Natur Naturresurser Friluftsliv

Underlag till ÖP16

20141216 1 INNEHÅLL Naturreservat 24 NATUR 3 Svinhultsåsen 24 Kommunens natur 3 Isabeg 25 Särskilt värdefull natur 4 Ettö 25 Värö 26 Länsstyrelsens landsskapsstrategi 4 Anderstorps Stormosse 26 Geologiska områden 4 Fegen 27 Fågelområden 4 Draven 27 Nyckelbiotoper 5 Villstad kyrkby 27 Naturvärden i skogsmark 6 Biotopskydd 28 Värdefulla löv- och barrskogar 6 Generellt biotopskydd 28 Värdefulla våtmarker 7 Biotopskydd för enskilda områden 28 Värdefulla ängs- och betesmarker 8 Naturvårdsavtal 28 Skyddsvärda träd i kulturlandskapet 9 Kyrkoreservat 28 Hotade arter 10 Naturminnen 29 Skyddad natur 11 Djur- och växtskyddsområden 29 Allmänt 11 Strandskydd 29 Natura 2000 11 NATURRESURSER 30 Riksintressen för naturvård 14 Allmänt 30 Radan - Svanån - Stengårdshultasjön 15 Grus och berg 30 Anderstorps Stormosse 16 Nissan nedströms Nissansjöarna 17 Mineral 31 Draven 18 Torv 31 Fegen 19 Mossjön och närliggande mossar 20 Jordartskarta 32 Sandserydssjöns våtmark 20 FRILUFTSLIV 33 Risamossen 20 Kättesjömossen 21 Riksintressen för friluftsliv 33 Härydsmossen och Rövamossen 21 Allmänt 33 Isberga 22 Bolmen 33 Örnaholm 22 Isaberg/Ranneboområdet 33 Ettö 22 Ingelsbo 23 Fegen 33 Vattlasjöområdet 23 Stora opåverkade områden 34 Anläggningar för friluftslivet 35

Underlagshäftet framtaget av: Hanna Torén, Bengt-Göran Ericsson Foto: Julia Martinsson Löf/Gislaveds kommun Layout: Irene Ljungskog, Kicki Ankarbranth 2 NATUR ,QVSUlQJWVRP|DULVNRJVPDUNHQÀQQVMRUGEUXNV- landskapet som omfattar ungefär en tiondel av kommunens yta. Större sammanhängande jordbruksmar- NHUÀQQVHQGDVWLGHQV\G|VWUDNRPPXQGHOHQNULQJ 5HIWHOHSnPDUNHUVRPHQJnQJXWJMRUGH)RUQEROPHQV VM|ERWWHQ,GHWPHUVPnVNDOLJDMRUGEUXNHWÀQQVUHVWHU av det äldre odlingslandskapets ängar och hagar kvar. En del sköts fortfarande med äldre brukningsmetoder och kan då ha kvar den rikedom av olika växtarter som präglade denna naturtyp.

*LVODYHGVNRPPXQKDUJRWWRPVM|DUDOOWIUnQGHVWRUD sjöarna Bolmen och Fegen till en mängd små gölar. Sjöarna är ofta grunda och har snabb vattenomsätt- ning på grund av den höga nederbörden. Alla de tre YlVWVYHQVNDÁRGV\VWHPHQ1LVVDQbWUDQRFK/DJDQ berör kommunen. Nissan rinner i en bred dalgång från norr till söder och har satt prägel på det omgivande landskapet. Nissandalgångens mäktiga isälvsavlagringar härstammar från inlandsisens avsmältning. Nissans meandrande lopp i långa avsnitt har skapat en formrik närmiljö med meanderbågar och korvsjöar. Översväm- ningar har skapat strandängar och mader som i sin tur gynnar ett varierat växt- och djurliv. Sjöar och vattendrag utgör ca 7 % av kommunens yta.

Kommunens natur Berggrundskarta, SGU Gislaveds kommun är en skogskommun och domineras av barrblandskog som förutom gran och tall har Gnejs inslag av lövträd. Mera utpräglade tallskogar förekom- Amfibolit mer på de sandiga markerna i Nissadalen. Floran är Granit relativt artfattig beroende på den näringsfattiga berg- Granitoid till syenitoid grunden med grå och röda gnejser. Större inslag en av lövträd är begränsat och förekommer främst i de sydvästra delarna där inslag av näringsrikare bergrund I|UHNRPPHU+lUÀQQVRFNVnEHVWnQGDYlGHOO|YWUlG främst av bok men även något ekbestånd förekom- mer. Gislaveds kommun ligger på gränsen av bokens utbredningsområde.

Skogsmarkerna kombineras med ett stort inslag av YnWPDUNHUDYROLNDVODJNlUUPDGHUVXPSVNRJDURFK mossar. Våtmarksarealen utgör i storleksordningen DYNRPPXQHQ+lUÀQQVEODQGDQQDWÁHUDVWRUD PRVVHNRPSOH[VRP$QGHUVWRUSV6WRUPRVVH5LVDPRV- sen och Yxnö mosse. FA KTA Årsmedelnederbörd Kommunens yta 1 226 km2 (1961-90) är 965 mm Skogsmark 62% i Mjöhult i sydväst, Våtmark 19% 865 mm i sydost på St. Sjöar 7% Segerstad och 841 mm Jordbruksmark 10% i Hestra. Tätorter 2% 3 Särskilt värdefull natur Länsstyrelsens landskapsstrategi ,*LVODYHGVNRPPXQÀQQVYlUGHWUDNWHUEHWUlIIDQGHODQG- Som ett underlag till en landskapsstrategi för Jönkö- VNDSRVW|UGDRPUnGHQVNRJYnWPDUNRFKRGOLQJVODQGVNDS pings län har värdetrakter för sex olika landskapstyper LGHQWLÀHUDWV,*LVODYHGVNRPPXQÀQQVYlUGHWUDNWHU EHWUlIIDQGHODQGVNDSRVW|UGDRPUnGHQVNRJYnWPDUN och odlingslandskap. Landskapets värdetrakter innefat- WDUSULRULWHUDGHDUWHUVN\GGDGHRPUnGHQRFKULNVLQ- tressen för friluftsliv. Sydöstra kommundelen utmärker VLJPHGÁHUD|YHUODSSDQGHYlUGHWUDNWHU

,GHQWLÀHUDGHYlUGHWUDNWHUL-|QN|SLQJVOlQ-XP|UNDUHJUn Q\DQVGHVWRÁHUYlUGHWUDNWHUIUnQROLNDODQGVNDSVW\SHU

Geologiska områden Fågelområden En del geologiska formationer är så välutvecklade eller Följande områden utgör viktiga rast- och häckningslo- tydliga i landskapet att de är av vetenskapligt intresse NDOHUI|UPnQJDInJHODUWHU för att kunna förstå landskapets utveckling. De kan • Draven också utgöra referenslokaler. I Gislaveds kommun • Gislaveds våtmark ÀQQVWUHVnGDQDULNVLQWUHVVHQ • Kalvsjön • Vattlasjöområdet • Lillåns mynning • Nissan nedströms Nissansjöarna • Nissan vid Öreryd ner till Norra Gussjön • Ingelsbo fältspatsbrott • Fläresjön • Vårtsjön I ÖP06 redovisas följande värdefulla geologiska hän- • Flahultasjön V\QVRPUnGHQ • rullstensås i Finnanäs vid Fegen • rullstensås i Sandvik vid Fegen • södra delen av Kållerstadsåsen

4 Nyckelbiotoper ,NRPPXQHQÀQQV En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en 205 registrerade VDPODGEHG|PQLQJDYELRWRSHQVVWUXNWXUDUWLQQHKnOO nyckelbiotoper med historik och fysiska miljö har mycket stor betydelse en total areal på I|UVNRJHQVÁRUDRFKIDXQD'lUÀQQVHOOHUNDQI|U- 416 ha. Medelarea- len för en nyckel- YlQWDVÀQQDVU|GOLVWDGHDUWHU0HGQ\FNHOELRWRSDYVHV biotop är ca 2 ha. en någorlunda enhetlig och avgränsningsbar livsmiljö VRPKDUHQDYJ|UDQGHEHW\GHOVHHQQ\FNHOUROOI|U den hotade och sällsynta delen av skogens växter och djur. En nyckelbiotop kan vara allt från ett enskilt jät- teträd eller en liten källa i södra Sverige till ett mycket Hestra VWRUWXUVNRJVOLNQDQGHRPUnGHL1RUUODQGVLQODQG ´ Nyckelbiotoper har formellt sett inget lagligt skydd. 1:400 000 Markägare är dock enligt miljöbalken skyldiga att sam- Teckenförklaring råda med skogsstyrelsen om åtgärder som förändrar Nyckelbiotoper QDWXUPLOM|QLHQQ\FNHOELRWRS'HÁHVWDQ\FNHOELRWR- per bör undantas från traditionellt skogbruk eftersom virkesuttag förstör eller försämrar biotopens GISLAVED naturvärden. Vissa nyckelbiotoper behöver Anderstorp VN|WVHOI|UDWWEHÀQWOLJDQDWXUYlUGHQVND bevaras och utvecklas.

De vanligaste typerna av nyckelbiotoper i Gislaveds kommun är barrskog Burseryd och bergbranter. Den förra avser ett självföryngrat naturligt be- Reftele stånd. Förekomst av exempelvis Smålandsstenar död ved i form av lågor och naturliga stubbar är viktiga Broaryd Skeppshult inslag i nyckelbiotopen. Bergbranten utgör i sin tur en mer eller mindre brant bergsida med eller utan träd samt oftast ett beskuggande trädbestånd nära bergroten. Bergbranternas karaktär varie- UDUVWDUNWEHURHQGHSnEODQGDQQDWEHUJDUWOXWQLQJ väderstreck och tidigare markanvändning.

Glörje källa (nyckelbiotop) 5 Naturvärden i skogsmark I Gislaveds kommun Naturvärdesobjekt kallas de områden som inom ÀQQVRPUnGHQ nyckelbiotopsinventeringen konstaterats innehålla om totalt 177 ha va- påtagliga naturvärden utan att nå upp till kvaliteten rav två områden är hos en nyckelbiotop. Dessa naturvärdesobjekt har barrskogsområden så höga naturvärden att de ofta kan beskrivas som och resterande är IUDPWLGVQ\FNHOELRWRSHUVRPSnNDQVNH²nUV lövskogsrester. sikt kan utvecklas till nyckelbiotoper. Sådana områden är av mycket stor betydelse i arbetet med att på lång sikt bevara och bygga upp förutsättningarna för den biologiska mångfalden i den svenska skogen. De kan Hestra ses som ett komplement till nyckelbiotoperna och kan överbrygga de ibland stora avstånden mellan dem. I ´ *LVODYHGVNRPPXQÀQQVWRWDOWQDWXUYlUGHVREMHNW som tillsammans upptar 662 ha skogsmark. 1:400 000 Teckenförklaring Värdefulla löv- och barrskogar Värdefulla löv- och barrskogsområden I en regional löv- och barrskogsinventering som genomfördes under 1990-talet konstaterades att det inte existerar några större sammanhäng- GISLAVED ande områden med orörd skog och lång NRQWLQXLWHWLOlQHW'HÁHVWDDYGDJHQV Anderstorp lövskogar har ganska kort kontinuitet och är uppvuxen på gammal åker och ängsmark. Möjligen förekommer kontinuitetsvär- den på beståndsnivå i vissa Burseryd bokskogsområden i Gis- Reftele laveds kommun. I övrigt är kontinuitetsvärden Smålandsstenar kopplade till enstaka Broaryd Skeppshult gamla träd.

Glöjekälla 6 Värdefulla våtmarker Naturvårdsverket klas- 'HQQDWXUJHRJUDÀVNDEHQlPQLQJSn*LVODYHGVNRP- VLÀFHUDUYnWPDUNHUL mun med omnejd är ”Sydsvenska höglandets och fyra olika naturvärdes- smålandsterrängens myrrika västsida” vilket antyder klasser där klass 1 har YnWPDUNHUQDVRPIDWWQLQJLUHJLRQHQ'HWÀQQVÁHUD högst naturvärde. Totalt ÀQQVREMHNWLNRP- ROLNDW\SHUDYYnWPDUNHUHOOHUP\UDUPRVVDUNlUU munen varav 87 stycken våtmarker vid sjöar och vattendrag samt fuktängar. i klass 1 och 2. Skillnaden mellan en mosse och ett kärr är vattentill- I|UVHOQ0RVVHQWLOOJRGRJ|UVLJYDWWHQYLDQHGHUE|UG kärret genom sin omgivning. Ett våtmarkskomplex VRPEHVWnUDYÁHUDROLNDW\SHUDYYnWPDUNHUEHWUDNWDV Hestra som extra värdefullt då det skapar förutsättningar för ´ många olika typer av växter på en relativt liten yta. 1:400 000 Teckenförklaring Våtmarkerna har en rad ekologiskt viktiga funktioner. Naturvärdesklass De fungerar som reningsverk där stora kvävemängder IV Mycket högt naturvärde i vattendrag omvandlas till luftkväve. Våtmarkerna är III Högt naturvärde RFNVnÁ|GHVXWMlPQDUHVRPI\OOVXQGHUK|JDQHGHU- II Vissa naturvärden bördsperioder och töms när det slutar att regna. I Låga naturvärden GISLAVED Detta medför att vattennivåerna nedströms inte stiger och sjunker lika snabbt. Våtmarker är Anderstorp en mycket mångformig naturföreteelse med många olika biotoper och stor variation i |SSHQKHWIXNWLJKHWQlULQJVI|UKnOODQGHQ och artsammansättning. De är nöd- vändiga livsmiljöer för ett stort antal Burseryd växt- och djurarter och fungerar som Reftele uppväxt- och födoområden för bland Smålandsstenar annat grodor och fåglar. Dessutom utnyttjar många andra djur våt- Broaryd Skeppshult markerna för föda och skydd.

Trots den stora våtmarksa- realen så är det få våtmarker som är helt opåverkade. Strä- YDQDWWEU\WDQ\RGOLQJVPDUN att nyttja torven till bränsle eller jordförbättringsme- del eller att omvandla våtmarken till skogsmark har betytt att många mossar bär spår av såväl äldre tiders ingrepp som av det moderna skogsbrukets påverkan. Få våtmarker är helt opåverkade. 1DWXUYnUGVYHUNHWVYnWPDUNVLQYHQWHULQJ90,VRP endast tar upp våtmarker större än 10 ha redovisar för Gislaveds Naturvärdesklassificering av våtmarker i Gislaveds kommun kommun 19 314 ha våtmark.

(QGDVWDYDUHDOHQXWJ|UVDY 160 orörda våtmarker. Det i Gisla- 150 140 veds kommun helt dominerande 130 120 ingreppet är dikning i syfte att 110 100 förbättra den skogliga produktio- 90 80 Antal obj. nen. Dikningen har fått till följd 70 60 att våtmarkernas vattenhållande 50 40 förmåga har försämrats och de 30 20 KDUGlUI|ULQWHVDPPDÁ|GHVXW- 10 jämnande effekt som tidigare. 0 IIIIIIIV

7 Värdefulla ängs- och betesmarker Det kulturpåverkade äldre odlingslandskapet har Under 2002-04 genomfördes en ny ängs- och be- under århundraden format och gynnat en hävdbero- tesmarksinventering i Jordbruksverkets regi. Denna HQGHÁRUDRFKIDXQDVRPLGDJI|UHQDOOWPHUW\Q- omfattade de tidigare ängs- och hagmarkerna men ande tillvaro. 1987 genomfördes den första ängs- och också andra marker som ingick i det så kallade tillägg- hagmarksinventeringen i länet. I ett nationellt per- VW|GHWL(8VMRUGEUXNVVW|G,QYHQWHULQJHQYDUEUHGDUH spektiv har Jönköpings län fortfarande stora arealer än den gamla ängs- och hagmarksinventeringen och ängs- och hagmarker men Gislaveds kommun hör omfattade också byggnader och andra kulturspår från inte till de kommuner som har större arealer. Invente- det äldre odlingslandskapet. Däremot gjordes ingen ny ringen redovisade 530 ha mark med skiftande kvalitet QDWXUYlUGHVNODVVLÀFHULQJ6DPPDQODJWlURPUn- ur naturvärdessynpunkt. Den vanligaste marktypen GHQSnVDPPDQODJWKHNWDULQYHQWHUDGH'HÁHVWD var öppna betesmarker följt av blandlövhagar och områdena (415 st) eller 75 % av ytan är betesmark sötvattenstrandängar (Draven). Inventeringen låg till PHGDQRPUnGHQSnVDPPDQODJWKDXWJ|UVDY grund för nationella stödåtgärder som infördes för att ängsmark. Nästan en fjärdedel av områdena har sedan bevara denna landskapstyp. I och med EU-inträdet för- ängs- och hagmarksinventeringen förlorat så mycket ändrades jordbruksstödet radikalt och dessa marker av sina värden att de klassas som restaureringsobjekt NRPDWWRPIDWWDVDY(8VMRUGEUXNVPLOM|VW|GEnGHXU eller som ej längre aktuella objekt. botanisk och ur kulturhistorisk synpunkt. Klassning av ängs- och betesmarker i Gislaveds kommun 450

400

350

300

250

200 Antal objekt 150

100

0 Bete Äng Restaurerbar Ej längre Okänd aktuell markklass

8 Skyddsvärda träd i kulturlandskapet ,*LVODYHGVNRPPXQÀQQVUHJLVWUHUDGH ,NRPPXQHQÀQQVVnNDOODGHVN\GGVYlUGDWUlG skyddsvärda träd varav 1 700 jätteträd. UHJLVWUHUDGH'HWU|UVLJRPMlWWHWUlGKDPODGHWUlG

DOOpWUlGWUlGPHGKnOLJKHWHURFKG|GDWUlG7UlGHQlU ! ofta knutna till det äldre odlingslandskapet. Drygt 1 !! ! 700 jätteträd är hittills registrerade. Ett jätteträd ska !! ! !! ! ! !! ! ! vara minst 1 meter i diameter i brösthöjd. Eken är det ! !! !! !! !!! !!!!!! ! ! !! !!!!!! !!! !!!!!! ! !!! överlägset vanligaste jätteträdet i kommunen följt av ! !! !!!!! ! ! ! ! ask och bok. ! ! !! ! !!!!! !! !!! !! ! !!!! !!!! ! !!! !! ! ! !!!! ! Jätteträd representerar stora natur- och kulturhisto- ! !! !!! ! ! !!!! riska värden i landskapet. Mängder av rödlistade arter !!! !!!!! ! !!!! !!!! !!! !! är knutna till gamla träd vilket gör att ett enstaka träd !!!! ! ! !! !! !!!!! !!!! kan ha mycket stora naturvärden. Jätteträdens kultur- !!!!! ! !! ! !!! !!!! värden kan vara minst lika framträdande; jättelövträd !!!!!! !! ´ !!! !!!!! ! hör ofta hemma i det som var inägorna i det äldre !!! !! 1:400 000 !!! !!! !! !! ! !! !!! Teckenförklaring odlingslandskapet. Stora träd kan också ha ett stort !!! !! ! !! !! ! !! ! berättarvärde och mytologin kan ibland vara rik kring !!! !! ! !!!!!! ! Skyddsvärda träd ! !!! ! !!!!! !!!! ! !!!!!!! ! enskilda träd. ! !!!!!!! !!!!! !!! ! !!! !!! ! !! !! !!! ! !!!! !!!!!! !!!!!!! !!!!!!!!! !!!! !! !! !!! !! !!! ! ! !!! ! ! !!!!! ! !!!! !!!! ! !! ! !!!!!!!! !!!!! ! ! !!!!!!!! !! ! !!!!!!!!!!!! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !! !! !! !!!!!!!! !!!!! ! !! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !! !!!!!!! !!!! !! !!!!!! !!!!!!!!!! !!!!!!! !!!!! !!! ! !! ! !!!! !!!!!!!!!!!!!!!! ! !!!!!!!!!! ! !!!! !!!!! !! !!!! !! !!!!!! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!! !! ! !! !! ! !! !!!!!!!!!!!!!!!!!! ! Område som inte är !! !!! !!!!!!!!!!! !! ! !!! !! !!! !! ! färdiginventerat. ! ! !! !! !!! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !!!! !!!! ! ! ! !!! ! ! !! ! !!! !!!!!! ! !!!! ! ! !! !! !! !!! !!! !!!! ! ! !! ! !! ! ! ! !!! ! !!!! !!!!!!! !!!!!!!! !!!!!! !!!!! ! !!!! !!!!!!!! ! !!! ! ! !! !!!!!!!! ! ! ! !!!!! !!!!!!!! !! !! !!!!!!!!!!! !!!!! ! ! ! !!!! ! ! !!! !!!! !! !!!!! ! !!!!!! !!! !!! !! !!! !!! !!! !! !!!!!!! !!! !!!! !!! ! !!!! !!!!!!!!!! ! !! ! ! !!!!!!!!! ! ! !! !!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!! ! !!!! !! !!! !!!!!!!!!!! ! ! !! !!!!!!!!!!!!!!!!! !! ! !! !!! !!!!! !!!!!!!!!!!! ! ! !!! !!!! !!! ! ! ! ! !! !!!!!! !! !!!!!!!!!!!!!!!!! ! !!! !!!! !!!! !!! ! !!!! !! !!!!!!! !!! !!!! !!!!! ! !!! !! !!!! ! !!!!!!!! !!!!! !! !!! !! !! !!!!!!!!!!!! !!!! !! !!!!! !!! !!!! !!!! !!! !! !!!!!!!!! ! !!! !!!!!!!! !!! ! ! !! !!!! ! !! ! ! ! ! ! ! !!! !! !!! !! ! !!! !!!!! ! !! !!!! !! !!! ! !!!! !!!!!! !! !!! !! !!!! ! ! !!!! !!!!!!!! !! !! ! !!! !! ! !!!! !!!!!!!! ! !!!! !!!!!!!!!!!!!!!! ! !!! !!! ! !!!!!! ! !!!!!!!!!!!! !!!!! !!! !!!!!! !!! !!! !!!!!!! ! !! !!! !! !!!! ! !! ! ! !!!! !!! ! !! !!! ! ! !!! !! !!!! !! !!!!!!!!!! !!! ! !!!! ! !!!! !!!! !! !!!! ! !!!!!!!! ! !!!!!!! !!!!! !! !!!!! !!!! ! !!!!!!!!! !!!!!!! ! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!! ! ! ! !! !! !!!!! !! !!! !!!!!! !!! !! !!!! ! ! !! !! !! !! !!!! ! !!!! !! !!!! !!!!! !! ! !! ! !! !!! !!!! ! !! ! ! !!! !!!! !!!!! ! ! !!!!!! !!!! !!! !! !! ! !!! ! ! ! !!!! ! !!!! !! !!! !! !!!! ! !! !!!!!! !! ! !!!!!!! !! !!! !

Jättelind i Kyrkobol

9 Hotade arter %ODQGGHVlUVNLOWKRWDGHDUWHUQDlUYnUVLNO|MDYLW\[QHRFK 0nQJDYl[WRFKGMXUDUWHUlULGDJKRWDGHEODQGDQQDW sandödla särskilt typiska för Gislaveds kommun. som en effekt av markanvändningen inom jord- och VNRJVEUXNHWPHQRFNVnJHQRPI|UVXUQLQJ|YHUJ|G- ning och miljögifter. I stor utsträckning hotas arterna Vityxne av att naturtyper förändras eller försvinner. För att få en överblick över tillståndet för den biologiska mångfalden tar ArtDatabanken fram så kallade "röd- listor" över hotade och sällsynta arter. I arbetet med U|GOLVWRUQDKDUDUWHUEHG|PWVRFKNODVVLÀFHUDWVLROLND rödlistekategorier. Länsstyrelsen i Jönköping har lagt till ytterligare en kategori i de regionala listorna. Dit hör arter som bedömts vara regionalt hotade eller sällsynta.

,*LVODYHGVNRPPXQKDUÁHUlQU|GOLVWDGHDUWHU REVHUYHUDWV%ODQGGHVVDLQJnUHWWWUHWWLRWDONlUOYl[WHU HQKDQGIXOOPRVVRUHWWWMXJRWDOODYDUHWWWLRWDOVYDP- SDUHQ|GOHDUWHWWVMXWWLRWDOInJODURFKGU\JWWUHWWLR evertebrater (småkryp). Bland de akut hotade arterna NDQI|UXWRPYnUOHNDQGHVLNO|MDlYHQYlVWOLJJ\WWHUODYnO RFKÁRGNUlIWDQlPQDV)|UXWRPPRVLSSDIlOWJHQWLDQD YLW\[QHRFKÁRGSlUOPXVVODlUUnJORVWD HWWJUlV NU\S- ÁRND HQYl[W MlWWHODYEUlVPDElUÀVRFKVYDUWKDOVDG dopping exempel på starkt hotade arter som noterats i kommunen.

Arbetet med vindkraftsetableringar har fått till följd att en rad olika inventeringar har genomförts i olika delar av kommunen och kunskapen om exempelvis InJHORFKÁDGGHUPXVIDXQDQ|NDUVQDEEW%ODQGDQQDW KDUGHU|GOLVWDGHÁDGGHUPXVDUWHUQDIUDQVÁDGGHUPXV Sandödla och barbastell och de rödlistade rovfåglarna bivråk och kungsörn påträffats.

För rödlistade arter som är särskilt hotade och i behov av riktade åtgärder för sin överlevnad tas speciella åtgärdsprogram fram. Nationellt har cirka 400 arter SHNDWVXWRFKRPNULQJDYGHVVDÀQQVL-|QN|SLQJV OlQ1nJUDDNWXHOODDUWHULOlQHWlUXWWHUEDUEDVWHOO HQ ÁDGGHUPXV YnUVLNO|MDU|GLQJÁRGNUlIWDIlOWJHQWLDQD ÀQQ|JRQWU|VWRFKVWUDQGMRUGWXQJD HQVWUDQGVYDPS För vissa arter har Jönköpings län ett nationellt ansvar (exempelvis utter och barbastell) och för vissa ett in- Vårsiklöja ternationellt ansvar. Vårsiklöja och strandjordtunga är exempel på arter som har halva sin globala förekomst i länet.

Bland de arter som är särskilt hotade och aktuella för nWJlUGVSURJUDPL*LVODYHGVNRPPXQnWHUÀQQVEODQG DQGUDNRUQNQDUURFKGXEEHOEHFNDVLQEODQGInJODUQD VDQG|GODEODQGNUlOGMXUHQÁRGSlUOPXVVODEODQG EO|WGMXUHQRFKIlOWJHQWLDQDNORFNJHQWLDQDPRVLSSD skaftslamkrypa och vityxne bland kärlväxterna.

10 Skyddad natur Allmänt Värdefulla naturområden kan skyddas med stöd av tvingande lagstiftning och genom frivilliga åtaganden. Genom miljöbalkens områdesskydd i form av naturreservat och biotopskyddsområden fastläggs ett mycket starkt skydd. I ett naturvårdsavtal kan värdefull natur avsättas för en viss tidsperiod mot ersättning. I jord- brukslandskapet kan skötsel av värdefull natur tryg- Hestra gas genom ersättningar från jordbrukets miljöstöd. I skogslandskapet kan markägare göra frivilliga avsätt- ´ QLQJDUYLGFHUWLÀHULQJDYVLWWVNRJVEUXN)ULYLOOLJWVN\GG 1:400 000 av värdefull natur görs ibland också av större markä- Teckenförklaring gare som kyrkan och skogsbolag i form av exempelvis Natura 2000 kyrkoreservat.

(QDQQDQW\SDYVN\GGlUULNWOLQMHURPUnGHVHOOHU planbestämmelser inom den fysiska planeringen. Dessa används i första hand för att reglera mark- GISLAVED användningen och inte skötseln av ett område. Anderstorp Natura 2000 1DWXUDlUQlWYHUNDY(8VPHVW skyddsvärda naturområden. Urvalet Burseryd DYRPUnGHQJUXQGDUVLJSn(8V habitatdirektiv och fågeldirektiv Reftele som anger vilka naturtyper och Smålandsstenar vilka arter som är skyddsvär- da. Det innebär att natur el- Broaryd Skeppshult ler arter som vi i Sverige inte uppfattar som ovanliga kan ha ett stort skyddsvärde i ett europeiskt perspektiv. I Sverige omfattas ca 90 olika livsmiljöer och 100 olika djur- och växtarter i habitatdirektivet och ca 60 fågelarter enligt fågeldi- rektivet. EU-länderna ska vidta åtgärder för att dessa naturtyper och arter ska ha en gynnsam bevaran- GHVWDWXVGHWYLOOVlJDNXQQDÀQQDVNYDUOnQJVLNWLJW miljöstöd kan också vara sätt att säkerställa hävd eller Natura 2000-områden är skyddade enligt miljöbalken andra åtgärder som behövs för att långsiktigt trygga som särskilt bevarandeområde eller särskilt skydds- en gynnsam bevarandestatus. område. Ett områdes Natura 2000-status kan endast upphävas av regeringen och då efter samråd med ,*LVODYHGVNRPPXQÀQQV1DWXUDRPUnGHQ EU-kommissionen. Åtgärder som på ett betydande om totalt 4 367 ha. Dessutom sträcker sig Natura sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område 2000-området Kättesjö mosse till en liten del in i kräver tillstånd från länsstyrelsen och i vissa fall från Gislaveds kommun. Samtliga områden är utpekade regeringen. enligt habitatdirektivet men tre är också utpekade HQOLJWInJHOGLUHNWLYHW)HPRPUnGHQlUQDWXUUHVHUYDW Varje Natura 2000-område ska ha en bevarandeplan HWWlUQDWXUYnUGVRPUnGHHWWlUN\UNRUHVHUYDWRFKWYn VRPOlJJHUIDVWYDGVRPVNDVN\GGDVKXUDYYHPRFK är biotopsskydd. Sju områden i jordbruksmark avses när det ska genomföras. Sätten att skydda Natura att skyddas genom någon form av skötselavtal och 2000-områden i Sverige varierar men det vanligaste miljöstödsersättning. är någon form av reservats- eller biotopskyddsom- ,*LVODYHGVNRPPXQÀQQV1DWXUDRPUnGHQRP råde. Skötselavtal eller ersättningar från jordbrukets totalt 4 367 ha. 11 Objekt Areal, ha Typ Skyddsform Värden 1. Anderstorps 1 778 fågeldirektiv naturreservat Anderstorps Stormosse har stora, Stormosse habitatdirektiv öppna mosseplan med inslag av kärr, trädklädda myrmarker och gölkomplex. Växtligheten är den typiska myrmarkens; på ett golv av vitmossa växer bland annat sileshår, tranbär, ljung, tuvsäv och hjortron. Området är ostört och har mycket höga värden kopplade till fågellivet. 2. Draven 436 fågeldirektiv naturreservat Eutrof sjö omgiven av betade habitatdirektiv strandängar. En av Smålands vik- tigaste och artrikaste fågellokaler. 3. Ettödeltat 13,7 habitatdirektiv naturreservat Ettö utgör ett sanddelta format av Nissan vid sitt utlopp i Svar- teviken. En stor del av området översvämmas under våren och tillförs då näring. Längs ån ligger en betesmark med rik flora med bland annat svinrot, slåttergubbe och jungfrulin. I kanten mot ån finns värdefull strandskog. Även barrskog med inslag av äldre lövträd förekommer. 4. Fegen (östra) 2 046 fågeldirektiv naturreservat En av Sydvästsveriges största habitatdirektiv näringsfattiga sjöar. Beståndet av vårlekande siklöja utgör ett av få i världen. 5. Gräfthult 0,4 habitatdirektiv Välhävdad, artrik slåtteräng som hävdas genom traditionell lieslåt- ter. En starkt minskande naturtyp och därför särskilt bevarande- värd. 6. Isberga 11,6 habitatdirektiv Kulturlandskap med stora öppna betesmarker med mycket artrika gräsmarker och värdefulla hamlade lövträd. 7. Kruvebo-Yxebo 1,0 habitatdirektiv biotopskydd Naturskogsartat ädellövbestånd av främst bok med förekomst av rödlistade mossor, lavar och svampar. 8. Mossebo 0,4 habitatdirektiv Artrika torrängar med hävdbero- ende flora. Mycket höga botaniska värden. 9. Nennesmo 59 habitatdirektiv kyrkoreservat Artrika torrängar med hävdbero- ende flora. Mycket höga botaniska värden.

12 Objekt Areal, ha Typ Skyddsform Värden 10. Stenbrohult 3,4 habitatdirektiv En öppen betesmark som är väl- hävdad och artrik. Floran består av hävdgynnade arter som stagg, hirsstarr, jungfrulin, prästkrage, slåttergubbe, svinrot, ängsvädd och klockljung. 11. Sunnaryd 1,6 habitatdirektiv Artrik, frisk till fuktig, sydsluttande välhävdad betesmark som är opåverkad av gödsling och har en mycket artrik flora. 12. Svinhultsåsen 2,1 habitatdirektiv naturreservat Äldre granskog med artrik lavflora. 13. Södra Svinhult 1,4 habitatdirektiv Välhävdad frisk till fuktig slåtter- äng med en typisk hävdberonde flora. 14. Tunnabo 1,1 habitatdirektiv Betesmark av stagghedstyp med högt naturvärde på grund av en ovanligt artrik flora. 15. Villstad 8,0 habitatdirektiv naturvårdsområde Betesmark inom naturvårdsområ- det med värden främst knutna till de gamla grova ekarna. 16. Äspås 2,8 habitatdirektiv biotopskydd Lövsumpskog med höga biologiska värden bland annat knutna till svampfloran.

13 Riksintressen för naturvård Riksintressen är områden som är värdefulla ur natio- nell synpunkt vilket betyder att de väger tyngre än lokala allmänna intressen vid en avvägning i den fysiska planeringen och att områdets värde eller betydelse inte påtagligt får skadas. Det ska framgå av översikts- planen hur områden av riksintresse ska tillgodoses. Hänsyn ska inte bara tas till själva området utan RFNVnWLOOULNVLQWUHVVHWVSnYHUNDQVRPUnGHGHWYLOOVlJD verksamheter och aktiviteter som äger rum utanför området men som påverkar det. Hestra Riksintressen utses enlig miljöbalkens 3 och 4 kapitel ´ och kan vara av olika typer. Riksintressen för natur- YnUGNXOWXUYnUGHOOHUIULOXIWVOLYlUDYEHYDUDQGHNDUDN- 1:400 000 tär medan riksintressen för kommunikationer är av Teckenförklaring nyttjandekaraktär. Riksintresse naturvård

)|UQlUYDUDQGHÀQQVGHWULNVLQWUHVVHQI|U naturvård i Gislaveds kommun som tillsammans omfattar totalt 2 735 ha plus yt- GISLAVED terligare 47 km rinnande vatten. Utöver Anderstorp dessa 15 objekt ska även samtliga Natura 2000-objekt betraktas som riksintressen för naturvård.

Burseryd Reftele Smålandsstenar Broaryd Skeppshult

,*LVODYHGVNRPPXQÀQQVULNVLQWUHVVHQI|UQDWXUYnUG med en sammanlagd areal på 2 735 ha.

Ettö

14 Ö.Kullshestra Radan-Svanån-Stengårdshultasjön 2PUnGHWXWJ|UVDY6YDQnQVRFK5DGDQVKXYXGInUD Stengårdshultasjön samt våtmarkskomplexet vid Hulsöån. Stengårdshultasjön är den största sjön Kolabo Gunnarsbo inom Svanåns-Radans mycket myr- och barrskogsrika

Stengårdshult DYULQQLQJVRPUnGH/DQGVNDSHWlUSnÁHUDKnOOP\FNHW Rosenlund QDWXUVN|QWVlUVNLOWYLG6WHQJnUGVKXOWDVM|QGlUÁHUD Stuveryd Stengårdshult

Tåbo utsiktsplatser ger utblickar. I Svanåns och Radans Plombo Bråten 6WHQJnUGVKXOWDVM|Q KXYXGInURUÀQQVUHVWHUDYHQUHODWLYWJHQXLQ|ULQJVWDP Hösabo som där det fortfarande är möjligt är sjövandrande. Mårtenstorp (QVWDNDÁRGSlUOPXVVORUÀQQVIRUWIDUDQGHNYDULVnYlO Backa Kärr Radan som Svanån. Vidare har åarnas evertebratfauna Hallabo en artrik och speciell artsammansättning. Stengårds- KXOWDVM|QKDUHQDUWULNÀVNIDXQDVlOOV\QWDHYHUWHEUDWHU VDPWÁHUDKlFNDQGHSDUDYVWRUORP+lUKlFNDUlYHQ

S.Svinhult Pung Hyndebo ÀVNJMXVHVWRUVNUDNHKDYVWUXWRFKJUnWUXWYLGVM|Q ´ vilket gör att fågelfaunan måste räknas som intres- Valdshult sant och ganska typisk för fågelrika näringsfattiga sjöar. Lindhult Stengårdshultasjön har en extremt kuperad botten PHGHQPlQJGVWHQJUXQG|DURFKKROPDUYLONHWJHU förutsättningar för ett artrikt växt- och djurliv.

Värde ”Sjöarna och vattendragen utgör en viktig del i ett stycke relativt orörd natur. Naturvärdena spänner över ett stort register och representerar väl de naturvärden som bör bevaras i ett skogslandskap av relativt näringsfattig natur. I YDWWHQGUDJHQÀQQVHWWVSDUVDPWEHVWnQGDYÁRGSlUOPXVVOD Öring förekommer i såväl Svanån som Radan. Bottenfau- nan är artrik och har ett högt naturvärde. Våtmarker vid Hulsöån utgör ett värdefullt mossekomplex.”

6N\GG.RPPXQDOWVWlOOQLQJVWDJDQGH

Vy över Stengårdshultasjön

15 Anderstorps Stormosse Mossen är ett myrkomplex med excentriska mos- Sebjörnarp VDUPHGVPnJ|OV\VWHPVOXWWDQGHPRVVDURFKEUHGD hem Storebo Käksbo kärrdråg. Myrkomplexet Anderstorps Stormosse har Båraryd ÁHUDROLNDPRVVHW\SHUPHGK|JWYlUGHUDGHSODWnIRU- PLJWYlOYGDPRVVDUVOXWWDQGHPRVVDURFKWRSRJHQD NlUUbYHQH[FHQWULVNDPRVVDURFKVXPSVNRJDUI|UH- Mjärhult

NRPPHU3nPRVVHQÀQQVEODQGDQQDWV\GOLJJXOlUOD Stret N.Bohult Ekenäs OMXQJSLSDUHVWRUVSRYRUUHRFKlQJVSLSOlUND,NDQWHUQD ses ofta trädpiplärka och dubbeltrast.

Stenbrohult Värde ”Anderstorps Stormosse är en av Sydsveriges största och Anderstorps Henja Stormosse mest värdefulla myrkomplex och är i stora drag orörd. Älgarem Mossen är ett bra exempel på en sydvästsvensk högmosse. GISLAVED 6W|UUHP\UPDUNVNRPSOH[KDUVWRUEHW\GHOVHI|UÁRUDRFK Hult IDXQDVnlYHQ$QGHUVWRUSV6WRUPRVVH0\UNRPSOH[HWKDU Fifflaryd

ÁHUDROLNDPRVVHW\SHUPHGK|JWYlUGHUDGHSODWnIRUPLJW Mossarp YlOYGDPRVVDUVOXWWDQGHPRVVDURFKWRSRJHQDNlUUµ ´ Anderstorp 6N\GG1DWXUUHVHUYDW

Anderstorps Stormosse

16 Nissan nedströms Nissansjöarna ,QRPGHQÁDFNDYLGVWUlFNWDVDQGDYODJULQJHQNULQJ *LVODYHGVWlWRUWKDU1LVVDQPHGELÁ|GHQELOGDWW\GOLJD PHDQGUDUNRUYVM|DUOHYpHUQLSRUPHGPHUD'HWPHVW formrika avsnittet utbreder sig mellan Nissansjöarna LQRUURFK1LVVDQVVDPPDQÁ|GHPHG$QGHUVWRUSVnQ LV|GHU3nGHQÁDFNDVDQGDYODJULQJHQYLGVLGDQDY 1LVVDQKDUXWELOGDWVYLGVWUlFNWDP\UPDUNHUEODQGDQ- nat riksobjektet Anderstorps Stormosse. Särskilt tyd- OLJDHURVLRQVIRUPHUÀQQVL+ROPHQRPUnGHWQRUURP Gislaved och i avsnittet öster om Rastamossen. Delar av Nissans meandersystem intill Gislaveds tätort har EHW\GHOVHVRPQlUVWU|YRPUnGHPHGDQODJGDVWLJDU broar och med ett rikt fågelliv.

Värde ”Meandersystemet kring Nissan i avsnittet mellan Södra *XVVM|QRFKVDPPDQÁ|GHWPHG$QGHUVWRUSVnQXWJ|U ett levande exempel på eroderande och ackumulerande geologiska processer som formar landskapet. Erosionen Anderstorpsvägen blottlägger vidare skärningar i den vidsträckta sandavlag- ULQJHQYLONHWNDQYDUDEHW\GHOVHIXOOWI|UP|MOLJKHWHQDWW tolka sandavlagringens bildningssätt. Nissans meanderland- skap har dessutom en tilltalande landskapsbild.”

6N\GG.RPPXQDOWVWlOOQLQJVWDJDQGH

Förändrad avgränsning Avgränsningen av riksintresset är gjord i grov de- taljeringsgrad vilket får till följd att områden inom Gislaveds tätort som inte bär några som helst spår av meanderformationer är upptagna som riksin- Danska vägen WUHVVH*DWRUYLOODWRPWHURFKERVWDGVRPUnGHQGlU Reftelevägen´ utfyllnader har skett långt innan riksintressebegrep- SHWYDUSnWlQNWLQJnULGDJLGHWVN\GGDGHRPUnGHW Det innebär att en helt onödig prövning sker då det är uppenbart att ingen påverkan på meanderforma- tionerna uppstår eftersom de inte existerar.

Därför bör riksintresset justeras till en högre detal- jeringsgrad inom Gislaveds tätort så att det bättre stämmer överens med verkligheten. Avgränsningen MXVWHUDVVnDWWVW|UUHRPUnGHQPHGERVWlGHUJDWRU och vägar tas bort. Förslaget till förändrad avgräns- ning ses i kartan till vänster och är insänt till Natur- vårdsverket för revidering.

17 Draven 6M|Q'UDYHQOLJJHUVWUD[V|GHURP5HIWHOHLHQÁDFN Götsbo GDOJnQJRFKKDUVlQNWVÁHUDJnQJHUVHGDQPLWWHQDY 1800-talet. Den omges i främst öster och väster av Strand högre belägna odlingsmarker med jordbruksbebyg- Reftele Lillefåll gelse. Sjön växte kraftigt igen men två restaureringar Ölmestad med höjningar av vattenståndet och vegetationsbe- arbetning under 1990-talet har nu skapat en fågelsjö Mällby Draven med klarvattenytor och vidsträckta madmarker. Sjön Trädan lUEnGHKlFNQLQJVRFKUDVWORNDOI|UHWWÁHUWDOVM|In- gelarter. Väcklinge

Nabba Värde ”Sjön Draven utgör en mycket viktig fågellokal. Här Dravö KlFNDUHWWÁHUWDOVM|InJHODUWHUIUlPVWlQGHUYDGDUH Draftinge

och sothöns. Som rastlokal har Draven regional Haga Hensjö betydelse. Draven har en kombination av slättsjöar- ´ WHURFKQRUGOLJDInJHODUWHUVRPlUXQLN9LGVM|QÀQQV ett representativt och välbevarat odlingslandskap med sötvattenstrandäng och naturbetesmark i form av annan öppen utmark och blandlövhage. Art- och LQGLYLGULNDYl[WVDPKlOOHQPHGDUWHUVRPEOnVXJD NQlJUlVERUVWWnJQnORFKORSSVWDUUI|UHNRPPHUµ

6N\GG1DWXUUHVHUYDW

Draven

18 Fegen Fegen är belägen i sydvästra delen av Gislaveds kommun och tillhör också Svenljunga och Falkenbergs NRPPXQHU6M|QlUHQOnQJVWUlFNWQlULQJVIDWWLJVM|L en ganska markant sprickdal. Den är uppdelad i några Kätabo ElFNHQYDUDYGHWGMXSDVWHQnUPHWHUVGMXS6WUlQ- derna består huvudsakligen av stenig moränmark med HQGHONDODEHUJVSDUWLHU3nÁHUDVWlOOHQÀQQVP\UPDU- ker i direkt anslutning till sjön. Isälvsmaterial ger upp- KRYWLOOVDQGLJDJUXVLJDVWUlQGHUEODQGDQQDWSnXGGHQ V|GHURP6DQGYLNRFKSn)LQQDQlVHW,VM|QÀQQVÁHUD öar och ögrupper. Sjön har ett rikt fågelliv med stora Mjöhult SRSXODWLRQHUDYÀVNJMXVHRFKVWRUORPVDPWHWWDUWULNW ÀVNEHVWnQGPHGEODQGDQQDWYnUOHNDQGHVLNO|MD6M|Q Q\WWMDVÁLWLJWDYGHWU|UOLJDIULOXIWVOLYHWIUlPVWJHQRP Sandvik kanoting. )HJHQ Sandvik

Värde Bolerum µ)HJHQlUDYVWRUWYHWHQVNDSOLJWLQWUHVVHIUlPVWSnJUXQG av förekomsten av den akut hotade vårlekande siklöjan Björnakull Hörebo som sannolikt endast förekommer i en sjö i vardera Ödesbacka Kalvsnäs )LQODQG6YHULJHRFK7\VNODQG$UWHQlUSnJUlQVHQWLOO Fosterhult Tångabacka XWURWQLQJ)HJHQKDUVWRUNRQFHQWUDWLRQDYÀVNJMXVHRFK Finnanäs Danhult storlom.”

Barslida ´ Skivebo 6N\GG1DWXUUHVHUYDW Påbo

Fegen

Sandviks kyrka 19 Tåbo Mossjön och närliggande mossar 6WHQJnUGVKXOWDVM|Q Bråten Sandsebo Området ligger till största delarna i Vaggeryds kom- Hösabo PXQ0RVVDUQDNULQJbOPKXOWDElFNHQVRPEHU|U

Gislaveds kommun utgör tillsammans ett stort och Backa värdefullt myrkomplex. Området omfattar sluttande Hallabo PRVVDUVYDJWYlOYGDPRVVDUWRSRJHQDNlUURFKHWW Bubbarp ÁHUWDORU|UGDUHSUHVHQWDWLYDVPnP\UDU0\UNRPSOH[HW Mossjön KDUERWDQLVNDYlUGHQEODQGDQQDWÀQQHUPDQYLGJUlQ- Käshult Pung sen till Fågelåsamossen korallrot och spindelblomster. gYULJDGHORPUnGHQXWJ|UVDYYHJHWDWLRQVIDWWLJVM|

WMlUQDUJ|ODURFKVXPSVNRJDU Lindhult L.Öjhult Virvhult

Värde St.Öjhult

”Området utgörs också av värdefulla kärrkomplex och Tranhult mossekomplex samt högt värderade sluttande mossar. Området har botaniska värden.” 6N\GG.RPPXQDOWVWlOOQLQJVWDJDQGH ´

Löbbo Sandserydssjöns våtmark Tuskebo Våtmarken vid Sandserydssjön utgör ett myrkomplex med topogena kärr och sluttande mossar. I myrkom- SOH[HWLQJnURFNVnGLYHUVHPRVVDUVXPSVNRJRFKWMlUQ Åsen Löpåkra Ryd Lunden

Sandseryd Horshaga

Värde ”Våtmarken är ett värdefullt myrkomplex med topogena kärr och sluttande mossar.” Sännås Ugglarp

6N\GG.RPPXQDOWVWlOOQLQJVWDJDQGH Isberga Ilabäck ´

Risamossen Risamossen utgörs av ett stort mossekomplex be- stående av en större mycket välutbildad excentrisk mosse och några svagt välvda mossar. Den värdeful- Ugglarp laste delen är den norra och utgörs av en ganska RU|UGYlOXWELOGDGH[FHQWULVNPRVVH+lUÀQQVHWW tydligt system av strängar och höljor. Fastmarksholmar Kappeled av olika storlek bryter av mossen. Fågellivet i området lUP\FNHWULNWPHGEODQGDQQDWKlFNDQGHJU|QEHQD OMXQJSLSDUHVNRJVVQlSSDRUUHWMlGHURFKVWRUVSRY

Villstad

Hakarp Broddebo Värde Käfset ”Risamossen är ett mossekomplex med högt värderade svagt välvda mossar och excentriska mossar. Mossen har Vä ornitologiska värden.” Rosendal ´Reftele 6N\GG.RPPXQDOWVWlOOQLQJVWDJDQGH 20 Kättesjömossen Bergamossen utgör den mindre del av våtmarkskom- plexet som ligger i Jönköpings län. Mossen karaktäri- seras som svagt välvd mosse bevuxen med ett glest WUlGVNLNW,RPUnGHWÀQQVRFNVnGUnJ Kättesjö- mossen Fagerberg

Öreryd Värde µ9nWPDUNVNRPSOH[HWEHVWnUDYVWRUDYlOXWELOGDGH H[FHQWULVNDPRVVDUVYDJWYlOYGDPRVVDUSODWnPRVVDU och topogena kärr.” 1RUUD´ 6N\GG.RPPXQDOWVWlOOQLQJVWDJDQGH *XVVM|Q

Härydsmossen och Rövamossen Storebo

Käksbo Till största delen utgörs Härydsmossen av en öp- SHQVYDJWYlOYGWLOOVOXWWDQGHPRVVHPHGHWWFHQWUDOW Mjärhultstorp beläget dräneringssystem av dråg och tydliga höljor. I Gaksås |YULJWÀQQVHWWVWRUWSODQWNlUU\WRUDYWDOOULVPRVVDU Mjärhult RFKÁHUDIDVWPDUNVKROPDU+lU\GVPRVVHQDQVOXWHUWLOO

Stret N.Bohult Ekenäs maderna vid Härydsån i söder. Området tillhör också Gnosjö kommun.

Stenbrohult

Henja Älgarem

Värde Hult Fifflaryd ”Härydsmossen är ett värdefullt myrkomplex med högt värderade topogena och soligena kärr.” Mossarp ´ 6N\GG.RPPXQDOWVWlOOQLQJVWDJDQGH To k arp

21 Isberga Åsen Isberga är ett säteri beläget på en mindre höjd väster Löpåkra om Nissastigen med representativa och välbevarade Lunden QDWXUEHWHVPDUNHULIRUPDYEXVNULNXWPDUN|SSHQ hagmark och annan träd- och buskbärande hagmark. Sandseryd Horshaga Art- och individrika växtsamhällen med arter som VOnWWHUJXEEHVOnWWHUEORPPDWlW|UWOnVEUlNHQRFK prästkrage förekommer.

Sännås

Värde Isberga ”Representativt och välbevarat odlingslandskap med na- Ilabäck

WXUEHWHVPDUNHULIRUPDY|SSHQKDJPDUNEXVNULNXWPDUN Kappeled och annan träd- och buskbärande hagmark. Art- och individrika växtsamhällen med arter karakteristiska för Vipperhult naturliga gräsmarker.” Mulakull ´ 6N\GG.RPPXQDOWVWlOOQLQJVWDJDQGH Släthult

Örnaholm 9LGgUQDKROPÀQQVHWWRGOLQJVODQGVNDSPHGQDWXUEH- tesmarker i form öppen hagmark och blandlövhage. Art- och individrika växtsamhällen med arter som JUDQVSLUDVWDJJlQJVVNDOOUDVRPPDUÀEEODRFKVWHQ- PnUDÀQQV Illerås

,OOHUnVDVM|Q Örnaholm Värde ”Representativt och välbevarat odlingslandskap med naturbetesmarker i form av öppen hagmark och bland- Sandshult lövhage. Art- och individrika växtsamhällen med arter karakteristiska för naturliga gräsmarker.” 6N\GG.RPPXQDOWVWlOOQLQJVWDJDQGH ´

Ettö Hestra Ettö är en smal udde vid Nissans utlopp i Algustor- pasjön med strandängar och björkhage. Art- och LQGLYLGULNDYl[WVDPKlOOHQPHGDUWHUVRPVOnWWHUÀEEOD NORFNS\URODNDWWIRWMXQJIUXOLQRFKVWDJJI|UHNRPPHU

Isaberg Värde ”Representativt och välbevarat odlingslandskap med an- QDQ|SSHQlQJVWUDQGlQJRFKQDWXUEHWHVPDUNHULIRUPDY $OJXVWRUSDVM|Q björkhage. Art- och individrika växtsamhällen med arter VRPVOnWWHUÀEEODNORFNS\URODNDWWIRWMXQJIUXOLQRFKVWDJJ I|UHNRPPHU+lUYl[HURFNVnVYDUWSULFNLJJUDÀWODYµ ´ 6N\GG1DWXUUHVHUYDW Vik

22 Ingelsbo ,RPUnGHWÀQQVWYnIlOWVSDWEURWWVRPRPJHVDYEDVLVN ELRWLWRFKKRUQEOlQGHULNP|UNJQHMV)lOWVSDWHQlU OMXVJXOU|GRFKI|UHNRPPHULÁHUDPHWHUVWRUDN|UWODU Bösshult RFKNULVWDOOHU0HOODQGHVVDÀQQVELRWLWSDFNDUVRPlU Bönabo 5 centimeter tjocka och upp till 1 meter i diameter. Bergagärde Flahult ,NRQWDNWHQPHOODQELRWLWRFKIlOWVSDWÀQQVXUDQLQLW Ingelsbo och gulaktiga sekundära uranmineral. Kvarts är synlig LÁHUDPHWHUVWRUDN|UWODUYLONDNDQKDEnGHYLWRFK Skjutsebo VYDUWIlUJbYHQJUDQDWHUÀQQVLÁHUDFHQWLPHWHUVWRUD Trippebo kristaller.

Snärebo Värde ”Referenslokal. Meterstora kristaller och körtlar av fält- Kolvås spat och kvarts.” Assarebo Brännhult ´ 6N\GG.RPPXQDOWVWlOOQLQJVWDJDQGH

Vattlasjöområdet Området ligger i Nissans dalgång och sträcker sig norrut från Alabosjön i söder till området ca 1 km norr om Vattlasjö. I dalens mitt har en plan avlagring Rosenlund ELOGDWVNDOODG,QPRQ,QPRQV\WDlUV|QGHUEUXWHQDY större och mindre dödisgropar. I väster begränsas den av de vattenfyllda dödisgropar som numera rymmer VM|DUQD9DWWODVM|Q'MXSDVM|Q.YDUQDVM|Q1RUUDRFK Södra Mossebosjön. Mossebo 0HOODQ9DWWODVM|QRFK'MXSDVM|QÀQQVHWWRPUnGH Mårtenstorp PHGU\JJDURFKGMXSDJURSDUYLONHWlUHWWNDPHRP- råde. Området stäcker sig fram mot Nissan där höga rasbranter bildats. Nissan rinner öster om området i ett meandrande lopp. Området är huvudsakligen barrskogsbevuxet. En mindre del med själva Vattlasjön ´ tillhör Jönköpings kommun. Alabo Värde µ2PUnGHWKDUÁHUDYlOXWELOGDGHNYDUWlUDDYODJULQJDUPHG höga geovetenskapliga värden. Området är ett mycket säreget långsmalt system av åsar och långsträckta sjöar (dödisgropar) som ingår i ett kameområde. Hur forma- tionerna bildats är oklart. Området har också värde för landskapsbilden.”

6N\GG.RPPXQDOWVWlOOQLQJVWDJDQGH

23 Naturreservat Naturreservat är en skyddsform enligt miljöbalkens 7 NDSLWHOI|UDWWEHYDUDELRORJLVNPnQJIDOGEHYDUDRFK skydda värdefulla naturmiljöer eller skyddsvärda arter eller för att tillgodose områden för friluftslivet. Tidi- JDUHIDQQVRFNVnQDWXUYnUGVRPUnGHHQVN\GGVIRUP VRPYDUVYDJDUHlQQDWXUUHVHUYDWRFKVRPLQWHÀFN KLQGUDSnJnHQGHPDUNDQYlQGQLQJVRPWLOOH[HPSHO skogsbruk. Möjligheten att skapa naturvårdsområ- GHQKDUXSSK|UWRFKEHÀQWOLJDQDWXUYnUGVRPUnGHQ ska numera betraktas som naturreservat. Flera av reservaten är också riksintressen och/eller Natura RPUnGHQ,*LVODYHGVNRPPXQÀQQVVMXQDWXUUH- VHUYDW6YLQKXOWVnVHQ,VDEHUJ(WW|9lU|$QGHUVWRUSV 6WRUPRVVH'UDYHQ)HJHQRFKHWWQDWXUYnUGVRPUnGH 9LOOVWDGN\UNE\'HVVXWRPÀQQVHWWLQWHULPLVWLVNWQD- turreservat vid Sandsebo. Länsstyrelsen har beslutat om särskilda bestämmelser i området eftersom det kan vara aktuellt för naturreservatsbil- dande.

Gislaveds kommun EHU|UVDY 7 naturreservat 1 interimistiskt naturreservat 1 naturvårdsområde

Dessa omfattar sammanlagt 8 898 ha. Fyra av reservaten delas med grannkommuner.

Svinhultsåsen Svinhultsåsen är ett mindre reservat i Valdshultstrak- ten bestånde av en bergbrant och gammalgranskog med gott om vindfällen och hålträd. Reservatet är avsatt ur ornitologiskt perspektiv. S.Svinhult Hyndebo

Svinhultåsen

N.Valdshult Fakta Bildat: 1957 1RUUD Areal: 2 ha 9DOOVM|Q ´ 24 Isaberg Isabergreservatet höjer sig ca 150 m över omkringlig- Hestra gande terräng och drygt 300 m över havet. Då Isaberg främst är ett reservat för friluftslivet domineras om- rådet av anläggningar för friluftslivet där skidbackarna lUPHVWIUDPWUlGDQGH,QRPUHVHUYDWHWÀQQVlYHQVSnU 26 RFKOHGHUJULOOSODWVHUXWVLNWVSODWVHURFKFDPSLQJ6NR- gen domineras av barrskog med både gran- respektive WDOOEHVWnQG,GHVNRJVNOlGGDEUDQWHUQDÀQQVG|GYHG Kyrkobol äldre träd och en del lövinslag. En äldre grandomine- rad barrskog breder ut sig på bergets västra sida. Om- Isaberg rådet ingår i ett riksintresse för det rörliga friluftslivet.

$OJXVWRUSDVM|Q

Fakta Bildat: 1968 ´ Areal: 149 ha

Ettö Ettöreservatet med omgivningar utgör ett deltaland- VNDSXSSE\JJWDYLVlOYVDYODJULQJDU,UHVHUYDWHWÀQQV KDJPDUNHUVOnWWHUPDUNHUWDOOGRPLQHUDGEODQGVNRJ VDPWO|YVNRJ,ÁRUDQÀQQVJRWWRPKlYGJ\QQDGHDUWHU VRPVOnWWHUJXEEHJ|NlUWRFKJUnÀEEOD,GHIXNWLJDUH strandnära delarna växer klockgentiana. Reservatets naturvärden är beroende av att markerna betas och 26 Ettö igenväxning förhindras. Området är lättillgängligt från YlJRFKVWLJDUÀQQVLQRPUHVHUYDWHW2PUnGHW XWJ|URFNVn1DWXUDRPUnGHlUULNVLQWUHVVHI|U naturvården och för det rörliga friluftslivet.

$OJXVWRUSDVM|Q Fakta ´ Bildat: 1970 Areal: 28 ha

Ettö 25 Värö Värö är en ö i Algustorpasjön på drygt 5 ha som hyser både gammal tallskog och granskog såväl som inslag av lövskog.

Fakta Bildat: 1979 Areal: 6 ha

Isaberg $OJXVWRUSDVM|Q ´ Vik

Anderstorps Stormosse ebjörnarp Kämpabo

Anderstorps Stormosse är en av Sydsveriges största Storebo och mest värdefulla myrkomplex och är i stora drag Käksbo orörd. Mossen är ett bra exempel på en sydvästsvensk högmosse och har ett rikt fågelliv. Naturreservatet Anderstorps Stormosse bildades 2009 och är nästan KDVWRUW2PUnGHWlUEnGH1DWXUDREMHNW Mjärhult riksintresse samt ingår i Myrskyddsplan för Sverige. Stret N.Bohult Ekenäs

Fakta Stenbrohult Bildat: 2009 Areal: 1 935 ha Henja Älgarem

Hult Mossarp ´

Anderstorps Stormosse 26 Fegen Fegen skyddades som naturvårdsområde redan 1980 Påbo

Röshult men ombildades till naturreservat 2010 med delvis

Kätabo Önnabo utökade gränser. Reservatet är drygt 6 000 ha stort Utterkull Mölnebo och ungefär en tredjedel av området ligger i Gislaveds

Häljarem Åsberg kommun. Syftet med reservatet är bland annat att St.Hålgryte Angsås EHYDUDVM|Q)HJHQVJRGDYDWWHQNYDOLWHWRFKXQLNDÀVN Lida

Mjöhult och fågelliv samt att ge förutsättningar för det rörliga

Bökelund IULOXIWVOLYHW%ODQGDQQDWYLG6DQGYLNÀQQVlYHQYlUGH- )HJHQ Bockshult Betarp Sandvik fulla lövträds- och lövskogsområden. Området utgör Sandvik Grabbelund Vickelsbo Stenbrohult Natura 2000-område och riksintresse för naturvård. Toasjö Sandviks sockencentrum är riksintresse för kulturmil- Stavås

Prippebo Bolerum jövården.

Björnakull Bassö Hörebo Kalvia

Ödesbacka Kalvsnäs Bröttjaryd Fosterhult Bro Fakta Tångabacka Långarekull Finnanäs Danhult Bildat: 1980

Barslida Södra Skivebo Hestra Påbo Areal: 6 131 ha Hökabäck ´

Draven 6M|Q'UDYHQGHOYLVEHOlJHQL9lUQDPRNRPPXQEOHY Strand naturreservat 1993 och utgör idag en av Smålands främsta fågellokaler. För att bevara och restaurera sjön

Lillefåll och de strandängar som är avgörande för många av de Ölmestad arter som är knutna till sjön har Draven genomgått två vattenståndshöjningar. Vegetation har frästs bort

Mällby för att skapa fria vattenytor och strandängarna betas Trädan QXPHUDLQWHQVLYW9LGVM|QÀQQVWYnInJHOWRUQRFKUXQW sjön löper en vandringsled. Sjön är också Natura Väcklinge RPUnGHULNVLQWUHVVHI|UQDWXUYnUGHQRFKEHOl- Nabba get inom det kulturhistoriska riksintresset Finnvedens folkland.

Dravö Fakta

Haga Bildat: 1993 Hensjö ´ Areal: 435 ha

Kappeled Villstad kyrkby Villstad kyrkby är ett naturvårdsområde som bildades Mulakull 1996 främst för sina kulturvärden med gravfält från \QJUHMlUQnOGHUQRFKWDOVEHE\JJHOVHRFK Markås Villstad kulturspår från det äldre odlingslandskapet. Området

Hakarp har även höga naturvärden knutna till jordbruksmar- Broddebo Käfset NHQVKlYGJ\QQDGHÁRUDRFKGHVWRUDHNDUQDRFKDO- Högakull léträden. Området är också riksintresse för kulturmil- Kollåkerskog jövården och ett mindre avsnitt betesmark är Natura Rosendal 2000-område.

Stålebo Nygård Fakta

Fållinge Röpplinge Jordsbo Bildat: 1996 Skatekull Areal: 124 ha Torp´

27 Biotopskydd Naturvårdsavtal Enligt miljöbalkens 7 kapitel kan mindre mark- eller Istället för att förordna ett biotopskydd enligt miljö- vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- EDONHQNDQHWWFLYLOUlWWVOLJWDYWDOHWWVnNDOODWQDWXU- eller växtarter eller som annars är särskilt skydds- YnUGVDYWDOWUlIIDVPHOODQIDVWLJKHWVlJDUHRFK6NRJV- värda förklaras som biotopskyddsområde. En sådan styrelsen i syfte att bevara och utveckla ett områdes förklaring kan göras för alla områden av en viss typ naturvärden. Sådana avtal används ofta inom områden inom landet eller för ett enskilt område. Inom bio- som har behov av skötsel och åtgärder för att na- topskyddsområden får inte bedrivas verksamhet eller turvärdena ska utvecklas väl. I avtalet regleras vad vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Dispens UHVSHNWLYHSDUWInUXWI|UDYHPVRPVWnUI|UNRVWQD- InUHQGDVWPHGJHVRPGHWÀQQVVlUVNLOGDVNlO der och vem som ett eventuellt virkesutfall tillfaller. Fastighetsägaren får en engångsersättning som delvis Generellt biotopskydd täcker värdet av inskränkningarna i nyttjandet av om- Generellt biotopskydd gäller i jordbruksmark för följande rådet. Normalt gäller avtalet i 50 år men kan i vissa fall ELRWRSHU skrivas för en kortare tid. Sedan 1999 kan och brukar • Alléer avtalet inskrivas hos inskrivningsmyndigheten och gäl- • Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark ler då mot en ny fastighetsägare. • Odlingsrösen i jordbruksmark • (Pilevallar) ,*LVODYHGVNRPPXQÀQQVI|UQlUYDUDQGHQDWXU- • Småvatten och våtmarker i jordbruksmark vårdsavtal om totalt 64 ha och en medelareal på 4 ha. • Stenmurar i jordbruksmark 'HÁHVWDDYWDOHQRPIDWWDUlGHOO|YVNRJHQELRWRSW\S • Åkerholmar som är skötselkrävande för att bevara naturvärdena. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över biotopskyddet i jordbruksmark. Kyrkoreservat Kyrkoreservat är frivilliga avsättningar av värdefulla Biotopskydd för enskilda områden naturområden som kyrkan gör på sina fastigheter. I Länsstyrelsen och har också rätt att förklara enskilda *LVODYHGVNRPPXQÀQQVWYnVnGDQDUHVHUYDW6lQNH- områden av följande typer i jordbruksmark som mossen i Valdshult (Skara stift) och Nennesmo urskog ELRWRSVN\GGULNRFKNDONNlUUlQJDUHOOHUQDWXUEHWHV- (Växjö stift). Nennesmo urskog är också ett Natura marker. Länsstyrelsen får meddela sådana beslut även 2000-objekt. för naturliga bäckfåror och ras- eller bergbranter för mark som inte omfattas av skogsvårdslagen.

Skogsstyrelsen får inom områden som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen förklara särskilt skyddsvärda mark- eller vattenområden som biotopskydd. Enskilda områden av följande typer får för- NODUDVVRPELRWRSVN\GGEUDQGIlOWO|YEUlQQRUlOGUH QDWXUVNRJVDUWDGHVNRJDU|UWULNDDOOXQGDUUDYLQVNRJDU mindre vattendrag och småvatten med omgivande PDUN|UWULNDVXPSVNRJDUlOGUHVDQGVNRJDUlOGUH EHWHVSUlJODGVNRJNDONPDUNVVNRJDUULNRFKNDONNlUU DONlUUKDVVHOOXQGDURFKKDVVHOULNDVNRJDUNlOORUPHG RPJLYDQGHYnWPDUNHUP\UKROPDUUDVHOOHUEHUJEUDQ- WHUPDUNPHGP\FNHWJDPODWUlGVDPWVWUDQGHOOHU svämskogar. Ett biotopskydd ska inte omfatta ett större område än 5 ha.

,*LVODYHGVNRPPXQÀQQVI|UQlUYDUDQGHELRWRS- skydd förordnade av Skogsstyrelsen. Totalt omfattar de 67 ha och medelarealen är ca 2 ha. Den vanligaste typen av biotopskydd är äldre naturskogsartade skogar följt av ras- eller bergbranter.

28 Naturminnen Enligt miljöbalken får ett särpräglat naturföremål av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som natur- PLQQHRPGHWEHK|YHUVN\GGDVHOOHUYnUGDVVlUVNLOW Förklaringen får även omfatta det markområde som krävs för att bevara naturföremålet och ge det be- hövligt utrymme. Med särpräglade naturföremål avses H[HPSHOYLVWUlGÁ\WWEORFNHOOHUOLNQDQGH1DWXUPLQQH- na är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Skyddsformen används numera sparsamt. I *LVODYHGVNRPPXQÀQQVI|UQlUYDUDQGHVH[QDWXUPLQ- QHQIHPVW\FNHQDYVHHQGHWUlGVDPWHQO|YVNRJVNOlGG kulle med blåsippor.

Djur- och växtskyddsområden Om det behövs särskilt skydd för en djur- eller växt- art inom ett område får länsstyrelsen eller kommunen meddela föreskrifter som inskränker rätten till jakt RFKÀVNHHOOHUDOOPlQKHWHQVHOOHUPDUNlJDUHQVUlWWDWW uppehålla sig i ett område. Det vanligaste skyddet är att skapa störningsfria områden under vår och för- VRPPDUWLOOVN\GGI|UInJHOOLYHW'HWÀQQVWUHVnGDQD InJHOVN\GGVRPUnGHQLQRP*LVODYHGVNRPPXQDOODL sjön Fegen.

Strandskydd Allmänhetens tillgång till stränderna är av stor betydelse för friluftsliv och rekreation. Övergången mellan land och vatten är även betydelsefull som livsmiljö för många olika arter. Vid sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd enligt miljöbalken. Skyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Strand- skyddsområdet kan utökas upp till 300 meter. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för DOOPlQKHWHQVIULOXIWVOLYVDPWDWWEHYDUDJRGDOLYVPLO- M|HUI|UYl[WRFKGMXUOLYHW²SnODQGRFKLYDWWHQ

Länsstyrelsen föreslår en förändring som innebär att GHWXW|NDGHVWUDQGVN\GGHWWDVERUWYLG-lOOXQGHQ 9LNDUHVM|Q6|GUD*XVVM|QRFK.URNVM|Q%HVOXWWDV under 2014. Utökat strandskydd gäller följande sjöar i *LVODYHGVNRPPXQ 300 m Fegen 200 m Bolmen Norra Gussjön Hammarsjön Algustorpasjön

29 NATURRESURSER Allmänt Begreppet naturresurshushållning syftar både på be- hovet av att använda förnyelsebara resurser långsiktigt ,*LVODYHGVNRPPXQÀQQV utan att tära på kapitalet och spara ändliga resurser bergtäkter och 11 grustäkter VnDWWGHÀQQVWLOOJlQJOLJDI|UNRPPDQGHJHQHUDWLRQHU (husbehovstäkter oräknade). 6NRJHQVEHW\GHOVHVRPQDWXUUHVXUVEnGHI|UUnYD- !! ruuttag och som verksamhetsområde (det vill säga YLUNHVUnYDUDPDVVDSURGXNWLRQHQHUJLI|UV|UMQLQJMDNW RFKÀVNHUHNUHDWLRQRFKWXULVP lUDYVHYlUG9DWWQHWV EnGH\WRFKJUXQGYDWWHQEHW\GHOVH|NDUPHURFKPHU !! och hantering av denna resurs kommer att vara särskilt angelägen då sjöar och vattendrag också är en viktig del av Gislaveds kommuns attraktivitet. Hestra Traditionellt så avser ofta naturresurshushållning grus- ´ och bergmaterial eller så kallat ballastmaterial. För !! Teckenförklaring samhällsbyggandet är tillgången på grus och berg en ! Berg för kross viktig faktor och samhällskonjunkturens svängningar ! Grus kan ofta spåras i uttaget. Torv är ett energislag som är $ Morän $ Sand intressant då kommunen har goda tillgångar. !! GISLAVED Grus och berg Anderstorp Ett övergripande nationellt mål är att $$+ minska uttaget av naturgrus och istället använda bergkross och återvinnings- !! PDWHULDO6DPPDVWUlYDQÀQQVLNRP- munens materialhushållningsplan. I Burseryd

! ! ! ! *LVODYHGVNRPPXQÀQQVIRUWIDUDQ- ! ! Reftele de en stor naturgrusproduktion Smålandsstenar och många täkter. 2009 var den !! !! totala ballastproduktionen 496 Broaryd!! Skeppshult 667 ton och andelen ! naturgrus 27 %.

! ! ! $+ ! 7YnDYJUXVWlNWHUQDHQVDQG- $ WlNWRFKHQPRUlQWlNWlULI|UVWD hand för fyllnadsändamål. Utveck- lingen går mot färre antal täkter i takt med att naturgrustäkter avslutas och bergproduktionen ökar.

Uttaget av bergkross i kommunen ökar dels beroende i korta avstånd till avsättningsområdena. Bergtäkter på generella faktorer som naturgrusskatt men också NDQDYHNRQRPLVNDNYDOLWHWVPlVVLJDRFKPLOM|PlVVLJD SnI|UlQGUDGHNYDOLWHWVNUDYIUnQ7UDÀNYHUNHWVRP skäl inte etableras i samma omfattning som grus- innebär att det lättare går att hitta bergmaterial som täkterna vilket skulle styra utvecklingen mot längre uppfyller kraven. Berggrunden i Gislaveds kommun be- transportavstånd. Motverkande denna utveckling är står till stor del av sprött material som inte är särskilt att transportavståndet är en mycket tung ekonomisk lämpligt att använda. marknadsfaktor. Genom förändring i kvalitetskraven så har det också blivit möjligt att lokalisera bergtäkter på Transportavståndet till avsättningsområdena är en ÁHUVWlOOHQLNRPPXQHQ mycket avgörande för vilken typ av material som efterfrågas och därmed bryts. Naturgrustäkter har förekommit och förekommer fortfarande i stor omfattning inom Gislaveds kommun vilket har resulterat

30 Mineral ,NRPPXQHQÀQQVVMXNlQGDPLQHUDOI|UHNRPVWHUGlU Torvtäkter brytning har förekommit i äldre tider. Det är framfö- • Rastamossen - Energitorv rallt kvarts och fältspat som har brutits. Fyra av fyndig- • 6WRUDPRVVHQ5\G9l[WWRUY KHWHUQDOLJJHULDYVQLWWHWV\GYlVWRP+HVWUD,QJHOVER • Ryds mosse - Energitorv ,QJDOVER6SURWWHERRFK6OlWWHU\G%URWWHWL,QJHOVER • Dravö mosse - Energitorv har också andra mineraler som gör området skydds- • Ekenäsamossen - Energitorv och växttorv värt och avsatt som riksintrese. Övriga fyndigheter är • Trottagården - Energitorv HWWNYDUWVEURWWVWUD[|VWHURP%XUVHU\GHWWVWHQEURWW vid sjön Söingen och ett gammalt brott i Stjärnehult. Gruvor och stenbrott • Ingelsbo • Yxebo • Ingalsbo • Söingen • Slätteryd • Stjärnehult

Torv Kommunen har stora arealer av våtmarker där insla- get av högmossar på sina håll är dominerande. Torven är intressant att utvinna både för växtodlingsändamål och som energitorv. Efterfrågan på växtodlingstorv är |NDQGHLQWHUQDWLRQHOOW7RUYHQVNODVVLÀFHULQJVRPHWW fossilt bränsle eller ej är troligen avgörande för vilken Hestra betydelse det långsiktigt kommer att få som energislag.

)|UQlUYDUDQGHÀQQVNRQFHVVLRQHUI|UHQHUJLWRUYXW- ´ vinning på fem platser i kommunen samt en täkt för Teckenförklaring växttorv. Ansökningar om tillstånd för två nya växt- ! Energitorv WRUYVWlNWHUL(OGVKHVWUDRFK0DUNHElFNVKXOWlUDNWX- $ Växttorv ella. För att ta hänsyn till våtmarkernas naturvärden så exploateras regelmässigt inte några mossar i " Växttorv, Energitorv naturvärdesklasserna 1 och 2 i Naturvårds- verkets inventering (VMI) om det går att GISLAVED konstatera att dessa värden fortfarande Anderstorp ÀQQV !

$$+ !(!

Burseryd Reftele Smålandsstenar

Broaryd ! "

!(!

31 Jordartskarta SGU

Isälvssediment Morän Berg Torv

Älvsediment, sand Lera--silt

32 FRILUFTSLIV Riksintressen för friluftsliv Allmänt Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse t LQDWXUHQI|UQDWXUXSSOHYHOVHUI\VLVNDNWLYLWHWRFK avkoppling. Områden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- RFKNXOWXUNYDOLWHWHUYDULDWLRQHULODQGVNDSHWRFKJRG tillgänglighet för allmänheten. I Gislaveds kommun ÀQQVWYnULNVLQWUHVVHQI|UIULOXIWVOLYHW%ROPHQRFK Isaberg/Ranneboområdet Isaberg/Ranneboområdet. Hestra

Bolmen ´ %ROPHQlU6YHULJHVHVM|WLOOVWRUOHNHQRFKXWJ|U 1:400 000 riksintresse för det rörliga friluftslivet. Sjöns storlek Teckenförklaring och variationsrikedom ger goda förutsättningar för Riksintresse friluftsliv olika friluftsaktiviteter. Bolmen delas mellan Gisla- YHGV9lUQDPR/MXQJE\RFK+\OWHNRPPXQHU6M|Q lURFNVnULNVLQWUHVVHI|U\UNHVÀVNH GISLAVED Anderstorp

Förslag till riksintresse Burseryd friluftsliv Fegen Reftele Smålandsstenar Broaryd Skeppshult

Bolmen

Isaberg/Ranneboområdet Fegen Ranneboområdet är ett ostört vildmarksområde med Länsstyrelsen föreslår att Fegen ska bli ett riksintresse skogar och sjöar och relativt lite bebyggelse. Isabergs- för friluftsliv. Områdets värden för friluftslivet är knut- området är centrum för det mera anläggningsbundna na till sjön Fegen med omgivande landskap. Området friluftslivet med skidbackar och golfbanor. Området är är relativt orört och lämpar sig för många olika typer delvis beläget i Gnosjö kommun. Länsstyrelsen före- av friluftsaktiviteter. Det föreslagna riksintresseområ- slår en förändrad avgränsning av riksintresseområdet det delas med Svenljunga och Falkenbergs kommuner. där endast Isabergsområdet ingår.

33 Stora opåverkade områden Tysta och ostörda områden blir allt mer ovanliga i Rannebo-Stengårdshult-Mosshult-området är till största landskapet. Olika typer av exploatering innebär att de delen beläget inom Gislaveds kommun. Rannebodelen är blir färre till antalet och mindre till ytan. Opåverkade av riksintresse för det rörliga friluftslivet på grund av sin områden har ett relativt svagt rättsligt skydd. Enligt 3 vildmarkskaraktär. kap. 2§ miljöbalken ska stora mark- och vattenområ- den som inte alls eller endast obetydligt är påverkade Fegenområdet har också en speciell vildmarkskaraktär av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så med mycket stora naturvärden knutna till området. Här långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan är dock besöksfrekvens av turister avsevärt högre. påverka områdenas karaktär.

1nJUDKHOWRSnYHUNDGHRPUnGHQÀQQVLQWHL*LVOD- EHE\JJHOVHYlJDUOHGQLQJDURFKPDVWHUHQNDUDNWlUDY YHGVNRPPXQ'lUHPRWÀQQVRPUnGHQVRPLPLQ- ostördhet och/eller vildmark. 2012 gjordes en förstu- dre omfattning är exploaterade av större vägar och die i länet där fokus låg på ostörda områdena utifrån DQOlJJQLQJDU,NRPPXQHQÀQQVWYnXWSHNDGHRPUnGHQ ett bullerperspektiv. Störningsnivån sattes till 35 dB Fegen med omgivningar samt området Rannebo- RFKMlUQYlJDUYlJDUYLQGNUDIWYHUNLQGXVWULHUPRWRUED- 6WHQJnUGVKXOW0RVVKXOW'HVVDRPUnGHQKDUWURWV QRUFLYLODVNMXWIlOWRFKÁ\JIlOWDQVnJVYDUDEXOOHUNlOORU Enligt analysen var ungefär en fjärdedel av kommunens yta att betrakta som bullerfri.

34 Anläggningar för friluftsliv 5XQWRPLNRPPXQHQÀQQVROLNDW\SHUDYDQOlJJQLQJDU I|UIULOXIWVOLYHWLIRUPDYVSnUOHGHUYLQGVN\GGPHG PHUD,,VDEHUJVRPUnGHWÀQQVHQNRQFHQWUDWLRQDY ! IULOXIWVOLYVDQOlJJQLQJDUPHGEODQGDQQDWVNLGEDFNDU camping och ett stort ledsystem med leder för

YDQGULQJF\NOLQJRFKOlQJGVNLGnNQLQJ'HÁHVWD|YULJD ! naturreservat är också populära besöksmål med ! anordningar som till exempel fågeltorn och markerade ! vandringsleder. Hestra &DPSLQJÀQQVI|UXWRPYLG,VDEHUJlYHQYLG+|UVM|QL ´ 6PnODQGVVWHQDURFKVWlOOSODWVHUI|UKXVELOÀQQVL6XQ- 1:400 000 naryd och Gislaved. Teckenförklaring

Vandringsleder &\NHOOHGHUQD**OHGHQ WRWDOOlQJGNP RFK6YH- ! ULJHOHGHQ WRWDOOlQJGNP JnUJHQRPNRP- Cykelleder PXQHQVRPRFNVnKDUHWWÁHUWDOYDQGULQJVOHGHU ! Friluftsbad av olika längd och karaktär. Gislavedsleden GISLAVED Anderstorp mellan Fegen och Isaberg är längst med ! sina tio mil och fem vindskydd. ! !

Burseryd !

! Reftele Smålandsstenar ! Broaryd Skeppshult ! !

! 'HWÀQQVLRUGQLQJVVWlOOGDEDGSODWVHULNRPPXQHQ

Örerydsbadet i Norra Gussjön Valdshultsbadet i Norra Vallsjön Stengårdshultsbadet i Stengårdshultasjön Kroksjöbadet i Hestra Kyrksjöbadet i Båraryd Tokarpsbadet i Bråarpssjön (Anderstorp) Gläntanbadet i Svarvaretorpssjön (Anderstorp) Flatenbadet i Kållerstad Kårehamn i Bolmen Långhultsbadet i Storasjön (Burseryd) Borlångenbadet i Smålandsstenar Örsjöbadet i Broaryd Hensjöbadet i Gryteryd Sandviksbadet i Fegen

35 'HWlUWLOOnWHWDWWnNDEnWSnDOODVM|DUPHQGHWÀQQV lan 5 000 och 10 000 kanotister besöker Fegenområ- KDVWLJKHWVEHJUlQVQLQJDUL6|GUD*XVVM|Q9LNDUHVM|Q GHWYDUMHnU,1LVVDQÀQQVHQNDQRWOHGPHGVDPPDQ- $OJXVWRUSDVM|Q1RUUD*XVVM|QGHODY6WRUnQVDPWL lagt 10 lägerplaster från Öreryd i norr till Skeppshult i Fegen där det också råder tillträdesförbud på vissa söder. Kanotleden Lagaleden går genom Bolmen. områden under en viss tid på året. I Kyrksjön är PRWRUEnWVWUDÀNI|UEMXGHQ,%ROPHQÀQQVHQIlUMH- )ULWLGVÀVNHWKDUHQVWRUEHW\GHOVHI|UEnGHNRPPXQ- förbindelse från Sunnaryd till Bolmsö och i området invånare och turister. I Fegen och Bolmen bedrivs ett ÀQQVÁHUDVPnEnWVKDPQDU%ROPHQlUGHQHQGDVM|QL RPIDWWDQGHIULWLGVÀVNHHIWHUEODQGDQQDWJlGGDJ|V Gislaveds kommun där körning med vattenskoter är och abborre och båda dessa sjöar är utpekade som tillåten. QDWLRQHOOWVlUVNLOWYlUGHIXOODÀVNHYDWWHQ,1LVVDQV huvudfåra uppströms Norra Gussjön och i Svanån och )HJHQlUP\FNHWDWWUDNWLYWI|UNDQRWLQJRFKGlUÀQQV 5DGDQEHGULYVRFNVnHWWRPIDWWDQGHIULWLGVÀVNH iordningsställda lägerplatser och aktiva kanotuthyrare. Två av lägerplatserna ligger i Gislaveds kommun. Mel-

36 ORDLISTA $PÀEROLW - svart eller grönsvart bergart Hornblände - ett mineral

Ballast – sand, grus eller sten för fyllnadsändamål Hävd - skötsel av ängs- och betesmarker genom slåtter eller bete Bestånd - begrepp inom skogsbruket som används om träd eller plantor som växer tillsammans och karaktäriseras av viss Högmosse - typ av våtmark som till skillnad från lågmossar enhetlighet, vanligen med avseende på ålder och trädslags- (kärr) har en tät bottenmatta av vitmossa, som också är den blandning. dominerande växttypen i denna vegetation.

Biologisk mångfald - variationsrikedom bland levande Hölja - grund sänka på mossar organismer och ekosystem Inägomark - i det äldre svenska lantbruket var inägorna Biotit - mineral som tillhör glimmergruppen skyddade mot djurens bete och innefattade huvuddelen av alla åkrar och slåtterängar. Biotop - en typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma Isälvsavlagring - geologisk avlagring bildad i smältvatten- sälvar från glaciärer och inlandsisar. Består vanligen av grus och Brandfält - ett område skogsmark som brunnit sand.

Bäcken - fördjupning i jordskorpan Kalkkärr - myr med speciell, ofta mycket artrik växtlighet av arter som tyder på kalkrik miljö och högt pH-värde. Delta - låga landsträckor och öar som uppkommer genom att grus-, sand- och lerpartiklar hopar sig utanför mynningen av Kameområde - kulligt landskap som till största delen består vissa floder. av isälvssediment

Eutrof - näringsrik Koncession - tillstånd att bedriva viss verksamhet

Evertebrat - ryggradslöst djur Kontinuitet - frånvaro av katastrofala händelser, såsom brand, stormfällning, svåra insektsangrepp eller omfattande Excentrisk mosse - mosse som är välvd och har en perifert mänskliga ingrepp under lång tid. belägen höjdpunkt Korvsjö - en bågformad insjö som bildas av meandrande Flyttblock - stort stenblock som blivit transporterat med hjälp vattendrag när en meanderbåge så småningom isoleras från av is (glaciär eller inlandsis) vattenflödet.

Fuktäng - fuktigare öppen gräs- eller örtdominerad vegeta- Kvarts - ett färglöst eller vitt mineral tionstyp Kvartära avlagringar - bergartsmaterial som avsatts i vat- Fältspat - vanlig mineralgrupp som ingår i bland annat berg- ten eller på land under den senaste geologiska perioden (de arterna granit och gnejs senaste 2,6 miljoner åren).

Genuin öringstam – ursprunglig öringstam Kärrdråg - kärrparti på mosseyta, kännetecknat av genom- strömmande eller oftare genomsipprande vatten och kärrartad Gnejs - vanlig bergart vegetation.

Granit - vanlig bergart som är mycket hård Levé - de vallar som bildas på flodbankerna av flodens sedi- ment om den svämmar över Granitoid - granitliknande bergart Lund - mindre lövskogsområde, typiskt med ädla lövträd och Göl - liten sjö, ofta i skogen eller i anslutning till en våtmark. En ett välutvecklat buskskikt. göl bildas uppe på en våtmark och har otydliga strandlinjer. Låga - ett liggande träd Hamling - skötselsteknik som går ut på att samtliga grenar på lövträd beskärs med regelbundna intervall. Hamling utförs på Lövbränna - lövskog uppkommen efter brand sensommaren innan löven fälls för att skapa foder åt boskap. Hamling var vanligt i södra Sverige fram till början av 1900-ta- Mad - detsamma som strandäng, det vill säga del av en strand let. där det växer höga gräs och örter. Ligger normalt över vatten- brynet men översvämmas vid högvatten.

37 Meandring - geologisk process hos en slingrande flodfåra i ett Utmark - i det äldre svenska lantbruket var utmarken den flackt landskap skapad av erosion i ytterkurvorna av floden och mark som till skillnad från inägorna betades av boskap. sedimentation i innerkurvorna. Värdetrakt - ett större område med ett flertal värdekärnor Morän - en osorterad jordart bildad av avlagringar från en med ekologiska samband (spridning av arter kan ske) och glaciär eller inlandsis. Innehåller partikelstorlekar från lera till gemensamma värden. Ytan mellan värdekärnorna behöver inte block. vara av högsta naturvärdesklass, men som helhet består områ- det av högre naturvärden än kringliggande trakter. En värde- Mosseplan - den svagt välvda yta som utgör den centrala och kärna består av ett område med mycket höga naturvärden och största delen av en högmosse. hyser en stor biologisk mångfald och variationsrikedom, vilket ger förutsättningar för fortplantning och spridning av djur och Myr - våtmark där syretillgången i marken är så låg att döda växter. Området kan även ha höga rekreations- eller kulturmiljö- växter och annat organiskt material inte förmultnar utan ansam- värden. las och omvandlas till torv. Myrar delas in i mossar och kärr. Åkerholme - holme av natur- eller kulturmark med en areal Nipa - den erosionsbrant av sand som i vissa fall uppstår vid av högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kultiverad vattendrag. betesmark.

Odlingsröse - en typ av röjningsröse, det vill säga stenröse Ädellöv - lövträd som är särskilt ekonomiskt värdefulla och som har lagts upp då tidigare obrukad jord röjts upp för odling har stora krav på omgivningen för att trivas. Ädellövträden i eller redan brukad jord anpassats för nya redskap, från brons- Sverige är enligt hävd ek, ask, alm, lönn, lind, avenbok, bok och och järnåldern till in på 1900-talet. fågelbär.

Pilevall - en allé av hamlade pilträd, ofta vanligt förekom- mande i Skånes slättbygder

Platåmosse - tydligt välvd mosse med tydligt sluttande kant- zon och i regel ett vidsträckt centralt ”mosseplan”.

Rikkärr - kärr med näringsrikt vatten

Soligena kärr - sluttande kärr med en lutning på mellan 3 och 8 procent

Stagghed - lågvuxen, småtuvig gräsmark på frisk till fuktig mark

Sträng - tuvor i lång, smal och hög ansamling på vissa myrmarker

Svämskog - strandnära skog vars mark periodvis översväm- mas

Syenit - ljusgrå eller rödaktig bergart

Säteri - större gård som under medeltiden eller 1500-talet innehaft ”sätesfrihet”, skattefrihet.

Tjärn - en tjärn är oftast resten efter en sjö som vuxit igen när en våtmark bildadats. Tjärnen har en fast tydlig strandlinje, även om de sista meterna ibland kan utgöras av gungfly. Tjärnens vatten är klarare än gölens, och i de flesta fall surare.

Topogena kärr - plana eller mycket svagt sluttande kärr

To r r ä n g - torrare öppen gräs- eller örtdominerad vegetations- typ

Uraninit - uranmineral som används för uranframställning