Classic AmigaOS4 MorphOS AROS UAE AMIGA FORUM www.suga.se www.amigaforum.se JUNI 2015 #013

Hyperion ej i konkurs! Amiga 700 Petro Tyschtschenko Sce-fi-novell Fullmatat Spelklassikern: Colonization sommar- Keyrah: Amigan som pc-tangentbord nummer AMIGAFORUM #13 2015 • 1 en gång är sommaren Så föreställ er vår frustration när det händer här, och det blir tredje att vi inte hittar tillräckligt med skribenter, el­ sommaren för denna ler när någon av våra pålitliga återkommande tidning! Det känns gan­ artikelförfattare helt plötsligt inte kan. Då sitter Änska stort. Och vi har lyckats med konststycket vi där och måste skriva ihop något under stor att få ut tidningen i tid elva nummer av tretton. tidspress. Det vore nästan en underdrift att säga att det När det blir normalt att ett fåtal skriver till har inneburit en hel del jobb, ib­ varje nummer blir det inte bara en land även riktigt sena nätter. Det uttröttande börda, det blir även en har varit jobbigt, men också kul. tråkigare tidning för er. Alltid är det någon som berömmer Vi vill därför uppmana Amiga­ en för det man gör vilket motiverar sverige att rycka upp sig, starta sin en att fortsätta. Amiga och hjälpa vår lilla redak­ Men vissa saker har förändrats. tion. Har du ett trevligt gammalt Jag har både gift mig och blivit PD-program i datorn du tycker pappa. Det är anledningen till att andra bör känna till, skriv då en rad sedan förra numret så är det Iggy om det eller tre. Eller om ett bort­ Drougge som sköter layoutandet. glömt spel. Eller du kanske har en Men trots att han avlastat mig från kul anekdot från något demoparty. en tung uppgift så är det fortfaran­ Det behöver inte vara långt, tek­ de svårt att få tiden att räcka. niskt eller i Strindberg-klass. Vi vill Denna tidning är ett kärleksprojekt. Vilket ha det ändå. Då kan vi fokusera på att göra en förstås är en omskrivning för volontärarbete. så bra Amigatidning som möjligt istället för att i Bara att sätta ihop tidningen kräver flera långa panik skriva ihop något till klockan två på mor­ arbetsdagar. gonen en arbetsdag. Johannes Genberg InnehållInnehåll 2. Ledare Scenspalten 3. Nyheter Femte elementet 4. SUGA-nytt Scenen är som den femte årstiden – en wrap runt sommar, vår, vinter och höst. Nu börjar scensommaren,­ där vi kan se 6. Novellen fram emot många olika parties. Glädjande var att Revision 10. Keyrah i år bjöd på en hel del Amiga igen. Får se om det smittar 11. Wings Battlefield av sig på svenska Edison, eller Gerp 2015, eller varför inte 12. Colonization smitta ner Syntax Society summer med lite demosaft? På tal om smitta, hoppas hängmattan passar för den avslu­ 16. Amiga visual compendium tande delen av sce-fi-novellen ”Buggo”. 19. Petro Tyschtschenko Jag fikade nyligen med delar av Moods Plateau och Tu­ 22. Amiga 700 lou och Traktor bjöds på frulle hos mig innan de gav sig av mot Revision. Härliga grupper och en extra hälsning 24. 17 Amigatips till Tulou som äntligen efter 4 års vila släpper nåt igen <3 26. Året var 1985 Muuh! Sen när sommaren väl har satt ner sina rötter i juni, så går det ganska fort. Ett par BBQ senare, och vips så har Omslagsbilden: vi höst. Men misströsta inte, då kan det bli dejlig fart på ”Sailboat” av REL. (320x200, 16 färger) danska TRSAC minsann. Redaktör: Johannes Genberg Allt gott och glöm inte: scenesäsongen, det f5mte ele­ Layout: Iggy Drougge mentet! Medverkande i detta nummer: Browallia/Nukleus Erik Browaldh, Bent Floberg, Jonas Hofmann

Amiga Forum ges ut av föreningen Swedish User Group of Amiga (SUGA). Tidningen utkommer 4 ggr/år. Artiklar och föreningsinformation skickas till [email protected]. Deadline är den 15 februari, maj, augusti och november. Lösnummer säljs via suga.se/amigaforum/skaffa.html. Mejla redaktionen om din Amigaförening också vill prenumerera.

2 • AMIGAFORUM #13 2015 Nyheter från Amiga-världen Business: Hyperion inte längre i konkurs Mjukvara: Final Writer utvecklas igen Strax efter att förra numret av Amiga Forum kom Rättigheterna till klassiska Amigaordbehandlaren ut upphävdes konkursförklaringen av Hyperion En- Final Writer, som senast uppdaterades 1997, har tertainment, utvecklaren av AmigaOS 4. Enligt kon- köpts av Timothy ”Terminills” Deters som ämnar kursförvaltaren som vi varit i kontakt med blir detta i vidareutveckla programmet. På listan över utlovade juridisk mening samma sak som om företaget aldrig förbättringar finns stöd för Microsofts docx-format, varit i konkurs alls. utskrift till PDF, 24-bitsutskrifter via TurboPrint och Den 12 april släppte Hyperion ett pressmeddelande stöd för 24-bitsskärmlägen. Den nya versionen ska där innehållet är att företaget är under reorganisering. komma både till alla Amiganära system, från OS3 De ska öppna upp för aktieägarskap samt skaffa sig och uppåt. en ny verkställande direktör. Vid detta nummers www.amiga-news.de pressläggning har inga vidare nyheter kring detta inkommit. Mjukvara: AEon köper TuneNet www.hyperion-entertainment.biz AEon, som ständigt verkar köpa på sig rättigheter till gamla program, har nu förvärvat Mp3-spelarpro- MorphOS: MorphOS 3.8 ute grammet TuneNet. De har även köpt rättigheterna till Efter ett åtta månaders arbete är den nya versionen Ringhio, som är ett system för att visa meddelanden av MorphOS ute. Den största nyheten är nog stöd när saker händer i systemet. för ny hårdvara i form av SAM460. Det är den för- www.aeon.com sta hårdvara som fortfarande är under tillverkning och försäljning som MorphOS stöder sedan Genesi slutade tillverka Pegasos II- och Efika-moderkorten MorphOS: MorphOS till pc? Mark ”Bigfoot” Olsen har på ett MorphOS-forum runt 2006. Nytt är också stöd för RadeonHD-kort nämnt att de planerar att en framtida version av (utan hårdvaruacceleration), bättre minnes- och operativsystemet ska portas till AMD64-arkitekturen. diskprestanda på PowerMac G5, förbättrad styrning Planen är att stödja en desktopmodell och en laptop- av fläkt och tangentbordsbelysning på Powerbook, modell men ytterligare upplysningar om framtidspla- server för fjärrstyrningssystemet Synergy samt di- verse buggfixar och optimeringar. Uppgraderingen nerarna finns inte i skrivande stund. är gratis för registrerade användare av version 2 och www.morphos-team.net uppåt. www.morphos-team.net Hårdvara: Ny expansion till CD32 Kipper2000, som ligger bakom många prisvärda ex- OS4: Ny firmware till SAM 460 pansioner till gamla Amigor, har just blivit klar med SAM460 och AmigaOne 500 från ACube har fått en ett nytt expansionskort till CD32. Kortet ger en vanlig uppdatering. Den nya versionen av UBoot har fått ett Amiga-RGB-utgång samt en extra kontakt för even- grafiskt gränssnitt, stöd för större usb-minnen och tuella framtida expansioner. Kortet kostar 23 dollar. kan även boota från SD-kort. Uppdateringen kostar kipper2k.com cirka 90 kronor. www.acube-systems.biz Hårdvara: Ny USB-musadapter till Amigor Den polska musadaptern Ryś finns nu i en förbättrad Hårdvara: Ny firmware till Gotek mark II. Till skillnad från äldre musadaptrar stöder Ryś moderna usb-möss som använder HID-proto- De kinesiska usb-diskettemulatorerna ”Gotek” har fått en ny firmware från Jeff, som porterat styrpro- kollet och även usb-joystickar. grammet från sin egen diskettemulator HxC till den retro.7-bit.pl mycket billigare Goteken. För Amigaägare är erbju- der den nya programvaran inga större nyheter utöver Mjukvara: Ny Multiview-ersättare stöd för HFE-formatet, men programmeraren utlovar MultiViewer är ett nytt visningsprogram för alla möj- fortlöpande uppdateringar till skillnad från den eta- liga filtyper. Som namnet fyller det samma funktion blerade Cortex-firmware som är att betrakta som som Commodores gamla MultiView, och stöder da- nedlagd. Användare av andra system som Atari ST tatyper. Bland förbättringarna gentemot MultiView gläder sig däremot åt att äntligen kunna använda en finns tabbar, historik och möjlighet att ändra- ido usb-floppy med samma lätthet som Amigaägare. kument. Programmet finns att ladda ner till OS4 på Jeffs firmware kostar 10 euro per installation. AmiStore, och kommer senare även i OS3-version. www.hxc2001.com www.aeon.com

AMIGAFORUM #13 2015 • 3 Scenen: Demoparty i Stockholm i juli Böcker: Commodorebok på Kickstarter Den 3–5 juli är det återigen dags för demopartyt Edi- Brian Bagnalls efterlängtade bok A company on the son. Partyt hålls i Eggeby gård på Järvafältet utanför edge: The Amiga years, som utannonserats och bli- Stockholm och stor uppslutning från Amigalägret­ är vit inställd två gånger redan, ska nu färdigställas en att vänta – bland annat dyker AmigaForums redaktör gång för alla, med lite hjälp från Kickstarter. upp. Inträdet är satt till 300 kr för de tre dagarna. www.kickstarter.com on.edis.nu Mjukvara: Hollywood får OpenGL 1.1-stöd Scenen: Sommar-Assembly i Helsingfors GL Galore heter Airsofts senaste plugin för program- Anrika Assembly, som hållit på sedan Amiga 500 var språket Hollywood, för att komma åt OpenGL 1.1- modern, anordnar i år även ett sommarparty i Hel- kommandon direkt i Hollywood, vilket ger en drama- singfors mässcentrum mellan 30 juli och 2 augusti. tisk förbättring av 2D- och 3D-funktioner. Pluginet är En särskild Amigatävling hålls för att högtidlighålla gratis för alla Hollywood 6.0-ägare. Amigans 30-årsjubileum. www.hollywood-mal.com www.assembly.org Böcker: Commodorebok på Kickstarter (II) MorphOS: MorphOS snart till X5000 Även Petro Tyschtschenko tänker kampanja på Kick- Hårdvarustödet till MorphOS växer. Nu pågår arbe- starter för att samla in pengar till en engelsk översätt- tet med att föra över operativsystemet även till den ning av hans memoarer (se recension i detta nummer kommande AmigaOne X5000. s 21). Insamlingen börjar i augusti. www.morphos-team.net www.petrosbook.com Rapport från SUGA iden går fort och det är redan dags att summera våra aktiviteter igen. De två största händelserna är förmodligen föreningsstämman och förändringarna i lokalen. Stämman ägde rum den 18 april och startade för ovanlighetens skull exakt på utsatt tid klockan 17 och var över 4 timmar och 42 minuter senare. Då hade vi valt en ny styrelse, med Adam Chodorowski som kassör, återinfört ekonomimedlemskapet (100 kr, 150 kr för ordinarie) och fastslagit verksamhetsplan Toch budget (se separat protokoll). Den höjda avgiften kommer sig av att vi inte höjde medlemsavgiften när vi återstartade föreningstidningen och att posten sedan dess mer än dubblerat våra portoutgifter genom att ta bort möjligheten att skicka föreningsbrev. Medlemmar som vill fortsätta få Amiga Forum behöver när de förnyar betala 150 kr. På stämman ställdes också frågan ifall vi önskar fortsätta vara medlemmmar i UFS (Unga Forskare Stockholm), vilket alla verkade vara för. Det var tur det, för nu har föreningen inkasserat 5 746 kr i för- eningsbidrag. Vad gäller lokalen så har vi äntligen lyckats bli av med de skrymmande inventarier som lämnats kvar i den halva vi fick ta över efter förra sommaren. Till vår hjälp lyckades vi låna en elektrisk trappgående pirra, något som verkligen behövdes när vi skulle flytta den stora gamla kylen med glasdörr. In kom istället nytt byggmaterial. Med detta har vi redan byggt en labbhylla att ha instrument och liknande i och stommen till ett nytt platsbyggt bord. Återstår gör en ny lagerhylla och lite bokhyllor. Det var inte bara UFS som kände sig givmilda nu på vårkanten. En bekant till Adam har donerat tre böcker ur RKRM-serien (tredje upplagan) och en hel A2000 med 1084S har levererats till lokalen. Visst meckande behövs med både dator och skärm, men inget utöver det vanliga. Utöver det har vi köpt en CD32 med SX-1, spel och Gotek av redaktör Genberg. Kjell har som vanligt pysslat med A2090, men har också haft med sig sitt ACA500 som han uppdaterat firmware på. Enligt Sysinfo får man ungefär dubbla prestandan mot en vanlig A500. Vi har även jagat ett efterhängset Saddamvirus på våra disketter, en upplevelse som inte kan beskrivas som nostalgisk. Jonas Hofmann

4 • AMIGAFORUM #13 2015 Protokoll från SUGA:s ordinarie föreningsstämma Närvarande: 3. Att föreningen ska deltaga på andra ej direkt Ami- Jonas Hofmann, Carl Drougge, Adam Chodorowski, garelatede evenemang där den är välkommen att sprida sitt Peter Eriksson, Kjell Lindén fr.o.m. punkt 3, Iggy Drougge budskap, även detta i mån av tid och engagemang. fr.o.m. punkt 3. 4. Att föreningen ska arbeta med att få ut information 1. Mötet förklaras öppnat. om föreningens verksamhet till med- lemmar och utomstå- Mötet öppnades 17:00. ende, till exempel genom att hålla hemsidan uppdaterad, 2. Val av ordförande, sekreterare och två justeringsmän informera i föreningstidningen, försöka få fler att aktivera tillika rösträknare för föreningsstämman. sig på BBSen och synas på Amigarelaterade forum och Ordförande Jonas Hofmann IRC-kanaler. Sekreterare Carl Drougge 5. Att föreningen ska fortsätta utgivningen av med- Justeringsmän tillika rösträknare Adam Chodorowski lemstidningen Amiga Forum fyra gånger om året. och Peter Eriksson. 6. Hålla verksamhet i lokalen en dag i veckan. 3. Fråga om kallelse till föreningsstämman skett på behörigt 7. Driva intressanta projekt, både hård- och mjukvara. sätt. 8. Lokalen. Enhälligt ja. 1) Avyttra oönskade föremål från lokalen. 4. Styrelsens verksamhetsberättelse. 2) Färdigställa inredningen i den andra halvan av Verksamhetsberättelsen återfinns löpande i Amiga lokalen. Forum, dessa finns i bilaga A. 3) Ordna fast nätverksinstallation i lokalen. 5. Ekonomisk berättelse. 12. Fastställande av budget. Kassör Johannes Genberg var ej närvarande. Jonas (se bilaga) Hofmann berättade vad han vet om ekonomin, vilket var Mötet röstade för Jonas Hofmanns förslag. det mesta. 13. Val av styrelse, revisor och valberedning. 6. Revisorernas berättelse. Ordförande: Jonas Hofmann Den ekonomiska redovisningen saknas, så revisors- Kassör: Adam Chodorowski uppleant Peter Eriksson rekommenderar att vi inte beviljar Sekreterare: Iggy Drougge ansvarsfrihet innan redovisningen är godkänd. Ledamot: Peter Eriksson 7. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. Revisor: Robert Lövlie Vilkorlig ansvarsfrihet under förutsättning att revisorn Revisorsuppleant: Kjell Lindén godkänner den ekonomiska redovisningen. Valberedning: Jonas Hofmann (sammankallande) och Antogs enhälligt. Adam Chodorowski. 8. Beslut angående motioner som medlemmar stadgeenligt Antogs enhälligt. framfört till ordinarie föreningsstämma. 14. Övriga frågor. Inga motioner inkommna. 1. Chodorowski: Ska vi fortsätta vara med i UFS? 9. Beslut om medlemsavgift för inlett verksamhetsår. Iggy Drougge (i UFS styrelse) informerade lite. Jonas Hofmanns förslag: 150 kr ordinarie medlemskap, Mötet är för vidare medlemskap. 100 kr ekonomimedlemskap. 15. Mötet förklaras avslutat. Kjell Lindéns förslag : 130 kr ordinarie medlemskap, Mötet avslutades 21:42. inget ekonomimedlemskap. Mötet röstade för Jonas Hofmanns förslag. Exakt BUDGET SUGA 2015 Elektronik - diverse formulering: Verokort 300 Att medlemsavgiften fastställs till 150 kr för ordinarie Adapterkort SMD-TH 350 medlemskap med tidningsutskick och 100 kr för ekonomi- Labbsladdar m.m. 200 medlemskap utan tidningsutskick och att löptiden för dessa Elektronik - verktyg medlemskap sätts så att de går ut vid den sista mars, juni, Varmluftsstation 1000 sept, eller dec och ändå får en löptid så nära 12 månader Elektronik - instrument som möjligt. Labbagregat 1300 10. Beslut om inventariemål. ESR-mätare 1200 Komponentsortiment 2000 Iggy Drougge föreslår en sänkning av antalet Hela och Totalt (se suga.se) för A2000 modell A till 1. Detta ställs Övrigt Limpistol 80 mot att behålla detta mål som det är. Förvaring 1000 Mötet beslutar att behålla målet som det är. Lokalen 2000 11. Fastställande av verksamhetsplan. Internet 0 Nätverk 2160 1. Att föreningen ska genomföra sin traditionella som- Meetup 0 marvandring, till exempel till sommaren. GBA1000 3000 2. Att föreningen ska deltaga på Amigarelaterade mäs- Bortfraktning 1000 sor eller evenemang i Sverige i mån av tid och engagemang. Totalt 15590

AMIGAFORUM #13 2015 • 5 en sce-fi-novell av Browallia/Nukleus Buggo del 2 av 2 Från förra numret: Jag är en bug. Du vill ogärna erkänna nyfikenhet, Jag har många former men inne i min verkstad, men hur föreställer du dig mig? Som det galna det vill säga i datorn. Föreställ dig en oval gul tvål spöket Slimer från Ghostbusters, eller annan odör med en liten mun, styva morrhår inte olik en tät eller svulst? En bug är ju en typ av insekt. Kanske tandborste. Min frisyr skulle de flesta förväxla tror du att jag hoppar omkring, eller får du char- med mossa. Det är i mitt hår som mina bugg- miga associationer till Kakmonstret i mupparna? partiklar lever och de styrs likt radiobilar genom Ja du, jag kan ta många skepnader och jag älskar att alstra energi ut i morrhåren. Jag är en slags maskerad. Om nu någon skulle vilja bjuda mig. multidirigent. Mina ögon liknar fiskögon och De flesta tror att buggar är en slump, men mina tänder är skarpa nog att krossa en shopping- jag är med och styr en del faktiskt. Jag kan inte vagn. Jag saknar näsa, men det är min löddriga glida över tiden på samma sätt som spökgrup- kropp som luktar och registrerar observationer. pen härjanden. Nej jag är fast i fysikens lagliga Ingen vacker syn för ett porträtt, eller hur? Om du box. Transporter sker genom elektrosmog, eller nån gång skulle vilja ha en bugg i ditt program be- det långsammare sättet genom elnät. Därmed höver inte ropa mitt namn. Jag kommer ändå och kan jag hoppa mellan datorer men tiden för mig är opålitlig. Jag lämnar dig inte frivilligt. Inte ens framåt. Denis E konstruerade hur 32-bitarsdata när du kodat in mig i karantän. Jag glider ut när kunde skickas till bitplanes och sprites. Resultatet jag inte kan uträtta något mer, och det är skillnad. från arkitektens verk heter Denise och har en fast Buggo är mitt namn. sovplats i Amigan. Jag tar alltid de skrymslen som blir över. Jag är undantagen.

6 • AMIGAFORUM #13 2015 Prolog – Är det något världsberömt för nästa Black Buggo gick fram till den gamla rom:en och snöt Velvet party eller Sunstarscening? sig. Sen skrev han in ett litet memo för nästa dag – Nej, det är partyt och det finns en kodare där som han skulle lyssna på. Han kände på sig att som inte är bra, och han slits om han vill släppa han aldrig känt såhär förut. Buggo ville få en roll det här eller inte. Det buggar. i en release, han ville om det bara var för en enda – Jag är oskyldig, förkunnade Buggo överflö- gång i sitt liv, faktiskt bidra till nåt skapande. digt. – Du kan fixa så det inte buggar. Uppdraget – Du menar att en Bugg kan häva en bugg? På morgonen hastade han iväg till gläntan där han – Jag menar att Buggo kan häva en bugg. Du lagt in sina memorader. Han mindes sina tankeba- ville väl göra nåt kreativt? nor och undrade om han faktiskt hade anlagen för – Destination? Buggo tog på sig sin operativa att skapa något. Lothar skurade fortfarande efter basker igen. gårdagens busskrasch, Lisa hjälpte till och tejpade – Du ska ta dig till ett party som Texx Mexx ihop några defekta bits. Boys anordnar. Ett mindre party. Där ska det fin- – Lisa, du måste hjälpa mig. Jag vill göra nåt nas en koder. kreativt men vet inte hur. – Hur kan du veta allt det här Lisa? Jag menar, – Jag tror dig inte.... aldrig att hjälper dig, du du finns ju bara i den här datorn och kan inte har nåt i bakhuvudet förflytta dig. – Jag lovar... – Min tvillingsyster i en annan dator lämnade – Du, har du nånsin gjort nåt gott här i värl- ett meddelande tack vare com-porten. den? Efter alla dessa år i Commodores maskiner, – Du får allt via modem eller nätverkskort? och vi vet fortfarande inte vem du är. Varför ska vi – Till exempel. Vi har information om varandra tro dig nu? också, även om vi inte flyttar oss mellan maskiner. – Jag säger ju att jag är en annan nu. Varje dator är unik. För en människa är det kan- – Du är elak och destruktiv. Dessutom är du ske det seriella numret för varje maskin. För oss är en tjuv. det mycket mer än så. – Tjuv? – Ok, jag tar mig till partyt och letar upp bug- – Ja ta t ex Black Velvet vi, nog var det du som gen. Buggo hoppade på ett flak och dundrade in tog Boneflyers kod? mot cpu:n. – Jag kan inte ta något. Har inga armar, remember? Tjuv och bugg är två helt skilda saker. En bugg löser en bugg En tjuv tar, medan en bugg modifierar. Svaret Han packade sin resväska. Nåja, packa var lite väl lugnade Lisa en smula. Buggo skyndade sig att mycket, han hade redan sina buggpartiklar på sig kasta ut sina buggpartiklar som slängde in trasiga och sökte sig nu ner mot Tyskland för att leta reda bitar i ett register. Därefter flyttade han in ett helt på partyt. Han hade sökt upp Cynthia i en c64 långord med värdet #0 i det. och sa att han hade nya bus på gång. Överlycklig – Varför gjorde du så? hoppade hon in i en luftsluss. Buggo hade dock – Jag hjälper till att städa, svarade Buggo. Det andra planer. Han ville visa henne att han tänkte tar längre tid att hela dessa bitar. Bättre att rensa göra nåt bra och på så vis bli lämnad i fred. Det dem. Lisa slappnade av och hoppade ner i sin slot. tog riktigt lång tid innan han äntligen hittade till Lothar blev glad när han såg att allt verkade vara partyt som tmb anordnade. Han hade letat i hela klart och färdigstädat. 18,732 sekunder innan han landade i en projektor – Ok, om jag tror dig då, vad är det du vill som skulle visa upp bidrag. Det hade hunnit bli Buggo? fredag midnatt och projektorns projicering på en – Jag vill skapa något. Något positivt. Många vit duk avslöjade att deadline för 40k-intros var minns buggar… om en timme. Väl där var det en barnlek att navi- – Men aldrig som något positivt, fyllde Lisa i. gera till datorn med buggen. Visserligen landade – Exakt. han först i Herr Hatts dator, och sen Mr Gul från – Okej, jag ska få med de andra kretsarna. Det tmb. Den senare hade dessutom en c64 med sig finns ett hack som vore aktuellt. så han lät Cynthia gå ut och sträcka på benen. Då

AMIGAFORUM #13 2015 • 7 hon började ta fram sitt Starfirevirus så skyndade fastmem fast detta var tabu. Det var chipmem han vidare så hon var tvungen att hoppa in igen som gällde. Det måste vara detta som gjorde att utan att leverera sitt paket. Därifrån undersökte kodern Chessnut tvekade att släppa introt. Det Buggo en dator som flitigt kompilerade. Den ver- skulle krascha och skapa ett stjärnfall så kraftigt kade vara i ordning med nån typ av 40k-intro från så att inte ens mr Guru tyckte det var lönt att Yikes/Zilla. Hans buggfingrar kliade för att kittla visa vilken typ av fel det var. En viss heder hade till mr Guru lite grann men avstod. Nu var han på komponenterna i datorn och mr Guru sålde sig uppdrag att göra avtryck i historien. En bugg som aldrig till underpris. häver en bugg. Det tog inte lång tid innan han kände att han landat i rätt dator. Amigan berät- Stars ’n Square tade att den tillhörde kodern Chessnut. Buggo Bussen svischade förbi likt en tjutande ambulans. andades djupt och tog fram ett stetoskop för Buggo satte efter. Han kunde svära på att han att lyssna av urladdningar och spänningar. Han kände en kall hand stryka längst med sin löddriga kom fram till att Chessnut tvekade. Han hade kropp. Cynthia verkade till och med rysa till. Var inte kodat något mer på länge och produktionen det spökgruppen the Ghosts och vad hade de för verkade färdig. Ändå så tvekade han. Buggo kände intresse av att vara inne i Chessnuts dator? Han omkompilering på omkompilering. Hur mer funderade inte vidare, utan gled förbi bussen i och mer kaffe hade druckits. För en människas nästa kurva. Han hade fått publik och för Buggo sinnen, är det snudd på omöjligt att avgöra om kändes det som han var inne i en dålig film om sig kaffemolekyler från nummer tre var äldre än kaffe själv. Dataregistret David stod och gapade för att nummer två. Men buggar lever på mikronivå och ta emot busslasten. En transistor stod bredvid och kaffe nummer tre hade lagt sig ovanpå nummer kontrollerade för femtioelfte gången säcken med två till exempel. Dessutom så luktade den senare alla bitar som skulle mergas. Vaktmästaren Lothar yngre och hade annan konsistent etcetera. Nåväl, stod och bläddrade i sina checklistor och kontrol- Buggo skickade ut sina buggpartiklar på spaning lerade nyckelskåpen och trädgårdsmästaren Henric i alla möjliga riktningar. De flesta kom tillbaka hade en fint polerad skottkärra. Även Agnus, Lisa tomhänta, men en division som skickats mot bit- och Alice var på plats. Kändes som om det var ga- planspekare som pekade på minnesadresser kom lapremiär och uppsminkade. Lisa hade nyklippta tillbaka med raggen rest, vilket betydde att deras trimmade naglar för att öka upp sin prestanda. bitar var tända för attack. Fulla färghinkar och rena, clearade penslar för att Buggo hastade in i tunneln och kutade förbi pensla på bitarna. Problemet var bara att bussen chauffören Larry som precis stängde sin bussdörr. skulle flyga in på fastmem-spåret och passera förbi Cynthia skumpade runt och kände sig nog inte obemålade. Det var mindre än en tiondels frame helt väl till mods då hon ideligen slog huvudet i kvar. Det kändes som det var försent. Buggo luftslussen. Chessnut hade tryckt på run-knappen förklarade för Cynthia att hon skulle få en roll och demot hade börjat exekvera. Buggo sick- och göra nåt i Amigan. Han lyckades övertala sackade mellan en scrollertext och hoppade upp henne, trots att den här Cynthia-kopian skulle gå i rasterstrålen på monitorn för att få lite utsikt förintad. Hon samtyckte efter viss tvekan och han vad monitorn presenterade. En rastereffekt ilade slet upp slussdörren och tog tag i hennes slanka uppför skärmen och tände fosforn med en så ben med munnen. Han försökte ta henne varligt, brännande fart att Buggo trots sin platta storlek men med sylvassa tänder var det med samma var tvungen att ta till alla sina limbokonster för att precision som att dra upp en gylf med boxnings- inte bryta strålen. Cynthia verkade föga impone- handskar. Hon skrek till och han bad om ursäkt rad eftersom hon var ett par cycles vigare än han. samtidigt som han släppte henne med munnen. Väl nere vid moderkortet såg han att fat Agnus Hon slungades iväg och träffade switchen så att var i full färd med styrketräning för att kasta upp spåret växlade in mot chipmem istället. Bussen var tunga last till transistorn. Han gick verkligen på redan halvvägs inne och fick tvärstopp. Cynthia knäna, men det verkade fungera så långt. Snart vibrerade uppe på switchen som fastnat i någon skulle bussen komma förbi, det var här som det slags evig loop. Buggo upptäckte att Chessnut var en missmatch visste han. Han undersökte knappast skulle hinna med alla beräkningar som spåren och fann att ett grafiklass var på väg mot nu skulle ske i det långsammare chipmem istället.

8 • AMIGAFORUM #13 2015 Han flimrade in i sin löddriga kropp på alla ställen despelet och tog plats i förstaparkett i projektorn. han sparat potentiella elaka uppsåt lagrade av Han övervägde att hämta en kopia av Cynthia, buggpartiklar. Där! Han hittade vad han sökte. eftersom hon var delaktig, men tänkte att det Kodern Chessnut hade gjort en dundertabbe och var bäst att inte nämna det här. Bättre var det att ville multiplicera ett register med sig själv två beskriva hur hon varit med och saboterat ett intro gånger, när det i detta fall gick ett par cycler snab- så skulle även hon bli nöjd. bare att rotera bitarna två snäpp åt vänster. Buggo hoppade upp i monitor beamern igen och svalde (Epi)log-file? en rasterstråle. Han choppade den i två lika stora Buggo gick och lade sig sent den natten. Han chunkar i munnen. Därefter sköt han iväg de båda hade fått något som liknade ryggdunkningar, och tvingade chauffören att parera med bussen. vilket var en prestation i sig, eftersom han aldrig Larry såg rasterstrålarna och roterade fram bitarna kunde blotta den delen som alltid var connectad på flaket för att undvika en explosion. Nöjd med mot ytor vid förflyttningar. Alla kretsar och chip sitt verk, hoppade Buggo ner och löddrade igen hade firat honom och Alice DJ:ade från Larrys vägen bakom bussen för att spärra för kommande buss så lödningar nästan smälte. Via en tac-2 som transporter under denna frame. pluggades bort från en Amiga och in i systerdatorn Allt kom nu att likna trafikkaos i morgon- c64 så fick snart dessa också reda på Buggo skapat ruschen. Lisa penslade på och Agnus sköt upp antibuggmedel för en effekt som inte gick att för- partiklarna så de nådde upp till chipmemhyllan. klara. Han var nöjd, stolt och väldigt trött när han Det blev en färgsprakande effekt som registrera- gick och lade sig. Detta ska jag göra om, men jag des. Därefter kunde introt sluta i vanlig takt. Han borde skriva upp det i rom:en innan jag glömmer kände hur den medelmåttiga kodern Chessnut det. Shit! Jag håller på att somna… gapade mot monitorn eftersom inga kaffemoleky- Buggo somnade halvvägs till rom:en. Fat Agnus ler andades ner i tangentbordet. Kodern satt helt bar honom vördnadsfullt med kupade händer till- stum och bara gapade. Därefter startade han om baka, nogrann att inte böja hans känselspröt eller demot igen med samma färgsprakande resultat, spilla ut några buggpartiklar. Dagen efter vaknade men nu behövde inte Buggo ingripa, eftersom vår kära bugg upp i din dator. Han hade haft en scenariot redan var inpräntat vad som skulle ske. så underlig dröm och kodat kanske en av världens Det var nog den vackraste stjärneffekten han bästa demoeffekter. Han gick fram till Lisa som betraktat. Dessutom var han ju delaktig i det hela. höll på att klippa sina naglar. Ska jag busa med Som kronan på verket hade mr Guru kommit till hennes naglar, kanske klippa dem? Eller ska jag ett tveksamt läge han inte kände till. Han hade göra något annat? ingen felkod för detta, men hade ändå valt att Vem vet, kära läsare. Valet ligger hos Buggo. presentera den blinkande rektangeln innan han kom på detta. Effekten blev en koolt blinkande Slut rektangel med sprakande stjärnfall i olika nyanser. När de strilade ner och träffade mr Gurus ram, var det som asteroider kom innanför stratosfären för planeten och de brann upp i en vacker komposi- tion. En trevlig bieffekt var att detta inte tog en enda byte i minnet. Nedanför stod vaktmästaren Lothar och dirigerade skådespelet – förnöjd med sina nya upptäckter om sig själv. Transistorn var väl den enda som verkade lite konfunderad och minst sagt malplacerad. Alla hans beräkningar låg oanvända i säcken. Hur han än räknade och fun- derade, så kunde han inte förstå hur detta stjärn- * Karaktärer, grupper, platser och händelser är fall kom till. Buggo kände hur DF0:an startade ett fiktiva och saknar minsta uns av sanning. Novellen sug likt en damsugare, och förstod att Chessnut är skriven för att ditt kaffe ska smaka bättre. Sce-fi, höll på att kopiera introt till disk. Chessnut skulle eller Scene Fictions är en samlingsgenre som förfat- lämna in sitt bidrag. Därefter lämnade han skå- taren själv skapat.

AMIGAFORUM #13 2015 • 9 Keyrah Använd Amigan som pc-tangentbord av Bent Floberg

ag vet inte hur många gånger som jag försökt lämna classic och börja använda emulator istället. Känslan med att sitta med en modern PC och emulera Amiga och C64 förstörs onekligen Jav att tangentborden inte ger samma känsla. Enter Keyrah II. Keyrah gör det ganska enkelt att använda hederliga tangentbord från diverse Commodoremaskiner, inklusive Amigor. Denna gång använde jag en a600 då moderkortet hade rostat och även om det går att fixa så får det leva vidare i ett tryggare hem. Keyrah’n kommer i en liten kartong med en liten kort manual. Dock kom kablen med min Keyrah I och konstaterade att den det inte med någon usb-kabel vilket var på både lever och att det var kabeln som var trasig. gott och ont. Jag kommer till det senare. Så med två fungerande Keyrah, vad är min Keyrahn går att montera på olika sätt i skalet för upplevelse? Jag tycker Keyrah fungerar bra för att en a600 men jag valde att lägga den på baksidan för kunna köra emulatorer och ändå ha kvar en viss att enkelt kunna koppla in tangentbordet. Dock känsla av äkta vara. Naturligtvis kan det aldrig räcker inte sladdarna till power/hd-lamporna och bli samma som att sitta med en äkta classic men måste förlängas. Jag struntade i detta då de ändå i brist på den äkta varan känns denna lösning som inte har någon, i en bra kompromiss. min mening, större Keyrah ger en känsla av att Jag använder bara funktion. tangentbordet för Under kortet lade köra på äkta vara när man a600 på pc:n och jag antistatisk plast tycker det fungerar för att få upp det i använder en emulator. ypperligt. Fast om rätt höjd mot hålen på baksidan av skalet. Sedan man ska knappa in mycket siffror och behöver ett fästes kortet med smältlim. Skalet skruvades ihop numeriskt tangentbord är nog tangentbordet till och det var dags att köra igång emulatorn med en a1200 att föredra. förhoppningsvis bättre Amiga-känsla. Eftersom jag Keyrah är ett prisvärt kort som kan vara lite inte fick med en ny kabel använde jag en usb-kabel knöligt att montera eftersom det är tänkt att från min ”trasiga” Keyrah I som sitter i ett c128- passa till flera olika Commodore- och Amiga- skal. Min Keyrah II går inte igång och efter diverse tangentbord. † kontroller och svordomar prövar jag en annan usb- kabel och den fungerar. Jag testade även den nya Mer information: wiki.icomp.de/wiki/Keyrah_V2

Den tomma A600:an sedd bakifrån med usb-port ochFortsättning två joystickportar sidan 17.

10 • AMIGAFORUM #13 2015 Spelsidan Ooh-i-yeah flygplan! Bli en luftens hjälte i nya NG-spelet Wings Battlefield av Johannes Genberg

et hela började egentligen med intelligens, terrängtyp, skottålighet, bränsleåtgång, remaken av det klassiska spelet Wings bergshöjd etcetera etcetera. Det finns helt enkelt av Cinemaware. När den efter flera en väldans massa man kan göra för att skräddarsy misslyckade försök äntligen lyckades spelet efter ens tycke. få ihop tillräckligt med pengar Det viktigaste är förstås hur det är att spela. Ddecember 2013 så var ett av deras stretch-goals en Riktigt kul faktiskt. Flygplanen är inte de snabbaste eventuell Amiga NG-version. Vilket dock var en eller smidigaste (vilket de inte var 1915) vilket gör omöjlighet från början då remaken använder sig det till en utmaning. AI:n är bra, men inte perfekt. av Unity-spelmotorn. Detta fula sätt att tillskansa Vissa strider urartar till att bara flyga runt runt i sig mer pengar retade förstås vissa, inklusive Daniel jakt på en chans att skjuta. Men ofta är det kul Müßener – Cherry Darlings programmerare – som att jaga datorn och lyckas skjuta den full med bly. bestämde sig för att göra en Wings-klon, och endast Vissa saker, förutom det grafiska, är gemensamt för NG-Amigor (bli inte upprörda, en 68k-Amiga med förlagan Wings, som att bränslet går åt fortare skulle ändå inte orka). om du stegrar och att om du skjuter för mycket så börjar kulsprutan klicka. Roligast är att spela mot andra människor, och det är lika lätt att göra det på både delad skärm som via nätverk (men det kan bli trångt om det är fyra spelare på ett tangentbord förstås). Här känns det lite som den gamla goda Amiga-tiden när poängen med många spel var att sitta framför samma skärm och förinta varandra i något rappt spel, svärandes när kamraten bredvid just mördat en. För tredje gången! Cherry Darling kanske inte Det visade sig snabbt att ett sånt ambitiöst lyckades näpsa Cinemaware för deras halvlögn. projekt skulle bli övermäktigt, så de sänkte Men de lyckades skapa ett genuint kul och ambitionsnivån till en hanterbar nivå. Istället för svordomsframkallande spel som alla NG-ägare en första-världskrigetsimulator skapade de därför därute borde äga ett exemplar av. ett flypplanskjutarspel i förstapersonsperspektiv (Hur var Wings-remaken då? Medioker.) (är det en utomkroppslig upplevelse på bilden då? -red), med upp till fyra spelare/datorer samtidigt på samma skärm eller via nätverk. Det finns alltså Wings Battlefield inget story mode utan det är ren skär pang pang Systemkrav AmigaOS 4, med antika plan som gäller. AROS, Morphos Spelet har en mängd inställningar för att kunna anpassa det till en rad olika hårdvara, snabb såsom Pris 30 euro plus frakt långsam. Dessutom ytterligare inställningar för AI- Läs mer cherry-darling.net

AMIGAFORUM #13 2015 • 11 Colonization Sid Meiers sista och bästa Amigaspel av Iggy Drougge

et första spelet jag köpte som nybliven i serien, men fick så sent som 1995 sin egen version Amigaägare 1992 var Sid Meiers av kvasiuppföljaren Colonization. Civilization – plus ett extraminne Civ anlägger ett makroperspektiv på på 512 kB för att kunna köra världshistorien, där spelförloppet är vad den franske spelet, som några månader tidigare filosofen Lyotard sammanfattar som ”de stora Dhade fått hisnande 99 % i betyg i Datormagazin. berättelserna”, med en kulmen just i vad Lyotard Recensenten Johan Burén utnämnde Sid Meier, sent omsider lanserade som mänsklighetens enda som redan hade titlar som Pirates och Railroad utväg ur det postmoderna tillståndet, nämligen tycoon under sitt bälte, till ”en sann mästare”, och koloniseringen av rymden. I Colonization är än idag, fem versioner av Civilization senare, räknas perspektivet betydligt mer begränsat både i tid och han som en av de största inom speldesign. rum. Spelet tar sin början år 1492, när spelaren med Amigan gick dock miste om det avsevärt ett enda fartyg anländer till den nya världen. Inom förbättrade Civilization 2 och de andra uppföljarna kort har man grundat sin första koloni.

12 • AMIGAFORUM #13 2015 Upplägget är så pass likt Civilization att man medlemmar sluter sig också till kolonialkongressen. lätt känner igen sig, uppdelat på två huvudsakliga Hit kan man välja framstående politiker, tänkare skärmar: kartvyn och stadsvyn. På kartan flyttar och militärer som Bolívar, Adam Smith och Cortés. man sina fartyg, vagnar och kolonisatörer, och Var och en ger kolonin fördelar på liknande sätt i kolonivyn placerar man ut kolonisterna i som underverken i Civilization. Det kan vara bosättningens omnejd där de ägnar sig åt fiske, snabbare sjöfart, effektivare missionärer eller jordbruk, skogsbruk eller bergsbruk. De kan starkare soldater. också sättas i arbete inuti staden som hantverkare eller akademiker. Samtidigt är fördelningen När man börjar får man först välja nation: av arbetsuppgifter mycket mer avancerad än i Spanien, England, Frankrike eller Nederländerna, Civilization, där det mest var miljön som styrde men märkligt nog inte Portugal. Olika länder har en stads utveckling. Här måste man själv se till att olika utgångspunkt – till exempel har Spanien, i ta fram de resurser som behövs och förädla dem. egenskap av att vara först på plan, en taktisk bonus Snickaren är beroende av virke från skogshuggaren, vid strider mot indianer. Indianerna bemöter först vävaren och garvaren behöver bomull och päls om kolonisatörerna med nyfikenhet, och delar gärna

det kan hämtas i närheten och smeden behöver med sig av sina kunskaper. Med hjälp av missionärer malm från bergsarbetaren. (jesuiter är mest effektiva) kan infödingar fås att De enda som klarar sig själva – så länge maten konvertera till kristendomen och bosätta sig i räcker – är statsmännen och prästerna, som kolonierna. Dock blir indianerna aggressiva om producerar kors och ”frihetsklockor”. Kors lockar man inkräktar på deras områden och överfaller då till sig utvandrare från religionskrigens Europa och ens kolonister eller kräver tribut för att blidkas. statsmännen uppviglar invånarna till att hävda sin Vissa stammar har en mer krigisk läggning än andra, självständighet mot moderlandet, vilket på sikt och vissa är rika. Det krävs självbehärskning för att leder till produktivitetsökningar – Sid Meier har inte släppa lös sina conquistadorer och plundra läst sin ekonomiska historia och insett hur små aztekernas rika städer för att dryga ut kassan. utvecklingsmöjligheter en kolonialekonomi har, för Pengar spelar en stor roll i Colonization. De varor att sedan omsätta det i en enkel spelmekanism. Ju man tillverkar kan fraktas tillbaka till moderlandet större självständighet kolonin utvecklar, desto fler för försäljning, och då kan man köpa större fartyg,

AMIGAFORUM #13 2015 • 13 Hela kontinentalkongressen församlad.

utrustning och rekrytera nya kolonister. Handel på gång höjer han skatterna, och hotar därmed i Civilization var en dryg uppgift där all logistik din försörjning. Skattepengarna går till att rusta behövde skötas manuellt och tog massor av tid kungens expeditionsstyrkor för att hålla ordning på om man ville tjäna mycket pengar. Här förenklas de trilskande kolonierna. Vid någon punkt, kanske affärerna av att all handel sker, som i en typisk när skatten kommit upp i outhärdliga 75 procent, är kolonialekonomi, mot moderlandet (indianerna nog måttet rågat även för de mest lojala kolonister betalar för dåligt för att vara värda besväret) till och kolonialkongressen propsar på att man går dagspris. Komplicerade handelsrutter kan enkelt till kungs och kräver självständighet. Då gäller läggas upp och det att dina städer tilldelas enskilda Även de andra europeiska är ordentligt befästa fartyg och vagnar och beväpnade, så att frakten sedan stormakterna är med och för europeiska sköts automatiskt. krigsfartyg och På så vis kan socker kämpar om den nya världen. elittrupper är inte regelbundet fraktas med vagn från Bolivia till att leka med. Någon gång före år 1800 måste Isabel, där det bränns till rom och fraktas vidare man hålla sitt ”teparty”, annars tar spelet slut. med fartyg till Sevilla för försäljning. Bygger man Lyckligtvis kan man dra fördel av den europeiska ett tullhus behövs inte ens båtar för att frakta hem stormaktspolitiken. Utropar man självständighet varorna. Att kunna automatisera så stora delar av kan man nästan räkna med att någon annan spelet är rena önskedrömmen för garvade Civ- kolonialmakt med ett horn i sidan till ens egen spelare. kung kommer till undsättning med stödtrupper. De tre åren som gått mellan Civilization och Soldater och dragoner är inte bara till för att betvinga Colonization har lett till en märkbart bättre de infödda, för de andra stormakterna kämpar spelupplevelse. Båda är portade från pc, men pc:n också om sin del av den nya världen. Rätt vad det av år 1991 såg musen som en lyxvara och alla spel är dyker ett fartyg upp lastat med soldater som körde i ms-dos. Amigaversionen är därför en rätt utropar din kust till ”Nya Frankrike”, och då gäller dålig Amigaportning av ett klumpigt pc-spel. Tre det att beväpna kolonisterna och bygga palissader. år senare hade pc:n fått Windows och Amigan fått En annan potentiell fiende är kungen själv. Gång hårddisk, och Colonization utmärker sig genom att

14 • AMIGAFORUM #13 2015 vara helt systemvänligt skrivet. Hela spelet körs i fönster och med riktiga rullgardinsmenyer. På en a4000 rullar det på snabbt, betydligt snabbare än Civilization. Anger man ”workbench” som tooltype kan det till och med köra på grafikkort. Det här var Microproses sista spel till Amigan, men programmerarna hade verkligen skärpt sig när det gällde att programmera till Amigan.

Spelet är en verkligen en fröjd att spela; allt kan styras med tangentbordet och flyter på bra, till skillnad från många andra strategispel som kräver en hand på musen och ett anteckningsblock för att hålla reda på vad som behöver göras varje runda. Däremot har Colonization – liksom Civ – en tendens att bli segt när ens koloni expanderar. Styrningen blir aldrig seg, men man hamnar lätt i fällan att alltför Den ekonomiska aspekten i Colonization är många städer måste mikrostyras: byggnadsverk välgenomtänkt och utmanande, men Sid Meiers blir klara på löpande band, byggmaterial måste amerikanska idealism – eller en kommersiell transporteras och ovilja att dra in kolonister utbildas Slaveriet lyser med sin kontroversiella för att ekonomin element i ett spel ska rulla på. Det frånvaro, trots att kolonial­ – har vissa blinda är inte en fråga om fläckar. Förhållandet programmering, ekonomin byggde på det. till urinvånarna är utan om speldesign. ut­studerat och likaså Men också en fråga om hur man själv spelar. Om finns alla slags kolonister, inklusive konvertiter, man lyckas undvika att falla för frestelsen att erövra straffångar och skuldsatta utvandrare. hela världskartan utan håller sig till några få men Däremot lyser slaveriet med sin frånvaro, trots välskötta kolonier går turerna snabbt. att kolonialekonomier baserade på socker- och Precis som i föregångaren finns det stora bomulls­odling är otänkbara utan slav­arbets­kraft. möjligheter att ”rollspela” – hur ska man förhålla Kolonierna porträtteras som små självförsörjande sig till kronan, hur ska man behandla urinvånarna? städer och är svåra att föreställa sig som storslagna Ska man bara vinstmaximera eller spela effektivt, haciendor befolkade av lågproduktiva slavar, men utan att breda ut sig över hela Nya världen?? odlar man sockerrör eller utvinner silver räcker det inte med strävsamma puritaner. I en mer historiskt grundad kolonisimulator borde den ekonomiska basen ha större inverkan på både den ekonomiska och politiska utvecklingen, men i Colonization är det outtalade målet att bli en George Washington och inte en Simón Bolívar eller en Toussaint l’Ouverture, Haitis egen Spartacus. Varje modell har sina begränsningar, och i ett spel ska den modellen kanske främst bedömas efter hur roligt man kan ha med den. Ur det perspektivet är Colonization ett av de absolut bästa strategispelen som gjorts till Amigan, både tekniskt och mätt i rent spelvärde. Och Sid Meier är inte bara en mästare på speldesign, han kokar höggradigt knark på diskett. 99 %, som Datormagazin skrev. †

AMIGAFORUM #13 2015 • 15 Bilderbok för nördar Amiga – a visual Commpendium visar upp de vackraste Amigaspelen av Johannes Genberg

å senare tid har vi sett flera Amigans visuella styrka och konstverk. Främst i Amigarelaterade publikationer – som form av spel. Fram till slutet av 80-talet fanns det The Amiga book som recenserades ingen annan dator som kunde hantera 32 färger i förra numret – och några av dem till ett rimligt pris. Dessutom fanns det ypperliga har varit finansierade via ganska grafiska verktyg till Amigan i form av Deluxe Paint Pframgångsrika kickstarters. Nyligen fick den i någon version (samt naturligtvis andra program engelska dokumentären From bedrooms to billions som tillkom allteftersom). Detta lockade förstås (som handlar om den brittiska spelindustrins konstnärer som också var intresserade av datorer. historia) en uppföljare på detta sätt kallad The Kreativa utlopp rådde det alltså ingen brist på. Amiga years. Sedan den 15 juni finns en kickstarter Då det inte fanns någon karriär för för boken Commodore: A company on the edge – datorkonstnärer hamnade dessa personer oftast The Amiga years. Denna bok (som handlar om i spelindustrin. Antingen av en slump, som en Commodore från när vd:n Jack Tramiel avsattes fram till företagets konkurs) har utannonserats och dragits in två gånger tidigare. Nu kanske den med hjälp av Kickstarter äntligen blir en realitet. Sen har vi förstås dokumentären Viva Amiga som finansierades via Kickstarter 2011 och vars upphovsman sedan dess någon gång per år proklamerat att den nästan är klar. Den får agera varningsflagg att crowdfunding inte är en garanti att projekt fortlöper smidigt, om de ens avslutas. Den kickstarter-finansierade bok vi ska prata om här är Amiga – a visual Commpendium, som är en uppföljare på Commodore 64 – a visual Commpendium, som också kom till via en framgångsrik kickstarter förra året. Det märks att det finns ett sug för Amigalitteratur därute. Denna bok nådde sin begärda summa på 25 000 pund på en dag. Slutsumman kom upp i nästan 130 000 pund! Den tidigare nämnda The Amiga book sålde också slut nästan med en gång och ska nu omtryckas, något som enligt förläggaren sällan händer. Amigan är kanske död som kommersiell dator, men i facklitteraturen finns det minst sagt ett brinnande intresse. Tanken med denna bok är att beskriva

16 • AMIGAFORUM #13 2015 bieffekt av deras intresse eller högst medvetet. Det hos de stora spelen. Men det känns ändå som en är dessa personer och deras verk som fått ta plats i ganska slapp infallsvinkel. denna bok. Vidare så är frågorna de olika skaparna får svara Levererar boken det den lovar? Nja... på ofta oinspirerande. ”Vad var det bästa respektive För det första så listar den 424 sidor (!) tjocka det sämsta med att arbeta med Amigan” är en boken upp de flesta av de mest kända spelen som sådan fråga. Utan att läsa svaren så vet jag ju att de finns. Vi får ju inte glömma att det släpptes många kommer säga att det var de grafiska möjligheterna många fler spel till Amigan, och de flesta utnyttjade och verktyg som Deluxe Paint som var bland det Amigans 32 färger. Hur bra de gjorde det däremot bästa. Det är ju trots allt grafiker de ställer frågorna varierade. Därför reagerar jag ibland över spelvalen, till. Vad ska de annars säga? som verkar ha att göra med att spelen är kända Dessutom låter Sam Dyer dem komma undan snarare än att det är när de inte svarar alls grafiskt välgjorda. Valen av spel verkar ha mer på vad som var det Visserligen var de sämsta. flesta storsäljarna att göra med huruvida de är Allt detta ger snygga, men inte känslan av att alla. Till exempel kända än om de är snygga. författaren skrev en så är Dynablaster ett mycket kul spel, men har lista på alla spel han kände till och skickade ett relativt enkel grafik. Detsamma gäller Civilization, standardformulär med frågor till var och en av vars fokus uppenbarligen låg på spelmekaniken. de inblandade och satt sen och inväntade svaren. Samtidigt får demoscenen en ganska blygsam plats Därefter klippte och klistrade han in dem i boken. trots att det var där den konstnärliga ådran slipades Istället för att leta upp utvecklarna en och en och hos många. PD-spelen har också bara en liten plats ställa dem individuella frågor och följa upp svaren i boken, trots att det finns fler grafiskt imponerande med följdfrågor (en närmast orimlig begäran, jag sådana, som shareware-spelet Rocketz. vet) så väljer Sam tydligen det minsta motståndets Nu kanske inte grafiskt imponerande verk är det väg. Nu tror jag visserligen inte att författaren var boken strävar efter, utan att berätta om grafiken lat. Den kärlek som lagts ner i boken – på så kort

AMIGAFORUM #13 2015 • 17 tid dessutom – säger något annat. Men boken lider kan säga att boken är högst ojämn. Vilket är bättre stort av denna brist på skärpa. förstås än genomgående intetsägande. En del av det beror dock på dem som intervjuats Sammanfattningsvis kan man alltså säga att om också. För varje dubbelsida med stor bild från man är ute efter att få lära sig något nytt eller något något spel finns en liten text där någon skapare fritt särskilt insiktsfullt kring den kreativa processen i får berätta om sin upplevelse. Det blir också lite för allmänhet eller hos något specifikt spel lär man bli ofta likartade historier där de berömmer Amigans besviken (annat än i några få fall). möjligheter och berättar hur hårt de jobbade på Men vill man ha en tryckt bok i hög kvalité spelet i fråga och hur bra det blev. Med andra ord där man kan studera Amigans grafik i lugn och sånt man kan förvänta sig att de ska säga, kryddat ro (och struntar fullständigt i ovan nämnda till­ ibland med någon korta­kommanden) sorts intressant Allt är inte dåligt. Bokens levererar A visual anekdot. Naturligtvis Comm­­pendi­um till får man vara öppet kvalité är ypperlig och fullo. stolt över sin insats, Om boken försökt men att man är det designen genomtänkt. att gräva djupare, är i sig knappast spännande att läsa, om och om funderat lite bättre på förhand vad den skulle vilja igen. berätta, hade den kunnat bli ett mästerverk. Nu får Men allt är inte dåligt. Bokens kvalité är vi nöja oss med en snygg bilderbok istället. Det är ypperlig och designen är välgjord och genomtänkt synd, men inte helt fel det heller. † (undantaget ett och annat misstag, som den förvanskade bilden på sidan 82). Och det är faktiskt Commodore Amiga: ganska intressant att se dessa uppförstorade stillbilder A visual compendium och själv undersöka hur dessa konstnärer lyckades Av Sam Dyer göra det de gjorde med en så begränsad palett. Alla Sidor 424 intervjuer är inte tråkiga eller intetsägande. Några Förlag Bitmap Books var faktiskt läsvärda, åtminstone delvist, så man Pris 30 pund Läs mer www.bitmapbooks.co.uk

18 • AMIGAFORUM #13 2015 Ett liv med Amigan Vi har läst Petro Tyschtschenkos memoarer av Iggy Drougge

ästan alla verkar ha träffat Petro vakar patriarken Jack Tramiel, och när han i sitt Tyschtschenko någon gång. Jag välkomstbrev till nyanställda beskriver Commodore gjorde det själv på Amitech 97, som en ”familj” är det inte bara floskler från någon och fick ett klistermärke av den på personalavdelningen. Alla budgetbeslut fattas av lille rundhylte tysken. Ingen visste pappa Jack, som dragit in både sina söner och deras Nriktigt var han kom ifrån, men en dag stod han där gamla barnsköterska på ledande positioner. som nyutnämnd chef för den nya firman Amiga Petro är en slitvarg som alltid ställer upp när Technologies, och efter Escoms konkurs behöll en fabrik ska inspekteras eller ett lager flyttas och han titeln och gav sig in i dekalbranschen, allt avancerar först till logistikchef i Braunschweig, där för att kunna hålla Amigan vid liv. För att hålla Commodores europeiska tillverkning ligger, och användarnas humör uppe for han runt till den ena sedan till europeisk logistikchef. Det är läsning mässan efter den andra, på den ena kontinenten som är rätt intressant för den som antingen är efter den andra. Men vem var han egentligen, den specialintresserad av logistik eller av Commodores gråe lille tysken som inre liv, om vilket blev ”mister Amiga” Petro avvecklade egenhän- inte mycket är känt, under Amigans särskilt inte det som mörkaste år på 90- digt säkert halva Commo- försiggick utanför talet? huvudkvarteret i Allt detta får man dore efter konkursen 1994. Westchester. Det veta i Tyschtschenkos handlar inte så självbiografi, som kom ut förra året. Titeln mycket om Amigor, utan om kartonger som berättar i sig varifrån han kom: Mina år med innehåller datorer – ibland är det C64:or och Commodore och Amiga. När Petro blev Amigas ibland är det pc-datorer. Men också Amigor. I vd 1995 hade han redan en mycket lång karriär en av bilagorna till boken delar Petro med sig av hos Commodore bakom sig, som förvaltningschef, Commodores försäljningssiffror per datormodell lagerchef, inköpschef, logistikchef och till sist i Tyskland – företagets största och mest seriösa som städkarl – Petro avvecklade ensam säkert marknad. Det är intressant – proffsmodellerna som hälften av Commodores kvarvarande filialer efter a3000 och a4000 visar sig sälja i tusental, även på moderbolagets konkurs 1994. en marknad med 80 miljoner potentiella kunder. Nu har han skrivit sina memoarer med titeln En annan bilaga visar Commodorekoncernens ”mina 25 år med Commodore och Amiga”. Där uppbyggnad, från moderbolaget i skatteparadiset får vi lära känna den unge köpmannalärlingen Bahamas via holdingbolag på Nederländska i efterkrigstidens Tyskland, som börjar som Antillerna och ner till lokalavdelningar i Sverige bilhandlare och går vidare till kopiatorbranschen, och fabriker i Hong Kong och Filippinerna. arbetar sig upp i det internationella näringslivet och, genom kontakter och tjat, får 1982 in en fot på I takt med att åren går i boken intar Amigan en allt det ännu lilla Commodore, som nyligen givit sig in större delen av berättelsen, men ändå främst som i den ännu färska datorbranschen. en produkt i Commodores katalog; det är företaget Commodore i början av 80-talet var kanske som är huvudpersonen. Många läsare blir nog världens största internationella familjeföretag. förvånade att höra att Petro inte har något ont att Över firman, med förgreningar i hela världen, säga om Irving Gould eller Mehdi Ali. Ali rensade i

AMIGAFORUM #13 2015 • 19 ledningen för att tillsätta ”sina egna” medarbetare, om det gick knackigt redan 1992 verkar ingen ha men Petro vinner hans gunst med professionalism väntat sig att det kunde gå så illa, så fort. Det som och flit. När Ali anländer i företagsjeten på slutligen sänkte Commodore var varken Mehdi Frankfurts flygplats är det Petro som hämtar Alis eventuella inkompetens eller Irving Goulds honom med bil i ottan, och som sedan får följa girighet, utan några oförmånliga banklån som togs med på inspektionsresor och rena nöjesutflykter under en tidigare svacka i kassaflödet. När bankerna under Alis få lediga stunder – stundom till Schweiz, oväntat krävde att lånen återbetalades utan uppskov stundom till lyxhotell i Hong Kong. När Ali tycker saknades pengar, och inte ens Goulds tillskjutna att Petro är slaskigt klädd ekiperar han honom kontanter eller försäljning av tekniklicenser förslog. och när han tycker att hans bil inte är tillräckligt Medan Gould försökte skrapa ihop pengar for Ali ståndsmässig omdisponerar han firmans bilpark och Petro på en frieriturné jorden runt för att till sin gunstlings fördel. Inte så underligt att Petro hitta en möjlig köpare. Både Samsung och Acer försöker rentvå Mehdi Alis rykte, kan tyckas, men uppvaktades, men deras bud var för låga för att kanske var Commodores dödgrävare ändå bra på Gould skulle gå med på dem, och kanske finns det han gjorde, utan att förstå vad han gjorde fel. Goulds skuld i Commodoresagan här, äåven om Även Irving Gould äreräddas. Det nämns sällan Petro själv inte utser några syndabockar. i diskussioner om Commodores konkurs, men När dörrarna till den sista Commodorefilialen Gould pytsade in rätt stora delar av sin privata slagit igen står Petro arbetslös, men inte rådlös. förmögenhet i företaget när det gick som sämst. Inköparen på en av Commodores gamla storkunder Hela konkursförfarandet skildras ingående, då har startat ett framgångsrikt företag i pc-branschen, Petro som Alis handgångne man fick ta hand om det och han behöver en duktig logistikchef. Företaget mesta praktiska i nedläggningen. Han får i uppdrag heter Escom, och med tanke på Petros bakgrund att upplösa lokal­ hör sig chefen för om kontoren och lagren inte Commodores i Frankrike, Italien, Irving Gould rentvås och konkursbo går Nederländerna, Mehdi Ali äreräddas av att köpa. Det går Spanien, Portugal och förstås att ordna, Hong Kong. Det är Petro Tyschtschenko. och snart är Petros en utdragen process uppgift att bygga då dotterbolagen till stor del varit självständiga, upp det han nyligen stängt ner. På köpet får och ofta ännu går med vinst. Men utan produkter Escom även rättigheterna till Amigan. Just det, att sälja gäller det bara att avyttra de lager som på köpet. Vad Escom var ute efter var logotypen finns kvar och med intäkterna se till att betala med dess renommé som en av världens största avgångsvederlagen till hundratals medarbetare. På datortillverkare. Men året är bara 1995, så det finns kuppen dras Petro inför rätta i både Nederländerna ännu potential i Amigan som plattform och ett nytt och Frankrike för oegentligheter i redovisningen dotterbolag vid namn Amiga Technologies grundas – enbart i egenskap av att vara interims-vd med Petro Tyschtschenko vid rodret. under nedläggningsveckorna. Den sistnämnda Återigen följer en lång resa jorden runt för Petro processen varar i fjorton års tid och kostar Petro och konkursförvaltaren. Att få igång Commodores och konkursförvaltaren både tid och pengar för konkursbo är inte som att trycka på en knapp. Den återkommande resor till rätten och besök hos gamla fabriken är belägrad av borgenärerna som advokater. inte har fått sitt, och inne i byggnaden springer råttor och flyger duvor. Delar av lagret har plundrats Genom sin ställning som en av de högst uppsatta och att få översikt över inventarierna tar tid. Snart och mest insatta inom hela Commodore­ stundar julhandeln. En legotillverkare i Frankrike maskineriet vet nog Petro mer än de flesta om får uppdraget att med de delar som gått att hämta vad som gick fel i Commodore – och vad som i Filippinerna bygga nya a1200:or – de delar som kunde ha gjorts rätt. Man önskar att han kunde ha saknas får ombesörjas på annat håll. Ständigt dessa avslöjat ännu mer, eller vågat presentera personliga logistikproblem. slutsatser. Konkursen har drag av tragedi: även Lagom till att de nya Amigorna rullar av bandet

20 • AMIGAFORUM #13 2015 tornar nya problem upp sig. Escom har expanderat hans medförfattare och redaktör Patric Klöter. på tok för snabbt och har köpt på sig ett lager Boken ser amatörmässig ut, som de flesta böcker föråldrade Pentiumprocessorer. Moderbolaget utgivna på eget förlag. Sättningen är dålig, likaså kursar, och drar med sig Amiga Technologies, som disponeringen och bildmaterialet. Man får sålla trots att det går med vinst inte ens överlever sitt fram guldkornen bland Petros privata betraktelser andra år. Vid det här laget är Petro nog ganska om kontorsinredning, faxmaskiner och snapsvisor van vid att lägga ner bolag, men spekulanter på till Commodores fastlagsfester. Vi som tycker att Amigan saknas inte helt, även om köpeskillingen Percy Barneviks självbiografi är spännande läsning är betydligt mindre denna gång. Verksamheten får läser även denna bok inte helt utan behållning, men fortgå för konkursförvaltaren eftersom det bantade Barnevik hade betydligt bättre redaktörer än Petro. Amiga Technologies drar in någon miljon D-mark Jämfört med Brian Bagnalls On the edge, som är i månaden till Escoms konkursbo. Det är nu Petro ett genomarbetat reportage, är Meine Erinnerungen inser att Amiga har något som andra bolag saknar personlig på fel sätt – kanske för privat. Däremot – anhängare lika fanatiska som fotbollssupportrar. kan den som källa säkert bidra med många För att Amigan ska överleva ännu en konkurs krävs insikter för den som ska skriva det att det finns köpare inte bara till företaget, nästa stora reportagebok om utan också dess framtida produkter. Därför Commodore och varvar han besök i domstolar med besök Amigan. † på Amigamässor runt om i världen. Och för att betala hyran låter han trycka Amigalogotypen på klistermärken, kortlekar, pennor och cigarettändare så att han har åtminstone någon produkt att sälja. Oavsett hans kompetens som logistiker eller vd är Petro Tyschtschenko dessvärre inget författarämne, och inte heller

Meine Erinnerungen an Commodore und Amiga Av Petro Tyschtschenko (med Patric Klöter) Sidor 204 Förlag Power Service GmbH Läs mer www.petrosbook.com

AMIGAFORUM #13 2015 • 21 Vad var Amiga 700? Redan när A1200 kom ut visste Commodore att det var för lite, för sent. Därför hade arbetet på ersättaren redan börjat – kodnamn Cosmic Thing.

av Iggy Drougge

början av 90-talet var det många rykten vandlade den digitala videosignalen till en signal i schwung om nya Amigamodeller. Vissa som gick att koppla in i en bildskärm eller tv. Belle var rena rykten tagna ur luften, andra skulle enligt det tekniska dokumentet daterat 14 byggde på dokument som delades ut till maj rymmas i en kapsel med 84 ben, eller en större utvecklare under de konferenser Com- med 144 ben om den digitala bildsignalen skulle modoreI höll i Milano, Chicago och Florida, och vara åtkomlig utifrån. i några fall på vad som fanns på ritborden i FoU- Debi integrerade i sin tur alla de hjälpkretsar avdelningen i West Chester och som i mer eller som krävdes för att göra systemet fullt ut använd- mindre förvanskad form hittade ut därifrån. Efter- bart, som de två cia-kretsarna (8520) och Gayle som Commodores internationella säljkontor hade (ide-kontroller, pcmcia m m). Liksom Ariel såg ett slags vetorätt på vilka maskiner de ville ta in Debi ut att kräva en stor kapsel med 160 ben. Alla (även om högsta hönsen kunde fälla det slutgiltiga tre kretsar skulle tillverkas i 1 mikrometers cmos- avgörandet, därav floppar som a500+ och a600) teknik. kunde även långt framskridna projekt som a2200 Ariel kombinerade Agnus (Alice) och Paula i en och a1000+ läggas ner, och andra fullbordades inte ny krets som fördubblade bandbredden till chip- av tekniska skäl. minnet (busscykeln kortades från 280 till 140 ns) På okända vägar har ett sådant projekt hittat ut och kunde klockas med 57 MHz vilket skulle ge en på nätet, en aga-maskin med kodnamnet ”Cosmic tydligare bild i superhires-läge (1280 pixlar i X-led) Thing” och den presumtiva modellbeteckningen – som faktiskt ser ganska suddigt ut på alla Amigor a700. som inte har utrustats med en Indivision. Blockdiagrammet (den logiska ritningen) på Andra förbättringar i aa+ (antagligen som följd ”Cosmic Thing” av den snabbare är daterad maj busshastigheten) 1992, en tid då AA+ består av tre nya kretsar: var stöd för hd- Commodore ännu diskettenheter och gick med vinst och Ariel, Belle och Debi snabbare serieport innan ledingen införde ett totalstopp för nya pro- (med en 4 bytes fifo-buffert). Minnesrymden jekt för att lägga alla kvarvarande utvecklingsresur- skulle utökas, även för chipminne – 8 megabyte ser på företagets räddningsflotte cd32. Vid denna eller mer. Kanske finns här förklaringen till den tidpunkt var de första aga-maskinerna a4000 och mystiska 8m-bygeln i a4000. a1200 i stort sett klara för tillverkning, och aga- Vid dokumentets avfattande fanns ännu inga chipsetet likaså. ”a700” var tänkt som nästa steg färdiga chipmasker, så en del av specifikationerna i utvecklingen, utan att innebära ett generations- är osäkra. Till exempel spekuleras kring framtida byte på samma sätt som aga. Maskinen byggde på förbättringar av ljudet (som ännu förblev oför- en vidareutveckling av aga kallad aa+, som främst ändrat sedan Amiga 1000), förbättrad blitter med skulle spara pengar genom att integrera flera av de upp till tre gånger snabbare maskerade blittningar traditionella Amigakretsarna i färre och större kret- och stöd för copperlistor längre än 255 linjer. Av sar: Ariel, Belle och Debi. dokumentet framgår dock att planen är att kunna Belle skötte all bildalstring genom att kombinera produktionssätta aa+ så snart som möjligt för att Denise (Lisa) med den sparata video-dac som om- kunna hålla jämna steg med pc-grafikkort och att

22 • AMIGAFORUM #13 2015 Och Amiga 700 då? Här finns inga läckra ritningar på hur datorn ska se ut, eller ens på något kretskort, utan bara ett grovt blockdia- gram. Det roliga är nog först och främst osäker- heterna. Ute i hörnen finns alla yttre anslutningar. Här finner vi en maskin liknande en a600 eller a1200, med de sedvan- liga portarna där bak, en intern ide-hårddisk och pcmcia-kortplats som styrs av Debi. Att modellbeteckningen ligger under 1000 ger vid handen att det är en liten och billig dator som blir den första nya första prioritet är att genomföra det som är faktiskt maskinen med aa+, men man kan inte utesluta att genomförbart utan att produktionen försenas av a4000 också skulle uppgraderas under sin livstid alltför långa önskelistor på förbättringar. – trots allt gjorde Commodore ett nytt moderkort Eftersom Amigans eftersläpning jämfört med vid namn a4000cr till de sista tillverkade exempla- vga-grafikkort sågs som det stora problemet, och ren. Minnet ligger någonstans mellan 512 kB, vilket aga inte helt löste detta problem, var det främsta skulle ha varit helt meningslöst i en maskin med målet att uppnå samma balans i prestanda mellan aa+, och lustigt nog anges två processoralternativ – processor och kringkretsar som i de gamla Amigor- antingen en 68ec020 eller 68hc000. Ja, aa+ skulle na, utan de flaskhalsar som fanns iaga . Därav upp- ha stöd även för en 16-bitsbuss, men en sådan ma- snabbningen av chipminne och dma till 140 ns, så skin kan inte ha varit avsedd att ersätta någon Ami- att systemet inte skulle gå på knäna när det använ- ga utom möjligtvis Amiga 600, utan en sådan a700 de högre upplösningar och uppdateringsfrekvenser. skulle i så fall ha varit en riktig lågbudgetmaskin för Förutom den snabbare busscykeln planerades en fattiga länder eller avsedd för andra ändamål som funktion kallad ”write posting” i Ariel för att pro- grafiska terminaler, tv-spel eller en ny cdtv. Om cessorn inte skulle behöva vänta på att en operation man utgår från att a700 skulle tillverkas med mer mot chipminnesbussen avslutades. Istället skulle a1200-lika specifikationer får man däremot en ma- Ariel ”latcha” skrivningen och omedelbart signa- skin som skulle ha gjort livet som Amigaägare på lera skrivningen avslutad så att processorn kunde 90-talet rätt mycket behagligare, oavsett om man arbeta vidare medan Ariel utförde operationen när var demokodare eller bara ville ordbehandla utan tid fanns. Tack vare stödet för en pixelklocka på 57 att behöva en ängels tålamod och terminalglas- MHz kunde man få till vga-kompatibla skärmlä- ögon. Kanske skulle Commodore ha satsat på den gen upp till 800x600 i 72 Hz. De nya lägena aktive- istället för cd32, men 1993 var tiden redan ute (eller rades med en bit i sysctl-registret kallad gofast. närmare bestämt Commodores kapital slut) för nya Detta är bara en sammanfattning av aa+ – även kretslösningar och nya Amigor. † om chipsetet kanske befann sig ett helt år från pro- duktion är beskrivningen på de 30 sidorna i doku- mentet av Raible, Robbins och Redfield ingående, om än svävande på vissa detaljer.

AMIGAFORUM #13 2015 • 23 17 Amigatips Bli bättre på din dator med dessa enkla tips av redaktionen

Hur många år man än använt Amigan är man aldrig fullärd – det finns alltid ett knep man inte känner till. Här har du 17 tips vi samlat ihop som gör dig till en effektivare Amigaanvändare.

Rensa konsolen Kommandot Clear rensar konsolen om Shell den blivit för stökig och flyttar upp promp­ Enklaste sättet att bli effektivare i AmigaOS ten högst upp i fönstret igen. En snyggare är att använda tangentbordet istället för variant som även rensar historiken kan du att klicka runt i Workbench. Men man kan göra själv med några ANSI-sekvenser. även effektivisera shellet en hel del. Bättre prompt Ersättningskonsoler Prompten i shellet visar vanligtvis inte Den medföljande shellen (eller konsol­ mer än den aktuella sökvägen och aktuellt hanteraren, närmare bestämt) i AmigaOS processnummer. Ändra prompten i S:Shell- 3.1 och tidigare är rätt begränsad. Ersätt Startup till %R.%N.%S > så får du också den med KingCON så får du massor av returkoden från det senaste kommandot i bekvämligheter som tabbkomplettering prompten. En nolla betyder att allt gick bra, av filnamn och kommandon, en scrollbar 5 och 10 är varningar och 20 innebär att det buffert och mycket mer. I AmigaOS 3.9 gick helt åt skogen. medföljer VincED som har ungefär samma finesser som KingCON, men beter sig lite Öppna Shell på annan skärm annorlunda. Det kan även laddas ner och Om du har flera publika skärmar kan du installeras på tidigare systemversioner. lägga ditt shellfönster på valfri skärm genom att markera Shell-ikonen och ändra Asterisk som jokertecken raden som börjar med CON: till att sluta Den som ofta använder andra system som med /SCREEN namn_på_skärmen. Här kan Windows och Unix är van vid att använda du också ändra storleken på fönstret och stjärna (*) som jokertecken istället för var det ska ligga på skärmen. Amigans fyrkant-frågetecken (#?). Ami­ gans shell har också stöd för stjärnan, det behöver bara slås på med ett litet program SPat och Dpat som WildStar eller StarClick. De flesta kommandon kan ta jokertecken för att arbeta med mer än en fil, men vad gör man om det inte går? I S: finns två skript Stäng fönstret snabbt för just detta ändamål: SPat och DPat. Skriv Ctrl + < stänger ditt shellfönster utan att SPat kommando filnamn#? om det enbart du behöver skriva ”endcli” eller använda är ett mönster som används, eller DPat om musen. det är två filmönster.

24 • AMIGAFORUM #13 2015 Öppna Workbenchfönster från shell I AmigaOS 3.9 och senare finns kommandot WBrun, som egentligen är till för att lura VincED program att de startats från Workbench när KingCONs konkurrent följer med i OS de egentligen startats från ett shellfönster. 3.9 och kan göra grejer som tidigare var Men det kan också användas för att öppna omöjliga i Amigans shell. Workbenchfönster från shell. Prova med wbrun SYS:. Lägg ett kommando i bakgrunden Om du vill köra ett kommando i bakgrun­ den medan du gör något annat i shellet kan du lägga till ett &-tecken i slutet av kommandoraden. Lha x arkiv.lha & DenKingCON populäraste shellförbättraren ger packar upp ett arkiv i bakgrunden medan du jobbar vidare. Om kommandot redan framför allt tabbkomplettering, men har kör kan du lägga det i bakgrunden med många smarta tangentbordstricks. ctrl+Z. Vill du sedan ta fram kommandot igen använder du kommandot bg ihop med det nummer på processen som VincED gav Tabbkomplettering av filnamn dig. Trött på att skriva ut ett långt filnamn? Skriv s:use och tryck på tabb så skrivs S:User- Startup ut i fönstret med en gång.

Komplettera kommandon Tangentbordet Är det jobbigt att skriva SetTaskPri? Skriv Vänster amigaknapp är ganska värdelös, sett och tryck alt+tabb eller ‡+M så får men styr några viktiga funktioner som inte du hela kommandot ifyllt. dokumenterats på så många ställen.

Hämta kommando ur historiken Växla mellan skärmar Skrev du ett långt kommando och vill nu Vänster ‡ + M växlar mellan skärmar, upprepa det? Skriv början på kommandot vänster ‡ + N tar dig direkt till Workbench­ och tryck skift + ↑ så fylls hela raden i. skärmen.

Hoppa med markören Styr dialogrutor Använd ctrl, alt och skift ihop med Vänster ‡ + B väljer det vänstra alternativet piltangenterna för att hoppa med markören i en dialogruta och V väljer det högra. Vem på kommandoraden. Skift hoppar till början behöver musen? och slutet av raden, alt hoppar mellan ord och ctrl hoppar i sökvägar. Styr muspilen med tangentbordet Om du inte har någon mus inkopplad kan Scrolla med tangentbordet du alltid styra den med piltangenterna ihop Du behöver inte använda musen för att med valfri ‡-tangent. Alt-tangenterna scrolla i bufferten.Ctrl + ↑ rullar en rad ersätter vänster och höger musknapp. Vill uppåt, alt rullar en skärmsida åt gången. du flytta pilen snabbare så håll inneskift samtidigt.

AMIGAFORUM #13 2015 • 25 I denna serie ska Bent Floberg år för år gå igenom vad som skrevs om Amigan i datortidskrifterna. Nu skriver vi 1985, och sent omsider kommer Commodores nya mirakelmaskin ut i butikerna…

nder 1984 började förhoppningarna cembernumret nämndes att Commodore gjorde om en ny fantastisk dator växa och en förlust på 114 miljoner dollar i motsats till en förhoppningen var att den skulle vinst på 144 miljoner året före. Hoppet vilar nu på lanseras senast i början av 1985. Låt Amigan. oss titta närmare på 1985, året då I Commodore Computing International skrev de Udet skulle ske men inte mycket hände eller hördes. så sent som maj 1985 att Amigan hade en 5,25-tums I tidningen Compute fanns tankar om att försening- diskdrive och 128 kB minne men den bästa grafiken en av lanseringen och tystnaden från Commodore i världen. I CU var de i juli lite förvånade över att berodde på att de inte ville att Amiga skulle stjäla det skulle släppas en ms-dos-cartridge till Amiga allt rampljus från c128 när den lanserades på ces. men de passade även på att nämna att Amiga är vad Tidingen Amiga World lanserades dock och även Mac borde ha varit. När det gällde programvaror om de skrev ”The future is here: Amiga” på omsla- som kom med Amigan nämndes i ett senare num- get så fanns inte datorn till mer att AmigaDOS hacka- försäljning till annat än ut- des ihop av Metacomco på vecklare. Tidningen hyllade tre veckor och är baserat på allt runt Amiga: kraften, en produkt som kallades programvarorna och möj- Tripos. Enligt tidningen ligheterna. I Commodore Info menade Microsoft att Horizons augustinummer deras basic till Amiga var vågar Nick Bessey på eng- den bästa versionen som de elska Commodore satsa en någonsin hade gjort. Det hel del pengar på att Amiga finns olika åsikter om det, finns i Storbritannien -i ja men det var i alla fall bättre nuari 1986 och som tillbe- än Metacomcos Abasic hör nämns en hårddisken- som följde med de allra het på upp till 8 megabyte. första Amigorna. I oktobernumret nämns att Commodore Micro­ Amigan äntligen har lanse- Computer skriver i slutet rats och betraktas som ”the av 1985: ”End of a dream, start of a new generation” – beginning of a legend, ”Commodore has come up dawn of an Era” och det with a winner” (Matthew Sidan i Commodore User som verkar äntligen bli av i det Leeds) och det ryktas re- var början på mitt Amigaliv. stundande året 1986 för nu dan om en Amiga II. I de- sätter det äntligen fart. †

26 • AMIGAFORUM #13 2015

Tryck: Universitetsservice US-AB, 2015 www.us-ab.com