Marie-Laure Ryan, Avatars of Story
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 128 2007 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Anders Cullhed, Anders Olsson, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten Pettersson, Johan Svedjedal Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Petra Söderlund (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin Utgiven med stöd av Vetenskapsrådet Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Box 632, 751 26 Upp- sala. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall inlämnas i form av utskrift och efter antagning även digitalt i ordbehandlingsprogrammet Word. Sista inläm- ningsdatum för uppsatser till nästa årgång av Samlaren är 1 juni 2008 och för recensioner 1 september 2008. Uppsatsförfattarna erhåller särtryck i pappersform samt ett digitalt underlag för särtryck. Det består av uppsatsen i form av en pdf-fil. Abstracts har språkgranskats av Sharon Rider. Svenska Litteratursällskapet tackar de personer som under det senaste året ställt sig till förfo- gande som bedömare av inkomna manuskript. Svenska Litteratursällskapet Pg: 5367-8. Svenska Litteratursällskapets hemsida kan nås via adressen www.littvet.uu.se. isbn 978-91-87666-25-4 issn 0348-6133 Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2007 Övriga recensioner · 41 bart som en interdisciplinär formation. Richard jag tar del av konferensvolymen Narratology Bey- Weisberg erbjöd i ett brev till PMLA (2006:547) ond Literary Criticism (redigerad av Jan Christoph ett svar med en mer optimistisk syn. Rätt och lit- Meister), som är produkten av ett kollokvium i teratur har inte försvunnit, det har förflyttats, me- Hamburg i november 2003, med liknande inter- nar han. Numer finns en ny ström av skrivande disciplinära ambitioner som det som arrangera- inom ämnet i Europa. Detta i sig är ett intressant des i Stockholm, får jag inledningsvis samma in- steg, när det uppstod var rätt och litteratur tätt tryck av att hindren för en tvärvetenskaplig nar- förknippat med amerikansk lagstiftning och de ratologi i första hand är disciplinära eller, som amerikanska juridiska och politiska systemen. I Bernard Stiegler skulle säga, organologiska. Med Frankrike, Italien, Tyskland, Storbritannien och andra ord, det sätt på vilket universitet och hög- inte minst i Norden bedrivs i dag forskning, or- skolor är organiserade betingar – och begränsar ganiseras konferenser och ges kurser i ämnet. Den – i stor utsträckning både innehåll och form för danska antologi är ett exempel på den friska fläkt kunskapsproduktion, och framför allt möjlighe- nya frågeställningar för med sig och på den vi- terna till nytänkande. talitet som finns i Europa för detta förhållande- Det bidrag i volymen som mest påtagligt adres- vis nya ämne. När utvecklingen i Amerika delvis serar denna fråga är Harald Weilnböcks artikel förlorat den dynamiska kraft den uppvisat under ”Psychodrama, Narration in the Media, and the 1980- och 90-talen har ämnet inte stagnerat utan Literary Public – and the Difficulties of Becoming fått större bredd eftersom forskningen bedrivs i Interdisciplinary”. Som framgår av titeln arbetar Europa. Att avsluta antologin med två europeiska Weilnböck själv i ett tvärvetenskapligt område inslag bekräftar på sätt och vis Weisbergs tes att som rymmer textkritik, litteraturvetenskap och nydanande rätt och litteraturforskning bedrivs i psykoanalytisk teori. I slutet av sin artikel skri- Europa och Agambens text om lagens gränsrum ver Weilnböck att fastän kollokviet i Hamburg exemplifierar rätt och litteraturs geografiska och hade som uttalad målsättning att överbrygga dis- tematiska gränslöshet. ciplinära gränser och att utforska möjligheterna till en interdisciplinär och transmedial narrato- Anna Krakus logi, så hade man under de två dagarna av sam- mankomst ”completely failed to talk and think about just how difficult the task confronting us Narratology Beyond Literary Criticism. Red. Jan is, about how challenging, sometimes even nerve- Christoph Meister. Walter de Gruyter. Berlin wrecking, it can be to go beyond the familiar and 2005; Marie-Laure Ryan, Avatars of Story. Uni- build interdisciplinary bridges.” (S. 257) Detta be- versity of Minnesota Press. Minneapolis 2006. ror naturligtvis i hög grad på att man som fors- kare är formad av sin egen disciplin, men kanske För några år sedan arrangerades vid Stockholms ännu mer på att våra akademiska discipliner (och universitet en interdisciplinär konferens om be- forskningsfinansiärer) inte uppmuntrar till eller rättande och berättarteknik. Deltagarna kom från stödjer samverkan med andra ämnen. Som Weiln- skilda akademiska discipliner – som etnologi, fi- böck också påpekar så förefaller det vara svårare losofi, lingvistik, litteraturvetenskap, nordiska för forskare som kommer från miljöer utanför de språk, slavistik, socialantropologi – men även från anglo-amerikanska länderna att bedriva interdis- tvärvetenskapliga institutioner och den i Sverige ciplinärt forskningssamarbete, detta eftersom i ännu inte institutionaliserade datorspelsforsk- dessa länder ”the borders between academic dis- ningen. Det kanske mest slående resultatet av ciplines generally seem more rigid” (s. 258). Detta denna konferens, förutom publiceringen av bi- innebär, enligt Weilnböck, att processen att bli in- dragen (i Tidskrift för litteraturvetenskap 2004: terdisciplinär med nödvändighet är en konflikt- 3–4), var att forskarna inte lyckats – eller velat – fylld process där vi slits mellan att vilja ta steget klättra upp ur sina disciplinära skyttegravar och in i det okända och att, mer eller mindre medve- att de föreföll mer intresserade av att bevaka sina tet, vilja skygga undan från att lämna den säkra egna definitioner av berättelsen än att intressera marken i våra egna akademiska discipliner: ”Our sig för berättelseforskning i andra discipliner. Det position is, as it were, an ambivalently (anti-)in- bedrevs med andra ord akademiskt krypskytte terdisciplinary one.” (S. 258) Men trots de hinder snarare än öppna och intellektuella samtal. När som står i vägen för skapande av interdisciplinära 41 · Övriga recensioner forskningssamarbeten, menar Weilnböck ändå att vistik och journalistik) så förefaller dessa forskare det är en nödvändig väg att gå. Det är genom ut- oklara över sina egna syften. Misstanken infin- byte och dialog med andra discipliner som ve- ner sig att det är ett självändamål – alternativt en tenskapen utvecklas och förnyas. De discipliner ambition att legitimera narratologin inom sam- som väljer att stå utanför samarbeten gör det på hällsvetenskapen. egen risk. Dessutom, skriver han, så satsar man En annan tydlig tendens bland bidragen är inom EU på gränsöverskridande och interdisci- den fortsatta starka betydelsen av kognitionsve- plinära forskningsprojekt. Detta är något som vi tenskap inom amerikansk och tysk narratologisk känner igen hemifrån: forskningsmedel som (po- forskning (se min artikel i Tidskrift för litteratur- litiska) styrmedel. vetenskap 2002: 2, ss. 96–101). Denna strömning Men även om Weilnböck således förefaller med- har ännu inte fått så stort genomslag i Sverige, veten både om hinder och möjligheter för inter- där den klassiska franska narratologin (Roland disciplinaritet, så hindrar det inte att han själv, i Barthes, Claude Bremond, Gérard Genette, Paul sin egen forskningspraktik, upprepar precis de Ricœur, Tzvetan Todorov) fortfarande dominerar. mönster som han ser hos andra. I sin mycket in- Det finns dock några svenska narratologer som åt- tressanta och tankeväckande diskussion av rela- minstone till en del har anammat denna tendens, tionen mellan muntligt berättande som en del i exempelvis Göran Rossholm och Lars-Åke Ska- behandling av trauma och litterära berättelser om lin. Det kan här också nämnas att denna kogni- trauma, eller som gestaltar trauma, finner man tiva riktning inom narratologin inte har blivit så vare sig diskussion av eller referenser till ledande stark i Frankrike, kanske på grund av det tidigare amerikanska forskare inom området, såsom Ca- starka inflytandet från Jean Piagets individcentre- thy Caruth, Shoshana Felman, Dori Laub och rade och strukturalistiska kognitivism inom hu- Geoffrey Hartman. Att vara interdisciplinär får maniora, men även att man där tidigare än hos inte vara en ursäkt för att inte gå i dialog med fors- andra uppmärksammat och tillgodogjort sig Lev kare inom sitt eget fält. Det underminerar starkt Vygotskis socialkonstruktivistiska perspektiv. värdet av hans eget bidrag. Men kanske är det Det är emellertid även märkbart i flera av bi- inte förvånande att finna ett sådant beteende hos dragen till Narratology Beyond Literary Criticism en en forskare som intresserar sig för relationen mel- viss kritik av den kognitiva tendensen inom nar- lan berättande och trauma, där man just studerar ratologin. Detta både på grund av dess närmast tvångsmässiga och omedvetna upprepningar. hegemoniska karaktär (den menar sig kunna för- Konferensvolymen Narratology Beyond Literary klara allt) och på grund av dess begränsningar när Criticism är, som nämndes inledningsvis, resulta- det gäller att beskriva hur berättelser fungerar och tet av en strävan både att överbrygga disciplinära konstrueras av läsare. Ett spännande exempel är gränser och att förnya narratologin. Man finner i Alan Palmers artikel ”The Lydgate Storyworld”, boken bidrag såväl av välkända namn inom nar- som lyfter fram en blindhet