DOCSLIB.ORG

50-Talet Laholms Stadsfullmäktige Bildade Stiftelsen Rosengården Den 9 December 1948, Efter Ett Förslag Från Bostadsnämnden

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
50-Talet Laholms Stadsfullmäktige Bildade Stiftelsen Rosengården Den 9 December 1948, Efter Ett Förslag Från Bostadsnämnden ‘40- & ‘50-talet Laholms Stadsfullmäktige bildade Stiftelsen Rosengården den 9 december 1948, efter ett förslag från bostadsnämnden. Det första bostadshuset byggdes vid Nybergs lid där Nybergs Plant- Framsida: skola tidigare legat. Bostadshuset Rosengården. fick namnet ”Rosengården” och stod inflyttningsklart 1951. Syrengården på Ryssgatan, blev det andra bostadshuset i området och färdigställdes 1954. 1959 byggdes Breidablick, som blev det första hyreshuset på Altona-området i utkanten av Laholms stad. Under 50-, 60- och början av 70-talet förvaltades stiftelsen Rosengården av Laholms Sparbank. Mångårig styrelse- ordförande och verkställande ledamot var bank- direktören Folke Willstrand. Bertil Persson, som också var bankdirektör, tog därefter över som verkställande tjänsteman för att 1969 efterträdas av Gunnar Ottosson som ordförande. Syrengården. ‘60- & ‘70-talet På Skolgränd, i Perssons trädgård bakom Flora Blomsterhandel, Perssons trädgård. byggdes Floragården som stod klart 1965. Glänningehus på Violvägen blev stiftelsens nästa byggprojekt på Altona. De första hyresgästerna flyttade in 1964. Under kommande år byggdes området ut med Hällebäckshus 1968 och Bryggaren 1975. När kommunsammanslagningarna genomfördes i början av 1970- talet fusionerades även stiftelserna. 1975 gick stiftelserna Ve- ingebostäder och Våxtorpsbostäder samman med Stiftelsen Rosengården. En organisation byggdes upp inom kommunen för att kunna förvalta det tillkommande fastighetsinnehavet. Det blev kommunen som övertog förvaltningen av Stiftelsen Rosengården. Till ny styrelsen valdes kommun- styrelsens arbetsutskott med ordförande Sven Nilsson, Våxtorp. Fastighets- chefen Arne Lindkvist utsågs till verkställande tjänsteman. Floragården. Hällebäckshus. 1980-talet Nu tar bostadsbyggandet fart igen! Efterfrågan genomförts av kommunen, men eftersom det nya ökar och staten subventionerar bostadsbyggandet synsättet på äldreomsorgen innebär en övergång kraftigt, bland annat genom särskilda hyres- till mer boende än vård, beslutas att stiftelsen får rabattbidrag. Bostadsbyggnadsprogrammet överta produktionen. krävde samtidigt ytterligare utbyggnad av bostäder i de mindre tätorterna i kommunen. Tegelbrukshöjden i Laholm börjar byggas. Det gamla tegelbruket, som låg på platsen, finns kvar I början av 80-talet byggdes lägenheter i L:a och lever vidare när tegelmästarbostaden byggs Tjärby, Genevad och Skottorp. Något år längre om till smålägenheter. fram byggdes även lägenheter i Veinge, Knäred och Våxtorp. Från 1986 övertogs ansvaret för Stiftelsen Rosengården av den nya kommunala nämnden Fastighetskamreren Nils Danred utsågs till – Fastighetsnämnden – med Sven Nilsson som verkställande tjänsteman under 1981. I början av 1982 efterträds han av fastighetsingenjör Hans Berger. Från 1984 fungerar Ingvar Folkesson som verkställande tjänsteman. I mitten av 80-talet får stiftelsen fler uppdrag, bland annat att producera det nya servicehuset Lingården i Laholm. Till en början har planering Tädgårdsstaden. och projektering Tegelbruket. ordförande, vilket leder till fler omorganisationer Genevad, Knäred och Hishult. och nyanställningar. Stiftelsen får dessutom ett eget kontor i Stadshuset. Planer för bostadsbyggande tar samtidigt form i Laholm. En arkitekttävling genomfördes om Omorganisationen innebär dessutom att Stiftelsen byggande av bostäder på det så kallade Rosengården övertog cirka 300 lägenheter från Glänningesjö-området. Det vinnande förslaget Laholms Kommun. Bland annat i Knäred, Hishult, kom från arkitekterna på FFNS och kallades för Vallberga och Ränneslöv. Trädgårdsstaden. Projektet, som inleddes 1989, stod inflyttningsklart sommaren 1991. I slutet av 1980-talet påbörjades en kraftig bostad- sproduktion i kommunen. Bland annat byggdes Bostadshuset Rosengården renoverades 1988 och lägenheter i Ränneslöv, Ysby, Veinge, Våxtorp, anpassades till de boende i huset, som i många fall Hasslöv och Vallberga samt i Mellbystrand, bott här sedan 1951, bland annat genom hissar. Tegelmästarbostaden. Tädgårdsstaden. Lingården. 1990-talet Stiftelsens ordförande Sven Nilsson avled under Konkurser bland privata aktörer blev vanliga. sommaren 1990. Han ersattes senare under hösten Stiftelsen fick bland annat överta ett halvfärdigt av Tommy Bengtsson. Tjänstemännen får ett privat kvarter i Trädgårdsstaden, där kommunen eget kontor i Stadshuset 1992 och organisationen gått i borgen. Efter ändringar i projektet, förstärks under 1993. resulterade detta i att Glänningeskolan kom till. I början av 1990-talet fortsatte planerna för Det kommunala nybildade aktiebolaget Laholmshem ombyggnader och tillbyggnader av ålderdomshem i AB övertog alla fastigheter och verksamheten i kommunen, för att bli moderna bostäder för äldre. Stiftelsen Rosengården 1996. Ingvar Folkesson De nya äldreboendena skulle ägas av stiftelsen fungerar som verkställande direktör och över- eftersom bostäderna finansierades, uppläts och tagandet innebar inga organisatoriska förändringar. taxerades som bostäder. Den statliga bostadspolitiken förändrades kraftigt En av de första nybyggnationerna var ett nytt i mitten av 1990-talet, av ekonomiska skäl. Detta, ålderdomshem i Knäred och 1993 stod nya Björkebo- i kombination med den stora skatteomläggningen i gården klart. Det följdes sedan av Fridhemsgården i början av 1990-talet, gjorde att hyrorna steg L:a Tjärby 1994 och Randerslund i Ränneslöv 1995. kraftigt under dessa år. Högre hyror innebar även Under 1996 stod även Solhemmet i Veinge och högre ställda krav på service från hyresgästerna. Solgården i Våxtorp klart. Stiftelsen Rosengården/Laholms-hem AB firade En bit in på 1990-talet märks en vikande efter- 50-årsjubileum under 1998. Bland annat genom ett frågan. Tomma lägenheter i Knäred och L:a Tjärby stort och viktigt initiativ till ett omfattande byggdes om till specialanpassade gruppboenden. utvecklingsarbete för att få fler nöjda hyresgäster. Efter lång tvekan beslutades att ytterligare ett om- råde skulle byggas i Trädgårdsstaden, men det blev aldrig färdigbyggt enligt ursprungsplanen av övriga exploatörer. Solhemmet. 2000-talet År 2000 påbörjades arbetet med att ta fram en så Området har figurerat i diskussioner om bostads- kallad affärsplan, med syfte att utveckla byggande i flera omgångar sedan 1992. Laholmshem AB för att bli mer marknads- och kund- orienterade. Målsättningarna och visionen blev en 2005 påbörjades planeringen för ett bostads- formulering: ”Laholmshem skall i framtiden vara område där äldre människor kan trivas och bo kvar det attraktivaste boendealternativet i Laholms länge. Den före detta Lagalundskolonin blev Projekt kommun präglat av att allting skall vara möjligt som Strandbyn, men även området i Stadsparken, nära är till nytta för kunden”. I kortfattad form, enligt de befintliga äldreboendena Agneshem och service- devisen: ”Laholmshem är möjligheternas boende”. huset Lingården, når projektstatus som Agnes Park. Utvecklingsarbetet fortsatte 2000/2001, genom En strategiskt viktig utbyggnad av bredband, till att en ny kundorienterad organisation jobbades i princip samtliga bostäder, färdigställs under fram tillsammans med personalen. Den nya 2004-2006. organisationen sjösattes den 1 september 2001 med ett tänkt genomförande fram till 2003. Tommy Bengtsson avgår som styrelseordförande, i samband med bolagsstämman 2007. Den tidigare I september 2001 flyttade Laholmshems vice ordföranden Christian Wahl tar över. administrativa kontor, från Stadshuset till det ombyggda gamla stationshuset i Laholm. Strandbyn i Mellbystrand och Agnes Park i Laholm färdigställs 2008. Tanken om kvarboende, men med Personalsammansättningen förändrades under upplåtelseformen kooperativ hyresrätt 2002-2003, som ett resultat av den nya, genomfördes. kundorienterade organisationen. Under 2003 togs initiativ till det första bostadsbyggnadsprojektet på mer än 10 år. Ytterligare ett kvarter i Trädgårds- staden växte upp, med 48 lägenheter av typen Agnes Park. BoKlok. Inflyttningen började 2004-2005. Styrelsen för Laholmshem tog under 2004 ett beslut om att ta fram attraktiva boendeformer för äldre. Fokus var att hitta lösningar för grupper med behov av ett kvarboende samt att prova nya boendeformer som kooperativ hyresrätt. Byggande i Mellbystrand och Laholm prioriterades, men även bostadsbyggande i Skottorp och Skummeslöv planerades. Även möjligheter till ett utökat tjänsteutbud till ovannämnda grupper prövades. Beslut om att förvärva fastigheten med den kommunägda, tidigare Lagalunds- kolonin i Mellby-strand fattades 2004. Laholmshem AB G:a Stationshuset 312 80 Laholm Tel 0430-151 10 Fax 0430-171 04 E-post [email protected] Strandbyn. www.laholmshem.se.
Load more

Recommended publications
  • Vindkraft Och Landsbygdsutveckling Ur Ett Kollaborativt Perspektiv
    Vindkraft och landsbygdsutveckling ur ett kollaborativt perspektiv 2008‐02‐25 Högskolan i Halmstad Mikael Jonasson [VINDKRAFT OCH LANDSBYGDSUTVECKLING UR ETT den 10 april 2008 KOLLABORATIVT PERSPEKTIV] Förord och tack till personer som varit till hjälp Ett stort tack till alla som på något sätt deltagit i, och därmed gjort denna kollaborativa studie om vindkraftsprojektet i Knäredstrakten möjlig. Det är tack vare alla kontakter och möten med människor i Knäred, Hishult, Mästocka, Körsveka och Laholm som denna studie blivit av. Jag vill framföra ett personligt tack till Susanne Paulsson, Landsbygdsutvecklare i Laholms kommun för att hon introducerade mig för frågan om vindkraft och bygdemedel, och för att hon har hjälpt till att öppna dörrar. Jag vill också tacka Gerry Andersson, Laholms kommun. Jag vill även rikta ett tack till Eja Pedersen som väglett mig i vindkraftens audiella och visuella virvlar. Jag vill också tacka Kristina Thorell för att ha gett mig fördjupade kunskaper om landsbygdsutveckling, medborgardeltagande och processledning. Ett tack även till P‐O som låtit mig ställa frågor om vindkraft. 2 [VINDKRAFT OCH LANDSBYGDSUTVECKLING UR ETT den 10 april 2008 KOLLABORATIVT PERSPEKTIV] English summary The development within wind power energy has developed from a small scale production to a large industry. I this phase of development it does not seem motivated to repeat all arguments for reducing carbon monoxide sources. Rather, the focus in this study is directed towards processes of implementation of visions to practice, where environmental goals are to be fulfilled and lead to a sustainable development for a local community. The aim of this study is to follow the processes involved in the wind power projects in Laholm municipality, by investigating the wind power discourses in the view of landscape theories concerned with the relation between man, nature and society, and to put concepts and arguments into action by dropping them to actors and networks, through action research.
    [Show full text]
  • Vallberga Version 201 1-01-18
    Lokal utvecklingsplan Vallberga Version 201 1-01-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING UTVECKLINGSPLAN VALLBERGA INLEDNING SAMMANFATTNING BYGDEPROFIL Här ligger Vallberga – s 5 Landskapsbild – s 7 Historia – s 7 Infrastruktur – s 8 Befolkning – vilka vi är – s 8 Folkliv och kultur - s 13 Turism – s 13 Service och näringsliv – s 14 Möjligheter till utveckling – s 16 En sammanfattning av Bygdens karaktär – s 16 NULÄGESBESKRIVNING/ UTVECKLINGSMÖJLIGHETER Styrkor och svagheter – s 17 FRAMTIDSVISION OCH MÅL Vision – s 19 Ansvar för den lokala utvecklingsplanens fortlevnad – s 19 LISA Projekttid – s 20 Syfte – s 20 LISAs projektmål – s 21 Aktivitetsområden inom LISA – s 21 Vallbergaprocessen – s 22 Bilaga - Handlingsplan 2 INLEDNING En lokal utvecklingsplan visar en bygds historia, nuläge och framtidsmöjligheter. Det är ett dokument som beskriver ortens bygdeliv, näringsliv och besöksnäring samt möjligheter till utveckling. Men framförallt är tanken att det ska ge en gemensam plan at t kraftsamla kring och förena ortsbefolkningens engagemang och vilja för att öka attraktiviteten på landsbygden. Planen fungerar också som ett stöd för ortsborna i deras kontakt med kommunens tjänstemän och andra parter, i frågor som rör förändringar i byg den. Utveckling är något som ständigt är i förändring och den lokala utvecklingsplanen kommer att behöva uppdateras ibland för att även i framtiden fylla sin funktion och bidra till just utveckling. Materialet som utgör stommen till Vallbergas lokala utvec klingsplan har sammanställts inom ramen för samarbetsprojektet LISA – Landsbygdsutveckling I SkandinaviA. 3 SAMMANFATTNING Vallberga ligger i sydvästra Halland fördelat på de två socknarna Ränneslöv och Ysby. Samhället har ca 650 invånare varav ca 350 bor i tätorten. Orten har vuxit fram som stationssamhälle och serviceort för den omgivande jordbruksbygden.
    [Show full text]
  • Download This PDF File
    our esolit i sites in out ern allan ro lems on erning ronology an territoriality Staffan Anberg stra t Research on the Mesolithic of Southern Halland has been limited until 1990. Late Paleolithic sites are not known at all, even if the climate provided good possibilities for making a living. The focus of the paper is on four sites in the area excavated until 1991. They are all inland sites. Karsefors lies by the river Lagan. It has thick cultural layers and the richest find material of the sites discussed. It was inhabited c. 8000 - 3500 BP. The stratigraphy of Ysby, Perstorp and Hästhagen consisted of thin find bearing layers between the topsoil and the underlying sand. They may all be roughly dated to c. 8500 - 8000 BP. All sites have varied tool kits, including microliths. The typological differences of Western Sweden and South Scandinavia is discussed in terms of in which area to put Southern Halland. It seems to share similarities whith both regions. A proposal is given to see some of the differences between the regions as a result of differing research traditions. ntro u tion Of course, the existence of mesolithic sites has been known for many years, as a relatively intense surface collecting activi- In Halland, the main archaeological activities in the southern ty has yielded a huge material including mesolithic artefacts part of the county, south of the river Ätran, are conducted (Ewald 1925, Welinder 1975). But although there is a rich by Stiftelsen Hallands länsmuseer, while Riksantikvarieäm- collected material, up till now no deeper analyses have been betet, UV-Väst executes archaeological surveys and excava- made concerning the Mesolithic in Southern Halland.
    [Show full text]
  • Swedish Fairy Tales
    o 6^ SWEDISH FAIRY TALES BY HERMAN HOFBERG;:*' TRANSLATED BY W. H. MYERS. CHICAGO: BELFORD-CLARKE CO, 1890. COPYRIGHT BY BELFORD, CLARKE & CO. 1888. It is probably known to most readers that there is a distinction between Tradition and Saga. Tradition has, or at least seems to have, to do with facts, usually designating some particular spot or region where the incident is said to have taken place, often even giving the names of actors, while the Saga is entirely free in its scope, equally as regards incident, and the time and place of its happening. Not infrequently the traditions of a people are founded upon actual historical occurrences, which, often repeated in the naive manner of the peasantry, become, finally, folk-lore. A great many are, however, drawn from ancient myths, which, in time, become clad in historical garb, and are located in some particular place. We already possess various collections of traditions drawn from the rich treasury of our peasantry, but up to the present there has been no attempt at a formulated compilation of Swedish folk-lore. As I now put into the hands of the public such a collection, I ought to state that I have thought it better to select the most typical of our traditions than to gather everything that I might in this line, much of which has already been written, and which would require a many times larger volume, and occasion a repetition of the same matter when occurring, as many do, in different localities. Instead, I have accompanied each tale with a historical and ethnographical note in which I have so stated if the tradition is found in different places.
    [Show full text]
  • Landsbygdsdialog Skottorp 20190918
    Landsbygdsdialog Skottorp 20190918 Din ålder Namn Antal % - 15 år 0 0 16 - 25 år 1 3,7 26 - 50 år 18 66,7 51 - 65 år 7 25,9 66 - 1 3,7 Total 27 100 Svarsfrekvens 100% (27/27) Ditt kön Namn Antal % Kvinna 17 65,4 Man 9 34,6 Annat alternativ 0 0 Total 26 100 Svarsfrekvens 96,3% (26/27) Vad tycker du är bäst med att bo i eller kring Skottorp? Vad är de främsta tillgångarna/fördelarna? Skolan, dagis, fritids, närhet till skog o hav samt motorväg. Närheten till motorvägen, närheten till havet, närheten till skolan/förskolan Återstår att se då vi är nyinflyttade Närheten till barn o barnbarn. Lugnet Lugnt o närheten till E6an Närhet till motorväg vilket gör det lätt att ta sig överallt. På landet men ändå ʺcentraltʺ (geografiskt). Närhet till havet, Båstad station och motorvägen. Bra fördelning vad gäller hus, skola och industri. Spännande med satsningen på det nya bostadsområdet Haga. Närheten till allt. Till skogen, havet och stan. Lätt att pendla till jobb utanför kommunen. Nära E6an och cykelavstånd till havet. Närheten till havet och motorvägen. Mysigt samhälle. Fördelar-närheten till E6, havet och skolaNackdelar-ingen lekplats, ingen affär, inga bra promenadslingor/motionsslingor Liten gemytlig by, närhet till E6:an, bra cykelvägar till Laholm, Båstad, Mellbystrand. Det absolut bästa är att det finns en förskola och skola! Nära till motorvägen, underlättar vid pendlingen med bil. Lugn och trevlig by. Tomtpriser inte lika dyra som väster om järnvägen. Relativt nära till stormarknad. Ett litet samhälleEn bra pizzeria och bra blommsterbutik tyvärringen vanlig affär herrekipering finns oxså Lugnet & att man har nära till mycket.
    [Show full text]
  • Detta Gjorde Vi 2017! Glimtar Från Arbetet I LRF:S Kommungrupp I Laholm
    Detta gjorde vi 2017! Glimtar från arbetet i LRF:s kommungrupp i Laholm Vi arbetar för att företagen inom de gröna näringarna ska få de bästa möjliga förut- sättningarna för tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft – i det hållbara samhället. En av våra viktigaste uppgifter är därför att bevaka och påverka den kommunala nä- ringspolitiken. Vi deltog i kommunens näringslivsträffar LRF:s kommungrupp deltar återkommande vid de luncher, frukostar och näringslivsdagar som arrangeras av Laholms kommun. Så också under 2017. Vi pratade vattenbrist med länsstyrelsen och kommunen Vattenbristen och bevattningsförbudet satte lantbruket i södra Halland i en svår situation i början av sommaren. LRF:s kommungrupper i Laholm och Halmstad bjöd därför in förtro- endevalda till dialogmöte, där det allvarliga läget diskuterades med länsstyrelsen och Laholmsbuktens VA. I brist på fiberförening fick LRF under sommaren ta emot många samtal från medlemmar som stördes i samband med fiberdragning. Kommungruppen tog sig an saken och arbetade tillsammans med fiberföretaget IP Only för att få ett bättre bemötande av kunderna, för att förtydliga innehållet i markavtalen och för att öka kvaliteten i grävningsarbetet. I november arrangerades en informationskväll om juridik vid fiberdragning. Cirka 70 med- lemmar kom till Ysby bygdegård för att lyssna på intrångsexpert Maria Nilsson från LRF Konsult i Malmö. Även Sven-Arne Thorstensson, chef för IP Onlys tekniska kontor, medver- kade. Vi startade samarbete med räddningstjänsten Räddningstjänsten och LRF:s kommungrupp i Laholm har inlett ett samarbete som innebär att lantbruket kan hjälpa till vid framför allt skogsbränder. På en träff i maj fick LRF nya kun- skaper om skogsbrandsbekämpning och räddnings- tjänsten fick veta vilka maskiner, gödseltunnor med mera som LRF:s medlemmar kan ställa upp med.
    [Show full text]
  • Hallåndsk Sjofart I Danska Arkiv
    HALLÅNDSK SJOFART I DANSKA ARKIV Av ALBERT SANDKLEF Den tidligere chef for Varbergs Museum, fil. dr. Albert Sandklef, har bl.a. gjort sig fortjent ved sine omfattende bidrag til Hallands historie. Her be­ handler han det interessante kapitel „bondesejlad• sen", dvs. søfart drevet som binæring af bønder. En righoldig kilde har kæmnerregnskaberne fra Ålborg i 1500- og især 1600-tallet været, idet de har re­ gistreret talrige søfarende bønder fra Nordhalland, som sejlede på Ålborg og her betalte bropenge. Disse lister, suppleret med regnskaberne fra Varbergs len, giver et godt begreb om bondesejladsen i de sidste tiår, da Halland endnu var en dansk provins. I ALDRE tid var Halland ett magert landskap. Man saknade nodiga redskap for drånering av sanka marker, och odlingen omfattade dår­ for enbart de hogt belågna, sjålvdrånerade morån- och rullstensåsarna. Dår var jordmånen fattig på både humus och mineralåmnen. Skorden blev mycket svag, vilket omvittnas från många olika hall, bl.a. av de båda kommitterade, som av landshøvding G. Tungel år 1687 utsågos att rannsaka jordagods i Halland. De båda voro lantmåtaren Johan Soderlingh och håradshovdingen Gerlindh, och de funno att jordens avkastning var betydligt såmre i Halland ån i de delar av mellersta Sverige som de tidigare stiftat bekantskap med. En av de allra såmsta socknarna når det galler jordens avkastning var Onsala i Fjåre hårad. Den svaga avkastningen av jordbruket i Halland gjorde det nod- våndigt for bbnderna att skaffa sig extra inkomster av binåringar. I sydligaste Halland hade bonderna i Hishult, Knåred och Veinge sedan gammalt idkat jårnhantering. Stållvis forekommande myrmalm 240 liksom ofta forekommande jårnockra, ofta kailad or, nytt jades som råvara.
    [Show full text]
  • Vandringsstigar Och Motionsslingor I Laholms Kommun Välkommen
    Vandringsstigar och motionsslingor i Laholms kommun Välkommen... att besöka Laholms kommuns vandringsstigar och motionsslingor. En hel del blir nog förvånade över att det finns så många markerade slingor i Laholms kommun. Några troligtvis helt okända även för dem som bor här. Det var en av anledningarna till att vi ville göra den här broschyren. Dessutom har det funnits en stor efterfrågan på en folder med samlad information om våra slingor. Vandringar i naturen har blivit alltmer populärt. Det är ett billigt fritidsnöje som alla generationer kan samlas kring och ha glädje av. Nuförtiden känner alla också till nyttan av att röra på sig. Dessutom är det ett sätt att uppleva och komma nära naturen, där vardagsstressen försvinner och naturens lugn griper tag i en. Det har varit en glädje att ha fått arbeta med denna broschyr och vandra på de olika slingorna. Jag upp- täckte snart, att trots att de flesta finns i skogsmiljö, är stigarna helt olika med egen atmosfär och själ. Vandringarna gjordes under våren och sommaren 2009. Den färgprakt av blommor och växter som naturen bjöd oss på, var helt hänförande. Varje vår när växtligheten vaknar till liv och bjuder oss på sin rikedom, förundras man av hur vackert det är i vår natur. För att inte tala om hösten med dess färger från mörkaste grönt till djupaste rött. Denna prakt är svår att föreställa sig en mörk och kall vinterdag när all växtlighet har gått till vila. Hallandsleden... är inte med i vår broschyr. Den börjar vid Skånele- den i Koarp på Hallandsås och sträcker sig 57 km genom Laholms kommun till Halmstadsgränsen.
    [Show full text]
  • Welcome to Laholms Kommun Glänninge Sjö Gatesjön in Skogaby
    Welcome to Laholms kommun Glänninge Sjö This is a popular lake with a beach and crystal clear water near the town center. Small children have their own space to go swimming and play. Around the lake there is a lit‐up track. You also have bridges, diving‐towers, restrooms, grill facilities, tables, benches, swings and a place for garbage disposal. There is a handicap ramp to the bridge and out in the lake a swimming dock. There is parking close to the lake and life savers are available all year round. During bathing season there is permanent tending of garbage and cleaning of the restrooms. We do our best to please our visitors all the time. You will find further information about water quality at: www.havochvatten.se/hav/fiske‐‐fritid/badvatten.html Any questions/comments please call 0430‐15000 Gatesjön in Skogaby Gatesjon is a popular lake with a nice beach in the outskirts of Skogaby along road 15. Small children have their own space to go swimming and play. There is parking close to the lake. There are bridges, restrooms, changing‐rooms, grill facilities, tables and benches, and a place for garbage disposal. During swim season life savers are available as well as permanent tending of garbage and cleaning of restrooms. We do our best to please our visitors all the time. You will find further information about water quality at: www.havochvatten.se/hav/fiske‐‐fritid/badvatten.html Any questions/comments please call 0430‐15000 Björsjön in Mästocka This is a very beautifully situated lake with an environment suitable for children close to the nature reserve Mästocka Ljunghed.
    [Show full text]
  • Abstract This Essay Deals with the Late 19Th and Early 20Th Century Excavations of Bronze Age Barrows in the Small Village of Hasslöv
    Abstract This essay deals with the late 19th and early 20th century excavations of Bronze Age barrows in the small village of Hasslöv. A normal Bronze Age barrow is visible to the untrained eye, but in this case, the barrows of Hasslöv differ from the majority of the mounds located in Skåne and southern Halland. In Hasslöv they are almost impossible to spot for the untrained eye. In this essay I will try to find the reason for the location of the barrows and if possible, see if there’s any evidence of a economic boom in the burial material found in these barrows that can explain why the majority of them were built during the late Bronze Age. 1. Introduction.............................................................................................................................1 2. Problem...................................................................................................................................2 3. Method....................................................................................................................................3 3.1 Maps..................................................................................................................................3 3.2 Field Observations.............................................................................................................3 3.3 Earlier Writings..................................................................................................................3 4. Result.......................................................................................................................................4
    [Show full text]
  • Kulturhistoria.Pdf
    Kulturhistoria Nedanstående text har skrivits av arkeolog Lennart Carlie verksam vid Stiftelsen Hallands länsmuseer. Hur landskapet förändrats från stenåldern till våra dagar. Lämningarna som informatörer - Vad vi får veta genom att studera fornlämningarna. Den sydhalländska bebyggelseutvecklingen - Var bebyggelsen har funnits genom tiderna och varför förändringar har skett. Förklaringar och hjälpmedel - Var förklaring finns till fackuttryck och hur materialet kan användas. Kulturhistorisk beskrivning av trakten kring: Genevad Hasslöv Hishult Knäred Laholms stad Mellbystrand Mästocka Ränneslöv Skogaby Skummeslöv Vallberga Veinge/ Tjärby Våxtorp Ysby Landskapets förändring Under de äldsta tiderna har landskapets förändringar haft stor betydelse för var i regionen människorna slagit ned sina bopålar. Den kanske största betydelsen har fluktuationer i vattennivån haft då även mindre förändringar inverkat på markens beskaffenhet. Störst inverkan har denna företeelse haft under jägarstenåldern (11 000 – 4 000 f. Kr.) då området fortfarande var tydligt påverkat av inlandsisens avsmältning och landet successivt höjde sig. Resultatet har fått till följd att den forna strandlinjen idag återfinns långt ut i Kattegatt där eventuella boplatser nu ligger på 10-15 meters djup. Mot slutet av jägarstenåldern har landhöjningen mer eller mindre upphört i södra Halland samtidigt som det sker en markant klimatförbättring. Med en genomsnittstemperatur som varit ett par, tre grader högre än idag blev följden att stora delar av istäcket kring polerna smälte. Havsytan steg successivt och täckte alla de delar av kommunen som idag ligger lägre än 10 meter över havet. Men bara för en kort period då nya svängningar i klimatet gör att en allt större mängd havsvatten binds till is och strandlinjen förskjuts allt längre västerut.
    [Show full text]
  • © Hishult (N) 1880
    © Hishult (N) 1880 - - 1899 © R o y E r n e r e d www.roye.se x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x- V A läs- Välbehövliga korrigeringar och kompletteringar uppskattas R skriv- och är alltid mycket välkomna N för räkne- fel I slarv- N tanke- G x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x- © Albertina Bengtsdotter 1871.10.08 Ö Långhultsbygget/Snapparp - - 1941.07.22 Torekov (L) <Bengt Hansson 1874 Johanna Johansdotter> oo 1904 Frans Oskar Norgren Elin Petrea 1897.06.23 V Karup (L) - - 1910.07.29 Torekov (L) Norgren © Amanda Johansson 1864.10.03 Odensjö (G) - - Nilsson 1905.07.02 Vrå (G) h ( - Anna Stina Nilsdotter) Johan August 1890.12.10 20/12 <Hans Persson 1876> h Kristina Kristiansdotter Kåphult Knäred © Amanda Svensson 1863.09.18 Rävaljung - - 1923.09.20 Raus (M) <Sven Olsson 1856 Benedikta Karlsdotter> oo 1900 Karl Nilsson Olga Agneta 1891 Viken (M) © Anna Maria Andersdotter 1851.08.01 Lunden - - 1931.03.12 Vallberga Ränneslöv/Dömestorp Hasslöv <Anders Olsson 1830 Kristina Ottosdotter> oo Knäred 1895 Karl Johansson Alma Kristina 1882.03.02 Hishult uä 1902 Karlsson oo (Ränneslöv) 1907 Karl Oskar Andersson 9/3 h Botilda Jönsdotter Hishult/Långhultsbygget -- hms Karl Petter Johansson Hishult Neta Johansdotter Hishult © Anna Stina Johansdotter 1854.01.02 Hishult > Danmark DK <Johannes
    [Show full text]