Jag Är Oskyldig! En Fortsättningsstudie Av Ola Lindholms Val Av Retoriskt Försvar Mot Kokainanklagelsen
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
LUND UNIVERSITET Institutionen för kommunikation och medier 2012-01-05 Kandidatuppsats 15 hp Retorik HT12 - Jag är oskyldig! En fortsättningsstudie av Ola Lindholms val av retoriskt försvar mot kokainanklagelsen Av Simon Bengtsson Handledare: Anders Sigrell Examinator: Tina Kindeberg 2(60) Sammanfattning Den här uppsatsen undersöker hur Ola Lindholm valde att agera då han misstänktes för narkotikabrott. Misstanken om att Lindholm brukat narkotika fick stort genomslag i media efter att ett urinprov visat spår av kokain, och Lindholm drabbades av en förtroendekris där hans anseende stod på spel. Uppsatsen behandlar dels hur Lindholm valde att uttrycka sig när han uttalade sig om misstanken om narkotikabrott, dels att han valde ett blogginlägg som uttryckssätt. Uppsatsen visar på att Lindholms försvar är uppbyggt kring förnekande, att attackera de som anklagar honom och att visa på att han själv är en god människa. Försvaret fungerar dåligt då Lindholm förnekar att han medvetet tagit kokain, utan att förklara hur urinprovet trots detta visar motsatsen, samtidigt som han döms av Solna Tingsrätt för ringa narkotikabrott. Gällande uttryckssättet är fördelen med att uttrycka sig genom en blogg att ingen annan än Lindholm själv bestämmer vad som ska stå skrivet i inlägget. Lindholm uttrycker starka åsikter som det möjligtvis hade varit svårare att få ut om uttryckssättet varit ett annat. Det är alltid svårt att utröna hur man bör agera i krissituationer då vi aldrig vet vad som skulle ha hänt om Lindholm valt att agera på ett annat sätt. Genom att studera Lindholms agerande har uppsatsen påvisat hur vissa val sett ut samt ökat medvetenheten kring kunskapen om hur man kan agera när man ställs inför en förtroendekris. Nycklord: kriskommunikation, förtroendekris, anseende, retorik, statusläran, A Theory of Image Restoration Strategies, ethos, blogg, den retoriska situationen, Ola Lindholm 3(60) Innehållsförteckning s. Sammanfattning 1. Inledning ____________________________________________________________________________4 2. Bakgrund ___________________________________________________________________________ 6 3. Syfte _________________________________________________________________________________8 4. Frågeställning ______________________________________________________________________9 5. Tidigare forskning _________________________________________________________________9 6. Teori ________________________________________________________________________________11 6.1 Vad är retorik?____________________________________________________________________11 6.2 Anseende och ethos______________________________________________________________13 6.3 Kris och kriskommunikation ___________________________________________________ 15 6.4 Nätens kriskommunikation ____________________________________________________ 19 6.5 Verktyg för att analysera försvarsstrategier __________________________________ 22 6.5.1 Statusläran _____________________________________________________________________ 22 6.5.2 A Theory of Image Restoration _______________________________________________ 26 6.5.3 Verktygen kombinerade_______________________________________________________ 29 6.6 Verktyg för att analysera kommunikationssättet _____________________________ 30 6.6.1 Den retoriska situationen _____________________________________________________ 30 6.6.2 Neo-aristotelisk analys ________________________________________________________ 32 6.6.3 Verktygen kombinerade ______________________________________________________ 35 7. Metod ______________________________________________________________________________ 35 7.1 Tillvägagångssätt och perspektiv ______________________________________________ 35 7.2 Material __________________________________________________________________________ 36 7.3 Allmän kritik ____________________________________________________________________ 36 8. Reslutat ____________________________________________________________________________ 37 8.1 Lindholms försvarsstrategier __________________________________________________ 37 8.1.2 Slutsatser kring Lindholms försvar _________________________________________ 41 8.2 Lindholms kommunikationssätt _______________________________________________ 42 9. Diskussion __________________________________________________________________________ 47 10. Referenslista ______________________________________________________________________ 50 11. Bilaga 1 – Ola Lindholms blogginlägg ___________________________________________ 53 4(60) 1. Inledning Alla våra handlingar påverkar hur människor ser på oss, hur människor uppfattar oss, hur noga människor lyssnar på oss, om de ens lyssnar på oss. Det brukar sägas att det vi säger, påverkas av vår auktoritet. Har vi hög auktoritet lyssnar människor, vi blir beundrade och det vi berättar spelar mindre roll, folk lyssnar ändå. På samma sätt påverkar det vi säger vår auktoritet. Det vi yttrar påverkar hur människor uppfattar oss. Korrelationen mellan vad vi säger och hur vi agerar finns ständigt där. Bara för att någon en gång i tiden byggt upp ett anseende är det inte en garanti för att det kommer att bestå, det finns det otaliga exempel på Om anseende är något viktigt och värdefullt i vårt samhälle krävs det att vi vårdar och tar hand om detta. Om vårt anseende attackeras bör vi alltså försvara detta och vi borde eftersträva en ständig ökning av vårt anseende. Vid vissa tillfällen sätts vårt anseende på spel hårdare än normalt, det kan handla om stora samhällskriser, men även att enskilda uppmärksammas för ett beteende som kan vara brottsligt eller oförenligt med deras arbete. Vid dessa tillfällen sätts enstaka individer ofta under stort tryck och hur de agerar då kan vara fundamentalt för deras anseende. Genom att agera på ett sätt som allmänheten håller för rätt så minimeras vår anseendeförlust medan ett i allmänhetens ögon felaktigt agerande kan förstöra inte bara ett anseende, utan i värsta fall en hel karriär. Ett tillfälle där flera individer sattes under stor press var den 26 december 2004 då den s.k. Tsunamikatastrofen inträffade. Nedan redovisas två olika krishanteringar som gav två mycket skiftande resultat. Fritidsresors informationsdirektör Lottie Knutsson hyllades för att snabbt, tydligt och empatiskt reagerat medan utrikesminister Leila Freivalds fick hård kritik som grundades i att hon var långsam och uppträdde nonchalant. Freivalds valde dels att gå på teater samma kväll som hon fick reda på Tsunamikatastrofen och på grund av ett långsamt beslutande fick Räddningsverket iväg sina räddningsteam senare än man velat. Leila Freivalds och regeringens anseende höll på att skadas, men det var fortfarande i inledningsfasen, än fanns det tid för åtgärder. En presskonferens hölls den 29 december. Freivalds valde en strategi uppbyggd på nekande och bortförklaringar, och enligt senare opinionsmättningar och offentlig debatt 5(60) var den inte särskilt effektiv. Freivalds agerande hade allvarligt skadat både hennes och regeringens anseende. Lottie Knutsson och Fritidsresor valde att agera på ett annat sätt. Genom pressmeddelanden fick man snabbt ut information och genom en empatisk inställning fick man en stor förtroendeframgång.1 Visserligen var Freivalds och Knutssons utgångslägen olika, medborgarna hade med största sannolikhet olika förväntningar på de båda på grund av deras ansvarsområden. Detta till trots: en av dem lyckades bättre och en av dem lyckades sämre. Varför? Visserligen går det att peka på att det alltid är bättre att vara ute med information snabbt snarare än långsamt i en krissituation. Det är ju dock långt ifrån endast detta som påverkar mottagarnas uppfattning. Knutssons strategi, vare sig den var medveten eller omedveten, var bättre på att behålla och förbättra anseendet än Freivalds. Knutssons kriskommunikation överglänste Freivalds. Tsunamikatastrofen kom som en chock, inte bara för Sverige utan för hela världen, den varma och gemytliga julstämningen skiftade snabbt till en betungande oro och skräck. Ena dagen gick människor lugnt hem ifrån jobbet för att nästkommande dag komma till en arbetsplats full av kaos. En kris kan som synes uppkomma fort och sätts ens anseende på spel bör man agera skyndsamt. En person som nyligen upplevt något som liknar det ovan beskrivna, i alla fall gällande ett hotat anseende, är (numera tidigare) programledaren Ola Lindholm. På grund av en misstanke om narkotikabrott vändes hela hans vardag upp och ner och han tvingades agera för att rädda sitt anseende. Det är i Lindholms agerande som denna uppsats tar avstamp. Undertiteln antyder att detta är en fortsättningsstudie; vilket grundar sig i att Lindholms agerande redan studerats i en tidigare C-uppsats skriven av Peter Lindquist. Mer om vad detta innebär för denna uppsats utformning tydliggörs nedan i avsnittet 5. Tidigare forskning. 1 2007:9, Förtroende i kris av Jesper Falkheimer 6(60) 2. Bakgrund Söndagen den 10 april är det match i Allsvenskan i fotboll mellan AIK och Mjällby AIF på Råsunda Fotbollsstadion i Solna, norr om Stockholm. Nästan 12000 åskådare är på plats för hemmapremiären och får se AIK ta en säker seger med 3-0 och inkasera tre viktiga poäng.2 Efter matchen väller glada AIK-supportrar ut i vårvärmen efter en bra start på säsongen. Den skarpögde kan skymta Ola Lindholm i AIK-massorna, haja till över att han faktiskt hejar på Mjällby (om man nu inte visste det innan), och sedan inte fundera mer över detta. Men historien snarare börjar än slutar här. Tidigt på morgonen tisdagen den 12 april publicerar nämligen Expressen två artiklar om att