Natur Naturresurser Friluftsliv
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Natur Naturresurser Friluftsliv Underlag till ÖP16 20141216 1 INNEHÅLL Naturreservat 24 NATUR 3 Svinhultsåsen 24 Kommunens natur 3 Isabeg 25 Särskilt värdefull natur 4 Ettö 25 Värö 26 Länsstyrelsens landsskapsstrategi 4 Anderstorps Stormosse 26 Geologiska områden 4 Fegen 27 Fågelområden 4 Draven 27 Nyckelbiotoper 5 Villstad kyrkby 27 Naturvärden i skogsmark 6 Biotopskydd 28 Värdefulla löv- och barrskogar 6 Generellt biotopskydd 28 Värdefulla våtmarker 7 Biotopskydd för enskilda områden 28 Värdefulla ängs- och betesmarker 8 Naturvårdsavtal 28 Skyddsvärda träd i kulturlandskapet 9 Kyrkoreservat 28 Hotade arter 10 Naturminnen 29 Skyddad natur 11 Djur- och växtskyddsområden 29 Allmänt 11 Strandskydd 29 Natura 2000 11 NATURRESURSER 30 Riksintressen för naturvård 14 Allmänt 30 Radan - Svanån - Stengårdshultasjön 15 Grus och berg 30 Anderstorps Stormosse 16 Nissan nedströms Nissansjöarna 17 Mineral 31 Draven 18 Torv 31 Fegen 19 Mossjön och närliggande mossar 20 Jordartskarta 32 Sandserydssjöns våtmark 20 FRILUFTSLIV 33 Risamossen 20 Kättesjömossen 21 Riksintressen för friluftsliv 33 Härydsmossen och Rövamossen 21 Allmänt 33 Isberga 22 Bolmen 33 Örnaholm 22 Isaberg/Ranneboområdet 33 Ettö 22 Ingelsbo 23 Fegen 33 Vattlasjöområdet 23 Stora opåverkade områden 34 Anläggningar för friluftslivet 35 Underlagshäftet framtaget av: Hanna Torén, Bengt-Göran Ericsson Foto: Julia Martinsson Löf/Gislaveds kommun Layout: Irene Ljungskog, Kicki Ankarbranth 2 NATUR ,QVSUlQJWVRP|DULVNRJVPDUNHQÀQQVMRUGEUXNV- landskapet som omfattar ungefär en tiondel av kom- munens yta. Större sammanhängande jordbruksmar- NHUÀQQVHQGDVWLGHQV\G|VWUDNRPPXQGHOHQNULQJ 5HIWHOHSnPDUNHUVRPHQJnQJXWJMRUGH)RUQEROPHQV VM|ERWWHQ,GHWPHUVPnVNDOLJDMRUGEUXNHWÀQQVUHVWHU av det äldre odlingslandskapets ängar och hagar kvar. En del sköts fortfarande med äldre brukningsmetoder och kan då ha kvar den rikedom av olika växtarter som präglade denna naturtyp. *LVODYHGVNRPPXQKDUJRWWRPVM|DUDOOWIUnQGHVWRUD sjöarna Bolmen och Fegen till en mängd små gölar. Sjöarna är ofta grunda och har snabb vattenomsätt- ning på grund av den höga nederbörden. Alla de tre YlVWVYHQVNDÁRGV\VWHPHQ1LVVDQbWUDQRFK/DJDQ berör kommunen. Nissan rinner i en bred dalgång från norr till söder och har satt prägel på det omgivande landskapet. Nissandalgångens mäktiga isälvsavlagringar härstammar från inlandsisens avsmältning. Nissans meandrande lopp i långa avsnitt har skapat en formrik närmiljö med meanderbågar och korvsjöar. Översväm- ningar har skapat strandängar och mader som i sin tur gynnar ett varierat växt- och djurliv. Sjöar och vatten- drag utgör ca 7 % av kommunens yta. Kommunens natur Berggrundskarta, SGU Gislaveds kommun är en skogskommun och domine- ras av barrblandskog som förutom gran och tall har Gnejs inslag av lövträd. Mera utpräglade tallskogar förekom- Amfibolit mer på de sandiga markerna i Nissadalen. Floran är Granit relativt artfattig beroende på den näringsfattiga berg- Granitoid till syenitoid grunden med grå och röda gnejser. Större inslag en av lövträd är begränsat och förekommer främst i de sydvästra delarna där inslag av näringsrikare bergrund I|UHNRPPHU+lUÀQQVRFNVnEHVWnQGDYlGHOO|YWUlG främst av bok men även något ekbestånd förekom- mer. Gislaveds kommun ligger på gränsen av bokens utbredningsområde. Skogsmarkerna kombineras med ett stort inslag av YnWPDUNHUDYROLNDVODJNlUUPDGHUVXPSVNRJDURFK mossar. Våtmarksarealen utgör i storleksordningen DYNRPPXQHQ+lUÀQQVEODQGDQQDWÁHUDVWRUD PRVVHNRPSOH[VRP$QGHUVWRUSV6WRUPRVVH5LVDPRV- sen och Yxnö mosse. FA KTA Årsmedelnederbörd Kommunens yta 1 226 km2 (1961-90) är 965 mm Skogsmark 62% i Mjöhult i sydväst, Våtmark 19% 865 mm i sydost på St. Sjöar 7% Segerstad och 841 mm Jordbruksmark 10% i Hestra. Tätorter 2% 3 Särskilt värdefull natur Länsstyrelsens landskapsstrategi ,*LVODYHGVNRPPXQÀQQVYlUGHWUDNWHUEHWUlIIDQGHODQG- Som ett underlag till en landskapsstrategi för Jönkö- VNDSRVW|UGDRPUnGHQVNRJYnWPDUNRFKRGOLQJVODQGVNDS pings län har värdetrakter för sex olika landskapstyper LGHQWLÀHUDWV,*LVODYHGVNRPPXQÀQQVYlUGHWUDNWHU EHWUlIIDQGHODQGVNDSRVW|UGDRPUnGHQVNRJYnWPDUN och odlingslandskap. Landskapets värdetrakter innefat- WDUSULRULWHUDGHDUWHUVN\GGDGHRPUnGHQRFKULNVLQ- tressen för friluftsliv. Sydöstra kommundelen utmärker VLJPHGÁHUD|YHUODSSDQGHYlUGHWUDNWHU ,GHQWLÀHUDGHYlUGHWUDNWHUL-|QN|SLQJVOlQ-XP|UNDUHJUn Q\DQVGHVWRÁHUYlUGHWUDNWHUIUnQROLNDODQGVNDSVW\SHU Geologiska områden Fågelområden En del geologiska formationer är så välutvecklade eller Följande områden utgör viktiga rast- och häckningslo- tydliga i landskapet att de är av vetenskapligt intresse NDOHUI|UPnQJDInJHODUWHU för att kunna förstå landskapets utveckling. De kan • Draven också utgöra referenslokaler. I Gislaveds kommun • Gislaveds våtmark ÀQQVWUHVnGDQDULNVLQWUHVVHQ • Kalvsjön • Vattlasjöområdet • Lillåns mynning • Nissan nedströms Nissansjöarna • Nissan vid Öreryd ner till Norra Gussjön • Ingelsbo fältspatsbrott • Fläresjön • Vårtsjön I ÖP06 redovisas följande värdefulla geologiska hän- • Flahultasjön V\QVRPUnGHQ • rullstensås i Finnanäs vid Fegen • rullstensås i Sandvik vid Fegen • södra delen av Kållerstadsåsen 4 Nyckelbiotoper ,NRPPXQHQÀQQV En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en 205 registrerade VDPODGEHG|PQLQJDYELRWRSHQVVWUXNWXUDUWLQQHKnOO nyckelbiotoper med historik och fysiska miljö har mycket stor betydelse en total areal på I|UVNRJHQVÁRUDRFKIDXQD'lUÀQQVHOOHUNDQI|U- 416 ha. Medelarea- len för en nyckel- YlQWDVÀQQDVU|GOLVWDGHDUWHU0HGQ\FNHOELRWRSDYVHV biotop är ca 2 ha. en någorlunda enhetlig och avgränsningsbar livsmiljö VRPKDUHQDYJ|UDQGHEHW\GHOVHHQQ\FNHOUROOI|U den hotade och sällsynta delen av skogens växter och djur. En nyckelbiotop kan vara allt från ett enskilt jät- teträd eller en liten källa i södra Sverige till ett mycket Hestra VWRUWXUVNRJVOLNQDQGHRPUnGHL1RUUODQGVLQODQG ´ Nyckelbiotoper har formellt sett inget lagligt skydd. 1:400 000 Markägare är dock enligt miljöbalken skyldiga att sam- Teckenförklaring råda med skogsstyrelsen om åtgärder som förändrar Nyckelbiotoper QDWXUPLOM|QLHQQ\FNHOELRWRS'HÁHVWDQ\FNHOELRWR- per bör undantas från traditionellt skogbruk efter- som virkesuttag förstör eller försämrar biotopens GISLAVED naturvärden. Vissa nyckelbiotoper behöver Anderstorp VN|WVHOI|UDWWEHÀQWOLJDQDWXUYlUGHQVND bevaras och utvecklas. De vanligaste typerna av nyckelbioto- per i Gislaveds kommun är barrskog Burseryd och bergbranter. Den förra avser ett självföryngrat naturligt be- Reftele stånd. Förekomst av exempelvis Smålandsstenar död ved i form av lågor och naturliga stubbar är viktiga Broaryd Skeppshult inslag i nyckelbiotopen. Bergbranten utgör i sin tur en mer eller mindre brant bergsida med eller utan träd samt oftast ett beskuggande trädbestånd nära bergroten. Bergbranternas karaktär varie- UDUVWDUNWEHURHQGHSnEODQGDQQDWEHUJDUWOXWQLQJ väderstreck och tidigare markanvändning. Glörje källa (nyckelbiotop) 5 Naturvärden i skogsmark I Gislaveds kommun Naturvärdesobjekt kallas de områden som inom ÀQQVRPUnGHQ nyckelbiotopsinventeringen konstaterats innehålla om totalt 177 ha va- påtagliga naturvärden utan att nå upp till kvaliteten rav två områden är hos en nyckelbiotop. Dessa naturvärdesobjekt har barrskogsområden så höga naturvärden att de ofta kan beskrivas som och resterande är IUDPWLGVQ\FNHOELRWRSHUVRPSnNDQVNH²nUV lövskogsrester. sikt kan utvecklas till nyckelbiotoper. Sådana områden är av mycket stor betydelse i arbetet med att på lång sikt bevara och bygga upp förutsättningarna för den biologiska mångfalden i den svenska skogen. De kan Hestra ses som ett komplement till nyckelbiotoperna och kan överbrygga de ibland stora avstånden mellan dem. I ´ *LVODYHGVNRPPXQÀQQVWRWDOWQDWXUYlUGHVREMHNW som tillsammans upptar 662 ha skogsmark. 1:400 000 Teckenförklaring Värdefulla löv- och barrskogar Värdefulla löv- och barrskogsområden I en regional löv- och barrskogsinventering som genomfördes under 1990-talet konstaterades att det inte existerar några större sammanhäng- GISLAVED ande områden med orörd skog och lång NRQWLQXLWHWLOlQHW'HÁHVWDDYGDJHQV Anderstorp lövskogar har ganska kort kontinui- tet och är uppvuxen på gammal åker och ängsmark. Möjligen förekommer kontinuitetsvär- den på beståndsnivå i vissa Burseryd bokskogsområden i Gis- Reftele laveds kommun. I övrigt är kontinuitetsvärden Smålandsstenar kopplade till enstaka Broaryd Skeppshult gamla träd. Glöjekälla 6 Värdefulla våtmarker Naturvårdsverket klas- 'HQQDWXUJHRJUDÀVNDEHQlPQLQJSn*LVODYHGVNRP- VLÀFHUDUYnWPDUNHUL mun med omnejd är ”Sydsvenska höglandets och fyra olika naturvärdes- smålandsterrängens myrrika västsida” vilket antyder klasser där klass 1 har YnWPDUNHUQDVRPIDWWQLQJLUHJLRQHQ'HWÀQQVÁHUD högst naturvärde. Totalt ÀQQVREMHNWLNRP- ROLNDW\SHUDYYnWPDUNHUHOOHUP\UDUPRVVDUNlUU munen varav 87 stycken våtmarker vid sjöar och vattendrag samt fuktängar. i klass 1 och 2. Skillnaden mellan en mosse och ett kärr är vattentill- I|UVHOQ0RVVHQWLOOJRGRJ|UVLJYDWWHQYLDQHGHUE|UG kärret genom sin omgivning. Ett våtmarkskomplex VRPEHVWnUDYÁHUDROLNDW\SHUDYYnWPDUNHUEHWUDNWDV Hestra som extra värdefullt då det skapar förutsättningar för ´ många olika typer av växter på en relativt liten yta. 1:400 000 Teckenförklaring Våtmarkerna har en rad ekologiskt viktiga funktioner. Naturvärdesklass De fungerar som reningsverk där stora kvävemängder IV Mycket högt naturvärde i vattendrag omvandlas till luftkväve. Våtmarkerna är III Högt naturvärde RFNVnÁ|GHVXWMlPQDUHVRPI\OOVXQGHUK|JDQHGHU- II Vissa naturvärden bördsperioder och töms när det slutar att regna. I Låga naturvärden GISLAVED Detta medför att vattennivåerna nedströms inte stiger och sjunker lika snabbt.