Den Politiska Debatten Om Yttrandefriheten - En Komparativ Studie Mellan Sveriges Och Danmarks Politiska Partier

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Den Politiska Debatten Om Yttrandefriheten - En Komparativ Studie Mellan Sveriges Och Danmarks Politiska Partier Institutionen för Samhällsvetenskap Statsvetenskap Den politiska debatten om yttrandefriheten - En komparativ studie mellan Sveriges och Danmarks politiska partier Magisteruppsats i statvetenskap VT 2008 Författare: Anela Pranjic Handledare: Emil Uddhammar Abstract Title: The political debate about freedom of speech – A comparative study between Sweden’s and Denmark’s political parties Author: Anela Pranjic University: Växjö University Department: Department of Political Science Level: Master thesis Supervisor: Emil Uddhammar The purpose with this study is to analyse the political debate about freedom of speech in Sweden and Denmark, after the caricatures of the Islamic Prophet Mohammed that the Danish newspaper Jyllandsposten published in September 2005. For this debate four political parties have been chosen. These are: Socialdemokratiska Partiet and Moderata Samlingspartiet in Sweden and Socialdemokraterne and Venstre in Denmark. An idea analysis has been chosen as method, and dimensions as an analysing tool. The overall result of the analysis is that right- and left political parties in Sweden and Denmark are more alike, than different in their political debate about free speech. They all wish for total freedom of speech, and see that as the foundation of the democratic society. The difference between the parties is that left parties put more weight on personal responsibility and minorities, than right parties that mostly debate about the meaning of democracy and why freedom of speech should not be restricted. Key Words : Free Speech, Political Debate, Social Democrats, Moderaterna, Venstre, Democracy, Minority Rights, Responsibility and Restriction. 2 Innehållsföreteckning 1. Inledning 5 1.1 Syfte och frågeställning 6 1.2 Forskningsdesign 7 1.3 Avgränsning 8 1.4 Material 8 1.5 Disposition 9 2. Tidigare forskning 10 3. Metod och teori 12 3.1 Metod: Idéanalys 12 3.2 Teori 13 3.2.1 John Stuart Mills sanningsargument 13 3.2.2 Will Kymlickas argument om minoritetsrättigheter 14 3.2.3 John Rawls argument om rättvisa 15 3.2.4 Robert Nozicks argument om naturrättigheter 16 3.2.5 Hur hänger teorierna ihop 16 3.3 Analysverktyg: dimensioner 17 4. Bakgrund om yttrandefriheten och politiska partierna 19 4.1 Yttrandefriheten i Sverige och Danmark 19 4.1.1 Yttrandefriheten i Sverige 19 4.1.2 Yttrandefriheten i Danmark 20 4.2 Politiska partierna 22 4.2.1 Socialdemokratiska Partiet 22 4.2.2 Moderata Samlingspartiet 22 4.2.3 Socialdemokraterne 23 4.2.4 Venstre 23 5. Analys av politiska partiernas debatt 24 5.1 Svenska partiers politiska debatt 24 5.1.1 Socialdemokratiska partiet 24 a) Yttrandefriheten och argument om demokrati 24 b) Yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter 25 c) Yttrandefriheten och argument om ansvar 26 d) Yttrandefriheten och argument för/mot begränsning 27 5.1.2 Moderata Samlingspartiet 28 a) Yttrandefriheten och argument om demokrati 28 b) Yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter 29 c) Yttrandefriheten och argument om ansvar 30 d) Yttrandefriheten och argument för/mot begränsning 30 3 5.2 Danska partiernas politiska debatt 31 5.2.1 Socialdemokraterne 31 a) Yttrandefriheten och argument om demokrati 31 b) Yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter 32 c) Yttrandefriheten och argument om ansvar 33 d) Yttrandefriheten och argument för/mot begränsning 35 5.2.2 Venstre 35 a) Yttrandefriheten och argument om demokrati 35 b) Yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter 36 c) Yttrandefriheten och argument om ansvar 37 d) Yttrandefriheten och argument för/mot begränsning 37 5.3 Sammanfattande tabell över den politiska debatten 38 6. Jämförelse av partiernas politiska debatt 40 6.1 Antalet argument för varje parti och dimension 40 6.2 Komparation av den politiska debatten utifrån dimensionerna 41 a) Yttrandefriheten och argument om demokrati 41 b) Yttrandefriheten och argument om minoritetsrättigheter 42 c) Yttrandefriheten och argument om ansvar 43 d) Yttrandefriheten och argument för/mot begränsning 44 6.3 Sammanfattande jämförelse 45 6.3.1 Socialdemokrater i Sverige och Danmark 45 6.3.2 Moderater (Venstre) i Sverige och Danmark 47 6.3.3 Sammanfattande jämförelse av den politiska debatten 48 7. Sammanfattande analys 50 Referenser 52 Tabell 5.1 Den politiska debatten 38 Tabell 6.1 Antalet argument 40 Tabell 6.2 Socialdemokraternas argument 46 Tabell 6.3 Moderaternas argument 47 4 1. Inledning Nedan presenteras problemformulering, syfte och frågeställning, material, avgränsning och disposition. “If all mankind minus one, were of one opinion, and only one person were of the contrary opinion, mankind would be no more justified in silencing that one person, than he, if he had the power, would be justified in silencing mankind”. 1 Detta uttryck kommer från John Stuart Mills arbete On Liberty , och förklarar kärnan i det som idag betecknas som yttrandefrihet. Yttrandefriheten är till för att skydda individernas rättigheter till att fritt kunna uttrycka sina tankar och åsikter. På så sätt skapar den en av grundpelarna i ett demokratiskt samhälle. I Sverige har yttrandefriheten fått så stor betydelse att den numera genomsyrar tre av landets fyra grundlagar. Utifrån dessa lagar anses yttrandefriheten vara en rättighet som inte får inskränkas, förutom i nödfall. Begränsningen av yttrandefriheten får inte förhindra den fria åsiktsbildningen, förutom i de fall där rikets säkerhet, folkförsörjning och liknande aspekter hotas. 2 Även i Sveriges grannland Danmark skyddas yttrandefriheten i landets konstitution. Liksom i Sverige innebär lagen i Danmark att varje person bosatt i landet har rätt att fritt uttrycka sina åsikter. Skillnaden mellan länderna är att Danmark har gjort fler klara inskränkningar i yttrandefriheten. Dessa inskränkningar förbjuder förnedring och kränkning av andra grupper och människor, blasfemi och rasism. 3 Den danska lagen om blasfemi, presenteras i citatet nedan. Lagen ger en god kontrast till Mills uttryck om absolut frihet, då den handlar om begränsning av yttrandefriheten. ”Any person who, in public, ridicules or insults the dogmas or worship of any lawfully existing religious community in this country shall be liable to a fine or to imprisonment for any term not exceeding four months.” 4 Både i Sverige och i Danmark har inskränkningar i yttrandefriheten gjorts som ett försök att skydda olika minoritetsgrupper, dock i olika omfattning. Danmark har begränsat yttrandefriheten mer konkret, medan Sverige försökt undvika begränsningar. Trots det har kränkande och fördomsfulla yttranden förekommit i båda länderna, men uppmärksammats 1 Mill, John Stuart, 2003:28. 2 Olsson, Anders, R, 2006:19. 3Maps of press freedom, 2008-04-10. 4 Straffeloven – Indholdsfortegnelse, kapitel 15 sektion 140, 2008-04-15. 5 mest i Danmark. Ett sådant exempel är den danska tidningen Jyllandspostens karikatyrbilder på den muslimske profeten Muhammed som publicerades i september månad 2005. Detta ledde till uppror i den muslimska världen och bojkott av danska produkter. 5 Två år efter detta skedde liknande händelse i Sverige. Då ställde Lars Vilks en bild på en rondellhund, som även den föreställde samma profet. Denna händelse var inte lika uppmärksammad som Jyllandspostens karikatyrbilder, men räckte till för att öka intensiteten i den redan befintliga politiska debatten om inskränkningen av yttrandefriheten och dess effekt i det demokratiska samhället. 6 Problematiken ligger alltså i det faktum att det idag sker en konflikt mellan yttrandefrihetens betydelse för demokratin och den möjlighet som den ger folket att fritt yttra sina åsikter. Med detta menas att samtidigt som yttrandefriheten är en stor del av demokratin är den också en rättighet som erbjuder fritt yttrande vilket kan leda till att kränkande uttalanden förekommer. Denna problematik ligger som grund för denna uppsats. Eftersom Sveriges och Danmarks lagar om yttrandefriheten är olika, har jag funnit det intressant att belysa hur den politiska debatten efter Jyllandspostens publiceringar utvecklas i båda länderna, för att kunna belysa likheter och skillnader. Det intressanta i denna debatt är hur de politiska partierna debatterat i frågan om inskränkningen av yttrandefriheten i förhållande till det demokratiska samhället. Utifrån denna debatt har följande forskningsfråga valts som en bakgrund till studien: hur har den politiska debatten om inskränkningen av yttrandefriheten i förhållande till det demokratiska samhället sett ut, efter Jyllandspostens karikatyrbilder på profeten Muhammed 2005, i Sveriges och Danmarks politiska partier? 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att studera hur den politiska debatten om yttrandefriheten och dess eventuella gränser utvecklats i Sverige och Danmark sedan Jyllandspostens publicering av karikatyrbilder på profeten Muhammed 2005. För den politiska debatten har två partier från vartdera land valts: Socialdemokratiska Partiet och Moderata Samlingspartiet i Sverige samt Socialdemokraterne och Venstre i Danmark. Nedanstående frågeställning konkretiserar syftet: 5 Turerna kring Muhammedteckningarna, 2008-04-15. 6 Profeten som rondellhund – Yttrandefrihet eller ”karikatyrdemokrati”?, 2008-04-18. 6 1. Hur har de svenska , politiska partierna debatterat om yttrandefriheten och dess eventuella begränsning i samband med och efter Jyllandpostens karikatyrbilder av profeten Muhammed hösten 2005? a) Socialdemokratiska partiet? b) Moderata Samlingspartiet? 2. Hur har de danska , politiska partierna debatterat om yttrandefriheten och dess eventuella begränsning i samband med och efter
Recommended publications
  • Birgitta Sellén Vill Att Staten Ska Kunna Avlyssna Alla Dina Telefonsamtal, Läsa All Din Epost Och Se Alla Webbsidor Du Kollar På
    Birgitta Sellén vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 2 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Liselott Hagberg vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 3 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Mauricio Rojas vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 4 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen genom kvittning. Peder Wachtmeister vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 6 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Yvonne Andersson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 11 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Jeppe Johnsson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 12 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Annicka Engblom vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 14 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Alf Svensson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på.
    [Show full text]
  • Anna Kinberg Batra Sitter Kvar Enligt Oddsen
    PRESSMEDDELANDE 2017-03-24 Anna Kinberg Batra sitter kvar enligt oddsen Moderaterna har rasat i opinionen och är nu mindre än Sverigedemokraterna, men partiledaren Anna Kinberg Batra får sitta kvar. Det visar färska odds från spelbolaget Betsson. Men oddsen visar även att Moderaternas ekonomisk- politiska talesperson Ulf Kristersson ligger tätt inpå. Efter utspelet om samarbete med Sverigedemokraterna har det varit turbulenta veckor för Moderaternas partiledare. Många spekulerar nu om Anna Kinberg Batra kan sitta kvar och om vem som i så fall blir hennes efterträdare. Enligt färska odds från Betsson behåller hon makten och spelas till relativt låga 1,5 gånger pengarna. Hon följs av Ulf Kristersson som ligger tätt inpå med odds på 2 gånger pengarna att han utses till ny partiledare. De följs därefter av Elisabeth Svantesson och Johan Forsell som båda spelas till 3 gånger pengarna. – Anna Kinberg Batra har tappat stort i förtroende men än har det inte förekommit några krav på avgång från hennes partikamrater. Oddsen pekar på att hon sitter kvar men hon har mycket att bevisa, säger Raúl Valencia López, på Betsson. Ingen comeback för Fredrik Reinfeldt Skulle Sveriges tidigare stadsminister Fredrik Reinfeldt göra comeback som Moderaternas nästa partiledare ger en satsad enkrona 50 gånger pengarna. Detsamma gäller för riksdagsledamoten Hanif Bali som gjort sig känd för att ha brutit mot partilinjen i en omröstning i riksdagen. För aktuella odds, vänligen se https://sportsbook.betsson.com/sv/politik-och- naringsliv/sverige/svensk-politik Vem
    [Show full text]
  • Simona Koria
    Swedish National Election Studies Department of Political Science Report University of Gothenburg 2020.03.19 2020:2 www.snes.gu.se Voter perceptions of policy outcomes and responsibility attributions 2010-2018 Simona Koria Ylva Larsson Valforskningsprogrammets rapportserie Sedan 1950-talet genomför forskare knutna till Valforskningsprogrammet i Göteborg empiri- ska undersökningar av hur den svenska demokratin mår och utvecklas. Rapportserien är vår viktigaste publikationskanal för att bidra till samhällets kunskapsförsörjning på demokrati- området. Målsättningen är att sprida grundläggande fakta och forskningsresultat som rör val och väljarbeteende till en bred publik av forskare, studenter, journalister, politiker och allmän- het. The Swedish National Election Studies Program working report series Since the 1950s, the researchers associated with the Swedish National Election Studies Program at the Department of Political Science, University of Gothenburg, conducts empirical research on the well-being and development of the Swedish democracy. The working report series is one of our main publication outlets. The aim is to publish basic facts and research results about elections and voting behavior to a broad audience of researchers, students, journalists, politi- cians and the public. Party abbreviation = Left Party (V) = Social Democratic Party (S) = Green Party (MP) = Center Party (C) = The Liberals (L) = Conservative Party (M) = Christian Democratic Party (KD) = Sweden Democrats (SD) Citation: Simona Koria & Ylva Larsson (2020). Voter
    [Show full text]
  • Riksbankens Jubileumsfond's Annual Report 2016
    RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND ANNUAL REPORT 2016 7 Chief Executive’s Comments 32 Sector Committees Sector Committee for Technology, 8 Overview of research Institutions and Change 32 support in 2016 Sector Committee for Mediatisation 10 Procedures, support forms and of Culture and Everyday Life 32 quality assessment 33 Nordic cooperation 11 Awarded research grants 33 Additional grants for research and Projects 13 cultural activities Programmes 21 33 International collaboration Infrastructure for Research 23 36 The Rönnberg Donations Research Initiation 24 36 Grants for costs of premises and 25 Targeted initiatives indirect costs Pro Futura 26 36 Follow-up and assessment Europe and Global Challenges 27 38 Open access Flexit 27 38 Research communication RJ Sabbatical 28 New Prospects for the Humanities and Social Sciences 29 Research on premodernity 29 Long-term Provision of Knowledge 29 Collections and Research 30 Governance and Scrutiny of the Public Sector 30 Riksdag Research 30 Swedish Foundation’ Starting Grant 30 Communications projekt 31 4 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND ANNUAL REPORT 2016 PLATS FÖR VINJETT 42 Annual report 58 Financial result 43 Administration report 60 Income statement Purpose 43 61 Balance sheet Important events during the 62 Specificering förändring eget kapital financial year 43 63 Cash flow statement Governance 44 64 Accounting and valuation principles Budget and appropriations 45 Valuation of tangible assets 64 Regular forms of support 46 Valuation of financial assets 65 Targeted initiatives 47 Valuation of current assets
    [Show full text]
  • Politik Efter Valet 2006
    Sven Wimnell 061023+061031+070110: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf) 117 Statsbudgetens avsnitt om jobbavdraget. Innehåll 121 Kommentarer. 3 Alliansens sänkta inkomstskatter. 122 Några artiklar om skatter mm. 122 Nya a-kassan slår mot lågavlönade. 4 Regeringsförklaringen 6 oktober 2006. 124 Fler blev arbetslösa med nytt sätt att mäta. 19 Ministrarna i den nya regeringen. 125 Minskad fastighetsskatt påverkar redan inflationen. 25 Regeringsförklaringen - punkt för punkt. SVT Nyheter. 27 Gamla socialdemokratiska regeringen. 126 Förslag till statsbudget för 2007. 42 Sveriges statsministrar. 127 Statsbudget för 2007. Innehållsförteckning. 43 Den nya regeringen med Alliansen. Antagande. 131 Innehållet i några utredningar som finns på Internet. 44 Den nya riksdagens ledamöter. 131 Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas 55 Socialdemokraternas skuggregering. skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. 57 LOs ordf. Wanja Lundby-Wedin om regeringsförklaringen (http://wimnell.com/omr36-39h.pdf) 58 LO om ny lönerapport. 58 Lönerapport år 2006. Från LO.se 061010. 132 Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. 75 DNs ledarskribenter. http://wimnell.com/omr36-39i.pdf) 77 Partiledardebatt i riksdagen 061011. 133 Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens 96 Statsråd och public service. problem. Hur ska man kunna förbättra världen? (http://wimnell.com/omr40z.pdf) 105 Globaliseringen. 135 Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden 108 Strukturomvandlingar, arbetslöshet och ny politik. och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf) 110 Inkomst efter skatt 2006 . 111 De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkoms- 137 Sven Wimnell 060111+tillägg 060130: Om LO-rapporten Vad terna.
    [Show full text]
  • Protokoll Slutlig Sammanräkning Hallands
    1/1 Länsstyrelsen i PROTOKOLL Hallands län 2014-09-15 — 09-19 Dnr: 201-6909-14-1 Slutlig sammanräkning Val till riksdagen 2014-09-14 Valkrets: Hallands län Plats: Landstatshuset, Halmstad Sammanräkningen har skett enligt reglerna i 13 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa resultaten så att Valmyndigheten kan utse ledamöter och ersättare. • Bilaga 1 Röster för partierna • Bilaga 2 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 3 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 4 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Vid protokollet: Sigrid Josefson Justerat: Julia Westerling Bilaga 1 Länsstyrelsen i Hallands län Val till riksdagen 2014-09-14 Röster för partierna Röster Personröster Parti antal % antal % Moderaterna 57 261 27,72 11 728 20,48 Centerpartiet 17 367 8,41 4 193 24,14 Folkpartiet liberalerna 11 807 5,72 2 363 20,01 Kristdemokraterna 8 988 4,35 2 120 23,59 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 58 562 28,35 14 174 24,20 Vänsterpartiet 7 785 3,77 1 470 18,88 Miljöpartiet de gröna 12 184 5,90 2 361 19,38 Sverigedemokraterna 26 555 12,86 7 914 29,80 Feministiskt initiativ 3 766 1,82 1 623 43,10 Övriga partier 2 284 1,11 594 26,01 Summa giltiga röster 206 559 48 540 23,50 Ogiltiga röster 2 099 1,01 (varav blanka 2 039 0,98) Summa avgivna röster 208 658 Röstberättigade 238 402 Valdeltagande 87,52 % 1/2 Bilaga 2 Länsstyrelsen i Hallands län Val till riksdagen 2014-09-14 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster.
    [Show full text]
  • How Sweden Is Governed Content
    How Sweden is governed Content The Government and the Government Offices 3 The Prime Minister and the other ministers 3 The Swedish Government at work 4 The Government Offices at work 4 Activities of the Government Offices 5 Government agencies 7 The budget process 8 The legislative process 8 The Swedish social model 10 A democratic system with free elections 10 The Swedish administrative model – three levels 10 The Swedish Constitution 11 Human rights 12 Gender equality 12 Public access 13 Ombudsmen 13 Scrutiny of the State 14 Sweden in the world 15 Sweden and the EU 15 Sweden and the United Nations 15 Nordic cooperation 16 Facts about Sweden 17 Contact 17 2 HOW SWEDEN IS GOVERNED How Sweden is governed The Government and the Government Offices The Prime Minister and the other ministers Sweden is governed by a centre-right minority government elected in 2010 and composed of representatives of four parties: the Moderate Party, the Centre Party, the Swedish Christian Democrats and the Liberal Party. The Government consists of a prime minister and 23 ministers, each with their own portfolio. Fredrik Reinfeldt Prime Minister Lena Adelsohn Liljeroth Minister for Culture and Sports Maria Arnholm Minister for Gender Equality Beatrice Ask Minister for Justice Stefan Attefall Minister for Public Administration and Housing Carl Bildt Minister for Foreign Affairs Tobias Billström Minister for Migration and Asylum Policy Jan Björklund Minister for Education Ewa Björling Minister for Trade Anders Borg Minister for Finance Lena Ek Minister for the
    [Show full text]
  • Sven Wimnell 11 Maj 2015: Hur Sverige Styrs. Socialdemokraternas Politik
    Sven Wimnell 11 maj 2015: Hur Sverige styrs. Socialdemokraternas politik. Politiska problem. Regeringens bostadspolitik. Boverket och SCB m m. Sven Wimnell om boende och byggande. Sven Wimnell 11 maj 2015: 17 Kapitel 2. Socialdemokraternas politik och Hur Sverige styrs. Socialdemokraternas politik. Politiska problem. ansvaret för den. Regeringens bostadspolitik. Boverket och SCB m m. Sven Wimnell om boende och byggande. 18 Socialdemokraterna har inte skött informationen om sin http://wimnell.com/omrzzza.pdf politik 20 Nyvald partistyrelse 32 Nya verkställande utskottet 22 Socialdemokratiska ministrar. Innehåll: 29 Gruppledare Sida 34 Regeringen styr Sverige. 7 Kapitel 1. Regeringen och politiska partier styr 36 Regeringens ministrar från miljöpartiet Sverige. 37 Miljöpartiet ger upp kampen om Fi-väljarna 39 Oklart om fokus på två frågor fungerar 8 Sveriges regeringar under 100 år 40 Makthavare i världen efter andra världskriget. 10 22 politikområden. 11 Politiska problem i de 22 politikområdena 42 DN/Ipsos: Dyster högtidsdag för S 13 Gammalmoderaterna måste hålla fingrarna i styr 45 Ett uttryck för väljarnas grusade förhoppningar 15 Ett omöjligt samarbete 47 Stefan Löfven. Tal på första maj i Sundsvall. 54 Första maj-tal 2015 av LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson 67 På marsch mot okänt mål 68 S säger nej till LO:s nya krav 70 Vilka är Stefan Löfvens största utmaningar? 71 Oppositionen hoppas på färre höjda skatter 72 Sjöstedt pressar S om jobben 73 Löfvens seger leder mot permanent försvagning. 75 Låt DÖ dö 77 DÖ-snack ska inte få styra 78 En tredje väg i svensk invandringspolitik 80 Innovationspolitiken måste samlas i egen proposition 82 Ankare i ett hav av kaos 84 Kapitel 3: Politiska problem betald av staten, samtidigt som jobbskatteavdragen minskas med 100 kr per månad utom för de lägsta inkomsterna.
    [Show full text]
  • Protokoll Slutlig Sammanräkning Örebro
    1/1 Länsstyrelsen i PROTOKOLL Örebro län 2014-09-15 — 09-18 Dnr: 201-5294-2014 Slutlig sammanräkning Val till riksdagen 2014-09-14 Valkrets: Örebro län Plats: Länshuset, Stortorget Örebro Sammanräkningen har skett enligt reglerna i 13 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa resultaten så att Valmyndigheten kan utse ledamöter och ersättare. • Bilaga 1 Röster för partierna • Bilaga 2 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 3 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 4 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Vid protokollet: Rickard Linde Justerat: Anna Mia Johansson Bilaga 1 Länsstyrelsen i Örebro län Val till riksdagen 2014-09-14 Röster för partierna Röster Personröster Parti antal % antal % Moderaterna 35 070 18,58 6 056 17,27 Centerpartiet 10 546 5,59 2 505 23,75 Folkpartiet liberalerna 8 053 4,27 1 880 23,35 Kristdemokraterna 9 771 5,18 3 326 34,04 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 69 604 36,89 13 580 19,51 Vänsterpartiet 10 183 5,40 2 088 20,50 Miljöpartiet de gröna 12 013 6,37 2 485 20,69 Sverigedemokraterna 27 126 14,37 8 024 29,58 Feministiskt initiativ 4 567 2,42 1 949 42,68 Övriga partier 1 771 0,94 605 34,16 Summa giltiga röster 188 704 42 498 22,52 Ogiltiga röster 1 941 1,02 (varav blanka 1 858 0,97) Summa avgivna röster 190 645 Röstberättigade 219 922 Valdeltagande 86,69 % 1/2 Bilaga 2 Länsstyrelsen i Örebro län Val till riksdagen 2014-09-14 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster.
    [Show full text]
  • Sprickor I Fasaden (PDF) SOM-Antologi 72 Redaktörer: Ulrika
    Det råder på sina håll en oro och ett mörker i dagens Sverige. Några grupper 2018 ser en värld av kollapsande system och spruckna fasader, där folkvalda fattar beslut som utarmar människors trygghet och livsvillkor. Andra ser hur antide- mokratiska krafter, likt början av förra seklet, växer sig allt större och på sina håll ges legitimitet av världsledare. Somliga går så långt som att tala om en I FASADEN SPRICKOR demokrati i kris, om obönhörligt växande sprickbildningar i samhällsbygget i spåren av vilka otrygghetens och rädslans landskap breder ut sig. Sprickor i fasaden knyter an till denna rådande debatt och föreställningar om samhällets SPRICKOR I tillstånd. Världen som vi en gång kände den tycks långsamt glida ur våra händer. Den välputsade fasaden spricker. Eller gör den det? Kanske skiftar samhällets palett i långt fler nyanser än mörkaste grått? Kanske spirar det rent av en värld med FASADEN allt godare möjligheter för människor att leva och utvecklas? För i kontrast Ulrika Andersson / Anders Carlander / Elina Lindgren / Maria Oskarson (red) till bilden av samhällets rämnande grundvalar, kan också skymtas skiftningar i värdegrunden i riktning mot ökad tolerans, öppenhet och jämlikhet. Måhända är dessa skiftningar tecken på sprickor också i föreställningen om den spruck- na fasaden? Sprickor i fasaden är den 72:e forskarantologin från SOM-institutet och bygger på 2017 års nationella SOM-undersökning – den trettioandra i ordningen. Bokens innehåll knyter på många sätt an till frågan om sprickor i det svenska samhällsbygget. Flera kapitel belyser tilltagande polarisering och politisering inom (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier. Samtidigt pekar resultaten i andra Elina Lindgren / Maria Oskarson (red) Ulrika Andersson / Anders Carlander kapitel på en påtaglig stabilitet och förstärkt uppslutning kring centrala värde- ringar, samhällsfrågor och samhällsinstitutioner.
    [Show full text]
  • Megafoner Och Cocktailpartyn
    Megafoner och cocktailpartyn – en granskning av riksdagsledamöters bloggar GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Boris Vasic Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT/2010 Handledare: Anna Jaktén Megafoner och cocktailpartyn Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna. Det finns dock ljuspunkter: Fredrick Federley (c) finns på många kanaler ute på nätet och använder dem på sätt som partierna beskriver som ideala. – Ska man förstå sociala medier måste man se det som ett cocktailparty – man kan inte stå i ett hörn och gapa ut saker, säger han. 1 Förteckning över presentationen Varför sociala medier? Syftet med artikeln är att svara på frågan i rubriken: varför satsar partierna på sociala medier? Svaren kommer från intervjuer med riksdagspartiernas ansvariga för sociala medier. Artikeln ska belysa premisserna och förväntningarna som riksdagsledamöterna har när de jobbar med sociala medier. Den nya valstugan blev en megafon Detta är själva undersökningen: 140 bloggar, men en knapp femtedel följer riktlinjerna som partierna satt upp. Här visar jag upp exempel från några av bloggarna, samt kommentarer på undersökningens resultat från partiernas ansvariga. En djupare förklaring ges även av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. En bloggares bekännelser Fredrick Federley (c) är artikelseriens case. Som bloggande riksdagsledamot ger han en djupare bild av funderingar kring politik och sociala medier.
    [Show full text]
  • Riksdagens Protokoll 2017/18:55 Tisdagen Den 16 Januari
    Riksdagens protokoll 2017/18:55 Tisdagen den 16 januari Kl. 13.00–15.59 18.00–22.11 § 1 Justering av protokoll Protokollen för den 30 november samt för den 1, 4−8, 11−15 och 18−20 december justerades. § 2 Anmälan om återtagande av plats i riksdagen Förste vice talmannen meddelade att Andreas Norlén (M) återtagit sin plats i riksdagen från och med den 1 januari, varigenom uppdraget som ersättare upphört för John Widegren (M), att Sanne Lennström (S) återtagit sin plats i riksdagen som statsrådser- sättare för statsrådet Ardalan Shekarabi (S) från och med den 1 januari, varigenom uppdraget som statsrådsersättare upphört för Gustaf Lantz (S) samt att Jonas Gunnarsson (S) skulle återta sin plats i riksdagen från och med den 22 januari, varigenom uppdraget som ersättare skulle upphöra för Eva-Lena Gustavsson (S). § 3 Avsägelse Förste vice talmannen meddelade att Ewa Thalén Finné (M) avsagt sig uppdraget som suppleant i valberedningen. Kammaren biföll denna avsägelse. § 4 Anmälan om kompletteringsval Förste vice talmannen meddelade att Moderaternas riksdagsgrupp an- mält Jessika Roswall som suppleant i valberedningen. Förste vice talmannen förklarade vald till suppleant i valberedningen Jessika Roswall (M) 1 Prot. 2017/18:55 § 5 Anmälan om ändrad partibeteckning 16 januari ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Från Pavel Gamov hade följande skrivelse kommit in: Till Sveriges riksdag Anmälan om utträde ur Sverigedemokraterna Härmed anmäles att undertecknad den 9 november 2017 avsagt sig medlemskap i Sverigedemokraterna. Utträdet har kommit till stånd med anledning av djupa meningsskiljaktigheter med partiets nuvarande led- ning. Undertecknad ämnar under återstoden av valperioden att verka i riks- dagsarbetet som partipolitiskt oberoende. Detta arbete kommer att ske ut- ifrån ett nationalkonservativt perspektiv för Sverige och svenska folkets väl och ve.
    [Show full text]