Samrådsyttrande från Haverdals samhällsförenings styrelse angående Halmstads kommuns förslag till översiktsplan, “Framtidsplan 2050”

Innehåll

Inledning 2

Kommentarer till förslagen 3 Bebyggelse 3 Centrum och service 5 Näringsliv och verksamhet 7 Grönstruktur 7 Kommunikationer 8 Stränder 9 Generella synpunkter på översiktsplanen och sammanfattning av styrelsens synpunkter och förslag 9

Samrådsyttrande, Framtidsplan 2050, Haverdals samhällsförenings styrelse, 5 januari 2021 2

Inledning Haverdals samhällsförenings styrelse vill framföra synpunkter på förslaget till översiktsplan, Framtidsplan 2050, som vi har läst med både förvåning och förhoppningar men också med stora farhågor och vi har många frågor. Våra kommentarer rör främst , men vi har också synpunkter och förslag som rör översiktsplanen som helhet.

Inledningsvis vill vi framhålla att samhällsföreningens styrelse vill utveckla Haverdal, inte konservera, men ser stora risker med att utveckla det enligt förslag som nu är lagt. Därför lägger vi alternativa förslag till hur vi ser att Haverdal skulle kunna utvecklas på ett fortsatt småskaligt sätt som tar tillvara Haverdals särart och bevarar dess attraktivitet. Vi beskriver vidare hur vi anser att kommunledningen bör hantera ett så viktigt dokument som en långsiktig översiktsplan med tanke på coronapandemin. Vi lyfter också upp den komplicerade situation som uppstår med bristen på samordning och turordning mellan översiktsplaneförslaget och andra strategiska planer som är ute för samråd samt andra planer som ännu ej är klara och som alla är av stor betydelse för översiktsplaneringen.

Det är med stor förvåning vi läser Framtidsplan 2050 eftersom vi hittills inte fått några signaler i våra ​ ​ kontakter med kommunen om att det finns intresse av att satsa på service och utbyggnad i Haverdal. Därför är förslaget att Haverdal ska byggas ut med så många som 1000 bostäder och bli ett servicesamhälle tillsammans med en stor överraskning. Det väcker många frågor, inte minst ​ ​ hur det är tänkt att fungera i praktiken med en så stor bostadsutbyggnad och två orter som inte ska byggas ihop, men ändå närma sig varandra och där serviceutbudet ska vara gemensamt.

Samtidigt väcker förslaget stora förhoppningar om att Haverdal kanske äntligen får den kommunala ​ ​ service, exempelvis bostäder för äldre och lekplatser, som det så länge har funnits behov av. Skrivningarna i förslaget om hur viktigt det är att bevara naturen, småskaligheten och öppenheten inger också stora förhoppningar.

Tyvärr inger förslaget också stora farhågor. En så omfattande bostadsutbyggnad strider mot de värden ​ ​ som gör att Haverdal är en attraktiv bostadsort, dvs småskalighet, öppenhet och närhet till naturen. Vi tycker förslaget skjuter över målet och innehåller många, helt oacceptabla delar, bland annat att Norra Haverdalsstrand som är naturreservat och klassat som Natura 2000-område föreslås bli en “fokusstrand” med satsning på ökad turism.

Samhällsföreningen har förslag till hur en positiv utveckling av Haverdal skulle kunna se ut. ​ ​ Samhällsföreningens devis “Vi utvecklar Haverdal” innebär inte ett 0-alternativ utan en måttlig utveckling med stor känsla för ortens småskalighet och särart och vilja att bevara dess attraktivitet men också att ortens utveckling ska stämma med den samhällsservice som behövs och som invånarna har rätt till.

Samrådsyttrande, Framtidsplan 2050, Haverdals samhällsförenings styrelse, 5 januari 2021 3 Kommentarer till förslagen1 ​ Bebyggelse Haverdal föreslås växa med så mycket som 1000 bostäder. De flesta, 600 + 140, föreslås byggas på östra sidan om Kustvägen på jordbruksmark söder om Annies gård och bestå av blandad bebyggelse - flerbostadshus, villor och radhus. Tillsammans med Harplinges ökning med 600 bostäder blir det 1600 nya bostäder i de två orterna sammanlagt. Från dagens 3300 invånare får orterna 6600 invånare 2050. Det är ingen liten förändring som föreslås även om det är på lång sikt. Och det kommer att förändra Haverdals karaktär i grunden om det genomförs.

Skälen till att många har bosatt sig i Haverdal är småskaligheten, bykänslan, öppenheten och närheten till naturreservaten och stränderna. Allt detta riskerar att försvinna eller försämras om antalet invånare ska öka till det dubbla.

Samhällsföreningens styrelse motsätter sig starkt att Haverdal ska växa med så många bostäder och att de ska placeras enligt förslagen: HAV1 (norra sidan av Särdalsvägen), HAV4 och HAV5 ​ ​ (östra sidan av Kustvägen vid Annies gård).

Ett av målen för kommunen är att minska segregationen och att det ska göras genom att öka variationen av bostäder i respektive ort. Vi anser att det är naivt att tro att segregationen kan minska genom att bygga ett nytt område med olika bostadstyper på östra sidan av Kustvägen, HAV4 och HAV5. Vår farhåga är att det istället kommer att uppstå en ny och helt oönskad segregation mellan “väster” och “öster” och det “gamla” och det “nya”. Det finns redan alltför många exempel på detta i andra städer, och inte minst inne i centrala (öster och väster om Nissan). För att segregationen i kommunen ska minska tror vi det behövs mycket mer än bara olika typer av bostäder, framförallt satsning på språkkunskaper och möjligheter till egen försörjning. Det krävs också en placering av bostäder utan att de blir åtskilda av en barriär som Kustvägen. För den vägen kommer att uppfattas som en barriär oavsett hur många förbindelsevägar som byggs. Vi efterlyser goda exempel på liknande bebyggelse i syfte att minska segregationen och där det har lyckats? Om det finns något sådant vore det viktigt att veta vad som har gjort att segregationen har minskat? Vi ser också olycksrisker med att bygga samhället på båda sidor om vägen, människor har en tendens att ta närmaste vägen och väljer inte i första hand trafiksäkra “undergångar”.

Vi ifrågasätter förslaget att bebygga HAV4 och HAV5 av skälen enligt ovan och sist, men inte minst, eftersom det är jordbruksmark. I anslutning ligger dessutom Annies gård i en unik miljö, som ​ vi har väldigt svårt att se väl integrerad med så många nya bostäder av olika slag och i ett nytt centrum.

Vi får också farhågor när vi läser att förtätning inom befintlig bebyggelse är möjlig. Och hur kombineras en förtätning inom befintlig bebyggelse med de värden som kännetecknar Haverdal idag, dvs småskalighet, enkelhet, öppenhet och närhet till natur och grönområden? Den förtätning som skulle ​ kunna göras måste kännetecknas av stor känsla för området så att de värden som har gjort

1 Framtidsplan 2050 sid 75-77 samt karta på sid 78 ​ ​ ​

Samrådsyttrande, Framtidsplan 2050, Haverdals samhällsförenings styrelse, 5 januari 2021 4 Haverdal attraktivt fortsätter att vara det. HFAB:s flerbostadshus på Särdalsvägen kan tjäna som ​ exempel på hur man har lyckats förtäta och integrera olika bostadstyper på ett väl anpassat sätt.

En väldigt viktig kommentar finns på sid 76: “Förtätningsmöjligheterna är stora inom orten men ​ begränsas av att dagvattensituationen är ansträngd på orten och huvudmannaskapet är enskilt.” Vad händer om dessa två “hinder” inte kan lösas? Vi anser att båda dessa är viktiga förutsättningar som måste finnas innan en förtätning kan påbörjas.

Under rubriken “Teknisk försörjning, Dagvatten, sid 73, läser vi: “Dagvattensituationen längs hela ​ ​ ​ ​ ​ kuststräckan är ansträngd och innan ny bebyggelse kan tillkomma måste dagvattenfrågan klargöras. Inom vissa områden, främst i kustorterna , Haverdal och Villshärad, finns stora problem med omhändertagande av dagvatten. Så länge dagvattenfrågan saknar lösning riskerar den att bli ett hinder för att orterna ska kunna utvecklas och förtätas. Före exploatering måste förutsättningar för dagvattenavledning för nedströms liggande befintlig bebyggelse utredas i ett större sammanhang.”

Vi instämmer i detta och påpekar vikten av att verkligen lösa dagvattenproblemen i Haverdal och relatera detta till de omfattande utbyggnadsförslagen. Att dagvattensituationen får en långsiktigt hållbar ​ lösning är en viktig förutsättning för att Haverdal ska kunna växa men dagvattensituationen måste lösas oavsett om man avser bygga ut i Haverdal eller inte.

Vi vill också påpeka den bekymmersamma situationen med dricksvatten och det otillräckliga reningsverket i Busör/Särdal. Det nämns inte i Framtidsplan 2050. Vi letar även i VA-planen och ser att det finns en skrivning om att det ska byggas ut, men här behövs en mycket bättre beskrivning av hur och när det är tänkt att göras. Att reningsverkets kapacitet förbättras är en annan viktig förutsättning för ​ att kunna bygga ut, inte bara i Haverdal, utan även i andra orter som använder reningsverket. ​

I texten på sid 75 står: “Ortens gränser mot det öppna jordbrukslandskapet i nordväst och även ​ tätortsgränsen åt sydost där Skintan bildar en naturlig gräns är viktiga att bibehålla.” Ja, det tycker vi ​ också och motsätter oss därför starkt att bebygga norra sidan av Särdalsvägen, HAV1. ​ I texten står: “Området lämpar sig väl för en lite tätare bebyggelse som radhus och mindre flerbostadshus ​ ​ som kan komplettera den glesare villabebyggelsen i Haverdal.” Nej säger vi, den marken på är definitivt ​ inte lämplig för en sådan typ av bebyggelse. Att bygga radhus och flerbostadshus på den marken skulle ​ förstöra helhetsintrycket och inte passa in på något sätt i området. Förutom att den landskapsbilden med ​ de öppna hagarna mot stranden är minst lika viktig att bevara som den som beskrivs för Harplinge så är marken utmed Särdalsvägen vattensjuk och därför direkt olämplig att bygga bostäder på. Haverdalsstrands vägförening har samma åsikt och har visat i bild i sitt samrådsyttrande hur blöt marken ser ut en vinter i januari. Grundvattnet ligger ytligt och tränger upp genom sand och lera vid regn.

Vi läser också på sid 72 under rubriken “Norra kuststråket”: “För att värna de höga värden som finns inom ​ kustområdet och hindra en överexploatering är inriktningen att enstaka ny bebyggelse inte bör tillkomma inom riksintresse för högexploaterad kust. Detta område bedöms som alltför känsligt och allmänintresset så stort att det behövs särskilda restriktioner utöver riksintresset. Principen att tillåta spridd bebyggelse i högre grad utmed kommunikationsstråk gäller således inte utmed stråket längs norra kusten.”

Samrådsyttrande, Framtidsplan 2050, Haverdals samhällsförenings styrelse, 5 januari 2021 5

Vi vill uppmärksamma kommunen på att den skrivningen, särskilt sista meningen “Principen att tillåta ​ spridd bebyggelse i högre grad utmed kommunikationsstråk gäller således inte utmed stråket längs norra kusten” inte alls stämmer med den stora utbyggnad som föreslås för Haverdal, tvärtom innebär den raka ​ motsatsen. Vi läser också artikeln i Hallandsposten den 2 januari 2021 om ett utspel av några centerpartister som förordar att “ … avvakta med fler bostäder vid kustområdena” och som istället vill ​ ​ satsa på utbyggnad inåt landet. Det förslaget välkomnar vi och tror att en kombination av satsningar på utbyggnad i orterna inåt landet och förbättrade järnvägsförbindelser till dessa är bättre både med tanke på miljömässig hållbarhet och för ökad jämlikhet i kommunen som helhet.

Samhällsföreningens styrelse förordar en måttlig och väl anpassad utbyggnad med betydligt färre ​ ​ bostäder för Haverdals del och ställer gärna upp och för en dialog om var dessa skulle kunna byggas. ​ Våra förslag är en måttlig, låg och väl anpassad bebyggelse på Skallbergets norra och nordöstra sida samt på obebyggda tomter längs Klövervägen samt i Sandslättsområdet.

Vi betonar också vikten av att de nya områden som eventuellt kommer att byggas behöver planeras i sin helhet från början med omkringliggande grönområden, vägar, cykel- och gångbanor och gemensamhetsanläggningar för att fungera väl. Det finns all anledning att inte upprepa det misstag som har gjorts i området Sandslätt i södra Haverdal, där husen byggdes utan helhetssyn på och planering för omgivningarna. En lekplats “glömdes bort” liksom säkra cykel- och gångvägar för barn till skola och förskola.

Centrum och service Förslaget i översiktsplanen är att Haverdal och Harplinge ska bilda ett servicesamhälle. Begreppet servicesamhälle definieras så här i texten på sid 19: ➢ “Orterna växer mycket kraftigt med bostäder av olika slag. ➢ Orterna växer både med förtätning och nya områden i anslutning till orten. ➢ Varje servicesamhälle innehåller ett kluster av service. Servicen samlas i dessa orter för att ge ett mervärde. De satsningar som görs på utbyggnad av service förläggs primärt i dessa orter. ➢ Centrumnod pekas ut i orten dit kommersiell service koncentreras och högre bebyggelse tillåts. Här finns också torg med plats för möten. ➢ Plats för kluster av ny offentlig service till exempel skola, äldreboende pekas ut. ➢ God tillgång till kollektivtrafik samt gång- och cykelstråk ska eftersträvas. ➢ Orten förses med goda trafikförbindelser mot stråket och skäliga mot sitt upptagningsområde. Nod för kollektivtrafik med utökad resenärsservice pekas ut.”

Den beskrivningen väcker såväl förhoppningar som farhågor för Haverdals del. En förhoppning är att Haverdal får en ökad tillgång till offentliga servicefunktioner. En farhåga är att den turismutveckling som föreslås ska bli verklighet.

På sid 76 läser vi att “Haverdal är väl försett med service, både offentlig och kommersiell.” Det stämmer ​ ​ bara till viss del eftersom Haverdal saknar väsentliga offentliga servicefunktioner som bostäder, anpassade för äldre och inte heller har någon lekplats, vårdcentral, fritidsgård eller rekreationsanläggning/motionsspår. Därför är det positivt att det står att “ny offentlig service tillskapas i ​ ​ form av en skola och ett äldreboende.”

Samrådsyttrande, Framtidsplan 2050, Haverdals samhällsförenings styrelse, 5 januari 2021 6

På sid 16 står: “Äldre kan bo kvar hemma när miljöerna tillgänglighetsanpassas och våra orter och ​ stadsdelar har bostäder för alla livets skeden.” Så är det inte nu i Haverdal, vilket samhällsföreningen har ​ påtalat under en längre tid.

Vi förordar dock en annan placering av bostäder för äldre och även av skolan jämfört med de förslag som finns i översiktsplanen. Vi tycker inte de ska ligga på HAV4 som förslaget innebär. För det första är det jordbruksmark, för det andra försämras tillgängligheten till strandområdet och naturreservatet eftersom Kustvägen måste passeras. Bostäderna för äldre bör istället placeras på den mark som kommunen ​ äger och som samhällsföreningen länge har förordat, dvs Haverdal 3:7, i skogen vid Vitsippsvägen. ​ Det förslaget har funnits med i kommunens projektkatalog och i översiktsplan 2030 och marken är där anvisad för bostäder. Vi vidhåller att det är en mycket bättre plats för ett äldreboende (även äldrelägenheter och plusboende), inte minst för att det skulle skapa daglig och naturlig närhet mellan äldre och yngre, förskolorna i Wekalyckan använder skogen dagligen. Dessutom ligger det nära både affär och busshållplats, vilket är kriterier som måste vara uppfyllda för ett plusboende.

Att Haverdal får en högstadieskola är mycket positivt, men placeringen på HAV4 motsätter vi oss, ​ inte bara av trafiksäkerhetsskäl utan också för att det är värdefull jordbruksmark. Det finns bättre förslag. En idé är att bygga skolan på del av nuvarande fotbollsplan.

Vad gäller bristen på kommunala lekplatser och rekreationsinrättningar i Haverdal så inger skrivningen i sista meningen under rubriken “Social hållbarhet” på sid 201 vissa förhoppningar om att behovet av lekplatser för barn i Haverdal är tydligt: “Utvecklingen sker främst inom områden som idag har god tillgång till grönområden vilket är positivt ur ​ social hållbarhetssynpunkt. Områdena har dock något låg tillgång till mötesplatser, kommunikationer och service vilket innebär sämre förutsättningar för att skapa integrerande mötesplatser. Gällande barnperspektivet är tillgången till en koncentration av mötesplatser för barn nära hemmet god i närhet av merparten av de planerade utvecklingsområdena vilket tillsammans med en mycket god tillgång till grönområde skapar bra förutsättningar för barn. Dock finns viss brist av tillgång till målpunkter för barn invid vissa utvecklingsområden som till exempel Haverdal och Harplinge.” (vår kursivering) Vi förutsätter att barnfamiljerna i Haverdal inom kort ska kunna gå till en kommunal lekplats i Haverdal och inte är helt hänvisade till andra områden där kommunens lekplatser nu byggs ut och ​ renoveras.

Planerna på ett “centrumstråk” på östra sidan Kustvägen i HAV4 motsätter vi oss. Nuvarande ​ centrum i anslutning till Hemköp och Trädgårdscompaniet kan däremot kompletteras med ytterligare någon kommersiell verksamhet på Klövervägen där det tidigare potatislagret låg. Förslaget att förlägga en “sällanköpshandel” i närheten av Kustvägen förstår vi inte behovet av och avråder starkt ifrån. Flygstaden innehåller allt som går att önska i “sällanköpsväg” och är lätt åtkomligt både med cykel, bil och buss.

Ytterligare en skrivning på sid 76 under rubriken “Centrum och service” väcker stora farhågor: “I centrumområdets förlängning föreslås vid stranden i Haverdal skapas möjligheter för service kopplat till bad och natur tex genom restaurang, kiosk eller liknande.” Om symbolen på kartan visar rätt skulle den ​ servicen förläggas vid Haverdalsvägen/Båtabacken och Tångviken, dvs i naturreservatet som dessutom är ett Natura 2000-område. En sådan ändring kräver EU-beslut. Tångviksstranden är dessutom ingen allmän badstrand utan en naturstrand där det - som namnet anger - ofta samlas stora mängder tång. Den

Samrådsyttrande, Framtidsplan 2050, Haverdals samhällsförenings styrelse, 5 januari 2021 7 sommarkiosk, Margits, belägen längre söderut vid Tångvägen, som är öppen sommartid, fyller mer än väl funktionen som kiosk och brukar kompletteras med en mobil kiosk och en food-truck under högsäsong. Men vintertid finns det inget underlag för en kiosk vid stranden. Tilläggas kan också att trafiksituationen på Haverdalsvägen och Särdalsvägen sommartid redan nu är intensiv och hastighetsgränsen 30 km/timmen bara respekteras av ett fåtal. Vi jämför med trafiksituationen vid Göstas café i Steninge där kaos uppstår sommartid i anslutning till parkeringen. Det är inget önskvärt scenario för Båtabacken.

En viktig fråga är också hur fördelningen av servicefunktionerna mellan Haverdal och Harplinge är tänkt att se ut? Vad ska placeras var? De svaren finns inte i förslaget, men farhågan är att det mesta kanske ändå förläggs till Harplinge, vilket inte behöver vara fel, men inte motiverar att även Haverdal ska kallas servicesamhälle och bli så stort.2 ​

Vi anser att hela idén med att skapa servicesamhällen utmed stråken är feltänkt. Alla orter har inte ​ samma förutsättningar och ärligt talat känns “fingerstrukturen” som en skrivbordsprodukt där det har gällt att hitta orter som kan passa in i modellen, snarare än att beakta och anpassa förslagen till de olika orternas och stråkens olikheter och verkliga behov. Norra kuststråket bör inte byggas ut med så ​ många bostäder, förtäta hellre inåt landet och mellan stråken och bygg ut järnvägen till fler orter i inlandet. Trafiksituationen på Kustvägen är redan nu ansträngd och om vi läser rätt i Plan för transporter ​ så saknas det förslag som förbättrar framkomligheten från och norrut, vilket gör utbyggnadsförslaget för Haverdals del än mer orealistiskt.

Näringsliv och verksamhet En utökad centrumbebyggelse kan kanske vara lockande att flytta till för småföretagare som finns i Haverdal, men höga hyror kan bli ett hinder varför en farhåga är att det blir tomma lokaler och att småföretagarna fortsätter att ha sin verksamhet hemma i bostaden. Förslaget att förlägga någon typ av “sällanköpshandel” vid Kustvägen tror vi inte alls på, jfr resonemanget ovan under rubriken Centrum och service.Vi anser inte heller att räddningsstationen ska flyttas från Harplinge till området norr om Annies gård, det bör finnas bättre placeringar om den ska flyttas?

Grönstruktur Vår förhoppning är att det ligger en ärlig vilja bakom orden att bevara Haverdals natur, både i reservatet inklusive stranden och andra grönstråk samt att de grönstråk som idag är eftersatta och snart igenvuxna, blir bättre skötta, vilket också nämns i texten. Det välkomnar vi! Många områden är privatägda varför förelägganden till markägarna måste bli fler och tydligare, annars riskerar de att växa igen. Vägföreningarna har “rådighet” för ett antal grönområden men ingen skyldighet att underhålla dem. Vi vet att kringboende till och med är villiga att göra jobbet, men kan inte göra det utan markägarens tillstånd. Ett exempel är området vid Skogsbrynet på Skallbergets södra sida och det finns även områden i södra Haverdal som riskerar att växa igen.

2 Se även kommentarer under rubriken Kommunikationer. ​

Samrådsyttrande, Framtidsplan 2050, Haverdals samhällsförenings styrelse, 5 januari 2021 8 Våra farhågor är att naturen inte kommer att tåla så många fler invånare som 1000 nya bostäder medför - varken naturreservaten eller andra grönstråk. Vi befarar också att den stillhet och tystnad ​ som är anledningen till att många har bosatt sig i Haverdal kommer att gå förlorad.

Vi vill också ompröva kartans förslag till vilka grönstråk som är viktiga att bevara och som ska undantas från förtätning. I några fall ser vi att symbolerna har placerats felaktigt, exempelvis det som på kartan på sid 78 ser ut att löpa västerut från Klövervägen och över Skallberget, något sådant stråk finns inte. Att satsa på grönstråk för rekreation är vällovligt, men där det kan krocka med lantbrukarnas behov så måste dessa naturligtvis gå före rekreationsbehoven.

En förhoppning är dock att förslaget på sid 76 blir verklighet: “Centralt i orten föreslås ett mindre ​ närrekreationsområde utvecklas.” Det tolkar vi som att det kan resultera i ett konkret förslag som i andra ​ orter fungerar väl som mötesplats för invånarna i olika åldrar och emotser en dialog om var det skulle kunna placeras. Vårt förslag är att marken och skogen norr om och bakom Annies gård kan utvecklas till ett fint rekreationsområde med olika faciliteter, exempelvis en belyst motionsslinga, motsvarande de som har byggts på senare tid i Söndrum och Tylösand. När kommunen övertog Annies gård lär ett förslag ha varit att förlägga en fotbollsanläggning dit, vilket kan vara en idé att pröva vidare. Men det behövs också lekplatser på andra håll, framförallt i de områden där det nu har flyttat in många barnfamiljer, Sandslätt är ett exempel.

Kommunikationer Vi ser positivt på förslag till nya gång- och cykelkopplingar längs Kustvägen och längs Smeavägen (även om vi undrar var de ska finnas?) samt utmed Tore Gudmarsson väg (som är extra belastad sommartid). I förslaget ser det ut som att det är Tångvägen som ska förses med gång- och cykelbana, men det tror vi är ett misstag. Det är inte där trafikbelastningen är störst. Men det kanske ska tolkas som en vilja att inte blanda bil-, cykel- och gångtrafik till stranden?

Förslag till hur kommunikationerna mellan Harplinge och Haverdal ska se ut om förslaget med gemensamt servicesamhälle realiseras saknar vi. Det räcker inte med det som föreslås för gång- och cykelvägar för orterna ligger inte så nära varandra att alla kan gå eller cykla. Det förtjänar då att påpekas att Hålevägen är direkt olämplig i sammanhanget, den behövs för jordbrukstransporter i första hand. Svårigheten att bygga väl fungerande kommunikationer mellan orterna gör hela tanken med Harplinge och Haverdal som ett gemensamt servicesamhälle än mer orealistisk.

Men den största farhågan när det gäller kommunikationer är Kustvägens säkerhet och kapacitet. Den vägen är redan nu hårt belastad och scenariet med 1000 nya bostäder i Haverdal, 600 i Harplinge och 400 i Gullbrandstorp gör hela utbyggnadstanken omöjlig. Att fler cyklar och åker buss om de lösningarna blir snabba och enkla är bra, men det är naivt att tro att så många fler skulle välja bort bilen. Kustvägen och dess anslutning till Halmstads centrum skulle inte klara en så stor ökning. I transportplanen läser vi om en ny förbindelse via Tiarp, vilken kan lösa en del problem, men faktum kvarstår. Kustvägen är för smal och redan nu för belastad för att tåla en stor trafikökning.

Samrådsyttrande, Framtidsplan 2050, Haverdals samhällsförenings styrelse, 5 januari 2021 9 I Hallandsposten den 2 januari 2021 läser vi ett utspel från Centerpartiet som handlar om att bygga inåt land för att undvika kaos i trafiken. Det välkomnar vi och hoppas att andra politiker också instämmer i: “Bygg inåt land för att undvika kaos i trafiken” “ ...När det gäller nya bostäder vill partiet att inlandet prioriteras framför områden som ligger närmare kusten för att inte skapa flaskhalsar i trafiken. – Till exempel Slottsjordsvägen är mycket hårt belastad och det är inte rimligt att ta in all trafik från kustområdet till den här sträckan. Innan man bygger mer i områden som påverkar trafiken här så måste man hitta bättre trafiklösningar, säger Gunnel Bengtsson. Jenny Axelsson påpekar att det finns andra platser i kommunen där bostäder kan byggas redan nu och där det finns bättre förutsättningar för att skapa bra trafikflöden.” Detta tycker vi låter hoppfullt och att det måste gälla även för Kustvägens del.

Stränder En av Haverdals allra främsta tillgångar är den långa stranden mellan Båtabacken och Skintan. Den är en del av Haverdals naturreservat, som dessutom är ett Natura 2000-område. Det är tack vare naturreservatet som Haverdal inte har utvecklats på ett lika ofördelaktigt sätt som andra orter utmed norra kusten vad gäller strandnära bebyggelse. Även delar av Särdalsstranden är naturreservat. Alla förslag som syftar till att förstöra dessa unika tillgångar skapar naturligtvis ett stort motstånd hos Haverdalsborna. Stränderna ​ ska fortsätta vara orörda i såväl Haverdals naturreservat som i Särdal.

Skrivningen på sid 134 under rubriken Stränderna: “Norra Haverdal är en allmän badplats som föreslås ​ som en av kommunens fokusstränder i badplanen. I översiktsplanen pekas en plats ut för turismutveckling i Haverdal invid stranden. Kommunens förslår en punkt för utveckling av service och turism för att detta ska samlas och övriga delar kunna lämnas mer orörda så att de höga naturvärdena tas tillvara.” För det första undrar vi vad som kännetecknar en “fokusstrand”? För det andra undrar vi hur ​ kommunens badplan ser ut? Den finns inte tillgänglig på hemsidan. För det tredje förstår vi inte att det kan föreslås något sådant för ett naturreservat som dessutom är ett Natura 2000-område?

Vi tolkar också skrivningen som att Haverdalsstrands naturvärden inte är viktiga att ta tillvara. Farhågan för turismutveckling av stranden är lika stor som den vi har för 1000 nya bostäder! Vi förstår inte hur det går att föreslå att en strand, belägen inom ett naturreservat, ska bli en plats för turismutveckling? Den ​ turismutvecklingspunkt som på kartan är förlagd till Båtabacken måste dessutom vara helt felplacerad. Där finns varken plats eller möjlighet att förlägga någon kiosk, restaurang eller café.3 ​ Generella synpunkter på översiktsplanen och sammanfattning av styrelsens synpunkter och förslag Hur samhällsutvecklingen ser ut “post corona” vet vi i dagsläget ingenting om, men det som är säkert är att det kommer att bli annorlunda, vi kommer inte att återgå till hur det var före corona. Därför ​ ifrågasätter vi att beslut om översiktsplanen ska tas 2021 och tycker inte heller att det bör tas under ​ denna mandatperiod. Beslutet att göra en översiktsplan till 2050 var säkert rätt när det togs för några år sedan, men så mycket har förändrats sedan dess. Den befolkningsutveckling som planen bygger på, dvs att Halmstads kommun ska ha 150 000 invånare 2050 är synnerligen osäker. Uppdatera istället

3 Jfr även kommentar under rubriken Centrum och service. ​

Samrådsyttrande, Framtidsplan 2050, Haverdals samhällsförenings styrelse, 5 januari 2021 10 Översiktsplan 2030 med mindre omfattande och mer realistiska förändringsförslag. I det arbetet kan samhällsföreningarna bidra med lokalkännedom om respektive orts specifika förutsättningar och behov.

Vi ifrågasätter hela idén med servicesamhällen. Med tanke på de problem som finns med butiksdöd ​ centralt i Halmstad förstår vi inte tanken med att etablera nya servicesamhällen och att de ska skapas enligt den modell som presenterats här. Att byta namn från “serviceort” (som används i översiktsplan 2030) till “servicesamhälle” och försöka ge den nya benämningen ett annat innehåll är förknippat med stora kommunikativa utmaningar och är dömt att misslyckas. Satsa på Halmstad city och närförorterna, som det alternativa förslaget 2 (jfr sid 187-189) delvis innebär. Där finns visserligen servicesamhälle kvar som begrepp, men i betydligt mindre omfattning. Men vår huvudsakliga synpunkt är att släppa tanken med servicesamhällen och ta fram reviderade förslag utifrån orternas olikheter och verkliga behov, försök ​ ​ inte få alla att passa in i samma form.

Den centrumutvecklingsplan som ska komma för Halmstad är i dagsläget okänd, men förhoppningsvis innehåller den förslag som gör att alla Halmstadbor i ökad utsträckning kommer att besöka city så det blir levande igen, vilket borde vara varje kommunpolitikers främsta prioritering just nu och framöver.

Vi önskar också att det skulle finnas en bättre kommunikation och samordning mellan kommunen ​ och regionen. Vi tänker förstås på att regionen nyligen föreslog att lägga ner vårdcentralen i Harplinge ​ samtidigt som kommunen föreslår att det ska bli ett servicesamhälle.

Vi är också starkt kritiska till bristen på samordning i tid när det gäller olika planer, som alla har ​ ​ bäring på översiktsplanen, exempelvis “Plan för vatten och VA”, och “Plan för transporter” samt “Kommunfullmäktiges plan för energi och klimat”. Dessa tre är ute på samråd med deadline den 31 januari medan sista dag för översiktsplanens samrådstid är den 11 januari. Under våren kommer också en Centrumutvecklingsplan. Samtliga dessa är väsentliga för översiktsplaneringen och vi har svårt att förstå varför samrådsyttranden angående översiktsplanen ska lämnas före yttranden om övriga planer?

Haverdals samhällsförenings styrelse tycker att ● Haverdal kan växa med ett mindre antal nya bostäder, väl anpassade till befintlig bebyggelse ● de nya bostäderna kan placeras på Skallbergets norra/nordöstra sida där ingen jordbruksmark behöver tas i anspråk och på enstaka tomter som idag är obebyggda, exempelvis längs Klövervägen och i Sandslättsområdet ● förslagen till bebyggelse på HAV1, HAV4 och HAV5 inte bör genomföras ● bostäder som är anpassade för äldre ska byggas omgående på kommunens mark, Haverdal 3:7 (skogen vid Vitsippsvägen/Smeavägen), inte på HAV4 ● idén med ett gemensamt servicesamhälle med Harplinge skrotas liksom centrumutveckling på östra sidan av Kustvägen (HAV4) ● högstadieskola byggs på del av nuvarande fotbollsplan, inte på HAV4 ● kommunala lekplats/er ska byggas i områden där det finns många barn, exempelvis Sandslätt, men också finnas med tidigt i planeringen av nya bostadsområden liksom gång- och cykelbanor ● ett rekreationsområde med belyst motionsslinga, fotbollsanläggning m.m. anläggs norr om Annies gård och i skogen mot Västerhagen

Samrådsyttrande, Framtidsplan 2050, Haverdals samhällsförenings styrelse, 5 januari 2021 11 ● Haverdals och Särdals naturreservat ska fredas från alla turismutvecklingsplaner och stränderna ska inte bli “fokusstränder”.

Haverdals samhällsförenings styrelse anser också att ● satsningarna på nya bostäder bör koncentreras till inlandet, till Halmstad city och närförorterna - det skulle förbättra jämlikheten och minska segregationen på ett mer effektivt sätt än att bygga nya och dåligt anpassade bostäder i orterna längs kuststråket ● kommunen bör satsa på utbyggnad av järnvägen till de orter i inlandet där förbättrade kommunikationer kan leda till ökad attraktivitet för bostadsköpare ● värdefull och väl fungerande åkermark inte ska bebyggas4 ​ ● begreppet servicesamhälle ska strykas. Revidera istället förslagen utifrån varje orts unika förutsättningar och verkliga servicebehov, det är fel att pressa in alla i samma form efter en konstruerad och verklighetsfrånvänd modell ● samhällsföreningarnas och andra lokala gruppers kännedom om verkliga behov och förutsättningar bör utnyttjas i utformningen av nya förslag till respektive orts utveckling.

Med tanke på coronapandemin och all osäkerhet som den skapar, tycker styrelsen också att beslut om ​ Framtidsplan 2050 bör skjutas fram tills coronapandemin är över och konsekvenserna blir tydliga.

Styrelsen föreslår också att ● Översiktsplan 2030 kan uppdateras under tiden med mindre omfattande och mer realistiska förändringsförslag som bör utformas i samråd med samhällsföreningarna så att förändringarna blir lokalt anpassade och förankrade i förväg ● övriga strategiska planer som är av stor betydelse för översiktsplanen anpassas till det kortare tidsperspektivet, görs tillgängliga och synkroniseras med samrådstiden för översiktsplaneringen.

Haverdals samhällsförenings styrelse Ordförande Gunilla Lilie Bauer, sekreterare Björn Sleman, kassör Freddy Pettersson ​ ledamöterna Sara Johansson, Eva Bolmstedt och Tommy Frid suppleanterna Jessica Geijer och Anna Lundgren

4 Jfr HP-debatt 5 januari 2021: “Bygg inte bort åkermark i framtidsplan”