LUSTGåRDEN 2018 Lustgården

Årsskrift 2018 Årgång 98

FÖRENINGEN FOR DENDROLOGI OCH PARKVÅRD

1

Lustgården 2018 indd 1 2018-11-21 03 29 Lustgården 2018 indd 2 2018-11-21 03 29 •• •• FÖRENINGEN FOR DENDROLOGI & PARKVÅRD THE SWEDISH SOCIETY FOR DENDROEOGY AND PARK CUETURE Postadress: Sibyllegatan 65, 114 43 Stockholm tel: 08-765 20 81 Bankgiro 5631-6110 Hemsida: www.dendrologerna.se Kontakt: kontakt@dendrologerna .se Facebook: www.facebook.com / www.dendrologerna.se Ordförande: Per Jönsson, Västerlånggatan 64, 111 29 Stockholm, tel: 08-654 85 80, mobil: 0706 201 164 [email protected] Vice ordf: Daniel Daggfeldt, Drottningholmsvägen 70, 112 43 Stockholm tel: 08-13 12 20, mobil: 0709 968 774 [email protected] Sekreterare: Catharina Lewenhaupt, Skogsstigen 13, 185 99 Vaxholm tel: 08-541 364 45, mobil: 0704 641 391 [email protected] Skattmästare: Barbro Ridderlöf, Sibyllegatan 65, 114 43 Stockholm mobil: 0708 130 090 [email protected] Redaktör: Börje Lind, Volundsgatan 15, 723 55 Västerås mobil: 070-561 87 90 [email protected] Övriga: Pia Barklund [email protected] Börje Drakenberg [email protected] Hans Peter Hedlund [email protected] Eva Hernbäck [email protected] Gunvor Larsson gunvorl@telia .com Lars Nyberg [email protected] Johan Stenberg [email protected] Inger Törnblom [email protected]

Medlemsavgifter: Ordinarie medlem 450 kr / år Familjemedlem 150 kr / år Studerande 150 kr / år Ständig medlem 6 000 kr Ständig familjemedlem 3 000 kr Lustgården: De två senaste årgångarna säljs till priset av respektive års medlemsavgift + porto. Äldre årg. 100 kr + porto. Manusstopp för nästa års Lustgården är den 1 september 2019. Redaktör: Börje Lind, överläkare Redaktionsråd: Pia Barklund, docent i skoglig mikrobiologi Patrick Bellan, universitetsadjunkt vid SLU Alnarp Gunvor Larsson, botanist Henrik Morin, trädgårdsmästare Lars Nyberg, landskapsarkitekt Layout: Fredrik Sandberg Tryckeri: Bulls Graphics 2017. ISSN 0349-0033

Materialet i Lustgården publiceras och lagras elektroniskt och finns tillgängligt på hemsidan efter ett år.

LUSTGÅRDEN 2018 3

Lustgården 2018 indd 3 2018-11-21 03 29 Lustgården 2018 indd 4 2018-11-21 03 29 Innehåll

Börje Lind Redaktörens rader 7

Per Jönsson Ordf örande har ordet 9

Vikki Bengtsson, Ola Bengtsson Hamling - skada, nytta eller skönhet? 11

Emil Jangtorp Hamling - Då, nu och sen då? 19

Pia Barklund Enbuskar angrips av rostsvamparna Gymnosporangium clavariiforme och G. cornutum 33

Kolbjörn Wdern Hur ska det gå för Hagaparken? 39

Bert Eriksson Parker, planteringar och alléer i Nyköping 51

Eric Danell Vedartade blomväxter i Sverige 63

Henrik Sjöman & Johan Slagstedt Clethra - ett släkte med fina kvaliteter för såväl park som trädgård 77

Ewa Zin Białowieża; bränder, barkborrar och miljöaktivister 85

Sten Ridderlöf Några intressanta lignoser i Arboretum Rogów Polen 95

Daniel Daggfeldt VETcert, en certifiering för arbete med skyddsvärda träd. 100

Börje Lind 2017 års stipendiat 102

LUSTGÅRDEN 2018 5

Lustgården 2018 indd 5 2018-11-21 03 29 Lustgården 2018 indd 6 2018-11-21 03 29 Redaktörens rader

iksom förra året har tema- för certifiering av specialutbildade arboris- dag och årsbok haft träden i ter. Vår förening reste under våren till Po- centrum. Då var det alléer, i len och två artiklar redogör för två viktiga år är det hamling dvs skör- inslag i denna resa. Slutligen presenteras dande av trädens löv till foder det gångna årets Hermelinstipendiat, som Lför husdjuren och samtidigt formning av genom sin mycket breda kompetens är träden. Då trädkronan reducerades kom synnerligen väl kvalificerad för utmärkel- mera solljus till växterna på marken. Förr sen. var lövtäkten lika viktig som skörden av Börje Lind ängarnas gräs och örter, något som kan- redaktör Lustgården ske hade kunnat komplettera årets bort- torkade höskörd. Att även träd drabbas av sjukdomar framgår av artikeln om två sorters rostsvampar, som har enen som mellanvärd. Glädjande nog har vi också ett par artiklar med historiskt perspektiv på parker. Dels är det den om Gustav III:s stora landskapspark i Haga, dels en historik över parkerna i Nyköping. Däref- ter följer en detaljerad genomgång av alla vedartade blomväxter, som är härdiga i (södra) Sverige. Att utöka växtsortimentet och få en större biodiversitet är viktigt både för att Europa efter senaste istid är relativt artfattigt och för att klimatföränd- ringar kan försämra betingelserna för nu existerande arter - då kan Clethra bli ett välkommet tillskott. Vården av särskilt skyddsvärda träd kräver speciell kompe- tens och därför pågår nu projektet VETcert

LUSTGÅRDEN 2018 7

Lustgården 2018 indd 7 2018-11-21 03 29 Lustgården 2018 indd 8 2018-11-21 03 29 Ordföranden har ordet

jugohundraarton har varit ett fil dr Ewa Zin som 2016 disputerade vid intensivt år för oss dendrolo- SLU-Alnarp på just Bialowiezaskogen, ger. En sommar med intensiv upplyste om att det nu döende gran- hetta och torka som har plågat beståndet egentligen är en sentida och våra kära träd, samtidigt som i sammanhanget föga naturligt inslag i Tmånga frukter och exoter och inte minst denna skog. Under alla århundraden har bin har trivts i värmen. nämligen tätt återkommande skogsbrän- Det har också varit ett intensivt år för Den- der hejdat granens utbredning, medan de drologiska föreningen, med tre utlandsresor långt mer motståndskraftiga trädarterna och ett tiotal arrangemang i Stockholm, tall och ek påverkats föga av bränderna. Uppland, Sörmland och Skåne. Plus plane- Det var först i slutet av 1800-talet, då ring och arbete med såväl årsboken Lust- människor började bekämpa skogsbränder gården som föreningens 100-årsjubileum i i Białowieża på samma effektiva sätt som i maj 2020. övriga Europa, som granen fick tillfälle att Två års förberedelser resulterade i en breda ut sig och växa till - och drabbas av oförglömlig exkursion till Polen i maj med barkborreangrepp. Granskogens tillväxt rekordmässiga 37 deltagare. Huvudmå- medförde samtidigt att tallen konkurre- let var nationalparken och den Natura rades ut, med resultat att praktiskt taget 2000-skyddade "urskogen" Białowieża på samtliga tallar i Bialowiezaskogen är gränsen till Vitryssland. Där har de se- äldre än cirka 125 år, många mycket äldre, naste åren en infekterad strid utspelat sig nästan utan nytillskott av unga tallplan- mellan miljöaktivister och EU-domstolen tor (se vidare en sammanfattning av Zins å ena sidan och polska myndigheter å den avhandling på annan plats i Lustgården ). andra. På grund av omfattande barkborre- Detta ställer givetvis dagens vaktslående angrepp i det relativt unga granbeståndet kring granarna i Białowieża i en annan vill polska staten avverka döda träd och ta dager än den gängse i massmedierappor- till vara virket. Många miljöaktivister me- teringen. nar istället att de angripna träden bör ligga I Warszawa besökte dendrologerna flera kvar och bidra till biodynamisk mångfald berömda parker - Ujazdowski, Łazienki med allehanda småkryp och organismer. och Skaryzewski - samt Botaniska träd- Saken avgjordes åtminstone tills vidare gården. Vi konstaterade med lättnad strax före dendrologernas besök genom att att många stora träd från 1700-talet och EU-domstolen förbjöd all vidare avverk- dessförinnan hade överlevt andra världs- ning och virkesuttag i Bialowiezaskogen. krigets förödelse. En glad överraskning Under besöket i Białowieża beundrade var att vi blev mottagna och guidade av och njöt dendrologerna av de massiva ordföranden och en annan representant ekarna, tallarna och lindarna som un- från Polens dendrologiska förening. Där- der hundratals år växt ut till gigantiska till inbjöds vi till svenska beskickningen av proportioner under beskydd av furstar, ambassadör Stefan Gullgren, dit också dr kungar och statliga myndigheter åtminsto- Ewa Zin kom och föreläste på nytt kring ne sedan 1300-talet. Däremot förundrades Bialowiezaskogen, vilket ledde till en lång vi över de mängder av döda och halvdöda initierad diskussion dendrologer emellan granar som på många håll dominerade om skogsvård under speciella omständig- skogslandskapet. En av våra handledare, heter.

LUSTGÅRDEN 2018 9

Lustgården 2018 indd 9 2018-11-21 03 29 Vår polska final utspelade sig i Rogows (ett av Unescos världsarv), månghundra- arboretum och högskola cirka tio mil väs- åriga olivträd och nästan groteskt bulliga ter om Warszawa, som ibland har kallats drakblodsträd - givna inslag i den s k Polens svar på SLU Alnarp. Där tog den makaronesiska floran. Vi njöt också av den mångårige chefen Piotr Banaszczak emot stora botaniska trädgården, överdådiga oss med en utförlig guidning genom den villaparker och granna orkidéträdgårdar. färgflödande och ytterst varierade träd- Plus lite kulturella inslag, mest impo- samlingen. I Rogow har man också odlat nerande ett spektakulärt modernistiskt fram flera unika arter, trots att centrala museum. En slutsats blev att tämligen små Polen enligt dr Banaszczak egentligen öar i rätt klimat och med rätt geografi kan är "alltför kallt och torrt" för sådan ex- bjuda på hisnande dendrologiska upple- perimentlusta (se vidare Sten Ridderlöfs velser. artikel om Rogow i denna årsbok). Borta bra men hemma bäst. Det talesät- Resan till Berlin i slutet av april var tet stämmer inte alltid för dendrologer vädermässigt perfekt inprickad: medan som mer än gärna far långt bort för att praktiskt taget inga träd i Stockholm beskåda nya skönheter och märkligheter hade börjat grönska var allting i den i växtvärlden. Dock ska det lite närmare tyska huvudstaden helt utslaget när vi och det allra närmaste aldrig förringas. landade på flygplatsen Tegel. Och detta Det upplevde många av oss dendrologer fyradagarsbesök (samling vid middags- när vi under året vandrade bland barrträd tid onsdag med avslutning lördag efter- i Bergianska trädgården, koloniträdgårdar middag) var en lyckad upprepning av i Tantolunden och i den funktionalistiska samma upplägg som i Paris året innan: parkmiljön från 1940-talet på Reimers- deltagarna ordnar resa och boende själva holme, beskådade arboretet i Katrineholm medan dendrologföreningen väljer ut och mångfalden i Julita, granskade den godbitar att bese, planerar kommunala restaurerade barockparken vid Uppsala transporter samt rekryterar guider - allt slott och SLU:s demonstrationsträdgård i till ett lågt pris (inklusive en middag och Ultuna, samt njöt av Sofieros, Krapperups tre luncher). Som framgår av höstbrevet och Vegeholms slottsparker - trots all åker vi till London på samma sätt i maj hetta och torka. nästa år. I Berlin besökte vi flera "märkvär- Som väl är finns det alltid nya spän- digheter": det för de flesta okända Späth nande platser att besöka, både hemma och Arboretum (idag forskningsanläggning borta. 2019 beger för Humboldtuniversitetet), Treptower sig dendrologer- Park med fyrradig platanallé, Botaniska na bland annat trädgården i Dahlem (en av världens tre till Iran, Serbien, största) samt den helt betagande Pfau- Göteborg och eninsel (På fågelsön) mitt i floden Havel Cedergrenska vid Wannsee, ett exotiskt paradis anlagt parken i Stock- i slutet av 1700-talet till förlustelse för sund. Häng med. preussiska hov. Att besöka Madeira första veckan i november var som att förlänga sommaren Per Jönsson, ord- lite grann - dock inte med hetta och torka förande Föreningen utan med lagom atlantiskt "medelhavskli- för dendrologi & mat". Liksom under Teneriffaresan vårvin- parkvård tern 2017 beundrade vi trolska lagerskogar

10 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 10 2018-11-21 03 29 Hamling -skada, nytta eller skönhet?

Text och foto: Vikki Bengtsson, Ola Bengtsson

em WmMmm KA

z ;4 * • r <• c M f -T. i* A, r V - 4. 4 & •». ad* 0 • 1 V: - ?} • • - - ;,i vatf ; ». I. f > EM* Ä Ti Sä -'VJB n l må w

Fig. 1 Hamlade träd i morgonljuset över Biskops-Arnö, Uppland.

amling eller annan typ av om hamling har också varit många och beskärning av träd har för- skiftande i olika sammanhang och under modligen genomf örts av olika tidsepoker. människan sedan urminnes I vissa sammanhang har hamling likställts tider, i många olika syften med "stympning" eller på annat sätt ansetts Hoch i många regioner. Det kan ha varit fråga förfulande, medan man i andra samman- om beskärning av fruktträd för att optimera hang har bejakat fördelarna med denna typ skörd, hamling av träd för löv- eller vedtäkt av åtgärder, ur både praktiska och estetiska och under senare tidsåldrar även av estetiska perspektiv. Nedan diskuteras hamlingens skäl i parker, runt slott och större ods eller eventuella skada, nytta eller skönhet ur ett i andra typer av urbana miljöer. Å^ sikterna naturvårdsperspektiv.

LUSTGÅRDEN 2018 11

Lustgården 2018 indd 11 2018-11-21 03 29 Fig 2. En hamlad avenbok i Hatfield Forest, England. Runt förra sekelskiftet fanns här en livlig debatt om de hamlade trädens utseende. Många ansåg dem ”fula”

Hamling och evolution eller mindre stam- eller grenskador (Hallé Oavsett vilka åsikter man kan ha om 2002, Hirons & Thomas 2018). Kopplat till dessa åtgärder finns det ur ett ekologiskt detta har de flesta vedartade växter också perspektiv vissa grundläggande principer en förmåga att valla över skador. Vid varje och effekter som definitivt är av intresse skada finns dock en möjlighet att det skapas inom naturvå rdssektorn. Den å terväxt små partier med dysfunktionell ved / bark / som sker efter hamling eller annan typ av ledningsvävnad (Lonsdale 2013, Hirons & beskärning är en effekt av den evolutionära Thomas 2018), vilka i sin tur kan leda till mekanism som de flesta vedartade växter att små håligheter eller små partier med har utvecklat som respons på kvistbetning död ved skapas. På längre sikt kan dessa av stora växtätare eller på olika typer av utvecklas till lite större håligheter eller lite brott orsakade av faktorer som storm, tung större partier med död ved. Om hamling, be- snö eller annan mekanisk påverkan. Många tesskador, mekaniska skador eller liknande växter har utvecklat försvar mot exempelvis inträffar ofta och mer eller mindre regelbun- kvistbete i form av taggar, tornar, giftighet, det, utvecklar stammar och grenar mängder osmaklighet eller samarbete med andra or- med små håligheter och andra mikromiljöer. ganismer såsom myror (se exempelvis Vera På lång sikt uppstår dessa också i gamla, 2000). Detta till trots blir det flesta träd- el- obeskurna eller oskadade träd -åtminstone ler buskindivider betade eller mekaniskt i någon mån-men hålbildning och liknande påverkade någon gång under sin levnad och sker tidigare i träd som återkommande därmed har många arter utvecklat förmåga beskärs eller betas, och förmodligen också i att skjuta nya skott som en respons på större större utsträckning.

12 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 12 2018-11-21 03 29 Fig 3. Ffamling leder snabbare till bildning av håligheter och andra mikrohabitat.

Naturvårdsnytta en betydligt högre ålder än sina ohamlade Om man specifikt tittar på hamling av artfränder (Green 2006; Lonsdale 2013). o träd, har man också kunnat se, att regel- Åldriga träd är en mycket viktig struktur i bunden beskärning ger just de effekter som naturvårdssammanhang och bär en mycket nämns ovan (Sebek m fl 2013). Det är dock stor och viktig del av landskapets biodiver- inte bara mängden mikromiljöer i hamlade sitet. Man har i en norsk studie exempelvis träd som är intressant ur ett naturvårdsper- visat att gamla hamlade träd hyser betydligt spektiv. fler mikrohabitat och en större artrikedom Ett träd som regelbundet hamlas f å r vad gäller mossor och svamp än likvärdiga ofta en betydligt mindre krona. Detta i sin men ohamlade träd (Norden m fl 2017). tur leder till att risken för att trädet blåser Samtidigt är åldriga träd en mycket stor omkull minskar kraftigt. Man har därmed bristvara idag, åtminstone i det europeiska skapat förutsättningar för trädet att uppnå landskapet.

LUSTGÅRDEN 2018 13

Lustgården 2018 indd 13 2018-11-21 03 29 Fig. 4. Pälsticka (Inonotus hispidus) på hamlad ask i England.

OM DET HAMLADE trädet växer på gräsmark I områden med kallare klimat har lövtäkt av något slag ger dessutom en minskad för vinterfoder varit en mycket viktig del kronstorlek utrymmer för mer ljus att nå av hamlingstraditionen. Här har hamlings- markytan. På så sätt kan en artrik grässvål cykler om 4 till 6 år varit vanliga. utvecklas/bibehållas under förutsättning att I andra länder på sydligare breddgrader marken inte gödslas eller påverkas av andra har man främst hamlat för bränsle och "markförbättrande" åtgärder. träkolsproduktion. Här har cyklerna varit betydligt längre, 15 till 20 år. Syftet med NäR DET GäLLER hamling kan man alltså säga hamlingen har således varierat och be- att människan utnyttjat de vedartade väx- roende på vilken produkt man velat få fram ternasevolutionära anpassning till kvistbete har även val av trädslag varierat. Detta i eller mekanisk åverkan för sina egna syften sin tur har sannolikt givit olika effekter på och som en bieffekt har förutsättningar biodiversitet. Exakt vilka skillnader olika mycket viktiga f ör biologisk mångfald hamlingstraditioner lett till för den biolo- skapats. giska mångfalden känner vi inte till, men klart är, att i samtliga länder där hamling HAMLING HAR SOM tidigare nämnts pågått praktiserats bär de hamlade träden en viktig under lång tid och på många håll i åtmins- del av landskapets biodiversitet, samtidigt tone Europa (Green 1996, Emanuelsson som de representerar en betydelsefull del 2009) men med delvis olika inriktningar. av kulturarvet.

14 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 14 2018-11-21 03 29 Fig. 5 Hamling för kolproduktion i industriell skala, Baskien.

Framtiden? ohamlade - och för den biodiversitet som Hamling av träd har således under långa finns kopplad till dessa? "A million dollar tidsperioder varit en mycket viktig del av question" kan man tycka! För att bevara den agrara ekonomin i många regioner. Idag eller nyskapa landskapsstrukturer, som sak- är dock de hamlade trädensekonomiska be- nar direkt ekonomisk betydelse krävs ofta tydelse i stort sett försumbar. Endast ett fåtal insatser från samhällets sida. I de landskap träd finns kvar, som hamlas regelbundet. och regioner där vi fortfarande har någor- Man kan exempelvis hitta spridda förekom- lunda goda förekomster av äldre träd är det ster av aktivt hamlade träd i häckmiljöer, viktigt att säkerställa tillräcklig rekrytering längs fältgränser och liknande. I vissa av av nya efterföljare (detta gäller naturligtvis Europas bergsregioner finns fortfarande ett även i relativt trädfattiga landskap, men här visst hamlingsbruk kvar, men endast i liten kommer positiva effekter för biodiversiteten skala jämfört med hur det såg ut under ti- att låta vänta på sig lite längre). Detta kom- digare epoker. Aktiv hamling sker i många mer sannolikt inte att kunna göras i större länder främst i skyddade områden som ett omfattning i landskapsutsnitt som brukas sätt att bevara arter och kulturtraditioner. rationellt genom skogs- eller jordbruk utan Merparten av de hamlade träd som finns behöver äga rum på andra typer av marker. kvar i det europeiska landskapet är inte Här kan man tänka sig flera möjliga typer längre aktivt hamlade. Senast de beskars var av miljöer. Skyddade områden med ängs- ofta för flera decennier sedan och grenarna eller betesmarker kan kännas som självklara på träden är mycket större och tyngre än när miljöer, men sådana marker finns oftast inte hamling skedde regelbundet. Framtiden för i tillräckligt stor omfattning för att man ska dessa träd är därmed på många håll oviss. kunna uppnå en effekt på landskapsnivå. Därför krävs utnyttjande av andra typer av VAD HAR Då framtiden i beredskap för oss marker såsom trädgårdar, parker och andra människor, för åldriga träd - hamlade eller offentliga miljöer. Man skulle också kunna

LUSTGÅRDEN 2018 15

Lustgården 2018 indd 15 2018-11-21 03 29 3 \ T

/

2* m

tänka sig att lämpliga miljöer skulle kunna att hamla ett träd kan man i någon mån vara golfbanor, idrottsplatser, vägkanter, skynda på utvecklingen av naturvå rds- banvallar och liknande. intressanta strukturer - håligheter, mer el- ler mindre vattenfyllda, grovsprickig bark, BEHöVER vi Då nödvändigtvis hamla alla träd rotade stam- eller grenpartier etc. - och eller räcker det med att släppa upp unga träd därmed kan man (förhoppningsvis!!) på ett som på sikt kan utvecklas till vördnadsvärda snabbare sätt överbrygga de generations- åldringar? Detta är egentligen en fråga om glapp som finns på många håll. tid. I de flesta landskapsutsnitt - i både m Sverige och Europa i övrigt-är åldriga träd UR ETT NATURVåRDSPERSPEKTIV kan man därför m en mycket stor bristvara och det finns en säga att hamling ger betydligt mer nytta än överhängande risk att de naturvärden som skada. Huruvida det leder till ökad skönhet i är kopplade till dessa träd kan gå förlorade landskapet är dock en fråga för den enskilde innan "nya åldringar" kan ta över. Genom betraktaren.

16 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 16 2018-11-21 03 29 LUSTGÅRDEN 2018 17

Lustgården 2018 indd 17 2018-11-21 03 30 English Summary Pollarding or other forms of cutting of areas. Opinions regarding pollarding are trees has been carried out by man, probably many and varied depending on the context sińce prehistorie times, for many different and historie period. This article diseusses reasons and in many different regions. It the potential damage, benefits and beauty may be pollarding of trees for leaf fodder of pollarding from a naturę conservation or wood, it may be pollarding for aesthetic perspective. reasons in parks, large estates or urban

Referenser Norden, Björn, Bjarne Jordal, John och Evju, Marianne (2017): Can large unmanaged trees replace ancientpollarded trees as habitats for lichenized fangi,non-lichenized fungi andbryophytes? Biodiversity and Conservation 27(5579), DOI: 10.1007/sl0531-017-1482-x Emanuelsson, Urban. (2009). Europeiska kulturlandskap: Hur människan format Europas natur. Forskningsrådet Formas Green, Edward E. (1996): Pollarding - origins and some practiccal advice. British Wildlife, (2): 100-105. Hallé, Francis. (2002): In Praise ofPlants. London: Timber Press. Hirons, Andrew D. och Thomas, Peter A. (2018). Applied Tree Biology. Oxford: Wiley Pu- blishers, Oxford. Lonsdale, David (ed.). (2013): Ancient and other veteran trees: Eurther guidance on management. London: The Tree Council. Sebek P, Altman J., Płatek M. och Cizek L. (2013): Is Active Management the Key to the Con- servation of Saproxylic Biodiversity? Pollarding Promotes the Formation of Tree Hollozvs. PLoS ' ONE 8(3): e60456. doi:10.1371/ journal.pone.0060456 Vera, Frans. (2000): Grazing Ecology and Forest History. Oxford : CABI.

Om författaren Både Vikki och Ola Bengtsson är ekologer och jobbar som naturvårdskonsulter hos Pro Natura.

18 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 18 2018-11-21 03 30 Hamling - Då, nu och sen då? Text, foto och illustration: Emil Jangtorp

För att förstå dagens landskap måste vi först titta bakåt. Allén är en värdefull kunskapskälla för att förstå den historiska kontexten.

ör att bevara och återskapa de ganska enkelt, men idag är kunskapen be- höga kultur- och naturvärden gränsad och få vet ens vad hamling är för som är knutna till hamlade träd något. För att flera träd ska hamlas behöver och som nu håller på att f ör- kunskap om hur och varför spridas, liksom svinna, behöver flera träd hamlas tankar och diskussioner om olika metoder Fi dagens landskap. Att hamla är i grunden och hur de påverkar trädets hälsa.

LUSTGÅRDEN 2018 19

Lustgården 2018 indd 19 2018-11-21 03 30 Hamlingens historia och försvinnande Förr var det lika självklart med lövtäkt som att slå ängens gräs för att samla in djurfoder till vintern. Lövfoder har samlats in från de flesta arter av träd och buskar. Hamling gjordes för att hushålla med träden och se till att djuren inte nådde att beta av de nya skotten. Hamling var vanligast på Gotland och vid kusterna, men var även Grenkragen vanlig i de mer tätbefolkade områdena i Göta- och Svealand. Den agrara revolutionen ledde till att bru- ket av lövtäkt började minska under senare delen av 1800-talet. När trädens virke fick ett Figur 2. Hur man korrekt avlägsnar en gren värde i pengar blev det dessutom vanligare enligt den moderna beskärningsprincipen. att fälla hela träd istället för att hamla dem. Snitten läggs i nummerordning Hamlade träd gav inte enbart lövfoder, utan ökade även produktionen på de ängar där träden stod . När träden beskars ledde det till en röjgödslingseffekt som gynnade gräsproduktionen. Då åkrarnas vallar bör- jade stå för den stora delen av vinterfoders- produktionen minskade intresset för ängen härstammar från tiden då markerna betades och hamlingen. När lövtäkten upphörde av visenter och uroxar redan innan män- avverkades många hamlade träd för att an- niskan började bruka dem. När dessa stora vändas till ved och virke. Många träd togs betesdjur utrotats på 1100-talet fortsatte också bort i samband med omarronderingar markerna att betas av människans tamdjur. i jordbruket och beståndsvård i skogsbruket Detta gjorde att arter som gynnats i denna (Carlsson 1993, s. 69-80; Slotte 2000). miljö kunde leva vidare. För de hamlade träd som finns kvar i dag De allra flesta, 90 % av alla skalbaggar har hamlingen oftast upphört och träden som lever på ek vill ha solexponerade träd. har förvuxit, vilket gör att de riskerar att Solexponering gynnar även många skalbag- falla isär (fig 1). Dessutom är det mycket gar som lever på lind. Också i skogar som få träd som nyhamlas, vilket gör att detta är helt orörda uppstår dessa förutsättningar biologiska kulturarv håller på att försvinna. ibland genom exempelvis stormar, snöbrott, Förutom att just hamlade träd är en bristvara översvämningar, skadeinsekter, vednedbry- i landskapet, så är även gamla träd med tande svampar och bränder. höga naturvärden en bristvara i allmänhet. De naturliga störningarna är slumpartade, vilket skapar just det mosaikartade landskap Brist på gamla träd i det som gynnar den biologiska mångfalden. moderna landskapet Den vanliga bilden av att en naturlig skog Betad skog är en av de kulturmarker som till slut blir ensartad av en sekundärart som minskat mest i Sverige under det senaste exempelvis gran, stämmer alltså inte, efter- seklet. Där skapasett mosaikliknande land- som de sekundära arterna ofta är känsliga skap med delvis öppna marker. Den har för störningar. en rik biologisk mångfald, som antagligen Träd har olika strategier för att etablera

20 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 20 2018-11-21 03 30 fortsätter att avverka naturliga skogar, som Vedstråle/mä rgstråle sedan ersätts med granplantager, så kommer Kärnved (ej vattenledande xylem) enligt SLU 95 % av all produktiv skogsmark Splintved ( vattenledande xylem) att bestå av industriskogar. En tiondel av Sverigesskogslevande växt- och djurarter är med på listan över hotade arter. Av dessa är det så många som tre av fyra som är hotade på grund av att naturliga skogar försvin- Kambium (tillväxtskikt) ner och ersätts med industriskogar. Nästan Si Idel (floem) 40 % av alla skogslevande rödlistade växter Bark och djur är knutna till död ved vilket är en Figury . Trädgenomskärning. bristvara i den moderna industriskogen (De Jong, Larsson-Stern, Liedholm 1999 s. 27-129; Jentzen, Kullgren, Hultén 2014 s. 20-32).

Hamlingens natur- och kulturvärden Hamlade träd tillsammans med alléträd är överrepresenterade som livsmiljöer för rödlistade arter som är knutna till gamla träd. Förklaringarna till att hamlade träd sig på en plats. Pionjärarter etablerar sig är så viktiga för dessa naturvärden är flera. snabbt efter en störning men blir ofta inte så Många arter av mossor, lavar och insekter gamla. Sekundära arter har som strategi att är beroende av gamla träd. Det finnssom ti- istället växa långsamt underifrån i skydd av digare nämntsen brist på gamla träd och en pionjärarterna. Dessa arter blir istället äldre stor del av de äldsta träden är hamlade träd. och tar till slut över pionjärarternas plats. De har ofta stått relativt öppet och stammen Sekundärarterna gör att skogen går in i en har varit varierande solbelyst. Hamlade träd annan fas, som är mer känslig för störningar. växer långsamt och har utvecklat bark som Vilka arter som är sekundära eller pionjära många växter och insekter är beroende av. På beror på var i landet träden växer. I Sydsve- grund av den höga åldern har stammen ofta rige är björken ( Betula sp.) ofta ett pionjärträd röta som bryter ner veden och gör stammen och ersätts senare av andra lövträd som blir ihålig, en livsmiljö som är omtyckt av fåglar, äldre, medan den i norra Sverige på sikt däggdjur och insekter (Slotte 1999, s. 186). ersätts av granen ( Picea abies ). På fjället kan Enligt Read (2000) kan nyhamling av träd björken även vara en klimaxart som alltså ge kontinuitet i död ved och skapa poten- aldrig ersätts av något sekundär art utan tiellt gamla träd för framtiden, vilket också ingår i en stabil artsammansättning. Andra ger kontinuitet i landskapets kulturhistoria. pionjära arter som också ofta blir gamla kli- Vid nyhamling bör vissa saker övervägas maxträd är ek ( Quercus robur ) och tall ( Pinas för att bevara både höga kultur- och natur- sylvestris ). Detta gör att naturliga skogar värden. Det befintliga utbudet av trädarter, alltid är blandskogar med flera trädarter och som redan finns på platsen, bör bevaras, träd i olika åldrar. även om det kan finnas goda skäl att hamla Endast 5 % av dagensskog består av andra några andra arter. Det kan vara bra att upp- trädslag än gran, tall och björk på grund rätthålla ungefär samma höjd och form på av att industrin inte efterfrågar de andra träden,som de tidigare existerande hamlade trädslagen. Om det moderna skogsbruket träden. Om det är möjligt så bör nyhamlade

LUSTGÅRDEN 2018 21

Lustgården 2018 indd 21 2018-11-21 03 30 ekosystem i skogen som är mycket artrikt. De kan variera i storlek från ett enskilt ädel- lövträd till ett område på många hektar. Ett exempel på en sådan liten nyckelbiotop är just hamlade träd. Ett träd som hamlas blir ihåligt ungefär 100 år tidigare än ett träd som fått växa fritt.

Första gången ett träd hamlas/nyhamling För att få fram nya hamlingsträd och sä- kerställa att detta biologiska kulturarv inte försvinner krävs kunskap om hur hamling utförs. I litteraturen går det att hitta vissa riktlinjer som kan vara till hjälp. Träd som ska hamlas behöver ha hunnit etablera sig ordentligt och utveckla relativt grova stammar. Nyhamling har traditionellt påbörjats då träden har haft en stamdiame- ter på fyra till tolv cm. Ett gammalt rikt- märke är att stammen bör vara tjock som en underarm. Figur 4. Två grenar pä en ek som gått av och Ett annat riktmärke är att ska sedan torkat ut och dött tillbaka till grenkragen. kapsnittet ligga ovanför det understa grenvarvet eller förgreningen. Träden hamlas sedan konti- nuerligt genom att alla eller åtminstone en stor del av grenarna i kronan huggs bort med intervall på tre till sex år. Generellt bör dragare lämnas, det vill säga en eller ett par mindre grenar som sparas för att ge trädet livskraft och öka chansen för trädet att klara träd skapas på platser där det historiskt har sig. Detta gäller även tåliga arter. hamlats tidigare. Är inte detta möjligt, så är Träd är olika tåliga vad gäller hur hårt det bättre att skapa nyhamlade träd på andra de kan beskäras. På skuggiga platser el- platser än att inte göra det alls. ler mager mark hamlades ofta träden mer För att lyckas med att återskapa höga extensivt genom att endast en liten del av naturvärden som må krävs biologisk ngfald kronan skars bort. och tid. Det kan ta allt mellan 50 kunskap Den vanligaste formen av hamling var och 400 år att lyckas med det. Eftersom slut- dock den intensiva, där nästan alla grenar avverkningen i skogsbruket sker på relativt togs bort. Den intensiva hamlingen var unga träd så hinner inga höga naturvärden vanlig på trädarter som ask ( Fraxinus sp.),al uppstå. En normal ålder för slutavverkning ( Alnus sp. ),alm (Ulmus sp.),avenbok (Carpi- på ekar är 120 år, men de kan bli långt över nus betulus ),björk (Betala sp.), lind ( Tilia sp.), 500 år gamla och slutavverkning på tall lig- lönn (Acer sp. ) och sälg (Salix caprea) (Slotte ger vid 90 år, men de kan bli långt över 300 1999, s.116-122; Vollbrecht, Alm & Veltman år (De Jong, Larsson-Stern, Liedholm 1999 2006, s. 48;Aronsson, Karlsson &Slotte 2001; s. 134). Stenholm 2013). Nyckelbiotoper är ofta rester från ett

22 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 22 2018-11-21 03 30 Figurs- Hamlad ask som hamlats två cykler utan någon större noggrannhet ( långa grenstumpar och fula snitt ). Bilden är tagen i början av juni under den tredje växtsäsongen sedan senaste hamlingen.

LUSTGÅRDEN 2018 23

Lustgården 2018 indd 23 2018-11-21 03 30 Traditionella metoder vid hamling snittet görs istället en bit ut på grenen. Snittet Historiskt har det inte varit så noga hur görs underifrån tills grenen börjar klämma. hamlingen utfördes. Det gjorde inget om Sedan görs ett snitt ovanifrån några cm träden fick röta och blev ihåliga. Någon sym- längre in på grenen tills grenen faller av. metri var inte heller viktig. Det enda viktiga Därefter kapas stumpen där man vill att var svagt förvedade grenar på en höjd där snittet ska ligga (fig2), (Vollbrecht, Alm & djuren inte nådde att beta dem. Veltman 2006, s. 26). Historiskt har inte heller någon större Det finns olika teorier om hur nära gren- energi lagts ner på att kapa grenar snyggt. kragen snittet bör vara, beroende på att Barkfläkning har man dock velat undvika. olika träd har olika svårt att skjuta skott. Genom att hugga av grenar med ett enda Skogsstyrelsen och jordbruksverket rekom- hugg blev resultatet bäst. menderar att maximalt lämna en till tre cm Höggs ett snett snitt rann vattnet lättare långa grenstumpar. Längre stumpar försvå- av och det fick gärna vara vänt mot norr rar den återkommande hamlingen, eftersom för att motverka uttorkning. En stump på stumparna då är i vägen. minst tre tum (7,5 cm) lämnades gärna kvar Finns det anledning att tro att det kom- för att minska risken att hela grenstumpen mer att bli svårt för trädet att skjuta skott torkade ut. genom den tjocka barken, kan 10-15 cm av I stort sett har alla verktyg som använts vid grenen lämnas kvar som stump. Behovet av lövtäkt varit eggverktyg, ofta med ett krökt yngrebark där fler knoppar kan växa gör det blad eller åtminstone en vinkel i förhål- rimligt att frångå vanlig beskärningspraxis lande till handtaget. Detta gäller över hela där målet är att motverka röta genom att världen. Det var vanligt att de tillverkades ta bort stumpen. Grovleken på grenen är av gamla lieblad. Sådana verktyg fungerade avgörande för hur lång stump som lämnas bra, eftersom hamlingen oftast gick ut på att kvar. Grövre grenar dör tillbaka mer, vilket hugga relativt klena grenar. När grenar som gör att det krävs längre stumpar för att det var grövre skulle kapas krävdes ett starkare ska finnas möjlighet att en bit av grenstum- huggverktyg, som exempelvis en liten yxa pen överlever. Det kan även ha betydelse (Slotte 1999, s. 127-131; Slotte 1997). var närmaste knopp sitter. Om det växer ut en ny gren så dör oftast stumpen bara Moderna metoder fram till den. Att beskära precis ovanför en Idag rekommenderas oftast såg om ham- knopp kan därför vara fördelaktigt (Read et ling ska utföras. Grenstumpar uppmuntras al 2013; Stenholm 2013; Aronsson, Karlsson vanligtvis inte. När en gren kapas och en & Slotte 2001). grenstump lämnas kvar så torkar den in För att träden ska klara hamlingen bör och kan bli en inkörsport för röta. Ett sådant diametern på snitten inte överstiga 5 cm rötangrepp kan vara så aggressivt att det vid kontinuerlig hamling, vid restaurerings- kan ta sig igenom trädets försvarssystem. hamling 10 cm, medan 15 cm kan fungera Även om det anses bra att inte lämna kvar på tåliga arter. en grenstump, bör sågsnittet med stor Eftersom det är uttorkning av veden som noggrannhet läggas utanför grenkragen. gör den tillgänglig för vednedbrytande Att såga genom grenkragen, ett så kallat svampar är det bra att bevara xylem- och stamparallellt snitt eller flush-cut, kan leda floem-funktionen (trädets transportsystem, till att trädets huvudstam drabbas av röta. fig 3) så mycket som möjligt. Detta underlät- När en grövre gren ska kapas med såg bör tas genom att lämna dragare runt hela stam- den inte kapas vid kapningspunkten direkt, men, vilket kan vara viktigt på grövre träd. eftersom det finns risk för fläkning. Första Träd upp till 40 cm i diameter som hamlats

24 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 24 2018-11-21 03 30 tidigare kan vanligen, med undantag för bok kan troligtvis hindra skadesvampar att

( .Fagas sylvatica) och ek ( Quercus sp. ), hamlas angripa veden. (Vollbrecht, Alm & Veltman utan att dragare lämnas (Read 2000). 2006, s. 30; Slotte 1997; Jangtorp 2017).

Tidpunkt för hamling Trädens försvarssystem Historiskt har hamling utförts under ve- Trädens förmåga att tappa grenar kan getationsperioden på sommaren. Slutet av ibland underskattas. I miljoner år har de juli till början av september (JAS-perioden) anpassat sig till att djur gnager och att grenar var den period som var vanligast att utföra av andra anledningar knäcks. Därför spelar lövtäkt. Det fick inte göras för tidigt på som- olika tekniker vid kapning inte nödvändigt- maren, för då gick löven sönder och gjordes vis så stor roll för trädets hälsa. Det kan vara det för sent, smakade löven beskt. Nu för värt att fundera på hur träd beter sig när tiden behövs inte löven och det är istället en gren går av naturligt. Grenen går sällan skottillväxten som är det väsentliga, vilket av på ett fint sätt inne vid grenkragen . Det gör att hamling ofta utförs under vårvintern bildas istället brottytor en bit ut på grenen eller hösten när träden inte bär löv (Carlsson som sedan torkar ut och dör (fig 4). 1993, s. 69; Aronsson 1993, s. 65). Naturliga frakturer på träd kan jämföras Generellt brukar man rekommendera att med att riva ett salladsblad . Ett skuret sal- beskära träd under JAS-perioden. Det finns ladsblad blir brunt mycket snabbare än ett studier som pekar på att sommaren är den som är avrivet längs med cellväggarna. Det bästa tiden för beskärning eftersom den var- är samma princip när stockvirke och spån ma luften, som då riskerar att torka ut trädet, spjälkas längs cellväggarna, det leder till gör att trädet påskyndar övervakningen av betydligt mindre röta. beskärningssnitten. Trädets försvarssystem Träden har utvecklat egna försvarssystem är dessutom mer aktivt, vilket försvårar mot nedbrytande mikroorganismer som koloniseringen av svampar. bakterier och rötsvampar. Barken är trädets Träd som savar mycket bör endast beskä- viktigaste skydd. Därför är det viktigt att ras under JAS. Savblödningen gör annars att skada barken så lite som möjligt vid beskär- träden förlorar mycket viktig energi. Under ning. Det är bättre med många små sår än våren läggs den energi som trädet behöver ett stort. Träd med flera grenar har många för att försvara sig mot skador istället på tillväxtpunkter vilket är en bra försäkring lövbildningen. om en gren skulle gå av. Träd som har förmå- När träden savar är det dessutom större gan att skjuta epicormiska skott (vattskott) har risk att barken fläker och lossnar från trädet större möjlighet att överleva en stor skada. vid beskärning. När en gren dör eller avlägsnas på rätt sätt De flesta växter klarar vinterbeskärning så sker en oxidation av fenoler inne i gren- bra ända fram till april. Under vintern är kragen, vilket fungerar som en skyddszon både träden och vednedbrytande svampar för trädet. Skadas grenkragen förstörs trä- mindre aktiva. På vintern riskeras dock dets egen skyddszon och rötan kan angripa kambiumskador vid låga temperaturer. Det hela trädet. kan då lätt bli sprickor i veden vid kapet. När träd får sårytor, det vill säga en skada Tidig vår kan vara en bra tid. Träden är i barken, läker trädet genom att sårved växer då precis som på sommaren snabba att över den skadade ytan, så kallad övervall- valla över sår. Trädets försvarssystem håller ning. När trädet lyckats valla över hela ytan denna årstid precis på att bli aktivt, energi- stoppas all syretillförsel till de nedbrytande reserverna har inte hunnit bli upptagna av organismerna i veden och deras nedbry- lövsprickningen. Savflödet i grenstumparna tande process avstannar helt.

LUSTGÅRDEN 2018 25

Lustgården 2018 indd 25 2018-11-21 03 30 Det finns olika teorier om hur trädens för- bark. Detta gör att veden som bildas efter svarssystem fungerar. Här sammanfattastvå, att barriärzonen har bildats är skyddad mot somhar vissa likheter,menävenskiljersigåtpå röta. Det är därför träd kan bli ihåliga men många punkter. ändå leva mycket länge. Ett sådant ihåligt träd kan vara mycket stabilt (Völlbrecht 2007, Alex L Shigos BARIT s.18-23). (fig 5) Det viktigaste försvaret mot interna röt- skador är att skapa interna försvarszoner. Trädens försvar baserat på Lynne Det är en egenskap som är ärftligt betingad Boddys forskning och viktigare än att kunna bilda sårved Trädens viktigaste skydd är barken som snabbt. Alex L. Shigo har tagit fram en mo- skyddar fysiskt och kemiskt från svamp- dell för att förtydliga hur trädet försvarar angrepp. På insidan är veden skyddad ge- sig. Denna modell kallas CODIT,översatt till nom att funktionell splintved är vattenmät- svenska blir akronymen BARIT = Begräns- tad, den innehåller inget syre från luft och ning Av Röta I Träd. Modellen är uppdelad har många levande celler. Dessa egenskaper i fyra olika delar vilka benämns som väggar. i funktionell splintved ger ett motstånd mot Vägg1-Trädenskärlsystem. Vid en skada svampangrepp. Trots detta är det vanligt tränger luft in i trädens transportsystem som att svamp koloniserar levande trävävnad. då stänger av savflödet. När luften tränger Den inre kärnveden innehåller oftast ämnen in börjar balongceller i kärlens väggar att som hindrar svampen att växa, men den växa och på så sätt täppa till porerna. Denna har samtidigt oftast ett bättre gasklimat, process tar tid och därför är vägg 1 den sva- vilket gör kärnveden mer inbjudande för gaste av de fyra. vednedbrytande svampar än funktionell Vägg 2-Den näst starkaste väggen sitter i splintved. Detta leder till att växande mycel årsringarna. Energin som krävs för att bilda i levande träd oftast finns i kärnveden, där väggen i årsringen tas från den bakomlig- nedbrytningen går snabbare och blir mer gande splintveden. Det gör att träd med omfattande. I avverkade och fallna grenar låg energi har sämre förmåga att bilda detta och stammar är det tvärt om, splintveden försvar. bryts ner betydligt snabbare än vad kärnved Vägg 3-Utgörsav vedstrålarna och är den gör. Detta beror på att splintved inte längre starkaste väggen. Vedstrålarna ändrar sitt har en fungerande vattenledningsförmåga kemiska innehåll vid en skada och hindrar och att cellerna är döda, gasklimatet är vid därmed rötan från att spridas i sidled. det laget förändrat till fördel för svampen Vägg 1-3 bör betraktas som reaktions- (Heilmann-Clausen & Boddy 2008 a). zoner eftersom de inte är ett definitivt för- Eftersom splintveden har egen förmåga svar. Är mikroorganismerna starka kan de att hålla svampen ute genom den höga tränga igenom dessa väggar. vattenhalten i veden så behövs inget annat Vägg 4 kallas barriärzon. När kambiet tar försvar än en avgränsning mellan funktio- emot signaler om att ett sår har bildats i den nell och skadad splintved. Det finns alltså levande splintveden så börjar det producera ingen anledning för trädet att ha ett aktivt celler som skiljer sig från den tidigare veden. förutbestämt försvar som BARIT. Det enda Dessa celler är mindre och starkare med som krävs är en ej förutbestämd avgränsning trängre kärl. De får en kemisk förändring mellan funktionell och skadad splintved. med högre innehåll av fenoler och inlagring Denna avgränsning benämns reaktionsom- av suberin (korkämne). Trädens bark är upp- råde och har en tydlig gradient, lutning, i byggd av just suberin, vilket gör att den inre vattenförhållande mellan den fungerande skyddsbarriären kan jämföras med trädets och skadade splintveden. Ett reaktionsom-

26 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 26 2018-11-21 03 30 Det finns ett fåtal svampar som själva kan skada ett träd eller döda det. Exempel på sådana svampar är vissa arter av honungsskivling (.Armillaria).

råde är inte ogenomträngligt. Det är antag- än 2 500 arter dokumenterats som på något ligen så att när vattenhalten sänks under sätt är knutna till död ved. Svamparna har en kritisk gräns i området bakom tränger olika metoder för spridning och etablering. svampen igenom. Bildandet av suberin som De har även olika konkurrensförmåga och Shigo beskriver som vägg 4 har troligen inte individuell anpassning till de olika stör- som syfte att bilda ett skal för att hålla svamp nings- och stressfaktorer som påverkar livet ute. Det är mer troligt att det är till för att i död ved. Dessutom kan det spela en viktig laga och återskapa den höga vattenhalten i roll för vissa arter hur de interagerar med splintveden, där det blivit en skada (Boddy andra vedlevande organismer. & Rayner 1983). Dött trä koloniseras snabbt av bakterier. De kan komma från luften, regnet eller Vednedbrytande organismer trädet självt. De första bakterierna som an- Olika typer av död ved gynnar många länder tros växa på lätt nedbrytbara substrat olika sorterssvampar som är specialiserade exempelvis socker. Det finns även bakterier på olika miljöer. Bara i Sverige så har mer som bryter ner cellulosa i förvedade cell-

LUSTGÅRDEN 2018 27

Lustgården 2018 indd 27 2018-11-21 03 30 vägar. Detta går mycket långsamt. Dessutom barken får inte vara för gammal och grov minskar bakteriens betydelse för nedbryt- (Slotte 1997). ningen när svampar förekommer samtidigt. När ett träd av någon anledning behöver Den vanligaste anledningen till att ett träd rätta till balansen eller kompensera för ener- angrips av vednedbrytande svampar är giförlust så utvecklasepicormiska grenar. Det antagligen skador. Röta i lövträd utvecklas finns två sätt för ett träd att utveckla dessa genom att splintveden skadas på ett sådant skott. Det första är från vilande knoppar. sätt att vattenhalten minskar och levande Hormoner från trädkronan håller förmodli- celler dör, vilket leder till lättåtkomliga nä- gen de vilande knopparna i ett undertryckt rmgsamnen och förbättrat förhållande för tillstånd. Om det blir en balansförändring svampen att utveckla mycel. Den skadade mellan kronan och rötterna så aktiveras splintveden blir lokalt angripen och storle- dessa knoppar. Exempel på sådan föränd- ken på det angripna området korrelerar med ring kan vara hård beskärning, ljusexpone- storleken på skadan (Boddy & Rayner 1983; ring och förändring i trädets vattenhalt. Ju Heilmann-Clausen & Boddy 2008 a,b,c). fler vilande knoppar som sitter på trädet, Förutom stora sår kan träd infekteras ge- desto större chans är det att trädet klarar nom små sprickor, bladknoppsärr, lenticeller en hamling. Det andra sättet för trädet att (barkporer) etc. Svamparna kan sedan leva utveckla epicormiska grenar är genom latent i splintveden utan att vara aktiva. adventivknoppar som nybildas när trädet Först då förutsättningarna förändras ut- utsätts för en skada eller extrem beskärning. vecklar de mycel. Dessa latenta svampar kan Dessa nybildas i kambiet eller sårveden, ofta spridas inom trädet med savflödet i kärlen, i kluster. Adventiva skott sitter ytligare och xylem och floem. har en sämre infästning än epicormiska skott Det finns ett fåtal svampar som själva kan som bildats från vilande knoppar. skada ett träd eller döda det. Exempel på Den ökade exponeringen av kambiet som sådana svampar är vissa arter av honungs- sker på grenar som gått av mer naturligt skivling (Armillaria). De flesta andra svam- än vid sågade snitt kan vara fördelaktig par som kan ses på träd är inte skadliga för för utvecklingen av adventiva skott. Detta hela trädet, utan växer på en del som redan har diskuterats mycket när det kommer till har dött eller är skadad. vårdandet av gamla skyddsvärda träd. Det Svampar,som växer i kärnveden där det är finns beskärningsmetoder för att efterlikna torrare, bryter ner sådan ved som inte längre naturliga brottytor men det finns inte några är funktionell och de kan därigenom vara vetenskapliga studier av dessa metoder och till fördel för trädet. Träd kan bilda rötter på teorier. Det finns dock studier som visar insidan av stammen och ta upp näring av betydligt mer skottillväxt på dessa mer na- sitt eget nedbrutna organiska material. Den turliga brottytor än på ett vanligt rakt snitt, ihåliga stammen som bildas kan dessutom där grenen kortas in till en tillväxtpunkt röra sig i vinden på ett annat sätt än vad en enligt beskärningspraxis (Jangtorp 2017; solid stam kan, vilket gör att den kan hålla Read 2000; Vollbrecht 2007). minst lika bra i en storm (Read 2000; Boddy & Rayner 1983). Hamlade träd blir ofta gamla,rentav äldre än träd som fått växa fritt Trädens förmåga att bilda nyagrenar Hamlade träd växer långsamt och det är o Ett kontinuerligt hamlat träd har lättare att en stress i dessa träd som är orsaken. Aren skjuta skott än ett nyhamlat eller restaure- efter beskärning minskar den allmänna till- ringshamlat träd. För att skotten ska bildas växten för trädet, medan lövtillväxten och krävs någon form av solljus dagligen och sårvedstillväxten ökar för att sedan återgå

28 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 28 2018-11-21 03 30 till de normala. Detta förklarar hur hamlade hamlade träd än fritt växande träd att skapa träd kan vara relativt klena trots sin höga höga naturvärden så är hamling en metod ålder (Read et al 2013). som kan bidra till att påskynda tillväxten av Ett träd anses vara ett veteranträd när det gamla träd, lite som den nya trenden med blivit så stort att kronan inte längre klarar av veteranisering av träd där man simulerar att förse trädet med den energi som krävs. blixtnedslag och skapar hålrum i trädstam- Genom att reducera stora vedartade grenar mar för att gynna biologisk mångfald. Detta klarar trädet av att leva längre, det gör dock gör att det till och med kan vara rimligt att att trädet sakta dör tillbaka. Det är därför hamla träd som är grövre än vad som van- fördelaktigt för hamlade träd att de inte blir ligtvis skulle rekommenderas för trädets stora och frodvuxna. Det är också enklare skull, eftersom det idag kan finnas ett na- för rötterna att tillgodose det vatten- och turvårdssyfte med att skada träd. Angrepp näringsbehov som en liten krona kräver. av vednedbrytande svampar, som många På ett hamlat träd, där kronan reduceras i kanskeser som något negativt, är trots allt en intervaller, tar det alltså längre tid för trädet av de positiva egenskaperna med hamlade att komma till veteranålder (Read 2000). träd som bör gynnas. De många grenar som utvecklas på ett Det finns många olika faktorer, som kan hamlat träd producerar ett större antal påverka hur ett träd klarar av att hamlas. vaskulära anslutningar i stammen än ett Val av verktyg, längd på stumpar eller vanligt träd. Dessa bildar separata fack i årstid tycks inte vara avgörande. Det som trädet, vilket gör det svårare för exempelvis verkar vara viktigt är att första hamlingen aggressiva rötsvampar att sprida sig i trädet. sker när trädet är relativt ungt, men ändå Den regelbundna hamlingen gör dessutom hunnit etablera sig, att hamlingen fortsätter att trädens kolhydratsförvaring omfördelas i i regelbundna cykler och att snitten läggs trädet, vilket gör att de klarar en omfattande utanför huvudstammen eller den senaste beskärning bättre än ett träd som får växa i hamlingspunkten. Att träden får något sol- många år innan det beskärs. Därför är det ljus på sig dagligen är också viktigt för att stor skillnad på hur ett kontinuerligt hamlat träden ska kunna bilda nya grenar. Vid träd kan behandlas jämfört med ett som res- första hamlingen av ett träd kan det vara taureringshamlas. En annan viktig aspekt är en bra idé att lämna några små grenar som att endast relativt små snittytor lämnas vid dragare. Detta gäller även gamla och grova regelbunden hamling (Jangtorp 2017). hamlingsträd. Det som ändå kan vara värt att fundera på, Slutsats när det kommer till val av metod eller årstid, Hamlade träd är ett biologiskt kulturarv är vilket syfte man har med hamlingen. I en som försvinner om hävden upphör. Därmed kulturmiljö kan det vara rimligt att hugga försvinner även det pedagogiska värden av grenarna med ett eggverktyg och att göra och förståelsen av hur landskapet en gång det under vegetationsperioden för att få ett har brukats. Hamling kan även bidra med så autentiskt och pedagogiskt landskap som estetiska värden utan att ha någon historisk möjligt. I en park kan det istället se snyggare anknytning i exempelvis en park. ut med symmetri och fina snittytor, och då Hamlade träd kan inte ersätta alla de kan beskärningen med fördel göras under gamla träd som saknas på grund av det vårvintern för att eventuellt öka skottill- moderna skogsbruket, men de kan fylla en växten. I ett naturreservat är det den metod viktig funktion under en övergångsfas då som går smidigast och därmed säkerställer det finnsen akut brist på död ved och ihåliga att hamlingen faktiskt blir av som är den trädstammar. Eftersom det går snabbare för bästa (fig 5).

LUSTGÅRDEN 2018 29

Lustgården 2018 indd 29 2018-11-21 03 30 English Summary Pollarding is part of the biological heri- history shows that pollarding has worked tage that is disappearing from the Swedish well without any further consideration or landscape. Pollarded trees do not only tell caution during the execution of pollarding us a story about the agrarian society, they pruning techniques. The biology of trees in- also develop high ecological values, faster dicates that they can handle hard treatments than nonpollarded trees. It could be relati- if it begins when the trees are young and vely easy to start pollarding trees again. The continues on regular time cycles.

Referenser Aronsson, M (1993) Hamling i Småland -fakta och synpunkter på lövtäktsbruket. I Slotte, H. & Göransson, H. (red.) Lövtäkt och stubbskottsbruk. Människans förändring av landskapet - boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog. D . 1 . Stockholm: Skogs- och lantbruksaka- demien. ss. 53-68. Aronsson, M., Karlsson, J. & Slotte, H. (2001) Hamling och lövtäkt. Jönköping: Jordbruks- verket Boddy, L. & Rayner A.D.M. (1983) Origins of decay in living deciduous trees: The role of moisture content and a re-appraisal of the expanded concept of tree decay New_Phytolo- gist. 94, ss. 623-641. School of Biological Sciences, University of Bath, Claverton Down. Carlsson, Å (1993) Lövtäkt i Västergötland - Bondedagböckerna berättar. I Slotte, H. & Göransson, H. (red . ) Lövtäkt och stubbskottsbruk. Människans förändring av landskapet - bo- skapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog. D. 1. Stockholm: Skogs- och lantbruksakade- mien. ss. 69-86. o Carlsson, Ä (1993) Lövtäkt i Västergötland - Bondedagböckerna berättar. I Slotte, H. & Göransson, H. (red . ) Lövtäkt och stubbskottsbruk. Människans förändring av landskapet - bo- skapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog. D. 1. Stockholm: Skogs- och lantbruksakade- mien. ss. 69-86. De Jong, Johnny, Larsson-Stern, Marie & Liedholm, Hans (1999). Grönare skog. 1. uppl. Jönköping: Skogsstyr. Frankland, J. Van, W. P. & Boddy, L. (2008). Ecology of Saprotrophic Basidiomycetes.Academic Pres Heilmann-Clausen, J. & Boddy, L. (2008 a) Basidiomycetes community development in temperate angiosperm wood. Ecology of saprotrophic basidiomycetes. The british mycological society. Elsevier Ltd. ss. 211-237 Heilmann-Clausen, J. & Boddy, L. (2008 b) Distribution patterns of wood-decay basidio- mycetes at the landscape to global scale. Ecology of saprotrophic basidiomycetes. The british mycological society. Elsevier Ltd. Heilmann-Clausen, J. & Boddy, L. (2008 c) Interactionsbetween saprotrophic basdidiomy- cetes and bacteria. Ecology of saprotrophic basidiomycetes. The british mycological society. Elsevier Ltd. Jangtorp, E (2017) Hamlingsmetoder. En jämförelse mellan traditionella och moderna beskärnings- metoder. Kandidatuppsats. Göteborgs Universitet. Mariestad Jentzen, Martin, Kullgren, Erik & Hultén, Eva Lotta (2014). Skogspraktikan -varför vi bör gå över till naturnära skogsbruk. 1. uppl. Lerum: Visto Jonegård,S. (2007) Traditionsbärarna -sammanställning av kunskap om hamlade träd och lövtäkt inom Östra Vätterbranterna. NR 2007:26. Jordbruksverket, Jönköping 2007

30 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 30 2018-11-21 03 30 Read, H (2000). Veteran trees: a guide to good management. Peterborough: English Naturę Read, H. J., Dagley, J., Elosegui, J. M. Sicilia, A. & Wheater C.R (2013) Restoration of lapsed beech pollards: Evaluation of techniques and guidance for futurę work. Arboricultural Journal,35(2), ss.74-90. Slotte, H (2000) Lövtäkt i Sverige och på Åland : metoder och påverkan på landskapet . Diss. (sammanfattning) Uppsala: Sveriges lantbruksuniv. Slotte, H (1999). Lövtäkt i Svenge 1850-1950: metoder för takt, torkning och utfodring med löv samt taktens påverkan på landskapet. Uppsala: Inst. för landskapsplanering, Avd. för agrarhistoria Slotte, H. (1997) Hamling - historisk tillbakablick och råd för naturvårdare. Svensk Bot. Tidskr. 91:1-21. Lund. Shigo, A. L. (1991). Modern arboriculture: a systems approach to the care of trees and their as- sociates. Durham, N.H.: Shigo and Trees Stenholm Jakobsen, R. (2013). Hamla lövträd: en manual. Mariestad: Hantverkslaboratoriet Vollbrecht, K. (2007). Träd: deras biologi och vård. 4 uppl. Abora Scandia, Akarp. Völlbrecht, K., Alm, G. & Veltman, H. (2006). Beskärningsboken. 2 uppl. Stockholm: Natur och Kultur.

Om författaren Emil Jangtorp, kandidatexamen 2017 i landskapsvårdens hantverk med kulturinriktning 180 hp på Göteborgs universitet i Mariestad. Har sedan dess arbetat med bl. a. naturvård och trädvård som egen företagare. Kontakt: [email protected]

LUSTGÅRDEN 2018 31

Lustgården 2018 indd 31 2018-11-21 03 30 Lustgården 2018 indd 32 2018-11-21 03 30 Enbuskar angrips av rostsvampar Text: Pia Barklund

Bild 7. Hagtornsrost, fruktkroppsbildning geléstadium på en. Härifrån sprids sporer till hagtorn. Foto: Åke Lindelöw

arf ör lyser enstaka grenar Här uppmärksammas det ''osynliga" sam- rödbruna på en tät och fin bandet mellan trädarterna en och hagtorn enbuske? Det kan vara svårt samt mellan en och rönn. att komma underfund om an- Dessa agerar värdar för två rostsvamps- ledningen. Men angrepp av en arter, som leder till sjukdom på de tre Vrostsvamp är ofta svaret. trädarterna.

LUSTGÅRDEN 2018 33

Lustgården 2018 indd 33 2018-11-21 03 30 Bild 2. Hagtornsrost på en delvis intorkat geléstadium. Foto: Pia Barklund

Två vanliga rostsvampar bildningarna ihop (Bild 2) och krymper till Enar angrips av två vanliga rostsvamps- oansenliga rödaktiga trådar, lite lika saffran arter, Gymnosporangium clavariiforme och (Bild 3). Från de geléartade fruktkropparna Gymnosporangium cornutum. Det är typiskt sprids sporer från enen till hagtornsbladen för Gymnosporangium-arter att värdväxla och hagtornsskotten som kan missbildas. mellan barrträd, här en, och rosväxter, här Från hagtornen spridsen annan sorts sporer hagtorn och rönn (Sinclair och Lyon 2005). till enarna på sensommaren. Angreppet på hagtorn varar en säsong och skadorna är HAGTORNSROST OCH GELéROST på en orsakas av vanligtvis ringa (Pettersson och Åkesson rostsvampen, G.clavariiforme,som värdväx- 2011). Dock kan mycket regnigt vårväder lar mellan hagtorn (Grataegus spp.) och en leda till svårare skador. På enen är angrep- ( Juniperus communis ). Sjukdomen är allmän pen på grenar och stammar perenna . Förr inom vilda hagtornars utbredningsområde eller senare dör emellertid svampen och och där andra Crataegus-arter odlas. de delar av grenen /stammen som befinner Svampen angriper grenar, på vilka ut- sig ovanför / utanför angreppet dör. Därav vecklas avlånga spolformade ansvällningar den avgränsade rödbruna delen av kronan orsakade av vävnadsrubbningar. Under (Bild 4). Det förekommer att angreppet sitter regnväder på våren växer det ut starkt längst ner på stammen och i det fallet dör gulorangef ä rgade geléartade tunglika hela enen. bildningar, ett par cm långa, på dessa an- svällningar (Bild 1). Vid torr väderlek och HORNROST På RöNN och gelérost på en orsakas när sporspridningen är över sjunker gelé- av rostsvampen ( Gymnosporangium cornu-

34 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 34 2018-11-21 03 30 tecknen på ett angrepp är svåra att få syn på. Fakta Rostsvampar Sporerna som bildas i geléklumparna sprids Kort kan rostsvampars livscykel beskrivas och de som hamnar på rönnbladen orsakar som att de lever på två värdväxter och angrepp. Symptom på angrepp visar sig på alternerar mellan dessa med hjälp av flera rönnbladensöversida som orangeröda fläck- sportyper. Det brukar kallas värdväxling, ar med gul kant (Bild 5). På bladundersidan som innebär att svampen har behov av att under fläckarna bildas gulbruna dynor och växa omväxlande på den ena värden och på från dessa växer det så småningom ut horn- ä den andra v rden. Svampen behöver båda liknande utskott, ca 5 mm (Bild 6). Från dessa värdträden för att kunna leva. sprids sporer från rönnen till unga kvistar på enarna, där hornrost på liknande sätt som för hagtornsrost etablerar sig och orsakar mindre tum ) som värdväxlar mellan rönn ( Sorbus ansvällningar.Svampens mycel kan leva kvar aucuparia) och en. Oxel är också mottaglig i finare engrenar under flera år och orsakar för angrepp av samma svamp, men angrips mindre ansvällningar. Efter några år dör gre- i mindre grad . Där det finns rönn och enar i nen bort ovanför utanför angreppsområdet närheten av varandra förekommer hornrost / och svampen försvinner (Lagerberg 1962). allmänt. Båda rostsvamparna är således perenna Hornrost angriper unga grenar och har och överlever i engrenar under flera år. liksom hagtornsrost ett geléstadium. Symp- Dessa bägge svampar ägnas inte så mycket tomen är brungula små geléklumpar på unga forskning, men i slutet av 1980-talet gjordes enkvistar och barr på våren. I torrt väder tor- experiment med rönnens hornrost i Umeå. kar geléet in till en sammetsbrun yta. De här

Bild 3. Hagtornsrost har orsakat grenens ansvällning; intorkat geléstadium. Foto: Pia Barklund

LUSTGÅRDEN 2018 35

Lustgården 2018 indd 35 2018-11-21 03 30 Bild 4. Dött grenparti i enens krona orsakat av ett lågt sittande hagtornsrostangrepp. Foto: Pia Barklund

Misstanken att rönnens hornrost skulle kunna övervintra på rönnen undersök- tes. Ett exempel på sådan övervintring är björkrost, som övervintrar i björkknoppar. Experimentet med rönnplantor visade dock att hornrosten inte överlever på rönnen under vintern ( Wennström och Eriksson 1997). Varken hagtornsrost eller hornrost över- vintrar i hagtorn respektive rönn. Båda svamparterna vindsprids från enen till hagtorn och rönn på våren och därefter kan ny spridning till enen ske. Själva sporspridningen från enen kan vi inte se, utan det synliga resultatet visar sig Bild 5. Hornrost på rönnens bladöversida. Foto: på hagtornen och rönnen, medan resultatet Pia Barklund

36 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 36 2018-11-21 03 30 Bild 6. Undersida av rönnblad med hornrost. Foto: Pia Barklund

av sporspridning från hagtorn och rönn till året därpå. Sällsynt kan angreppen vara enen inte syns förrän efter ett par år. särskilt svåra både på hagtorn och rönn och För att spridningen ska lyckas behöver det kan leda till allvarliga skador. flera faktorer samverka. Svampen måste Om man är angelägen om att enarna ska producera stora spormängder och det bör vara vackra, bör hagtorn och rönn hållas på ske när värdträdet är i rätt utvecklingsskede avstånd från enarna, troligen minst 100 m. och när omgivningsfaktorerna är de rätta för Beroende på väderleken vid spridningen sporgroning, vilket innebär fuktig väderlek. kan sporerna nå olika långt. Vissa år kan spridningen från enen vara Dessa två rostsvampsarter anses inte or- misslyckad, men svamparna överlever i saka allvarliga sjukdomar, men kan ha stor enen och ny sporspridning kan återkomma betydelse för trädens utseende.

LUSTGÅRDEN 2018 37

Lustgården 2018 indd 37 2018-11-21 03 30 English Summary Common juniper, Juniperus communis, is leaves are attacked, while on juniper both the primary host of two common rust dis- rustscause long-lived distortion of branches eases in Europé, hawthorns rust Gymnospo- and on these gelatinousfruitbodies grow out rangium clavariiforme and rowan rust Gym- in the spring. Those caused hawthorn rust nosporangium cornutum,diseases. Crataegus- are conspicuous yellow-orange and those species are the alternate hosts to hawthorn caused by rowan rust are brownish and dif- rust. Rowan, Sorbus aucuparia,is the alternate ficult to see. The diseases are frequent where host to rowan rust. On hawthorn and rowan junipers grow near hawthorns or rowans.

Referenser Lagerberg, Torsten 1962. Skoglig mykologi. sid.120-122.Tredje upplagan. Skogshögskolans Studentkårs Kompendiekommitté. Stockholm. Pettersson, Maj-Lis och Åkesson, Ingrid 2011. Trädgårdens växtskydd sid. 87 och sid. 304. Sinclair, Wayne A and Lyon, Howard H 2005. Diseases of trees and shrubs, p. 260, 2nded., Cornell University Press. Wennström, Anders and Eriksson, Birgittal997. Dispersal patterns of the rust Gymnospo- ranginm cornutum between the hosts Juniperus communis and Sorbus aucuparia. Ecoscience 4(1):117-119.

Om författaren Pia Barklund är docent i skoglig mikrobiologi, expert på trädsjukdomar och f d fältmy- kolog vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU i Uppsala.

Lustgården 2018 indd 38 2018-11-21 03 30 Hur ska det gå för Hagaparken? Text och foto: Kolbjörn Waern Fotomontage: Skygoblin

Generalplan över Hagaparken, utarbetad av Fredrik Magnus Piper under loppet av 1780-talet. Planen visar Pipers snarare än Gustav liks vision för parken. De flesta av de paviljonger; monument och points-de-vue som Piper tänkte sig fickstå tillbaka för de båda storslagna projekt som kungen planerade: det 140 meter långa Haga stora slott och det ännu större stallet (vid W respektive S, där Piper ritat in betydligt mindre byggnader ). Parken blev därmed inte fullt så möblerad med byggnadsverk som Piper tänkte sig.

agaparken är en otrolig till- på parken. Den ska vara strövområde för gång i en allt mer tätbebyggd närboende och stockholmare i gemen, plats del av Stockholmsområ- för både hård fysisk träning och förvardags- det. Det som var en lantlig motion, för företagsevent, skolavslutningar, tillflykt ligger nu centralt i vigslar, lekplats för dagisgrupper och barn- Hstan. Därmed ställs också många anspråk familjer, en lokal för naturexkursioner och

LUSTGÅRDEN 2018 39

Lustgården 2018 indd 39 2018-11-21 03 30 o 100 200 300 400 500 m SKALA 1 4000 (A1) / 1 8000 (A3) HAGAPARKEN 1792

FÖRKLARING W/ERN LANDSKAP AB Trad från 1700-taletsom finns kvar idag Norconsult «$

Hagaparken T/ 9 2 . 1 restaureringsplanen har ett försök gjorts att rita upp en så korrekt bild som möjligt av parkens utseende 1/92 då kungen mördades och alla arbeten avstannade. Bilden är baserad på gamla kartor och avbildningar och på de spår och rester som finns kvar idag. Vägar; byggnader och strandlinje har troligen bra överensstämmelse med verkligheten, medan det finns en osäkerhet när det gäller vegetationens utbredning. Planen utgör inte en strikt mall för framtida restaureringar, men förändringar som görs i parken kan ställas mot denna plan för att utvärdera deras påverkan på 1/00-talsparken.

40 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 40 2018-11-21 03 30 I restaureringsplanen presenteras Hagaparkens utseende T/92 uppförstorat på sju blad. Blad 3 visar området kring Vasaslätten med Finnstugan, Gamla Haga gård, Turkiska kiosken och kanalen som skiljde ön med Kinesiska templet från fastlandet

fågelskådning och en refug för allehanda Det är lätt att glömma att det är därför växter och djur, en plats för festligheter och detta stycke Brunnsviksnatur är bevarat firande, en arena för idrottsevenemang, genom århundradena. Det är inte för na- ett ställe där man äter sin affärslunch eller turmiljöns skull och inte för medborgarnas besöker Fjärilshuset och Haga Ocean. Där friluftsliv och rekreation. Det är inte heller finns tennisbanor, båtklubb och bostäder. på grund av Haga slott och dess kungliga Men anledningen att Hagaparken finns invånare. Det är enkom för att Gustav III till är att kronprins Gustav 1771 fick för sig lät anlägga en sensationell och storslagen att köpa in Haga gård vid Brunnsviken och landskapspark här,en park som tillsammans där anlägga en liten promenadpark. Detta med det övriga Brunnsvikslandskapet skulle projekt växte som bekant till en storslagen slå världen med häpnad. Det skydd som parkanläggning som överlevde kungen Hagaparken åtnjuter som statligt byggnads- och etablerades som en kunglig lustpark. minne vilar på de projekt som genomfördes Parken blev 1935 statligt byggnadsminne här under ett fåtal år på 1700-talet. Skyddet vars"karaktär inte får förvanskas" och kom som byggnadsminne har gjort att parken så småningom att ingå i Statens fastighets- någorlunda klarat att hålla alla nyttjande- verks bestånd av kulturfastigheter, som en anspråk stången. Men samtidigt som an- omistlig del avSveriges nationella kulturarv. språken på parken blir fler och starkare har

LUSTGÅRDEN 2018 41

Lustgården 2018 indd 41 2018-11-21 03 31 I planen visas även hur dagens utseende kan anpassas till den historiska utformningen genom en mängd större och mindre insatser Konditori Vasaslätten är kvar, men vägarna läggs tillbaka i sina äldre sträckningar; varigenom de små pelouserna kan återskapas. Utsiktsgator huggs ut för fri sikt mot Turkiska kiosken och Kinesiska templet Den ursprungliga kanalen kan inte återskapas sedan Brunnsvikens vattennivå sänkts, men kanske kan en damm ge en illusion av det tidigare vattenlandskapet

den historiska parkanläggningen under de på väg att bli ett rekreationsområ de, låt senaste årtiondena blivit allt suddigare och vara med inslag av en del udda och lustiga osynligare. Asfalterade parkvägar, modern byggnader. Hur länge kan den gamla parken parkbelysning, igenvuxna siktlinjer, parke- hålla stånd mot stadens anspråk? ringsplatser, nya vägar, skyltar, papperskor- gar, parkbänkar, staket, insynsskydd och ett Restaureringsplanen stort slitage av parkvägarnas gräskanter har Om skyddet av Hagaparken som bygg- bidragit till en likriktning. Till detta kom- nadsminne på sikt ska upplevas som tro- mer ett länge försummat underhåll, förlust värdigt måste det som ska skyddas - den av den ursprungliga detaljrikedomen, allt historiska parkanläggningen -vara synligt. otydligare entréer, buller och ljus från staden Och inte bara för en initierad och påläst och de omgivande trafiklederna. Från att inre krets utan för en bred allmänhet. På vara en välregisserad 1700-talspark i en stolt gemensamt initiativ från Länsstyrelsen, europeisk trädgårdstradition är Hagaparken Statens fastighetsverk och Ståthållaräm-

42 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 42 2018-11-21 03 31 betet har därför en restaureringsplan för Gustav III:s och Pipers tid. Brunnsvikens parken upprättats. Planen stod färdig 2016 vattenstånd är ett par meter lägre än på och ger i sju historiska planer en detaljerad 1700-talet, vilket omöjliggör ett återställande beskrivning av parken så som den såg ut vid av Pipers arkipelager. Haga slott har tillkom- Gustav III:s död 1792. Parkens förändring mit, med dess krav på avstängning av ett fram till idag redovisas genom fyra nedslag stort område i nordost. Parkträden har vuxit i historien: 1792, 1870, 1935 och 2016. Ett till väldiga volymer, vilket förändrat pro- hundratal restaureringsåtgärder redovisas portionerna på parkens gröna rum. Hur ska i sju restaureringsplaner. man då bära sig åt? Försöka att här och var Syftet med restaureringsplanen är att återskapa fragment av 1700-talets park i den återetablera parken som en historisk och nutida anläggningen? Eller, tvärt om, låta konstnärligt gestaltad miljö. En plats där dagens tillägg och ändringar framstå i tydlig tidens skarpaste arkitekter gjort sitt yt- kontrast till den historiska anläggningen så tersta och som innehåller en spännande som den är bevarad till vår tid? Dessa båda berättelse som innehåller drama, filosofi, förhållningssätt riskerar att resultera i en storpolitik, intriger, romantik, exotism och svårbegriplig blandning av gammalt och mord. Den återtagna historiska parken nytt, där Gustav III:s och Pipers ursprung- ska inte bara tillfredsställa den historiskt liga visioner blir omöjliga att utläsa. intresserade trädgårdsturisten, den synlig- I stället förordas i Hagaparkens vårdpro- gjorda 1700-talsparken ska även förhöja gram och i restaureringsplanen att dagens söndagsutflykten och ge nya dimensioner arkitekt och landskapsarkitekt "sätter på sig åt joggingturen eller klassutflykten. Men en Pipers glasögon". Hur skulle Piper tagit sig sådan park kräver anpassningar och hänsyn: an parken om han stått inför det utgångsläge det går inte an att nöta ner gångvägarnas vi har idag? Ett sådant synsätt kräver en god gräskanter under joggningspassen och insikt i den engelska landskapsparkens ut- evenemangsarrangörernas lastbilar får hålla trycksmedel i allmänhet, och i Pipers konst- sig på vägarna. Vid parkens entréer ska stå närliga gestaltande i synnerhet. I praktiken prydliga skyltar som informerar om vilka är det denna princip som, mer eller mindre uppföranderegler som gäller i den återtagna medvetet, präglat de ändringar som gjorts kungliga lustparken. i parken under lång tid - vid nya vägdrag- Mellan den kulturhistoriska Hagaparken ningar etc har man försökt att anpassa sig och områdets naturmiljövärden finns ingen till "parkens stil". konflikt - tvärt om, det är i kulturmiljön Med Pipers glasögon på näsan måste man som de främsta naturvärdena finns. Haga- dock vara beredd att ta i lite för att göra den parkens största värden för den biologiska historiska parken synlig även för den mo- mångfalden är knutna till de gamla träden, derna besökaren som kanske inte har samma ekar, lindar och tallar. Här finns refuger för känsla för den romantiska landskapsparkens arter vars habitat försvunnit på andra håll, subtiliteter som 1700-talsbesökaren hade. och träden är beroende av den omvård- Alla tillfällen till att förstärka den historiska nad som den gamla parken ges. Även det karaktären och tydliggöra den historiska hagmarksbetonade landskap som är den anläggningen bör tas: parkvägarna ska vara engelska landskapsparkens signum är på grusbelagda och med välskurna gräskanter, andra håll en artrik landskapstyp på reträtt. spontant upptrampade stigar ska tas bort Går det att återskapa Gustav III:s allkonst- eller göras om till parkvägar, dagens mass- verk? Givetvis är det inte möjligt att vrida producerade standardbänkar bör ersättas klockan tillbaka till 1792. Situationen är idag av gamla ornamenterade parksoffor från i många avseenden helt annorlunda än på de kungliga förråden, växtinnehållet bör

LUSTGÅRDEN 2018 43

Lustgården 2018 indd 43 2018-11-21 03 31 Södra grindarna, fotomontage. Hagaparken saknar en tydlig entré från innerstaden söderifrån vid Norrtull och den framtida Hagastaden i sydväst De nuvarande Haga södra grindar står lite godtyckligt en bit in i parken, dit de flyttades när E4 byggdes ut. Genom att flytta grindarna, stuva

breddas och varieras med bland annat ett En alldeles särskilt angelägen åtgärd är att buskskikt som här och var begränsar genom- få ordning på parkensentréer. Entréerna ska sikten, odefinierade gräsytor bör återfå pe- utgöra en skarp gräns mellan det vanliga lousekaraktären genom inramande grönska, livet utanför och den förtrollade världen tidstypiska trädgårdsväxter bör dyka upp innanför grindarna. Känslan av att kliva in lite varstans (i krukor eller planterade direkt i en annan tid ska förstärkas. En vacker och i marken), Gustav III:s fyra stora italienska påkostad entré förhöjer värdet och förvänt- marmorvaser (eller kopior av dessa ) bör ningarna på det som är innanför. Kanske återbördas till Vasaslätten där de ursprung- ska grindarna kompletteras med ett staket ligen var placerade, förutsättningarna för ett som accentuerar parkens särställning och återuppförande av Amor och Psyke-templet samtidigt erbjuder ett visst skydd mot stöld bör utredas- byggnaden var väsentlig som och skadegörelse. fondmotiv i vyn över pelousen öster om En alltför strikt och akademisk fokusering Gustav III:s paviljong. på 1700-talet kan hindra ytterligare insatser

44 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 44 2018-11-21 03 31 om de nuvarande tennisbanorna och modifiera vägsträckningarna kan en tydligare parkentré åstadkommas. Till vänster dagens utseende, till höger fotomontage.

som behövs för att tydliggöra den historiska Hagaparkens öar och kanaler som var så parken. Det finns till exempel anledning viktiga för att skapa ett fantasieggande att tro att Gustav III tänkte sig att en rännil vattenlandskap kan inte återställas utan att av uppumpat vatten skulle störta ner från höja Brunnsvikens vattenyta, men kanske Grottberget tillbaka till Brunnsviken. Det kan man med dammar åstadkomma en lik- komplicerade pumpprojektet blev aldrig nande effekt. Belysningen av parkvägarna avslutat på grund av kungens död, men att bör regisseras på ett teatermässigt sätt. Den få till rännilen idag är inte svårt. En parallell lyckade fasadbelysningen av Koppartälten kan dras med Drottningholm - när barock- som nyligen genomförts bör få en fortsätt- trädgården anlades på 1600-talet fick man ning i belysning av deövriga parkpaviljong- aldrig igång vattnet i de så kallade kaska- erna för att bokstavligen få parkbesökarna derna, först vid 1960-talets "restaurering'7 att se parken i nytt ljus. Obelisken vid Fres- kunde vattnet flöda här så som ursprung- cati, där endast stensockeln är bevarad, kan ligen var tänkt men aldrig genomf ört. återuppföras som en påminnelse om Gustav

LUSTGÅRDEN 2018 45

Lustgården 2018 indd 45 2018-11-21 03 31 . V* *

t.

s*

Gustav III var på god väg att anlägga ett vattenuppfordringsverk på Grottberget, vars främsta uppgift var att förse det tilltänkta enorma stallet, med plats för 212 hästar, med vatten. Det finns visst belägg för att kungen även såg möjligheten för en vattenrännil som dekorativt skulle leta sig ner för det branta

46 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 46 2018-11-21 03 31 berget. Detta är idag relativt lätt ordnat, och skulle ge besökarna en bättre förståelse av det påbörjade vattenschaktet, den s.k. Grottan. Till vänster dagens utseende, till höger fotomontage.

LUSTGÅRDEN 2018 47

Lustgården 2018 indd 47 2018-11-21 03 31 Efter sin italienska resa 1783-84 hemförde Gustav III fyra stora marmorvaser till Hagaparken. Vaserna placerades på Vasaslätten, där de markerade ”hörnen” i en mjukt formad pelouse. Två av vaserna står idag på Logården vid Stockholms slott, en står vid Haga slott och en står vid Gustav liks paviljong. Kopior

III:s storslagna vision om ett arkadiskt land- främst 2017 och 2018 har en rad åtgärder skap kring Brunnsviken, där även Tivoli och utförts med stöd av den nya restaurerings- Bellevue ingick. Det finns inga belägg för att planen och gemensamt bekostat av Statens Gustav III hade fårbete i Hagaparken, men fastighetsverk och Länsstyrelsen. Gamla en fårhjord med herde och vallhundar skulle gångvägssträckningar vid Vasaslätten och förstärka den pastorala karaktären. Kanske stora pelousen har återställts, planteringar kan fårspillningen på den stora pelousen av träd och buskar vid Gustav III.s paviljong effektivt samlas upp maskinellt? har utförts, liksom röjningar i skogsbrynen och trädplanteringar vid Koppartälten. Framtiden Ståthållarämbetets skötsel av parken har Med de skisserade åtgärderna kan den intensifierats under de senaste åren (om än historiska Hagaparken väckas ur sin törn- från en låg nivå), med bland annat utökad rosasömn och åter göras synlig och upple- slåtter i strandområdena, vassröjning på velserik. Framtiden är redan här såtillvida utvalda platser och en öppethållande slåt- att detta arbete redan har påbörjats. Under ter med röjning i de tidigare igenväxande

48 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 48 2018-11-21 03 31 på vaserna skulle kunna återbördas till Vasaslätten och höja detta område från ett ordinärt gräsfält till en genuin 1700-talsmiljö. Till vänster dagens utseende, till höger fotomontage.

brynzonerna. Om parken på allvar skulle anläggning. Det nuvarande parkmuseet i återges den karaktär den hade på Gustav västra koppartältet skulle kunna byggas ut III:s och Pipers dagar skulle skötselinsat- till ett fullskaligt besökscentrum. Guidade serna behöva öka ytterligare. Man kan då turer kan utgå härifrån, kanske med häst- fråga sig om det inte vore rimligt att både dragna vagnar. En jämförelse med hur t ex Stockholms stad och Solna stad gick in med organisationerna National Trust och English ett substantiellt årligt bidrag till skötsel av Heritage hanterar de stora landskapsparker den anläggning som i praktiken är både i England som på 1700-talet utgjorde förebil- stockholmarnas och Solnabornas stora der för Hagaparken, t ex Stourhead, Stowe rekreationspark. och Chiswick, kan ge värdefulla impulser För att parken ska fungera som ett attrak- för den fortsatta driften av parken. Haga- tivt besöksmål räcker det inte med restaure- parken förtjänar att tillhöra den grupp av ringar och en omsorgsfull skötsel. Toaletter europeiska landskapsparker som utgör de saknas helt i parkens centrala och södra del, bästa och mest sevärda exemplen på den vilket är anmärkningsvärt i en så välbesökt engelska parkstilen .

LUSTGÅRDEN 2018 49

Lustgården 2018 indd 49 2018-11-21 03 31 English Summary Hagaparken was laid out by King Gustav general public. Therefore, a Restoration plan III at the end of the18th century in the coun- was ereated in 2016. In the plan the park of tryside by Lake Brunnsviken. He designed 1792, the year the king was murdered, is the landscape garden as a retreat, away compared with the park today. from the busy life of Stockholm. Thanks A number of restoration projeets that will to the landscaping, the pavillions and the bring the park doser to its historical origin spectacular natural surroundings, the park are proposed. However, since the precon- was one of best examples of the English ditions today in many aspeets are very dif- landscape style in Continental Europé. Today ferent from 1792, a pure reconstruction is Hagaparken is a green space surrounded often not feasible. by the bustling city. To the inhabitants of In these cases the atmosphere of the 18th Stockholm and Solna, Hagaparken provides century park has to be reereated. This requi- a location for recreation, physical exercise res a profound understanding of the essence and sports. Over time, the historical origin of the English landscape park. of the park has become more difficult to Reclaiming the historical Hagaparken recognize. There is a risk that the historical started on a small scale in 2017 and has park will continue to lose itsoriginal identity continued in 2018. Hopefully, the extraor- due to increasing demandson this centrally dinary character of the landscape park that located green space. was ereated by Gustav III and his architect The National Property Board and the Fredrik Magnus Piper will eventually be Stockholm County Administration strives obvious not only to the experts but also to to make the historie park more visible to the the general park visitor.

Referenser Det finns mycket skrivet om Hagaparken. Här är några av de källor som använts vid ut- arbetandet av restaureringsplanen: Beskrifning öfiver idéen och general-plan till en Ängelsk lustpark, författad åren 1811 och 1812, Byggförlaget, 2004 Fredrik Magnus Piper, utställningskatalog, Kungl Akademien för de fria konsterna, 1981 Olausson, M., Den engelska parken i Sverige under gustaviansk tid,1993 Sjöström, L, (red ), Hagaparken -ett kungligt kulturarv, 2009 Statens fastighetsverk, Vårdprogram för Hagaparken, 2016 Ritningar, kartor och avbildningar finns på ett stort antal arkiv, varav Kungl Konstakade- miens arkiv med Pipers originalplaner för Hagaparken förtjänar att lyftas fram särskilt.

Om författaren Kolbjörn Waern är landskapsarkitekt och var slottsarkitekt för Hagaparken under åren 2008-2017. Sedan 2015 är Kolbjörn Waern slottsarkitekt för Drottningholms slottspark. Han driver företaget Waern Landskap med säte i Göteborg.

50 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 50 2018-11-21 03 31 Parker, planteringar och alléer i Nyköping Från 1600-talet till 1960-talet

Text: Bert Eriksson

"Artikel 2. Den historiska parken eller trädgården är en arkitektonisk komposition uppbyggd av i första hand vegetation och därför levande och som sådan förgänglig och förnyelsebar. Dess utseende speglar årstidernas ständiga växlande, naturens växande och vissnande och konstnärens och trädgårdsmästarens önskan att upprätthålla den i oförändrat skick." - FLORENSDOKUMENTET FRÅN 1981

LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 51 2018-11-21 03 31 Förord Om man studerar ett flygfoto över Ny- köpings mest centrala delar, kan man konstatera, att den övervägande delen av grönskan finns på allmän mark i antingen kommunens, landstingets, kyrkans eller statens ägo. Om man sedan går vidare och studerar foton från förra sekelskiftet, som visar handels- och skjutsgårdar, är det en- dast i undantagsfall, som man kan upptäcka någon högre vegetation. Vid en jämförelse idag med ett flygfoto som grund, kan man konstatera, att den allmänna marken är mar- kant mycket rikare på träd än de av stadens kvarter som är privat fastighetsmark. Bild i: Nyköping före 7665 års brand. i. Inledning Parker och trädplanteringar är en viktig del av en gammal stads historia. Eftersom 1739. Rikhaltigt material finns att hämta ur parker och grönområden har levande bygg- protokoll från den under tiden 1869-1876 element, förändras de på ett mer markant verksamma Nyköpings planteringsförening. sätt än byggnadsverk som hus, broar och Från tiden därefter fram till 1898 finns an- vägar. Den mark som de en gång byggdes teckningar från Nyköpings planteringskom- på betraktas ofta som en markreserv för att mitté. Protokollen och övriga räkenskaper förtäta staden och vid gatubreddningar fal- från planteringsf öreningen respektive ler alléerna. Någon av de parker jag studerat planteringskommittén finns tillgängliga i har försvunnit av ovanstående anledningar Nyköpings stadsarkiv. liksom en del alléer. Andra har åldrats och Några andra skriftliga källor som jag fått en förändrad användning och karaktär önskar lyfta fram som speciellt värdefulla är tillsammans med sin omgivning. o uppsatsen av Asa Klintborg om :s rabatter I följande arbete kommer jag att redovisa SJ publicerad i Lustgården 1993 och den av några av de offentliga parkernas, plantering- Catharina Nolin om Svenska trädgårds- arnas och alléernas historia. Tidsperioden föreningen 1832-1911, publicerad i Bebyg- jag har valt sträcker sig från renässansen gelsehistorisk tidskrift nr 31-32, 1996. fram till 1960-talet och anknyter historiskt I fråga om modernare ritningsmaterial till Nyköpings ålder som stad. Tyngdpunk- och bildmaterial i form av foton har jag ten på undersökningen ligger från senare haft tillgång till arkiv å hälften av 1800-talet och fram till 1960-talet. parkavdelningens p Nyköpings kommun. Vad som förvånat mig under tiden jag 7.7 Källmaterial arbetat med undersökningen är det rikhal- Ett viktigt källmaterial är de kartor som tiga material i form av kartor, ritningar och ritats under tidsperioden och som funnits protokoll som finns från mitten av 1800-talet tillgängliga. Vilka kartor jag refererar till och fram till sekelskiftet 1900. Därefter har framgår av texten. jag stött på stora svårigheter med att få fram För belägg av planteringar under 1700-ta- relevant material, vilket gör att jag känner let finns sådana beskrivna bland annat av brister i redovisningen av tidsperioden ö - Johannes Sundler i hans Nyk ping 1735 1900-1960.

52 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 52 2018-11-21 03 31 Bild 2 Nyköping efter 1665 års brand.

2 Kort om Nyköpings historia Med sitt strategiska läge vid tre större vattendrag som utmynnar i Östersjön är det inte förvånansvärt att det grundades en handelsplats,som senare blev staden Nykö- ping. Den äldsta stadsbildningen dateras till 1000-talet och var belägen vid åns krökning o i det som senare blev kvarteret Akroken. Nedströms uppfördes som försvar för han- delsplatsen en kastal ( försvarstorn ) som samtidigt markerade områdets betydelse. Kastalen utvecklades sedan till vad som under hertig Karl (Karl IX) blev renässans- slottet Nyköpingshus. Slottet förstördes vid den stora stadsbranden 1665 och vid ryska angrepp 1719. Bild 3. Karta öfver Nyköping upprättad 1888 af Under 1500- och 1600-talen expanderade Adolf Helander ( beskuren ). staden och kom att omfatta den yta som idag motsvarar den lagskyddade fornlämningen RAÄ 231:1. Staden drabbades emellertid av fler ödeläggande bränder och fick en 3 Offentlig grönska i Nyköping ny rutnätstadsplan år 1665, vilken i stort 3.7 De tidigaste anläggningarna sett är densamma än idag. Efter ryssarnas På det tidigaste kartmaterialet som visar härjningar 1719 återstod inga andra bygg- Nyköping före stadsbranden 1665 syns det nader än klockstapeln på Borgareberget, medeltida oregelbundna gatunätet, storkyr- Nicolaikyrkan, Allhelgonakyrkan och delar kan, lillkyrkan, rådhuset vid sitt torg och av Nyköpingshus. slottet med de därtill hörande anläggning- arna (bild 1).

LUSTGÅRDEN 2018 53

Lustgården 2018 indd 53 2018-11-21 03 31 Bild 4. Teatertorget (Teaterparken) 1902-1903. Sörmlands museum. Bild 5. Teatertorget (Teaterparken) 1929. Ritad av stadsträdgårdsmästare Hugo Runström.

Under medeltiden var trädgårdsanlägg- torget) har ersatt det tidigare Rådhustorget. ningar av betydelse nära knutna till klos- Rådhuset och stora källaren är markerade vid terväsendet. Senare, under renässansen, torgets sydöstra hörn på sin nuvarande kom influenser från kontinenten att skapa plats. lustträdgårdar i anslutning till slott och herresäten. Med Nyköpingshus som sitt 3.2 Från 1700-talet och till cirka 1800 starkaste f äste, ville hertig Karl markera Av Stora trägården vid Nyköpingshus platsensbetydelse, både genom att uppföra återstod helt naturligt inte mycket efter ett praktfullt renässansslott och en därtill bränder och härjningar. Den nordvästra hörande parkanläggning. Slottet och park- delen blev under 1700-talet kyrkogården anläggningarna finns redovisade på både vid Allhelgonakyrkan. På kartan över sta- kartan före branden 1665 och kartan ritad den från 1735 finns Stora Slottsträgården, 1723. Lilla trägården och dessutom Liten kryddgård På samma sida om ån som slottet ä r redovisad. De kan inte ha haft något av sin beläget finns Spelgården och på den mot- ursprungliga funktion att fylla när slottet var satta, östra sidan Bollhuset, Lillträgården och i ruiner. Däremot kan man av senare kartor Storträgården (trägård stavas så på samtida dra slutsatsen att de antagligen bidragit till kartor). I anslutning till Storträgården finns landhövdingens uppehälle. På stadskartan också en stor och två mindre dammar. Dam- från 1857 redovisas den som landshövdingens marna utnyttjades som fisk- och svandam- bostadsträdgård.Det senaste kartmaterial där mar, men kan med stor säkerhet härledas delar av trädgården fortfarande återfinns är till det tidigare franciskanerklostret där de på Häradsekonomisk karta från 1897-1901 gjorde tjänst som karpdammar. Lillträgår- (bild 11). den hade funktion som köksväxtträdgård, medan Storträgården var lustgård. NåGRA SKRIFTLIGA KäLLOR som beskriver stads- På den senare kartan ritad 1723 återfinns bilden under 1700-talet finns, bland annat slottets trädgårdsanläggningar redovisade i Johannes Sundlers avhandling Nykö ping samma läge förutom dammarna. 1735-1739, där han skriver: "en frikostig Gatusystemet är nu utlagt i ett rutnät efter gåva kom nyligen Nyköpingsborna till del, tidens idéer och Torget (nuvarande Stora då den lysande och högvälborne greven

54 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 54 2018-11-21 03 31 * 7

Bild 6. Förslag till omläggning av Järnvägsparken. Ritad av stadsträdgårdsmästare Hugo Runström.

Mikael Törnflycht med utländska träd lät smycka gatorna, så att dessa igenom en tilltalande anblick måtte förnöja dem, som voro stadda på resa". Bild 7. Länslasarettet och Hospitalet. Tarta öfver Nyköping upprättad 1888 af Adolf EN OBSERVATöR SAMTIDA med Sundler är språk- Helander (Beskuren.) forskaren Erik Sotberg som besökte Nykö- ping 1757 och i sin resejournal skriver att Nyköpings gator "förr varit rikligt bevuxna med holländska lindar som alléträd, men att introduceras i Sverige via influenser från de börjat glesna". övriga Europa och Amerika. Motiven var En tredje resenär var Abraham Hiilpers främst att skapa representativa platser för som år 1783 skriver i sin stadsbeskrivning: borgerskapet att flanera på, men tankar "Stora gatan går mitt genom staden och blev fanns även om parkernas förädlande verkan 1732 på landshövding Törnflychts föranstal- på arbetarklassen. Parker och planteringar tande prydd med holländska lindar." anlades även som brandskydd runt järnvä- En senare landshövding under 1800-talets gar och industrier. början, som också nämns i samband med Under 1800-talet bildades i många städer trädplanteringar, är Per Erik Skjöldebrand. planterings- och försköningsföreningar i Han lät anlägga en promenad från Västra likhet med Svenska trädgårdsföreningen i Storgatan fram mot Periodens pappersbruk Stockholm som grundades 1832. Svenska som bekostades genom att varje gift kvinna i trädgårdsföreningen var under sitt första Nyköping skulleskänka två alléträd och var- årtionde tämligen ensam i sitt slag men hade je ogift ett. Som synes har landshövdingarna ett nätverk av ombud runt om i Sverige och varit måna om att försköna sin residensstad, kan säkert ha setts som ett föredöme vid bil- som efter den ryska bränningen 1719 säkert dandet av Nyköpings planteringsförening, var en stad fattig på träd. även om den inte nämns i några efterläm- nade handlingar. o Aret 1869, för övrigt samma år som Stock- 1800-talets planteringar 3.3 holm fick sin första stadsträdgårdsmästare, Under 1800-talet började allmänna parker

LUSTGÅRDEN 2018 55

Lustgården 2018 indd 55 2018-11-21 03 31 i ÅxiMiqi?cnr mms?*

\ / Bild 9. Pergola i Gripsholmsparken, ca 7950. Bild 8. Förslag till ändring och utvidgning av Foto: Folke Lindholm. stadsplanen söder om Östra Bergen i Nyköping ( beskuren).

Alfred Medin, bildades i Nyköping en träd- vara en stadens angelägenhet och år 1875 planteringsförening.11870 års verksamhets- ersattes föreningen av en av staden utsedd berättelse kan man konstatera en omfat- kommitté. I ett protokoll från stadsfull- tande planteringsverksamhet. Framför allt mäktige i Nyköping den 13 september 1875 ska noteras alléplanteringarna efter gamla framgår följande: "Då i sammanhang med Norrköpingsvägen, vid den gamla infarten järnvägens tillkomst det blir nödvändigt att från Stockholm, utfarten mot dåvarande i tämligen stor skala utsträcka trädplante- Västertull och slutligen vägen norrut mot ringen inom staden såsom exempelvis längs Harg. hela nya vägen eller gatan till hamnen, hela Planteringsföreningen ansökte 1874 hos platsen emellan nya torget (Järnvägstorget) riksdagens andra kammare om att få dispo- och järnvägen med flera ställen [...] plan- nera omgivningarna kring "Gamla Slottet" teringarna otvifvelaktigt äro att betrakta lika med Nyköpingshus som promenad- såsom Kommunens angelägenhet jämlikt o plats, men fick avslag på sin begäran. Aret byggnadsstadgan." I protokollet förekom- innan hade man begränsat verksamheten för mer också det tidigare nämnda önskemålet att ha resurser till den planerade upprust- om upplåtelse av omgivningarna runt gamla ningen vid slottet, men av detta blev intet. Slottet för planteringar. Här framskymtar En senare landshövding, Filip Boström, också ett önskemål om att påskynda plan- lyckades med en skrivelse beveka överinten- teringar med anledning av den kommande dentämbetet att tillåta en uppsnyggning av järnvägsanslutningen. området runt Nyköpingshusoch uppdraget gick till länsträdgårdsmästaren att upprätta 3. 4 Järnvägsparken och Teaterparken ett förslag. En motion i ämnet klubbades av När västra stambanan öppnades 1862 stadsfullmäktige som bidrog med 200 kr till hade SJ:s planteringsverksamhet för att genomförandet. pryda stationerna fått sådan omfattning att Med den nya Byggnadsstadgan för ri- man anställde en trädgårdsdirektör. För ut- kets städer av 1874 ansågs trädplantering formningen av järnvägsparken i Nyköping

56 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 56 2018-11-21 03 31 PrftUtcm 7r, “".Vaä tnltof ‘ n,7th 7*. &

r¥*• *^ Hof vml CHPlNji :vs>> ^ \

•*> Jcri |fcd| A — -i >f t \V Bild 70. Dammen i Gripsholmsparken, ca 7950. Bild 77. Häradsekonomiska kartan 1897-1901, Foto: Folke Lindholm. med de gamla anslutningsvägarna till Nyköping.

anlitade staden Agaton Sundius, SJ:s tredje Nyköpings teater, byggd 1884, hade vid trädgårdsdirektör i ordningen, verksam vid sin entrésida en platssom först kallades Nya SJ 1887-1910. torget. När bolaget OFWJ:s järnväg började Hur planteringskommittén lyckades med trafikera Nyköping år 1877 döptes Nya sitt arbete med den blivande Järnvägsparken torget om till Järnvägstorget för att därefter kan inte utläsas av tillgängliga handlingar, vid teaternsetablering börja kallas Teatertor- o men år 1888 anlitades trädgårdsdirektören get. Ar 1902 beslutade stadsfullmäktige att Sundius för att bland annat upprätta förslag skapa en park framför teatern och namnet till planteringar, utläggning av gångar och ändrades till Teaterparken. Vem som form- täckdikning av området. givit parkanläggningen framför teatern är Det finns inga handlingar som visar hur inte möjligt att verifiera, men den är anlagd Sundius formgav Järnvägsparken, men den i den för tiden rådande "tyska stilen", som utformning som framgår av "Karta öfver utmärks av mjuka regelbundna former på Nyköping upprättad 1888 af Adolf Helan- gångar och planteringar med ett varierat, der" kan nog anses vara högst sannolik ofta exotiskt växtmaterial. med tanke på tidens trädgårdsmode (bild 3). En närliggande park, som också nämns DE PLANER SOM genomfördes 1902-1903 syns i samtida handlingar, är Teaterparken belä- på bild 4. Redan 1929 ansågs förmodligen gen strax norr om Järnvägsparken och med parkens utformning omodern för nu finns samma stilelement. Också den är med stor en ritning (bild 5) för en omdaning daterad sannolikhet ritad av Sundius. På täckdik- detta år och utförd av stadsträdgårdsmäs- ningsplanen har han noterat att ett område tare Hugo Runström. Stilen kan betecknas är Teaterbolagets område. En icke identi- som engelskinspirerad i likhet med ett fierad person som måste ha verkat i staden förslag till omläggning av Järnvägsparken vid denna tid är den stadsträdgårdsmästare ritad året efter. som omnämns i planteringskommitténs Någon omläggning skedde dock inte, protokoll den 12 mars 1888. utan Teaterparken har i stora drag kvar sin

LUSTGÅRDEN 2018 57

Lustgården 2018 indd 57 2018-11-21 03 31 ii * ' • • ursprungliga plan idag, förutom en gallring » * / • • V • . N * \ • 2\ / av ädbeståndet å av ålder. > r *•. tr p grund VL v:r .4 W.Ä Nedan syns förslaget till omläggning av V < Järnvägsparken. I stället för de slingrande ; =V. £ •'•2 V » ( gångarna föreslåsen stram anläggning runt ? Sl *'» ;' r en centralaxel. I norra delen (till vänster på *•. i »*? V:V ) en mer intim del med vad som * * !‘ ritningen •. V ‘ - kan tolkas som en engelsk"sunken garden", * *.

• Z.' dvs att en del av anläggningen är nedsänkt — .i .•-i f. i förhållande till omgivande mark. Inte hel- Bild 12. Förslag till ändring och utvidgning av ler Järnvägsparken omdanades utan bestod stadsplan för områden invid Västra viadukten i sin ursprungliga plan fram till den blev samt mellan Norrköpingsvägen och Västra busstation omkring 1970. infartsleden i Nyköping upprättad 7955 av stadsarkitekt T Haglund (beskuren ). FöR ATT FULLSTäNDIGA historien om järnvägens betydelse för Nyköping måste den viktiga anslutningen i riktning mot huvudstaden nämnas. Ar 1913 invigdes linjen mot Järna och två år senare Nyköping-Aby. Centralstationen fick ett nytt läge i förhål- at försätta de vid Östra torget på ömse si- lande till den som uppfördes för OFWJ:s dor om kyrkan varande öppna platser i ett bana. För att förbinda det nya stationsläget bättre och prydligare skick". Tillgångarna med stadens centrala delar fick docenten i och omständigheterna medgav ingen snabb stadsbyggnadskonst vid Kungliga Tekniska hantering utan ärendet dyker åter upp i ett högskolan Per Olof Hallman, sedermera protokoll från den 10 april 1893, där kapten inflytelserik stadsbyggnadsdirektör i Stock- Hj. von Köhler på planteringskommitténs holm, i uppdrag att utarbeta en stadsplan. vägnar gjort en framställning om att förse Planen innebar bland annat att en paradgata Östra torget med planteringar. o skulle dras diagonalt från stationen tillStora Ar 1895 återkommer planteringarna vid torget och därvid passera två nyuppförda Östra torget i stadens handlingar och nu paradbyggnader, tingshuset ritat av Carl nämns planteringarnas anordnande i en- Westman och Odd Fellow-huset med Ragnar lighet med ett förslag av trädgårdsdirektör Östberg som arkitekt. Gatan blev endast Sundius. 1896 ansåg planteringskommittén utförd till en liten del. Någon betydande att planteringarna skulle kunna verkställas, plantering i anslutning till centralstationen vilket nu också troligen skedde. kan inte verifieras, förutom en trädplante- ring mot spårområdet och två mindre ytor Parker vid sjukhus och hospital underhållna av staden. 3.6o Ar 1882 stod Nyköpings nya lasarett f ärdigt med landstinget som byggherre. 3.5 Östra torget Byggnaden är omgiven av en sjukhuspark Ett annat område som engagerade plan- med vindlande gångar i den "tyska stilen". teringskommittén var Allhelgonakyrkans Lasarettets närmaste grannfastighet är hos- omgivningar. Från Stadsfullmäktiges pro- pitalshuset, som byggdes 1799. De gamla tokoll den 9 januari 1888 finns ett utlåtande hospitalsbyggnaderna användes fram till av beredningsutskottet angående den av 1971. En inte oviktig del av behandlingen översten friherre A. Leijonhufvud väckta av de intagna var trädgårdsarbete i det fria, motionen "om vidtagande af åtgärder för

58 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 58 2018-11-21 03 31 både i den omgivande parken och i växthu- ringarna efter Storgatan och till Periodens sen. Hur parkerna var formgivna framgår pappersbruk lär till största delen funnits av bild 7. kvar under 1800-talet. Vid planteringsföre- ningens redogörelse för 1869 års arbeten 3.7 Grönområde mot NK:s verkstäder kan utläsas att omfattande planteringar Planen över staden från 1942 upprättad skett vid Östra Rundgatan, vägen österut till av länsarkitekten Arvid Stille är främst för- Marieberg, vägen västerut till Lillbro (södra anledd av "den rådande bostadsbristen". utfarten mot Norrköping) och vägen från Bebyggelsen föreslogs till trevåningshus å-promenaden till Hållet. Planteringarna vid som varande mer ekonomisk än den ti- Östra Rundgatan, till Lillbro och mot Hållet digare planerade tvåvåningsbebyggelsen följer de gamla landsvägarnas sträckning utmed Ringvägen. Söder om Vallarvägen från Nyköping mot Stockholm, respektive föreslogs en rad med envånings småstugor. I Norrköping och Eskilstuna. En plantering planförslaget föreslås också: "Å återstående som inte nämns är planteringen mot Örebro, mark mellan nu beskriven bebyggelse samt som emellertid redovisas på häradskartan Nordiska Kompaniets materialgårdar har från 1897-1901. Vägsträckningen mot Marie- närmast dessa föreslagitsett bälte av allmän berg var helt obebyggd vid denna tid. Av de plats, avsedd att planteras med lövträd som flesta planteringarna kan delar återfinnas än brandskydd." Planteringen utfördes med en idag, som enstaka träd, eller sammanhäng- tät rad av popplar (bild 8). Poppelplante- ande trädrader. ringen har med tiden fällts och ersatts med En av de vägar som på häradsekonomiska andra träd, planket är också sedan länge kartan 1897-1901 har symboler för plante- borttaget. ringar är den väg som från Nyköping bär söderut mot Norrköping. På stadsplane- förslaget från 1955 (bild 12) finns utmed Gripsholmsparken 3.8 Norrköpingsvägen femton träd markerade, I planbeskrivningen upprättad av länsar- återstoden av den ursprungliga allén av kitekt Stille och daterad den 20 september almar. Idag är alla borta. Längre ut från 1945 anges"i 99:e kvarteret Ståthållaren har staden mot Stora Kungsladugården avlöstes medtagits tre nya trevåningars bostadshus almarna av en ek-allé som i stort är intakt samt har enligt stadens särskilda önskan än idag. tomten nr 1 inlagts som allmän plats". Beträffande infarten från Stockholm är Gripsholmsparken som anläggning får an- hä radsekonomiska kartan (bild 11) den ses vara en god representant för tidens idéer källa som bäst illustrerar alléplanteringen. och smak. Den är byggd med oregelbunden Den började vid Östra Stationsgatan och ölandskalksten som markbeläggning vid sträckte sig fram till Höglunda. Idag finns den mer formella rosengården och runt den ett fåtal träd kvar och beklagligt nog är de ovala spegeldammen. Denna ligger förskju- också almar. ten på den fria gräsytan, som pryds av den Längs vägen mot Örebro hamnade en del lilla statyn "Mor och barn" av konstnären av de tidigare alléträden på tomtmark när Nils Möllerberg (1892-1954). En kallmur av kvarteren vid nya centralstationen byggdes. natursten är anlagd som nivåupptagande Även här har rester av allén funnits kvar element och mot angränsande fastigheter långt fram i tiden utmed Blommenhovs- löper en stödmur med en pergolagång vägen, men de sista f älldes på grund av klädd med rosor och klätterväxter. almsjuka år 2010. ä från 1870 finns Alléer och gatuplanteringar Hargsv gens plantering 4 också på häradskartan. Den drygt kilometer- De under 1700-talet ovan nämnda plante-

LUSTGÅRDEN 2018 59

Lustgården 2018 indd 59 2018-11-21 03 31 långa sträckan söderut, närmast Repslagare- Agaton Sundius vid planeringen av Järn- gatan fälldes vid gatubreddningar vid slutet vägsparken och inte osannolikt även med av 1960-talet. Ett antal mycket stora lindar i planerna för Teaterparken. dåligt skick finns kvar, men en nyplantering En halvoffentlig parkverksamhet är den har nyligen skett i norra änden av vägen. som är kopplad till sjukvården och då i första hand mentalvården vid hospitalen. 5 Sammanfattning/slutsats Park-och trädgårdsarbete ingick som en del De tidigaste spåren av trädgårdskonst i av vården, men bidrog också ekonomiskt Nyköping och för övrigt generellt i Sverige genom självförsörjning med frukt och grön- är anläggningar förknippade med kyrkan saker. Även runt det lasarett som byggdes och den världsliga överheten, för Nyköpings vid 1800-talets slut anlades en park med del hertig Karl och kungliga direktiv från slingrande gångar i tidens smak. främst drottning Kristina. Den parkanlägg- Under de första decennierna av förra ning som hertig Karl byggde upp i anslut- århundradet låg utbyggnaden av offentliga ning till sitt renässansslott kan identifieras parker på en låg nivå. I Nyköping dök planer på tillgängligt kartmaterial ända fram till upp på att bygga om och "modernisera" 1700-talet. Skriftliga källor från 1700- och Järnvägsparken och Teaterparken i tidens 1800-talen beskriver hur landshövdingarna anda, men av det blev intet. Järnvägsparken var engagerade i stadens försköning med ödelädes på 1960-talet när bussstationen främst gatu- och alléplanteringar. Under förlädes dit. 1800-talets första hälft spreds intresset för Efter andra världskrigets slut inleddes en parker och planteringar genom de nybil- mer omfattande bostadsbyggnation i Nykö- dade hushållningssällskapen och trädgårds- ping i likhet med resten av Sveriges städer. föreningarna. Detta ökande intresse sam- I enlighet med tidens stadsplaneideal av- manfaller med industrialismens genom- sattes en ökande andel mark för allmänna brott, en mer betydelsefull borgarklass och ändamål som parker och lekplatser. Park- en ökad liberalisering av samhället. Några ytorna fick också en större diversitet genom konkreta spår av det år 1814 bildade hus- att ta till vara naturliga förutsättningar. I hållningssällskapet i Sörmland har jag inte flera områden ligger parkytor med natur- kunnat finna, däremot finns en omfattande mark insprängda i kvarteren, medan andra dokumentation med bevarade protokoll och präglas av den anlagda parkens karaktär räkenskaper från den under åren 1869-1876 med fria gräsytor och ett medvetet växtval verksamma trädplanteringsföreningen. I av träd och buskar. och med den nya byggnadsstadgan 1874 Anläggningarna under tiden 1930-1960 ansågs trädplanteringar på offentliga platser präglas av en väl genomtänkt formgivning vara en kommunal angelägenhet, varför och hög kvalitet på anläggningens utfö- trädplanteringsföreningen avlöstes av en rande. Denna omsorg i utformningen som kommunal planteringskommitté som ver- präglar exempelvis Gripsholmsparken är kade fram till 1898. något som tyvärr alltför sällan gäller dagens Den faktor som kom att påverka park- byggnation. utvecklingen mest i Nyköping under En person med stor påverkan i många 1800-talet var järnvägens tillkomst. Vid av Nyköpings stadsplaner var Arvid Stille, utbyggnaden av stambanenätet och därmed länsarkitekt i Södermanlands län under tillhörande stationer byggde SJ upp en om- 1940-talet. Parkanläggningarna under fattande trädgårdsverksamhet, som också 1940-1960-talen formgavs i detalj av stads- kom de privata sträckningarna tillgodo. I trädgårdsmästaren Folke Lindholms hand Nyköpings fall bistod SJ:s trädgårdsdirektör med en säker känsla för platsens själ.

60 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 60 2018-11-21 03 31 English Summary The first traces of garden art in Nyköping development in Nyköping during the 19th and generally in Sweden are found in faci- century was the arrival of railtraffic. During lities associated with church and worldly the expansion of the Swedish railway power. In Nyköping early influence emana- network and related stations, the Swedish ted from Duke Karl (later King Charles IX) railway authority SJ built an extensive gar- and royal directives from Queen Christina. dening businessoffering services also to the Written sources from the 1800th and towns connected. 1900th centuries shows how local governors Semi-public parks were laid out around were engaged in the city's beautification hospitals, primarily mental hospitals, where with primarily Street plantations. During park and garden work was part of the care, the first half of the 19th century newly also producing food for the institutions. formed agricultural societies and garden After the Second World War development associations spread the interest in parks and of residential areas increased in Nyköping, plantatweions to a wider circle of inhabi- just as in other Swedish towns and cities. tants. This engagement coincides with the In these new areas increasing spaces were industrial breakthrough, a rising bourgeoisie laid out general purposes such as parks and and an increasing liberalization of society. playgrounds. The factor most strongly affecting the park

6 Källförteckning Källor som finns i offentliga samlingar: Nyköpings stadsarkiv: Nyköpings trädplanteringsförening, protokoll och räkenskaper 1869-1876 Nyköpings stadsarkiv: Nyköpings planteringskommitté, protokoll och räkenskaper 1876-1898 Nyköpings kommun, parkavdelningen, bild- och ritningsarkiv Opublicerade källor Norén H.: Träd - gammal tradition i Nykö ping

Tryckta källor: Blennow A-M. Europas trädgårdar, Signum, Lund (2002) Klang E: Vårt gamla Nykö ping, Handelssocieteten i Nyköping, Nyköping (1977) Kulturlagren i Åkvarteren. Rapport Nr 2007, Länsstyrelsen Södermanlands län, (2007) Olsson T.: Stadsträdgårdsmästarnas spår - en bok om FFS:s historia, Stad & Land Nr 175, MOVIUM, Alnarp (2008) Historiska parker och trädgårdar - ett arv att vårda och sköta, Riksantikvarieämbetet (1996) Rapport 3, Nykö ping Kulturhistorisk byggnadsinventering. Södermanlands museum, Nykö- ping (1979) Schnell I.: Nykö pings historia,Södermanlands hembygds- och museiförbund, 2009 Klintborg A.: S ]:s rabatter - Statens järnvägar som förmedlare av trädgårdskultur; Lustgården årsbok 1993, Föreningen för dendrologi och parkvård. Nyköping (1963) Sundler J.: Nykö ping 1735-1739,Sörmländska handlingar Nr 23,Södermanlands hembygds- och museiförbund, Nyköping (1967)

LUSTGÅRDEN 2018 61

Lustgården 2018 indd 61 2018-11-21 03 31 Artiklar: Nolin C.: Svenska trädgårdsföreningen 1832-1911, Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 31-32. (1996)

Internetkällor: Sörmlands museum, www.sormlandsmuseum.se Nyköping - Historien längs ån (Acc. 2010-03-20) Lantmäteriet. www.historiskakartor.lantmateriet.se Lantmäteristyrelsens arkiv (Acc. 2010- 01-27, 2010-02-20)

Bildkällor: Sörmlands Museum, www.sormlandsmuseum.se Nyköping - Historien längs ån (Acc. 2010-03-20)

Om författaren Bert Eriksson har haft ett yrkesliv som trädgårdsingenjör vid Nyköpings kommun parkverksamhet och har bland annat gjort omfattande trädinventeringar och karteringar av kommunens parker förutom projekteringsuppdrag.

62 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 62 2018-11-21 03 31 Vedartade blomväxter i Sverige Text och foto: Eric Danell

Paulownia tomentosa (kejsarträd), Hvilan Utbildning den 3 juni.

yftet med denna skrift är att sam- som förenar besläktade växter skall hjälpa manställa alla ordningar, familjer läsaren vid fältbestämningar. En fullständig och släkten av vedartade, två- version med fler illustrationer och register hjärtbladiga blomväxter i svensk kan laddas ner från föreningens hemsida: frilandsodling och natur. Tanken dendrologerna.se Sär att kännedom om anatomiska karaktärer

LUSTGÅRDEN 2018 63

Lustgården 2018 indd 63 2018-11-21 03 31 Inledning Att blommor är könsorgan bevisades Ordlista experimentellt av Rudolf Jacob Camerarius Synoik (=bisexuell,androgyn, 1694. Thomas Fairchild skapade den första hermafroditisk) blomma = blomma med växthybriden 1717. Studenten Carl Lin- både ståndare och pistiller. naeus fascinerades av dessa trendbrott och Monoik (=sambyggare) = växt med han publicerade sexualsystemet 1735, en ny enkönade blommor men tvåkönade systematik baserad på blommornas utse- plantor. ende (antal ståndare och pistiller). Ar 1965 Dioik (=tvåbyggare) = växt med enkönade grundades molekylär systematik av Émile blommar och enkönade plantor. Zuckerandl och Linus Pauling. På 1980-talet använde bland andra Jeffrey Palmer varia- tioner i arvsmassan (kloroplast-DNA) enligt är: Helzvingia chinensis,Meliosma veitchiorum, metoder som liknar faderskapstest, för att Platycarya och Platycarya strobilacea.Lignoser studera växternas faktiska släktskap med som är osäkert härdiga i klimatzon I har varandra. Ar 1998 publicerade the Angio- uteslutits, t ex Eucalyptus gunnii (Myrta- sperm Phylogeny Group (APG ) ett utkast ceae, Myrtales) som går att odla på friland i till växternas släktträd baserat på många skyddade lägen i Limhamn. Enhjärtbladiga forskares gemensamma DNA-analyser. lignoser behandlas inte. Halvbuskar vars Släktträdet på sidan 2 är baserat på APG III skottspetsar vissnar om vintern listas ibland. (2009) som är nästan identiskt med APG IV Antalet ordningar och antalet familjer inom (2016) som denna sammanställning följer. respektive ordning följer huvudsakligen Mabberley DJ (2017). Uppgifter om antalet Urval arter i världen inom varje ordning följerSte- På följande sidor ges karaktärer hos vild- vens (2017). Antalet ändras kontinuerligt be- växande och odlade vedartade blomväxter roende på nyupptäckter av obeskrivna växt- i Sverige. Urvalet fokuseras på härdiga 1ig- arter och ny forskning som bådesplittrar och noser och baseras dels på egna erfarenheter slår ihop tidigare arter. Arbetet omfattar 281 av arboreta, parker och privata trädgårdar övervintrande släkten med vedartade och i klimatzon 1, dels på arter inkluderade i tvåhjärtbladiga ris, klätterväxter, buskar SKUD, som i sin tur baseras på svenska och träd. Dessa ryms inom 76 familjer som plantskolekataloger. Kontinuerliga dis- tillhör 31 av världens 64 blomväxtordningar kussioner om just olika arters härdighet (APG IV). Ordningstillhörigheten baseras har förts med bland andra Björn Aldén vid på DNA-analyser, och i flera fall förenas Göteborgs botaniska trädgård /SKUD och familjerna av tydliga anatomiska drag Thord Ohlsson vid Ulriksdals plantskola på (synapomorfier), som kan användas vid en Österlen. Eftersom svenska namn är viktiga grovklassificering i fält. I några fall är de för att skapa ett brett intresse för växterna, ingående familjerna så anatomiskt olika att har översikten kompletterats med flera nya inga gemensamma karaktärer finns. Ord- svenska namn som myntats i samarbete ningarna på följande sidor är arrangerade i med SKUD. Några exempel är: chitalpa, bokstavsordning. chitalpasläktet, djävulsalm, escalloniaord- ningen, hjulträdsordningen, kottehickory, i. Apiales - araliaordningen kottehickorysläktet, meliosma, silkestofs, Karaktärer som förenar världens alla fa- stinklianordningen och stor meliosma. miljer: Små (mindre än 1,5 cm), fribladiga Arbetet har också lett till att nya arter och blommor i terminal flock. släkten inkluderats i SKUD. Några exempel 7 familjer i världen, 5 489 arter, 1 familj

64 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 64 2018-11-21 03 31 Ferns S.L. There are direct links Cycadates from all terminal taxa Ginkgoales and all Internal nodes Pinales to the relevant page of Gnetales^ the characterizations. Amborellales^ Nymphaeales Austrobaileyales Tree Icons link to or Chloranthales ^will link to tree for Magnotiales each order. Laurales ^ Canellales^ Piperales Acorales * = nodes wlth ratfter mognoliid ^ weak support AMsmatales Petrosaviales^ Dioscoreates Ä Link to Model Organism Tree Pandanales Liliales «f^ Asparagales Unplaced Arecales Poales P Commclinales^ / Zingiberales commclinids Ceratophyllales^ Ranunculales Sabiaccae ^ monocots Proteates Trochodcndrales Buxales Gunnerales Dilleniaceae Saxifragales Vitales ^ Zygophyllales Celastralcs Oxalidales Malpighiales Fabales ^ Rosales J \ Cucurbitales rosid 1/ Fagales ^ fabidae Geraniales^ rosids> Myrtales P^ v Crossosomatales^ P / * Picramnialcs ^ rosidII/ Sapindales / M«lv »d*? Huerteales ^ eudicots Malvales * Brassicales^ Ä / Santalalcs P core eudicots Berberidopsidales^ CaryophyMales Cornales ^ Ericales P Unplaced^ Garryales Gentianales ł Unplaced Taxa Solanales Boraginales P Lamialcs m^ / Aquifolialcs asterids Asterales ^ atteodII Escalloniales^ Bruniates Apiales Paracryphiales Dipsacales^ Fig. i Släktträdet är baserat på DNA-analys och visar alla fröväxtordningar i världen ( kottepalm ginkgo-, barr- och blomväxtordningar ). Där två grenar möts finns en gemensam förfader. Med tillstånd av Stevens PF. Angiosperm Phylogeny Website. http://www.mobot.org/MOBOT/Research/ APweb/treeapweb2map.html

LUSTGÅRDEN 2018 65

Lustgården 2018 indd 65 2018-11-21 03 31 pollenkorn 'o 'o o? märke O ^

— stift

sträng fruktämne

fröämne

kronblad tv-* x t

foderblad

blomaxel

ståndare pistill

blomskaft

Fig. 2. Schematisk bild av ett längdsnitt genom en blomma. Ur boken Botanik från grunden med tillstånd av Lena Widell och Irene Andersson.

innehåller vedartade växter som går att odla 5 familjer i världen, 536 arter,1 familj med på friland i Sverige. vedartade växter odlas allmänt i Sverige. Araliaceae (araliaväxter): Aralia (aralia- Helwingia chinensis 'Laciniata' (Helwingia- släktet), Eleutherococcus (stickaraliasläktet), ceae) provodlas i Alnarpsparken i skåne. Hedera (murgrönsläktet), Kalopanax (jätteara- Aquifoliaceae (järneksväxter): llex (järn- liasläktet), Oplopanax (djävulsklubbesläktet). ekssläktet).

2. Aquifoliales - järneksordningen 3, Asterales - asterordningen Karaktä rer som förenar vä rldens alla Karaktärer som förenar vä rldens alla familjer: Inga tydliga gemensamma drag familjer: Strödda blad, små frön med endo- förenar familjerna. Blommor i bladvecken. sperm i form av inulin, pollenpump (stiftet Karaktärer som förenar vedartade repre- växer igenom ett rör av ståndarknappar sentanter i Sverige: dioika, stjärnsvmmetris- som avsätter pollen på stiftet innan mär- ka och ofta fyrtaliga blommor (5-8 kronblad kesflikarna öppnas), mest örtartade växter, hos llex verticillata), fruktämne synligt, bärlik Karaktärer som förenar svenska vedartade stenfrukt,strödda och ofta städsegröna blad representanter: Blomställningen är en korg. (lövfällande hos llex verticillata ). 11 familjer i världen, 26 870 arter, 1 familj

66 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 66 2018-11-21 03 31 har två vedartade arter som odlas på friland 38 familjer i världen,11510 arter,3familjer i Sverige. i Sverige med vedartade arter. Asteraceae (asterväxter): Artemisia abrota- Frankeniaceae (frankeniaväxter): Franke- num (åbrodd -en halvbuske), Chiliotrichum nia thymifolia (timjanfrankenia). diffusum (rosmarinmargerit). Polygonaceae (slideväxter): Fallopia bald- schuanica (bokharabinda). 4. Austrobaileyales - stinklianord- Tamaricaceae (tamariskväxter): Myricaria ningen germanica (klådris) och Tamarix (tamarisk- Karaktä rer som förenar världens alla släktet). familjer: Alla är vedartade, tropiska eller subtropiska växter. Enkla, strödda, aroma- . Celastrales - benvedsordningen o 7 tiska blad. Ålderdomlig växtordning som är Karaktä rer som förenar vä rldens alla äldre än magnoliaordningen. familjer: Nektarplatta (en platt blombotten Karaktärer som förenar svenska represen- med nektarproducerande körtlar) med in- tanter: lianer, enkönade blommor (monoika sänkt fruktämne. Har stipler och funktionellt eller dioika), saknar stipler, tjocka kronblad, monoika och små blommor. Arillus vanligt. läderartade, enkla, sågade och lövfällande Två familjer i världen, 1 355 arter, 1 ved- blad. Röda bär i hängande klasar. artad familj i Sverige. 3 familjer i världen, 100 arter, 1 familj i Celastraceae (benvedsväxter ): Celastrus Sverige med två vedartade arter, båda lianer. (träddödarsläktet ), Euonymus (benveds- Schisandraceae (fjärilsrankeväxter): Schi- släktet), Paxistima canbyi (klippmyrten) och sandra (fjärilsrankesläktet). Tripterygium (vingfrörankesläktet).

5. Buxales - buxbomsordningen 8. Cornales - kornellordningen Karaktä rer som förenar vä rldens alla Karaktä rer som förenar världens alla familjer: Separata han- och honblommor familjer: Oftast motsatta (hos Nyssaceae (monoika). Små blommor, mindre än 7 mm. strödda ) enkla blad. Insänkt fruktämne Helbräddade, enkla blad. Hela stiftet pol- (synligt hos Lamiales). lenmottagligt (inget särskilt märke). Ofta 7 familjer i världen, 590 arter, 3 vedartade städsegröna. familjer i Sverige. 1 familj i världen, 120 arter,1 familj i Sve- Cornaceae (kornellväxter ): Cornus (kor- rige med vedartade arter. nellsläktet). Buxaceae (buxbomsväxter): Buxus (bux- Nyssaceae (nyssaväxter): Nyssa sylvatica bomssläktet) och Sarcococca (sötbuxboms- (nyssa) och Davidia (davidiasläktet). släktet). Hydrangeaceae (hortensiaväxter): Dentzia (deutziasläktet), Hydrangea (hortensiasläk- 6. Caryophyllales - nejlikordningen tet), Jamesia americana ( jamesia), Philadel- Karaktä rer som förenar vä rldens alla phus (schersminsläktet ) och Schizophragma familjer: Mycket olika karaktärer. Saknar hydrangeoides (skenhortensia ). mykorrhiza. Karaktärer som förenar vedartade repre- 9. Crossosomatales - pimpernöts- sentanter i Sverige: Det finns inga gemen- ordningen samma karaktärer. Tamaricaceae är buskar Karaktärer som förenar världens alla fa- med tvåkönade blommor och fjällika blad. miljer: Sågade bladkanter. Få andra gemen- Bokharabinda är en klätterväxt med slidor samma anatomiska drag upptäckta. vid noderna . Timjanfrankenia är en kry- 7 familjer i världen, 66 arter, 2 vedartade pande halvbuske. familjer i Sverige.

LUSTGÅRDEN 2018 67

Lustgården 2018 indd 67 2018-11-21 03 31 Stachyuraceae (pärlsvansväxter): Stachyn rus (pärlsvansbuskar). Staphyleaceae (pimpernötsväxter): Sta phylea (pimpernötssläktet).

io. Dipsacales - väddordningen Karaktä rer som f örenar vä rldens alla familjer: Motsatta blad. Tvåkönade sambla- diga blommor. Insänkt fruktämne (skiljer ordningen från Lamiales som har synligt fruktämne). 2 familjer i världen, 1090 arter, 2 vedartade familjer i Sverige. Caprifoliaceae (kaprifolväxter ): Abelia (abeliasläktet), Diervilla (getrissläktet), Di- pelta floribunda (sköldbuske), Heptacodium miconioides ( jasmintry), Kolkwitzia amabilis (paradisbuske), Leycesteria formosa (axtry), Lonicera (trysläktet ), Symphoricarpos (snö- bärssläktet) och Weigela (prakttrysläktet). Viburnaceae (olvonväxter ): Sambucus fjg 3 T v en blomma med ett insänkt (osynligt) fruktämne (flädersläktet) och Viburnum (olvonsläktet). ( =översittande hylle), inneslutet i blomaxeln.

11. Ericales - ljungordningen Karaktä rer som f örenar vä rldens alla Elliottia (trillingazaleasläktet ), Empetrum familjer: Alltid vedartade, strödda blad, (kråkbärssläktet), Enkianthus campanulatus ofta tvåkönade blommor, med kronblad (klockbuske), Epigaea ( jä rpbärssläktet ), (undantag Empetrum ). Ofta städsegröna och Erica (klockljungssläktet), Eubotrys racemosa läderartade eller barrlika blad,ofta femtaliga (sommarrosling), Gaultheria (vaktelbärs- och klockformade blommor, men många släktet ), Gaylussacia (bockbä rssläktet ), undantag finns. Harrimanella hypnoides (mossljung), Kalmia 22 familjer i världen, 11 545 arter, 6 vedar- (kalmiasläktet), Kalmiopsis leachiana (oregon- tade familjer i Sverige. kalmia), Leiophyllum (sandmyrtensläktet ), Actinidiaceae (aktinidiaväxter): Actinidia Leucothoe (vinterroslingssläktet), Loiseleuria (aktinidiasläktet). (krypljungssläktet), Lyonia (lyoniasläktet), ( - Clethraceae (konvaljbuskeväxter): Clethra Menziesia=Rhododendron/ klockroslings (konvaljbusksläktet). släktet), Oxydendrum arboreum (trädrosling), Ebenaceae (ebenholtsväxter ): Diospyros Phyllodoce (lappljungssläktet), x Phylliopsis lotus (dadelplommon ) och D. virginiana (pinocchioljungssläktet ), Pieris (buskros- (amerikansk persimon). lingssläktet), Rhododendron (rododendron- Ericaceae (ljungväxter): Andromeda (ros- släktet ), Vaccinium (blåbä rsslä ktet ) och lingsläktet), Arbntus unedo (smultronträd ), Zenobia pulverulenta ( daggbuske). Arctostaphylos (mjölonsläktet), Azalea (aza- Styracaceae (storaxväxter): Halesia (snö- leasläktet ), Calluna vulgaris (ljung), Gas- droppsträdssläktet), Pterostyrax (epålett- siope (kantljungssläktet ), Chamaedaphne trädssläktet) och Styrax (storaxsläktet). calyculata ( finnmyrten), Chimaphila ( ryl- Theaceae (teväxter): Camellia (kameliasläk- släktet ), Daboecia (atlantljungssläktet ), tet), Franklinia alatamaha (franklinträd ) och Stewartia (skenkameliasläktet).

68 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 68 2018-11-21 03 31 T h ett synligt fruktämne ( =undersittande hylle), fästad på blomaxeln.

12. Escalloniales - escalloniaord- zygomorf ärtblomma (segel och köl), oftast ningen parbladiga och lövfällande. Undantag är t ex Karaktä rer som f örenar världens alla Gleditsia (korstörnesläktet) och Gymnocladus familjer: Alltid vedartade, med enkla blad (kentuckykaffesläktet) från underfamiljen i spiral. Klockformad, bisexuell, femtalig Caesalpinioideae som har aktinomorfa blomma med fria kronblad och insänkt blommor. Albizia julibrissin (silkesträd ) till- pistill. Frukt en kapsel. hör underfamiljen Mimosoideae som har 1 familj i världen,130 arter. I Sverige odlas blommor med långt utskjutande ståndare i huvudsakligen två arter i denna ordning. huvudlika blomställningar (klimatzon 0-1). Escalloniaceae (escalloniaväxter): Escal- 4 familjer i världen, 20140 arter,1 vedartad lonia rubra (röd escallonia ) och E. virgata familj i Sverige. (sommarescallonia ). Städsegröna. Från Fabaceae (ärtväxter ): Albizia julibrissin Sydamerika. (silkesträd ), Amorpha (segelbusksläktet ), Argyrocytisus battandieri (gullregnsginst ), 13. Fabales - ärtordningen Astragalus (vedelsläktet), Calophaca wolgarica Karaktä rer som f örenar världens alla (rysk skönvedel), Caragana (karagansläk- familjer: Anatomiska drag som förenar alla tet ), Gerds ( judasträdssläktet), Cladrastis fyra familjer i världen är svåra att hitta. (gulvedssläktet), Colutea (blåsärtssläktet), Om man bara betraktar lignoser som växer Coronilla (kronillsläktet), Cytisophyllum ses- utomhus i Sverige blir det lättare eftersom silifolium (klöverginst), Cytisus (kvastginst- vi då bara har familjen Fabaceae (ärtväxter) släktet), Desmodium (lusväpplingssläktet), med sin karaktäristiska frukt som kallas bal- Echinospartum (djävulsginstsläktet), Erinacea ja. I Sverige odlas nästan bara underfamiljen pungens (igelkottsginst), Genista (ginstsläk- Papilionoideae (=Faboideae): tvåkönad tet), Gleditsia (korstörnesläktet),Gymnodadus

LUSTGÅRDEN 2018 69

Lustgården 2018 indd 69 2018-11-21 03 31 (kentuckykaffesläktet), Halimodendron halo- commia ulmoides (kinesiskt gummiträd ). dendron (saltbuske), Hippocrepis (hästsko- Garryaceae (garryaväxter): Aucuba japo- väpplingssläktet), Indigofera (indigosläktet), nka (aukuba), Garrya elliptica (silkestofs). Kummerowia striata ( japansk buskklöver), + Laburnocytisus (chimärgullregn), Laburnum 16. Gentianales- gentianaordningen (gullregnssläktet), Lespedeza (buskklöver- Karaktärer som förenar vä rldens alla släktet), Maackia amurensis (maackia), Ononis familjer: Blad motsatta, förbundna med en (puktörnesläktet), Robinia (robiniasläktet), linje tvärs över stammen. Styphnolobium ( Sophora ) japonicum (pagod- Karaktärer som förenar vedartade repre- träd ), Ulex europaeus (ärttörne) och Wisteria sentanter i Sverige utöver vad som nämnts (blåregnssläktet). ovan: Stjärnsvmmetrisk blomma med fyra kronblad och fyra ståndare. 14. Fagales - bokordningen 5 familjer i världen, 19 840 arter, 1 familj Karaktä rer som förenar vä rldens alla med en vedartad art odlas i Sverige. familjer: Blommor oftast enkönade, han- Rubiaceae (måreväxter): Cephalanthus oc- blommor ofta i hängen, nöt (stenfrukt hos cidentalis (bollbuske) Morella), vind- eller vind- och insektspolli- nerade (t ex Castanea ). Ektomykorrhizabil- 17. Lamiales - plisterordningen dande (ej Myrica). Karaktärer som förenar världens alla fa- 7 familjer i världen, 1 055arter,5 vedartade miljer: Blad och knoppar motsatta, sambla- familjer i Sverige. digt foder (ibland frånvarande som hos ask), Betulaceae (björkväxter): Alnus (alsläktet), oftast sambladig krona (ibland frånvarande Betula (björksläktet ), Carpinus (avenbok- som hos ask). Alla tvåläppiga blommor med släktet), Corylus (hasselsläktet) och Ostrya synligt fruktämne hittas i denna ordning (humleboksläktet). (Dipsacales med kaprifol och try kan ha Fagaceae (bokväxter): Castanea (kastan- tvåläppiga blommor och motsatta blad, men jesläktet), Fagus (boksläktet ) och Quercus har insänkta fruktämnen). Det finns dock (eksläktet). aktinomorfa (stjärnsymmetriska) blommor Juglandaceae ( valnötsvä xter ): Carya också, t ex hos Buddleja (buddlejasläktet). (hickorysläktet), Juglans (valnötssläktet), Pla- 24 familjer i världen, 23 810 arter. Sex fa- tycarya (kottehickorysläktet) och Pterocarya miljer med vedartade växter i Sverige. (vingnötssläktet). Bignoniaceae (katalpaväxter ): Campsis Myricaceae (porsväxter): Comptonia pere- (trumpetrankesläktet), Catalpa (katalpasläk- grina (bräkenpors), Morella (bärporssläktet) tet) och x Chitalpa tashkentensis (chitalpa). och Myrica gale (pors). Familjen behandlas Lamiaceae (plisterväxter): Callicarpa (glas- ibland som en egen ordning. bärssläktet), Caryopteris (skäggbusksläktet), Nothofagaceae (sydboksväxter): Nothofa- Clerodendrum trichotomum (frilandsklero- gus (sydbokssläktet). dendrum), Coridothymus capitatus (huvud- timjan), Elsholtzia stauntonii (flerårig kam- 15, Garryales - garryaordningen mynta ), Hyssopus (isopsläktet), Lavandula Karaktärer som förenar världens alla fa- (lavendelsläktet), Perovskia (perovskiasläk- miljer: Alla arter är vedartade och har små tet), Rosmańnus ojficinalis (rosmarin ), Salvia dioika blommor. De två familjerna är annars (salviasläktet), Teucrium (gamandersläktet), olika avseende frukt- och bladarrangemang. Thymus (timjansläktet) och Vitex (vitexsläk- 2 familjer i världen, 18 arter, 2 vedartade tet). familjer odlas på friland i Sverige. Oleaceae (syrenväxter): Abeliophyllum dis- Eucommiaceae (eukommiaväxter ): Eu- tichum (vinterbuske), Chionanthus virginicus

70 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 70 2018-11-21 03 31 (snöflockbuske), Forsythia (forsythiasläktet), på en konisk blombotten kallad blomaxel. Fraxinus (asksläktet), Jasminum ( jasminsläk- Primitiv ordning som inte räknas till eudi- tet), Ligustrum (ligustersläktet), Osmanthus kotyledonerna då pollenkornen saknar de (doftbusksläktet) och Syringa (syrensläktet). tre aperturerna som definierar eudikotyle- Plantaginaceae (grobladsväxter ): Hebe donerna. Närmaste släktingar är Laurales (hebesläktet). (lagerväxtordningen ). Paulowniaceae (kejsarträdsväxter): Pau- 6 familjer i världen, 2 929 arter (de flesta i lownia (kejsarträdssläktet). Annonaceae). Två familjer i Sverige. Scrophulariaceae (flenörtsväxter): Buddleja Magnoliaceae (magnoliaväxter ): Lirio- (buddlejasläktet). dendron (tulpanträdssläktet ) och Magnolia (magnoliasläktet). 18. Laurales - lagerordningen Annonaceae (kirimojaväxter): en i huvud- Karaktä rer som förenar världens alla sak tropisk växtfamilj som i Sverige endast familjer: Ofta motsatta blad, konkav blom- representerasav den nordamerikanska arten botten. Primitiv ordning som inte räknas Asimina triloba (asimina eller pawpaw). till eudikotyledonerna då pollenkornen saknar de tre aperturerna som definierar 20.Malpighiales- malpigiaordningen eudikotyledonerna. Närmaste släktingar är Karaktä rer som förenar världens alla Magnoliales (magnoliaordningen). familjer: Denna artrika växtordning ä r Karaktärer som förenar vedartade repre- helt baserad på DNA-studier och där finns sentanter i Sverige: Calycanthaceae (krydd- inga anatomiska drag som förenar de olika buskevä xter ) har en diffus övergång av familjerna. Flera har nämligen extrema ana- foderblad, kronblad, ståndare och pistiller tomiska anpassningar (t ex Viola, Rafflesia som alla växer i spiral. Frukten är en kapsel och Euphorbia ). med stora frön. Lauraceae (lagerväxter) har Karaktärer som förenar de två svenska o röda eller svarta stenfruktsliknande bär, ofta familjerna med vedartade växter: Återigen med en (färgad ) fruktskål (cupula). finns inga bra anatomiska förenande drag. 7 familjer i världen, 2 858 arter. Två fa- Här får man lära sig att känna igen de två miljer med en handfull vedartade växter på familjerna var för sig. Hypericaceae har gula, friland i sydligaste Sverige (zon 0-1). bisexuella och st järnsymmetriska blommor Calycanthaceae (kryddbuskeväxter ): med många ståndare. De flesta är örter men Calycanthus (kryddbusksläktet, inklusive en del buskar finns. Salicaceae är alltid ved- Sinocalycanthus ) och Chimonanthus praecox artad, har strödda och enkla blad. Populus (vinterkryddbuske). och Salix har dioika blommor, hanblom- Lauraceae (lagerväxter): Lindera (feber- mor i hyllelösa hängan, frukten en kapsel, busksläktet) och Sassafras albidum (sassafras). frön med hårtofs. Idesia och Poliothyrsis har Laurus nobilis (lager) går att odla på friland i tidigare ingått i familjen Flacourtiaceae skyddade lägen såsom i Limhamn i Skåne. (idesiaväxter) som tack vare DNA-analyser fuseratsmed Salicaceae. Gemensamma drag 19.Magnoliales- magnoliaordningen med Populus och Salix är kronbladslösa och Karaktä rer som förenar världens alla enkönade blommor, enkla och strödda blad familjer: alla växter i denna ordning är ved- med stipler och ofta med körtlar. Fruktkap- artade, med enkla, strödda och helbräddade sel eller bär. blad. Bisexuella blommor där foderblad 36 familjer, 15 975 arter i världen. Två fa- och kronblad ser likadana ut och kallas för miljer med vedartade växter i Sverige. kalkblad. Dessa kalkblad är ofta köttiga. Hypericaceae ( johannesörtsväxter): Hype- Många ståndare som ofta växer i spiral ricum (johannesörtssläktet).

LUSTGÅRDEN 2018 71

Lustgården 2018 indd 71 2018-11-21 03 31 Salicaceae (videväxter): Idesia polycarpa bastsläktet), Dircapalustńs (läderbuske) och (idesia), Poliothyrsis sinensis (pärlblomsträd ), Edgeworthia ćhrysantha (mitsumatabuske). Populus (poppelsläktet) och Salix (videsläk- tet). 22. Piperales - pepparordningen Karaktärer som förenar världens alla fa- 21« Malvales - malvaordningen miljer: Hjärtlika, strödda blad. Karaktärer som förenar världens alla fa- Karaktärer som förenar svenska vedartade miljer: Tvåkönade och insektspollinerade representanter: vedartade lianer, zygomorfa blommor,oftast med synligt fruktämne,ofta och sambladiga blommor. Aristolochiaceae med många ståndare. Enkla blad. behandlas ibland i sin egen ordning Aris- Karaktärer som förenar de svenska fa- tolochiales. miljerna: De vedartade representanterna är Tre familjer, 4 090 arter i världen. En familj relativt få i Sverige. Här ingår frilandshibis- med ett släkte vedartade växter odlas på kus (Hibiscus syriacus ) i familjen Malvaceae friland i Sverige. vars ståndare är förenade till en cylinder Aristolochiaceae (piprankeväxter): Aris- som omger pistillen, och vars frukt är en tolochia (piprankesläktet). torr kapsel (ostlik klyvfrukt hos örtsläktet Malva ). Lindarna (Tilia) tillhör numera 23. Proteales - proteaordningen också Malvaceae som likt solvändorna i Karaktärer som förenar vä rldens alla familjen Cistaceae har femtaliga blommor familjer: Det finns inga gemensamma ana- med många fria ståndare som sitter direkt tomiska drag som skiljer ordningen från under pistillen. Båda familjerna har bara andra växtordningar, eller som förenar de 1 pistill som sitter på en blomaxel, medan ingående familjerna. Tills DNA-analyserna blommor i Rosaceae ( Rosales) antingen utfördes hade ingen anat att t ex det akvatis- har många pistiller, eller om de bara har ka Nelnmbo (lotussläktet), södra halvklotets en pistill (t ex Crataegus ) så sitter den i en Protea (proteasläktet) och Platanus (platan- urnlik blombotten. Både Malvaceae och släktet ) sitter på samma gren i växternas Cistaceae har dubbelt hylle (kron- och fo- släktträd. Först 2016 flyttades Sabiaceae hit derblad ) men Malvaceae har oftast flikiga enligt APG IV. eller sågade blad, medan Cistaceae har 4 familjer, 1 750 arter i världen. I Sverige helbräddade blad. Frukten hos Tilia (lind- är endast familjen Platanaceae med tre arter släktet) betraktas som en sluten kapsel, då och familjen Sabiaceae (sabiaväxter) med ett de flesta arter har flera fröanlag (men bara fåtal arter representerade. utvecklar ett av dessa). Platanaceae (platanväxter): Platanus (pla- Arterna i Thymelaeaceae har ett enkelt tansläktet). hylle (saknar kronblad eller kronblad re- Sabiaceae (sabiaväxter): Meliosma (meli- ducerade till små fjäll, men de sambladiga osmasläktet). foderbladen är ofta bjärt färgade likt kron- Karaktärer som är typiska för Platana- blad ). Bladen är helbräddade. ceae är att de är enbart träd, har huvudlika Tio familjer,6 005 arter i världen. Tre famil- blomställningar, monoika blommor, lövfäl- jer med vedartade växter i Sverige. lande, enkla, strödda och handflikiga blad, Cistaceae (solvändeväxter): Cistus (cistros- saknar spetsknoppar. Frukten är en nöt. släktet ), Fumana (barrsolvändesläktet ) och Trots bladens och stammens likhet med Helianthemum (solvändesläktet). Acer pseudoplatanus (tysklönn) så avslöjar Malvaceae (malvaväxter): Hibiscus syriacus såväl DNA-analyser som skillnader i fruk- (frilandshibiskus) och Tilia (lindsläktet). ter och blommor att de tillhör två helt olika Thymelaeaceae (tibastväxter): Daphne (ti- växtordningar.

72 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 72 2018-11-21 03 31 24. Ranunculales - ranunkelord- (säckbusksläktet), Frangula (brakvedssläk- ningen tet), Hovenia dulcis (russinträd ) och Rhamnus Karaktä rer som f örenar världens alla (getapelsläktet). familjer: spiralställda blad, pistiller med Rosaceae (rosväxter): Amelanchier (hägg- synliga fruktämnen och utan stift. Många mispelsläktet), Aronia (aroniasläktet), Cha- är giftiga. enomeles (rosenkvittensläktet ), Cotoneaster 7 familjer, 4 510 arter i världen. I Sverige (oxbärssläktet ), + Crataegomespilus (chi- finns fem familjer med förvedade växter. märhagtorn ), Crataegus (hagtornssläktet), Berberidaceae (berberisväxter): Berberis x Crataemespilus (mispelhagtorn ), Cydonia (berberissläktet), x Mahoberberis (hybridma- oblonga (kvitten ), Dasiphora (toksläktet ), honiasläktet), Mahonia (mahoniasläktet) och Exochorda (pä rlbuskslä ktet ), Holodiscus Nandina domestica (nandina). (vippspireasläktet), Kerria japonica (kerria ), Eupteleaceae (trollalmsväxter): Euptelea Malus (apelsläktet), Mespilus (mispelsläktet), (trollalmssläktet ) med endast två arter i Neillia (klockspireasläktet), Oemleria cerasi- världen. Den mest ursprungliga familjen formis (indianplommon), Photinia (glansmis- av alla trikolpater med hyllelösa bisexuella pelsläktet), Physocarpus (smällspireasläktet), blommor som liknar Cercidiphyllum. ( Potentilla se Dasiphora), Prinsepia uniflora Lardizabalaceae (narrbuskeväxter ): De- (mandeltorn ), Primus (plommonsläktet ), caisnea fargesii (narrbuske) samt klätterväxt- Pseudocydonia sinensis (kinesisk kvitten ), släktena Akebia (akebiasläktet) och Sinofran- Pyracantha (eldtornssläktet), Pyrus (pärons- chetia chinensis (sinofranchetia). läktet), Rhodotypos scandens (schersminros), Menispermaceae (månfrörankeväxter ): Rosa (rossläktet), Rubus (hallonsläktet), Si- Cocculus carolinus (klättersnäckfrö) och Me- biraea laevigata (axspirea), Sorbaria (rönnspi- nispermum (månfrörankesläktet). reasläktet), x Sorbaronia (sorbaroniasläktet), Ranunculaceae (ranunkelväxter): Clematis x Sorbocotoneaster pozdnjakovii (rönnoxbär), (klematissläktet), Xanthorhiza simplicissima x Sorbopyrus ( pä ronoxelsläktet ), Sorbus (gulrot). (rönnsläktet ), Spiraea (spireasläktet ) och Stephanandra (stefanandrasläktet). 25. Rosales - rosordningen Ulmaceae (almväxter): Hemiptelea davidii Karaktä rer som f örenar världens alla (djävulsalm),Ulmus (almsläktet) och Zelkova familjer: Gemensamma drag för hela ord- (zelkovasläktet). ningen är blommor i klase, (ofta avfallande) stipler hos alla utom Elaeagnaceae. Annars 26. Santalales - sandelträdsord- finns få gemensamma anatomiska drag som ningen binder ihop familjerna. Karaktärer som förenar världens alla fa- 9 familjer och 7 725 arter i världen. I Sve- miljer: Ståndarknappar fixerade vid basen. rige finns sex familjer med vedartade växter. Stenfrukt. De flesta saknar mykorrhiza. Cannabaceae ( hampvä xter ) : C e l t i s Många är parasiter eller hemiparasiter. (bäralmssläktet). 13 familjer och 1 992 arter i världen. I Sve- Elaeagnaceae (havtornsväxter): Elaeagnus rige finns bara 1 familj med en art. (silverbusksläktet ), Hippophae (havtorns- Santalaceae (sandelträdsväxter): Viscum släktet) och Shepherdia (bisonbusksläktet). album (mistel). Moraceae (mullbärsväxter): Broussonetia papyrifera (pappersmullbär), Ficus (fikus- 27.Sapindales- kinesträdsordningen släktet), Maclura pomifera (citrusmullbär) och Karaktärer som f örenar världens alla Moms (mullbärssläktet). familjer: De flesta medlemmarna i denna Rhamnaceae (brakvedsväxter): Ceanothus ordning ä r vedartade, och många har

LUSTGÅRDEN 2018 73

Lustgården 2018 indd 73 2018-11-21 03 31 mjölksafter. Annars finns få gemensamma (hösteldssläktet), Fothergilla (häxalssläktet), anatomiska drag som binder ihop famil- Hamamelis (trollhasselsläktet), Liquidambar jerna. Ordningen Sapindales har fått sitt (ambraträdssläktet), Parrotia (papegojbusk- namn av Sapindus saponaria (såpbärsträd ) släktet) och x Sycoparrotia (inget svenskt som beskrevs av Linné 1753. namn). Trädet kommer från Nord- och Sydame- Grossulariaceae (ripsväxter ): Ribes (vin- rika . "Sapindus" betyder "indisk tvål" bärssläktet, som förut hette Grossularia ). eftersom trädet tidigt fördes till kolonierna Paeoniaceae (pionväxter): Paeonia (pion- i Indien. släktet). 9 familjer och 6 700 arter i världen. I Sve- Iteaceae (iteaväxter): Itea virginica (itea ). rige odlas representanter från fem familjer med vedartade växter: 29. Solanales - potatisordningen Anacardiaceae (sumakväxter ): Cotinus Karaktärer som förenar världens alla fa- (perukbusksläktet), Rhus (sumaksläktet ) och miljer: Blomställning oftast terminal. Fodret Toxicodendron (giftsumaksläktet). är sambladigt och oftast kvarstående på Meliaceae ( mahognyvä xter ): Toona frukten. (=Cedrela ) sinensis (kinesisk toon, kinesisk 5 familjer och 4 125 arter i världen. I mahogny). Sverige finns bara en familj med ett f åtal Rutaceae (vinruteväxter): Choisya (choisya- vedartade växter: släktet), Citrus trifoliata (citrontörne), Orixa Solanaceae (potatisväxter): Lycium (bock- japonica (orixa), Phellodendron (korkträds- törnesläktet). släktet), Ptelea trifoliata (klöveralm), Skimmia (vinterbärssläktet), Tetradium daniellii (falskt 30. Trochodendrales- hjulträdsord- korkträd ) och Zanthoxylum americanum ningen (amerikanskt pepparträd ). Karaktärer som förenar världens alla fa- Sapindaceae (kinesträdsväxter ): Acer miljer: Träd med tvåkönade och insektspol- (lönnsläktet), Aesculus (hästkastanjsläktet), linerade blommor. Frukten är ett aggregat av Dipteronia sinensis (dipteronia), Koelreuteria baljkapslar. Enkla och sågade blad. paniculata (kinesträd ) och Xanthoceras sorbi- 1 familj med 2 arter i hela världen, båda foliutn (blomsterkastanj). odlas i svenska trädgårdar. Simaroubaceae (bittervedsväxter): Ailant- Trochodendraceae (hjulträdsväxter): Tetra- hus altissima (gudaträd ). centron sinense (sporrträd ) och Trochodendron aralioides (hjulträd ). 28. Saxifragales - stenbräckeord- ningen 31. Vitales - vinordningen Karaktärer som förenar världens alla fa- Karaktärer som förenar världens alla fa- miljer: Ståndarknappar fixerade vid basen. miljer: Frukten är ett bär. Antalet ståndare Hermsen 2006 hävdade att där finns inga motsvaras av antalet kronblad. gemensamma anatomiska drag. Karaktä rer som utmä rker svenska re- 13 familjer och 2 500 arter i världen. I Sve- presentanter: lövf ällande och vedartade rige finns sex familjer med vedartade växter. klätterväxter med blad- eller rotklängen Cercidiphyllaceae (katsuraväxter): Cerci- (Parthenocissus). diphyllum (katsurasläktet). 1 familj och 850 arter i världen. 1 familj Daphniphyllaceae ( narrlagerväxter ): med tre släkten i Sverige. Daphniphyllum macropodum (narrlager). Vitaceae: Ampelopsis (glaspärlevinssläk- Hamamelidaceae ( trollhasselväxter ): tet), Parthenocissus (vildvinssläktet) och Vitis Corylopsis (skenhasselsläktet ), Disanthus (vinsläktet).

74 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 74 2018-11-21 03 31 English Summary This compilation aims at including all the woody plants overwintering outdoors orders, families and genera of woody in Sweden. The compilation includes 281 dicotyledons found in Swedish naturę or genera, 76 families and 31 orders of woody gardens. Such a compilation contributes to dicotyledons. The complete text (in Swed- the efforts in the identification of woody ish) with photographs, acknowledgements plants in Swedish parks and gardens, and and directory can be downloaded from the provides a comprehensive overview of Lustgården web page.

Källor: Aldén B, Ryman S, Hjertson M, Olofsson S (2018). SKUD - svensk kulturväxtdatabas. http: / / www.slu.se /centrumbildningar-och-projekt / skud / Anderberg A & Anderberg A-L (2016). Den virtuella floran. http: / / linnaeus.nrm.se /flora / welcome.html Kew Royal Botanic Gardens (2018). Neotropikey. http: / / www.kew.org / science / tropa- merica / neotropikey.htm Kew Royal Botanic Gardens & Missouri Botanical Garden (2013). T he Plant List. Version 1.1. http:/ / www.theplantlist.org / Mabberley DJ (2017). Mabberley's Plant-Book. Cambridge University Press. Missouri Botanical Garden & Harvard University (2008). eFlora of China och eFlora of North America, http: / / www.efloras.org Stevens PF (2017). TheAngiosperm Phylogeny Website. http: / / www.mobot.org /MOBOT / Research / APweb / treeapweb2map.html

Om författaren Eric Danell, trädgårdslärare vid Hvilan Utbildning i Akarp, fil dr i växtfysio- logi och docent i skoglig mikrobiologi. Synpunkter på texten mottages tacksamt: [email protected]

LUSTGÅRDEN 2018 75

Lustgården 2018 indd 75 2018-11-21 03 31 Lustgården 2018 indd 76 2018-11-21 03 31 Clethra -ett släkte med fina kvaliteter för såväl park som trädgård Text och foto: Henrik Sjöman & Johan Slagstedt

Japansk konvatjbuske (Clethra barbinervis ).

land buskar med uppskat- Släktet Clethra, som konvaljbuskarna tad sensommarblomning intar tillhör, omfattar idag omkring 65 arter. De- konvaljbuskarna ( Clethra sp. ) en ras utbredning är dels i östra och sydöstra särställning. Inte bara bjuder de Asien (JaPan tiU PaPua NYa Guinea), dels i på en generös blomning med sydöstra Nordamerika, Centralamerika och östra Sydamerika. I Sverige är det främst tre Bstarkt doftande blomsamlingar, utan även arter som vi har en del erfarenhet av och på en härlig bladlyster, vackra höstfärger som även finns tillgängliga i svenska och och en spännande stamstruktur, vilket gör europeiska plantskolor. I denna text vill vi dem till en prydnad året runt. ge en fördjupad presentation av dessa tre

LUSTGÅRDEN 2018 77

Lustgården 2018 indd 77 2018-11-21 03 31 "rododendronjord" med lågt pH och den andra står i baltisk moränlera med högt pH som förbättrats med luckring och grönyte- kompost. Resultatet efter en växtsäsong är att den i torv har något större blad men är väldigt gul i bladen, medan den i lerjord har något mindre, men mycket grönare blad och nog är den planta som får anses må bäst. I lerjordsplanteringen står även ett par ny- planterade konvaljbuskar (Clethra alnifolia 'HummingbirdO som även de är hur mörk- gröna och fina som helst. Ytterligare försök i denna riktning skulle vara önskvärda då det skulle kunna bredda konvaljbuskarnas an- vändning. Även om flera av arterna i släktet är pionjärarter i sina naturliga växtmiljöer, får de sin största och vackraste utveckling i skyddade och svala växtmiljöer där det finns en generös tillgång till markfukt.

Japansk konvaljbuske (Clethra bar- binervis) Den japanska konvaljbusken växer na- turligt i södra och centrala Japan, där den I de subtropiska skogarna i södra Japan kan växer i såväl tempererade skogsmiljöer som den japanska konvaljbusken inta trädlika mer subtropiska skogar. Artens utveckling dimensioner och uttryck varierar stort mellan dessa kli- mat. I de subtropiska skogarna söder om Fukuoka i nordvästra Kyushu utvecklas arter för att förhoppningsvis öka intresset arten till trädliknande individer med grova kring dessa mycket vackra och odlingsvärda stammar som sträcker sig till krontaket prydnadsväxter. och kan bli över 10-15 meter höga. I dessa Utanför botaniska trädgårdar och exklu- skogar växer den tillsammans med många siva växtsamlingar är användningen av vintergröna lövträd såsomMachilus thunber- konvaljbuskar relativt begränsad, vilket till gii, kamelia (Camellia japonica) och Quercus viss del beror på att de är tämligen krävande glauca. I mer tempererade skogssystem är beträffande växtbetingelserna. Konvaljbus- den en utpräglad pionjärart som snabbt karna är nära släkt med ljungväxterna (t ex etablerar sig där en störning inträffat, så- rododendron och blåbär) och kräver, enligt som efter ett markras eller efter ett avslutat många källor, liksom dem en jordmån med vägbygge. I dessa öppna lägen utvecklas ett lägre pH än många andra växter,omkring den till ett tätt flerstammigt buskträd. När 4,5-7,0. Vi har dock noterat att konvaljbuske andra mer högväxta arter etablerar sig och kan trivas bra även på jordar med högre pH växer om den, accepterar den de skuggigare och har av den anledningen, högst oveten- förhållandena och skapar ett mellanskikt skapligt, planterat två lika stora japanska tillsammans med andra mer lågväxande konvaljbuskar (Clethra barbinervis ) ett par arter såsom Acer sieboldii, vipphortensia meter ifrån varandra, där den ena står i ren ( .Hydrangea paniculata) och Lindera triloba. I

78 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 78 2018-11-21 03 31 Höstfärger hos den japanska konvaljbusken (Clethra barbinervis).

skuggigare miljöer förändras dess täta växt- under sensommaren ( juli-september) med sätt till ett mer öppet och gängligt vilket gör små vita blommor i långa halvhängande att stammarnas vackra struktur drar till sig och axliknande samlingar som sträcker ut uppmärksamheten. sig bågformat från grenen. Ansamlingen av blommorna är mycket stiligt placerad utefter DEN JAPANSKA KONVALJBUSKEN kan med all rätt buskens periferi. Det svenska namnet kon- passa in på epitetet "året-runt-växt" då den valjbuske anspelar på blommornas doft som verkligen har fina och starka uttryck under är alldeles fantastisk när man kommer nära. årets alla delar. Bladen sitter ordnade nästan Även nektarsamlande insekter såsom fjärilar som rosetter på grenarna och slår om våren och bin uppskattar blomningen vilket ger en ut i en ljusgrön, något limefärgad nyans ytterligare dimension åt dess användning. som under sommaren övergår i en elegant, Förutom blomningen och bladverket är det mörkareblågrön färg med en rosaaktig blad- stammarna som är artens stora behållning. I nerv vilket ger en vacker kontrast mot andra relativt ung ålder börjar stammens bark flag- sommargröna växter. Höstfärgen varierar na av och efterlämna en vacker mosaik av i orange till vinröd och brukar börja visa matta färger i rött, gult, orange och purpur sig redan i september för att under början -ett enastående attribut vintertid. I svensk av oktober nå maximum. Blomningen sker odling är växtsättet vanligen flerstammigt

LUSTGÅRDEN 2018 79

Lustgården 2018 indd 79 2018-11-21 03 31 Barkstrukturen hos den japanska konvaljbusken är en av artens tydligaste kvaliteter

80 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 80 2018-11-21 03 31 Högsommarblomning av en vildväxande konvaljbuske (Clethra alnifolia) från östra USA.

vilket ökar intrycket. Busken blir i Sverige Konvaljbuske ( Clethra alnifolia) normalt 1,5-2,5 meter hög, men kan under Arten har sitt ursprung i östra Nordame- rätt förhållande även i Sverige bli avsevärt rika där den vanligen påträffas i kärr och högre, 8-10 m. fuktiga till blöta skogsmiljöer. På myrlika platser ser man konvaljbusken bilda täta ANVä NDNINGEN AV DEN japanska konvalj- tuvor medan den utefter bäckar och i bryn- busken är förstås främst som solitärbuske zoner, under mer väldränerade förhållan- i lundlika samplanteringar med andra den, kan bli något resligare. I naturen breder buskar eller blommande örter. Den är fin konvaljbusken ut sig genom rotskott vilket att använda för sina sensommar- och höst- med tiden skapar nästan ogenomträngliga kvaliteter. Artens fina stammar gör den buskage. även spännande att kombinera med vinter- gröna växter som får stammarnas färg och i ODLING UTVECKLAS konvaljbusken normalt struktur att framträda ännu tydligare. För till en tät buske på 1-1,5 meter och sprider bästa utveckling bör man placera arten där sig med rotskott, men med en tämligen man kontinuerligt tillför organiskt material begränsad hastighet - man kan nog säga såsom multnande löv. På marknaden finns att den fyller ut planteringar snarare än tar en vanligt förekommande sort-'Great Star' över. Växtsättet är till en början samlat med -som har en något större och rikligare blom- en stor mängd upprätta skott som med tiden ning, än den genomsnittliga arten, samt fina förgrenar sig. Sitt mjuka rundade uttryck djupröda höstfärger. Den är härdig i zon1-4. behåller den oavsett ålder. De nyutslagna

LUSTGÅRDEN 2018 81

Lustgården 2018 indd 81 2018-11-21 03 32 sta attribut är blomningen och dess doft. I handeln finns det en mängd sorter där man kan välja mellan rosablommande som 'Ruby Spice' och Tink Spire' eller extra upprätt- blommande typer som 'Sixteen Candles'. Även växtsättet varierar stort mellan olika sorter det finns kompakta varianter som lämpar sig fint som marktäckande i bland annat woodlandsplanteringar, t ex 'Hum- mingbird' som sällan blir högre än 60-80 cm. I de fall en generös etableringsskötsel kan erbjudas får arten anses vara lättetablerad. Härdigheten kan variera mellan sorter men generellt är arten odlingsvärd i zon 1-3.

Stor konvaljbuske ( Clethra acumi- nata ) Arten är vildväxande främst i de centrala och södra delarna av bergskedjan Appa- lacherna i östra USA. Över sin naturliga utbredning växer den i många olika typer av miljöer - från ljusa öppna lägen till Konvaljbuskens (Clethra alnifolia) blomning mörka skogar av bland annat hemlock ( ) ( - doftar ljuvlig och påminner starkt just om Tsuga canadensis och amerikansk bok Fa ) liljekonvaljblomningens. gus grandifolia . Den stora konvaljbusken förekommer på varierande marker allt från rika och fuktiga miljöer till karga och torra sydslänter. Bland de här upptagna arterna så är den stora konvaljbusken den art som bladen har en tät behåring vilket gör dem kan hantera tämligen torra förhållanden ljusare än de äldre bladen som successivt med en bibehållen god utveckling. I naturen tappar denna behåring, ett subtilt färgspel kan arten bli uppemot 6 meter hög, medan som under växtsäsongen ger en blandning den i odling vanligen blir 2-3,5 meter hög. av ljusa och mörka nyanser i grönt. Bladen Växtsättet är oftast flerstammigt med en till är vanligen gula på hösten med ett ibland en början upprätt form som med tiden blir purpurrött inslag. Blomningen består av bredare och något överhängande. Bladen upprätta blomställningar i vitt i juli-septem- är, som nyutslagna, blanka men blir under ber. Blommornas doft är ljuvlig och påmin- sommaren mattare, med en vackert ljusgrön ner starkt just om liljekonvaljens. färg. Höstfärgen är vanligen vackert gyllen- gul. Blomningen från slutet av juli till början KONVALTBUSKEN ANVÄNDS FRÄMST SOm ett Sen- av september består av vackert crémevita blommande alternativ i samplanteringar blomsamlingar som doftar fantastiskt. med andra buskar eller blommande örter. Arten är känslig för torra växtförhållanden STOR KONVALTBUSKE äR den av de tre nämnda och bör därför planteras i sammanhang där i denna serie som är ovanligast och kanske markförhållandena är goda. Den är även svårast att få tag i, speciellt i större storle- känslig för ett alltför högt pH. Artens främ- kar. Trots det, kan jakten var mödan värd

82 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 82 2018-11-21 03 32 Bladutspringet av stor konvaljbuske (Clethra acuminata) vid Göteborgs botaniska trädgård.

Blomningen hos den stora konvaljbusken (Clethra acuminata ).

LUSTGÅRDEN 2018 83

Lustgården 2018 indd 83 2018-11-21 03 32 Stamfärgen hos stor konvaljbuske (Clethra acuminata).

då arten är en förstklassig solitärbuske för framträder bättre. Arten får sin finaste och samplanteringar. Den lämpar sig mycket tätaste utveckling i full sol men den är även väl att med tiden stamma upp, d å de värdefull att testa i exempelvis naturlika vackert flagnande stammarna i orange då planteringar. Härdig i zon 1-3.

Om författarna: Henrik Sjöman - Lärare och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, med inriktning växtmaterial och växtanvändning & vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård med ansvar för forskning och insamling av vedartat växtmaterial. Johan Slagstedt-Utbildad landskapsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, och jobbar som grönyteprojektör vid Markkompaniet Syd i Eslöv, där han är delägare.

84 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 84 2018-11-21 03 32 Białowieża; bränder, barkborrar och miljöaktivister Text: Ewa Zin Översättning och bearbetning: Per Jönsson

Artrikedomen är stor i en urskog. I gläntan efter fallna träd får nya lövträd en chans. Foto: Göran Jonsson.

maj 2018 gjorde Föreningen för Dendro- guide för de37deltagarna var fil dr Ewa Zin, logi och Parkvård en exkursion till några som är anställd vid skogsforskningscentret inaturområden i Polen, som bl a innefat- i Białowieża och som 2016 disputerade på tade tre dagarsstudium av naturskogen och sin doktorsavhandling vid SLU Alnarp: nationalparken Białowieża vid gränsen mot Tire History and Tree Population Dynamics in Vitryssland. En suveränt insatt och kunnig Białowieża Forest, Poland and Belarus.

LUSTGÅRDEN 2018 85

Lustgården 2018 indd 85 2018-11-21 03 32 Figur 7. T.vä.: Bildning av brandärr. Illustration av Tove Vollbrecht. T.hö: Tall med ett öppet ärr efter

Figurę I . Left: Fire scar formation. Illustration by Tove Vollbrecht (reproduced flera bränder (”catface” ) from Niklasson 1998, p. 10). Right: Scots pine tree with an open, multiple fire på en av studieplatserna scar (‘catface’) in one of ihe study sites in Białowieża Forest, Belarus. Photo: i Bialowieżaskogen, Dariusz Graszka-Petrykowski. Vitryssland. Foto: Dariusz Graszka-Petrykowski.

Nedanstående är en översättning av inle- stadium status som Białowieżas symboldjur. dande delar av Ewa Zins avhandling samt Långt tillbaka i historien förekom visent delar av summerande resonemang och över hela västra, centrala och sydöstra slutsatser, allt gjort av Per Jönsson. Europa och strövade från östliga iberiska halvön till Kaukasus och sydligaste Skan- Białowieża som dinavien, men redan i början av 1900-talet ekosystem hade Bialowieżaskogen blivit visentens sista Bialowieżaskogen är en av de allra sista tillflyktsort. Likväl hade den 1919 utplånats kvarlevorna av det europeiska tempererade även i detta område. Kort därefter inleddes låglandets ursprungliga skogsområden. dock intensiva ansträngningar att återinföra Skogens överlevnad och relativt välbeva- visenten vilket på 1950-talet nådde påtagliga rade status beror främst på att den har haft framgångar. Idag finns cirka 1 000 fritt strö- skydd som kunglig jaktmark av litauiska vande visenter i Bialowieżaskogen. Tillsam- hertigar, polska kungar och ryska tsarer mans med en rik fauna av stora växtätande redan från 1300-talet fram till början av och köttätande däggdjur (däribland varg 1900-talet. Att skogen så tidigt och så länge och lo) gör dessa europeiska bisonoxar det åtnjutit skydd är skälet till att den inte har ursprungliga skogsområdet Białowieża till omvandlats till uppodlad mark så som skett en av de viktigaste vildmarkerna i Europa. med tusentals hektar av liknande ursprung- Under den tid Bialowieżaskogen skydda- liga skogsområden i regionen, och i stora des som kunglig egendom var utnyttjandet delar av Europa. av dess resurser strikt reglerat och begränsat Den europeiska bisonoxen, visenten ( Bi- till traditionella lantbruksmetoder: höskörd son bonasis ), numera kontinentens största med lie, biodling, fiske, bete för boskap samt marklevande däggdjur, var det viktigaste utvinning av pottaska, tjära och träkol. Ett kungliga villebrådet och fick på ett tidigt mer intensivt skogsbruk introducerades

86 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 86 2018-11-21 03 32 Poland Belarus tade polska statens skogsstyrelse ett brittiskt

ii, . skogsbolag som åstadkom ett antal rena i-Tr fe Sifcn kalhyggen i Białowieżaskogen. Efter andra

*TI e National världskriget delades Białowieżaskogen för PU. . första gången genom nationsgränsen mellan r: . •Yy i* * t mm * v * i- t t --rj : • två olika länder - Polen och Sovjetunionen i T u • 8 f f -H- (idag Vitryssland ). Sedan dess inrymmer t: : : * T Hi H VV fe båda sektorerna olika slags utnyttjande- och TiT sg;.n rrrnif y i bevaranderegimer av statlig eller national- i.Ti - r -i. r- ri-i •v. parkskaraktär. fr. forest compartment A State border Fastän Białowieżaskogen till vissa de-

4:1.! v - lar har utnyttjats för modernt skogsbruk -trf - r itrrj -i- . - : I.T.L*. 4-4L inrymmer den alltjämt åtskilliga skogsbe- j y.U - £3 ^ ... stånd och landskapstyper som aldrig har Crxt j -i • • : 4 I - ••• : avverkats och återplanterats av mänsklig - —n- xH - Hv smfr' hand - detta även utanför strikt skyddade r - r områden. Ursprungliga skogsområden med 0 2 4 6 km | 8.10 uråldriga mycket stora levande och döda Figur 2. De utvalda ytorna för rekonstruktion träd gör Białowieżaskogen till ett ytterst av brandhistoria i Białowieżaskogen. Fi -F6: värdefullt område för skogsbiologiska och utvalda ytor på 8.5-76 ha i den polska och den dendrologiska studier, helt visst unikt för vitryska sektorn av Białowieżaskogen ( denna hela regionen. avhandling), Fy: ett 13 ha stort studieområde i den polska sektorn. Studiens område Białowieżaskogen utgör ett samman- hängande skogsområde som omfattar cirka 1 500 kvadratkilometer i östra Polen och västra Vitryssland. Den består mestadels av blandskog med ett panorama av olika efter 1795 när Polen försvann från Europas skogstyper vilka är avhängiga av topografi, karta och Białowieżaskogen införlivades vattentillgång och jordensbördighet. De hu- med Ryssland. Ändå erkändes redan 1803 vudsakliga skogstyperna är följande:1/ tät / skogens exceptionella värde och hamnade frodig lövfällande skog (Quercus robur, Tilia under beskydd av ett särskilt tsardekret. coråata, Acer platanoides,Carpinus betulus), 2 / Nä r Białowieża 1860 utsågs till tsarens blandad löv- och barrskog (Quercus robur, egen jaktmark blev virkesuttaget ur skogen Picea abies, Pinus sylvestris, Betula pendula), starkt begränsat. I stället introducerades en 3/ barrskog (Pinus sylvestris, Picea abies ), strikt och intensiv viltvård med omfattande samt 4 / blandad lövf ällande sumpskog utfodring av bytesdjur samt utplåning av ( Alnus glutinosa, Fraxinus excelsior, Betula köttätande rovdjur. pubescens ). Öppna områden är sällsynta och Något omfattande industriellt virkesuttag utgör cirka 8,6 procent av totalytan. Den inträffade inte i Białowieża förrän under nuvarande blandningen av trädbestånd i första världskriget. 1915 inledde den kej- Białowieżaskogen är ett resultat av både sartyska ockupationsmakten omfattande nyss nämnda miljöfaktorer och dess historia avverkning runtom i skogen, parallellt med av ägande och skötsel. att man upprättadesågverk och transportvä- Cirka 44 procent av den totala skogsa- gar. På 1920-talet anlitade den återupprät- realen är täckt av urgamla trädbestånd av

LUSTGÅRDEN 2018 87

Lustgården 2018 indd 87 2018-11-21 03 32 Bjässe som får ligga kvar och förmultna, vilket ger en mängd svampar; insekter och mikroorganismer livsrum.

naturligt ursprung (dvs inte planterade av Klimatet i Białowieża är ett mellanting människor). Idag består Białowieżaskogen mellan kontinentalt och atlantisk-maritimt, till cirka 53 procent av strikt skyddade träd- med en genomsnittlig årsnederbörd på 633 bestånd och till 47 procent av något slags mm och genomsnittlig årstemperatur på 6,8 administrerade bestånd;skyddade reservat grader Celsius, med januari som kallaste respektive skogsbruk, av vilka de senare månad (genomsnitt - 4,2) och juli som den inkluderar områden med kommersiell vir- varmaste (genomsnitt 17,7). kesproduktion. Den polska sektorn, som täcker cirka 635 Skogsbränder och kvadratkilometer, består av Białowieża deras rolli det skogliga ekosystemet National Park (105 kvadratkilometer) och För skogars utveckling och växtsätt har kringliggande administrerade skogsbestånd bränder varit en avgörande faktor överallt (500 kvadratkilometer ), inklusive flera på jorden. Skogsbränder synes vara en av de spridda outnyttjade skogsområden (tillsam- huvudsakliga orsakerna till skogsbestånds mans 120 kvadratkilometer). Den vitryska utbredning och trädsammansättning genom sektorn (cirka 875 kvadratkilometer) består att bränderna förändrar förhållandet mellan i sin helhet av Belovezhskaya Pushcha Na- brandresistenta och brandkänsliga arter. tional Park som inrättades 1991. Frekvensen, storleken och intensiteten hos

88 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 88 2018-11-21 03 32 påverkat utvecklingen och utbredningen av olika Pinus-arter, vilket påskyndat de- ras olika ekologiska anpassningar såsom fröspridning, skottbildning, tjock bark och grenfällning. Detaljerad information om förekomsten av och intensiteten hos skogsbränder har i denna studie kunnat erhå llas genom utnyttjande av dendrokronologiska rekon- struktioner baserade på brandärr (fire scars) och skogsdemografiska data. Brandärr (på svenska även brandljud ) är en inom forsk- ningen erkänd indikator som ger kvantitativ information av lågintensiva bränder i det förflutna. När brandärr kombineras med analys av årsringar, inklusive åldersstruk- turer och trädtillväxt efter brandtillf ällen, kan de också användas för rekonstruktion av högintensiva bränder. Brandärr bildas när kambium (dvs det levande cellager som ligger mellan ved och bark och som orsakar trädets årliga diame- tertillväxt i form av årsringar ) upphettas över sin maximala överlevnadstemperatur på 55 grader C. Vanligen bildas det första ärret på trädets läsida eftersom eldslågorna Foto: Göran Jonsson verkar där under l ängre tidsrymd. Om kambiecellerna dör enbart på en del av träd- stammens omkrets kommer de återstående skogsbränder är av grundläggande betydel- cellerna att fortsätta sin normala aktivitet se för ekosystemets utveckling. De påverkar med att bilda årsringar vilket gör att trädet överlevnadsförmågan och dödligheten hos överlever. Efter några år faller den bark som träd, liksom trädkrontakens utbredning och kringgärdar området med döda kambiecel- därmed tillgången på ljus för både mark- ler av och exponerar en kådindränkt och växter och nya trädskott. Skogsbränder kan slät träyta. Tillväxten av trä från sidorna av också förändra villkoren för frögroning och ärret brukar resultera i en mer eller mindre tillgången på död ved, samt påverka vilka fullständig övervakning av såret, särskilt slags nya träd som växer upp. Dessutom när inga nya bränder utbryter. Dock kan en skapar bränder specifika mikrohabitat och ny brand lätt åsamka nytt ärr i den redan underlag för många organismer, vilket är existerande, ännu inte helt övervallade gynnsamt för den biologiska mångfalden. brandskadan från tidigare bränder, bero- Bland olika trädtaxa har släktet Pinus och ende på hög halt av kåda i den exponerade dess utvecklingsdrag bevisats vara oupp- ärrytan och övervallningsvalkens relativt lösligt kopplade till skogsbränder under tunna bark. Upprepad ärrbildning leder historiens gång. Bränder med olika intensitet till att en karaktäristisk, ofta triangelfor- är en av de tre huvudsakliga faktorerna (vid mad brandärrsyta bildas, vanligen kallad sidan av geografi/ jordmån och klimat) som "catface" (på svenska används även här

LUSTGÅRDEN 2018 89

Lustgården 2018 indd 89 2018-11-21 03 32 termen brandljud ). Beroende på var bran- Kvantitativ skriftlig information om den därr finns inom årsringarna, vilket avslöjar historiska förekomsten av skogsbränder i hur kambiet har växt till vid tidpunkten för Białowieża är ytterst knapphändig, bortsett skogsbrand, kan tidpunkten för när branden från den väldokumenterade jättebranden utbröt rekonstrueras i efterhand. (Fig 1). 1811 som pågick i flera månader. De enda Jämfört med norra Europa och Medelhavs- andra skogsbränder som nämns i skriftliga, området har skogsbrändernas roll i skapan- huvudsakligen polska och ryska, källor det av skogliga ekosystem i det tempererade inträffade 1639, 1819 och 1834. Ändå ger Centraleuropa hittills varit föga utforskad. paleoekologisk forskning vid handen att I den tempererade kärnan av Europa har skogsbränder ofta inträffade i denna region stationärt jordbruk och kommersiell skogs- under årtusenden. Likaså har tidigare forsk- hantering medfört storskalig brandbekämp- ning om årsringars historia gett vid handen ning. I modernt skogsbruk som fokuserar att bränder var långt vanligare än vad de på virkesutvinning gör brukarna allt för skrivna källorna anger. att bekämpa bränder. Av det skälet är Cen- traleuropa numera en "no fire region" där Studiens målsättning skogsbränder, även om de ofta förekommer, Syftet med denna avhandling har varit att normalt blir mycket begränsade. undersöka dynamiken mellan skogsbränder Bränder i Białowieżaskogen inträffar nu- och utvecklingen av olika trädbestånd under mera tämligen sällan och bekämpas effektivt en lång tidsperiod i Białowieżas barrträds- liksom i övriga Centraleuropa och påverkar områden. Mer specifikt; 1/ att beskriva därför mycket små arealer, oftast mindre än den historiska förekomsten av skogsbrän- ett halvt hektar. Icke desto mindre kan man der under de senaste århundradena, med återfinna brandärrade träd, stubbar och sä rskilt fokus på brändernas intensitet, stamstumpar överallt i regionen, särskilt i 2/ att studera den långsiktiga dynamiken barrskogsdominerade områden. Somliga hos Pinus sylvestris-dominerade områden i forskare har tolkat detta som enbart följden förhållande till förekomsten av skogsbrän- av biodlares aktiviteter, särskilt att biodlare der, 3/ att utforska skogsbränders roll och tände eld vid basen av tallstammar i avsikt förändringen av brandförekomsten när det att orsaka skador som skulle resultera i gäller tillväxten av av Picea abies-bestånd. kådrikt trä vilket de sedan kunde spänta och använda som bränsle till "rökpuffar" för Fältarbete och att lugna ner bina vid skattandet av honung studieytor från bisamhällena. I f ältarbetet granskas sex utvalda ytor Lätta och frekventa skogsbränder skapar i barrträdsdominerade områden i såvä l goda betingelser för betande djur och där- den polska som den vitryska sektorn av med för jakt och tamdjursbete. Människan Białowieżaskogen (Fig 2). Ett kriterium för har därför i alla tider utnyttjat skogsbranden urvalet var förekomsten av brandärr på träd som ett kraftfullt verktyg i sitt manipule- och stubbar av Pinus sylvestris. Ett annat rande av naturen. Denna hantering döljer kriterium var ringa mänsklig påverkan - därför den mera naturliga bakomliggande naturligt förökade Pinus sylvestris-träd med brandpåverkan som kan anas av att vissa mycket olika ålder, många urgamla träd brandår kan registreras över mycket stora samt riklig förekomst av död ved, vilket ytor. Denna, kanske mer naturliga brandpå- ger möjlighet att undersöka årsringar under verkan, kan beskrivas som mindre frekvent lång tid. men omfattande mycket större ytor och Studieytorna uppgick till 8,5-16 hektar oftast mycket mer intensiva bränder. stora blandade bestånd (Pinus sylvestris!

90 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 90 2018-11-21 03 32 Kontroversiell avverkning i Białowieża för att stoppa granbarkborrens framfart. Foto: Eva Hembäck

LUSTGÅRDEN 2018 91

Lustgården 2018 indd 91 2018-11-21 03 32 Picea abies ) med relativt låg trädtäthet (500- säsongsmässiga spridningen av skogsbrän- 800 stammar / hektar ), dominerat av mer derna har varit stor; från mars till och med än 200-åriga Pinus sylvestris, blandat med juli inträffade mer än hälften (50-70 procent) yngre generationer av både tall (140-180 år) av alla dokumenterade bränder. och gran (60-160 år). I trädkrontaket finns En allmän nedgång i skogsbrändernas också en blandning av Betula pendula (cirka frekvens inträffade vid mitten av 1800-ta- 20 träd / hektar) och spridda exemplar av let - i flertalet studieytor utbröt den sista Quercus robur (cirka 5 träd / hektar). branden under tidigt 1900-tal. De allra flesta Undervegetationen är inte särdeles tät dokumenterade bränder hade låg intensitet och domineras helt av granreproduktion. och berörde mest markvegetationen. Dock Inte i någon av ytorna kunde tallreproduk- förekom också sporadiska högintensiva tion observeras (dvs inga levande träd med bränder som ledde till upprepade föränd- en diameter i brösthöjd mindre än 24,1 cm ringar av trädbestånden. kunde hittas). 2 / Brändernas påverkan på Pinus syl- I var och en av studieytorna insamlades vestris-bestånden hela eller delar av genomskärningar från Under påverkan av de dokumenterade alla tallstubbar, stockar och grenstumpar skogsbränderna inträffade föryngringar av med hjälp av motorsåg, samt årsringsprov tallbestånden i vågor. Idag varierar tallarnas från ett urval levande träd med hjälp av ålder mellan 140 och 320 år. Den senaste 12-millimetersborr så nära marken som föryngringen inträffade alltså 1869 - ingen möjligt. reproduktion av tall har kunnat upptäckas Under fältarbetet 2010-2015 insamlades efter det året. Tätheten i tallbestånden är 1137 träprov från 798 tallar och tallstubbar idag i genomsnitt 205 träd / hektar. För (705 genomskärningar och 432 årsrings- närvarande domineras alla studieytor av prov), samt 219 årsringsprov från 157 granar. yngre tät granskog med i genomsnitt 526,5 Totalt undersöktes alltså 1356 årsringsprov träd / hektar som i allmänhet är mindre än och 955 träd. tallarna (genomsnittlig diameter i brösthöjd på 23,7 cm). Resultat av studien 3/ Brandfrekvensens påverkan på Picea 1 / Arsringar och skogsbränder under abies-bestånden 400 år På samtliga sex studieytor uppkom be- Från de träprov som i studien gjorts från stående växtlighet av gran först efter att perioden 1600-2015 kunde totalt 145 en- frekvensen av skogsbränder minskade, dvs skilda skogsbränder urskiljas, den tidigaste efter cirka 1850, med massiv tillväxtökning 1621 och den senaste 1946. I genomsnitt efter den sista branden i respektive skogsbe- ägde 28 bränder rum i var och en av de sex stånd. Alla de undersökta skogsbestånden studieytorna. Storleken på de tallar som genomgick en dramatisk övergång från överlevde den första skogsbranden var i dominans av tall till dominans av gran på allmänhet begränsad, från 1,4 till 31,4 cm. blott ett f åtal decennier. Samtidigt ökade Trädens ålder vid den första branden var i trädtätheten dramatiskt från cirka 200 träd / genomsnitt 18 år (från 2 till 59 år). hektar till 700-800 träd / hektar, och bestån- Frekvensen av bränder i hela trädbestånd den övergick från gles och ljusrik skog till varierade måttligt mellan studieytorna med tät och mörk skog. ett genomsnitt vart nionde år över hela perioden (mellan 6,8 och 10,4 år). Bränder Diskussion av resultaten som bara skadat enstaka träd har inträffat Denna studie har belyst den centrala roll så ofta som varje eller vartannat år. Den som bränder har spelat för barrskogsland-

92 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 92 2018-11-21 03 32 skåpet under de senaste århundradena i genom dokumentation av brandärr. Hu- Białowieżaskogen. I så måtto har den kastat vudsakligen beror detta på att 1/ inte alla nytt ljus över, eller kompletterat den hittills träd inom ett branddrabbat område uppvi- förhärskade teorin om "potentiell naturlig sar brandärr, 2/ inte alla bränder orsakar vegetation" som hävdar att jordmån och brandärr på träd, 3/ inte alla träd behöver klimat är de huvudsakliga faktorerna bakom ha brunnit, 4/ inte alla brandärr består över växtlighetens sammansättning i ett specifikt tiden. område. Om ett brandärr utgör tydligt bevis för Denna forskning, som alltså inrymmer de brand så är bristen på brandärr mycket svå- senaste fyra seklen, har klarlagt omfattande rare att uttolka. Det kan finnas flera orsaker och frekventa skogsbränder med såväl låg till att vissa träd inom ett brandområde inte som hög intensitet i Białowieżaskogen fram blir ärrade: brandens intensitet och förlopp till för 100-150 år sedan. Resultatet står i klar (spridningstakt, lågornas längd etc), liksom kontrast till vad som tidigare rapporterats jordmån, väderlek, topografi, samt trädens om brand förekomst i detta område, vilket ålder, storlek och kondition. egentligen enbart omfattar den katastrofala I områden med upprepade skogsbränder branden 1811. kan dessutom brandärr från tidigare skogs- Som här dokumenterats var stora sektorer bränder helt enkelt uppslukas av följande av det undersökta området i det förflutna bränder. Av det skälet utgör skattning av täckta av skogar som helt eller nästan helt brandfrekvenser som rekonstrueras från dominerades av Pinus sylvestris - en bild brandärr förmodligen en underskattning som är väsentligt annorlunda än den som av den verkliga skogsbrandsfrekvensen, kan observeras idag. Här har också visatsatt särskilt i områden där sådana bränder är när skogsbränderna upphörde i Białowieża ofta förekommande. följdes det av massiv framryckning av gran i de tidigare talldominerade skogsbestånden. Centrala slutsatser Granens dominans i dagens Białowieża är 1/ Skogsbränder är en viktig faktor vid alltså ett tämligen sentida fenomen sett i formandet av Białowieżaskogens struktur tusenårsperspektiv. och trädartssammansättning fram till för Det existerar inga detaljerade skrivna 100-150 år sedan. dokument som redovisar brandfrekvensen 2 / 1Białowieżaskogens historia var lågin- i Białowieżaskogen under hela den här re- tensiva skogsbränder deoftast förekomman- konstruerade perioden -skrivna brandrap- de. Dock har då och då högintensiva bränder porter finns blott från 1950-1970-talen. Av utbrutit som förändrade skogsbeståndens de fyra brandår som är kända från skriftliga sammansättning genom att stimulera ny- källor - 1639, 1811, 1819 och 1834, där 1811 tillväxt under perioder som annars skulle och 1834 beskrivs som storbränder - kunde alstra få nya trädtillskott. bara två bekräftas i denna studies årsrings- 3/ Skogsbränder kan vara en faktor som dokumentation. har orsakat dominans av Pinus sylvestris över En enkel jämförelse mellan antalet en- stora landytor och under lång tid genom att skilda branddatum som redovisas i denna eliminera dess brandkänsliga konkurrent studie med det antal som återfinns i skrift- Picea abies, inte enbart i nordliga utan också liga källor visar den enorma diskrepansen i det tempererade Europa. mellan de skriftliga källorna och vad års- 4/ Dominansen avgran iBiałowieżaskogen, ringarna avslöjar. som nu abrupt har stympats genom massiva Det finns flera frågetecken kring hur angrepp av granbarkborre, har få om några skogsbrandshistoria kan rekonstrueras paralleller i denna regions historia.

LUSTGÅRDEN 2018 93

Lustgården 2018 indd 93 2018-11-21 03 32 English Summary Fire history and fire regime parameters role in shaping landscape-scale Scots pine in relation to the long-term population dominance was revealed, as well as massive dynamics were studied with dendroeco- spruce encroachment following the fire ces- logical methods across coniferous habitats sation across those habitats. By reconstruc- Białowieża Forest (E. Poland and W. Be- ting the extent of historical fires in a 9square larus), a seminatural European woodland kilometers part of the study area, exploring ecosystem. Various aspects of fire dynamie the spatial dimension of fire in Bia łowieża were explored by using nearly 1500 tree ring Forest was proven to be possible and docu- samples of Pinns sylvestris and Picea abies. By mented the occurrence of large-scale fires applying tree diameter at the first fire scar exceeding 500 hectares. The conclusion and post-fire growth response as proxies for from these studies is that fire was the main fire intensity, the fire regime of Białowieża driver of tree population dynamics across Forest was proven to have been dominated the coniferous portions of the Białowieża by low-intensity surface fires. However, oc- landscape until relatively recently, i.e. 100- casional occurrence of high-intensity stand- 150 years ago, with substantial influence on replacing fires that were causing substantial the tree species composition, habitat open- successional changes at the stand scale was ness and the following biological diversity, also recorded. Using a multiple-site fire his- especially of the light-demanding taxa. In tory reconstruction combined with historical that respect, the common opinion that fire maps,eye-witness accountsand information is less important in shaping forest dynamics on the abundance of light-demanding flora of borth Białowieża Forest and temperate the omnipresence of fire throughout the Europé was challenged. coniferous sections of Białowieża and its

Översättarens anmärkning: En försiktig reflektion efter läsning av Ewa Zins avhandling är att den intensiva politiska debatt som förts på senare år om Białowieżaskogens framtid på det hela taget har missat denna naturskogs historiska utvecklingsdynamik. De miljöaktivister som energiskt har velat förhindra polska myndigheters avverkning avbarkborredrabbad granskog i Białowieża, tycks bortse från att omfattande granbestånd aldrig har funnits naturligt i Białowieża eftersom täta skogsbränder har hållit nere förekom- sten av gran fram till dess att människan aktivt började bekämpa skogsbränder för drygt hundra år sedan. Likaså tycks EU-domstolen, som nyligen förbjöd ytterligare avverkning av gran i naturskogen med hänvisning att det strider mot unionens miljöskyddslagar, ha bortsett från att den rikliga förekomsten av gran-som nu dessutom dör i barkborreangrep - hämmar föryngring av Białowieżaskogens ursprungliga tallbestånd. Flera skogsexperter som deltog i dendrologernas Polenresa våren 2018 påpekade också att förbud mot avverkning av de stora mängderna död granskog innebär ett ansvarslöst slöseri med stora virkesresurser, vars ekonomiska avkastning skulle kunna användas till viktiga bevarandeåtgärder för nationalparken i stort.

Källa: Ewa Zin: Fire History and Tree Population Dynamics in Białowieża Forest, Poland and Belarus. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Doctoral Thesis No. 2016:105. Faculty of Forest Sciences.

94 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 94 2018-11-21 03 32 Några intressanta lignoser i Arboretum Rogów, Polen Text & bild: Sten Ridderlöf

Bild i. Rhododendron purdomii ex Rogów Arboretum i Arboretum Lassas Hagar

nder Dendrologföreningens Polen- zawa och nära Polens tredje största stad, resa besöktes den 18 majArboretum den forna textilindustrimetropolen Lödz. Rogów. Geografiskt ligger detta Tidigare med en stor judisk befolkning, lantbruksuniversitetu nära nog i mitten av Efter färd en disig morgon med lätt regn nuvarande Polen ca 10 mil sydväst om Wars- nådde vi arboretet och togs emot av dess

LUSTGÅRDEN 2018 95

Lustgården 2018 indd 95 2018-11-21 03 32 Några fakta för den del av området som är avsatt som arboretum •Areal = 54 ha •Årsmedeltemperatur = 7,2 °C [januari = -3,2; juli =17,3; lägsta uppmätta = -34,0 (1929), högsta uppmätta = 36,2 (1992)] •Årsnederbörd i snitt = 600 mm •Rogows klimatdata motsvarar USDA(=United States Department of Agriculture, det nordamerikanska systemet för växtzoner, med vilket vi och andra européer ofta jämför oss) Zon 6b. Zon 6 motsvarar mellersta Sverige upp till Dalälven,alltså svenska zon 2 3. Skåne och ostkusten är zon 7.

chef Piotr Banaszczak. Vi var synnerligen vanligare sorter för att förhöja skönheten i välkomna då föreningen besökte den stora arboretet. För ovanlighetens skull, jämfört exklusiva trädsamlingen också i september med flertalet andra arboreta och botaniska 2009. Flera av oss var med vid det besöket trädgårdar, är växterna inte ordnade i någon och chefen Banaszczak guidade oss även då. särskild ordning som geografisk, systema- Skillnaden var, att vi nu kom mitt i högblom- tisk, morfologisk eller liknande kriterier. Vi ningen och, vilket visade sig efterhand, att uppfattade det som att skönhet och trivsel parken hade utvecklat sig både innehålls- var de bärande idéerna. I de flesta fall styrde mässigt och estetiskt. hur mycket ljus som växterna behövde och Det är inte för stora ord att påstå, att Ar- den något olikartade jordmånen. Alltså boretum Rogów av flera skäl hör till Cen- snarast ett ekologiskt synsätt. traleuropas främsta arboreta. Det grundades Med dessa fakta i ryggen redogjorde 1923 och är en del av Warszawas universitet Banaszczak för arboretets träd på ett ini- för biovetenskap. tierat och fängslande sätt. Här följer några Det äldsta trädet är från 1925, en nu 38 smakprov av arter som är tämligen okända i m hög douglasgran ( Pseudotsuga menziesii ). Sverige, men som har ett högt hortikulturellt Dagens trädsamling (uppgifter från 2010) värde. Vi kunde konstatera detta på plats. innehåller 37 000 träd och buskar fördelade Vi genomkorsade blomsterskyar av aza- på 2 900 taxa och 6 000 provenienser. Trots leor i varma färger då Banaszczak lovordade det stora antalet är det ändock fråga om en en för de flesta okänd buske, den ovanliga specialisering. östamerikanska läderbusken ( Dirca palustris) Några plantgrupper har arboretet koncen- med tubformade, svagt citronfärgade blom- trerat sig på: mor under tidig vår. Denna trädgårdsnyhet •barrträd anses särskilt lämplig som underplantering •släktet lönnar ( Acer ) - hyser Polens natio- i lundmiljöer och invid dammar och vatten- nella lönnkollektion drag, men i halvskugga för att inte brännas. •Kinas dendroflora (den som är möjlig att odla Strax bredvid fångade två rariteter vårt in- i Rogows växtzon) tresse. Vi gick på stigen under ett buskage av •släktet Stewartia ca 5 meter höga och nästan lika breda rodo- •familjen Arahaceae dendron av arten R. purdomii insamlade av •släktet Sorbus (rönnar och oxlar) polska botaniker 1959. De insamlade frö på höjden ca 2300 meter i bergsmassivet Taibai UTIFRåN VAD vi såg borde nu tilläggas rodo- Shan i Qinlingbergen i centrala Kina. Arten dendron och azaleor. Sedan vårt förra besök är härdig och har vackert vitrosa blommor 2009 har omfattande planteringar gjorts med violettsvarta ståndarknappar. Den har av både sällsynta rododendronarter och vanligen ett prydligt bladverk, men här i

96 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 96 2018-11-21 03 32 Bild 2 Piotr Banaszczak

konkurrens med skymmande träd hade mande, i augusti-september. På grund av buskformen omvandlats till småträd med sitt rotsystem är arten svår att etablera och smala stammar med högt ställda bladkronor. ogillar flyttning, men borde prövas i södra Den något omdiskuterade arten är mycket Sverige. Förr eller senare lyckas det. ovanlig även i de mest ansedda botaniska Den i Japan och Kina växande skaft-järne- samlingarna. De få äldre individer som ses ken ( Ilex pedunculosa) var en nyhet för oss. torde alla ha sitt ursprung från den polska Det är extra intressant med en högväxande insamlingen för 50 år sedan (bild 1). vintergrön buske över 5 meter, här 7-8 m, som tycks tåla ett barskare klimat liknande DEN i NATUREN utdöda tebuskesläktingen vårt. Blanka inte taggiga blad och röda de- ( .Franklinia alatamaha) växer här som höga korativa bär på långa skaft. Definitivt värd mångstammiga buskar, där stammarna är att prova, men bör placeras väldränerat och upp till 12 cm tjocka. Dess historia är fängs- inte för vindutsatt. lande. Arten upptäcktes 1765 på stranden Det är inte för inte som arboretet hyser i ett litet område utmed Altamaha River i Polens nationella samling av lönnsläktet. sydöstra Georgia USA. 1773 insamlades frö Av över 180 taxa som kan fördra det polska av William Bartram. Sedan 1803 har den klimatet, drog särskilt tre arter till sig vår inte återfunnits i naturen. Alla nu levande uppmärksamhet. Speciellt efter Banaszczaks småträd eller buskar härrör från Bartrams spännande och initierade information. insamling. Vid dendrologernas förra besök Via fröutbytet mellan botaniska trädgår- i Rogow såg vi dess vackra blommor påmin- dar erhöll Arboretum Rogów under senare nande om Stewartia. Den är alltså senblom- delen av 1900-talet från Pekings botaniska

LUSTGÅRDEN 2018 97

Lustgården 2018 indd 97 2018-11-21 03 33 trädgå rd en fröportion märkt som Acer sterculiaceum av underarten franchetii. Efterhand noterades att Rogóws individ inte stämde överens med A. ssp. franchetii även om de var snarlika. Efter en utförlig beskrivning har detta taxon givits artstatus under namnet Acer tsinglingense,på svenska quinglinglönn efter bergskedjan som geo- grafiskt och klimatmässigt delar Kina i en nordlig och en sydlig del (SKUD och The Plant List anser dock att A. tsinglingense är synonym till A. sterculiaceum ssp. franchetii ). Denna härdiga lönn förekommer sparsamt i provinserna Gansu, Henan och Shaanxi i bergen på ca 1500 meters höjd. Med förund- ran inser man vilken artrikedom Kina hyser när en ny härdig lönnart identifieras 150 år efter att de första europeiska växtsamlarna genomkorsade landet på jakt efter intres- santa trädgårdsväxter. De har nu fått otaliga efterföljare från de kinesiska universiteten som resulterat i fler nyupptäckter.

Bild : Acer tsinglingense, Arboretum Rogów DEN ANDRA anmärkningsvärda lönnen är Acer 3 campbellii ssp. sinense, vilken på svenska den 18 maj 2018. fått det spännande namnet kinesisk mon- sunlönn. Det finns en kultivar 'Rogov' som högst sannolikt är den härdigaste på mark- ett skirt och elegant småträd runt 8 m högt. naden. Eljest är denna kinesiska underart Ett av särdragen som skiljer den från cis- knappast något för svenska trädgårdar då sifolium är att den utvecklar röda nya skott den vanligen härrör från varma förhållan- (Le Hardy de Beaulieu, 2003). På hösten får den i södra Kina. Troligen är ursprunget för trädet ofta en grann röd, ibland gul färg. Rogow-plantan centrala Kina, där den också Den anses härdigare än den japanska arten. sägs förekomma. Vårt intresse för nämnda Slutligen må en behändig ek inte förbigås. lönn bottnar i att den är spenslig, tilltalande Libanonek Quercus libani tillhör inte vanlig- och exotisk. heterna i nordeuropeiska parker, knappt ens Ytterligare en småvuxen lönn tilldrog sig i södra England. Den är värmekrävande då uppmä rksamheten, nämligen den sällan den härstammar från Mellersta Östern, men sedda Acer henryi som begåvats med det anspråkslös beträffande jordmån och läge. svenska namnet kinesisk klöverlönn. Den Gärna lerhaltig jord. Den är torktålig och är trebladig likt t ex Acer triflorum från Man- kan uthärda blåst men ogillar salta vindar. churiet och Korea vars svenska namn är just Föredrar ett högre pH-värde, men tycks inte klöverlönn. A. henryi härstammar emellertid direkt ogilla en surare jordmån. Den är lång- från centrala Kina. Den är likartad i utseende samväxande och blir sällan högre än 8 m. För och växtsätt med den i Japan förekommande att vara en ek är det bra förutsättningar i ett Acer cissifolium varför vissa taxonomer för varmt klimat. den som en underart till cissifolium. Det är Kórnik Arboretum, dvs den polska veten-

98 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 98 2018-11-21 03 33 FDP:s Polenresenärer samlade i Arboretum Rogów den i8 maj 2018. Foto: Piotr Banaszczak

skapsakademiens dendrologiska anlägg- promenera i den överdådigt blommande ning utanför Poznan, och Arboretum Rogów miljön . Vi samlades efterhand i arboretets har sedan många år odlat en uppenbart plantshop, som fick hålla extra öppet för härdig klon av libanoneken. Den blommar oss. Där inköptes inte så lite trots en nära ofta rikligt och sätter grobara frön. När förestående flygresa. Svenska Rhododendronsällskapet besökte För egen del inhandlades tre exoter av Kórnik 2013 fick författaren en liten planta. klass, f örutom libanoneken även Acer Utan särskild skötsel växer den på sakta tsinglingense och Acer campbellii ssp. sinense. men säkert i Lassas Hagar, dvs fem år i ett Det var knappt någon av de 37 deltagarna nordligt klimat. I Rogóws egen plantshop som inte hemförde någon planta, oftast en salufördes småekar av arten för en högst vacker perenn. rimlig penning. De nä mnda arterna representerar en Sten Ridderlöf är bankdirektör; ornitolog bråkdel av arboretets trädsamling och en- och ringmärkare. Skapat Arboretum Lassas dast en handfull av de riktigt ovanliga. De Hagar på ön Svartlöga. Numera en stiftelse. presenteras här för att de är mindre kända Företagit 15 växtinsamlingsexpeditioner utom och har förutsättningar att med viss fram- Europa. Växter därifrån återfinns i arboretet. gång kunna odlas åtminstone i sydsvenska Särskilt materialet frän Nordostasien och trädgårdar. speciellt södra Kurilerna har visat sig vara Efter guidningen fick deltagarna själva lämpligt. Föreläser om dessa frågor.

LUSTGÅRDEN 2018 99

Lustgården 2018 indd 99 2018-11-21 03 33 VETcert, en certifiering för arbete med skyddsvärda träd

rädvård kan delas in trä dindivider f ör särskilt Spanien, Belgien, Tjeckien i kategorierna: vård skyddsvärda och för att upp- och Sverige. I Sverige ä r T av unga träd, vå rd fylla kraven krävs någon av det f öretaget ProNatura, av fullvuxna träd och vård följande egenskaper: Svenska Trä df öreningen av gamla träd. De två första samt Sveriges Arboristför- kategorierna faller inom • J ätteträd: träd grövre bund som deltagit i arbetet. ramen f ör konventionell än 1 meter i diameter på Projektet kommer att av- trädvård där arboristen föl- det smalaste stället under slutas med ett seminarium i jer vissa tydliga riktlinjer om brösthöjd. Norrköping den 28 augusti till exempel beskärning och • Mycket gamla trä d : 2019. Därefter kommer certi- hållfasthetsberäkningar, en Gran, tall, ek och bok äldre fieringsprogrammet att star- kunskap som lärs ut på ar- än 200 år. Övriga trädslag tas upp, varvid arborister boristutbildningar och som äldre än 140 år. och trädvårdare i hela Euro- går att inhämta i trädvårds- • Grova hålträ d : trä d pa kommer att kunna ta del litteratur. grövre än 40 cm i diameter av utbildningsmaterial, öka i brösthöjd med utvecklad sin kunskap och förståelse ATT VåRDA GAMLA träd är en hålighet i huvudstam. för särskilt skyddsvärda träd mer komplex process som samt certifiera sig-antingen i många avseenden kräver DET FINNS IDAG inget sätt för som praktiserande arborist en fördjupad kunskap om arborister som är specia- eller som konsulterande trädets livsprocess samt liserade på att arbeta med arborist. en bredare kunskap inom skyddsvärda trä d att ut- områden som mykologi, mä rka sig på, och det ä r Daniel Daggfeldt, kulturhistoria och ekologi. svårt för beställare av träd- arborist och representant för Sådana gamla träd är säll- vård att hitta arborister som Sveriges Arboristförbund i synta i skog och mark och har denna kompetens. För VETcert-projektet uppvisar ofta mycket höga att ändra på det initierades naturvärden som habitat för projektet VETcert 2016 med biologisk mångfald. Men de målsättning att ta fram en är också betydligt känsligare europeisk certifiering för att för yttre påverkan i jämfö- besiktiga och utföra skötsel relse med de mer dynamiska av sä rskilt skyddsvä rda unga och vuxna trädgenera- träd. Projektet är ett Eras- tionerna. mus+ program och består av I Sverige kallar vi dessa en kommitté med delegater värdefulla och ofta gamla från England, Frankrike, Erasmus+

100 LUSTGÅRDEN 2018

Lustgården 2018 indd 100 2018-11-21 03 33 Bildtext: Den gamla skogslönnen i Ungstorp, med en stamdiameter vid brösthöjd på 1,6 m, kvalificeras som särskilt skyddsvärt och är ett bra exempel på ett träd som kräver anpassade skötselåtgärder.

LUSTGÅRDEN 2018 101

Lustgården 2018 indd 101 2018-11-21 03 33 Henrik Morin blir 2017 års stipendiat

Henrik Morin.

jugohundrasjutton års säsongsjobb 1977. Platsen den gamla tidens trädgårds- stipendium ur För- var Karlskoga kommuns mästerimiljö. Teningen för Dendro- växthusanläggning, en an- Han påbörjade samtidigt logi och Parkvå rds fond läggning i den gamla stilen med detta studier på träd- till minne av Sven A Her- med stor bänkgård där allt gårdslinjen på Kvinnersta- melin tilldelades Henrik f örökades frå n grunden, skolan i Örebro och återkom Morin . Henrik startade moderplantor sparades etc. sedan till parkavdelningen sin trädgårdsbana med ett Här fick Henrik möjlighet att och jobbade med växtpro- arbeta i de sista resterna av duktionen varvat med kyr-

Lustgården 2018 indd 102 2018-11-21 03 33 kogårdsarbete mellan 1981 förvaltningar, länsstyrelser för att det även i framtiden och 1997. och Statens fastighetsverk ska finnas en kompetens att Under två å r arbetade m fl och medverkar vid ta hand om fruktträd i hem- Henrik på Fredriksdals mu- upprättandet av vård- och trädgårdar. seum i Skåne där han fas- underhållsplaner för bygg- Henrik har också drivit cinerades av alla delar av nadsminnen och kyrko- en liten specialplantskola arbetsuppgifter i en historisk gårdar, vårdprogram, träd- för härdiga ormbunkar och parkanläggning, som dess- vårdsplaner, utveckling och har även jobbat med "gröna utom hade en omfattande omgestaltning av yttre miljö väggar". pedagogisk verksamhet rik- i bostadsområden m m. Han tad till skolor. medverkar också vid res- DEN RöDA TRåDEN i Henrik 1989-1990 gick Henrik taurering av äldre park- och Morins breda yrkesliv har högre specialkursen i träd- trädgårdsmiljöer. Henrik har mycket handlat om nyfiken- gå rdsodling på Himmels- genomfört flera allérestau- het på yrket, att utveckla talundsskolan i Norrköping. reringsprojekt i samarbete sin egen kunskap, lära mer Där fick han lära känna ett med länsstyrelsen i Öster- av kunniga kolleger, pröva betydligt större växtsorti- götland. nytt och inte minst att sedan ment av bland annat ligno- förmedla detta till andra. Att ser än han tidigare arbetat i DRYGT 10 å r har Henrik undervisa och hålla föredrag med. verkat som biträdande pro- ser han som en hedersupp- jektledare för Rosuppropet gift, lika mycket som att kon- På ALNARP GICK han trädgårds- inom POM (Programmet för kret få arbeta med att bevara teknikerkursen 1991-92. Här Odlad Mångfald ) och sedan historiskt växtmaterial och öppnade sig de verkligt 2016 på deltidsbasis varit återskapa trädgårdar kring stora växtsortimenten och konsulent f ör Nationella äldre bebyggelsemiljöer. en internationell utblick. genbanken POM där han Successivt har hans intresse Här fick Henrik möjligheten också tagit över träd- och för att bevara, återupptäcka att träffa många tongivande buskuppropets material. och utveckla det genuina experter inom trädgårdsnä- Han medverkar i den rollen trädgårdshantverket blivit ringen. regelbundet som föreläsare starkare-att hävda betydel- 1992 återkom Henrik till på SLU, Alnarp samt vid sen av trädgårdsmästare och Himmelstalundsskolan som Institutionen för kulturvård, trädgårdsarbetare med goda lärare och från 1994 till 1997 Mariestad-Göteborgs uni- fackkunskaper. Man kan ar- var han även driftsansvarig versitet. beta mycket med att utreda för fastigheter, parkytor och Vid sidan av detta har han och planera för trädgårdar växtsamlingar. sedan slutet av 1990-talet och deras bevarande, men 1997 lämnade han skol- varit trädgårdsrådgivare för det måste samtidigt finnas världen för att starta egen FOR (Fritidsodlingens Riks- plats för gedigen kunskap verksamhet med inriktning organisation), från början för ute i fält för att detta ska vara på äldre park- och träd- Östergötland, men sedan ett långsiktigt genomförbart. gårdsmiljöer för kommuner, antal år för hela landet. Trä dgå rdsmästare som kyrkogå rdsf örvaltningar, Ett annat sidoprojekt som jobbar i historiska miljöer museer, privatpersoner m fl. han känner stor entusiasm lanserade för några år sedan för är Riksförbundet Svensk ett begrepp: Utvecklande IDAG BEDRIVER HENRIK konsult- Trädgårds certifiering av skötsel, en devis som väl be- och utbildningsuppdrag för fruktträdbeskärare - det så skriver Henriks verksamhet. kommuner, kyrkogå rds- kallade Gröna kortet - allt Börje Lind.

LUSTGÅRDEN 2018 103

Lustgården 2018 indd 103 2018-11-21 03 33 Lustgården 2018 indd 104 2018-11-21 03 33 LUSTGÅRDEN ges årligen ut av Föreningen fór Dendrologi och Parkvård. Skriften vänder sig till en kvalificerad och engagerad krets av personer med intresse för träd och parker. Författarna är botanister, landskapsarkitekter och andra specialister.