket som gruppen, till exempel för sociala medieplattformar gäller kommunicera positiv att om deltagarnavärderar medvarandra inom aven sidornapåverkas av sidanväxer. hurden av typen tillväxtär Den nätverksexternaliteterDirekta värde för hur plattformens beskriver negativa.eller sättning. Nätverkseffekter indirekta kanvaraochpositiva direkta eller av nätverketsvärde av vara mediplattformen storlek att ochsamman- somhelhet. Medplattformen andra ord påverkas varjedeltagares 29

- -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET 11 10 iinspeladeprogram. men betalar förteknik somTiVo rekla- hoppaöver somgördetmöjligtatt hurmänniskor avgiftlåtaanvändarnaslippareklam, eller ut en föratt inteSchmalensee, minstpåhurtjänster somNetflix ochHBOkanta Evansoch syns,menar tv-programmet Det framför tv-reklamen. något somkallasmultihoming.Tillexempel tardeflestabutikeremot olika potentielltflera plattformar, substituerbara eller konkurrerande användare ansluter sigtill iatt tarsiguttryck Det plattformen. behöver änvadanvändarna användarna mer plattformen I mångafallbehöver sedan expandera och skala upp plattformens täckning. ochskalauppplattformens sedan expandera geografiskt en nischad målgruppeller avgränsad marknadförstföratt viss påen fokusera tillexempel väljaatt plattformsföretag kanett detta 22.För moment skapaett sidaitagetochriskeraren att hantera att som skamatchas ihopsamtidigt. låter aldriggöras Det sigsällaneller sidor flera kritiskmassapåtvåeller bygga somhelstäratt plattform målgruppmanvillträffa?den En av destörsta utmaningarnaförvilken Vem nätdejtingtjänst villgåmedien sominte inom harmedlemmar butik betalningssystemvill investera använder? som inga kunder i ett massa av deltagare pårespektive sidasomskamatchas ihop. Vilken För plattformsekonomin måste skafungera att en kritisk detfinnas förstasidan. positivindirekt effektförden till ochmedblien sidanväxer,den vilket negativa effekten isinturkanjämnautden eller en annansidaeftersom till fler matchningsutbudet attrahera för till att trängsel ochkonkurrens ocksåleda men sidanav påena plattform, en större matchas målgrupp att mot. Ennegativdirekt effektkanskapa en en annansidasomdrar nytta av för positiv indirekt nätverkseffekt sidanväxer den ochpåsåvisskapaen sidakanledatillatt fekt påen formsekonomi av ärberoende varandra. Enpositivdirekt nätverksef olikanätverkseffekternaen platt åskådliggörtydligthursidornai De Henriksson ochVinbergHenriksson (2017) Evans och Schmalensee(2016:29) 10

30 11

- -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET och en tionssida och en - fårvadekonomernaformen subven kallaren EvansochSchmalensee platt tillatt kostnaden leder försidanmedsvagare incitament. Detta taurang, minska bidrar konkurrensen oftatillatt mellanplattformar en res- hitta föratt kare olikaplattformar utanvidare kananvändaflera besökare matchas enskild vad en mot olika restauranger, besö- samt att restaurang matchas en motolikabesökare att oftare än lägger till detta stora i förhållande till restaurangbesökarens, vilket man spelar roll. Om är incitament restaurangens matchningen men förenkla emellan, dem bådaparter betalanågotföratt iteorin påpekaatt att harincitament att pengar. betala mer för att mindre incitament väsentligt är viktigt Det måltidhar påen pengar som söker spendera efter restaurang föratt en betalaförmatchningenhar stora privatperson medan en att incitament En restaurangpå varjelyckadmatchning somtjänar pengar som görs olikasidor. mellanplattformens miska incitament motorer. iekono förklaras utifrån skillnader Istället kanprissättningen - hållaigångköpcenter,någonting att sök eller socialamedieplattformar googla efter billiga resor. förstås inte det intebetyder Det att kostar köpcenter,ett ochdetkostar gåmediFacebook att ingenting att eller avgratis, för en kostar sidorna. Det för människor ingenting gå in i att Ytterligare deoftaär faktor en äratt plattformstjänster somsärskiljer för plattformar. slagsplattform prioritera förförareochvälja–ett göra detenklare att koordinera inkommande för att förfrågningar från olika plattformar av utvecklingen särskildtjänst,Mystro, en och medföranlett somska 13 12 även kör förandra konkurrerande somLyft. plattformar mångaUber-förare annatpåtagligtexempel äratt Ett medieplattform. köpcenterett ochmångamänniskor social änen imer ärmedlemmar olikasortersflera betalning, deflestashoppare ärinte exklusiva med Evans ochSchmalensee(2016: 33) för Lyft, samtatt25 % kör förmeräntvåplattformarsamtidigt. användare avtransportdelningstjänster) uppskattaratt70 % ocksåkör avUberförarna En undersökningfrån TheRideshare ochpodcastförförare Guy(enblogg och . pengasida 13 På motsvarande vis betalar butikerna för 31 12 Detta hartill Detta

- -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET av för sociala och ekonomiska de grundläggande förutsättningarna förändrarnik inte några utaninformationochdigitaliseringen energi kraft fördigitaltek ochelektricitet nämnaren gemensamma ärden lämpningar somsträcker sektorer. flera sigöver Tillskillnadfrån ång- sektorer enkelt. förhållandevis utveckla til�- bliräven att Det enklare sektor inomen vationer kandärmedspridastillochtillämpas iandra infrastruktur. denna ovanpå byggs ochinno- affärsmodeller Digitala skilda,tillämpningar olika,iblandvitt somhelasamhälletochatt gott samma teknologiska att basinfrastrukturbetyder har integrerats i så tas tilldigitalaplattformsekonomier. blirännutydligare närfokusflyt transaktion. Det somföregår en der 15 14 och elektricitetenlutionen i skiftet mellan 1800- och 1900-talet. avmed introduktionen - förra industriellarevo vidden ångmaskinen purposetechnologysomståriparitet teknikbas, generell general eller av introduktionen ny såkallad en medfört har digitaliseringen därtill kommer växande betoning en av matchningen ochdesökkostna funktion,men del av central är fortfarande en plattformars flersidiga förbetalningarochshopping. deminskarfriktionen Detta med att kreditkortsbolags ochköpcenters existens ekonomiskt motiveras kan perspektiv ning av. Utifrån detta såkalladetransaktionskostnader behandlades deflesta av deexempel somharnämntshärminsk Innan teorin plattformsekonomier formaliserades omflersidiga skap tillFacebookanvändare ochmänniskor somgooglarefter solresor. bud- hjälpmarknadsföra sitt meddatadrivnaalgoritmers betalar föratt köpcentrum vara iett somlockarmångashoppare ochannonsörer att McAfee och Brynjolfsson (2017), Bresnahan ochTrajtenbergMcAfee ochBrynjolfsson (1995) plattformarna. men oaktatdettaärpoängenattsökkostnaderna fårenstörre betydelse fördedigitala Man kanargumentera förattsökkostnader ärendelmängdavtransaktionskostnader, DIGITALA PLATTFORMSEKONOMIER 32 14 15 Det Det

- - - -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET innehåll vitillslutägnarvåruppmärksamhet åt. nyakravlångsamt. ställer Det påhurvisöker, ochprioriterar sovrar det tatillsiginnehålletutvecklatsförhållandevis människans förmågaatt och tillgängligheten av tillolikatyper innehållharvuxitlavinartat har 18 r 17 16 kassettband. som CD-skivoreller frånInformationsinnehåll fysiskaprodukter sommusikharseparerats kan informationkopieras utan någonmärkbarkvalitetsförsämring. Dessutom mation pånågotsålitet läsplatta. smartphoneeller somen ochlagrainfor tidigare otänkbara skapa, skicka,taemot mängder att Kombinationen av digitalteknik ochinternets spridninggördetmöjligt information ochstora nätverk. decentraliserade växandemängden utveckling: den roll för de digitala plattformarnas aktiviteter. Åtminstone särskiltviktig spelaren tvåsådanaskillnader ting annat krympa, nämligen vår uppmärksamhet.ting annat krympa, nämligen existera måste iöverflöd knappresurs tillatt vara en någon- från att omnågontingväxer att skiftafokusochmenade att valde emellertid det kommande analysera uppdrag att informationsöverflödet. Simon I slutet på1960-taletfickekonomen Simoni ochstatsvetaren Herbert nar historiskt motstycke. somsak omfattning från knapphettillen harövergått många områden kopiering informationsinnehåll inom ochspridning. att betyder Det kvaliteten att musik samtgenom påinnehålletinte försämras genom kanskapaegetinnehålliform fler av att genom seras, texter, videoeller tidigare analoginformationsomböcker ochskivordigitali- att genom ran tilldinmobiltelefon. digitaltlagrad informationväxer Mängden spreds såsnabbtförsämrades. kvaliteten stoppa och det för var att svårt att den på det innehåll som tillätsjustdärföratt led ikopieringen.såkalladehemmakopieringen Den med kopierad varskvalitet musikpåkassettband försämrades förvarje avlationen musiktillstor delav av försäljningen CD-skivorkombinerat Simon (1971) Wernberg ochDexe (2016) ydell och Sundberg (2011) 17

Idag strömmas musikochfilmpåbegä- 16 33 Ibörjanav 1990-taletbestod cirku- 18 Medan av bredden

- -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET 20 19 någon större bli läst. överhuvudtaget att publikeller innehålletkommer påinternethemsida garanti föratt ärdetingen även innehållpåen somhelstkanpublicera omvem 2000-talet att Albert-LászlóNätverksforskaren Barabási visade tvärtom i början av inteallakommunicerar detbetyder men helst ivärlden, att medalla. gör iteorin kontakt mellanvilkatvåuppkopplade som individer takter. Internets TCP/IP-infrastruktur decentraliserade möjlig- På ochrealiseradekon motsvarande visärdetskillnadpåpotentiella påochköpt.vad andra tittat böcker produkter eller på justdigbaserat somskullekunnaintressera vilkaandra Amazonsinrekommendationsalgoritmder berätta föratt tidigare valochvadandra användare tycktom.På liknandevisanvän- Tjänsten matchar innehåll med användarebland annat på deras baserat somkuratorrollen av innehålliolikakategorier ochtips-funktioner. Netflixsom Spotifyeller inteerbjuder bara accessutantar påsig även matchning hand.Streamingtjänster rätt påegen hitta blir svårare att ternaliteter det somuppstårinomplattformsekonomier itaktmedatt tera innehållet. Med andra ord växer- deindirekta positivanätverksex sigavanvänder sökmotorer sor andra tjänster eller tillatt somhjälper någontingsomde flesta människorlertid inte märker av, eftersom de - äremel . Det det växandeutbudetärförknippatmedhögasökkostnader innehålli rätt hitta att information,men nästan obegränsade mängder till tillgången potentiella ochutvecklingökarden Internets genombrott ness-to-business (B2B) plattform. busi- en bygga Alibaba tagit att vara på genom som plattformsföretaget till exempel närstora företag söker underleverantörer. ärnågot Detta nätdejtingtjänst.en Sammamatchningsproblem finnsmellan företag, efter människorsärskild produkt eller en som letar efter kärleken på konsument somuppstårvare sigdethandlar omen blem somsöker kontakt kommunicerarätt typ av är en att med. Det matchningspro- till potentiella kontakter ökar, ökarocksåsökkostnaden hitta föratt Evans ochSchmalensee(2016: 56) Barabási (2003) 20 34 19 När tillgången

- -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET tala plattformar som en av somen faktorer tre fundamentala tala plattformar somformar Ekonomerna McAfee ErikBrynjolfssonochAndrew digi- beskriver och upprätthållande) att avtal att ingås. och upprätthållande) (förhandlingochbeslut)efter inför(sök),under der (tillämpande gång ochoptimalmatchning kanbidra tillsänktatransaktionskostna- ochkonstaterargodinformationstill- nomier genom plattformar att plattformseko analysera - för att LobelharanväntCoasesramverk Orly mellanhandochdeextra kostnaderen detinnebär. Juridikprofessorn inblandade parter potentiellt kontakt skullekunna etablera självautan näralla vis kanmannufråga sigvarfördetfinnsdigitalaplattformar transaktionskostnaderna förde inblandadeparterna. På motsvarande av organiseringen företag måste att drog slutsatsen minska desamlade 24 23 22 21 plattformsekonomier. varstjänster påflersidiga bygger plattformar ande utbudetav kontakter tillstor ochinformationberor delpådigitala matchning. Vår detväx- potentiella den realisera nyttan förmågaatt bland annatsökmotorer, rekommendationsalgoritmer ochdatadriven matchningskostnader inte, försvinner dehanteras men löpandeav kontakt, rätt innehålleller dvskostnadernarätt förmatchning. Dessa ökasökkostnaderna hitta väsentligt ocksåbidragit föratt tillatt men till informationochantaletpotentiella kontakter medandra människor, potentiella alltsåökatden tillgången Sammantaget hardigitaliseringen varför företag existerar. År 1937 lyfte ekonomen Ronald artikel berömd Coase i en frågan om turer. verksamheten iföretagsstruk organiserades marknad iställetföratt slutakontrakt att öppen alla inblandadeindivider påen sinsemellan det inteenklare ochbilligare skullefinnasföretagför omdethadevarit Lobel (2018) Coase (1937) transaktionskostnader 1991. Coase fickSveriges RiksbanksEkonomipris tillAlfred Nobelsminneförsinforskningom som utgörgrundenförstora delaravdendigitaliserade ekonomin. nätverksinfrastruktur ikombination medenmarknadförcentraliserande plattformar decentraliseradeDet ärurdettaperspektivinte enbart nätverk, utandecentraliserad 23 På och transaktionskostnader såvishärleddeCoasebegreppet 22 Coases ansats var att omväntkonstatera Coasesansatsvaratt att 35 24

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET molntjänster eller bygger ett tjänsteutbud ovanpå sitt produktutbud. tjänsteutbud sitt ovanpå ett molntjänster bygger eller specialiserade vilkaföretag distribuerar genom digitala infrastrukturer ensidiga digitalaplattformar, växandeantal finns Det ett även detvillsäga sekonomier innebära stora förhållasigtill. kandetta förändringar att som inte förvarken tidigare exponerats - digitalteknik plattform eller grad av individuellanpassning. För sektor etablerad en industri eller ihop tillgångochefterfrågan iväldigtstora påkort nätverk tidmedhög nomier. kanmatcha digitalaplattformar Ipraktiken handlardetomatt vidanpassade matchningstjänster än många pre-digitala plattformseko - indi- mer hjälp av väsentligt erbjuda analysochalgoritmer datadriven med där detidigare varitotänkbara. Dessutom kandigitalaplattformar plattformsekonomierkan introducera inomandra delarav ekonomin digitalaplattformar att innebärdetta växande informationsmängder I kombinationdanpassa erbjudanden. med stora och digitala nätverk medhjälpavkan utvärderas kun- insamladedata,och4)möjligheten att kontrollera genomföra möjligheten i verksamheten att som experiment ochkundbeteenden, samlaindataom kunder 3) tans, 2)möjligheten att transaktioner: fyra grundläggandemöjligheter meddatordrivna förföretag somföljer sekonomier medvad HalVarian, chefsekonom påGoogle,beskrivitsom mier, viinte vilket idetaljhär. att kommer behandladem betyder att 28 27 26 25 crowdsourcing. digitalaekonomin,den tillsammansmedartificiellintelligens och dem som en tjänst. somen dem iställetköpainte investera att isjälvagenom hadehaftråd att tillgångtill tillgång tillteknisk infrastruktur ochmaskininlärningsmjukvara somde teorienterad ekonomi. Tillexempel kansmåochmedelstora företag få av av ochiväxande grad tjäns - industrinochutbyggnaden datadriven en viktigfunktionidigitaliseringen en fyller distributionsplattformar Dessa Varian (2018) begränsade tillutbudetfrån ettföretag. Det finnstillexempel företagsspecifika apparförattbeställataxiresor ellerkaffesomär Varian (2010) (2017) McAfee ochBrynjolfsson 26 1) möjligheten att teckna 1)möjligheten att elektroniska kontrakt pådis- 25 Digitala plattformar kombinerar- plattformar plattform flersidiga Digitala 28 Detta är däremot inte ärdäremot plattformsekono flersidiga - Detta 36

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET tiva fördelar. butiker somdigitaliserar föratt Sammantagettalardetta andra kompara av kanföretaget hitta och - dra nytta digitalaplattformar går detmiste anpassasig viktig konkurrensfördel, omen att genom men visförlorar kontroll företag pådetta utbudet När över ett plattformen. ocksåmedandra producenter men digitala den, ochförsäljare inomden konkurrera omkonsumenter medplattformen lokalamarkna- påden urval av varor, lokaltutbud.På eller service såviskanbutiken bättre kunder. särskilt Dessutom kanfysiskabutiker motett specialiseras nåfler föratt plattformar flera eller utbudtillen istället anslutasitt av e-handelochdigitalaplattformar. Företaget butiker somdriver kan dock inteallbutikshandelkommer konkurreras betyder Det att att ut menten matchning. fårtillgångtillgenom ochdeprodukter säljer matchning som konsupå den somplattformen - samlar.återförsäljare somplattformen göra skillnad ärviktigtatt Det utbud, utan utbudet från alla producenter och med rerar plattformens 30 29 konkurrera kommer hasvårtatt industrier som etablerade med. att tala plattformsekonomier inomnyasektorer ”disruptivkraft” somen framväxten beskriver av digi- flersidiga mcAfee och brynjolfsson det och sänker sökkostnaderna. fördel eftersom en samlarutbu- den via e-handelökarfårplattformen När varknapphadebutiken närtillgången tillgången fördel, men en möjliggör. marknadsskapandedigitalplattform det breda utbudsomen par återförsäljarestoraagerar till ett producenter inte konkurrera med avTillexempel fysiskbutiksom kanen drar nytta plattformarna. gen företag konkurrerar ochåandra sidanomhurföreta- medplattformar ärbådesantochinteDet sidanomhurandra sant. handlaråena Det tillgången tillsamma utbud. av stora ochvälkändamärken måste enskilda butiker hitta andra konkurrensfördelar än som etableras utanförstadskärnan.Omshoppingcentrumet samlarettbredare utbud Detsamma kanförståssägasomrelationen mellanbutiker istäderochshoppingcentrum för attkonkurrerar med etablerade industrier. För vadsomavsesärverksamheter attförtydliga: somanvänder sigavdennyatekniken Plattformsföretag ochandra företag –konkurrens ochsymbios 30 Det beror på att butiken inte påatt beror Det konkur 37

29 -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET 32 31 med länkartilloriginalartiklarna. anledning av tjänsten Google News nyhetsmaterial somaggregerade sökmotorföretagetTyskland, respektive Belgien Spanien Googlemed av andra varandra:halvanav under 2000-taletstämdetidningsägare i formar ochinnehållsproducenter somtyckskonkurrera ocksåharnytta Brynjolfsson ochMcAfee annat intressant exempel påhur platt ett ger se. återstårlas iframtiden att affärsmodeller, investerar ifysiska butiker. utveck relationen Hur den företag somAmazonochAdlibris,hardigitala e-handeläratt eller menterande relation mellanjust fysiska butiker och digitalaplattformar helt ionödandessutom.en finns Något somocksåtalarföratt kompli- draligt svårare änbutiker nyttaavplattformar, föratt somdigitaliserar kankomma fådetbetyd- enkom konkurreramedplattformar att föratt upphävd. webbplatser, fådomen ansökaomatt vilket ficksamtligaatt senare tillderas leddetillkraftigt minskadinternettrafik detta med varatt och Google News stängdes ned. Vad tidningsägarna inte hade räknat ledig taxibil (genom telefonväxelledig taxibil(genom tjänsten erbjuda app)samtatt eller accesstillen erbjuda runttvåsaker: företag organiserat att lag ärett taxibo- framförallt istörreoch resenärer Ett runtomivärlden. städer somUber,transportplattformar Lyft Taxify eller sommatchar förare av tjänstsommatchningen den avser. omdiskuterat exempel Ett är skiljapåäven matchningenmen här finns ochutförandet det skäl att människor somefterfrågar tjänster ocherbjuder blir det knepigare, När detiställethandlaromplattformsekonomier sommatchar ihop rar sinaannonser. handlarinteden ochvardeplace- ombesökarna utanomannonsörerna direkt konkurrensdet förståsen mellanGoogleochtidningsägare, men direkt konkurrens. somen behandlade ändåsituationen Samtidigtfinns Googlematchademen ihopläsare medtidningarnasinnehåll,men Se Andersson Schwarz kapitel idennavolym Schwarz (fallstudie3). Se Andersson (2017:139–140) McAfee ochBrynjolfsson 32 Tidningsägarnahadeipraktiken storav plattfor nytta att 31 38 Isamtligafallvanntidningsägarna

- - -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET 34 33 minskar marknadsskapande digitalaplattformar argumentera föratt företag.kunde koordineras iett På bättre sammavisärdetmöjligtatt aktionskostnaderna förknippade medbetalningarochadministration minskadesamtidigtsomtrans- kunder nas sökkostnader hitta föratt förar utifrån att kan motiveras organisering klassiskataxibolagens De nationellt.bolag, platsvare siglokalteller enda en eller matchningsäljer sominte enda bara begränsas tilltaxiförare från ett konkurrensfördel den app. taxibolagetsegen eller Plattformens äratt koordinerande medden sakligen tjänsten, detvillsägatelefonväxeln konkurrerar huvud- senare iden med helataxibolaget,men plattformen transporttjänster. konkurrerar förra beskrivningen Iden plattformen och matchning mellanförare ochåkare, dvstillgångochefterfrågan på arbetsgivaransvar, access organiserar företag somendast somett eller som harutkontrakterat taxiförarnas arbete ochdärmedinte tarnågot taxibolag somett med taxibolagetbeskrivaspåtvåolikavis:antingen kanijämförelse plattformsföretag taxiresa medbil).Ett (taxiföraren att access till transporttjänster och den faktiskatransporten ochden accesstilltransporttjänster skiljsåt? att matchande den organisera försigsjälvså funktionen blivit effektivare att telefonväxeltjänst, grupp förare runten en organisera hardetmåhända taxiresor. somomfattar verksamhet dettidigare varfördelaktigt att Om människor, av annanorganisering harmöjliggjorten ekonomiska den tillinformationochstoraskilt tillgången av nätverk decentraliserade Coases transaktionskostnadsmodell. tekniska sär Den utvecklingen, skulle kunnaföretags beskrivas i affärsmodeller termer av Ronald konkurrerar digitala plattformar vissdelav meden befintliga Att en digitala plattformsekonomiernas främsta styrkor. så kalladeåkerier somisinturharen kontraktsrelation med förarna. attnotera attmångataxibolagidaginteDet ärvärt anställersinaförare med utanavtalar gott somotänkbara. transportplattformar, särskiltdesomöppnar uppföricke-professionella förare, varitså navigatorn ärdetproblemet istor utsträckning hadedigitala löst.UtanGPS-navigatorn tidigare varitattförarna måste kunnahittaochnavigera istaden,mentackvare GPS- någon typavlicens ellerinköpsavgift. Enmotivering försådanainträdesbarriärer har plattformen. Detgällersärskiltidefalldå jobbetsomtaxiförare varitbegränsat av Taxiförare utsättsförenökadkonkurrens omnyaförare tillkommer genomdendigitala 39

33 Det är en av ären Det de

- -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET avsnitt medförare somkör samtidigt. olikadigitalaplattformar förflera formar. ilinjemeddeexempel ligger somtogs uppiföregående Detta sinatjänster företag olikaplatt somerbjuder viaflera gemensamma annat vis, exempelvis eller enskilda genom på ett sin verksamhet nisera sådantolkningen skulleförareorga- ocksåfåstörre föratt incitament framväxten motiverar nomi. Det av nya plattformsföretag. I linje med ekonomin tackvare kombinationen av ochplattformseko digitalisering - sigpåmatchning specialisera delar harökatsåmarkant inomflera att av Med värdet förföretag andra ord skullemankunnaargumentera föratt 36 35 utvecklats sedandettog fästeen som runtår2010kandet definieras ochmöjliggör delandet.min somomger har Utifrån hurfenomenet eftersom detförtankarna tilldelandetav snarare resurser än ekono- Namnet ”delningsekonomi” framstår i efterhand som lite olyckligt andra sektorer. ocksåinomflera men inäringen typavden av omorganisering arbete påutbudssidan somsker inomtax- plattformsekonomierträdesvis digitala flersidiga som förknippas med samlingsterm delningsekonominharbliviten förföre- kallade så den parallellt. plattformar flera om förarna använder större tillgång föraretill en och resenärer pool av matchningar, särskilt ochbetalningarskötsolika platser Vidare fårbåde av plattformen. med klassiskataxibolag. Kunderna kananvändasammatjänstpåmånga transaktionskostnader ochförare, även förbådekunder ijämförelse Sundararajan (2016) om attfåenkörning underrusningstid. negativa externaliteter, exempelvis ommångaförare gersigutochskaparträngsel ihopp negativa miljöexternaliteter. Åandra sidan kannyaplattformsekonomier ocksåskapanya leda tillkortare uppkörningssträckor skulledetfinnasvinster bådei form avtrafik och resenärer matchas på en(åtminstone förförarna) mersamladmarknad.Omdetkan Det ärocksåmöjligtattdetfinnsettsamhällsekonomiskt värde avattförare och Plattformar ochdelningsekonomiPlattformar 40 36

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET 40 39 38 37 exempelvis att möjligt förfler investeraen sommarstugaeller köpa i kapacitet hyra utden maninte att blir enklare blirdet självanvänder investera inyaresurser. föratt ochincitament förutsättningar det Om matchning utbud,även decentraliserat istora medett digitalanätverk förändrar delningsekonomin,Omvänt sagt möjligheten rättare till eller danta kapacitet. större en ochmobilisera delav hitta dessaproduktersmöjligt att redun- liten delav dygnetstimmar. gör det digitalanätverk att menade Benkler konsumentens och”grovkorniga” behov en eftersom debara utnyttjas produkter som ”bulkiga” eftersom maxkapacitet deras ofta överstiger iartikeln beskriver Benkler konsument digitalanätverk. över resurser dikprofessorn Yochai vetenskaplig en artikel Benkler omdelandetav delningsekonomiLångt innanbegreppet juri- skrev vedertaget blev institutioner.litsbyggande kombination av utbud,stora decentraliserat ochtil�- digitalanätverk senaste tvååren. deanväntdelningsekonomiskaterna att tjänster de någon gångunder på användarnasvillkor” av svarade omkringtioprocent - responden ”Delningsekonomi statligautredningen somingickiden undersökning liten. fortfarande tycksvara förhållandevis ning iSverige Enligten spridda resurser. delningsekonomins bördocknoteras Det att omfatt stort med nätverk ett decentraliserat gräsklippare, över aggregeras utbudssidan,vare sigdethandlaromtaxitjänster lånav eller för att annorlunda matchning mellanutbudochefterfrågan, framförallt där för sina överblivna resurser.för sinaöverblivna istörre individer utsträckning kanhyradet villsägaatt utochfåbetalt överbliven kapacitet ochinte någotabsolutmåttpåhurresurser används. mödan.Effektivitet avserhärindividersmöjlighetatttillgängliggöra ochefterfråga är värt Huruvida desedangördetellerinte harförståsocksåattgöra medomdetycker attdet (2010) Gansky SOU (2017) Bergh m.fl.(2018) 39 38 Det innebär i sin tur att ekonomin innebärisinturatt effektiv, blirmer Det 37 40 Det innebär sammantaget en markant innebärsammantageten Det 41

- - -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET omdetinte ärmöjligtatthyra utöverbliven kapacitet måste köparen haråd attbetalaför 41 tillräcklig nivåav en avetablera därmed ocksåberoende tillitföratt att och efterfrågan iväldigtstora är men ochutspriddadigitalanätverk, digitala flersidiga plattformar utomlands. lägenhet en sidiga plattformar. rande inte bara fördelningsekonomin utanäven av förandra typer fler Därför ärtillit ochbefintligasocialanätverk. avgö- relationer etablerade är förstdådelandetav bortom kanskalasuppochexpandera resurser måste främling. fungera lita på en båda deltagarna varaatt Det beredda detska ochmatchablivna resurser efterfrågan, moten föratt dem men över digitalatekniken på nyavis. identifiera Den gördetmöjligtatt Delningsekonomin handlarinte kanmobiliseras bara omhurresurser hyra dem. ten att genom riterar sådaninvestering, en kan få tillgång till lägenheten segelbå- eller andra, sominte prio- att självaharråd eller Samtidigtinnebärdetta sen. segelbåt kommer istörre resur påden utsträckning kunnakapitalisera Människor investera semesterlägenhet eller ien somharkapitalatt somhyr.tande förändring medavseende ochvem somäger påvem resurser. Med delningsekonomi andra ord föranleder omfat mer en omfördelning av ärocksåförknippatmeden ägandetavdetta sådana tillmateriella ökatillgången föralla,men resurser hoppningsvis att som desedanhyr ut. På längre siktkommer delningsekonomin för människor köpa plattformsekonomipå att att bygger fortsätter varor av härtypen utbudssidaniden lånaprodukterhyra eller att glömmer minskat ägandepågrundavmänniskor att istörre utsträckning kan kan ägaren finansiera delarav köpet sommotsvarar överbliven kapacitet. varans hela kapacitet ävenenliten omhonbaradelavden.Genomatthyra villutnyttja ut Plattformar, tillitochanvändardata 41 De som likställer delningsekonomin som likställer De med ett 42 möjliggör matchning mellan utbud

- - - - -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET formstjänster somhotels.com, booking.com Tripadvisor. eller via platt dem betygsätta strategi uppmuntra gäster att uttalad att en position.Exempelvisstärka sinegen harmångahotell ochrestauranger tillitsinfrastruktur sigav föratt tag använder dedigitalaplattformarnas väljabortmotparter varandra eller meddåligabetyg.sätta Endelföre- exempel låter traditionella taxibolagsällanförare betyg - ochresenär Till intillitiaffärsmodellen. bygga nella företag närdethandlaromatt oftakonkurrensfördelhar plattformsföretagen gentemot traditio- mer På grundav tilliten roll inom digitalaplattformar så central spelaren att geografisk närhet.eller tillitochdetsocialakapitalsomannarsförknippasmedsocialoch/ den inom stora för att kompensera digital nätverk mar förutsättningar för avgränsade skapardigitalaplattfor gemenskap. Annorlundauttryckt människoreller som andra vis ärdelav geografiskt sammasocialteller tidigare pågrundav tillitvaritbegränsade tillvänner, bekanta,grannar vis kan främlingar matchas som transaktioner ihopoch genomföra efterlevs. regler tilliten skasäkerställa Påformen värnasochatt att så het somdigitalkommunikation möjliggör, platt skaparförutsättningar typ avkombinerat tillitsmått, medbetalningssystem spårbar ochden varandra utvärdera påförhand.Denna deltagarna kananvändaföratt mätbartrykte ett som plattformen deltagare bygger omen omdömen olikasidor.från plattformens sammanställamångaolika att Genom storger viktvidpublikabetygssystem av och utvärderingar deltagare läg- ärdärförinte mångadigitalaplattformsföretag Det förvånandeatt gräsklippare. lånauten ens hyra utsinbostad,eller sommarstuga eller främlings hyra främling en ibilen, släppainen ska vågaåkamedeller delningsekonomin: människor tillitsinfrastruktur en föratt detbehövs 43 42 främlingar skainteragera med varandra. tillit människor känner fördetövergripande varumärket. Traditionellt förlitarsigföretag somhotellkedjor ellertaxibolag istor utsträckning påden tillit sinsemellan. deltagare skamatchas motvarandra upprepade gånger, vilket försvårar fördemattbygga Eftersom dethandlaromstora ochutspriddanätverk minskarsannolikheten föratt 43 42 Detta blir särskilt tydligt inom blir särskilttydligtinom Detta 43

- - - -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET 44 ) databroker såkalladdatamäklare (eller somen agerar tala plattformen digi- den skulleinnebära att somsedankansäljasvidare. Det om dem samlarindata plattformen eftersom att vatpersoner debetalargenom fåintryckettjänster ärgratis förpri- att avplattformars ärlätt att Det matchning. bättre erbjuda användardata föratt ärhurdesamlarinocharbetarmed för digitalaplattformsföretag tillitsfråga annantjänst istället (multihoming).Encentral använda en heltenkelt eller bara börja lämna plattformen är föranvändare att främlingar med ävenvarandra, men på grund av hur enkelt det oftast känsliga föranvändarnastilliteftersom ochmatcha demåste attrahera ärsärskilt digitalaplattformsföretag är inte tänkasigatt orimligt att konsolende tror att med stor sannolikhet kommer gå sönder. att Det köpa tv-spelskonsol, en bra speldetfinns,om oaktathurmångaeller Till exempel blir människor plattformen. driver att mindre benägna tillit ocksåtill till varandra,företagetrespektive som sidakänner men avAlla typer av användarnapå plattformsekonomier ärberoende att Blablacar-förareen dealdrigträffat änförgrannar eller kollegor. av 88procent respondenternaBlablacar somvisaratt harhögre tillitför av studie genomförd i illustreras en gränser forskare i samarbete med kansträcka sigutanförplattformens plattform litskapitalet inom en som avsöka saknar jobb, andrasärskilt för dem typer meriter. til�- Att eller siginomnyaplattformstjänster etablera terande föratt merit komplet somen typ aviväxandeutsträckning kanfungera tillitsmått mellan olikadigitalaplattformar.mått ärinte denna Det otänkbartatt exporteradet kommer dykaupptjänster ochjämföra tillits- föratt att förväntasigatt olika transportorienterade ärdetrimligtatt plattformar Mystro låta förare koordinera utvecklats för att förfrågningar från flera parallellt. sigavanvänder plattformar flera På sammavissomappen inte plattform, minstpågrundavmångaaktörer enskild utanför en att rykte tillitskapitalkommer exportera eller det ökapåatt efterfrågan att mätbartdigitalt sig använder uppett fler bygger av och I taktmedatt Mazella m.fl.(2016) 44 44

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET För av detandra skullespridningen användardata skadadeanvändare . igen viaplattformen inte deskaviljaannonsera minstföratt ochandraundanhålla användardata frånexterna annonsörer parter, 46 45 reutveckling. vida- matchningsförmågaformens förplattformens ochdärförcentral som matchar plattform koppladanvändareen mot annonser till platt stor Vidare ären delav inom inom plattformen. data somgenereras den minskardepositivaindirekta nätverkseffekterna utanför plattformen krympande intäkter. motsvarande användardata finnstillgänglig Om vilketmot användarna,detvillsägapengasidan, påsiktskulleledatill som villblimatchad sidaavnativt utbudriktattillden plattformen sekonomin tarskada.Först alter ochfrämst skulledetmöjliggöra ett - ärrisken plattform underliggande stor den utanför plattformen att tillparter skullesäljasinanvändardata fritt plattformsföretag ett Om matchningen sedansäljer. ochinte somplattformen datamängden effektivmatchning, en erbjuda lar inärnödvändigföratt detär men sam- dataplattformen användardata säljsvidare. Den vändigtvis omatt med andra ord även pådigitalaplattformar, dethandlarinte men nöd- klassiskaordspråketDet isnosuchthingasafree ”there lunch”stämmer dan, till exempel annonsörer, som bär kostnaden för subventionssidan. av de utgörsubventionssidan - ärpengasi plattformsekonomin. Det att heltenkelt gratis förprivatpersoner för digitala plattformstjänsterna plattformsekonomiskt perspektiv. börjamedärmångaav Tillatt de utifrån ett dock problematiseras behöver perspektiv Detta formen. användarinformationvidare tillexternasom säljer parter utanförplatt konkurrenskraft. användardata somutgörkärnanidedigitala plattformarnas detaljerade tidning. bestående avmänniskor tidellerprenumererar somtittarpåtvvidenviss påenviss mot äldre plattformsmodellersomexempelvis matchar annonsermotstörre grupper att skräddarsy matchningen avannonsertillenskildaindivider harenkonkurrensfördel Det betyder ocksåattdigitalaplattformarsomtartillvara påteknikens möjligheter för webbplatser somalltsåocksåsamlarocharbetarmedanvändardata. plattformarna utananvändsävenkvällstidningar påderas flitigtavtillexempel dags-och Fördelarna meddigitalaverktyg ärinte ochdataanalys begränsade tillde”nya”

45 Det är kombinationen Det av till användare och tillgången 46 Det ligger alltså i plattformsföretagets intresse att intresse att alltsåiplattformsföretagets ligger Det 45

- - -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET att fåtillgångtilldatafrån Facebook,att begränsad dethandlaromen att Cambridge Analyticatyckshaanväntsigavtveksamtförfarande för ett data omFacebooks skaisammanhangetpåpekasatt användare. Det får Facebook tillgångtill CambridgeAnalyticaskahafått kritikföratt föranklagelserna, Samtidigtsomdetärföremål sidentvalskampanj. ha varitinblandadeibådeBrexit-kampanjen Trumps ochDonald pre- avmed granskningen analysföretaget CambridgeAnalytica,somska kritiksomriktatsmotFacebook ärden exempel pådetta Ett isamband avmar ärberoende tillit. konkurrenskraft plattfor för plattformarnas just därför i att framtiden 47 är. matchning av som avslöjar faktiskt annonsen mottagaren om vem mer ärochåandra sidanFacebookinte mottagaren vetvem en somsäljer blindmatchning en Amazon somsäljer av därannonsören annonser till exempelGoogle, beskriver sidan Google och mellan å ena skillnaden på olikavis. Jones, Michael tidigare ChiefTechnology Advocate på Med sinanvändardata sagthanterar olikadigitala plattformar detta framgent. skaregleras det handlaromhurmarknaden integriteten. blirinte göra dehärdistinktionerna minstviktigtnär Att definition stårimotsatsförhållandetillvärnandet personliga av den inte verksamhet per plattformars digitalaflersidiga talar ocksåföratt hållbartvis. ilängden Detta påett förena till ochmedomöjligaatt eller ochplattformsekonomier ärsvåra sådantdatamäkleri för att argument starkt detärett vidare användardata, men somsäljer plattformsföretag detintefinns föratt ärisigingetbevis Detta tilliten tillplattformen. kommunikationskanaler, vilket medstor sannolikhetskulleminska denåsav exempelvissom berörs, att oönskadreklam från andra genom 47 Sådana skillnader kanmycket Sådanaskillnader välkomma blibetydligtviktigare att Fallows (2018) 46

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET sade matchningar för digitalaplattformsekonomier. inomramen ochindividanpas- detaljerade erbjuda dessutomlägger föratt grunden Möjligheten nyadataomanvändare ständigtsamlainochanalysera att sänka sökkostnaderna, tillexempel sökmotorer streamingtjänster. eller kuratorer agera ochmatchmakers att som genom diga plattformar kan medför ökadesökkostnader. tillväxandeefterfrågan leder - påflersi Det information som det växande första mängden handlar det om den plattformar. grogrund förnyaflersidiga ochsomutgören ringen För I dethärkapitletbetonas meddigitalise- somföljer tvåegenskaper sekonomier betydanderoll iekonomin alltmer intaren somhelhet. - av plattform ekonomin. framväxt innebär att digitala plattformarnas De skalaochplattformsekonomier somvuxitfram inyadelar omfattande en mier. somnår digitala plattformar till flersidiga har bland annat lett Det förplattformsekono- skapanyaförutsättningar bidragit tillatt lisering plattformsekonomier om även 49 48 typ av data(sominte nödvändigtvisbörbeskrivassomanvändardata) men och plattformsföretaget spelar. ochplattformsföretaget men direkt mot Facebook, vilket roll som talar tillitenför den till plattfor nolikhet haröverdrivits. Trots stor har en delav detta kritiken riktats effekten och att medstorav CambridgeAnalyticasverksamhet san- stor deras faktiskapåverkan var. Setillexempel Kavanagh(2018)och Simon(2018). påverkan pådetvåvalensomdetiblandpåstås,finnsocksåskälattifrågasätta hur Även säkerligen omCambridgeAnalytica kanhahaftavsikten atthaprecis såmycket användardata tillexterna parter. med argumentationen idethärkapitlet,aldrighaftsomaffärsmodell attfrittsäljaallsin den dataFacebook internt haromsinaanvändares beteenden. Facebook har, ienlighet den databetalandeannonsörer använderförattidentifiera sinamottagargrupper och frånge enextern användarens aktör access dataomsinakontakter, skiljersigavsevärt fritttillgängligviaenöppenprofilinformation somanvändaren ellergenomatt gjort Det ärstor skillnadmellanolikatyperavanvändardata inomFacebooks plattform.Den DIGITALISERING – SÅ HÄR LÅNGT PLATTFORMSEKONOMIER OCH inte är något nytt fenomen har digita- inte fenomen är något nytt 47 49

48 -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET gande spelar en fortsatt viktig roll i den digitalaekonomin. viktigroll iden fortsatt gande spelaren plattformsekonomier som främjar matchningtalar för att - och tillitsbyg något somkangåförlorat mycket upp. snabbare ändet kanbyggas Det plattformar. Tillskillnadfrån dataärtillitdessutom färskvara och en mellan tillitsmått sammanställaochverifiera utvecklas tjänster föratt blirnågotstörrefrastrukturen det änsummanav ochatt plattformarna ärdetintetillitsin- plattform osannoliktatt enskild värde utanfören tillitskapitalharett deras samtidigt,samt att plattformar med iflera tion påmatchningsmarknaden. Med tankemångadeltagare är påatt stärkasinposi- respektive sidoratt aktörerenskilda påplattformarnas slagstillitsinfrastruktur resulterar somhjälper bara rykten. iett Detta tillmät dem ochaggregera transaktioner från enskilda ors erfarenhet samlainmännisk att främja tillitgenom föratt rad olikaverktyg en redan erbjuder resurs närdetkommer plattformar tillkritan.Digitala betydligtknappare och viktigare faktumärtilliten mins kärna,men digitalaekono framhålls oftasomden transaktion. Data en genomföra - parterna litatillräckligt föratt mycket påvarandra ochpåplattformen lingar, tvåmänniskor, vare sigdethandlaromtvå företag eller måste ärtillit.nätverk oftamatchar Eftersom digitalaplattformar ihopfräm- fördigitalaplattformsekonomier sommatcharFlaskhalsen ihopstora till vara påtäthetens potential tidigare begränsats av högasökkostnader. ta därmöjlighetenrar somstäder medvarandra itätbefolkademiljöer att konsulttjänster. hurvimänniskor förändrar ocksåigrunden Det interage- för alltfrån nätdejtingförändrar förutsättningarna tillupphandlingav ekonomin, matchning men av individanpassadefterfrågan istora nätverk tydligaste nivå. Det så kallade delnings - jerad är den exemplet på detta utbud ochefterfrågan kanmatchasatt ochdetal- disaggregerad mer påen med hög precision i realtid. Tillgängligheten i stora medför även nätverk stora avinnebär detatt grupper människor kanmatchas motvarandra fördröjning. I kombination matchningssystem med algoritmbaserade matchadelse medvarandra efterfrågan –att deras medvarandra –utan människor iförbin- sätta organisationer eller detblirmöjligtatt att verk För detandra innebärframväxten av stora digitalanät decentraliserade 48

- - -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET dra upprepade gånger.dra upprepade träffar varan- lokalmarknaddärsammaindivider upppåen som byggs ochrykte relationer tillitsmått plattformarnas motsvarande visersätter plattformsekonomin ochpreferenser. utifrån deltagarnasintressen På tillskillnadfrån geografiskt lokalamarknader men igen, avgränsasden ochförminskar markna- effektiviserar plattformar Digitala marknaden. kopplatbetydande friktioner användasigav digitala tillatt heladen lar i form av högre sök- ochtransaktionskostnader. finnsalltså Det potentiellt global,marknad.Med docktrösk detväxandeutbudetföljer tadelavter ochföretag att utbudochefterfrågan mycket påen större, medför lägre trösklar för både konsumenverksamhet. Digitaliseringen - ske därefter kunnainternationalisera nationellmarknad,föratt sin kan- lokaleller sigpåen förstetablera vis varnyaföretag tvungnaatt regionala marknader,eller På tillsocialanätverk. eller motsvarande konsumenters begränsat till geografiskt utbudialltlokala väsentligt eliminerat. förminskateller Tidigare varvanliga som digitaliseringen ochbegränsningar rad institutionellaramverk mins substitutfören digitalaekonoPå ochvisärdenyaplattformsekonomierna den sätt - delvis konkurrensutsätter. som deföretag somdefackförbund ocharbetsgivarorganisationer kanske inte hursomhelstkansorteras inisammabranschstruktur, plattformsföretagen för befintliga företag. i sin tur att Det betyder skaparbådekonkurrens plattformarna ochnyamöjligheterföljd att internalisera vilket i sin affärsverksamhet, varit tvungna att får till sök- ochtransaktionskostnader företag tidigare har somenskilda samlarochhanterar ofta digitalaplattformarna på.De nad deverkar mark förallaföretag påden de grundläggandeförutsättningarna industrier. påverkar inte digitala plattformar beror Det minstpåatt affärsverksamheterflera ochutmanar redan befintligaföretag inom ning deerbjuder. tillnya upphov plattformsekonomier ger Digitala digitala plattformsekonomier och skapa efterfrågan match på den bådemöjliggöra nya tillatt Sammantaget bidrar digitaliseringen 49

- - -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET mönstret. Ett plattformsföretag kan vara förhållandevis litet kanvara förhållandevis ochändå plattformsföretag mönstret. Ett andel av marknaden. företag –närdeväxer ekonomiskten större ochtar defler anställer Historiskt måttstock har för storlek rättfram förhållandevis varit en nomi ochsamhälle:storlek, komplexitet ochräckvidd. utanäven eko roll iframtidens deras bara dedigitalaplattformarna - faktorer generella det tre mer sompåolikaviskommer påverka inte att matchning av. gå vidare in på särskilda politikområden Utan att finns typav den säljer förmedlar produkter tjänster eller somplattformen konkurrerarom ochivilken plattform utsträckning en medföretag som om diskussioner fler behövas och hur man konkurrensrätten att avgör påverkar affärsverksamhet organiseringen av arbete.Det kommer även arbetsgivaransvar sträcker av omorganisering sigochhuren plattforms avväckerduktionen frågor blandannatomhurlångten plattformar nader. är redan tydligtinomarbetsmarknadsområdet därintro- Detta behov, anpassa mark för att eller plattformar reglera för att antingen föranleda intensiva ochväxandereform- diskussioner att sättningsvis kommer av introduktionen digitalaplattformsekonomier även fort framtida roll i ekonomiplattformarnas börja med och samhälle? Till att bakgrund,sägaomdedigitala motdenna dåmöjligtatt, det är vad 51 50 med varandra. Det resulterarmed varandra. Det uniktypav ien urbandigitalmarknad. somlåter transaktioner främlingar genomföra tillitsmått och erbjuder massan av potentiella kontakter, samtidigtsomdesänker sökkostnader kritiska tar täta varamiljö och den på städernas digitala plattformarna formsekonomier tillgängligaistora oftaäroproportionerligt städer. De tillvarfördigitalaplatt möjlig motivering också en jämförelse ger Denna plattform –användare, marknadsandelar elleraktivitet påolikasidoriplattformen? Det böräven noteras hurmanskamätastorlek förendigital att detinte ärsjälvklart Wernberg ochDexe (2016) FRAMTIDEN FÖR DIGITALA PLATTFORMAR 51 Digitala plattformar passar inte plattformar inidethär Digitala 50 50

- - -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET 53 52 Altavista. blistor. räcker Det alltsåintevara förstmedatt att kyrkogård med tidigare stora som MySpace, plattformar Friendster eller en virtuell detredan finns påpekaatt sammanhangvara värtatt i detta kanvara betydligtskörarepositioner kantyckas. änvadden Det marknads- plattformars talarisinturföratt marknadsdominans. Detta skyddmotkonkurrens indikation påvarken nödvändigtvis en ett eller formar samtidigt. Med andra ord ärstorlekinte fördigitalaplattformar användarna föredrar, särskilteftersom platt användare kandeltaiflera matchningar heltenkelt ochmindre bruseller typav en matchning som (bättre) specialiserade mer erbjuda att genom plattform och etablerad kan konkurrera liten en nyplattform stor uten aväratt sekvens detta tillgodose väldigtspecifikamatchningskrav.det blirsvårare att En kon- mycketen större bredd iefterfrågan från varjesidaochå andra sidan att sidorna växer. måste tillgodose plattformen sidanatt innebäråena Det deolika avVidare ökargraden itaktmedatt diversitet inomplattformen uppnå stabilitetsvårast att inomsmåochstora plattformsekonomier. detärsom en U-kurva,detvill sägaatt olika nätverkseffekterna följer de balansera svårigheten iatt ärinte tänkasigatt dra. Det orimligtatt matcha förmåratt deolikasidornamotvaran- sist hurvälplattformen darna är, parallellt ochtill deanvänder hurmångaandra plattformar som hurväldeolikanätverkseffekterna huraktivaanvän- balanseras, antalet användare växer. styrkaavgörs iställetav Plattformens faktorer form fårinte starkare positionföratt en makteller nödvändigtvismer landet mellanstorlek makt. ochmarknadspositioneller Endigitalplatt olikasidor,ha mångadeltagare påplattformens viktigare ärförhål- men behövs mycketbehövs forskningomframöver. mer tet, ärfrågor somdet spridning, digitalplattform spelarfören ochålder tid.Vilken ochvärldsdelar somöver roll storlek,mellan länder - diversi mötaefterfrågan sidor, från flera att efterfrågan den men såväl varierar förmåga ochframgång handlar tillsistomderas överlevnad plattformars fullständig livscykelanalys avplattformsekonomier? kanskestorlek från kanmanbygga start, vidare pådenkunskapenföratt fåenmer Det harforskatsdesto ochbygger meromhurplattformarnårkritiskmassa uppsin Evans och Schmalensee(2016:28) 51 53 52 Digitala Digitala

- -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET plattformarna iställetförhoslagstiftare ochdomstolsväsende. plattformarna I vilket fall bör man tänka efter avgörandet noga innan man lägger hos bryter anmälainnehållsomansesoönskateller eller motlagen. bemöta och just hitta gör det möjligt att information överblickbar mängder göra stora sökmotorernas)formarnas (ochisynnerhet förmågaatt önskvärd riktning. platt Istället skulle mankunnaargumentera föratt typaven makt som påverkar samhället,ochinte nödvändigtvisien ge destora omnågot,skulleverkligen senare, plattformarna med. Det inte innehållsomplattformsföretaget sympatiserar censurerar eller iförvägblockerarstaterats lag,plattformen brytamotsvensk ochatt konton tarbortinnehålleller men somrapporterats ochdärefter kon- plattfor en till synesliten skillnadmellanatt finns väsentlig men Det 55 54 stortett börsbolagkanförväntasviljadistribuera”. interesultat medvad hosGooglesomrimligen kanansesöverensstämma kommer åtförinnehåll eftersom detfinns”fler Youtube-konton ochsök Google borde begränsa anställa200redaktörer vadanvändarna föratt artikel ien chefredaktör Journalisten itidningen ThomasMattsson att illegalt utanocksåoönskatinnehåll.Tillexempel utryckte Expressens Facebook roll ochdärmedtabortinte aktivmodererande skahaen bara som Google, Youtube plattformar har röster höjts föratt debatt och borde kunnafåtillgångtillviasökmotorer Idenna ochsocialanätverk. ocksåomvilken ochdesinformation,men news” informationmänniskor om”fake debatt iEuropa hardetvuxitfram en växandepolarisering en Ikölvattnet avplattformarna. och presidentvalet Brexit, detamerikanska utanocksåförlagstiftarnasförhållandetilldestörsta mellan plattformar Hur storlek ärviktigtinte påverkar plattformar bara förkonkurrensen sur somskautföras av stora privatägdabolag. - efterlyser inågonmångodtyckligcen en Mattsson allvarligare ärdetatt det stor skillnadpåYoutube-konton ochsökresultat påinternet, än men underliggande orsaken.underliggande postar detoönskadeinnehållet.Hanbehandlar påsåvissymptomen snarare änden sitt egetinnehåll,menpåsåvisförsummas heltdeindividerochorganisationer som behandlaridettafallGooglesomentidningproducerarMattsson ochpublicerar Lundquist (2018) 52 55

54 Till att börja med är börjamedär Tillatt

- - -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET andra. avekosystem deärberoende ett att somtillstörsta delutvecklasav på outsourcad teknisk infrastruktur ochåtminstone uppger 40procent åtminstoneresultaten tredjedel av att en respondenterna förlitarsig omföretags mjukvaruanvändningvisade undersökning varandra. Ien av annanaktör, en av dessablirömsesidigtberoende vilket att betyder system integrerasverksamhet sominte dåiett ägsav företaget utan molntjänsterder outsourcar sinIT-förvaltning. eller Företagets affärs- erbjuder. även På beroende närföretag använ- liknandevis uppstårett utan ocksåav somplattformarna deolikamjukvaruinfrastrukturer inte beroende nomin mer bara av digitalanätverksinfrastrukturen den blirmatchningen delar Därmed inomflera eko digitaliserade av den - matchning samtidigt den naliserar sina användare. som deerbjuder delav ären marknadsekonomin,sidan). Plattformarna deinter men andra (den fåaccesstillkunder föratt avockså beroende plattformen deltagarna,intetisk massatilldeolikasidorna,men minstföretag, blir kri- las” inihelaekonomin.av attrahera ärberoende att Plattformar ”trass- plattformarna tillatt somleder ökade ömsesidigaberoenden Kombinationen av till plattformsekonomi leder ochdigitalisering avgraden mellankomponenterna ömsesidigaberoenden ökar. fler komponenter läggstill,medandetblirmer komplext itaktmedatt 57 56 av individuellaelement. vas somgrad av sammankoppling system ochömsesidigpåverkan iett bidrag tillökadkomplexitetderas iekonomin. Komplexitet kanbeskri- andra faktorn framtidDen är sompåverkar dedigitalaplattformarnas förhålla sigtillGDPR. extern datasomlagras ien påkunders baserade molnlösningbästkan företag kan som till gör exempeldataanalyserMan på hur ett fundera meddess organisatoriskautsträckning sammanfaller avgränsning. inteav företags affärsverksamhet längre nödvändigtvisisamma ett komplext. blimer på att Inte avgränsningen minsthandlardetomatt Andersson ochWernbergAndersson (2018) Miller ochPage (2009) 57 Detta är en indikation på att förhållandet mellanföretag håller indikationpåatt ären Detta 56 Ett system komplicerat blirmer Ett itaktmedatt 53

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET bart. avgörande främja en På roll föratt såvisspelardigitalaplattformar ochsåstortdetblirsvåröverblick utbudet ärgeografiskt utspritt att Plattformsekonomier möjliggörockså matchning marknadnär påen globalmarknadav en gördet över lokalaplatser.pelvis Uber)men inom delningsekonomin, matchar ihopparter väldigtlokalt(exem- landsgränser.sig över digitalaplattformstjänster, Många inte minst somutansvårighetkansträcka mar skaparvirtuellamarknadsplatser Digitala plattfor tala plattformsekonomiernas geografiska räckvidd. sompåverkarskapen ekonomins framtida utveckling, dedigi- nämligen - sammankopplingÖkande tredje plattformsegen vidare tillden leder på. företag verkar dessa före företag utanocksåförlagstiftaremarknaden somskareglera itet harpånäringslivsdynamikkommer vara avgörande att inte bara IT-leverantör. byta myndigheter att förståvilken komplex inverkan Att - svårare det blir väsentligt för storainnebär samtidigt att företag eller de inteninlärningsprocesser det utveckla själva, men hade haft råd att små företag kan hyra datorkapacitet att betyder Det den. och maski- förändras igrun- ochinnovation förentreprenörskap förutsättningarna från ocksåatt varandra, branscher men separera det blirsvårare att att 59 58 integreras trasslas inivarandra. eller kontraktsrelationerfrån rena eftersom detvåparternas verksamheter plattformar, mjukvaruinfrastruktur ochekosystem sigdäremot skiljer underleverantörs- ochkundrelationer.genom Kopplingen tilldigitala Företag haralltidvaritrelaterade tillvarandra iekonomin, tillexempel produkter. av som AppleApp Store plattformar och Google Play sälja sina för att företag somärberoende ärapptillverkande tydligt exempel pådetta skiljaföretags affärsverksamheter från varandra.det blirsvårare Ett att grund avdedigitalaplattformarnas expansion. av plattformsekonomier ochmedföljandeberoenden harspriditsigiekonomin, delvispå beroende avtv-spelskonsolernas plattformar. Vadattnotera ärattdentypen somärvärt Detta skaförståsjämföras medutvecklare sompåmotsvarande avtv-spel visvar kaffeleverantör.än attbyta exempel ärdetväsentligtsvårare förettföretag IT-leverantör ellerenmyndighetattbyta Det betyder ocksåattdetblirsvårare attsubstituera enrelation förenannan.Till 59 Enökadgrad av komplexitet mellanföretag innebärdels 54 58 Det innebär i förlängningen att att innebäriförlängningen Det

- -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET vara europeiskt. krävaav 30procent innehållet påstreamingtjänsteratt somNetflix ska EU-parlamentet hösten lagmedsyfte under en 2018röstat igenom att större tillen raka marknad.Tillexempel motsatsen gemensam har nationellfragmentering tillen avleder alltså digitalamarknaden, den räckvidd ochviljantillnationellstyrningsom de digitalaplattformarnas momshanteringsavgift. Postnords hantering av paket från Kinaochinförandet av särskild en varlitenså längehandelsvolymen är nog.tydligtexempel pådetta Ett somfungerade och regelverk ochflaskhalsari regleringar på problem fingret kommer kommer sätta ökaochökningen världen att handelnatt handlafrån andra delarav att enklare detplötsligtblirväsentligt Om marknad. sinegen reglera nas räckvidd nationellastaters möjlighetatt borde tolkas somnågontingpositivtutmanardedigitalaplattformar 65 64 63 r 62 61 60 för en gemensam digitalinre marknadinomEU. gemensam för en framväxten av handel,exempelvis gränsöverskridande inomramarna toriella begränsningar. terri räckvidd utmanarnationellaregleringars - plattformars Digitala stängts nedhelt. tjänster somYoutube tillatt hardetexempelvisdre öppnaländer lett dettillhårdare förpaket momsregler leder iandra, min- från Kina,men En annan sida av detta är den EU-specifika ”rätten att bliglömd”. att EU-specifika”rätten En annansidaav ärden detta mot nya,småplattformsföretag. gas nu av Datainspektionen till högsta domstolen för att reda ut den reda utden gas nuav tillhögstadomstolen föratt Datainspektionen sökresultatet intemen nationelltiSverige, överkla globalt. Domen bliglömd tar bortdetaktuella att medrätten Googleienlighet att ner komI Sverige domfrån Förvaltningsrätten en nyligen somgodkän- Se Andersson Schwarz kapitel idennavolym Schwarz (fallstudie3). Se Andersson Di Digital(2018) Amnesty Press (2018) Postnord (2018) EU-kommissionen (2018) eidenberg (1996) 64 63 Den typen av typen slåsärskilt hårt riskerar regleringar Den att Det finns en ökandespänningmellaninternets finns och Det 62 61 I öppna demokratiska ekonomier Iöppnademokratiska somSverige

55 60 Samtidigt som detta Samtidigtsomdetta

65 -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET bryta motdenyadataskyddsreglerna. undvikaatt harstängtavwebbplatser föratt internettrafik europeisk grafisk avgränsning ochdigital räckvidd, eftersom flera utomeuropeiska mellangeo- spänningen illustrerar EU:s dataskyddsförordning, GDPR, en koordinerandeen funktionförkunskapochinformation. österrikiskeDen ekonomen Friedrich Hayek som marknaden beskriver ekonomi, globaliserad eller digitaliserad bådelokaltochinternationellt. effektiv toriskaen mer om ochflaskhalsarsomutmanaridéen hinder nomin. Samtidigt åskådliggör storarad regula en - digitala plattformar ekobåde lokaltochglobaltskullepåmångaviskunnaeffektivisera - tillgängliggör somdigitaliseringen ochnätverk informationsflöden äravgörande tavara pådeomfattande plattformar förvårförmågaatt komma spelaiekonomi att flersidiga ochsamhälleframgent. Digitala digitalisering, spelarochkan samtvilken roll digitalaplattformar Fokus kapitel för detta mellan plattformsekonomiär relationen och knyta ihopekonomierna iolikaländer. mellanföretag ochmänniskormanflätade relationer vilket bidrar tillatt kommer komplexa, stora etablerar detta att digitalaplattformar sam- frågan om hur ställer globala vi vill varaolika länder på sin spets. Till i många avseendenformar och en ojämn regulatorisk geografi mellan 68 67 66 bliglömd. att för geografiskarätten räckvidden ställa eller välja funktioner och innehåll från olika välja plattformar. funktioner flera ställa eller Kort somlåter osssamman- kommer metaplattformar växafram fler detatt med varandra ochinteragera medmänniskor företag. eller Samtidigt ihurvivillsamlaochsorteraspeglar skillnaderna information,fåkontakt åter plattformarna global,heltenkelt väljapåsnarare änen därföratt att med största sannolikhetkommer finnasflera stora plattformar detatt och kommer med vi tiden använder nering.variera Vilka plattformar att vissdelav koordi funktioninomen dinerande övergripande marknadens - koor en marknad imarknaden, som en förstådigitala plattformar enklast Hayek (1945) BBC (2018) Datainspektionen (2018) 56 67 Relationenmellandigitalaplatt 66 Även införandet av 68 Kanske kanvi

- - -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET kan på de digitala plattformarnas framtid. kan pådedigitalaplattformarnas liga ochartificiellaagenter ha stor påolikamarknader inver att kommer samma vissommänniskor gör. mellanmänsk balansen talarföratt Det eftersom deinte annatsätt, begränsas avmarna påett sökkostnader på Framväxten av artificiellaintelligenser utmanardedigitalaplattfor ärviktigaföross,detvillsägamänniskor.tel plattformarna äratt kapi- beskrivningsomgesidetta En sistaviktigbegränsning iden som ärstor ochiinnehållsmängd. bådeigeografisk omfattning alltviktigare förhurvinavigerar ekonomi ien blirplattformar och gott 57

- - -

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET rules”. May25. sites unavailableto EUusersundernew BBC (2018).”GDPR:USnews and whatitmeans,BasicBooks else isconnected to everything everything Barabási, A.L.(2003).Linked: How Swedsoft. kompetens isvenska företag. från Rapport mjukvarans roll ochbehovet- av mjukvaru av osynliga infrastrukturen –enkartläggning M.,Wernberg,Andersson, J. (2018)Den October 2. procent avNetflixinnehållvara från EU”. Numåste 30 Di Digital(2018).”Klart: efter-fyra-dagar-stangs-youtube-ner-igen www.amnestypress.se/notiser/12036/ 30-procent-av-netflix-innehall-vara-fran-eu https://digital.di.se/artikel/klart-nu-maste- stängs Youtube nerigen”.Nodate. Amnesty Press (2018).”Efter fyra dagar REFERENSER Google-dom”. May30. ”Datainspektionen överklagar Datainspektionen (2018). firm. economica, 4(16), 386-405. Coase, R 83–108. growth’?. Journal ofeconometrics, 65(1), General purposetechnologies ‘Enginesof Bresnahan, T. F., &Trajtenberg, M.(1995). by Timbro, Stockholm, Sweden. Timbro SharingEconomy Index, published Bergh, A.,Funcke, A.,Wernberg, J. (2018). world-europe-44248448 datainspektionen-overklagar-google-dom/ www.datainspektionen.se/nyheter/ . H.(1937).Thenature ofthe https://www.bbc.com/news/ https://

http://

58 is wrong”. Medium.com, March 26. is wrong”. controversy Facebook Analytica ‘hacking’ reported abouttheCambridge everything Kavanagh, C. (2018). ”Why(almost) 424-440. ty. The Americaneconomic, 75(3), review externalities, competition, andcompatibili- M.L.,&Shapiro,Katz, C. (1985).Network Lunds Universitet 2017 to reach masteruppsats criticalmass, vid Market Makers do –Astudyofwhatthey J.,Henriksson, Vinberg, J. (2017).Online , 35(4), 519-530. review ledge insociety. The Americaneconomic Hayek, F. A.(1945).Theuseofknow- future issharing.Penguin. ofbusiness Gansky, L.(2010). Themesh:Whythe te-on-making-facebook-likable/557378/ googles-one-time-chief-technology-advoca- https://www.theatlantic.com/notes/2018/04/ Facebook Likable”.TheAtlantic, April5. ‘Chief Technology Advocate’ onMaking Fallows, J. (2018)”Google’s One-Time R Business of multisidedplatforms.Harvard (2016). Matchmakers: economics Thenew Evans, D. S., &Schmalensee,R ofNetworkes. Review Economics, 2(3). platform industri- aspects ofmulti-sided Evans, D. S. (2003).Someempirical digital-single-market_en https://ec.europa.eu/commission/priorities/ page onlisted ”priority” area. Information unlock onlineopportunities”. single market: Bringingdown barriersto EU-kommissionen (2018).”Digital 7f8af2d042 lytica-facebook-hacking-controversy-is-db- rything-reported-about-the-cambridge-ana- https://medium.com/@CKava/why-almost-eve- eview Press. eview

r sva den I 2 . kap dan å l ta PLATTFORMSSAMHÄLLET . OrdfrontHollywood Förlag. de svenska fildelarnasomplundrade R tion, 1(4), 990-1029. of theeuropean economic- associa competition intwo-sidedmarkets. Journal R infrastructure, MITPress policy andtheglobalinformation In Borders inCyberspace: Information networks andrule-makingincyberspace". R avgiften påKinapaketen”. Postnord (2018).”Såhögblirnya social life.Princeton university press. introduction to computational models of computational modelsofsociallife:an adaptive systems: anintroduction to Miller, J. H.,&Page, S. E.(2009). Complex & Company. ourdigitalfutureHarnessing . WW Norton (2017). Machine, platform,crowd: E. McAfee, A.,&Brynjolfsson, , 24-31. Review Business trust powers thesharingeconomy. IESE B., &Möhlmann,M.(2016).How digital F.,Mazzella, Sundararajan, A.,D‘Espous,V. Journalisten, March 7. ’Anställ 200redaktörer, Google!’”. Lundquist, H.(2018).”Mattsson: 2018, CambridgeUniversity Press. Economy". InSharingEconomy Handbook Lobel, O mattsson-anstall-200-redaktorer-google www.journalisten.se/nyheter/ sa-hog-blir-nya-avgiften-pa-kinapaketen en-foranderlig-varld/moms-pa-kinapaket/ postnord.se/information/om-postnord/ ochet, J. C., &Tirole, J. (2003).Platform eidenberg, J. R ydell, A., Sundberg, S. (2011). Piraterna: . (2018)."Coase andthePlatform . (1996)."Governing https:// https://www.

59 Panic”. Medium.com, March 25. Simon, F. (2018).”TheBigData Martens Centre.Martens digital economy, Policy forWilfried report Europe: Five Prioritiesforalasting Wernberg, J., Dexe, J. (2016).R , 100(2), 1-10. Review mediated transactions. American Economic Varian, H.R An Agenda.University ofChicagoPress. Intelligence:In The Economics ofArtificial Economics, andIndustrialOrganization. Varian, Intelligence, H.(2018).Artificial rise ofcrowd-based capitalism.MITPress. economy: Theendofemployment andthe Sundararajan, A.(2016). Thesharing nomin. SOU2017:26 utredningen omanvändarnaidelningseko - användarnas villkor -Betänkandefrån SOU (2017).Delningsekonomi på public interest (1971),pp. 37-72 Computers, communications, andthe zations foraninformation-richworld. Simon, H.A.(1971).Designingorgani- ca-and-the-big-data-panic-5029f12e1bcb medium.com/viewpoints/cambridge-analyti- . (2010).Computer ewiring ewiring https://

r sva den I 2 . kap dan å l ta KAPITEL 3

PLATTFORMISERING SOM INNOVATION ______KAPITEL 3

OM MÖJLIGHETER, RISKER OCH SVERIGES EGENART SOM PLATTFORMSBÄRANDE NATION _ darja isaksson är sedan augusti 2018 generaldirektör på innovationsmyndigheten Vinnova. Hon har en bakgrund som entreprenör, och startade sitt första företag inUse 2002. Sedan 2014 har hennes tid främst gått åt till att arbeta med digitaliseringsfrågor i rollen som styrelseleda- mot och rådgivare och medlare mellan forskningsmiljöer, departement och investerare. henrik blomgren är lektor vid KTH och var tidigare programchef på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och huvudprojektledare för projektet Framtidens Näringsliv. Han har arbetat med strukturom- vandlingsfrågor på ett antal olika sätt, både inom bransch och akademi. PLATTFORMSSAMHÄLLET Isaksson ochHenrikBlomgren. rande harviväntosstillDarja myndigheter ochandra beslutsfattare utmaningar somstundarför politiker, branschorganisationer, regle samhällsbygget.svenska För svarpåfrågorna omde fåbättre att av fårkonsekvenser sådanahärlösningariförlängningen fördet netuppkopplade skärmar. ökat inslag är inte se hur ett Det svårt att doktordra, apparsomKryochMin förvårdmöten viadigitalainter och Hemnetdärsäljare, köpare kanfinnavaran ochmellanhänder betalningsupplägg,kreditbaserade som Blocket marknadsplatser för säker och identifiering avverifiering privatpersoner, Klarna för stort BankID ivardagslivet förmånga svenskar: fått genomslag deller digitalaaffärsmo rad olikaplattformsbaserade redan huren Vi ser specifiktsvensk menten mer ihanstextlyftatillen kontext. gåratt Wernbergs kapitel. introducerande Endelav insikterna ochargu klimatet ochinnovationspolitiken istort. visadesiJoakim Detta infrastruktur somfårstor påverkan pådettekniska innovations nytypav sägasutgöra en samhällelig kan plattformar digitala DARJA ISAKSSON OCH HENRIK BLOMGREN AV JONAS ANDERSSON SCHWARZ INTERVJU MED 62

------

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET som sådana) – ja, då är det naturligt, rentav ett måste deskall som sådana)–ja,dåärdetnaturligt, rentav ett föratt klassaSpotify,redan; tillexempel kännsdetnaturligtatt KryochSkype (isakhar vijudet antalplattformar Lyckas ett dockbygga visedanatt ochutvecklatspåannat håll. byggts globalaplattformar,dens avsom utanmestblirberoende plattformar inte Sverige risk finnasiatt framti- bygger vara detlandsom kommer storskalighetlyckas,kanen samhet, oftatillochmedförutsätter föratt stans? Med storskalig iregel inbegriper verk tanke plattformar påatt avutveckladenågonheltannan- som landbliheltberoende plattformar sombas. medSverige –kommer Eller och drivadigitalaplattformar vi utveckla, bygga driftiganogatt ringarna huruvidaviärkunnigaeller av ären Ur perspektiv landetSveriges demestgrundläggandefunde- avrent ”utvecklare”. som”konsumenter”på omvibetraktar dem ”producenter”, eller eller människorna blirsvaret lite Därtill iSverige. olikaberoende somlever samhällssektor,bransch eller som sådant, eller landet Sverige eller ”vi” är. Svaret på frågan blir lite viss en på om vi menar olika beroende henrik blomgren (hb): i ochmeddet”plattformssamhälle” fram? somväxer schwarz: andersson jonas bådeinombransch ochakademi. antalolikasätt, vandlingsfrågor påett för projektet Framtidens Näringsliv. Hanhararbetatmedstrukturom- Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) ochhuvudprojektledare ärlektorHenrik Blomgren vidKTHochvartidigare programchef på 2018 ärhongeneraldirektör påinnovationsmyndigheten Vinnova. mellan forskningsmiljöer, departement ochinvesterare. Sedanaugusti somstyrelseledamot ochrådgivare irollen ochmedlareliseringsfrågor arbetameddigita- åttillatt tidfrämst gått 2002. Sedan2014harhennes förstaföretag inUse ochstartadesitt Isaksson ärentreprenör Darja Den kanske besvara är vilka Den förstafrågan att Vilka huvudsakliga utmaningar står vi inför Vilka huvudsakliga utmaningar står vi inför 63

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET vi känt på oss sedan länge: Att ”svenskhet” är ett svårtord sominte ärett ”svenskhet” vi käntpåosssedanlänge:Att något antyder stordespelare) ärredan en Alltdetta marknadfördem. producenter ochskå- (medspanskaförfattare, spanska produktioner storaidag ärextremt engelska; inomheltandra språk änjust påfilmer Förannat änsvenska. Netflix kanmanockså notera övrigt att redan ärallt plattformar ”svenska” betraktar somgamlagoda,etablerade ska producenter, såmanskulleredan idagkunnahävda detviofta att utanköperdokumentärer inväldigtmycket från BBCoch andra utländ- SVT redan är?SVT av dessutom idagproducerar påfallandefåsvenska folket gesvenska änvadtillexempel filmpåsvenska, vara sämre påatt filmproducenter, ochsvenska författare såvarförskulle Netflix påsikt Fastniserat? å andra sidan: Netflix anlitar manus- redan både svenska Facebookoch socialakulturgenom - amerika alltmer blivitigrunden McDonalds, ochHollywoodfilm,vårtnyhetsutbud Levi’s utanatt även framtida kinesisk?)kulturimeningen (eller ”amerikaniserad” har en viinte tillexempel vibörjarupptäckaatt längre endast der dagen den hand, dåvikanske konsekvenser. kommer seoväntade att Vad hän- kan,åtredje sidan,komma slåossmedhäpnadiefterPlattformarna att Word somordbehandlare? Macdator påen medMicrosoft författas detta att sidan problematiskt rolloch hårdvarainte därSveriges ärdirekt stor. Men ärdetåandra inte annatområde ärgivetvisstandardmjukvara villlåtsasomdet. Ett ochMellanöstern,Ryssland hurmycket oavsett vivantossviddeteller kontinenterna. Vårt är exempelvis oljeberoende intimtkopplat till ochdetsomsker tillomvärlden pådestora starktberoende länge ett latenta harsvenska hardessutomenbart användare. Sverige sedan någotsom primärt bygga ligt. är ju till exempel Det okristligtdyrt att inte stort behöver isig. vara ett problem Snararenatur extremt Detta redan idag.på hurSpotifyagerar strategiska ochderas Setillexempel agerande. dessa plattformar bara darbas utanförlandetsgränser. nyckelinsikt förstå härären Det föratt merparten avlyckas, att kommer hamerparten dem av att sinanvän- 64

- -

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET skedde ochmedAT&T). medbådeStandard Oil Just nuhotasdestora i bitar när aktörerna dem bli (så allt för dominerande i fråga ansett stater klipptupp senare förreller medhjälpav reglering att rättslig Historiskt såharstora sett globalabolagsexistens hanterats genom är främst igrossistledet. exempel redan idagstörre Alibabassynlighetmotväst änAmazon,men lära av rumdär. somäger hastigadigitalainnovation den Alibabaärtill form avvästerländska sneglarpåKinaföratt plattformsaktörer att ärsannolikti ruminomplattformsområdet somäger siska influenser länge? –tycksgöra någrasigiväst.kine- större etablera De försökatt knappast – än så men ter kinesiska marknaden påden som är enorma - landetharsinaegnaplattformsgigan antologi) att såärdetuppenbart ompåannanplatsidenna skriver Svensson iKina(somMarina nen ken för västerländska konsumenter.- man på plattformsinnovatio Ser bara Huaweigen somstårtydligtkinesiskavarumär ochLenovo somhårdvarainom områden ochteknisk infrastruktur.- äregentli Det ibusiness-to-businessledet, verka ländska varumärken, ofta ochdelsatt finansiellt,att harärdelsrent rika kinesiskaföretagen köpa uppväster gentemot västsommångaav förhållningssätt demestframgångs- Det med varumärket, företaget själva. enligt av vara tyskt–någotsomförvissoären många amerikaner poängerna antasav men rikanska, ochtvärtom. ärheltamerikanskt Häagen-Dazs “icke-amerikanska” bolagärame- iallmänhettror oftaatt Amerikaner företag. ”inhemska” även ser påsinaegna,påstått andra länder sätt merparten av På iheltannatlandänSverige. sinaägarrätter liknande har möbelföretag, ”svenskt” IKEA, klassarsomett somvisvenskar Det folket mycket fortfarande klassarsomen ”svensk” bil–ägsav kineser. av härtypen den roll?gen Volvo frågor någonväsentlig –somsvenska - spelaregentli och”icke-svenskt” Och Så vadär”svenskt” egentligen? avberoende varandra kanmansäga. försöka förstå.Viallaärintrikat ossnågonvartiatt nödvändigtvis leder 65

- -

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET inneboende motsägelserna i medie- och informationskunnighet (MIK). (MIK). inneboende motsägelsernaimedie- ochinformationskunnighet Forsmans bidrag idenhärantologin (längre fram) berör några av de iniläroplaner igrund-ochgymnasieskolanförts påsenare år. Michael Här finnsparalleller tilldettydligafokus påjust ”digital kompetens” som digitalt kunniga”(synkront medläs-ochskrivkunnighet). konkurrensfördel haen kunniga” somatt isamhälletgentemot ”icke kundebetrakta ”digitalt gångpåvärlden individnivå. Lite vien somatt livtorde komparativ isitt kunnablien plattformar konkurrensfördel på vetahur,påvilketsätt,ochvarför individuella förmågaatt musikkonsumtionSpotify som styr all världens (om så skulleske)? Vår intevi som individer om det blir vad händer oss där? Eller befinner (om såskulleske) och påjordgloben nyhetskanalen centrala blirden dare sominte tardelav Vad den? till exempel Twitter händer dagen den stora ochvilket globala marknadsplatsen handikappfårdådeanvän- tillexempel somAlibaba(omså skulleske)händer dagen den ärden tillräckligt väl.Vad plattformarna utnyttja oförmåga,att förmåga, eller dardata. Kanske av en destora ivår ligger utmaningarnadärigenom taget röra sigpådedigitalaytorna desamtidigtanvän- såproducerar huvud över medskapare av att därtill:Genom faktisktinnehåll.Och konsumenter. användarna är av Många på att bygger affärsmodellerna betrakta osssombådekonsumenter ochproducenter, änsomenkom betraktelsesätt att digitalaekonominI den bättre ärdetförslagsvisett fortockså. upp fortkanocksågåner Men gamlavärlden. den samtidigtkandeskingras likafort. somgår Det digitalvärldskerI en ansamling av stora användarskaror snabbare äni ske ändegamlafysiska. tyckasmindre farligtmeddigitalaplattformar till migrera andra plattformar. kan- kan det därför möjligen Utifrån sett kunnaröra påsigavtill möjligheterna att själv, föranvändarbasen och samma. Men av irelation behovet antimonopollagstiftning börsättas – kanske i världen framför allt Facebookplattformarna – med det 66 man nyttiggör man nyttiggör

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET förbi köerna, ochhurmangördet. mankangå lar alltsåintebetalasig förbi köerna, vetaatt omatt bara att typ av sådethand- fysiskavårdcentralerna, somdesvenska finansiering kö Kryhardessutom fysiskvårdcentral? påen mindre samma eller mer kanfåmycketvägen snabbare akutvård änandra somfårståoch vänta i deden Kryfinnsochatt människor digitalaplattformen den vetomatt Eller, annatkonkret vissa taett exempel: ärdetatt föratt Hur rättvist nasie- ochgrundskolenivå. ”lika utbildningföralla”?Givetvisfinnssnarlikafenomen pågym- även därvigärnatalarom samhällesomSverige sådansak,iett en egentligen är Hur rättvist än annars(föreläsningar ärbådetid-ochplatsberoende). snabbare såhar studera och man lättare helt enkelt möjlighet att detta kanske universitetslärare. ivissafalläven trött Vet manheltenkelt om långsamoch förhållandevis en Vissa av dessakanihögstagrad ersätta idag, dessutom av heltgratis, kangåmängder pånätet. bra onlinekurser studenter universitet Många påsvenska världen. vetintederedan att återfinns jättebra exempel digitalaskol faktisktinomden pådetta Ett - med deeffektivitetsvinster till. upphov ger somdenyaplattformarna tillgångtill–ochkanske ger lingen ännuviktigare, hurmanhushåller alladetjänster somhårdvaran ochuppkopp veta hurmanutnyttjar att - bragång tillhårdvarauppkoppling, ochen utansnarare blirdetviktiga detinte hartill- eller så långtatt längre ärviktigthuruvidamanäger gått mellan desomgårföre kontra desomgårefter. Kanske harutvecklingen ringar isamhälletkommerhantera skillnaderna utmaningvara att en kunna köraatt Ilikhetmedtidigare historiska den. tekniska föränd- bil – kontrakunna mecka en på individnivå inneha kunskap om att att mellanvärdet i Enparallell ärskillnaden nytta. tillegen plattformar der på nätet vetahurman använ- man hittar ochså vidare, det vill säga att hb utan snarare att kunna veta hur man hittar pånätet, kunnaveta hur manhittar tolkarutan snarare att vad vara digitaltkunnigistrikttekniskmindre viktigtatt mening, naturligtsteg blirallt Ett vore kanskehävdadetframgent att

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET Plattformar används till att delakunskapomhållbara lösningar på användstillatt Plattformar tillbaka tillnågra av demörkaste imänsklighetens tiderna historia. som ökarrädsla, misstänksamhetochtankegods somförtankarna spridabudskap för att användaplattformar Idag mångaatt väljer sätt. klokt inte göra detpåett skillnad, men nödvändigtvis vårförmågaatt göra ökarvåra möjligheter teknologier att Digitala som plattformar rtega &Hergovich ortega (2017) 1 med,människorskapar relationer vitidigare inte skullekunnatnå. andra fysiskaberöringspunkter,samma bekantaeller idagträffar vi,och vikundefåkontaktTidigare dejtadevimestpersoner - medviagemen giftaossmed. att idagvilkaviväljer pel påverkar digitala plattformar förutse.Tillexem- somärsvårare att också beteenden ochattityder nätdoktormöten.som Spotifyeller Men påsiktpåverkar plattformarna användatjänsterpel pådetihursnabbtvitartillossmöjligheten att mycket exem ossdetvivillha.Viser tidochansträngning ochändåger - vi föredrar tjänster förutse, som att som sparar att har varit enkla ende kar bådevåra förväntningarochbeteenden. Vissaförändringar ibete- Vi harallaerfarenheter av olikaaspekter avidag, detta ochdetpåver somgörskillnad. vationer tillgång tillkunskap,kontakter ochkapitalsomkrävs skapainno- föratt får varandra sigomkringfrågor debryrsigomochfler ochorganisera hitta att gördetmöjligtförfler Plattformar och göra skillnadivärlden. nåut gänglig föralla,kanvikorta dettarförnykunskapatt tiden ner bästaexperter världdärvärldens kangörafordon. sinkunskaptill- Ien avprocent av somidag, tiden varjeenskilt kanviökanyttjandegraden fem somanvändsisnitt en fordonsflotta ha effektivt.mer Istället föratt användaolikaändligaresurser lighet, eftersom ossmöjlighetatt detger fantastiskmöj- ärdeten osstillhållbaraav transformera samhällen, att annonspengar. eller skap, läkartid,lokalutrymmen tiddärbehovet Ien avningen resurser, oavsett omdethandlarmusik,kod, fordon, kun- använd- effektivisera ossatt hjälper ligheterna. plattformar Digitala (di): isaksson darja frågar omutmaningar, Du jagvillbörjamedmöj - 68 1

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET 2 givare. kopplas avföratt ende ihopmeduppdrags- olikadigitalaplattformar skildabranscher, inomvitt enmansföretag - somoftaärbero individer ökning av sammansättning.Idagvien ändrar detarbetsmarknadens ser drivaegetbolag. att Sammantagetför blirdetalltenklare trationen tilltjänster tillgången Genom somautomatiserar av alltmer adminis - en globalarbetsmarknad. flygplats)ochpå (sompåen både hyperlokalt individer, enskilda hitta att billigare ochenklare plats gesmöjlighetatt just det. Verksamheter pårätt person avsnabbtharätt medbehov att påmed område därvihåller förändring justnuärett Arbetsmarknadens inisamhället.vi bygger digt klara av hantera de skadliga effekternaatt och de nya sårbarheterna av ger,samhälle kandra nytta demångafördelar plattformar ochsamti- påhurvisom svaren hitta ossinförärdärföratt ställer plattformarna inte hade. Men av detgår snabbt nu, ochen deviktigaste utmaningarna somharmångasårbarheterhällen samhället detjordbruksbaserade skapadesam- ochindustrialiseringen Bådeelektrifieringen inget nytt. samhället fårnyasårbarheter närdetförändras ochproblem ärisig Att ter isamhälletsinfrastruktur, effektiv hurmanbliren eller terrorist. sårbarhe- ocksåkunskapomhurmanutnyttjar men samhällsproblem, partsmodeller, ochvanor. värderingar Kort sagtutmanarplattformsekonomin bådelagstiftning, etablerade till frågor omarbetstider, trygghetsförsäkringarochlivslångtlärande. Andra frågor somväcksrör alltifrån arbetsmiljöochmedbestämmande, trygginkomst,en idevillkor ochvadärrimlig transparens somerbjuds? även här. människor haföratt får Vilkaskyldigheter plattform bör en med uppdrag,der även med egna bolag, individer frågorna väcks men flexibelt bemanningsföretag länge vantossvidatt kopplar ihopindivi- förbjudit Uber.Ungern och vår granne Danmark har vi sedan I Sverige –därexempelvis iolikaländer olika svarpåutvecklingen Bulgarien, läkare, konsulter, formgivare ochmångaandra yrken.harvisett Hittills Lobel (2016) 2 Den sortens logikpåverkar Den inte utanockså bara taxichaufförer 69

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET gan är bra ochnödvändig. Jag den vi kommer fortsätta litar på att att harpåindivider,de iförlängningen ekonomi frå- ochsamhället?”Den påverkan oss är ”Vilket för den lektivt ställer ansvar har plattformar tilletiska vägval.Enfråga vi alltifrån affärsmodeller och kritiserar kol- utvecklare hopparav desjälvavaritmedochbyggt, deplattformsbolag rande farsotblandunga(Socialstyrelsen 2017). och Erfarnadesigners ohälsa kostar samhälletstora summorochärnågotav galoppe- en tion mellanpsykiskohälsaochsocialamedier, samtiddärpsykisk ien En annan diskussion demokratin. handlar om korrelai förlängningen - påverkar samtalet,och detoffentliga plattformen beträffande hurden någotyrvaket inte ett uppvaknande, minsthosFacebookpel sett själva, sågs som icke-frågor senaste är nu högaktuella. De har vi till åren exem - Ansvarsfrågor somtidigare somärganskanytt. sätt påett brett, gerar frågor somrör hurteknikutvecklingen påverkaratt - samhälletnuenga Eftersom ärdethoppingivande förändringarna blirsågenomgripande, denärmasteden tjugoåren. hur stor förändring underskatta vi kommer se i beteen att - att det är lätt siga möjligheter annandelav ien dekanerbjudas Jag världen? tror att puberteten, de när som helst kan se vilka innan karriärmäs- de nått att nad fullav ungamänniskor, planetenöver gånger därmångarest flera träfflistor.sonaliserade enarbetsmark Vadatt betydaför det kommer nonser, inklusiveinformationomlön,ochsedanivanligordning fåper Google Job indexera jobban- Search. all Google på världens aspirerar att pådenärmaste hållaögonen ärtjänsten åren, intressant initiativ att Ett det trygghetssystemisåfall för regelverk, der och mänskliga relationer? Stockholm. Kommer skala på sikt, och vad bety- sådana beteenden att co-working space i frånstrand ett arbetar frånpå Bali eller en dagen försörjasigviasindator att oavsett omdeför gör detmöjligtfördem kompetenser somsinarbetsplatsochväljer helavärlden som ser som människor sig som ”digitala nomader”, idag många som identifierar uppdragsgivare och arbeta i geografiskt utspridda det finns team göratt förväntningar. Kombinationen mankanhitta av somgöratt plattformar Samtidigt växer det fram nya tjänster och beteenden, nya och med dem 70

- -

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET att det också redan är möjligt att hjälpa pollenallergiker ochbarn med detocksåredan ärmöjligtatt att påurinvägsinfektioner, ärapplicerbar plattformslogik Vi vetatt ochser annorlunda, idagäntidigare. bådevård ochomsorgradikalt organisera det heltenkelt ärmöjligtatt kanbara konstatera se,men sigper organisera dar ingetav att sätten att tvåminuterslucka. närdeharen defårgöra diagnoserna Jagatt föror tillalla behörigaläkare ilandet,så sompush-notiser ut patientärendet iKalmar. vårdcentral för en såkanvitasammadiagnosochskicka Eller från Bahamas istället men arbetarmeddetta, läkare somendast fem av en som diagnostiserar våra vanligaste åkommor skullekunnavara acceptera läkare tanken ärspännandeatt påatt somskalar?Det sätt ett liga åkomma. av möjligheten Vilket dra nytta den på ansvarharviatt van - det nu just tar denna två diagnosticera minuter istället för 30 att av läkare. Enläkare mederfarenhet att en förändring säger justdenna konsekvens somen tidsomkrävsrad. Och också den effektiviseras av eftersom strukture- i diagnosen, blirmer informationsinsamlingen rar mycket tidförpatienten. Intressant detocksåkvaliteten noghöjer digitaltmöte ochväntetiderrestider kantanågra timmar)medett spa- akutbesök(sommed ett ersätta behövs. Att egentligen undersökning fysisk eller provtagning diagnosdäringen ocksåen vård akut,men aven friskakvinnorsöker de vanligaste iövrigt anledningarnatillatt bra exempelmöten. urinvägsinfektion, ärdiagnosen från vardagen Ett bådeforskningochvård- effektivisera förvåra möjlighetercentrala att vara inte kanplattformar situationen taossvidare. Iden räcker föratt situation, osstilldagens vård ochomsorgsomlett organisera att sätt längre, innebärdärförocksåutmaningar. vilever positivsak,att den De komplexaallt längre, oftamedkroniska eller sjukdomsbilder. Enigrun- Kostnader där människor förvård ochomsorgökariallaländer lever somexempel.färden göra mestamöjligaav kanvara likaviktigt,ochjagvilltaväl- Det dem?” ”Vilket tamöjligheterna påallvar, ansvarharvisomsamhälleatt och Men viocksåfrågar oss diskussionen. hoppasjagatt den, närviställer 71

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET serasvärld. ochfinansieras, iendigitaliserad organi ska - påhurvälfärd atthittasvaret En tydlig utmaningblirdärför intedetta kommer förändra helavårdkedjor att detnärmaste decenniet. kopplade avancerad prylarförmer diagnostikpådistanskanlåtsas att tigheten av ochanvändaupp- hemma göra provtagning möjligheter att utvecklingshas- ignorerar somådetgrövsta primärvård. Bara den svensk avoch justbristen påtillgänglighetärett devanligaste på klagomålen alternativsnabbt ifalldeerbjuds somenkla, somsparar tidochupplevs inte konsumenternu, detvarden tidigare. Vivetatt beteende kanbyta välfärdsförsäkringar. Alltstörre delarav globalmarknad ären välfärden andra vård- eller erbjuda gigantfårförsigatt sådanglobaltetablerad en dag den baka banktillståndinomEuropa, ochjagundrar vadsomhänder har investeringar rad vårdföretag. ien Facebook tidtill- harsedanen ivårdsektorn. jättar GooglesholdingbolagAlphabet förflera börskursen sigpåvård- ochapoteksmarknadenNyheten deetablerar påverkade att ochvårdsystemenarbetssätten, rör sigsakta.Amazonrör sigsnabbare. såväl utmanasersättningssystemen som ISverige ochregelverk. rer på sikt?Endelav detsomhindrar ossärförståsvåra befintligastruktu- vi faktisktdrar av justnu.Ärdetok?Vad den blirkonsekvenserna av det potentialen teknik redan idagens förstår viatt ärlångtstörre nytta änden i annan miljö än vården, eller hemma provtagning göra enklare heter att I påsammasätt. öroninflammationer kombination medökandemöjlig- nande plattformsaktörer får.nande plattformsaktörer nuvillsänka vårdchecken olika partier) flera somKryochandra lik SKL,medstöd tillatt av heldelriksdagspolitikerlett en (dessutom från har dealltsåpåfallandegodlönsamhet försinabesök.Något som alltså traler, eftersom men deansesdrivabesöket mycket billigare änandra, - somallaandra vårdcen fårisaksammapeng De vårdcentralbesök. ett kommuner ochlandsting(SKL 2017) Kryfårförmycket för att pengar hb vårdplattformen Kry illustrerande. Exempelvis Kryillustrerande. Sveriges anser vårdplattformen frågan redan ärrest den ärpåfallandetydlig.Att Återigen är 72

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET las irelation ochkostnader tilltjänstens svårighetsgrad attutföra? subventionering av absolut samma, eller bör den stäl- tjänster olika vara Lokalkostnaderna blir ju till exempel drastiskt lägre. Med andra ord: Bör görendelav jobbet. besökdåpatienterna själva kostnader änvanliga problem av kaliber. olika lägre hardigitalavårdtjänster kring Därtill åkommor. Det vill säga, det rör kategorier sig om olika av vårdbehov; enkla förhållandevis gördetför sigtillnätvården ter somhittillsvänder att tapåallvar, ochdåargumenteras såhär:Depatien- detnogungefär värda Samtidigt finnsdetdesomanserattSKL:sargumentvara ifrågan påstorskalig kandrivafram resurseffektivisering nivå. Plattformarna uttryckte det: somtidigare. Ungefär vården organisera somDarja likamycket ärinte vibehöver föratt pengar Det längre givetatt långt innanföretaget Krygjorde det? säga, inte vårdsystemetatt detsvenska någontingmotsvarande lanserat änvihargjortdesenaste 50åren? påannatsätt finansieras Varför har, så faktiskt och skulle kunna organiseras i Sverige vården att illustrera att privatvårdföretag somKryför komma ett detskullebehövas sigatt Å andra sidankanmansepåsaken även såhär:Hur kandetegentligen en offentligdriven vårdcentral i Mälardalen. i vårdcentral offentligdriven en skullevara lägre inorraänhos privatvårdcentral Sverige fören derna delar av det inte landet. som att Precis tas hänsyn till om lokalkostna- lönekostnaden omden och/eller visstmoment ärolikai utför ett iförhållande tilllönekostnadenför sinainsatser läkare som förden av kostnadsjämföra att fulltut. Idagslägetfårjutex inte vården betalt införa, bland annatdådetskulletvingafram behov nolikt tavisstidatt förekommer Men någonannanstansivården). detskullesamtidigtsan- hb ringsprincip, dvs en ”kostnadsbaserad”ringsprincip, dvs en (vilket alltså inte alls bäring. nytypav Visstskullemankunnatänkasigen finansie- Möjligen av typen viss kanden ansesha en argumentation 73

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET till en universitetsutbildningtill en utanökadekostnader. kunnafåden, ökning av sådärförskullealladesomidaginte användarbasen haraccess Kostnaderna växer itaktmed sällanexponentiellt för plattformarna förhögre utbildningförstås. väsendet heladetsvenska digitalisera att sitetssystemet änvadsystemet pengar utanmer fåridag. Hur? Genom alla tillträde,univer om de ville, och ändå kunna driva heladetsvenska platser. Men viredan idagdelsskullekunnage jaghävdar att medemfas universitetsutbildning.som villfågåen Idag harvijubegränsat antal kundelåtaexaktallasvenskar utanproblem tack vare digitaliseringen favoritexempel personligt jagofta hävdatvijust Ett äratt pådetta riktningen. i den avutvecklingen går. digitaliseringen Kry är förlöparesannolikt bara en likhet kommer julängre av alltmer dehärtypen frågorna blottläggas justnu.Med som vi lägger färd för samma peng påfallande stor - sanno göra väldigtmycket viavsätter; väl- fördepengar mera kort sagt:Mer Samma välfärdmycketbilligare. såskullevikunna somtidigareEller men det vi redan gör betydligt billigare i jämförelse med tidigare; kort sagt: mycket gör vi Antingen kan nog omsätta av Man i tvåprinciper: detta –oavsettomdessasedanutförsav aktör.ment offentlig privateller en av för mängder av olika typer ersättningsnivåerna vårdmo- tvinga ner Men kankonstateras: däremot Exempel av Krylärmedtiden typen skillnaderna mellan människorskillnaderna sigav somsjälvaanvänder nya styrkornautnyttjar ibådefysiska ochdigitalamöten. Idag tror jagatt hurvi vidareutveckla att göra någotåtdet,genom nya möjligheter att slagord längeav ”Livslångt lärande” harvaritett godaskäl, ochidagfinns stor löpande utveckla sigsjälv del och om sin möjligheterkompetens. att yrken förändras. Trygghet snabbrörlig arbetsmarknadhandlartill påen försvinna, andra komma ut att ser i stortallabefintliga till, men sett tid där vissa Helaalltså, yrken i arbetsföraen lära befolkningen, nytt. den di Ja,- tillutbildningskulledåocksågällaperso tillgången ochden ner som redan finns ute på arbetsmarknaden, men som behöver somredan finnsutener sombehöver men påarbetsmarknaden, 74

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET rätt tilldata. Ytterligare enfrågaomintegriteten handlarförstås ochvem somhar heterna påallvar. Men vilkanyautmaningarochrisker kommer till? givare, fackochindivider, ochännuharviknapptbörjatanvändamöjlig- frågor hos alltifrånom ansvar och högreincitament lärosäten till arbets- Vilkanyamöjligheter väcker tiden. under skapasiochmeddetta?Det lära intedetärvärdefullt att utvecklingen, aktivt deltaiden minstatt att det sker, harbörjatförändras iochmeddet.finnsmångaanledningar Det lärande, ochdärmedävenarna förhurviorganiserar ivilkasammanhang lära ochdesomintemöjligheter att gördetökar,- förutsättning ochatt som är ett funktionelltintegritetsbegreppsom ärett idag, detisighandlar ochatt svaret påvad hitta detviförsöker göra äratt att erkänna Vi behöver perspektiv, på folk. hasådananummer iTyskland men ärdetolagligt att integritetseffektiv välfärdsstat ochinte urett särskilt problematiskt - självklargrundfören ären personnummer tycker svenskar att som att botemedlet motcancer? få hindra ossandra att att individharätt enskild skalldåen vilken rätt våra kollektiva med kunde samlas in. Ska vi journaler då låta bli? Och på integritet av idag?För gåta omallas tänkomvikundebotacancerns behållavårintegritet att somviser skallvifåharätt pådetsätt ken rätt här frågan: Med iden ochkreativt nyskapandeargument relevant vil- intressant ochpåfallande oftalyftett Darja Samtidigt kanjagtyckaatt Facebook-information. vidare” av någonsomharmindata,tillexempel min hb di innehåll i en kulturell kontext.innehåll ien kan mansepåskillnader Det integritet begreppet jagförsöker Det påminna omäratt fårsitt inte från sökträffarbli rensad påGoogle. att bli“såld Rätten set av av mängder Rättenatt somviredan harsett. situationer redan lyft uppilju- frågan intressant, ochverkligen Visst ärden

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET om hurviaktivt”av-lär” AI-motor. en specielltbra kunskap veterligt var tidigare? Mig den hittills har ingen AI-motor göra denna följande: Hur dummare skallvidågöraän föratt baklänges?Rentkonkrethur skallvidågöra AI-processen blirfrågan delarav data,eller bort denna Givetvisbördudåkunnafådet. den: Men 3 mönster dialog. inkluderande gemensamma fören få syn på sig själv,Rätten att sina mönster och kanske också våra annanaspektav en synlighetkanvara ”empowerment”. att andra, men stor grad av väljasinegen delhandlarommakten synlighetför att integritet somtill seatt begrepp detkanvara intressant att ärett ker att vaka ochkontrollera, ochlärande. ökatransparens Jag tillatt eller tän- över jobba effektivare tillsammans?Samma teknik kananvändastillatt ochdiskutera utvärdera låta allapålagret gemensamt hurdekan att omdatasom samlasframförallt används till förslitningsskador? Eller ineffektivitet, utanvidfelaktiga rörelsemönster till sompåsiktleder lite ineffektivpåjobbet. tänkomarmbandetinteMen vid påminner varjegångmanär fåknackningarpåarmen mardröm att Orwelliansk låter Det band somspårar lagerarbetare. somen varjerörelse påen olika teknologier. Amazonidagharpatent exempel påarm- äratt Ett om avvägningar ochkanske implementera till stor att delhurvi väljer en gång givit någon tillstånd att hantera. gånggivitnågontillstånd att en datasomdu påden delvisvaraexempel byggd kanden försjukvård. Då bra AI-motor uppav en tur byggs vibygger till exempel. Såantagatt lärandet isin pålärande. Det somvigjorttidigare. AIbygger samma sätt hb patientdatan; ingatillsynsmyndigheter tillfrågades. NHS ellerallmänheten gavsmöjlighetattfåinsynivadGoogleegentligengjorde med vare siginformerades eller fickgenågotmeningsfulltsamtycke. Varken sjukhuset, som experimentell dataförföretaget attöva sinmaskinlärningsalgoritmer på.Patienterna i nationellahälsovårdsmyndigheten NHSregi) skänkte patientdata tillGoogleDeepMind, fall, dokumenterat avPowles &Hodson(2017).Londonsjukhuset R enskild patientssamtycke (Yousef 2018).IStorbritannien finnsettännumergraverande till Kry. faktisktskafåtittaijournalernakrävs För dockenpatientrelation attKry ochvarje landstingen ochregionerna har, dettasammanhållnajournalsystem hadetillgängliggjort innovationskonsortiet Inera, somhandhardethopkopplade journalsystem som Imaj2018uppdagadesdockattSKL själva,via Schwarz: Jonas Andersson det kommer att bli i framtiden att faktiskthantera integritetdet kommer att bliiframtiden att på finns redan påfallandeintressanta exempelDärtill påhursvårt 76 3 Men dunuvillfå antagatt oyal Free (somdrivs

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET överblicka justnu,helt enkelt.överblicka änvikan längre fram kanske resurser itiden Det blir allmännyttiga detpålångsiktintesåkommer att allsärgivet förbli. grund, men initialt kommer drivasfram AI-motorer primärtmedprivatkapitalsom det ärdetkanske antaatt Sammanfattningsvis mesttroliga därföratt nyägare av såforten byta och slipper bananskulletavid. vi har samma spårbredd mellan Umeå och Malmö, att nog alla glada över idagär Och spårbredden. standardisera att detdålättare Vidare blev bra exempel. kapitalgickikonkurs Privat är ett ochbad staten taöver. detoffentliga mångainfrastrukturer.i historienöver tog att Järnvägen resurser.företag änärallmännyttiga slump Åtredje sidanvardetingen deförstastoraatt globalaAI-motorerna (redan?) snarare drivsav stor Något sannolikheten entreprenörsdrivet. somskulleindikeramer för att ochframför allt riskbenäget kapitalkanvara mer privat kapital.Privat järnvägsnät,telenät) initialtoftamed infrastruktur (energinät, byggdes återfinna ihistorien: ocksåatt sen Merparten tillsvensk av grogrunden kringAI-motorer.resonera resurs går allmännyttig moten Argument resurs. Likadantkunde man allmännyttig annan infrastruktur ären vägaroch detärbra att omatt överens vi idagtycksvara förhållandevis återfinna ihistorien:Där resurs gåratt allmännyttig fören Argument företag ochbörägaintellektuellt? kan resurs ellernågotsomettstorÄr ensådanAI-motor enallmännyttig överenskomna av förståelsen integritet ocksåkankomma förändras. att ning omvadsomärintegritet ochinte framöver, kollektivt den ochatt mångasannoliktkommerAllt sånthärpekarmotatt ändra sinuppfatt hb och framöver. beroende på hur de politiska aktörerna väljer att resonera –nu resonera påhur depolitiskaaktörernaberoende att väljer varken skullenogkunnavara bådeoch,eller eller.Det Allt 77

- -

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET universitetsutbildning.” som entreprenör, mina barn kommer bra kunna få en vet jag att att rer. En vän till miguttryckte detsåhär: ”Även om jag skullemisslyckas riskochtesta taen - sinavingarsomentreprenö för relativt mångaatt innovationer. trygghetssystem Dessutom somgördetmöjligt harviett prenörer. ekosystem väl fungerande Vi fick tidigt ett omkring digitala dessutom varaentre aktiva sområdgivare,- affärsänglar och fortsatt förstainternetvågen den harmånga somvarframgångsrika under ner möjligheter tillvärdeskapande digitalainnovationer, ochav- deperso sågtidigt drivnapersoner somglobal.Många tänka påmarknaden omedelbart somärvanaatt mamarknad iframkant ochentreprenörer grundfördigitalainnovationer.en gav Det osskompetens,- hem en kommunicera med att tror jagbidrog mycketbygga påengelska, tillatt sig trygga känner i kombinationsatsningen generellt svenskar med att ochhem-pc nella långsiktigasatsningarsombredbandsutbyggnaden renheten avför samhället,kombinerat vaddebetytt med tidiga natio- framgångsrika bolagsedantidigare. Sådanabolag, kollektiva den - erfa exempelbåde iföretag ochsomland,harflera globalt påinnovativa lång traditionVi har aven vilja ta vara på nya tekniska att möjligheter, tillsammans varitväldigtgynnsamma. 4 innovationsklimatet häriSverige, hittills? Utifrån era respektive horisonter,för detdigitala specifikt harvarit vad the Tale oftheUnicorn. införandet av nyteknik. Vihar aldrigvaritinärheten avfå att starkroll, harvisällanhaftstoraha haften protester isambandmed därfackligaparter starkroll, eller religion haren tradition och/eller kan hb di Skog m.fl.(2016) där resultaten läsairapporten av Chasing studiegåratt hennes Jag villgärnahänvisatillRobin Teiglands analysav frågan, den positivt land.Ijämförelse medandra länder, därtillexempel teknik globalt sett, lång tradition av har en vara ett, Sverige att 4 Det som varit specifikt är nog att flera faktorer flera somvaritspecifiktärnogatt Det 78

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET bidrar till en effekt.bidrar tillen faktorer ärdetflera besvara. Ofta somgemensamt svårtatt vara genuint frågan om”vadsomärhästen iblandkan ochvagnen” bara att menar poäng. skullehafel,förgivetvishardeen Robin Darja Jag eller att nomiska återhämtningsmöjligheter. Med jagdockinte det sagt menar konkurs gåipersonlig riskfylltatt pågrundavdet ansetts dåligaeko - befolkningsomhar sinekonomisig alladagarfören där tryggadeller därtill gärnavågagesigpådetsomärsvårt–kanske detinte lämpar primärtvågaochviljatarisker – handlaromatt ifall entreprenörskap villsäga, Det förinnovation. hinder imångafalldockutgjortett detta bidragit. Men samtidigtfinnsdetdesomhävdat, iallafallhistoriskt, att unikttrygghetssystem somhar harett viiSverige iatt kanharätt Darja ofta anseskopplat musikundret. tilldetsvenska SåbådeRobin och musikskola vihadeoffentlig roll, såsomdetatt lat en länge,någotsom kanvissainslagavDärtill välfärdssystemens bidrag ochstöd haspe- digitaltinnovationsklimat.för svenskt konst. specifikt Denna teknikpositiva kultur hartveklöstvaritvärdefull visstinslagav någotsomiblandresulteratSverige, - iett socialingenjörs starktarv tidiga industriellahistoria). i finnsett avingenjörskap Det ”luddit-rörelser” iEnglands maskinerna (desomslogsönder iSverige geställning. Någonstans vittnar den samtidigt om den genuina genuina geställning. samtidigtom den den Någonstans vittnar iskolan. ”dåligt”medmobiler frå- eller alldelesförförenklad ären Det och dataspelande. Just nu diskuteras till exempel huruvida det är ”bra” plexa system. förståkom påvad.Viär inteförstå vadsomberodde påatt superbra - deriktigtstoraera iefterhand ens skeendena, ochhursvårtdetäratt hb di ambivalenta mottagandet av mottagandet mobiltelefoni,ambivalenta webbsurfande eller annan,tabara det tidöver stånd gentemot nyainnovationer Visst kanmansedanhävda detäven funnitsmot iSverige att ”stora” frågor ärhurlite styra ochkontroll verkar viegentligen - intressanta imångaav jagsåklartmedom. Det håller dessa Det 79

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET sedan framgångsrik hemma kan man snabbt ta sig vidare globalt. Det kan kanman snabbt sedan ta framgångsriksig vidare hemma globalt. kan Det direkt hotasav globalakonkurrensen.marknad utanatt den Blir man somexperiment hemmabasen svenska den oftakannyttja prenörer Amazon Webwebbserverinfrastruktur - ungaentre göratt Det Services). (annatänviajätteföretagets globaltledande Amazonetablerat eller sigiförstahand.Vihartillexempelblerar fortfarande varken Wal-Mart påfallande litetett land där sällan de stora globala konkurrenterna eta- En tredjefaktor central ”litenhet”. har sannolikt varit Sveriges är Sverige riskera helfamiljsframtid. en risk utanatt tiella kunder, ekonomisk taen anställa,ochdetärmöjligtatt haråd att tasigfram somentreprenör,enkelt att tillexempel nåfram tillpoten- ärtackvare dessafaktorer Det förhållandevis vis lågaingenjörslönerna. ekonomiskaoch den förhållande- tryggheten, inklusivedeglobaltsett faktor central En ytterligare torde hierarkierna vara de låga svenska vationsklimatet visomlandärosedvanligtteknikpositiva. att mycketbör betraktas somen faktor central digitalainno- idetsvenska tiva smartphonelösningar. det finnsmycket göra, men Därför kvaratt land med påfallande många Iphones, färre alterna men snabbt ett blev - ärännuintemen alls,somtillexempel folk.Vi Sydkorea, twittrande ett Facebookland, snabbtett itaget:Viblev digitaltfenomen nytt sig ett Likaså kankonstateras tatill även tendens haren tillatt omSverige att tycks inte allshasammaskepsis. syn påsjälvkörande bilar. Bilarbetarfacket påVolvo iSverige ochScania är tillexempel det tyska bilarbetarfacket tydligaisin negativa extremt stånd somharfunnitsochfortfarande kanfinnasiandra länder. Just nu avseringen mediavärlden. Men kanjämföras medmot inte detta heller litografer tidigadigitali- motståndare tillden påtidningsredaktionerna bland fackligaparter dånyteknologi införts–tillexempel varmånga iskolanler somFrankrike infört. Likasåharvigivetvishaftmotstånd intejämföras medtillexempelden detförbudmotmobi- pånågotsätt gentemotambivalens nyteknik somfinnsisamhället. Samtidigtkan 80

- -

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET tala innovationen kommertala innovationen attgällaäven iframtiden? Ominte, varför? villkor attovanstående Finns för detgodaförutsättningar dendigi- för (Spotifys grundare). Ek” Daniel ”villgöra en denne att berättar ungingenjör en att ovanligt påverkar De klimatetgått. änvadmankantro. mer Idag ärdetinte alls detfaktiskthar stort somvisatatt föregångspersoner antalförebilder; rejält av ett harvi,numera, digitaltföretagande. Därtill nyttjas svenskt de alltsåinte unikaförspecifiktdigitalföretagande. deharkunnat Men industriellhistoria.trar djuptnedbäddadeisvensk är Inågonmening manpådekonkurrensfördelarSer sompoängteras härärdetparame- man iKalifornien kanheltannankonkurrens gång. dykaupppåen landetärsåpasslitet. justföratt det fårmanoftaijustSverige, Startar stund,och fåjobbaifred en sköntvara underbart att somentreprenör cesser för informationshantering,cesser definitioner gemensamma av hur digitala innovationsråvaran. För krävs detta bådeutpekadeansvar, pro- datavilketkunna utvinnaochförädla den primära jufaktisktärden marknadfördigitalainnovationer, skapaen för att ocksåföratt men somärsäkert integritet. ochskyddarindividers sätt ett ärcentralt Det datasomärskyddsvärd kandelasmellansystem på möjligt, ochatt som vara såöppen tig ochredan finansierad behöver av skattepengar datasomärsamhällsnyt företag. innebäratt ett Det förvaltning eller integängligt förinnovation, system fastlåstienskilda kommun, hosen tillstor dataärtill- vipratar omnuförutsätter innovationer delatt De framgång förosssomland. hällsutmaningar. Men av bilden visstkanmanproblematisera fortsatt lösavåra stora påatt sam- våra innovationer vifokuserar omatt gen kvar även Jag iframtiden. optimist,ochframförallt angelä- ärigrunden di att många avatt de gynnsamma faktorer som tagit oss hit finns viss tilltrosom finns, och till det momentum Visst kan vi sätta 81

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET vilken rader rätt avinnovationer framgångsrikt nya kunnatbyggas. nationellinfrastrukturell ovanpå –somjuärensorts plattform BankID seut?Jagtänkerhur skulledeutmaningarnaisådanafall närmastpå Finns detutmaningarmednationellagemensammaplattformar, och ochannanglobalplattform. inklusive en datakanflödamellan system,bytesstandarder ochannatsomgöratt pålagstiftning, manfokusera informationsut behöver gemensamma ochfördet sätt, strukturerat datakandelaspåett somgöratt nitioner och tekniklösningar. Tricket deansvar, hitta äratt ochdefi- processer kännetecknas av ökandekomplexitet mellanaktörer ochsamverkan stora tekniklösningaratt gemensamma värld som ärsnararesvaret i en inte dela data, eftersom sett tror jag själv för generellt att plattformar omnationellagemensamma inte manskafantisera jag däremot tror att fortfarande harmycket göra. Personligen att villjagvara tydligmedatt digital inbegrips infrastruktur,i begreppet område där Sverige och är ett informationsutbyte skagåtill och investeringar. Alladessa områden för bokföring skulle de flesta erkänna låterför bokföringskulledeflesta innovationshämmande. Men Taningen. ekonomidata somexempel. Tanken nationellt system påett –somärlös- sätt strukturerat datadelaspåett somgöratt definitioner –detvillsäga ansvar,ret, utangovernance och processer gemensamma andra fallärdetinte teknisk somärsva- gemensam en implementation önska. Men frågan undantag. någotav just eID äriden Ideallra ett flesta ter inte eIDochdärförharlägre säkerhetsnivå använder änmanskulle nar. Somkonsekvens tjäns- situationdärmångaoffentliga harviidagen innovationssystem somvisak lösningskapatfördelar tillsitt gemensam bra exempel en somfaktisktbyggt pånågot därländer niskt IDärett har detlängevaritomöjligt. jagvälmeddigdär, Såisakhåller elektro- fåtillgång, medtillfälligtpersonnummer haft svårtatt ochförindivider Exempelvisgång tillden. harmänniskor medbetalningsanmärkningar di infrastruktur, eftersom som inte till- grupper vi haft flera fått detinte nationell med BankIDärväljustatt ären Problemet 82

- -

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET har vi av många setts som en attraktiv testmarknadhar vi attraktiv av som på en grund av vi många setts att marknad åren för andra. Genom vet och klara avattraktiv vara en att Menmarknad från förstadagen. - ocksåvändapåperspekti vibehöver Våra global tänkapåen digitala framgångssagor harvaritduktigapåatt globaltperspektiv, stad,iett somen seossmer tjäna påatt land. änett väldigt litet land.Med viskulle invånare tror jagoftaatt tiomiljoner vi ärett villjagnog också förstärkadet Henrik pekarpå;att Slutligen följa. bli spännandeatt kopplad policyutveckling nad och accelererad till teknologier ska därför kommitté en inrätta församord- regeringen sett vialldelesnyligen Att större ochökat tempo helhetsperspektiv ökatäven inomdetområdet. ska gå saktare än mycket annan avutveckling i samhället, har behovet ävenhar manförståsalltidgjortdet,men omlagstiftningmed vissrätt sådana faktorer –hosmångaolikaaktörer, påolikanivåer. Påsätt ett kombination en –eller ochlagrum,trögrörligaregelverk normer av flera eftersomproblem okunskap,begränsande påantingen detkanbero mångfacetterat är ett Det de är problematiska. degånger och regelverk på vilka man effektivt upptäcker,de sätt ochsynliggör lagar kvalificerar kunna åstadkomma man för att kring innovera det, kan behöva är att Min bild samarbete effektivt sätt. organisatoriska över påett gränser innovationer, hanterar för nyasårbarheter ochskaparförutsättningar bådefrämjar digitala den lagstiftningsåatt löpande modernisera att logier, desto detställer men högre krav påinsiktochprioriteringar av befintlig lagstiftningoftaärsvåratt medmoderna kombinera tekno- En annanutmaninghandlaromlagstiftning. ärinte Det konstigt att transport ochmiljö. för lite, både inom nationella grunddata och olika sektorer som skola, vilketderna, ärglädjande.Men av förmångaandra typer dataharvigjort myndigheterpågår idag mellan våra svenska ochmellan de nordiska län- liggör förmycket ochautomatisering. innovation Just sådantsamarbete ochdelainformationmedföretag möj- deelektroniskt kantaemot sätt skatteverket, bolagsverketenas ompåvilket att ochfinansinspektionen

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET serade ekosystemserade av välfärdstjänster ochlivslångtlärande. Tillexempel. världsomkräveross tillen hållbara konsumtionsmönster, mera globali- vikanvara lite ta tillossinternet,anpassa att tidigare änandraatt på som vi som befolkning var lite på samma sätt tidigare än många andra på setillatt vi skafråga oss omdetkanfinnasnågotvigöra, föratt att kompetens ta ochden vara på de talanger med att vihar. Jag tror också avgång tillvolymer kompetens. därförvara noga Viärförsmå. Vibehöver så kanvi aldrig tävlaSlutligen, USA medKinaeller hatill- i fråga om att och utländskasådana. bådeinhemska skalaiSverige, att förutsättningar bättre det behöver sominte innovationer kommer gårdirekt påkonsumentle öka.De att - fastmediSverige ochvadmansitter mellanvaddekanerbjuda naderna direkt motkonsument ochglobalt kommer inte saktaner, att skill- men till hälsoinnovationer, jadålärvåra medborgare fålida.Utvecklingen påkapillärnivåföralltingfrånmenterad läromedel ner hemmamarknad annat,krånglig lagstiftningochfragsystem- däringetkanprata medett delarna dessutom dras medhögakostnader försystemintegration till viutöverMen denack språk. Om underligt viärocksåfåochharett är justvänligtinställdatillteknik ochsnabbrörliga somkonsumenter. ett parår,ett decennium. påett knappast ens framtid. Vårsvensk historia ochvårtkulturarv ändras inte nämnvärt på kommer fortgåi dedigitalainnovationerna att föratt förutsättningar och iförhållandetillresten av mandetsåfinnsnoggoda Ser jordgloben. förelse mangör. kommentarer Mina harihuvudsakvarithistoria ovan vara storsamt somatt och trög. givetvispåvilken Alltberor typav jäm- vara liten ochsnabbkanvara absurtlönsamt,minstlikalön- att Och tillexempelkan nämligen somärstor vara snabbare änden ochtrög. Men alls. ingenting mig Jaggör det egentligen gillar vår litenhet. Liten någonsin kunnat konkurrera på allvar med destora aktörerna i världen. gör iallafallinte det. ärlitet Sverige ochlärförblilitet. Viharaldrig hb till exempel USA? Kinaeller Jag duinte gissar att tänker så.Jag konkurrera speciellt viktigt att är det egentligen med Darja, Du, 84

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET och liknande? utbildningsystem. Kan änSpotify vidåbygga plattformar några nya omställningav energisystemetdigitala vård, eller, dendelen, för detlandsombyggde kulomSverige framtidens kundevara bart Om vidrömmer mannogsägasåhär:Detvore under enstundkan teknikens vikanutnyttja fullapotential.hindrar att rentav kringgåeller medtiden som ”fåbort”lagarochregler att dens ten en digitala så utvecklingen har styrkan i den - Annorlunda uttryckt ”politikenstaterade slårekonomin, att tekniken men slårpolitiken”. Vidare kanmanjukonstatera Stenbeck poängnärhankon hadeen att - för mycket begärtav vågasigpåsådant. politiken att somjustnuärhindrade. Men skapautrymmen vägen den detkanske är kunnagöra tvärtom, bra att Ibland vore ochtillexempel detuppenbart ändra sig.Snarare ändrar visådantnärverkligheten att tvingardem inte innandebehövs. skaparnyalagarochregler heller) iandra länder konstatera kanvara intressant att (kanske visällaniSverige Där att lagstiftning ochregelverk. poängnärdunämner Sedan hardunogen somdeökarsinomsättning. samma omfattning destorapå arbetslösheten sällanökarantalanställdai att företagen Tillexempelföretagande änhittills. medtanke ärdetproblematiskt pådigitalt bliännubättre botten påsvensk önskanomatt eventuell problem. fiera en frågorna i Framförrelation till alltommansätter Men- av identi görmanandra typer jämförelse ärdetfulltmöjligt att hb att tro dessakommeratt påsikt. förblisvenska, Dessutomgöra detinomalladessaområden. ärdetinte rimligt vikan.MenKlart att detärinte tro vikommer rimligtatt att 85

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET Så vad kan vidågöra kan attunderstödja mera för avSå vad detta? teringar ochöverenskommelser somgör mellanviktigaparter påsätt iformavSkapa förutsättningar ansvar, governance-processer, inves- sektor, ioffentlig gynnar digitalinnovation hämmaden. iställetföratt av extra växeldra Lägga ien nytta varandra mer? pålagstiftning som intillsamarbete.bjuder nordiskt perspektiv, Kan ett vietablera och De göra dataportabeltochtillgängligtförinnovation. sigföratt nisera orga- före oss iatt på många sätt Estland, Finland ligger och Danmark plattformarna? deidagdominerande kan ersätta som blockkedjalogier och annat som öppna upp för nya affärsmodeller portabilitet, vilkanyamöjligheter öppnas?Hur kan framväxande tekno- till data- rätt stärka individers nationell lagstiftningtrycker på föratt inter och regleras, där vi vet att landskap där även plattformsjättar ett pånästa steg. fundera Snarare skullejagviljauppmanaosssjälvaatt I mellan förare ochkund. tionella mening, utan där blockkedja skapa transparens används för att ivårtradi- Uberliknande tjänstdärdetinte plattform en central finns exempel intressant nykonkurrent ären tillUber idagArcade City, en göra. Till att äntraditionella plattformar modeller decentraliserade mer kan finnassådanainomblockkedje-området, ochannatsomharmed Jag detkanskeglobala spelplanen. några lyckas,ochtror att hoppasatt till stora datamängder, kompetens finnasmedpåden ens ochkapitalatt annat –ochdetärotroligt svårtföraktörer sominte redan hartillgång och smartastaden såsomhälsodata,informationfrån den datamängder konkurreraannan fannsatt motpåallvar. Idag slåssallaom värdefulla marknad däringen sedan,påen startade förkanskedecennium ett bakomger de aktöreridag. de i regel som är plattformar Lägg därtill att vilkainvesteringar somlig- underskatta att möjlighet. Idag ärdetlätt marken innovationssystemet realistiski svenska tid det var en på den di formar inom till exempel hälsa och smarta städer föll platt till formar inom till exempel föll platt hälsa och smarta städer platt försvenska agera Jag att uppmaningen tyvärratt upplever 86

- -

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET 5 4 3 2 1 bra påsamverkan. viär ihop. juatt visäger Viborde kunnavara duktigapådetiSverige, lagstiftning, investeringarde att hänger ochförändringsincitament och där lösningarna kräver framförallt – men förutsätter digitalisering somvidelarmedstörreså vidare. Alladessaärbehov av delen världen beslut,och klimatinformerade förkonsumenter fatta utsättningar att effektivt, samt skapa för betydligt mer resurser som utnyttjar till ett ochlivslångtlärande, ställaomtransportsystemettill individualiserat hälsa,ökamöjligheterna fysiskochmental förbättra föratt behövs; tilldetsomverkligen användadigitalisering viblirduktigapåatt att Sannolikt gördedetinte, av rad skäl: en aktör. miljonprojekt tillnågonoffentlig tillexempel ett geytterligare att lyssna på? Sådant kostar ju dessutom i jämförelse nästan med ingenting fålära av iöppetljusförallaossandra att och dem hjältarna ochställer Varförom alladessafantastiskainnovationer? lyfter deinte uppdenya deintekunna säga.Såvarföranvänder Varför den? pratar deinte ofta billigaste synas. harden skulleman De publika “sändningstiden” att budskap.ovationspositivt Är det något som politiken är bra på så är det hb De ärsjälvaosäkra påframtiden ochföredrar därför attundvikaden. ”säljapparat”. De serinte dettasomsinroll; devilllagstifta ochreglera, inte agera fingrar påjustdet. underdenallratappert förstainternet-eran, menbrände nogsina hjälten medtidenvisarsigvara konkursmässig. Deförsökte De ärlivrädda föratttaenunghjälte ihanden,förtänkomden tioner devillslåvaktom. De ärfastvidbilderavgårdagens hjältar. Politiken hargamlarela- De vet inte hjältar är. själva vilka dessa Vem skall de välja, så att säga? använda den politiska megafonen, för att föra fram ett mer inn- mer föra fram ett föratt politiskamegafonen, använda den svara på.Entanke att äratt intressant, ochinte heltlätt heller Ja, understödja detta?Frågan göra föratt kanSverige vadmer är 87

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET vore avfrågan? intresserade blotta kring. fundera Kanskenågon annatatt dethär, de själva,omdeläser säkertdet kansen göras längre änsåhär. Men det lämnarjaggärnatill rande myndigheter inte idag. listapåvarfördeinte gördetta Min gör politiker och kanmedandraregle- ord finnasmångaskältillatt Det 7 6 ens ville. De vet sannoliktinte självahurdeskullegöra detta,även omde rer ärsällankontrollerbara. De villhakontroll pålägetoch,sägavadmanvill,menentreprenö-

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati PLATTFORMSSAMHÄLLET aspx?programid=160&artikel=6956250 maj. https://sverigesradio.se/sida/artikel. visste inget”.SRP4Östergötland. 20 tillgång tilljournaler-landstingen Yousef, T. (2018). ”Vårdföretag fick den svenska partsmodellen. Unionen (2016).Plattformsekonomin och till ochmed2016.December. psykisk ohälsablandbarnochungavuxna Socialstyrelsen (2017). Utvecklingen av for R Stockholm SchoolofEconomics Institute Center forStrategy andCompetitiveness, - AstudyofSweden’s mistymeadows. (2016). ChasingtheTale oftheUnicorn Morgulis-Yakushev, S.; Lu,Y.; Teigland, R Skog, M.;Karlstr A.;Lewan, ersattningforvardvianatet.12360.html skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/ nätet”. Pressmeddelande, 12maj.https:// SKL (2017).”Ersättningförvård via s12553-017-0179-1 7(4): 351–367.https://doi.org/10.1007/ algorithms”. HealthandTechnology, DeepMind andhealthcare inanageof Powles, J. &Hodson,H.(2017).”Google september. arXiv:1709.10478. 29 via OnlineDating”. Strength ofAbsentTies:SocialIntegration J.Ortega, &Hergovich, P. (2017).”The abstract=2848456 Studies Paper No. 16-223.https://ssrn.com/ R University ofSanFranciscoLaw”. Law The Future ofEmployment andLabor Lobel, O tech titans”. 18januari. The Economist (2018).”How to tamethe REFERENSER eview; kommande. SanDiegoLegaleview; esearch. Maj. . (2016).”TheGigEconomy & om, M.; .

lattf P 3 . kap o inn m o s ing r mise or n o vati KAPITEL 4

ALGORITMERNAS ROLL I PLATTFORMS- SAMHÄLLET ______KAPITEL 4

VAD ÄR ALGORITMER,OCH VAD GÖR DEM TILL SÅ VIKTIGA KOMPONENTER I PLATTFORMS- SAMHÄLLET? _ jutta haider är docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Hennes forskning är inriktad mot digitala kulturers förändrade förutsättningar för kunskap och information. olof sundin är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, och har forskat och skrivit om de automatiserade såll- ningar, hanteringar och beräkningar av information som iscensätts av digitala plattformar. PLATTFORMSSAMHÄLLET förblir dolda för omvärlden. förblir doldaföromvärlden. tering, verifiering, ochandra former filtrering avinformationshantering förautomatisk ”svartalådor”där deinre mekanismerna veritabla sor BIG DATA BIG olika intressenter, som ochbegrepp förmedlainformationmellan imångaavseendenformisering omatt samt iJoakim Wernbergs initiala,orienterande kapitel såhandlarplatt av samhälletsorganisering. Somkonstaterats ibokens introduktion avsektorer påverkan deras omfattningen såökarocksåinågonmening närvaro ökariolikasamhälls- somderas tem, ochisammaomfattning är sett strukturellt NADER i den härbokeni den är detriktigtintressanta rimligtvisvarken storleken på mindre datamängder. Men urdetsamhällsorienterade vitar perspektiv sei ijuststoraframträder går sällanatt dessaegenskaper datamängder; som är börjar så ta storafasta på egenskaper analysen volymerna att dethänvisar tilldatabehandlingdärdata- kanmansägaatt Generellt blir högst reella begrepp. Därtill kan digitala plattformar ses som sessom kandigitalaplattformar blirhögstreella begrepp. Därtill är ett annat begrepp i tiden, där definitionerna ärmånga. därdefinitionerna itiden, annatbegrepp ärett AV JONAS ANDERSSON SCHWARZ INTERVJU MED JUTTA HAIDER OCH OLOF SUNDIN digitala plattformar informationstekniskadigitala plattformar sys - 92 INFORMATIONSÖVERFLÖD

och SÖKKOST

- - -

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET tiserade processer.tiserade 1 analys ”ur” materialet. av mellanolikaparametrar relationer ochdatapunkter sommöjliggör som blirdetintressanta: samvariationer, korrelationer ochandra typer principiellt planärdetframför alltdenyametoder sommöjliggörs ett terna, vilket ochbland lekmän.Men ständigtgörsipopulärkulturen på - och på överföringshastighe de ofta häpnadsväckande datamängderna sker ochvilkakonsekvenserdetta dethar. Visstkanmantafastaenbart snarare ochdelarav vilkaområden påvilkasätt våra livsomdatafieras, denyastatistiskametoderna somsådana,eller datamängderna –utan bruket har begreppet digitala plattformar. Inomochidetallmännaspråk bådeforskningen ningar, hanteringar av av ochberäkningar informationsomiscensätts universitet, sombådaharforskatochskrivitomdeautomatiserade såll- respektive professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds niska landskapharviintervjuat Sundin,docent ochOlof Jutta Haider För avancerade förstå dagens och komplexa bättre att informationstek nas som tillgrundfördetsom iallmännaordalag oftabetecksom isinturligger maskininlärningochdatadrivnamönsterigenkänningmöjliggör den Se till exempel Bolin & Andersson Schwarz (2015) Se tillexempel Schwarz Bolin&Andersson ARTIFICIELL INTELLIGENS ARTIFICIELL ALGORITMER 1 Det är också den här typen av här typen är också den Det metoder som (AI). blivitbetecknande för dessa automa- 93

- - -

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET ria somsträcker siglångttillbaka. finnsidatorsammanhang.enbart en histo Etymologisktharalgoritmer - förstås såmycket mer. inte algoritmer Ensådandefinitioninnebäratt filterbubblor ochindividualisering isociala medier,av flöden men är ofta samtaletharalgoritmer justmed associeras offentliga kommit att medhjälpavfattas algoritmer. Närhartagitsteget algoritmer inidet av förfogande. Alla beslut som fattas datorer har till sitt algoritmer ska visas. datasomFacebooks kandåjämföras medden Ingredienserna ut, ivilken flöde ser ordning sakerhur ditt skavisasoch vad sominte tjänstsomFacebook en för detta tillexempel algoritmen såbestämmer visstresultat. viöver Om uppnåett föratt och medvilkaingredienser vadsomskagöras, ivilken anvisningarbeskriver detaljerade ordning (os): sundin olof där brukarocksåjämföras medrecept Algoritmer givet problem”. ett löser ändligt antalsteg eller beräkning hurmanutfören ett anger systematisk definition:”en procedur som Nationalencyklopedins i beskrivningavär talasdetomen texi problemlösningsprocess, en (jh): haider jutta klassiskadefinitionen en algoritmav vad Den blirjust algoritmersåaktuellaidethärsammanhanget? Och varför ochbörbegreppet något?Hurkan ritm egentligenärför definieras? enalgo- Låtossbörjamedfrågan omvad schwarz: andersson jonas sorts kortform beskrivaganskakomplexa föratt sociotekniska system definitionen. Idag användsinteen som algoritmer sällanbegreppet förstås lite snäva bredare änden matematiska datavetenskapliga eller komma måstetalet före algoritmer Kristus. är viktigt att Det ihåg att hänvisas det till redanEuklides algoritm och på Ofta han 300- levde mycket matematisktrent datorbaserade sett äldre ändagens system. anvisningaromhurmanskahanteradardiserade informationochär också innandatorer somärstan- fanns. processer beskriver Algoritmer jh innan sociala medier ochsökmotorer.innan socialamedier skriver, SomOlof faktiskt All datorbaserad kräver problemlösning – även algoritmer 94

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET 3 2 Å andra andra sättdisciplinerar sidan antasalgoritmernavara världen. som styr, dömer, sorterar, reglerar, klassificerar, påverkar eller på rad motsättningar. kraftfulla saker Å enasidanantasalgoritmervara Intellektuella resonemang omalgoritmerkännetecknas därmedav en konstellationerniska därkoden såattsägaägerrum. instruktionen, och bör inte sammanblandas med det större sociotek datorkoden,tolkningen är den rena algoritmen själva den matematiska som rent konkret handlar om exekverbara instruktioner. Enligt den Datalogin ochinformatiken, åandra sidan,harensnävare definition kodifierad ordergång skulle mankunnasäga. i sinturproducerar materiella resultat. Algoritmerärformaliserad, abstrakta ägarumsomtaladeellerskrivnainstruktioner, tankar vilket kulturella första teknologi,iskans idetattord görsaker. Språket låter linje medettantropologiskt synsätt,därspråket betraktas sommänn- formaliserade instruktionerochsåvidare. Dethärärheltochfullti du ger prov Olof, på ovan, närdupratar omalgoritmer som ”recept”, sofiskt orienterade, mycket breda synpåalgoritmer–somjagtycker Å enasidanfinnskultur- ochsamhällsvetenskapens merspråkfilo - i definitionen. nieras. Detfinnsolika tolkningar, snävhetkan jobbamedolika därman ningen kringplattformar, finnaendebattomhurbegreppen defi- ska man,precis kringalgoritmerkan somiforsk I samhällsforskningen iskors osäkerhet ochavsaknad av kontroll kanknytastill. –tillsammansmedjustbigdatadärmänn- slagsfenomen blirett mer vad vi inteeller ser, datorbaserade beslut som osv fattar där algorit vem viinte att vetvadviser över en oro finns värld.Det vår digitaliserade och även sorts etikett för det som som en vi inte riktigt kan kontrollera i applikation ochhårdvara. SeGillespie(2016). Här ingårenradochprocesser: olikaartefakter modellering, målbild,data,träningsdata, (2008) Goffey 95 2 3

- - -

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET manus för utspelar sig i samhället och vår kultur. lämnat in bok vi nyligen I den 6 5 4 arbete medalgoritmer? motiert Vilken definitionlutarniersjälva omöjliga attstudera. ochoöverskådliga –vissamenarattdepraktiskt tagetblir svårfångade culture”. ”algorithmsasculture” ochinte vi börstudera ”algorithmsin enbart att görsständigtianvändning.Algoritmer NickSeaver argumenterar för objekt somexisterar variabler”. somnågonslags”oberoende enbart strategier irelation tillalgoritmer. Samtidigtärinte stabila algoritmer ilivetochmänniskors iolikaroller grupper förståelse och ochgruppers konsekvensersådana, utansnarare algoritmernas förmänniskor och assemblaget. Somicke datavetare inte viheller studerar som algoritmer Vår somdetstörre detsomdubenämner syninbegriper sociotekniska kanske gör, snarare vad den snäv jämfört meden matematisk definition. hällsvetenskap bredare förståelseav harvien är, vadalgoritmer eller plingränser. Kommandes från gränslandet mellanhumaniora ochsam- som kräver multidisciplinär forskning och det är förstås en intadeandras perspektiv.det viktigtatt ärsåmångaviktigafrågor Det utanförhumanioraforskare ochsamhällsvetenskap från discipliner är dialogsomviharmed iden styrning iolikasammanhangkanligga.Och ochvariutmaningarmedalgoritmisk grundförståelse föralgoritmer skapaen vissauppgifter föratt –ocksåfungera som löser problem eller bred förståelsesomärifokus. ning av användningien tilldenna sökmotorer –ochförhållningssätt os jh Haider &Sundin(kommande, 2019) Seaver (2017) Van Couvering (2007) du skriver, kommunicera disci- detibland ärsvårtatt över att Ja, ärgör, påvadalgoritmer skillnadisynen denna precis som vad en algoritm är – en uppsättning regler eller instruktioner instruktioner eller regler uppsättning algoritmär–en vad en avgränsad mer Samtidigt kanen definition ochigenkännbar av

5 Algoritmer för oss är alltid algoritmer somexisterar förossäralltidalgoritmer Algoritmer och 6 ärdetjustanvändningav specifiktanvänd- –mer algoritmer 4

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET strukturer etc. att fungera på detsättet. etc. fungera strukturer att storobjekt. kanocksåvara en Det fördel förkomplexa objekt,begrepp, somsamma vara igenkänningsbara ändåtydlignogföratt hang men iolikasamman- haolikabetydelser formbara ochdynamiskanogföratt 7 Berättaplattformssamhället? gärnakortomdem. i Har ninågra exempel specifika påalgoritmersomblirextra relevanta dary objects”, som”boun- skullekunnaprata omalgoritmer Man respektfullt sätt. ett kunnatalamedvarandra ocharbetarmedvarandra på utgångspunkt att data vi genererar möjliggör.data vigenererar mesttydligaexemplet Det ärkanske den i somalgoritmerna socialaprofilering den kombination medallden görtjänsterna subjektivrelevans såanvändbara föross.att vi fårinte fram, men minst lyftsfaror medindividualiseringen glömma oftamednågotnegativt. algoritmer såassocieras Inte ovan skriver avsesrelevans av subjektivupplevelse en relevans. somJutta Precis duär pånätet. utifrån vem dualisering Nyckelordet ochmed ärrelevans kan handlaompopularitet, indivi- plats,formatsamtiallthögre grad en ning därinformationpresenteras utifrån även andra parametrar. Det (såsom Facebook, annanord- tillen över TwitterochInstagram) gått efter haren av en harblivitsåomfattande desocialamedierna medier avtion ärmestintressant. Närnyinformationisociala omfattningen defini- nyastper –att värdering påen ordning somförståsocksåbygger en algoritmbaserad iflödet.Det är överst publicerade senast med den sedan presenterades iregel kronologiskt informationisocialamedier ochsökmotorer. informationisocialamedier också döljer För några år os jh Star &Griesemer(1989) plattformssamhället. Det somkanske Det plattformssamhället. ärmestskrämmande är viktiga som i är andra extremt finns förstås flera algoritmer Det ossförärdesomfiltrerar,intresserat prioriterar ochdärmed varskonsekvenser algoritmer De Juttaochjagfrämst har 7 alltsåobjektsomförsammanolikasocialavärldar. är De

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET rad olika värderingar somplattformsföretagens medarbetare hyser,rad värderingar olika av formade en dessutom. ärsåklart Dessauppskattningar visst syfte rör gjorda i ett sig omuppskattningar av plattformsföretagen själva, egna, genuinabehov ochbegär. Det fallet. juinte Mendettakan vara vi tror av attutformningen dessatjänster ärbaserad påanvändarnas tjänster. där magiskttänkande Detärsomattvihänger ossåtettsorts eller av kommentatorerav själva, användarna i debatten kring dessa pet ”relevans” sålätttycks givet, tasför ochrentav sessomobjektivt somkontrollgrupper.därmed används Detärintressant hurbegrep- medan andra grupperinte mötsav deförändrade inställningarna och exempel filtrering exponeras enny för sorts av informationsflödet, vissa grupperav experimentirealtid, utsättsför till dekan användare mätningardär ärbaseradeha. Dessauppskattningar påkvantitativa formsföretagens egnaanalytiker, vilja förutsätts användarna av vad ner här. Givetvis rör detsigalltid om uppskattningar, gjord av platt Det äronekligenmycket ninäm- intressant meddentänktarelevans Grindr. ärglobalaochägarskapetkanförändras. Plattformar kinesiska staten hartillpersonlig, rentav väldigtintimdatakopplat till kinesiskt företag, vilket tillosäkerhet leder kringvilken tillgångden inte kanföreställa oss. ens Nyligenköptes Grindrav dating-appen ett förkontroll skaparförutsättningar somvi farorna. Det ochövervakning gänglig omoss,desto större blirinte möjligheterna endast utanockså Ju påsådanasätt. ringsbolag harbörjatagera datasomfinnstill- mer det kommer ske att i betydligt större utsträckning än idag. Vissa försäk ocksåkommerrer användasav att staten ochav privataföretag ochatt av somdatangenereras ochandra aktölering plattformsaktörerna - demöjligheter tillprofi- annanform,förväntasigatt eller kan man,ien jaginte risk i Europa ser justnu. Dock beskriver överhängande som en härantologin, iden utvecklinghon den men omdetta skriver Svensson tillgångtilltjänsterlerar tilldeltagandeisamhället. ochrätten Marina avrad övervakning människors aktiviteter poängsystem somreg- tillett kinesiska statens, somkopplar socialcredit system storskalig ochdetalje- 98

- -

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET aktion ochengagemang. samt av inter deincitamentföretagen harattmaximera användarnas ännu viktigare och algoritmerna är skapade för att leverera den. den. leverera ärskapadeföratt ännu viktigare ochalgoritmerna av individuella upplevelsen aktivfråga. Härärden relevansen utan en information skadyker ibörjanutanrelevant som ligger uppiflöden här är inte men handlar det ocksåomrelevans, ala medier sökning en föreställning omsamhällets rösterspel meden iformav länkar. Isoci- i sam- upplevelse, i menten,användarens som ligger relevans utan en lista aven sökresultat. det är inte i Och doku- som ligger relevans en till somöversätts ikärnanhandlardet omrelevansbedömningar men Googles algoritmer, hartillkommitoch nyasignaler förbättra föratt relevans.med hur många användare Sedan har upplever det förfinats harvisatsigstämmaganskavälöverens högre relevans.betyder Det efter –relevans förenklat webbsidafår. hurmångalänkaren länkar Fler publikationer. såkallade PageRank-algoritm Deras –mycket bedömer från bibliometrin, alltså där man räknar citeringar till vetenskapliga föra hämtade in relevansbedömning att genom Google utmanade detta lågidokumenten, inte dokument. Den hosanvändaren. uppsättning väg. Relevansvardåalltsådirekt kopplat tillsystemet specifik ochtillen iför relevansen bestämdemantidigare iforskningen mäta framgången ärintesamling från början.Det möjligtförwebbsökmotorer. För att somingårien manvetavilkadokument kunna mätarecall behöver Google-sökning, mätaprecision fören föratt men gåratt Det lingen. medan ling. ensam- somfinnsi återfinna dokument en sökning relevanta allaför att systemetär avintresserad optimera Man begrepp). bra svenska till att mellanprecisionså pratar manomrelationen ochrecall (detfinnsinga IR-forskning, resultat av sökmotorer ochdagens forskning, ärett denna avuttryck text, ljud,bild etc.) Men Traditionellt relevans? vems i materiellt informationiformav relevant (ett leverera dokument att jh mäter antal relevanta dokument bland de som hittades, mäter blanddesomhittades, Precision dokument antalrelevanta recall avser av dokument andelrelevanta isam- alladokument Alla informationRetrieval (IR) system handlarislutändanom Ja, intressant koncept ytterst ärett isammanhanget. relevans 99

- -

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET begränsningar den traditionella synen källkritik trots allt har. traditionella synen begränsningar den vi gestidtilllite eftertanke kommer omvilka viförhoppningsvistalamer ochsökmotorer.medier när källkritikhörsalltoftare, men Ropenpåmer påmångaav somlösningen len medsociala deutmaningarsomföljer Källkritik påstående. som stödjer gesav ovan) ment ett många idag rol- stödjande doku- betydelse somJuttager (iden hitta dokument numera leliga aktörers, dåofta”källkritik”, svarlyder somhelstkan vem men sorters blisärskilttydlig. relevans Skolans, liksommångaandra samhäl kritiskt granskapotentiella information kan den krocken mellan olika själva ska söka och eleverna så att är organiserad När undervisningen hoseleverna. relevans påupplevd omvaccinberoende undervisning andra grunder. Skolan börtillexempel inte justera innehålletisin på åtminstone sinrelevansbedömning i samhället som bygger delvis mediaimorgonänigår.blerad detfinnsaktörer ärdärförviktigtatt Det gesmindre betydelseav samhälleligarelevansen den eta- tänka sigatt artiklarflyterhur enskilda runtisocialamedier. Det ärdärförrimligtatt av beroende värderingar Samtidigt äridagförståsnyhetsredaktionernas tion torde åtminstone samhälleligarelevans denna aspekt. utgöra en sig. vaccinerar ningen gjord av nyhetsvärdering Ien tidningsredak en tillräckligt stor en andelav påatt vis mässlingsvaccinbygger befolk avsamhällelig relevansbedömning informationomvaccindåexempel- av relevansen levda direkt utmaningav informationkanutgöra en en individuelltupp- den hävda att gårtillochmedatt Det problem. vara ett snarare relevans upplevda kandenna samhälleligt perspektiv utifrån ett medstorvaccin upplevs av sannolikhetsomrelevant men användaren, avtypen informationiänstörre utsträckning. somsynsiflödetom Det mycket den exponeras med vaccinskeptiska ochpersoner grupper användare av en Om exempelvisvaccindebatten. Facebook interagerar exempel grupp. fören som kananvändashärär vändigtvis relevant Ett os jh Sök. Det som upplevs vara relevant för en individärinte fören vara relevant somupplevs nöd- Sök. Det Personaliseringen iFacebook ärbetydligtstörre änhosGoogle gare plattformarna som är inbyggda i vår vardagens olika prylar olikaprylar ivårvardagens somärinbyggda gare plattformarna blirviktigare juosynli- ochden omkällkritikärcentral En debatt 100

- - -

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET Vilka maktaspekter finnsidetta? skrattspegel? bildfrån iblandsnarareen en eller imedierna relevans” spegelbildav somsedanbliren sociala medier idéom”samhällelig en somskapasiolika verklighet Ärdetinteoftaärjustden den. såatt bedömning av ochmassmediernas utveckla något:Samhälleligrelevans finns tillexempel somjaggärnavill en annansaksomdunämner deträckermen inte somskatacklasärstrukturella. Det närproblemen blir, vifårinte men stannadär. Individuellt,ansvarärviktigt personlig informationsinfrastrukturen slutligen tjäna? slutligen informationsinfrastrukturen rimligmaktbalans mellanolikaaktörer.skapa en Vems intresse ska samhället kontrollera föratt informationsinfrastrukturen ochreglera frågan intesom man men måste problem vara ställa ett är ändå hur kan ägs av privataföretag varsfrämsta målärfinansiellprofit. Detmåste avsom vårtsamhälleärberoende ochsomiväldigtstor utsträckning osynligainformationsinfrastrukturen sidan handlardetocksåomden för artificiell intelligens åvåra vägar.(AI) och beslutsom fattas Åandra rer, digitalatekniska system ochialltstörre utsträckning detsomkallas sidanomvårrelation tilldato handlar åena göra. Det tem- ochdataatt alltsomharmedalgoritmer,aspekt utangenomsyrar algoritmiskasys- varandra. göder medier har den bredare förståelse somJuttaargumenterarhar den –hurde förovan konsekvenser bara algoritmernas Vi ser parensen. om vi medalgoritmer samtaletförsämras äricke-trans fördetdemokratiska utsättningar - os os jh tror gör att många associerar algoritmer med en oro för att för oro för med att en algoritmer många associerar tror gör att Jag jag Det skulleviljaåterknyta tillfrågan ombeslutsfattande. ärinte maktfråga. Makt enda dethelaären bara en man sägaatt kan Vilka maktaspekter överdriva finnsinteidetta? Utan att mediaochsociala rundgång där etablerad relevansens en Ja,en vadviskullekunnakallaför finns med.Det detärjagenig 101

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET förbjuda algoritmer? förbjuda att helt ochhållet knappastvara regleringsmässigt? Lösningen väl kan sigtilldetta förhålla manisådanafall merna harvetskap om?Hurska i stor som inte skala, ensdesombygger ochimplementerar algorit hosdealgoritmersomnubörjatappliceras pådensocialavärlden ter” Vad ärerkommentar pådetta?Finns detflerexempel på ”sidoeffek rande algoritmerattidentifiera utifrån internetbeteende. personernas självlä- enklaför personlighetsstörningar ärrelativt ner medmaniska karen Zeynep Tufekcis resonemang omhurtillexempel bipolära- perso hänvisarIsobel Hadley-Kamptz i ett av antologins bidrag- tillmediefors ske fördinsjuk- hemförsäkring. eller ochkan- antal beslut,tillexempel förbilen omförsäkringspremier ett stegräknare datakansedan ledatill –desto vi.Denna datalevererar mer också saker –högtalare, bilarochinte exempelvis minstvisjälvagenom omoss. Ju vitillbeslutsfattande uppkopplade mer datagenererar mer kommatande tycksblisvåra att åt. Ju spårvilämnar pånätet, mer desto förbeslutsfat grunderna till människors att oro ärirelation tilldetta fårvitillstorafaktiskt fungerar delargissaosstill.Enannananledning strukturerna. Den ärinte negativutanocksåproduktiv. Den enbart strukturerna. ochäven delavner hjälpsammahandlingarären motståndeller makt maktrelatio- utanallaärdelaktigaiupprätthåller förtryck ovanifrån, ett annan, dvs handlar en alltså inteMakt makt över persons om en enbart på maktsomharutvecklatsav franske den teoretikern Foucault. Michel syn ären Det av den. ochdärviocksåreproducerar agera hurvidagligen kommer del sägautanärutspriddochen uppifrån ochförtrycker såatt jh jh kopplade maktinte någontingsom prylartydliggöratt ärenbart som äravintressant är också hur användningen Det dessa upp- om. Hur kommer manåtdet?Kanske ommantänker påsamma dettror viäralla överens äretisktdjuptproblematiskt detta Att 102

- - - -

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET algoritmernas roll, –plattforms och–iförlängningen Finns detnågra risker medattviav dehäranledningarnaöverskattar digt slårutdetandra, heltsåenkelt ärdetsällan. om det vad andrasom anses väga fullstän- tyngre, eller inte det ena att integritet personlig tag eller ochsamhälleligtansvar. handlaralltså Det högre,lar detomvadvivärderar möjlighettillökadförsäljningförföre- samhället även konsekvenser somär”collateral damage”.Ytterst hand- tvingastaställningtillmöjligakonsekvenser och förindivider Alltså att lösning. sommangörkringforskningsetikkannärmasigen sätt väldigt mångamänniskor. Enrasistisk kommentar massor kangenerera fåtaltill nas beteenden somsynliggjorde hosett ochspred rasismen muntran till interaktion det var användar men som låg där i grunden, Facebooksstjärngossedräkt. varvisserligen Det algoritmochdessupp- mörk pojke reklam där en kring Åhléns när diskussionen var iklädd För årsedanmöttesmångaav drygtett ossav rasism iFacebook grov en runtomkringossochinågonmånharmänniskorsprider ansvarhär. ett inte fungerar med data.Algoritmerna massivamängddatavi utanden tera socialanätverkstjänster detansvarvimedborgare harnärviförser Möjligen även disku- roll tillatt justalgoritmernas kanman nyansera makt. plattformsföretagens jag inteöverskatta viharanledningatt monopolsituation sommångaföretag har, tror såsom Google.Därför Vadduktion, visadejustpådetta. sombidrar tillproblematiken ärden härbokens 2018,somjuockså nämnsiden Analytica-skandalen intro- avserna vadvigörpånätet närdataflödarmellantjänster. Cambridge konsekven överblicka ter- ialgoritmiskasystem. ärotroligt svårtatt Det det bristen ochdatasamexisterar påinsynnäralgoritmer mellantjäns- ärpositiv. långifrån endast medborgarnas perspektiv Inte minstgäller öka. Viärännubara ibörjanav utvecklingsomutifrånligtvis bara att en os bubblor, automatiskt beslutochsåvidare kommer fattade rim- irelation tillfilter somrör algoritmer Hela problematik den 103 företagens makt?

- -

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET 8 ju ocksåanvändare, ochviärdetav anledning. en ossmed.Viär förser ochplattformsföretag allt positivtsomalgoritmer alltidpåminnaossom Sedan måste kritisktperspektiv visomharett resultatet dåligt. inför valet i september så speglade det val- till vissa ytterlighetspartier När viexempelvis tänker tillbakapåvilket gav utrymmesommedierna som får orimligt stortplocka upp fenomen utrymme i sociala medier. stortinte ett ansvar att alltidsväljabetethar förståsmassmedierna och sta rasistiska kommentaren. Interaktion belönasmedsynlighet. Sedan av kritiskakommentarer, vilket isinturökarsynligheten för förden ”representational harm”och”allocative ”representational Research isammanhangetmellan som forskarvidMicrosoft skiljer visas tillvilken grupp av isocialamedier. befolkningen Kate Crawford som”bara” skabestämmavilken eller ende jobbannons ska reklam eller förutsekriminelltbete imedicinskdata,de somanvändsföratt - grupper spåravningsstöd, hitta sjukdomar risk sådanasomanvändsföratt eller tillförsörj- somharrätt fastställavem somanvändsför att Algoritmer allasorters gäller algoritmer. tränings-dataset? Det förett den till grun- Vilkaföreställningar finnsinskrivnaiurvaletsomligger merna. måste även träna algorit hasamtalomvilken datasomanvändsföratt är mångamänniskor av vidframtagningen involverade nyaalgoritmer. Vi på teknik görmänniskor Det det somneutral. ännuosynligare, trots att därmedförstärker manendast ochrisken synen blirlösningen mer äratt i algoritmen och i den data som den övar på. övar datasomden ochiden i algoritmen tillräckligt mycket som finns värderingar reflektion ägnasåtdeinbyggda beskriva möjliga konsekvenser av vissa beslutautomatiseras utan att att ofta bekräftar ochförstärker fördomar. föratt Bådatvåärbra begrepp som sätt representeras hurgrupper påett skador somuppstårgenom skador somhandlaromtilldelningav resurser, förstnämndaavser den jh Crawford (2017) som lösningpåtekniska algorit Nya problem. ochförbättrade en manalltidser teknisk ”fix” Sedan finnsärrisken att uppenbar 104 8 . Den senare beskriver beskriver senare . Den

- - - -

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET kunna förstå på vilka grunder beslutenkunna förståpåvilkagrunder ärfattade. såsom kreditvärdighet, storlek socialbidrag, eller påförsäkringspremier Likaså måstei våra flöden. ser beslutlämnasåtalgoritmer, vi näralltfler ansvarsskyldighet. detvi Vimåste förståvarförviser gesmöjlighetatt ochalgoritmisk önskatransparens objektivitet rimligtatt ärdetmer mänskligkonstruktion. ären beräkningen Istället förneutralitet eller för principerna datamycket räkna fel,men mängder snabbtochutanatt personalisering.innehåll eller Vad stora beräkna göräratt algoritmen – vare sig principer dessa kronologi,handlar om ren popularitet, ämnes- utsätts menterar utgångspunktsomför neutral mansamtidigtindirekt fören vridna – kulturellt, ekonomiskt, politiskt, etniskt och så vidare – argu- deärsned- argumentera föratt att vridna/tendentiösa), genom men Googles ochandra sökmotorers ärbiased(detvillsägasned- algoritmer 9 trala” eller”opartiska” algoritmer? verket enillusion?Varförär detisjälva skullemänniskor viljaha”neu- ”algoritmiskskulle kunnakallas neutralitet” eller”opartiskhet”? Eller sätt. Finnsdetnågotsom legitimera effektiva beslutpåförbluffande Visst harstatistikochmatematik stor retorisk kraft;siffrorkan ofta mulerar problemet får alltså betydelse för hur en lösningkanseut. fåralltsåbetydelseför hur en problemet mulerar iolikadelar somkanprocessas. lösningen kunna brytaner Hur manfor måsteoch dessa problem man ska först och främst beskrivas för att exempelvis tarsökmotorer såargumenterar åtskilligaforskare ialgoritmer. inbyggda vaddethandlaromfinnsvärden Oavsett Om vi köpaförslag påböcker att avgöra eller inte. omduärkreditvärdig eller prioritera nyheter, vissuppgift,såsomatt en rangordna information,ge lösa Enalgoritmärskapadföratt räknar rätt. från sinagivnapremisser os jh Se tillexempel Introna (2000),Bozdag &Nissenbaum (2013),Mager(2012). vara snedvriden. Meninte vara snedvriden. alltidpåordnande sökresultat bygger Algoritmer är tänkta att automatisera av lösningen ärtänktaatt Algoritmer problem handlarocksåomproblemformuleringsprivilegiet. Det vitet ärnågotmissvisandeommaninte deuti- meddetavser att Föreställningen neutralitet omalgoritmers av rent eller objekti- 105 9 för att föratt

- -

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET till mer samhällsnyttiga effekter i sin algoritmiska styrning, effekter isinalgoritmiska till mersamhällsnyttiga tillexempel. opinionsbildare ochpolitiker Facebook somvillförmå atttastörre hänsyn detfinns redan idagflera grupperoch plattformsaktörers syften; även myndigheter komma kan attviljautövavälmenande inverkan påolika aktörer attolika inomcivilsamhälletocholika Det blirocksåuppenbart deverkliga syftena. förstå ska användarna inte alltidsäkertattavsändarna bakom ettalgoritmisktsystem villatt allra övergå detkan helstifall av former iolika köpbeteenden. Detär av användning appen, engagemangochfortsatta mera användarnas egentligen harettövergripande medsinaalgoritmer:attmaxi- syfte tillexempel, apptillverkare därolika ”spelifiering” det gällersåkallad ärplattformsaktörernaär deaktuella.Ivissafall oklara meddetta;när som ellervärdeskalor värden vilka ärdetinte alltiduppenbart Därtill ochvärdeskalor. värden incitament,samtolika motolika tur svarar algoritmiskinfrastruk för syften attolika mena. Detbliruppenbart jätteintressantDet härärisådanafall urpolicy-synvinkel, skullejag man medkonceptet ”boundaryobject”,somvidiskuterade innan. kanäven men medfördelproblemformuleringsprivilegiet, föras sam- företag. mångsidigheten tillkommer Den såklartocksåvaddetgäller marna (Google, Apple,Facebook, ochliknande Amazon,Microsoft) och reklamföretag – alla betjänas av deinfrastrukturella megaplattfor kanvara användare, software-utvecklare därgrupperna beskriva detta, somhartillkommit”Multi-sided begrepp platforms”ärett föratt netecknas ocksåav affärsmodellsomriktarsigtillolikagrupper. en kän- visstransparens.lösa såöppnarmanocksåuppfören Plattformar det handlar om somalgoritmiska tydlig systemmed vilkaproblem ska av diskriminering motverka minoriteter vara att ochsåvidare. Genom ämne, informationsförsörjning, redan dominantsynpåett bekräfta en skalönasig, säkerställacering och mångsidig balanserad om det är att ”click-through öka plattformars ska lösas är att rates” reklampla- för att som annanom problemet en algoritmiskaprocessen Rimligtvis blirden 106

- -

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET fall deflestanogtycker varbra. av sökmotorn partiskt,vilket kunnabetraktas somatt agerade idetta specifikt sökord.listan för ett fråga skulledet rent ovanstående Utifrån därmedgickmanockså aktivtinochpåverkade men resultat hitta, att efter mindre mediestorm en svårare blev in bloggen och justerade så att ärlänkenkan motrasism ärledandeprinciper inte relevant. Googlegick därtolerans samhällsperspektiv ochmotver utifrån ett men bloggen, tet viktigfaktor ären varlänken eftersom relevant, mångasökte efter därpopulari- relevans beräkna sina sökresultat. att Utifrån Googlessätt bloggsomförtecknade antisemitisk en kändajudarhögtuppi svenska GoogleSökpresenterade 2018närdetdiskuterades länktill våren en att borde lyftas mer.samhällsrelevansen sådan diskussion Visågjuen tera tjänster omvissaalgoritmbaserade pånätet ärav sådanviktatt disku- filmklippfördessanvändare. Sedangårdetförståsatt relevanta olika riktningar, erbjuda skapadföratt samtidigtäralgoritmen men dessmedborgarei radikaliseras det ärdåligtför samhället att klart att 10 attgörasådan för bedömningarav dethärslaget? låda” ellerinte,”svart ellermåste manhatillgångtillalgoritmensom observerade effekterna av enalgoritm,oavsett omdenärenoåtkomlig vilket avseende? Börbedömningarav dethärslagetgöras utifrån de avgöravis”? manisådanafall Hurkan detta?Bra vem? för Rättvis i Kan manseom en algoritmär”bra” ”rättvis” eller ”dålig”, eller”orätt Tufekci Zeynep avutsträckning gynnarspridningen filmklippatt extrema ring av de förslag som presenteras och som för i användaren så stor Youtube, sigav- somanvänder personalise algoritmsommedierar en avdessa typer vara ikonflikt relevans medvarandra. Ta exempelvis likamycket men person, församhälletistort relevans ochiblandkan os Tufekci (2018) 10 Relevans, som vi skriver om ovan, kan ses som relevans för en fören kansessomrelevans omovan, Relevans, somviskriver Först? pådåligtförvem manfundera ochfrämst behöver har kommit att kalla den för en radikaliseringsmaskin. Det är Det radikaliseringsmaskin. harkommit fören kalladen att 107

- - -

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET utgör starkalobbygrupper. plext ochsvårförståeligtpolitikområde därdekommersiella aktörerna annan anledning är säkert politisk okunskap.kom är helt enkelt Det ett - förklaring.en framstår oftasomexaktochoproblematiskt. En Data 11 påalgoritmer? bygger affärsmodeller krävande av företag vars ansvarsut gällerdokumentation,ochiförlängningen godtycklighet vad andrahandsinformation. Vad ärdetsom görattsamhällentillåter denna algoritmensverkningar uppskatta utifrån sorters olika till attförsöka och den datasom den behandlar– utan samtligadessa aktörer tvingas soskyddsföreningar) beredsalgoritmen någontillgångtilldenfaktiska intressegemenskaper icivilsamhället(tillexempel konsument- ellerhäl- reglerande forskare, demiska myndigheter,berördaeller lagstiftare - aka sätt–menvarken påolika har enalgoritmsompåverkar världen Ponera attdetbådemarknads-ochsamhällsdominerande företaget X increasing fetishisationofstatisticalmeasurement”. Wright för ”an samhällets beräkningar tilltro till beskriver numeriska ialgoritmer. somfinnsinbyggda värderingar CrisShore ochSusan beräknat besluten,beräknat ominte men ärsynligadetomöjligt premisserna hällstjänster skolval. såsom socialbidrag eller har visserligen Algoritmer funktionalitet.algoritmens Ta beslutom sam- bara algoritmisktfattade avseendedelade. Ivissafallärdetabsolutnödvändigtmedtransparens ossförför besluthargjortsomvikänner algoritmisktfattade grunder Vi måste exempel på lagstiftning detta. är här kunna ett få veta på vilka komplicerat. detbliränmer internationellt bindande att EUs nyadata- de är om område bara verkningsfulla beslut pådetta fall ärpolitiska imånga politisk reglering. ärdetfaktumatt försöka motverka Därtill löften genom omsjälvsanering reste föratt parlament runttillvärldens os jh Shore &Wright (2015: 22) mers förmåga att beräkna exaktochdärmedförbisesoftade beräkna förmågaatt mers en stark tilltro finns till såvälDet datas objektivitet som algorit och även Facebook. 2018 Zuckerberg våren Sebara hurMark situationmedjustGoogle ganskaexaktdagens beskriver Det 108 11 Det utgörsäkert Det

- - -

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET rierna attdokumentera detsomägerrumsågottgår, menisamma Därför, menarLynch,- ocharkiva återstår detmestbara forskarna för oöverskådligt mångatekniska ochsocialakomponenter. funktionerinbegriper,och interaktiva dessaärberoende eftersom av elementen dedynamiska somnyhetsflöden manaldrigfånga så kan Facebook-innehållman villbevara framtida för forskning, tillexempel, vera pånågotvettigt påplattformarna sätt.Ifall detinnehållsomryms gå att arki- hovsrätt/mönsterskydd, attdet ska osv) för personskydd proprietära komponenter,- intellektuell egendomsåsompatent/upp komplexa omgärdade ochför av hemlighetsmakeri (affärshemligheter, sociotekniska infrastrukturernaHan menarattdenya stora, ärför för gen harbeskrivit. spännande och jag tror att den komma den ledaossvidare. spännande ochjagtror att att ratur kringinfrastrukturer, ochsärskiltinformationsinfrastrukturer, är ochocksåäldre litte- omfattande betydligtmer ochden kring plattformar 13 12 – biblioteks- ochinformationsvetenskapen –somClifford Lynch område vi observera problemSlutligen så kan ettdelikat justert för tionsinfrastrukturen infrastruktur.en avinforma- plattformisering harbörjatpratar omen Man samtidiga tilltagandeosynlighetocksåintermer som av defungerar att grundläggandefunktionisamhälletochderas beskriva plattformarnas ställa betydligtstörre kan svartalådan.Man krav öppnauppden påatt Härborde politiker dominansivästvärlden. kraftfull ochoroväckande Google, Apple,Facebook, somtillsammansharen AmazonochMicrosoft Jagöppna upptransparensen. tänker dåinte minstpåmegaplattformarna de så storborde de ses har som en viktigt att att dominans på marknaden vissa kommersiella tjänster föratt ärsåvitalaförsamhälleteller antingen argumentera föratt Sedanärdetmöjligtatt överklaga. för medborgare att Lynch (2017) Plantin m.fl.(2018) 12 för att fånga detta. Kopplingen fånga detta. mellan teoribildning för att 109

nyli-

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET 14 ande aspekterna av detjagbeskrivithär? demestoroväck ansernivara Håller nimed?För vad attsammanfatta, nerochgåförlorad alltid. släckas för dokumentationen av alltsomägtrumgenomdenfunktionaliteten att Facebook attstänganerenvissfunktionalitet riskerar påsinplattform näringslivet, ochblirheltberoende av storföretagens godtycke. Väljer tida dokumentation.Återigen utelämnat stårkunskapssamhället till siella företag attupprätthålla lovar materialet fram för påsinaservrar - med kommersiellaavtal operatörer som Facebook där dessa kommer Eller, bibliotek menarhan,såfår ochandra minnesinstitutionerskriva observatören. för sättattfungera ärheltoklart apparaterniska vars lådor;tek ögonblick engördetsåärmanutlämnadåtrad svarta själva i sin rapport KB skriver detta Om pre-digitala eran. jämfört medhurdetvariden fläckar sparar föreftervärlden, vadminnesinstitutionerna avseende enorma blinda av finns Det innefattas lagen. bloggar och socialamedier inte intesvarande fördigitalapublikationer likaväl,blandannatföratt mot fungerar pliktlagen trycktmediagårunder för eftervärlden. Där av sparasamhällelig förståelse för betydelsen vårt kollektiva att minne tekniska.ifrån enbart är lika mycket De avsaknad fråga om en en av har härvidlag långt Samtidigt som är minnesinstitutionerna de problem ochsökmotorer genererar. somsocialamedieplattformar fenomen utforska de forskarsamhällets försök samt att när det gäller ala medier digital informationisambandmed valet,även bloggarochTwitter. bevara att nedslaggenom idé.2018kommerstås vara göra en ett KBatt Twitter- och Facebook-data och avtal som det Lynch kan för beskriver ochlagra exempelvis arkivera viljaatt egen förlita osspåföretagens os Konstenius (2017) arkivariers ochbibliotekariersarkivariers professionella arbete med soci- somLynchDet ärförståssant,bådenärdetgäller härbeskriver Plikten under lupp. under Plikten 110 14 Vi tvingas därför till stor del att

- - - - -

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET ett forskningsprojekt. ett av en säkert skullegodkännai deregionala etikprövningsnämnderna att medcitatbeskrivavadsomsägsdär,bundet görföratt ärlångtifrån och medutankonto. typ av Den efterforskning somjournalister regel- själva. Ta exempelvis Twitter. Allt som skrivs där kan läsas av alla – till med påjournalister dekrav ännumer eller somställspåföretagen finnsstoraDet påvilka krav skillnader som ställspåforskare jämfört inte förforskningen gäller förutsättningar. riktigtskapadefördagens kontrollerade kangöras. studier Dessutom som ärdeetiska reglerna och detfinnsinte utgångspunktutifrån vilken någonneutral stabila Sökmotorers funktionalitet ochsocialamediers uppdateras ständigt ocksåsammaföretags tjänstersutan vianvänder ochmetoder. verktyg av användningen endast vissadigitalatjänster somforskningsobjekt komma Imångafallhar viinte plattformsföretag: tillbakatilldagens någonheltannanstans. påservrar som ligger För detandra, ochföratt fysiska böcker förmedlatillgångtilldigitalatexter ochtidskrifter tillatt köpa gåfrån) att mångt ochmycket från (behövt inochbevara gått historia. ochtillvåregen sinstitutionerna tillvarandra, våra tillsamhäll- relationer information ochdärmedöver detdåväldigttydligt vilken med. Samtidigtblev maktGoogleharöver infördes inomEUochdessa måste glömd”-lagstiftningen vifortsätta blibort att ”rätten intressanta samtalfördes isambandmedatt samhälleligtplan,liksomprivat. Endel –påett om hurviglömmer samtal bevaras.inteens Vi behöver också bara om men hur vi bevarar nämner Googlesekonomichefnämner HalVarian varjegångman heltöppetatt uppmärksammattalår 2012så vetaomdet. Iett söksobjekt utanatt os jh jh som en form avsom en forskningdärvisomanvändare ingårsomför produktutveckling seplattformsföretagens Sedan gårdetatt vetenskapligaNär den harbiblioteken detgäller litteraturen i För ossforskare ärdetminstlikakomplicerat. För detförsta: nu äntidigare ochalltingkanheltenkelt inte bör eller bevaras, Samtidigt skaparvibetydligtmycket information medierad mer 111

- -

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET 15 använder Googlesåärmandelavdussintalexperiment. använder minstett strin, biltillverkning eller matproduktion. eller strin, biltillverkning exempelvisdrift skulle aldrigansesacceptabelt för läkemedelsindu- produktutveckling ochvanlig sådan otydliggräns mellanexperiment, deärjuprivataochfårgöra vaddevill.En medatt slentrianmässigt diskussionsommåsteen föras påhögnivåochsominte kanavfärdas av så ärdetta andra somärheltberoende fungerar algoritmer hurderas ärochhurmånga numera på hurviktigaförsamhälletdessaplattformar avMånga dessa handlar om just utveckling av Med algoritmerna. tanke Schwartz (2012) Schwartz 112

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET as-machine-learning-systems-nips-2017/ packtpub.com/machine-learning/20-lessons-bi- Bias. Keynote, NIPS2017. Crawford, K.(2017).TheTrouble with 12(3): 866–887. of Computer-Mediated Communication, Discourses ofsearch enginequality. Journal relevant? Market, science, andwar: Van Couvering, E.(2007).Isrelevance Information Technology, 15(3):209–227. filtering andpersonalization.Ethics Bozdag, E.(2013).Biasinalgorithmic Big Data&Society,2(2). interpretation andinstitutionaltranslation. Heuristics ofthealgorithm:BigData,user (2015). Bolin, G.&J. Schwarz Andersson REFERENSER biblioteket, dnr:1.1.5-2017-112. medielandskapets utveckling. Kungliga utformning ochrelevans iförhållandetill lupp! Enstudieavpliktlagstiftningensroll, Konstenius, G.(2017).Plikten under Society, 16(3):169–185. Search Engines Matters. TheInformation Shaping theWeb: WhythePolitics of Introna, L.D. (2000). &H.Nissenbaum London York: &New R The ubiquityofsearch life. ineveryday Invisible Search and OnlineSearch Engines: Haider, J. & O Cambridge, MA:MITPress, 15–20. M. (red.) studies:ALexicon Software . Goffey, A.(2008).Algorithm.I: Fuller, 18–30. & O Information SocietyandCulture. Princeton (red.) DigitalKeywords: AVocabulary of Gillespie, T. (2016).Algorithm.I:Peters, B. xford: Princeton University Press, . Sundin(kommande, 2019). outledge. https://datahub.

113 Radicalizer. York New Times,10mars. Tufekci, Z. (2018).YouTube, theGreat 19(3), 387–420. 1907–1939. SocialstudiesofScience, Berkeley’s MuseumofVertebrate Zoology, objects:Amateurs andprofessionals in dary Institutional ecology, translations andboun- Star, S.L. &J.R 23(1), 22–28. world order.the new SocialAntropology, by numbers:Audit culture,rankings and Shore, C. & S. Wright (2015).Governing 4(2). doi:10.1177/2053951717738104 algorithmic systems. BigData&Society, Some tacticsfortheethnography of Seaver, N. (2017).Algorithmsasculture: Search EngineLand,5december. Users MaySeeUpTo ADozen Experiments. B. (2012).JustTesting:Schwartz, Google http://dx.doi.org/10.5210/fm.v22i112.8097 of Algorithms’. FirstMonday, 22(12).doi: Lynch, C. (2017).Stewardship inthe‘Age org/10.1177/1461444813481195 and Society,16(2),195–211. tangled positionontheWeb. Media New microeconomic critiqueofGoogle’s of interest andincentives to bias:A Rieder, B. &G.Sire (2014).Conflicts org/10.1177/1461444816661553 Society, 20(1),293–310.https://doi. of GoogleandFacebook.Media New studies meetplatformintheage & C. Sandvig(2018).Infrastructure Plantin, J.C., C. Lagoze, P.N. Edwards, Society, 15(5):769–787. engines. Information,Communication & How capitalistsocietyshapessearch Mager, A.(2012).AlgorithmicIdeology: . Griesemer(1989). https://doi.

samhället i ll ro nas r itme or lg A 4 . kap KAPITEL 5

PLATTFORMAR OCH SAMTYCKE ______KAPITEL 5

HUR VI AVTALADE BORT BÅDE DET PRIVATA OCH DET OFFENTLIGA RUMMET – OCH HUR VI KAN FÅ DEM TILLBAKA _ _

pär lannerö är konsult inom digital hållbarhet på Metamatrix AB. Han har arbetat mycket med digitalisering av offentlig sektor och digital till- gänglighet för personer med funktionsnedsättning, och har bred kunskap om infrastrukturella aspekter av internet och digitalisering. PLATTFORMSSAMHÄLLET ”

i avtalen blir samtycket mer meningsfullt.” mer samtycket blir i avtalen görs som avvägningar de påverka användaren låta exempel till man Kan samtycke. meningsfullt uppnå att sätt tänkbara många finns Det samtycke. informerat än intressen individens för skydd bättre ett innebära gånger många kan påtillit baserat Samtycke

116

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET Hälsningar från en desillusionerad digitaliserad desillusionerad Hälsningar från en Vad borde vigöra nu? app. alladörrar meden ständigt uppkoppladeochlåser stårpåtå.#yoloViär förstunden, lever algoritm?Många en trängsär vi litapånäramatörer medtroll ochjournalisten vågar vem allt omalla.Nyheterärsnabbaoch”gratis”. Men någonvettroligen somlyssnar,men Vi vetaldrigriktigtvem vetet sinaåsikter. våra val? Hur friaäregentligen omed- sprider viskningkanbliviral. Många akustik. Minsta rumharmärklig digitalavärldens närvarande. #fomo. Den ochintehelt dåärmångatrollbundna avsinaflöden även Och varandras mötsbara någongångibland. selfiesmen Vigillariochförsig av”vänner”. Nu harjagmängder av ochhålladörrar öppna. tioner. ocksåkoppla vågadevisatsalångsiktigt,men Därför ansvariga utgivare. Vilitadepåmedia,proffs ochinstitu- ochartiklarhade varbevis bilder de knapptvarnya.Men vardyra trotsAlla vissteintealltomalla,ochnyheter att alladeltogifriaval. men sina åsikter, steg ganskakorta.Bara demestmedvetnaförsöktesprida vårräckvidd oftastlokal.Bådeframstegglobal men ochsned- bara varaEller närvarande ochlyssna.#nofilter. var Världen andra. Vikundemötasnästanvarsomhelstochprata fritt. Förr vänner. hadejagintejättemånga vigilladevar- Men Hjälp!

117

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET 1 med avtalat bortdelarav ochdetprivatarummet. bådedetoffentliga exempel, villkor, av varochen oss,samtyckttillplattformarnas ochdär iflera viredan trillatner Vihartill av dem. att näthat ärdetuppenbart Transportstyrelsen och Cambridge Analytica, efter utbrändhet och Efter digitalavägen. längs den avslöjandena från Edward Snowden, Men detfinnsfallgropar århardetblivitallttydligare att senare under mer,digitalisera inte mindre. vi skakunnauppnåFN:shållbarhetsmålochrädda planeten såmåste vi ligheten ochlikabehandlingärstora. tillinkludering såvidare. Om Och Allakankommapåskynda forskningochinnovation. tilltals,ochmöj- och kanradikalt förbättra beslutsunderlag. Den ochbättre matisering kan användasmycket effektivt,tackvare återanvändning, mer auto- minskaravstånd,resurser göratt vi skrapar påytan.Digitaliseringen tastisk utveckling vars positiva möjligheter bara ju mer tycks bli fler Jag fan- ären ärinte Det digitaliseringen. emot inte. mig missförstå Den här artikeln försöker besvara tre härartikelnförsöker brännande frågor: Den Anneroth (2016) hamnade vi här? vi

hur hur Jag harinte lästanvändarvillkoren mengodkändedemändå.

1 verkligen så illa? så är det det är 118

vad vi kan göra nu? göra

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET vill säga att de ligger ovanpå internets ovanpå deligger grundläggandeinfrastruktur). vill sägaatt kallasdärförOTT-tjänster thetop-tjänster,Vissa plattformar (over det iochför sig internet sominfrastruktur. självautnyttjar Plattformarna internet avgränsade tillmer ochordnade såkalladeplattformar. rörelseSuccessivt har det skett frånen det öppna och lite stökiga hållbart harvaritovanliga. kunnat skönjas. Konsekvensanalyser somtarhänsyntill vadsomär medandenegativakonsekvensernavarit uppenbara, förstmedtiden kommersiellt harnyttorna möjligt. somvidindustrialiseringen Precis viss reglering. Utvecklingenhar styrtsav vadsomvarittekniskt och med påochbara långsamtreagerat Samhället harmedförundran sett digitalavärlden. tillden typ allt… börjadeflytta storigång. en varganskastökigt, delav… Det ändåsåpassbra att men drog digitaliseringen medföljdatt ochinnovation, bidrog medresurser utmärkt även närdekommersiella aktörerna börjadetaöver. Dessa somfungerade framgångsrecept visadesigvara ett Öppenheten 2 såkanduvara medochtafram nya. specifikationerna ärduinte eget.såvidare. Och nöjdmed Och skrivaett annat, eller ett annat. Ärduinte e-postprogram kan duvälja tillett byta nöjdmedett leverantör portvakt. eller Ärduintewebbhotell nöjdmedett kandu kommunicera av vara beroende någonenskild medvarandra, utanatt allanätmedborgare kan (webb)somgöratt t.ex. smtp(e-post)ochhttp så kallade öppna protokoll. Protokoll är tekniska som specifikationer Vem som helstkundekoppla upp vadsom helst så längedet höll sig till grundläggande arkitekturen och inkluderande. Den var decentraliserad sådana. militära ochakademiska medel, initialtfrämst amerikanska Infrastrukturen framförallt utveckladesochfinansierades av offentliga internet var stor en vildvuxen digitalallmänning. början från Fältström (2016) HUR HAMNADE VI HÄR? 119

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET så deallra flestasmiter heltenkelt förbi. somogenomtränglig utgörsavfinstilt information.Denupplevs Plattformarnas portar villkor.godkänna ägarens –ochdetgårnästaninteklara sigutan–måstesom villanvändadem att Men ärvarken rum.Alla heltoffentliga heltprivata eller plattformarna Facebookvilse. Och fantastiskmötesplats ären ochnyhetskanal. av skadligkod betalningar. ochförenklat gå Utan Googleskullevilätt okändlitenän hosen butik.AppStore/iTunes harförhindrat mängder välordnat äntorget jaghandlarhellre hosAmazon Och ochgränderna. såkallat”gated ett community”ärofta tryggare ochmer eller centrum Förändringen harinte skettutananledning.inglasatprivatköp Ett - avtat från myriader e-handlare tillstora enskilda digitalaköpcenter. Påharförsäljningavområden. liknandesätt varor istor utsträckning flyt fåtalstora inhägnade en vidsträckt allmänningtillett frånmen säga flyttat handfullsocialamedieplattformar.till en samtaletharsåatt offentliga Det talsforum och nyhetsförmedling koncentreras webbplatser från tusentals app-plattformar,någon av fåtaldominerande ett samtidigtsombådesam En heldelfunktionalitet till öppnawebben från den hartillexempel flyttat antologi.i denna påannanplats och dedefinieras finnsmångatyper Det av plattformar 120

- -

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET

5 4 3 vi genvägen. tar Därför påvägen. hinder somett ställasinförsvåra valupplevs att vi vill komma att mänskliga naturen tycks ligga i den vidare, ochDet användarvillkor. med dokument genomsnittligt ett tasigigenom överhuvudtaget för att av57 procent Storbritanniens vuxnabefolkningtillräcklig läskunnighet villkoren. Research från knappt Microsoft EnligtEwaLuger harendast förståochpåverka att saknar realistiska alternativ ochförutsättningar vi både samtycker men alltså att dåligt informerade ändå. Vi upplever försvinnandelitenBara en delav osshartagitdelav villkoren. Viär Plattformarna bestämmerensidigtvillkoren. Ochdevill hadinadata. Norska konsumentorganisationen Forbrukerrådet bästa. Ipraktiken harviingetval. bara 30sekunder. Viblundar, fingrarna i håller kors ochhoppaspådet en genomsnittlig amerikan utnyttjar. amerikan genomsnittlig en veckor hållasigàjourmedvillkoren åratt per tilldewebbtjänster som vid CarnegieMellon-universitetet detskulleflera harräknat utatt norskmobiltelefon. togsnittlig Det närmare 32timmar. forskare Och användarvillkorenning igenom - genom fördeapparsomfannspåen McDonald &Cranor (2008) Forbrukerrådet (2016) Luger (2013) 3 Mindre än en procent läser dem och ägnar då i snitt och ägnar då i snitt dem läser procent än en Mindre 121 5

4 läste idirektsänd-

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET man så vill. Låt mig bryta ner denna maktaspekt i fem underområden: maktaspektifem denna man såvill.Låtmigbrytaner överföring diffus en av ärbetalningen Egentligen makt,om kontroll. Eller kostnad. somen vi lämnarifrån ossdataärdetinteviupplever detta datadrivnaekonomin. pratar vioftaomden själva. Därför Men även om vi konkretDet lämnar ifrån oss som betalning är vanligtvis data om oss det vanligt. har köpt skullevara ganska märkligt. och såvidare. Det Men på nätet är ta delav minadressbok, vetavadjaggillar, varjagbrukarvara, vadjag tjänsteleverantören att jagkundeskickadetgratis, men ville Antag att fysiskt paketNär jag meddelande skickar betalar ett jag porto. eller tjänsterna inte nästangratis, men helt. tjänster, är inte den men leverantörer noll. Många kan alltså erbjuda munikation, innehåll…)ärbetydligtlägre äntraditionella motsvarande Kostnaden digitalatjänster erbjuda (lagring, föratt bearbetning, kom- Vad ”gratis”? kostaregentligen samtyckeslentrianmässigt ochrisker. helmängdproblem medfören av djuptrotade kulturen den faktumäratt ibland, men stämmer Det och liknande. visst skyddsominteavtala konsumentköplagarett gåratt bort,genom göradetalltidfinns somallaandra? tror att nogockså Man genom lika välgrundadebeslutmedvägledningav varumärkeskännedom och väl inte viinteminst villkoren, illaut,trots att läser fatta ochdetgåratt råkar vi Oftast marginellt problem. är ett detta tänkerMånga nogatt ÄR DET VERKLIGEN SÅ ILLA?

122

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET relevant omjaginte finnspåsamma plattform somvännerna? Hurkanjagorienterautan Skype? mig utanGoogle?Hurkanjagvara socialt nödvändigt attväljadendominerande aktören. Hurkanjagringapånätet ren ochmångatjänster innehållerelementavkommunikation blirdetofta Genom attkonkurrensen merellermindre sättsurspelav”gratis”-kultu - avsinaval. sekvenserna vad konsumenterna tycker inte ärviktigt,närdessa serdelångsiktigakon- ingen jämförvarken prisellervillkor. Ochhurskaleverantörerna ensfåveta Vilka incitamentharplattformarattkonkurrera ochblimeransvarsfullanär är nollkronor? liga erbjudanden.Hurskajagveta omappenärvärd ”priset” närbeloppet Genom attviinte serdenverkliga kostnadenattundvikaoskä- ärdetsvårt veta ellerpåverka ivilken utsträckning viutsättsförsådant. den (politik,kultur, religion, hälsa,familjeliv…). Ochdet ärmycket att svårt Men dataanvändsocksåförattmanipulerabeteende påandra vårt områ- tionsmedlen övervägande ägsochkontrolleras avamerikanskakapitalister? var ochenefter behov. En skenbar vänsterutopi trots attdedigitalaproduk en efterfrittav förmåga,medandedigitalatjänsterna iprincipkannyttjas med solidariskt, med tanke på att kostnaderna därmed uppbärs av var och sierar dettatjänsterna, vilket deflestaupplever som skäligt. Kanske tilloch främst för att påverka vår konsumtion. Indirekt finan- används data Våra Påverkan Valfrihet 123

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET het. bekräftas föryttrande-,informations-och mötesfri avgrundlagensskydd - sett ekonomi, kontakter eller status. Att värden dessa har bred förankring En demokrati behöver offentligamötesplatser ditallahartillträde –oav- funktionsnedsättningar.vissa Samtyckesdialoger ärenergikrävande föralla,särskiltpersonermed villkoren innebärsamtyckesdialogerna ständigtettlitet stresspåslag. Förutom attanvändare ipraktiken inte harförutsättningaratttatillsig ägna demmertidochuppmärksamhet. dem såoptimeras föranvändarnautan attviska deinte förökadnytta Eftersom plattformarnatjänarmerpengarjustarkare relation viharmed och möjligheten föralternativa mediehus attöverleva. för individochsamhälle.Detgäller bådeyttrandefrihet, omvärldsvärldsbild att deras kontroll över informationsflödenkanfåstora både konsekvenser episoder kopplade tillplattformarnaFacebook ochGoogleharillustrerat När nyhetsförmedlingsköts avettfåtalplattformarfårdestor makt.Flera eller kunnagöra någotåtdet). motreglernavi dessutom attbryta (ochbli utkastadeutanattveta varför Eftersom viinte kännertillvilkaregler somgällerpåplattformarnariskerar teras av ägaren ochharrätt utrustningkanvara med. det kanvara exkluderande. Bara densomaccepterar ägarens villkor, accep- riksdagen(1974) 6 6 Plattformssamhället känns nästan som det offentliga rummet, men känns nästan som det offentliga rummet, men Plattformssamhället Demokrati ochyttrandefrihet Tid ochenergi

124

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET granskning förekom av 22 avtal en sådanklausulisju fall. of Southampton ifebruari2015 saattdetvarmeränhälften. Iminegen Vid konferensen MeaningfulConsent intheDigitalEconomy vidUniversity anses haaccepterat förändringarnaanvändatjänsten. genomattfortsätta att leverantören närsomhelstharrätt attändra dem,ochanvändaren En betydande delavallaanvändaravtalpånätet innehållerenklausulom till utsattapositioner, identiteter? ellererbjudaskyddade banken? Hur påverkar det möjligheten för samhället attrekrytera personal påverkar detminakarriärmöjligheter ochminamöjligheter attlånapengari med minyttrandefrihet?Hurpåverkar detminaförsäkringspremier? Hur digitalaplattformarsäljerminadatatillhögstbjudande.VadVissa gördet 7 skulle ta ställning till alla dessa diffusa risker så kanske de hellre ville användare isambandmed samtyckeOm tillvillkor pånätet faktiskt användarna inte vågarlitapåplattformarna? ter? Hur skadelningsekonomin uppnåsinpotential omdemestseriösa som inte förden socialamedier ger villblandainnågra personuppgif vara hämmade i sinanvändning. att förskap Hureller stor nytta/nöje är osäkra påvillkor ochkonsekvenser. dedigitaltutan- väljer Antingen Försiktiga inte alla möjligheter, att utnyttja väljer personer eftersom de alltsåinte fulltut. utnyttjas möjligheter digitaliseringens pektera ochsamtycken avtal närdetäromöjligtattveta innebörden? meningslösa samtycken skadardetallmännarättsmedvetandet. Varför res - att manskriver underenblankcheck? Risken ärattdetständigaflödetav över sig. Kanman tasamtyckesdialoger påallvarnärdeipraktiken innebär naturligtvis tillattsamtycke pånätet harfåttnågotutavettlöjetsskimmer Lannerö (2012). Notabene:Dettavarföre implementeringen avGDPR Rättssäkerhet 125 7 . Detta bidrar

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET _ _ _ återkalla samtycke,datatillandra leverantörer, flytta medmera. för behandlingav personuppgifter. Dessutom skadetfinnasmöjlighetatt Bland annatökarkraven samtycke påinformerat annanlagliggrund eller omdataskyddsfrågorna. rejält grepp EUharmedGDPRtagitett leringen. viktigaste nyadataskyddsreg- påområdetDen ärdärförden förändringen nellt samarbetepåverka dem. föratt avbåda fallen jätteföretag ochdetkrävs bådeuthållighetochinternatio- har ocksåmångapoänger. kontrolleras Plattformarna till exempel i 9 8 http://www.sverigeskonsumenter.se/vad-vi-gor/digitala-tjanster-och-integritet/langa- nyaoljanharsinabegränsningar omdatasomden Liknelsen såhärpåsinwebbplats: oskäligt långaochsvårtillgängliga,skrev mumieiutskrivnaavtalsvillkor insiglikten svepa honomär som enligt blematiken. ordförande Under2017årsAlmedalsveckalätderas Jan Bertoft Konsumenter Sveriges har organisationen I Sverige uppmärksammat pro Men detfinnsdesom reagerat. skaförändras alltförmycket.förhållandena sad för, ochdesomidagtjänarstora pånätet pengar villförstås inte att betala med pengar, trots allt. Men det är inte nätets infrastruktur anpas- _ _ _ Lundblad (2018) avtalsvillkor-vem-vet-vad-om-dig-/ vara grund föroskäligaavtalsvillkor. Att lagstiftarnaochpraxisanses tillgodoserattlångavtalslängd lighet attsäganej.Rejält ökadtransparens från företagens sida. valet attklickaja,ellerskippaanvändatjänsten. Ingenreell möj- Som detärnuharföretagen allmakt.Konsumenten harendast planhalvan ochskapamerjämviktmellanföretag ochkonsument. Att företag användersigavkorta, begripligaavtalsvillkor–jämnaut Att Konsumentverket fårettutökat uppdrag attgranska avtalsvillkor. I tre punkter villvise: 126 9 , men den den , men 8

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET _ _ _ _ 14 https://mydata2017.org/programme/consent/ 13 http://www.meaningfulconsent.org/ 12 http://www.intgovforum.org/cms/2008-igf-hyderabad/event-reports/74-dynamic- 11 10 http://commonterms.org årsarbeteUnder fem medprojektet CommonTerms kanförbättras. omhursituationen idéer såfinnsdetfler detta Oavsett se. återstårges information.Det att samtycken,inhämta meningslösa även formelltdel- omanvändare rent försvinner.blemen nätets Risken äratt aktörer kommer fortsätta att tiken blirsåmycket klokare. GDPRmedförinte medautomatikpro- att samtyckenmängden och villkorstexter ökar, användarna i prak utan att Men tillgodosesbättre. intressen deras effektenatt kanocksåbliatt göra aktivavalochiförlängningen att förutsättningar vetna, fårbättre GDPR skullekunnafåsomeffektatt konsumenterna med- blirmer Här är en listapånågra avHär ären aktörerna: villkoren”. ”ja,jagharlästochgodkänner ”the biggestlie”–alltsålögnen låda somviinte fungerar. förstårhurden även Iblandkallasproblemet för society” problematiken somomgärdar detsomiblandkallasför”theblackbox stort med ett antalaktörer sommedolikautgångspunktharbearbetat _ _ _ _ coalitions/1625-dynamic-coalition-on-platform-responsibility-dc-pr Pasquale (2015) professorn från universitet ifinska Vasa, HelenaHaapio, både På International Conference onContract Simplificationförsökte om meningsfulltsamtycke: ”MakingConsent Work” MyData GlobalNetwork hadepåsinkonferens 2017 ettheltspår Dynamic Coalition onPlatformResponsibility workshops påtemat. Economy” vidUniversity ofSouthampton hararrangerat flera Forskningsprojektet ”MeaningfulConsent intheDigital digitala plattformar. bli enFN-konvention mänskliga rättigheter omgrundläggande i ning –IGFhartagitfram ettunderlagförvadsomskullekunna knuten tilldenåterkommande FN-konferensen ominternets styr 11 . Uttrycket kommer svart av detdigitalakanliknasviden att 13 127 12 –engruppering 10 fickjag kontakt 14

- -

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET _ _ _ _ 20 https://www.w3.org/Privacy/permissions-ws-2018/cfp.html 19 https://wibson.org/ 18 http://www.citizenme.com/ 17 http://cups.cs.cmu.edu/soups/ 16 https://cyber.harvard.edu/projectvrm/Main_Page 15 På förekom nittiotalet så kallade ”reclaim the street”-fester, där Så vadkanvigöra istället? villkoren hosdessagiganter minimala. mobiltelefon. påverka Samtidigtärmöjligheterna att enskilde förden undvikabådeAppleochAndroid omduvillhaen detgårknapptatt Och navigera påwebben. bortGoogleharsvårtatt somväljer alämne. Den digitalamötesplatsvisstspeci- enda många fallden somfinnsförett bortFacebook somväljer Den fötterna”. bortsinavänner, väljer ochi Som viredan konstaterat ”rösta med individatt ärdetsvårtfören _ _ _ _ Haapio (2016) Haapio kring samtycke. Webbens standardorgan W3Charnyligeninitierat ettarbete inflytande pånätet. inflytande sationen Customer Commons somvillgekonsumenten större relationship management).Projektet ärnära kopplat tillorgani- pet CRM(customer relationship management)tillVRM(vendor Harvarduniversitetet vänderuppochnerpåleverantörsbegrep - VRM-projektet påBerkmanKleinCenter forInternet &Societyvid CitizenMe frågor somdessa. Laboratory, somregelbundet arrangerar symposiersomtarupp Vid CarnegieMellonUniversity finnsUsablePrivacyandSecurity till konsumenten. olika innovationer försöker återföra kontrollen avdata förklara varförvihamnatidagenssituationochföreslå lösningar 18 ochWibson VAD KAN VI GÖRA NU? 20 17 16 19 ärtvåavganskamångaföretag sommed 128

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET erbjuder. Jämför tjänster” medEU-direktivet om”samhällsomfattande för användare somav olikaskälinte detsommarknaden kanutnyttja åtminstone iteorin, kunnaupphandlagrundläggandefunktionalitet Även om inte så skulle den, staten egna plattformar hand driver på egen statens alternativ. privattjänsteleverantör en tillantingen meddelanden) post (Mina eller anslutasindigitalamyndighets- kanväljaatt område, därmedborgaren finnspåe-förvaltningens exempeltone alternativ: pådetta Ett ett vata alternativ, allamedborgare kanväljaåtmins- somsäkerställer att erbjuda tillpri- att komplement äriblandmöjligtfördetoffentliga Det omjag tolkar honomrätt. GDPR, Någon sortsförstärkt sinadataiplattformarna. får ägandeskapöver Morozov staten användarnasjälva skasäkerställa föreslog iställetatt att detskullegälla. av medplattformsambitioner allanätapplikationer dande karaktär kanmandessutom fråga sigvilken vilka statisåfall.Och det nog inte som vill. Med så många i västvärlden nätets- gränsöverskri hosstaten Men är läggaallaplattformar borde drivaplattformarna. att 21 Morozov När tidskriften New intervjuade LeftReview internetanalytikern Evgeny digitaltsamhällekanbyggas. av äravgörande gott plattformarna förhurett påominte Apropå politiksåfinnsdetförståsvissasomfunderar ägandet borde räcka medtraditionell politisk debatt. Det dor. Men av inslagen förfarande ochvandalismavskräcker. egenmäktigt baksi- ökamedvetenhetenreclaim-aktivismen omplattformiseringens förmänniskor.platser Kanske skullenågondigitalmotsvarighettill som de ansåg borde stadsmiljöer vara öppnaöver mötesbiltrafik tagit - aktivister fylldegator medprotester kommersiella motatt aktörer och Morozov (2015) 21 kom inte frågan om”någontingistilmedstaten” heltoväntat

129

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET användare att friköpaanvändare att Twitter. upprop 2016fåTwitters marna. Blandannatförsökte ett mangenom användarnaskaägaplattfor förespråkarform cooperativism” oftastatt dargrupper. kombinationer Eller av somförespråkar ”plat sådana.De för leverantöreranvän- branschorganisationer eller till fackföreningar av andra typer kollektivbart att kanvara alltfrån stårsomägare. Det Förutom är det förstås tänk kan äga plattformar det offentliga att utvidgastillapplikationslagret? regleringen när inte sådan.Kanske klarar averbjuda marknaden att kanSOT- formar även utan att ägadem. formar även utanatt Men påverka såsomdigitalaplatt samhällsviktigaresurser detgåratt 26 https://en.wikipedia.org/wiki/Social_media_as_a_public_utility 25 https://solid.inrupt.com 24 https://www.ethereum.org/ 23 http://internetofownership.net/2016/12/20/twitter-shareholder-proposal-exit-to- 22 till appar. darna skakontrollera sinaegnadataochdelautläs- skrivrättigheter använ- infrastruktur –Solid –därdetärtänktatt en Lee, somlanserat senasteDet initiativetkommer skapare, TimBerners- egen från webbens bär detta en återgång en tillinternets ursprungsarkitektur.bär detta distribuerade exempel påsådanteknik Ett intressen. ärEthereum. styrda mindrestater demokratiskt eller kommersiellasig deärmer eller tekniskt undviker kontroll central av ochberoende aktörer, enskilda vare av blockkedjeteknik ny typ av som rent en bygga plattformar går det att alternativ.ägarstruktur) tapparmarktillnya,decentraliserade Med hjälp (oavsett plattformarna decentraliserade En tänkbarutvecklingäratt (SOT/USO) kopplat av tillmärkningsomolikatyper aktörer kananslutasigtill. påexempelvis bransch, eller FN-nivå,EU-nivå, nationellt,per rätta democratic-user-ownership/ Europaparlamentet och Europarådet (2002) 25 Vi får se om Sir Tim lyckas förändra världen en gångtill. en VifårseomSirTimlyckasförändra världen 22 somsäkerställer basnivåföranslutningtillInternet en 23 26 Gemensamma spelregler går att upp- gåratt spelregler Gemensamma 130 24 Påochvisinne sätt

- - - - -

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET prövas och redovisar dem därförinågotuppdaterad dem ochredovisar prövas form: 27 http://commonterms.org/conclusions Dataskyddsregleringen enskommelser skullekunna fungera. även men andra nivåer,underlätta, t.ex. branschvis över EU-nivåeller baka på.Eftersom internet ärglobaltskulleinternationella skyddsnät fallatill- information vidsjälvaköptillfället. skyddsnätatt finnsett Det tadelav att finstilt i många fallunderlåta marknaden svenska på den Konsumentköplagen bra förebild. Tack ären kankonsumenter vare den kortas när det finns obligatoriska för alla. som är gemensamma regler kanimångafallför samtyckesdialoger och användarvillkor kategorierna. närmare beskrivningdefem en Här följer . kombination avinsatser samtyckekunna motarbetas,ochdärmedmeningsfullt skapas,meden slutsatsfrån CommonTermsEn central största den borde lögnen äratt 5 4 3 2 1 största lögn” tet CommonTerms rekommenderade efter årsarbete fem med”nätets av utgören Sådan reglering kategorier defem av somprojek insatser Underlätta läsningavvillkor. Verka förökadeinslagavförhandlingochvalmöjligheter. för förståelse. samtycketFlytta itidentilltillfällenmedoptimalaförutsättningar Obligatoriskt avkonsumenter/medborgare. skydd Förbättra förutsättningarnaförsamtycke baserat påvälgrundadtillit. Obligatoriskt av skydd konsumenter/medborgare 27 . Jag flera trorav dessavägarkanochbör fortfarande att gdpr är förstås ett exempel på detta, liksomdet exempel pådetta, ärförståsett 131 1

- - -

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET 28 https://www.intgovforum.org/cms/documents/igf-meeting/igf-2016/830-dcpr-2015- läggande krav till om är ganskafå. I Kina prövas somallakanenas degrund- nom. Dessutom kan detfinnasmotstridigaidealsomgöratt drivaige- Ny –särskiltglobalsådankandocktalångtidatt reglering Responsibility (DCPR), delav somären FN:sInternet Forum. Governance global kontext kommer från projektet Coalition on Platform Dynamic skullekunnautformasien pådigitalaplattformar mänskliga rättigheter konkret Ett miniminivåförskyddav förslagpåhuren grundläggande Med gemensammagrundkrav kananvändarvillkoren förkortas. internationell ta fram en digitalallemansrätt? vara möjligtatt såkanske mellandigitalaochfysiskamiljöer skillnader detändåskulle Med Allemansrätten. detfinnsfundamentala platser: för att reservation ochprivatägda påbådeoffentliga tillträde ochgrundlägganderättigheter en intressant modellförhurallmänheten finns I Sverige kangaranteras ramverketamerikanska förskyddav online,COPPA. minderåriga Obligatoriskt skydd output-document-1/file videnduntiam repre nobisciam. ani aceatium hitem quiduntplabore, utet ditameturis earibus, ipitplignisesassi Elliquates autdoloofficimetutquecullo quae peritibusdolorror autipitiusdae. solut quesimeturautasesaccae eatetur, te con eostiusamvel ipisvolupta illuptas iderovidtassum maximusdaecusdamqui fugit quiavenis numeariooffic tempori eos eaniam,tecepudae restibe rsperrum nimagnim incorrumquid quiquasetelit laboribus escimacus,necabores mag venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore ut etvidenduntiamrepre nobisciam. eturis aniaceatium hitem quiduntplabore, ditam que culloearibus,ipitplignisesassi ut ipitiusdae. Elliquates autdoloofficimet accae eatetur, quaeperitibusdolorror aut volupta illuptassolutquesimeturautases apelleces iumquostpepere ipitre vel ipis alibers pientiantur, tet volorep ediscient, cusdam quite con eostiusamipsaelibersp et eliteoseaniam,tecepudae restibe venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore ut etvidenduntiamrepre nobisciam. eturis aniaceatium hitem quiduntplabore, ditam que culloearibus,ipitplignisesassi ut ipitiusdae. Elliquates autdoloofficimet accae eatetur, quaeperitibusdolorror aut volupta illuptassolutquesimeturautases sum quibusdoluptaturitetadquam,aut alibers pientiantur, tet volorep ediscient, itatusanis eiciaqueoditaerchillignimi, cusdam quite con eostiusamipsaelibersp tempori iderovid tassum maximusdae rsperrum fugitquiavenis numeariooffic et eliteoseaniam,tecepudae restibe magnimagnim incorrumquid quiquas laboribus escimacus,necabores venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore ut etvidenduntiamrepre nobisciam. eturis aniaceatium hitem quiduntplabore, ditam que culloearibus,ipitplignisesassi ut ipitiusdae. Elliquates autdoloofficimet accae eatetur, quaeperitibusdolorror aut volupta illuptassolutquesimeturautases apelleces iumquostpepere ipitre vel ipis sum quibusdoluptaturitetadquam,aut itatusanis eiciaqueoditaerchillignimi, cusdam quite con eostiusamipsaelibersp tempori iderovid tassum maximusdae rsperrum fugitquiavenis numeariooffic et eliteoseaniam,tecepudae restibe magnimagnim incorrumquid quiquas laboribus escimacus,necabores venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore aut omnim ellupici

I ACCEPT 132 - cc-by pär lannerö, commonterms.org Nationellt/Regionalt InternationelltEtt Branschvis

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET manar Konsumentombudsmannen KO detta. ipraxis pröva att förändrats igrunden. ningsflöden Forskarna somskrivit rapporten upp- ochbetal- båderoller trots att skulle kunnaanvändasfördetta, troligen både avtalsvillkorslagen att nalys bedömer och marknadsföringslagen 29 gång för alla lära en sig de som tid kan för nöja användaren, sig med att Fördelen, detsparar äratt förutomdetblirbilligare förutgivaren, att standardavtal dominerar. Tillexempel GPL,Mozilla ochBSD-licenser. någotdussin source-programvara open ärdetsedanlängesåatt gäller delarav helaeller ändå vinnamycket standardisera avtal. påatt När det skapabreda obligatoriska gåratt grundskyddkanman inte det när Personuppgifterrat utredningen sombetalningsmedel tid:Konsumentverket fördigitaliserad skrivitsien den att harpublice- internetekonomin. Kanske kanäven användas,trots befintlig reglering konsumentskyddet förbättra datadrivna iden på annannivåföratt Men det är inte det krävs säkert att varken ny reglering nationellt eller kunde följaochkontrollera varjemedborgares liv. idetalj sätt skulledetvara förkastligtomstatenligt perspektiv pådetta ianvändarvillkorender förkinesiskaplattformar. Men frihet från ett så minskarsäkert sajtspecifika uppförandeko avinkludera behovet att - rekta, även omdeinte systemet ärkriminella).Om visarsig”fungera” beteenden sominte ärpolitisktkor förtillfälletrådande regimen iden förtur påallamöjligaav (och”bestraffar” följaktligen livetsområden kapitel Svenssons ringar; seMarina härantologin. iden Höga poängger värde- medregeringens beteende utifrån hurväldetöverensstämmer av systemexempel medpoängsättning medborgares digitala justnuett Larsson &LedendalLarsson (2017) Flytta samtycket Flytta med itidentilltillfällen optimala förutsättningar för förståelse för optimala förutsättningar 133 2 29 - rättsa somien

- -

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET besökare, ochanvändare orkadeinte konfigurera sinawebbläsare. med vilseledande P3P-deklarationerwebbplatser inte för att förlora sajtägare försågsina tyvärrmestmissbrukad.Många blev standarden vissmedvetenhetlagar somidagtvingarfram en fannsännuinte. Så R 30 http://www.w3.org/T molntjänstlagrar alladevillkorpersonlig möter somanvändaren (och ihåg vadmanredan tidigare harlästochgodkänt. tillexempel Om en individuellt stödkomma tänkasigtekniska ett att somger att strukturer antal hypotetiska villkor.ställning till ett eller situationer går också Det Men inställningar måste i förväg ta inte att nödvändigtvis skapasgenom Om vikantadelavvillkoren vidrätt tillfälleblirinformerat samtycke rimligare. webbläsare. ningar av vilkakategorier av kakor användare ville acceptera en isin Redan 2002tog inställ- standard –P3Pförpersonliga W3Cfram en märkningar av fysiskaprodukter. finkornigt, annat,mer är ett exempel påsammaprincip,liksomkända vanligaste för upphovsrätt Creative Commons-licenserna licenserna. Obligatoriskt skydd Automatik baserat påinställningar Prova innandubestämmerdig Samtycke ”Just-in-time” Tidsförskjutning 30 Men detvarinte såmångasomförstod ochde poängen, /P3P/ laboribus escimacus,necabores mag venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore ut etvidenduntiamrepre nobisciam. eturis aniaceatium hitem quiduntplabore, ditam que culloearibus,ipitplignisesassi ut ipitiusdae. Elliquates autdoloofficimet accae eatetur, quaeperitibusdolorror aut volupta illuptassolutquesimeturautases apelleces iumquostpepere ipitre vel ipis alibers pientiantur, tet volorep ediscient, cusdam quite con eostiusamipsaelibersp et eliteoseaniam,tecepudae restibe venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore ut etvidenduntiamrepre nobisciam. eturis aniaceatium hitem quiduntplabore, ditam que culloearibus,ipitplignisesassi ut ipitiusdae. Elliquates autdoloofficimet accae eatetur, quaeperitibusdolorror aut volupta illuptassolutquesimeturautases sum quibusdoluptaturitetadquam,aut alibers pientiantur, tet volorep ediscient, itatusanis eiciaqueoditaerchillignimi, cusdam quite con eostiusamipsaelibersp tempori iderovid tassum maximusdae rsperrum fugitquiavenis numeariooffic et eliteoseaniam,tecepudae restibe magnimagnim incorrumquid quiquas laboribus escimacus,necabores venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore ut etvidenduntiamrepre nobisciam. eturis aniaceatium hitem quiduntplabore, ditam que culloearibus,ipitplignisesassi ut ipitiusdae. Elliquates autdoloofficimet accae eatetur, quaeperitibusdolorror aut volupta illuptassolutquesimeturautases apelleces iumquostpepere ipitre vel ipis sum quibusdoluptaturitetadquam,aut itatusanis eiciaqueoditaerchillignimi, cusdam quite con eostiusamipsaelibersp tempori iderovid tassum maximusdae rsperrum fugitquiavenis numeariooffic et eliteoseaniam,tecepudae restibe magnimagnim incorrumquid quiquas laboribus escimacus,necabores venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore aut omnim ellupici videnduntiam repre nobisciam. ani aceatium hitem quiduntplabore, utet ditameturis earibus, ipitplignisesassi Elliquates autdoloofficimetutquecullo quae peritibusdolorror autipitiusdae. solut quesimeturautasesaccae eatetur, te con eostiusamvel ipisvolupta illuptas iderovidtassum maximusdaecusdamqui fugit quiavenis numeariooffic tempori eos eaniam,tecepudae restibe rsperrum nimagnim incorrumquid quiquasetelit

I ACCEPT 134 - cc-by pär lannerö, commonterms.org Vad brukarjaggodkänna? Igenkänningsbara villkor Nationellt/Regionalt InternationelltEtt

Vad ärnytt? Branschvis

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET

http://commonterms.org/patterns. 31 inhämtasamtyckelar omatt precis närdetbehövs. Tillexempel kanen aktivt. mer så småningombörjaanvändaden Just-in-timehand- consent eventuellt i regel stressad ochkanske tjänst,föratt bara villutforskaen är det finnsmånganackdelar ställafrågan justdå.Användaren medatt av vidregistrering antingen konto sajt. vidförsta besök påen eller Men Idag måste ärdetvanligasteanvändaren samtyckatillallavillkor att behöver inte användaren läsademvarjegång. villkorVissa ärnästanlikadanaide flestadigitalatjänster. Omdestandardiseras das för att hantera återanvändbaradas föratt standardklausuler. databassomskullekunnaanvän- fören ”proof ofconcept” ett har byggt utgå frånstandardklausuler. etablerade om det gick att CommonTerms av härtypen jekt somjobbatmedden tjänster, detskulleunderlätta men kor tadelav behöver en handfullpro somanvändaren - minskas.finns Det villkor inte somanvändaren vill- tidigare tagitställningtillkanmängden bara tidigarevisa upp användaren accepterat förkastat. eller att Genom kannyavillkor ställningstaganden) dennes jämföras medsådanasom Prototyp ochsjälva databasenfinnspå påhttp://commonterms.org/generator/ 135

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET 32 och slårfelibland.För avtalsvillkor pånätet arbetarprojektet TOS;DR köpataurang eller bokpåAmazon,även omdetkanmanipuleras rätt när man tillexempel kanfungera ”wisdom ofthecrowd” skaväljares- statistisk utifrån en agera beslut. miginiallaaspekter Att införett sätta större ännärjagsjälvförsöker innebäroftaett helhetsperspektiv ner experters eller rekommendatio vänners utifrån engagerade agera - Att investeringägarens anledningtill tillit. en Varumärken fårmanbetalaextra för, deutgörocksåpågrundav men tillit.genom samtycke uppnåmeningsfullt att tycke. finnsmångatänkbara sätt Det sam- äninformerat intressen skyddförindividens bättre innebära ett på ochkanmångagånger tillitsparar oftaenergi baserat samtycke sammanhang.utvecklas ochanvändsifler de att fram emot ochjagser föranvändaren, meningsfulla betydligt mer sin adress. Bådadessadesignmönster gör informationochsamtycke teras anger inmatningsfält där användaren i direkt anslutning till ett darvillkor e-postadress hanteras huranvändarens somberör - presen när det ärsommestrelevant.mera Tillexempel kan de delar av använ - infor just-in-timenoticehandlaromatt närbesläktadebegreppet Det behövs. förstagången närden fåanvändakameran app begära att visas i webbläsaren medhjälpavtilläggsprogram.visas iwebbläsaren ett somkan omdömen skrivaöversiktliga dokumenten och gemensamt låtafrivilligagranska villkors reading”, alltsåatt med såkallad”crowd - Terms Didn’t ofService; R Förbättra samtycke för förutsättningarna baserat på välgrundad tillit baserat påvälgrundad ead –sehttps://tosdr.org/ 136 3

32 -

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET ver en hybrid av en ver mänskligsupportochAI. 33 vis omdetfinnsgranskande journalister ochombudsmän.Sammasak bra varor ochtjänster leverera ökargivet Leverantörers att incitament Välgrundad tillitgörattdetiblandärOKinte läsaallt. manuell granskning. gens/expertsystem bliralltsäkrare ochkanidagfaktisktjämföras med Automatiserad analysav juridiskatexter medhjälpav artificiellintelli- från tredjepart. TOS;DR tilläggsprogram tillwebbläsaren visarbedömningavwebbplatsers villkor Obligatoriskt skydd Automatik baserat påinställningar Prova innandubestämmerdig Samtycke ”Just-in-time” Tidsförskjutning Vad godkännerminavänner? Vad godkännerandra? Tredjepartscertifiering Tillit LawGeex (2018) 33 Martha Russell från Stanford menar att vibehö- Russell att Martha från Stanford menar ut etvidenduntiamrepre nobisciam. eturis aniaceatium hitem quiduntplabore, ditam que culloearibus,ipitplignisesassi ut ipitiusdae. Elliquates autdoloofficimet accae eatetur, quaeperitibusdolorror aut volupta illuptassolutquesimeturautases apelleces iumquostpepere ipitre vel ipis alibers pientiantur, tet volorep ediscient, cusdam quite con eostiusamipsaelibersp et eliteoseaniam,tecepudae restibe venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore ut etvidenduntiamrepre nobisciam. eturis aniaceatium hitem quiduntplabore, ditam que culloearibus,ipitplignisesassi ut ipitiusdae. Elliquates autdoloofficimet accae eatetur, quaeperitibusdolorror aut volupta illuptassolutquesimeturautases sum quibusdoluptaturitetadquam,aut alibers pientiantur, tet volorep ediscient, itatusanis eiciaqueoditaerchillignimi, cusdam quite con eostiusamipsaelibersp tempori iderovid tassum maximusdae rsperrum fugitquiavenis numeariooffic et eliteoseaniam,tecepudae restibe magnimagnim incorrumquid quiquas laboribus escimacus,necabores venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore ut etvidenduntiamrepre nobisciam. eturis aniaceatium hitem quiduntplabore, ditam que culloearibus,ipitplignisesassi ut ipitiusdae. Elliquates autdoloofficimet accae eatetur, quaeperitibusdolorror aut volupta illuptassolutquesimeturautases apelleces iumquostpepere ipitre vel ipis sum quibusdoluptaturitetadquam,aut itatusanis eiciaqueoditaerchillignimi, cusdam quite con eostiusamipsaelibersp tempori iderovid tassum maximusdae rsperrum fugitquiavenis numeariooffic et eliteoseaniam,tecepudae restibe magnimagnim incorrumquid quiquas laboribus escimacus,necabores venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore aut omnim ellupici videnduntiam repre nobisciam. ani aceatium hitem quiduntplabore, utet ditameturis earibus, ipitplignisesassi Elliquates autdoloofficimetutquecullo quae peritibusdolorror autipitiusdae. solut quesimeturautasesaccae eatetur, te con eostiusamvel ipisvolupta illuptas iderovidtassum maximusdaecusdamqui fugit quiavenis numeariooffic tempori eos eaniam,tecepudae restibe rsperrum nimagnim incorrumquid quiquasetelit laboribus escimacus,necabores mag venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore

I ACCEPT 137 - cc-by pär lannerö, commonterms.org Vad brukarjaggodkänna? Igenkänningsbara villkor Lita påvarumärken? Nationellt/Regionalt AI-analys avvillkor InternationelltEtt Transparens Vad ärnytt? Branschvis Expertråd

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET ett stegett utidetokända. dåsamtyckeoch spårbarhetkanviminskaantalettillfällen pånätet blir exempel kvalitetskrav påutbildningar, certifieringssystem, transparens rykte aktivtunderstödja värdefullt. tillitmedhjälpav att Genom till 34 Baddeley Enligt Michelle kena positivspiral. –en ökarkvaliteten litapåvarumär till. Och att såökarisinturanledningen villkor somsätter upp med certifieringar leva somolikaföretag behöver MCDE (2015) 34 bör samhället sträva efter att göra ett gott gott börsamhälletsträva göra ett efter att 138

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET tion ochmassdistribution. handladeommassproduk massmedia förklarar varför:Det begreppet intereklam förvissaanvändare värdeneutrala men mer andra. Det visa I detsomnedlåtandekallatsför”gammelmedia”varsvårt att förreklam. bådeblikartlagdochexponerad fåroftaståutmedatt ner Även på något annat sätt. – eller - som betalar för premiumversio den låta sig påverkas att betala genom och att betala med pengar mellan att För kanvälja användaren att digitaltinnehållärdetänsålänge ovanligt avtalen ochsamtycket såblirbådeläsningen meningsfullt. mer man tillexempel påverka låtaanvändaren deavvägningar somgörsi godogöra sig)avtal ochvillkor spela någonroll. Kan omdetupplevs till- påannatsätt läsa(eller att Rimligtvis ökaranvändares benägenhet Med möjlighetattpåverka ökarmotivationen. Obligatoriskt skydd Automatik baserat påinställningar Prova innandubestämmerdig Samtycke ”Just-in-time” Tidsförskjutning Vad godkännerminavänner? Vad godkännerandra? Tredjepartscertifiering Tillit utbytet Öka Verka inslagav ökade för ochvalmöjligheter förhandling videnduntiam repre nobisciam. ani aceatium hitem quiduntplabore, utet ditameturis earibus, ipitplignisesassi Elliquates autdoloofficimetutquecullo quae peritibusdolorror autipitiusdae. solut quesimeturautasesaccae eatetur, te con eostiusamvel ipisvolupta illuptas iderovidtassum maximusdaecusdamqui fugit quiavenis numeariooffic tempori eos eaniam,tecepudae restibe rsperrum nimagnim incorrumquid quiquasetelit laboribus escimacus,necabores mag venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore ut etvidenduntiamrepre nobisciam. eturis aniaceatium hitem quiduntplabore, ditam que culloearibus,ipitplignisesassi ut ipitiusdae. Elliquates autdoloofficimet accae eatetur, quaeperitibusdolorror aut volupta illuptassolutquesimeturautases apelleces iumquostpepere ipitre vel ipis alibers pientiantur, tet volorep ediscient, cusdam quite con eostiusamipsaelibersp et eliteoseaniam,tecepudae restibe venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore ut etvidenduntiamrepre nobisciam. eturis aniaceatium hitem quiduntplabore, ditam que culloearibus,ipitplignisesassi ut ipitiusdae. Elliquates autdoloofficimet accae eatetur, quaeperitibusdolorror aut volupta illuptassolutquesimeturautases sum quibusdoluptaturitetadquam,aut alibers pientiantur, tet volorep ediscient, itatusanis eiciaqueoditaerchillignimi, cusdam quite con eostiusamipsaelibersp tempori iderovid tassum maximusdae rsperrum fugitquiavenis numeariooffic et eliteoseaniam,tecepudae restibe magnimagnim incorrumquid quiquas laboribus escimacus,necabores venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore ut etvidenduntiamrepre nobisciam. eturis aniaceatium hitem quiduntplabore, ditam que culloearibus,ipitplignisesassi ut ipitiusdae. Elliquates autdoloofficimet accae eatetur, quaeperitibusdolorror aut volupta illuptassolutquesimeturautases apelleces iumquostpepere ipitre vel ipis sum quibusdoluptaturitetadquam,aut itatusanis eiciaqueoditaerchillignimi, cusdam quite con eostiusamipsaelibersp tempori iderovid tassum maximusdae rsperrum fugitquiavenis numeariooffic et eliteoseaniam,tecepudae restibe magnimagnim incorrumquid quiquas laboribus escimacus,necabores venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore aut omnim ellupici

I ACCEPT 139 4 - cc-by pär lannerö, commonterms.org Vad brukarjaggodkänna? Igenkänningsbara villkor Lita påvarumärken? Nationellt/Regionalt AI-analys avvillkor InternationelltEtt Förhandlingsbart Verklig valfrihet Gamification? Transparens Vad ärnytt? Branschvis Expertråd

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET handlingsmöjligheter avtalsvillkor närdetgäller pånätet. dykauppvissaför detbörjarsåsmått men ärsomsagtovanligt, Det större ianvändarvillkoren. ömsesidighet ochengagemang finnasutmaningar,ligen en utvecklingmot viborde kunnafåse men påverka andra aspekter att eller av villkoren. Ipraktiken kandetsäker själv välja låta betalningsmodell användaren mot att läggande hinder individuell anpassning stora inget grund- och därmed finns egentligen Men digitalavärlden. tyvärr följtmediniden härärmöjligheterna till 35 Gratis-appar läcker betalversion. ochen datafråntisversion användaren gra- kanväljamellanen användaren detatt –händer betalt medpengar ta När apparen– infrastrukturdär det faktisktfördet finnsatt gäller Kommer viatt få seflerliknandevalmöjligheter framöver? av användaren, tillolikapris.Kopplingen tillEU:snyadataskyddsreglering ärtydlig. Washington Post erbjuderprenumeration medellerutanannonserochspårning Traditionen utformadeavtal medensidigt –”take itorleave it” cornell.edu/wex/adhesion_contract_contract_of_adhesion kallasoftaförboilerplate elleradhesion contracts.Sådana avtal Sehttps://www.law. 140 35 –har

- -

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET nyhetsproduktion och-förmedlingäntidningar Medieutredningen staten typer flera av skakunnafinansiera föreslog att plattform. byta föranvändare att GDPR kommer underlätta att nummer, ochsåvidare. Idagslägetärdetoklartivilken utsträckning medautomatik.byte flytta Vid givanden av telebolag kanjagbehållamitt teleoperatör.bank, el-eller Vidbyte av bankkanallaminaautogiromed - byta likaenkelt somdetidaggåratt plattform vikanbyta gör detatt sehurbra detkommeripraktiken. fungera Förhoppningsvisstår att att annan.Såkalladdataportabilitet. tillen åter plattform tion från en Det vissa kravGDPR ställer konsumenten på att måste informa- kunna flytta kankartläggaalla. en än att tvåaktörer kankartläggahälftendessutom att av bättre befolkningen integritetsperspektiv välja på. Ur ett bra omdetfinnsandra att ärdet ärdet duinte vissplattform mellan. Om villanvändaen kan,fåreller att välja integritet olikaplattformar detfinnsflera att stärkasgenom och för yttrandefrihet kan förutsättningarna När plattformar det gäller ”Kostnaden”nen. ärfortfarande alltförosynlig. 38 https://cdt.org/blog/the-gamification-of-privacy/ 37 36 i betydligthögre grad änbetal-appar. rantören Zynga av harprovats modellen - onlinespel-leve kor Den spelmoment). tillett villkoren studera göra läsningen besväretav villatt ärgamification(att ökat utbyte fördeanvändare somgörsig geett att heltannatsätt Ett som alltsåärrakt omvändexemplet somgälldeövervakning). ovan, värd för spektiv alla mer än två som når vardera 49 dynamik (en procent kommunikationsper avform somnår98procent ärurett befolkningen ochtraditionella massmedier. mellandigitalaplattformar der Enplatt medlare. Kanske inågotfall.Samtidigtfinnsdetgrundläggandeskillna- som inte gällaplattformar ärnyhetsför tillatt utsträcka principen att Kulturdepartementet (2016) Liccardi m.fl.(2014) 38 , ochkanske fall. kanvara användbarienstaka 141 36 - väldigtfåbetalversio väljer Dock 37 . Frågan äromdetgår

- - - -

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET prioritering av villkor, läsning. underlätta föratt kategorisering, standardisera mot kanmantänkasigatt sortering och ändeallra vanligastepast användasförmer däre- märkningarna,men git standardisering avgit standardisering hurinformationpresenteras

40 39 Det gårattsänkatrösklar med klarspråk, layout ochpedagogik! ras medhjälpav sådanaverktyg. juridikområdet Forskareinom användbarhets- och tillgänglighetsprofessionerna. inom klarspråk kan vi göraoch somfinns allade genom andra verktyg Detta ersätta. eller informationsominte standardisera den gåratt faktiskt ta till sig att förståsgöra det enklare vi behöver slutligen Obligatoriskt skydd Automatik baserat påinställningar Prova innandubestämmerdig Samtycke ”Just-in-time” Tidsförskjutning Vad godkännerminavänner? Vad godkännerandra? Tredjepartscertifiering Tillit utbytet Öka Gör detenklare Lannerö (2013) Se tillexempel(2013) Haapio proactive lawundersöker huravtalsrätten kanreforme- Underlätta läsningav villkor ut etvidenduntiamrepre nobisciam. eturis aniaceatium hitem quiduntplabore, ditam que culloearibus,ipitplignisesassi ut ipitiusdae. Elliquates autdoloofficimet accae eatetur, quaeperitibusdolorror aut volupta illuptassolutquesimeturautases apelleces iumquostpepere ipitre vel ipis alibers pientiantur, tet volorep ediscient, cusdam quite con eostiusamipsaelibersp et eliteoseaniam,tecepudae restibe venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore ut etvidenduntiamrepre nobisciam. eturis aniaceatium hitem quiduntplabore, ditam que culloearibus,ipitplignisesassi ut ipitiusdae. Elliquates autdoloofficimet accae eatetur, quaeperitibusdolorror aut volupta illuptassolutquesimeturautases sum quibusdoluptaturitetadquam,aut alibers pientiantur, tet volorep ediscient, itatusanis eiciaqueoditaerchillignimi, cusdam quite con eostiusamipsaelibersp tempori iderovid tassum maximusdae rsperrum fugitquiavenis numeariooffic et eliteoseaniam,tecepudae restibe magnimagnim incorrumquid quiquas laboribus escimacus,necabores venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore ut etvidenduntiamrepre nobisciam. eturis aniaceatium hitem quiduntplabore, ditam que culloearibus,ipitplignisesassi ut ipitiusdae. Elliquates autdoloofficimet accae eatetur, quaeperitibusdolorror aut volupta illuptassolutquesimeturautases apelleces iumquostpepere ipitre vel ipis sum quibusdoluptaturitetadquam,aut itatusanis eiciaqueoditaerchillignimi, cusdam quite con eostiusamipsaelibersp tempori iderovid tassum maximusdae rsperrum fugitquiavenis numeariooffic et eliteoseaniam,tecepudae restibe magnimagnim incorrumquid quiquas laboribus escimacus,necabores venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore aut omnim ellupici videnduntiam repre nobisciam. ani aceatium hitem quiduntplabore, utet ditameturis earibus, ipitplignisesassi Elliquates autdoloofficimetutquecullo quae peritibusdolorror autipitiusdae. solut quesimeturautasesaccae eatetur, te con eostiusamvel ipisvolupta illuptas iderovidtassum maximusdaecusdamqui fugit quiavenis numeariooffic tempori eos eaniam,tecepudae restibe rsperrum nimagnim incorrumquid quiquasetelit laboribus escimacus,necabores mag venitiunt utautveles mosmaio. Dem Intotatiur, cusalisditiosdolores intiore

39 I ACCEPT Projektet CommonTerms harföresla- 142 5 - Standardisera presentation (sortering, terminologi, prioritering, symboler) cc-by pär lannerö, commonterms.org 40 . Ikoner kanknap- Vad brukarjaggodkänna? Igenkänningsbara villkor Tillgänglig presentation Lita påvarumärken? Nationellt/Regionalt AI-analys avvillkor InternationelltEtt Förhandlingsbart Verklig valfrihet Gamification? Transparens Vad ärnytt?

Branschvis Utbildning

Expertråd Klarspråk

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET 41 digitala plattformsföretag: för talaomtre principiellaaffärsmodeller manhårdrar gårdetatt Om svaret. inte ärdetförenklade det,men Annonser Iblandstämmer alltid. ce-programvaror, nyhetssajter, onlinespel,streamingtjänster ochappar. ifrån allavetvadsombetalarförsöktjänster, socialamedier, sour open vetviocksåvadkanförväntaossavvaktmästare. Därför Men dem. långt bönder, bilhandlare, barnmorskor, borgmästare, börsmäklare ochbiograf maten drag vadsom”sätter Vi vetigrova påbordet” hosbrevbärare,bagare, olikaaktörervilka affärsmodeller har. och,kansketioner viktigastav allt,drivkrafter. veta Enbra startäratt om aktörernas lojaliteter, inbördes beroenden, resurstillgångar, tradi- ver, kännatillsåmycket förutom kunnaspelreglerna, sommöjligt att världdärvipåverkas klokabeslutien av somskafatta andra behö- Den fördigitalaaffärsmodeller.öka förståelsen En av deviktigaste komponenterna sådanutbildningsinsats äratt ien ta ställningtilldigitalaerbjudanden. att talkunskap i utbildningar påolikanivå kan människor rustade bli bättre villkor. digitala världens förstå den av införa moment digi- att Genom stärkamänniskors att göraatt detenklare ochdärigenom förkunskaper Förutom sänkatrösklarna ärdetocksåmöjligt,åtminstone att påsikt, tjänsten attraktiv förenheltannangrupp, tillexempel mjukvaruutvecklare). till exempel videospelkonsoler därengruppsdeltagandegör ellermjukvaruplattformar och förGoogleFacebook), samtefterfrågesamordnare (”demand coordinators”; typiska affärsmodellenförannonsvisningar, central bådeförtraditionell massmedia Ebay, Blocket ochså vidare), publikbyggare (”audience builders”; medandra ord, den av Evans (2003)somnoterar marknadsskapare (”market makers”; handelsplatsersåsom Typologin kommer från Peitz &Valletti (2015).Entidigare, snarliktypologipresenteras DIGITALA AFFÄRSMODELLER 41

143

- -

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET ______

olika sätt: och kanvarieras tre principiellaaffärsmodeller Dessa på kombineras ÅTKOMST ANNONSERING DIREKTBETALNING den hårdvara ochprogramvara somdesäljer. tjänst). AppleochMicrosoft harocksåolikadirektbetalningsmodeller för dukt. Kändaexempel ärNetflix(somsäljerprenumerationer påsinvideo- _ apptillverkarna. så kanplattformsleverantören även debitera användare påuppdrag av lighet somdegesattsäljasinprodukt ellertjänsttillanvändare. Omvänt Plattformsleverantören kandebitera apptillverkare dessa fördenmöj- hållsutvecklare kopplas ihop med användare genom Apples App Store. tar provision påtransaktionerna. Tillexempel kanapptillverkare ochinne- för attförbättra annonseringseffektiviteten. darna kanplattformsföretaget dessutomanvändaderas personuppgifter rekta intäkteranvän- genomattbliutsattaförreklam. Genomattkartlägga ______övervakning ellerivärstafallutpressning; Försäljning marknadsanalysellerkanske avanvändardata (för motarbeta konkurrenter; Styrning avtrafikströmmar(för attkunna lyftaegnatjänster eller Kunden betalar för tjänst/vara ( Kunden betalarförtjänst/vara Sponsring ( Börja gratis, mentabetaltnäranvändare blivitberoende ( Ihopkoppling/förmedling avsäljare och köpare ( Ihopkoppling/förmedling gratisversion ( Premiumalternativ och/ellerkringförsäljningsubventionerar ANNONSERING BETALNING Plattformenkopplar ihop leverantörer ochkonsumenter, och Plattformenerbjuderentjänstochkonsumenterna gerindi- Plattformendebiterar användarnaförsintjänstellerpro - , eventuelltikombination med ANNONSERING ) DIREKTBETALNING ) ÅTKOMST 144 , eventuelltikombination med DIREKTBETALNING ) ANNONSERING ÅTKOMST ) ÅTKOMST ) ) ) DIREKT

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET _ _ _ _ tala plattformar. kan komma bådehosanvändare ochtillhandahållare av tilluttryck digi- Dessutomen rad drivkrafter finns sominte ärdirekt ekonomiska, som leverantör. byta omöjligtatt eller bär valetav digitalleverantör sortsinlåsning. oftaen kanvara svårt Det förutsehurleverantörer kommer påsikt. agera Samtidigtinne- att att är därmed näst intill omöjligt veta. Det väldigt svårt för användare att När inte leverantörerna ens självavetvilken affärsmodelldeharblirdet https://digital.di.se/artikel/truecaller-om-framtiden-vi-star-pa-egna-ben 43 https://digital.di.se/artikel/truecaller-om-framtiden-vi-star-pa-egna-ben 42 affärsmodell bestående av individanpassadannonsering. världsledande somsökmotor singrundläggande redan innan de hittat aktörer inteligt att självavetriktigtvilket deskaståpå.Googleblev ben är det dessutom digitala världen snabbt föränderliga I den ganska van- riskkapital. attrahera att genom startup-fas ochfrämst finansieras börslanseras.eller Framfören sigi närföretag befinner detta alltgäller uppköpta bliantingen växaoch/eller syfte att förplattformsföretag oftaåterkommandeUtöver ärett detre grundläggandemodellerna liknande funktionsomTrueCaller kundeerbjuda. av politisk förändring därskapadebehov i Indien, nären Swish- en sinstora utnyttja användarbas uppstod att möjlighetfördem docken varken några större hadenågontydligaffärsmodelleller intäkter. 2016 TrueCallernikationsappen användare innande hadeca250miljoner _ _ _ _ Battelle (2011) Önskan attfåerkännandeochbygga sittvarumärke Önskan atthjälpatill ser närdetror sigkunnagöra stor vinstiframtiden) Spekulation (investerare ochentreprenörer kansatsastora resur Önskan attpåverka ideologiskt 145 43

42 Och kommu Och -

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET _ _ kan leda till ett ökat företagande? Därför villjagefterlysa ökatföretagande? Därför följande: kan ledatillett påverka och Dessutomskydda sina intressen. utvecklingen kanske det att förutsättningar användare ochpolitiker skullefåbättre tror jagatt ler Med större av ett mått tydlighetochutbildningomdigitalaaffärsmodel- investerare –inte konsumenter ochmedborgare. _ sterwalder (2010) osterwalder 44 Canvas begriplig föranvändare. Vedertagna somt.ex. modeller Business Model ärdetinte är offentlig är den affärsmodellen säkert bara föratt att Och delar varav vissaäraktivaochandra vilande. tadelav.alltid möjligatt beståav eller kanvara hemlig olika flera Den Ävenden inte affärsmodellär närleverantören väldefinierad haren tid tydliga. sina affärsmodeller. mellandeolikadrivkrafterna Gränserna ärinte all- kan alltså ha inslag av i Plattformar skattefinansiering idealism eller _ _ _ 44 vill inledarelationer meddigitalaleverantörer. utsträckning konsumenter kanväljautifrån vilken affärsmodellde Undersökning iforskningochpraktik avpåvilkasättochivilken och möjlignärdetgällernätaktörers affärsmodeller. Ett resonemang kringvilken grad avtransparens somärönskvärd och pedagoger. Större fokuspådigitalaaffärsmodellerhosjournalister är primärt utvecklade för affärsutvecklare, entreprenörer och entreprenörer ärprimärtutveckladeföraffärsutvecklare,

146

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET 45 användare oftastgratisversioner.väljer privatägdaekosystemen.utan bara idetvådominerande Men även där minibetalningar. än så länge fungerar inte De öppna webben på den betalningsalternativ, sominte väl påmikrobetalningar men baseras iTunes/AppI vissmånerbjuder store ochGooglePlaymodernt ett datakraft. t.ex. inte betalamed andra kreativa lösningarsomatt har hittills heller Cashkort och Flattr. Ingen har kunnat rå på kreditkortsföretagen. Det inget av har sig.på allvar etablerat dem t.ex. Digicash, Minns Millicent, System förmikrobetalningar harkommit men åren, genom ochgått ter, krav påtillitochsäkerhetsarrangemang ärförhöga. Trösklarna iformav nödvändiganvändarinteraktion, transaktionsavgif tillräckligt mångaanvändare ommankräver kreditkortsbetalningar. las. Men leverantör detärsvårtfören av få billigadigitalatjänster att aktioner, tjänster bra närfysiskavaror ochfungerar eller skautväx- Kreditkortsföretagens förstörre lösningarärdimensionerade trans- även pånätet. fungerar hurolikabetalningsmodeller utveckling har storvill förstå affärsmodellernas studera nytta av att harstorAffärsmodeller betydelseförnätets utveckling, som den men Liccardi m.fl.(2014) BETALNINGSMODELLER 147 45

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET _ _ _ har följandetendenser blivitallttydligare: risker minimera ochkostnader.vad vikanföratt Underdesenaste åren dessnackdelar.lar överväger Men bara omviärmedvetnaochgör förde- digitaliseringens tror jagatt sommedindustrialiseringen Precis darvillkoren”. Villkoren harblivitdärefter. nätetshelst, genom största lögn:”Ja, använ- jagharlästochgodkänner vilka villkor kulturdärallaalltidgodkänner en som harvifått Därför rats meddirekta betalningar. ochallaharontomtid. ”Gratis” ärgott Eftersom infrastruktur försmåbetalningarsaknatshardeinte finansie- nalkostnader ordnade mötes- erbjuda pånätet. ochmarknadsplatser medsmåmargi- harskapatstora att genom Plattformarna värden detäven finnsbaksidor. börjarnuinseatt vara medom, men fått vi allt det nya, praktiska, roligahar länge varit och förtjusta nyttiga över formssamhället, justnumeddatasombränsle. Visomärmedpåresan fantastiskfarkost ären förbiplatt Digitaliseringen somtagitvägen _ _ _ till heltnya. stundtalsstagnerandebör tilläggas, ochineffektiva)branscher En generell rörelse från mogna,stabilaochreglerade (och,det Ett hotmottraditionella medierochandra mellanhänder. eras avägaren ochdenneskunder. En rörelse från detoffentligarummettillplattformarsom kontroll- Är detverkligen såilla? Hur hamnade vi här? Hur hamnadevihär? SLUTSATSER 148

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET _ _ _ Vad hållbardigitalisering? mer kandugöra fören journalister, lärare,jurister, programmerare eller bidra till. tillexempel företag –andra kanenskilda, eller nisationer formgivare, av genomföras behöver internationella aktörer, nationer, branschorga- av åtgärder oberoende sinsemellan olikaslagochpånivåer. Endel terats påtagligt.är text idenna Det kunnaförbättras borde situationen samtyckeinriktning påmeningsfullt tillvillkor pånätet- –sompresen Tillsammans meddetsmörgåsbord av –främst tänkbara med åtgärder få. att mer kontroll.ge medborgare mer se vilken återstår Det effekt detta att kom- försöket synliggöra kostnaden mestseriösa att GDPR ärdethittills och _ _ _ En förändringsresa somkörtifrån några. västvärldens demokratier. Ändrade förutsättningarför, ocheventuelltenförsvagningav En urholkningavprivatlivet. Vad vigöra kan nu?

149

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET hours. 25maj. Council andfriendsread appterms for32 Forbrukerrådet (2016)TheConsumer Lexpert Ltd. Doktorsavhandling. Helsingfors: Contracts: AParadigm Shift. Haapio, H.(2013)NextGeneration meaningfulconsent.org/?page_id=24 Southampton. 23februari. digital economy (MCDE),University of Symposium onmeaningfulconsent inthe of OnlineDeception. Presentation, Baddeley, M.(2015).TheEconomics NordiCHI. HCI4Sworkshop,Sustainability Report. Anneroth, M.(2016)Ericsson REFERENSER do?uri=O eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ. hällsomfattande tjänster). 7mars. kommunikationstjänster (direktiv omsam- elektroniska kommunikationsnät och användares rättigheter avseende samhällsomfattande tjänster och om (2002) Direktiv 2002/22/EG Europaparlamentet ochEuroparådet Penguin/Portfolio. and Transformed OurCulture. York: New and ItsRivalsRewrote theRules ofBusiness Battelle, J(2006)TheSearch: How Google series No33,maj. Commission on Internet Governance, paper lenges to openInternet standards. Global Fältström, P. (2016)Market-driven chal- org/sites/default/files/gcig_no33web.pdf read-app-terms-for-32-hours/ no/side/the-consumer-council-and-friends- Next_Generation_Contracts.pdf wp-content/uploads/2015/02/Haapio- J:L:2002:108:0051:0077:SV:PDF http://www.lexpert.com/ https://www.forbrukerradet. https://www.cigionline. http://blog.

http://

150 AIvsLawyer/ proposal. Stockholm: Metamatrix. Lie ontheInternet: CommonTerms beta Lannerö, P. (2013)FightingtheBiggest Alpha Proposal. Stockholm: Metamatrix. Terms AndConditions: Commonterms Lannerö, P. Online (2012)Previewing engagemang ochansvar. SOU2016:80. verskridande mediepolitik.För upplysning, Kulturdepartementet (2016)Engränsö- cgi?article=1102&context=jpc repository.cmu.edu/cgi/viewcontent. and Confidentiality, 5(2):1–55. Permission Analysis.JournalofPrivacy through Transparency andBetter (2013). Improving MobileAppSelection Liccardi, I.,J. Pato, D.J. Weitzner Lawgeex. Contracts.Business Tel York: Aviv &New ofStandard intheReview Human Lawyers IntelligencePerformance of Artificial to Lawgeex (2018).Comparing the posal.pdf commonterms.org/commonterms_beta_pro- Konsumentverket, 2017:4. Rapport Personuppgifter sombetalningsmedel. S.Larsson, &J. Ledendal (2017) ha_proposal.pdf http://commonterms.org/commonterms_alp- Presentation_Helena_Haapio.pdf http://media.swissre.com/documents/ 2016, R Contract Simplification29–31 March Get Out.International Conference on How We GotThere –andHow DoWe Haapio, H.(2016)Complex Contracts: uppgifter-som-betalmedel dukter-och-tjanster/rapport-2017-4-person- ter-och-tjanster/gemensamt-for-alla-pro- publikationer.konsumentverket.se/produk üschlikon/Zurich, Switzerland. üschlikon/Zurich, https://www.lawgeex.com/

http:// http:// http://

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or PLATTFORMSSAMHÄLLET evgeny-morozov-socialize-the-data-centres om beslutadnyregeringsform. 2kap. Riksdagen (1974)Kungörelse (1974:152) Policy, 39:896–912. nications markets. Telecommunications competition concerns in electronic commu- Peitz, M.&T. Valletti. (2015).Reassessing University Press. Harvard andInformation.Harvard: Money The Secret Algorithms ThatControl Pasquale, F. (2015).TheBlackBox Society: Challengers. London: Wiley. for Visionaries,GameChangers,and ModelGeneration:Business AHandbook Osterwalder, A.&Y. Pigneur(2010). Perscrutor, 26oktober. blogginlägg oil –itismuchmore interesting thanthat. Lundblad, N. (2018).Dataisnotlike Information Society, 4(3):540–565. AJournalofLawandPolicy forthe I/S: The Cost ofR McDonald, A.M.&L.F. Cranor (2008). ingsform_sfs-1974-152#K2 kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-reger- dokument/svensk-forfattningssamling/ http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/ Cranor_Formatted_Final1.pdf wp-content/uploads/sites/26/2013/02/ https://www.technologylawdispatch.com/ p. York 2689.ACM, New (2013) of Terms andConditions”, inCHI2013, for All:Revealing theHiddenComplexity Luger, Moran, R perscrutor.com/?p=475 91. data centres! Left New Review, Morozov, E.(2015).Socialize the chi2013.pdf ewaluger.files.wordpress.com/2013/11/ https://newleftreview.org/II/91/

eading PrivacyPolicies. odden (2013)”Consent

https:// http://

151

lattf P 5 . kap samtycke ch o r ma or KAPITEL 6

INFORMATIONS- INFRASTRUKTUR OCH INFORMATIONS SÄKERHET _ _ _ _ _ KAPITEL 6

OUTSOURCING, PLATTFORMAR, RESILIENS _ _ _

amelia andersdotter är dataskyddsexpert, före detta EU-parlamen tariker och arbetar med mänskliga rättigheter i tekniska standarder för brittiska organisationen ARTICLE19. fia ewald är informationssäkerhetsexpert och tidigare chef för MSB:s enhet för systematisk informationssäkerhet och har skrivit utförligt i frågor om informationssäkerhet. PLATTFORMSSAMHÄLLET digitala plattformar. säkerhetsdimension om somständigt görsigpåmindidiskussioner mot av Europaparlamentet data- förPiratpartiet, isyfte lyftaden att het, samtAmeliaAndersdotter, leda- ochföre detta dataskyddsexpert försystematiskoch tidigare chefförMSB:senhet informationssäker intervju härären medFiaDet Ewald,informationssäkerhetsexpert tjänsteleverantör.viktig svensk annan är Cambio COSMICen inom sjukvården amerikansktillverkade. rulösningar som dessa begagnar sigav i ochförsig ofta och installerar – aktörer sominte ärsärskilt transnationella. Förvisso ärdemjukva- Tieto, Volvo ITochATEA ärstora leverantörer av IT-tjänster iSverige det inte saker. bolag somlevererar bara äramerikanska Såärdetinte. konstateraundantag snarare än regel. Samtidigt är det viktigt att att haregnadigitalaplattformar,nisationer sessom äratt detta men av kommersiella även myndigheter företag. att orga- händer eller Det niska system, somnästanuteslutande ärproprietära ochiregel drivs informationstek ärdigitalaplattformar sett strukturellt rent AV JONAS ANDERSSON SCHWARZ OCH AMELIA ANDERSDOTTER INTERVJU MED FIA EWALD 154

- -

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET standarder förinformationsutbytestandarder myndigheter regeringen under beslutomvilka heter ochmellanmyndigheter att genom ochenskilda av säkert effektivtelektroniskt informationsutbyte ett mellanmyndig- stödja tillsatte uppgiftvaratt utvecklingen ifebruari2018.Nämndens Officer såkalladeChief Digital 2003 tillden (CDO) som regeringen sombildades förelektronisklan Nämnden förvaltning(E-nämnden) har varit mycket veka och tillfälliga. En tydlig linje kan t.ex. ses mel- nisatoriska desenaste somanväntsunder verktyg tvådecennierna orga- De dahålla. Ännumindre omhurdeolikadelarnaskasamverka. tillhan- ansvar förochvilkaprivataleverantörer lämpadeatt ärmer digitalinfrastruktur somstatension förtsomvilkadelarien börta på digitalisering. djuplodandediskus- mer Såvitt jagkanseharingen infrastrukturellt perspektiv egentligt situationutanett tillen har lett del av New generella den Management-trenden Public (NPM).Detta fråndrivits på i Toppledarforumolika former och framåt och är en oavsett färgochmyndigheter sedanbörjanav har 1990-talet. Detta aktörermersiella är resultatet av medveten en strävan hos regeringar ewald (fe):fia ihöggrad upphandlashoskom plattformarna - Att ochsystem?plattformar ärdeledandekommersiellapunkt, vilka leverantörerna av driftsäkra av proprietär Urinformationssäkerhetssyn ellerkommersiell- art? Varför såofta ärdigitaladriftslösningar schwarz: andersson jonas begrunda informationssäkerhet debatten. offentliga iden tre stormakter (EU, USA sällantycksreflektera och över ochRyssland) ossiskärningspunkten geopolitisktbefinner virent mellan och trots att somlängst, av därdigitaliseringen gått den viktigasamhällsfunktioner av ivärl- viärett deländer trots att ärparadoxalt svenskarna, Det att Sådantsker samhällsdebatt. inte ämneföromfattande tiskt blev ofta. unikt tillfälle dåinformationsinfrastruktur fak 2017bör ses som ett ren uppstod efter Transportstyrelsens omtvistadesäkerhetshaveri somma- som debatt den En av ochEwaldgöräratt somAndersdotter poängerna 155

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET elektronisk infrastruktur informationsförsörjning. för Tanken att vara och denIT-kommission somtillsattes sommanvillesäkerställa bättre detalltsåislutskedetFör av såvar regeringen attförtydliga Bildt1994 säkerhetsarkitektur. där bristen bristpågemensam en pånationell infrastruktur även gett av externa leverantörer. påverkar inte Detta minstsäkerhetsområdet hantera ökadeanvändningen den att somfinnsnärdet gäller genhet staten förhållitsigtill outsourcing inomIT-området omo - ochden förklaringtillhur en ger Ostadigheten idigitaliseringsutvecklingen inom politisk,ekonomisk idéochteknikhistoria. Perioden kommer förhistoriker blimycket studera att intressant att vilket strategiskliga behovet ha en också gjort det svårt inriktning.att Ideologiska bevekelsegrunder detegent har varitöverordnade detta. uppnå nukanskening även finnsföratt omförutsättningarna äntligen inriktning. Resultatet detidagfortfarande inteen stabillös- äratt finns testat långsiktigtsätt halvprivataalternativ medoklar lösa frågan påett därstaten omsedanbörjanav men sensus iställetföratt nittiotalet, nationelldigitalinfrastruktur, ien nent faktumsomdetvaritkon ett - äre-legitimationer.ser säkerhetskompo central ären E-legitimationer - En tydligillustration av bristandeinfrastrukturell strategi- ochinfluen fåstörre att effektänsinaföregångare.mer myndighetkom detäroklarthuruvidadenna förvaltning DIGGmen - digital infrastruktur. nyaMyndigheten Nustårhoppettillden fördigital skapa en för att och resurser mandat, institutionella förutsättningar desaknat församtligainitiativäratt Gemensamt Digitaliseringsrådet. kommitoch E-legitimationsnämnden finns Därtill även ochgått. Verva,delegationen, Digitaliseringskommissionen E-delegationen, har24-timmars- likartatsomE-nämndens. tämligen Däremellan ler det av uppdrag somförefal digitaliseringsstrategi,- regeringens ett skulle användasigav.- drivapågenomföran CDO:nsuppdrag äratt 156

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET gängliggöra medel för tillväxt- och arbetsskapande aktörer ocharbetsskapande isamhället. tillväxt- gängliggöra medelför NPM:s tonvikt påatt stat ochmyndigheter till- ibästamöjligamånska information. offentlig var redan från börjantydligt ilinjemed Tankarna avanvändning grunddatabaser, samtsambruket av elektroniskt lagrad mer specifiktprispolitikenför informationstjänster, spelreglernaför medstöd av informationsteknik, förvaltning hetsutveckling ioffentlig verksam- kommunförbundet Uppdraget ochlandstingsförbundet. var ett nätverk av etttiotalverkschefer samtverkställande direktörer i samordningsministerblev JanNygren ordförande Toppledarforum, för kunna harmoniseras regeringsskiftet medEU-samarbetet.Efter 1994 skulledigitaliseras och,parallellt meddetta,bättre förvaltning offentlig offentliga sektorn.offentliga fåtal större mot ett som stött utvecklingen leverantörerverkan till den Kammarkollegiets ramavtal. Staten tydligmarknadspå - haralltsåen de blivit kommersiellthet. devunnit Att i viss ledande mån beror på att aktörer driftsäker därmedinte deärledandenärdetgäller men sagtatt antalledande ”ledande” och”driftsäker”. finnsett kommersiella Det sammanställa blirdetdessutomDärtill aningmissvisandeatt en ikedjanlandena av leverantörer ochunderleverantörer. klarlägga de exakta ansvarsförhål- samhet. kan också vara svårt att Det leverantör hosen ledatillstoraincident störningar verk ikundernas internationell relativtgemensam obetydligteknisk infrastruktur kanen komplexa Iden erbjuder? rerna kedja en av somidagbygger beroenden heten IT-lösningarna somanvänder somdekommersiella leverantö- destörningararna somärhuvudfrågan eller - somuppståriverksam vilket manharpådriftssäkerhet: perspektiv Ärdetdetekniska störning- om driftsäkerheten hoskommersiella leverantörer. ocksåpå beror Det fe störningar besvara frågan hosolikaleverantörer ärdetsvårtatt Eftersom detinte över finnsnågonbra sammanställdstatistik 157

- -

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET Sedan 1980-talet har brist på tillgänglighet utmålats som den primära Sedan 1980-taletharbristpå tillgänglighet utmålatssomden harväldigtstorI myndighetssfären tonvikt lagtsvidtillgänglighet: individer.satta inte hörselned- eller somexempelvis tillgänglighetförrörelsenedsatta dator som är internetuppkopplad komma gåratt åt via internet”, och dator ”en hakarinte somärpåslagen stås härsomatt ”en uppsig”eller , medkonfidentialitet sätta hurinformationskahållassäker.matisera På brukarmanöver svenska CIA-triaden, (confidentiality Inom manlär sig informationssäkerhetsutbildningar ärdetvanligt att medföretags ochmyndigheters.vändigtvis överlappar avegna ochsjälvständigaintressen informationssäkerhet sominte nöd- beter har sig. individer säkerhet snarare: en Eller att somförutsätter meddirekt ansvarsutkrävandekanska modellen av de aktörer sominte bara iandra hand.Jagförsta hand,ochförenskilda - ameri föredrar den somnågotstatligt–man harförkungochfosterlandEU-länder i hos tillsynsmyndigheter, som kan geut årliga rapporter. Säkerhet sesi spridningarav omolovliga samlainformationen information är att statssäkerhetskultur: hemlighetsfull mer TankenI Europa harmanen rösta medfötterna. fel,kan konsumenter någotgått att ochmedborgare somfår vetaatt uppgiftertill exempel spriditssominte att borde haspridits. Idéen är IT-system fåreda pånärnågontingiett att fel, rätt borgare haren gått 2000-talet satsat hårt på ansvarsutkrävande: Konsumenter och med- skäl. ningseffektiviserande På delstatsnivåharmaniUSA sedanbörjan fastighetsregister stordator i en sitt digitalisera höll på att av förvalt deltog iförstapersondatorvågen på1970-talet, fortfarande närSverige störreler företag. Anledningarnakanvara många:AppleochMicrosoft ter (konsumentinriktade) än ieuropeiska produkters. I alla fallvad gäl- högre i (vissa konsumentinriktade)sett företags produk amerikanska (aa): andersdotter amelia riktighet ochtillgänglighet.Tillgänglighetför integrity, Säkerheten iIT-produkter ärgenerellt 158 ) som ett sätt att syste att - sätt accessibility) somett

- - - -

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET det är uppenbart hurdyrtochsvårtdetärmedkvalitetssäkringdet äruppenbart av data. myndigheter felaktiginformationalls,för inteslagit att rätta skabehöva desenaste iSverige harföreningar ompersonuppgiftsskydd - tre åren säkerställa. Två och oftadyratt statligautred- information äreftersatt, du stavar medv, Qvist ochinte k.Riktigheten medu,eller (integrity)i de vet att du är singel fastän du är sambo att med två barn. Eller att duharskelettcancer när duisjälvaverketatt harprostatacancer, eller Försäkringskassan deinte att tror harriktiginformation omenskilda: Förtiden? kandetantasvara viktigare att mångaprivatpersoner av ärtillgängliga förförsäkringsbolag99,9procent databaser Men betjäntaavFörsäkringskassans verkligen ärvisomindivider att ut rapporterna direkt (hejaFörsäkringskassan!). ommanfrågar dem digheter, lämnar devillståförden, vars incidenthantering ärsåbra att Incidentrapporterna av hållstyvärrhemliga vissamyn- MSBsjälva,men långtifrån varandra. ligger egentligen därgångerna timmar åtgången, de inteanvändaförparter utanförmyndigheten) gåratt ännågra mer myndighetssystem sällanärotillgängliga(ibemärkelsen att att – anger i allafalldeincidentrapporter somlämnatsutav myndigheterna ifråga ter lämnatintillMyndigheten (msb församhällsskyddochberedskap av genomläsning en ovanligt. Och de incidentrapporter som myndighe- Facebook att ade över har driftsstörningar detär är till exempel för att visomkonsumenterär iallmänhethög. tillatt Anledningen blir förvån- vara ”driftssäker”. säkerställa Driftssäkerheten tillgänglighetäratt Att 3 2 1 banker, större företag ochmyndigheter. för hotmotförtroendet från 2013utmålastillgänglighetsbristsomett företag sominte statligutredning omIT-brott ärtillgängliga.Ien faran eftersom förmyndigheter medborgare tapparförtroendet och nås av försäkringsbolag, andra myndigheter. logistikföretag eller mot myndigheter, visstIT-system ett tillexempel, att eller inte kunnat IT-säkerhet handlar också om tillgänglighet: överbelastningsattacker SOU 2015:39och U 2017:39 Sallinen(2017) MSB (2012)ochPirttisalo SOU 2013:39 159 1 Många medierapporter Många om 2

) –

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET mersiella företag?mersiella till att myndigheter outsourcar avdriften infosäkra system till kom - försprång? Vadtransnationella) ettsåstort harfått ärhuvudorsakerna Hur kommer detsigattdekommersiella aktörerna (mångaav dem tionssäkerhetsdebatten, ochdetärväldigttråkigt. naturligplatsiinforma- saknarfortfarande en gast förprivatpersoner sortenshelt eftersatt. informationssäkerhet Den somkanske ärvikti- rikets informationinte kommer ryskarepubliken tilldel),ärriktighet fidentialitet (specifiktsådansvenska att konfidentialitet sominnebär gänglighet, ochimycket lägre utsträckning även omkon diskussioner - omtill- idecennier haftdiskussioner Så samtidigtsomviegentligen het är ett exempel saknas. pådetsomuppenbart het ärett avanvändamarknadskrafterna.delen krav Standardiserade att påsäker dethardärmedinteanvända. Somjagser staten fullaför kunnatdra den myndigheter flertal skullekunna standardlösningar somett hitta att långsiktigautvecklingsarbete,om hurdeskastyra sitt exempelvis genom försvagasignaler kompetensen leverantörerna fått tillatt haräven lett det faktiska resultatet ofta blivit sämresvaga beställar än väntat. Den användamolntjänster) outsourca (tillexempel såhar att genom att eller driva inhouse infrastrukturen jämförelse relevant mellan att göra en eftersomstämma, men myndigheterna delsharhaftdåligkompetens att hypotetiskt rent detta skulle kunna är att uppfattning personliga Min miskt och effektivitetsmässigt outsourca. gynnsamt för myndigheter att somekono detuppfattats - pektive molntjänster). andra skälet äratt Det gräns mellanoutsourcing drares en - molntjänster (idagär detsvårtatt för myndigheter medavsiktgynnaoutsourcing ochanvändandeav att av tillolikatyper incitament harocksålett förvaltningsfråga. Detta är en legat påNäringsdepartementet snarare detihärhänseendet trots att IT-politiken prioritera kommersiella att lösningar. IT-frågor har ju också fe Jag kansetvåhuvudorsaker. För somjagnämndei detförstaden mitt första svar att det varit en medveten detvariten strategi första svaratt inom mitt 160

- - -

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET 5 4 sammanhang somt.ex. arbetsgrupp iE-delegationens manhang utannärmansomjagjobbatexempelvis iolikanationella nats. Informationssäkerhet stor har aldrig varit en fråga i dessa sam- politik, (3) upphandling och (4) informationssäkerhet inte samord- av nationellastyrningen den (1)e-förvaltning, påatt beror (2)närings- säkerhetssynpunkt (ochdåinte urkonfidentialitetsaspekten) bara sett man outsourcat även Att informationshantering som är känslig ur rik samverkan medprivata leverantörer.rik samverkan Avsaknaden av strategi och dandet av molntjänster sektor ioffentlig en framgångs- kunnatutgöra säkerhet iupphandlingarna. Hypotetiskt skulleoutsourcing och använ- ket göra) harintemycket deärskyldigaatt fått stödinarbeta föratt myndigheter enskilda somsedan skaavropaDe från ramavtalen (vil- avanceradepelvis mer avtal, ochackreditieringar. branschstandarder ärexemlagstiftning detmesteffektivastyrmedletutanvadsombehövs - -situation ärinte governance äntidigare. Ien andra styrformer behövs ägs (alternativt förvaltas) av företag påuppdrag av verksamhet offentlig utförsavhällsviktig verksamhet privataaktörer och även infrastruktur förförvaltning.traditionella formerna Nunär allt större delarav sam- Statens förfunktionerna. som behövdes kontroll kundedåske ide samheter somocksåägdeinfrastruktur ochandra nödvändigamedel samhällsviktigafunktioner gareverk såutfördes flertalet av offentliga tidi- beskrivningäratt hantera förenklad Engrovt nyasituationen. den uppföratt byggts institutionellaförutsättningar utanatt governance till från government somgått utvecklingen seatt ärocksåviktigtatt Det politiskastyrningen. den randet av säkerhetsaspekter varitsärskilttydligt,mycket på beroende lingar hardetvaritistarkmotvind.Inom e-hälsoområdet harneglige- utredningen ome-hälsa, utredningen SOU 2015:32 service. skyldigheter samttadelavförvaltningens som möjligtförmedborgare ochföretag attutöva sinarättigheter ochfullgöra sina uppdrag attledaochsamordna arbetet medattuppfyllamåletdetska vara såenkelt E-delegationen varenkommitté somtillsattes 2009ochverkade fram till2015med 5 eller somstöd eller iKammarkollegiets upphand- 161 4 , den senaste, den

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET bidragit tilldesäkerhetsproblem vikanseidag. vuxitfram harihöggrad -situation somalltmer hantera governance den Avsaknaden från grunden. byggande och ett av föratt sätt institutioner strategiskt det har saknats ett privata aktörer förhållnings- att – men uppgifter offentliga digitalisera från tillsammansmed statsmakten att detharfunnitsmycket kandetsägasatt starkvilja Sammanfattningsvis robust ochsäkersamordnas fören digitalisering. privataaktöreroch alltfler ochfortfarande behöver somharbehövt egetansvar,ständiga myndigheter medett kommunalt ett självstyre mot styrningidetkommunala självstyret. haralltsåfunnits själv- Det på statligamyndigheter, motstånd inbyggt ochdetharocksåfunnitsett harav nationellastyrningen samhet. olikaskälfrämst varitinriktad Den Kommuner ochlandstingstår förmerparten av samhällsviktigverk av nationellastyrningen svenska iden informationssäkerhet.inbyggd Jag felbedömning slagsgenerell en skulleocksåviljahävdadetligger att idetoffentliga. samma kundbehov långsiktigt utvecklatjänster- ochkoncept svara uppmotgemen föratt törens samtidigtsom leverantörerna föratt saknatunderlag leveranser - sigleveran kundsidanunderkastat tillatt styrning hardocksnarast lett rimenterade kring uppgiftsförsäljning, med affärsmodeller som finns temen, ekonomiska saknadesden Vissamyndigheter modellen. expe- skapa konkurrerande hantera destatligasys- statligadatabolagföratt Även av deförstatvådecennierna ommanunder datorisering försökte tör hela 1970-talet. istatligautredningar under marknadsak talet: definnsomnämndasomförebild ochdominerande tioner. viktigdelav varIBMen ISverige datoriseringen från och1960- befolkningar,matisera tillgångar, deras beskaffenheter- ochfamiljerela avskaffades 1990). Redan ibörjan av 1900-talethjälptesyste detillatt - aa tagen som hjälptetagen stater med folkräkningar (som i Sverige IT-system av har alltid varit privata. IBM var ett de första före- 162

- -

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET något är det saken gäller? Det ärsällanuppenbart.något ärdetsaken Det gäller? effektivtfinnskvar. ochmer bättre, något skablibra, eller Men vadför äravseddaåstadkomma.ligen diffusamålet från att 1970-talet Det att somsamhälle,förstå vaddatorerna egent Vi harfortfarande svårtatt, det rättvist? Utvisningsbeslutet är som finns,det men regelverk är logiskt, enligt dehaft180kronor förlitesats föratt ilöntre månader, tillexempel. – i bemärkelsen ”önskvärda”: de somharutvi- ”goda” eller vis rätta korrekt beslutgrundadepåobjektivafaktasomnödvändigt fattade Men visommänniskor ärväl falletatt inte egentligen ens upplever sombeter uppfostra enskilda sigilla. till att skahjälpa operatörer plattformar centraliserade ochwebbföretagens medan höga:Staten ochblibättre, tele- skaeffektiviseras fortsatt ner är förhoppningarna på de stora datorerna som tillhör stora organisatio- sompå1970-talet Precis ägnarsigåtupphovsrättsintrång. eller medier människortill exempel att dummasaker skriver tillvarandra påsociala datoranvändning, någontingsomframför alltrörrer privatpersoners de inte ledav subjektivitet alls. Även av negativabilden idagärden dato- ochsäkrare änmänniskor sågssombättre objektiva fakta.De eftersom datorer styrsav ochkorrekta logik,skaparderättvisa beslututifrån effektiv.bli mer Datorn en objektiv kraft sågs somi samhället. Eftersom skulle hjälpaalla myndigheter effektiva. bli mer Industrin skulle också stora förhoppningar pådatorsystem på1960-taletoch1970-talet: De hadejätte- Man modellen. alltsåfelaktig:IBMärförebilden, mening Frågan försprång ärinågon ett omvarförföretag somIBMharfått sortens informationsförsörjning. bolag. gick in Så och lagstiftaren förhindrade vidare utveckling av den till marknadsförings- uppgifter kunna säljadem om medborgare för att staten massastatistiska samlarinen ter: sågssomomoraliskt att Det sortsbakslagförmyndigheternas1980-talet följdeen - affärsverksamhe IT-system.kvar änidag,utvecklaochunderhålla föratt av Imitten 163

- -

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET trleknae 2017? Transportstyrelseskandalen Vad ärdetviursamhällsbärande synpunktbördra lärdomar för av så förbli under överskådlig tid. överskådlig så förbliunder såvitt jagkanseommansneglar påutbildningsmöjligheter, kommer att inom informationssäkerhetsområdet vilket bristvara idagoch, ären För kompetens beställarfunktion behövs fungerande en upprätthålla att medleverantören tidrelationen varar. hela den utan sombestårunder som inte bara sträcker sigfram tilldetögonblickdå avtal undertecknas, styra upphandlingar.för att beställarkompetens Dessutom en behövs informationssäkerhetenstarkt förbättra dåkrävs –men förutsättningar För kommuner kanoutsourcing ochmolntjänster vägföratt utgöra en komplexa krav påinformationssäkerhet förverksamheten. somgäller och kompetens inte ståriparitet pånågotsätt meddemycket högaoch otillräckligt skyddochi ytterst det finnsett där resurser kommunerna, kerhetsriskerna ärav annankaraktär. en Ta exempelvis där sjukvården, destoragångar eftersom att informationssä- medan jagtror bedömer incidenter enskilda väcker sådanaalarmistiskaton ärolyckligtatt Det - kunna stoppaatt även långtgångnaupphandlingar. större myndigheten för enskilda hosden ochhosregeringen beredskap myndighetens budget rullat för långt. måste Det en mycket finnas mycketupphandlingsprocess sompåverkarsärskilt omen omfattande ståemot, press ärsvåratt denna ochatt outsourca från regeringshåll att Transportstyrelsen hård press fören liksomandra myndigheter utsatts saknas stöd informationsförvaltning. fungerande fören att Slutligen ter ganskasvagkontroll idagharen sin informationeftersom över det ning. En inte synpunkt är kanske de flesta myndighe- alltför orättvis att kunna hanteraterna säkerhetsskyddetförutsätts utan större vägled- SÄPOsats äratt fördåligtstöd ger idessafrågor. myndighe- enskilda De alltsåutanförordinarie informationssäkerhet ligger ochminslut Detta händer. hamna iorätta hetsskyddad information)somriskerade att fe information som berörde riketsinformation somberörde säkerhet (detvillsägasäker Huvudfrågan Transportsstyrelsen närdetgäller detvar varatt 164

- -

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET 7 6 fårvi: nen Stoppar viinTransportstyrelsen ochdessunderleverantörer idefinitio- och organisationskultur: Tekniska Högskolan, ochsompresenterats iboken Informationssäkerhet säkerhet somutarbetats av vid BjörnLundgren filosofen Kungliga Jag fastnadeförra hösten förRIGHT-definitionen av informations- träda ikraft ijanuari2019. nyasäkerhetsskyddslagenden ärtänktatt mationssäkerhetsområdet, bliännuvärre när någotsomriskerar att kommerDärtill bristandesamordning mellanolikaaktörer inominfor liggöra urvalsslagningarfördirektreklam. möj- registrets ändamåläratt gistret att varsdataskyddslagpreciserar lämnautuppgifter tillreklamföretag,för att tillexempel vägtrafiktre - änprivat.egendom Vissaav Transportstyrelsens register ärupprättade allmän hälsoinformationärmer kringatt forskning ärstrukturerad hälsoinformation: Hela vårläkemedelsindustri ochdärtillhörande I självaverket mycket harSverige förallsorts spridningsregler liberala fattning omvadsomärkänsligtinte storheter. äröverensstämmande informationsomärkänsligochdetallmännasupp- uppfattning omvilken utkontrakterar IT-drift. allmänhetens indikationpåatt kanvara en Det myndighet,även de lämnastillnågonannanänen ommyndighetenatt starktskyddförsjukintyg, detfinnsett somiprincipförbjuder att sätta tillexempel journalister verkade vad. Många förut ochprivatpersoner aa Lundgren (2017:208) 5 §punkt5,lagenomvägtrafikregister informationen, därrätt intressen. förståsrelativtpartens det förvarjeagentgällerattagenten harrätt tillgångtillvarjedelav någon information ärsäkerom,ochendast förnågonpart manförsöker skyddafrån olikasaker påvem betyder beroende informationssäkerhet en väldigt lågförståelseföratt finns Det 165 6 7

- -

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET det mestpolitiskpajkastning. påochhantera fundera mycket behöva Islutändanblev dem. tid åtatt ningar informationssäkerhet innebär, iallafallinte eller villägnaför harväldigtlågförståelseförvilkaintresseavväg viegentligen - för att tecknade glömdesbort,kanske Målet lagochmanskaföljalagen. ien självändamål:Medlen finnsned- medlen till ett skaanvändasföratt 2017 tillräckligtupphöjdes medlen höganivån. Sommaren uppnå den som ställsuppisäkerhetsskyddslagen ärisjälvaverket medelför att tillräckligt högnivåpåinformationssäkerheten. haen är att Kraven Stora delar av blandade ocksåihop mål och medel. Målet diskussionen Säkerhetspolisens? Eller ”intressen”? styrelsens Frågan ärfortfarande dåvarmedborgarnapassarin.TillhörviTransport isomras somvarandes: kussionen ska medborgare stoppasnen Säkerhetspolisen? in? Eller Jag förstod dis- eftersom utföra ”agent” något. förväntasagera, en den Var idefinitio- bägge parter idetjuridiskaavtalet, blirleverantören idefinitionen men handling: Transportstyrelsen avtal sluter ett medsinleverantör. är De iallafallavtalssituationen härbeskriver upp- som uppstårviden Det förstås relativtTransport leverantören harrätt tillgångtillvarjedelavinformationen,därrätt polisen om,ochendastdetförvarje(under)leverantör gälleratt någon information ärsäker förTransport Transportstyrelsenstivt intressen. har rätt tillgångtillvarjedelavinformationen,därrätt förståsrela - endast om,detförvarje(under)leverantör gällerattleverantören någon information ärsäker förTransportstyrelsen om,och styrelsens ochSäkerhets 166 styrelsen ochSäkerhets polisens intressen.

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET dåligt, tror ni? med Transportstyrelseskandalen. Varför menarmanattdettavore så organisationer) vore dåligt,menadevissakommentatorer isamband Att inhouse(direkt driften lägga inomellerundermyndigheter eller De kanhahelateamDe medprogrammerare sombara letaruppoch ochdylikamjukvaruleverantörer har skalbarhet. IBM,Oracle Microsoft, hetsarkitektur nationellstyrmodell. utifrån en skakunnabyggas myndigheter.enskilda säker gemensam en är nödvändigt för att Detta inriktningsbeslutsomborde taspånationellnivåochinte ett av är detta tjänst/outsourcing göras medkyligtsinne.Men somjagpekatpåtidigare Som i andra frågor måste riskanalys mellan inhouse respektive en moln- ochsåvidare. personal hanteras informationen av tjänster iSverige, ler sominnebäratt svensk typ av lösningsomärgällandeiTyskland, därstaten ärkundochbestäl- ojämn ochdärförborde staten, inte minst av integritetsskäl, gåmotden myndigheten enskilda medden alldelesför ärrelationen Microsoft helaavtalstiden. under tionen Närdestora som detgäller jättarna det finnstillräckligt med styra rela- kompetens föratt kvarhoskunden krav dåatt påsäkerhet förutsätter ochatt ställsiupphandlingen detta sigpåIT-tjänster.hetslösningar somdeföretag somspecialiserat Men ter som inte kommer kompetens ha tillgångtill den att och desäker tjänster, ochdåalldelessärskiltförmindre ochmedelstora- verksamhe outsourcing/användande av viden avgörande moln- kanförbättras sätt sektorgöra offentlig mindre effektiv.att säkerhetenEtt annat skälär på ner. man avstår Om typav från denna tjänster skulledetmedandra ord ter liknandedekommersiella helhetslösningarnaförkontorsfunktio- ligt av skäl. flera Jag tror tillexempel intestaten kanutvecklatjäns- att aa fe samhet. flesta internationella De storföretag somGoogle, ha skalbar verk Säkerhet alltså är att dyrt och svårt. hjälper Det ärolyck driftainhouse.Detta som osäkert iförhållandetillatt se ses en stor outsourcing ochmolntjänster finns per Det riskatt 167

- - - -

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET med det är att mångasaker kommermed detäratt bliobegripligtdyra framöver. är bra förkonsumenter, urkostnadsperspektiv. medborgare eller Risken sektor, vidtadyra ochkomplicerade att åtgärder, sominte nödvändigtvis ska sedanfåförpliktigaandra verksamheter, ochprivat bådeioffentlig myndigheter somMSB ochSäkerhetspolisen. MSBochSäkerhetspolisen borgare, samtidigtsomverksamheters säkerhetsproblem skaöppnasför för konsumenter där allt ska hållashemligt och öppenhet, ochmed- sortsblandsystemTyvärr vivara påvägmoten verkar av hemligheter sortsinformationssäkerhet.täcks. ärocksåen Det inte som upp- problem lägga lösa eventuella lika mycket på att pengar lighålla katastrofala felsomsker man inominhouse-drift.behöver Då - hem att detärlättare problemet. skullekunnaargumentera Man föratt tycker mindre omstaten änvaddehadegjortominte vetaom fått förstaten, medborgarnatapparförtroendet säkerhetsproblem eller att ten ärdetstörsta somkanuppståtillföljdav problemet informations- Hemlighetsmakeriet återhållande kandockverka påkostnaden. För sta- vara återhållsamma medskattebetalarnaspengar. ansvaratt tillsitt der statennäringslivsaktörerna. behöver relatera Dels sina säkerhetskostna- inte av som kandra nytta erfarenheter från öppnaforumpåsammasätt de stater) kringsäkerhet,europeiska hemlighetskultur en somgöratt staten svenska harden (ochmånga Dels het meddehärföretagen. Staten kommer inte, iallafallinte tekniskt, kunnakonkurrera omsäker lösningarpådem. forskare somletaruppbuggarochhittar buggar,reparerar ordna tävlingar eller ochkonferenser försäkerhets- 168

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET ringen avdataskyddsförordning GDPR EU:snya inidethärscenariot? Apropå kostnadsökningar ochhöjdkravställan, hurspelarimplemente tanken värde. påmänniskansunika,inneboende illustration avbägge bidra tillen och utmaningarnaförindividualismen (2012)kan Machine Grace (2011)ochJon AgarsbokTheGovernment ofLoving ByMachines AllWatchedAdam Curtisdokumentärserie Over vi ärviktiga,även samhälleochviäringabihang. ivårtdigitaliserade ivårteget samhälle: ossrelevans ger Det ochomvärldicentrum. person egna preferenser, förståochpåverka viljorochmöjligheter sinegen att privatpersoners sätta handlar om att mänsklig rättighet, en Dataskydd, somdrabbar privatpersoner.problem tillgängliga medelochkringmålsättningar, lösade föredrar att men tapp. Jag detkanuppståintressekonflikter ärmedveten omatt kring statliga myndigheter - från skyddar sina förtroende politiska att chefer tion tillkonsumenter ochprivatpersoner, änkostnader somuppstårför påsäkerhet mantvingassatsamer förochinforma- som uppstårföratt kostnader jagharmindre emot Jag medgeatt medatt haringaproblem rättigheter.personers tiv kommer fålägre kostnader privat att ändesomtidigare åsidosatt IT-säkerhet perspek individ-centriskt ochinformationssäkerhet urett som redan tidigare begrundat propaganda. De pel reklam eller kanrelateraprivatpersoner för, tillinformationdeexponeras tillexem- avfestationerna dessaidentiteter. Häringårdessutom frågan omhur sina identiteter,ter makt över innebär för privatpersoners och mani- tjänster- interagerar ochvadderas verksamhe eller medprivatpersoner hurde över mångaverksamheter fundera dataskydd ger möjligheten att aa fe mellan å ena sidanintegritet/informationssäkerhetmellan åena ochåandra falskdikotomiJag längre tidskapaten en manunder att menar myndigheters verksamheter. om nya EU-lagstiftningen Den Förhoppningsvis görGDPRpositivskillnadibådeföretags och 169

- - -

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET lat om säkerhetshot mot staten, medan mycket litet har sagts om Nu såhärefter Transportstyrelsen ihöggrad hand- hardiskussionerna integriteten, intressant illustration av ären dilemmat. inkräktar på i säkerhetsbranschen som samtidigt förespråkarlätt men tionssäkerhetsåtgärder. Enfråga somökadövervakning, sommånga bestårav tillsisådär85procent skyddsförordningen krav påinforma- nu måstestörre taett ansvarförintegritetsfrågor data- iochmedatt hosdeinformationssäkerhetsmänniskoren ambivalens finnas som försvara kanalltså statens Det intressen. medelföratt heten varitett kultur somihuvudsakuppkommit militär-polisiärt iett fältdärsäker kommer visomarbetarmedinformationssäkerhet haren Till detta att integritet skapabättre av viljanatt harsaknats. att 8 sådanlösning för vården. slå en lösa mångafrågeställningar. Självförsökte jagförsnarttioårsedanföre- implementerade, skulle ningar mycket de,rätt sällananvändstrots att Jag bra sätt. påett behoven tänker- anonymiseringslös exempelvis påatt lösningarsomskullekunnatillgodosedeolika innovativa förmer ment detinte gjortatt funnitsincita- felaktigaproblemformulering har denna exempelvis patientsäkerheten skullehotasav integritet. Sammantaget heten fördel medlägre grad av ochhävdatdetären integritet att ochatt sektor starkkraft inomoffentlig funnits en somgjortdygd av nödvändig- försökadrivaetiskaoch säkerhetsmässiga Istället frågor hardet föratt aktörerling skettdäralltfler delarsammainformationsinfrastrukturer. Utöver tekniska den stor haren utvecklingen organisatorisk utveck systemens brister. sig underordna kravmulera utaniställetvaldeatt idessahänseenden torn (inte varocksådåligabeställare sominte minstvården) kundefor med tillräcklig säkerhet ochmöjligheter tillintegritet. sek Offentliga verantörer börjanavinte under lösningar nittiotalet kundeleverera systemle- i att trorsidan nytta/ekonomi. jag ligger Ursprunget till detta Ewald (2010) Ewald 8 Den fick ingetgehör, Den mycket pågrund 170

- - - -

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET 9 system,maliciösa aktörer allasårbara. dessa vilket gjort skulleutnyttja som optimerar engagemang, för från möjligheterna men bortsett att itereraman snabbtkan ochoptimera, system så harmanbyggt smarta ochbehållaanvändare mellan attskaffa kontra denlätthetmedvilken När internetföretagen motsättningen dengrundläggande ståttinför Teknikkonsulten BenThompson skrev nyligen: manipuleras genomdennaplattform. medrelativhällsdebatt ochinformationsspridning lätthettycks kunna Facebook kommit attses som en nationell säkerhetsrisk i det att sam- ella plattformsföretagensaffärsmodeller. Jagtänker härfrämst påhur säkerhetsbrister ochblottor somblivitsynligaidestora transnation- på,ommanbetänker deallvarliga resonemanget gärnaattvända lika omdeinte veta fått omproblemet” dehadegjort sågårjudet än vad staten,borgarna för ellertycker tapparförtroendet mindre omstaten bidrag idenhärantologin på.Apropå pekar detdärmedatt”med- Tillit ärettheltcentralt begrepp, vilket exempel Joakim Wernbergs ten sominte allmännadebatten. tillräckligt iden definierats Ytterst ochsta- enskilde mellanden handlardetommaktförhållanden stor integritetsaspekten att blirdetsomnedprioriteras. samheters av vardagliga behov informationssäkerhet. Risken ärmycket skydd av ochdataskyddskaintegreras samhällsviktigverksamhet iverk en stor detfinns riskförförvirringomhursäkerhetsskydd, att emellertid ikraft samtidigt,vilketder gynnarsäkerhetsmedvetandet istort. Jag tror krav inom EU påsäkerhet och informationssystem) i nätverk somträ- som sagthögakrav på informationssäkerhet liksomNIS-direktivet (nya inte tillfördel förintegritetsfrågor. ställer Dataskyddsförordningen säkerhetsskyddslag av somvillvidgatillämpningen säkerhetsskydd är integritetsfrågor. Betoningen av säkerhetsskydd ochförslagettillny Thompson (2018), redaktörens översättning 171

- 9

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET redan skrivitovan? Vad ärerkommentar pådetresonemanget, motbakgrund av detni liten av samhälleochfaktisktäven stor fungerande för betydelseförett tidmedtydligare spänningarnationelltochinternationelltI en ärtil�- påverkar ochdärmedstaten. tilliten förvaltningen offentliga tillden Samtligadessadimensioner inskränka den. fortsätta att man väljer om ökamedborgarnasmöjlighet tillinsyneller niska möjligheterna att integritet enskildes den denyatek tredje omstaten ochen utnyttjar värna intresset. ärhurstaten Enannandimension sigtillatt förhåller det gagnar detallmänna använda privata leverantörer såatt mågan att fallet Transportstyrelsen störreäven inkluderar eller för avbrott. Detta informationshanteringen, obehörigåtkomst oavsettomdetgäller somi sinfunktionvidstörre upprätthålla störningar förmågaatt i offentligas hantera stor informationochITen att ärdet roll. Endimension sätt Idetsammanhangetspelarstatens tillittillförvaltningen. de enskildas förlängning: tänkasigen undvikaatt detärsvårtatt men valtningen, inomför första handreaktion påNPMsomhandlaromrelationerna ska ökatilliten av istyrningen sektor. offentlig ärnaturligtvisi Detta utredning som –en Tillitsdelegationen tillsatt harregeringen I Sverige bra sätt. dehärfrågorna intepåett kanalisera nella partierna klarar att maktfaktor senärdetraditio- ska kunnablien ärförnärvarande svårtatt även förasHur sominvolverar kussion behöva enskilde. deenskilda den tycks vara oklarochutantydliginriktning. dis- öppen mer Härskulleen leverantörerna. Relationenmellanstaten ochdestora IT-leverantörerna klämdmellanstaten enskilde oftablirden och men med deenskildas integritet. de storaI vissa fall sammanfaller leverantörernas intressen därstatenSverige bådesnävat i till tillinsynochrätten inrätten uttryck har kommerredan kommit vara av att betydelse. underordnad Detta till och de stora intresse för det mesta leverantörerna enskildes därden fe ett ständigt positionerande mellanstatsmakter ständigt positionerande avett olikakalibrar Jag denärmaste kommer framför migatt åren innebära ser att 172

- - -

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET 10 het ochintegritet avsevärt mycket påett större allvar. staten tarvärdet av ochatt punkter- bådeöppen mellanriskochnytta alarmistiska tongångarna tonas ner, rimligabalans- viförsöker hitta att jag,demer punkter dock,menar framåt. förutsätter somleder att Det utgångs- gemensamma ten, kanhitta leverantörerna enskilde ochden finnapunkter därsta- detborde vara möjligtatt positiv riktningmen imars2018–har knappastpåverkatAnalytica-skandalen tilliten i negativauppmärksamheten den delen, kringFacebook ochCambridge tillitsinfrastruktur. vidTransportstyrelsen Händelserna –eller, förden de globalaleverantörerna, eftersom tjänster deras en idagförutsätter Facebook. Polisen ärsånöjd medavtaletdeöppetkritiserat iSverige att på enskilda övervakat hetsbeslut ochuppföljningpåhur ochnärpolisen inteinhämtningen harstöd detsaknasmyndig- ilag. medföratt Det från Facebook inte är myndighetsutövning, formellt sett eftersom avtalsrättsliga datainhämtning konstruktionen polisens Den göratt kringgår dejuridiskatillkortakommandena. avtal om skrivit när ett Facebook med polisen lämnar ut uppgifter som dåliga internationella samarbetsavtal mellannationer. Facebook har kanska myndigheter. ärtidskrävande göra med Det ochdyrt, haratt gifter direkt från Facebook,- begära hjälpfrån ameri att annatängenom begära utupp- nas tillexempel juridiskamöjligheten den att förpolisen subtilt än isynbara konsekvensermer sak för slutanvändare. I Sverige Men inträde hafteffekter ärdetofta pådemokratin, därplattformarnas bort material, införa uppladdningsfilter. eller tillexempelniska metoder stängaav att användare, automatiskt plocka försökautvecklanya Och detyckshafåandra valänatt tek befinnande. väl- förhelademokratins bådeansvaret ochskulden dessa plattformar vianvändare och,iännuhögre grad, ger politiskamakthavaremening aa Larsson (2015) Larsson för politiska påtryckningar än de medges för att vara. Inågon för politiskapåtryckningarändemedgesatt Stora som Google och Facebook webbplattformar är känsligare 173 10

- -

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET artiklar, ochannathaninte efterfrågat. 94procenten övriga avfråga. De innehålletvar reklam, jinglar förandra des nedtillhansdator närhanläste artikel en varrelaterat tillartikeln i på LeMonde, av bara sexprocent alltinnehållsomladda- fannhanatt När franske den Parimal webbutvecklaren artiklar Satyalgickigenom änannorstädes. traditionella medieindustrinmer tion ärutbredd, iden motkommersiell exponering ters optimera beteenden informa- föratt artikelserie. farma klick för sina Bonnierkoncernennya videotjänster för att i en kritiserade Bloomberg med material. ärtre årsedansomtidningen Det självabidrar där privatpersoner av ärbegränsad tillplattformar eller utvecklingireklamindustrin somvare siginitierades ien rare bottnade avMånga är farhågorna sna- för de största sociala medieplattformarna på fördjupat EU-samarbete idethärläget. fande informationitermer av statisklagringutanocksåbeträffande konkretheten –inte ivardagen påett bara ochpraktiskt beträf sätt och stärker i digitala miljöer privatpersoner säkersom bemäktigar deärbra påpolitisktsjälvförsvar.och dåliginformation.Och Åtgärder skiljamellanbrasom ändåbeter sigförsåtligt.gördetsvårare att De ochLeMondeBonnier ärrespektabla företag somfunnitslänge,och 13 12 11 sätt, demokratiska påmer lösadepraktiska problemen utreda omdetgåratt påatt håller styrs av Facebook, varsavtal lagstiftning. amerikansk under faller EU parter iavtalet, polis ivårtegetland utanvårrelation medvåregen beteende,polisens utanFacebooks privataavtal. Vimedborgare ärinte oss, eftersom detinte ärlagstiftningstiftadav våra folkvaldasomstyr Vi medborgare kaninte iteorin, längre, ens påverka maktöver polisens har förändrat mellan polis och medborgarepolisen relationen i Sverige. påtryckningarna motFacebook problem: demokratiskt ett hjälpa att inteGoogle ochAppleföratt haliknandeavtal. Men detärsamtidigt Satyal (2017) Elgin m.fl.(2015) EU-kommissionen (2017) 12 Klickjaktochjakten påexaktamätningarav konsumen - 11 men som land sett tycks Sverige inte tycksSverige särskiltpiggt somlandsett men 174 13

- -

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET ner, företag ochmyndigheter iSverige? kommer attframtvinga. Vilkablirdestora lärdomarna organisatio för - uppdateringomfattande av somvirusSpectre hårdvara defacto ligt störa utellertrötta utinfrastrukturella system iUkraina, ellerden strateginintensiv Setillexempel krigföring? denryska av att kontinuer tarer pådensenaste tidenssynbara av eskalation denhärtypenav låg Meltdown, CrashOverride, Stuxnet) heltcentrala. Vad ärera kommen- frågor omtrojaner, attacker (Spectre, hårdvarukritiska keyloggers, I tiderav ochsårbarheter cyberkrigföring ioperativsystem, såblir viborde reglera. distributionen okontrollerad reklamdistribution ärdåligtförsamhället,detreklam- inte kompensera vitror att ilängden dålignäringspolitik. Om fören IT-system, kanmarknadsföras sompatriotiska.Försvarspolitiken kan hacka andra länders metoderoch utveckling där myndigheter att hittar forskning kanske görmindre skillnad,somcyberoffensiv egentligen tillexempel. Medan som åtgärder GDPR, Dataskyddsförordningen används–marknadsförssomdyra, onödigaochhämmande. hur den parenta processer som tillåter att lösningar på allvarliga problem lösningarpåallvarligaproblem somtillåter processer parenta att med öppna, trans- det är och bättre myndigheter bör draatt lärdomen som företag Organisationer inomunderrättelseverksamhet. tärt eller och snabbare närsäkerhetsforskningen bedrivits civilt,snarare än mili- IT-miljöer. bättre fungerar Bådekunskapsspridningochmotåtgärder upptäckaochåtgärda säkerhetsproblem i är detheltnormaltatt ofta kläsi krigsretorik och skepnad av undantagstillstånd: i själva verket IT-säkerhetsproblem ärfarligtocholyckligtatt ponenter). Det alltför sårbarheterna innebareffektivitetsförsämringar förvissahårdvarukom- skyddetmot kunde skyddaoss(även omdetihärfalletvisadesigatt information omvadsäkerhetsproblemen innebar, ochäven hurvi hur vårteknologi fungerar. egentligen Viiallmänheten ficksnabbt aa ierade ochframför alltcivilasäkerhetsforskareierade somgranskar Spectre och Meltdown forskades fram av duktiga EU-finans 175

- -

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET kvens ärlång.kvens 14 professor iÖrebro, paradigmskifte, ett tillexempel vibehöver avom att EllaKolkowska, IT-säkerhetsprojektetfinansierade SECURITgav tillartiklar upphov mycket sämre icivilasammanhangochvardagssituationer. MSB- Det och andra blintlyder. okej fungerar men militära Det hierarkin, iden föreslås skapar en tet fortfarandesom starkmilitaristiskprägel: depolitiskaåtgärderna riskerliserade uppmärksammas. harsäkerhetsarbe IsärskiltSverige - komma eller den med okända USB-stickor, rea- vi kansetillatt men kan inte skickabedrägliga e-postmeddelan- hindra bedragare från att Vi allmänheten ”cyberhygien”. kanvikomma skapabättre långtföratt vårt samhälle.”Ignorance” ärinte kunskaphos ”bliss”ochmedbättre vifårvetaomsäkerhetsbrister även delen ärförden viktigtatt iDet avwebbtjänster medinformationssäkerheten. blivitanfrätta problem tetskapningar, smarta hus blir deras hackat, och få veta när att förebygga konsument- identi bordeförebygga få och möjlighetenprivatperson att IT-säkerhetsrisknär detuppståren Varje ochvadmankangöra åtden. För konsumenter fåveta ärdetabsolutviktigastatt ochprivatpersoner ställatillproblem! tävla somärbästpåatt påvem intesnabbt sprids. lösaproblem, bör tävla De som är bäst på att påvem av vilkasäkerhetsåtgärder somäreffektiva. ungefärliga, Jagen kunskapsgrundadbild detfinns kaninte seatt heller desäkerhetsåtgärder somvidtas mednödvändighetblirlika tillatt leder heter är, utsagorvilket evidensbaserade isintur hitta såärdetsvårt att fråga hoten om vad en de egentliga man formulerar - mot verksam Om vardagliga hanteringen mer avoch iden organisationsinformation. en fe Kolkowska m.fl.(2017) hela säkerhetsområdet. vetenskaplig bådepåen gäller nivå Det bristvara inom kunskapären Jag egentlig detsomatt uppfattar command-and-control order-struktur där vissa ger 14 men vägen från forskningtillpraktisk konse vägen men -

176

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET demokratiska värden ochinsyn. värden demokratiska andra viktigaaspektersäkerheten över someffektivitet, sätts integritet, där reaktioner somobalanserade undvika negativaföljdverkningar närincidenter inträffar,är dockatt vilket dealltid göra, att kommer av härtypen den uppstår. situationer kunna undvikaatt att Likaviktigt För viharsåmycketlära stora ossför migärden att kvar lärdomen både inomochutom förvaltningen. stater utanäven från olikakommersiella intressenter ochlobbygrupper inte sårbartiförhållandetillolikasärintressen, det mer bara från andra isåhöggrad saknasgörhelaområ- kunskapen evidensbaserade den Att

177

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET sa-spanar-polisen-pa-facebook/ september. Internet. Bloomberg Businessweek,24 Schemes ThatAre R 28 januari. polisen påFacebook. DagensNyheter, (2015)Såspanar L. Larsson, Systems, 6(1):39–57. method. JournalofStrategic Information avalue-basedcomplianceDevising analysis of informationsecuritynon-compliance: (2017). Towards analysingtherationale hedström k. e., f. karlsson, kolkowska, ters_en der-access-electronic-evidence-criminal-mat public-consultation-improving-cross-bor- https://ec.europa.eu/info/consultations/ brustein j. & d. kocieniewski riley; m. b; elgin, 23 maj–6juni. Machines ofLoving Grace. BBC, TV-serie, curtis, a. Cambridge, MA:MITPress. j. (2012)TheGovernment Machine. agar, REFERENSER to electronic evidenceincriminalmatters. tation onimproving cross-border access eu-kommissionen 23. 7juni. sjukvården veta Läkartidningen, omoss? f. ewald, features/2015-click-fraud/ includes/07printArticle.php?articleId=14533

(2010).Hurmycket behöver (2011)AllWatched Over By http://ww2.lakartidningen.se/ https://www.dn.se/ekonomi/ (2015 https://www.bloomberg.com/ (2017)Publicconsul- ). TheFake Traffic otting the

178 against-a-user-hostile-web/ S om IT-relaterad brottslighet. S S Stratechery, 8januari. and theState ofTechnology. b. (2018).Meltdown, Spectre, thompson, ter-hos-krismyndigheter https://www.svd.se/flera-allvarliga-it-bris- Svenska Dagbladet,27oktober. allvarliga IT-brister hoskrismyndigheter. j. (2017).Flera sallinen, pirttisalo molntjänster. MSBPubl.nrMSB555,april. i upphandlingavsystem, outsourcing och kerhet iupphandling. Informationssäkerhet MSB februari. november 2011.MSBPubl.nr367-12, i samhälletefter driftstörningen hosTieto i IT-incidenter –Enstudieavkonsekvenserna skydd ochberedskap vidallvarliga MSB tur. Lund:Studentlitteratur, 199–214. Informationssäkerhet ochorganisationskul- information? iJ. Hallberg etal.(red.) b. (2017)Vad ärsäker lundgren, november. User-Hostile Web. Blogginlägg, 2 p.satyal, (2017)AgainstanIncreasingly of-technology/ com/2018/meltdown-spectre-and-the-state- O O O U 2015:39. Myndighetsdatalag. U 2013:39. Europarådets konvention U 2017:39. Dataskyddsutredningen. (2013)Vägledning- –informationssä (2012)R https://www.neustadt.fr/essays/

eflektioner kringsamhällets https://stratechery.

Nyhetsbrevet

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or PLATTFORMSSAMHÄLLET

179

nf I 6 . kap inf ch o r uktu r ast r nsinf o mati or het r nssäke o mati or KAPITEL 7

PUBLIC SERVICE, PLATTFORMAR OCH PERSONALISERING ______KAPITEL 7

FRÅN FILTERBUBBLOR TILL REKOMMENDERAD MÅNGFALD _ _ _ jockum hildén är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Helsingfors universitet och forskar på mediepolitiska frågor, i synnerhet reglering på EU-nivå. Han har skrivit flera forskningsrapporter om nordisk medie- och kommunikationspolitik och slutför för tillfället sin avhandling om dataskyddsförordningens lagstiftningsprocess. PLATTFORMSSAMHÄLLET når tittarna och dels för att engagera tittare sominte tittare ärsåfrekventa engagera ochdelsföratt når tittarna breda utbud deras använda sigav delssetillatt dessametoder föratt innehållet föranvändarna.Ävensera harbörjat publicservice-bolag användasamma datadrivnametoder somNetflixär att - ochpersonali förnyasig att sätt inte Ett förnyasigochatt förlora tittare. att pressen minst en gångiveckan. minst en av allatolv Netflix använder årfylldasvenskar och31 procent i Sverige dina behov. 1miljon registrerade över finns redan Det Netflix-konton se på tv – strömmat, allt-i-ett enligt nya sättet att och skräddarsytt Inom är detNetflix mediebranschen fördet somblivitgaljonsfiguren automatiskt spellistor genererade ochLinkedins jobbannonser. tjänster. av synsiutformningen Det Facebooks nyhetsflöde,Spotifys internet ommorgondagens iframtidsvisioner tion ärgenomgående tillökadkonsum utbud somleder ochengagerande sonligt, relevant - per omett innehåll.Drömmen sinaanvändare skräddarsytt erbjuda att allakundorienterade digitalatjänster hartagitsteg mot sett i stort 1 ”

Svenskarna ochInternet (2017) är ett berättigat sådant beror påsituationen. beror sådant berättigat ett är det om men integritetsintrång, ett om sig rör det att uppenbart är Det påplattformarna. gör av vad användarna omfattande kartläggning en och användarprofiler både ord andra med Personaliseringen av tjänster förutsätter 1 Traditionella såledesav mediehuskänner 182

- -

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET ande personaliseringen avande personaliseringen nätet somutgångspunkt. medpublicservice - allt genomträng med den problem vända och vrida på eventuella utan att Syftet som myterär inte behandla dessa argument som ska förkastas, att 3 2 1 de vanligaste argumenten: personalisering.rers Idethärkapitletkommer påtre av fokusera jagatt delkritiskaröster höjtsen har följaktligen motpublicservice-aktöDet - framträdande. mer ekosystem skapaplattformslika blirmöjligheternatala kanaler att allt aktualitetsprogram, mängdolikadigi- viaen drama ochdokumentärer täcker tjänst. publicservice enda alltfrån nyheter, en Då erbjuda sport, änNetflix omfattande betydligt mer sigmedatt somidagslägetnöjer tjänster. och plattformslika blirsåledesalltmer servicebolagen Public påpublic servicebolagens skapaprofiler användarna uppmuntras att att användardata samlasinoch sonliga rekommendationer alltmer äratt användare av playtjänster. deras skapaper Men föratt förutsättning en tanke påattpublicservice-bolag ärstatligtfinansierade. av människors medievanor, vilket ärspecielltoroväckande med Personalisering förutsätter enintegritetskränkande övervakning samhällelig polarisering Personalisering vilket bidrar skaparsåkallade”filterbubblor” till service-uppdraget därmed enkommersiell logiksominte ärförenlig medpublic Tekniken härstammarfrån kommersiella applikationerochföljer 183

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET 2 vice-uppdraget. niken kommersiell en följer logik sominte medpublicser ärförenlig tek äratt publicservice personalisera motatt argument vanligt ett Personaliseringen somanvändsav tjänster mediehusnätbaserade medandra ord intering faller termen inunder sombehandlashär. kunder,enskilda individanpassadmedicine- eller individuellaläroplaner marknadsföra produkter medialt för innehåll. att Handskrivna till brev det härkapitlethandlaromteknik av unikpresentation sommöjliggören inkonsekvent klargöra att tillämpning. ärmedandra ord viktigtatt Det från och marknadsföringtillmedicin,medtillhörande begreppsförvirring imånga olikasammanhang, användspersonalisering Som begrepp iallt vara heltkommersiell ärinte riktigtsant. heller kommersiella tekniken logiken tillförmånförandra ändamål.Att skulle frångå den ärdetsåledesävenmålet medpersonalisering möjligtatt teknik omdefiniera utan huruvidaen ärändamålsfixerad.Om detgåratt inte teknikkommersiellt huruvidaen utvecklatsiett sammanhang, somäralltannatänkommersiella.hemsidor viktigaste Den frågan är kommersiellpel en användslikvälsomsökmotor logik,men påmånga tjänarkommersiellaenbart ändamål. Googlessökmotor till exem följer - tillgodosekommersiella inteden för att behöver intressen betydaatt automatik illusoriskkorrelation. en teknik ärdäremot en utvecklats Att skulle resultera det ena målsättning. Men i detandra per antaatt att kommersiell ihögstagrad drivitsfram meden så visharutvecklingen konsumenter användare eller mängden maximera ut på att och på gått service-utbudet, Medialiitto (2017)(påfinska). service-utbudet, Se blandannatfinskaMedieförbundets ställningstagande tillpersonaliseringavpublic ”Tekniken ärkommersiell ochlämparsiginte publicservice” för 2 Det är sant att mycket ärsantatt av Det personaliseringstekniken 184 1

- -

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET av forskningsgruppvid University of Minnesota. en avEtt deförstakollaborativa rekommendations liknande användare hargjortförval. rekommendationernaras påvadandra, ochidetandra att ärbaserade Slutresultatet liknandeinnehållrekommende bliridetförstafalletatt - karakteristika jämföra observerade hosanvändarna. sistnämnda påatt förstnämndatekniken jämföra innehåll och den ring). Den påatt bygger och kollaborativ filtering) rekommendationtent-based (collaborative filte- på tvåolikasorters tekniker: Innehållsbaserad rekommendation (con- vanligaste. De rekommendationssystemendationssystem sig baserar olikasorters skräddarsy innehåll.Häringårflera - rekommen das föratt mängdolikatekniker fören samlingsbegrepp som ett somkananvän- koden finns ochkanskrivasom.Det harmångaanvändningsområden sådan tolkning äralltför deterministisk detfaktumatt ochignorerar niken skullekunnatjänakommersiella isigenbart målochsyften. En konsumtion, inte träffsäkerdäremot mer Detbetyder att tek reklam. rekommendationssystem kommersiella: oftaärrent klick,mer fler bakom motiven utveckla att att äruppenbart personalisering. Det presentera detsenaste föratt inom Systems onRecommender Conference of Computer vid Association sedan 2007 samlats årligen Machinery’s Universitetsforskare och systemvetare privata sektorn från den har rekommendationssystem, samarbete oftaitätt meduniversitet. står privata aktörerNumera för lejonparten av inom utvecklingen som köpte härprodukten den köpte även…”. Amazons ”kunder är antagligen mest kända tillämpningen dess. Den olikakollaborativaFlera rekommendationssystem harutvecklatssedan somforskarnabakomsenare kommersialiserade GroupLens sinteknik. varförstnågra år påUsenetrankade nyhetsinnehåll.Det nyhetsgrupper systemet r 4 3 bygger påteknikbygger somutvecklatssedan90-talet. Montaner m.fl.(2003) esnick m.fl.(1994) utvecklades för att jämföra hur användare av utvecklades för att GroupLens 185 3 Personalisering kanses systemen utvecklades systemen utvecklades 4 Rekommendations

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET som det rör sig om ett litetsom detrör sigomett antaltotala träffar. terar irekommendationer dåligstatistiskträffsäkerhet efter medrätt europeiska public service-bolag: det går att rekommendera varie detgåratt mer publicservice-bolag: europeiska 7 6 5 ochsamma lösningförpensionärer, en erbjuda karriärister ochtonåringar. rekommendera att innehåll än att varierat för tittarsiffrorna ligt bättre en guldkant:detärfortfarande betyd finnsdäremot strömmar vidare. Det träffsäkerhetenrat innehåll tillanvändarna, men ochfärre tittare lider ror. från personaliseringsforskningen Slutsatserna Tyvärr resulterar inte mångsidig exponering en sällan i sämre tittarsiff Användarnamåste mångsidigtinnehåll. tittare. även förett exponeras betydelselös ombara demestpopulära lyckaslockatillsig programmen utbud inte räcker. ochmångsidigprogramkatalog är Enomfattande mångsidigtprogramvia strömningstjänster pånätet ett innebärdetatt alltstörre en delavI taktmedatt tardelav befolkningen publicservice ochSVT:s anslagsvillkorär mångsidigt,vilket (6 §). ocksåframgår urSR:s programutbudet En viktig del av se till att är att public service-uppdraget sen; kan rekommenderas intressenter såkalladelångasvan- –den tillrätt populära artiklariproduktkatalogen hel delforskningpåhurmåttligt rekommendationssystemet artikel skaviljataen ibeaktande. blirföratt att felmarginalen en sålågträffsäkerhetfå träffar stor för kerhet Även långasvansen. iden omkorrelationsgraden ärhöginnebär första handsvagare statistiskasamband,därav medträffsä- problemet somsållasbortäri . Det påinformationsfiltrering i förstahandbygger uppmärksamme harsäkert rekommendationssystemen noteratDen att Rekommendationssystemen inte bygger bara påstatistiskasamband. vidsammaköptillfälleoch underkläder ärsambandetinte likasäkert. köperrekommendationen 200svenskar igodjord. Om faller häftstift köper dådeköper raklödder rakblad kanmanvara ganskasäker påatt Se noten ovan. Se tillexempel Hum.fl.(2017) & Castells (2011),Adomavicius&Kwon (2012) Se blandannatPark &Tuzhilin (2008), Lathia m.fl.(2010),Ozturk&Han(2014),Vargas long tail. 5 Problemet med detta närmandesätt är att detoftaresul- äratt närmandesätt meddetta Problemet 186 6 Om 200 000 svenskar svenskar 200 000 Om 7 har bekräftats av flera harbekräftats av flera

- - - - -

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET 8 taröver.strömningsjättarna storen delav filmhistorien gåförlorad isambandmedatt riskerar att Cineasterbegränsad mångfald. hartillexempel att beklagatsigöver serier, detrör så sigsnarast omväldigtmånga alternativ men medrätt utmanande.Netflix mer ekvationen en stor måha och katalogfilmer aktörer av beroende somärmer reklamintäkter blir abonnemang eller rekommendationer somtrycker iställetförklick.Men påmångfald för införa verksamheten gårdetatt rättfärdiga är tillräckligt högaföratt vicebolag iNorden ärvaletinte specielltsvårt. Sålängetittarsiffrorna mediehus kommer göra det. Föratt att publicser reklamoberoende som trycker iställetförökadkonsumtion påmångfald detinte betyder Men göra icke-kommersiella det går att bara för att rekommendationer avreglerades på 1990-talet. fil dådeutsattesför konkurrens av privataaktörer när tv-marknaden bolag förstärkte publicservice exempel sinkommersiella påatt pro- pekadetill sinsamhälleliga relevans. studier understryka Flertalet att för högatittarsiffror redovisa att minst lika viktigtförpublicservice är önsketänkande. Även ärviktigt, ärdet ommångfaldsperspektivet medför somkvantitativresultatredovisning vara immunamotpressen skulle publicservice-bolag tro att Att strömningen. maximera att elsen telefonen,eller ochdelsmåste publicservice-strategerna motstå lock viärbänkade framför tv:n,datorn tiden maximera skapadeföratt men Utmaningen är tvåfaldig:delsärdemestsåldarekommendationssyste- utvisa. får tiden lyckadstrategi vara en detvisarsigatt DR ochBBC, Om görredan detta. somocksåtryckerdationer Vissapublicservicebolag, påmångfald. som ställakrav beomrekommen att påleverantörentill beställaren ochatt - större utsträckning som tjänster av firmor. specialiserade Det är då upp som dekommersiella Rekommendationssystem mediehusen. säljsiallt breda rekommendationer sigav använder sammaverktyg istort sett även aktörer äratt annat problem averbjuda somärintresserade Ett att Hiltzik (2017) Hiltzik 8

187

- -

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET nans beskriver hurmänniskornans beskriver undviker där deras situationer är isiginte någonnyinsikt. LeonFestingers teori människorAtt från olikasamhällsskiktkonsumerar olikamedieinnehåll av grunduppdrag? tjänsterpersonalisering publicservice-bolagens detta bolls-VM vartfjärde årochEkot tillmorgonkaffet. en ökad då Motverkar samhället ochfrämja socialkohesion. Nyhetervisstklockslag, vidett fot Grundtanken ena bakom varatt nordiska publicservice-traditionen den skaparfilterbubblornalisering ochfragmenterar allvarlig. samhällen För- perso deras om att delbliranklagelserna publicservice-bolagens beskrivaFacebooks användasföratt att nyhetsflöde. terroristEn persons kom annansfrihetskämpe. Senare varen termen tera världsbildkundepåverka hurens sökresultaten ihögutsträckning. - presen snedvridning. att genom Pariser uppfattning utmanade denna Sökresultaten spegelav sågslängesomen verkligheten utanmänsklig sinasökresultat. Googlebörjadepersonalisera kritikriktadmotatt en 10 9 rika bok Själva termen ”filterbubbla” härstammarfrån Eli inflytelseParisers - medier, internetgiganterna istort. ochdigitaliseringen representera alltsomvarfelmedsociala att journalistiska diskursen samfundet stod det amerikanska blem inför. Filterbubblan kom i den blocken iUSA läste av skildabilder olika nyheter vilkapro- ochhadevitt De två politiska filterbubblor till liv på och nytt. samhällelig polarisering med i samband ”Personalisering filterbubblor skapar ochpolariserar samhällen” Festinger (1957) Pariser (2011) 9 och tillhörande TED-föreläsning och var egentligen främst och tillhörande TED-föreläsning ochvar egentligen det amerikanska presidentvalet 2016 väcktes presidentvalet det amerikanska frågan om 188 2 10 omkognitiv disso-

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET enskild aktör den. enskild motverkar eller kanfrämja sådanmångfald internet ärsnarare frågan huruvidamansom förpublicservice –men pådetstora helablivitstörre harmångfalden Rimligen äntidigare tackvare Däremot verkar det finnas en viss,svagsnedvridningpå detfinnas verkar Däremot Facebook där lik flöde. fårmanbara likasinnatinnehållisitt man bara likasinnadevänner 13 12 11 olikasortersanvänder ochmötsav medier av mångfald en olikakällor. faktorn vägsden deflestamedieanvändare uppavpektive plattform att oftapräglas avsida numer automatiserade, på res skräddarsydda flöden Samtidigt finnsdetmycket utbuds ommediernas påatt även somtyder sigpåsocialarekommendationer baserar kanalltsåförstärkabubblorna. (Bakshy etal.2015).Personalisering nande innehållpremieras somenbart torn tardelav ihurmångsidigtinnehållpersoner påsocialamedier. avgörande ärden socialanätverk fak detsomompersoners första verkar Forskning några indikationer. ingaklara svarmen påområdet ger För det världssyn. medderas överens informationskällor somstämmer människor de valväljer och medatt iregel intesigfördetta villutsätta undvikakognitiv föratt nyakunskapen dissonans.förkastar manden I sinaåsikterändrar manantingen dåmantardelav så nykunskap,eller strävar iställetefter kognitiv För överensstämmelse. uppnådetta att ochnyinformation ärikonflikt.verklighetsuppfattning Människor en fragmenteraden verklighet? ochpolariserad om filterbubblorna eller samhällen i enbart sig polariserar reflekterar sökmotorsen latent. personalisering Frågan ärdåompersonaliseringen partitidningspolitiskavinklingärmanifest, en detsomatt kan uttrycka Man en. somGoogleskapatåt sidor manbesökttidigare ochprofilen resultaten är samma för alla, då sök som pågårinnaninnehålletpresenteras. itron omatt lever Många människorolika tidningarutanatt ärmindre medvetnaomfiltreringen nyamedfilterbubblor läser Det ärinteolikasamhällsgrupperingar att Se Dahlgren (2018) förenaktuellforskningsöversikt. & Tarafdar (2014),Nikolov m.fl.(2015) Bright (2016),Flaxmanm.fl.Barbera m.fl.(2015),Bakshy Pentina Frey (1986), Garrett (2009), Knobloch-Westerwick &Meng(2009) 189 skiljer sig beroende påvilka sigberoende de facto skiljer 11

12 Har Har

13 - - - - -

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET kationen kationen MIT-studie- av populistiskahögerpubli ökändaamerikanska numer den ochintetill sinaegnapublikationer tardelaven mainstreamflödet, som vissablockialltstörre sig ärdetmöjligtatt utsträckning håller Däremot följdav avknappast somen nyhetsmedier. personaliseringen etablerade ter somskakategoriseras somförstasidesstoff. Bubblornauppståralltså Dessutomningen. kanredaktörer ideflestafallocksåstyra vilkanyhe- Slutresultatet blir att På liknandeinnehåll. färsktinnehållöver nyhetssidorpremieras För dettredje ärrekommendationssystemens utformningavgörande. denna? motverka uppdrag att fall publicservice-bolagens ökadpolitiskpolarisering,till en det,ochärdetiså närochhurgörden av nustårinför:Bidrar fragmentiseringen lagen mediekonsumtionen - utmaningsompublicservice-bo en ytterligare ärföljaktligen Det blem. konsumtionnär ensidig pro- av blirett tillexempel ochfilmer serier intresse förtillexempel ensidigt definiera sport.ett Svårare blirdetatt människordet kanske att inte såallvarligtsamhälleligt problem har ett påvisa att dessa skulle bidra till att skapafilterbubblor.påvisa dessaskullebidra tillatt att 16 15 14 redan av olika rekommendationssystem, högsanningshaltisinaartiklar.en av Mängder sig tidningaranvänder allmänhet inte av eftersom sammaproblem dessairegel eftersträvar Rekommendationssystem i sidorlider publikationers påtrovärdiga nyhetskällordykertiga bloggarochetablerade uppsidavidsida. håll kanresultera iväldigtsnedvridnasökresultat dåtvivelak internetvanor persons som grundarsigpåen ochliknandeinne- För sammanhanget. seöver Personalisering detandra ärdetviktigtatt ha filterbubblor, ochomvänt.europeiska ochmångaandra ISverige skull hafragmentering förden avligt att utanatt medieanvändningen Fragmentering är inte samma sak som filterbubblor; det är mycket möj- ling somskapatsav filterbubblorna. Benkler m.fl.(2017) BorgesiusZuiderveen m.fl.(2016) Thurman &Schifferes (2012) Breitbart visade. alltid trumfar den tidigare alltid använd- trumfar den breaking news 16 Men ärinte utveck detta nödvändigtvisen 190 14 men hittills har ingen kunnat har ingen hittills men 15 Dessutom är

- -

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET vice i dess egna kanaler och,rimligtvis,på dessegnaplattformar.vice idessegnakanaler storen delav tardelav även befolkningen publicser ifortsättningen måste inte av setillatt blialltförberoende socialamedier, utansetill att effekter.förstärka polariserande I public service korthet innebär det att själva inte harnågonkontroll känsligaföratt ochsomocksåärmer över intedet innehållsomerbjuds presenteras enbart sombolagen imiljöer setillatt att en tredje utmaningförpublicservice: Här finnsföljaktligen bubblornaförstärkspålångsikt. är detmöjligtatt 18 17 största av når10–15procent nyhetssändningarnaendast befolkningen ärinteländer därde likafragmenterad medieanvändningen somiUSA, sens utbud. sens klassas som”nyhetsundvikare” somaldrigsjälvasöker sigtillnyhetshu- slags kvalitetskontroll. kan alltfler deloro äratt somharskapaten Det för kommersiell skönhetstävling, en tv ut enligt vilket också medför en Dessutomdyker uppianvändarnasflöden. delassändningstillstånden ten medSVTs följer nyhetssändningar, oavsettvilka nyhetsinslag som hälf däröver skulleuppståiSverige dylikpolarisering en sannolikt att News ivissapolitiskaläger. dominera att ärmedandra ord mindre Det föraktörer avreglerad somFoxoch en harunderlättat mediemarknad Strömbäck (2015) Prior (2013) 18 Om dessa enbart tardelav dessaenbart Om nyheter viasinasocialanätverk 191

17 - -

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET tar att Netflix håller sträcktittandet under observation för att Netflix föratt observation komma under tar att sträcktittandet håller flesta god- De påsituationen. sådantberor berättigat omdetärett men integritetsintrång, detrör sigomett att äruppenbart formarna. Det kartläggning en omfattande av vadanvändarnagörpåplatt och profiler Personaliseringen av tjänster medandra ord bådeanvändar förutsätter ning iförstahand,ochvåra explicitavaliandra hand. från våranvänd- utgående systemen omvåra preferenser drar slutsatser vad degillar. Insamlingen ärihögstagrad implicit,rekommendations- delar, från vadderaderar spellistan, vaddepausar, vaddesträckkollar, sig,var användarnabefinner vaddespelarupp,ivilken ordning, vadde av om andra steget samlapåsigdata.Mängder data.Data Det äratt sökresultaten medGooglekonton.de personaliserade förpersoner Google först sjösatte är inget sammanträffande att Det mediaspelaren. av på länkarsammanprofilerna datorn personalisering telefonen, och iställetknutenprofilen en apparat. till Allatjänsteren höggrad med utaninloggning, skapaprofiler dåär men fulltmöjligtatt är visserligen skapaanvändarprofiler. tjänstäratt en steget personalisera iatt Det här bokensbeskrivs i den introduktions- och slutkapitel. första Det Utvecklingen ärdirekt av kopplad nätet plattformisering tillden som inte algoritmer, bättre data. viharbara mer Förieanvändningen. Peter parafrasera Googlechefen att Norvig: vi har med- övervaka att detblivitbetydligtlättare annat möjligtsvaräratt majoriteten sena den att nuharvaknatochanammattekniken. Ett möjligtsvarär såaktuelljustnu?Ett varför ärpersonaliseringsfrågan årochanvänts aktivtitio, inärmare trettio funnits teknologin om ”Åsiktskartläggning av ochövervakning medievanor” 192 3

- -

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET kartlägger medieanvändningen än till exempel Facebook eller Google? äntillexempel medieanvändningen kartlägger FacebookGoogle? eller publicservice-bolag statligtfinansierat ett att oroväckande Är detdåmer användare harläst. vilkenöver sortsochhurdelagrar informationomvilkaartiklarderas listor ochfavoritprogram, börse speciellt nyhetsorganisationer men byte2013. Kreditkortsinformation änspel- attraktivt mer ärförståsett Yahoo-kontonom tre miljarder iaugusti attack isambandmeden information användare. Hackare erhöll information om57miljoner kreditinformation. Färdtjänstappen amerikaners ner Ubertömdes på hackare. Equifax, USAs största kreditdatabolag, av blev med 143 miljo- lockatillsig tendens intressant information haren att något ärdetatt allmänheten tadelav sinaanvändardatabaser, om2017lärt oss men inte är antagligen flesta mediehusen specielltlåta intresserade av att samkörning någon annan källa räcker. eller med Twitterdata, IMDb De enkelen en användare – ciellt mycket identifiera informationföratt heltenkelt ärihögstagrad personlig. behövs den inte Det är att spe- frågetecken. ett typav ärdäremot meddenna sationen Problemet data inomorgani- Exakt hurmångasomhartillgångtillanvändardatabasen av sinamisstagochharsedandessinte några användardata. publicerat 19 Netflixdatabasen IMDb. med data från filmdatabasen samköraAustin att individuellaanvändare genom lyckadesidentifiera rekommendationssystem. Två forskare från TheUniversityofTexas at tävlingutveckla företagets egnakollaborativai sambandmeden föratt kande praxis. Mellan Netflix 2006och2009publicerade användardata ärinteDet Netflix förstagången blivitutpekadeförintegritetskrän- svar. de53användarnakändesigknappasttryggameddetta dare, men deinteNetflix sinaanvän- sägaatt identifierar att försvarade siggenom hurtyou?”. dayforthepast 18days:Who every watched AChristmasPrince julfilmen dådepåTwitter gjorde narravblåsväder somhadekollat personer på rekommendationer.med bättre i hamnadeströmningsjätten Däremot Narayanan &Shmatikov (2007) ”To gånger: upprepade A ChristmasPrince the53peoplewho’ve 193

Netflix lärde sig

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET lisering även mångsidigmediekonsumtion.lisering mer kan bidra till en Det - ökadpersona en mångsidigare innehållärdetsannoliktatt mendera personaliseringsteknikens omdefiniera syfte tillatt rekomser tillatt - snävarebidra till en att mediekonsumtion. Men om public service-bolag granska vilka effekter egna verksamheten kan ha på den denna riskerar kritiskt utanatt evangelium som okritiskttartillsigpersonaliseringens kanmandärförkonstateraSammanfattningsvis publicservice-bolag att mål änstörsta möjligaantalklick. Som turärfinnsdet rekommendationssystem somsträvar efter andra terna av människors ty sig till bekant innehåll. naturliga tendens att system kan skapa alltför snäva rekommendationer som förstärker effek programmeraderekommendations Dåligt med medieanvändningen. - utökat händer avföljauppvadsomegentligen för medsigett behov att av personaliseringen medialtinnehåll ring. ärdettydligtatt Däremot aktiv, mer med en oförenligt uppenbart automatiserad- personalise inte publicservice-uppdraget är äratt översikt av denna slutsatsen läcka. ien skullepubliceras basen användarinfonkrypteras små aktörer ifalldata- tillatt ser viktigare att av ochandra typer attacker.mål förcyberkrigföring ärdetdesto Därför sannolika deärjämförelsevis sinsäkerhet, seöver trots att att resurser producenter av innehåll,inte IT-bolag. inte harföljaktligen De samma ärigrunden service-bolag Public skyddaden. bästa att också göra sitt påförsäljning affärsverksamheterbygger deras försökerav annonser de digt påotroligt känsliginformationomsinaanvändare, ocheftersom på alla punkter utom dataskydd. Google och Facebook en: - enty sitter ärinteåsiktsregistrering specielltsannolikt. nej Svaret äralltsåtroligen skulleanvändasförpolitisk användardata från publicservice-bolag Att SLUTSATS 194

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET rekommendera tycke innehållsomliknandeanvändare fattat för kunde införa bakvändkollaborativ lag lektmedäratt iställetföratt filtrering: En tanke- public service-bo vid europeiska som några dataingenjörer avdigtvis ärintresserad iallmänhetens detsomligger intresse. allmänheten inte journalistisk klyscha,att användaen nödvän - för att utfalletärintemen nödvändigtvis alltiddetmantänktsig. är, Problemet kvalitativt innehållsomförhoppningsvisocksådelaspåsociala medier, hög- producera att genom vice kanförståsbidra tillsamhällsdebatten skapa några reella alternativ tilldekommersiella tjänsterna. ser Public kunde public service är knappast troligt att begränsade tillgångar? Det göra medsina lokaltbaserade, oftanationellt eller ditionella medierna, marna inte vadkandådetra- offentlighet, demokratisk lyckatsskapaen degigantiskatransnationella socialamedieplattfor . Om together” closer detsomomFacebookverkar mantra ”bringtheworld misslyckatsisitt människor sigutanförsinaegnasamhällsgrupper. ser Med facitpåhand största kanbidra tillatt lärändåvara hurmedierna Den utmaningen redaktionellt beslut,hurautomatiserad änär. den tekniskentydig lösning, måste utan även personaliseringen ses som ett tikens Vad grunddilemma: ärobjektivrapportering? finnsdetingen Där Även omtekniken nyställsmanalltsåinförjournalis- ärförhållandevis marginella åsikter fåralltförstort debatten. offentliga utrymmeiden ning. Iandra handkanmissriktademångsidighetsändamålledatillatt alltför snäv ochstora nyheter inte nårmedborgare ilikastor utsträck istort.erna nyhetskonsumtionen Iförstahandkan det bidra till att blir förståsnyhetsmedi- –detsammagäller nyhetsflöden de personaliserar behövs. vara då Specielltvarsammabörpublicservice-bolag verkligen dånågonformavsvårare idesituationer mångsidighetsavvägning dig mediekonsumtion inte ärlikainomallagenrer, ochfrågan ärdesto mångsi- detnormativavärdet ien poängtera att ärocksåvärtatt Det medialaverklighet.dagens ochanpassastill mångfaldskriteriet sesöver att däremot förutsätter 195

- - -

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET Halmstad har mer gemensamt änvaddetror. gemensamt Halmstad harmer renskötaren i Stockholm i Lappland, finanshajen och i närvårdaren intemation, då den träffsäkra tillför mer rekommendationer. Kanske per. Netflix infor strunta i demografisk har bland annat beslutat att grup- ärmellanolikademografiska liggöra hurlikmedieanvändningen skulle fårekommendationer av syn- varandra. Enannanmöjlighetäratt man göra precis tvärtom –diametralt olikkonsumerande användare 196

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET breitbart-media-trump-harvard-study.php Experimental SocialPsychology, 1941–80. ve exposure to information.Advances in Frey, D. (1986).R Stanford University Press. cognitive dissonance. Stanford, CA: Festinger, of L.(1957).Atheory mediestudier, s. 39–70. demokratin?. Stockholm, Institutet för faktaresistens –hotarsocialamedier Truedson, L.(red.) Fejk, filter och hotfullt ochvilseledandebegrepp. I: Dahlgren, P. (2018b). Filterbubblor –ett agenda. media ecosystem altered broader media (2017). Study:Breitbart-led right-wing Benkler, Faris, R 343–365. Diverge. JournalofCommunication, 66(3), R How News Bright, J. Gap: (2016).TheSocialNews science.aaa1160. 348:6239, pp. 1130–1132.DOI:10.1126/ and opiniononFacebook. Science vol. Exposure to ideologicallydiverse news Bakshy, E.Messing, S, Adamic,L.A.(2015). science, 26(10),pp.1531–1542. more thananechochamber?.Psychological to right:Isonlinepoliticalcommunication and Bonneau,R Barberá, P., Jost,J.T., Nagler, J., Tucker, J.A. Engineering, 24(5),896–911. IEEE Transactions onKnowledge andData diversity usingranking-based techniques. Improving aggregate recommendation Adomavicius, G.&Kwon, Y., (2012). REFERENSER https://www.cjr.org/analysis/ eading and News Sharing eading andNews ., 2015.Tweeting from left oberts, andZuckerman oberts, ecent research onselecti- 197 org/10.1145/3052769 Ylen_verkkopalvelun_ennakkoarviointi.pdf. medialiitto.fi/files/4173/170413_Medialiitto_ ja palvelujen personoinnista. Yleisradion verkkopalvelu- uudistuksesta Medialiitto (2017).Ennakkoarviointi 35, 3, Article 25. DOI: Syst.35, 3,Article in theTail ofDistribution. ACM Trans. Inf. R Wang. 2017.Improving theQualityof Zhiping Gu,GuandongXu, andJie Liang Hu,Longbing Cao, JianCao, retrieval, 210–217. on Research jadevelopmentininformation 33rd international ACM SIGIRconference recommender systems. Proceedings ofthe Amatriain, X.(2010).Temporal diversity in Lathia, N., Hailes,S., Capra, L.and Communication Research, 36426–448. counterattitudinal politicalinformation. exposure to attitude-consistent and (2009). Looking Selective theotherway: Knobloch-Westerwick, S., andMeng, J. streaming video. Los AngelesTimes. isthreatenedvideo history by theriseof Michael(2017).Ourfilmand Hiltzik, 265–285. Computer Mediated Communication, 14 users.Journalof among Internet news ne? Politically motivated selective exposure Garrett, R zik-streaming-20171220-story.html www.latimes.com/business/hiltzik/la-fi-hilt Dataset. arXiv:cs/0610105. Dataset. arXiv:cs/0610105. To Break AnonymityoftheNetflixPrize Narayanan, A.&V. Shmatikov (2007).How R Intelligenceagents ontheinternet. Artificial J.L. (2003).Ataxonomy ofrecommender Montaner, M.,López, B. andDeLaR ecommendations forUsersandItems eview, 19(4),285–330. . K.(2009).Echo chambersonli- https://doi. https://www. osa, http://

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET Princeton, NJ:Princeton University Press. Sunstein, C. (2007).Republic.com 2.0 . doi:10.1016/j.jss.2014.09.019. 99,109–119. of Systems andSoftware systems basedonsocialnetworks. Journal X., Wang, M.,Yan, H.,2015.R Sun, Z.,Han,L.,Huang, W., Wang, X.,Zeng, Science, 16, 101–127. ofPoliticalpolarization. Annual Review Prior, M.(2013). Mediaandpolitical Behavior, 35, 211–223. consumption. Computersnews inHuman the role ofsocial mediaincontemporary Exploring ”information” to ”knowing”: Pentina, I.andTarafdar, M.(2014).From IntelligenceRN: 2014.SS diverse: Arecommender system. Collective Ozturk, P. jaHan,Y. (2014).Similar, yet bubbles. PeerJ Computer Science, 1, 38. Menczer, F. (2015).Measuringonlinesocial Nikolov, D., Oliveira, D.F., Flammini,A.and web international conference onWorld wide content diversity. Proceedings ofthe23rd effect ofusing recommender systems on (2014). Exploringthefilter bubble:the F.M., Terveen, L.andKonstan, J.A. Nguyen, T.T., Hui,P.M., Harper, abstract=2421608 org/10.1145/192844.192905 Work (CSCW ’94),175–186. on Computer Cooperative Supported Proceedings ofthe1994ACM Conference for Collaborative In Filtering ofNetnews. 1994. GroupLens: AnOpenArchitecture Suchak, Peter Bergstrom, andJohnRiedl. Paul R UK. the Internet ishidingfrom you. Penguin: Pariser, E.,2011.Thefilter bubble:What , 677–686. esnick, Neophytos Iacovou,esnick, Neophytos Mitesh . https://ssrn.com/ . https://doi. ecommender 198 ochinternet.se/titta-lyssna-och-lasa/ should-we-worry-about-filter-bubbles http://policyreview.info/articles/analysis/ les?. Internet Policy,[online] 5(1). Review aboutfilter(2016). Shouldwe bubb- worry J., Bodó, B., deVreese, C. andHelberger, N. Borgesius,Zuiderveen F., Trilling, D., Möller, ochläsa.IIS. lyssna Svenskarna ochInternet (2017).Titta, New York,New NY, USA,11–18.DOI= Recommender systems (R of the2008ACM conference on tems andhow to leverage it.In Proceedings 2008. Thelongtailofrecommender sys- Yoon-Joo Park andAlexanderTuzhilin. on Recommender systems. Proceedings ofthefifth ACM conference metrics forrecommender systems. and relevance innovelty anddiversity Vargas, S., andCastells, P. (2011).Rank 2.1664341. 775–790. doi:10.1080/1461670X.146201 Study. JournalismStudies,13(5-6), Websites: Lessons from aLongitudinal The Future ofPersonalisation atNews Thurman, N., andSchifferes, S. (2012). dx.doi.org/10.1145/1454008.1454012 - https://2017.svenskarna ecSys ‘08).ACM, http://

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s PLATTFORMSSAMHÄLLET

199

r se ublic P 7 . kap plattf , vice r pe ch o r ma or ing r nalise o s KAPITEL 8

FRAMTIDEN ÄR REDAN HÄR ______KAPITEL 8

OM PLATTFORMISERINGEN AV SKOLAN OCH FOSTRAN AV FRAMTIDENS MEDIEMEDBORGARE _ _

michael forsman är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola och har sedan sent 1990-tal även arbetat med lärarutbildning. På senare år har han riktat allt mer fokus på medie- och informationskunnighet (MIK). PLATTFORMSSAMHÄLLET ”

genom vår tids undervisningsteknologier. vår tids genom fostras individer och medborgare arbetskraft, framtidens hur till legitimitet och mening ger och påframtiden och påkunskap se att sätt påvårt kompetens’ ’digital som begrepp med tillsammans inverkar Lärplattformar

202

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET något istilmedföljande: digitalisering, digitalkompetens ochlärarutbildning. Vad jagsavar därjagstodsamtalomskolanshade sagtpåscenen sompanelistiett sarkastiskkommentar ärredan här”en pet ”framtiden tillnågotjagjust underlättar vuxenutbildning ochfärdighetsutveckling” möts.underlättar och myndigheter produkter somlevererar ochtjänster somgynnaroch växandelärandeekonominmang förden där”företag, organisationer - evene årliga i flödade påväggskärmen detta under konferenslokalen 3 Ibid. 2 1 konferensen häromåret. ”Framtiden är redan här” och lösningsfokus”. kutera ledord som”futurism ochlivslångtlärande under digitalisering dis- Statens lärarfack ochandra. Allavardedärföratt innovationsverk, fanns edtech-jättar och olikastartup-företag. varocksåSkolverket, Där https://www.edtechsweden.se/about-start/about1?sc_lang=en exempelvis denårligaSETT-mässan somsamlartusentals lärare från helalandet. från förskolafortbildningskonferenser fördemsomundervisar tillgymnasium, som vuxnas utbildningochlivslångtlärande ochskiljersigdärmedfrån produktmässor och och fackförbundetUnionen(tjänstemän iprivatsektor). EdTech Sweden harfokuspå EdTech Sweden arrangeras avblandandraR och Microsoft ärnumera enförutsättningförattbedrivaskolarbete. sättatttänkakringskolan. vårt Plattformsföretag somGoogle,Apple inbegrepphar fört som”digital kompetens” och”livslångtlärande” i det finnsstarkapolitiskaochekonomiska intressen. EUochOECD digital kompetens kommer iniläroplanen. Ibakgrunden vet viatt och skolans nya medieteknologiska infrastruktur. Inte minst nu, när samhälle ochläroplaner ochdeideologiersomomgerlärplattformar medialisering. Exempelvis behöver viförstårelationer mellanmedie- och kritisktreflekterande kringskolans digitaliseringochsamhällets studenterna förframtiden. Samtidigtbehöver vivara historiserande med iskolans snabbadigitaliseringomviskakunnaförbereda lärar vi somarbetar medlärarutbildning måste blibättre påattfölja 3 Förmodligen historiefilosofiska vardetlätt utro- 1 twittrade en av en deltagarna på EdTechtwittrade Sweden- Denna och andra livetweets från deltagare Denna INLEDNING 203 ektorsakademin somföreträder friskolorna , författarensöversättning. 2 På plats

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET information, administration ochkommunikation. förundervisning, lärande, lärplattformar användningen omfattande den både ikommunalt drivnaochiprivatägdaskolor ochärnära kopplat till Skiftet laptop egen har varje lärareen surfplatta. och elev har skett eller iföreteelser vilket som”en-till-en” innebäratt 1991)övergått naliserades ”skoldatorer” kommunaliserade harinomdagens skola (skolan kommu - siske pedagogik- ochteknikforskaren Neil ärinte fråga Selwyn:”Detta ning, på ett sätt somfrån ochmed1juli2018blivitbindande. ning, sätt påett (Lgrdet ocksåknutitstillläroplanen 11),från förskola tillvuxenutbild - tillägghar somärledord. Genom som gällde,nuärdetdigitalkompetens tagIKT(informations-ochkommunikationsteknik) vardetett lisering har även konceptuell en kringskolans sida:Ibegreppsbildningen digita- nier. faktumochdatoriseringen av ett skolaringen - svensk idecen harpågått bör inte mot(ny)teknik, tillföreller reduceras samtidigtärdigitalise- skolans svenska Den ärkomplex digitalisering och ochflerdimensionell Overhead-apparat!” använder klossar ochsamedvissfasairösten ”detfinnstillochmeddomsom konkurrenskraft, landetslärarutbildare ochnågonbeskrev sombroms- terna taladeomdigitalainfödingar, anställningsbarhet ochSveriges andra panelis- ärredan här”.De alltså”framtiden blev Svaret pådetta r 7 6 5 4 skolansmotiverar digitalisering. och ekonomiska krafter som ocksåav men ideologisköverbyggnad en materiella ochkonceptuellaDetta skifte präglas av externa politiska stat (exempelvis Skolverket). pedagoger, lärare, medflera) lärarfack, ochfrån kommuner (exempelvis IT-kontor) och mässor. Vifinnerocksåiblandmotstridigaintressen från skolans värld(skolledare, IT- Bland aktörerna finnerviplattformsföretag ochdenväxandeedtech-branschen medsina Breiter (2006) Hylén (2011) 4 egeringskansliet (2017a) Det som började med ”datakunskap” och statliga investeringar Det i skola ochhurframtidens medborgare skafostras. Detta kommer bidra tillattomformahurvitänker kringkunskapoch 7 - australien talamedden föratt Eller 204 5 Det materiella Det skiftet

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET man världen i en digitalarkitektur. ien man världen datoriserade ochden Apple, Microsoft, sam- infrastruktur sombinder tiker harblivitavhängiga somGoogle, Facebook, plattformsgiganter ochvardagliga prak samhälleliga institutioner samhället, däralltfler av plattformiseringen kan kopplas ochomfattande pågående tillden delkritiskafrågor. också en föranleder tiga och bra men Några av dessa tilläggsomhargjortsiLgr11medfokuspådigital kompetensDe är vik verktyg). ett endast (föreställningar omtekniken ochinstrumentalism och framtiden) som med teknik) (föreställningar omdagens presentism mixas att skapas genom 12 11 10 9 8 planer. ocksåfortbildningav deerbjuder lärare ochegnaläro- plattformar), bara leverantörer av hårdvara (somlaptops) ochmjukvara (somlär I dessatekniska ochretoriskainte strömningar ärplattformsföretagen socialaförändringar”. utbildning ochomfattande ligtvis kopplat till bredare agendor, gällande och intressen trossatser digitalförändring van- inneboende omen varje självsäkert uttalande kringtekniska slutsatser om värdeneutrala innovationer. Iställetär . digital kompetens medborgare skertidens som ochbegrepp isamspeletmellanläroplanen mellanlärare, elever,tionen föräldrar ochskola, ochformandetav fram- undervisning, lärande, administration ochkommunikalärplattformar - ska fostra. av behov arbetsmarknaders somskolan ”anställningsbara” individer somdigitalkompetens knytsbegrepp skills”. Härigenom tillframtida framtidsprognos koppladtrum, ien till det somkallas”21stcentury Jfr. Biesta(2006) Van Dijckm.fl.(2018) (2016),Williamson(2013) Selwyn (Biesta2006,Williamson2013). som harmerfokuspålärande änpåundervisning förmågor lyftsfram, isamspelmednya(digitala)läromedel ochpedagogiskaformer av ”progressiv Detinnebärattelevernasintressen, erfarenheter och pedagogik”. läroplanerMånga avtankarnaidessa ärhämtadefrån denmeränsekellånga traditionen (2016:21),författarensöversättning.Selwyn (föreställningar om att tekniken (föreställningar omatt ärlösningen teknikdeterminism 9 - och utbildning i cen digitalisering EUoch OECD sätter Också 10 Suggestivaochteknikcentrerade framtidsföreställningar 12

205 11 Iskolans ochstyr världorganiserar 8

- - -

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET på yttrandefrihet. – förmöjligheter mötesplatser kringsinaplattformar,par nästanmetafysiskmening sombeskrivs somGoogle,Facebookvi kansehurplattformsföretag ochApple ska- teknisksom en term utanocksåsomgrund föridealochvärderingar; 15 14 13 boken i en på förhand given framtid”. påförhandgiven en rativ där”digitalateknologier användssomfullmakter ochtecken för öppnateknikens äratt ambitionen ”svartalåda”ochavmystifiera nar Selwyn &Facer av kallar”kritiskastudier undervisningsteknologi” där formars fördelar ochnackdelar, mintext snarare ligger ilinjemeddet syfte ärmitt intejämföra olikalärplatt Som nogredan harframgått att subjekt. deltagandeochhistorisktkritiskt tänkande,demokratiskt medvetet på fostran av varmedjagavser detjagkallar”mediemedborgaren” ett Jag härartikeln iden driver skolans tesen att plattformisering Van m.fl. Dijck borgare för framtidens plattformssamhälle. plattformssamhälle. borgare förframtidens innebära medavseende påfostran av- aktiva ochkritiskamediemed nyformavoch vaden skullekunna mediekunnighet(medialiteracy) iplattformssamhället kringmediemedborgaren med några reflektioner niska föreställningar lärandeanalytik och lärifiering. Artikeln avslutas sommedialisering, irelation tillbegrepp sociotekplattformisering retiska och utbildningsteoretiska och ingångsvärden Selwyn &Facer (2013:6,10–11) Selwyn Gillespie (2010:348–359) Forsman högskola. ochStaffanEricsonvidSödertörns lärarutbildning (Riksbankens jubileumsfond2016–2018). Projektet drivsavMichael Mediemedborgarens fostran ochskolans medialisering:läroplaner, läromedel, Begreppet ”mediemedborgaren” ärhämtatfrån detpågåendeprojektet PLATTFORMISERINGENS FÖRÄNDRINGSKRAFT 13

The platform society: Public valuesinaconnectedworld The platformsociety:Public I och med detta perspektiv förstår jag ”plattform” inte förstårjag”plattform” bara perspektiv Iochmeddetta

den snabbatillväxten avden ochvårtökadeberoende digitala 14 vilket gör plattformsföretagen tillmästarevilket görplattformsföretagen 15 I mitt resonemang förenar jagmedieteo förenar resonemang - Imitt 206 diskuterar skolans

beskriver beskriver inverkar inverkar

- - -

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET liggöra tillannonsörer. sådanametadata,företrädevis tillgäng- ersättning mot plattformsekonomi inomdenna äratt affärsidén data omanvändares digitalabeteenden ochspår, viktigdelav ochen infrastruktur skapas är inom (meta)data,detvill denna säga aggregerade tjänster, ochmellanolikadigitalaplattformar. produkt ochvara som Den diska avtal mellananvändare ochdigitala sommöjliggörförbindelser kopplar digitalarkitektur ien dem av bestående internetlänkar ochjuri- ochtekniskaavhängiga algoritmer protokoll gränssnitt, somsamman- 17 16 roll. central har en tem Facebook somGoogle,Apple,Microsoft, –därplattformsgiganter analysverktyg, medietjänster, strömningstjänster,- geolokaliseringssys servrar, molntjänster, browsers, appar, annonsnätverk, betalsystem, teknisk deen menar infrastruktur –sombestårav komplexa system av avstrukturellt olikatyper plattformar. Med infrastrukturella plattformar För m.fl. påtvå uppiplattformsekologin vanDijck bena skiljer att detallmänna. som traditionellt harlegatunder funktioner taröver entreprenörer utbildningsföretag ochfristående sjukvård förändrasning eller på djupet när privata plattformsföretag, verksamheter somutbild- allmännyttiga ledatillatt kanden regleras) inte diskuteras, (och kritiseras plattformiseringen problematiseras, ändringskraft, vars konsekvenser vi ännu inte om fullt ut kan se, men för pågående faktum,samtidigtärdeten ärett Plattformssamhället en (r)evolution: tala om desystem finns skäl att dessa vilar på. Det verksamheter,förändra offentliga somallmänutbildning, ochdevär tjänster och utbyten ocksåpåatt nikation. Plattformsbundna håller alt ekosystem betingandeivårvardagliga kommu sombliralltmer - tekniskt,På uppstårett ekonomiskt, såsätt kommunikativt ochmedi- munikation. förutbyte avplattformar information,varor ochtjänster kom genom - specifik men ändåoftamycket sektor,specifik men omfattande somexempelvis Breiter &Hepp(2018) Van Dijckm.fl.(2018) 16 Plattformar är (likt oljeborrtorn) Plattformar och påbyggnadsbara,

tillgodoser behov inom en mer mer inom en behov Sektorsplattformar tillgodoser 207

- -

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET kommunikation och audivisuella möjligheter. och multimodala uttryck kommit även inkludera plattformar utbyte, att kommunikation, realtids- som Facebook iochmedplattformar men ochInstagram lär haralltfler kommunicera, kursmaterial prestationer, publicera och bedömaelevers bundenhet ochinteraktivitet.bundenhet utvecklad systematikmer som kombineras med flexibilitet, platso- långt ochdelsen somsamlaspålärplattformen antalet funktioner datorisering av skoladministration ärdelsdetstora ochundervisning bundet lärande. Vad från tidigare historiska dem somskiljer vågorav flexibeltochtids-rumso- ett visning ochlärande ochmedger 22 21 20 19 18 LÄRPLATTFORMAR skolväsendet. en rad kommunikationsmöjligheteren även tillgång (behörighetsprövad) användare (lärare, elever, föräldrar, skoladministration) utöver ochger kanladdasnediform flesta De lärplattformar avappar av dagens av sina lärande. medkopplingoch administrativa processer tillskola, och undervisning av system ochcentraliserade webbaserade somstödjer pedagogiska de består men igrunden finnsolikadefinitionerDet avlärplattformar äldrar ochskoladministration kategorin. senare inomden faller Coates m.fl. (2005) Watson &Watson (2007) undervisning, lärande ochadministrationen (Watson avdessa m.fl.2007). (ILS). Dockärlärplattform ettbredare begrepp sominkluderar funktionerför assisted learning(CAL)ochdeärenvidareutveckling avintegrated learningsystems computer-based instruction(CBI),computer-assisted instruction (CAI),computer- Lärplattformar harföregångare isådantsomcomputer assistedlearning (CAL) är hotellbokningssajten booking.com. plattformarna, somsäljerprodukter tillanvändare genomförmedling. Ettsådantexempel Van Dijckm.fl.(2018)pekaräven påentredje plattformskategori. Dekomplementära transportmarknaden. Kända exempel påsektorsplattformar ärAirbnbpåbostadsmarknadenochUber 21 Lärplattformarna gör att lärare ochskola göratt kanadministrera, Lärplattformarna 18 Lärplattformar somkopplar Lärplattformar sammanlärare, elever, för SKOLVÄRLDENS PLATTFORMAR (Learning Systems) användsförunder Management 20

208 19

22 - - -

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET 28 27 26 25 24 23 elevarbetenklassrum” därpågående kankommenteras irealtid. ochkommunikationpassar bra fördistansundervisning i”virtuella möjliggörsynkron ochasynkron kommunikation Lärplattformar och pedagogisk planering, betygochutvecklingssamtal. skriftligaomdömen, ochschemaläggning,till sådantsomschema elevregister ochnärvaro, uppföljning ochrapportering av studieresultaten kangöras löpande. scheman). (exempelvisgripande undervisningsadministration registrering, närvaro, vårdnadshavarkommunikation, diskussionsforum,ochsystem föröver demål. och kunskapsutveckling i förhållande till i förhand uppställda läran- barnsprestationer devårdnadshavare följasitt ger Därtill möjlighetatt tration; inlämningskorgar, ochkursuppföljning. automaträttade prov kopplasdel. Dessutom kanlärplattformar tillsystem förkursadminis- text- ochvideoformatkananvändaslärare kanskapaegnalärome- Enligt Digitaliseringskommissionen tillgångtillstudiemöjligheter. personer deresultaten, fler ochger läran- ochadministration, förbättrar lärande, undervisning effektiviserar lärandeaktiviteter.anpassa, ochreglera de marknadsförsmedatt De skolorna lärplattformar Således ger kapacitetkartlägga, kontrollera, att kommunens skolor; sådantexempel ärStockholms ett kommun som föralla täckabehov föratt plattform gemensam uppen bygga sat påatt skolor somharinternetbaserade plattformar. Vissakommuner harsat Enligt Skolverket (inklusiveskolornasinternetbaserad plattform egna webbplatser). av grundskolorna desvenska av och85procent gymnasieskolorna en Skolverket (2016) SOU 2014:13.18 Watson m.fl.(2007) många gångerpåsärskildaskoladministrativa plattformar. Den merövergripande skoladministrationen (exv. betyg, personuppgifter) hanteras Coates m.fl.(2005) för distansundervisning, inte minstinomvuxenutbildning (exv. svenska folkuniversitet). Moodle. Detärettfrittmjukvarusystem medöppenkällkod. Detanvändsimångaländer Coates är klassrum” i m.fl.(2005).Ettkäntexempel”virtuella pådistansundervisning 24 Vidare kandelänkastillsystem förinloggning, och e-post,elev- 25 Mål från läroplan och kursplaner kanläggasin,ochanalyser, från läroplan ochkursplaner Mål 28 är det fler ärdetfler kommunala grundskolor änfristående 209 27 hade (2014) drygt 60 procent hade(2014)drygt60procent 23 Olika Olika

26 - -

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET att: ”Det sker papper. ”Det direkt. slipper Du att: ärenkelt.” Det ut uppgifter, skickafeedback–alltpåsammaplats.”också lovar Man ”skapaklasser, detmöjligtatt produktpresentation Googles egen dela arbetet. orienterad motkommunikationplattformsmodul ochorganisationav Exempelvis harGooglenågotdekallarGSuiteforEducationsomären som Google och Apple plattformsgiganter virtuella lärandemiljöer. större erbjuder mindre och flera aktöreräven på plattformsmarknaden 31 30 29 skolans administration ochkommunikation.” hantera föratt ”alltsombehövs sigerbjuda ochsäger helaSverige över 000skolor från förskola tillvuxenutbildning 000användare i2 830 i likhetmedPingPong skolor. särskiltfokuspåsvenska SchoolSofthar sigvaraav ”inspirerade Vklasssäger i Sverige. ochhar socialamedier” och också världsomspännande.Blackboard Learnärstora Learnster iUSA. förskolplattformar är ärnationelltorienteradMarknaden den men system skola”. förframtidens komplett sombeskrivs”ett tillSkolplattformen gicköver nyligen gin används fullt ut. Många gånger stannar det vid att plattformarna gin används fullt ut. stannar det vid att gånger Många med formativbedömning. är dockinte Det alltidplattformsteknolo- munikation mellan lärare och passar därför braoch elev för arbete löpande kom den underlättar - lärande. aktivt De och elevanpassat nistrativa arbetet, inter mer och deöppnarnyamöjligheter förett skolplattformarna och effektiviserar lag förenklar det admi- Över stadens-nya-digitala-plattform service-for-pedagogiska-verksamheter-pa-sett-massan http://smartsthlm.stockholm.se/2017/05/16/stort-intresse-for-ny-skolplattform-och-it- en.wikipedia.org/wiki/Google_Classroom ”Google Classroom”, Wikipedia(2018-09-08),författarens översättning. 2016-11-24). (Framtidens kommuner och regioner”School Softlanserar verklig helhetslösning” (2017-05-16) Stockholms kringdigitalisering” stadbloggar Se”SmartSthlm. mässan. intresse förnyskolplattform förpedagogiskaverksamheterStort ochit-service påSETT- helhetslosning/ plattformen” (Skolvärlden 2016-10-21) Fronter (Itslearning) europeiska länder, finnsiflera blandannat Google Classroom undervisningsorienterad ochgörenligt ärmer http://framtidenskommuner.se/presentation/schoolsoft-lanserar-verklig- 29 210 http://skolvarlden.se/artiklar/kritiskt-lage- samt”Kritisktlägeförnyadigitala 30 Vid sidan om ett antal Vidsidanomett 31

https://

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET betyder det att eleven ”är på väg att uppnå målen”? ”ärpåvägatt eleven detatt betyder uppnåkunskapskraven”. Men ”påvägatt gultsignalerar målen, nått vad harupp- eleven stårförejgodkänd,grönt föratt ande ochotydliga:rött sombegräns- upplevas i förhållandetilldeförväguppställdamålen, har kommit visa hur långt eleven använda för att som förutsätts läraren pedagogiskaomdöme.Exempelvis lärarens underminera kanfärgkoder, tolkningarkan alltförmekaniskaochdetaljerade av mål läroplanens nistratör. tillcoachochadmi- somisämstafallförminskarläraren problematik IT-kontornens påskolans ochlärares annan vardag verksamhet ären infrastruktur.ning tilllärplattformens inflytandefrån Ökat kommu- press fråndemåste sinarektorerkänner - påatt anpassasinundervis sårbart förteknikstörningar. ochdärmedmer beroende Endellärare Men det finns nackdelar. gör skolarbetet Lärplattformarna mer teknik somlustfylldaochengagerade. dem och upplever görskolarbetetlärplattformar strukturera,enklare att effektivare och fysiskamöten.tycker lärare ochelever Många att de kanersätta att avminskar beroendet papper, av behovet fysiska lektionssalar, och 34 33 32 ges.undervisning klassrums- nästan ingen och att på lärplattformen genomförs kursen hela användsfulltutsåinnebärdetatt ut digitalt.lärplattformen Om kompletteras extramaterialningen ochfördjupningar läggs att genom - learning”)vilket klassrumsundervis lärande (”blended innebäratt lämparsigannarsvälförsåkallatblandatligheten. Lärplattformar ökatillgäng- lektioner.under att sätt bara ett blirlärplattformen Då förmedlainformationsomredan hardistribuerats används föratt den) hamnar i när Google, Apple och Microsoft blir en förutsättning förutsättning bliren hamnarinärGoogle,AppleochMicrosoft den) somskolor pekarpå det beroende (runtomivärl- lans plattformisering politiskt-ekonomiskt övergripande En mer orienterad kritikmotsko- ändå hit”.(2017-11-08) och”Färgernas förbannelse” (2018-08-30). Se blogginlägg, Skolvärlden: ”Lärplattformarnaärettjävlaskit,mennu harvibaxatdem Salavati (2016) För engenomgångavfunktioner, seVovides m.fl.(2007). 33 I de delar av lärplattformen där prov ochbedömningsker därprov Idedelarav lärplattformen 32 Mer lärplattformar kan mansägaatt generellt 211 34

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET Detta är en ännuinte ären av såframträdande delav den Detta plattformiseringen DATAFIERING gande logiker: datafiering, kommodifiering, personalisering. selektionoch av fyra grundläg m.fl.(2018)präglas plattformiseringen dijck van enligt 36 35 KOMMODIFIERING användas förkontroll ochövervakning, säljastilltredje part. eller utveckla företagets produkter ochtjänster. och kanocksåarkiveras Data anpassauppgifter användares förmågorochföratt tillenskilda till att avtidsanalyser exempelvis lärandeaktiviteter. (meta)dataanvänds Dessa utvecklatsystem förreal- –harplattformsföretagen ochrelationer den användardataunika ochaggregerade –kopplade beteen tilldemografi, - systematisk,nivå. Genom automatiserad ochstorskalig insamlingav omanvändarmönster förutsägelser ochindividuell påbådeaggregerad realtidsdata sommöjliggöranpassningar(tillexempel av reklam) och genererar klicka, gilla,posta,ochsåvidare) somsker påplattformen torer, (somGoogleDrive). online)ochmolntjänster lärandemiljöer (sökmo- förformativtlärande); systemfunktioner bedömningsmatriser tillskapadeavvaror föralltfrån lektionsplanering egnaläromedel eller iPad, laptops); Microsoft populärprogramvara (lärappar ochprogram- mycket av skolans infrastruktur: hårdvara (Google Chromebook, Apple bedriva skolverksamhet, överhuvudtaget då de tillhandahåller för att ochalternativaläroplaner pedagogiskaupplägg. Jättarna även erbjuder fortbildning Williamson (2013) projektorduk.klassrummets det möjligtattströmma digitalamediefilerfrån YouTube, Netflix, iTunes elleriCloudtill sina iPads ellerApple-datorer Apple-TV iklassrummet. ärenmediespelare somgör och prov. AppleClassroom gerläraren möjlighetattirealtid följavadeleverna görpå lärandemiljöer ochmöjligheterGoogle Classroom attskapaläromedel erbjudervirtuella (datafication) innebär att allaanvändaraktiviteter (datafication)innebäratt (söka, syftar på att användardata omvandlas till en handelsvara. handelsvara. användardata omvandlastillen syftarpåatt PLATTFORMSLOGIKER 212 och av lärare samtegna certifiering 36

35 -

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET rande”. ständigt registrera och granska varje aspekt av för age- att [elevernas] förvandlar skolorna somhållsansvariga till”dataproduktionscentra ett självändamålsom blirtill datafieringen en riskatt dethärfinns att bättra och effektivisera skolsystemet ocheffektivisera bättra ytterligare. ochnyaprodukteroch andra löpandetarfram evidens som skaför teknikutvecklare forskare, lärare, policymakare, att genom innovation (3)ökadeffektivitet skaorganiseras, undervisningen iskolan, samt (4) lärande, utbildningssystemet mål:(1)personaliserat från fyra övergripande utgårdetdatadrivna Williamson Ben Enligt utbildningsforskaren förlärandet.målen gifter irelation tilldepåförhand inlagda optimeras ochinstruktioner upp- registreradebeteendemönstervarje elevs ochatt ochprestationer dardata. påbasisavanvändarupplevelser automatiserade samlingarav använ- 39 38 37 PERSONALISERING SELEKTION konkurrensutsattapå den skolmarknaden. prestationsgrad i skolornas marknadsföring av sina utbildningsplatser skolan.svenska användsdigitaliseringssträvanden ochdataom Dock tiserat sätt. sätt. tiserat automa användare påett - anpassa ochföreslå innehålltillenskilda att påalgoritmiskfiltrering bygger av användardata vilket gördetmöjligt synen påkunskap.synen och pedagogik,lärarprofessionen, utanocksåläroplanen, nisationen Williamson (2017:6), författarensöversättning. Williamson (2017:10) med HaiderochSundinföralgoritmernas roll idethela. Se Hildénskapitel idenhärboken förpersonaliseringinombroadcasting, ochseintervjun 39 37 Detta påverkar inte Detta bara människorna inomutbildningsorga- evidensbaserat lärande med”bigdata”som grund för hur(2) evidensbaserat

Personaliserat systemen anpassastill påatt lärande bygger hänger ihop med datafieringen och ihopmeddatafieringen hänger och kommodifieringen avser att dedigitalasystemen individanpassade avser ger att 213 38 Williamson menar Williamson

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET möjligt att utvärdera. möjligt att fabrikfördetsomärmätbartoch blien bildningsprocess tillatt öppen förändras skolans mötesplats vara en rationellt och rollfören från att pådet mätbara ochförutsägbara baserade förutbestämda processer med”godutbildning”.Närtill förändringar ivadvimenar idealetblir kommersialisering av och byråkratisering skolan kommer bidra att Pedagogikprofessorn ökadteknokratisering, att Biestamenar Gert ternas produkter, tjänster ochvarumärken. förknippakommunikation- sig att ochkunskapmedplattformsgigan tida användare, somredan från tidigskolålder iniochlär socialiseras varo iochutanförskolan kommer fostra sinaegnafram- deocksåatt allmännaskolanom den ochdessuppdrag. sinständiga när Genom arbets- ochkommunikationsformer, ochdepåverkar föreställningar förändra skolans bidrar dedirekt ochindirekt tillatt och plattformar som Google, Apple och Microsoft. Med sina hårdvaror, mjukvaror avende edtech-branschen, ochdåinte minstav plattformsgiganter skolsystemets att mäta.Annankritikgäller - bero bliralltmer går att kunskapblirsynonymtmeddetsom äratt Enriskmeddetta rat sätt. automatise styra kvantifiera, och förutsäga på ett - som är möjlig att kunskap erkänner endast skolans cera den tillatt kärnverksamhet kankomma ochupplevelsekultur redu nyaundervisnings- - denna att 41 40 av ärsåkallad detsombeskrivsovan aspekt viktig en LYTIK lärandeprocess ochanpassningkanskelärandeprocess irealtid. fortsatta göras gällandeelevens ochannatkanförutsägelser ålder) (exempelvis förutsättningar ochdataomelevens och prestationer på tidigare prestationsnivå. Baserat insatseranpassas till elevens uppgifter förautomatiseradgrunden kan lärandeanalytik somgöratt Biesta (2011) förmågor. sådantsomlärappar,genom attanpassa självtester ochautomaträttade prov tillderas Ett avlärandeanalytikens målärattidentifiera förattkunnahjälpadem ”svaga elever” (”learning analytics”). Baserat på elevens tidigare insatser läggs tidigare insatser på elevens (”learning analytics”). Baserat LÄRANDEANALYTIK OCH LÄRIFIERING 41 Enligt Biesta är en del av denna process ett språk delav Enligt Biesta ären process ett denna 214 40 Kritiker att menar LÄRANDEANA

- -

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET 42 om skola (learnification). ochlärande somhankallar för ”lärifiering” risk” som ligger i att interisk” iatt vetahurjagochvikommer förändras somligger och att ”existentiella ochden undermineras, kanföra medsigatt undervisning ökar datafiering potential ochden lärarprofessionen kommer somgod ningsteknokratisk storskaligt hantlangare i ett system. kraven Om på kommunikationsprocess förlärande, tillutbild - grunden somlägger från mänskliginstansiden läraren detta Enligt Biestaomdefinierar ut-lärning av mätbartlärandemotförutgivna mål. somkanutvärderas är Lärifieringen kopplad tilltankenen som omundervisning teknik för omutfalletinte reklamera blirdetutlovade). svåratt den produkt ochmarknadsföras somkanmätas,värderas (dockär blir en kunder. Lärare (ochskolor) blirproducenter ochleverantörer. Kunskap föräldrar) produkt. (ochderas bliranvändarelärande och en Eleverna Idetnyasystemetprojekt somlängeharpräglat undervisningen. blir lans grunduppdrag. För av detfjärde, ifrågasättandet detmodernistiska snararesomharlegatisko äntillomistligavärden ”verktygstänkande” - som kontextberoende ochknutet tillundervisningsteknologier och vistiska ochsociokulturella teorier omlärande, sompekarpålärandet marknader.bar arbetskraft förframtidens För dettredje, konstrukti- flexibelochanpassnings- mer skapaen vilket handlaromatt igrunden istorthelabefolkningen, lärande ochutbildningsomskaomfatta sett ring ochsåvidare. För detandra, utvecklandetav tankaromlivslångt och resultatstyrning ochsystem förmätning, uppföljning, kvalitetssäk av somkarakteriserasutvecklingen publicmanagement” av ”new mål- marknadsanpassning avvilket tillen skolan harlett inära samspelmed För detförsta,välfärdsstatens framväxt, ochnyliberalismens erosion Biesta kopplar tendenser. nyalärandespråk tillfyra övergripande detta pådet mätbara ochförutsägbara. fokuserat rar blialltmer och lärande i skolan, inom lärarutbildningar, delen för den eller tende- kunskap talaomochvärdera språk ochterminologi somanvändsföratt Vad inte hansyftarpåäratt bara pedagogikochläromedel utanäven det Biesta (2006,2011) 215

42 -

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET fostran av medborgare. framtidens ansvarar för, somkommunikation ochmediekunnighet,vilket tillhör ävenkomma allmännaskolan ”mjukare frågor” somden omfatta att somnav. ochdatafiering lärande medlärplattformar På siktkandetta ochautomatiseratdeltagande ocharbete personaliserat igrupp,tillett tiker på ochidealomjämlikhetsomgrundförmedborgarskap,baserat tem undervisningsprak ochgemenskapande förskjutsfrån deliberativa av skolanPlattformiseringen skolans kanocksåmedföra att värdesys- ning somterm reflekterad förkvalificerad, ochomdömesgillkunskap. som socialochdeladaktivitet sombrukarkopplas sammanmedbild- tilldeidealomlärande ärnärmastmotsatsen sombeskrivsovan Det 44 43 inomförutbestämdaperspektiv”. inhämta förutbestämdakunskaper ”kontrollerande ska pålöpandeband,därdestuderande verkställare och resultatstyrd, vilket till lärarprofessionen reducerar Englundmenar blandade skolor, skolan svenska den iochmedLgr11blev men mål- mer tidigare påframhävande avvisstinnehåll,kopplat idealom ett tillett sorn Tomas läroplanen svenska iden kunskapssynen Englundbyggde skolan svenska den användassomexempel. Enligtpedagogikprofes- systemet, är av och den betydelse utformas.för hur läroplaner Här kan inte fråga ligger helaskol baraDenna påklassrumsnivåutangårgenom - utvecklas imötet meddetännuicke kommer desarmeras. (er)kända att beskrivningar som levereras avbeskrivningar somlevereras externa somdrivsav intressen andra av förutsägbarhet. Skolan inte börheller låtasigstressas av framtids- i mätbara resultatskolan styrda uttrycka till reduceras det som går att typ av ochomdöme;därförskainte handlingsberedskap demokratisk handling. Skolan nyckel Biestaen ärenligt iutvecklandetav denna ochaktiviteter erfarenhet att delasochutformasigemensam genom medvetenhet demokratisk upp måsteen sombyggs den ocksåomfatta i formav instrumentella (information,fakta,givnaideal), processer Enligt Biestabörskolan inte baraomdemokrati lära utochinformera Jfr. Englund(2012) Englund (2012:29) 216 44

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET ur ett socialtochsamhälleligtperspektiv? ur ett bra teknikärden skadenna gan: Vilkaproblem lösa,ochpåvilkasätt all ny undervisningsteknologi borde att konfronterasmenar med frå- tillBiesta,harfokuspåjustskolansofta refererar digitalisering. Selwyn australiensiske medan den generellt, skolforskaren Neil Selwyn,som Biesta ärinte utandiskuterar inriktadpådigitalisering skolan mer som självständigthandlandeochkritiskttänkandeindivid. tillsammans medandra iskolan utvecklasinegenart harmöjlighetatt sinnärvaro ochtid genom eleven . Härhandlardetomatt subjektivering digt utvecklande av Biesta tredje uppdragetsamhället. benämner Den stän- förett ochutgörgrunden dessabådeupprätthålls som göratt sätt lets grundläggandesociala,kulturella ochpolitiskaordningar, påett de internaliserar, ochfungerar, ochinkluderas församhäl- inomramen såatt eleverna skasocialisera somarbetskraft ochmedborgare.era Den och fung- de har medsig vad som krävs överleva så att för att eleverna 47 46 45 olika modaliteteromfattar och representationsformer. meningen I den somanvändsisynkrona ochden ochasynkrona processer verktyg ett platsförkommunikation är en och lärande. Den är lärplattformen relation till eleverna, samhälletochframtiden. relation tilleleverna, allmänna skolanBiesta har den tre sammanflätade grunduppgifter i logiker fördetallmännaskolväsendet. grunden ändesomlägger Enligt autonomt ochkritiskttänkandemedborgare. avseenden, exempelvis iutvecklandetav självständigthandlandeoch tillochmed kanvara ineffektivaeller men kontraproduktiva iandra lärplattor ochsåvidare främjar vissafärdigheter ochkunskapsformer Jfr Sjödén(2015) (2016) Selwyn Biesta (2006) PLATTFORMEN SOM LOGISTISKT MEDIUM OCH MEDIALISERINGSINDIKATOR 217

46 47 Lärplattformar, lärappar,

Skolan skakvalificera

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET tänker ochär. teknologier ochlogiker, sompåverkar istortalltvigör, sätt sett påett institutioner, mediernas genom olika delarochsamhälletsinstitutioner moderniteten; sträcker tid,och flätarsammanvardagslivet den sigöver vidualisering. ”danandekraft” i en Ilikhet meddessaärmedialisering globalisering,meta-processer: urbanisering, kommersialisering, indi- irelation tillandra historiskasom harjämförtsmedochkansättas mänsklig kommunikation. Medialisering meta-historisk ären kraft institutioner,mediernas teknologier ochlogiker på (alltmer) inverkar term ommedialisering. resonemang avser Denna övergripande hur koppla ärdetrimligtatt skolans tillmer Givet detta plattformisering förkommunikationnormerande iskolan ochdärmedförlärandet. blir budskapet,vilket görplattformsteknologiochplattformslogiken Med andra ommansåvill, mediet ord föregår medietinnehållet,eller infrastruktur somgörkommunikationses somden ochlärande möjlig. kanockså ochandra logistiskamedier ella klassrum.Lärplattformar ivirtu- ochgrupper skapaklasser detgåratt ochatt planeringsverktyg rad spatiala(ochtemporala)en ochlektions- somscheman funktioner och skoladministration. Faktum tillhandahåller lärplattformar äratt förkommunikation grunden och lägger mellanlärare, elever, föräldrar förförutsägelser somsamlardataskaparunderlag plattformar 50 r 49 48 människor itidochrum. tiskt mediumsomorganiserar, orienterar, och egendom ocharrangerar skapande av logis- kanäven mening. förståssomett Lärplattformen kanalochformförutbyte somen fungerar avden och meddelanden då traditionellt mediumbegrepp förståsutifrån ett kan lärplattformen genererar data för prognoser ochplanering. dataförprognoser genererar hanteringen –dekan flygplatser omfatta som även av digitalasignaler nisation av godsochmänskligakroppar, eller somcontainerhamnar och materialiteter somärkopplade tillsystem förtransport ochorga- (2009) Couldry &Hepp(2016),Krotz (2013),Krotz (2014),Hepp(2013),Hjarvard Durham Peters (2015:37) ossiter (2016)

50 Det ter sig som att medier är överallt, att allting ärmedi- att äröverallt, medier ter Det sigsomatt 48 Logistiska medier omfattar inte omfattar bara platser Logistiskamedier 218 49 Detta stämmer medlär stämmer Detta

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET spridning och organisering avspridning ochorganisering kunskap. av tekniker medierande sommöjliggörspatialochtemporal lagringoch lärande, administration ochledarskapiskolan någonform förutsätter 55 54 53 52 51 vår livsluft. inte medier våra kroppar barautanäven förlänger ochatt erat, harblivit användningssätt ochmedieinnehåll. användningssätt vara legitimaundervisningsmedier, för vad somuppfattas och normer skolämnen utvecklatsinarespektive medieekologier, ochtraditioner andra former avandra former intelligenta mjukvaruagenter. smarta mobiler, lärplattformar, och snart nog sociala robotar eller bilder, bibliotek, pekskärmar, projektorer, lärplattformar, 3D-skrivare, liga material, ochpapper, pennor svartaochvitatavlor, och planscher ”medierepertoar” kanviräkna böcker generella andramer skrift eller grundläggande infrastruktur ihelaverksamheten. detären inte betrakta somöverbyggnad, lans medialisering bara att . medierum tid varitett komma skolan samtidigtärdetviktigtatt men ihågatt ärochharall- Förändringarna underifrån. pel på medialiseringsprocesser sker snabbt (mobiltelefoner medier personliga ochlaptops)ernas ärandra exem- - elev dådetgäller ochanvändningssätt löpande förhandlarkringregler Youtube, tillaktuellpopulärkulturoch refererar Skype,Googleeller liv utanförskolan. lärare oftaoreflekteratsitt Wikipedia, Att använder harmedsigfrån digitalakulturochdeerfarenheter barnen till dagens från är krav skolan och föräldrar från på att lärare, elever ska anpassas kring digitalkompetens Exempel görsiläroplanen. - påstyrningneri mellanskolor, isamverkan etableras kommuner, tillägg företag ochatt ifrån Exempel och lärplattformar nerifrån. på styrning uppifrån är att skolans detgäller bådeupp- Då sådrivsmedialiseringen medialisering Serholt (2017) Erixon (2014) Breiter (2014) ”Media space”, jfr. (2004) Couldry &McCarthy Deuze (2012) 51

52 Helt enkelt beroende på att allundervisning, Helt enkelt påatt beroende 219 54 Tillskolans ochklassrummets 53 Inom ramen för detta haralla Inom fördetta ramen 55 Med andra ord ärsko-

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET plinerings- och övervakningssystem. plinerings- inomolikadisci- vetandeochdärmedsubjektsformer de producerar digital kompetens ochpolitiskstyrning, omistligainompolicy eftersom 58 57 56 kompliceradedenserar förändringsprocesser. ochkonstrueraförstå, organisera ochverkligheten, världen dådetkon - långtfrån skolanssom ligger vardag, detossatt samtidigthjälper men gjordes, kanteredan hadeskettinnantilläggen abstraktion, sigsomen timitet tilltekniska, pedagogiskaochpolitiskaförändringar somdelvis mantra, inom skolbranschen. ochlegi- mening ett somger Begreppet, ledord, ibland (Lgr knötstillläroplanen nyligen ett 11)ochdärmedblev som ärdigitalkompetens processen nupågående som ärviktigti den begrepp lärandetänkandet kring framtidens och samhälle. Ett omger individer. avtryck ger som ochdeideologier ibegreppsbildning Detta formande ochfostrandet av arbetskraft, medborgare framtidens och integreras ikunskapens ochplattformslogik nologi, plattformsföretag av skolan historisk delien sessomen metaprocess därplattformstek kanplattformiseringen tagitsuppovan vadsomhittills med i linje Koselleck av framåtblick, eftersom anpassningav detpekarmotindividens sina ”kompetens” i samhälle ochvardag). Begreppet tioner präglas också är teknisk ocksåsamhällelig(transforma- (från analog till digital) men betecknar ”digitalisering” begreppet omställning,Också en som dels är”revolution”. begrepp sådant exempel somframstegsepok.rande fördetmoderna påett Ett toriskt progressiv tidsförståelse somharvaritsty- medvetandetillen erfarenheter och förväntningar som kopplarhärbergera att genom his- harblivitofrånkomligavissa begrepp självförståelse idet modernas mar vårförståelseav tidochhistorisk förändring. Koselleck att menar Koselleck (2002,2004) Jfr Foucault (1969/2002) Berenskoetter (2017) FRAMTIDSPROJEKTION I LÄROPLANEN 58 anlägger ett historiserande somfor på begrepp perspektiv ett anlägger DIGITAL KOMPETENS SOM 220 57 Den tyske Den historikern Reinhard

56 Detta gör begrepp som görbegrepp Detta

- -

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET att anpassa sig till nya kontexteratt och krav som förmodas ställas i en handlarom Det själväransvarigfördetta. individen ochatt deringar betoning påförändring av kompetenser, ochvär beteenden, attityder tar pånågonformav digitalallmänbildning.en finnsdet Ibägge fallen ska kunnahantera vissaprogramvaror”) medandetiandra fallsyf kompetens beteckna föratt specifika kompetenser blivandelärare (”en diskutera ämnet utan att användabegreppet.diskutera ämnetutanatt överhuvudtaget blirsvårt att detmedtiden somgöratt sätt rat påett använda detförsinaolikasyften, samtidigtsomdetdärmedbliretable- ”löstkoncept”beskrivas somett vilket olikaaktörer kan innebäratt digital kompetens inte men bestämning, någonentydig snarare kandet flexibel ochanställningsbararbetskraft.Det finnsolikadefinitioner av av arbetsmarknadochvilkakrav framtidens förmodasställa på denna beskrivs. kompetens Digital haräven använtsav OECDiprognoser koppling tilldetsomkallaslivslångtlärande Skills” och”21thCentury nyckelkompetenser från 2006däråtta EU-dokument iett serades med digital kompetensBegreppet kommer och lan- från policysammanhang bränsle iförhållandetillsamtidadigitaliseringsprocesser. ”digital kompetens”att bådesommotmedeloch skakunnafungera ekonomiska, Tanken politiskaochmoraliska ordningen. ärheltenkelt rådande ilinjemedden föredragen framtid mer som en somocksåligger medan andra framtidsföreställningar kanbeskrivassomprioriterade ställningar omsamhällsutveckling(exempelvis fiction) inomscience kan koppla tilldetSheilaJasanoff kallar sociotekniskaföreställningar. skolan” digitaliserade ”den framtidsprojektion, somvi verksam bliren betydelse”digitalkompetens”är idenna sommålochriktningför 62 61 60 59 förehavanden och förmågor till kontexter.nya och föränderliga blem. ställningar omhur(ny)teknik skakunnalösaaktuellasocialapro- Sociotekniska föreställningar ärkollektiva ochallmäntspriddaföre- Illomäki m.fl.(2016) Det villsägaattdeärnågotannatänfantasier somenskildapersonerärbärare av. ”Sociotechnical imaginaries”, Jasanoff(2015) Pikkarainen (2014) 61 Vissasociotekniska föreställningar kanutmanagängseföre- 221

62 Iblandanvändsdigital 59 Det Det

60 - -

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET från Digitaliseringskommissionen framskjuten där detharen plats kom skolpolitiken svenska iniden betänkande ett blandannatgenom av istyrningen gare skolan. varcentralt svenska den kompetens Digital somtidi- informations-ochkommunikationsteknologibegreppet (IKT) tenskapligt isinorientering teknik- ändetmer ochapparatcentrerade kompetensDigital ter ochbeteendeve individcentrerat - sigdärmedmer arbetsmarknad. föränderlig måga tillen het, kopplad tilllivslångtlärande ochkontextbunden anpassningsför med digitalkompetens förmågaochansvarig- individualiserad somen futurumsomärknutet framtid, föreskriven ringar pekarmotett tillen tala utvecklingen ochdesspåverkantala utvecklingen liv”. påens digi- följa mediden ochtjänsterdigitala verktyg samtharförmågaatt digital kompetens som”ivilken med utsträckning manärförtrogen Digitaliseringskommissionen är innepå liknande spår när debeskriver från ochmed1juli2018återfinns om bådeiläroplanens avsnitt som har gjorts kring digital kompetensTilläggen i Lgr 11 är bindande relateras tillexempelvis olikaskolämnens ålder. karaktär ochelevernas också sessomsammanhangsstyrd ochiskolsammanhang den behöver teknisk utveckling. idigitalkompetens Nivånpåochinnebörden måste avningen inte förmågaärföränderlig denna minstiförhållandetill r 66 65 64 63 bärmedsig”. nyasomsamhällsutvecklingen till sigden digitalkompetensbeskriver vågaförändras ochta som”förmåganatt därförfattarna ilärarutbildningen kompetens hämtas från boken Digital exempel kan sådanbegreppsbeskrivning påen framtid.föredragen Ett petens”. ”adekvatdigitalkom ochlärare tillår2022skahauppnått alla elever - och dyker framtidsvision från Skolverket sedanuppien vilken enligt SOU 2014:13 och risker, samtmotivationattdeltaiutvecklingen. för dentransformering möjligheter somdigitaliseringeninnebärisamhälletmeddess och producera digitalt;färdigheter attanvändadigitalaverktyg ochtjänster; förståelse SOU 2014:13.Merkonkret: kunskaperattsökainformation,kommunicera, interagera Käck &Männikkö-Barbutiu (2012:19) egeringskansliet 2017b 66 Att talaomadekvatdigitalkompetens Att bestäm- indikerar att 222 64 Bäggedessaformule-

63 Den svenska svenska Den

65 -

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET 69 68 r 67 källkritikochkritiskförståelseavinkluderar algoritmer. ochförolikaåldersstadier,giskt tänkandeinomolikaämnen vilket även teknik förhögstadietochgymnasiet,iformav allmäntdatalo- mer bådesomkursinnehållimatematik läggsiniläroplanen, mering och mestuppmärksammadekonkretaDet tilläggettorde programvara att ”Skolans påföljandesätt. satsningen uppdrag” sammanfattas Iportalavsnittet ochikursplanerna. värdegrund ochövergripande styrd, ochdigitalkompetens punkter. beskrivsifyra övergripande av Annarsär revisionen i Sverige. och främstmål- idéburen läroplanen iskolormar) ochdigitalasystem undervisningsformer ochdigitaliserade tyg (datorer, appar, (lärplattfor digitalamedier 3D-skrivare medmera) detskafinnasdigitala verk iLgr11ökarkravenI ochmedtilläggen påatt Skolverket (2017) på attjobbamerdigitaltiskolan. förutsättningar tillallaelever, samtevidensbaserad forskningförattföljauppsatsningar avläraregenom fortbildning ochrektorer, statligtstöd förattgelikvärdiga digitala Utöver iläroplanerna tilläggen föreslår Skolverket attdigitaliseringen skaförstärkas egeringskansliet 2017b:9. digitaliseringens påverkan påindividochsamhälle. förstå digitalasystem ochtjänster. Deskautveckla enförståelseför med digitalatexter, medierochverktyg. Elevernaskaanvändaoch på ettkreativtsättmedanvändningavdigitalteknik. Deskaarbeta kunna lösaproblem eleverna ska ochomsättaidéerihandling somfrämjarhållningssätt entreprenörskap. ge elevernaförutsättningarattutveckla digitalkompetens ochettför risker samtkunnavärdera information.Utbildningenskadärigenom tilldigitalteknik, förattkunnasemöjligheterhållningssätt ochförstå De skaäven gesmöjlighetattutveckla ettkritisktochansvarsfulltför ska gesmöjlighetattutveckla sinförmågaattanvändadigitalteknik. liseringen påverkar individenochsamhälletsutveckling. Allaelever skolan bidratillattelevernautvecklar förståelseförhurdigita - ska 223 67

69 68

- - - -

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET zen-making enterprise”.zen-making teknisk ochsocialförändring föreställs, vilket påverkar skolans ”citi- strukturomvandlingar ochteknologiska skiften, av betydelseförhur hör plattformarna. ochmedielogikernologier framtidsbilder. sompräglar samtidens Hit iförhållandetilldemedieinstitutioner,mediemedborgare” medietek växande plattformsekonomi, blirdetskolans fostra ”goda uppgiftatt 73 72 71 70 kraft.och mediesamhälletsnormerande mellanskola sepårelationen sigfrån dettraditionella sättetatt skiljer synsätt skolan tillkuggarimediesamhället. eleverna Detta socialiserar pedagogiska formandetav (medie)medborgare. Tesen framtidens äratt till samtidatendenser idetteknologiskamedium ochknutitdem och artikel harjagidenna misering somlogistiskt diskuterat lärplattformar och skolans isamhälletsmedialisering plattfor utgångspunkt med ration”. avtill”nästagene värden styr ocksåöverföringen samhälletscentrala viktigaste varaha med sig den i anser mötet att den med framtiden, vilkenEn läroplan anger visstidpunkt kunskapsomsamhälletviden till nyheter, informationoch underhållning. iförhållande rationellt ochkritisktsätt (”the monitorial påett citizen”) tagande medborgare och (”the dutiful citizen”) skolan ansvars- att (empower) skaskydda(protect) ochbemyndiga Schudson (1998) Jfr. Postman (1998) Jfr. Wan (2014) Englund (2012),Pinar(2012) Mediemedborgaren som prosument iplattformssamhället 70 Läroplanen och de begrepp som den är knuten somden ochdebegrepp Läroplanen tillär, liksom 71 I ett djupt medialiserat samhälle, med en samhälle, med djupt en medialiserat I ett SLUTSATS 224 72 Tidigare hardethandlatom

73 Nuöppnasskolan för granskande medborgare

- -

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET prosumenten tillplattformsekonomin. denna ”kronologiska imperialism” denna tens komponenter ochcentrala framtid. Isämstafallkan föredragen ien ochdeladedatasomdigitalkompening sompresenterar plattformar - kring skolansen socioteknisk vi finner digitalisering framtidsföreställ- Bakom somdigitalkompetens begrepp retoriken dominerande ochiden metadatapåplattformar.producera skolan kommunicera,och med att vid att dem skapa innehåll vänjer och 83 82 81 80 79 78 77 ratto &Boler(2014) 76 75 74 citizenship, mellanmedborgarerade ochmediesamhälle:self-actualizing relationen komma föränd- kan fånga den sök att framsom bättre med nya begrepp Följaktligen för flera kanviinominternationell medieforskninghitta goda mediemedborgaren”. förändrasom”den föreställningen detta ochsocialamedier. deltagande medier plattformssamhället, Iochmed hip ställa sigandra möjligaframtider, av alternativa användningssätt befintlig ter, fostrar skolan till”free labor” eleverna - personalisering, lärandeanalytik, med nära band till plattformsgigan För prosument migärbegreppet infrastruktur. inommedie-ochkunskapssamhällets somverkar producent också en kompetens. aktivochmedveten Prosumenten ären konsument, men vårtidsdeltagandemedier,plattformisering, ochbetoningen pådigital 77 Facer (2012:98) Williamson (2017) Jfr. Mosco (2016) ellertill1960-taletsungdomsuppror tillklassamhälle, associationerna mot”borgarna”. och förordar begreppet mediemedborgare framför medieborgare somkanleda förståelse av”det nyamediesamhället”men talardåom”medieborgare”. Jagföredrar Medieutredningen (SOU2015:94:150f)ärocksåinnepå prosument-begreppet isin Toffler (1980) (2010) Hartley Williamson (2017) (2016) Hartley Bennett (2008) , silly citizenship. 74 creative citizenship, 80 Genom att producera, konsumera, producera, att ochdeladatabidrar Genom 78

79 75 225

träffande iförhållandetillskolans 83

DIY begränsa ungas möjlighet att före- begränsa ungasmöjlighetatt 81 Vialärplattformar, datafiering, citizenship, 82 inomplattformsekonomi, i 76

- citizens sentient

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET för landetslärarutbildningar. ter sig inte sätt på minst detta viktigt och plattformisering medialisering som användsiskolan närmasigskolans ochiundervisningssyfte. Att och de algoritmisk medier makt,mang somom datafiering omfattar även (populärkultur, kritiska resone- behövs och såvidare). Det sociala medier else av användningsmönster somärförknippademedlivetutanförskolan förstå- eller granska olika mediala representationsformer handla omatt och annatsomsker ivårtidborde mediekunnighetinte begränsas till av Iförhållandetillplattformiseringen mediekunnighet(medialiteracy). ochskolansmiseringen börmötasmedutvidgadeformer digitalisering infrastruktur, plattfor göratt vägartillsocialförändring. ochfler Detta 226

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET Taylor &Francis. culture inamediaage.LondonYork: &New (2004). Mediaspace: place, scaleand Couldry, N., McCarthy, A. Education andManagement,11(1):19–36. University Teaching andLearning. Tertiary of Learning Management Systems on A CriticalExaminationoftheEffects Coates, H.,James,R Springer International Publishing. in TimesofDeepMediatization.Cham: Figurations Transforming Communications & Hasebrink,Uwe. (red). Communicative context. IHepp, Andreas., Breiter, Andreas. ity ofdatafication:puttingdigitaltraces in Breiter, A.,Hepp, A.(2018).The complex Technology &Society 9(3):206–217. decision-making inschools.Educational effective informationsystems to support Improvement: Factors fordesigning Breiter, A.(2006).DataforSchool Basingstoke: Palgrave Macmillan. worlds: culture andsocietyinamediaage. In Hepp, A.,Krotz, F. (Eds.). Mediatzed worlds from across-cultural perspective. Breiter, A.(2014).Schoolsasmediatize mätningens tidevarv. Stockholm: Liber. Biesta, G.(2011).Godutbildningi framtid. Lund:Studentlitteratur. Demokratisk utbildningförenmänsklig lärandet. Biesta, G.(2006).Bortom international studies.45(2):151–173. concept analysis.Millenium.Journalof Berenskoetter, F. (2017).Approaches to Cambridge: MITPress. in thedigitalage.CivicLifeOnline. Bennett, L.(2008).Changingcitizenship REFERENSER . &Baldwin,G.(2005). - 227 creative economy. Cambridge:Policy Press. contribute to democracy, communities and unbound. How socialmediaandDIYculture Hartley, J. (red.) (2016).Creative citizen Discourse Studies,7(4):233–248. Hartley, J. (2010).Sillycitizenship. Critical 347–364. Media&Society 12(3):s. ‘platforms. New Gillespie, T. (2010).Thepoliticsof language. London: R logy ofknowledge andthediscourse on Foucault, M.(1969/2002). Thearcheo- Education, 38(1):97–113. socio-technical futures. Oxford of Review seriously. Young people,educationand Facer, K.(2012).Taking the21thcentury i digitalförändring, Lund:Studentlitteratur. Erixon, Per- Stockholm: Liber. och inblickarilärarutbildning ochskola. kunskap? Läroplansteoretiska utsikter E., Sundberg, D. (red.). Vad räknas som läroplansteorin. I:Englund,T, Forsberg, monopolism. Nyautmaningarför Englund, T. (2012).Utbildningspolitisk Press. media. Chicago:theUniversity ofChicago clouds: toward aphilosophyofelemental Durham Peters, J. (2015). Themarvelous Polity. Deuze, M.(2012). MediaLife.Cambridge: Press. connected world. O The platformsociety:Publicvaluesina van Dijck,J., Poell, T., deWaal, M.(2018). Cambridge: Polity. mediated construction ofreality. Couldry, N., Hepp, A.(2016).The Olov (2014)(red.). Skolämnen xford: O outledge.

xford University

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET Lund: Studentlitteratur. en: ettintegrationsperspektiv. (1.uppl.) (2012). Digital kompetens ilärarutbildning Käck, A.&Männikkö-Barbutiu, S. (red.) York: Peter Lang. Concepts, changes,consequences. New change. I:K.Lundby (red.), Mediatization. with whichto grasp mediaandsocietal Krotz, F. (2009).Mediatization:Aconcept Press. concepts. Standford: Stanford University conceptual history. Timing, history, spacing Koselleck, R Columbia Press. York:semantics ofhistorical time.New Koselleck, R 321–341. Chicago: TheUniversity ofChicagoPress, imaginaries andthefabricationofpower. Dreamscapes ofmodernity:Sociotechnical Worlds. I:Jasanoff, S-H. (red.),S., Kim, Jasanoff, S. (2015).ImaginedandInvented and informationtechnologies, 21:655–679. policy andeducationalresearch. Education competence –anemergent concept for M.,Kantosalo, A.(2016).Digital Illomäki, L.,Paavola, S., Lakkala, lan. 2.,[rev.] uppl.Lund:Studentlitteratur. Hylén, Jan(2011). Digitaliseringenavsko- culture andsociety.London. R S.Hjarvard, (2013).Themediatizationof Macmillan. in amediaage.Basingstoke: Palgrave Mediatzed worlds: culture andsociety Hepp, A.,Krotz, F. (red.), (2014). Cambridge: Polity. Hepp, A.(2013).Cultures ofmediatization. . (2002).Thepractice of . (2004).Futures past.Onthe outledge. - 228 Linnéuniversitetet. ity ofteachers’ practice everyday . Växjö: technologies ineducation:thecomplex Salavati, S. (2016). Useofdigital nightmares York:. New R oflogistical re, labor:amedia theory R Bilaga tillregeringsbeslut I:1,2017-10-19. digitaliseringsstrategi förskolväsendet . R Stockholm: R digital kompetens iskolans styrdokument. R Press. Media. Cambridge,Ma.:MITUniversity Citizenship: CriticalMakingandSocial Ratto, M.,Boler, M.(2014).DIY berättelser. Göteborg: Daidalos. klämtar: ombehovet avmeningsskapande Postman, N. (1998). Närskolans klocka 682–703. policy events, Journal ofEducation 33(5): teachers: educationtrade shows as N. (2017). Selling techA. Selwyn, to Player-Koro, C. Bergviken R R NJ: (2.ed.).Mahwah, theory? Pinar, W. (2012).Whatiscurriculum Education, 48(4):621–636. otic pointofview. JournalofPhilosophy key concept ofeducationaltheory. Asemi- Pikkarainen, E.(2014).Competence asa London: Palgrave MacMillan. work, capitalism. Dynamicsofvirtual O’Neil (red.). Digitallaborandprosumer labor takes to thecloud.I:Frayssé,O Mosco, V. (2016).Conclusions. Digital ossiter, N. infrastructu- (2017). Software, egeringskansliet. (2017b).Nationell egeringskansliet. (2017a).Stärkt egeringskansliet. outledge. ensfeldt, outledge. ., M.

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET Stockholm: Statens offentligautredningar. skyldigheter –möjligheter ochansvar. medierna Endigitalvärldavrättigheter, SOU 2015:94(2015).Medieborgarna & Fritzes. (Digitaliseringskommissionen). Stockholm: framtid kanblivår:delbetänkande agenda imänniskanstjänst.Enljusnande SOU 2014:13(2014). Endigital Stockholm: Skolverket. fritidshem ochgrundskoleutbildning. material tillläroplanerna förförskoleklass, ringen pågrundskolenivå. Ettkommentar Skolverket (2017).Få Diarienummer: 2015:00067. 03-23. Dokumentdatum: 2016-03-23. IT-uppföljning 2016- 2015.Rapport IT-kompetens iskolan. Skolverkets Skolverket (2016).IT-användning och ofPhilosophy.Studies, Department ?, Lund:Cognitiveeducational software Sjödén B. (2015).Whatmakes good of Gothenburg. Applied InformationTechnology, University in education.Göteborg:of Department Serholt, S. (2017). Child-robot interaction Basingstoke: Palgrave Macmillan,1–20. Conflicts, Controversies, and Connections. The politicsofeducationandtechnology. technology. N., Facer, I:Selwyn, K.(red.). the needforapoliticsofeducationand N., Facer,Selwyn, K.(2013).Introduction: education? Cambridge:Polity. N. (2016).IstechnologySelwyn, goodfor Free Press. York: ofAmericanCivicLife.New History Schudson, M.(1998).TheGoodCitizen. A synpådigitalise- - 229 policy andpractice . London: Sage education. Thedigitalfuture oflearning, Williamson, B. (2017). Bigdatain age. Cambridge,MA:MITPress. curriculum. Schoolknowledge inthedigital Williamson, B. (2013). Thefuture ofthe 66–96. London: InformationScience Publishing, Advances incomputer-supported learning. I: F. M.Neto &F. V. Brasileiro (red.). application ofcomputers to education. androadmap ofthesystemicAn overview (2007). Learning ManagementSystems: Watson, W. R 51(2):. 28–34. Become?What ShouldThey Tech Trends, Management Systems, Whatare Not, They An Argument forClarity:Whatare Learning Watson, W. R Pittsburgh. Pittsburgh Press. citizens. Literacy training inanxious times. Wan, A.(2014).Producing good Research, 2:64–74. Review improve self-regulated learning. Education use ofe-Learning course strategies andto Mitropoulou,V. &Nickmans,G.(2007).The Vovides, S., Sanchez-Alonzo, S., Bantam. studyoftomorrowclassic York:. New Toffler, The A.(1980).Thethird wave: ., Lee, S., &R ., &Lee Watson, S. (2007).

eigeluth, C. M.

r hä edan r r ä amtiden Fr 8 . kap KAPITEL 9

PLATTFORMS- SAMHÄLLET I KINA ______KAPITEL 9

ETT ÖVERVAKNINGS- SAMHÄLLE I ETT EGET EKOSYSTEM _ _ _ marina svensson är kinaexpert, professor och föreståndare för Centrum för Öst- och Sydöstasienstudier vid Lunds universitet. Hennes forskning är inriktad mot det digitala Kina, det kinesiska kulturarvet, mänskliga rät- tigheter och Kinas mediaekologi. I denna antologi skriver hon om Kinas digitala utveckling och planerna på ett socialt kreditsystem. PLATTFORMSSAMHÄLLET 2 1 medierapporteringen, blandpolitiker ochäven iforskarsamhället. avlöst varandra i informations- ochkommunikationsteknologier (IKT) harmångamyter förväntningarpå ochöverdrivna lopp årens under av pånätet övervakning även länder. idemokratiska insevidden avslöjanden att Snowdens 2013fickmångaivästvärlden falska nyheter somundergräver snarare änstärker Edward demokratin. teten, och hur främmande kan maktersprida rykten och nättroll och av stater integri personliga som hotar den och företag för övervakning - stor delavlösts av starkmisstro ochrädsla förhurIKTkananvändas en avkratiseringen Idag optimistiskasyntill dessasamhällen. hardenna dekananvändasavalltså varitatt aktivister- ochpåsiktbidra tilldemo iauktoritärapolitiska diskussioner Enförhoppninghar samhällen. öppna för mer stora de kan skapaförutsättningar förhoppningar påatt samtidigt sominflytande det ifunnits samhällen redan demokratiska kunnastärka medborgarnasdelaktighetoch har tillexempel ansetts politiska, institutionella och rättsliga förändringar sker.politiska, institutionellaoch rättsliga Kina ärett om inte för demokratisering genomgripande mer räcklig förutsättning IKTinteUtvecklingen iauktoritära till- harvisatatt utgören länder används.lar indataochhurden somsam- vem ochlagstiftningsomreglerar samtinstitutioner ningen, integriteten personliga stärkaden arbetar föratt ochbegränsa övervak rad icke-statliga samten aktörer växandedebatt en ochaktivister som och ivilkasyften används. finnsdettrots allt den länder Idemokratiska är– lan företag ochstat,lagstiftninghurutbredd övervakningen medvetenhet närdetgäller samhällen omövervakning, mel- relationen integritet.och personliga finnsnaturligtvisstora Det mellan skillnader frihet individens enskilda somhotarden mation kananvändaspåsätt människors beteende ochaktiviteter påolikaplattformar. infor Denna inne med viktig information företagom enskilda sitter och inhemska samlainolika typavdigheter samarbetarföratt data.Multinationella därföretag ochstatligamyn- övervakningssamhälle iett någon mening Lyons (2015) Snickars ochStrömbäck (2012) 232 2 Vi lever idagallai Vilever 1 IKT

- -

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET 3 har inkorporerat dessaisinaliv. avlingen IKT, av typer tjänster ochplattformar, samthurmänniskor avseenden det finns men mångalikheteräven utveck närdet gäller iflera sigfrån detsvenska skiljer kinesiskaplattformssamhället Det grupper, iolikaländer. politiskautvecklingen ochden forskning kringhurIKTpåverkar individer, enskilda skildasamhälls- IKT.trollerar krävs ochkritisk Det diskussioner nyanserade idagmer avbilden hurauktoritära ochkon använder regimer ochdemokratiska - ten rad olikatjänster avdären tillhandahålls,komplicerar plattformar det av bigdata,molntjänster, ochartificiellintelligens, samtframväx- inomIKTdesenaste snabbautvecklingen såsomanvändan- åren, Den har inte sammakrav vara transparenta. möjligheter eller att tillstaten persondata och de förväntassamarbetamedochöverlämna privata företag dessutom av ihöggrad beroende staten samtidigtsom tet, övervakning, med sin frånvaro. och mänskliga rättigheter IKinaär som kanarbetameddessafrågor, integri ompersonlig debatten lyser - bristfällig ochdetsaknaskritiskmediaicke-statliga organisationer vaka kritiker är ochpolitiskamotståndare, ochdäryttrandefriheten starktintresse avöver landsomKinadärstatenligens. harett att Iett bli ledandeinomnyteknologianvändning, tillexempel artificiellintel- statsapparaten,tivisera digitala ekonomin, utveckla den och samtidigt av stärka kontrollendra nytta sina IKT medborgare,för att effek över exempel auktoritär påhuren statmycket välbådekankontrollera och tjänster och plattformar man idag behöver för att kommunicera föratt med manidagbehöver tjänster ochplattformar ekosystem delvisisolerat alltså ett de medföretag somtillhandahåller är hårtkontrollerade av är staten. kinesiska plattformssamhället Det liknandetjänster samtidigt företag somerbjuder rad men inhemska en nationsgränser. över mar somspänner IKinahardetistället vuxitfram användainternationellaförhindrat plattfor sinamedborgare från att kinesiska staten harav bådeideologiska,politiska,ochekonomiska skäl ron av destora somtillexempel internationella Facebook. jättarna Den Chen, MaoochQiu(2018). Jämföräven Srnicek (2017). 3 Den största frånva- gäller Den skillnaden 233

- - - -

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET rades i landet 1994. Landet är idag ett avrades ilandet1994.Landetäridagett de mestdigitaltuppkopplade sedaninternetUtvecklingen iKinaharvarit fenomenal introduce- lockandemarknadförutländskaföretag inomIKT-branschen.en internationella ochsammanhangsamtidigtsom detutgör institutioner 4 också kändasomBAT. största internetföretag ärtre kinesiska: Baidu,Alibaba,ochTencent, växandeochframgångsrik digitalstormakt. en Av tio världens är kina integriteten personliga förden sekvenser ochvälfärden. kreditvärdighet vilketoch sociala och politiska agerande, har stora kon- koppladighetsregister ochbigdataföratt ihopochbedömaindividers användasigav kommersiella påatt ochplaner tioner plattformar, myn- företag ochmyndigheter. kinesiskastaten ambi- harlångtgående Den ochstatligasocialakreditsystem pådatafrånmersiella både sombygger ningstjänster, spel,ochandra produkter. Dessutom diskuteras dekom - e-betal- oche-handelsföretaget Alibabasomidagomfattar plattform, WeChat framgångsrik ochalltomfattande somharutvecklatstillen kapitletspecielltpåsuper-appen ochutvecklingfokuserar uppbyggnad lar av nyteknologi? För detkinesiskaplattformssamhällets illustrera att kontrolleraatt av utvecklingen IKT, samtidigtsommanvilldra förde- syfte? införnärdetgäller kinesiskaregimen Vilkautmaningarstården av nyteknologi sombigdataochartificiellintelligens- övervaknings i Hur sigdekinesiskamyndigheternahället från detiSverige? använder hur används de? På- sig det kinesiska vilketövervakningssam skiljer sätt speciellakaraktär.plattformssamhällets finns,och Vilkaplattformar av utvecklingen över IKTochdetkinesiska kapitel översikt en ger Detta finansiella transaktioner. ochgenomföra handla, samtbedrivaaffärer och kollegor,vänner idka socialt och umgänge, spel, ägna sig åt nöjen Jia och Winseck (2018), McKinsey GlobalInstituteJia ochWinseck(2018), McKinsey (2017). INTERNETUTVECKLINGEN I KINA 4 Landetäräven alltviktigare aktör en iolika

234

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET telefon betalamed. föratt koppla uppsigpåinternet, ochtvåtredjedelar av sin använder dem avprocent allakinesiskainternetanvändare sinmobilföratt använder 7 6 5 av 86procent internettillgång har över dekinesiska hushållen mobiltelefoniUtvecklingen närdetgäller Idag ärocksåimponerande. 2017 tillgång till internet, det vill säga 750 miljoner. största mobiltelefonmarknaden. 54 Drygt av procent hade allakineser medflest internetanvändare ivärlden, samhällena i absolutatalochden befolkningen som hartillgångtill internet,befolkningen även om man inte kommer hurstor närdetgäller med mångaandra asiatiskaländer andelav ärmobiltelefonenner förstadatorn. den Kinastårsigvälijämförelse stadietmedpersondatorer,Kina hoppatöver - ochförmångaperso Imånga varit har revolutionerande. avseenden sätt harpåflera nerna ( tillgångtillInternet fått kineser haralltsårunt500miljoner tio åren (2004), (2012).Enbartdesenaste (2008)och527miljoner 253miljoner från 620 000 (1997)vändare hargått (2001),94miljoner till25 miljoner figur 1 figur 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 Chen, Mao&Qiu(2018:63) ITU (2017) CNNIC (2017). ). ). 0

1997 Antal internetanvändare iKina(MarinaSvensson) 1998 1999 2000 2001 2002 7 Den snabba utvecklingen av snabbautvecklingen smarttelefo- Den 2003 2004

235 2005 2006 2007 2008 2009 2010

2011 5 Antalet internetan- 2012 2013 2014 2015 6 och96 2016

2017

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET största socialamedieplattform. WeChat miljard med användarefemterunt en globalt är världens än–medan dagligaanvändare –fler Twitter 360miljoner skattningsvis och medstörre SinaWeibo ändemultinationellaföretagen. harupp- en delfalltill användare, ochäri hundra miljoner deharflera dare men Sina WeiboQzone, ochWechat må varaanvän- okända bland svenska i Sydkorea ochJapan. företag somKakaoTalk, Asiatiska LINE,Mixi, Facebook slåsiginipåmarknaden ochandra initialthadedetsvårtatt ficktidigtstorska plattformar spridningmedanglobalaföretag som kommunicera.- inhem att Dessa ochsätt turella ochsocialanormer anpassadeefterutvecklat tjänster kul- dessaländers ochplattformar från omvärlden somskulleutmanakommunistpartietsfrån omvärlden maktmonopol. förhindra icke-önskat regimkritiska röster ochett informationsflöde effektivstatligförvaltning,nomisk tillväxtochmer ochåandra sidan IKT:spotential föreko sidan utnyttja åena - gåmellanatt balansgång att 10 9 8 säkerställa partietsdominans. kontrollera att därdetgäller ochstyra vadsomsägsoch logiskt slagfält” kommunistpartiet Samtidigtser olika områden. ”ideo- internet somett utvecklasinkompetens att institutioner och användningav IKTinom inom IKT-sektorn, ochuppmuntra myndigheter, skolor, ochandra utbredband, stödja bygga företag ochstartups att tionssamhälle genom informa- kinesiskastatenstaten. harsatsatstort skapaett Den påatt från internationell konkurrens ochsamtidigt hårt kontrollerade av kontroll varit avgörande varit förskonade företagen då de inhemska ochpolitisk härhar censur men anpassade tjänster ochplattformar av ocksåvaritviktigaförutvecklingen I Kinaharkulturella skillnader 2016. internettillgång hushållen tillgång tillinternet. IIndienhadeexempelvis av 20procent endast i närheten av som Sydkorea länder och Japan har 95 procent där över Svensson (2014),Creemers (2017) Yang (2018) ITU (2017) 10 9 Den kinesiska regimen har dock en svår hardocken kinesiskaregimen Den 8

Framgångsrika företag har inhemska

236

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET Twitterliknande mikrobloggar somSinaWeibo. Stora företag som video ochanvändarskapatinnehåll somYukou ochTudou, rad och en somexempelvis förstreamad medier ochKaixin, Renren plattformar finnsbåde Det gångare påmångaområden. Facebook-liknande sociala de. harvisatsigvara myckettagen ochteknologiskt innovativa nyskapan - föredessa produkter- men börjansom”copycats”, ochdesågstillen tjänster ochplattformar. ärfrämst privataföretag somutvecklat Det till framväxten av har lett produkter, rad inhemska nella en plattformar kinesiskamedborgare inte faktumatt hartillgångtillinternatioDet - Internet ilandet. betecknaav reglering kinesiska regeringens som användsföratt den stora begrepp ”Den (”Great Firewall”) kinesiskabrandväggen” ärett statligafiltreringen marknadsamtden uppgraderat av internet.denna ter harblivitalltmindre tillförlitligadåmyndigheterna börjatreglera teknologi för virtuella privata nätverkstunnlar, även men dessa tjäns- en sigavom mananvänder såkalladevirtualprivate networks(VPN), fåtillgångtilldessainternationellakan maniKinaendast plattformar Kong 2014börjademanäven iKina.Idag blockera plattform denna användes flitigt såkalladeparaplyrörelseni av deltagarnaiden Hong av nyaprodukter användningmycket ochderas noga.När Instagram Twitter och Facebook blockerades. Myndigheterna utvecklingen följer iXinjiangvilkettillexempelinformation omupploppen leddetillatt sprida avvändpunkt varanvändningen 2009föratt socialamedier användas förinformationsspridning, kritikochprotester. Enviktig då myndigheterna kan medvetnaomhursocialamedier blivitalltmer 12 11 och Snapchatärblockerade ilandet. globalaföretag somFacebook,minnet att YouTube, Twitter, Instagram när man talar börmanhållai omdetkinesiskaplattformssamhället 12 Tse (2015) Freedom House(2017) Idag sestillexempel WeChat av före- utländskabedömare somen DET KINESISKA PLATTFORMSSAMHÄLLET 237

Det harskettgradvis sedan2008 Det

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET tystnad ochbörjadeidkasjälvcensur. Samtidigt kom mångaiställetatt lära ochkritiskabloggarnaficksina konton skrämdes till avstängda eller direktiv och metoder ochkontroll. förcensur Några av demestpopu- vilket skapadeocksåstarkoro hosregimen 2013leddetillnya plattform Men agera. i några fallmyndigheterna att aktivaochpublika denna ochkorruptionsociala orättvisor diskuterades påWeibo ochtvingade kussioner, frågor sommiljöproblem, Många ochnätverkande. debatter av forumfördis- uppdämtbehov ett samtidigt somdetocksåfannsett dighet kom Weibo viktigkällatillinformationoch nyheter, blien att ärhårtkontrollerade traditionella medier Då ochdärförharlågtrovär akademiker nyateknologin. tillhörde desomsnabbastanammadeden somjournalister,förklarar varförgrupper advokater, aktivister ochäven dessutom stort avodlasinakontaktnätverk. oftahadeett behov att Det människor och somsjälvavaropinionsbildare inomolikaområden, avvar beroende snabbinformationochavsynas.rörde sigom Det att gaste användarnaav somisinayrken mikrobloggar iKinapersoner visuellochinteraktiv.mer såvardetidi- Liksompåandra hållivärlden harfrån börjatvarit plattformen ungefärsomTwittermen fungerar vis harSinaWeibo dagligaanvändare. Weibo idag runt360miljoner 14 13 dagliga livocharbete. tillexempel klara sig utanWeChatoch idagharmångasvårtatt isitt allt viktigare förmångamänniskor, ochmyndigheter, organisationer externakan nåflera företag ochtjänster. harblivit Dessa plattformar ochoftaävennya områden påvilkaman sommarknadsplatser fungerar ochsammainfrastruktur,inom en siginom ochetablerat diversifierat framväxten avsomintegrerati Kinasett rad tjänster en plattformar internettjänster. Liksom i resten av har vi också de senaste världen åren Tencent av och Sina har varit framgångsrikarader och lanserat olika popularitet ochanvändning. dess 2010–2013dåmyndigheternaåren över börjadeoroa sigalltmer Sina Weibo vardetmestpopulära av iKinaunder allasocialamedier Svensson (2014) Chen, Mao&Qiu(2018). 13

14 Siffrorna varierar,- uppskattnings men 238

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET 16 15 i Kina. super-app mestpopulära plattformen överlägset seglatuppsomden Tencent WeChat lanserade såkallade 2011ochsedan2013hardenna och kollegor ochalltsåinte plattform. offentlig en använda WeChat förkonversation plattform mellanvänner somären de handlar, degenomför. samtvilkaandra transaktioner manäven Om ter, sig, fysiskt befinner varderent vadochvar vaddeharför nöjen, vilkakontakteröver användarna har, ochåsik vaddeharförintressen de kinesiskamyndigheterna, WeChat kangenom samlaininformation prissominteett allaärmedvetnaom.Företaget, ochiförlängningen bekvämlighethardock Denna ochsamma app/plattform. ien behöva WeChat allt användarna kan tänkas erbjuda har utvecklats till att rad olikaappar förolikaändamålmedan användaen vant sigvidatt ivästharkonsumenter information.Imånga länder samhällsrelevant för individuellakontakter, såväl handel,nöjen, socialanätverk, somför sommaninte lämna ochsomärcentral plattform behöver vara en att har alltsåutvecklatstillnågotav super-app en och tyckshaambitionen WeChat populärtiSverige. ochlångtinnanSwishblev håll ivärlden, let är därföriflera mer avseenden iKina änpå mångaandraavancerat samt bokaochbetalaläkarbesökdylikt. kontantlösa Det samhäl- betala iaffärer,att till beställaochbokataxi,skickapengar kompisar, koppla bankkonto uppsitt kanmananvändaWeChat tillappen för kan dela medsigavsegrupper informationoch diskutera. att Genom därvänner,grupper familjemedlemmar, kollegor ocholikaintres- myndigheter kanocksåsjälvskapaolikaWeChat- ochandra. Man WeChat-konton uppav somsatts tidningar, intresseorganisationer, delanyheter ochlänkarfrån bådenätetför att ochdeolikaoffentliga pådetdagligaflödetdärfoton upplevelser en viktigdel,men är även förgruppchattar,landen, dela med sig av ochför att sina intryck och schweizisk fällkniv.vid en skicka privatamedde - användsföratt Den liknats den att såmångafunktioner sominnehåller av plattform denna New YorkNew Times(2016),Economist (2016), Chen,Mao&Qiu(2018). Svensson (2014),Chen,Mao&Qiu(2018). 16 Idag använder sig uppskattningsvis 900 miljoner människor 900miljoner Idag siguppskattningsvis använder 239 15

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET för planerna pådetsocialakreditsystemet.för planerna hållakollguldgruva föratt av påaktivister ochett grundfundamenten 20 19 18 17 tion omsjukdomshistoria med mera. kopplar uppsigförläkartjänster kanmyndigheterna även fåinforma- procent avprocent Alibaba. 2015 ägdetillexempel ochYahoo japanskaSoftbank32procent 15,4 till sinkaraktär, tillinvesteringar omviser ochägandeförhållanden. som kanske deärmycket ärmesttankeväckande äratt transnationella ochharslagitsiginpåutländskamarknader.globala ambitioner Det i Kina och därmedkontrolleras av kinesiskastaten den har de också Även leva.” att omTencent ochAlibabaharsinastörsta marknader ”sätt blirett den användare inte deras ochatt lämnarappen se tillatt us, among many other things”. us, amongmanyother mation from usandlistening to musicwithus,to comeandgamewith like to them more timewatchinginfor spend videoswithus,getting Alibaba to trulyliveatAlibaba…Soinaddition to shopping, wewould thosewhohave ”…allow funshoppingatföretaget ärdessmissionatt teter ochtjänster ochdärmedäven stora generar data.Enligt mängder ningstjänster, somintegrerar av olikatyper plattform bliviten aktivi- inomspelochvideodel- ochverksamhet sindiversifiering genom olika grera tjänster som e-handel, e-betalning och e-krediter, samt intestörstaAlibaba är världens att - e-handelsföretag och har genom Taobao Alibabasomocksåäger netjätten (motsvarigheten tilleBay). betalningstjänster somtillexempel AliPay somutvecklatsav inter Förutom WePay (utvecklatav WeChat) finns andra digitalaäven Jia &Winseck(2018) Citerad iBrennan (2017) Citizen Lab (2017) Chen, Mao&Qiu(2018) 20

19 WeChat att harliknandeambitioner 240 17 Denna informationär förstås en Denna 18

- -

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET gelser eller bliravstängda eller gelser medan myndigheterna arresterar degrövsta ochtasbort,desombrytercensureras fårtillsä - motdirektiven det setillatt att företagen ochdetåligger som ärförbjudnaämnen, Myndigheterna direktiv ochuppdateringar ger omvad tillföretagen Mycket av åläggsinternetföretagen ansvaret förcensuren själva. ochstödjerskriver regimen. skåda eftersom detkanseutsomomär”vanliga”människor som regimvänlig kommentar.öre per - genom Upplägget kanvara svårtatt kallas ”50-örespartiet” dådeärköpta ryktet somenligt får50 nättroll serar desomärregimkritiska. serar regimvänliga saker motbetalningskriver ochkriti- tidigt sompersoner finkamma Internet,kallade internetpoliser somhartilluppgiftatt sam- av Nobels ocksåav genomförs censur fredspris 2010.Manuell alladeså 1989,ochnamnpådissidentertirörelsen somLiuXiaobo,mottagaren sökordgenerella känsligapolitiskahändelser, somberör - somdemokra kangällamer resultaten manipuleras. att Detta namn,eller ord eller göra sökningarpåvissa också teknikdetäromöjligtatt sominnebäratt av regimkritiker kritiskasaker. andra somskriver eller använder Man läggsner, hemsidor inhemska kan ocksåbeordra att tillexempel bloggar efter tiomånader under oroligheternaprovinsen 2009.Myndigheterna internet stängtner tillfällen helt,vilketenstaka mangjorde iXinjiang- inte äråtkomliga ommaninte sigav använder VPN. Kinaharockså vid tidningssajter, transnationella plattformar ärheltblockerade –samtatt inte minstdesomtillhörolikamänniskorättsorganisationer ocholika vissautländskahemsidor, stora”den sominnebäratt brandväggen”, störstainternetföretagen själva.Det hindret är ochmestuppenbara påInternetrar för censuren i samarbete med säkerhetspolisen och 22 21 ochavoch utövas påolikasätt aktörer. av internet iKinaexisterar påmånganivåer kontroll och censur Han (2018) Freedom House(2017),Creemers (2017) KONTROLL OCH CENSUR 22 Denna gruppharifolkmunkommit Denna att 241

Flera myndigheter Flera ansva-

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET nedslagen mot verbal kritik blivit hårdare och lett tillfängslanden. kritikblivithårdare ochlett motverbal nedslagen hotet motkommunistpartiet. Men XiJingping president har även under somdetstörsta avlisering kringbredare frågor olikagrupper alltidsetts 24 23 regioner. kollektivader protester flera större sominvolverar ochomfattar grupper som diskuterar ärhårdare- mot de personer förbere och nedslagen eller censuren lägre tjänstemän, ochkritikmot enskilda att hållanden men klagomålommissför individuellaoch isolerade fingrarna närdetgäller Forskning semellan att kinesiskastaten den benägen ärmer harvisatatt personer.drabbar fler ningar. Med och uppenbar blivitalltmer såharcensuren socialamedier bart genomskådar, av liksomanvändningen ochsatiriskateck bilder ochnyaord av sominteutvecklingen omedel- olikamemes censuren inte kontrollerar. till harvarithumorochsatirsomlett annatsätt Ett kinesiskastaten somden ochläsaskrivapåhemsidor ska servrar ochkoppla mankantasigförbi”muren” gör att uppsigmot utländ- införskaffadigital är somsagtatt teknologi,tillexempel VPN,sätt som idkar självcensur. Ett kandockkringgåspåmångaolikasätt. Censuren de gårochatt medborgarnasjälvavetvargränsen ocksåatt förutsätter pel Xinjiangdärdetfinnsstora religiösa ochetniskaspänningar. Staten ilandetochvara hårdaresomtillexemmellan olikaregioner iområden - ochandra viktigapolitiskamöten,gresser kanocksåvariera ochden sompartikonmässig. specielltkänsligaperioder ärhårdare under - Den kandockoftaframstå somväldigtgodtyckligochadhoc- Censuren få böter, av förandra former bestraffningar. utsättas stängasned,eller av harutarbetats. disciplinåtgärder Företagen själva riskerar ocksåatt nya regler, somtillexempel medid-kort, registrering ocholikaformer Trycketövertrampen. påinternetföretagen harsedan2013hårdnat och ningar som stärker övervakningssamhället, utan också att kinesiska kinesiska ningar somstärker utanocksåatt övervakningssamhället, starkastatsmakten, ochdenyateknologiskaden censuren, landvin- kanförändra Kinaärinte IKTverkligen bara att somtalaremot Det Freedom House(2017),PEN(2018) King m.fl.(2013) 23 Detta ärinte förvånandeeftersom Detta större protester ochmobi- 242

24 - -

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET 25 och protester isinlinda. hållakoll ochstävja föratt individer sedan använder påenskilda missnöje samlaindatasomregimen har därförväxtfram somhartilluppgiftatt ochavläsaindivider dekollektiva stämningarnailandet. Speciellaföretag vare enskilda de nya möjligheterna bevaka som big data innebär bättre fåinsynpunkter iolikafrågor.utvecklat föratt Myndigheterna kantack robloggar somSinaWeibo, sommyndigheterna även men påplattformar på WeChatpondens plattformar, offentliga och på mer forum och mik sinaåsikter bådeiprivatkorres- uttrycker medborgare kinesiska närområde. från sitt sopstationer farliga företag eller till exempel få bort miljö- gårsammanför att framförallt medelklassen gisk lokalvardagsaktivism, såkallade”inte påminbakgård”-rörelser, där frågor.lokala ochisolerade tillexempel Viser framväxten av icke-ideolo- de somtycker påprivata, likadantsommansjälvsamtoftafokuserar medborgare, liksomiresten av med oftaumgåsochnätverkar världen, fieras meddetsåkallade socialakreditsystemfieras utveckling. somärunder konsekvenserna av kanbäst exempli detdigitalaövervakningssamhället - intresse av förblividmakten. nära samarbetet Det att ochdelångtgående tet politiskt ochstyrtav mellanstatochföretag mer kommunistpartiets i liknar iflera resten den avseenden iKinaärsamarbe- –men av världen utveckling somdekanmötamedskräddarsydd reklam. Denna och behov förståelseförkonsumenternas bättre som får en beteenden intressen, Big data är övervakningssamhälle. effektivt lukrativtmer för företag även skapaett ochbearbetastorasera tillatt informationsomhjälper mängder nya möjligheter försäkerhetspolisen analy- ochandra myndigheter att Hou (2017) DET DIGITALA ÖVERVAKNINGSSAMHÄLLET: OCH ANSIKTSIGENKÄNNANDE TEKNOLOGI BIG DATA, SOCIALA KREDITER 25 Användningen av Användningen bigdata öppnar alltså upp 243

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET 27 26 ochplaner.del tidigare idéer socialakreditsystemetDet tillkännagavs 2014,även omdetfunnitsen het kopplas ”bra” beteende socialt och juridiskt till ett – och kanske grupper. system individskreditvärdig- dären ett Klartärdockatt bli,ochmedvilkakonsekvenser ocholika individer förenskilda att systemet och genomgripande kommer veta hur omfattande svårt att och ännu inte på nationell nivå är är fullt detnytt ut eller genomfört bättre lånevillkorbättre vidköp av bostäder. förmåner, ochommanharhögapoängbelönasmedexempelvis tillvälgörenhet.ger Harmanlågapoängtotalt kanmanförlora olika extra poängommantillexempel medandeger vid trafikförseelser Rongcheng,Staden av som ären tillexempel ger pilotstäderna, avdrag både ommoraliskt beteende handlingar. liksom redan kriminaliserade måner, fåextra poängochdärmed vissaförmåner. eller handlar Det Individer ochföretag kanfråntas poängochgåmiste omvissaför och digitalaplattformar. bådetraditionella myndighetsregisterder ochinformationfrån företag har utvecklatsinegnabelönings-ochbestraffningssystem ochanvän- tals människor och även företag ochmyndigheter. Lokalamyndigheter och regioner. städer trettiotal projekt i ett redan miljon- omfattar Det socialakreditsystemetDet hardelvisredan införtsochkörs sompilot hosolikamyndighetertuella registrering . - även uppförande,laglydighet ocheven trovärdighet, men påpersonens kreditvärdighet på är tidigarealltså – baserad finansiella transaktioner obligatoriskt förallakinesiskamedborgare ochinfört2020.Enpersons nationelltsystem skallvara ett samhällsmedborgare ochtanken äratt från myndigheter skapapålitligaochlaglydiga ochföretag. äratt Målet mellan ekonomiskt och socialt beteende samkörning genom av data ochbelöna”bra” beteende.ende stärkakopplingen Grundtanken äratt ochbestraffamet uppmuntra ”dåligt”bete tillömsesidigtförtroende - Mistreanu (2018) Ahmed &Lang(2017) Creemers (2018),Botsman(2017),Hvistendahl (2017),Mistreanu (2018),Ohlberg, 26 Enligtregeringsdokumentet skallsyste- 244 27 Då detta system fortfarande detta Då

- -

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET o hlberg, Ahmed&Lang(2017) 29 28 tem somkallasförSesamkrediter. Financial somägsav kreditsys- Alibabahartillexempel utvecklatett av versioner detsocialakreditsystemet.mersialiserade Företaget Ant utvecklat. harprivataföretag redan utvecklatsinaegnakom Dock - kan tillhandahållaolikatypav ännuinte data,även omdetta ärfullt Systemet alltsåpåstatens bygger samarbete medprivataföretag som klyftor isamhället. nytypav detutvecklasen utslagningochsocioekonomiskatid, ochatt intevärdighet föratt riskera sinegnasocialaochekonomiska fram- människoratt avskräcks medlågkredit från samröre medpersoner barn ibra skolor. kunnainnebära Samtidigtskulledetiförlängningen fålån,köpa kanförhindras från att person fåinsinaen bostad,eller alltomfattandekontroll politiskt–öppnaruppfören även uttalat då mation som inte tycks vara relevant för att bedömakreditvärdigheten.mation sominte föratt tycksvara relevant kommit Alibabasamlarinalltförmycket motatt data,inklusiveinfor kussion omsystemet ochdesskonsekvenser även om visskritikföre- finnsinte lån,förtur tillolikatjänster Det medmera. bättre mycket dis- haridaganslutitsigeftersomkineser detinnebärmångafördelar som pel obetaldaböter. frivilligtsystem runt200miljoner men ärett Detta hur), ochdomstolsregister informationom till exem- som innefattar med informationsomköpbeteende, kreditvärdighet (oklart vänners tiga grupper riskerar att ytterligare missgynnas. ytterligare riskerartiga grupper att och även vidgaklyftorna ochfat isamhälletdåredan marginaliserade så kan det spä påmisstro mellan delen, medborgare ochföretag för den mellan medborgarestärka förtroendet och myndigheter,för att eller vad mångaav befolkningarär. västvärldens istället äratt problem Ett ochteknologiskt moderniserade acceptera avancerade detta system än liska ochideologiskakriterier, vilket kanske att benägna mer gördem bedömas,belönas, ochbestraffas utifrån olikamora- ochatt kampanjer Kinesiska medborgare ärvanavidideologiskfostran, olikamyndighets- Creemers (2018),Ohlberg, Ahmed &Lang(2017) 245 28 Finansiell informationsamkörs

29 - - -

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET 33 32 31 30 viktiga komponenter. Frågan i digitalautvecklingen äromochhurden påbigdata,artificiellintelligensingår satsningen ochmolntjänster som ny teknologi. digitalstormakt Kinaharsatsatstortblien ochdär påatt statsapparaten,tivisera samtutvecklaekonomin ochbliledandeinom ochkontrollövervakning ochsäkerställa partietsmaktmonopol,effek viktigaförkommunistpartiet stärka idag påmångaplan:föratt är IKT kan användasiövervakningskameror. stora framsteg inomexempelvis ansiktsigenkänningsteknologi somnu snabbtochviharsett gått senaste digitalautvecklingen harden De åren WeChat sociala och ekonomiska i sitt liv. avsom kinesiska medborgare somidagärheltberoende plattformar integriteten personliga Samtidigt hotasocksåden hosstora av grupper och Tibetsamtpolitiskaaktivister, riktadövervakning. fören ärutsatta ginella ochredan idagsårbara grupper, såsomminoriteterna iXinjiang ikinesiskamedier.kring statligövervakning mar viocksåatt Härser av iKina,ochdetfinnsinte debatt övervakning någongenerell heller staten kallar för terrorister. somtillexempelella etniskagrupper iXinjiangochdesom uighurerna teknologin av ochanvändningen bigdataiKinariktarsigmotspeci- mycket att av- äruppenbart övervakning. nyaövervaknings Det den lat nyaprodukter ochtekniker och samlaindataförprofilering föratt transparens kring policies och relationer medstaten. kringpoliciesochrelationer transparens individer. bristfälliga omföretagens finnsförsiktigadiskussioner Därtill insamling somtillexempel WeChat samlarinom ochandra plattformar störrevuxit fram en medvetenhet data- försiktigkritikkringden ochen resultat avett flera på internet persondata om stulen avslöjanden dock Mozur (2018),Ohlberg, Ahmed&Lang(2017) Chen, MaoochQiu(2018) Chin ochBurge (2017),HumanRightsWatch (2018) BBC (2017) IMPLIKATIONER FÖR OMVÄRLDEN 31 Det är svårt att öppet kritisera denna typ denna öppet kritisera är svårt att Det 246 30 Kinesiskaföretag harutveck 32 På tid har det senare som 33

- - -

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET samlar in en mängdolikadatakringetnicitetsamlar inen och religiös tillhörighet. iUppsala ochStockholm hyra cyklar också app somanvändsföratt känslig datanuskullehamnaiKina. datingapp som används aven homosexuella, vilket ledde till oro för att olika tjänster. 2017köpte tillexempel kinesiskspelutvecklare Grindr, en köpa utveckla medatt verksamma upputländskaföretag ochmedatt are idetkinesiskaövervakningssamhället.Kinesiska företag äräven affärsmän iKina,desto integrerade mer blir utländska medborg- även av ochprodukter utomlands kinesiskaplattformar ochav utländska 36 r 35 34 lukrativa kinesiska marknaden. siginpåden användas innandeger tag måste större ocksåfåen medvetenhet produkter för hurderas kan avtillämpningen Utländska nyadataskyddsförordningen. före den - ävengäller av etiskafrågor kringanvändningen olikaprodukter och avom ochtillämpningen nyteknologi somartificiellintelligens.Det kontext europeisk lyftas i en samarbete när det gäller kring forskning kontextsvensk riktarblicken österut. finnsviktigafrågor sombör Det ien manäven kringplattformssamhället idiskussioner det viktigtatt senaste utvecklingäroroande påmångaplanochdärförär tidens Den WhatsApp. som krypteradeinfiltrerat chattar kinesiska kritiker, samtrentav manhackatsiginieller exempel påatt tarbort kräva utländskaplattformar kinesiska myndigheters sidaatt att försök frånkinesiska myndigheterna.flera Samtidigt har man också sett dataocksåpotentiellt personliga deras kansamlasinav Tencent ochde WeChatidag använder och att för censur även deär utsatta innebär att många utländska användare, till exempel i Kina, affärer de som bedriver göras tillgängligförochkananvändasav myndigheterna. faktumatt Det molntjänster dekommer iKina,vilket allvarligriskföratt att medfören det (exempelvis datasomrör kinesiskamedborgare på Apple)lägger exempel ilan- inylagstiftningkrävt utländskaföretag verksamma att sonliga integriteten hartill hos andra änkinesiska medborgare. Man Kina påverkaroch vilka per hot det utgör världen, för den övriga den SVT (2018) SVT Mozur (2018) ogin (2017) 247 35 Nyligen avslöjades att en kinesisk Nyligenavslöjadesen att 34 Med större användning 36

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET Journal, 19december. DailyLife. WallState Overwhelms Street in Xinjiang:How China’s Surveillance Chin, J. &C. Burge (2017).Twelve Days EmeraldBingley: Publishing. Super-Sticky WeChat andChineseSociety, Chen, Y.; Z.Mao&J. L.Qiu(2018). dit-score-privacy-invasion article/chinese-government-social-cre- Wired, 21oktober. Brother asChinamoves to rate itscitizens. Botsman, R in-your-face-china-s-all-seeing-state bbc.com/news/av/world-asia-china-42248056/ Alizila. E-Commerce to Entertainment. Brennan, T. (2017).Alibaba:From alibaba-e-commerce-entertainment/ fe-1513700355 nas-surveillance-state-overwhelms-daily-li- articles/twelve-days-in-xinjiang-how-chi- bg/201708/P020170807351923262153.pdf http://www.cnnic.cn/hlwfzyj/hlwxzbg/hlwtj- nese-social-credit-system/ ty-cached-data-security-considerations-chi- https://citizenlab.ca/2017/01/cashless-socie- ad42e536-cf36-11e7-b781-794ce08b24dc https://www.ft.com/content/ Times, 22november. request.of VPNappsatBeijing’s Financial Bradshaw, T. (2017).Appledrops hundred state.all-seeing 10december. BBC (2017).InYour Face: China’s REFERENSER R CNNIC (2017).[The40thChinaStatistical Chinese SocialCredit System, 24januari. Cached Data:SecurityConsideration fora Citizen Society, Lab(2017).Cashless eport onInternet Devlopment]. eport https://www.alizila.com/ . (2017).Bigdatameets

https://www.wired.co.uk/ https://www.wsj.com/

http://www.

248 Gazette, 80(1)30–59. lization. TheInternational Communication financialization, concentration, andcapita- economy ofChineseinternet companies: Jia, L.&D. Winseck(2018).Thepolitical ASP17/6-E. 10februari. in AsiaandthePacific. DocumentRPM- ITU (2017).ICT Trends andDevelopments Human RightsWatch, 26februari. Data Fuels Crackdown inMinorityR Human RightsWatch (2018).China:Big &Society,Surveillance 15(3/4):418–424. inChina. for onlineopinionsurveillance digitalized autocracy? Therisingmarket Hou, R Press. Resilience York:. New Columbia University China: OnlineExpression andAuthoritarian Han, R ta-fuels-crackdown-minority-region www.hrw.org/news/2018/02/26/china-big-da- report/freedom-net/2017/china Net 2017:China. Freedom House(2017).Freedom onthe Economist (2016).WeChat’s world. 6augusti. maj. System: AnEvolving Practice ofControl. 9 Creemers, R Contemporary China,26:103,85–100. the Twenty-First Century. Journalof Work andSocialManagementfor Upgrading Propaganda, PublicOpinion Creemers, R age-of-social-credit/ 14 december. experimentinsocialranking.new Wired, Hvistendahl, M.(2017).InsideChina’s vast http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.3175792 . (2018).Contesting Cyberspace in . (2017).Neoliberal governance or . (2018).China’s SocialCredit . (2017).Cyber China: https://www.wired.com/story/ https://freedomhouse.org/

https://

egion.

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET china-alibaba-privacy.html www.nytimes.com/2018/01/04/business/ april. Social Credit Laboratory. Foreign Policy, 3 Mistreanu, S. (2018).LifeInside China’s World ChangedSocialMedia.UCLPress. Venkatraman; X.Wang (2016).How the R Miller, D.; E.Costa; N. Haynes;T. McDonald; bal-force china/chinas-digital-economy-a-leading-glo- https://www.mckinsey.com/featured-insights/ Digital Economy: AGlobalLeading Force. GlobalInstituteMcKinsey (2017).China’s Snowden. Cambridge:Polity. Lyons, D. After (2015).Surveillance 326–343. American Political Science, No. Review 2, Criticism butSilences Collective Expression. Censorship inChinaAllows Government King, G.;J. Pan, M.E.R York:New R Imperialism andPolitical Culture . London & Jin, D.Y. (2015).DigitalPlatforms, Privacy. York New Times,4januari. Expect to BeTracked. Now, Want They Mozur, P. (2018a).Internet UsersinChina pansion.html china-technology-censorship-borders-ex www.nytimes.com/2018/03/02/technology/ life-inside-chinas-social-credit-laboratory/ New YorkGlobe. New Times,2mars. Internet CensorshipAcross the Efforts Mozur, P. (2018b).ChinaPresses Its . Nicolescu; J. Sinanan;J. Spyer; S. http://foreignpolicy.com/2018/04/03/ outledge. oberts (2013).How oberts

https:// https:// -

249 org/index2017/findings/china/ China. Government Controls onSocialMediain PEN America(2018).Forbidden Feeds: december. Credit System . Merics,ChinaMonitor, complex implementationofChina’s Social Central Planning, Local Experiments:The Ohlberg, M.;S. Ahmed&B. Lang(2017). sonuppgifter uppsala/cykeluthyrare-vill-ha-kansliga-per- augusti. samlar inkänsligapersonuppgifter. 23 (2018).Hyrutcyklarviaapp–och SVT Information, 28(2):168–188. Digital DividesonSinaWeibo. China Connectivity inChina’s Microblogosphere: Svensson, M.(2014).Voice, Power and Cambridge: Polity Press. Srnicek, N. (2017).PlatformCapitalism. ominternetMyten . Stockholm: Volante. Snickars, P. &P. Strömbäck (2012,red.). profile/?utm_term=.0144d8221f91 government-now-get-access-to-your-grindr- josh-rogin/wp/2018/01/12/can-the-chinese- https://www.washingtonpost.com/news/ YorkNew Times,9augusti. Changing theInternet. Videoreportage, YorkNew Times(2016).How Chinais Improvement. Internet Companies Show R Ranking Digitalights(2017).Chinese profile?. Washington Post, 12januari. government now getaccess to your Grindr R youtube.com/watch?v=VAesMQ6VtK8 ogin, J. (2018).CantheChinese https://pen.org/forbidden-feeds/ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/

https://rankingdigitalrights. https://www. oom for

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET 2059-11e8-a895-1ba1f72c2c11 mars. user accounts worldwide. FinancialTimes,5 Yang, Y. (2018).China’s WeChat hits1bn York:. New business Portfolio/Penguin. companies are changingtherulesof Alibaba, Xiaomi,Tencent, andother Tse, E.(2015).China’s disruptors: How https://www.ft.com/content/8940f2d0-

250

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or PLATTFORMSSAMHÄLLET

251

lattf P 9 . kap ina K i mssamhället or KAPITEL 10

DIGITAL POLITIK ______KAPITEL 10

PLATTFORMAR FÖR ENGAGEMANG _ MEN OCKSÅ FÖR BEDRÄGLIGHET OCH OPPORTUNISM _

isobel hadley-kamptz är författare, opinionsbildare och ordförande i Dataföreningen. Hon har de senaste tio åren skrivit mycket om internet, och var tidigare kommunikationsansvarig på Digitaliseringskommissionen. Hon har bland annat skrivit essäboken Frihet och fruktan: Tankar om en ny liberalism som handlar om de svårigheter liberalismen står inför i samti- den och framtiden. PLATTFORMSSAMHÄLLET och hurdettänktakanspridaspåverka. materiellockså en sompåverkar verklighet både vad som kan tänkas, är inte bara produkter av tankeströmningar –deutgör ochideologier vuxit fram och dena frodats på nätet. Nätets geografi och funktionssätt internet desenaste somunder ochutifrån depolitiskarörelser årtion- nas popularitet. Ändå måste vi förstå vår tids politiska klimat utifrån TrumpDonald ochdedigitalaplattformar ochallmänhögerpopulism det inget finns enkelt orsakssambandmellanframgångarna för ”

typiska förkulturen. började inkorporera deextrema formeravstimulering somvar ningar ochrationella diskurser, medandendemokratiska politiken kultur förkastadedendemokratiska politikens kompromisslös- tad kraft, tillhälften kulturell, tillhälften politisk,därennihilistisk vild jaktpå allt merstimulering. Det här resulterade ienhybridar bringade åenasidanmaniskafaseravuttråkning, åandra sidanen en acceleration av denmentalaochfysiskastimuleringenfram- argument snarare än diverse känslouttryck. diverse än snarare argument hederliga intellektuellt sig ta till att förmåga och tid tänkande, kritiskt information, kvalitativ till tillgång om parametrar samverkande olika antal ett från utgår utan ekonomisk är inte isamhället klyftan stora den där läge iett hamnat vi har Kanske 254

- -

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET 1 påsocialamedier.hatkampanjer jagafolkmedkönsord obekymrat spridanazipropaganda eller att och medblixtrande, potentielltder anfallsskapande,ljus. Idagkan det vara ochläggainbil- hackaepilepsiforum eller chockamedextremporr att Iinternets förfasanden. barndomhandladedetkanskeenvärldens, om som inte heldelav sällannjutiten låtosskalladetvux- omgivningens, tyckatvärtom, att och vara ”emot”, primära identitet handlatomatt vars det handlarompersoner ochradikal nationalhöger: nyliberalism korta tillsynesoväntat till den vi börsökaförklaringen steget mellan är till exempel etablissemanget.av vara emot Det där jag tror att att ärinterörelser allmänkänsla radikalnationalism utannihilismochen nätburna politiska dagens definierat ursprungligen primärt som det beskrivningavfrån en Weimarrepubliken Nej, dethandlarinte Trump. omRedditDonald eller Stycket ärtaget vara värt att fundera över likheter över ocksåbortom fundera vara detmestförenklade. värtatt kandetkanske tydligastökativärlden ochhögerpopulism extremism närhöger 30-taletochidagärdetvåperioder givetatt världskriget, men innanförsta omtiden mer situationnogegentligen dagens påminner med30-talet. pådesamtidspolitiska analogierna Påtrött mångasätt ochallvarligt. ärbådeunderhållande Ilikhetmeddeflestaärjag Det med detnyamedieklimatetproblemen 1928och2018. hurlikartatmankanbeskriva detärändåunderhållande vår tid,men jaginte särskiltbra analogiför detären att tyckerNu skallerkännas att tillåtet. namn,blev nyföddademokratins den därallt,i dekadens berlinska handlaromradio, tvochden muleringen Siegel (2016),författarens översättning NIHILISM, PALEOLIBERTARIANISM OCH KONTRARIANISM 255 1 och den där accelererade sti- där accelererade ochden

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET förbjudas. Att ägaochhandlamedslavarförbjudas. mänsklig, Att sågsalltsåsomen femte –iden tutionen artikeln importav slogs fastatt slavar inte fick svarta slavar, inisjälvakonsti tillochmedskrevs varsunderordning - det där inteär bara att gällde alla. Inte inte kvinnor förstås, men heller ärbådevackerSjälvständighetsdeklarationen ochglasklar. Problemet and thepursuitofHappiness.” Rights,thatamongtheseare Life,Liberty unalienable Creator withcertain their by are endowed are created thatallmen equal,they be self-evident, USA påfrihet:”We ärbyggd stat somuttalat ärjuen holdthesetruthsto grundandet av staten. kan kanskeamerikanska den Det låta orimligt; rörelse isinturharocksålångahistoriskaDenna tillbakatill rötter delarna. libertarianska projektet, även omsjälvapresidenten harmissatmångaav möjligen de Trumps framgångar ärimycket av version en detpaleolibertarianska bakom somligger högerpopulism Duke förebild. Den Donald somen påKutiska inslagochRothbard pekadeuttryckligen Klux KlansDavid Rörelsen harhafttydligarasis rättigheter: - stånd motmedborgerliga företagsledare).ker Härfinnsocksåmot (kyrkan,familjeöverhuvuden, klassiska patriar medborgarna bör böja och sig grundtankenunder att konservativmed en kultursynmedhyllningar tillhierarkier, traditioner tens ochekonomin maktbörminimeras vara maximaltfri,kombinerat inställninggentemot sta- nyliberal Rothbard. staten, ären Grunden att Rockwellfunnits sedan1980-talet,medgrundare somLew ochMurray kulturkonservatism. IUSA ochhar paleolibertarianism kallasrörelsen fallatillbakapåförnyliberal finnsdessutomDet en politisktradition att förstav”kulturen” allt. och nationen plötsligtsätta tillatt alism ochtro påfriamarknader såenkelt personer individu kangåfrån benhård många enskilda förståhursåpass påstatkontraeller att marknadsåblirdetlättare politiska varande äntillexempel påindividkontra synen kollektiv tonårslika denna Om kontrarianism grundläggandeiens ärmer 256

- - -

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET växten av folk av ett okunnig, kicksökande Paradise Hotel-ytlighet. politiksnarare främjade fram hennes - att men samma medelklassen, ochkonstaterat reformer liberala sträv hon måhakämpatförden - att Thatcher,med Margaret Storbritannien harstuderat efter hennes ske filosofen John Gray, både stöddeen gångitiden som ocharbetade skaper,- engel Den pliktframför omedelbarbehovstillfredsställelse. långsiktiga strävanden, - i meningen borgerlighet traditionella gemen sammanbrottet för detvikankalla harskrivitomdet generella Många såväl aktivtbygga somegetstöd. polarisering föratt sociala medier från CambridgeAnalyticaanvändesigav blandannatverktyg genom på nätet. syftarjaginte Trump-kampanjen Då bara påsådantsomatt utifrån internet och de politiska som rörelser växt fram och frodats Trump tror jagtillinte ochhögerpopulismen liten delmåste förstås omfamnatbåde numera republikanerna för reformpartiet år2000.Att daten Pat Buchanan ställde exempelvis upp som presidentkandidat partiet–paleokandi- utanfördetrepublikanska dockvara bättre sen majoritetnå en av förpaleorörel grogrunden - väljarna.Längeverkade projekt som kunde gemensamt sedan efterfallit famlade högern ett tens antisocialistiskaraison d’être. Närstore den bokstavligen fienden ärinte- borgerlighe som Richard Nixon. svenska heltoliktden Detta somRonald Reagan kaliforniskaliberaler medreaktionärer förenat projektet och skuggande gemensamma högern, amerikanska för den upp tillytan.Fram tilldesshadeantikommunismen varitdetalltöver arna, bådeidesskonservativa varianter, ochdesslibertarianska kom utlösandefaktorn paleoströmning- fallvarden Sovjetunionens tillatt sin framgång nu,snarare änför30årsedan.Kommunismens och härtanketraditionen den når en anledningtillatt finnsdock Det manvilleägaandra människor.med att frihetfrån tullar,skatt, folknorrifrån ladesigidet här ochfrihetfrån att som statsvetare ochfilosofer kallanegativfrihet–från kommit att slavägare,rakt nedstigandeledfrån söderns somsjälvklarthyllade det sei tankarnagåratt paleolibertarianska De rättighet. medborgerlig 257

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET Deras favoritinvektiv har länge varit uttryck som ”butthurt” eller ”blev ”blev eller favoritinvektiv som”butthurt” Deras harlängevarituttryck ochhanssupportrar. Yiannopoulos Milo ochuppviglaren högermannen Penny storslagen ien amerikanske, skrev essäomden fallne, numera sig minstvinner, Laurie journalisten engelska somden ochförfattaren förlitetinteheller hatstorm föratt dra igång en kring. sombryr Den lor. För ärpåallvaringenting egentligen samtidigt somingenting tagande från kompromisser ochsamtal,tillförmånförstormande käns- ledatillavstånds ständigttenderar sehurnihilismen att - intressant att manligtkodadeI den rationella nätmiljönärdetändå ochpåstått medandra utsatta. else ochempati ochvrede snarare änförstå- haskapatressentiment till primärtverkar skullekunnabidra sådanuppväxt en ochutifrånperspektiv underifrån- vara braexempel på hockey. att finns något mycket Det sorgligt i hurdet inte ochgodamatteprovsresultat skaper gav samma skolstatus som till välkäntmaskulintnarrativ här:Enbarndomdärdatorkun finnsett - Det livet sommanikraft avkön, sitt sinklassochhudfärgborde hafått. från intenjutadeprivilegier att hafått ilskaöver medeklassnördens vitegyni ochrasism,mångabeskrivitsomden utifrån detsomnumera miso- fannsförståsocksågenuin klara grundpelare. Underalltdetta avståndstagande varsjälv- från alltsomvuxnasågbeundransvärt tidiganät-den därchockvärde, svarthumoroch ochforumkulturen, på riktigt. We’re, sommanhadekunnatbeskriva onlyinitfortehlulz något sammagrundläggandenihilism. Ingentingbetyder båda grupper breda massanavden dokusåpaknarkande”vanlisar”.Samtidigtdelar niskoideal ochhävdar deståröver implicit(ochiblandexplicit)att ärinte- tillnietschzeanskaövermän nätryttare sällanbenägna Dagens till jämlikhet. tanken liberala ochden egenvärde påskolanom kunskapens somvägen skolreformernaolikt hurdesvenska idén borgerliga dödadebådeden gav kommersialisering en ocksåav ochbanalisering detprivata,inte ten sinagamlaideal.Marknadifieringen av samhällslivet somövergivit Karaktäristiken ärinte- ocksåborgerlighe gäller utanklassförakt, men

258

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET 2 terinställningar till Tyskland. Tyskland förbud mot bland har nämligen landisinatwit byta detspriditstipsblandanvändare om att stark att tot närmastbelägrat av nazister. Nazinärvaron harvaritså påTwitter en veckaitaget. var Iperioder twittra kon- fickmöjlighetatt svenskar Institutetsskäl Svenska nunedstängdapr-konto därenskilda @sweden, hörav politiskamotståndare. Tilldesenare attackerat niserat oklara egetbudskapochiolikagrad orga- öppna nazister harbåde spriditsitt väldigtstor haren formen extremhögernärvaro. Mer mindre eller börja med Twitter, platt att så är detsedanlänge etablerat ska vi om SaulAlinskysRuleslen For Radicals, hårdare, hålluppetrycket, somnågra punkter urvänsterradika lyder - allting, alltid bemöta Backaaldrig, påhårdast möjligasätt. att slåalltid gade utfallinte ingåristrategin allsalltidbörsessomsärskiltäkta.Det förvred- därständigaberedskapen den En viktigaspekthärärdockatt elaktsvar.nar ett inte den motgångsåliten ändåäringen förtjä- du kränkt nu?”,men att Men tekniska den något. miljöndärdethärfödsochspridsbetyder ser.en realitet. sällanvarit offentligheten Habermasianska har rätt Den till beskrivningarav Weimar-republiken andra historiska eller jämförel- inte inte detta är något nytt, minst i relation kan förstås säga att Man inte ”tyckte” ens heller alltså,utan”kände”. sina frågor omvadanvändarna”kände”införtexterna. Inte ”ansåg”, Newsmill påsintidnyskapandedebattsajten den Minns riktlinjen. med tidsomallmäntlyfter dockien viktigaste fram känslansomden Vi lever nätkretsarna. inom dehögerradikala Alinsky (1971) Alinsky PLATTFORMARNAS BETYDELSE 259 2 en skriftsomidagharkanonstatus en

- -

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET 3 theircauses.”against civilianstofurther oractivitybothonandofftheplatform—usepromote violence tements ownsta- bytheir also maynotaffiliatewithorganizationsthat—whether ”Youskäl kanantashaanknytningtillvåldsbejakandeorganisationer: stängaav Twitter föratt användare ochkontonslutligen sommedgoda stora under delaravom plattformen 2017. bestämdesigså Idecember diskussionen slagordet ”Banthenazis” dominerade framträdande att delavman därfören Naziproblemet harocksåvaritså nazitwittret. från Tyskland slipper manlåtsastwittra håll förtyskaanvändare. Om annat nazistiskasymboler, delnazi-inne- därfören ochTwitterdöljer perslösa och asylsökande borde få rösträtt. Lagerfeldt presenterades Lagerfeldt ochasylsökandeborde fårösträtt. perslösa net ”Tobias debattartikel iAftonbladetpap- en skrev Lagerfeldt” omatt SD-tjänstemannen ryske ochden nam- journalisten under EgorPutilov hat och bisarra åsikter. grovkornig om en påminner Det av version när koppla fåfolkatt ihopjudar,att muslimer, och såvidare med liberaler otidigheter ikonversationer med stora, Syftet välkändatwittrare. är kontot, konstgjorda den under identiteten, därefter ursig hatoch spyr pånamnochidentitet ochutifrån det åtdem, kvinna medhijab,hittar bildfrån tillexempel en detaren judemedkippaeller en jobbar såatt från nätets altright-kretsar, kom sigförjustdessa.De intressera att måltavla blev och därförpersonligen fördrivorav påhopp antisemitiska judiske journalisten Yair Rosenberg, Trumps sombevakade valkampanj etniskaminoriteter,ståndare eller trolls. Den såkalladeimpersonator somarbetarmed tagna identiteterhögeranvändare från politiskamot det ärfärre äninnanTwittersförändringar.- Enannangrupp är extrem inamnet,även frasen får manfortfarande uppanvändare medden om kända profiler. När mansöker på somtillexempel termer ”Killjews” utgörsdockinte påTwitter Extremhögern bara av väl- eller partier amerikanskeden nationalsocialisten Richard Spencer. finns dockmånganazister kvar, användare som däriblandverifierade av, BritainFirst. extremhögerrörelsen engelska liksomden Fortfarande delandra nazistorganisationerrikanska nazistpartietochen stängdes Twitter (2018) 260 3 Det här ledde till att detame- härleddetillatt Det

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET r 4 av de stora tas över extremister den att plattformarna och förvrider exempel påhuranvändare självaförsöker härärbara ett Det arbetamot utanresultat. hittills Twitters beslut, men harprotesterat sombekämpar rasism ochantisemitism, nisationen mot stora League,ADL,den användare. orga- Anti-Defamation amerikanska isyfteavslöja idiskussioner semitism fejkmetoder att deras förandra boten påpekanden serade görnärfejkkonton rasism och anti- sprider Twitter, säger ormentions” licited replies ochsyftardå pådeautomati- Twitterkonton boten interagerar med.”You ofunso- largenumbers send fejkkonton, somanvänder extrema eftersom typav enda detärden ärdocknazister och andra höger somblockatImposterBuster De from youraccount”. orengagements ted, unsolicited,orduplicativecontent ofpeoplehaveblockedyouinresponse tohighvolumesofuntarge- number avstängd senare blev den av somTwittersade:”Alarge Twitter föratt, mält istället.högerextremism påTwitter hardockmassan- Högerextrema des av, öppnamedsinnazism och namnochblev medanandra bytte flera stäng- höll på med. Botenav fejktwittrarna isåmåtto att fungerade upptäckavadfejkkontona att karna ochfåandra twittrare egentligen konton försökte spridarasism idiskussioner. Syftet avslöja varatt fej- fejkkonton listaöver med tillgångtillen innärhelstnågotav grep dessa automatiserat Twitterkonto, ett Buster så kallad Twitterbot) som (en tiken, Neal ochihopmed utvecklaren Chandra skapade han härpolitiska tak mota den försökte tekniskt att därför ta fram ett sätt människor att eller nödvändigtvis tänker Rosenberg kritiskt om dem. diskussion utanifrågasättande avtypen inläggförblirdärförobemötta avtensiva av mattan dylikabudskapskaparutmattning.Många här den lågin- avslöjas,den nästaningen ochatt påTwitter äratt Problemet åsikter. vansinniga egga igång ilska mot”flyktingaktivister” påstått ochderas ochflyktingaktivistsyftetsom student med texten tycktes vara att osenberg (2017) eftersom förståsstör den Imposter Buster operationer, deras och 261 4 Imposter

- -

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET Roger McNamee, av en de ursprungliga investerarna i Facebook som på valet,ochdetkankommainblandning idetamerikanska fler. 6 5 ringar, aktuellstudie. en enligt ryskspråkiga Twitterkonton pro-uppdate leave - än150 000 postade fler exempelvisunder Brexit-kampanjen desistadagarnaav brittiska den inte härgäller utan presidentvalet, om.Det bara detamerikanska ens underrättelsetjänsterna ärdeamerikanska heltöver numera ala medier aktivtförsöktpåverka viasoci- valkampanjer andra länders Ryssland Att vi likamycket, lite men långsammare ochmindre uppenbart. människor isigav påTwitter suger toxiska den miljön.Kanske påverkas åandra sidanfrågor ocksåomvad ställer sådan.Det är uppenbarligen kanjubara lära sigavden matasmed,ochmiljönpåTwitter detden fulla medrasism ochkvinnohat.ärinte Det fel, maskininlärningens rekordfart svartaste förvandlatstillspeglingarav sidor, plattformens hardesjälvlärandeligt. botarsomöppettestats Hittills påTwitter på (AI)ligens tillgäng- ochmaskininlärningblirbilligare ochalltmer härfrågan kommer artificiellintelDen bara bliviktigare itaktmedatt - stödde intressen. andra Sverigedemokraterna högernationalistiska eller botarnaprimärt ochatt valrörelsen, antalet botarökadekraftigt under ochdekonstaterade politiskdebatt, svensk rapport iaugusti2018att ien Försvarets botariförhållandetill forskningsinstitutFOIharstuderat påverkar inte utansannoliktocksåpolitiskaval. bara politiskadebatter de definnsochatt Vivetatt alltviktigare dilemma. ärett plattformar Hur viskahantera ickemänskliga ochickeautentiska användare pånät antirasister medmothuggochpåhopp,och,eh,vänta.Just ja. ner. Åandra sidankanförståsocksånazister botarsomspammar bygga Twitterintedärför ocksåintressant att tyckstillåtasådanamotaktio- är väl.Det ochidetlillatyckshafungerat politiska diskussionen, Kirkpatrick (2017) Fernquist m.fl.(2018) 6 I dag står 13 ryska medborgare åtalade för Idagstår13ryskamedborgare åtaladeför 262

5 - -

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET 7 temet NHS. mycket somdärmedskulletillföras tilldetstatligasjukvårdssys- pengar omhurmycket lögner rena somskullesparas påEU-avgiften ochhur förr. det var bättre om att uppfattning Leave-kampanjen spred också allmän motinvandringochfören känslomässigaargument, tan enbart köpadyrare somvillegåurEUhadeiställetnäs- bådeatt ochsälja.De gå ur,att bli ochvaror riskerade att flytta företag ochjobbriskerade att ten påsinsida.Storbritannien skulleotvetydigt förlora ekonomiskt på diskussioner.- somvillevara kvariEUhadealladelogiskaargumen De politiska snedvrider typexempel funktionssätt påhursocialamediers roll ivårtidspolitiskatragedier, hurBrexit-kampanjen beskriver varett omdesocialamedieplattformarnas tidtagitbladetfrån munnen senare Här kommer samlas lämpligtin.I grupperna grupper funktionen stannapåplattformen. ochönskanatt högstengagemang ger emot. Det någonsäger vill helstvara argapåsammasaker tillsammansutanatt tyckerointressant. mångamänniskor Däremot illaomkonflikter, såman somdetskasåärurnyhetsvinkel bra eller när någotfungerar rätt av nyheter still, som det heter, Hälsan tiger som hamnar itidningen. och märksamhetsskapande änpositiva,detvetallasomtänktpå vilken typ många människors ilska.Negativa upp- ännumer känslorärnämligen samhällsfrågor somväckerpå nyföddabarnochinläggompolitikeller nådit,vilketär detbästasättetatt förmångamänniskor innebärbilder maximaltlänge.Starkakänslor vistannarkvarpåplattformen ras, såatt upp ochnåränfler. påatt Det härberor engage- viska Facebook villatt alet. somdelas,gillasochkommenteras Det mycket prioriteras däremot interagera medmateri fårmöjlighetatt därmedens - och färre personer oriteras iFacebooks detner algoritmer, inläggen ser färre personer såatt samma engagemang. Eftersom detinte väcker pri- sammaengagemang som ärtorrt ochlogisktkanske läser, vimöjligen detväcker men inte vilja gilla och dela och göra kommentarer.känslor som får oss att Det är logik.Det ärdockkänsloröver somfrämjas påplattformarna Det McNamee (2018) 7

263

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET och rena hatinlägg.och rena tagtog Efter ett Peter Springare självavstånd från avkritik ochpolisgillandegicksnabbt vidare tillalltmer rasism öppen 8 på tvåveckor. deltagare som växtesjälv medigruppen, explosionsartattill200 000 Initialtsig kritisktominvandrare ochbrottslighet. varPeter Springare Springare” somgrundadestillstöd somuttryckt polisiÖrebro fören exempel hette ”Stå upp för som Peterursprungligen är gruppen Ett aggressivitetsnivå somframstår somheltorimligförutomstående. språkbruk växer gemensamt fram medtermer och därett grupperna, skerinfiltrationen idehär en tydligoch snabbsjälvradikalisering också är, egentligen gor omhurbra demokrati ochsåvidare. Utöver här den väcker vita rasen, De talaromden frå- tiska ochpro-nazistiska nätfloran. till alternativmedia, nazis- bådetillSD-nära sidorochtillfrån den av radikalisering arbeta fören gruppdeltagarnasåsikter. delarlänkar De ochmycket inidehärgrupperna, ganska snartklev medvetet började ochvitmakt-rörelsen extremhögern organiserade från den hur personer Jag talarmedJonathan om påExpo,och hanberättar researcher Leman, av aktivistiskerfarenhet.drevs utanpartipolitiskeller personer avSverigedemokraterna somparti.Många startadesoch grupperna Åkesson” med också mindreandra tydlig grupper kopplingmen till SD-nära kretsar. som”Allaviälskar Härfinnsgrupper Jimmie framförallt kring invandringsfrågan, i det man i Sverige kan per kalla frågor, Givetvisuppstod somdrogpolitik ochfeminism. ocksågrup- barnuppfostran till rondeller, polariserande liksom förstås kring mer omalltfrån politiskadiskussionsgrupper Snabbt bildadesocksåmer tips,köpa både utbyta att ochsäljasaker ochprata medlikasinnade. samladesför specialintressen hobbieseller folk medgemensamma och”Alltomhöns”, där av Dancing” ”VisomälskarDirty karaktären värderingar.gemensamma Facebook-grupperna varfrån börjanmer intresse människorochoftautifrån nämligen gemensamt kringett snabbt medmedlemmar somkanske knapptensvet omattdeharlagtstill. till andra utanattdemåste godkännadetsjälva,vilket görattgrupperkan växaväldigt En annanfördel medFacebookgrupper medFacebooksidor ärattmankanlägga jämfört 8 Det som först var en bred flora somförstvaren Det av allmäninvandrings-

264

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET 9 stärka sinlångsiktighet. nåutglobaltoch gör detocksåmöjligtförsmå lokala communitysatt deltagarna områdetmot konspirationstänkande. och driver Facebook på Facebook ocksåinomdethär radikaliserar visarhurplattformen Enstudieav påliknandesätt. erar vaccinationsmotståndargrupper Även tillsynes ickepolitiska kanhastor grupper påverkan, ochfung- VK-vänerfar nynazistiskaledarkretsen. svenska mednästanheladen gare: Författaren Katerina Janouch, till exempel, vad Leman är enligt Facebook iställetförFacebook. eller På ännusuddi- VKärgränserna somkomplement antingen till VKontaktepå ryskaplattformen (VK), harockså skaffat sfären såkallade”sverigevänliga” inom den konton inte härgäller Det bara destora många västerländska plattformarna, bägge med kopplingarfria Sverige”, parti. till nazistiska Svenskarnas propagandasajten Motgift, ”Det organisationen nylanserade ochden och podden högerextrema från den ihopmedpersoner och hargått SD-aktivisten Ingrid bådeförnekarförintelsen Carlqvistsomnumera exempel tidigare journalisten ärden blivit allt luddigare. Ett sen och ochvitmakt-rörel inomochnära SDochhögerextremismen lismen - - mellanhögerpopu harocksågränserna I miljönpåplattformarna ”nya”aktivister.mest aggressiva ramsorna varallatidigare oengagerade SD-politikern ChristofferDulny,som före detta desomskrek de men djur”. Med högerextrema, fannsocksåetablerade pådemonstrationen ”Hoppas niblirvåldtagnasom att högt tilldeafghanskaflyktingbarnen ”Ut medpacket” och”Inga påvåra gator”. afghaner Enkvinnaropade retorik gemensamma dade denna utpågatorna medsomramsor som kommande på flyktingarnasomdemonstrerade flö- Medborgarplatsen - motdeensam demonstration en iaugusti2017organiserade gruppen ochnuijanuariheltlägganer.till slutlandai”StåuppförSverige” När minnesvärda ärkanske somärrelativ”) föratt ”Ståuppförsanningen påkort namnmångagånger somsedanbytte gruppen tid(detmest Smith &Graham (2017) 9

265

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET exemplet företag till Lassom vill sälja flygbiljetter mål perfekta Vegas.Den 10 köpbeteende. ochderas trigga justdem att härkangöras bådegenom Det anpassadtonalitetreklam medperfekt förkasinoresor direkt tilldem, föratt rikta att från internetbeteende. ärdetsedanocksålätt Via plattformarna uti medsjälvlärande algoritmer härgruppen den hitta fas. enkelt Det att medbipolärstörningsådan gruppärpersoner manisk somärpåvägin ien tahögarisker ochobekymrad inställningtillekonomi. att benägenhet En människor vore krasst sett fördem gruppen medlågimpulskontroll, stor Zeynep Tufekci Zeynep Ted-talk tariett tekniksociologen amerikanska den geossköperbjudanden vifaktisktintesedan att kantackanejtill. av annonsörer fullständig bildfårdeochderas blirdet oss,ochjuenklare alltingvigörpåinternet trackers deras ossöver –desto följer så att mer målgruppför något de vill sälja. Jurätt större företag har, räckvidd ett exakt somkanhitta tillannonsörer värde kandeisinturleverera mer roliga enkäter, ochannatmaterial checkain,ladda upp bilder –desto interagera medmaterial, att oss själva–genom klickapålänkar, fyllai väldigt bra på.Ju viärdär, mer informationvilämnarutom ochjumer ska viviljakomma tillbakasåsnabbtsommöjligt. härärdeförstås Det förnågotannat–ochnärvilämnar aldrig skaviljalämnaplattformen viegentligen uppmärksamhet ochvåra känslorinförinnehållet,såatt vår maximera och deandra äratt kommersiella medieplattformarna och våruppmärksamhet.viktigaste Det förFacebook, Twitter, Youtube motbetalningäross ansvar förinnehållet,såvärdet detillhandahåller mycket deinteärpublicister: taringet formsföretagen De tydligamedatt vidförstaanblickliknarpublicisternas affärsmodellsåärplatt om detta Även tillannonsörerna. säljer användare varan somplattformsföretagen kommersiella påplattformarnas logiksåärvi generellt manser Om Tufekci (2017) SFÄREN – OCH PÅFÖLJANDE SÅRBARHET AUTOMATISERING AV DEN OFFENTLIGA 266

10 - - -

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET kampanj skullekunnaske någonannanvetomdet. utan att högfokuserad nazistisk ochantisemitisk en ske darkposts,såatt genom Även ochriktapolitiskreklam direkt radikalisering tilldem. kan detta somännu inte medpersoner dem kommitsom förenar tänkt sålångtien Stormer Nordfront svenska eller mönstren kommer kunnahitta manatt redan kanske länkatmaterial nynazistiskaDaily amerikanska från den som manjämförmedpersoner somiPropublica-fallet.så grovt Om dem somharpotentiella utanhauttalat böjelser personer antisemitiska vitänker inte hitta Om påsjälvlärande AIärdetförövrigt svårtallsatt någonannanpåpekatförFacebook försteftertagna, men att defanns. att någonannanskullemärkadet. Nuärdessasöktermerrad, utanatt bort nazipropaganda – målgrupp direktsom eller sannolikt var till intresseen - Facebook om,säg, kundemanalltsåannonsera vitmakt-demonstrationer som inte somderiktar sig mot. synsförnågonannanänpersonerna På hater” to härhandlaromsåkalladedarkposts, ”how eller Det burnjews”. som”jew somvisatintresse förfraser man alltsåriktasigtillpersoner på Facebook avslöjade Propublica det,kunde och,fram tillsdessatt antisemiter. Somannonsköpare kanduspecialkomponera dinmålgrupp Facebookvisade exempelvis att aktivtriktasigtill att tillätannonsörer journalistik-sajten undersökande amerikanska oberoende Propublica riktasinabudskaptill.Den att personer rätt hitta föratt rigenkänning ärinteDet bara kommersiella somkananvändamönste annonsörer - åtmaskinerna. överlämnas moraliska bedömningen eventuella den att godtyckebedömningarna lämnasåtmaskinernas –dethandlaroftaäven om människor handlarinte deekonomiska påväginimani.Det bara omatt vara psykiskt sjuka egentligen identifierar somalgoritmen råkar depersoner ochliknande,medhjälpavkasinorestauranger mönsterigenkänning mycketspenderar påtillexempel pengar banditer, enarmade på bjuditflott också arbetasjälvständigtochbara letaefter somliknarandra som personer detärmanletarefter. vara medveten ens omatt att kan Algoritmerna detocksåkangöras utan detintressanta äratt maniskfas,men väg inien deärpå drag somvisaratt uppvisar aktivt letaefter somiövrigt personer 267

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET att vara vaksammamot: att är hoten helt vi andraär mot vana yttrandefriheten än dem yttrandena kanförhindra själva sigochnästaningen somhelstkanpublicera vem Idag, samtidigthotardemokratin. när föryttrandefrihet åldern gyllene 11 Tufekci artikel ien skriver iWired hanråkar fådem. äratt Logikgördetta jagvetatt att anledningen så enda honom.Även hitta idethärfalletrör detsigomdarkposts, att dem fått avserad ochsäkert denazistiskarörelserna som använtord ochbegrepp hanäraktivantirasist somärintres- förlaget Logik,gissningsvisföratt vän tillmigfårexempel sponsrade inläggfrån detpro-nazistiska bok påFacebook. blandannatannonserar extremhögern svenska den att En redan harförsöktpåverkautländska intressen vivet politik,men svensk potentiella Hillary-väljare iviktigadelstater. Vivetinte hurpassmycket Trump-kampanjen aktivtminskaröstviljan hos jobbadeocksåmedatt Båderyskaintressenter faktiska Donald internetplattformarna. ochden för vissa åsikter. än via de stora göra detta att enklare sätt finns inget Det såsplitochsöndring, propagera måläratt långttydligare änatt Deras europeisk extremhöger. och och stöttar svensk finansierar Ryssland att rädsla och misstro. är samma skäl bakom Det som bakom detta sering, exempelvis BlackLivesMatter-rörelsen, med syfte spridapolari- att inte 2016utanskedde vidpresidentvalet enbart också tidigare kring dare isinturharkunnatkommentera härhände ochlänkavidare. Det nyheter, somandra, riktigaanvän - plantera eller insinuantamemes påFacebooki politiskagrupper upprörande länkatillpåhittade föratt in avTillexempelsioner botargått harpolitiskatroll och/eller detta. ver enkla ryska påverkansoperationenI den tycks man ha använt rätt Tufekci (2018) serikampanjer, somtarfastapådynamiken iviralt spriddvrede för vi sågidetförgångna. Detkanske iform avkoordinerade trakas- sådan. Iochmeddettaliknarinte dagens försöktillcensur allsdet yttrandefrihetenbeta tillitochuppmärksamhet,intesom attkväva formernaavcensur idaghandlaromattbear effektiva mest de 11 268 om hur det som ofta påstås vara den omhurdetsomoftapåståsvara den

- - -

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET Finns det då något att göra? Det är lätt att blidefaitistisk,inte att minst göra?Finns ärlätt detdånågotatt Det arna nyaochannorlunda. deltagarna kanske tilloch medärosynligaförvarandra, blirutmaning- samtalet inte det offentliga Om utan längre halvprivat, där är offentligt definns? ommaninte vetatt ens mota dåliga,falska,hatiskayttranden Hur skullefungera. skamankunna modellen sehurden det svårtatt masskommunikation blir ochdarkpostssombara synsförmottagaren yttranden. fler gödslapåmed äratt motadåligayttranden detbästasättetatt om att ordspråket är det amerikanska En annan klassisk yttrandefrihetsdevis inte sanningen onekligen mar såverkar vinna. pånätplattfor utbyte regler algoritmernas enligt omfrihetärfritt men nå sanning, medelföratt sågfrihetenklassiska liberalismen somett sentensThomas Thorildsberömda påUppsala Universitet lyder. Den ärstörre”, ochsannatill sistkommer väljarätt rätta som väljasut. ”Att frimarknadföridéer, somen ochdemokratin yttrandefriheten därdet till John tanke (och många andra Stuart Mills klassiska liberalers) om defriheten alltsåinte verkar fungerar stämmalängre. Tufekci hänvisar - höras. gamlasanningarnaomhuryttran De från att och vissapersoner samma syfte somcensur, spridas aktivthindra vissaåsikter från att att Ändåhardeexakt beskrivakampanjerna. blirmissriktatföratt ”censur” motdeegnamedborgarna, vilket epitetetstatliga kampanjer göratt ävenlagen, omdeiblandgördet. om Ganskasällanrör detsigheller härkommunikationskampanjernaDe bryter inte nödvändigtvismot bera de konventionella mediernasuppmärksamhet. läcka informationinsamladgenomhackerintrång isyfte attabsor genom bottarförattdistrahera ochtrolla, ellergenomattglimtvis informationskällor. Detkanske iform avkampanjerorkestrerade formation somsyftartillattundergräva trovärdigheten hosgiltiga att höjarösten iprotest. Detkanske iformavepidemierdesin- att sättaenövermäktig ochoproportionerlig kostnad påallaförsök More ismore!More Med av individualisering plattformarnas 269

- -

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET annat. Algoritmer är extremt lätta att kopiera, att såomvitvingarföretag annat. lätta ärextremt Algoritmer vägamot poäng, jätteviktig härären somocksåärsvåratt men Det 2 avgöra. detenkelt vara föravancerat skagåatt troligtvis föratt att somautomatiserat. uppfattas endet Inom kort kommer AIdessutom de inte maskin,sålängebete människaeller görskillnadpåomdetären - bot? När botarärdetydligamedatt kunna sevadsomären FOIstuderat hurskaman trycker medaninnehålletärAI-framtaget? Och påknappen, människaskötermänniska. Räckeren detatt självapubliceringsbeslutet, Här måste skagåmellanbotoch vargränsen över mandockfundera 1 manborde göra är: olikaexperter pekatpåatt som saker några och bot-arméer påverkar politiskavalutgångar. ännufler som det närahelst kan militarisera nog vem så billigt och tillgängligt att finns större möjligheter, dåmåste men nu,innanAIblivit viocksåagera förstarkaekonomiska vinnavalomdegåremot ker att IEU intressen. gördetnära nogomöjligtför politi- kampanjfinansieringsmodellerna där lat påsig. Allra minstiUSA, någotemot? Vilkastater sätta kanens med tanke makt och rikedom fåtal enorma aktörer på den har ett sam- våra samhällenskavaralådorav affärshemligheter. svarta resultat. Detärdemokratisktattensåstor maktfaktor ohållbart i ställts tilldemochvilkadatadematatsmedförattfåfram vissa Kräv insynialgoritmerna,såattvikanförståbådevilkafrågor som blocka dem. vara omöjligt, hatydlig märkningavbotarmedenkel möjlighetatt Förbjud botarsomlåtsasvara mänskliga.Eller, omdetvisarsig FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR

270

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET bör hållakoll på,änmindre vadmanskullekunna göra åtdem. kers ärsålångtefter teknikvärlden, de vetvilkaproblem ochknappt ens - policyma lagstiftare ochövriga stortanvänds. idagäratt Ett problem hållakoll användaAIföratt påhurAIochalgoritmer påatt bli bättre Staten ochexempelvis måste ochideellaorganisationer fackföreningar kontrolleraYtterligare AI för att vi behöver AI. viktig poäng är att en reda påutfalletochkanjustera sigsjälvautifrån det. dessutom iallmänhetfeedback-system algoritmerna får därmaskinerna svar.olika möjligarätta Närenkelt svarsaknar detinte rätt finnsett etisk ochoetiskmarknadsföring, medflera ärdockvärderingsfrågor Vem viss anställning, somärbästlämpadfören vadsomutgör eller hållfasthet är. bron helstbörrasa. att hållfasthetbetyder att Ingenanser en objektivsanningomvad detfinns jupå att det beror men brobygge, hållfast iterativt förett räkna utbästaberäkningen det handlaromatt än bedömningargjorda av människor. AIkanförståsvara objektivt,om bedömningar somgörsmedhjälpav objektiva definitionblirmer AIper Vi måste folktror att medvetnaomrisken ocksåvara ytterligt att komma förstärkafördomar. att snabbtochkraftfullt skulle devices lefttotheirown maskinerna ten att exempelvis sådantsommotverkar in ialgoritmen rasism utifrån insik kanmanocksåmedvetet AIsomhjälpibrottsbekämpning lägga der rekryteraren När använ- detoffentliga ansvarigfördiskrimineringen. harvaritmestframgångsrika idetaktuellaföretaget, bliralltså hittills åldern mäniden AIräknat utatt en föratt visståldersspann, män iett diskrimineringsregler. jobbannonspåFacebook en Om bara skickastill intekan mandåhållarekryteraren ansvarigföratt oavsiktligt brytamot och AI till exempel algoritmer Om används vid rekryteringmerna. så utfalletav reglera annatmöjligtalternativmatematik. algorit äratt Ett företag harpatentdå hamnarvitillslutirisken pågrundläggande att acceptera någon form avatt immaterialskydd av men algoritmerna, möjligtmotdrag produkt. uniktföretagsvärde eller Ett ärdå som ett öppetkommer dem publicera deinteatt längre kunnasaluföra dem 271

- -

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET skickar ut information om politik blir detta dock svårt att reglera. reglera. docksvårtatt skickar utinformationompolitikblirdetta För och somskriver personer) fejkadeenskilda (eller personer enskilda Facebooksidarens ochjust politiska budskapskahaännuhårdare regler. somletarpåavsända dessasynsförden - längre skickadarkpostsutanatt 12 iefterhandSamtidigt ärdetmycket agera motdethär, svårt att ochinte ten, eftersom ingaandra företag tillåtsväxasigstora köpas utan att upp. dämpainnovationskraf riskerar centralisering ocksåatt Deras merna. de somtarfram detallra bästaAI-systemet meddesmartaste algorit de med störstaandra företag att sannolikhet också kommer vara att mycket de ocksåärsåvanvettigt rikare än dataomoss,utanför att der –inte deharså oändligamäng- problem bara föratt net. härärett Det Facebook. Vikanheltenkelt inte omvivillvara påinter lämnadem, utan ocksåfinnashosGoogle,ochknapptheller på internet utanatt inte individer ter längre kanfinnas området, utanatt inomdetenskilda detsaknaskonkurren att - traditionella meningen, om monopoliden köpaborde hafått Instagram handlardockinte WhatsApp. eller Det köpt upp alla mindre aktörer. Jag är t ex inte Facebook alls säker på att avtidigare motcentraliseringen internet, därnågra fåjätteaktörer svår punkt. härären Jag viborde haagerat Det att personligen anser 4 konkretaatt förslagpålagstiftningharframförts. punkt som exempelvis här är en Det Facebook redan jobbar med, samt 3 Till exempel amerikanskaHonest AdsAct,somberör politiskanätannonser. mot frihandelmedanvändardata. kunder –annonsörerna. Regler kanocksåavsammaskälinföras som desedankanpaketera ilämpligaformertillsinaegentliga liv ochsamlaininformationomalltingvigörpåvägen, problemen ärattjättarnaharmöjlighetföljahelavåra digitala Vi börfundera över monopolreglering påinternet. Ettavdestora nadsföring påplattformarnaochvarförmanvaltsutattfåden. Det måste vara öppetochtydligt vilkasomstårbakom politiskmark 272 12 Idagkanmaninte

- - - -

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET 13 lar, lite eller drygt110kronor. årsavgift fåsammaintäktskulledetalltsåräcka meden på13,8dol- att Facebook 27,6 dollariintäkter, miljarder användare. För på2miljarder istället.faktiskt blirkunder Hur mycket skulledetkosta? 2016hade tjänsterna heltenkeltatt görsomtillbetaltjänster, användarna såatt att ändra dethär. möjligavägar finnsflera Det Enmodellskullevara 6 lagstiftning. denna under fråga hursådanhärsekundärdata skahanteras öppen fortfarande ären teringen av GDPRinomEU, nyadataskyddslagstiftningen den dådet sekundära led.Frågandata idetta avhängig- ärpåmångasätt implemen är i praktikenDet dock inte alltid - solklart vad som exakt utgör person 5 moratorium uppköp införa ett motfler att ut. innanandra punkter retts manskullekunnaärmöjligen glasklart vadmanskullekunnagöra. Det kunderna, och kunden har som bekant alltid rätt. harsombekantalltidrätt. ochkunden kunderna, påochbehandlaranvändarna.Plötsligtskullevivara ändra hurdeser ochsannoliktocksåkraftfullt för fungerar lution ihurplattformarna Spross (2018) de säljer. Skillnadenimaktmellanenkundochvara ärbetydlig. betalar ochfinansierar tjänsten. Vianvändare äridagbara varan som plattformars primära omsorg omannonsörerna, ligger alltsådesom snarare änkunder, ochdetärtydligt attFacebooks ochandra Gör användarnatillkunder. På gratistjänster äranvändarnavaror av datasommänniskor inte givitifrån sigfrivilligt. bara kunna förbjuda.Tillåtingensammanställningelleranvändning bilderochsåvidare.ning påotaggade Dethär skullemanfaktiskt utifrån öppnakonton somdinavännerhar, genomansiktsigenkän- säga attdegörkategoriseringarmönster avdigochlägger på sökningar, såtrålar företag oftaocksåefter sekundärdata, detvill lämnat ifrån påöppnasocialamedier-konton, oss, viaapparoch Reglera trålning avsekundärdata. Utöver datasomvifrivilligt 13 Ett sådantskifte- revo Ett skulleinnebära en 273

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET 14 och delningar, värde. plattformen dvs allt det som ger betalt ikryptovalutan steem förallainlägg, allakommentarer, allalikes användare får Steemit äratt medplattformen En modellsomprovats därför inte närvibörkräva stopp. heller iutbyte något mer sätta eller stå vilket tillalladessagratistjänster, värde vilevererar ochviförstår för möjlighetatt sig medsindata.Idagharvisomanvändare ingen ifrån skulleocksåkunnatydliggöra värdet somanvändarnager Man plattformarna blott somfacilitator blott imitten. plattformarna rustade skolor, med ochnedrivnahierarkier ökadsamhällspolarisering Kanske politiska stormenlouttryck. perfekta viden skapadav ser ned- ta tillsigintellektuellt käns- snarare ändiverse argument att hederliga tillgång tillkvalitativinformation,kritiskttänkande,tidochförmåga ekonomisk parametrar om antalolikasamverkande utanutgårfrån ett Kanske stora lägedärden klyftanisamhälletinte harvihamnatiett är sälja annonser. politiska konsekvenserna De skrämmande. ärän mer kunna bättre utanannatmotivänatt övervakningssamhället perfekta Tufekcis vi,medZeynep sigpåvidinsiktentränger att ord, skapatdet och förtvivlan,mellanteknikoptimism dystopiskasom ochden cynism mellan hopp balansera är ocksåsvårt att göra. Det skulle kunnagåatt effekter ochvadsom vetabådevadsomskullegerätt ärsvårtatt Det ersättning. mängder ansenliga användare tycksocksågenerera der McMillen (2017) 274 14 Ansenliga mäng- Ansenliga

litik o p igital D 10 . kap PLATTFORMSSAMHÄLLET 9118X.2017.1418406 Communication &Society . doi:10.1080/136 movement Information, onFacebook”. ”Mapping theanti-vaccination Smith, Naomi&TimGraham (2017). medias_weimar_moment.php oktober. https://www.cjr.org/special_report/ moment”, Columbia JournalismR Siegel, Lee (2016). ”Themedia’s Weimar ter-trump.html - com/2017/12/27/opinion/digital-nazi-hun 27 december. https://www.nytimes. York New a DigitalNaziHunter”. Times, R lions-in-ephemeral-money/ story/the-social-network-doling-out-mil- Wired, 10april.https://www.wired.com/ Doling OutMillionsinEphemeral Money”. McMillen, A.(2017)”TheSocialNetwork how-to-fix-facebook-before-it-fixes-us/ magazine/january-february-march-2018/ mars. https://washingtonmonthly.com/ Washington Monthly, januari/februari/ Fix Facebook—Before ItFixes Us”. McNamee, R russia-brexit-twitter-facebook.html www.nytimes.com/2017/11/15/world/europe/ YorkNew Times,15november. R Kirkpatrick, DavidD. (2017).”Signsof forskningsinstitut. 6458, augusti.Stockholm: Totalförsvarets deras budskapochomfattning.F svenska valet:Automatiserade konton, R Fernquist, J., N. L.Kaati, Akrami, K.Cohen, York,New NY: RandomHouse. A Pragmatic PrimerforRealistic Radicals. Alinsky, Saul(1971).Rules forRadicals: REFERENSER osenberg, Yair (2017).”Confessions of . Schroeder (2018).Botarochdet ussian MeddlinginBrexitussian R oger (2018).”How to eferendum”. https:// OI Memo eview, 7 275

22/3 2018] [tillgänglig rules-and-policies/violent-groups Twitter (2018)https://help.twitter.com/en/ tech-turmoil-new-censorship/ www.wired.com/story/free-speech-issue- Free Speech”.Wired,16 januari.https:// (Democracy-Poisoning) Golden Ageof Tufekci, Zeynep (2018).”It’s the transcript topia_just_to_make_people_click_on_ads/ talks/zeynep_tufekci_we_re_building_a_dys- TED Talk, september. https://www.ted.com/ dystopia justto make peopleclick onads”. Tufekci, Z.(2017).”We’re buildinga facebook-google-are-free-shouldnt januari. http://theweek.com/articles/746872/ are free. shouldn’t They be.” TheWeek, 8 Spross, Jeff(2018).”Facebook andGoogle

litik o p igital D 10 . kap KAPITEL 11

SJU NYANSER AV TRANSPARENS ______KAPITEL 11

OM ARTIFICIELL INTELLIGENS OCH ANSVARET FÖR DIGITALA PLATTFORMARS SAMHÄLLSPÅVERKAN

stefan larsson är docent i teknik och social förändring vid institutionen för teknik och samhälle på LTH, Lunds universitet och programchef för det digitala samhällsprogrammet på tankesmedjan Fores. Han är jurist och disputerad i såväl rättssociologi som i fysisk planering. Hans forskning är inriktad mot digitalisering, datadrivna marknader och AI, med fokus på tillit, transparens och ansvar. PLATTFORMSSAMHÄLLET 1 making decisions. they’re how thatpeople don’tunderstand with systems up in thefuture thatweallwanttobuild,end zuckerberg Right. peters make decisionsinwaysthatpeopledon’treally understand. systems alotofourA.I. Rightnow, next decadeandbeyond. the over systems wethinkaboutA.I. questionforhow central that’s ramping upalot. AndIthinkthisisgoingtobeavery study,and seriously one thatpeopleare juststartingtovery isareally important transparency, you’re askingabout,A.I. zuckerberg safe? privacy consumer insights,butalsokeeping helpingtogetconsumer by system more specifically,dealingwiththeeco- artificial intelligence, thosealgorithmsare constructed.Howdoyousee about how transparent not withoutitsriskandthatyouhavetobevery peters ”Transcript ofMarkZuckerberg’s Senate hearing”. Peters,senator Gary seexv. TheWashington Post (10april2018) Utdrag urMarkZuckerbergs förhörvidUSA:ssenat,medfrågor från But you also know that artificial intelligence is thatartificialintelligence But youalsoknow

And Idon’tthinkthatin10or20years, Ithinkthe—core question Senator, 1

278

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET man ska förklara ett visst utfall eller förloppmedautonoma, visstutfalleller självlärande man skaförklara ett sammankopplat medfrågor dvs. omansvarärtransparensfrågorna, hur somalgorithmicaccountability ochansvarsfullAI.Tätttur kringbegrepp terat- växande mängd forskningslittera fält i bådenyhetsmediaochen ter av av användningen AIiautonoma omdebat alltmer system ärett utförande. Ansvarsfrågorna förgränsdragningar ochoförutseddaeffek avhängiga varianter av artificiellintelligens ochmaskininlärningförsitt avbehov styrningoch implementering avkommit blialltmer policy att och omnormer idéer isinturatt betyder delaven Det organiseringen. stortav automation algoritmberoende ett mått mjukvarubaserad blivit ochsorterasinformation sompostas,modereras –oftairealtid –såhar storskalighet, stora användarbasochden plattformarnas enorma mängd 2 samhälleligakonsekvenser.marna användsoch deras ansvarförhurplattfor börförstådedigitalaplattformarnas kan eller diskuteras hur man skaplig forskning om alltmer digitala plattformar global såväl inom (2018) nämnas. (2017),vanDijcketal.(2018)ochGillespie Schwarz Här kanblandannatAndersson PLATTFORMAR, AI OCH ANSVAR politiksomsamhällsvetenskaplig- ochrättsveten INTRODUKTION: 279

2 Givetmånga av

- - -

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET individualisera tjänsterindividualisera verksamheten. effektivisera eller kunnamed metoder somprediktiv analys ochmaskininlärningföratt datasomdeanalyserar finans–ställsinför närdesamlarinmer eller somverksamheter ochföretag –somihandel,mediaförutsättningar 6 5 4 3 ring, ochisåfallav vilken typ? förutsättningar,nens ochfinnsdetbehov standardise- eller av reglering inriktade användning?Hur påverkar såväl detindivider - sominnovatio konsument-lärning medföridedigitalaplattformarnas ochmarknads- etiska och sociala utmaningar som artificiell intelligens och maskinin- det medföritermer av direkta samhällsutmaningar. Hur skaviförståde –blirdetdärmedavi innehållsmoderering stort förståvad intresse att –isinatjänstersav funktionalitet policyimplementering sinegen och automatisera de storskaliga behöver mycketGivet att plattformarna prietära företagsupplägg påkomplexa datadrivnamarknader. och automatiserade inslag, specielltommankombinerar detmedpro- en datafierad logik datafierad en liknande datadrivnapraktiker. kanbeskrivassom plattformisering Dvs, ter, som inte digital förhistoria, nödvändigtvis har en också anammar Google, Facebook ochAmazon,utanäven- iljusetav verksamhe att i ljuset av de verksamheter digital förhistoria, som har en som med automatiseraderas genom skainte ochsjälvlärande verktyg bara ses normativställningsomskaimplemente taen - många fallbehöver i avBetydelsen av digitalaplattformar deutmaningarsomföljer att Se även Andersson Schwarz & Larsson (2018). &Larsson Se ävenSchwarz Andersson (2017). Schwarz Se Andersson användning avAI.” (R regler, standarder, normerochetiskaprinciperisyfte attvägledaetiskochhållbarAI intelligens, sombl.a.innehållerenskrivningomatt ”Sverige behöverartificiell utveckla I maj2018publicerade exempelvis densvenska regeringen enNationellinriktningför algoritmstyrda intelligens. utvecklingsområdena kringmaskininlärningochartificiell regleringsutmaningar förbådedatadrivnamarknadermen ocksåspecifiktde Även iensvensk politiskkontext hardetpåsenare tidväcktsfrågor om (2019). plattformarna, iLarsson rättslig samhällsutmaningavrelevans förfleranvändningsområden änfördedigitala diskuteras ienväxande mängdlitteratur. Jagdiskuterar detäven itermer aven Vilket detinledande citatet från MarkZuckerbergs senatsförhörindikerar på.Frågan 5 som kan hjälpa oss att bättre förstådeförändrade bättre somkanhjälpaossatt egeringskansliet, 2018,s.10). 4

280

6 Kapitlets

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET 3 2 1 avtionen digitalaplattformar. ärihöggrad: De Jonas Schwarz ut sjukvaliteter Andersson fördefini- somärrelevanta Iinledningskapitlet pekarjagoch digitalplattform? en är vad först, med AI-metoderna till vadsomkankallas”theblackbox”. pekapåhurmarknadskomplexitet,och föratt ochägandesamspelar kraven på radikal som transparens hörs i ansvarsutkrävande debatter av deiblandnågotförenklade isyfteproblematisera transparens, att sociala normer. Kopplat till ansvarsfrågorna diskuterar jag sjunyanser tensbehov inomAIavseende samhälleligbias,somkulturer, etikoch ochnormer,sociala strukturer ochvaddetinnebäritermer av kompe - AI,dvs. applicerad användningsomsamspelarochreproducerar den pekar dåpånågra av utmaningarnamedsamhälls- demestväsentliga , imötet mellanAIochnormativitet, generell 3. en dvs. värdegrunder. Jag specifik,gällandeinnehållsmoderering, på;2.en agera och för andra att infrastrukturell, somframförallt rör destörsta närdeskaparmarknader styra användare ochreglera ochandra aktörer; AIföratt 1.en använder olika informationsflöden. Jag tecknar tre kategorier därplattformar ocheffektivisera moderera ochmaskininlärninganvändsföratt gens avdelsen deautomatiserade därvarianter verktyg av artificiellintelli- mativitet jagextra fokuspåbety- Ikapitletlägger ochplattformisering. och därmedkombinationenmentering pådigitalaplattformar av nor kapitel vad man - kan analyserar kalla automatiseradDetta policyimple globala aktörerna. skaalltsåinterelevans ställasirelation tilldeallra största enbart och datafierande/datadrivna; datafierande/datadrivna; internetuppkopplade; mjukvarubaserade; PLATTFORMAR 281

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET mindre, men beroende, plattformsaktörer. beroende, mindre, men –infrastrukturella ”platform-of-platforms”skaliga plattformar –och mellanstor ochirelationen ochindivider mellan plattformar tionen ekologi, förstådenna äratt bådeirelanas informellastyrmekanismer - position irelation tillvarandra. förståplattformar Enviktigdelav att slags taxonomi av olikatyper över plattformar, påstorlek baserat och vetenskaplig Schwarz harien Andersson artikel från 2017tecknat ett med transparens. utvecklar nedan,viktigakomponenter förståvissautmaningar för att i termer av maskininlärning, ochdetproprietära uppläggetär, somjag avsammanhang.betydelsen idetta Bådeautomationen, exempelvis tär, vilket förstå gör ägandet ochdetproprietära att uppläggetrelevant dolda för externa granskare och där såväl kod som data är (6) delarav essentiella deinterna att granskning genom är strukturera av tasfram viktig, för svårighetsomföljer hurpolicys precis somden avhar karaktären blirbåde(7) informellarättssystem centraliseringen portion automatisering. Isyfte bedömahurdigitalaplattformar att implementering avärinte eller moderering stor policy möjligutanen i termer aven aktivaanvändare, och miljarder användare kanhaflera största. De plattformarna för(5)skalbarheten förutsättning i sinturen (4)rallt (3)datadriven ifokushär. automatisering Automatiseringen är normativautmaningarsåärframfö- förstådigitalaplattformars för att Ävenfördela sigpåolikasätt. omalladessakaraktäristikor ärrelevanta kan ochdecentralisering centralisering hårt proprietärt hållna,ochatt organisationkanvaradelar av väldigtöppnamedanandra plattformars och och detfinnsgrader komplexiteter –somatt inomvissabegrepp Var av ochen dessakategorier ärinte nödvändigtvisstriktuppfyllda, 7 6 5 4 centraliserade. proprietära; skalbara; sorterande isinförmedling/distribution; automatiskt/algoritmiskt 282 proprie-

- -

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET taget kunna göra affärer på den plattformiserade infrastrukturen. infrastrukturen. plattformiserade påden taget kunnagöra affärer konkreta stipulerar säga den villkor huvud över förolikaaktörer att som sällan bara är informellt hårdkodad,normativ utan rent det vill en beroendeproblematik varandra finns (meso-ochmakronivåerna) kopplasvidare på ochbygger plattformar ihopmedandra plattformar Schwarz utgår från. Andersson Påmakronivåperspektiv där de nivåer hos plattformar, varav förstaknyter den andirekt tilldetekologiska kvaliteter förståutmaningarnamedAIochnormer av föratt relevans kommer som följer lyfta tre kategorier översikt I den jag att av rättsliga Plattformslogik. Från (2017). Schwarz Andersson 283

onboarding (e.g. Acxiom) Examples: Operative systems, appstores, infrastructures, ecosystems, stacks Keywords: Platforms-of-platforms, contingencies. Cumulative, supra-platform actualitiesand interconnectionthrough platform-world Focus: Ecologies(superstructures) cultivated MACRO LEVEL interoperability Keywords: Plug-and-play, generativity, Inter-platform actualitiesandcontingencies andothersurroundingplatforms systems Focus: Connections (interrelations) between MESO LEVEL disputes (e.g. ”Terms Didn'tRead”) ofService; jailbreaking,Examples: Firmware, TOS rules, configurations, system requirements. Keywords: terms code, ofservice, protocol, modes ofcontrol. intra-platform Local, and/or on-platform (bounded technical sovereigns) Focus: inandofthemselves Platforms MICRO LEVEL

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET skräddarsytt eller ”personaliserat” innehåll. ”personaliserat” eller skräddarsytt 10 9 8 7 sad s.k. programmatisk och”semantisk” reklam. samtidigt somdeiallthögre grad förmedlarindivid-ochgruppanpas- av nätverk datainsamlande sajtertionellt material, ett också bygger ochSchibstedmediehus somBonnier förmedlaredak som,utöver att ochaktörerbranscher Exempel anammarplattformisering. härär inte rad traditionellt sett sådigitalaochautomatiseraten datadrivna avkan man,somnämntiinledningen kapitlet,konstatera också att teckna attribut samhällelig bias. att dedigitalaplattformarnas Genom möter överlag storaturer utmaningaritermer av och normer inbyggda lösningar irelation tillmänniskors ochsamhällsstruk språk ochbilder av olikaformer tillgriper formsföretagen AI-lösningar, sådana ochatt platt kräver skalanpåflera enorma hur den att av dessaplattformar ständigt sker av ”ombord” påmångatyper plattformar, delskanvise hurinnehållsmoderering mikronivå; delskanvistudera plattformarnas göra med kategorierna att jagutvecklarnedanharmer andra de två sina sajter. kategoriden somtyckshamestspårningsmjukvara från tredjeparter på och utveckling av s.k. omnikanal. lojalitetskort datainsamling-ochanalysiklubb-eller handeln, genom även e-handelmen fysiska bådegenom den av handelnplattformiseras, säljare medköpare, ochuppköp av exempelvis matvarukedjan Whole molntjänster förföretag, handelsinfrastruktur somsammankopplar en breddning av både genom handlare, erbjuda men verksamheten tillatt historik kan man se hos Amazon, som primärt började som nätbok nadsbutiker, digitalförsäljning, bankochförsäkringsbolag. Enomvänd skridande näraktörer somICAbådeharfysiskamatvaru-ochstormark Larsson (2017b). Larsson Se JockumHildénsbidrag idennavolym. Englehardt &Narayanan (2016). programmatisk reklam, (2017b). seLarsson bidragkonfliktbild idenna Schwarz volym. somfinns,seJonasAndersson Förmerom För meromrelationen mellanmediehusochnyadigitalaplattformsföretag, ochden 8 Även testas inompublicservice ochdiskuteras aspekter av Plattformisering 284 10 Praktiken blir också branschöver 9 Enstor ochökandeandel 7 Mediesajter ärockså

------

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET 11 konsument- ochsamhällsperspektiv. kunnarelatera av ochbehov tillolikanyanser att från transparens ett strukturella effekter har, somautomatiserad policyimplementering för lan AI och normer. sortera Intresset av främst i vilka i typer att ligger , imötet av mel- specifik, rörande moderering generell innehåll,och3.en infrastrukturell1. en , av stor andra aktörer; förberoende relevans 2.en styra ochreglera: ochmaskininlärande aspekterserade användsföratt jag ihöggrad automati tre kategorier där plattformars - tecknar här termer avfåläser, att tarställningtilldem. förståreller rad studier, i en ochproblematiserats fält som studerats framförallt i Användandet av användaravtal, nämntsom”terms-of-service”, ärett avlets behov även ärrelevant transparens fördessaverksamheter. kvaliteter rättsliga ochsamhäl- följandeanalysomplattformars gör att somförsäkring,skilda branscher bankochfastighetsförvaltning, vilket ekosystemmation ochplattformslogikens kandiskuteras även inom auto logik.Liknandefrågor kringdatadrivenhet, - grad plattformiserad Foods rad kommit tjänster iallra en högsta meden erbjuda ienlighet att arna medautomation, ochstyrning. normer bete utför, somplattformarna kapitel såärfokusidetta påutmaning- förmycket förutsättning av central är en detautomatiserade policyar parens. Även omdataåtkomst, dvs. insamlingav information, individers förtrans- instrument de inte somett praktisk mening välien fungerar Ledendal (2017). Se Pär Lannerös bidrag idennavolym, & men även (2018a;2018b);Larsson Larsson UTMANINGAR MED AUTOMATISERAD POLICYIMPLEMENTERING 285 11 Detta gör att göratt Detta

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET låta Playboy ochVictoria’s Secret. til�- förbjudabaddräktsförsäljare somSimply Beachmen iatt kventa innehåll.Endelkritikförde fram detinkonse- mindre lättklätt eller en rad apparmedmer avträffades upp implementeringen sinapolicys system utvecklas kontinuerligt, behöver och närApple2010skärpte tillutvecklarnasstorafram BankIDigen, glädje.Även- informellarätts skarpt ochdärmedstoppade BankID. Efter dialogsläppte dockApple plötsligtimplementerades ramaskri närpolicyn framförallt leddetillett tvåapparinte om att fickvara beroende av varandra pådetsättet,men BankID,tion tillsvenska bröt motAppStores somegentligen policy volymirela- tilldenna Schwarz ochjaguppiinledningen tar Andersson lare och företag världen över som utvecklar för användare av över lare och företag världen iPhone vilket intressanta följdeffekter ger somdirekt påverkar deapputveck automation tid, tycksvara detsomförändras iimplementeringen över automatiserad avvara det. såkanimplementeringen av Graden policyn 13 12 ochdessimplementering. mellanpolicy irelationen eller av somöppnarförtolkning policyn irelation tillkulturella värderingar inkonsekvent tillkritikfören hållningkringdedelar som ocksåharlett policy,en vilket säkerställer kvalitet ochteknisk funktionalitet, men appar för Appleprodukter. Varje app granskas av med Apple i enlighet erbjuda ärApplesAppStore,Exempel tillatt vägen pådetta somärenda som legitim hos de som påverkas.ling och som transparens uppfattas avsering praktik kringlikabehand- samten egnaochandras intressen, inte storabehöver ställer men isigvara problematisk, krav påbalan- typav eller governance aktivtstyrande infrastrukturellt upplägg men och i vissa fall hela andraupplägg.ovation, branschers aspekt av Denna andra tjänsteutvecklare, förannaninn- vilket förutsättningarna anger slags radinfrastruktur andraför en aktörer, som apputvecklare eller har kommit sig som ett positionera att plattformarna de största Gillespie (2018, ss. 84-85). Gillespie (2018,ss. Gillespie (2018). Platforms-of-platforms: Infrastrukturell policy 286 13 Även isiginte omgranskningen är 12 Sistnämnda

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET kommersiella ochandra verksamheter över. världen därmed direkta effekter ochsynligheten förintäktsflödena en rad hos val iviktandetav somsker flödesalgoritmen hos centralt Facebook har kategorier ochtjänster vuxitfram kring”sökmotorsoptimering”, dvs. tjänstrankas aven Googlessökmotorsalgoritm harocksåprofessionella varumärkens avhängigtföretag eller synlighet blivitalltmer att hurett som EU-kommissionen tagitpå konkurrensrättens område. Itaktmed nämnas här, inte minstiljuset av debeslutomhögaviten förGoogle Googles sökmotor också sindominanspåsökmarknaden kangenom 17 16 15 14 uppdatering deras inteviaAppleskontrollsystem.för att gått icke-kinesiskeenda iKina,tog, efter varning, bortomkring700 appar ApplesAppStore, kinesiskamarknaden. utmanas påden somärden och iPad. Kontrollaspekten förApplesAppStore, ärcentral vilket tycks geopolitik ochstatligkontroll apparna. datainsamlinggenom genom detbådehandlarom apparna ärinte detkanantasatt men vederlagt, utvecklar parallella uppdateringarkinesiska marknaden den till till att nyhetsmediers poster,nyhetsmediers vilket bl.a.skedde ijanuari2018. prioritera uppanvändarnasinteraktioner påbekostnad av företags och avlansering algoritmsomstyrdetindividuellanyhetsflödet,tillatt den harlyftsiförhållandetillFacebooksLiknande beroendeställning omba- utfall av uppläggetmed”platforms-of-platforms”. logiksomföljer den isinimplementering. ändras isigeller Vilket hur Applespolicy ärett förapputvecklare för beroende ocksåtillett appmarknad,leder gör en inblandning. tredjeparts undvika hemlig Upplägget, sommöjlig- att garantera funktionalitet, undvika skadlig kod, inklusive att också men AppStore över Apples policyhantering handlarsåledesbådeomatt 2018-1?r=US&IR=T&IR=T businessinsider.com/facebooks-updated-news-feed-algorithm-nightmare-for-publishers- outlets for ‘well-being’” avJoshConstine. outlets for‘well-being’” Se exv. TechCrunch (12jan2018)”Facebook feedchangesacrifices timespentandnews dropping theguillotineonabunchofmediacompanies”, avSteve Kovach. to Insider(13jan2018)”Facebook proveBusiness istrying it’s notamediacompany by Se MarinaSvenssonsbidrag idenhärvolymen. omdetkinesiskaplattformssamhället The Telegraph (29nov 2018). time-well-spent/

287 https://techcrunch.com/2018/01/11/facebook- 17

16 De strategiska De https://www. 14 Orsaken

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET 20 19 18 lerade Google Search-appen på sina Google enheter.Search-appen lerade debara förinstal- att ochmobiloperatörertillverkare förutsättning under appbutik (Play Store) Googlehadegjortbetalningartillvissastora ochatt (Chrome),och webbläsaren villkor av som ett förlicensiering Googles Google Search appen förinstallerar Googleharkrävt tillverkare rade att att hosGooglessökmotor. dominansen bibehåller Kommissionen konstate- Android-enheterende somkommissionen otillbörligtstärker menade och avse kr–förolagligarutiner svenska –omkring48miljarder euro - jarder juli 2018 utdömde Kommissionen böter för Google på hissnande 4,34 mil- operativsystem för smarta telefoner, och Googles appbutik (Play Store). I av pådetillverkare ler Android, dvs. smartphonessomanvänder Googles koppladSamma problematik till sökmotorn finns ide krav Google stäl- lig fördel gentemot andra tjänster av liknandeslag. olag- prisjämförelsetjänst, en annanGoogle-produkt, en geen att genom Googleharmissbrukatsinmarknadsdominanssomsökmotor att menar mot EU:skonkurrensrätt, vilket företaget haröverklagat. Kommissionen bryta kronor –iböter svenska –omkring25miljarder euro föratt jarder EU-kommissionen. I juni 2017 utdömde kommissionen Google 2,42 mil- letjänster, vilket av mångårigt fall prövat i bland ett annat aktualiserats hurGooglerankar ochpresenterardet gäller sökträffar förandra goog- konkurrensrättsligaockså den frågan kringmarknadsdominans när dare iväldigthöggrad klickarsigvidare viadeförstaträffarna. Härväcks ettstarkt Detfinns i träfflistan. ekonomisktincitament använ- eftersom hamnahögt upp tjänst att ningsupplägg specifiki sidasyfte eller få en att förhållasigtillsökmotorns kringatt internaexpertis - relevansbedöm erbjuder telefontillverkareerbjuder såväl somapputvecklare ochkonsumenter. kommissionen att missarhurmångavalmöjlighetermenade Android konstaterade sammadagbeslutet kom och dekommer överklaga, att att 18-4581_en.htm 17-1784_en.htm choice-not-less/ https://www.blog.google/around-the-globe/google-europe/android-has-created-more- Pichai, S. (18juli2018)”Android hascreated more choice, notless”,GoogleinEurope. EU-kommissionen (18juni2018)Press release. EU-kommissionen (27juni2017)Press release.

288 http://europa.eu/rapid/press-release_IP- http://europa.eu/rapid/press-release_IP- 19 Googles vd, Sundar Pichai, Googles vd, Sundar Pichai, 18

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET ning till den statligtauktoritäraning tillden kontrollen –vägasmotjustdethotet. måste den anpass- innebära en –trots att kinesiskamarknaden mot den nämnda. Kanske av betydelsen behöver devästligasolikainitiativriktade andra spelregler, reellt marknadshot av vilket sessomett sist troligen slags konkurrensfördelett gentemot västliga företag, följa som behöver detkinesiskaföretag ger Iförlängningen ochsocialamedier). kameror intelligens påstora baserad tillgängligdata(bl.a.från publika mängder för utvecklingav tillvarianter av alltfrån handelsplattformar artificiell statligtkontrollerad,se Kinasomen auktoritär ochgigantisktestbädd kommit börjakonkurrera att skulledärmed kunna utanförKina.Man raktivt, ochdelshardekinesiskaföretag sompåkort tidvuxitfram där största världens plattformsgiganterna interna marknad som något att västliga deglobalamen Dels ser sätt. påflera policyperspektiv tiserat Frågan automa ärdockintressant urett - kinesiskamarknaden omden sedan2014. siska marknaden sökmotorneller harfunnitstillgängligaförstörre av delen kine- den Hong Kong, vilketvare sig Gmail, Chrome ledde till att i förlängningen sökverksamheten tilldetmindre hårt flytta företaget att kontrollerade censurering, riktadmotGoogle, fick trollerad hackerattack inklusiveen krav men kinesiskamarknaden, tidigare funnitspåden påstatligtkon - kontroversiellbekräfta, ochären fråga. Googlessökmotor hardock 22 21 ten. tillåtas av kinesiska för sta- att varaden med censurerad skulle behöva kinaanpassadvariantaven sökmotor somdär kallad”Dragonfly”, Samtidigt kommer Google utvecklar uppgifter från hållom att flera interactive/2018/11/18/world/asia/china-internet.html How China became a superpower”, avRaymondZhong.How China becameasuperpower”, YorkSe exempelvisiTheNew diskussionen Times(2018-11-18)”ChinaR The Intercept (29nov 2018). 21 Vilket inte bekräftas av ärsvårtatt Google,ochöverhuvudtaget 289

https://www.nytimes.com/ ules. 22

- - -

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET Gillespie beskriver som: Gillespie beskriver mängd kulturer, kolliderande ochladdadefrågor, rättsordningar vilket inte utan vadsomäroacceptabelt, bara skadefiniera navigeraäven en i implementering av policy. hamnar snabbt i utmaningar där Man man upplägg,plattformarnas utöver oavsiktliga effekter en automatiseradav missbruka att andra upptänkligasätt motståndare eller obstruera att för flaggningsfunktioner somanvänder politiska meningsmotståndare högförgränsfall, kontextuella äroerhört moderera motsättningar, kankonstatera Man iatt mativt beslutsfattande. svårighetsgraden att därmedser,som plattformarna nor svårighetsommedföljer ochden formarna börhaförupptäckten av ochlagföringen desomutförilldåd modereras. En fråga ärdockvilketmarna behöver ansvarsom platt – såärdet inte längre något kontroversiellt konstaterande attplattfor formar –tänkbarnporr, tillfolkmord halshuggningarochuppvigling Givet alla dehemskheter och illdådsompostaspåsocialamedieplatt dande delav definitionen, av socialamedieplattformar. isjälvaverket bety- innehållsmoderering ärkärnan,en Internet (2018)att Medieforskaren Tarleton Gillespieargumenterar iboken Custodiansofthe ta normativa beslut. att står inför när det gäller ningar digitala plattformar förstådeutma- föratt särdeles viktigtorganisatorisktstudera uppläggatt ett så är innehållsmodereringen vi överlag diskutera digitala plattformar delmängdav bara ären deaktörerala medieplattformar somviåsyftarnär 23 ning, användarflaggning och automatiserat upptäckande. alla sociala medieplattformar varianter använder av mänskliggransk Se exv. Gillespie(2017). cultural taste; grappling withinequitiesofgender, sexuality, race, tionally orotherwise;honoring contours ofpoliticaldiscourse and value systems; mediatingwhenpeople harmoneanother, inten- reconciling… balancingoffenseandimportance; competing Innehållsmoderering 290 23 Även om soci-

- - - - -

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET ver deocksåihöggrad automatiseraver informationshanteringen, därbåda inte mindre änsjutjänster miljard användare –behö- änen som harmer uppgift aktiva användare tvåochGoogle miljarder har enligt har över 26 25 24 Intermediärsansvarsfrågor idigitalasammanhang äringetnytt irelation tillplattformarna. beteendeeller genereras somspridseller hur intermediärer ansvarfördetmaterial skabedömasnärdetgäller om betydelse,vilket debatt ning rör digitalaplattformars delvisären förutmaningarmedansvarsfördelEn vidare- diskursmedAI-relevans avappliceras storskaliga digitalaplattformar. tism medförförutmaningar, inklusiveoavsiktliga konsekvenser närden slagskonservatism.råda, dvs. ett Frågan typ av ärvaddenna konserva- av beroende standards förlärande av gyllene ett modellmanvillska den och kontextuell karaktär. maskininlärning finns det databeroende I en och användandetav maskininlärningskahantera uppgifter av normativ av frågan kringhurmaninom utvecklingen svårigheter AI görocksåatt upptäckande av innehåll som tydligt bryter mot användarpolicy. Dessa krav oerhörda rimligen ställer påautomatiseratrealtidsmoderering omtvistade fakta,ochkombinationen av hastighetochskala.Speciellt blandningav därmedien ligger kontext,ring ochpolicyimplementering arbeteUtmaningarna fördedigitalaplattformarnas medautomatise- rande sökmotorn indexe iden gällandeGoogles relevansbedömning eller - plattformar (Google) respektive informationsomdelasinomderas börhaförden kringvilketmarna, somidebatterna ansvarFacebook ochYouTube aktuella exempel kan man finna hos de storskaliga digitalaplattfor Jfr. Gillespie,2018) se påansvariförhållandetilldenna”plattform”; (2017a). seLarsson upphovsrättsbrott uppkom enliknandekonceptuell utmaning kringhurdomstolen skulle När individernabakom fildelningssajten ThePirate Bay åtalades2009förmedhjälptill Gillespie (2018,s.10). hot-button oftheday. issues and linguisticboundaries;doingallthataround thehottest extendingand class; ethicalobligationsacross national,cultural, 26 . Eftersom plattformarna ärstorskaliga. Eftersom plattformarna –Facebook 291 24 25 men men

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET val i en rad länder.val i en Facebookanvändare påverka demokratiska visats ha använts för att därinformationfrån mellan50till87miljoner Analytica-skandalen darinformation, vilket s.k. iden aktualiserades Cambridge En variant av intermediärsansvarsfrågan rör kontroll använ- över instrumenten i det 21a århundradet. YouTubeatt av därmed kan vara ett de mest kraftfulla radikaliserande ring. kritiske Tufekci Den tekniksociologen Zeynep konstaterar frankt lande affärsmodellen bidrar tillbådesensationalism lande affärsmodellen en kritik mot finns Det YouTube reklammäk den somgårutpåatt solutionism AI förenklad för en vara uttryck för att harkritiserats Hans uttalanden falskanyheter,innehåll somhatiskauttalanden, hämndporrochannat. förde återkommandebekämpaoönskat föratt verktyg fram AIsomett ansvar för det material som sprids.frågor om plattformens Zuckerberg av kongressen amerikanska den medanledning av fickhan skandalen 31 30 29 28 27 nalys och röstigenkänning nalys ochröstigenkänning rad funktionaliteter,för en blandannatföransiktsigenkänning, språka- aktörerna ärstora investerare ioch utvecklare av artificiellintelligens med bådedesignochaffärsmodell. utan att missbruk avett plattformen tillvar,som uppläggetmedverkade Vaidhyanathan, enligt alltsåinte ansvarförvaduppläggetmöjliggör.likväl ett delav Den valpåverkan 2016såharFacebook presidentvalet budskap infördetamerikanska som låg bakom vem sett stora den mängdriktad reklam med politiska historiken SivaVaidhyanathan, ochmedieforskaren oav att - sommenar Facebook irelation tilldoldriktadreklam av amerikanske den kultur trump com/news/2018/mar/17/data-war-whistleblower-christopher-wylie-faceook-nix-bannon- artikel medenvisselblåsareartikel iTheGuardian (18mars2018). En nyhetsomfickmycket spridningnärjournalisten Carole publicerade Cadwalladr en Vaidhyanathan (8sept2017). Tufekci (10 mars,2018). Gillespie (16jan2018). Dolata (2017) och att de automatiserade optimeringsverktygen som den somden deautomatiserade optimeringsverktygen och att 31 När Facebooks VD, Zuckerberg, Mark frågades ut 27 . 292 30

29 helt i enlighet helt i enlighet bruk av plattformen, Liknande kritik har riktats mot https://www.theguardian. 28 ochradikalise-

- -

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET 34 33 32 av falskanyheter ochkontroversiellt innehåll. påisigsjälvabidragit tillspridningen bygger storskaliga plattformen normer, delav ochen dessaärrentav direkt motstridigaandra. kommer haolikakulturella grupper standards ochsociala Olika att hundratal jurisdiktioner. myriadaven ochett kulturella grupperingar över utan även avimplementera normativakaraktären policy den att detinte att bara äravsiktligt betyder Det missbruksomärutmaningen mycket av brösten som fårsynas,m.m.(såvitt vivet–fördetäringen vara, hur veckling på detaljnivå kring hur gamla bebisarna får se ut att till protestmarscher, slagsintern policyut vilkettillett isinturharlett inom sammasamhälle.Facebooks hantering av harlett amningsbilder olikautidelarav ser ala normerna även världen, förolikagrupper ochdesoci- fältdäracceptansen förnakenhet,dra gränsen somärett bör policyperspektiv designens exempel handlaromhurmanfrån ett anpassningsförmågan hos brottslingar somvillundvikaupptäckt”. anpassningsförmågan hosbrottslingar flyktighet,språkets göra med”kulturens Gillespie att komplexitet och och maskinlärande upptäckandeavtiserat stötande poster harenligt uppgift. likasvårsombehövlig mar ären Svårigheterna medautoma- påsocialamedieplattfor innehållsmodereringen att Gillespie menar kan vara kontroversiella ochbestridasav grupper. endera exv.den, omhistoriska tillhörighet, geografiska platsers eller händelser ochjurisdiktioner. iolikakulturer olika sätt Även delkunskapsområ- en nas somstötande, falska.Inte olagligaeller på sällandras gränserna kringvilkenningstaganden typav bilder, texter ochlänkarsomskaräk – kan konstaterasplattformsdesign rad – ställs normativa inför ställ - en intelligence-facebook-content-pro com/2018/10/20/opinion/sunday/ai-fake-news-disinformation-campaigns.html come. Sorry, MarkZuckerberg.” Marcus Avoch ErnestDavis. Gary datavetenskap, ”No, A.I.Won’t Solve theFake Problem. News At leastnotfordecades to okt 2018)skriven avenprofessor ipsykologi ochneurovetenskap ochenprofessor i Se även utmaningarnatecknade (2018c). iLarsson of violators lookingto avoid detection”. Gillespie (2018,s.107):”Thefluidityof culture, complexity oflanguage,andadaptability Davey Alba. (11april2018)”WhyFacebookBuzzfeed WillNeverFully Solve ItsProblems WithAI”av https://www.buzzfeednews.com/article/daveyalba/mark-zuckerberg-artificial- ; se även debattartikel i The New York ;seäveniTheNew debattartikel Times(20 293 32 En ansvarserkännande Enansvarserkännande https://www.nytimes.

34 Ett Ett

33 - - -

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET det av inte stötande att publicera bilder. förståelse av vär hemskheten krigharbedömtsövertrumfa ipågående beslut, även omdeocksåutmanat rådande av pressetik, där behovet - historisk tilltidigare publicerings bildharen denna ställningsomlett förändrat historien. just ikontextualitet,dvs. Utmaningenhärligger att Egelands artikel iAftenposten, somreflekterade fotografieröver som tagande av poster, även norskajournalisten ingickiden ombilden Tom lidande som träffade och som därmed ledde till bort Facebooks policy kombination en var troligen av nakenhet underårig ochstötande bildpå rubriker närFacebook tog Det bortposter påplattformen. medbilden skapadeåterigen ianslutningtillVietnamkriget,men publicerades den NickUt –skapadeförvissokontroverserPulitzerprisvinnare redan när nakenpå en napalmskadadvietnamesiskflicka–tagen av 1972-års 35 iökandegrad åtatt samhällsfråga, vadutvecklingen formar somen I vårtinledningskapitel argumenterar avförståplatt viförbehovet att växer fram ifältet förFairness, Accountabilityand Transparency (FAT). exempel tauppnågra problematiska som forskningslitteratur urden att ras därför kombinationen av normativitet genom och AI i vid mening policy.användarbeteende motplattformarnas som strider Härfokuse- upptäckamissbrukeller för policyimplementering, tillexempel föratt med användandet av varianter av metodAI och maskininlärning som en tillväxtkommit länkasihop så harocksådedigitalaplattformarnas att Givetskalbarhetens ovan. av beskriven behov moderering automation ochnormativitet,cesser vilket exempelvis delav ären innehålls- den kapitel ärkombinationen av detta automatiserade för pro- centralt deinterna studera enkel policybesluten). sakatt 36 story/post-no-evil Lyssna exv. påRadiolabs”Post (17aug, noevil” 2018). Jfr. Gillespie(2018,kap. 1).

AI, ansvar ochnormer AI, ansvar 294 36

https://www.wnycstudios.org/ 35 Den omtalade bilden omtaladebilden Den

- - -

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET kan användas för att sprida propaganda eller nyheter spridapropaganda eller somhar kan användasföratt falskakontonEn stor undvikaatt utmaningärocksåatt startassom och GooglesPhoto. LinkedInbrukas. förApplesiCloud,Microsofts rimligen Liknande gäller rad data,somkräver ärsäkert stor den hanterad tillittillatt ochinte miss- Facebook gigantiskdatabasmedansiktsigenkänningsrelate ocksåharen - innebärdockatt Det medpåplattformen. vilka deborde blivänner ochpreferenser, intressen medderas darna ienlighet ochgeförslagpå ifoton personer ochriktamarknadsföringmotanvän- klick, identifiera automatiskt interaktion ochvärdera nyhetsflöden deras analysera och att ochskräddarsyanvändares innehålletgenom individuellaintressen sina identifiera somatt sinplattform, administrera exempelvis AIföratt för en samhällsapplicerad artificiellintelligens. samhällsapplicerad för en avteckna utmaningarsomgäller med behovet att ochförståderättsliga sammanfaller och plattformisering digitala plattformar ningar som gäller några av utma - att de ger rättsliga Detta digital plattformslogik. en enligt varianter iallthögre grad– medieras genom av artificiellintelligens och ningar, hurnyheter sjukvård ochindividers ochkunskapdistribueras –sompåverkarfunktioner ekonomiska arbetslivet,familjers förutsätt 39 38 37 medför. utefter digital plattformslogik en funktioner samhällskritiska organisera investerar iegnastudier. ochTwitter, 2014),Microsoft vade DeepMind somköper AI-startupsoch inklusiveAmazon,Apple,Google(somexempelvisformsbolagen, förvär ning ochvarianter av delav AIären hosnågra av trend en destörsta platt tillväxt. Intresset plattformarnas förmaskininlär front sommedföljer framförallt maskininlärning, metod- bliren ochteknologiutvecklings- artificiellintelligens, isinturatt betyder och snabbhetimoderering. Det mar står för och där automation följd av som en är centralt, storskalighet computers-have-common-sense-ask-facebook/ Se Larsson (2018b). Se Larsson Facebook” av Larry Greenemeier. avLarry Facebook” American Scientific(20juni2016)”When Will Computers Have Common Sense?Ask (2018). &Larsson Se ävenSchwarz Andersson 37 Där tecknas en lista över vilka attribut som digitala plattfor tecknas vilka attribut Där lista över en 38 Det betyder att en rad samhälleligt centrala rad samhälleligtcentrala en att betyder Det https://www.scientificamerican.com/article/when-will- 295 39 Facebook använder

- - - - -

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET 41 40 ter från det att deskapats.ter från detatt användare rapporterattagandet innanen ochinomnågra minu- dem 2018. Och fördeallra flesta av dessa,dvs. 96,6%,användesAIförned- Facebookatt tog ned 754 falskakonton miljoner itredje kvartalet andra konton. Enligt Facebooks senaste s.k. syfte att debatter,manipulera trakassera eller övervaka föratt eller mekanismer införts.mekanismer harnukontroll av delen faktum, ochiden plattformsadministreringen - angavdehatadejudar.som tydligtisinaprofiler att varett Skandalen riktareklam mot,eftersomkategorier detheltenkelt att grupp fannsen kategorier antisemitiska reklamintressenter erbjöds som ledde tillatt automatik per gorier hämtadesfrån användares intresseprofiler, vilket kan vara oavsiktliga ändåstötande. exempel men ärnärannonskate Ett - uppstårmedautomationenDock iblandkulturellt känsligautfall,som och reklamköpare. förbådeanvändare, Facebook tydlignytta från falskt,ochsomharen ochsortera kännaigen ficiell intelligens utsant somkanlära sigatt som kräver policyimplementering avanceradeserad varianter av arti- ett tal-interface förvardagliga uppgifterett ihemmet. del, och konsumentnyttantycks vara en ofta beskrivs i termer av ha att fiering av hurfamiljekonstellationer ochhemmets ser ut konfigurering del avsfär är en strategisk en satsning hos flera där dataav företagen, produkter.vissa fallkanbeställahem hemmets ocksåatt betyder Det interaktiv assistent rentav somkansvara påfrågor eller ihemmiljö, i pel påvirtuellaassistenter,en vara varianter där flera utvecklatsföratt Cortanaärallaexem Amazons Alexa,ochMicrosofts Google Assistant, - göra. ApplesSiri, harmedljud,dvs. trend ochen tal,att språkanalysen, äravanceradBildanalysen rad digitalaplattformar, inomen även men av JuliaAngwin,MadeleineVarner andArianaTobin. ProPublica (14september 2017)”Facebook to R EnabledAdvertisers Facebook Transparency R facebook-enabled-advertisers-to-reach-jew-haters 41

eport: https://transparency.facebook.comeport: 40 Det är ett tydligt uttryck för en automati fören - tydligtuttryck ärett Det 296 https://www.propublica.org/article/ sägs Transparency sägs report

each ‘Jew Haters’”

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET bias leda till att kamerafunktioner somskatipsafotografen kamerafunktioner närden bias ledatillatt mindre för ljushyade män. På av här typen applikationsnivåkan den rade av ärpåtagligtmycket felmarginalen vitamän,vilket tillatt leder äröverrepresente- bilddatabaserna deunderliggande göra medatt att av Delar orsaken utseenden. sämre fördessagruppers erar tycksha dessatjänster,annat att pådessa,fung- sombygger ochapplikationer 43 42 konsekvenser. harandra framförallt samhälleligbiaseller oavsiktligaeller ochoetiska och algoritmdrivnasystem, deinte dvs. att bidrar tilldiskriminering säkerställa att och normativautmaningar. oftaitermer av uttrycks av behovet Detta av digitalaplattformar, harsamhälleligabaksidorochmedföretiska applicerad AI, hur göra med finns detframväxande insikter somharatt Inom kritiskaochsamhällsvetenskapligt den förankrade AI-forskningen hy är den gruppmedstörsthy ärden grad av felklassificering. kvinnormedmörkare stämmande bildigenkänningssystem visadeatt Exempelvis, vetenskaplig en av utvärdering tre kommersiella könsbe - ochdatainnehavare.der) dighet, ochökadinformationsasymmetrimellandataproducenter (kun- kodifiering ochförstärkande ansvarsskyl- av samhälleligbias, reducerad tem mångafördelar, ger risker, deocksåinneboende innehåller såsom Ävenformar mänskligaerfarenheter ochförhållanden. omdessasys- sorterar, betygsätter, rekommenderar, ochpåandra sätt ”personifierar” sammanhang sommedhjälpav stora (”bigdata”)filtrerar, datamängder antal algoritmiskasystem poängterasningslitteratur användsiett att negativakonsekvenser.upptäcka ochmotverka typav Idenna forsk avkunna –ochbehovet isyftebättre transparens, tala plattformar att (accountability)–tillexempel ansvarserkännande eller riktatmotdigi- Buolamwini &Gebru (2018). svensk framställning, (2019;2018c). seLarsson rekommendationer bearbetaiEthicallyAlignedDesign(v.2, attfortsätta 2018).För en IEEE hargenomenextensiv samlingmångvetenskapliga forskare ocksåtagitfram goda Crawford ispetsen,och institutet Data&Societymeddanahboyd som föreståndare. intelligens somsamspelarmedindividersdatasåkaninstitutet AINow nämnas,medKate När detgällerrättsliga, etiskaochsocialafrågor kringautomation genomartificiell 42 eller opartiskhet i samhällsappliceringen av opartiskhet i samhällsappliceringen fairness eller data- Detta knyts ofta till diskussioner omansvarsfördelning knytsoftatilldiskussioner Detta 297 43 Det betyder bland betyder Det

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET samma bias. lärande applikation som inte utanäven bara reproducerade förstärkte nor kopplades tillköket ochmäntilljakt,vilket maskinin- leddetillen därkvin- innehöllgenderbias, populära bilddatabaser of Virginiaatt annat exempel upptäckteett datavetenskapliga forskare vid University en bilddatabasautomatiskten taggarsvartamänniskor som”gorillor”. klassificerade bilder så bilder ett fåtalländer.klassificerade deallra flesta från kommer som heter ImageNet. Även än14miljoner mer innehåller omdatabasen en databas oftatränas på försinbildklassificering nätverk neurala att konstaterarbilddatabaser kommentar ien &Schiebinger Zou iNature samhällelig biasfinnsidatan replikeras detiutfallet. När detgäller tränas representeras på.Om datasomlärande algoritmer iden att mer ochhistorikstrukturer av bådeojämställdhetochojämlikhet–kom - mellansamhälletsinneboende relationen utmaning härtycksvara att finns i samhället – hon inriktar sig mot afroamerikaner iUSA. finns isamhället–honinriktarsigmotafroamerikaner inte utanäven bara reproducera som förstärkaderasistiska strukturer Safiya informatikforskaren sökmotoreren roll iNoble har att för att I boken 48 47 46 45 44 fotograferade blinkartolkarasiater alltidblinkar detsomatt uppmärksamma och eventuellt motverka denna skevhet. denna motverka uppmärksamma ocheventuellt sigav somanvänder nar applikationer samhälleligtskev dataharföratt data, utan vilket representativ fylla på med mer som desig- ansvar den gorilla-black-people women/amp 2017: https://www.wired.com/story/machines-taught-by-photos-learn-a-sexist-view-of- se Zhaoetal.(2017)förstudie.Studien rapporteradesomitidningenWired 21augusti Zou, J. &Schiebinger, L.(18juli2018). Noble (2018). av AlexHern. (12 januari2018)”Google’s solutionto accidental algorithmic racism: bangorillas”, harendelstorasom attbildigenkänningfortfarande utmaningar. Seexv. TheGuardian 40 000djurbilderitjänsten.automattaggas.Dettakan tolkas Andra djurkanfortfarande automattagga någontingsomgorilla.Dettakonstaterar Wired efter atthatestat merän Vilket tjänstens fickGoogle, somutvecklatmöjlighetatt tjänsten, atthelttabort Vilket kommenteras avforskare iNature, seZou, J. &Schiebinger, L.(18juli2018). Algorithms of Oppression Algorithms of Oppression 48 Detta leder till en fråga som till inteen leder bara handlar om att Detta https://www.theguardian.com/technology/2018/jan/12/google-racism-ban- 298 argumenterar och kultursociologen 44 eller att att eller 46 45 En

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET 49 är, som den för världen värld som många mot?”. aspirerar för en eller konstaterarSchiebinger därmed kärnfullt: ”ska datan vara representativ ring. Frågan omlegitimitet ochfairnessblirdärmeddesto & svårare. Zou könsbaseradfå seut,medetnisk,religiös eller rasism ochdiskrimine- konstitution, omfamiljers normativa uppfattningar bör hurrelationer praktiker,kriminerande oförenliga ojämliklönesättning, sinsemellan dis- datandefactosamhällesominnehåller sentativa kanbeskrivaett tillsamhälletsstrukturer, irelationen Utmaningen ligger - repre därden ” hos plattformar för sådant de genom sina automatiserade för sådant de genom systemhos plattformar kan effekter.oväntade Ansvarsfrågor förpassivitet kanocksåadresseras mation ochautonomt och tjänster, lärande processer låtvara troligen En del av kritik som lyfts rör den ansvarsfrågor för effekter av auto- positioninte neutral en längre blirmöjlig.någonstans, itaktmedatt ning av AIirelation tillmänniskor vaknarhär ochkulturella strukturer använd- vilket, fördigitalaplattformars frågan omansvarserkännande ras. nå.Oavsett Imångafallkommer konsensus gåatt ingen rimligen att opartiskhetsomskaprioritesig vilkaföreställningar om”fairness”eller - utmaning kring kontextualiteti linjemedden jaglyfter frågar de ovan, valhär,Oavsett designperspektiv, från ett såblirfrågan normativ. Och, aspire to?”; seäven(2018c). Larsson ”Should thedataberepresentative ofthe world asitis,orofaworld thatmanywould etnisk, religiös eller könsbaserad diskriminering. könsbaserad eller religiös etnisk, och ut, se få bör relationer hur konstitution, familjers om uppfattningar normativa oförenliga sinsemellan lönesättning, ojämlik praktiker, diskriminerande innehåller som samhälle ett beskriva facto de ju kan data Representativ strukturer. samhällets till irelationen ligger mot? Utmaningen aspirerar många som värld en för är, den eller som världen för vara representativ datan Ska 299

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET 50 ochsjälvmordsbenägenhet vapensmuggling upptäcka ochsomärav väldigtallvarligkaraktär –traffickingnätverk, Andrejevic kallat ett ”sensorsamhälle”, kallatett Andrejevic ors allaaktiviteter Mark samhällevuxitfram sommedievetare harett Med farillapåandra sätt? las eller extensiv datainsamling av människ när stundande barn självmordmisshand- eller om ett någon berättar termer av av olagligheter trängande behov individers eller hjälp?När för sådantsomdedärmedupptäcker skullekunnaupptäcka–i –eller sistenter vilket blirvardag ivåra hem, ansvarbör producenterna ha När- klandervärd? AI-drivnaochdatainsamlandehemas är egentligen 52 51 vad de kallar medborgerliga rättigheter.vad dekallarmedborgerliga hindrar begränsar eller kännedom omhuralgoritmisktbeslutsfattande ansvarsfördelning finnsdetknappastnågon fungerande eller ningen av ochrevision förtransparens mekanismer verkställbara dataanvänd- Forskare institutet viddetamerikanska AINow konstaterar utan att inte –eller agera –gällandesinainsikter. agera de normativa också fråganta ställning till hur den de ska behöver enden kandetekteraplattformarna rad allvarligaske ochanalytisktförståen - väcker somtidigare ansvarsfrågor inte för områden adresserats. När hur manhanterar vilket transparens, tydligt begrepp. ärlångt ifrån ett därmed i lösningsinriktadeförslagligger ansvareller kunna formulera ens föratt Centralt och samhällsinriktadeAI-ML-forskningen. tability”), vilket alltviktigare tema harkommit kritiska iden bliett att ten av ”algorithmicaccoun - (eller s.k. algoritmisktansvarserkännande av JoshConstine. (27 nov 2017)”Facebook rolls outAIto detect suicidalposts before they’re reported”, Se exempelvis Facebooks arbete medattupptäckasjälvmordsbenägenhet. TechCrunch Caplan etal.,(2018). Andrejevic (2013). https://techcrunch.com/2017/11/27/facebook-ai-suicide-prevention/ 300 51 52 vilket av nödvändighetockså Caplanetal.talarhäromvik 50 . Vilken typav passivitet

- -

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET 54 53 till 7utgörvarianter av kunskaps-ochandra insynsutmaningar. och3 punkt 1och2nedanrepresenterar transparensintressen motverkande samhällsperspektiv,från ett där intressen, motstående balansera iatt ligger som drar iandra intressen riktningar. motstående finns flera Enutmaning, det bristen imånga fallkanförklaras påtransparens medatt förtydliga att av s.k. deutmaningarsomden ”svartalådan”ger, att somocksåärmenad vidochsamhällsvetenskapligt jaghärföreslår en viktaddefinition att der som kommer av olikaorsaker ochrelaterar tillolikasyften. För kunnagöra detsådiskuterar av jagsjunyanser att nedan, transparens påvilket ochivilket fördet–vem, behov sätt syfte? ett man uttrycker vadman nyansera behov när medtransparens avser av att finnsdockett Det ochdeutmaningarsomuppstår. roll fördigitalaplattformar ritmers förståalgo- föratt –såärtransparensfråganheltcentral processerna vadsomsker kanvederlägga ens inutideivartfalldelvisautomatiserade konsumenter, –att med insynochtransparens företag ochmyndigheter hur besluten tas. eftersom Dock, ansvarsfrågorna ärsånära förknippade mar harviredan system deallra flestainte kunskap om harinsyni,eller ochkonsumentinriktade algoritmberoende digitalaplattfor rad en för 55 kunskapsgrund förutmaningarochmöjligheter föralgoritmiskabeslut: s.k. Kommissionen 2018och2019analyserar studieunder en genomför högfrekvenshandel påaktiemarknaden (Markets inFinancial InstrumentsDirective, MiFIDII). se särskiltautomatiserat beslutsfattandebaserade påpersonuppgifter (GDPR)och inriktningar, vilket refereras tillunderrelevant terminologi nedan.För rättsliga exempel, Vilket bådeavEU-kommissionen (25april2018)såvälsomiolikaforsknings— uttrycks EU-kommissionen (25april2018).AlgorithmicAwareness-Building. Se även (2019). Larsson digital-single-market/en/algorithmic-awareness-building för att ökamedvetenheten god algoritmisk transparensföratt en ochbygga cially ononlineplatforms. to access scrutinytheway to informationismediated online,espe- for accountability indecision-makingandforopening andfairness Algorithmic transparency safeguard hasemerged asanimportant SJU NYANSER AV TRANSPARENS 54 301

https://ec.europa.eu/ 55

Detta bety Detta

53 - -

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET 60 59 58 57 56 5 4 3 1 2 tydligt iChristl(2017). Se Pasquale(2018b). Komplexiteten (2015)ochLarsson tecknas imarknadsupplägget (”comprehensibility”) förmaskininlärningsmodellerisig, seGuidottietal.(2018). tolkningsbarhet (”interpretability”), förklarbarhet(”explainability”) ochförståbarhet (2017a).Mankanockså diskuteradigitala fenomen,seLarsson skillnaderna mellan genomgång avmetaforer ochkonceptuella metaforers rättsliga betydelse irelation till hur deregleras bedömerdem.För menockså förhurvinormativt enomfattande Hur viförstårabstrakta, exempelvis digitala, fenomenkanvara avgörande förbåde sökmotorer. (2019) somutvecklar betydelsen avmedia-ochinformationslitteracitet irelation till Se även JuttaHaidersochOlofSundinsbidrag idennavolym, ochellerHaider&Sundin Se exv. Caplanetal.(2018). Spiekermann &Korunovska (2016). dvs. det är ofta svårt att följa vart datantarvägen. attföljavart dvs. detäroftasvårt verade medtrackers, upplägget somtredjepartskakor ochpixlar, rad aktörer. Dettainkluderar ocksådetoftakommersiellt moti- komplexa ”ekosystem” därdatamäklasochreser vidare mellanen prietära ochattdedatadrivnamarknadernakansessom upplägg Marknadskomplexitet, vilket kansessomenkombination avpro- relaterar tillacceptans ochtillit. boler, hardirekta implikationerför hur denförstås,vilket isintur AI-processen förklaras genomvalavspråk, metaforer ochsym- Koncept, terminologier ochförklarbarhet:hurdenkomplexa kan kalladatalitteracitet elleralgoritmlitteracitet. kunna bedömaalgoritmerochderas dataanvändning, vilket man Kompetens: att detkrävs specifik enviss kompetens förattens betraktar somföretagshemligheter. algoritmervärdefullaär mjukvaranochdess ”recept” somde kommersialiseras ochskalasupppåenmarknad.För företag vissa problem,de harlöstettvisst vilket kanblifalletnärenprodukt parensen motstående)företagsintresse attinte visaupphur Ägande: attmjukvaraochdataärproprietär, t.ex.ett(förtrans - av profilering ellerbetygssättande. Twitter, ellerifördelning avförsörjningsstödellerandra varianter manipuleras förattnåfördelar, sommedtrendingfunktionen hos motverka processens syfte eller ochdärmedkanmissbrukas (”gaming”):Undvikande avmissbruk atttransparens skulle 302 59 57 56

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET hur upplägget ser ut,ochmanvillocksåundvikamissbruk( hur uppläggetser 7 miljarder användare –alltfrånmiljarder sökmotorn till ochkartfunktionen av ochmängden nar om.Bredden med datainsamlandeapplikationer företag, vilket även EU-kommissionens domar, vitt nämndaovan, hur automatisering påverkar ochinterna och individer policybeslut 65 64 63 62 61 tära skälet( För Googlessökmotor, detproprie- exempelvis, kanmantänkasigatt 6 ( har ett distribuerat, individualiserat utfall( individualiserat distribuerat, har ett detuppställdasyftetdet skullemotverka somdelvis omträffrelevans, 5 ) är rimligen en delav en ) ärrimligen svårigheten teckna förnågonutomstående att Miller (2019). Biran &Cotton (2017). Guidotti etal.(2018). (2017). Även AI-forskningentalarhäromAI-explainability(AIX), seIEEE,2018,jfr. Wachter etal. volym. analys avindividualiseringirelation seJockumHildénsbidrag idenna tillpublicservice, Vilket jagutvecklar iförhållande tillkonsumentskydd (2018a;2018b).För iLarsson en på vilkagrunderellerhurresultatet nåddesidetalj. försäljning ellermerprecision iendiagnos,meninte nödvändigtvis rad kontext skullekunnaomsättasihögre lönsamhetgenommer kan vara enhögre utfall,somienapplice sannolikhetförettvisst - den löserettproblem, bara attdenlöserdet(ellerinte). Utfallet är såsjälvständigattingenharegentligiinsynellerkunskapomhur Algoritmkomplexitet: att autonomin idensjälvlärande algoritmen tillsynsverksamhet. sättning ellermarknadsföring–vilket rimligenutmanarinte minst profilerande tjänster somvill ”personalisera” sinaffär, sinpris- Distribuerat, individualiserat utfall,kanbliutfalletavkonsument problemen tydligare, men enkritiskgenomgångvisarpåbehovet avattklassificera skapliga datavetenskapliga litteraturen etttag, iblandkallatAIX, och kologi ochkognitionsvetenskap skullekunnabidra. betydelsen, förklarbar maskininlärningharvaritettfältideninomveten- 1 ) väger tungt–manvillinte) väger visasinakonkurrenter exakt 64 ochdäräven kunskapinomdisciplinersomsocialpsy- 61

63 inte minstirelation tilldenökadepraktiska 303 6 ). Marknadskomplexitet 65 62

Tolkningsbar 2 ) eftersom -

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET 70 69 68 67 66 ning ochgranskning av tjänst. deras undvikapolisiärutred- mjukvara föratt ochsominkluderade Greyball som kallades operation hemlig Uber hade utvecklat en mars 2017 att informationsställning. TheNew York Times avslöjade exempelvis i missbrukar Bristensin på blir transparens påtaglig när plattformar ( och individualiserat mentområdet uppstårsvårigheter närutfalletärdistribuerat förtillsynen därefter praktik. bedömaomdetfinnsnågototillbörligtideras På konsu- rensarbete, därsyftetgranska vadmarknadsaktörerna gör, äratt föratt Exempelvis myndigheternas tillsynsarbete slags transpa- kan ses som ett svårbedömd utifrån. Chrome, Android, Gmail,Analytics,YouTube –görocksåhelheten som en problematisk ”blackbox” problematisk som en fördigitalamarknader. som slutadepåpolisen.se. på Kungsholmen. Uber blockerade även användare medmailadresser liga poliser. IStockholm avslöjadesvara fallet runt Polishuset detta sommöj- byggnader runtdessa ochflaggadepassagerare byggnader Uberbilar. runt myndighets- slags geofencing använde bl.a. ett De utredare ochnekadedessa eller somtroligavissa passagerare poliser ( plattformars tjänster,plattformars oavsettomdeäravsiktliga ej. eller upptäcka otillbörligheterutveckla datadrivnametoder istorskaliga föratt tillsynsverksamheterna behöver talarföratt Detta viduell prissättning. 5 ) och proprietärt motiverad ( ) ochproprietärt motiverad authorities.html appen Sven Carlsson. svenska poliser–spåradesDiDigital (10oktober viaappen”,av 2017)”Ubersvartlistade Mike Isaac. YorkThe New Times(3mars2017)”How UberDeceives theAuthorities Worldwide” av Pasquale (2015). (2018a). Vilket jagutvecklat påannanplatsitermer av”algorithmic governance”, Larsson mer ombristen påtransparens is.k.programmatisk reklam. plats förriktadeannonser, menäven sommålgruppsanalys.Seäven2017bför Larsson nyhetssajter harflestantaltrackers överlag, troligen isyfte attskapa reklamintäkter som populära sajter (se Englehardt &Narayanan, 2016).Sammastudiekonstaterar ocksåatt exempelvis, användsenligtenstudieavomkring75%toppmiljonenAnalytics, mest

https://www.nytimes.com/2017/03/03/technology/uber-greyball-program-evade- https://digital.di.se/artikel/uber-svartlistade-svenska-poliser-sparades-via- ;seäven R 66 6 ), exempelvis fördigitalmarknadsföringochindi- osenblat, 2018. 70 Uber hade en fejkversion av fejkversion Uberhadeen som appen 1 ) bristpåinsynlyftsav Frank Pasquale 304 69 Mjukvaruverktyget identifierade Mjukvaruverktyget 68

Komplexiteten

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET verkar syftetverkar tjänst( meden undvika missbruk som mot också för att ut, men mjukvara ser deras kanfinnasstarka inteDet förföretag att visaupphur konkurrensskäl accepteras. eller vara väldigtviktigt förhurdekommer uppfattas att att utitermer ser avser ochsymbolikkommer metaforer därmedrimligen metaforer. eller symboler proces- Hur kringAI-genererade förklaringen väljanivåav behöva konkretion att därmed oundvikligen valav genom En ”förklaring”av kommer exempelvis beslutsfattande AI-genererat fungerar. vagförståelseförhurdeegentligen ytterst som vibara haren behov. olika nivåer, med olika typ av avsymbolik och med olika typer sociala till ersättning. Försäkringskassans valav förhantering variabler av somharrätt vem bedömningar, såväl isökmotorn somGooglesrelevansbedömning som handlade företag. bliavhängigtsom därmedriskerar designasav att huralgoritmer upp- förbeslutsfattandet ochlikabehandling ärcentrala där rättssäkerhet hosmyndighetersparens användningav automatiserat beslutsfattande, debatter.manipulera kandetfinnasextra starkaskältilltrans- Omvänt bot-nätverk eller medautomatiserade påverkaämnen bottar och föratt delar av täckavissa manipulera miljönföratt har gjortdetmöjligtatt påTwitter fungerar minsta öppenheten kringhurtrendingfunktionen 74 73 72 71 Att AI-system börvara förklarbara ( Att Uberbilar otillgängliga. försågsmed,somkundevisa”spökbilar”ochgöraflaggade personer och automatiserat beslutsfattande. såvälAI-forskningen somipolicydiskussioner, exv. irelation tillGDPR offentlig verksamhet. för användning avautomatiseradeimpact assessment” algoritmisktstyrda processer i Jfr. (2018).SeR SvenssonochLarsson Jfr. (2019);Caplanetal.,(2018). Larsson Doshi-Velez (etal.2017). of research into theexplainability ofAIsystems” (C trust, peoplealsoneedto understand how thetechnology works, hence theimportance Exv. iEU-kommissionens kommunikéstrengthen intelligens: ”…to further om artificiell 72 Vi är rimligen redan idagallaanvändare av Viärrimligen rad teknologier en 73 Caplanetal.( 74 2 2018 ). Detta kangällaförsäkringsföretags ). Detta eisman etal.(2018)somföreslår en”algorithmic 305 ) påpekar exempelvis att även) påpekarexempelvis den att 71 Förklaringar kandockske på 4+7 OM(2018) 237final,s.14). ) poängteras bådeinom

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET bilden relaterarbilden ( tillden kompetensfrågan avgörande, precis som( granskningsfråga.snarare Från änen ärrimligen tillsynsperspektiv ett tionsmyndigheter innovationsfråga som en då för mer närvarande, men Kompetensfrågan ( 76 75 det( adresserar bilden svaraav upp mot respektivetyper kategori.- problem att åtgärder Om av förlitasigpåsåkommer manvillutvecklaeller desjunyanserna olika påvilken ochberoende medtransparens påvadmanmenar Beroende processer vill man heltenkeltprocesser undvikamissbruk( inte syfte. processens motverkar att allbristpåtransparens För vissa tänkt att fungera. tänkt att och granska beteendet sondera tredje parter algoritm. hosen att även av pekatpåbehovet ”auditability”, dvs. granskningsmöjlighet, för (4)inkludera konceptuell ochterminologisk utveckling. Forskare har de mesticke-transparenta Vilket verktygen. ocksåkommer behöva att aktörer därdesektorer inte transparens somallra mestbehöver tillåter i samspel utveckla med standarder marknads- eller reglera att antingen brist,ochpolicysvaret försökaminskapådenna forskarsvaret att ligen så ärrim- kanerbjuda insyn ochförklarbarhetsomvissaAI-processer och det( das insyn, men inte att en generell öppenhet måste öppenhet generell råda. inteen das insyn,men att dedikerad dären ”kvalitativtransparens” - (2015) kallaten partkanbere kompromiss somfinnsinomandra lyftavad sektorer vore att Pasquale avbehov hemligheter, vilket kunde undergräva möjligen konkurrens. En fågöras avhängigsamhällsintresset ärstörretationen att änföretagets Diakopoulos &Friedler(2016). Jfr. (2018a). Larsson 6 ) distribuerade utfallet.) distribuerade Avslutningsvis börmankomma ihåg 3 ) har identifierats ) haridentifierats - ochinnova av både regering 1 ) proprietära uppläggetsåkommer- argumen 7 ) algoritmiskakomplexiteten ochbristpå 306 5 ) marknadskomplexiteten 2 ) av är hur processen 75 - problem Om

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET eftersträvar ochdärmedaccepterar sinsamhälleligabetydelse. Precis bakom motiven lerar policyarbete, visarpådekonsekvenser de sitt viktiga tilliten av de artiku- den är beroende till plattformsaktörerna att att dåliga beslut.innebärdäremot taenskilda eller Det kan trampa snett inte intede aldrig cesser innebärheller börvaraDet transparenta. att allt degör.att vissa pro- godaskältill ovan, flera finns,somvisat Det tet ärdockinte kräva nödvändigtvissammasaksomatt i transparens normativi- ochdärmedbäransvarfördenna attribut innehar rättsliga ärnormativaoch dedigitalaplattformarna argumentera föratt Att ochföretag.vider infrastrukturella uppläggsompåverkar hela marknader, inklusiveindi- förståför de marknadsskapandeoch kommit att blihelt centrala att nas normativaarbete har medautomatiserad policyimplementering viktig. blivitoerhört bilden konsekvenser Oförutsedda av plattformar ochdärmedförtydligandetav samhälleligabetydelsen den risk till att datadrivnaautomatiseringen ochden leder många digitalaplattformar ansvarsfrågor ochs.k. algorithmicaccountability.Storskaligheten hos specielltiförhållandetill appliceras, där algoritmisktbeslutsfattande kontext förvarochen förtydligasytterligare behöva ocksåatt rimligen ”förstå”kommer som”förklara” och att ochbegrepp med transparens vara eftersträvansvärd samhällsperspektiv. utifrån ett Vad manavser beaktas.kriminerande För kunna radikal öppenhet andra fallskulleen intresset avutfallet vissapplikationinte att en ärotillbörligtochdis- detsamhälleliga men avgranska innehålletochfunktionerna, behov att ning därinte konsument varochen ens harmöjligheteller egentligen bilbesikt föredra, likten dedikerad vara kvalitativtransparens att eller påvadsyftetinsyn, beroende är. ochbehovet För vissafallskulleen lets inledandecitat. sammanhangkandockkräva Olika av olikanivåer terade iapril2018,indikerat senatsförhören ideamerikanska kapit som träffar digitalaplattformar,ZuckerbergMark precis som konsta- fråga central ären processer AI-drivna kring transparensfrågan SLUTSATSER 307

- - - -

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET 77 ovan. redovisade automatiseringsmisstag ochvärderingsgrundande måliga applikationer av kärnfråga pådesignsidan,demonstrerat som en några av deunder niska fakulteter, –dvs. applikationer ocksåbidra tillbättre kanmöjligen införlivasidetAI-relateradesom ocksåbehöver kursutbudetvidtek viss användningav AIochmaskininlärning. typav Denna kompetens, konstrueratinte somett bara motiveras efterhandspålägg sombromsar kulturer, av och etik i utvecklingen normer automation digitaliserad bör införlivamer ska styra? Att Hurdefinieras? kompetens skabalansen om måste skamotverkas, den även –vilkanormer definieras dessanormer för relevansbedömningar, om Och, ochandra åtgärder? prissättning makt, etnicitet, ekonomi utgöra underlag eller och religion motverkas av motverkas Skaskevhetereller specifikaapplikationen? den igenus, mark: ska normativt samhällelig neutral bias reproduceras med ingen medhistoriskagen uppläggochsamhälleligbias. Imångafallfinnsdär människor samspelardärmedofrånkomli ochsamhälleligastrukturer - sominteragerar partiapplikationer används somcentral med ochandra varianterMaskininlärning av artificiellintelligens som intressen. delvisoförenliga legitima men balansera samhälleliga frågan handlar ocksåpåfallandeoftaomatt Den automatiserade verktyg, ärtydligaförallainblandade. omspelreglerna säkerställas, inklusivetilliten tillbådekommersiell dataanvändningoch lad synvillhävda. Tvärtom, kaniblandbättre desamhälleligabehoven utvecklingsbromsande faktor, ofta relativtförenk vanlig som men en scher. Reglering av ärinte plattformsaktörer nödvändigtvisen heller förhela brantid, nyteknik- förändringar iförutsättningar katalyserar förändras samhälle–kulturella över normer föränderligt gentemot ett avständigtstresstestas ärberoende som rättssystem att ochutvärderas livsföreträdare behöver förstå implikationerna av, förståimplikationerna livsföreträdare behöver fler itaktmedatt gare samhälleligorganisationsformsompolitiker, forskare och närings- alltvikti- kankonstatera innebären Man digitalplattformisering att Se exv. p. 10 iAINow R 77

eport 2018,Whittaker etal. eport 308

- - - -

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET reglerar oss.facto reglerar de förståhurplattformarna bättre kanske men leras, tillatt ännumer relaterar bästbörreg- Behovet förvissotillfrågan omhurplattformar hartecknatskapitel.nas automatiserade policyimplementering idetta skäl. Några av dessutmaningariförhållandetilldedigitalaplattformar Transparensen bli högre, av AIbehöver hossamhällsapplicerad flera ochrelaterar hurtillitbyggs ytterst tillautonoma ochartificiellabeslut. delning, vilken nivåochtypav somärlämpligförvad,och transparens viktiga samhällsfrågor itermer av ochansvarsför ansvarserkännande som de matematikdrivna teknologierna väcker nya ochfundamentalt löftesenterar delav ett ilinjemeddenna samtidigt digitaliseringen, verksamheter ärhär. Artificiellintelligens- ochmaskininlärning repre av såväl växandeplattformisering marna ochen privatasom offentliga av ihöggrad doldadomstolar. dedigitalaplattfor Klartärdockatt dekänsligaste avgörs ochatt fallen ihöggrad doldaförfaranden genom somimplementeras formarna därmedutgårfrån delvisdoldapolicys dedigitalaplatt ring.en betydandesamhällsutmaningiatt finns Det i hög grad automatiserad med en i hög grad centraliserat, implemente- Vidare ärdetorganisatoriskainomplattformarna policybestämmandet ocksåinomsammasamhälle. men över världen – utanäven kulturella kontexter hosolikagrupper ochsocialanormer emellan olikarättsordningar kan innehålladirekt motstridigreglering inte gäller –somförövrigt bara jurisdiktioner policy men omvärlden, tydligtexempel gällandedataskyddförEUkontrahänsyn. GDPRärett regionala, ochimplementeranationellalokala formulera mer att dande policiessånödgasdeofrånkomligen iallthögre utsträckning Även oftasträvar- omdeglobalaplattformarna efter överskri generellt risdiktionella, dvs. traditionell nationell reglering. genom svårreglerade är,i detalj.De supra-ju- ivissafall,globalaochdärmednågonmening – påverkar, vardagsliv ochföretags –miljarder förutsättningar reglerar sammanför somdagligen policyer skaparochgenomför tik. Plattformar skalbarochautomatiseradverksamheter datadriven, anammaren prak 309

- - - - -

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET re-for-publishers-2018-1?r=US&IR=T&IR=T dated-news-feed-algorithm-nightma- www.businessinsider.com/facebooks-up- Society. Accountability: APrimer,NYC: Data& J.& Matthews, (2018). Algorithmic Caplan, R av DaveyAlba. Will Never Fully Solve ItsProblems WithAI” (11april2018).”WhyFacebookBuzzfeed media companies” avSteve Kovach. by dropping theguillotineonabunchof to proveis trying it’s notamediacompany Insider (13jan2018).”FacebookBusiness Explainable AI(XAI). A survey. InIJCAI-17Workshop on and justificationinmachinelearning: Biran, O York,Think andKnow. New NY: R Much InformationisChangingtheWay We Andrejevic, M.(2013).Infoglut.How too European Liberal Forum asblandFores. andStockholm:Landscape. Brussels Platform Economies. AEuropean Policy (red.) Schwarz Developing & Andersson (2018). ”A i Larsson PlatformSociety”, J. S. Schwarz, &Larsson, Andersson se-ask-facebook/ when-will-computers-have-common-sen- https://www.scientificamerican.com/article/ Andersson REFERENSER Logic: Ask Facebook”, av Larry Greenemeier. avLarry Ask Facebook”, Will Computers Have Common Sense? American Scientific(20juni2016).”When 9(4): 374–394. Economy Platform-Based ficial-intelligence-facebook-content-pro com/article/daveyalba/mark-zuckerberg-arti- An ., &Cotton, C. (2017).Explanation ., Donovan, J., Hanson,L. Interdisciplinary Schwarz, https://www.buzzfeednews. J. (2017). . Approach Policy Platform & outledge. Internet https:// to the 310 algorithmic-awareness-building ec.europa.eu/digital-single-market/en/ des-via-appen uber-svartlistade-svenska-poliser-spara- press-release_IP-17-1784_en.htm Sven Carlsson. svenska poliser–spårades viaappen”,av DiDigital (10okt2017).”Ubersvartlistade Technology, 17(11). Review How to holdalgorithmsaccountable. MIT Diakopoulos, N., &Friedler, S. (2016). Data onBillions.Vienna:Cracked Labs. Combine, Analyze, Trade, andUse Personal in Everyday Life:How Companies Collect, Christl, W. (2017).Corporate Surveillance service”. Bryssel. Bryssel. service”. advantage to own comparison shopping dominance assearch engineby givingillegal fines Google€2.42billionforabusing Press release. ”Antitrust: Commission EU-kommissionen (27juni2017) Algorithmic Awareness-Building, EU-kommissionen (25april2018). Intelligence”, Bryssel. ”A European approach onArtificial EU-kommissionen (25april2018). version ofpaperatACM CCS 2016. Measurement andAnalysis,” extended ”Online Tracking: A1-million-site Englehardt, S. &Narayanan, A.(2016). arXiv:1711.01134. law: Therole ofexplanation.arXivpreprint (2017). Accountability ofAIunderthe S., Waldo, J., Weinberger, D. &Wood, A. C., Gershman,S., O’Brien,D., Shieber, Doshi-Velez, F., Kortz, M.,Budish, R

https://digital.di.se/artikel/ http://europa.eu/rapid/

https://

., Bavitz, ., Bavitz,

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET Facebook Transparency R final). Intelligence forEurope (C EU-kommissionen (25april2018)Artificial transparency.facebook.com net-companies logan-paul-youtube-controversy-inter- vox.com/the-big-idea/2018/1/12/16881046/ Guidotti, R google-racism-ban-gorilla-black-people theguardian.com/technology/2018/jan/12/ ban gorillas”, avAlexHern. solution to accidental algorithmicracism: The Guardian (12jan2018).”Google’s engine”. Bryssel. strengthen dominance ofGoogle’s search regarding Android mobiledevicesto Google €4.34billionforillegalpractices release. ”Antitrust: Commission fines EU-kommissionen (18juli2018) Press Information Science. Chicago: R The ubiquityofsearch life. ineveryday Search andOnlineSearch Engines: Haider, J., & Sundin,O (CSUR), 51(5):93. black box models.ACM Computing Surveys ofmethodsforexplaining (2018). Asurvey Turini, F., Giannotti,F., &Pedreschi, D. press-release_IP-18-4581_en.htm responsible?” Vox When usersabuseaplatform,whois should expectfrom internet platforms. YouTube controversy andwhatwe Gillespie, T. (2018b).”TheLogan Paul media. Yale University Press. and thehiddendecisionsthatshapesocial Internet: Platforms,content moderation, Gillespie, T. (2018). Custodians ofthe outledge Studies in Library and outledge StudiesinLibrary ., Monreale, A., R http://europa.eu/rapid/ , 16jan. . (2019).Invisible https://www. OM(2018) 237 eport: eport:

https://www. uggieri, S.,uggieri,

https:// 311 Karlstad: Konsumentverket. 2017:4. Personuppgifter sombetalningsmedel, S.Larsson, &Ledendal, J. (2017). litiska området, Konsumentverket. 2017:1. Kunskapsöversikter inomdetkonsumentpo- iSandberg,policyutmaningar”, A.(red.) profilering. Stora data,prediktiv analysoch S.Larsson, (2017b).”Digitalkonsument University Press. Challenges inDigitalTimes.O the Code. How MetaphorsExplainLegal S. (2017a). Larsson, Conceptions in AddAI. J. (red.) AIochmänniskor. Stockholm: och normativdesign”,iAkenine, D. &Stier, S.Larsson, (2018c).”SjystaAlgoritmer Policy brief2018:1.Stockholm: Fores. transparens pådatadrivnamarknader”. konsumenten: Ombehovet avtillitoch S.Larsson, (2018b).”Denkvantifierade Markets, Internet Policy7(2):1–12. Review Consumer Empowerment inData-driven Governance andtheNeedfor S. (2018a).Larsson, Algorithmic Lund: Juristförlaget. ansvarochtransparens”,partiskhet, som normativsamhällsutmaning: S.Larsson, (2019).”Artificiell intelligens Version 2. with autonomous andintelligent systems. vision forprioritizinghumanwell-being IEEE (2018). EthicallyAlignedDesign.A google-china-censored-search/ https://theintercept.com/2018/11/29/ Secret ChinaProject”, avR Shut outPrivacyandSecurityTeams from The Intercept (29nov 2018).”Google yan Gallagher. xford

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET av Mike Isaac. Uber Deceives theAuthorities Worldwide” YorkThe New Times(3mars2017).”How ball-program-evade-authorities.html com/2017/03/03/technology/uber-grey ai-fake-news-disinformation-campaigns.html nytimes.com/2018/10/20/opinion/sunday/ av RaymondZhong. R YorkThe New Times (18 nov 2018).”China Ariana Tobin. av JuliaAngwin,MadeleineVarner and to R Enabled Advertisers ProPublica (14sep 2017).”Facebook android-has-created-more-choice-not-less/ google/around-the-globe/google-europe/ Google inEurope. has created more choice, notless”, Pichai, S. (18juli 2018).”Android Universityand Information,Harvard Press. The Secret Algorithms ThatControl Money Pasquale, F. (2015).TheBlackBox Society. racism. NYUPress. Oppression: How search engines reinforce Noble, S. U. (2018). Algorithmsof Marcus ochErnestDavis. come. Sorry, MarkZuckerberg.” Av Gary Problem.News At leastnotfordecadesto Debatt: ”No, A.I.Won’t Solve theFake YorkThe New Times(20okt2018) Intelligence. VolArtificial 267:1-38. telligence: Insightsfrom thesocialsciences. Miller, T. in- (2019).Explanationinartificial doi.org/10.1016/j.artint.2018.07.007 china-internet.html com/interactive/2018/11/18/world/asia/ sers-to-reach-jew-haters org/article/facebook-enabled-adverti- ules. How China became a superpower”, ules. How Chinabecameasuperpower”, https://www.propublica. https://www.nytimes. https://www.blog. https://www.nytimes. each ‘Jew Haters’” https://www. . https://

- 312 outlets for ‘well-being’” avJoshConstine. outlets for‘well-being’” feed changesacrifices timespentandnews TechCrunch (12jan2018).”Facebook 2018:1. Helsingborg Stad. och profession iförändring. FoU-rapport En empiriskstudieavenorganisation Digitalisering avkommunal socialtjänst. S.Svensson, L.&Larsson, (2018). 62-84. doi:10.1057/jit.2016.4 Journal ofInformationTechnology , 23(1): Towards forpersonaldata. avaluetheory Spiekermann, S., &Korunovska, J. (2016). Work. University ofCaliforniaPress. Algorithms Are RewritingtheRules of R Public AgencyAccountability. NYC: AINow. Apractical Frameworkfor Assessment. Whittaker, M.(2018).AlgorithmicImpact R Näringsdepartementet. intelligens . inriktning förartificiell R post-no-evil https://www.wnycstudios.org/story/ Radiolab (17aug2018).”Post noevil”. Store” avJamesTitcomb. removes over 700appsfrom ChineseApp The Telegraph (29nov 2018).”Apple facebook-ai-suicide-prevention/ https://techcrunch.com/2017/11/27/ before they’re reported”,avJoshConstine. rolls outAIto detect suicidalposts TechCrunch (27nov 2017).”Facebook facebook-time-well-spent/ https://techcrunch.com/2018/01/11/ apple-removes-700-apps-chinese-app-store/ telegraph.co.uk/technology/2018/11/29/ osenblat, A.(2018).Uberland:How eisman, D., J., Schultz, Crawford, K.,& egeringskansliet (2018).Nationell

https://www.

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju PLATTFORMSSAMHÄLLET cracy-loses.html com/2017/09/08/opinion/facebook-wins-demo- York Times,8sept. Wins, Democracy Loses”. Op-edi The New Vaidhyanathan, S. (2017).”Facebook it fair”, Nature , comment. it fair”, can besexistandracist —it’s timeto make Zou, J. &Schiebinger, L.(18juli2018).”AI hearing”, ”Transcript ofMarkZuckerberg’s Senate The Washington Post (10april2018). York:New NYU. O Schwartz, West, S., Richardson, R Fried, G.,Kaziunas,E.,Mathur, V., Myers Whittaker, M.Crawford, K.,Dobbe,R aan6080 doi:10.1126/scirobotics. R Accountable AIforR (2017). ”Transparent, Explainable,and Wachter, S., Mittelstadt, B. &Floridi,L. University Press. Values inaConnective World . O (2018). ThePlatformSociety. Public van Dijck,J., Poell, T., &deWaal, M. html?referer opinion/sunday/youtube-politics-radical. https://www.nytimes.com/2018/03/10/ NYTimesopinion. the Great Radicalizer”, Tufekci, Z.(10mars2018).”YouTube, c9de4ee99abc te-hearing/?noredirect=on&utm_term=. transcript-of-mark-zuckerbergs-sena- com/news/the-switch/wp/2018/04/10/ obotics 2,no. 6(2017):eaan6080. https://www.washingtonpost. . (2018)AINow 2018. Report = https://www.nytimes. obotics.” Science ., Schultz, J.., Schultz, & xford .,

313

. 11 S 11 . kap ens r anspa r t av r nyanse ju KAPITEL 12

TVÅ POLICYLANDSKAP ______KAPITEL 12

HUR REGLERINGEN AV DIGITALA PLATTFORMAR HANTERAS I EU RESPEKTIVE USA _ _

jonas andersson schwarz är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola och intresserar sig för hur vardagsliv och samhällsstrukturer påverkas av den tilltagande digitaliseringen. Efter flera års forskning om delning och nätgemenskaper har han på senare tid skiftat fokus mot digitala plattformar som strukturellt fenomen, inte minst den datadrivna medieekologi som dessa möjliggör. PLATTFORMSSAMHÄLLET aktörer, initiativfrån EU-kommissionenrensrättsliga riktademotstora digitala 2 1 (GDPR)Dataskyddsförordningen bliglömd, att ochrätten tet, snarare avspeglas medanEU:sförhållningssätt inylagstiftningsom uppbeträffande tillexempelCommission (FCC)ställer - nätneutrali som Federal Trade Commission(FTC)ochFederal Communications reglering ochiden las iblandannathögstadomstolens rättsskipning förhållningssättet avspeg amerikanska illustreras.och likheter Det - att jämför USA medEU. kommer tre olikafallstudier Genom skillnader samtidadigitalaekonomin, tillden lande olikaförhållningssätt omvi somtvåpåfal- kapitletkommer utforskavadjagser jagatt här i det ” september 2018, samt i pågående rättsfall därEU-kommissionen rättsfall september 2018,samtipågående ner påblandannatGoogle förotillbörligmarknadsdominans.ner 3

reglerna, seR För eninternationell översikt, seEU-kommissionen (2018a).För ensvensk uttolkning av med rättsfallet Googlekontra AEPDoch MarioCosteja González(senedan). Finns iGDPR Generaldirektoratet förkonkurrens (underledningavMargrethe Vestager). gynnsamma humanistiska effekter ska följa? ska effekter humanistiska gynnsamma att förhoppningen med värdena ekonomiska de värnar som liberalism ekonomisk en eller följa, ska effekter ekonomiska gynnsamma att med förhoppningen upplysningsvärden värnar som liberalism humanistisk En åsyftar? vi det är liberalism av form vilken samhällsmodell, sådan en under liberalism om pratar vi När effekter? ekonometriska mätbara direkt till härleda att går den om legitimeras kan endast reglering om epok historisk en och samhälle ett om det Vad säger 2 i det upphovsrättsdirektiv somgodkändesav EU-parlamentet idetupphovsrättsdirektiv i , menetablerades redan underföregående dataskyddsdirektivet isamband egeringskansliet (2018). 316 1 ikonkur 3 slagit

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET 4 ofta ärtillsynesoproblematiska. förståtvåsidigamarknader,ter att dåeffekterna på konsumentpriser teoribildningenamerikanska kringantitrusttyckshastora svårighe- för konventionellproblem konkurrensrättslig analys; inte minst den aspekt avcentrala plattformsekonomin är samtidigt något som skapar marknader. flera sammanföra dessatvåeller påatt pengar helt Denna sammanföraautomatiserade tvåolikagrupper, ochskalbara sätt tjänar på företag,plexa arrangemang. att äri regel att genom Affärsmodellen härantologini den visar, kom oftamer digitalaplattformar - iscensätter företag och desskunder.lan ett somJoakim Precis Wernbergs kapitel som därmedkomplicerar det iteorin förhållandetmel- relativt enkla marknader flersidiga karaktär avvaratar fastapåderas två-eller att av tänkbara regleringen Alla dessautvecklingarinomden plattformar och dessa bör tas med i kalkylen – men samtidigt bör vi förutsätta att att samtidigtbörviförutsätta –men och dessabörtasmedikalkylen ningar, inte minst i form av minskade sök- och transaktionskostnader, vande företag. nyatekniken Visstinnebärden rad effektivitetsök en vinstdri ärett - föreställa sigom plattformsleverantören är svåratt effektivisering istorten generositetav marknaden dockpå som bygger rar tillkonsumenterna iformav lägre konsumentpriser. tänkta Denna därefter –någotsomplattformsleverantören vidarebefordmarginaler - rarnas vilket kapacitet kunna tautöverskott, vinst minskarderas att pressa utfö- handlaromatt detta att samhället –skullegevidhanden harpositivaeffekter verkligen på plattformsmodeller omatt tygelsen Enoptimistisktolkningpressar sinapriser). över –detvillsäga,enligt accepterar lågaersättningar, ifalletAmazon,leverantörer eller som rantörer vissa krav ställer på utförare (i fallet Uber, taxiförare som skaparpåtjänsteutbudssidan- rer –somtillexempel närplattformsleve Låt ossföreställa ossdeolikasorters somplattformsaktö- restriktioner tillföretagets plattform? beträffande tillgången triktioner uppolikasortersformsleverantören tvåsidig marknadställer påen res- närplatt iandra delarav egentligen der vadhänder samhället?Och konsumentpriserna finnsdetdolda gårmotnoll,men eller kostna- Hovenkamp (2018) 4 I många plattformsmodeller sjunker Imångaplattformsmodeller 317

- - - -

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET övriga betalkortföretagen.övriga företaget regelmässigt haravsevärt högre transaktionsavgifter ände betalamedandra betalkort att muntra sinakunder änjustAmEx,dådet upp- gällde AmEx:sbeteende gentemot valtatt butiker sompåolikasätt rör kreditkortsföretaget Express (hädanefter American AmEx).Fallet v. Ohio lande rättsfallet fallfrån 2018som Express Co;ett American högstadomstol, USA:s intesom vägleder utlåtandegäl- minstideras vara vad optimismjagjustbeskrivitförefaller sta fallstudie,därden bekantaossmedminför Låt ossklargöra mycket att avgenom detta koordineramed datasomkananvändasföratt heterogena marknader. horisontellt integrerade, isjälvaverket men plattformsaktören förser och därmed intepå kan olika tyckas marknader se agerar som är att formalistisksynvinkel –vilkauren till synesradikalt olikadotterbolag aktivitet,relevanta synergieffekterna ochdärmedmaximera äga av att lägesomspindelninätetgierade somkoordinerar marknads- alldenna privile- företaget inte deinformativafördelarna medsitt skulleutnyttja - plattforms En annan,liknandeoptimistiskföreställning skullevara att utbud av användare. ochgivetvisinte nas påmarknaden villgåmistedessattraktiva omett fin- för att avför användarna) då deltagarna blir beroende plattformen ochdärmedkunnatautstörreenden kostnader (förutförarna och/eller kritiskmassaav raden olikatekniska en bygga användare eller - stigbero strategi påkort pålängre sikt,generera äratt, föratt, sikt,dumpapriser strävar plattformsföretaget sina vinster. maximera efter att En sådan 318

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET Appellationsdomstolen ditkortsbärande kunderochdedetaljhandlare somdrabbas avavgifterna. påföljande domslutet tog fastapåattAmExtjänstgörgentemot bådekre triktioner gentemot enskilda handlare. AmEx valdeatt överklaga, och det företagen de här typerna av resgick dock med på förlikning och tog bort - omotiveratinfört högaprisergentemot detaljhandlare. Detvåsenare somMasterCardstater stämtAmExlikväl företag ochVisa,dådessa hade regering tillsammansmed delstatsadvokater för17del- usa:s hade 2010 ökade priser, inte heltoliktmoms.Även omkonsumenter medAmEx-kort i praktiken ärenavgift somöverförs tillkonsumenterna ochresulterar i Problemet är attden här typen av kortavgifter gentemot återförsäljare uppsättning aktörer sålängedegynnarenannanuppsättningaktörer. företag obehindrat skullekunnafåutöva sinmarknadsdominansmoten flera expertkommentatorer. existerande rättspraxis inomamerikanskkonkurrenslagstiftning, menar När domstolarna gördenhärformenavövervägande ärdetpåtvären mot sedan valdeattupprätthålla ijuni2018. öka undertidsperiodenifråga. Detvardennadomsomhögstadomstolen ser tillfaktumetattantalettransaktioner medbetalkortbaraatt fortsatt så gick det inte att påvisaskadahos kortkunderna med, inte minst om man Domstolen hadetagitskada menadeattäven omhandlarnaheltuppenbart visa attäven kortkunderna skahadrabbats (såkallad”dubbel skada”). konkurrenshämmande beteende gentemot handlarna, också behöver 6 5 Till exempel Sagers(2018), Khan(2018). US CourtofAppealsfortheSecond Circuit När marknadsdominerande aktörer sättaspelregler: får 5 framhöll attenmålsägande,omdennevillhävda Fallet AmericanExpress FALLSTUDIE 1 6 Det var aldrig meningen att monopolistiska Detvaraldrigmeningenattmonopolistiska 319

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET 9 8 7 på bekostnad avdefattiga. ende medstörsta sannolikhetinnebärensubvention avrikakonsumenter sådana belöningar. DettainnebärattAmExkonkurrensbegränsande bete- de högre prisernasomförorsakas avdenhärtypenavgifter utanattfå som måner endastdelviskompenserade dehögre priserna.Dekonsumenter högaavgifterav dessa såvisadedetförstadomslutet 2010 för attdessa kan fåsaker sombonuspoäng, presentkort ochbilligare flygresor pågrund påpekas avmakroekonomen omdomen. MichaelKadesiettexpertsamtal kreditkortsföretagen tvingaskonkurrera medförmåneristället,någotsom heten attkonkurrera ochetablerar genomprissättning iställetenpraxis där inte fattiga.) Dessutom snuvar högsta domstolen kreditkortsföretag möjlig klart GoogleochFacebook klart hävda. – därmedbliränmervärdefull även förannonsören. Engodcirkel, skulleså formen, ochattplattformen–återigen genomindirekta nätverkseffekter kunderna villha,vilket ledertillattflerkunder kommer attanvändaplatt skulle plattformenkunnagefler, meravancerade ellerbilligare tjänster som höja prisernapåannonsutrymmet.Genomattökaannonseringsavgifterna dem attinföra uteslutande kontrakt gentemot annonsörerna ochdärmed som GoogleochFacebook dettarättsliga ärdetsedanfrittfram skydd för liknandedetAmExnuharfått. Googles affärsmodellförskydd Får företag och attenlyckad sådanargumentation sannoliktskullekvalificera även faktiskt utgörentransaktion somanvändare självaocksåhögtvärderar – Google skullekunnabeställastudiersomvisarattriktadmarknadsföring len. Samtidigt är det inte svårt attföreställalen. Samtidigtärdetinte svårt sig, påpekarLinaKhan, medieekonomiskaaffärsmodeller merliknardenklassiska annonsmodel - Uber, AirbnbocheBay–meninte företag somGoogleellerFacebook, vars typiskaflersidigadigitalamarknadersåsomAmazonsskydda Marketplace, är dettroligt atthögstadomstolens AmEx-domkankomma förvisso att På grundavhögstadomstolens hypotes kringannonsfinansierade tjänster Khan (2018) Washington (2018) Bytes Detta ärheltsynkront medTurow (2006). inte använderkreditkort tvingasjunämligenattvara medochbetala 7 (Detärjurikakonsumenter somharAmEx-kort, 320 9 hur hur 8

- - -

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET vändare som erbjuder liknandeproduktervändare somerbjuder påmarknadsplatserna. sina egnavaror ochtjänster, vilket drabbar konkurrerande företagsan- särbehandla sinkontroll tillatt fall utnyttjar marknadsplatserna över digtvis användas för att tillhandahålla tjänster till dessa digtvis användas kunder.för att I Kunduppgifterna somFacebook juinte samlarinbehöver nödvän - tjänster. villkorförtillgångtillderas informationsom ett personlig och Googlefaktisktinte tillhandahålla börfåsinaanvändare att företag som Facebooklagstiftning GDPR att som tycks ge vid handen och hänvisar tillEU:s nyadataskydds- rättsfall flertal ett har initierat är juridiskt hållbar. relationupprättar som tvåsidiga marknader Han stund avtesta typav EU:slagstiftningföratt ifalljustden ekonomisk österrikiska sigiskrivande nätaktivistenDen använder Schrems Max 12 11 r 10 maktförhållanden. ofta präglas av tillit och ojämna bristandeförutsägbarhet,transparens, plattformar, påwebbaserade allt mer affärsrelationerna att ochmenar nans. Kommissionen desenaste harunder kommit åren fokusera att hanteringformsföretagens av integritet personlig ochmarknadsdomi- betydande delarav tydligkritikmotplatt parlamentet, somuttryckt är framför allt EU-kommissionen, vilar på. Det ävenankring detta men avseenden politiskaochhistoriska annorlunda–ochlikasåden för sidanAtlanten landskapetimånga ärdetregleringsmässiga på här den sina leveranser ärattheltenkelt ökakonsumentnyttan. att pressa sinaleverantörer, återförsäljare ochlöntagare atteffektivisera plattform, dåAmazon skullekunnagöra anspråk påattdetdegörgenom leverantörer ochåterförsäljare somärberoende avattsynaspåföretagets Även Amazonpressa skullehaetträttsligt de attkunnafortsätta skydd tala medier riskerartala medier kringgåkonventionell konkurrenslagstiftning. idigi- tvivelkringhurannonsering uttrycker regeringen brittiska den News Media Association (2018) MediaAssociation News Ibid.: 2 egeringskansliet (2018:1) 10 Därtill menar kommissionen att plattformar ivissa kommissionen plattformar menar Därtill att 321 11 12 Även

- -

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET uppsättning kunder mot påstådda förmåner hos en annan uppsättning annanuppsättning hosen motpåståddaförmåner kunder uppsättning påståddaskador hosen försökabalansera iatt övning lag änsomen och e-handel snarare somhindrande tjänstgöraskydd, skatteplikt mer Som kontrast somdata- inomområden rättspraxis tyckseuropeisk skadordärdefaktisktexisterar. identifiera på ”konsumentnytta” att ekonometriska hårdnackat fokus den missarett Idefallen vokabulären. kategorier utanför och faller förpassasoftatillcivilrättsliga rättigheter och arbetstagaresunderleverantörers villkor. rättigheter Medborgerliga nämna begreppsapparaten ”konsumentnytta”. Härärdetocksåvärt att bortom idefalldådethandlar omnegativsamhälleliginverkan eller sig iformav ifråga, utbudpåmarknaden reducerat eller högre priser lig i de fall då konsumenter sominte skadapå sätt manifesterar lider vara bristfäl- härapproachen den samtidigtförefaller –men mentnytta sorts”vetenskaplig” en konsu kringfaktiskt reducerad ver bevisföring - av politisering en mera konkurrenslagstiftningen eftersom detavkrä- sådanapproach, inte mini- meden poänger minstdådetärtänktatt 13 rier omantitrustkommitrier läggasåstor att tonvikt på. somRobertBorksteo(som främst kommer iprissättning) - tilluttryck om ”konsumentnytta”det undanglidande begreppet ristiskt argument Atlanten. Domstolarna iUSA formav tycksvara inbegripnaien utilita- pårespektive sidaav påfallandeskillnadirättspraxis alltsåen Vi ser såfårdelämnaEuropa. eller fårderadikalt förändra svårtval.Antingen sinaffärsmodell ordentligt stårFacebooksepareras utom införett - ochandra liknandeplattformar måste dessa två marknader EU-domstolen att med Schrems instämmer äroskiljaktiga.Om tillsinaannonseringskunder som detillhandahåller de tjänster tillsinaanvändare ochde tjänster somdetillhandahåller att specifikavaror ochtjänster.vill annonsera Facebook haralltidhävdat medaktörer grupper ochsomtillhörsärskildademografiska per som ket Facebook göratt - medsärskildaegenska kansammanföra kunder tillhandahållatjänster tillannonsörer,stället användsdataföratt vil- Caves &Singer(2018) 322

Det finnsbra Det

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET ske allt detta bör lämnas till den självkorrigerandelösa?ske börlämnastillden att alltdetta marknaden tillexempel.termer ominnovationsklimat, kan- –såsomidén Måhända iekonomiska somocksåkanomsättas kategorier samhällsnytta haren räkna på?inte att Vissamänniskor sådana ärsålätta tyckssedetsomatt sominformationstillgång,gorier upplysningochsamhälleligtillit,som mins domäner, ochsnararehumanistiskakate börhärledastillliberala, - ärfrågor avbetrakta sombortanförekonofallet). Eller dethärslagetatt - minskningav tillen (tillskillnadfrån AmEx- användningen ligt harlett varit marknadsbegränsande tillnackdel förkonsumenter, ifalldettyd- hävda Googlesförändring av att åtkomstvillkoren skulle tillWikipedia av vinstdrivande eller pengar intresse bakom. kantillochmed Man konkurrenslagstiftninglit under detinte trots att harvaritnågotutbyte det kommer finnsdetjuexempel tillpublic service-medier påhurdefal- rande beteende någonformav fallaunder konkurrenslagstiftning? När störs icke-vinstdrivande ärjuen stiftelse. Börinte typav denna domine- Kan sådansidoeffektkallasför”marknadsstörande”? en Aktören som ochkontributörer. moderering deras kandetocksåantasfånegativaeffekterpå Wikipedia påkvaliteten på 15 14 dare änförutfaktisktsurfarinpåWikipedia. riteten av trafiken färre använ- Wikipedia dådetgöratt avsevärt till i ha praktiken stympat information majo - trovärdig – men tycks detta formavdet tyckasvara en marknadsföringav somgarant Wikipedia för När Googletog designbeslutet förhandsvisaWikipedia-resultatkan att yttrandefrihet. och, iförlängningen, förutsägbarhet,tillitiaffärsrelationer,transparens, integritet personlig som på klassiska humanistiskabegrepp mer fokuserar och rättspraxis harblivitålagdarekordböter.plattformsföretag Europeisk lagstiftning kunder. där stora iögonfallande flera rättsfall amerikanska Vi har sett och resonerande informationskällor. Problem solved. fascism såkommer deattbörjauppbådastörre granskande betalningsviljaförkvalitativa, När tillräckligt stora skaror konsumenter inser attignorans ochdesinformationgöder Vill manvara drastisk såkanmantänkasigenradikalt optimistisk,marknadstroende teori: se Lucam.fl.(2016). Edwards (2018).För enempiriskstudie (delfinansierad avGoogle-konkurrenten Yelp) 323 14 När trafiken minskar

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET tycke. Dock, givet detta ”minimum”avtycke. givet detta vadsomkanochinte Dock, kanavtalas sam- dra tillbakasitt att dehar tillexempelsina rättigheter; alltidrätt människor att stipulerar inteDataskyddsförordningen skakunnasälja användaden. att någonlov oavsett omdugett personuppgift alltid en på sammavissomtillexempel upphovsrätter. ärju Enpersonuppgift dåmaninte personuppgifter civilrättsligt kan”överlåta” dataskydd rent mum” sominte kanavtalas behandla lite bort. äröverlag att knepigt Det skydda konsumenter/medborgare. Med ”mini- andra ordett etableras omavtalsfrihet principen föratt civilrättsliga begränsa den GDPR äratt otymplighet. svara motdenna tanke Encentral är att somgenomsyrar GDPR nyadataskyddslagstiftningen En av medden målsättningarna antologi. visaridenna Lannerö medotympligtutformadeanvändaravtal,plattformsföretag somPär påverka andra aspekter att eller av villkoren, såframhärdar många själv välja betalningsmodell låta användaren motatt läggande hinder daravtalen ärstora inte ochdetdärmedegentligen finnsnågra grund- sin spets. Trots möjligheterna tillindividuellanpassningav att använ- handhavandet av mycket personuppgifter kommer sätta av på att detta går med på binära: ”take itorleave kaninte it”.Du användatjänsten omduinte handlingsläge meddegigantiskakorporationernas avtal enhetliga är avtilltalar medborgare iegenskap solitära konsumenter, varsför ärtalandedåden rådande, proprietäraför den plattformiseringen av juridiskautformningen deanvändaravtalDen tillgrund somligger samma humanistiskaeffekter skafölja? lism somvärnardeekonomiska gynn- att medförhoppningen värdena gynnsamma ekonomiska effekteren ekonomisk skafölja,eller - libera att medförhoppningen somvärnarupplysningsvärden tisk liberalism samhällsmodell, vilken formav ärdetviåsyftar?Enhumanis- liberalism en sådan nometriska effekter?under Och –närvipratar omliberalism härledatilldirekt mätbara eko gåratt omden kanlegitimeras - endast Vad historisk samhälleochen omreglering epok detomett säger hela avtalet. kring skyddet och nya EU-lagstiftningen Den 324

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET är siffror som inte alls är vanliga att företagen själva är siffrorredovisar. sominteföretagen allsärvanligaatt för Även är, (”time spent”) pårespektive plattform och hur lång tid de spenderar 16 somsådan. ningen intesäger mycket heller av faktiska fördelningen om den själva använd- av somtillexempel ”impressions”, betyder. vadolikamått, Siffrorna vara konsekventabehöver i sina redovisningar, i sina definitioner eller inte företagen dessa siffroranvändare”, ärmen godtyckliga i det att ”månatligaaktivaanvändare” och”dagligaaktiva standardmått, ett Tech-sektorn ger? plattform somen faktiska exponering haretablerat mycket en annonsörer tillräkneligav tydligareredovisning ochmer den av varförkräveromsättning finansiella resurser; inte samlade världens praxis en etablerad finns redan tion. Det av kvartalsrapporter vadgäller spelplanförkonkurrens opartiskochrättvis - mer ochinnova skapa en samlar,plattformarna nivå, för att och anonymiserad påaggregerad översikter avöverskådliga datasomdegigantiskainfrastrukturella den begära mer utkräva att att företag inflytandegenom ochbranscher Vad sominte allstäcksiGDPR-lagstiftningen ärmöjligheten förolika annan tjänsteleverantör. en sindataprofil till litet”; kunnaflytta möjligheten föranvändare att knyter omsåkallad”dataportabi- isinturantillidén varandra. Detta av ochjämföra olikatjänsters spårningen omfattningen databrukmed kunnagranska kunnahämtaut sin data–främst föratt ges möjlighetatt tanke medborgare ska kunnakräva att viss nivåav en att insyn genom av valbarhet/personalisering lent användarvillkoren?en finns Därtill kunnakräva –börvidåinterupplevelser ekviva- civilrättsligt rent en använda- bort, omvisomanvändare nuskahavalbara/personaliserade nyhetssajt så räknades det som en ”aktiv användning” avFacebook. såräknadesnyhetssajt detsomen”aktiv användning” Loggade enanvändare in påTinderellerklickade”gilla” påenredaktionell påen artikel login, ellernärdedelar”gillar” webbinnehåll viaFacebook-integrerade webbplatser. vill säganärmänniskor inpåheltandra loggar appargenomattanvändasittFacebook- inkluderade defram det till2015interaktioner somen”användning”, medtredje part de konton somdetföljer föratträknas somenaktivanvändare. För Facebooks delså det medattettkonto följer 30andra Twitter-konton ochocksåföljsaventredjedel av kan ärheltgodtyckligt; detskiljersigåtfrån företag tillföretag. För Twitters delräcker med plattformenavnågotslag–menvadsomräknas someninteraktion ellerinloggning Företagen someninteraktion räknar normalten”aktivoch/ellerinloggning användning” 16 Vad användarnafaktisktgör, de hurdiversifierade

325

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET fåtal aktörer somAppNexusochGoogleärbranschledande. Annonsörerna Infrastrukturen förannonseringpånätet ärplattformsbaserad, därett halva densvenska marknadenfördetta. tic advertising här typenavautomatsåld digitalannonseringpåwebben kallasprogramma- 18 17 bildav ut. faktisktser rättvisande huranvändningen av fåen blir detiregel nödvändigtmedskattningar tredje partföratt gigantiska resurser,företag med enorma såsom Google och Facebook, målgrupper, genomsåkalladpersonaliseringavanvändarupplevelsen. in viapublicisternas sajter förattstyra annonseringensinriktningmottänkta de personuppgifter som dessa verktyg bygger på. Personuppgifterna samlas sajter. kringvem Dettapågrundavendispyt somverkligen skaansvara för av deverktyg Googleerbjuderförattköpa ochvisaannonserpåolikawebb- Schibsted gickutmedettmoratorium ochheltenkelt vägrade användasig inom internetreklambranschen, somiSverige tog siguttryck genomatt implementeringen avGDPRimaj2018 med blottadesenkonflikt i samband Vem mediepublikens använda beteendedata får ochvem taransvar Personalisering beskrivsimerdetaljavJockum Hildénidennavolym. Facebook &Thoresson förgrupperochevenemang(Davidsson 2017). vanligare blanddeäldre Facebookanvändarna, medanyngre snarare tenderar attanvända delar andraspåplattformen.Beteendet attdelaandras inlägg tenderar inlägg attvara de svenska Facebookanvändarna uppgerattdeläsernyheter, skrivereller egnainlägg vanligaste funktionenanvändarnasägersigbrukaochattendastomkringhälften av dagligen formulerade statusuppdateringar. Svenska siffror ärden visarattMessenger respondenterna iregel klickade”gilla” minst engångvarjedag, medanendast tioprocent intensitet ochtyp. AmerikanskaPew R visarattanvändningenvarierarSådan tredjepartsinformation kraftigt iomfattning, för attbedem omsamtycke?för Fallet GoogleAdsochpublicisterna och Google kontrollerade vid tiden för konflikten uppemot FALLSTUDIE 2 esearch (Smith 2014) visadeatt44procent av 326 17

Den Den

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET vad personuppgifterna faktisktska användastill. göra detta för Googles räkning utan att själva få någon insyn beträffande menar publicisterna, villdetamerikanskaföretaget attpublicisterna ska ska tajuridisktansvarfördendatasomGoogleisinturanvänder. Därtill, att fåkonsumenternas medgivandeomdatainsamling, ochattdedessutom att desomanvänderplattformsjättens annonssystemsjälvaskaansvara för medieföretagen krävde Googleisambandmedimplementeringen avGDPR Googles vd SundarPichaiiapril2018 återges deras synpåproblemet: Enligt 19 ring. I ett öppet brev som fyra europeiska branschorganisationer är encentral fråga förheladeneuropeiska marknadenföronlineannonse- densvenska marknaden;det somgårlångtutanförenbart Det ärendispyt medieekonomiskalar omtvågrundläggande intressen påkollisionskurs. stillestånd, däringenuppenbarlösningpåkonflikten tycks finnas.Dethand- två unika styrkor somgörattkraftmätningen iskrivandestundlett till ett teenden somägerrumpåföretagens egnasajter. Detkanocksåvara dessa än vadmedieföretagen självahar. De kanjubara profilera deanvändarbe- över hela användarens webbhistorik –vilket ärenmerfinkornig profilering här falletGoogle)hardataprofileringen avanvändarna– korsprofilerat har innehålletsomanvändarnakonsumerar. Annonsleverantörerna det (i Här harrespektive sidaavmarknadenvarsinunikstyrka:Medieföretagen avdatapunkterpå massor omdensombesöker sajten. koordinera såatt ”rätt” annonsersynspåde redaktionella sajterna –baserat punkt. Plattformsleverantören hjälperannonsköpare ochmedieföretag att är drivkraften atthittarätt typavannonser, irätt sammanhang, vidrätt tid- automatiserade Även platforms(SSP). sättgenomsåkalladesupply-side här tidpunkt. Medieföretagen, å andra sidan, kansäljasina annonsutrymmen på realtid, genomauktioneravdeannonsplatsersomärtillgängligavidenviss exempel GoogleAds(tidigare DoubleclickBidManager).Oftasker köpen i köper platforms(DSP)somtill målgrupperpåsåkalladedemand-side Association; seKintm.fl.(2018). Association; Digital Content Next,European PublishersCouncil,Media MediaAlliance ochNews News 327

skrev till

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET 20 heten utgörsavendasthandhavande. sompersonuppgiftsansvariga,medanandraklassas delaravverksam- Google är i själva verket så komplexa att mängder av deras verksamheter ligt definieras sompersonuppgiftsbiträden. Gigantiska korporationer som tiska hanteringen avdatankanöverlåtas tilldenellerdeaktörer somrätts- hantering är säker och följer riktlinjerna i GDPR-direktivet, medan den fak kallas derättsliga somhardetövergripande parter ansvaret förattalldata- tonviktendärför lägga påanvändarens samtycke. Personuppgiftsansvariga trollers) snarare än personuppgiftsbiträden (dataprocessors ), och vill Google villdefiniera sigsjälva såsompersonuppgiftsansvariga(datacon- enden över helanätet. ha legitimaskäldådeurskillningslöstsamlarindataomanvändarens bete- tolka GDPRhindrar dem från att göra detta,samtattGoogleomöjligen kan exponering moteventuelltkänsligtmaterial. DemenarattGoogles sättatt samlar indataavsäkerhetsskäl ellervillveta användarens ålderpågrundav när ”legitima intressen” står på spel,till exempel detillfällen då publicisten Medieföretagen villfålagligrätt attkunnaåberopa detlagrumsomfinns där samtycke inte harerhållits. utvecklat teknik förattleverera ”icke-personaliserade” annonseridefall som våren 2018 uppdaterades i enlighet med GDPR. Dessutom har Google samtycke föranvändandetavsinannonsteknologi påderas sajter, något Googles egnamotargument ärattdealltidharbettpublicister attinhämta ren. Medieföretagen motsätter sigdetta,och menarattdetärgodtyckligt som föreskrivs avdenpersonuppgiftsansvarige –medandra ord, utgiva- som personuppgiftsbiträde skulleföretaget bara kunnaanvändadedata använda demsomföretaget behagar. OmGooglehadevaltattendaststå att företaget dåkantarättsligt ägandeskapöver personuppgifterna och Att delapåansvaret gemensamtärviktigtförGoogleeftersom detbetyder Manager (tidigare DoubleClickforPublishersochGoogleAdExchange ). den datasomgenereras närpublicister använderverktyg somGoogleAd mans medpublicisterna ståsomgemensampersonuppgiftsansvarigför Google (2018) 328 20 Googleharaccepterat atttillsam-

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET 21 publicister sigtillGoogle.Vissa harsåkallad tätt mansomföretag villknyta de olikamedieföretagen väldigtolika tolkningar avdenyalagarnaochhur Enligt icke namngivnacheferinomett avNordens största tidningshushar att frågan omsamtycke hållssåbred somdetföreslås ovan? andra leverantörer då?Ochärdetverkligen behjälpligtattföranvändarna Följdfrågorna blirdågivetvis: Stårdetfrittförannonsörerna attanvända het –ochdåinte bara Googlesannonstjänster utanvilkasomhelst. sajter, beträffande personuppgiftsbaserad teknik förriktadreklam iallmän- ber publicisterna attfråga sinaegnaanvändare omsamtycke påsinaegna några ytterligare rättigheter tillpersonuppgifterna. Googlemenarattde melse medkraven iGDPR, menattdennabeteckning inte gerföretaget som encontroller över sinaegnaannonsvisningsprodukter iöverensstäm- för atthjälpautgivare attoptimera annonsintäkterna, såfungerar företaget samtycke. att då de fattar beslut om databehandling Google själva tillägger verifiera attpersonuppgifterna är korrekta ochinsamlademedtillbörligt Google självasamtidigtstårsompersonuppgiftsansvarigaochskakunna cisterna självablirdesomtillfrågar användarnaomsamtycke, menatt har isinanätverk. Därförtycks Googlehavaltlösningenattkräva attpubli- omöjligt attmanuelltupprätthålla medsåmångapublicister somGoogle ienvärdekedjaparter stårsomansvariga,någotbliridetnärmaste ningar. arrangemang ohållbart därsamtliga Dethelakanlättbliensorts tycke på ett sätt som täcker uppalla relevanta och riskbedöm- skyldigheter vägnar, måste detenaföretaget haförtroendeförattdetandra fårsam- ansvar serut.Ommanskainhämtaanvändarnassamtycke åbådaföretags man tyckatydligt attparterna redogör förvarann hurderas respektive i stå.Iettdelatförmyndarskapöver personuppgifterna somsamlasinkan Det ärhärförhandlingarnamellanpublicisterna och Google tycks hagått ochsisthärrör frånsyvende publicisternas sajter. sompersonuppgiftsbiträden dåbeteendedatanskulle kunnasesenbart till att Google betecknar sig som personuppgiftsansvariga då de lika gärna Lomas (2018) 329

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET sitt oberoende ochtrovärdighet ochjustJP/Pharvaltattbygga sitteget Andra publicister, somdanskaJP/Politikens Hus,ärnogamedattbibehålla (skärmbild, 22/102018). Listan innehåller430företag. Samtyckesförfrågan hosenavtidningarnasomägsJP/Politikens Hus det. stund ännuinte gjort våren 2018 attdeskulleanslutasigtilldennastandard, menhariskrivande säkerställa attsamtycket inhämtaspåettvederhäftigt sätt.Googlesaunder sam standard, Transparency &Consent förattbättre Framework (TCF), International Bureau Advertising (IAB) har tagit fram en branschgemen- inomadtech.utom Branschsammanslutningen medmångaolikapartners mar, månerbjudaegnaDSP-lösningar ochkaniviss - ochsamarbetardess Större publicister somBonnierochSchibsted driver sinaegnaplattfor publicister fårsvårare attsjälvabestämmahurdevillutformasamtycket. ochanvändersigdåavGoogleshelaproduktkategori; dessa ”full stack” 330

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET Exchange tilldenågotmindre tungvrickande Google Marketing Platform, Campaign Manager, bytte namnpåsinaprodukter från DoubleClickBidManager, kratiska system medesoteriska namn.Kanske det ärdärförGooglenyligen många användare skulleryggasigförattgesamtycke tillmärkligatekno- eller mindre livsnödvändigaochdessutomanvändbara tjänster, medan samtycke från användarna,dådeflestaanvändare sommer serdessa – ärrelativt oproblematiska vadgäller möjligheterna att inhämta fortsatt sonuppgiftsansvariga –Gmail,Youtube ochsjälvasökmotorn Google.com Kanske stårsomper bottnardethelaiatttjänster därGooglesolklart kvaliteten egentligenärpådesidordärannonsernavisas. beträffande dendåligainsynenihurauktioneregentligengårtilloch hurbra i praktiken självaärenmediesäljare?tillkommer Därtill redan kändaproblem egna medialaytor. KanGoogleverkligen erbjudaenneutral DSPdåföretaget der attGoogleharettintresse närdedriver sinDSPattvisaannonserpåsina inte minstvadgällerföretagets ursprungligaaffärsidé:sökresultat. Detbety- harintresseplattformar ochpådessa avattmaximera sidvisningar–samt marknadsstörandeEtt annatuppenbart problem ärattGoogleägerblogg om samtycke; användarnaskasjälvakunnabestämma. tycket skavara sågranulärtsommöjligt.Varje behöver explicitfråga partner frågorna är rimligtvis i lagens anda; den föreskriver som JP/P gjort att sam- terna attbeomsamtycke påetträttssäkert nersamtyckes sätt.Att bryta - flikten handlar om; den handlar om den principiella möjligheten för publicis- att såmångasommöjligtexponeras förannonser. Mendetärinte detkon- sörerna, ochprecis som Google, att så många som möjligt klickar ”ja” och egentligen inte äripublicisternas egnaintresse. Devillju,precis somannon- gränssnittet förattunderlättaanvändare attfaktisktklicka”nej”, vilket högandelklickpå”nej”visa påenförvånansvärt –ommanväljerattutforma 1).Enligtföretagetge sittsamtycke visadesiganvändartestningen till (figur ellt lagttillGooglesomenavallavalbaramananvändare partners kan tycket tillmerspecifikakategorier. Deharutgåttfrån IAB:smallmenmanu- gränssnitt där de hårdnackat ner användarsam håller fast vid att bryta DoubleClick forPublishers, 331 AdWords ochGoogleAd DoubleClick DoubleClick

- - -

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET 23 22 att gedigenmerrelevant ochpersonliganvändarupplevelse?” samtycke:fortsatt ”VilldulåtaSvenska Dagbladetsamlaindataomdigför att låtapublicisterna vara desominställsamtappellerar tillsinakunderom Google AdsochAdManager.Kanske ärdetmerretoriskt gångbart publicerats avtredje part. återpubliceringen avinformationfrån dem,trots ursprungligen attdessa och kontrollerar personuppgifter genomsinindexering avwebbsidor och Domstolen bestämdeattensökmotoroperatör somGoogleansvarar för Google lagradefrån omhonombortplockade sökmotorns resultatlista. upprinnelse iettspanskträttsfall därenindividvillefåsökresultat som Google att betraktas sompersonuppgiftsansvariga. Utlåtandet hade sin I EU-domstolens domimaj2014 beträffande ”rätten attbliglömd” kom och isåmåtto även dåborde somansvariga. klassas företaget tarsigomfattanderättigheter attanvändadedatasomsamlasin, hävdar företagetAnalytics attdet”endast” ärettbiträde –samtidigtsom gäller andra Google-tjänster såsomföretagets webbanalysprodukt Google har valtattbetrakta sigsjälvaisomligaavsinatidigare policies.Närdet Att utmålasigsjälvasompersonuppgiftsansvarig, mothurGoogle bryter minst journalistisk,konstnärlig, litterär ochakademisk yttrandefrihet.Med heterna. Personlig integritet behöver oftavägasmotyttrandefrihet–inte sonuppgifter) iEuropeiska rättig unionensstadgaomdegrundläggande 7(respektartiklarna förprivatlivet avper ochfamiljelivet) och8(skydd tillgång tilluppgifternarättigheter ochdennaindividsgrundläggande enligt mellan detlegitimaintresse sominternetanvändare harvadgällerattfå attsöka en rättvis I ställetärdenpersonuppgiftsansvarigeskyldig balans tatlistor klargjorde EU-domstolen attindividersrättfrån sökresul attbliborttagna - som nu kommit att ersättas med GDPR. så Därtill direktivet (95/46/EC) Dock bördetnoteras attdendomenbaserades- pådetgamladataskydds Depypere (2014) Peterson (2018) innebär en skyldighet för datainsamlare intedata direkt. innebär en skyldighet att ta bort 23

332 22

- -

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET EU-parlamentet röstade igenomiseptember 2018. antillvårnästafallstudie(nedan),detupphovsrättsdirektivknyter som bestämmelserna. ochkandärmed hållas delvis ansvarig förattinte följa GDPR-troller”) iettdelatförmyndarskap(”jointcon- sociala plugins–sessomenpart Facebook, enWordpressblogg –ellervilken webbplats somhelstmed §72). Enligtdennasynpåsaken kanalltsådensomdriver enfansidapå uppgifter tillFacebook, skabetraktas (Bot2017: somregisteransvarig” tande över detskede ibehandlingensomavseröverföring avperson- av företag somdriver enfanpage,idenmåndetutövar ettfaktisktinfly- som innehållerensocialplugin,iettsådantsammanhangochegenskap ladvokaten Yves Botanseratt”det företag somförvaltarenwebbplats 210/16 (Bot2017), somkankomma attbliavgörande. Nuvarande genera- DetfinnsettpågåendeEU-rättsligt ärende,ler journalistisktinnehåll). C plattformar som omfattas av direktivets särskildaundantag när det gäl- tagning ellerfiltrering avoönskadeuppgifter (omdetinte rör sigom gifter somhandhasavtjänsten hållassomansvarigabeträffande bort alla somdriver digitalaplattformarsomutövar kontroll viss över deupp- Ser manEU-domstolen somvägledandehärsåborde, principielltsett, 25 24 mänskliga liten, sajtägare görvåldpåfundamentala en perifer sig att tänka rimligtatt Ärdet verkligen generaladvokaten Botsuttalande. bådeEU-domstolens beslutochnuvarande kanmanifrågasätta power”, faktiskt inflytande,detvillsäga”market likvälsom”political power” tamaktaspekter ibeaktande.Vad att gäller anledning finns här och inte ommekaniska,binära förfrågningar omsamtycke. andra ord avpersonuppgifter handlar skyddet oftaomintresseavvägningar Bot (2017) (Pinsent Masons2013). sökmotoroperatören sompersonuppgiftsbiträde snarare änsompersonuppgiftsansvarig hadeenheltannantolkning änvaddomstolenNiilo Jääskinen, hade,därhansåg Frantziou (2014).Värt attnotera är attdenrådande generaladvokaten vidtidpunkten, 25 Dettaärimångaavseendenproblematiskt. Dethela 333 24

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET sumtion av göra. etermedier att harmeddeäldres kon detta - källkritik änyngre; detärhögstrimligtatt äldre (vilkakonsumerardokumenterat att etermedier) mer ärsämre på News logiskföljdav och”talkradio” ären sådanavreglering. ärnu Det partiskaetermedier.mot alltmer etermedier Propagandistiska somFox FCC:s såkallade”fairnessdoctrine”1987, vilket drift möjliggjorten 29 28 27 26 skyldigheter Frantziou Eleni somdeålagtsGoogle”skriver grad av kontroll ochdärförborde innebära sammasortsfundamentala medförsamma alladessa[olika]scenarier att kanknappastmenas ”Det kränkande? somoönskadeeller anmäler individer inte att omedelbarttabortmaterial genom somenskilda rättigheter av Newt exempel Gingrich 1995,ett ofOffice överinseende ner under somlades Assessment, Technology Vad 80-och90-talen. under beträffar infrastruktur är avskaffandet av en rad ytterligare ossiidagkanspåras till befinner iUSAavregleringar ochregleringstekniska antologi.mediesituationvi rättsliga denna Den ras dessalagrumav E-handelsdirektivet (2000);seäven slutkapitleti Act (DMCA) 1998sommöjliggjortföretag somYoutube. IEUmotsva- Copyright Millennium i Digital 1996 samt”safeharbor”-undantagen I USA Act(CDA) ärdetsektion230iCommunicationsandDecency mation ochsåvidare). (uppvigling, näthat,desinfor ägarumpåsådanaplattformar att elser ändlösrad avsom ocksåmöjliggören sannoliktsamhällsfarligaförete - somYoutubeanvändardrivna medieplattformar ochFacebook, men systemet somipraktikenrättsliga möjliggjortuppkomsten av digitala, kritik av idetamerikanska äntjugoårgamlaundantagsregler demer nande sätt att resonera ger rättsforskaren Olivier Sylvain Olivier rättsforskaren ger resonera att nande sätt lik bliglömd”-fallet. artikel Ett att kritisk rättssociologisk om”rätten detta är att yngre, vars nyheter i högre är att grad kommerdetta från Madrigal (2018) Wexler (2015) Sylvain (2018) Frantziou (2014:771),minöversättning. 29 En plattformsoptimistisk tolkning Enplattformsoptimistisk av 334 28 och ett annatäravskaffandet ochett av 27 prov på,isin prov 26 i en ien

- -

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET är som idag, att operatörerna nästintill helt och hållet fråntas ansvar är somidag,operatörerna nästintillheltochhållet fråntas ansvar att plattformar. rumpåderas som äger böromstöpas detinte Lagen såatt filtrering, rankning, och modifiering personalisering avdebeteenden från sommöjliggörautomatiserat destora urval, plattformsföretagen kunde ipraktiken ske endast manuellt. Men idag harviändlösainitiativ det moderera, var digitalaforumimångaavseenden relativt svåra att tits ochväxer –ochäven Sylvain. På börföljamed,menar lagen 90-talet somteknikenmaktfördelningen tillharförändrats, förskju- upphov ger Internet ärinte och detsammaidagsomdetvar1996.Affärsmodellerna medieföretagen. europeiska somdefactokartellbildning pådetta mellande så kommer slåner EUatt Görvi svaret blev: publicistmen pitchade högtuppsatt idétillen denna som motpol till företagen, Googles och Facebooks globala duopol. Jag ägdav deladochgemensamt dekonventionellaord, gemensamt medie- house förmediebeteendedata ibusiness-to-business-ledet, medandra 30 användare. per unikaID-nummer endast lanhand, krypterad ivarjeände,däringapersonuppgifter lagras utan idiotsäker en förprogrammatic advertising; liknande BankIDmen mel- kommersiell mediesektor. konsortium, skullekunnaröra sigomett Det partsaktör handhavare som agerar av publikdata anonymiserad inom tankeexperiment: Tänkgöra ett regional tredje- nationelleller digen påhurstoringa restriktioner aktör en låtoss kanväxaorganiskt,men marknadsdominansterderas organiskprodukt. finns sigsomen Det växte varur plattformarna innebär också regleringsvakuum att Det marna såoftaanvändsförskamlöspropaganda ochuppvigling. plattfor vilketväldigt löstreglerade, trolig delförklaringtillatt ären betrakta som de fortfarande äratt taget aldrig kom och att regleras, att situationdärinternetaktörernaväxa tillsigien huvud inledningsvisöver kunde tolkningplattformarna tenta plattformskritisk äratt –medanen internetplattformar, medie-ochinformationskompe tycksvara mer - insyn i den andras databas men får nyttja kontakternainsyn idenandras databasmen fårnyttja idatabasen. använda närdedelarinformationmellan varandra; tvåseparata databaserdäringenhar Här skullemankunnatänkasigenlösning liknandedenGoogleochMasterCard sägersig 335 30 Ett ombud eller clearing- ombud eller Ett

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET här antologin. det här slaget, någotsom Stefan kapitel i Larsson sitt idenadresserar (AI)ligens av ökarmöjligheterna tillproaktiv plattformsövervakning av former moderering.samhällsnyttiga Framväxten av artificiellintel- nande kapacitet även förmindre kommersiella icke men desto mindre storaskyddat material att aktörer –innebärrimligen börkunnahalik - automatiskt upphovsrätts införde för att kunna spåra ochidentifiera –tankarnagårosökttillContentrera ID, teknisk en lösningYoutube ochmode- filtrera påautomatiserade möjligheterBevisliga sätt att påandra privatägdaytorsom samhälletfaktisktställer ochutrymmen. samma tekniska kapacitetefterleva av krav detyper tillatt rättsliga förriktadannonsering,lerna tillexempel –såbördejukunnaanvända av aktörerna de centrala skryter om när det handlar om affärsmodel - ochriktamänniskorsstyra användningen uppmärksamhet–somflera blindaytorneutrala, förmänskligtbeteende. deärsåbra påatt Om ansvarsfriheten som mothuruvidaoperatörerna fungerar verkligen för tredje partsanvändningarav iställetvägaden tjänsterna, tillatt så kalladeNetzwerkdurchsetzungsgesetz (NetzDG). stiftning vad gäller uppvigling och desinformation som Tyskland den infört, också till grund för den jämförelsevisLiknande tankar ligger stränga lag ja till,somangerhuvuddragen idetsåkalladeupphovsrättsdirektivet. kommer bokstavligenidenlagtext somEU-parlamentet nyligenröstade Just tankegångarna omviktatansvar, somSylvaingerprov påovan, åter Utmaningar ochproblem medmoderering av användarcirkulerat innehåll: Fallet ochupphovsrättsdirektivet NetzDG FALLSTUDIE 3 336

- - -

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET ningen ochblandflera såföreligger stora partier tekniska och rättsliga och ideologierattgöra. Trots attlagentycks habetydande stöd hosbefolk brottslighet symbolik somharmedantidemokratiska samtlikväl grupper Tyskland ärdetolagligt medblandannatuppvigling tillhatbrott ochannan annars riskerar företagen bötesbelopp påupptill50miljonereuro. I 24timmarefter atthablivitvarse), dare. Dettaskagöras(inom skyndsamt att göra sombedömsolagligaotillgängligaförtyskaanvän- inlägg träddeNetzDG ikraft 1januari2018 socialamedieplattformar ochålägger piratkopierat material. ning – där man kräver att plattformar ska vidta förebyggande åtgärder mot upphovsrättsdirektivet – som i skrivande stund fortfarande är under bered- fronter börjat ställakrav påplattformsföretagen, inte minstidetaktuella stora bötesbelopp sominsats.Europeiska påflera kommissionen hardärtill kräver attinternetplattformar blockerar näthatochdesinformation–med av 2017 antog Tyskland enproposition denomtvistadelagenNetzDG, som ligen väldigtfriabestämmelsernaiE-handelsdirektivet. Underförstahalvan europeiska tjänstemän kommit attiallthögre grad kringskära deursprung deras person anses otillbörlig, har irrelevant Sedan dess eller missvisande. individer idefalldåklagarförattinformationensomangesom företag länkartillinformationomenskilda somGoogletvingatstabort EU-medborgare rätten attslippasynasisökmotorernas resultat, såhar Sedan EU-domstolen 2014 befäste ”rätten attbliglömd”,enlagsomger ver nedanochvarnadeförfenomenetöverreglering (”overblocking”). opponerade somjagbeskri- sigdärförmotdentyskalagstiftningenNetzDG, niceras blirdeipraktiken bådejury, domare ochbödel;exempelvis Facebook retagen själva avkrävs attförhandsgranska och moderera detsomkommu- ska bötfällasellerpåannatsättstraffas. Inte nogmeddet,omplattformsfö- annat sättkommentera påverk, eller ensuttrycka sigfritt–avrädsla attde jar tveka upp innehållpånätet, att lägga citera verk, remixa, modifiera eller på vill sägaolikatyperavbegränsningar avyttrandefriheten –attmänniskor bör punkt attlagengivetvis inte börgeupphov tillsåkallade”chilling effects”, det Men samtidigtsomdetfinnsfogför utgångs- reglering ärengrundläggande 337

- - -

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET 32 31 nyhetskällor attsynasiGoogleNews. gjorde ocksådet.Idecember 2014 stängdedenermöjligheten förspanska andra alternativ änattstänganerdentypenavtjänster idetlandet–och get tvingasbetalaföratttillhandahållalänkartillnyheter hadeföretaget få dade iattavgiften skullevara obligatorisk. Googlehävdade attomföreta- ville politiker ochpublicister inte tillstådenmöjligheten, utanframhär ningarnas material ska få synas gratis i Googles nyhetsaggregator. I Spanien ”länkskatt” menibådaländernagavlagstiftarnauppochmedgav atttid- sökresultat. Tyskland ochBelgienhaderedan försöktinföra en liknande avgift tillderedaktionella aktörer varsinnehålloperatörerna visarisina att agera, införde enlagsomkräver attsökmotoroperatörer skabetalaen (AEDE) som företrädde landets stora tidningar hade pressat politikerna takt ietträttsfall från 2014 dåSpanien, efter attdenbranschorganisation är underberedning inomEU, såharcentrala delaravdettadirektiv sinupp- Vad upphovsrättsdirektiv gällerdetförslagpåettnytt somförnärvarande mit attexemplifieras. men ändåsymboliskafalldärlagensorimlighetochotymplighetharkom - gat detsomolämpligt.Dethelaharresulterat iflera anekdotiska förvisso material utan att någon egentligen flag tabort valde att på egetbevåg väntat. Samtidigtkom flera dokumenterade exempel påhur Facebook Efter attlagenhadeförverkligats kom dockmycket färre anmälningarän ”DDR 2.0”, ochspelarmartyreriyttrandefrihetens namn. innebär,NetzDG Stasi-censur, idetattdeliknardenvidennysorts ensorts tiet AfD dessutom kunnat kapitalisera påden munkavle som de påstår att inom24timmar.olagligt skatasbort ITyskland hardethögerextrema par ducerades tillexempel enblåkopia därinnehållsomansesvara avNetzDG föreslå egna varianter av denna typ av lagstiftning: I den ryska duman intro - kratiska regimer i andra delar av världen ha tagit intryck av den och börjat problem tycks medimplementeringenilliberala, avden.Därtill antidemo- Google (2014) Kinstler (2018) 31 338 32

- - -

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET tivet ochstårblandannatbakom lobbyorganisationer somComputer and av betydande lobbyinggrupper. Googlemotsätter sigupphovsrättsdirek kanska, transnationella storföretag. sidorföreträds Bägge inte heltoväntat delse förEuropa, medanplattformsaktörerna ihuvudsakrör sigomameri- flera nationelltetablerade aktörer medstor ekonomisk ochkulturell bety- En intressant geopolitiskaspektärattupphovsrättsinnehavarna innefattar hovsrättsskyddat material (genomexempelvis tekniska lösningar). till upphovsrättshavarna upptäckaochgallraupp- ellerskyndsamt bort måste delamedsigavsinareklamintäkter genomattbetalalicensavgifter håll. Detföreslagna direktivet innebär attinternetplattformarna antingen länkar tillochförhandsvisarmeningsbärande, upphovsrättsskyddat inne- sociala medier, video-ochfotodelningssajter, nyhetsaggregatorer) som ställer utökade krav pådekommersiella internetplattformar (sökmotorer, konstnärligt skapande) i takt med plattformiseringen av medieekologin nu mer från upphovsrätt (nyhetsmedier, ochunderhållningsindustri, sport- (ovan); dethandlaromhurenrad branscher varsintäkter ihöggrad kom - speglar imångaavseendendenbranschkonflikt somberörs2 ifallstudie Det upphovsrättsdirektiv somiskrivandestundförhandlasfram inomEU läsare.kritisk massa inte hadesammasjälvständigaläsarunderlagfickbetydligt svårare attnåen monopolisering ibranschen iSpaniendåsmå,självständigapublicister som fick ståför Härkanmansägaattdetnästanbidrogkonsekvenserna. tillen ellt tristförmindre aktörer sominte lobbadeförlagstiftningenmenlikväl 34 33 aktörerna drabbades. Inhemska nyhetsaggregatorer lust avwebbtrafiken tillsamtligaspanskatidningar. Framför alltdemindre Knappt ett år senare visade det sig att det hela resulterade i en nettoför källorna, snarare änattkrympadenellerinkräkta påden. aggregatorerna. Iteorin bördeantasexpandera marknadenförursprungs- rades förluster att dessa blockera och att det hade varit ett misstag nyhets- en studiegjord avenspansktidningsutgivarorganisation (AEEPP)konstate- Mullin (2015),Nera (2015). Planeta Ludico, NiagaRank,InfoAlimentochMultifriki 339 33 fick stänga ner helt. I fick stänga ner helt. 34 Dettavarspeci-

- -

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET gynnas av nätverkseffekter därvärdet ökardrastiskt påinfrastrukturen ochförändra existerande, skapanyamarknader ligheterna hurde att deförknippasmed:möj- problematik ochden beskrivs plattformarna sektorsspecifika plattformar, rar ursprung vardagsliv ochsamhälle har amerikanskt av huvuddelen medan 38 37 36 35 som idenakademiskamedieforskningendockkommit attifrågasättas. ochliknande; ettbegrepp för attunderblåsafarhågorom”filterbubblor” senareindustrin. Dessa aktörer använderinte heltsällansinaegnatidningar Corptiska News harmenatattenskattärnödvändigförrädda nyhets- stora SpringeriTyskland publicister såsomAxel Murdochs ochRupert brit Communications (CCIA) IndustryAssociation vilkasågarförslaget,medan berörda parter.berörda Resultaten meddeladesimaj2016. tation somkommissionenfåsynpunkter från 2015föratt genomförde ten av strategi en offentliga somden inre marknaden, förden konsul- avsomlediöversik hargjort studier Man lismen. digitalaplattformar - strategi förplattformskapita fastställatydligareniserad spelregler att har buritsfram av EU-kommissionen, orga- vara en i vadsomförefaller Vi ser, bukettav motbakgrundavhuren olikaregleringsförslag detta, effekterna inomsinaegnaproprietära ekosystem. - synergi kandåutnyttja med varandra, ochdeinfrastrukturella jättarna av somupprättas deförstnämnda.Iblandäridirektrer konkurrens av plattformar deinfrastruktu- fördessasenare dock förutsättningarna uppsjö avnationellt förankrade, en och vi ser formas i Europa. Ofta dem typaväroftamer senare berörs. marknader plattformar Denna enskilda EU-kommissionen (2016) Se vanDijckm.fl.(2018)fördistinktionen infrastrukturell-sektorsspecifik. Evans & Gawer (2016) Dahlgren (2018) SAMMANFATTNING de infrastrukturella plattformar somformate deinfrastrukturella plattformar - 37 där ändamålen är mer avgränsade ärmer därändamålen och 340 38 Där definieras och definieras Där 36 finns ett antal finnsett 35

- -

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET _ _ _ 2018) sig göra (september 2018). Google, Facebook, Twitter ochMozilla desäger om åtaganden berättar _ 41 40 39 FÖRELÄGGANDEN OM FRIVILLIG SJÄLVREGLERING AV FEJKNYHETER OCH NÄTHAT. en rad olika regleringsåtgärder: finnsinomEU summera att påkortmen tidharäven gjorts. bastantarestriktioner rad mer För en aktivt och snabbttarbort förfalskade produkter och hatiskt material, underteckna frivilliguppförandekod en att de retagen sominnebär att självreglering. Europeiska kommissionen- harbjuditinplattformsfö avMånga inomEUharvaritiformav åtgärderna förfrågningar om målsomkommissionen De områden. helt centrala villuppnåär: konkurrenslagstiftning,samt att konsumentskydd ochdataskyddär Kommissionen marknadsfragmentering stor ären att utmaning, menar komma sätt. rättssäkert plattformslösningar tillståndiEuropa, påett villkor låta skaparätt huvudsakliga syftet föratt äratt medreglering somsökmotoreroch mjukvaruapplikationer ochsocialamedier. Det såväl plattformar internetannonsering,begreppet marknadsplatser kommunikation och värdeskapande. Enligtmeddelandet omfattar när antaletanvändare ökar, av beroendet informationsteknik förbåde näthat, stävjaslag på konkreta bör göra för att som medieplattformar åtgärder I mars2018presenterade kommissionen rekommendation en medför _ _ _ _ EU-kommissionen (2018c) EU-kommissionen (2018d) EU-kommissionen (2018b) 40 somresulterade där försjälvreglering ”CodeofPractice” ien 39 marknader bibehålls att innovation, öppensinnadeochickediskriminerande medborgerlig tillit transparens ochrättssäkerhet förattupprätthålla att plattformsaktörer taransvarbeträffande EU:skärnvärden en jämnspelplanförjämförbara digitalatjänster ochkort därefter kom omdesinformation(april EU-riktlinjer 41 Detta dockarininationella initiativsom Detta 341

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET 2018, där reglerna för informerat samtycke förinformerat 2018, därreglerna reformerades, E-handelsdirektivet. den tyska lagstiftningen NetzDG. tyskalagstiftningen den användarnasinlägg, moderera ilinjemed att sociala medieplattformar det redaktionella material deåterger, tvinga omatt samtprinciperna betalaför därsökmotorer vidareåläggsatt pådetspanskarättsfall ovan, direktivmentets bygger, omröstning iseptember 2018;detta somvisåg 43 42 DATASKYDDSFÖRORDNINGEN UPPHOVSRÄTTSDIREKTIVET DEN DIGITALA INRE MARKNADEN. FÖRORDNING OM DIGITALA MARKNADSPLATSER OCH PÅ STYRKEFÖRHÅLLANDEN arbetet säkerhetstjänster inomolikaländers ochantiterrorlagstiftning. tyska NetzDG transnationellt koordinerade samtdetövergripande, de nyareglerna. effekterna somskaövervaka EU-observationsorgan av nytt samt ett effektivare tvistlösning hosmegaplattformarna, ökad transparens ställakrav mellanolikaföretag, förhållandena reglera att på genom stora digitalaekonomin. företag iden försöka Härrör detsigomatt isyfteskyddasmå-ochmedel- att föronlineplattformar nya regler ansvaret över personuppgifterna skahanterasansvaret över (se fallstudie2ovan). mellan GoogleochEuropas ledandepublicister omhursamtycket och används skärptes. Enbieffekt maktkamp harblivitden av förordningen borgarnas möjligheter tillinsynochkontroll hurpersonuppgifter över Se Pär Lannerös kapitel idenhärantologin. EU-kommissionen (2018e)samtR 42 Detta pekar framåt mot en framtida uppdatering pekarframåt moten av Detta har debatterats flitigtisambandmedparla- hardebatterats somantogs 2016ochträdde ikraft imaj EU-kommissionen föreslog iapril2018 egeringskansliet (2018) 342

ochmed-

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET driva skillnaderna mellan Europa och USA; det senare landet är en landetären detsenare mellanEuropa ochUSA; driva skillnaderna stävja tendenser motökadmonopolism. Samtidigtbörviinte över högsta domstol ochen bolagskapitalismen, somknappastkansägas liga, medTrump-erans otvetydigadriftmotännufriare tyglarförstor Vänder viåter blicken motUSA påtag- skillnaderna ärdeövergripande tjänster. även dom. Googleöverklagade denna ställda med företagets egna proprietära webbrowser, kartor och sök låtaföretagets Android-enheter komma att och webbsökgenom förin- och begränsat konsumenternas valfrihetinomblandannatwebbsurf sinmarknadsposition företagetkommissionen utnyttjat att menar ställde EU-kommissionen rekordböter en där euro på4,3miljarder somfortfarande äroavgjord. domen, överklagade men Ijuli2018fast sin egnashoppingtjänst. Företaget ändrade sinasökresultat iEuropa, företaget isinasökresultat otillbörligtgynnade föratt euro miljarder rensmyndigheter. Ijuni2017bötfällde kommissionen Googlepå2,4 direkta konkurrenstillsynen,den mednationellakonkur isamverkan generaldirektorat förkonkurrens (GD Konkurrens) huvudansvarför plattformsmedierade kommunikationstjänsterplattformsmedierade även påsammasätt. börjabetrakta teleinfrastrukturens blirdetrimligtatt applikationslager telekom, itaktmedkonvergensen men av digitalakommunikationer till Dessa lagar rör idagslägethuvudsakligen dande marknadsinflytande. som nationellatillsynsmyndigheter kanåläggaoperatörer medbety- överkomligt straffåtgärder prisochfastställer vissnivåtillett med en minimum av internetanvändaresäkerställa kan tillgå ett tjänster att skyldighetatt medlemsstaterna en ålägger bland annatinnebäratt kompletterats meddirektiv 2009/136ochförordning 2015/2120,som åren intedirektiv genom även fördigitalaplattformar minstdådetta 44 EU-KOMMISSIONENS KONKURRENSTILLSYN. TJÄNSTER HETER AVSEENDE KOMMUNIKATIONSNÄT ELEKTRONISKA OCH KOMMUNIKATIONS EU-DIREKTIVET OM SAMHÄLLSOMFATTANDE TJÄNSTER OCH ANVÄNDARES RÄTTIG Europaparlamentet ochEuroparådet (2002)samt Lannerös kapitel iden härantologin.

(2002/22) 44 kommer medstorvara aktuellt sannolikhetatt 343 Kommissionen sitt targenom

------

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET mationen, samt vilka typer av samtvilkatyper mationen, tredje parter delasmed. informationen säljainfor samlaoch/eller ärföratt använts ochvilkaaffärsändamålen avpersonuppgifter vilkatyper företag samlatinomdem, källorsom begära utinformationomhurdekategoriseras ochvilkaspecifika att ge konsumenter lagsomsyftartillatt tas träda ikraft 2020,ären rätt Act,somklubbadesijuni2018ochförvän - Privacy California Consumer framväxande plattformskapitalismen. den reglera bättre dast föratt av delstaterden där lagstiftare ochsakkunnigatycks arbeta USA:s hår lejonparten av antologi, de företag i denna vi berört är paradoxalt nog för Just delstat,hemvist talandeexempel: Kalifornien Denna ärett kom sigochinföra sinaegnanätneutralitetsregler. opponera dockatt få tillgångtillinternet. Enskildadelstater, somexempelvis Kalifornien, storföretagen godtyckligkontroll långtmer hurkonsumenter över ska nätneutralitetsreglernade amerikanska gav ut och de nya reglerna stoppa upprivning. att denna oförmögen blikanerna) Ijuni2018löpte imaj2018,såvarkongressenlerna (vidtidpunkten av dominerad - repu det. Trots senaten av röstade motupprivningen att nätneutralitetsreg- hanskullebestrida beslutet ochmeddeladeatt ade att stred motlagen och tillexempel New Yorks- men delstatsåklagare EricSchneiderman behandlar trafiken olikaisinanät. Beslutet väckte stor uppmärksamhet av Trump), skrota nätneutraliteten nätoperatörer föratt ochtillåtaatt 2017bestämdesigFCC,i december ledningav under AjitPai (utsedd somtelenäten.infrastruktur påsammasätt ochdärmedregleras Men bredbandsnät skullebetraktas somallmännyttig då FCCbeslutadeatt presidentskap) Obamas lag2015(under ocksåamerikansk blev Detta trafik skaprioriteras. deras få betalabredbandsleverantörerna föratt all trafik isinanätpåsammavillkor; stora skainte plattformsaktörer Nätneutralitet bredbandsleverantörer måste innebär att behandla beträffande ståndpunkternadenna heta fråga. i finnsinomUSA, der Tar vinätneutraliteten betydandeskillna- somexempel, viatt ser ter förstörre somverkar medborgar- ochkonsumenträttigheter. kraf ochpådelstatsnivåsamtinomcivilsamhällefinnsflera federation, 344

- - -

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET Tänkbara medantalet dollar multiplicerat skadestånd påtusentals 45 fick av FTC2011ochdet avtal medmyndigheten.Facebook skrev äridirekt konflikt samtycke.merat Detta meddevarningar Facebook liga informationmedtredje part,utantillräckligt tydligtochinfor lan 2007och2014istor skaladelatmedsigav användarnas person (ICO)Information Office Commissioner’s att klarlagt Facebookmel dataskyddsmyndigheten brittiska har den Analytica-skandalen rekordböter förFacebook: såkalladeCambridge Isambandmedden FTCtog uppdrag påallvarskulledetkunnaresulteraOm sitt i sig. skiljer även förregleringen ochformerna ommedlen förslag somiEUkanske inte kommer blisålångsöktaiUSA att heller, för internetannonseringden och liknande -sök, lag- vilket på att tyder de konkurrensbegränsande effekterna av Googlesdominanspåmarkna- Hatchtion. Senatorer somOrrin (R) undersöka haruppmanatFTCatt tradi- avgjort heltannanrättslig meden större landsomSverige äniett konsumenter stora ochleverantörer upprättar samhällskonsekvenser, stor avtal tonvikt motdecivilrättsliga som vidavtalsrätt fårjustbrott somberörs. Eftersom så dataskyddsdimensioner laglägger amerikansk inom bådekonsumentskydd, konkurrensrätt, avtalsrätt ochäven de het sominte motsvarighet,medbefogenheter svensk riktigtharen Vi hariUSA dessutom Federal Trade myndig- Commission(FTC),en synergieffektersom enorma ochinfrastrukturell kontroll ger. pådesnedvridnaincitament ”konsumentnytta”vaga begreppet ochmer måttstocken mindre pådet ochfokuserar förmonopolbörreformeras drivautkonkurrenter.för att tankesmedjor Dessa att ochinstitutmenar opinion beträffande hurgigantiska marknaden snedvrider korporationer Markets väckt Knowledge rörelseochPublic därinstitutsomOpen en gande konsolidering av storbolagskapitalismen harkommit stödja att av epok ochsomien intressen störreborgerliga ochtillta- vinstuttag stiftelser, konsumentorganisationer ochsåvidare) somtillvaratar med- USA långhistoria haren av civilsamhällesaktörer (icke-vinstdrivande FTC (2011) 345

45 - - -

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET ett alltförradikalt grepp. ett är konkreta styckauppmegaplattformarna rande anseatt förslagpåatt avfullständig monopolisering tycksdessapolitiker dessa.Dock fortfa- vissa av försvåra ochdärigenom tjänster företagens som allmännyttiga som Honest Ads politiska Act, nätannonser,som berör klassa dels att dominans,delslagförslag begränsa megaplattformarnas att olika sätt senatorer Warner somMark (D) ochAmyKlobuchar(D) harföreslagit konkurrenteruppenbara somInstagram ochWhatsApp. Amerikanska köp. Facebook köpt 70 harpåliknande sätt uppöver företag, inklusive vågav ututandenna upp- föreställa sig hurGoogleskullehasett att 46 samma flagg, direkt resultat är utan tvekan ett av detta. ochhöggradigt sammankopplade överlappande, under plattformar struktur, ekosystem liknavidett vilken närmastäratt av olika,delvis trala produkter somYouTube, Företagets Android ochDoubleClick. än 200 - startups har sedan förvärvat det mer grundades, inklusive cen liggjorts av deändlösauppköp giganterna längetillåtitsgöra. Google nans aktörer doldadatasynergier, kanskapagenom någotsommöj- domi- registreraden regleringssystemen längevaritoförmögnaatt att åtminstone köpaeller hindras från att företag. uppfler Det tycks som ter företag somGooglebörbrytasupp harbörjatargumentera föratt politiker, amerikanska Flera ochtongivande samhällsdebattörer exper dollar.otaliga miljarder kanresultera iCambridgeAnalytica-skandalen individer berörda i Se figur 1 (s. 366) i Andersson Schwarz och Larssons gemensammaslutkapitel. och Larssons Schwarz Se figur1(s.366)i Andersson 346 46 Det är svårt Det

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET 473b-978b-413650b157da com/library/detail.aspx?g=87095f02-06be- 25 maj. R ekonomiska ochsocialakommittén samt till Europaparlamentet, Radet, Europeiska Europa. Meddelandefrån kommissionen marknaden: Möjligheter ochutmaningarför Onlineplattformar ochdendigitalainre EU-kommissionen (2016). es-traffic-from-google-decline-2015-8 https://www.businessinsider.com/wikipedia-se- C Bot, Y. (2017).”Förslag tillavgörande, mål REFERENSER part=1&cid=564716 doclang=SV&mode=lst&dir=&occ=first&- jsf?text=&docid=195902&pageIndex=0&- curia.europa.eu/juris/document/document. Mason LawR Welfare Standard”. Working paper, George GapsintheConsumerand Plugging the Econometrician Identifying Shrugged: Caves, K.W. &H.J. Singer(2018).”When Business Insider,12augusti. Google”. Business lost amassive amountoftraffic from Edwards, J. (2018).”Wikipediasuddenly abstract=3205518 CMS Belgium,27maj. Lexology skrivet förjuristbyrån, blogginlägg subjects have therightto beforgotten”. GoogleisadatacontrollerAEPD: anddata Depypere, L.(2014).”CJEU Google/ IIS. Svenskarna ochinternet 2017.Stockholm: P.Davidsson, &A.Thoresson (2017). mediestudier, 39–70. demokratin?. Stockholm, Institutet för faktaresistens –hotarsocialamedier I: Truedson, L.(red.) Fejk, filter och hotfullt ochvilseledandebegrepp”. Dahlgren, P. (2018).”Filterbubblor –ett egionkommittén. C ‑210/16”. InfoCuria, 24oktober. eview.

https://ssrn.com/ OM(2016) 288final. https://www.lexology.

http:// 347 hällsomfattande tjänster). 7mars. kommunikationstjänster (direktiv omsam- elektroniska kommunikationsnät och användares rättigheter avseende samhällsomfattande tjänster och om (2002). Direktiv 2002/22/EG Europaparlamentet ochEuroparådet final. 2018/0112(C C intermediation services”. transparency usersofonline forbusiness of theCouncil onpromoting and fairness regulation oftheEuropean Parliament and EU-kommissionen (2018e).”Proposal fora Pressmeddelande, 26april. framlägger EU-omfattanderiktlinjer”. av desinformationonline:kommissionen EU-kommissionen (2018d).”Bekämpande mars. fake andonlinedisinformation.12 news of theindependentHighlevel Group on sional approach to disinformation:Report EU-kommissionen (2018c).Amulti-dimen- cfm?doc_id=51803 ec.europa.eu/newsroom/dae/document. Januari. York:New Center forGlobalEnterprise. The Emerging PlatformEconomy Series. . the PlatformEnterprise: AGlobalSurvey Evans, P.C. &A.Gawer (2016).TheRiseof policyinitiativ. som sammanfattarEU-kommissionens Market Policy: OnlinePlatforms.Webbsida EU-kommissionen (2018a). DigitalSingle rapid/press-release_IP-18-1169_sv.htm do?uri=O eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ. rapid/press-release_IP-18-3370_sv.htm Pressmeddelande, 1mars. EU:s svarpåolagligtinnehållonline”. som skyddar–Kommissionen stärker EU-kommissionen (2018b).”EttEU forms digital-single-market/en/policies/online-plat (hämtad29/102018). J:L:2002:108:0051:0077:SV:PDF https://ec.europa.eu/

OD), 26april. http://europa.eu/ OM(2018) 238 http://europa.eu/ http:// http://

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET ges-it-deceived-consumers-failing-keep ses/2011/11/facebook-settles-ftc-char- www.ftc.gov/news-events/press-relea- Atlantic, 18maj. The to FixFacebook IsBackfiring”. Kinstler, L.(2018). ”Germany’s Attempt nopsony can-express-amazon-uber-tech-monopoly-mo- idea/2018/7/3/17530320/antitrust-ameri- https://www.vox.com/platform/amp/the-big- Vox quietly gutted antitrustlaw”. Khan, L.(2018).”TheSupreme Courtjust https://ssrn.com/abstract=3121481 annonstjänster. Uppdaterad 24juli. omGooglesolika Informationssida Protection Terms: Information”. Service Google (2018).”GoogleAdsData december. inSpain”.GoogleEuropeNews Blog,11 Google (2014).”An update onGoogle Pressmeddelande, 29november. By Failing To Keep PrivacyPromises”. Charges ThatItDeceived Consumers FTC (2011).”Facebook SettlesFTC 761–777. Datos”., 14(4): HumanRightsLawReview Inc vAgenciaEspanoladeProteccion de in CaseC-131/12, GoogleSpain, SL,Google The European CourtofJustice’s Judgment Developments intheRightto beForgotten: Frantziou, E.(2014).”Further for Two-Sided Markets”. Working paper. Hovenkamp, E.(2018).”Antitrust Policy (hämtad 29/102018) spain.html com/2014/12/an-update-on-google-news-in- privacy.google.com/businesses/adsservices/ germany-facebook-afd/560435/ com/international/archive/2018/05/ https://europe.googleblog. https://www.theatlantic.

, 3juli. https:// https://

348 from Opinion”.TheAtlantic, 23oktober. Worse ThanYoung People atTelling Fact Madrigal, A.C. (2018).”OlderPeople Are 2015. (R Working Paper, No. 16-035,September School Business evidence”. Harvard degrade Googlesearch? Experimental Seltzer (2016).”DoesGooglecontent Luca, M.,T. Wu, S. Couvidat, D. Frank, W. GDPR ads/2018/04/Publisher-Letter-to-Google-re- digitalcontentnext.org/wp-content/uplo- publishers”. ArsTechnica, 30juli. Spain’s hasbeenadisaster for ”Googletax” Mullin, J. studyshows (2015).”New publishers/ of-using-gdpr-to-impose-unfair-terms-on- techcrunch.com/2018/05/01/google-accused- been-a-disaster-for-publishers/ new-study-shows-spains-google-tax-has- arstechnica.com/tech-policy/2015/07/ opinion/573739/ than-young-people-at-telling-fact-from- archive/2018/10/older-people-are-worse- https://www.theatlantic.com/technology/ Pichai, GooglesVD. 30april. (2018).ÖppetbrevNewell tillSundar Kint, J.; A.MillsWade; D. Chavern; D. Madrid. 9juli. (AEEPP). NERAEconomic Consulting: Editoriales dePublicaciones Periodicas Informe para laAsociacionEspañolade 32.2 delaLey dePropiedad Intelectual . Nera (2015).Impacto delNuevoArtículo InformeNera.pdf publishers”. TechCrunch, 1maj. using GDPRto imposeunfairterms on Lomas, N. (2018)”Googleaccused of -Terms-042918.pdf evised Augustevised 2016.)

https://www.aeepp.com/pdf/

https://

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v PLATTFORMSSAMHÄLLET No. 2997141.Uppdaterat 29maj. Fordham LawLegal StudiesR Duties”. 50Connecticut 203; LawReview Sylvain, O R dislike Fact Tank aboutFacebook”. , Pew Smith A.(2014).”Whatpeoplelike and dictu-still-bad-idea/ rence-thomas-sets-sail-sea-doubt-mirabile- promarket.org/ohio-v-american-express-cla- , 27juni. Booth SchoolofBusiness Stigler Center attheUniversity ofChicago a BadIdea”.Pro Market: Theblogofthe Sea ofDoubt,and,Mirabile Dictu,It’s Still Express: Clarence ThomasSetsSailona Sagers, C. (2018).”Ohiov. American Faktapromemoria 2017/18:FPM97.30maj. om onlinebaserade formedlingstjanster”. R lenges-to-existing-competition-frameworks government-says-digital-services-pose-chal http://www.newsmediauk.org/Latest/ Frameworks”. Nyhetsinlägg, 26juli. Challenges’ To ExistingCompetition ”Government ‘Pose SaysDigitalServices (2018). MediaAssociation News ssrn.com/abstract=2997141 tech giants”. DigidayUK,27mars. consent plancould beatemplate forother Peterson, T. (2018).”Google’s GDPR gal-advisor2/ ta-processed-by-search-engines-says-le- google-not-always-a-data-controller-of-da- www.out-law.com/en/articles/2013/june/ advisor”. Out-Law.comadvisor”. , 27juni. processed by search engines,sayslegal ofdata a‘datacontroller’ not always Pinsent Masons(2013).”Google plan-template-tech-giants/ digiday.com/media/googles-gdpr-consent- esearch Center, 3februari. egeringskansliet (2018).”F . (2018). ”Intermediary Design . (2018).”Intermediary

orordning esearch Paper https:// https:// https:// https:// -

349 express-world/#47fc71992f76 minant-tech-platforms-in-the-post-american- tes/2018/07/18/antitrust-enforcement-of-do- https://www.forbes.com/sites/washingtonby Scrutiny?” Gruppdebatt,Forbes, 18juli. Dominant Tech PlatformsFrom Antitrust Supreme Court’s AmexDecisionShield Washington (2018).”Willthe Bytes Press. connected world. O The platformsociety:Publicvaluesina van Dijck,J., T. Poell, M.deWaal (2018). Cambridge, MA:MITPress. Discrimination intheDigitalAge. Turow, Marketing J. (2006).NicheEnvy: sessment bring-back-the-office-of-technology-as- scientists-curbing-the-ethical-use-of-science/ nytimes.com/roomfordebate/2015/05/28/ New YorkNew Times,28maj. Office of Assessment”. Technology Wexler, C. (2015).”BringBackthe

xford: O https://www. xford University

. 12 T 12 . kap licylandskap o p å v KAPITEL 13

PLATTFORMS SAMHÄLLET ______KAPITEL 13

SLUTORD ______

Drömmen om det perfekt administrerade ” samhället – en tankefigur som är typisk för det moderna samhället – tycks leva kvar även i det till synes myllrande, tillåtande, sensoriskt överfulla postmoderna konsumtionssamhället. PLATTFORMSSAMHÄLLET 1 vänligt ochmobiltinternet –därapparaterna låstaochövervakade ärmer bekvämt,användar alltmer motett desenasteVi harunder gått tioåren mationstillgång ochpolitisktansvar. teori övergripande till en omteknisk kontroll, ekonomisk makt,infor tecknar ibokens viser videhuvudlinjer olikabidrag, ochkopplar dessa pålegitimitet,ende opartiskhet ochtillförlitlighet. Idethärslutordet med kanförbättras, avse- därplattformiseringen en rad områden tifiera boken sammalinje;förhoppningsvisharvikollektivt följer - lyckatsiden de effektivitetsökningar och nya möjligheter som harkommit tilleftersom viredaktörer omfamnar igrunden boken här den att förbättra den övergripande produkten. övergripande den förbättra att kollektiva defekter,hunts”, organiserade identifiera försökatt isyfte stå och hantera. är det vanligt I mjukvarubranschen med så kallade ”bug bådeför påatt samhällseffekter blibättre som vitillsammansbehöver av ansvarsfrågor ochgraden gäller detfinnsoförutsedda transparens, uppnånärdet att balanser –detfinnsbättre skulle kunnabliännubättre somexisterar detjänster ochplattformar videtsomatt Samtidigt ser Vi redaktörer villtacka JockumHildénfördenhärsinnrikametaforen. SAMMANFATTNING AV NULÄGET 352

1 Plattformskritiken i den här här iden Plattformskritiken digitaliseringen medför.digitaliseringen

- - -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET 3 2 ävensvep ominternet bredare debatten den samhällsfråga. somen över, var bildav fildelningsfrågan påmångasätt pat en att ochisamma dessa frågor. EnorsakkanhavaritSpotifyspopularitet, somkanhaska för tio årsedanså varitkallade märkbartfildelningsdebatten tyst kring lyftadessafrågor även härboken därdetsedanden den iSverige, äratt Taina vigjort ärbara några av Bucher Enviktiganledningtillatt namnen. Tarleton Gillespie,Kate Crawford, Morozov, Evgeny James Bridleoch Zeynep maktochinflytande: gens Tufekci, Frank Pasquale, danahboyd, nalister årlyftfrågan omplattformsföreta senare under ochdebattörer På internationella rad namnkunnigaforskare, den jour haren arenan somförekommersamhällsdebatt somUSA iandra länder ochTyskland. omfattande ganskaomärkligt förbi,jämförtmedden tyckshagått Sverige produkter. Men utvecklingsomi ärdethären vitillsamhällsdebatten ser ken ochidogaanvändare av ivärlden, Apples,Facebooks ochAlphabets har blivitpådethärviset. ärblanddemestuppkopplade Svenskarna fol Så härmotslutet detockså av att ärdetuppenbart sammadecennium hacka än90-taletsprogramvara. eller En modifiera år2010: av ossskrev anpassa sigtill,ochsluten programvara som i regel ärmycket svårare att låsta, ofta med fjärrstyrda uppdateringar lydigt får som användaren än 90-taletshemdatorer, likasåärmer och där mjukvarustrukturerna Snickars (2017,2018). För enmerdetaljerad om Spotifyssamtidshistoriska diskussion betydelse, seFleischer& (2010:68-69) Andersson mat audiovisuellt innehåll såsom video och onlinespel, eller exekvering sker idenlokalamaskinen,utandatamolnet. tuell omprogrammering avanvändarnasjälvadavarken programkod nerna ärutrustademedunikaadresser ochär låstavadgällereven- hållsleverantörerna, fysiska infrastrukturen ägsellerkontrolleras avtjänste- ochinne- darens verkliga identitet ochkreditkort, (b) Internet där(a) spelar motettmerinstitutionelltsanktionerat, reglerat, återerövrat sammanfattningsvis attflera ärdetuppenbart tendenser sam- surfandetsker avanonymiserat, kopplat tillanvän- (c) allt större delar av trafiken tas upp av ström- 353 alltstörre delaravden (d) maski- 2 3

- - - -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET 4 igheter trögrörliga –somvisatsigvara marknader. mer Uber kommeren rad marknader, träffa att inklusiveförsäkringochfast medlingstjänster som Airbnbochtransportförmedlingstjänster som som hotellindustrin ställtsinförav ochtaximarknaderna boendeför liknande utmanandefrågeställning att innebärplattformiseringen der nor påAftonbladet. Även olikautpåmarkna- ser omregleringarna exempel samköra Blocket-användarnas beteendedata surfva- medderas där de till söker synergieffekter plattformslogik att anammat en genom och transfereringstjänster. Likafulltharmedieföretag somSchibsted utvecklarbetaltjänsterav destora plattformsföretagen att amerikanska vända ochnyare fintech-aktörer ochandra sidan somKlarnaochiZettle storbankernaetablerade sidanav utmanasåena datadrivettill- mer av ochkundkort. transaktioner datadesamlaringenom nytta den De försäkringsbolag,har även bankochett ochdrar därmedäven bliviten exempel, kombinerar medsinabutiker, digitala kanaler handel över och taett föratt inom.ICA, verkat nischdetraditionellt sett inomden ens intemöjligheter till att enkom marknad, eller svensk rikta sig mot en samtidigtsine-handeloch allt globalare marknadutvecklardesvenska samheter. handlare utmanas avsvenska Där internationella en genom nya–aktörerliga –eller rad marknader, påen verk inklusiveoffentliga anammasavadrivna organisationslogikmedförnärden redan befint individer, företag ochmyndigheter utanäven typav förvaddenna dat stora globala ochdigitalateknikbolagens vardag för svensk intågien därmedinte gäller ger bara förde digitalplattformisering förstå vaden mängder, automation av ochprediktiv analyskange.Betydelsen att vinster ochmöjligheter somstora tillindividuellkundrelevans data- exempel,Även deskalfördelar, ser taett handeln,föratt effektivitets- samheter sominte ärsprungna urinternet digitalamiljön. den eller tecknad ibokens inledning, somanammasocksåav företag ochverk slagsorganisationslogik, ocksåett Samtidigt innebärplattformisering Airbnb iLos York, Angeles,New London ochParis, seGyódi (2018). För enempiriskstudieavrelationen mellanolikatyperavregleringar och utvecklingen av 354 4

------

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET för användardrivna utbyten är radikalt annorlunda än redaktionella ochredaktionell politiskmobilisering.på medborgerlig Plattformar matiken utanäven har förde synbara effekter somdessaplattformar är illustrativa inte politisk-ekonomiskabara för den - plattformsproble hamnat ifokus.samhällsdiskursen Medieplattformar som Facebook ansvarför därjust medieplattformarnas språkiga samhällsdebatten, engelsk vändpunkt iden urEUtidigare sammaårskapadeen utträde iUSAPresidentvalet 2016ochStorbritanniens folkomröstning om av planetärstorlek ochbetydelse. liknavidglobalatektoniska närmastär att plattformsfrågorna plattor litet ärett landochdestora implementering närviiSverige rättslig ellerhär kapitletärdepraktiska möjligheterna tillpolicyförändringar Hadley-Kamptz identifierar. En vilyfteravslutande problematik idet formslösningar förmedieinnehållochdiskursivautbyten, somIsobel imånga politiska akilleshälsomtycksfinnasinbyggd av nätets platt Pär JuttaHaider, Lannerö, Sundin),delsmedavseende Olof påden funktionalitettionsinfrastrukturers (Fia Ewald,AmeliaAndersdotter, röd tråd iboken, somen som löper delsmedavseende påinforma- tema mångfacetterat ett av ärilinjemeddetta plattformssamhället partsmodeller,etablerade ochvanor. värderingar Problematiseringen finansiering. I korthet utmanarplattformsekonomin bådelagstiftning, rad professioner,för en inklusivevälfärdssektorns och organisering docksamtidigttillförändringar påexempelvisleder arbetsmarknaden annonspengar. eller läkartid, lokalutrymmen ”transformation” Denna av resurser, oavsett om dethandlarommusik,kod, fordon, kunskap, användningen effektivisera ossatt hjälper av digitalaplattformar att ligheterna tecknas av Isaksson itermer ochHenrikBlomgren Darja nya sårbarheter inidessainfrastrukturer. sombyggs Mycket av möj- ger, ochsamtidigtklara av hantera effekter problematiska att och av hur visomsamhällekandra nytta demångafördelar plattformar härboken förden om ärfrågeställningen tema genomgående ett INSIKTER FRÅN BOKENS OLIKA BIDRAG 355

- -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET 6 5 het ochkällkritiskakompetenser. stärkamedborgarnasmedvetenhet,skulle tillexempel vaksam- vara att vårbiologiskametafor.fortsätta skyddmotdesinformation Proaktiva avmot substanser av olikaformer dethärslagetgenom vaccin,föratt påverka istort. samhällskroppen Möjligen rustas kansamhällskroppen mikroskopiska, av riktade, vassainjektioner medsyfte substanser att däräven kanspridas,men tade signaler illasinnadeaktörer kangöra nervsystem försnabb,systemöverskridande kommunikation därgodar kanliknasvidoreglerade biologiskanalogi:Socialamedier göra en att ryktesspridning, läckor, virus)vilkakanfåstora konsekvenser. går Det göra utsagoroch andra kommunikativaatt historier, utspel(fabricerade het ärinte bara skaparmöjligheter progressiv; den aktörer förenskilda redaktionella medier. än(endogena) bara påannatsätt - öppen Denna deärsystemteknisktmedier; öppna(exogena) ochdärmedmanipuler denas volymbaserade intäktskällor. volymbaserade denas Enkonsekvens flera äratt av detta kvalitet –tilldestorskaliga –moderering, identifiering transparens, flö- ansvarstagande föroförutseddaeffekter ärocksåatt koppla inmer av En delav kritikav påen responsen storskaliga bristpå plattformars mer av uppmärksamhet, oavsett kvalitetenav uppmärksamhet. pådenna mer incitamenten förekonomiska påstora tjänapengar aktörer voly- att ologiska skiljelinjer. minska att stävja vore rimligen att detta sätt Ett fragmenteras utifrån moraliska ochide- att fåden mediepubliken, att identiteter. polariserade accentuerar Syftet balkanisera tycksvara att livat, delbart,specialanpassatförmobilainternetapparater ochsom av trend pågående såkallatviralt innehållsomfördetmestaärkort innehållsom spridsav hyperpartiska indikerarDet botnätverk en myndighetsutövare av olikaslag. avtypen kompetenser hosmedborgare iallmänhetochsynnerhet här justden innefatta informationssäkerhetvidgar begreppet tillatt Bastos &Mercea 2017). medvetetkvällstidningar försöker fabricera sådanaktivitet, tillexempel (Bastos 2016, samband medBrexit-omröstningen attäven vissa iStorbritannien detuppenbart blev I sambandmedbotnätverk ochkaskaderavdigitalaktivitet somidentifierades i Pamment m.fl.(2018). 5 356 Fia EwaldochAmeliaAndersdotter

- - -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET och andra samarbetspartners). anmärkningsvärt –andra marknadsaktörer (reklamköpare, publicister insynvarkenverklig församhällsforskare, lagstiftare och–kanske mest tion debegagnarsigav. betrakta som”svarta lådor”utan Härärdeatt datahantering –detvillsägaden informa - gande mekanismer ochden - slutenhet underlig en deras vadgäller Samtidigt harplattformarna 8 7 varandra, diskriminera exempelvis påetniskagrunder.att självavälja stodatt detlängeanvändarnaheltfritt utanför plattformen) göra transaktioner automatik hindra användare frånper att (föratt censurerar e-postadress ärsådantsomalgoritmerna eller fonnummer skyddat material. På somAirbnb,däruppgifter somtele plattformar - - spridahatpropaganda änlänkartillupphovsrätts att exempel lättare mycket som Facebookaktionerna begränsade; påplattformar ärdettill ochavtalsmässigainfrastrukturella arrangemangen ramarna förtrans- ruckapåde eller självamodifiera möjligheter ärindividernas att Därtill system förblixtsnabbinformationsspridning, ärdockoftabegränsade. somnya,disruptiva givetmedieplattformarna sig isamhällskroppen, Möjligheterna sprida retroaktivt från att att hindra farligasubstanser varianter använda maskininlärningeller avatt artificiellintelligens). ring av automatiserad implementering av plattformspolicy, bl.a.genom lys av användarinnehåll(seStefan Larssonskapitel- problematise fören automatiserad användarflaggningochalltmer detaljerad skare, mer ana- terat exempelvis mänskligagran- dessaställningstaganden, fler genom interna ochexterna ochäven- policiesochetiskaramverk) implemen (genom av utvecklategnanormativaställningstaganden plattformarna pare kunna lita på att valutanärtillförlitligomdess värde unilateraltpare kunnalita på att faktiskt ärtillförlitligaochgiltiga. Hur skatillexempel reklamkö- om utvärdera siffrorna möjlighet att beredas på dessa siffror utan att lita allaomgivandeaktörer förutsätts användarna) såärdetsomatt kategorisering dehar siffror på något(tid,frekvens, formarna att av Pasquale (2015) USA. Därav hashtags som#AirbnbWhileBlackochomfattandedebattomdettaivarjefall 8 Insynen är villkorad. megaplatt Säger 357 7

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET inte Facebook såatt vanlig är en vidare” användardata. Det ”säljer effekterna i detaljerna. ofta omtalat exempel, så ärdet taett För att kapitel, mångaavsitt ligger desamhälls-ochmarknadspåverkande vara oviktig. Tvärtom, precis somJoakim Wernberg i framhåller strukturella karakteristik skulle plattformens ärintesägaatt Det att snedvridandesamhällseffekter ger eller (bias). kriminerar dis- påolikasätt störredära införden frågan omhuruvidaplattformen integrerad vertikalt blirsekun- ären marknad eller leveransmekanism tvåsidig en upprättar verkligen plattform där frågor somhuruvidaen sociologiska, ekonomihistoriska ochmedievetenskapliga diskussioner respektive datavetenskapliga fälten har. Vi tar istället avstamp i rättsliga, till deoftaganskaformalistiskabegreppsapparater somdeekonomiska härantologinofta lika strikt definition. Iden har viinte begränsat oss tivt striktdefinition,medandatavetare en annan,också åandra sidanhar Vad harekonomer sombegrepp rela- sidanen plattformar åena gäller informationsproblem. övergripande kapitel i detta allahärrör visar ur Senare vi hurett dessa dilemman kurrenter ochmissbruk. sinproprietära kod avhemlighålla behov att ochdatagentemot kon - av praktikerkunna granskabehov marknadens och plattformarnas att avbehov förklarbarhetförautonoma processer, tillsynsmyndigheters i gränslandet begrepp mellan AI-forskningens undflyende tämligen ett kapitel av nivå avLarsson pekarisitt utbetydelsen – rätt transparens av Stefanriska dokumentationen rum på plattformarna. det som äger kapitel försvårar även histo den Sundinpekarisitt påhurdetta Olof - och Haider som inte affärsidéer? övergripande Jutta utmanarderas bara tillåter vetenskap sanktionerad grund av megaplattformarna att Vilka insikter förlorade på omsamhälletochmänniskangåregentligen sehursakertillräckliga möjligheter dig? ochtingfaktisktförhåller att heter bra tillsyn om idka en de inte kunna eller skapa god reglering får bestäms av Hur marknadsledaren? skalagstiftare ochtillsynsmyndig-

358

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET 9 obskyra datamäklarna. användar-IDerhålls från de medsiffror ochrisksom förkreditvärdering sig av; samköra stora kandärigenom plattformsföretag tillexempel sina personuppgifter frivilligt delat med data eller individer observerbara slutleda sig till indikatorerdata handlar data”) om frånatt (”inferred het ochdärmedkanfå”gratis”. Mycket av utbytet inomkonsument - försin verksam funktionalitet somdebehöver imjukvaruplattformar av själva hanytta att genom eller mot ersättning reklamplatser erbjuda tillexempel att ochAcxiom–genom datamäklande företag somOracle Facebook,inkluderar obskyra ocksåmer men GoogleochMicrosoft ”underleverantörer” av användardata tilldestora aggregatorerna –som lar data till dessa stora mindre aktörer ansamlare. Dessa blir därmed pixlar, andra mjukvarulösningar, eller tredjepartscookies somförmed- av aktörer samverkande varssajter sigav ochapparanvänder såkallade komplextextensiv datainsamlingiett internetöverspännande nätverk av datainsamlingidetjänster desjälvakontrollerar utanocksåav en profilbyggande Å andra sidanärderas inteav användare beroende bara get förannonsköparna, påannonser. vilket upp prissättningen driver av användare; ju större sådan kritisk desto värdefullt blir företa - mer kritiskmassa fåen därigenom bort saker gratis tillanvändarnaföratt ipraktikenDessa företag ger påliknandesätt. fungerar affärsmodeller användarnas beteendemönster somföretaget konstant loggar. Googles rikligadataom påden ochmedieanvändare, baserat lan annonsörer deskräddarsyddmissuppfattning. Snararematchning såsäljer mel- omsättning på sin egen infrastruktur än Apple, men ocksåmycket infrastruktur än Apple, men på sinegen mindre omsättning försäljning somsker via AppStore. Amazon,isintur, harmycket större och mjukvaruplattformar,- tredjeparts påden provision samtgenom användasinahårdvaru- bindaanvändare tillatt påatt tjänar sinapengar konventionell likten mer integrerad vertikalt marknadsaktör dåföretaget kontrasteraApple, föratt Facebook ochGooglesmatchningsmodell, är plattformsekonomierna innebäroch hurdatasamlasinochhandlasmed. Christl (2017)visarpådenmarknadskomplexitet somdedatadrivna 9

359

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET ner. Även somsådana tillplattformarna förtroendet omdetgenerella vihartillvåra vän- lita sigpådetgrundläggandeömsesidigaförtroende ochåsikter,stämningslägen dekanför att möjliggörs genom ochdetta delamedossav informationom våra förmå ossatt utformade föratt är ochgränssnitt iögonfallandeparadox:tämligen plattformar Dessa och fundamental påen är baserade socialamedieplattformarna De paradoxer.flertal ochvikommerde ekonomiska stöta idetta, att påett dimensionerna kera marknadsdominans. Vikommer senärmare pånågra av nedanatt andra sidanav påden ser gungbrädan inte indi- nödvändigtvisbehöver marknadsaktörer.uppsättning högapri- såkandetvara såatt Omvänt därefter kunnatabetaltav fåkritiskmassaföratt annan en sättet att undergräva konkurrenterna ärdetenda det föratt detta utanföratt nadsaktör tilllägre prisänvadsomärskäligtkanske somsäljer inte gör fande vilkakonkurrenssituationer föreligger. somegentligen Enmark beträf dra effektiva slutsatser på grund av kan det vara svårt att detta 11 år2017omsatte ApplesAppStore omkring$38miljarder medanAmazon omsatte 10 provision på de enskilda transaktionerna. pådeenskilda provision ventionerar den andra gruppen deltagare på en tvåsidigmarknad, deltagare påen andra gruppen den ventionerar deltagare sub- ena gruppen den oftapåatt bygger affärsmodeller Dessa för logistikochdistribution(Fulfilmentby Amazon). (Amazonben Web av samten Services) största världens infrastrukturer största företaget världens driver hårdvaruinfrastrukturDärtill förweb- förmedlastillkonsumentertredjepartsförsäljare (Amazon Marketplace). märken ochdelsäven ochdistributionskanaler) tvåsidigamarknader, där gigantisk återförsäljare, integrering vertikal somdelsdriver (egnavaru- Hovenkamp (2018:14-15). omkring $178miljarder. 360 10 Amazon fungerar som en somen Amazonfungerar 11 och

- - -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET denna kontrollförlustdenna redan harhänt. intede egentligen villförlora kontrollen sininformation,ändåatt över vad företag fårochinte känner, Många fårtareda påomdem. trots att försöka styra att detärmeningslöst att egna valtycksmångauppleva sörer. delamedsigav att informationtillannon- lägga användarnaochfådem Facebook kart föratt avmellanmänskligaförtroendeutrymme detta låter ossavgöra interagera. närdetärsäkert sig Samtidigtanvänder att gör vetavadvåra vänner dynamisksocialmiljö:Att tillen rum pådem adekvat sekretesskontroll. inte plattformarna tillhandahåller information omsigsjälvatrots att avslöja sigtvungnaatt dekänner förmångaanvändares livatt centrala skyddasinintegritet. harblivitså för att socialamedieplattformarna De nationella populationer somhelhet.nationella populationer kollektivnivå av skapabilder sominte opinioner för ärrepresentativa 17 16 15 14 13 12 och risker, långrad problem innebären Detta han.Ärdetdagsför menar rianmässigt samtycke tilldevillkor upp. ställer somplattformsföretagen djuptrotad kulturav omen slent vilarpå,ochvittnar plattformssamhället direkt knyter vilket detavtalsrättsliga fundament antill.Hanifrågasätter vilket dimension, här tilliten Pär rättslig har en Den kapitel Lannerös sjunker, deväckande innehållivarjeindividuellanvändares egetflöde, deväckande påindividnivåprioritera- av uppseen att nas beroende ”engagemang” (2016), Tufekci & Hammarlund (2016) Schwarz (2016),Andersson Se Mellon&Prosser (2017),BlankR Webster (2014) Turow etal.(2015) Blank etal.(2014) Waldman (2016) verkligt förderas förtroende datahantering (Dexe 2018). digitalt, medandetomvändagällersociala medierochsökmotorer fåupplever –ytterst förvadbeträffarsig haförtroende hanteringen avpersonliginformationsomdedelar institutioners brukavdataskiljersigmarkant:banker ochmyndigheter upplevermånga där integritet anses vara trivialtochicke-trivialt, samtattmedborgarnas attityder tillolika bara blirstörre.ärattmänniskor görstor Anmärkningsvärt skillnadivilkatyperavtjänster som 2014(22procent), dettasamtidigtsomanvändningenavdiverse datatungatjänster sig avanvändsisyften somdeintemed ärdubbeltsåhög2018(41procent) ärbekväma Andelen svenskar somuttrycker oro förattden personligainformationsomdedelarmed 13 Ungdomar är faktiskt mer benägna än äldre att vidta åtgärder vidtaåtgärder än äldre att Ungdomarbenägna ärfaktisktmer 12 bidrar det ömsesidiga mellanmänskliga förtroende som äger somäger bidrar detömsesidigamellanmänskligaförtroende 14 I stället för att känna sig förmögna att fatta fatta kännasigförmögnaatt Iställetföratt 361 17 uths &Pfeffer(2014),Malik 15 Därtill riskerar Därtill plattformar 16 ochpå

- - -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET sonanpassade leveranser avsonanpassade leveranser dethärslagetsomnågotiallmänhetens 18 mångfald” iolikaförmedlingstjänster?mångfald” in manskullekunna”bygga att somnärforskare stipulerar hällsnytta, av mot olika föreställningartypen om sam- upplevelser personaliserade beteendemönster viavger? ochandra signaler Kan här viställaden utifrån dessaleverantörers läsningavplattformsleverantörerna våra videlvismötsav anpassadeåtoss borgare att radikalt olikaflöden, av Vadstrukturerna. gördetmedosssommediekonsumenter ochmed- idenyadigitalainfra- läggs påskräddarsydda användarupplevelser tonviktEn annanviktigaspektavärden som plattformssamhället tvister. förotaligaframtida rättsliga centrum skyddslagstiftning (GDPR) medstörsta sannolikhetkommer ståi att landarinteDet sällaniavtalsrättsliga frågor, rådande data- somunder tjänster har, desto större borde kraven samtycke. vara påmeningsfullt människorsöver inflytande makteller ju mer livsomolikadigitala att skildringar av vägledande principär dären plattformsproblematiken, avFlera av gör olika former bidragen i sina övergripande maktanalyser somdelandeavemellan bilar, annatinnebär. eller hem delningsekonomin, rad interaktioner möjliggöra den främlingar föratt Wernberg av behovet detcentrala tillitsinfrastruktur beskriver en inom som Joakim Wernbergs kapitel, konstatera del. central tillitharen att hurdetavtalsrättsliga fundamentet utkanman, förbättring. Oavsett ser och även ominte klar såborde detillsammansledatill en allafungerar åtgärder.roende flera eller prövas en av dem äralltsåtänkbartatt Det åstadkommas. Hans modell består av obe- olika och sinsemellan flera samtycke,meningsfullt konkret en ochredovisar modellförhurdetkan innebär likavåghalsigatotalomstöpningar. betonar Lannerö vikten av ochinte somkangöras somärlångtmindreåtgärder genomgripande kritiker detfinns,precis som –men Hadley-Kamptzäven visar, många harföreslagits av plattformarna? Sådanaidéer som huserar radikala mer digitalreclaimen skavikanske-rörelse, eller förstatligadedatacenter Se t.ex.Helberger (2011). 362 18 Hur rimligt är det att seper Hur rimligtärdetatt

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET i beroendeställning gentemot aktör. denne i beroendeställning Enmarknadsfrämjande inte ställning–ochsålänge desamarbetadeföretagen traliserade står aktör sålängedenne tags erbjudanden, intekan missbruka sin cen olikaföre- tvärs över service universell mellanhand somger placerad marknadslogiken lägre transaktionskostnader och ger centralt med en ket diskuteras av Wernberg). på kanantasvara positivtinverkande Det är ”market ägarum(vil- ytor makers” att somupprättar förmarknader några tydligtnegativabieffekter. plattformar Man kan rentav sägaatt konsumentnytta utan Vid förstaanblickskaparjuplattformsföretagen avfört medandra former marknadskoncentration tidigare ihistorien? det är vad styrning. centralistisk implementering medextremt ochautomatiserad spelifiering medborgerlig makt en det producerar omKinaskreditvärderingssystem skriver Svensson ochintrycket äratt statligakontrollentill landetsomfattande av medborgarna.Marina medborgarna, ochiKina,därsystem av dethärslagetdessutom knyts som Acxiomsamkör köp- profilera föratt ochkreditvärderingsdata därstorasystem –någotsomredan börjattaformiUSA, datamäklare sive datafrån socialamedieplattformar,- apparochmobilaoperativ kreditvärderingssystem av där rader datakällor sammanlänkas – inklu- medborgarnas vanor är inte tänka sig integrerade särdeles långt till att Steget ochkommersiell från såkalladpersonalisering kartläggningav kartläggningavomfattande hurdeinteragerar medtjänsten ifråga. ochdärefter användarprofiler skaparpersonliga medlemmarna tillåter publik eftersom att plattformisering, förutsätter den omfattande mer av personaliseringen tjänster allt påen medallsannolikhet driver att Jockum Hildéns bidrag lyfter justdessa frågor. Enav är hansslutsatser avtjänst, detvillsägasomlediolikaformer publicservice-uppdrag? PLATTFORMAR SOM EKONOMISKT FENOMEN som är så annorlunda med plattformsföretagen idag jäm- som är så annorlunda med plattformsföretagen 363

- -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET _ _ _ 20 19 . turerna företag. Forskare avinfrastruk- sorts plattformisering en har kallat detta iutbytelinfrastrukturer av motöverföring vinster ochmakttillprivata konkurrenskraftiga alternativ kvasi-statligamonopo- tillstatligaeller möjliggjortlägre kostnader,digitaliseringen dynamiskaochmer mer tjänstermonopoliserade har brutits upp och kommit utmanas, där att slag. allmännyttiga Sedan1970-talet att globaltrend hardetvariten harär samhällsinflytande somplattformsaktörerna av infrastrukturellt kanske Den detmarknads-och allradera. viktigaste äratt lärdomen utvär ärfördolda ochoftaheltomöjliga föromgivandeaktöreren att påsynergieffekter mellandatakällorsomvaroch mäta dådeoftabygger seoch Nya av somärsvåra att former branschdominans haruppstått, företag blir extremt beroende av somgatekeepers. beroende företag blirextremt megaplattformarna dessa småochmedelstora baksidanavnad, men förmedlingäratt denna en låg till stora nåväldigtspecifikamålgrupper företagkontaktkost att aspekt av GoogleochFacebook demöjliggörförsmåochmedel- äratt Dock ser vi att ett flertal andra principielltviktigaeffekter flertal in: träder ett viatt ser Dock här bokens somutanförden fall tillfall;någotsomviser ambitioner. fråga, sommåste empirisk ären avgörasolika megaplattformarna från gentemotHuruvida de mindre beroendeställning aktörer ståriregelrätt _ _ _ Plantin m.fl.(2018: 306-307). små- ochmedelstora företag idendigitalaekonomin. EU-kommissionen föreslog iapril2018nyaregler föronlineplattformarisyfte attskydda het även lönebildningen–pressas neråt. tionsvillkoren blandunderleverantörerna –ochmedstor sannolik undanträngning avkostnader bakåtivärdenätverken därproduk faktiska medgivandettilldettaserut,samt relationer (datafiering)medfrågetecken beträffande hurdet avindividersochinstitutionersförehavandenmassinsamling och infrastrukturella villkor även fördenomgivandevärlden, nadsplatser somupprättas –ochiförlängningenmaktattutforma definitionsmakt attalgoritmisktbestämma reglerna fördemark

20 Som led i detta haruppkomsten Somledidetta av inom plattformsstrategier 364 - -

- 19 - -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET disera marknader genom infrastrukturell kontroll. genom marknader disera begränsande tendens ochen av standar somsvararner motbehovet att - innovatio tillåtande tendensdemokratiska mellan en mot generativa, 23 22 21 kurrenslagstiftningen bör utgå från, när det gäller dessa aktörer. börutgåfrån, närdetgäller kurrenslagstiftningen märksamhet (heltenkelt begränsade vara räknatsomkon itid)ärden - måttstock; forskare somTimWu kognitiv hariställetföreslagit att upp- närtjänsternaDärtill, ärgratis, blirkonsumenternas köpkraft otymplig en måhändaändådelarägare ochdärmedävenmen kandeladatakällor. iblandtycksvara systemtekniskt eller meddem, överlappar fristående plattformar, eller påandra plattformar iblandbygger ochdärplattformar och integreringdenätverk sker i form av som anropar andra plattformar digitalaverkligheten, avanpassade förden därvärdekedjor vär ersätts förkonkurrenshämmandeMåttstockarna beteende harlängevaritdåligt process. delaktighetidenna insynochmedborgerlig demokratisk av reglering, försökabidra tillkonkreta ochdärigenom förslagtillmer takt. Vårt form somen syfte förstådetta härboken medden har varitatt konfigurerar plattformslösningar runtomoss,i rasande världen Digitala förlita sig på direkt handhavande snarare än att och tillhandahållande. ochsammankopplingdigital programmerbarhet uppnåkontroll, föratt av ”ekosystembyggare”liga monopol)har börjat ersättas somutnyttjar (oftastat tembyggare” infrastrukturer gamlatiders somdominerade Inte förståhur de”sys- minsturpolicysynvinkel ärdetdärförvitaltatt blivit samhällsbärande dådekommit utgöra nyadefactostandarder. att infrastrukturering avplattformarna – där många av plattformstjänsterna drivna mjukvarutjänster sedanmillennieskiftet sorts möjliggjorten IKT-sektorn, snabbaexpansionen ochden av datafieringen användar isomorfism. somstandardisering,begrepp ochinstitutionell homogenisering med kanuttryckas algoritmiska lösningarblirbranschstandard. Detta kan”formateras” alltsåhurhelamarknader avVi ser närolikatyper Andersson Schwarz (2017),Eaton m.fl.(2015: 218). Schwarz Andersson Caplan &boyd (2016:12),Cohen (2018),Martens (2016:374). Wu (2017).Seäven Webster (2014), 22 Plattformar kännetecknas Plattformar av paradoxal en slits logik:De 365 23

- - - -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET 24 avducerades 1970-talet, detsena Robert Borkunder fokus på”konsumentnytta” (detvillsägaprisbildning)somintro- Konkurrensrätten (”antitrust”)hariUSA varitstarktpräglad av det till. somsådan dataplötsligtkangeupphov synergier oväntade formisering, därdataskapasochkontinuerligt ochde upprätthålls, tillgrundförallplatt somligger datafiering gångärden nyadenna Det närvaro. vittspridd somtillförskansasgenom fade omvärldskunskaper avolika former kapitalstyrka,infrastrukturell oöverträf närvaro eller idetförgångnahartillexempel kunnatskefullständigt nytt; genom av typen Givetvis ärden samhällsdominansinte marknads-eller något dominans(sefigur1). mätasektorsöverskridande och ännusvårare att och sammasektor. ärmycket konceptuellt förstå Det svårare att att tal integrering närdetsker mestvara formalistisktstuderbart inomen integrering. röra sigomvertikal ver ochhorison- brukarvertikal Därtill Googles ekosystem detnominelltbehö- skaparsynergieffekter utanatt integrering. blirförlegadedåexempelvis begrepp Applesoch Dessa påvärdekedjorbygger och”horisontell” därmanpratar om”vertikal” Konkurrensrätten av harlängevaritberoende som begreppsapparat en Sektoriella plattformar Infrastrukturella plattformar Bork (1978) chrome android adx 366 (Separata nationellaellersektoriella marknader) Plattformsgiganter /”platforms-of-platforms” google play Enskilda separata plattformar Transnationella marknader 24 ochsedandess

- -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET i sökresultaten förshopping. föroperativsystem Sammasakgäller som avbekant bötfälltGooglefördylik relevansnedvärdering konkurrenter vilket företag somYelp EU-kommissionen erfara. fått harsom bittert avvara beroende Googlessökmotor försynlighetochmarknadsföring, kapitel påpekar isitt såärdettillexempel vanskligtförstartupsatt ter av etablerat. SomStefan detslagsom megaplattformarna Larsson förnyamarknadsaktörer ärproblematiskt Det medinfrastrukturella fil- landskap. tillåtanderättsligt synnerligen handlarom harmedandra ord kunnat växatillsigiett huvudsakligen härboken den megaplattformar ringslandskapet. amerikanska De av Schwarz kapitelAndersson översikt detaljerad regle mer - fören rektiv somgodkändesav EU-parlamentet sammaår;seJonas senare - från och med ningen 2018, samt det föreslagna nya upphovsrättsdi som dockkommit kompletteras att av nyadataskyddslagstift den rimmunitet” föreskrivits av lagrum e-handelsdirektivet från 2000,ett 25 somsker pådessaplattformar.brott sig såstora lag- somdegjort,trots deregelbundna upphovsrättsliga innovationer. YouTube undantagväxa kundetackvare dessarättsliga länge var medvetet tillåtande, grogrundi syfte förnya skapa fertil att vadbeträffar internetinfrastruktur lagstiftningen Lägg därtillatt ineffektiva konkurrenter från konkurrens. kanskydda otympligreglering att verket genom höjapriser riskerar att Borkianska skolan intervention isjälva dessutomrättslig menade att inte skadarkonsumenterna ochdärföristora drag börtillåtas. Den konkurrenshämmande, avtal såsom vertikala ochprisdiskriminering, som somtidigare ihistorien fenomen setts har sedandessvaritatt har otillbörligdominansav olikamarknader. rättspraxis Amerikansk av prövningen förblivit delav huruvidamarknadsaktörer rättsliga den deras nätverk. ansvarigaomupphovsrättskränkandeinte ska hållas somprimärt trafik passerargenom från 1998 somskyddar tjänsteleverantörer ombud, och ochbehandlar demsompassiva ochdelssektion512(a)iDigitalMillennium Copyrighttillhandahålls avtredje part, Act och användare avinternettjänster skaundgåattbehöva taansvarförsådantsom Dels sektion230iCommunications Decency Actfrån 1996,somstadgarattleverantörer 367 25 IEUharliknande”budbära-

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET gen skabliuppköptgen av någonav megaplattformarna. hemvister i USA, och därmedåtnjuterhemvister landets safeharbor-lagstiftning, iUSA, somTwitter,medan plattformar Instagram harformella ochWikipedia kundavtaljuridiska tillhörighet)ochderas striktreglerade, jämförelsevis äriregel nationelltbundna(företagetsrer fysiskasäte fårbäringpådess självaintemedan plattformarna ärdet. Internet- ochtelekomoperatö- sproblematiken regioner, i stort eller alltid är bundna till nationer sett av- delagrumsomaktualiseras plattform utmaningäratt En rättslig delse av sämre tider. Värderingen av sådana företag kan komma drastiskt korrigeras att i hän- – även försådanasomSpotifyochUberaldriggjortnågonvinst. ärmycket finansiellavärderingen högförmånga Google. Den techbolag risk, dåFacebook fördenna exponerat vis mer än ärmindre diversifierat mest konjunkturkänsliga företaget ärrimligt senare Det marknaderna. Google och Facebook av är direkt avberoende en annonsmarknaden, de techvärlden massiv global lågkonjunktur. är en Megaplattformar som En utvecklingsomkankomma radikalt för förändra spelplanen att 27 26 (”investor storytime” intedär affärsidéer bara tilltalariskkapitalister föratt konstrueras konkurrenterna sorts dubbel kortsiktighet skapat en i startupvärlden keepers förmindre aktörer innebär, köpa att iver upp såharjättarnas gate agera - maktatt Utöver riskkalkylsommegaplattformarnas den egna sökresultat förflygresor. för sökningarpå flygresor,jepartsresultat istället prioritera sina för att datakälla. Under ungefärsammatidbörjadeGooglenedprioritera tred- ter. tilldenna Ioktober 2017stängdeGoogleAPI:et(grossisttillgången) köp ochfligh- tjänstförrealtidsdata omflyglinjer aven datakällanITA, justitiedepartementetamerikanska iapril2011godkändeGooglesupp- avAndroid, samtförolikaformer API:er. talandeexempel ärhur Ett Brandom (2018). Cegłowski (2014). 26 ) utan ofta för att startupföretaget ifråga slutli- ) utanoftaföratt 368 27

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET enheter för hela samhället (en pendelrörelse mellan det offentliga och enheter mellandet offentliga pendelrörelse förhelasamhället(en i praktikenmen har effekter som är ochangeläg- intressen på värden motstridighet ihurdetekniska lösningarnanästanalltid ärprivata tydliggör dessutomen hur det finns Van kollegor och hennes Dijck mellanUSAnaderna ochEU. kapitel Schwarz skill- tar i sitt fastapåde regleringspolitiska Andersson ansvarstagande ivissa offentligt mycketavseenden explosivhär. mer och mellandessaprivata aktörerfriktionen omsamhällsnytta ochidén politisk tradition därmycket större tonvikt blir lagtspådetoffentliga mestiögonfallandeexemplet.modligen heltannan Europa haren Då Facebooks roll inom opinionsbildning och politisk påverkan är det för angelägenheter. debliroffentliga att betydande förhelasamhällsbygget privata sektorn, inom den digital innovation frammanats genom blir så heltnyasfärer, –bokstavligtinfrastrukturer viatt talat.ser Dels som det privata utförandet avpermanenteras i proprietära i att trend, denna konsolidering ären transportersende, och såvidare). Plattformisering läggshosprivatautförare (skola,offentliga polisvä- vård, rättssystem, uppgifter somtidigare varitålagdadet ochåtaganden vi att ser Dels ut idag, imångaavseenden sortsfördjupning av ären privatiseringen. 29 28 m.fl. dijck van och såvidare. ska hantera nationellajuridiskakrav av enskilda påborttagning material beträffande hurde utforma sina egna interna policyer formsföretag fått platt kan skiljasigåtrejält. hardessatransnationellt verksamma Därför tyckliga användaravtal kapitel) (seLannerös därdelokalalagrummen haranvändare iallamöjligaländer,men bundnaav god- ijämförelsevis PLATTFORMAR SOM (GEO)POLITISKT FENOMEN Van Dijck m.fl.2018. Gillespie (2018:36–37). 28 29

menar att plattformiseringen, i varje fall som den ser ser ivarjefallsomden plattformiseringen, att menar 369

- -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET av korporativistiska den privatiseringen. förlängning kandärförsessomen privataföretagslogik. Det med denna fördjupad automatiseringytterligare ochkonsolidering ärheltsynkron vid korporativistiska lösningar. nästalogiska steg Att därföransesvara av domineras storföretagegentligen likna enskilda ochnärmastäratt vilketdessanominellt”kommersiella”nyetablering göratt marknader då det rörmed kringskuren väldigt höga sig trösklarom marknader för avlänge grundligtgenomsyrade privataaktörer, dockärkonkurrensen IUSAmål för”plattformslösningar”. ärsamtligadessasektorer sedan utpekasavdessa områden förespråkare somgivna förprivatisering just Det ärknappasttillfälligtatt vård ochallmänutbildning(figur2). medel: offentliga service-medier,kollektivtrafik, public folkhälso- iEuropa historiskt varitbekostadevar ochen sett delvisav helteller påärallasektorer m.fl.fokuserar somvanDijck som fyra områden De av (detvillsägakollektivitet). upplevelser gemenskap inte konnektivitet)övergår aktörer automatiskt (dekallardetta ifaktiska koppla fokuspåatt det privatamedandra ord). Plattformslogikens ihop Identifiering och verifiering Annonsering (Adtech) Finans (Fintech) ANDRA INTRESSANTA SEKTORER Utbildning (Edtech) Hälsovård (E-hälsa) dissemination Nyhetsproduktion och Urban transport SEKTORIELLA PLATTFORMAR

370

Exemplet BankID de facto blireninfrastrukurell: dominerande attensektoriell plattform attblisåmarknads Målet ärförstås

BankID

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET 30 av församråd ochuttryck folketsplatser vilja idagligttalinte ”plattformar” längre handlar om grad att rad såtillden exempellöst fria tyglar,och getts åandra sidanblivitadministre- men med Brexit ochTrump sidantyckshaaffirmerats ifärsktminne–åena historisk egendomlig Vi stårviden brytpunkt,därallmänhetens röst – medelvägmåste gyllene föredra; en hittas. att detfriaordet. censurera egenmäktigt Inget av att är ver dessascenarion ochkrä- därstaten scenario pådessaplattformar slårner ett ordet, eller detfria censurera egenmäktigt retag harobegränsade möjligheter att - medieplattformsfö därenskilda scenario ett antingen extrempoler: slitsmellantvåohållbara yttrandefriheten polliknande effekter göratt samtaletförsärdetextra prekärtdet demokratiska ifalldessamono- När somytor somfungerar detkommer förhur tillmedieplattformar bidra tillmonopolliknandeutvecklingar. därtillriskeraregenskaper att såpågrundavdessinfrastrukturella ochsystemtekniskaoch resurser att om inte allmännafunktioner privatiserar ytterligare pågrundavden att vara av vara vaksammapåplattformiseringen, viktäven att förliberaler sådan utveckling givetvis politisk. Nedan kommer visa hur detkan vi att de somärförespråkare aven är drift resurser offentlig av allmännyttiga tiva branschstandarder, ochsåvidare). dataprofilering överlägsen För ävenalltid haftutanger direkta systemtekniska fördelar (administra- marknadsdominans inte bara dekommersiella fördelar sådandominans Verkar sektor mansomutförare av vissallmännyttig innebär inomen och en transnationell vitmakt-rörelseoch en de öppnaoch sommilitariserar geopolitiskaaspekternaDe äroftaåterkommande: Ryssland ett Viser kapitalistiskt annexav globalastorföretag förtrogenhet. somgesdenna med allmänhetens rådande passioner, frikopplat utansnarare omett handlarinte depolitisktstyrande skafåförtrogenhet Det längre omatt lingssystem stimuli. förindividuellanjutnings-ochnyttomaximerande kontrollsystem förkommersiellt gångbara beteenden samtåterkopp- Jfr Taylor (2014) 371

utaniställetärmät- och

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET inom EU att låtasäkerhetspolitiska, handelsfrämjande ochregionalt inom EUatt alltsåtendenser även Viser av moderering dedigitalaplattformarna. ökadeinslagav –och,somledidetta, tjänaupphovsrättsindustrin att omreella begränsningar av lagförslag tar igenom nätets isyfte öppenhet 31 produkteri huvudsakamerikanska våra medborgare äriförsta handkonsumenteringa plattformar; av dessa avlade avbetydandemått protektionism ett junästan (EUproducerar man kanfråga sigomdehandelspolitiskabevekelsegrunderna ärpräg- –där EU-kommission megaplattformar påamerikanska somslårner Tar vien vivårnärmstaregionala omgivningsom utgångspunkt ser lika mycket ompåverkan ochkontroll av militära mål. civilasomrent trala komponenter sortsstatskapitalistiskapparat somhandlar ien ning av av medborgare, ochmilitarisering - ärcen desocialamedierna informationssäkerhet,– därcyberkrigföring, signalspaning, övervak senaste harkännetecknatsDe åren av sortsdigitalkapprustning en finkornigt, såskulleeffektiviteten förbättras avsevärt? tillräckligt väl,tillräckligtvi baratillförlitligtoch kundemätaindivider sominomskolväsende,ditbranscherna om sjukvård ochtransport att är förhoppningarnamångainomsåväl försäkrings-ochkonsumentkre- konsumtionssamhället. postmoderna överfulla låtande, sensoriskt Nog kvaräven samhället–tycksleva moderna idettillsynesmyllrande, til�- tankefigur samhället–en administrerade perfekt somärtypiskfördet kontroll somäven somligaaktörer omdet ivästblickarmot. Drömmen digitalatjänsternings- ochnyttomaximerande modellförsocial ären konsumtionslystnad befolkningens administrera att ochnjut tära sätt Kinavarsauktori ett - viser Och rande tillitssamhällesomdetsvenska. terade deinformationstekniska öppet ochvälfunge- hoten ärmotett i sinarespektive kapitel. visarhurmångfacet EwaldochAndersdotter syften,niken HildénochForsman somLannerö, isamhällsnyttiga visar rådande kapitalistiskt inriktade informationstek använda den tiskt att kapitel.Kamptz hurdetinte utvecklarisitt Viser - ärheltoproblema någotsomHadley- socialamedieplattformarna, lättmanipulerbara Evans &Gawer (2016) 372 31 ). Vi ser ett EU-parlament somrös- EU-parlament ett ). Viser

- - - -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET och liberalt sinnad individs plikt att vara vaksammotdessatendenser. sinnadindividspliktatt och liberalt utanmotstycke. tillhörvarjedemokratiskt övervakningssamhälle Det vilarskugganavframtida dessa scenarion och förehavanden. ett Över digitalauttryck befolkningens förhandsgranska, ochcensurera filtrera börja ket att kanföranleda lagstiftningsomtvingarmegaplattformarna 32 ” omsocialomsorg trumfaidéer överväganden innovationsgynnande

Freedman (2018) genom infrastrukturell kontroll. infrastrukturell genom marknader standardisera att av behovet mot svarar som tendens begränsande en och innovationer demokratiska generativa, mot tendens tillåtande en mellan slits De logik: paradoxal en av kännetecknas Plattformar 373

vil-

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET kanske framför allt,ineffektivt. och konstatera planekonomi att inte utanäven, bara varodemokratiskt inomWarszawapakten,gen Kinaochandra statssocialistiskasystem - pekapåineffektivasamhällsbyg att suboptimalt styrmedel;detvarlätt samhällen sessomett inomalltfler centralplanering kom att var att En ideologiskkonsekvens av 1900-taletsandra halva insiktunder denna rådande marknadsläge. krav kunna alla upplysa partersig själva om har möjlighet och att att deinblandade marknadsparterna sinaönskemål redovisar säga att och detvill transparens, och efterfrågan) såbehövs skavara rättvisande mellanutbud (detvillsäga,teoretiskt jämviktslägen prissättning sett, kollektivtatt deladeöverenskommelser omfaktiskmarknadsmässig informationsteoretiskt, typisksignalommarknadsläget. somen För inommarknader,mationsproblem kommit förstås därprissättning att mycket ekonomisk forskningharkommit inriktasigpåjustinfor att 33 väldigt utspriddochgranulär) kunskap. typisk form av är en Marknadsinformation somresulterar ochvärderingar skaper köpkraft. iolikaindividers förstå deoftamotsägelsefullaochsvårförutsägbara preferenser, kun- tjänster ekonomi kan ien beslutsfattare Ingencentral skaprissättas. få tillgångtillallt.vetalltomhurvaror och person Ingenenskild att även mestuttömmande myndighetsutövning den aldrigkankomma sumenters förmågaochbetalningsviljaärsåutspriddnyckfullatt påutbudocharbetskraft samtomkon priser - faktiska om vetskapen Lange. kallade ”kalkyleringsdebatten”på1920- och 30-taletmellanLudwigvon MisesochOskar insikterDessa formulerades huvudsakligenavHayek (1945), somslutord tilldenså Informationsproblemet SLUTSATSER 374 33 En följd av detta är att väldigt Enföljdaväratt detta (det vill sägadistribuerad

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET ficiell intelligens –vilket fält. sker både statligaochprivatiserade över senaste kansägashandla om kompetens kapprustningen Den kringarti- kommer ”ungefärsåhärmångatransaktioner skepå att att idag”). vara relativt säkert kanplattformsföretaget rade planet(statistisktsett har stora avinte förutsäga)men mått förutsägbarhetpådetaggrege- att somköperutsägbara ivarjeindividuellttillfälle(exaktvem av går vem på vilkamarknadsutbyten kanutspelasig;dessautbyten ärinte heltför betrakta somspelplaner att mening. Snararei regelrätt ärplattformarna detinte påpekaatt rör sigomplanekonomier Samtidigt ärdetviktigtatt avegenmäktigt aktörer enskilda slutnasilos. icentraliserade, beskaffenhet. Värdet påmycket datafastställsipraktikenav denna stämmer, eftersom vi inte insynidatansfaktiska någonegentlig bereds åtminstone så lyder Eller myten. Vi kan inte med säkerhet veta om detta tilldem. ocherbjudanden rikta skräddarsydda annonser att användare – inte likväl – i syftefysiska världen utan barai den på webben tjänster, deras der spåra massivadataföratt denna ochsedanutnyttja nästanallasomanvän- profilerar företagen att kunna förutsägasgenom vetande positiondäranvändarnaskänslor, ochönskemål värderingar ska Facebook ochGoogleeftersträvar sortsinformationsomnipotent, en all- ännubilligare egnaerbjudanden. erbjuda att genom på dessplattform köpbeteenden,eller medanföretaget kanmatcha desäljare somagerar köparnation devisarsåatt vallasivissariktningar, motvissaprodukter ochleverantörer.kunder Företaget informa- kannoggrantden kalibrera harAmazonintim detaljkunskap omallasina transaktioner miljarder loggaochanalysera utspriddglobalnärvaro.tag medenormt att Genom iskepnad härgången –den av återuppstått tral planering massivaföre- rum ochdigitaltspåras ochmäts. Med andra ord harmöjligheten- tillcen se mönster ochdra strategiskaatt av slutsatser somäger demarknader och därautomatiserad maskininlärningmöjliggörförstorskaliga aktörer varianter, beteendedata irealtid över ackumuleras databaser därenorma Men kommersiell tiddärviser viien iotaliga nulever massövervakning 375

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET neutral. Vemneutral. är detsom avgöra neutrala, vadsom ska räknas som den kan rentav huvudtagetkanvara plattformsaktör över fråga sigomen ochaktivpåsammagång. vara neutral Man plattformsaktör att för en detinteUtifrån deinsikter att går bokärdetuppenbart som gesidenna Och vems framtidsvilja avser vems man?” Och sommaneftersträvar äreller skavara? somden den världen ducera att fråga kringnormativitet:det påannanplatsmeden - ”Ska manrepro 35 34 dessasamhälleligaskevheter.motverka deäven förstärkerför att rådande skevheter, omdeskaförsöka eller samhälletiallsinpartiskhet,medrisk ning tillomdevillreproducera måsteplattformar göra normativaval,det vill säganär de måste ta ställ- utmanandetransparensfråga,specielltirelation tillnär så uppståren komplexitet medproprietär mjukvara intressen ochdirekt motstående av lager om resultatet marknads- påett mandärtilllägger ärbra. Om kanvara svårbedömdäven ävenProcessen somutvecklarden, förden till. ihurmanförstårochförklarar detutfallsomdeleder ligger ritmer sofistikeradEn utmaningföralltmer dataanvändningochlärande algo- försäkringar, fördiagnostikochs.k. eller precisionsmedicin. mendationstjänster, iriskbedömningförbådefinansiellatjänster och tillämpningar inomkonsumentmarknader blirtydliga,somirekom- potential haenorm rad datatungaverksamheter. fören rats att Enrad Nätverk(GAN)för s.k. Adverseriella Generativa - hardärmedidentifie utvecklademetodernasom naturligspråkanalys ochderelativ nyligen ochandra närliggandevarianter nätverk neurala av artificiellintelligens kat även mångaav algoritmsforskarnainomfältet. Maskininlärning, visstypav desenaste- och lösaen överras haröver 5–10åren problem klassificera kort förmågoratt datadrivnamaskininlärningens tid.Den av utvecklingen tagitstora algoritmer varon möjliggjortatt språng på datasomdatafieringen mänskligatill- mängder av den som deenorma av sammanmedutvecklingen hänger processorkraft samtidigt Detta Larsson (2018). Larsson and racist —it’s timeto make itfair”. Se exempelvis Zou &Schiebingers kommentar iNature (18 juli2018):”AI canbesexist 376 35

Stefan Larsson haruttryckt

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET 36 kan vara neutral. avvägningen samhällspåverkan en ochiförlängningen sominte heller andra normer, etablera manatt såväljer – eller även men detinnebär normer, infrastruktur isinegen dem ochreproducera värderingar) speglaexisterande (bias,partiskhet, arrangemang att väljer antingen avringen man nödvändighetautomatiseras. innebär isinturatt Det ligheten såmåste mycket- av ochpolicy-implemente modereringen göra avvägningar mellanolikanormativaståndpunkter. Givetstorska- manofrånkomligen sökmotorer) eller sociala medier att kommer att medlare (somiexemplet av utgören mänskligauttryck plattformen Som Stefankapitel där Larssonklargörisitt såinnebärallverksamhet synbara därtill:Ävenningar ärisigofrånkomligen göra normativaval.Och att bedöma saker som”skeva” inte? göra sådanaavväg (biased)eller Att - icke-partiska (non-biased)grundpositionmotvilken mantänker retag ochstater kontrollen tillsammansskärper ochövervakningen kinesisk modell,därstorfö mer dra iriktningmoten let riskerar- att - plattformssamhäl oönskade bieffekten kanhaden ökad reglering att bäggedessa till sinatjänster filtrera likafulltviatt tendenser –såser och förhandsgranska, moderera hållblirtvingadeatt från europeiskt telsemyndigheter likvälsomnärsammaplattformsaktörer somNSA, tätare samarbeteoch desinformation genom pulering med underrät ring. bemöter försöken Närplattformsföretag tillmani- amerikanska få effekter på och valrörelser andraatt former av politisk mobilise- föranvändardrivet utbytemanipulation av kommit medieplattformar historiskaden ossi,därinte situation vinubefinner minstförsöktill av strukturellt perspektiv dethär slagetkanförklara mycketEtt av tjänster defactostandard somandra aktörer bliren av. blirberoende kodbaseradestrukturell positiondärmarknadsledarens produkter och chimär, infra- innebär en då marknadsdominans i plattformssamhället föreställning om neutralitet slagblirdenna nerande av ännu mer en Se även (2018;2019)om”normativ Larsson design”. icke-val ärnormativaval. 36 Är plattformsaktören dessutom Ärplattformsaktören av marknadsdomi- 377

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET datahanteringen finns en nynivå även av tillsynsutmaning itakt med för detomgivandesamhället. av Iförlängningen automatiserade den tiellt gynnsamma externaliteter av användningen kan tänkas ge den vetavilkapotentiellt skadligaochpoten– ochbörfåmöjlighetatt - ställa krav datanärvederhäftig, korrekt, påatt tillbörligtinsamlad myndighetsaktörer, likvälsomaktörer inomcivilsamhället,börkunna staten villfåtillgång tilldatansomsådan,utansnarare att sägaatt att tivt kunna uppskatta hur plattformarnas funktionellasuveränitet hurplattformarnas tivt kunnauppskatta utidaggesexternaSom detser effek aktörer otillräcklig möjlighetatt 38 37 upprättar, Schwarz påpekat tidigare: somAndersson somplattformarna en dubbelhetidetinformationsproblem finns Det försvarbara. demokratiskt eller renta av somvarken tekniskt ärjuridiskteller medborgarnapåsätt transpa- plattformarna ärbeskaffade. plattformarna insyn i hur bättre bereds om lagstiftare ochandra policyprofessionella är? Rimligtvis minskar risken egentligen för framtida överreglering dessa företags faktiskabeslutochsamhällspåverkande interventioner beträffande hurvälmotiverade fåtillräckliga underlag möjlighet att ? Följaktligen: egentligen ochfenomen der andra parter berörda Bereds kategoriseringarHur ärderas välmotiverade och rankningar av indivi- ning övervak ärderas faktiskt ärbeskaffad.ochomfattande Hur ingående empiriska studieavAirbnb ocholikatyperavregleringar iolikastäder. Se exv. (2018)irelation Schwarz tillGyódis &Andersson iLarsson vårdiskussion Se Pasquale (2018)förenredogörelse av dettabegrepp. ? siffror? Huregentligen redovisade välgrundadeärderas egentligen användningsområden. utomstående aktörer finkornighet attuppskattadess ochpotentiella blem avseendehurdennadataärbeskaffad–detmycket för svårt även församhällsbyggande syften. […]detfinnsettinformationspro och marknadsstörande, mensomsamtidigtkanvara mycket behjälplig system upprättas datasomkanvisasigvara bådeintegritetskränkande genom denautomatiserade övervakning aktörer somdessa satti (andersson schwarz(andersson 2016: 147 38 Notera inte detta ärsammasaksom att 378 )

37 - - -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET drivande aktivistiska organisationen AlgorithmWatch,drivande aktivistiska organisationen icke-vinst Spielkamp,medgrundare tillden I Tyskland harMatthias formsaktörer större ansvarstagande.Medan mångaforskare dessaochavkräva överlista att utbilda allmänheten platt kringsätt att av observation sortsfristående en algoritmiskainfrastrukturer, isyfte plattformiseringen, borde deimycket högre grad änidagdelamedsig plattformiseringen, ”dela”,somdetoftahävdas retorik bejaka att iden somsyftartillatt vore angelägna somAirbnbverkligen rar torrtomplattformsföretag att 40 39 därmed konsekvenserna annarskanvara oförutsedda. digheters även – men intresse plattformsaktörers eftersom utfallet och mönster strukturella skevheter eller kan ligga i både lagstiftares, myn- otillbörliga seeventuella individuelltutfall.Att distribuerat, extremt tjänsterindividualiserade marknadsföringsomiteorin eller kanhaett marknadspraktiker autonomt bliralltmer att ”lärande” –exempelvis i 43 42 41 erat Airbnb på bland annat den australiensiska marknaden, australiensiska Airbnbpåblandannatden erat Forskningsledaren Laura kollegor, Crommelin och hennes som stud- ochförutsägbara. ännu mindre överskådliga ochgöra sinainfrastrukturer sluta sig miska ännu aktörernamer att därmed anpassarsinabeteenden, förmådealgorit såriskerar detatt ning: Ifallomgivandeaktörer och algoritmfungerar räknar uthuren gritetsmässiga aspekter, delsutifrån risken föralgoritmiskkapprust Samtidigt varnar hanför total delsutifrån transparens; etiska och inte- bland hackers forskare). ochmedborgarforskare änblandetablerade (metoder engineering” av”reverse dethärslagetåterfinns idagoftare aktivistiskametoder omvärld,samtmer och deras såsomexempelvis gräva att fram kopplingartiska sätt mellanalgoritmiskainfrastrukturer Spielkamp en mer pragmatisk ansats. mer Spielkamp en genomförbarheten förordar algoritmisktransparens sätter vadgäller https://algorithmwatch.org/ Se Larsson (2019). Se Larsson Crommelin m.fl.(2018) Spielkamp (2016) Exempelvis Diakopoulos (2016),Lynch (2017),Ananny ochCrawford (2018).

379 42 Hanförlitarsigpåjournalis- 39

40 förespråkat 43 konstate- 41 ifråga-

- - - -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET 44 1 medför.EU-medlemskapet Låtosslistatre viktigastrukturella insikter: kan rå över, organsom utöver demandatviharinomrättskipande finnsnågra sakergor meduppgivenhet. trots Det allt somviiSverige väldigt liteöver. inflytande vikan inteMen mötavår tidsstora frå- snationella handelspolitiskaöverenskommelser har somviiSverige ochstora lagparagrafer obskyra amerikanska under ring lyder tran- mot aktörer medplanetära ambitioner, vars huvudsakliga regle- nationellasuveräniteten den somatt stårsigslätt framstå kan det ochpublicaffairs.inom lobbying plattformsföretag, intevinnastrategiska minstGoogle,föratt fördelar typ av retorik sekletsbörjanvarnågot somanvändesmedvetet under av ledande filosofi. Medieforskaren Peter Jakobssondenna harkartlagt hur ”delning” snarare tycks väg- röra verkligt sig om försäljarjargong än en retoriken indikerar Det att och göra detta. om”öppenhet” att ovillighet liga. Hitintills kännetecknats har plattformsgiganterna av påfallande en tillgäng - blioffentligt uppgifterna skullebehöva delen förden utan att av uppgifter medtillsynsmyndigheter kangöras –någotsomförövrigt Jakobsson (2012) _ strukturer kanexempelvis vara… retroaktiv att proaktivtbygga incitamentsstrukturer (exante) snarare än mer innovativ ochdärmedförbättras; detrör siginte sällanom Nationell samordning ochreglering avinfrastruktur kanvara _ trösklar förnyamarknadsaktörer att gebättre business-to-business-möjligheter ochlägre aktionskostnader mellanolikainstitutionella aktörer isyfte interoperabilitet –börmaximeras föratthållanere trans- ex post-lagstiftning. medelförsådana Grundläggande i en plattformiserad värld? i enplattformiserad värld? Sverige –ettlitet land 44 380

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET 3 2 baserad plattformsliknande infrastruktur somdrivsavkonsortium plattformsliknande ett baserad av istoratur. IlikhetmedhurBankIDären nationellt drag välfungerande, Rop har höjts på större exempel systemtjänster somBankID). turella konkurrenter tilldemarknadsdominantaaktörerna (till Viralgranskaren), ellerisyfte attutgöra livskraftiga infrastruk megaplattformarna tillsvars(tillexempel faktagranskare såsom nyckelroll. Det kanantingenvara isyfte attutvärdera ochställa Därför behövs sinnrikasystem därtredjepartsaktörer spelaren inte helleregenmäktigcensur från privatamonopolisters håll. Egenmäktig censur från statens hållärinte attföredra, och om allaexternaliteter ochvalsomkangöras). nas tillittillsystemet (enskildaindividerkaninte vara medvetna ägare), parallellt medmekanismersombättre säkrar medborgar marknader (detvillsägainte alltförvillkorade avinfrastrukturens och rätt nivåeravtransparens innovation sommöjliggör ochfria medvetna val.Vibehöver infrastruktur medtillräcklig öppenhet ställningstaganden ochdärmedlåter dennegöra aktivaoch Vi börfrämja infrastrukturer sombättre tydliggöranvändarens tvång från dominantaaktörer. de medelfinnermestanvändbara –medminimaltinslagav mer även blanddeolikamedlen,såattaktörer väljerattanamma kontrollerat marknadsförfarande såattsundkonkurrens förekom- vara medalternativa medel. Bättre suboptimala jämfört dåmedett på olikaaktörer. Despecifikamedelsomföreskrivs kanjuvisasig att upprätthålla sådanahär medel,såbördesamtidigtinte tvingas Även inslagavefterlevnad (compliance om ettvisst ) behövs för _ _ _ _ och efterlevs. att maximera effektivitet ochattdenfaktisktgenomförs –sommåstedataportabilitet samtidigtfrämjasför aktivt, med maktanspråk strukturella standarder ”kidnappas” avproprietära aktörer öppna standarder –förattundvikagemensammainfra - nationell samordning av infrastruk och reglering - 381 -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET Skolverket allaskolor (GDPR-säkrad) plattform aggregerad en somkan Företrädare för skolväsendet har frågat rakt ut: Varför inte erbjuder strukturer, med småreella möjligheter tillegetinflytandeochvalfrihet. infra- färdigformulerade liteni verkligheten en erbjuds uppsättning kritiskatänkande–men utvecklasitt att hjälpaeleverna föratt verktyg vi ser, valfrihetochdärtill egenmakt, gesmer lärare oftasägsbehöva att ForsmanMichael paradox och den om så kallade lärplattformar skriver säkra utbytet även här? att sätt ringhouse somgaranterar ledkanvara ett iflera anonymisering integritetskänsliga extremt denna data;kanske statligtdrivetclea- ett ska för kunna striktarehur bruka plattformsaktörer förbehållsregler SKLutökade mandatochinförde skulle mankunnatänkasigatt sitt Vad beträffar patientdata ochannanvård- ochomsorgsrelaterad data vidden faktisktär,vidden även blanddeaktörer somanseslegitima. 48 47 46 45 och Facebooks globaladuopol. samt ägdav dekonventionella sommotpoltill Googles medieföretagen, - deladochgemen användardata, gemensamt föranonymiserad plattform nationella företag, regional nationelleller en såskullemankunnaskissera online somärheltfalska frågetecken finns kring hur många av de påstådda annonsvisningarna av mellanhänder annonsgårtilldiverse fören pengarna än70 mer TheGuardian ärdetinteEnligt tidningen procent att ovanligt av faktiskafördelningen avden somspenderas pengarna annonsören: sakochavkräva göra gemensam mediebyråer insynbeträffande bättre existerande och annonsörer branschsammanslutningar såsomSveriges bör Därför aktörer nytta. utansynbaradderad mellanhänder somagerar och svåröverskådlig, av ogenomskinlig gynnarader någotsom förefaller ärnotoriskt (riktadedigitalaannonser) programmatisk annonsering Maheshwari (2017) Maheshwari Perrin (2018) platform(DSP).SeBenes(2016). demand-side Mycket beror förståspå–inte minstompublicisten ifråga harmöjlighetattdrivasinegen kapitel. Schwarz Se Andersson 47 samthurstor påståddaräck ochhurbra den 45 Den globala marknaden för så kallad försåkallad globalamarknaden Den 382 46 ochännustörre 48

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET vara omäninte bättre, nödvändigtvis mer.dem Snarare änhuruvidadebör reglera ekonomiska förden ningen föratt argument tillväxten –ärett –ochiförläng- mars infrastrukturella betydelseförsamhällsbyggnaden påfallandeoftaprivat,ochjustdessaplattfor mar drivs,somviharsett, garantera justuniversalitetför att ochresiliens. Just digitalaplattfor avarrangeras privatautförare måste välreglerade, dessavara extremt systemuniversella måste inte omde nödvändigtvisvara statliga–men system –pengar, vägar, samhällekanbyggas. Driften av språk –somett garant förfriamarknader.en tjänster ärtack vare universella och Det terad kompatibilitet grogrund och ären och,framför allt,resiliens, rör sigominfrastruktur. Universellt deladinfrastruktur, med garan- som vi har förklarat ovan, detta, synkrona i så måttoatt med liberalism I vilket betrakta somliberala? avseende är De ärförslagsomdessaatt traditionell samhällsfunktion. möterfria skolvalet. exempel en påhurplattformisering härärett Det av de till exempel skola vill byta att –vilket trots allt är tanken med det portabilitet själva, då de kan ta med sig sin data i händelse för eleverna ket garantera jämförbarhet och intesyftar till rättssäkerhet, att minst olikt detbefintligaadministrativa systemet Ladokinomhögskolan, vil- skulleinte vara helt nationellstandard? Detta som skullekunnaföljaen miniminivå),och en (detvillsägaanger ökade dokumentationsbörda ochsomtarhänsyntillfrågan omläraresanvändas tilldokumentation annars kankomma uppstå. att anspråk, intehällsnyttiga minst i syfte stävja att de tionella suveränitet) ochsam- demokratiska med mer skabalanseras medvilken egenmakt den dessa privataaktörer funk gördet(deras att redan reglerar alltstörrePlattformarna delarav Vår världen. önskanär väl: villuppnå.Märk omvadvigemensamt upp förbred politiskdebatt isyfteöppna avmöjlighet tillkritiskutvärdering att plattformiseringen, insyn, transparens, –bättre det vi pekarpåovan fråga, somföranleder följd- ärgivetvisen vem” bättre enligt hellre änsämre ”Bättre reglerade. eller eller mer mindre bör reglerade frågan handla om huruvida de blir 383 market failures som

- - -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET skulle kunna vara en nationellt gemensam taskforce av nationelltgemensam skulle kunnavara en aktörer en under exempel Ett fungera. att möjliggörande insynäven sätt ialgoritmernas - och reglerings skulle kunnautökashandla ommedborgerlig till att Tanken ärmycket av härtypen godmedden tredjepartssystem, ochde rentavflagga innehållsomhartveksameller obefintligsanningshalt. faktagranskningsorganisationer,fierade företaget medatt somhjälper Facebook samarbeten harredan upparbetatorganiserade - medcerti ställning gentemot aktör. denne inteställning –ochsålängedesamarbetadeföretagen - står iberoende inte den kanmissbrukasincentraliserade isåmåttoatt är reglerad aktör sålängedenne olikaföretags erbjudanden, tvärsöver sell service aktionskostnader univer mellanhandsomger placerad centralt meden påmarknadslogikenantas vara positivtinverkande lägre trans- ochger kapitels kan stärkatilliten.parens kan Vi är tillbakai detta början: Det fördel blandmångakonsumenter. legitimnivåav villsäga,en Det trans- stor rimligtvissomen göras detta ännutydligare ochärligare såupplevs av Kan dra, även övervakningen kunderna förentreprenörer: lärdom att en gesamtycketilldet.Härfinns självfulltutvetaomdeteller att ipraktiken och avsiktligtdra kortet utan isambandmedköp bliövervakad ochatt en aktivt detfinns ginell, men avgörande principiellskillnadmellanatt som stora butikskedjor kreditkortsföretag eller kantyckasmar driver av typen mellan den kundkort ochderedan befintligabonusprogram drarnär användaren kortet i butiken i samband med köp. Skillnaden medlemskortvilka erbjuder av förolikaformer ochkundbonus rabatter rör sigomkommersiella ärupplysande: Det företagDeutschlandcard förmångaplattformsaktörer.men tyska exemplen Payback De och vara nor somverkar övervakning ochoöverblickbara hemliga än den snarare bliövervakade, väljaatt valatt aktiva ochrimligtöverblickbara göra konkreta, påmöjlighetensom baseras föranvändare att medvetna, tjänster somskapasommanbygger sundare incitamentsstruktur en kanocksåuppnåsgenom iEUochKalifornien, den genomförts men som lagstiftningsomden kandelvisuppnåsgenom påkallad; detta Även vara reglering samtyckesperspektiv bättre förefaller utifrån ett 384

- - -

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET länder ivåromvärld. länder somkanblistilbildandeäventiva regleringslösningar förlångtstörre våra egnamöjligheter föregångsnation- såbörviseöver en tillinnova som viallvarmedvårsjälvbild av seSverige ut.menar tiskt ser Och att till tillsynsmyndigheter hur instruktionerna utredare bör se över fak departement och följamedsintid,vilket som behöver att föranleder Menlera. dokument ärlevande ochregleringsbrev upphandlingsregler varken försökadetaljreg- viiSverige börens kaneller terna, att eller uppdraget inte för de myndighe- berörda att ingår i regleringsbreven av här typen Allt för när ofta den blir svaren strukturell kritik anförs ävenslaget, sompåsiktskullekunnabliföredömen förandra länder. kunnautarbetasystem länder med andra utvaldademokratiska av dethär avutnyttjas destyrande eliterna isamhället. skulletillsammans Sverige fallkandetröraextrema sigomdiktatoriska stater därundantagstillstånd användsföricke-vederhäftigatillstånd utropas felaktigt,eller ändamål.I tredjeparts-kontrollsystem. sådanahärundantags- Risken ärannarsatt haverifierats fårutfärdas efter”undantagstillstånd” endast av ett att de är”isäkerhet”. Samhälletskullekunnaställakrav sådanahär påatt katastrofområde kanindikera att sigiett tillsinavänner som befinner Facebook person-till-person-larmsystem däranvändare tillämparett tillämpar så kallad ”surge pricing” vid plötsligt ökande efterfrågan, och infrastrukturellainföra ”digitala undantagstillstånd” ambitioner – Uber samhällsavgörande betydelseinträffar, med brukarmegaplattformar ochdesinformation.När extraordinäramed händelser för cyberattacker olika katastrofscenarier, inte minst givet samhällets ökande sårbarhet samordnade myndighet(förslagsvisMSB) för somutarbetarriktlinjer 385

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET New York:New Free Press. Bork, R Working Paper. Cyber SecurityCapacity Centre: Draft privacy onsocialnetwork sites”. Global ”A PrivacyParadox: New Young peopleand Blank, G.;G.Bolsover; E.Dubois(2014). Computer, 35(6):679–697. Review for SocialR Among Twitter UsersandItsImplications Blank, G.(2017).”TheDigitalDivide go?” DigidayUK,18oktober. Where doesthedisappearingaddollar Benes, R 10.1177/0894439317734157 Science Computer. DOI: Review Social News”. Hyperpartisan Brexit BotnetandUser-Generated Bastos, M.T. &D. Mercea (2017).”The R to DigitalJournalismStudies.London: Eldridge (red.), Routledge Companion and tabloidjournalism”.I:B. Franklin &S. Bastos, M.T. (2016).”Digitaljournalism 41–55. Nordicom-Information, 38(3), medier”. Metodproblem vidinnehållsanalysavsociala (2016). ”Kontextförlust ochkontextkollaps: J. Schwarz, &Hammarlund, J.Andersson 10.1177/1461444816676645. media &society, 20(3),973–989.doi: to algorithmicaccountability”.New the transparency idealanditsapplication ”Seeing withoutknowing: Limitationsof Ananny, M.,&Crawford, K. (2018). REFERENSER ring-ad-dollar-go/ com/media/internet-mysteries-disappea- outledge, 217–225. . H.(1978).TheAntitrustParadox . . (2016).”Internet mysteries: esearch”. SocialScience

https://digiday. 386 Coleman, S. &K.R in Law17(2):369–414. the InformationAge.” Theoretical Inquiries Cohen, J. (2016).”TheR life.Wien:Crackedin everyday Labs. Christl, W. (2017).Corporate surveillance 56–62. doi:10.1145/2844110 Communications ofthe ACM, 59(2), in AlgorithmicDecisionmaking”. Diakopoulos, N. (2016).”Accountability Stockholm: InsightIntelligence. folkets attityder tilldigitalintegritet 2018. Dexe, J. (2018).Delademeningar:Svenska 10.1080/08111146.2018.1460722 cities”. UrbanPolicy andR superstar? Evidence from five global (2018). ”IsAirbnbasharingeconomy Crommelin, L.;L. Troy; C. C. Pettit Martin; Wiley-Blackwell. Media Discourse. Malden,MA&O Media andthePublic:”Them””Us” in Tellerrand, Düsseldorf, 20maj. A HumanFace”. Presentation, Beyond Cegłowski, M.(2014).”TheInternet With Data &Society. Big dependencies inthecaseofFacebook”. through algorithms:Institutional Caplan, R september. Uber, TheVerge andFacebook”. , 5 Busting CaseAgainstGoogle,Amazon, Brandom, R man_face.htm idlewords.com/talks/internet_with_a_hu- cebook titrust-regulation-google-amazon-uber-fa- com/2018/9/5/17805162/monopoly-an- . &d.boyd (2018).”Isomorphism . (2018).”TheMonopoly- https://www.theverge.

oss (2010).The oss egulatory State in egulatory esearch. DOI: http://

xford:

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET . Institute ofEconomicSerfdom Affairs. von Hayek, F. (1945)TheRoad to Press. Haven,Internet CT:. New Yale University Gillespie, T. (2018).Custodians ofthe 347–364. Media&Society,‘Platforms’”. New 12(3): Gillespie, T. (2010).”ThePolitics of 10.1177/0267323118790156 Journal ofCommunication. and mediapolicyfailure”. European Freedman, D. (2018). ”Populism Stockholm: Mondial. omSpotify.svenska enhörningen:Storyn Fleischer, R Current Cultural R Introduction”. Culture Unbound:Journalof ”Discovering Spotify–A Thematic Fleischer, R Januari. York:New Center forGlobalEnterprise. The Emerging PlatformEconomy Series. the PlatformEnterprise: AGlobalSurvey. Evans, P.C. &A.Gawer. (2016).TheRiseof 39 (1):217–243. Apple’s System.” iOSService MISQuarterly Tuning R ofBoundary Sorensen, &Y. Yoo. (2015).”Distributed Eaton, B., S. Elaluf-Calderwood, C. trustworthiness-its-users-scale-zero-one/ technology/2018/08/21/facebook-is-rating- augusti. from zero to 1”.Washington Post, 21 ofitsusersonascale the trustworthiness Dwoskin, E.(2018).”Facebook israting Press. connected world. O The platformsociety:Publicvaluesina van Dijck,J., Poell, T., deWaal, M.(2018). https://www.washingtonpost.com/ ., &Snickars,P. (2018).Den ., &Snickars,P. (2017). esearch, 9(2):130–145. xford: O esources: TheCaseof xford University

387 R 400,000 Sites. ThenonJust5,000.Same S.Maheshwari, (2017).”ChaseHadAdson DOI:10.5210/fm.v22i112.8097 of Algorithms’”. FirstMonday, 22(12). Lynch, C. (2017).”Stewardship inthe‘Age Fores. Stockholm: European Liberal Forum och European och Policy Landscape.Bryssel 2018) DevelopingPlatformEconomies. A J. S.Larsson, Schwarz, (red. &Andersson Människor ochAI . Stockholm: AddAI. design”, iAkenine, D. &Stier, J. (red.) S.Larsson, (2018)”SjystAIochnormativ Banakar etal.Lund:Juristförlaget. ansvarochtransparens”,partiskhet, i som normativsamhällsutmaning: S.Larsson, (2019).”Artificiell intelligens Paradox”. Yale LawJournal,126(3). Khan, L.(2017).”Amazon’s Antitrust Sodert Doktorsavhandling, Orebro universitet och Jakobsson, P. (2012).Öppenhetsindustrin. https://ssrn.com/abstract=3121481 for Two-Sided Markets”. Working paper. Hovenkamp, E.(2018).”Antitrust Policy Journal ofInformationPolicy, 1,441–469. Helberger, N. (2011).”Diversity by design”. and Fores. Stockholm: European Liberal Forum asbl European Policy and Landscape.Brussels 2018) DevelopingPlatformEconomies. A J. S.Larsson, Schwarz, (red. &Andersson i the EUandUS:Anempiricalstudy”, Gyódi, K.(2018)”R html se-ads-youtube-fake-news-offensive-videos. www.nytimes.com/2017/03/29/business/cha- esults”. New Yorkesults”. New Times,29mars.

orns hgskola. egulating Airbnbin

https://

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET Grünen. 11november. Algorithmen”. Video, Bündnis90/Die über Transparenz undKontrolle über Spielkamp, M.(2016).”MatthiasSpielkamp 20(1): 293–310. Media&Society New and Facebook”. meet platformstudiesintheageofGoogle Sandvig (2018).”Infrastructure studies Plantin, J-C.,C. Lagoze, P.N. Edwards &C. s-supply-chain content/ad-fraud-still-plagues-digital-media- 8 augusti. Digital Media’s SupplyChain”.EMarketer, Perrin, N. (2018).”Ad Fraud StillPlagues University Press. and Information.Cambridge,MA:Harvard The Secret AlgorithmsThatControl Money Pasquale, F. (2015).TheBlackBox Society: beredskap. Myndigheten och församhällsskydd nrMSB1261.Karlstad: . Rapport of theArt Information Influence Activities:TheState Twetman, A.Fjällhed(2018).Countering Pamment, J., H.Nothhaft,Agardh- users”. Research andPolitics, 4(3). and demographics ofBritishsocialmedia the general population:Political attitudes and Facebook are notrepresentative of Mellon, J. &C. Prosser (2017).”Twitter JR Digital Economy, Working Paper 2016/05. for Prospective Technological Studies Perspective onOnlinePlatforms.” Institute B.Martens, (2016).”An Economic Policy Twitter”. DigitalJournalism,4(8):955–979. Macroscopic Content AnalysisofNews in Malik, M.M.&J. Pfeffer(2016). ”A com/watch?v=N1Egjnkr5XQ C101501. https://www.emarketer.com/

https://www.youtube.

388 it fair”, Nature commentary.it fair”, can besexistandracist —it’s timeto make (18juli2018).”AIZou &Schiebingertar ssrn.2941094 Journal, kommande. 26mars.DOI:10.2139/ Economy AntitrustLaw andthe Law”. Wu, T. (2017)”BlindSpot:TheAttention MIT Press. a DigitalAge.Cambridge,MA&London: Attention: How Audiences Take Shapein Webster, J. (2014). TheMarketplace of 193–233. Western, 67(1): Reserve LawReview and Trust: TheFacebook Case Study”. Waldman, A.E.(2016).”Privacy, Sharing, University ofPennsylvania. Annenberg SchoolofCommunication, Opening ThemUpto Exploitation.Rapport, Misrepresenting AmericanConsumers And The Tradeoff Fallacy: How Marketers Are Turow, J., M.Hennessy, N. Draper (2015). 288–292. and SocialMedia.Palo Alto, CA:AAAI, International AAAIConference onWeblogs I: ICWSM ‘14:Proceedings ofthe8th validity andothermethodologicalpitfalls”. social mediabigdata:R Tufekci, Z.(2014).”Bigquestionsfor Age. London: Estate. Fourth Taking BackPower andCulture intheDigital Taylor, A.(2014).ThePeople’s Platform: Science, 346(6213):1063–1064. Media forLarge StudiesofBehavior”. R uths, D. &Pfeffer, J. (2014).”Social

epresentativeness,

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET

389

. 13 SLUT 13 . kap D OR PLATTFORMSSAMHÄLLET hället vidtankesmedjan Fores. LTH, Lundsuniversitet och programcheffördetdigitalasam- lektor vidSödertörns högskola, ochStefan Larsson,docentvid Redaktörer ärJonas AnderssonSchwarz,medieforskare och informationssäkerhet, innovationspolitik–ochmycket annat. kring digitalaplattformar. Ämnensomberörsärmediereglering, ter olikaaspekter av innovationen, politiken ochregleringen I dennaantologi analyserar14experter, forskareochjournalis framväxandeplattformssamhälle. man ocksåbörjatalaomett torer organiserarsigutefter kan en datadrivenplattformslogik ten politikskullekunnaseut.I takt alltflersamhällssek medatt ochhurenplattformsmedve om innovationensförutsättningar ställerenradfrågorommedbestämmandeochreglering, Detta ser förenradcentralasamhällsfunktioner. organiserasamhället–medlångtgåendekonsekven att - va sätt möjliggör mängder avnomin. Digitala plattformar nya, effekti- avupp somett demestcentralabegreppenidendigitalaeko - begreppet plattformar harunderdesenaste årenseglat ISOBEL HADLEY-KAMPTZ AMELIA ANDERSDOTTER ANDERSDOTTER AMELIA OLOF SUNDIN _ SUNDIN OLOF HENRIK BLOMGREN _ BLOMGREN HENRIK DARJA ISAKSSON _ DARJA ISAKSSON PLATTFORMSSAMHÄLLET MARINA SVENSSON PÄR _ LANNERÖ FIA EWALD _ _ _ JUTTA _ HAIDER JONAS ANDERSSONJONAS SCHWARZ 390 MICHAEL FORSMAN _ STEFAN LARSSON JOAKIM WERNBERG JOAKIM JOCKUM HILDÉN JOCKUM

- - -

. 13 SLUT 13 . kap D OR