Massans Röst Upplopp Och Gatubråk I Stockholm 1719–1848

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Massans Röst Upplopp Och Gatubråk I Stockholm 1719–1848 Massans röst Upplopp och gatubråk i Stockholm 1719–1848 Mats Berglund Stads- och kommunhistoriska institutet © Mats Berglund och Stads- och kommunhistoriska institutet Studier i Stads- och kommunhistoria 34 Stads- och kommunhistoriska institutet, Historiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm www.urbanhistory.su.se Akademisk avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Stockholms universitet 2009. Historiska institutionen, 106 91 Stockholm. Omslagsbilder: Gustav Adolfs torg. Gustav IV Adolfs hemmarsch genom staden efter en trupprevy på Ladugårdsgärde. Akvarell av Louis Jean Desprez, 1799. SSM. Crusenstolpekravallerna 1838. Litografi av Ferdinand Tollin. Foto: SSM. Tryck: Fälth & Hässler AB, Värnamo 2009 ISBN 978-91-88882-34-9 Innehåll Förord ..................................................................................................................................... 11 1. Inledning ............................................................................................................................ 15 Södermalmsupploppet 1719 .................................................................................................15 Upploppets karaktär och orsaker ........................................................................................ 26 Deltagarna ..................................................................................................................... 26 Disciplin eller kaos ........................................................................................................ 27 Upploppets orsaker ....................................................................................................... 28 Forskningsämnet ................................................................................................................ 32 Idéer och tankar om upplopp och social oro ...................................................................33 En svensk modell? .............................................................................................. 38 Stockholms förindustriella kommunikationskanaler .................................................... 42 Folkets kanaler ......................................................................................................... 43 Riksdagsbesvär ................................................................................................... 43 Suppliker............................................................................................................ 44 Tidningar och pamfletter ................................................................................... 46 Civil olydnad och förhalning .............................................................................. 46 Gatuslagsmål...................................................................................................... 47 Upplopp ............................................................................................................. 48 Medlare ................................................................................................................... 49 Domstolar och lagar ...........................................................................................49 Präster ................................................................................................................ 50 Riksdagen........................................................................................................... 50 Myndigheternas kanaler ...........................................................................................51 Tidningar och censur ..........................................................................................51 Kungörelser .........................................................................................................51 Politi .................................................................................................................. 52 Militär ................................................................................................................ 52 Idéer och tankar om det förindustriella samhällets omvandling .....................................53 Från ståndssamhälle till klassamhälle ................................................................ 54 Från spö till ensamcell ........................................................................................ 54 Från Posttidning till folkpress .............................................................................55 Från Stockholm till Europa ................................................................................ 56 Demokratisering – från envälde till folkstyre ..................................................................57 Demokrati och påverkansgrad ............................................................................57 Den tidiga demokratiseringen ............................................................................ 58 En modell för att studera tidig demokratisering ................................................. 61 Forskningsuppgiften ..................................................................................................... 63 Syfte och frågeställningar ................................................................................... 63 Källmaterial och metod ...................................................................................... 64 Avgränsningar .................................................................................................... 65 Disposition ........................................................................................................ 65 2. Ordning och oro – bråkighet och social kontroll, Stockholm c:a 1719–1848 ...... 69 Ordningsmaktens utveckling, 1719–1848 .............................................................................69 Order om dagliga polisrapporter ...................................................................................69 Ordningsväsendet under frihetstiden .............................................................................71 Inrättandet av poliskammaren 1776 ................................................................................75 Corps-de-garden, högkvarter, häkten och polisstationer ............................................... 76 Rättsväsendets arenor – domstolarna .................................................................................. 79 Militära domstolar ........................................................................................................ 82 Krigsrätterna ...................................................................................................... 82 Krigskollegiet och generalkrigsrätten ................................................................. 83 Civila domstolar ............................................................................................................ 84 Rådhusrätten och kämnärsrätterna .................................................................... 84 Kollegierna och poliskammaren ......................................................................... 87 Hallrätten, borgrätterna och slottsrätten ............................................................ 89 Civila domstolar på central nivå – hovrätten, Högsta domstolen och särskilda kommissioner ....................................................................................................92 Kyrkliga domstolar ........................................................................................................ 93 Stockholms domkapitel ..................................................................................... 93 Lagstiftning mot upplopp och gatubråk .............................................................................. 95 Förordningar och resolutioner ......................................................................................96 Kungl. Maj:ts plakat 4/5 1664 ..............................................................................96 Stadga emot våldsamheter i Stockholm 5/4 1737 ................................................. 98 1734 års lag .....................................................................................................................99 Förordningar och kungörelser efter 1734 .......................................................................101 Avslutning ....................................................................................................................101 Den bråkiga kulturen ........................................................................................................ 102 Polisrapporterna och den bråkiga kulturen.................................................................. 102 Bråkiga kulturer – tidigare forskning ............................................................................103 Bråkiga arbetare: Eskilstuna och Norrköping ....................................................103 Bråkiga soldater: Malmö och Stockholm ...........................................................105 Bråkiga studenter: Uppsala och Lund ................................................................105 Sammanfattning: en bråkig kultur – eller flera?.................................................107 Krogbråk och gatuoroligheter i Stockholm........................................................................ 108 Gatuoroligheter 1740–1840 .......................................................................................... 109 Våldsamma aktioner .........................................................................................110
Recommended publications
  • Sturefors Slotts- Och Herrgårdssymposium · Nordiskt
    s. 1/16 EXKURSIONDAG 1 EXKURSIONDAG Sturefors slotts- och herrgårdssymposium · Nordiskt Den första mer ståndsmässiga byggnaden på Sturefors, då kallat Forsa, upp- fördes i slutet av 1500-talet för Ture Nilsson Bielke som också lät uppkalla gården efter sig själv – Tureforsa. Godset hade han kommit i besittning av genom sitt gifte med Margareta Sture, dotter till Svante Stensson Sture och syster till Nils Svantesson Sture och Erik Svantesson Sture, vilka avrättades av Erik XIV i de s.k. Sturemorden 1567. År 1599 drogs makens gods in till Kronan och följande år avrättades Ture Bielke under Linköpings blodbad. Några år senare återfick änkan Margareta Sture gården som sedan kom att kallas Sturefors. Ture Bielkes rektangulära stenhus var, med sitt höga valmade tak och sina tre torn, två hörntorn och ett med trapphus, samt två flyglar av en typ som kan ses som en dåtida symbol för högadelns makt. Det hade många likheter med den byggnad som Tures bror Hogenskild Bielke lät uppföra på Åkerö i Södermanland. Sturefors gick i arv på kvinnolinjen och arealen utökades väsentligt under 1600-talet. År 1699 förvärvades godset av den rike och mäktige Carl Piper som tillsammans med sin hustru Christina lät uppföra ett modernare corps-de-logi. Pipers underordnade, överintendenten och slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y. levererade ritningarna, som dock långt ifrån följdes till fullo. Framför allt hade Tessin tänkt sig en livligare siluett med ett högre mittparti inrymmande den stora salen. Sturefors fick i stället en lägre tredje våning som sträcker sig över hela huvudbyggnaden och två lägre, fasta flyglar mot sjön. Med framskjutande mittrisaliter och slätputsade väggar visar det inte några större likheter med Tessins tidigare slotts- och herrgårdsanläggningar.
    [Show full text]
  • Ilmakunnas, Noblewomen in Service at the Swedish Royal Court.Pdf
    This is an electronic reprint of the original article. This reprint may differ from the original in pagination and typographic detail. From Mother to Daughter Ilmakunnas, Johanna Published in: Early Professional Women in Northern Europe, c. 1650–1850 Publicerad: 01/01/2017 Link to publication Please cite the original version: Ilmakunnas, J. (2017). From Mother to Daughter: Noblewomen in Service at Swedish Royal Court, c. 1740–1820. In J. Ilmakunnas, M. Rahikainen, & K. Vainio-Korhonen (Eds.), Early Professional Women in Northern Europe, c. 1650–1850 (pp. 69–90). Routledge. http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020102788507 General rights Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. This document is downloaded from the Research Information Portal of ÅAU: 26. Sep. 2021 This is an accepted manuscript (AM) of the chapter Johanna Ilmakunnas, ‘From Mother to Daughter: Noblewomen in Service at Swedish Royal Court, c. 1740–1820’, in Johanna Ilmakunnas, Marjatta Rahikainen & Kirsi Vainio-Korhonen (eds), Early Professional Women in Northern Europe, c. 1650–1850. Routledge, London & New York 2017, 69–90. Chapter 4 Johanna Ilmakunnas From mother to daughter Noblewomen in service at the Swedish royal court, c. 1740–1840 From early modern to modern Europe, a number of noblewomen were occupied with various tasks at royal courts.1 Both male and female courtiers added splendour to the power of a sovereign, especially in ceremonies that cemented royal authority and made it visible for elites and the common people alike.
    [Show full text]
  • Sofias Döttrardöttrar
    Torbjörn Tillman SofiasSofias DöttrarDöttrar En väntad bok Noteria Förlag Noteria Förlag Torbjörn Tillman Sofias Döttrar En väntad bok Noteria Förlag På 2000-talet utgivna böcker med/av Torbjörn Tillman Till Sofia Chruus´ sentida dotter-dotter- … döttrar ”Livgrenadjärregementet i slutet av en epok” 2001 Anna Maria Catarina ”Livgrenadjärerna under det kalla kriget” 2002 Anna Christina Sofia ”Norra Smålands Regemente” 2003 Siiri Maria Johanna ”Livgrenadjärbiografier 1962-1997” 2007 ”Si vis pacem para bellum” 2013 (Om du vill ha fred, bered dig för krig) ”Ögonblick till dig”, 2015 (Novelletter och dikter) Varmt tack … ”Tvinnade Trådar” 2014 (En släktroman, den första i en trilogi) … riktar jag till dem, som intresserat tagit del av utkasten till denna bok, granskat författarens vandring västerut och också bidragit till att Nu presenteras ”Sofias Döttrar” 2015 apostrofera eller illustrera de skilda strövtågen från förfluten tid till (Fortsättningen på ”Tvinnade Trådar”) idag, nämligen: Snart utges trilogins tredje bok ”Morfars Kristallkula” Sofia Piel, den språkbegåvade ”nissen” – niecen – som delar namn med sin 1700-tals anmoder, men lever fjärran från oss i nuet med dubbla medborgarskap. © Torbjörn TillmanSOFIAS och Noteria FörlagDÖTTRAR 2015 Ingemar Ingemarsson, kollegan på <www. skrivarverkstan.org>, [email protected] vilken fann behov av att ändra några klumpiga formuleringar och generande korrekturfel. Omslagsbild: Heléne CopyrightHortlund Grafisk form: FredricaTorbjörn Ganestål Tillman Samtliga bilder tryckta med tillstånd. Vi har försökt att nå[email protected] respektive copyrightinnehavare. Om vi i något fall misslyckats ber vi att ni kontaktar oss. Torbjörn Tillman Kan beställas från Noteria Förlag,NOTERIA 590 32 Klockrike FÖRLAG 013-39 13 56 • [email protected]. Libellus.se www.libellus.se (webbutik) Tryck: Noteria tryckeri, Klockrike 2015, tryckt i Estland ISBN 978-91-85307-33-3 ISBN 978-91-85307-38-8 3 2 INNEHÅLL FÖRORD 7 FÖRORD 7 DEL I 9 Mest sådant, som jag läst och hört om.
    [Show full text]
  • Hedda Von Fersen
    Hedda von Fersen Hedvig âœHeddaâ Eleonora Klinckowström (née von Fersen), 1753 - 1792, was the eldest daughter of Axel von Fersen senior and his wife Hedvig Catharina de la Gardie. She was the older sister of Axel von Fersen junior, Sophie Piper and Fabian von Fersen. In 1773, she married Thure Leonard Klinckowström, and with him she had four children. She was described as being a very fiery, intelligent woman, and much unlike other noble ladies of her time. "Hedda von Fersen". Birthdate: July 02, 1753 (39). Förnamn Hedvig Eleonora Efternamn von Fersen Födelsedatum 7 juli 1753 2 juli 1753 Födelseort Stockholm Stockholm, Stockholm County, Sweden Dödsdatum 11 november 1792 8 november 1792 Dödsort Italien Pisa, Pisa, Toscana, Italy Yrke Grevinna, Drottningens statsfru vid hovet Drottningens statsfru vid hovet. Hedvig "Hedda" Eleonora von Fersen (2 July 1753 â“ 8 November 1792, Pisa) was a Swedish noble, lady in waiting to the Swedish queen, Sophia Magdalena of Denmark. She was the daughter of Axel von Fersen the Elder and Hedvig Catharina De la Gardie and the sister of Count Axel von Fersen the Younger, Sophie Piper and Fabian von Fersen (1762â“1818). We found one dictionary with English definitions that includes the word hedda von fersen: Click on the first link on a line below to go directly to a page where "hedda von fersen" is defined. General (1 matching dictionary). Hedda von Fersen: Wikipedia, the Free Encyclopedia [home, info]. â–¸ Words similar to hedda von fersen. â–¸ Words that often appear near hedda von fersen.
    [Show full text]