Toner Av Förändring. Rickard Eklunds Dialektsånger Som Samhällskommentar På Albumet 1
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Toner av förändring Rickard Eklunds dialektsånger som samhällskommentar på albumet 1. (ätt) Miranda Eklund, 40497 Pro gradu-avhandling i litteraturvetenskap Handledare: Anna Möller-Sibelius Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi Åbo Akademi 2021 ÅBO AKADEMI – FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI Abstrakt för avhandling pro gradu Ämne: Litteraturvetenskap Författare: Miranda Eklund Arbetets titel: Toner av förändring. Rickard Eklunds dialektsånger som samhällskommentar på albumet 1. (ätt). Handledare: Anna Möller-Sibelius Abstrakt: I den här avhandlingen undersöks dialektmusikalbumet 1. (ätt) (2018) av Rickard Eklund. Att sjunga på dialekt har länge varit förenat med komik. På senare tid har dock flera dialektartister brutit med humortraditionen för att i stället blotta allvaret – så även Rickard Eklund. I stället för att parodiera skildrar sångerna på 1. (ätt) brännande frågor för samtiden. Syftet med avhandlingen är att granska hur olika samhällsfrågor kommenteras. Rickard Eklund är en finlandssvensk låtskrivare, poet och artist som i huvudsak skriver på Närpesdialekt. 1. (ätt) är Eklunds debutalbum som soloartist. I avhandlingen analyseras albumets sånger utgående från tre övergripande temaområden som är aktuella i samtidsdebatten: tystnadskulturer, psykisk ohälsa samt sexuella minoriteter och könsminoriteter. Genom kontextualisering förankras sångerna i pågående kultur- och samhällsdiskussioner. Sångerna reflekterar fragmentariska bilder av samhället där hegemoniska strukturer är ständigt förekommande och som Eklund ofrånkomligen är en del av. Med utgångspunkt i litteratursociologi och genusvetenskap analyseras sångernas relation till samhälleliga realiteter. Avhandlingen utgår från en bred definition av litteratur i och med att sångerna ses som en klingande helhet bestående av verbala och musikaliska tecken. Teman och motiv gestaltas i text, musik, röst och rytm. Därigenom verkar sångerna som en polyfoni av berättarperspektiv och tidsperspektiv. Flerstämmigheten ger vittnesmål om ett samhälle i förändring. Nyckelord: Rickard Eklund, Svenskfinland, Österbotten, dialektsånger, dialektmusik, sångtexter, litteratursociologi, samhälle, genus, kritiska maskulinitetsstudier, hegemonisk maskulinitet, tystnadskultur, psykisk ohälsa, hbtiq Datum: 5.5 2021 Sidantal: 101 Abstraktet godkänt som mognadsprov: Innehållsförteckning 1. Inledning ............................................................................................................................ 1 1.1. Syfte och disposition ................................................................................................... 2 1.2. Bakgrund: Brytningen med brutalhumorn ................................................................... 4 1.3. Tidigare forskning: Dialekten i samhället ................................................................... 7 2. Material och metod ......................................................................................................... 11 2.1. Rickard Eklunds 1. (ätt) ............................................................................................. 12 2.2. Tillkomstsituation och reception ............................................................................... 15 2.3. Lyrik eller lyrics ........................................................................................................ 18 3. Teoretiska utgångspunkter ............................................................................................ 23 3.1. Litteraturens och musikens sociologi ........................................................................ 23 3.2. Genus och samhälle ................................................................................................... 29 4. Tystnadskulturer i förändring ....................................................................................... 35 4.1. Fjärden brister ............................................................................................................ 36 4.2. Kommunicerande karlar ............................................................................................ 46 5. Psykisk ohälsa .................................................................................................................. 53 5.1. Mental dysfori ............................................................................................................ 53 5.2. På tåget mot suicid ..................................................................................................... 60 6. Förtryck och regnbågar.................................................................................................. 69 6.1. Samkönat smyggifte .................................................................................................. 69 6.2. Bror på ”låtsas” .......................................................................................................... 74 7. Sammanfattning och diskussion .................................................................................... 85 Litteraturförteckning ............................................................................................................. 89 Bilaga: Skivkonvolut .............................................................................................................. 98 Miranda Eklund 1. Inledning I resuméer över det gångna årtiondet beskrivs 2010-talet som en tid då den globala världsordningen på många sätt vändes upp och ned. Högerpopulism spred sig över världen samtidigt som starka motreaktioner väcktes. För mig kännetecknas 2010-talet främst av folkrörelserna – den vanliga människans protester mot världens alla orättvisor. Prideparader flaggade för sexuella minoriteters rättigheter. Uppropet #metoo bröt tabut kring att öppet prata om sexuella trakasserier och övergrepp. Genom skolstrejker för klimatet krävdes åtgärder för den globala uppvärmningen och klimatförändringen. Black Lives Matter uppmärksammade polisbrutalitet och systematisk rasism och bidrog till att sådant inte längre kan sopas under mattan. Att samhälle och litteratur samverkar är ett grundantagande för litteratursociologin. Förändringar i samhället skapar på något sätt avtryck i litteraturen. Som Anna Williams skriver i Tillträde till den nya tiden. Fem berättelser om när Sverige blev modernt (2002): ”Skönlitteraturen skapar bilder av kulturen, liksom motbilder och alternativ. Den bryter upp våra föreställningar och ger oss skildringar av platser. Den kan skildra dominerande kulturella drag, men den kan även låta dessa bli underordnade och i stället sätta de undanskuffade perspektiven i centrum.”1 En del litteratur tar tydligt ställning och kommenterar frågor som är brännande för samtiden, medan en del gestaltar samhället mer subtilt. Det är inte en tendens som är förbehållen skönlitteraturen. Musik och sångtexter kan i hög grad vara samhällspolitiska och samhällskommenterande. När jag lyssnar på dialektmusikern Rickard Eklund hör jag metoo- kampanjer, hegemoniska maskuliniteter, tystnadskulturer, psykisk ohälsa, sexuella minoriteter och könsminoriteter gestaltas av en ljudvärld som andas förnyelse. Men hos Eklund hittas också nostalgi. Konvolutet till debutalbumet 1. (ätt) (2018) pryds av ett fotografi från hans egen barndom och ett besök hos farfar. Att albumet släpptes som vinylskiva är i sig ett tillbakablickande mot en svunnen tid. Att hans texter är skrivna på Närpesdialekt är i sin tur en antydan om ett ideologiskt ställningstagande. Det är ett motstånd mot den kommersiella musikbranschen som ställer krav på att inbringa maximal vinst. Det är också ett sätt att 1 Anna Williams, Tillträde till den nya tiden. Fem berättelser om när Sverige blev modernt, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2002, s. 19. 1 Miranda Eklund kommunicera de innersta tankarna och känslorna. I boken Svensk rock. Musik. Lyrik. Historik (1998) skriver Lars Lilliestam att när man sjunger om svenska förhållanden är det naturligt att man också gör det på svenska: ”Om man vill berätta en personlig och genomarbetad historia eller om man vill säga något viktigt, poetiskt eller subtilt med sina texter gör man det bäst på sitt eget språk och inte på ett främmande.”2 Med dialekten som uttrycksmedel tar sig Rickard Eklund an samtidens viktiga frågor, något som bidrar till att texterna ofta kantas av kritiska reflektioner kring personliga erfarenheter: Jag har omvärderat mig själv och min syn på omvärlden. Jag har tagit itu med det som är "skitit" i mig – och då jag vågade göra det så har jag vuxit.3 Citatet ovan är taget från en intervju med Rickard Eklund i Vasabladet inför utgivningen av debutalbumet 1. (ätt). Om honom har sagts att han skildrar sin omgivning, starkt färgad av erfarenheter från den egna barndomen, ungdomen och vuxenheten. Men det är inte en skildring som är tryggt nostalgisk och tillbakablickande, inte en skär erinran eller en deskription av en uppväxt i den lilla landsbygdskommunen Närpes. I själva verket rymmer hans sånger ett stort mått av samhällskommentar – med maskuliniteter i tydligt blickfång. I avhandlingen ställer jag mig frågan om Rickard Eklunds sånger kan tolkas som politiska ställningstaganden eller om det är någonting helt annat han gör. Hur Rickard Eklund kommenterar och reflekterar över samhället och samtiden i sina dialektsånger är det som intresserar mig och som är föremål för min undersökning. 1.1. Syfte och disposition Syftet med avhandlingen är att undersöka hur samtiden kommenteras i Rickard Eklunds dialektsånger. Frågor som jag ställer mig är vilka aktuella samhällsfrågor som