Samrådsyttrande Från Haverdals Samhällsförenings Styrelse Angående Halmstads Kommuns Förslag Till Översiktsplan, “Framtidsplan 2050”
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Samrådsyttrande från Haverdals samhällsförenings styrelse angående Halmstads kommuns förslag till översiktsplan, “Framtidsplan 2050” Innehåll Inledning 2 Kommentarer till förslagen 3 Bebyggelse 3 Centrum och service 5 Näringsliv och verksamhet 7 Grönstruktur 7 Kommunikationer 8 Stränder 9 Generella synpunkter på översiktsplanen och sammanfattning av styrelsens synpunkter och förslag 9 Samrådsyttrande, Framtidsplan 2050, Haverdals samhällsförenings styrelse, 5 januari 2021 2 Inledning Haverdals samhällsförenings styrelse vill framföra synpunkter på förslaget till översiktsplan, Framtidsplan 2050, som vi har läst med både förvåning och förhoppningar men också med stora farhågor och vi har många frågor. Våra kommentarer rör främst Haverdal, men vi har också synpunkter och förslag som rör översiktsplanen som helhet. Inledningsvis vill vi framhålla att samhällsföreningens styrelse vill utveckla Haverdal, inte konservera, men ser stora risker med att utveckla det enligt förslag som nu är lagt. Därför lägger vi alternativa förslag till hur vi ser att Haverdal skulle kunna utvecklas på ett fortsatt småskaligt sätt som tar tillvara Haverdals särart och bevarar dess attraktivitet. Vi beskriver vidare hur vi anser att kommunledningen bör hantera ett så viktigt dokument som en långsiktig översiktsplan med tanke på coronapandemin. Vi lyfter också upp den komplicerade situation som uppstår med bristen på samordning och turordning mellan översiktsplaneförslaget och andra strategiska planer som är ute för samråd samt andra planer som ännu ej är klara och som alla är av stor betydelse för översiktsplaneringen. Det är med stor förvåning vi läser Framtidsplan 2050 eftersom vi hittills inte fått några signaler i våra kontakter med kommunen om att det finns intresse av att satsa på service och utbyggnad i Haverdal. Därför är förslaget att Haverdal ska byggas ut med så många som 1000 bostäder och bli ett servicesamhälle tillsammans med Harplinge en stor överraskning. Det väcker många frågor, inte minst hur det är tänkt att fungera i praktiken med en så stor bostadsutbyggnad och två orter som inte ska byggas ihop, men ändå närma sig varandra och där serviceutbudet ska vara gemensamt. Samtidigt väcker förslaget stora förhoppningar om att Haverdal kanske äntligen får den kommunala service, exempelvis bostäder för äldre och lekplatser, som det så länge har funnits behov av. Skrivningarna i förslaget om hur viktigt det är att bevara naturen, småskaligheten och öppenheten inger också stora förhoppningar. Tyvärr inger förslaget också stora farhågor. En så omfattande bostadsutbyggnad strider mot de värden som gör att Haverdal är en attraktiv bostadsort, dvs småskalighet, öppenhet och närhet till naturen. Vi tycker förslaget skjuter över målet och innehåller många, helt oacceptabla delar, bland annat att Norra Haverdalsstrand som är naturreservat och klassat som Natura 2000-område föreslås bli en “fokusstrand” med satsning på ökad turism. Samhällsföreningen har förslag till hur en positiv utveckling av Haverdal skulle kunna se ut. Samhällsföreningens devis “Vi utvecklar Haverdal” innebär inte ett 0-alternativ utan en måttlig utveckling med stor känsla för ortens småskalighet och särart och vilja att bevara dess attraktivitet men också att ortens utveckling ska stämma med den samhällsservice som behövs och som invånarna har rätt till. Samrådsyttrande, Framtidsplan 2050, Haverdals samhällsförenings styrelse, 5 januari 2021 3 Kommentarer till förslagen1 Bebyggelse Haverdal föreslås växa med så mycket som 1000 bostäder. De flesta, 600 + 140, föreslås byggas på östra sidan om Kustvägen på jordbruksmark söder om Annies gård och bestå av blandad bebyggelse - flerbostadshus, villor och radhus. Tillsammans med Harplinges ökning med 600 bostäder blir det 1600 nya bostäder i de två orterna sammanlagt. Från dagens 3300 invånare får orterna 6600 invånare 2050. Det är ingen liten förändring som föreslås även om det är på lång sikt. Och det kommer att förändra Haverdals karaktär i grunden om det genomförs. Skälen till att många har bosatt sig i Haverdal är småskaligheten, bykänslan, öppenheten och närheten till naturreservaten och stränderna. Allt detta riskerar att försvinna eller försämras om antalet invånare ska öka till det dubbla. Samhällsföreningens styrelse motsätter sig starkt att Haverdal ska växa med så många bostäder och att de ska placeras enligt förslagen: HAV1 (norra sidan av Särdalsvägen), HAV4 och HAV5 (östra sidan av Kustvägen vid Annies gård). Ett av målen för kommunen är att minska segregationen och att det ska göras genom att öka variationen av bostäder i respektive ort. Vi anser att det är naivt att tro att segregationen kan minska genom att bygga ett nytt område med olika bostadstyper på östra sidan av Kustvägen, HAV4 och HAV5. Vår farhåga är att det istället kommer att uppstå en ny och helt oönskad segregation mellan “väster” och “öster” och det “gamla” och det “nya”. Det finns redan alltför många exempel på detta i andra städer, och inte minst inne i centrala Halmstad (öster och väster om Nissan). För att segregationen i kommunen ska minska tror vi det behövs mycket mer än bara olika typer av bostäder, framförallt satsning på språkkunskaper och möjligheter till egen försörjning. Det krävs också en placering av bostäder utan att de blir åtskilda av en barriär som Kustvägen. För den vägen kommer att uppfattas som en barriär oavsett hur många förbindelsevägar som byggs. Vi efterlyser goda exempel på liknande bebyggelse i syfte att minska segregationen och där det har lyckats? Om det finns något sådant vore det viktigt att veta vad som har gjort att segregationen har minskat? Vi ser också olycksrisker med att bygga samhället på båda sidor om vägen, människor har en tendens att ta närmaste vägen och väljer inte i första hand trafiksäkra “undergångar”. Vi ifrågasätter förslaget att bebygga HAV4 och HAV5 av skälen enligt ovan och sist, men inte minst, eftersom det är jordbruksmark. I anslutning ligger dessutom Annies gård i en unik miljö, som vi har väldigt svårt att se väl integrerad med så många nya bostäder av olika slag och i ett nytt centrum. Vi får också farhågor när vi läser att förtätning inom befintlig bebyggelse är möjlig. Och hur kombineras en förtätning inom befintlig bebyggelse med de värden som kännetecknar Haverdal idag, dvs småskalighet, enkelhet, öppenhet och närhet till natur och grönområden? Den förtätning som skulle kunna göras måste kännetecknas av stor känsla för området så att de värden som har gjort 1 Framtidsplan 2050 sid 75-77 samt karta på sid 78 Samrådsyttrande, Framtidsplan 2050, Haverdals samhällsförenings styrelse, 5 januari 2021 4 Haverdal attraktivt fortsätter att vara det. HFAB:s flerbostadshus på Särdalsvägen kan tjäna som exempel på hur man har lyckats förtäta och integrera olika bostadstyper på ett väl anpassat sätt. En väldigt viktig kommentar finns på sid 76: “Förtätningsmöjligheterna är stora inom orten men begränsas av att dagvattensituationen är ansträngd på orten och huvudmannaskapet är enskilt.” Vad händer om dessa två “hinder” inte kan lösas? Vi anser att båda dessa är viktiga förutsättningar som måste finnas innan en förtätning kan påbörjas. Under rubriken “Teknisk försörjning, Dagvatten, sid 73, läser vi: “Dagvattensituationen längs hela kuststräckan är ansträngd och innan ny bebyggelse kan tillkomma måste dagvattenfrågan klargöras. Inom vissa områden, främst i kustorterna Steninge, Haverdal och Villshärad, finns stora problem med omhändertagande av dagvatten. Så länge dagvattenfrågan saknar lösning riskerar den att bli ett hinder för att orterna ska kunna utvecklas och förtätas. Före exploatering måste förutsättningar för dagvattenavledning för nedströms liggande befintlig bebyggelse utredas i ett större sammanhang.” Vi instämmer i detta och påpekar vikten av att verkligen lösa dagvattenproblemen i Haverdal och relatera detta till de omfattande utbyggnadsförslagen. Att dagvattensituationen får en långsiktigt hållbar lösning är en viktig förutsättning för att Haverdal ska kunna växa men dagvattensituationen måste lösas oavsett om man avser bygga ut i Haverdal eller inte. Vi vill också påpeka den bekymmersamma situationen med dricksvatten och det otillräckliga reningsverket i Busör/Särdal. Det nämns inte i Framtidsplan 2050. Vi letar även i VA-planen och ser att det finns en skrivning om att det ska byggas ut, men här behövs en mycket bättre beskrivning av hur och när det är tänkt att göras. Att reningsverkets kapacitet förbättras är en annan viktig förutsättning för att kunna bygga ut, inte bara i Haverdal, utan även i andra orter som använder reningsverket. I texten på sid 75 står: “Ortens gränser mot det öppna jordbrukslandskapet i nordväst och även tätortsgränsen åt sydost där Skintan bildar en naturlig gräns är viktiga att bibehålla.” Ja, det tycker vi också och motsätter oss därför starkt att bebygga norra sidan av Särdalsvägen, HAV1. I texten står: “Området lämpar sig väl för en lite tätare bebyggelse som radhus och mindre flerbostadshus som kan komplettera den glesare villabebyggelsen i Haverdal.” Nej säger vi, den marken på är definitivt inte lämplig för en sådan typ av bebyggelse. Att bygga radhus och flerbostadshus på den marken skulle förstöra helhetsintrycket och inte passa in på något sätt i området. Förutom att den landskapsbilden med de öppna hagarna mot stranden är minst lika viktig att bevara som den som beskrivs för Harplinge så är marken utmed Särdalsvägen vattensjuk och därför direkt olämplig att bygga bostäder