DOCSLIB.ORG

Vem Granskar Granskarna? Svensk Mediegranskning 1988–2012

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Vem Granskar Granskarna? Svensk Mediegranskning 1988–2012 Vem granskar granskarna? Svensk mediegranskning 1988–2012 | 1 Stiftelsen Institutet för mediestudier Norra Benickebrinken 2, 111 31 Stockholm Telefon: +46-(0)8-656 78 30 [email protected] www.mediestudier.se Vem granskar granskarna? Svensk mediegranskning 1988–2012 Torbjörn von Krogh (red.) © Författarna och Sim(o) 2012 Utgivare: Stiftelsen Institutet för mediestudier Tryck: Elanders Sverige AB, Mölnlycke 2012 Produktion: eddy.se ab, Visby 2012 ISBN 978-91-978894-9-0 2 | Innehåll Utgivarens förord ..................................................... 7 Historiken 1988–2012 .......................................... 11 Torbjörn von Krogh, Sim(o) Hur mår mediegranskningen i Sverige? .................... 13 Näringslivets Mediainstitut / Media Monitor / Timbro Medieinstitut .......................................... 51 Janerik Larsson, tidigare Näringslivets Mediainstitut Man kan inte lita på medierna .................................. 53 Håkan Hvitfelt, tidigare Media Monitor Varför behövs Media Monitor? ................................. 63 Roland Poirier Martinsson, tidigare Timbro Medieinstitut Betydelsen av faktabaserad mediegranskning minskar ..................................................................... 75 Sim(o) / SNS .......................................................... 87 Gunilla Jarlbro, Lunds universitet, tidigare Sim(o) Om drevjournalistik och andra övertramp .............. 89 T v Krogh, red. (2012): Vem granskar granskarna? Stockholm: Sim(o) | 3 Olof Petersson, tidigare SNS Etik genom konkurrens ............................................ 100 Sveriges Radio / Medierna .................................. 107 Kerstin Brunnberg, tidigare Sveriges Radio Viktiga medier behöver rejäl granskning .................. 109 Lars Truedson, Medierna Att tvinga journalister göra val som de kan stå för offentligt .............................................................. 118 Mediemagasinet / Sveriges Television ............. 131 Christina Jutterström, tidigare DN, Expressen och SVT SVT sviker medborgarna .......................................... 133 Nils Hanson, Uppdrag granskning Mediemagasinet hjälpte oss bli bättre ...................... 142 Second Opinion .................................................... 153 Maria Bjaring, Second Opinion När allt inte är som det ser ut att vara… ................ 155 Mats Olin, Timbro Medieinstitut, tidigare Second Opinion Företagens ställning i pressetiken måste stärkas ...... 165 Det pressetiska systemet ................................... 175 Maria Edström, Granskningsnämnden och Allt är möjligt Myndigheter eller gräsrötter? Båda behövs ............. 177 4 | Innehåll Susanne Wigorts Yngvesson, etikforskare och Pressens samarbetsnämnd Yrkesetik javisst – men vilken yrkesetik? .................. 187 Ola Sigvardsson, Allmänhetens pressombudsman Systemet får inte bli för effektivt .............................. 198 Thomas Mattsson, Expressen Skilj på tramsig mediekritik och behövlig mediegranskning ....................................................... 208 Branschpress ......................................................... 219 Helena Giertta, Journalisten Långsammare mediegranskning behövs .................... 221 Axel Andén, Medievärlden Alla tjänar på den etiska mediegranskningen ........... 230 Författarna ................................................................ 237 Innehåll | 5 6 | Innehåll Utgivarens förord Vem granskar granskarna? Frågan är ofta ställd – mera sällan besvarad. Ändå har det länge funnits många individer och organisationer som ägnat sig åt mediegranskning. Hur många känner i dag exempelvis till poeten Ragnar Thoursies bok ”Moderna drakar” från 1949? I den ägnade sig Thoursie bland annat åt kvantitativ mediegranskning. Han lät två unga studenter vid namn Richard Guston och Olof Palme räkna och ana- lysera innehållet på kvällstidningarnas löpsedlar och publicerade sedan sida upp och sida ner med tabeller över förekomsten av grövre brott, mord och sexualia på löpen. Hans förhoppning var att väcka debatt och få till stånd en reaktion mot Aftonbladets, Aftontid- ningens och Expressens prioriteringar av vad som i hans ögon till stor del handlade om ryktesspridning. Thoursie angrep satsningen på lättviktiga sensatio- ner, främst för att en sådan snedvridning av informa- tionen ”skymmer sikten för medborgaren, gör honom obekant eller blott alltför flyktigt bekant med de pro- blem, det samhälle, den tid som är hans och som han på ett eller annat sätt måste ta ställning till” (Thour- sie, 1949, s. 235). T v Krogh, red. (2012): Vem granskar granskarna? Stockholm: Sim(o) | 7 Aftonbladets chefredaktör PGP smädade Thoursie för att bedriva tidningskritik med tumstock och ef- terlyste konstruktiv kritik, Aftontidningen saknade ”grundlig eftertanke” hos granskaren och Expressen anklagade Thoursie för att vilja ”väcka opinion mot tryckfriheten” (von Krogh, 2006, s. 129). Varför är Thoursies och andras mediegranskningar så okända? Kan det bero på att den var ointressant och obetydlig? Eller bör vi även söka svaret i devisen om att segraren är med om att skriva historien? Att rapportören har utvecklat olika retoriska grepp för att bemöta granskning och kritik, grepp som används fli- tigt även i dag. Vi ser några exempel ovan från kvälls- tidningarnas reaktioner på 1940-talet: granskningen bör vara genomtänkt och konstruktiv för att tas på allvar; kritiken hotar tryckfriheten. Mediernas inflytande har inte minskat sedan 1940- talet; behovet av mediegranskning har inte heller minskat sedan dess. Men granskningen är fortfarande ganska okänd. I denna antologi vill vi lyfta fram me- diegranskningens motiv, erfarenheter och möjligheter för diskussion och utveckling. Vi hoppas att frågan inte ska förbli obesvarad: Vem granskar granskarna? Torbjörn von Krogh föreståndare Sim(o) 8 |Utgivarens förord Referenser von Krogh, Torbjörn (2006). Värst i världen? Kritiken mot Expressen 1944–1954, i Presshistorisk årsbok 2006. Stockholm: Svensk Presshistorisk Förening, s. 99–161. Thoursie, Ragnar (1949). Kvällstidningar och sensationer, i Ragnar Thoursie (red.) Moderna drakar. En debatt om dagspressens problem. Stockholm: Ljus. Utgivarens förord | 9 10 |Utgivarens förord Historiken 1988–2012 | 11 12 | Torbjörn von Krogh, Sim(o) Hur mår medie- granskningen i Sverige? Del I. Åren 1988–2000 Svaret på frågan kan bero på positionen hos den som svarar. Ett exempel är de besvikna Juholtanhängare som i samband med s-partiledarens avgång skyllde på medierna och ville se en hårdare granskning av fram- vällande mediedrev medan åtskilliga redaktörer till- bakavisade drevkritiken helt; Juholt bäddade själv för sin sorti. På en mer generell nivå lyfte Aftonbladets chef- redaktör fram en växande mediekritik som ett utmär- kande drag för vår tid i programmet Mediernas genomgång av det gångna medieåret på nyårsafton 2011 (Medierna, 2011). Varje stor nyhetshändelse skapar numera en egen metadebatt om mediebevak- ningen av samma händelse ansåg Jan Helin, van som han är att försvara och diskutera Aftonbladets publi- ceringar offentligt. Lars Adaktusson, tidigare bland annat program- ledare på SVT och TV8, har i debatter och kolumner alltmer framträtt som mediekritiker. Han anlägger ett annat perspektiv: T v Krogh, red. (2012): Vem granskar granskarna? Stockholm: Sim(o) | 13 Sammantaget är det uppenbart att mediekritiken och den pressetiska modellen inte fungerar i Sverige. Den in- terna diskussion som förs inom journalistkåren omsätts inte i praktisk handling och kritiken i den offentliga debatten bagatelliseras eller viftas undan. (Adaktusson, 2011, s. 197) Hur har mediegranskningen utvecklats i Sverige? Vid en diskussion om Sim(o)s framtida verksamhet på Sim(o)s rådsmöte i december 2011 ställde PM Nilsson (då på Newsmill, i dag på Bonnier) en relevant fråga om mediegranskningens infrastruktur. Hur har den förändrats sedan Sim(o) började ta form för femton år sedan? Här följer ett försök att skissa på några drag i utvecklingen. Skildringen har publicerats på Sim(o)s blogg (me- diestudier.wordpress.com) med önskemål om syn- punkter, kompletteringar och mothugg. Önskemålen infrias delvis av bidragen i denna antologi, men fler iakttagelser och invändningar välkomnas på bloggen. Ett historiskt perspektiv Mediekritiken har en lång historia i Sverige och i värl- den. Den har och har haft sociala, kulturella, filoso- fiska, ekonomiska, politiska och tekniska dimensio- ner. Mediepaniker har blossat upp, falnat och tänts på nytt. På 1860-talet i Sverige fanns tidningen Granska- ren som inriktade sig på att kritisera andra tidningar, på 1920-talet kom tidningen Dementi där människor som kände sig misshandlade av pressen kunde lägga fram sin version och 1949 redigerade Ragnar Thour- sie boken ”Moderna drakar – En debatt om dagspres- 14 | Torbjörn von Krogh sens problem”. Själv skrev han kapitlet ”Kvällstid- ningar och sensationer” med utförlig statistik över löpsedlarnas anspelningar på mord, grövre brott och ”sexualia”. Den här lilla historiska tillbakablicken kan förefalla som en utvikning från textens tema, men ett längre perspektiv behövs för att påminna om att mediegranskningen och mediekritiken inte är något exceptionellt för vår tid. Den rullar hela tiden på; den avspeglar och gestaltar sin samtids attityder och kon- flikter. Mediekritiken är i varje tid inte helt ny, men heller inte riktigt den samma som tidigare. Vid slutet av 1980-talet var möjligheterna eller ris- kerna (beroende på ståndpunkt) med att bryta upp det statliga monopolet över radio och tv en avgörande mediefråga. I den samlades
Load more

Recommended publications
  • Inte Bara Bögarnas Fest” En Queer Kulturstudie Av Melodifestivalen
    ”Inte bara bögarnas fest” En queer kulturstudie av Melodifestivalen Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Examensarbete 30 HP Mastersprogrammet i genusvetenskap 120 HP Vårterminen 2018 Författare: Olle Jilkén Handledare: Kalle Berggren Abstract Uppsatsen undersöker hur TV-programmet Melodifestivalen förhåller sig till sin homokulturella status genom att studera programmets heteronormativa ramar och porträttering av queerhet. Det teoretiska ramverket grundar sig i representationsteori, kulturstudier, gaystudier och queerteori. Analysen resulterar i att de heteronormativa ramarna framställer heterosexualitet som en given norm i programmet. Detta uppvisas bland annat av en implicit heterosexuell manlig blick som sexualiserar kvinnokroppar och ser avklädda män, queerhet och femininitet som något komiskt. Detta komplicerar tidigare studiers bild av melodifestivaler som huvudsakligen investerade och accepterande av queera subjekt. Den queera representationen består främst av homosexuella män. Den homosexuellt manliga identiteten görs inte enhetlig och bryter mot heteronormativa ideal i olika grad. Några sätt som den homosexuellt manliga identiteten porträtteras är artificiell, feminin, icke-monogam, barnslig och investerad i schlager. Analysen påpekar att programmet har queert innehåll trots dess kommersiella framställning och normativa ideal. Nyckelord: Melodifestivalen, schlager, genusvetenskap, homokultur, gaystudier, bögkultur, heteronormativitet. Innehållsförteckning 1. En älskad och hatad ”homofilfestival” 1
    [Show full text]
  • Programtidningen 2021
    HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BOKMÄSSAN NORDISK LITTERATUR möter författare Tongivande yngre i den röster hyllade generationen. 23–26 SEPTEMBER 2021 LÄS! där samtal Djuplodande och läsandet lusten till i centrum. står berättandet DEMOKRATI och utmaningar Samtidens när möjligheter framtidens år. 100 firar demokratin PÅ SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG OCH PÅ BOKMASSAN.SE Hitta din nästa läsupplevelse En bok kan öppna dörrar som aldrig går att stänga. En bok kan leda till oväntade äventyr, nya maträtter, upptäckter, idéer och känslor. Bland våra 13 miljoner titlar kommer du att hitta det som berör och under- håller just dig. Så frågan är väl bara: Vilken blir din nästa läsupplevelse? Bokmässan 2021 Innehåll 4 Praktisk information Planera din mässa. 5 Bokmässan Deals En digital marknads- plats med erbjudanden från utställare. 6 Tema Demokrati Lokala, regionala, nationella och globala perspektiv i ett 30-tal seminarier. 10 Tema LÄS! LÄS! LÄS! Vi fortsätter att uppmärksamma språket och läsningen som grundstenar i ett demokratiskt samhälle. 12 Tema Nordisk litteratur I år riktar vi ett särskilt ljus mot våra grannländer. 14 Scener 13 scener med program och Länge leve litteraturen! aktiviteter. 16 I fokus: torsdag–fredag Litteraturens Vi har läst och skrivit oss igenom pandemin. Det vittnar den ökade roll och betydelse för människan och bokförsäljningen och det stora inflödet av manus till förlagen om. samhället. Och nu är äntligen den 37:e Bokmässan här – Nordens största evene- mang för samtal om litteratur och samtidsfrågor. 18 Skolspåret Lärarnas utmaningar, kraft och flexibilitet står här i centrum. Årets program består av cirka 250 studiosamtal och 13 scener med program.
    [Show full text]
  • 1906Biblioteksbladetwebb.Pdf
    [s 25]FBengt Hjelmqvist pris- tagaren Nick Johnson Jones [s 26] Bokmässan: mycket MIK SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENINGS och nytt ljus på biblioteken TIDNING UTGIVEN SEDAN 1916 [s 45] Är hbtq-hylla rätt? nr 06/2019 Experten svarar TEMA DEN BÄSTA UPPLEVELSEN Jag hade aldrig blivit författare utan bibliotek. En plats för LITTERATUREN? [s 30] Bibliotekarierna och författarna Magnus Cadier och Balsam Karam i samtal med Anneli Jordahl om läsande, skrivande och det demokratiska uppdraget. EN BARNBY HAR VUXIT UPP Ringsteds bibliotek har fortlöpande nyinretts och framstår som en inspirerande miljö där kombinationen av färger, material och möbler bildar en större helhet. Senast har man blåst nytt liv i barnavdelningen där en hel by har vuxit fram med en egen bensinstation, butik, lässkog och pannkakshus, som ramar in barnens fria lek. WWW.EUROBIB.SE 2 | BIBLIOTEKSBLADET 6 | 2019 FÖR- ORD Hotet kommer inifrån issa texter får det eviga surret som nalkas och att var färde kommun redan att stiga till ett upphetsat sorl. förra året gick med ekonomisk förlust. För övigt Som när Timbros webbtid- Bättre lär det inte bli på ett tag. skrift Smedjan i början av I bästa fall klarar sig biblioteken hyggligt Senast den 15 okto- augusti publicerade en krö- men de som har illusioner om fantastiskt ber ska kulturdepar- nika av en skribent med idéer positiva nyheter framöver lär nog bli besvikna. tementet ha fått in alla remissyttranden om att ofentligt finansierade Desto lättare är det att föreställa sig fort- om Demokratins bibliotek borde hålla satta nedläggningar skattkammare, Vlägre profil och få ett av filialer, oförändrat förslaget till en krympt uppdrag: ”I bästa fall klarar sig underskott av antalet nationell biblioteks- ”Ett minskat ofentligt skolbibliotek – och strategi som biblioteken hyggligt men åtagande, med förändrad att fler faktiskt börjar överlämnades tidigt lagstiftning och mer de som har illusioner om fantisera i samma liber- i våras.
    [Show full text]
  • Regulating the Press Norway
    REUTERS INSTITUTE for the Debate on press regulation in the UK has, so far, been largely inward-looking and STUDY of REPORT focussed on the UK experience. This report is the first comparative study of JOURNALISM international press councils designed to inform the Leveson Inquiry and stimulate wider debate on UK press reform. Its aim is not to identify a blueprint for future regulation, rather it seeks to draw together core principles from the experience of overseas regulation. It also explores the challenges shared by regulators in an era marked by the blurring of boundaries between converging media platforms, between ‘professional’ and ‘citizen’ journalists and between national and global publication. In this report Lara Fielden draws on interviews conducted with the Press Council Chairs and Press Ombudsmen in Australia, Denmark, Finland, Germany, Ireland and Sweden, supplemented by case studies from Canada, New Zealand and Regulating the Press Norway. She investigates how distinct approaches to press council purposes, membership, funding, codes of ethics and complaints-handling provide thought- A Comparative Study of International Press Councils provoking points of comparison and contrast. Are press councils mandatory or voluntary and are there merits in a framework of statutory incentivises? What sanctions do press councils have at their disposal and how do they view ‘the public interest’? What impact do they have on press standards and what have been their successes and failures? Press freedoms, the report contends, are not an end in themselves but serve a Lara Fielden democratic function in the public interest. The report therefore argues that however press regulation is developed in the UK, the interests of the public should lie at its April 2012 heart.
    [Show full text]
  • Programtidningen 2020
    HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BOKMÄSSAN IBLAND BLIR DET INTE SOM MAN TÄNKT SIG För första gången på 35 år kan Bokmässan i Göteborg inte arrangeras i fysisk form. Vi vill tacka alla utställare som skulle ha varit med. Hoppas vi ses 2021! ABF, ACT SVENSKA KYRKAN, ADHDHJÄRTAT, ADLIBRIS, AFRIKAGRUPPERNA, AFTONBLADET HIERTA, AHLANDER AGENCY, ALBERT BONNIERS FÖRLAG, ALBERT ENGSTRÖM-SÄLLSKAPET, ALBUMFÖRLAGET, ALBUS, ALF HENRIKSON-SÄLLSKAPET, ALFABETA BOKFÖRLAG, ALPINA FÖRLAGET I SOLLENTUNA, ANNA-MARIA EKBLAD, ANNORLUNDA KONSULT, ANTIK & ANTIKVARIAT TRANAN, APART FÖRLAG, ARCHE / FREUDIANSKA FÖRENINGEN, ARGASSO BOKFÖRLAG, ARGUMENT FÖRLAG, ARITON FÖRLAG, ARKIV DIGITAL AD, ARKIV FÖRLAG & TIDSKRIFT, ARTEKIA & KATARINAHAMILTON, ARTOS & NORMA BOKFÖRLAG, ASTRID LINDGREN AKTIEBOLAG, ATELJÉ ANN-CHARLOTTE ENGLUND, ATELJÉ PENSELDRAGET, AUREL MARKETING, AXESS, AXIELL, BALLOGRAF, BALTO PRINT, BERGHS FÖRLAG, BESTORIES, BETA PEDAGOG, BJÖRKÅFRIHET, BLADH BY BLADH, BLAKE FRIEDMANN, BLUE PUBLISHING, BNT SCANDINAVIA, BOD – BOOKS ON DEMAND, BODYCOACH – DIN GUIDE TILL SEXUELL HÄLSA, BALANS OCH HARMONI!, BOKFABRIKEN, BOKFÖRLAGET ANTHROPOS, BOKFÖRLAGET ARENA, BOKFÖRLAGET ATLAS, BOKFÖRLAGET DAIDALOS, BOKFÖRLAGET EKARNE, BOKFÖRLAGET FORUM, BOKFÖRLAGET HEDVIG, BOKFÖRLAGET KORPEN, BOKFÖRLAGET LANGENSKIÖLD, BOKFÖRLAGET MAX STRÖM, BOKFÖRLAGET NYA DOXA, BOKFÖRLAGET ORDSPÅR, BOKFÖRLAGET OPAL, BOKFÖRLAGET POLARIS, BOKFÖRLAGET PONTES, BOKFÖRLAGET STOLPE, BOKFÖRLAGET THORÉN & LINDSKOG, BOKINFO NORDEN, BOK- KLIPPET, BOK-MAKAREN, BOKSALEN, BOKVÄNNEN ESB, BONA SIGNUM, BONNIER
    [Show full text]
  • Utbildnings- Och Kulturdepartementet Från Perioden 1 Januari 2002-6 Oktober 2006 Samlade
    December 2006 Pressmeddelanden 2005-2006 I detta dokument finns pressmeddelanden från Utbildnings- och kulturdepartementet från perioden 1 januari 2002-6 oktober 2006 samlade. Pressmeddelandena har varit publicerade på www.regeringen.se och togs bort den 6 oktober 2006 då en ny regering tillträdde. Kontaktinformationen i pressmeddelandena är till stor del borttagen eftersom pressekreterare och andra medarbetare har bytts ut. Länkar som fanns i pressmeddelandena är borttagna. Pressmeddelandena är sorterade i datumordning med den senaste först i dokumentet. Det finns 768 pressmeddelanden från perioden. Att söka i dokumentet Du kan söka pressmeddelanden i dokumentet genom att använda den sökfunktion som finns i Adobe Reader. Sökfunktionen brukar vara mar- kerad som en kikare i verktygsfältet. Du kan söka på valfria ord men för att förenkla din sökning finns följande nyckelord i pressmeddelandena: • Statsråd • Departement • Ämne 2 Under 2002-2006 fanns följande statsråd, departement och ämnen på www.regeringen.se: Statsråd Göran Persson, Ann-Christin Nykvist, Barbro Holmberg, Berit Andnor, Bosse Ringholm, Carin Jämtin, Hans Karlsson, Ibrahim Baylan, Jan Eliasson, Jens Orback, Leif Pagrotsky, Lena Hallengren, Lena Sommestad, Leni Björklund, Mona Sahlin, Morgan Johansson, Pär Nuder, Sven-Erik Österberg, Thomas Bodström, Thomas Östros, Ulrica Messing, Ylva Johansson, Laila Freivalds, Gunnar Lund, Lars-Erik Lövdén, Lars Engqvist, Marita Ulvskog, Anna Lindh, Margareta Winberg och Jan O Karlsson. Department Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet,
    [Show full text]
  • Journalistik
    Examensarbete 15 hp – Journalistik ”Han kommer alltid att ha kvar stämpeln” En enkätstudie om förtroendet för de svenska medierna efter #metoo Författare: Ola Carlsson Författare: Tobias Ranäng Handledare: Anette Forsberg Examinator: Ari Nykvist Termin: HT19 Ämne: Journalistik Nivå: Kandidat Abstract Author: Ola Carlsson & Tobias Ranäng Title: ”He will always have a bad reputation” – A survey study about the trust in Swedish media after #metoo Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 47 The aim of this bachelor thesis was to examine how the reader perceived the media's reporting during #metoo, and if the reader’s trust in Swedish journalism was affected after publishing the names of suspected offenders. The research questions examined were: How did readers perceive the Swedish media coverage of #metoo? Has the general confidence in Swedish journalism been affected after #metoo? How do the readers perceive Martin Timell today, after he was acquitted of crime? Do the readers think that the name publication of suspected offenders during #metoo was justified? We used a survey study to investigate our selected research questions. 214 participators took the survey and responded to 9 questions. The image of Martin Timell that was framed in the media in autumn 2017 generally remains, and despite Timell's acquittal of accusations, the reader perceives him as guilty. Key words Martin Timell, Swedish journalism, name publications, survey study, suspected offenders, suspected rapist, aquitted of charge, confidence, trust, mass media, crime journalism Tack Vi vill rikta ett särskilt tack till vår handledare Anette Forsberg som med goda kunskaper och stor erfarenhet har väglett oss genom arbetet.
    [Show full text]
  • 40 Ars Boken.Pdf
    40 år med Sveriges Television i Växjö 1969 - 2009 INNEHÅLL 4 Hur det hela började: Ny teknik, expansion och byggplaner 5 Från radio till TV 10 Smålandsprogram 1969–1979 16 Musiken 17 Ytterligare expansion, Nytt TV-hus blir verklighet i Växjö 18 Smålandsnytt med förhinder 19 Smålandsnytt igång 20 Jönköping och Kalmar 21 Smålandsnytts programverksamhet under 80-talet, Morgonsändningar, Smålandsanda 22 Regionala program, Smålandsnytt på 2000-talet, Vi har börjat på Smålandsnytt 23 Allmänprogrammen på 1980-talet 27 Smålandsprogram 1980–1986 33 ”Bonnakanalen” skapar nytt uppdrag i Växjö, Hot om nedläggning 33 Barn- och ungdomsredaktionen 1987–1996 36 En ny musikvåg 37 Barn- och ungdomsprogram från Växjö 1971-1998/99 44 Sommarlovsprogram från Växjö 49 Allmänprogram 1987–1996 50 En enda programredaktion 51 Smålandsprogram från 1987–2008 58 Musikbyrån, SVT Växjö i den digitala världen: Webb och tittarskapade program 59 Animation 60 Barnkanalen startar, Joppe och Nella 61 Sändningssystem, Grafiskt Center skapas 62 Barn- och ungdomsprogram från Växjö 1998/99–2008 66 Programproduktionen hotas av nedläggning, Flytt till Framtidsvägen 67 Nedbemanning, SVT Växjö en nyhetsort med Grafiskt Center, Smålandsnytt 68 Grafiskt Center, Caspar och virtuell studio, 3D-animation 69 SVT Växjö var först! 71 Priser till SVT Växjö 72 SVT Växjös historia i korthet 74 ”Växjöprogramledare” som lett melodifestivalen 3 Redaktör: Per-Åke Krook Text: Lotti Ekberg Foto: Se respektive bild. Övriga foton: SVT:s presstjänst, SVT Växjös arkiv, privata foton Grafisk formgivning: Mette Nordentoft, Grafiskt Center Källor: Husbladet, Smålandsantennen Stig Hadenius: Kampen om monopolet Anette Carlsson: Sådd och skörd i bonnakanalen Växjö 2009 4 40 ÅR MED SVERIGES TELEVISION I VÄXJÖ 2009 består SVT Växjö av Smålandsnytt och Grafiskt Center men som gör så bra barn- och ungdomsprogram!” Tittarna hade ett så har det inte alltid varit.
    [Show full text]
  • Jag Är Oskyldig! En Fortsättningsstudie Av Ola Lindholms Val Av Retoriskt Försvar Mot Kokainanklagelsen
    LUND UNIVERSITET Institutionen för kommunikation och medier 2012-01-05 Kandidatuppsats 15 hp Retorik HT12 - Jag är oskyldig! En fortsättningsstudie av Ola Lindholms val av retoriskt försvar mot kokainanklagelsen Av Simon Bengtsson Handledare: Anders Sigrell Examinator: Tina Kindeberg 2(60) Sammanfattning Den här uppsatsen undersöker hur Ola Lindholm valde att agera då han misstänktes för narkotikabrott. Misstanken om att Lindholm brukat narkotika fick stort genomslag i media efter att ett urinprov visat spår av kokain, och Lindholm drabbades av en förtroendekris där hans anseende stod på spel. Uppsatsen behandlar dels hur Lindholm valde att uttrycka sig när han uttalade sig om misstanken om narkotikabrott, dels att han valde ett blogginlägg som uttryckssätt. Uppsatsen visar på att Lindholms försvar är uppbyggt kring förnekande, att attackera de som anklagar honom och att visa på att han själv är en god människa. Försvaret fungerar dåligt då Lindholm förnekar att han medvetet tagit kokain, utan att förklara hur urinprovet trots detta visar motsatsen, samtidigt som han döms av Solna Tingsrätt för ringa narkotikabrott. Gällande uttryckssättet är fördelen med att uttrycka sig genom en blogg att ingen annan än Lindholm själv bestämmer vad som ska stå skrivet i inlägget. Lindholm uttrycker starka åsikter som det möjligtvis hade varit svårare att få ut om uttryckssättet varit ett annat. Det är alltid svårt att utröna hur man bör agera i krissituationer då vi aldrig vet vad som skulle ha hänt om Lindholm valt att agera på ett annat sätt. Genom att studera Lindholms agerande har uppsatsen påvisat hur vissa val sett ut samt ökat medvetenheten kring kunskapen om hur man kan agera när man ställs inför en förtroendekris.
    [Show full text]
  • Examensarbete
    EXAMENSARBETE Från barnprogramledare till knarkare En analys av Expressens rapportering om Ola Lindholm Jenny Narvesjö 2013 Filosofie kandidatexamen Medie- och kommunikationsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande Från barnprogramledare till knarkare en analys av Expressens rapportering om Ola Lindholm JENNY NARVESJÖ Examensarbete inom medie- och kommunikationsvetenskap Luleå Tekniska Universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande Journalistik i nya medier Vårterminen 2013 Handledare: Camilla Hermansson Sammanfattning Media är viktigt för opinionsbildningen. En korrekt, allsidig, opartisk, saklig och oberoende journalistik som agerar utifrån allmänhetens intressen och som står fri från statligt inflytande och externa påtryckningar är en förutsättning för ett fungerande demokratiskt samhälle. Men när den här makten missbrukas – när medierna låter andra faktorer styra, har egna agendor och tummar på regelverket – kan konsekvenserna för den enskilde bli stora och förödande. Sverige är ett internationellt föredöme när det kommer till att värna om den personliga integriteten där hänsyn generellt prioriteras före sanning till skillnad mot i många andra länder. Vi vill hellre fria än att fälla. Men den svenska mediekulturen håller på att förändras. Sensationsjournalistiken får allt större utrymme och media testar ständigt gränserna för vad som går att publicera. Allt för att medieföretagen ska kunna tjäna så mycket pengar som möjligt. Tv-programledaren Ola Lindholm blev knarkare över en natt och förlorade både jobb och förtroendeuppdrag efter att ha hängts ut av kvällstidningen Expressen. Jag har gjort en textanalys av totalt sjutton artiklar av varierande längd som omfattar allt ifrån tidningens första publicering, där Lindholm pekades ut som misstänkt för narkotikabrott, till rättegången drygt fem månader senare. Syftet var att studera hur rapporteringen såg ut och hur väl Expressen uppfyllde uppdraget om en oberoende journalistik i allmänhetens tjänst.
    [Show full text]
  • Seriöst, Det Känns Som Att Du Har Glömt Genusanalysen?”
    ”Seriöst, det känns som att du har glömt genusanalysen?” En kulturstudie av femininitet och respektabilitet i Melodifestivalen Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Masteruppsatsarbete i genusvetenskap Vårterminen 2018 Författare: Sofia Holmdahl Handledare: Hillevi Ganetz Seminariebehandlad: 30 maj 2018 Abstract Melodifestivalen är ett underhållningsprogram som ofta associeras med kvinnor trots att kvinnor inte numerärt är mer framgångsrika än män i tävlingen. Kvinnor tillåts inte heller ta lika mycket plats som män i Melodifestivalen. Masteruppsatsarbetets huvudsakliga syfte är att undersöka vilka former av femininitet som ges utrymme i Melodifestivalen mellan åren 2002 till 2016. Detta har gjorts genom en studie av sekvenser från de TV-sända finalerna av Melodifestivalen. Masteruppsatsarbetet beskriver olika femininiteter utifrån teorier om performativitet, femininitet och kulturella representationer. Detta leder fram till en slutsats som visar att kvinnor representeras i relation till sin kropp genom förväntade vackra utseenden medan män representeras i relation till sin hjärna med expertuttalanden. Fokuseringen på kvinnans utseende representeras dock på olika sätt och de olika formerna av femininitet kan kategoriseras in i kategorierna ”modern/frun”, ”väninnan”, ”divan” och det ”kvinnliga subjektet”. De olika kategorierna förhandlar med femininitetsnormer och respektabilitet på olika sätt där både reproducerande och subversiva handlingar ingår. Nyckelord: Melodifestivalen, Eurovision Song Contest, schlager,
    [Show full text]
  • Två Avböner & En Revolt I Syndarnas Teater
    Två avböner & en revolt i syndarnas teater En studie i apologia och kriskommunikation Stefan Rämgård Östlund Ämne: Retorik Nivå: C Poäng: 15 hp Ventilerad: HT 2011 Handledare: Patrik Mehrens Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser inom retorik Innehållsförteckning Inledning ..................................................................................................................................... 1 Syfte och frågeställning .............................................................................................................. 2 Tidigare forskning ...................................................................................................................... 2 Material och avgränsning ........................................................................................................... 3 Teori och metod ......................................................................................................................... 4 Genus judiciale ....................................................................................................................... 4 Apologiateori .......................................................................................................................... 5 Dramaturgiskt perspektiv (och annan medieteori) ................................................................. 6 Den retoriska situationen ........................................................................................................ 7 Ett passande svar i en passande språkdräkt ...........................................................................
    [Show full text]