Institutionen för Samhällsvetenskap Statsvetenskap

Den politiska debatten om yttrandefriheten - En komparativ studie mellan Sveriges och Danmarks politiska partier

Magisteruppsats i statvetenskap VT 2008 Författare: Anela Pranjic Handledare: Emil Uddhammar

Abstract

Title: The political debate about freedom of speech – A comparative study between Sweden’s and Denmark’s political parties Author: Anela Pranjic University: Växjö University Department: Department of Political Science Level: Master thesis Supervisor: Emil Uddhammar

The purpose with this study is to analyse the political debate about freedom of speech in Sweden and Denmark, after the caricatures of the Islamic Prophet Mohammed that the Danish newspaper Jyllandsposten published in September 2005. For this debate four political parties have been chosen. These are: Socialdemokratiska Partiet and Moderata Samlingspartiet in Sweden and Socialdemokraterne and Venstre in Denmark.

An idea analysis has been chosen as method, and dimensions as an analysing tool. The overall result of the analysis is that right- and left political parties in Sweden and Denmark are more alike, than different in their political debate about free speech. They all wish for total freedom of speech, and see that as the foundation of the democratic society. The difference between the parties is that left parties put more weight on personal responsibility and minorities, than right parties that mostly debate about the meaning of democracy and why freedom of speech should not be restricted.

Key Words : Free Speech, Political Debate, Social Democrats, Moderaterna, Venstre, Democracy, Minority Rights, Responsibility and Restriction.

2 Innehållsföreteckning

1. Inledning 5 1.1 Syfte och frågeställning 6 1.2 Forskningsdesign 7 1.3 Avgränsning 8 1.4 Material 8 1.5 Disposition 9

2. Tidigare forskning 10

3. Metod och teori 12 3.1 Metod: Idéanalys 12 3.2 Teori 13 3.2.1 John Stuart Mills sanningsargument 13 3.2.2 Will Kymlickas argument om minoritetsrättigheter 14 3.2.3 John Rawls argument om rättvisa 15 3.2.4 Robert Nozicks argument om naturrättigheter 16 3.2.5 Hur hänger teorierna ihop 16 3.3 Analysverktyg: dimensioner 17

4. Bakgrund om yttrandefriheten och politiska partierna 19 4.1 Yttrandefriheten i Sverige och Danmark 19 4.1.1 Yttrandefriheten i Sverige 19 4.1.2 Yttrandefriheten i Danmark 20 4.2 Politiska partierna 22 4.2.1 Socialdemokratiska Partiet 22 4.2.2 Moderata Samlingspartiet 22 4.2.3 Socialdemokraterne 23 4.2.4 Venstre 23

5. Analys av politiska partiernas debatt 24 5.1 Svenska partiers politiska debatt 24 5.1.1 Socialdemokratiska partiet 24 a) Yttrandefriheten och argument om demokrati 24 b) Yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter 25 c) Yttrandefriheten och argument om ansvar 26 d) Yttrandefriheten och argument för/mot begränsning 27 5.1.2 Moderata Samlingspartiet 28 a) Yttrandefriheten och argument om demokrati 28 b) Yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter 29 c) Yttrandefriheten och argument om ansvar 30 d) Yttrandefriheten och argument för/mot begränsning 30

3 5.2 Danska partiernas politiska debatt 31 5.2.1 Socialdemokraterne 31 a) Yttrandefriheten och argument om demokrati 31 b) Yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter 32 c) Yttrandefriheten och argument om ansvar 33 d) Yttrandefriheten och argument för/mot begränsning 35 5.2.2 Venstre 35 a) Yttrandefriheten och argument om demokrati 35 b) Yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter 36 c) Yttrandefriheten och argument om ansvar 37 d) Yttrandefriheten och argument för/mot begränsning 37 5.3 Sammanfattande tabell över den politiska debatten 38

6. Jämförelse av partiernas politiska debatt 40 6.1 Antalet argument för varje parti och dimension 40 6.2 Komparation av den politiska debatten utifrån dimensionerna 41 a) Yttrandefriheten och argument om demokrati 41 b) Yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter 42 c) Yttrandefriheten och argument om ansvar 43 d) Yttrandefriheten och argument för/mot begränsning 44 6.3 Sammanfattande jämförelse 45 6.3.1 Socialdemokrater i Sverige och Danmark 45 6.3.2 Moderater (Venstre) i Sverige och Danmark 47 6.3.3 Sammanfattande jämförelse av den politiska debatten 48

7. Sammanfattande analys 50

Referenser 52

Tabell 5.1 Den politiska debatten 38 Tabell 6.1 Antalet argument 40 Tabell 6.2 Socialdemokraternas argument 46 Tabell 6.3 Moderaternas argument 47

4 1. Inledning Nedan presenteras problemformulering, syfte och frågeställning, material, avgränsning och disposition.

“If all mankind minus one, were of one opinion, and only one person were of the contrary opinion, mankind would be no more justified in silencing that one person, than he, if he had the power, would be justified in silencing mankind”. 1

Detta uttryck kommer från John Stuart Mills arbete On Liberty , och förklarar kärnan i det som idag betecknas som yttrandefrihet. Yttrandefriheten är till för att skydda individernas rättigheter till att fritt kunna uttrycka sina tankar och åsikter. På så sätt skapar den en av grundpelarna i ett demokratiskt samhälle. I Sverige har yttrandefriheten fått så stor betydelse att den numera genomsyrar tre av landets fyra grundlagar. Utifrån dessa lagar anses yttrandefriheten vara en rättighet som inte får inskränkas, förutom i nödfall. Begränsningen av yttrandefriheten får inte förhindra den fria åsiktsbildningen, förutom i de fall där rikets säkerhet, folkförsörjning och liknande aspekter hotas. 2

Även i Sveriges grannland Danmark skyddas yttrandefriheten i landets konstitution. Liksom i Sverige innebär lagen i Danmark att varje person bosatt i landet har rätt att fritt uttrycka sina åsikter. Skillnaden mellan länderna är att Danmark har gjort fler klara inskränkningar i yttrandefriheten. Dessa inskränkningar förbjuder förnedring och kränkning av andra grupper och människor, blasfemi och rasism. 3 Den danska lagen om blasfemi, presenteras i citatet nedan. Lagen ger en god kontrast till Mills uttryck om absolut frihet, då den handlar om begränsning av yttrandefriheten.

”Any person who, in public, ridicules or insults the dogmas or worship of any lawfully existing religious community in this country shall be liable to a fine or to imprisonment for any term not exceeding four months.” 4

Både i Sverige och i Danmark har inskränkningar i yttrandefriheten gjorts som ett försök att skydda olika minoritetsgrupper, dock i olika omfattning. Danmark har begränsat yttrandefriheten mer konkret, medan Sverige försökt undvika begränsningar. Trots det har kränkande och fördomsfulla yttranden förekommit i båda länderna, men uppmärksammats

1 Mill, John Stuart, 2003:28. 2 Olsson, Anders, R, 2006:19. 3Maps of press freedom, 2008-04-10. 4 Straffeloven – Indholdsfortegnelse, kapitel 15 sektion 140, 2008-04-15.

5 mest i Danmark. Ett sådant exempel är den danska tidningen Jyllandspostens karikatyrbilder på den muslimske profeten Muhammed som publicerades i september månad 2005. Detta ledde till uppror i den muslimska världen och bojkott av danska produkter. 5 Två år efter detta skedde liknande händelse i Sverige. Då ställde Lars Vilks en bild på en rondellhund, som även den föreställde samma profet. Denna händelse var inte lika uppmärksammad som Jyllandspostens karikatyrbilder, men räckte till för att öka intensiteten i den redan befintliga politiska debatten om inskränkningen av yttrandefriheten och dess effekt i det demokratiska samhället. 6

Problematiken ligger alltså i det faktum att det idag sker en konflikt mellan yttrandefrihetens betydelse för demokratin och den möjlighet som den ger folket att fritt yttra sina åsikter. Med detta menas att samtidigt som yttrandefriheten är en stor del av demokratin är den också en rättighet som erbjuder fritt yttrande vilket kan leda till att kränkande uttalanden förekommer. Denna problematik ligger som grund för denna uppsats. Eftersom Sveriges och Danmarks lagar om yttrandefriheten är olika, har jag funnit det intressant att belysa hur den politiska debatten efter Jyllandspostens publiceringar utvecklas i båda länderna, för att kunna belysa likheter och skillnader. Det intressanta i denna debatt är hur de politiska partierna debatterat i frågan om inskränkningen av yttrandefriheten i förhållande till det demokratiska samhället. Utifrån denna debatt har följande forskningsfråga valts som en bakgrund till studien: hur har den politiska debatten om inskränkningen av yttrandefriheten i förhållande till det demokratiska samhället sett ut, efter Jyllandspostens karikatyrbilder på profeten Muhammed 2005, i Sveriges och Danmarks politiska partier?

1.1 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att studera hur den politiska debatten om yttrandefriheten och dess eventuella gränser utvecklats i Sverige och Danmark sedan Jyllandspostens publicering av karikatyrbilder på profeten Muhammed 2005. För den politiska debatten har två partier från vartdera land valts: Socialdemokratiska Partiet och Moderata Samlingspartiet i Sverige samt Socialdemokraterne och Venstre i Danmark. Nedanstående frågeställning konkretiserar syftet:

5 Turerna kring Muhammedteckningarna, 2008-04-15. 6 Profeten som rondellhund – Yttrandefrihet eller ”karikatyrdemokrati”?, 2008-04-18.

6 1. Hur har de svenska , politiska partierna debatterat om yttrandefriheten och dess eventuella begränsning i samband med och efter Jyllandpostens karikatyrbilder av profeten Muhammed hösten 2005? a) Socialdemokratiska partiet? b) Moderata Samlingspartiet?

2. Hur har de danska , politiska partierna debatterat om yttrandefriheten och dess eventuella begränsning i samband med och efter Jyllandpostens karikatyrbilder av profeten Muhammed hösten 2005? a) Venstre? b) Socialdemokraterne?

3. Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan de svenska och danska politiska partierna och deras debatt i frågan om begränsningen av yttrandefriheten?

1.2 Forskningsdesign Jag har valt att utforma denna uppsats både som en beskrivande studie och en komparativ flerfallstudie. Beskrivande studier ger en utförlig bild av verkligheten och svarar på hur något är, ser ut. 7 Om en studie har en beskrivande ambition kan ses av den inledande forskningsfrågan. 8 Forskningsfrågan i denna uppsats syftar till att beskriva utvecklingen av en händelse, dvs. den politiska debatten.

Vidare har uppsatsen designats som en komparativ flerfallsstudie. Här är valet av fall viktigt. Nackdelen med sådana studier är att flera fall undersöks, vilket då tar mera tid. Fördelen är dock att forskaren får en bredare bild av det relevanta ämnet. Dessutom finns möjligheten till komparationer. 9 I min uppsats har jag valt två fall: den politiska debatten om yttrandefrihetens begränsning i Sverige och den politiska debatten om yttrandefrihetens begränsning i Danmark. Här är dock viktigt att klargöra att den politiska debatten utgår i båda fallen från Jyllandspostens karikatyrbilder på den islamiske profeten Muhammed som publicerades i september 2005. Närmare förklaring på valet av fall ges i avsnitt 1.3 och 1.4.

7 Ibid. 2005:33-36. 8 Ibid. 2005:99. 9 Yin, Robert, K., 2003:46-7.

7 1.3 Avgränsning Jag har valt att begränsa ämnet yttrandefrihet på fyra sätt. Den första avgränsningen är valet av yttrandefriheten i Sverige och Danmark. Att dessa två länder valdes beror på att Sverige och Danmark har gjort olika inskränkningar på yttrandefriheten i sina konstitutioner och lagar, samtidigt som det hänt mycket i diskussionerna om yttrandefrihetens inskränkning i båda fallen, speciellt efter Jyllandspostens publiceringar i september 2005. Skillnaden mellan yttrandefriheten i länderna ger god variation i ämnet.

Vidare har jag avgränsat uppsatsen till en analys av den politiska debatten. Ett alternativ hade varit att studera både den politiska debatten och debatten i media, efter publiceringarna, men jag valde att fokusera på bara den politiska debatten. Detta eftersom jag anser att den kan ge svar på hur ländernas politiker och partier argumenterar om en eventuell begränsning av yttrandefriheten, vilket då kan kopplas till en bredare nationell debatt om detsamma.

Den tredje avgränsningen gäller de politiska partierna. Jag har valt följande partier till analysen: Socialdemokratiska Partiet och Moderata Samlingspartiet i Sverige samt Socialdemokraterne och Venstre i Danmark. Anledningen till att valet föll på dessa fyra partier är att de följer olika ideologier, och kommer från olika sidor på högervänster skalan. Därför kan de ge olika syner på yttrandefrihetens eventuella inskränkning.

Den sista avgränsningen är tidsperspektivet. Den politiska debatten utgår från Jyllandspostens publiceringar av karikatyrbilder på den islamiske profeten Muhammed i september 2005, fram till idag. (se avsnitt 1.4)

1.4 Material Jag har använt mig av både Internet och tryckt litteratur. Litteratur har varit givande men samtidigt begränsande, eftersom relevant information om partiernas politiska debatt kan, i begränsad omfattning, hittas i litteratur. Därför har jag också använt mig av Internet.

Internet har varit mest användbar i den politiska debatten. Här har olika artiklar, motioner och andra dokument där yttrandefriheten diskuterats i samband med och efter Jyllandspostens publiceringar av karikatyrbilder på profeten Muhammed 2005 varit relevanta och användbara. Dessa dokument har hämtats från partiernas hemsidor, och andra sidor som funnits länkade här. Artiklarna är skrivna av partierna själva, politikerna inom respektive parti eller

8 publicerade i tidningar där politikernas citat ges. Vissa av politikerna är verksamma på nationell nivå, och andra på lokal. När det gäller antalet relevanta artiklar, kan man säga att det för vartdera parti finns mellan 20 och 40 artiklar som berör yttrandefriheten efter Jyllandspostens publiceringar. Eftersom denna studie utgår från fyra partier, innebär det att det för dessa fyra partier tillsammans finns över hundra användbara artiklar. Att analysera alla dessa artiklar i denna uppsats hade varit det optimala, men på grund av uppsatsens storlek var jag tvungen att göra ett urval av artiklarna. Urvalet av artiklar har präglats av artiklarnas innehåll och komplexitet, dvs. hur mycket information som funnits i vardera artikel och hur många aspekter som berörts i en artikeln. Min tanke var från början att använda 20 artiklar per parti, men efter ett tag insåg jag att det i sådana fall förekommer en hel del upprepningar av liknande argument. Därför valde jag att använda 15 artiklar per parti, vilket innebär att totalt 60 artiklar ligger som grund för analysen och slutsatserna. I samband med detta är det viktigt att påpeka en extra gång att uppsatsen behandlar bara dessa 60 artiklar, vilket innebär att analysen och slutsatserna i denna uppsats utgår bara från dessa artiklar, och inte den politiska debatten i sin helhet.

Jag har inte stött på större problem med informationskällorna, men jag har varit väldigt vaksam med vilket material jag använt mig av. De artiklar jag använt har jag kollat upp var de kommer ifrån, var de publicerats men också vem som skrivit dem. Ett fåtal artiklar saknar namnet på författare, men är i sådana fall publicerade på respektive partis hemsida, och innehåller citat från politikerna. En viktig regel i valet av artiklar har varit att se till att de kommer från respektive parti eller berör respektive partis åsikter om yttrandefriheten.

1.5 Disposition Detta kapitel har varit ett inledningskapitel för studien. I kapitel två ges en kortfattad redogörelse av tidigare forskning, vilket följs av metod och teori i kapitel tre. Kapitel fyra ger en bakgrund till yttrandefriheten i båda länderna samt partierna. Kapitel fem är en analys av den politiska debatten, som kompareras i kapitel sex. Det sjunde och sista kapitlet är en sammanfattande analys, där en kort sammanfattning och slutsatser presenteras i ett.

9 2. Tidigare forskning Detta kapitel presenterar tidigare forskning om yttrandefrihet. Eftersom syftet med denna uppsats att undersöka den politiska debatten om yttrandefrihetens begränsning, som uppkommit efter Jyllandspostens Muhammedkarikatyrer är det en fördel om den tidigare forskningen, som presenteras nedan, är relaterad till denna debatt. Därför har jag valt att kortfattat presentera två böcker som diskuterar yttrandefrihetens nuvarande problem.

Den första boken heter Yttrandefrihetens dilemma och är skriven av Jan Andersson. Som det framgår av titeln utgår boken från att yttrandefriheten numera har ett problem. Detta problem är ett konstitutionellt sådant, och innebär att det inte är alltid möjligt att skydda yttrandefriheten samtidigt som man beaktar andra intressen i landet. Enligt Andersson är det, i dagens samhälle, svårt att hitta något land som erbjuder ”fullständigt oinskränkt skydd för yttrandefriheten”. Samtidigt är också demokratiska samhällen villiga att acceptera ”en hög grad av yttrandefrihet” trots att detta medför uppenbara negativa konsekvenser för vissa grupper. 10 Enligt författaren är detta yttrandefrihetens, idag befintliga, dilemma. 11 Efter att ha konstaterat yttrandefrihetens dilemma fokuserar Andersson på tre värdekonflikter som vardera bidragit till en diskussion om rättslig begränsning av yttrandefriheten. Den första värdekonflikten belyser hur man kan uppnå verklig rättighet till fritt yttrande i ett demokratiskt samhälle i förhållande till lagen om hets mot folkgrupp. 12 Den andra värdekonflikten belyser mediernas fria utrymme till att utrycka dig. Den tredje värdekonflikten är motsättningen mellan främjandet av yttrandefrihet ”via offentlighetsprincipen” och den personliga integriteten. 13 Utifrån dessa tre aspekter kommer Andersson fram till att yttrandefriheten har idag ett problem. Den är reglerad i ett demokratiskt samhälle och kan därmed inte ses som oinskränkt.

Den andra boken är skriven av Ulf Petäjä och heter Varför yttrandefrihet?. Petäjä utgår från att flertalet forskare är överens om att yttrandefriheten är en viktig del för demokratin, men att det saknas en diskussion om varför det är så. Enligt Petäjä är det riskabelt att bara anta att

10 Andersson, Jan, 2004: 9. 11 Ibid. 2004:10. 12 Ibid. 2004:34. 13 Ibid. 2004:127.

10 yttrandefriheten är en viktig del av demokratin, utan att stanna upp och tänka efter varför. 14 Däri ligger också problematiken med den befintliga debatten om yttrandefrihetens gränser. 15 För att skapa en bredare förståelse för yttrandefrihetens betydelse för demokratin, använder sig författaren av fem huvudsakliga argument. Dessa är Mills sanningsargument, Meiklejohns demokratiargument, Bollingers toleransargument samt Scanlons två olika autonomiargument. 16 Utifrån dessa fem argument kommer Petäjä till en ”pålitlig kommunikationsprocess” är anledningen till yttrandefrihetens betydelse för demokratin. Värden som tolerans, sanning och autonomi är konsekvenser för yttrandefriheten och inte värden som förklarar dess betydelse. 17

Andersson presenterar ett dilemma som är värd att beakta, och ha i åtanke när uppsatsen formas. Han menar att det inte finns demokratiska samhällen med totalt oinskränkt yttrandefrihet. Dessa samhällen accepterar hög grad av yttrandefrihet, trots att det kan medföra negativa konsekvenser för vissa människor. Detta är enligt honom yttrandefrihetens dilemma. Petäjä å andra sidan ger en god tankeställare. Han menar att vi idag bara utgår från att yttrandefriheten är en viktig faktor för demokratin utan att vi tänker efter varför. Dessa författares tankar skapar en god dynamik och bakgrund till det som kommer att diskuteras i denna uppsats, eftersom de berör de ämnen och aspekter som är intressanta här.

14 Petäjä, Ulf, 2006:12. 15 Ibid. 2006:10. 16 Ibid. 2006:17. 17 Ibid. 2006:175.

11 3. Metod och teori I detta avsnitt kommer en redogörelse av den metodologiska och teoretiska utgångspunkten i uppsatsen att ges. Först presenteras en redogörelse av idéanalysen, som är den metodologiska utgångspunkten. Därefter ges ett avsnitt där den teoretiska bakgrunden förklaras, som följs av analysverktyget som är en del av idéanalysen. I denna uppsats har jag valt dimensioner som analysverktyg. Teorins roll är att ge en vetenskaplig återkoppling till dimensionerna och sammanlänka metoden och uppsatsen till en bredare vetenskaplig debatt.

3.1 Metod: Idéanalys Den metodologiska utgångspunkten för denna uppsats är idéanalysen. Denna metod är lämplig att använda när syftet är att undersöka och identifiera förekomster av olika idéer som förmedlas i texter som exempelvis politiska utredningar, samhällsdebatter och partiprogram. 18

Till att börja med kan man säga att en ide kan både vara en uppfattning om verkligheten, en värdering av handlingar eller tankar om hur man bör agera i olika situationer. 19 Idéerna kommer i denna uppsats att kopplas till ett politiskt sakområde, yttrandefriheten . Målsättningen är att ur den politiska debatten rörande yttrandefrihet, som pågått sedan september 2005, undersöka de idéer som uppkommit i argument som lagts fram i diskussionen.

Idéanalysen är användbar i olika forskningsområden, vilket innebär att den är komplex. Därför måste en precisering och kategorisering göras, för den egna studien. I denna uppsats har jag valt att använda mig av den innehållsliga idéanalysen. Denna idéanalys är argumentationsanalytisk, vilket innebär att den används när forskaren vill söka efter att få klarhet om de idéer som framförs genom argument i olika artiklar, debatter, dokument och liknande. 20

Ett alternativ hade varit att använda den allmänna idéanalysen som används när man vill analysera idéer i allmänhet. 21 Men jag valde den innehållsliga idéanalysen av två anledningar. För det första känner jag att den allmänna idéanalysen är just allmän och inte konkretiserad. För det andra är den innehållsliga idéanalysen fokuserad till att söka efter idéer som

18 Bergström, Göran, Boréus, Kristina, 2005:19. 19 Ibid. 2005:149. 20 Ibid. 2005:155. 21 Bergström, Göran, Boréus, Kristina, 2005:155.

12 förekommer i olika argument. Eftersom den politiska debatten kommer analyseras genom idéer som förekommit genom argument, anser jag att jag kommer få ut mer av detta tillvägagångssätt.

Vidare kommer idéanalysen att genomföras med hjälp av ett analysverktyg. Som jag nämnde tidigare har jag till denna uppsats valt dimensioner som analysverktyg (avsnitt 3.3). Innan redogörelsen av dimensionerna ges, presenteras ett teoriavsnitt, där den teoretiska bakgrunden förklaras. Denna teori ger en vetenskaplig koppling och förklaring till analysverktyget.

3.2 Teori Teorier är en uppsättning av ”sammanhängande hypoteser”, alltså tankar om ämnet som vi studerar. 22 Det är därför viktigt att en forskare kan anknyta sin undersökning till teorier, för att på det sättet koppla sin studie till en bredare vetenskaplig debatt. 23

I denna uppsats kommer den teoretiska bakgrunden att fungera som ett stöd till metoden. Dessutom kommer teorin att ge en bakgrund till analysverktyget dimensionerna. Dimensioner som valts till denna uppsats är yttrandefriheten och argument om demokrati, yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter, yttrandefriheten och argument om ansvar samt yttrandefriheten och argument för/mot begränsning. Genom teorin vill jag koppla valet av dimensioner, till en bredare, vetenskaplig debatt om yttrandefrihet som en absolut värdegrund och demokratisk grundsten samt dess förhållande till individen. Till detta har jag valt fyra teoretikers tankar. Dessa är: John Stuart Mills sanningsargument, Will Kymlickas argument om minoritetsrättigheter, Roberts Nozicks argument om kränkningar av våra naturliga fri- och rättigheter samt John Rawls argument om staten som beskyddare av våra friheter. Nedan ska jag först kort redogöra för vardera teori och hur den kan kopplas till dimensionerna. Därefter kommer jag i ett eget avsnitt att förklara varför valet föll på dessa fyra teoretiker, samt hur teorierna hänger ihop.

3.2.1 John Stuart Mills sanningsargument John Stuart Mill anser, i stort sett, att mänskligheten och den allmänna opinionen inte har rätt att tysta ner en person eller en grupp, lika lite som den personen har rättighet att tysta ner

22 Teorell, Ian, Svensson, Torsten, 2007:45. 23 Ibid. 2007:46.

13 mänskligheten. Enligt honom är yttrandefriheten en universell rättighet, och får inte inskränkas. 24

Det finns, enligt Mill, ett spännande förhållande mellan friheten och myndigheterna, som sanningsargumentet utgår från. Den vilar på fyra anledningar till att yttrandefriheten inte får inskränkas. För det första kan den åsikt vi försöker undertrycka vara riktig och inte felaktig, och då tjänar vi alla på det genom att vi får mer kunskap. För det andra menar han att även felaktiga åsikter har någonting som vi kan lära oss, en viss sanning, och tystar vi ner en sådan åsikt motarbetar vi oss själva. För det tredje kan en åsikt som vi försöker tysta ner innehålla hela sanningen, och om den då tystas ner kan den uppfattas som en förolämpning. Då kan åsikten förlora all den grund som den vilar på. 25 Detta kan för det fjärde leda till att ”åsiktens innebörd” riskerar att gå förlorad. 26

Sanningsargumentets innebörd är att yttrandefriheten får under inga omständigheter begränsas då även de åsikter som enligt oss är kränkande kan innehålla delar av sanningen. Och alla åsikter är, enligt Mill, av värde för sanningen. 27 Jag anser att denna teori ger en vetenskaplig bakgrund till alla fyra dimensionerna eftersom den förklarar kärnan i yttrandefriheten då den förespråkar total yttrandefrihet. Av denna anledning väljer jag också att koppla denna teori till yttrandefrihetens förhållande till demokratin. Demokratin är under ständig utveckling, och i ett sådant samhälle är det viktigt att alla parter kan få yttra sig fritt. Därför anser jag att denna teori ger en god bakgrund till dimensionen yttrandefriheten och demokrati

3.2.2 Will Kymlickas argument om minoritetsrättigheter Will Kymlickas bok Mångkulturellt medborgarskap berör ämnet minoritetsrättigheter en hel del. 28 Han menar att det i en liberal värld måste skapas en möjlighet för att få minoritetsrättigheter att samexistera med mänskliga rättigheter, utan att någon av dessa utesluts eller begränsas. Minoritetsrättigheter är viktiga att beakta i ett demokratiskt samhälle, samtidigt som dessa rättigheter inte ska utesluta rättigheter som yttrandefrihet. 29

24 Mill, John Stuart, 2003:23. 25 Ibid. 2003:24-26. 26 Petäjä, Ulf, 2006:42. 27 Ibid. 2006:42. 28 Kymlicka, 1998:9. 29 Ibid. 1998:14.

14 Vidare är Kymlickas diskussion om yttrandefrihetens förhållande till staten intressant. Han menar att myndigheterna är till för att skydda oss från att begå misstag mot våra medmänniskor, alltså skydda oss från att kränka varandra. Dock kan myndigheterna omöjligtvis veta vilka aspekter som påverkar enskilda människors liv, och ska därför inte heller inskränka våra rättigheter.30 Människor behöver också förutsättningar för att skaffa sig kunskap för att på så sätt kunna urskilja vad de ska tro på. Genom att ha sina rättigheter oinskränkta kan de skaffa sig kunskap om varandra. Detta kommer i sådana fall leda till att minoriteter och majoriteter hittar samspråk, och uppnår kunskap om sina medmänniskor. På så sätt kan yttrandefriheten användas alla individer på ett bra sätt. 31

Kymlickas tankesätt skapar, enligt mig, en bakgrund till yttrandefriheten i förhållande till minoritetsrättigheter, men även de andra dimensionerna. Eftersom författaren anser att minoritetsrättigheter och övriga rättigheter inte ska utesluta varandra utan samexistera och att yttrandefriheten inte ska begränsas av staten för att gynna individer, tycker jag att teorin ger en god vetenskaplig bakgrund till yttrandefriheten i förhållande till minoritetsrättigheter.

3.2.3 John Rawls argument om rättvisa John Rawls tillhör den liberala idétraditionen, och anser att varje människa har rätt till grundläggande friheter. Han anser att statens legitima verksamhet kan rättfärdiga viss resursomfördelning, men det ska vara rättvist. Alla individer har, enligt författaren, rätt till rättvisan, och denna kan inte inskränkas även om dess inskränkning skulle kunna leda till att fler människor gynnas. 32

När det kommer till yttrandefriheten så menar Rawls att det finns en motsättning mellan statens skyddande funktion och dess upprättande av fri- och rättigheter. Människors rättigheter kan endast säkerställas genom den allmänna ordningen. Men viljan att skapa allmän ordning kan lätt gå ut över människors rätt till fri yttring. Rawls menar att även de yttringar som vänder sig mot statens intressen måste få existera, för endast på det sättet kommer vi att uppnå ordning. Förbjuder vi vissa åsikter, kan det leda till att människor kränks, istället för gynnas. Likaså kan det skapa orättvisa i samhället. 33

30 Ibid. 1998:91. 31 Kymlicka, 1998:92. 32 Rawls, John, 1999:35. 33 Ibid. 1999:76-7.

15 Eftersom Rawls anser att statens vilja till allmän ordning inte får leda till en begränsning, kan detta enligt mig kopplas till ansvar. Så som jag tolkar Rawls så ska staten sträva efter allmän ordning, men denna ordning ska inte begränsa våra fri- och rättigheter. Detta kan enligt mig ses som det ansvar som staten vill att vi ska ta, dvs. det personliga ansvaret för vad vi säger och gör. På det sättet anser jag att Rawls teori kan kopplas till dimensionen ansvar.

3.2.4 Robert Nozicks argument naturrättigheter Den fjärde teorin kommer från Robert Nozick som kopplar sina tankar till John Lockes synsätt på naturtillståndet, och de fri- och rättigheter som människan får genom födseln. Enligt Locke innebär naturtillståndet att anarki råder, men varje människa har ”rätt till liv, hälsa, frihet och egendom”. 34

Nozick resonerar vidare kring detta naturtillstånd. Han menar att i ett sådant tillstånd bestämmer individen själv vilka rättigheter han/hon har, vilket inte alltid är positivt då det kan uppstå kränkningar. Om man kränker någon annans rättigheter kan man bestraffas, men detta är svårt att göra i en anarki. Därför skapar människor sammanslutningar för att kunna göra de individuella rättigheterna lagliga. Detta görs då genom nattväktarstaten, som inte är frivillig utan skyddar alla människor.35

Detta leder, enligt Nozick, till att våra naturliga fri- och rättigheter kränks, men detta kan accepteras så länge staten inte motarbetar dessa fri- och rättigheter. Kopplar man yttrandefriheten till detta så innebär det att denna frihet ska kunnas inskränkas så länge det innebär att andra individers rättigheter skyddas. Utöver detta kan inga andra mål med inskränkningen, som exempelvis skyddet av statens intressen accepteras. 36 Jag anser att denna teori ger en möjlig tankesätt om när begränsning kan tillåtas för att gynna allmänheten, och när den inte är tillåten. På så sätt kan teorin kopplas till dimensionen yttrandefriheten och argument för/mot begränsning.

3.2.5 Hur teorierna hänger ihop Anledningen till att dessa fyra teorier valdes är att de alla ger olika synvinklar på yttrandefriheten och olika aspekter som är viktiga att ta hänsyn till. Alla fyra teorierna utgår

34 Nozick, Robert, 2004:41. 35 Nozick, Robert, 2004:41. 36 Ibid. 2004:43-4.

16 från att yttrandefriheten är en självklar rättighet. Skillnaden mellan teorierna är att de alla kan kopplas till de olika dimensionerna, vilket innebär att de bemöter frågan om yttrandefriheten på olika sätt. Mill menar att det ska finnas total yttrandefrihet. Yttrandefriheten ska, enligt denne, inte begränsas, då begränsningen skulle skapa mer skada än nytta. Denna teori ger, enligt mig, en vetenskaplig bakgrund till alla fyra dimensionerna, men kan också kopplas till demokrati. Detta eftersom yttrandefriheten är en viktig del av det demokratiska samhället. Kymlicka menar vidare att staten ska skydda minoritetsrättigheter, men inte under förutsättning att andra rättigheter inskränks. Denna teori ger en inblick i hur viktig ett samspel mellan olika grupper är, och kan därför kopplas till minorietetsrättigheter. Rawls går ytterliggare ett steg i detta och menar att staten ska kämpa med att säkerställa det allmänna bästa, men inte under förutsättning att andra rättigheter inskränks. Enligt mig kan detta kopplas till det personliga ansvaret som staten vill att vi ska ta. Den sista teorin är Nozicks tankar om naturliga fri- och rättigheter. Kortfattat kan man säga att Nozick menar att alla människor har absolut frihet, men denna kan begränsas endast och bara endast om det hjälper andra människor, vilket kan kopplas till dimensionen argument för/mot begränsning.

3.3 Analysverktyg: dimensioner Tidigare i detta kapitel förklarade jag idéanalysen. När idéanalyser används, måste ett analysverktyg väljas, med hjälp av vilken analysen genomförs. Till idéanalysen i denna studie har jag valt dimensioner som analysverktyg. Genom dimensioner kan forskaren dra ut essensen ur de argument och idéer som förs fram i den politiska debatten. Analysdimensionerna fungerar på så sätt som ett hjälpmedel för att sortera och analysera materialet, och därigenom få en heltäckande bild av de idéer som uttryckts i argumenten och debatterna. 37

Eftersom syftet i denna studie är att analysera den politiska debatten som förts i Sverige och Danmark om yttrandefriheten och dess eventuella är det viktigt att dimensionerna kopplas till detta. Samtidigt är det viktigt att dessa dimensioner kopplas till en teoretisk bakgrund. I denna uppsats har jag valt att använda mig av flera teoretikers tankar om yttrandefrihet, för att på det sättet skapa en god vetenskaplig bakgrund till analysverktyget. Redogörelse av den teoretiska bakgrunden gavs i föregående avsnitt. Nedanstående dimensioner kopplade till både syftet och den teoretiska bakgrunden. Dimensionerna kopplas till aspekter. Aspekterna är argument

37 Bergström, Göran, Boréus, Kristina, 2005:164-5.

17 som förekommit om yttrandefriheten och demokrati, minoritetsrättigheter, ansvar och för/mot begränsning. Dimensionerna är alltså:

a) Yttrandefriheten och argument om demokrati b) Yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter c) Yttrandefriheten och argument om ansvar d) Yttrandefriheten och argument för/mot begränsning

Ett annat analysverktyg som kunde vara användbart är idealtyper. Man kan säga att idealtyper inte finns i verkligheten utan är tänkta extrembilder av verkligheten och det ämnet som undersöks. 38 Med andra ord kan man säga att man genom idéer skapar vissa tankekonstruktioner, dvs. idealtyper, som jämförs med verkligheten.39 Fördelen med detta analysverktyg är att den medför struktur i arbetet, eftersom det är mer exakt och kan gynna systematisk jämförelse. Samtidigt kräver idealtyper precision. 40

Anledningen till att idealtyper valdes bort till förmån för dimensioner är att det sistnämnda analysverktyget ger ganska ”fria händer” i analysen av materialet. Detta är därför både fördelen och nackdelen med dimensioner. Utan noggrann planering och eftertänksamhet, kan analysen hamna utanför syftet och ge osäkra resultat. 41 Dock anser jag att denna flexibilitet i analysen kan vara en fördel till denna studie. Eftersom klar uppfattning om partiers synsätt på yttrandefrihet och dess kränkning inte kan hittas genom en ideologi, behövs det ett verktyg som tillåter forskaren att bestämma själv hur analysen ska genomföras. Problematiken med analysverktyget har undvikits genom noggrann planering och studering av syftet och frågeställningen.

38 Teorell, Ian, Svensson, Torsten, 2007:42. 39 Bergström, Göran, Boréus, Kristina, 2005:159. 40 Ibid. 2005:171. 41 Bergström, Göran, Boréus, Kristina, 2005:172.

18 4. Bakgrund om yttrandefriheten och politiska partierna Yttrandefriheten är en rättighet och en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. I detta avsnitt kommer jag att ge en empirisk bakgrund över yttrandefriheten i Sverige och Danmark samt de politiska partiernas ideologiska bakgrund. Denna bakgrund kommer att fungera som ett hjälpmedel inför analysen i nästkommande kapitel.

4.1 Yttrandefriheten i Sverige och Danmark Nedan kommer en redogörelse av den konstitutionella och rättsliga utvecklingen av yttrandefriheten i Sverige och Danmark.

4.1.1 Yttrandefriheten i Sverige Sverige har inte ett konstitutionellt dokument utan fyra. Den första grundlagen heter regeringsformen (RF, SFS-nummer 1974:152). 42 Den andra grundlagen är successionsordningen vars syfte är att reducera kungens makt som numera utgår till mer ”ceremoniella och representativa” uppgifter (SFS-nummer 1810:0926). 43 Den tredje grundlagen är tryckfrihetsförordningen (TF, SFS-nummer 1949:105). 44 Den fjärde, och sista erkända, grundlagen är yttrandefrihetsgrundlagen (YGL, SFS-nummer 1991:1469). 45 Tre av grundlagarna, regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, genomsyras av tanken om yttrandefrihet. 46

Regeringsformen går ut på att ”folkstyrelsen bygger på en fri åsiktsbildning”, vilket innebär att det skapas ett antal fri- och rättigheter som yttrandefrihet. 47 Denna grundlag förklarar att Sveriges folkstyrelse ”bygger på fri åsiktsbildning”, som kommer till uttryck genom en indirekt demokrati. Genom allmän rösträtt väljer folket politiska representanter till riksdagen som då blir landets ledare. Dessas makt reduceras och formas genom folkets röst som blir hörd genom yttrandefriheten. Denna yttrandefrihet omfattas av RF.48 RF ”omfattar alla slags yttranden”, dvs. den är en grundlag som ger svenskarna allmän rätt till fritt yttrande. Den är en

42 Regeringsformen, 2008-06-14. 43 Successionsordningen, 2008-06-14. 44 Tryckfrihetsförordningen, 2008-06-14. 45 Yttrandefrihetsgrundlagen, 2008-04-24. 46 Olsson R Anders, 2006: 19. 47 Ibid. 2006:19. 48 Mattson Inger, Petersson Olof, Warning-Nerep Wiweka, 2003:54-5.

19 relativ rättighet och kan lättare inskränkas av riksdagen. 49 Inskränkningen kan tillåtas när det är fråga om ”rikets säkerhet, folkförsörjningen samt allmän ordning och säkerhet”. 50

Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, TF och YGL, har något större styrka än regeringsformen då de är svårare att inskränka. TF ger alla individer att yttra sig i tryckt skrift. Nedan ges första paragrafen av kapitel ett i TF, som en kort förklaring på TF:s innebörd:

”Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.”

Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, skall säkra yttranden i de medier och aspekter där TF inte gäller, d.v.s. icke tryckta yttranden. YGL innebär att medborgarna kan yttra sig fritt i television, radio och andra tekniska upptagningar. 51 För att göra en inskränkning i TF och YGL krävs det dubbla riksdagsbeslut, och inte en enkel majoritet. Dubbla riksdagsbeslut innebär att det ska finnas en ”mellanliggande val till riksdagen” innan ett beslut om inskränkning kan fattas. 52 RF är en grundlag som ger en relativ rättighet till hela befolkningen, medan TF och YGL ger en mer exakt bild av vilka regler som gäller för yttringar i tryckta skrifter och de medier där icke tryck skrift gäller. 53

4.1.2 Yttrandefriheten i Danmark Den danska grundlagen berör yttrandefriheten i sektion 77 av den danska konstitutionen. Enligt denna gäller följande regler:

“Any person shall be entitled to publish his thoughts in printing, in writing, and in speech, provided that he may be held answerable in a court of justice. Censorship and other preventive measures shall never again be introduced.” 54

49 Ibid. 2003:55. 50 Strömberg, Håkan, Axberger, Hans-Gunnar, 2004:10. 51 Olsson R Anders, 2006:24 52 Mattson Inger, Petersson Olof, Warning-Nerep Wiweka, 2003:56. 53 Ibid. 2003:56. 54 Denmark – Constitution, 2008-04-15.

20 Utifrån den konstitutionella lagen ska yttrandefriheten inte begränsas av de styrande makterna eller av folket, men alla som har nytta av den ska också ta personligt ansvar. 55 På så sätt förespråkar konstitutionen absolut yttrandefrihet men utesluter inte möjligheten till inskränkningar av den i de situationer där yttranden för men till andra personer.

Tre situationer där yttrandefriheten kan inskränkas förklaras närmare i den danska strafflagen, Straffeloven . Den första handlar om blasfemi. Denna lag innebär att det är straffbart att offentligt håna det som av vissa grupper, majoritet eller minoritetsgrupper, anses vara heligt. 56 Lagen om hädelse lyder:

”Any person who, in public, ridicules or insults the dogmas or worship of any lawfully existing religious community in this country shall be liable to a fine or to imprisonment for any term not exceeding four months.” 57

Den andra inskränkningen av yttrandefriheten förbjuder rasism och yttringar som handlar om ras, färg, nationalitet eller etnisk bakgrund. Om sådana yttringar används under propagandaförhållanden, ska lagen skärpas. Brott mot denna lag är straffbart i alla yttringar med böter eller fängelse, beroende på situationen ifråga. Lagen säger:

“Any person who publicly or with the intention of wider dissemination, makes a statement or imparts other information by which a group of people are threatened, insulted or degraded on account of their race, colour, national or ethnic origin, religion or sexual inclination shall be liable to a fine or to imprisonment for any term not exceeding two years.” 58

Den tredje, och sista, inskränkningen av yttrandefriheten förbjuder förlöjligande av andra grupper och enskilda individer genom hotfulla och kränkande ord. Även brott mot detta är straffbart med böter eller fängelse. Lagen lyder:

“Any person who violates the personal honour of another by offensive words or conduct or by making or spreading allegations of an act likely to disparage him in the esteem of his fellow citizens, shall be liable to a fine or to imprisonment for any term not exceeding four months.” 59

55 Fact Sheet on Democracy and freedom of expression in Denmark, 2008-04-15. 56 Straffeloven – Indholdsfortsgnelse, Kapitel 15 sektion 140, 2008-04-15. 57 Straffeloven – Indholdsfortsgnelse, Kapitel 15 sektion 140, 2008-04-15. 58 Straffeloven – Indholdsfortsgnelse, Kapitel 27 sektion 266b, 2008-04-15. 59 Straffeloven – Indholdsfortsgnelse, Kapitel 27 sektion 267, 2008-04-15.

21 Sammanfattningsvis kan sägas att Danmark har yttrandefrihet, under förutsättning att personligt ansvar tas, så att kränkningar av vissa grupper i samhället inte förekommer.

4.2 Politiska partierna Denna bakgrund om de politiska partierna fungerar som ett hjälpmedel för att förstå de argument som förekommer i den politiska debatten om yttrandefrihet. Fyra politiska partier som är relevanta här: Socialdemokratiska partiet och Moderata Samlingspartiet i Sverige samt Venstre och Socialdemokraterne i Danmark.

4.2.1 Socialdemokratiska partiet Sveriges socialdemokratiska partis ideologiska bakgrund kännetecknas av den klassiska socialdemokratin. Partiet själva förklarar sin politiska ideologi på följande vis:

”Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.” 60

Enligt socialdemokraterna innebär frihet att individerna själva kan bestämma om sin utveckling som människor och som medborgare. 61 Vidare menar socialdemokraterna att all makt borde komma från människorna, som ska skapa det demokratiska samhället genom möjligheter till att påverka de politiska ledarna. Man menar att ”ekonomiska intressen har aldrig rätt att sätta gränser för demokratin”. 62 Partiet menar också att regeringen måste satsa för att kunna uppnå framgång. Att satsa innebär enligt partiet att kunna erbjuda folket ekonomisk hjälp.63

4.2.2 Moderata Samlingspartiet De svenska moderaterna vill skapa ett samhälle som präglas av individens ”frihet, oberoende och trygghet”. Detta parti är sammankopplat med konservatismen och kan även förenas med liberala idéer. Partiet anser själva att dess uppgift är att ”värna och vidareutveckla vårt öppna och fria samhälle”, samt att varje individ är unik.64 Vidare anser partiet att yttrandefriheten, tryckfriheten, rätten att äga och andra fundamentala friheter är grunden för ett tryggt samhälle.

60 Partiprogram och Riktlinjer, 2008-04-27 61 Partiprogram för socialdemokraterna, sid. 1, 2008-04-27 62 Partiprogram för socialdemokraterna, sid. 1, 2008-04-27. 63 Vår Politik, 2008-04-27. 64 http://www.nordelia.com/moderat/politik.html

22 Med hjälp av friheten kommer demokrati och jämlikhet att uppnås. 65 Moderaterna anser också att politiken ska vara ett hjälpmedel för människorna i vardagen. Den ska utgå från de förhoppningar och problem som folket upplever, samt ge människorna möjlighet att själva påverka sin vardag. 66

4.2.3 Socialdemokraterne Det danska socialdemokraternes politiska ideologi liknar den som svenska socialdemokratiska partiet för. Partiet vill skapa demokratisk socialism, vilket innebär att fundamentala rättigheter sätts i fokus. Människor ska kunna känna att de själva kan göra fria val gällande sina liv, utan att regeringen ska blandas i. Därför sätts kollektiva och individuella rättigheter i fokus.

Utöver detta anses alla människor vara lika mycket värda. Man vill skapa solidaritet och enhet mellan människor, för att på så sätt gynna demokratin. Detta innebär, enligt Socialdemokraterne, att frihet, jämlikhet och broderskap är tre aspekter som borde skapa ett demokratiskt samhälle som sätter individen i centrum och ger ett tryggt liv. 67

4.2.4 Venstre Danska Venstre är Danmarks liberala parti. Partiet befinner sig idag på högersidan av mittlinjen, trots att dess namn antyder annat. Detta har sin bakgrund i att partiet följer liberalismens ideologi, och därmed bär namnet Venstre. 68 Eftersom det är ett parti som följer liberalismens spår, ser det friheten som en politisk grundsten. Man menar att alla ska kunna känna att de har friheten att yttra sig i både tanke och skrift. Dock är det även så att det även i ett fritt samhälle, så ska man hållas ansvarig ifall man kränker en annan person eller hotar rikets säkerhet.69

65 Ibid. Sid. 8, 2008-04-27. 66 Det här vill moderaterna, Sid. 6, 2008-04-27. 67 Policy and Principles, 2008-04-27. 68 History, 2008-04-27. 69 Basic Political Principles, 2008-04-27.

23 5. Analys av politiska partiernas debatt Som tidigare nämnts är syftet med denna uppsats att studera den politiska debatten om yttrandefrihet som uppkommit i samband med och efter Jyllandspostens publiceringar av karikatyrbilder på den islamiska profeten Muhammed. I detta avsnitt kommer en sammanställning av de argument som förekommit i 15 artiklar för vartdera valda parti ges.

Argumenten sammanställs genom analysverktyget dimensionerna, som redogjorts i kapitel tre. Dessa dimensioner är yttrandefrihet och argument om demokrati, yttrandefrihet och argument om minoritetsrättigheter, yttrandefrihet och argument om ansvar samt yttrandefrihet och argument för/emot begränsning.

5.1 Svenska partiers politiska debatt Jag börjar sammanställningen med de svenska politiska partierna, Socialdemokratiska Partiet och Moderata Samlingspartiet.

5.1.1 Socialdemokratiska partiet a) Yttrandefrihet och argument om demokrati Av de 15 artiklar, som ligger till grund för denna analys, kan man i flertalet av dessa hitta argument som i grund och botten menar att befolkningen i ett demokratiskt land måste kunna yttra sig, utan att bli anklagade för sina åsikter. Detta är något som socialdemokraten och riksdagsledamoten Yilmaz Kerimo argumenterar för. Att kränka yttrandefriheten genom begränsningar är ett brott mot demokratin, menar han. 70 Denna åsikt stärks genom argument från bland annat Laila Freivalds. f.d. utrikesminister i Sverige och socialdemokrat. Hon menar att:

”Yttrandefriheten är en omistlig del av ett demokratiskt samhälle. Om detta finns en bred politisk enighet i Sverige.”

Freivalds anser att det i Sverige finns en politisk enighet gällande yttrandefrihetens oinskränkta natur. 71

70 Vad vill utrikesministern göra för att främja yttrandefriheten i Turkiet?, riksdagsledamot Yilmaz Kerimo, 2008-04-11. 71 Förståelse färdas långsamt, Laila Freivalds, f.d. utrikesminister och socialdemokratisk politiker, 2008-04-11.

24 Freivalds argument stärks vidare av Thomas Ring, lokal politiker:

Yttrandefrihet är inskriven i den svenska grundlagen. Den är en del av det demokratiska kulturarvet. Ibland tror vi att grundläggande rättigheter som demokrati, likhet inför lagen, yttrandefrihet och föreningsfrihet är självklara saker som människor, åtminstone i Sverige har uppnått och skall bestå i all framtid. 72

Ring menar, enligt citatet ovan att, man som medborgare i ett demokratiskt samhälle, tror att grundläggande rättigheter som ”demokrati, likhet inför lagen, yttrandefrihet och föreningsfrihet” är självklara beståndsdelar av det dagliga livet, vilket inte är fallet.

Andra argument inom den socialdemokratiska politiska debatten om yttrandefrihet menar att man inte får låta händelser som Jyllandspostens karikatyrbilder och demonstrationer som följt därefter att hota yttrandefriheten. Enligt Jan Andersson, socialdemokratisk politiker, borde vi fördöma demonstrationerna mot danska ambassader då dessa går emot yttrandefriheten. 73 Hans argument stöds av Göran Eriksson, socialdemokratisk politiker, i Värmlands partidistrikt, som menar att i ett land som Sverige måste folket ta avstånd från allt som hotar yttrandefriheten för att säkra att det hotet mot den inte förekommer i framtiden. 74

Michael Abrahamsson, socialdemokratisk politiker i Jämtlands partidistrikt, menar att man visserligen ska vara försiktig med vad som sägs och uttrycks, men att detta kan inte begränsa yttrandefriheten bara för att folk känner sig kränkta. Enligt denne kommer folk alltid att känna sig kränkta, men vår uppgift är att värna om det demokratiska samhället. 75

b) Yttrandefrihet och argument om minoritetsrättigheter Socialdemokraternas argument om yttrandefrihet i förhållande till minoritetsrättigheter har handlat om Danmarks främlingsfientlighet. Jan Andersson anser att Danmark inte visat sig vara ett land som är öppet mot andra kulturer, genom att den politiska eliten inte visat respekt utan ”trångsynthet” efter Jyllandspostens publiceringar. 76 Enligt Freivalds har dessa teckningar väckt ”människors förståeliga ilska”, då teckningarna förlöjligar en stor religiös

72 Yttrandefrihet och kultur, Thomas Ring, socialdemokrat i Sörmlands partidistrikt, 2008-05-03. 73 Karikatyrer av Muhammed, Jan Andersson, socialdemokratisk politiker, 2008-04-11. 74 Dödshoten mot Vilks och Johansson måste fördömas, Göran Eriksson, politiker i Värmlands partidistrikt, 2008-05-03. 75 Jonas Gardell och rondellhundar, Michael Abrahamsson, politiker i Jämtlands partidistrikt, 2008-05-03. 76 Karikatyrerna av Muhammad, Jan Andersson, 2008-04-11.

25 symbol. 77 Lars Truedson, socialdemokratisk politiker i Västernorrlands paridistrikt, har även berört denna aspekt. Han anser att det inte är konstigt att diskussionen om yttrandefriheten och dess begränsning utvecklades just i Danmark, då landet, enligt honom, förolämpat invandrare under längre tid. 78

c) Yttrandefrihet och argument om ansvar Laila Freivalds anser att yttrandefriheten även en stor del av vårt demokratiska samhälle, men att det medföljer ett personligt ansvar. I dagens samhälle finns en kommunikation som medför att bilder och nyheter färdas i rekordfart, och detta är i sig bra, men det kan orsaka att liknande debatter om våra grundläggande friheter uppstår i framtiden också. Enligt Freivalds beror detta på att ”förståelse och respekt färdas alldeles för långsamt”. 79

Lars Truedson menar att vi saknar kunskap om islamvärlden. Kunskap är enligt honom nyckeln till frid och ett säkrare samhälle. Problemet ligger i det faktum att vi saknar kunskap om islamvärlden och den saknar kunskap om vad yttrandefriheten betyder för oss, menar Truedson. 80 Hans argument stärks av Laila Freivalds som menar att,

”vi får inte förlora fokus på det långsiktiga arbetet för dialog och ökad förståelse mellan länder, kulturer och religioner.”

Enligt Freivalds är det endast på så sätt som vi kan öka kunskapen om varandras kulturella bakgrund, och därmed undvika liknande kriser, som Muhammedkrisen efter Jyllandspostens publiceringar, i framtiden. 81 Ytterliggare argument som styrker detta kommer från riksdagsledamoten Carina Hägg som anser att ska ligga på ökad förståelse mellan länder, kulturer och religioner. Hennes citat lyder:

”Det är viktigt att ha en dialog och lyssna av. Endast genom samtal kan vi öka kunskapen om varandras kulturella bakgrund och därmed undvika liknande händelser i framtiden.”

77 Förståelse färdas långsamt, Laila Freivalds, f.d. utrikesminister och socialdemokratisk politiker, 2008-04-11. 78 Klyfta av okunskap i karikatyrbråken, Lars Truedson, politiker i Västernorrlands partidistrikt, 2008-05-03. 79 Förståelse färdas långsamt, 2008-04-11. 80 Klyfta av okunskap i karikatyrbråken, Lars Truedson, politiker i Västernorrlands partidistrikt, 2008-05-03. 81 Samtal med lokal imam, Carina Hägg, socialdemokratisk riksdagsledamot, 2008-04-11.

26 Sverige borde, enligt Hägg, öka sina insatser i kulturellt utbyte, dialog och konfliktlösning för att på så sätt både skydda yttrandefriheten och förhindra främlingsfientlighet. 82

I det stora hela så kan man säga att partiet anser att det med yttrandefriheten följer ett ansvar. Enligt Jan Andersson, borde vi som medmänniskor tänka på att alla har ett personligt ansvar att inte utnyttja den frihet vi har. 83 Även Bengt Silverstrand, socialdemokratisk politiker, stödjer detta. Han menar att ”yttrandefriheten kan aldrig vara gränslös. Den måste bäras under ansvar” 84

d) Yttrandefriheten och argument för/mot begränsning Socialdemokraternas debatt om begränsning av yttrandefriheten har varit nära sammanlänkad med partiets åsikter om yttrandefrihet och demokrati. Michael Abrahamsson menar att det bästa sättet att vinna den idag befintliga debatten om yttrandefrihetens inskränkning är att utöka yttrandefriheten. Han menar vidare att:

” man inte ska provocera människor i onödan i ett känsligt läge, men samtidigt måste vi slå fast att vi har yttrandefrihet i Sverige! Detta med att man känner sig kränkt har gått till överdrift.”

Yttrandefriheten måste, enligt Abrahamsson, förbli en frihet och om vi begränsar den bara lite från olika håll kommer vi snart att infinna oss i en situation där yttrandefriheten försvunnit. 85 Rasmus Lenefors, socialdemokratisk politiker i Hallands partidistrikt, argumenterar vidare att yttrandefrihet ska präglas av ett gott omdöme, och inte utnyttjande.86

Socialdemokraterna i Stockholms Arbetarekommun anser att påtryckningar och hot inskränker yttrandefriheten, vilket skadar demokratin. 87 Detta förstärks ytterligare av Nils Erik Lindblom, socialdemokratisk politiker i Göteborgs partidistrikt, som anser att försök till att skydda demokratin genom att kontrollera människors tankar och yttranden, betyder det att folket styrs ovanifrån. 88

82 Förståelse färdas långsamt, 2008-04-11. 83 Karikatyrerna av Muhammed, 2008-04-11. 84 Yttrandefriheten kan inte vara gränslös, Bengt Silverstrand, politiker i Skånes paridistrikt, 2008-05-03. 85 Jonas Gardell och rondellhundar, Michael Abrahamsson, politiker i Jämtlands partidistrikt, 2008-05-03. 86 Yttrandefrihet ska präglas av gott omdöme, Rasmus Lenefors, socialdemokrat i Hallands partidistrikt, 2008-05-03. 87 Förslag till uttalande av Stockholms Arbetarekommuns representantskap, 2008-05-03. 88 Är vi på väg mot demokrati och yttrandefrihet i Orwells anda?, Nils Erik Lindblom, politiker i Göteborgs partidistrikt, 2008-05-03.

27 Åsa Westlund, socialdemokratisk politiker, argumenterar i en artikel att yttrandefriheten är en av de viktigaste rättigheterna i ett demokratiskt samhälle.

”Yttrandefriheten har begränsningar, såväl legala som moraliska. Den lagliga gränsen går vid hot och hets. Den moraliska gränsen får var och en dra upp. Sedan får var och en använda sin yttrandefrihet för att diskutera det som tryckts.”

Som vi ser i citatet menar Westlund att yttrandefriheten har begränsningar, både legala och moraliska. De legala är självklara, men de moraliska får var och en av oss sätta upp. 89

5.1.2 Moderata Samlingspartiet a) Yttrandefriheten och argument om demokrati Moderaternas politiker har varit väldigt samstämmiga i sin politiska debatt om yttrandefriheten och dess betydelse för demokratin. Politikerna är helt införstådda i att yttrandefriheten är en självklar del av det demokratiska samhället, och att dessa två faktorer inte kan fungera utan varandra. Citatet nedan förklarar kärnan i moderaternas tankar om yttrandefrihetens förhållande till demokratin och kommer från en artikel som är skriven av moderaten och Sveriges utrikesminister Carl Bildt: ”Yttrandefriheten är central i en demokrati.” 90

Bildt menar också att den svenska grundlagen är väldigt självklar i sin förklaring om yttrandefriheten och dess omfattning, samt att detta är något som alla ska följa, svenskar liksom utlänningar. 91 I denna aspekt tar han upp Kina som exempel, och menar att landet har länge kränkt mänskliga rättigheter, vilket är då, enligt Bildt, inget som vi vill göra här i Sverige. 92 Kort sagt menar Bildt att vi måste försvara den yttrandefrihet vi har i Sverige. 93

Fredrik Reinfeldt, Sveriges nuvarande statsminister, anser också att vi måste värna om den yttrandefrihet som vi har i Sverige, då den är värdefull. 94 Han menar att eftersom denna rättighet är grundlagsfäst i Sveriges konstitution samt att den är en naturlighet för folket i Sverige, är det inte politikens uppgift att bestämma vad som publiceras i tidningarna och vad

89 Samtal är bättre än bojkotter, Åsa Westlund, Europaparlamentariker och socialdemokrat, 2008-05-03. 90 Turkiet och yttrandefriheten, Carl Bildt, 2008-04-13. 91 Kina och yttrandefriheten i Sverige, Carl Bildt, 2008-05-07. 92 Bristen på yttrandefrihet i Kina inför OS, utrikesminister Carl Bildt, 2008-05-07. 93 Till yttrandefrihetens försvar, citat från Carl Bildt, 2008-04-13. 94 Reinfeldt bröt tystnaden om Vilks Muhammedhund, citat från Fredrik Reinfeldt, 2008-05-07.

28 folk yttrar.95 Enligt Reinfeldt är det vår uppgift att försvara yttrandefriheten och demokratin som vi har, vilket vi då kan göra genom öppen dialog mellan regeringen och de berörande grupperna. 96

Även andra moderata politiker har diskuterat förhållandet mellan yttrandefrihet och demokrati. Kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth menar att det i ett demokratiskt samhälle måste finnas yttrande- och tryckfrihet. Politiken ska, enligt Liljeroth, inte komma med ”detaljregleringar”, utan skapa möjligheter till utveckling av de rättigheter vi redan har. 97 Riksdagsledamoten Per Bill har liknande argument, och menar att grundlagarna som berör yttrande- och tryckfriheten är hörnstenar i vårt demokratiska samfund.98

Moderata Ungdomsförbundet har också argumenterat i denna dimension. Detta förbund menar att vi strävar efter ett samhälle där alla individer bemöts under samma villkor. 99 Detta innebär, enligt denna, att människornas ”lika värde” och deras frihet ska kunna balanseras, utan att de utesluter varandra. 100

b) Yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter I 15 artiklar från moderaterna fanns det ett argument som talade om minoriteter. Argumentet är ett citat från Reinfeldt som anser att det måste finnas ömsesidig respekt mellan muslimer och kristna i Sverige.

”Vi har varit väldigt måna om att Sverige ska vara ett land där muslimer och kristna, de som tror på Gud och de som inte tror på Gud, kan leva sida vid sida i ömsesidig respekt. Vi tycker att vi har kommit långt. Jag har ett ansvar för att det kan fortsätta och att ta initiativ för att fördjupa denna ömsesidiga respekt”.

Argumentationen är kopplad till den s.k. Muhammedkrisen som uppstod efter Jyllandspostens publiceringar och Lars Vilks utställning av profeten som rondellhund. 101

95 Reinfeldt månar om yttrandefriheten, citat från Fredrik Reinfeldt, 2008-05-07. 96 Reinfeldt mötte svenska muslimer, citat från Fredrik Reinfeldt, 2008-05-07. 97 Regeringen värnar public service, Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, 2008-05-07. 98 KU värnar tryckfriheten, riksdagsledamot Per Bill, 2008-05-07. 99 HBT-frågor, Moderata ungdomsförbundet, 2008-05-07. 100 Nazism, Moderata Ungdomsförbundet, 2008-05-07. 101 Reinfeldt bröt tystnaden om Vilks Muhammedhund, citat från Fredrik Reinfeldt, 2008-05-06.

29 c) Yttrandefriheten och argument om ansvar Även när det kommer till yttrandefriheten och ansvar, hade inte moderata politiker inte mycket att säga. I en artikel som hittades på moderata partiets hemsida, namn på författare okänt, förekommer argument som säger att även om rättslig begränsning av yttrandefriheten kan verka som lösningen på det problem som på senare tid uppkommit med yttrandefrihetens obegränsade natur, så kan man inte bara genom lagstiftning få bort dåliga nyheter. 102 Detta stöds av Elisabeth Svantesson, lokal moderat politiker, som menar att yttrandefrihet kräver ett personligt ansvar. Enligt henne är detta inte begränsning, utan ett sätt att uppnå enighet i frågan. 103 Även Carl Bildt har argumenterat om detta. Han menar att det är viktigt att vi ökar vår förståelse för olika samhällsmodeller. 104 Genom att föra dialog kan vi bidra till att långsiktigt skydda yttrandefriheten. 105

d) Yttrandefriheten och argument för/mot begränsning Moderaten Henrik von Sydow menar att när yttrandefriheten utnyttjas eller kränks, såsom det gjordes när Muhammed karikatyrerna från Jyllandsposten publicerades, ska kritik och öppen debatt användas som metod. Även om kränkande yttranden förekommer är det en del av yttrandefriheten, och i sådana fall får inte politiska övergrepp förekomma. 106 Detta argument stöds av Per Bill, riksdagsledamot. Enligt Bill har yttrandefriheten fått en ”speciell ställning” i Sverige genom den konstitutionella lagen, och ska försvaras, vilket då innebär att begränsning inte får förekomma. 107

”Allvaret ligger i att yttrandefriheten är själva fundamentet för andra friheter. Utan yttrandefrihet blir religionsfrihet meningslös. Utan yttrandefrihet blir också politisk frihet meningslös. Dessa friheter är demokratins kärna. Inskränkningar av yttrandefriheten är därför oroväckande ”

Elisabeth Svantesson (citatet ovan) lokal moderat politiker, menar vidare att yttrandefriheten attackerats mycket. Det vi måste tänka på, enligt Svantesson, är att yttrandefriheten är ett fundament i vår demokrati, och utan den är alla andra friheter såsom religionsfrihet ganska meningslösa och begränsade. 108

102 Hur vill ni bekämpa rasismen, 2008-04-13. 103 Yttrandefrihet, Elisabeth Svantesson, 2008-04-11. 104 Kina och yttrandefriheten i Sverige, Carl Bildt, 2008-05-07. 105 Hoten mot yttrandefriheten i Turkiet, Carl Bildt, 2008-04-13. 106 Reklamförbud och yttrandefrihet, Henrik von Sydow, 2008-05-06. 107 KU värnas tryckfriheten, riksdagsledamot Per Bill, 2008-05-07. 108 Yttrandefrihet, Elisabeth Svantesson, 2008-04-11.

30 Därmed anser hon att begränsningar är oroväckande då de kan förekomma på olika sätt. De kan dels minska yttrandefriheten genom hot vilket ”leder till självcensur”, och dels kan de förekomma genom lagar. Vilken variant det än handlar om, är det ett problem, menar Svantesson. 109

Diskussionen om detta fördes vidare i två artiklar som hittades på moderata samlingspartiets hemsida, författare okänd. I den första artikeln menar politikerna att förbud mot exempelvis rasistiska organisationer vore att göra en inskränkning i yttrandefriheten, vilket inte kan tillåtas. 110 I den andra artikeln förs en diskussion om Islam som en religion som man inte får säga något om på grund av extremisterna, medan kränkningar mot exempelvis Jesus är fullt tillåtna. Detta är därför inte rättvist enligt författaren, och får därför inte skapa ett hot mot yttrandefriheten. 111

Även Moderata Ungdomsförbundet har argumenterat om inskränkningen av yttrandefriheten. Förbundet menar att tryckförbud för organisationer med avvikande åsikter inte leder framåt utan bakåt, vilket är ett baksteg som inte kan accepteras. 112 Enligt förbundet är begränsning av yttrandefriheten på lösa grunder inte hjälpmedel utan kan motverka ett helt samhälle. 113

5.2 Danska partiernas politiska debatt Som jag redan nämnt kommer jag i detta avsnitt ge en sammanställning av de danska partiernas, Socialdemokraterne och Venstre, politiska debatt om yttrandefriheten utifrån dimensionerna.

5.2.1 Socialdemokraterne a) Yttrandefriheten och argument om demokrati Det danska partiet Socialdemokraternes argumentation om yttrandefriheten och demokratin har inte varit så omfattande, men i de argument som förekommit har politikerna varit överens. Jeppe Kofod, ledamot i folketinget (den danska riksdagen), menar att Danmark är ett land som aktivt jobbar för demokrati, välfärd, frihet och jämlikhet och att dessa aspekter är landets framtid. Han anser följande:

109 Yttrandefrihet, Elisabeth Svantesson, 2008-04-11. 110 Hur vill ni bekämpa yttrandefriheten?, 2008-04-13. 111 Vem visar respekt, 2008-04-13. 112 Nazism, Moderata Ungdomsförbundet, 2008-05-07. 113 HBT-frågor, Moderata ungdomsförbundet, 2008-05-07.

31

”Vi har stræbt efter lighed, frihed og social retfærdighed i 135 år og står kompromisløst værn om de grundlæggende værdier, vores samfund i dag er bygget på. For os er den grundlovssikrede ytringsfrihed og pressefrihed er ikke til diskussion, ligesom respekten for vores borgere og deres religionsfrihed er fundamental for vores samfundsmodel.”

Enligt Kofod är yttrande- och pressfriheten väldigt stora delar av demokratin och borde därför inte hotas, utan folket ska försöka uppnå ömsesidig respekt istället. 114 Han anser vidare att demokratin måste utvecklas och därmed också yttrandefriheten, eftersom det enligt honom är avgörande för Danmarks framtid. 115

Debatten om detta utvecklas vidare av Lotte Bundesgaard, socialdemokratisk politiker i Danmark. Hon anser att det i och med Jyllandspostens Muhammedkarikatyrer utvecklats en allvarlig kris mellan Danmark och den muslimska världen. Men trots att så är fallet är socialdemokraternes åsikt om yttrandefriheten väldigt klar: den är inte till diskussion eftersom den är en avgörande del i det demokratiska samfundet.116

Även Helle Thorning Schmidt, socialdemokraternes partiledare, håller med denna tanke. Hon anser att Danmark i och med Muhammedkrisen efter Jyllandspostens publiceringar insett betydelsen av yttrandefriheten för den danska demokratin. 117 Hon fortsätter vidare att den demokratiska välfärden bygger yttrandefriheten och kan inte fortgå utan den. 118

b) Yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter I socialdemokraternes politiska debatt förekommer det en del argument som belyser minoriteter och kränkta grupper. Många av dessa argument har handlat om muslimer, som kände sig kränkta efter Jyllandspostens karikatyrer. I ett nyhetsbrev skriver de danska socialdemokraterna att en väl fungerande demokrati innefattar integration av minoriteter som finns i landet, vilket innebär att man måste respektera varandras religion och trosuppfattning. 119 Detta stöds av en artikel som hittades på partiets hemsida, författare okänd,

114 S.indspill: Bidrag til løsning af Muhammed-konflikten, Jeppe Kofod, 2008-05-11. 115 A world where people matter, Jeppe Kofor, 2008-05-12. 116 S, ytringsfriheden og Muhammed-tegningerne, Lotte Bundesgaard, 2008-05-10. 117 Velfærs hver endeste dag, Helle Thorning Schmidt, 2008-05-10. 118 Samarbejde i stedet groftegraveri, Helle Thoring Schmidt, 2008-05-10. 119 Vi vælger velfærd, Socialdemokraternes grundval för folketingsvalget d. 13 november, 2008-05-10.

32 där man menar att partiet vill jobba för ett bättre samhälle där samma möjligheter erbjuds alla människor, oavsett etnisk bakgrund. 120

Jeppe Kofod utvecklar denna debatt ytterliggare. Han anser följande:

”Socialdemokraterne ønsker at Danmark intensiverer dialogen med den muslimske verden. Formålet for os er at fremme forståelsen for fundamentale værdier, kulturer og erstatte konfrontation med dialog.”

Kofod tycker att Danmark borde ta kontakt med den muslimska världen, och föra en öppen dialog. Enligt honom är detta det bästa sättet att uppnå en enighet. 121 Detta argument stöds av Karin J Klint, socialdemokratisk kyrkominister, som anser att Muhammedkarikatyrerna visar hur lite kunskap folket i Danmark har om Islam. Danmark borde, enligt henne, skaffa sig bredare kunskap om islam för att på så sätt uppnå bredare förståelse. 122

Kirsten Brosbøl, dansk socialdemokratisk politiker, anser vidare att karikatyrerna har kränkt en stor grupp muslimer. Endast genom dialog med dessa människor kan Danmark att uppnå frid och enighet. 123 Mogens Lykketoft, danska socialdemokratisk politiker, att danska muslimer inte borde uppfatta Muhammedkarikatyrerna som dansk regeringspolitik, för så är, enligt honom inte fallet, utan karikatyrerna är provokation som kommit från privata personer. 124

c) Yttrandefriheten och argument om ansvar Socialdemokraternes politiska debatt om yttrandefrihet i förhållande till ansvar har varit omfattande. Partiledaren, Helle Thorning-Schmidt, menar att den danska regeringen agerade fel när man inte tog emot de 11 ambassadörer från arabvärlden som ville föra en dialog med Danmark. Han menar att i och med detta kunde Danmark ha förklarat om sin välfärd, demokrati och yttrandefrihet och på så sätt uppnå större förståelse. Detta är ett ansvar som regeringen har. 125 I en annan artikel anser Thorning vidare att det inte är bara Danmark, utan hela EU, som måste ta ansvar för det som yttras. Istället för att prata om rättsliga regler och

120 Udlændnge og integration, 2008-05-10. 121 S.indspill: Bidrag til løsning af Muhammed-konflikten, Jeppe Kofod, 2008-05-11. 122 Danmark skall have en uddannelse i islam, socialdemokratisk kyrkominister Karen J Klint, 2008-05-10. 123 Nyhetsbrev nr 14-21 februar 2006, Kirsten Brosbøl, 2008-05-10. 124 Karikaturernes vanvid, Mogens Lykketoft, 2008-05-10. 125 Helle Thorining-Schmidts tale vid folketingets afslutningsdebat, 2008-05-10.

33 lagar, måste en diskussion föras om vad alla kan göra tillsammans för att förhindra liknande kriser som den i Danmark efter Jyllandspostens publiceringar. 126

Lotte Bundesgaard har också diskuterat detta. Hon menar att den danska regeringen inte kan begränsa yttrandefriheten, men kan ta avstånd från karikatyrerna. Genom öppen dialog kan man, enligt Bundesgaard, förhindra att ytterliggare kriser uppstår och detta är något som alla medborgarna kan bidra till, från danskar till muslimska imamer. Hon anser vidare att detta är ett ansvar Danmark har, och ska jobba för att uppnå det. 127 I en annan artikel anser Bundesgaard att den danska regeringen inte kan öppet be om ursäkt för karikatyr som en privat tidning har publicerat, men man kan diskutera konsekvenserna och föra en öppen dialog. 128 Bundesgaards argument stöds av Kirsten Brosbøl som anser att folkets privata rättigheter inte kan beskäras, men att alla kan ta ansvar för sina yttranden och samtidigt ta avstånd från kränkande karikatyrer, såsom Jyllandspostens. 129

Även Paul Nyrop Rasmussen håller med denna tanke. Han anser att yttrandefriheten är inte bara en rättighet vi har, utan med den följer ett personligt ansvar. Den ska enligt honom gå hand i hand med ömsesidig respekt. Den danska regeringen kan, enligt Rasmussen, inte begränsa yttrandefriheten, men den kan ta avstånd från karikatyrer och kränkningar av vissa grupper, för att på så sätt visa respekt. Genom detta tillvägagångssätt kan Danmark undvika nya provokationer, vad de än kan komma att handla om, menar Rasmussen. 130 Hans argument stöds av Mogens Lykketoft som även han anser att staten inte kan begränsa yttrandefriheten, men att alla medborgare kan visa respekt gentemot varandra och ta ansvar för sina yttranden.

” Jyllands-Posten dumme provokation byggede op til en krise, der helt unødvendigt alvorligt har skrammet Danmarks omdømme i en stor del af verden.”

Enligt Lykketoft, citatet ovan, utnyttjade Jyllandsposten yttrandefriheten vilket då ledde till en kris för Danmark. Detta borde därför inte förekomma, menar han. 131

126 Our European Vision, Helle Thorning Schmidt, 2008-05-12. 127 S, ytringsfriheden og Muhammed-tegningerne, Lotte Bundesgaard, 2008-05-10. 128 Freedom of Speech and the caricatures of Mohammed, 2008-05-11. 129 Nyhetsbrev nr 14-21 februar 2006, Kirsten Brosbøl, 2008-05-10. 130 Ytringsfrihed og gensidig respekt, Paul Nyrop Rasmussen, 2008-05-10. 131 Karikaturernes vanvid, Mogens Lykketoft, 2008-05-10.

34 d) Yttrandefriheten och argument för/mot begränsning Socialdemokraternes politiker menar, i det stora hela, att yttrandefriheten inte borde begränsas då den är en avgörande del av demokratin. Mogens Lykketoft menar att danskarna har rätt till att vara sårade över att så många människor är emot landet bara för några karikatyrer. Enligt Lykketoft är karikatyrerna visserligen kränkande, och borde inte ha förekommit, men Danmark har ett syfte med yttrandefriheten, och detta gäller alla. Karikatyrerna är enligt honom en provokation och inget annat. 132

Kristen Brosbøl menar vidare att yttrandefriheten inte är öppen för diskussion. Karikatyrerna kan enligt henne kritiseras utan att en inskränkning i yttrandefriheten måste ske. 133 Paul Nyrop Rasmussen, Europaparlamentariker och dansk socialdemokratisk politiker, håller med detta argument och anser vidare att yttrandefrihet, pressfrihet och religionsfrihet är inga friheter som man kan eller vill kan kompromissa över, eftersom de skapar ett fundament. Detta gäller inte bara i Danmark utan i hela Europa. 134 Även Villo Sigurdsson, dansk socialdemokratisk politiker, anser att trots press från olika håll i världen, kan yttrandefriheten i Danmark inte begränsas då det gör mer skada än nytta. 135

5.2.2 Venstre a) Yttrandefriheten och argument om demokrati Venstres politiska debatt om yttrandefriheten i förhållande till demokratin har varit väldigt enkelriktad, på det sättet att politikerna haft en klar uppfattning om att yttrandefriheten är en självklar del av demokratin och får därmed inte begränsas. I en artikel, som hittades på partiets hemsida, författare okänd, förekommer argument som stödjer denna tanke. Författaren menar att demokratin i Danmark är självklar och naturlig, men detta har tagit långt tid att uppnå. Under Muhammedkrisen kom detta att hotas, men enligt artikeln kan yttrandefriheten och demokratin inte begränsas och detta är då något som Venstre ska jobba för. 136 En annan artikel som också hittades på Venstres hemsida, även här författare okänd, innehåller argument som talar för människors rätt till att leva sina liv. Författaren menar att inte ska

132 Karikaturernes vanvid, Mogens Lykketoft, 2008-05-10. 133 Nyhetsbrev nr 14-21 februar 2006, Kirsten Brosbøl, 2008-05-10. 134 Ytringsfrihed og gensidig respekt, Paul Nyrop Rasmussen, 2008-05-10. 135 Erklæring vedr, ytringsfriheden i Danmark, Villo Sigurdsson, 2008-05-12. 136 Verdensmester i demokrati, artikel hittad på partiets hemsida, 2008-05-07.

35 begränsa demokratin och utan berättiga medborgarna till att yttra det som de känner, oavsett vad andra tror om det. 137

Karin Riss, venstres förman i Europaparlamentet, menar att det i ett demokratiskt samhälle, såsom den danska, måste finnas yttrandefrihet. Enligt henne kan demokratin inte överleva utan yttrandefriheten. 138 Detta argument stöds av Karen Ellemann, integrationsminister i Danmark och venstre politiker, som menar att yttrandefriheten måste under alla förutsättningar försvaras, då den är del av alla danskars liv. 139

Karin Riis har även diskuterat yttrandefriheten och demokratin i Europa. Hon menar att EU ska vara med det klara på att demokratiska friheter bör beskyddas och det är oacceptabelt att tillåta extremisterna hota det som för Europa tagit så lång tid att bygga upp, det vill säga demokratin. 140 EU-ministern och venstre politikern Michael Aastrup Jensen håller med Riis i hennes argumentation. Aastrup menar även han att yttrandefriheten ska försvaras då den är en del av alla EU medborgare. 141

b) Yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter Venstres politiker har varit samstämmiga i debatten om yttrandefriheten. Politikerna har haft en klar åsikt om att yttrandefriheten är en avgörande del av det danska demokratiska samhället, och att den därmed inte får hotas. Detta styrks genom denna dimension, yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter. I denna aspekt har partiet argumenterat minimalt. Det som i stort sätt påpekats av Venstres politiker är att extremister och de kränkta gruppernas åsikter inte får leda till hot mot yttrandefriheten.

Inger Støjberg, politisk ordförande för Venstre, anser att de demonstrationer som uppstått efter Muhammedkarikatyrerna inte är rättvisa. Hon anser att Venstres ansvar ligger på att stödja den grundlagsskyddade yttrandefriheten i alla dess former, även om detta kan leda till kränkningar av vissa minoriteter. 142

137 Retten til at leve sit eget liv, artikel hittad på partiets hemsida, 2008-04-13. 138 Speech on the Danish Cartoons Contoversy, Karin Riis, 2008-05-10. 139 Villys biorytmer, integrationsminister Karen Ellemann, 2008-04-13. 140 EU ska beskytte ytringsfriheden, Karin Jiis Jørgensen, 2008-04-13. 141 Venstre: Chokerende dom over tyrkiska borgmestre, EU-minister Michael Aastrup Jensen, 2008-05-07. 142 Vi støtter ubetinget ytringsfrihed, Inger Støjberg, 2008-04-13.

36 c) Yttrandefriheten och argument om ansvar Även när det kommer till yttrandefrihet i förhållande till ansvar, har Venstres politiker argumenterat väldigt lite. Debatten om detta har bland annat förts av Thor Pedersen som menar att det danska folket inte kan ta ett steg tillbaka från sina rättigheter, bara för att vissa grupper känner sig kränkta av yttrandefriheten. 143 Han menar vidare att det i yttrandefriheten inte finns några men, vi har yttrandefrihet punkt slut. Enligt honom är det upp till var och en att bestämma om ansvaret ska spela en roll, vilket innebär att staten inte ska blanda sig i. 144

Anders Fogh Rasmussen, Danmarks premiärminister och Venstres ledare, har också debatterat om denna fråga. Han menar att vi alla har ansvaret för att ”förvalta yttrandefriheten på bästa sätt”, så att vi tillsammans undviker en debatt om dess begränsning. 145 Gällande Jyllandspostens publiceringar anser Fogh att de är en provokation, och att detta inte stöds av staten, trots att folket i det stora hela har yttrandefrihet och att tidningen i grund och botten inte bröt mot lagen.146 Även Karin Riis, Venstre politiker, håller med om detta och säger att provokationerna inte kan stöttas. Hon menar att ansvaret ligger på befolkningen att se till att de inte upprepas. 147

d) Yttrandefriheten och argument för/mot begränsning I Venstre har politikerna haft väldigt klar uppfattning om begränsningen av yttrandefriheten: det får inte ske. Argument som stöder detta kommer bland annat från Fogh Rasmussen, som menar att vi av respekt till andra människor inte bör uttala kränkande yttranden, men att vi inte bör göra så innebär det inte att vi inte får det. Enligt honom är yttrandefriheten grunden i den danska demokratin, och är därmed inte öppen för förhandling. 148 Detta stöds av Karin Jiis som menar att det inte finns två sidor av yttrandefriheten, antingen har man det eller så har man det inte. 149 Hon anser också att muslimerna har rätt att känna sig kränkta av Jyllandspostens publiceringar, men att begränsa yttrandefriheten genom lagen är inte den rätta lösningen. 150

143 Værn om ytringsfrihed, citat från Thor Pedersen, 2008-04-13. 144 Dansk erhvervsliv bygger også på ytringsfrihed, näringslivsminister Jacob Jensen, 2008-04-13. 145 Fogh: Ytringfriheden kan ikke grandbøjes, Anders Fogh Rasmussen, 2008-04-13. 146 Pernasset har svigtet, siger Fogh Rasmussen, Anders Fogh Rasmussen, 2008-05-10. 147 Speech on the Danish Cartoons Contoversy, Karin Riis, 2008-05-10. 148 Fogh: Ytringfriheden kan ikke grandbøjes, Anders Fogh Rasmussen, 2008-04-13. 149 Ytringsfrihed er et entren –eller, citat från Karin Jiis Jørgensen, 2008-04-13. 150 Speech on the Danish Cartoons Controversy, Karin Riis, 2008-05-10.

37 Thor Pedersen har samma åsikt som Jiis, då han säger att det i yttrandefrihet inte finns några men, utan det är självklart att vi i ett demokratiskt samhälle ska ha yttrandefrihet, och inte begränsning. 151 Även näringslivsministern och venstre politikern Jacob Jensen håller med detta och menar att yttrandefriheten är oersättlig och att människorna utan den inte har det samhälle som byggts upp. 152

Inger Støjberg har också diskuterat om detta. Hon menar att Venstre är väldigt självklara i sin uppfattning om att yttrandefriheten inte är öppen till diskussion och därför borde man aldrig böja sig för ”fundamentalisternas vrede”, även om det innebär att vi får mycket negativ kritik. 153 I en annan artikel fortsätter Støjberg sin argumentation. Här anser hon att det i ett demokratiskt samhälle är självklart att yttrandefriheten ska beskyddas, och att diskussioner om dess begränsning inte borde förekomma. 154 Støjberg anser också att politiken inte ska blandas in i lagarna, eftersom det inte är politikens syfte. Enligt henne så borde de grupperna som anser att yttrandefriheten borde begränsas inse att yttrandefrihetens räckvidd gäller även dem. 155

5.3 Sammanfattande tabell över den politiska debatten I tabellen 5.1 ges en sammanfattande bild över argumenten som förekommit i den politiska debatten. Här presenteras alla argumenten kortfattat och på så sätt en övergripande bild av den politiska debatten.

Tabell 5.1 Den politiska debatten Sverige Danmark Socialdemo- Moderater Socialdemokrater Venstre krater ne Yttrandefrihet – – Begränsning är – Yttrandefrih- – Danmark jobbar – Demokratin är demokrati brott mot eten central i med demokrati självklar demokratin demokrati – Demokratin – Människors rätt – Avstånd från – Grundlagen är måste utvecklas. att leva sina liv hot mot självklar – Demokratin ska utan begränsning yttrandefriheten – Inte kränka inte förtryckas – Demokratin – Enighet i yttrandefriheten – Efter överlever ej utan Sverige om – Vi ska försvara karikatyrerna har yttrandefrihet yttrandefrihetens demokratin Danmark insett – Alltid försvara oinskränkta natur – Värna om betydelsen av demokratin – Demokrati yttrandefriheten yttrandefrihet – EU del av självklart i – Yttrandefrihet demokratin

151 Værn om ytringsfrihed, citat från Thor Pedersen, 2008-04-13. 152 Dansk erhvervsliv bygger også på ytringsfrihed, näringslivsminister Jacob Jensen, 2008-04-13. 153 Vi må stå vagt om ytringsfriheden, citat från Inger Støjberg, 2008-04-13. 154 Et angreb på kunstneres ytringsfriget, Inger Støjberg, 2008-05-07. 155 Vi støtter ubetinget ytringsfrihed, Inger Støjberg, 2008-04-13.

38 Sverige naturlig i – Dansk välfärd är – Yttrandefriheten – Värna om det demokrati. beroende av försvaras. demokratiska – Genom öppen yttrandefrihet samhället dialog försvara demokratin – Inga politiska detaljregleringar – Demokratin ska skyddas – Samma villkor - ”Människors lika värde”

Yttrandefrihet – – Danmark ej – Måna om ett – Integration – Extremisterna minoritetsrättigheter öppet mot andra land där kristna viktigt och minoriteterna kulturer och muslimer kan – Samma inte leda till – Teckningarna är samleva möjligheter till begränsning kränkande alla – Danmark – Öppenhet mot främlingsfientligt andra kulturer – Mer kunskap om andra grupper – Dialog mellan människor – Karikatyrer ej regeringspolitik

Yttrandefrihet – ansvar – Ansvar – Ansvar till – Ansvar till större – Folket kan ej ta medföljer öppen debatt förståelse steg tillbaka pga. – Kunskap viktigt – Personligt – Ansvar ligger på ansvar – Ansvar till ansvar innebär hela EU – Yttrandefrihet öppen dialog inte begränsning – Regeringen punkt slut – Ökad förståelse – Lära sig om borde ta avstånd – Förvalta mellan människor varandra från karikatyrer yttrandefriheten – Persoligt ansvar – Öppen dialog – Jyllandsposten – Karikatyrer en – Yttrandefriheten mellan människor borde öppet be provokation ej gränslös. ursäkt – Ansvaret på – Ej begränsa, befolkningen bara ta ansvar – Personlig ansvar – Respekt mellan människor

Yttrandefrihet – för/mot – Öka – Ej begränsa, – Ingen – Ingen begränsning yttrandefriheten även om grupper begränsning begränsning – Yttrandefriheten gynnas. – Yttrandefrihet – Antingen ja eller borde präglas av – Yttrandefrihet inte öppen för nej, inget emellan gott omdöme speciell ställning i diskussion – Rätt till att känna – Hot är Sverige – Ingen frihet att sig kränkta av inskränkning – Inget utan kompromissa över karikatyrerna, men – Begränsning yttrandefrihet – Begränsning gör ingen begränsning betyder förtryck – Oroväckande mer skada än nytta – Inga men – Yttrandefrihet med begränsning – Yttrandefriheten viktigast – Inget förbjuds oersättlig – Islam religion – Aldrig böja sig som alla andra för hot – Begränsning – Beskydda leder bakåt – Politik är inte – Ingen hjälp att domstol begränsa

39 6. Jämförelse av partiernas politiska debatt I detta kapitel kommer en komparation av partiernas politiska debatt att göras. Först kommer en sammanställning av antalet argument som vartdera parti haft inom vartdera dimension att ges, utifrån de 60 artiklar som analysen i föregående kapitel utgår från. Häri ges också en kort jämförelse mellan partierna, vilket senare kan ge en översiktsbild av den politiska debattens utformning. Därefter kommer argumentens innebörd att jämföras utifrån varje dimension. Avslutningsvis kommer också en sammanfattande jämförelse att göras av partierna. Denna jämförelse kommer att göras utifrån partierna i sig, dvs. mellan socialdemokraterna i Sverige och Danmark å ena sidan och moderaterna och Venstre å andra. Till båda dessa kommer den teoretiska bakgrunden att sammankopplas för att ytterliggare underlätta förståelsen av jämförelsen.

6.1 Antalet argument för varje parti och dimension Som redan nämnts i uppsatsen har det för vartdera parti använts 15 artiklar. Eftersom fyra partiers politiska debatt legat till grund för analysen, innebär det att 60 artiklar använts totalt. Vissa av artiklarna har varit väldigt kortfattade, andra väldigt omfattande. I tabellen nedan sammanställs antalet argument som vartdera parti haft inom vardera dimension.

Tabell 6.1 Antalet argument 156 Sverige Danmark Socialdemo- Moderater Socialdemo- Venstre krater kraterne Yttrandefrihet – 6 11 5 6 demokrati Yttrandefrihet – 3 1 6 1 minoritetsrättigheter Yttrandefrihet – 6 4 7 5 ansvar Yttrandefrihet – 5 8 4 8 för/mot begränsning

I tabellen 6.1 ser man att alla fyra partierna har i överlag mestadels argumenterat om yttrandefriheten i förhållande till demokrati och begränsning. I dimensionen yttrandefrihet och demokrati har socialdemokraterna i Sverige sex argument och i Danmark fem. Moderaterna i Sverige har haft 11 argument här och Venstre, i likhet med svenska socialdemokrater sex. I

156 Sammanställningen av argumenten utgår bara från de 60 artiklar (15 per parti) som analyserats genom fyra dimensioner. Likaså kommer komparationen av partiernas politiska debatt, som ges senare i detta kapitel, utgå från analysen i kapitel fem där samma 60 artiklar ligger som grund.

40 dimensionen yttrandefrihet och begränsning har svenska socialdemokrater fem argument och danska fyra. Både Venstre och Moderaterna har åtta. Alla fyra partierna har debatterat mot begränsningen på olika sätt.

När det gäller minoritetsrättigheter har socialdemokraterna i Sverige tre argument, moderaterna och Venstre ett, medan danska socialdemokrater sex. I dimensionen ansvar har svenska socialdemokraterna sex argument och de danska sju. Här har både Venstre och moderaterna mindre argument än socialdemokraterna, närmare sagt fem och två argument.

6.2 Komparation av den politiska debatten utifrån dimensionerna Nedan kommer en jämförelse att ges av den politiska debatten, som analyserats i föregående kapitel. Liksom i föregående kapitel ligger samma 60 artiklar som grund för denna jämförelse. Som jag förklarat tidigare kommer denna komparation att delas upp i samma dimensioner som sammanställningen och analysen av argumenten i kapitel fem. Inom vardera dimension kommer en jämförelse att göras av hur partierna argumenterat, där likheterna och skillnaderna mellan partiernas debatt kommer att poängteras. I denna komparation kommer även den teoretiska bakgrunden att användas.

a) Yttrandefriheten och argument om demokrati Som man kan se i tabell 6.1 på föregående sida, har de svenska moderaterna haft mest argument om yttrandefrihetens förhållande till demokratin. Det som i grund och botten sagts av dessa politiker är att yttrandefriheten är en avgörande del av demokratin, och att dessa två fundament inte kan existera utan varandra. Denna tanke har varit genomgående i partiets debatt om demokrati

I likhet med de svenska moderaterna har även den danska Venstre uttryckt liknande tanke om demokratin. Detta parti menar att yttrandefriheten är en del av demokratin, och att den måste bestå som den är, oavsett vilka grupper eller individer kan komma att kränkas.

Socialdemokraterna har både i Sverige och Danmark också argumenterat för demokratin och betydelsen yttrandefriheten har för denna. Även här har debatten innefattat argument som stödjer det demokratiska samhället, och betydelsen som den har för alla individer.

41 Den slutsats som kan dras i denna dimension är att alla partierna anser att demokratin är viktig och att yttrandefriheten är en grundläggande del av den demokratiska utvecklingen. Men med hjälp av tabell 6.1 kan man se att de svenska moderaterna lagt mest vikt på dimensionen demokrati i sin politiska debatt. Detta innebär inte att de andra partierna inte anser att det är viktigt att argumentera för demokrati, men utifrån den tabellen kan man också se att de andra partierna också lagt vikt på andra dimensioner. Om man tittar på exempelvis de svenska socialdemokraterna kan man se att detta parti lägger lika stor vikt på både demokrati och ansvar, dvs. med sex argument på vartdera. Det danska socialdemokraterne å andra sidan argumenterar också för demokrati, men sätter något större vikt på dimensionen ansvar. Venstre däremot argumenterar mest utifrån dimensionen för/mot begränsning av yttrandefriheten, och dimensionen demokrati.

b) Yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter När det gäller yttrandefriheten och minoritetsrättigheter har socialdemokraterna i Sverige och Danmark debatterat mest. Partierna har haft tre respektive sex argument, jämfört med moderaterna och Venstre som har ett var. De danska socialdemokraterna har argumenterat om att det i en väl fungerande demokrati måste arbetas aktivt för minoritetsrättigheter och integration, samt att Danmark efter Jyllandspostens karikatyrer måste både föra en öppen dialog med islamvärlden, för att på så sätt uppnå ömsesidig respekt mellan folket. I likhet med detta parti har även moderaternas argument om minoriteter inneburit att man borde jobba för att uppnå ömsesidig respekt.

Till skillnad från dessa partier har socialdemokraterna i Sverige inte några argument om minoritetsrättigheter i sig, utan mer argument som förklarar Jyllandspostens kränkning och Danmarks roll i det hela. Detta är olikt danska socialdemokraterna, som haft sex argument om minoritetsrättigheter, och socialdemokraterna i Sverige inte många. Venstre däremot har i denna dimension yttrat sig att det inte är tillåtet att hota yttrandefriheten bara för att man känner sig hotad. Detta skapar en olikhet med alla tre partierna.

Will Kymlicka anser att minoriteter och alla individer ska ha rätt att yttra sig och skaffa sig sin egen religionsuppfattning. Myndigheterna ska inte begränsa yttrandefriheten, enligt Kymlicka, utan de ska hjälpa och guida oss så att vi inte kränker våra medmänniskor. Utifrån den debatt som förts i de 60 artiklar som ligger till grund för denna uppsats så har de danska socialdemokraterna argumenterat mest för minoritetsrättigheter och ansvar, medan

42 exempelvis de svenska moderaterna haft mest argument i dimensionen demokrati. Detta är, enligt mig, ytterliggare ett exempel som visar att partierna argumenterar för yttrandefrihet utifrån olika synvinklar.

c) Yttrandefriheten och argument om ansvar Teoretikern John Rawls menar att det finns en motsättning mellan statens skyddande funktion och dess upprättande av fri- och rättigheter. Enligt honom får aldrig viljan till att skapa allmän ordning, gå ut över människors rätt att yttra sig. Detta kan kopplas med det ansvar som staten vill att folket ska ta, för att på det sättet skapa allmän ordning. I detta avseende har socialdemokraterna debatterat mest, med sex argument bland svenska socialdemokrater och sju hos danska. Argumenten har mestadels handlat om att vi har yttrandefrihet som medför ett personligt ansvar. Ansvar kan vi, enligt de svenska socialdemokraterna, ta genom att skaffa oss mer kunskap om Islam, eller vad det än kan handla om. Samtidigt kan vi också, enligt samma parti, se till att föra en öppen dialog med olika grupper, för att på så sätt skapa större förståelse. De danska socialdemokraterna håller med dessa argument, men samtidigt anser att Danmark, i och med krisen som uppstod efter Jyllandspostens publiceringar, borde ha tagit mer ansvar för att uppnå dialog med de kränkta grupperna.

Venstre och moderaterna har också haft en mindre debatt i denna dimension. Venstre anser att yttrandefriheten är en rättighet som inte kan hotas bara för att vissa grupper känner sig kränkta av vissa publiceringar. Jyllandspostens karikatyrer är enligt partiet en provokation men folket ska själva välja att ta ansvar för sina yttringar. De svenska moderaterna menar också att vi alla har ett ansvar för att se till att yttrandefriheten inte missbrukas, men detta ska inte begränsa yttrandefriheten. Dessa två partier anser att ansvar ska tas för att yttrandefriheten inte ska utnyttjas, men socialdemokraterna i både Sverige och Danmark har båda debatterat mer utförligt i denna aspekt.

De svenska socialdemokraterna har lagt lika stor vikt på denna dimension som på demokrati. Detta kan tolkas som att partiet ser yttrandefriheten som en viktig del av demokratin och att alla ska ha frihet att yttra sig, men samtidigt att människorna ska ta ansvar för det de säger. Liknande slutsats kan dras om de danska socialdemokraternas debatt. Detta parti lägger något större vikt på dimensionen ansvar än de svenska socialdemokraterna, men samtidigt anser att även minoritetsrättigheter och demokrati är viktiga dimensioner. När det gäller Moderaterna och Venstre, har båda dessa partier lagt mindre vikt på denna dimension och argumenterat

43 mer i andra dimensioner, som demokrati och för/mot begränsning där båda haft ganska många argument

d) Yttrandefriheten och argument för/mot begränsning När det kommer till begränsning av yttrandefriheten har alla partierna haft liknande åsikt, dvs. att den inte får begränsas. Dock har innehållet i argumenten skiftat.

Moderaterna har haft en klar argumentation om att yttrandefriheten inte får begränsas under några omständigheter. Enligt partiet är det en rättighet som alla människor i ett demokratiskt samhälle har, och får därmed inte begränsas. Venstre har däremot fört denna argumentation steget längre då partiet anser att diskussionen om yttrandefrihetens begränsning är ganska enkel: antingen har man yttrandefrihet eller så har man det inte. Enligt partiet är det en självklarhet att yttrandefriheten i Danmark inte ska begränsas, bara för att folk känner sig kränkta.

Socialdemokraterna i Sverige har liknande åsikter som de ovanstående partierna och menar att om begränsar yttrandefriheten bara lite här och där, så kommer vi snart att infinna oss i en situation där yttrandefriheten och demokratin är borta. Detta är något som också stöds av det danska partiet socialdemokraterne. Teoretikern Robert Nozick menar att våra naturliga fri- och rättigheter, där yttrandefriheten ingår, inte ska begränsas av staten genom lagar. Denna tanke har varit genomgående i alla fyra politiska partiernas debatt om yttrandefrihetens begränsning, men de partier som lagt tyngdpunkten på denna dimension är Moderaterna och Venstre. I båda fallen har politikerna argumenterat mot begränsning. Socialdemokraterna, i både Sverige och Danmark, har utgått från fler dimensioner och lagt mer vikt på dimensionen ansvar och demokrati.

6.3 Sammanfattande jämförelse I detta avsnitt vill jag ge en sammanfattande jämförelse av partiernas likheter och skillnader i den politiska debatten. Jämförelsen kommer här att vara mellan socialdemokraterna i Sverige och Danmark å ena sidan och moderaterna och venstre å andra. Syftet med denna jämförelse är att se huruvida partierna koordinerar mellan varandra genom att de i grund och botten delar samma ideologi, eller om den nationella aspekten spelar större roll.

44 6.3.1 Socialdemokrater i Sverige och Danmark Socialdemokraternas politiska debatt i Sverige och Danmark är ganska liknande, men skiljer sig åt i vissa argument. I likhet med Mills argument om absolut yttrandefrihet menar socialdemokraterna i båda länderna att yttrandefriheten är en avgörande del av demokratin vilket innebär att den inte får begränsas. Båda partierna anser att vi lever i ett demokratiskt samhälle där yttrandefriheten är en grundpelare. Därmed ska den inte begränsas, men ett ansvar medföljer. I detta ansvar ingår både det personliga ansvaret som vi har som individer, och det nationella ansvaret som regeringen har i att inte begränsa yttrandefriheten. Enligt detta tankesätt är Jyllandspostens teckningar därför inte brott mot yttrandefriheten, tidningen får själva välja att ta eller inte ta ansvar för sina publiceringar. Detta synsätt stöds även av John Rawls som menar att rättvisan är viktig, men viljan till att skapa ett sådant samhälle får inte ta övertaget. Viljan till rättvist samhälle kan i detta fall ses som ansvaret.

Även Robert Nozick tankar kan appliceras här. Till skillnad från Mills argument menar Nozick att statens rättsliga makt måste existera för att allmän ordning ska skapas. Denna får dock inte gå ut över våra naturliga fri- och rättigheter, utan samexistera med dessa, utan att skapa begränsning. Detta är något som socialdemokraterna i både Sverige och Danmark har diskuterat. Partierna menar att politikens uppgift är inte att begränsa, utan bara att skydda.

Där partierna skiljer sig åt är argument minoritetsrättigheter. Will Kymlicka menar att det i ett demokratiskt samhälle måste finnas ett sätt där minoritetsrättigheter och mänskliga rättigheter kan samexistera, utan att det ena utesluter det andra. I likhet med detta har Danmarks socialdemokrater argumenterat. Dessa politiker menar att minoritetsrättigheter är viktiga och kommer att skyddas genom integration, kunskap och dialog.

Sammanfattningsvis kan man säga att socialdemokraterna i Sverige och Danmark är mer lika än olika. Man kan märka den genomträngande ideologin som båda partierna grundas på. Visserligen finns det skillnader på nationell nivå, vilket kan mer märkas i vartdera partis detaljerade argumentation om yttrandefriheten, men i grund och botten är likheterna större. Detta innebär att socialdemokratin inte skiljer sig avsevärt mycket mellan länderna i denna politiska debatt. 157 Där partierna skiljer sig åt är i argument om minoritetsrättigheter, och till viss del i argument om demokrati, där svenska socialdemokrater förde en mer utförlig

157 Den politiska debatten utgår i denna studie utifrån 60 utvalda artiklar. Detta har tidigare förklarats i kapitel 1.

45 argumentation, men sammanfattningsvis kan man säga att likheterna får övertaget. I tabellen nedan sammanfattas partiernas övergripande argument:

Tabell 6.2 Socialdemokraternas argument Yttrandefrihet - Yttrandefrihet - Yttrandefrihet - Yttrandefrihet - demokrati minoritetsrättig. ansvar för/mot begränsning Soc. Sverige 1. Begränsning är 1. Danmark ej 1. Ansvar medföljer 1. Öka brott mot öppet mot andra 2. Kunskap viktigt, yttrandefriheten ej demokratin kulturer ansvaret på oss begränsa 2. Avstånd från hot 2. Teckningarna är 3. Öppen dialog 2. Präglas av gott mot demokratin kränkande mellan människor omdöme 3. Politisk enighet i 3. Danmark 4. Ökad förståelse 3. Hot är Sverige om främlingsfientligt mellan människor inskränkning ej bra yttrandefrihetens 5. Persoligt ansvar 4. Begränsning oinskränkta natur 6. Yttrandefrihet ej betyder förtryck 4. Demokrati gränslös 5. Yttrandefriheten självklart i Sverige viktigast i dem 5. Fördöma tankar om begränsning 6. Värna om det demokratiska samhället

Soc. Danmark 1.Danmark jobbar 1. Integration är 1. Ansvar till större 1. Ingen aktivt med vikigt förståelse begränsning demokrati 2. Samma 2. Ansvar till hela 2. Ingen öppen 2. Demokrati och möjligheter till alla EU diskussion om detta yttrandefriheten 3. Öppenhet till 3. Regeringen ta 3. Yttrandefriheten måste utvecklas. andra grupper avstånd från ingen frihet att 3. Demokratin får 4. Mer kunskap om karikatyrer kompromissa över en förtryckas. kulturer 4. Jyllandsposten 4. Trots press får 4. Efter 5. Dialog mellan borde öppet be yttrandefriheten ej karikatyrerna har människor ursäkt begränsas Danmark insett 6. Karikatyrer ej 5.Ej begränsa betydelsen av regeringspolitik yttrandefriheten, yttrandefrihet bara ta ansvar 5. Dansk välfärd – 6. Personlig ansvar yttrandefrihet 7. Respekt mellan medmänniskor

6.3.2 Moderater (Venstre) i Sverige och Danmark Även moderaterna i Sverige och Venstre i Danmark har många likheter med varandra. De kommer båda från respektive lands högerblock. När det kommer till argument om demokratin har båda partierna haft väldigt skarpa åsikter om att yttrandefriheten är en fundamental del av demokratin, och att dessa inte kan existera utan varandra. Därmed har partierna också fört en klar debatt mot begränsning av yttrandefriheten. Venstre har haft korta och precisa argument om detta, där man sagt att yttrandefriheten ej ska begränsas, punkt slut. Moderaterna i Sverige

46 har haft lite mer utförliga argument om begränsningen, men i slutändan har dessa argument haft samma innebörd som Venstre, dvs. ingen begränsning tillåten.

När det kommer till minoritetsrättigheter skiljer sig även dessa partier åt. Moderaterna i Sverige menar att minoriteter är viktiga, medan Venstre menar att skyddet av minoriteter inte får komma före skyddet av yttrandefriheten. Båda kan sammanlänkas med Kymlickas teori. Enligt denna teori är minoritetsrättigheter viktiga, men får inte utesluta eller begränsa yttrandefriheten.

Sammanfattningsvis kan man säga att moderaterna och Venstre, högerblockets ledare i båda länderna, är avsevärt lika i båda länderna. Detta innebär att det även här finns en partipolitisk likhet, partierna är mer lika varandra än olika. I tabellen nedan ges en sammanfattning över moderaternas argument:

Tabell 6.3 Moderaternas argument Yttrandefrihet - Yttrandefrihet - Yttrandefrihet - Yttrandefrihet - demokrati minoritetsrättig. ansvar för/mot begränsning Mod. Sverige 1.Yttrandefriheten 1. Måna om ett land 1.Ansvar till att föra 1. Ej begränsa, även är central i en där kristna och en öppen debatt om vissa grupper demokrati muslimer kan 2. Personligt ansvar gynnas. 2. Grundlagen är samleva ja, innebär inte 2. Yttrandefrihet självklar begränsning ”Speciell ställning” 3. Ej kränka 3. Lära sig om i Sverige yttrandefriheten varandra 3. Inget utan 4. Försvara 4. Öppen dialog yttrandefrihet demokratin mellan människor 4. Oroväckande att 5. Värna om begränsa yttrandefriheten yttrandefriheten 6. Yttrandefriheten 5. Inget förbjuds naturlighet i en 6. Islam religion demokrati som alla andra 7. Genom öppen 7. Begränsning dialog försvara leder bakåt demokratin 8. Ingen hjälp att 8. Inga politiska begränsa detaljregleringar 9. Demokratin ska skyddas 10. Alla ska ha samma villkor 11. ”Människors lika värde”

Venstre Danmark 1.Demokratin är 1. Extremisterna 1. Folket kan ej ta 1. Ingen självklar och minoriteterna ett steg tillbaka pga. begränsning 2. Människors rätt får inte påverka och ansvar 2. Antingen ja eller

47 till att leva sina liv leda till 2. Yttrandefrihet nej, inget emellan utan begränsning begränsning av punkt slut 3. Rätt till att känna 3. Demokratin yttrandefriheten 3. Förvalta sig kränkta av överlever ej utan yttrandefriheten karikatyrerna, men yttrandefrihet bra, undvika debatt ingen begränsning 4.Under alla 4. Karikatyrer en 4. Inga men förutsättningar provokation 5. Yttrandefriheten försvara demokratin 5. Ansvaret på oersättlig 5.EU del av befolkningen 6. Aldrig böja sig demokratin för hot 6. Yttrandefriheten 7. Beskydda försvaras. yttrandefriheten 8. Politik är inte domstol

6.3.3 Sammanfattande jämförelse av politiska debatten i Sverige och Danmark Efter att ha jämfört partierna både utifrån dimensionerna, och mellan varandra, dvs. socialdemokraterna i Sverige och Danmark mot varandra och likaså med moderaterna, kan vissa sammanfattande slutsatser dras. Socialdemokraterna i båda länderna har fört liknande debatt om yttrandefrihet utifrån olika dimensioner, och likaså moderaterna. Skillnaden mellan partiernas politiska debatt om yttrandefrihetens begränsning kan märkas genom de olika dimensionerna. Alla fyra partierna är för yttrandefrihet och anser att minimal begräsning är det önskvärda. Men skillnaden syns när man tittar närmare på vilka dimensioner de olika partierna lagt tyngdpunkten på. Svenska socialdemokrater har exempelvis lagt lika stor vikt på dimensionen demokrati och ansvar. Partiet anser att demokrati är en hörnsten i dagens samhälle och att yttrandefriheten är en viktig del av detta samhälle, samtidigt som partiet argumenterar för ansvar, som både vi som människor och staten ska ta. Detta skapar en likhet med de danska socialdemokraterna. Detta parti lägger något större vikt på dimensionen ansvar än de svenska socialdemokraterna, men argumenterar en hel del också utifrån dimensionerna minoritetsrättigheter och demokrati.

De svenska moderaterna lägger tyngdpunkten på dimensionen demokrati. Detta parti har även haft ganska många argument mot begränsning, vilket kan kopplas till partiets debatt om demokratins betydelse. De resterande två dimensionerna, ansvar och minoritetsrättigheter, har moderaterna argumenterat mindre för.

Venstre har argumenterat mest utifrån dimensionen för/mot begräsning av yttrandefriheten. Partiet har även argumenterat ganska mycket utifrån dimensionen demokratin, men mindre utifrån dimensionerna ansvar och minoritetsrättigheter.

48

Sammanfattningsvis kan man säga att de olika partierna använt olika dimensioner i sin politiska debatt om yttrandefrihetens begränsning. Alla partierna är för yttrandefrihet och demokrati, men argumenterar för detta utifrån olika dimensioner.

49 7. Sammanfattande analys Detta kapitel är en sammanfattande analys av hela uppsatsen. Här ges en sammanfattande analys vari slutsatser och sammanfattning presenteras i ett, men även en analys av slutsatserna.

I början av uppsatsen kunde ni läsa att syftet med denna studie har varit att studera den politiska debatten om yttrandefriheten och dess eventuella begränsning i Sverige och Danmark. Till den politiska debatten har två partier från vardera land valts. Dessa är Socialdemokratiska Partiet och Moderata Samlingspartiet i Sverige samt Socialdemokraterne och Venstre i Danmark. För vardera partis politiska debatt har 15 artiklar valts ut, vilket innebär att totalt 60 artiklar ligger som grund för analysen och slutsatserna. Artiklarna har analyserats genom en idéanalys, där dimensioner använts som analysverktyg. Analysverktyget har vidare kopplats till en teoretisk bakgrund, som utgår från fyra teoretiker: John Stuart Mills, Will Kymlicka, Robert Nozicks och John Rawls. Denna analys har varit grunden för en jämförelse av partiernas politiska debatt samt för partiernas likheter och skillnader i sig. Utifrån allt detta ges nedan några slutsatser samt en analys av dessa.

Eftersom partiernas politiska debatt analyserats genom dimensionerna yttrandefrihet och argument om demokrati, yttrandefrihet och argument om minoritetsrättigheter, yttrandefrihet och argument om ansvar, samt yttrandefrihet och argument för/mot begränsning, har även komparationen utgått från dessa. Under analysens gång kunde man märka vissa skillnader och likheter mellan partierna.

Den slutsats som kan dras, utifrån de 60 artiklar som ligger till grund för analysen, är att alla fyra partierna är för yttrandefriheten och dess utveckling samt att de också ser den demokratiska utvecklingen som en viktig del av dagens samhälle. Partierna är överens om att demokratin inte kan överleva utan yttrandefriheten och yttrandefriheten kan inte överleva utan demokratin. Skillnaderna mellan partierna syns genom de olika dimensionerna. Detta innebär att vissa partier lägger tyngdpunkten på en dimension, medan andra partier använder flera dimensioner för att framföra sina åsikter.

50 För att konkretisera den slutsats som dragits i stycket ovan kan man säga att alla fyra politiska partierna ser yttrandefriheten som avgörande del av det demokratiska samhället. Skillnaderna består i att partierna utgår från olika dimensioner i sin argumentation.

Ur komparationen av partiernas politiska debatt, som även den utgått från dimensionerna, och partierna i sig, dvs. jämförelse mellan socialdemokraterna i Sverige och Danmark för sig och moderaterna för sig, kan vissa slutsatser dras. För det första har socialdemokraterna i båda länderna fört liknande debatt om yttrandefrihet utifrån olika dimensioner, och likaså moderaterna. Detta innebär alltså att partiernas ideologiska aspekt har lett till en samhörighet, istället för en åtskillnad som den nationella aspekten kunde ha medfört. Med detta menar jag att de ideologier som partierna i grund och botten delar förenar dem, trots olikheter mellan ländernas regeringar. Ett möjligt resultat av analysen hade kunnat bli att socialdemokraterna och moderaterna i Sverige och Danmark skiljer sig åt, trots att de delar samma ideologi. Men så har dock fallet inte varit i debatten om yttrandefriheten och dess eventuella begränsning. Den nationella aspekten är visserligen närvarande i argumentationen, men skapar i grund och botten inga avgörande skillnader.

Generellt sett finns det ett konsensus mellan partierna när det gäller yttrandefriheten. Skillnaderna framkom genom argumentens innebörd, på så sätt att vikten las på olika dimensioner, men det övergripande budskapet i den politiska debatten var detsamma: yttrandefriheten är en del av det demokratiska samhället och får därmed inte begränsas.

51 Referenser

Litteratur: Andersson, Jan, (2004), Yttrandefrihetens dilemma, Elanders Gotab, Stockholm

Bergström, Göran, Boréus, Kristina, (2005), Textens mening och makt , Studentlitteratur, Lund.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wänhnerud, Lena, (2005), Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Elanders Gotab, Stockholm

Grönmo, Sigmund, (2006), Metoder i samhällsvetenskap, Malmö:Liber

Kymlicka, Will, (1998), Mångkulturellt medborgarskap, Nora: Nya Doxa

Mattson Inger, Petersson Olof, Warning-Nerep Wiweka, (2003), Svensk Författningspolitik, Stockholm: SNS Förlag,

Mill, John Stuart, (2003), On Liberty, Dover Publications Inc., USA.

Nozick, Robert, (2004), Anarki, stat och utopi, Stockholm: Timbro.

Olsson, R Anders, (2006), Yttrandefrihet och tryckfrihet – Handbok för journalister, Narayana Press, Danmark

Petäjä, Ulf, (2006), Varför yttrandefrihet? – om rättfärdigandet av yttrandefrihet från fem centrala argument i den demokratiska idétraditionen, Växjö Universitet Press

Rawls, John, (1999), En teori om rättvisa, Göteborg: Diadalos

Strömberg, Håkan, Axberger, Hans-Gunnar (2004), Yttrandefrihetsrätt , Lund: Studentlitteratur.

Teorell, Ian, Svensson, Torsten, (2007), Att fråga och att svara – Samhällsvetenskaplig metod , Liber

Yin, Ronert K., (2003), Case study research – designs and methods, Thousand Oaks, Calif. : Sage Publications

52 Internet : A world where people matter, http://socialdemokraterne.dk/A-English%20version-A-World-Where-People-Matter- default.aspx?site=english&func=article.view&id=174914 , Socialdemokraterne, 2008-05-12

Basic Political Principles, http://www.venstre.dk/index.php?id=4629 , Venstre, 2008-04-27

Bristen på yttrandefrihet i Kina inför OS http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=71&dok_id=GU121539 , Sveriges Riksdag, 2008-05-07

Danmark skall have en uddannelse i islam, http://socialdemokraterne.dk/print.aspx?func=article.view&id=146642 , Socialdemokraterne , 2008-05-10

Dansk erhvervsliv bygger også på ytringsfrihed http://jacobjensen.venstre.dk/index.php?id=412 , Venstre, 2008-04-13

Det här vill moderaterna, http://www.moderat.se/material/pdffiler/moderat_11799.pdf , Moderaterna, 2008-04-27

Denmark – Constitution, http://servat.unibe.ch/icl/da00000_.html#S029_ , ICL, 2008-04-15

Dödshoten mot Vilks och Johansson måste fördömas, http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1669&blogg=17158 , S-info, 2008-05-03

Erklæring vedr. Ytringsfriheden i Danmark, http://socialdemokraterne.dk/print.aspx?site=jeppekofod&func=article.view&id= 140271 Socialdemokraterne, 2008-05-12

EU ska beskytte ytringsfriheden, http://www.venstre.dk/index.php?id=4761&tx_ttnews[backPid]=4614&tx_ttnews[pointer]=1 &tx_ttnews[tt_news]=1942&cHash=bf4638c567 , Venstre, 2008-04-13

Et angreb på kunstneres ytringsfrihed, http://www.venstre.dk/index.php?id=4761&tx_ttnews[backPid]=4614&tx_ttnews[pointer]=5 &tx_ttnews[tt_news]=1980&cHash=2b911c0b21 , Venstre, 2008-05-07

Fact Sheet on Democracy and freedom of expression in Denmark,

53 http://www.ambkairo.um.dk/NR/rdonlyres/4C065760-0223-4612-BC24- 92ADDD9F0FE5/0/060720Factsheetaboutfreedomofexpression4.doc , Ambkairo, 2008-04-15.

Fogh: Ytringfriheden kan ikke grandbøjes, http://www.dr.dk/Nyheder/Politik/2006/01/01173202.htm , DK, 2008-04-13

Freedom of speech and the caricatures of Mohammed, http://socialdemokraterne.dk/default.aspx?site=english&func=article.view&id=144052, Socialdemokraterne, 2008-05-11

Förslag till uttalande av Stockholms Arbetarekommuns representantskap http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for- alla/Partidistrikt/Stockholm/Foreningmedlem/Representantskap/Handlingar-infor- representantskap/Representantskap-den-21-februari/Forslag-till-uttalande-av-Stockholms- Arbetarekommuns-representantskap1/ , Socialdemokraterna Stockholm, 2008-05-03

Förståelse fördas långsamt, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_276961.svd , SvD, 2008-04-11

HBT-frågor, http://muf.se/index.php?use=article&cmd=view&id=456&comments=1 , Moderata ungdomsförbundet, 2008-05-07

Helle Thorining-Schmidts tale vid folketingets afslutningsdebat http://socialdemokraterne.dk/default.aspx?func=article.view&id=189101 , Socialdemokraterne, 2008-05-10

History, http://www.venstre.dk/index.php?id=4630 , Venstre, 2008-04-27

Hoten mot yttrandefriheten i Turkiet, http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=71&dok_id=GU12551, Sveriges Riksdag, 2008-04-13

Hur vill ni bekämpa rasism, http://www.moderat.se/faq.aspx?faqid=12 , Nya Moderaterna, 2008-04-13

Jonas Gardell och rondellhundar, http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1311&blogg=17360 , S-info, 2008-05-03

54 Karikatyrer av Muhammad, http://www.socialdemokraterna.se/Templates/Page.aspx?id=37905 , Socialdemokraterna , 2008-04-11

Karikatyrer av Muhammed, http://www.socialdemokraterna.se/Templates/Page.aspx?id=37904 Socialdemokraterna, 2008-04-11

Karikaturernes vanvid, http://s-dialog.dk/A-Socialdemokraterne-Integration-Udenrigspolitik-Karikaturernes-vanvid- default.aspx?func=article.view&id=146889 , Socialdemokraterne, 2008-05-10

Kina och yttrandefriheten i Sverige, http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=67&dok_id=GV11684 Sveriges Riksdag, 2008-05-07

Klyfta av okunskap i karikatyrbråken, http://www.s-info.se/association/show_news.asp?id=82&news=3278&navi=35 , S-info, 2008-05-03

KU värnar tryckfriheten, http://www.moderat.se/artikel.aspx?webbid=41&menyid=846&artikelid=31158 , Nya Moderaterna, 2008-05-07

Map of press freedom 2007 , http://www.freedomhouse.org/template.cfm?page=251&country=7164&year=2007 Freedom house, 2008-04-10

Nazism, http://www.mufhaninge.se/index.php?id=61 , Moderata ungdomsförbundet i Haninge, 2008-05-07

Nyhetsbrev nr 14-21 februar 2006, Kirsten Brosbøl, http://socialdemokraterne.dk/A-Socialdemokraterne-Nyhedsbrev-nr-1421-februar-2006- default.aspx?site=kirstenbrosboel&func=article.view&id=150443, Socialdemokraterne, 2008-05-10

Om yttrandefrihetsbrott, http://www.riksdagen.se/templates/R_PageExtended____6063.aspx , Sveriges Riksdag, 2008-04-24

55 Om tryckfriheten, http://www.riksdagen.se/templates/R_PageExtended____6063.aspx , Sveriges Riksdag, 2008-04-24

Our European Vision, http://socialdemokraterne.dk/print.aspx?site=english&func=article.view&id=139620 Socialdemokraterne, 2008-05-12

Pernasset har svigtet, siger Fogh Rasmussen, http://www.senyt.dk/default.asp?Dok=325&Emne=15 , Senyt, 2008-05-10

Partiprogram för socialdemokraterna, http://www.socialdemokraterna.se/upload/Central/dokument/pdf/partiprogram.pdf , Socialdemokraterna, 2008-04-27

Partiprogram och riktlinjer, http://www.socialdemokraterna.se/Var-politik/Partiprogram-och-riktlinjer/ , Socialdemokraterna , 2008-04-27

Pingstpastorn Åke Green Befriad, http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=377589 , DN, 2008-05-17

Policy and Principles, http://socialdemokraterne.dk/A-English%20version-Policy-and-principles- default.aspx?site=english&func=article.view&menuAction=selectClose&menuID=123081&i d=123088 , Socialdemokraterne, 2008-04-27

Profeten som rondellhund - Yttrandefrihet eller “karikatyrdemokrati”? http://semus.wordpress.com/2007/07/23/yttrandefrihet-eller-karikatyrdemokrati/ Hooman Anvari and Semus, 2008-04-18

Regeringsformen , http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____4933.aspx, Sveriges Riksdag, 2008-06-14

Regeringen värnar public service http://www.regeringen.se/sb/d/7910/a/85086 , Regeringskansliet, 2008-05-07

56 Reinfeldt bröt tystnaden om Vilks Muhammedhund http://www.google.se/search?hl=sv&q=%22Reinfeldt+br%C3%B6t+tystnaden+om+Vilks+M uhammedhund%22&meta =, Sydsvenskan, 2008-05-07

Reinfeldt månar om yttrandefriheten http://www.na.se/artikel.asp?intId=1211267 , NA, 2008-05-07

Reinfeldt mötte svenska muslimer http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=688760 , DN, 2008-05-07

Reklamförbud och yttrandefrihet http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=67&dok_id=GT111437 , Sveriges Riksdag, 2008-05-06

Retten til at leve sit eget liv http://www.venstre.dk/index.php?id=5036 , Venstre, 2008-04-13

Samtal med lokal imam, http://www.socialdemokraterna.se/Vart-parti/Riksdagen/Vara-ledamoter/Carina-Hagg/Min- politik/Pressmeddelanden/2006/--2006-02-06---Samtal-med-lokal-imam-/ Socialdemokraterna, 2008-04-11

Samtal är bättre än bojkotter, http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/EU/Asa- Westlund/Media/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2006/Artiklar1/Samtal-ar-battre-an-bojkotter/ , Socialdemokraterna, 2008-05-03

Samarbejde i stedet groftegraveri, http://socialdemokraterne.dk/A-Socialdemokraterne-Helle-Thorning-Schmidt-Velfærd- Samarbejde-i-stedet-for-grøftegraveri-default.aspx?func=article.view&id=148203 Socialdemokraterne, 2008-05-10

S.indspill: Bidrag til løsning af Muhammed-konflikten http://socialdemokraterne.dk/default.aspx?site=jeppekofod&func=article.view&id=146611 Socialdemokraterne, 2008-05-11

Speech on the Danish Cartoons Contoversy http://www.karin-riis.dk/Default.aspx?ID=882 Riis, Alliance of liberals and democrats For Europe, 2008-05-10

57 Straffeloven - Indholdsfortegnelse, http://www.themis.dk/synopsis/index.asp?hovedramme=/synopsis/docs/lovsamling/straffelov en_indholdsfortegnelse.html Synopsis, 2008-04-15

Successionsordningen , http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____6059.aspx, Sveriges Riksdag, 2008-06-14

S, ytringsfriheden og Muhammed-tegningerne http://socialdemokratiet.dk/A-Socialdemokraterne-Integration-Kultur-Udenrigspolitik-S- ytringsfriheden-og-Muhammed-tegningerne-default.aspx?func=article.view&id=143949 , Socialdemokraterne, 2008-05-10

The constitution of Sweden http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/55/10/5d19bf4a.pdf , Regeringskansliet, 2008-04-24 Till Yttrandefrihetens försvar, http://motpol.blogspot.com/2008/02/till-yttrandefrihetens-frsvar.html , Motpol, 2008-04-13

Tryckfrihetsförordningen , http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____6062.aspx, Sveriges Riksdag, 2008-06-14

Turerna kring Muhammedteckningarna , http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_295010.svd , SvD, 2008-04-15

Turkiet och yttrandefriheten, http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=71&dok_id=GU12810 , Sveriges Riksdag, 2008-04-13

Udlændnge og integration http://www.dr.dk/Nyheder/Politik/2008/03/09/182432.htm , DR, 2008-05-11

Vad vill utrikesministern göra för att främja yttrandefriheten i Turkiet? http://www.socialdemokraterna.se/Vart-parti/Riksdagen/Vara-ledamoter/Yilmaz- Kerimo/Min-politik/Pressmeddelanden/2007/Vad-vill-utrikesministern-gora-for-att-framja- yttrandefriheten-i-Turkiet/ , Socialdemokraterna, 2008-04-11

Vem visar respekt, http://www.moderat.se/blogg/blogg.aspx?bloggid=7 , Nya Moderaterna, 2008-04-13

58 Verdensmester i demokrati http://www.venstre.dk/fileadmin/venstre.dk/main/files/valg/verdensmesteridemokrati.pdf , Venstre, 2008-05-07

Villys Biorytmer 2008-04-13 http://www.venstre.dk/index.php?id=4761&tx_ttnews[backPid]=4606&tx_ttnews[tt_news]=1 959&cHash=6eb0bff3a1 , Venstre, 2008-04-13

Vi må stå vagt om ytringsfriheden http://www.venstre.dk/index.php?id=rss2feed0&no_cache=1&tx_ttnews%5Btt_news%5D=1 983 , Venstre, 2008-04-13

Vi støtter ubetinget ytringsfrihed http://www.venstre.dk/index.php?id=rss2feed0&no_cache=1&tx_ttnews%5Btt_news%5D=1 994 , Venstre, 2008-04-13

Vi vælger velfærd http://socialdemokraterne.dk/default.aspx?func=article.view&id=203091 , Socialdemokraterne, 2008-05-10

Vår Politik, http://www.socialdemokraterna.se/Var-politik/ , Socialdemokraterna, 2008-04-27

Velfærs hver endeste dag, http://socialdemokraterne.dk/A-Socialdemokraterne-Helle-Thorning-Schmidt-Velfærd- Velfærd-hver-eneste-dag-default.aspx?func=article.view&id=173927 Socialdemokraterne, 2008-05-10

Venstre: Chokerende dom over tyrkiska borgmestre, http://www.venstre.dk/index.php?id=4761&tx_ttnews[backPid]=4614&tx_ttnews[pointer]=2 &tx_ttnews[tt_news]=2045&cHash=e0e203e736 , Venstre, 2008-05-07

Værn om ytringsfrihed http://www.venstrebladet.dk/hav/default.asp?action=ritzau&id=267864, Nordvest, 2008-04-13

Yttrandefrihet http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2007/08&bet=K239, Sveriges Riksdag, 20080411

59 Yttrandefrihetsgrundlagen, http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____5561.aspx , Sveriges Riksdag, 2008-04-24.

Yttrandefriheten kan inte vara gränslös, http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1427&blogg=3704 , S-bloggar, 2008-05-03

Yttrandefrihet och kultur, http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1423&blogg=10480 , S-bloggar, 2008-05-03

Yttrandefrihet ska präglas av gott omdöme, http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1644&blogg=16747 , S-info, 2008-05-03

Ytringsfrihed er et entren –eller http://www.venstre.dk/index.php?id=4761&tx_ttnews[backPid]=4614&tx_ttnews[pointer]=4 &tx_ttnews[tt_news]=2008&cHash=0533f1c359 , Venstre, 2008-04-13

Ytringsfrihed og gensidig respekt http://www.nyrup.dk/nyrup/underside.asp?MIId=168 , Nyrup, 2008-05-10

Är vi på väg mot demokrati och yttrandefrihet i Orwells anda?, http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1486&blogg=3871 , S-info, 2008-05-03

60