Västerås stifts

Tidningen för dig som arbetar / är förtroendevald i Västerås stift. Nr 1 2014

Sol, vind och vatten – Kyrkan förnyar sin energi Munktorpsherden – som blev ärkebiskop Gunnar Helander – tog ställning i Sydafrikafrågan

• Vindkraften passar oss • Finnåker lever av egen kraft • Lydia Wahlström – en intensivt modern människa • Guds rike och lärkans sång • Att vänta det oväntade • Nu tar Antje Jackelén över • Vi behöver musiken • I Nora ser konfirmanderna gudstjänsten i ett nytt ljus • Att förlora ett barn 1 • Ditt barn har rätt till finska! • Västerås – Sveriges äldsta stad? • Folkkyrka i ett nyttreligiöst landskap Människor avgör Så görs magasinet Västerås stifts Magasin vill försöka förmedla det intensiva och spännande arbete Västerås stifts Magasin ges ut av som pågår i kyrkan. Här finns både det som rör organisation och det som handlar Västerås stift två gånger per år om innehåll. Något som är avgörande för båda dessa perspektiv på kyrkans och skickas adresserat till anställ- gestaltning är människor. Det är du och jag och alla andra som just nu är verk- da, förtroendevalda och frivilliga i samma i Svenska kyrkan i Västerås stift som är med och utvecklar kyrkan i dagens stiftet. Adresser är hämtade från samhälle. Därför handlar det här numret av Magasinet om människor både ur respektive församling. Stämmer historien och i nuet som lyfter fram innehållet och kraften i evangeliet. inte uppgifterna, kontakta oss på

021-17 85 00 så ändrar vi. Här finns Lydia Wahlström vars far var kyrkoherde i Västerås Barkarö och som själv drömde om att bli präst. Hon förvägrades detta men kom att bli en av 1900-talets Redaktion: intressanta svenska teologer. Hon har fått ge namn till det Lydiapris som Västerås Pelle Söderbäck, Lotta Söderberg, stift delar ut till en prästvigd kvinna som gjort skillnad i ungdomsarbetet i stiftet. Åke Paulsson Här finns prästen David Petander som för 100 år sedan lämnade sitt ordnade liv och Omslagsbild: började en vandring genom fattigsverige. Han drevs av en vilja att möta människor Lisa Skanser inventerar takstolar i utanför allt vad organisation heter. Han vandrade genom Västerås stift från Furudal och Romfartuna kyrka. Foto: Åke Paulsson söderut och kom med tiden till Västerås där han greps för att han vägrade militärtjänst.

Grafisk form: Här finns Gunnar Helander, domprost i Västerås 1967 -1983, som hade en Åke Paulsson avgörande betydelse för kampen mot apartheid i Sydafrika. Han var missionär i Sydafrika, en av de första som protesterade mot systemet och förvägrades möj- Teckensnitt: lighet att verka vidare i Sydafrika på grund av detta. Vi möter nuvarande ärkebis- Magnesium, Gill Sans, Foundry kopen Anders Wejryd som inför sin pensionering reflekterar över sin koppling till Sterling, Syncro, Victorian m.fl. Västerås stift och resan från kyrkoherde i Munktorp och Odensvi till ärkebiskops- Utrustning: stolen. Vi möter den valde ärkebiskopen Antje Jackelén som i en intervju blickar Datautrustning: PC, Intel QuadCore framåt mot de kommande utmaningarna. 2,7 Ghz, 8Gb RAM, 1,5TB HD, Vi träffar Agneta Sköld som under nästan ett kvarts sekel varit domkyrkoorganist Macbook Pro i7 2,35Hz GHz, 8GB och körledare i Västerås. Dessutom är hon uppväxt i den musikmiljö som sedan RAM, 500GB HD. Fotoutrustning: slutet av 50-talet skapades av Bror Samuelson och vars efterträdare hon blev. Canon 5D mkII, Canon 1D MkII , di- Under rubriken ”Folkkyrka i ett nytt religiöst landskap” beskriver biskop Thomas verse objektiv: 15-300mm. Program- Söderberg ett nuläge i Västerås stift. Han lyfter också i en annan artikel miljö- och vara: Adobe InDesign CS5.5, Adobe klimatfrågan och vikten av att kyrkan engagerar sig. Illustrator CS5,.5 Adobe Photoshop Det team som arbetar i Nora bergslags församling med konfirmander på ett CS5.5, Microsoft Word 2010 mycket framgångsrikt sätt ger sina tankar vidare till oss. Och så har vi den fantas- Papper tiska bilden av 1400 konfirmander samlade framför Västerås domkyrka i samband Omslag, MultiArt silk 250g med årets stiftskonfirmanddag ”Älskad”. Sätt upp den på väggen som ett hoppets Inlaga, MultiArt silk 150g tecken för en kyrka på väg mot framtiden.

Upplaga: 5600 ex Som du säkert upptäckt kommer det med Magasinet denna gång en liten bok som gåva. Stiftsadjunkt Mikael Mogren, som skrivit boken, lyfter fram människor ISSN: 1653-8536 som varit ljusbärare. En bok att placera i ett ställ vid kyrkans ljusbärare för att ge Tryck: Åtta.45 besökare möjlighet att köpa med sig den lilla boken. Som Mikael uttrycker det: ”Varje människa är en ljusbärare. Det ingår liksom i att vara människa att man är Distribution: Åtta.45 en öppning mot levande Gud. I den öppningen skimrar det.” Ansvarig utgivare: Ola Söderberg Svenska kyrkan är en organisation men organisationen är fylld av människor som tillsammans gestaltar det som i varje tid och på varje plats är kyrkan och där finns vi. Du och jag. Läs och njut!

Ola Söderberg, stiftsprost

2 Innehåll magasinet nr 17

Ledare 2

Sol, vind och vatten 5-9 En växande insikt 6 ”Vindkraften passar oss” 7 Finnåker lever av egen kraft 8

Lydia Wahlström – en intensivt modern människa 10 Guds rike och lärkans sång 12 Att vänta det oväntade – Krisarbete och mediemöte i praktiken 14 Munktorpsherden som blev ärkebiskop 17 Nu tar Antje Jackelén över 20

Vi behöver musiken 23-28 Agneta Sköld – Musiken har alltid varit en självklar del av mitt liv 24 Från Mariakören till de stora musikalscenerna 26 Schlagermässan ”Med glimten i ögat och kärleken i centrum” 28

Ny ordförande i fullmäktige: Alltid varit nyfiken på samhällsfrågor! 29 I Nora ser konfirmanderna gudstjänsten i ett nytt ljus 30 Bildreportaget: Taken berättar om kyrkan 34

Att förlora ett barn 38-43 Att ta till sig – och att släppa taget 41 ”Vi ska vara med hela vägen” 42

Ditt barn har rätt till finska! 44 Kåtornas folk 46 Bibeln i mitt liv: Vi ser hur lika vi är 47

Gunnar Helander, missionär och domprost 48-52 Han tog tidigt ställning i Sydafrikafrågan 48 Det har varit ett mycket rikt liv!” 50 Cirkeln är sluten 52

Kort & blandat 53 Till Verket, stiftsmöte Avesta 5 september 54 Västerås – Sveriges äldsta stad? 56 Folkkyrka i ett nytt religiöst landskap 58 Kurser i stiftet 64

3 4 Sol, vind och vatten

Solenergi, vindkraft, småskalig vattenkraft och ny teknik. Alternativen finns, också i vårt eget stift, när vi talar om framtidens energiförsörjning. I Fläckebo ville man tidigt satsa på solcellspaneler på kyrktaket. Domkapitlet sade ”ja” men antikvariska myndigheter nekade och frågan avgjordes till solenergins nackdel till sist i rege- ringsrätten. Nu ligger panelerna på en närbelägen lada istället.

”Jag tror på framsteg i tekniskt avseende – framsteg som kan finna alternativa sätt att svara mot vårt behov av energi och som kan användas på ett sätt som visar på vår tids ansvar för dem som kommer efter oss.” skriver biskop Thomas Söderberg här i Magasinet.

Och tekniken går vidare. På Finnåkers kursgård satsar man på vattenkraft och vär- mepumpar medan stiftets egendomsförvaltning tror på vindkraften; ”den passar oss och vår profil!”

Bilden Foto: Åke Paulsson I samband med ett biskopsbrev i klimatfrågan utlystes en tävling om klimatsmart mat. Över 40 recept skickades in. Thomas Söderberg satt i juryn.

5 Bilden är ett montage som visar den solcelspark som just nu byggs vid sidan av E18 i Västerås av Kraftpojkarna. Foto & montage: Kraftpojkarna. En växande insikt Text: Thomas Söderberg

Vi behöver energi. Den sägs bevaras för Vad ska vi ha då? Sol, vind och vatten var över vilka krafter som ligger bakom att en alltid och kan bara överföras från en ener- svaret från många engagerade människor förändring av detta inte kan komma till giform till en annan. Den är också möjlig – inte minst unga. Detta engagemang kan stånd i mötet mellan mäktiga företrädare att lagra. Att tala om energi är oftast att tyckas ha burits av en energi som kallades för världens länder, när jag var i Köpen- beskriva hur energisystem kan användas ”den gröna vågen”. hamn 2009. Fler sådana möten har skett. för arbete. Men vi vet också, att det som Men – andra funderingar kom. Varför Litet har åstadkommits. Vilka krafter spelar lagrats i andra sammanhang – tankar och kunde inte min bil gå på el, oavsett var den detta spel med livet på kort och lång sikt? idéer – kan bli energi, kraft, för människor i kommer från? Vilka krafter låg bakom att Det tycks vara ett fossilindustriellt kom- liv och ande. det inte utvecklades former för energi- plex, som vuxit sig starkt under de senaste Vi behöver energi. Jag minns vedstaplarna överföring som inte byggde på olja? Hur hundra åren. Där finns makt och pengar. vid min gammelmorfars vedbod. Tre års ser det maktkomplexet ut? staplar: en nyhuggen, en för torkning, en Nu vet vi att det finns alternativ. Jag tror för användning i vedspisen. Jag minns när Med åren har det växt fram en annan på framsteg i tekniskt avseende – framsteg oljeeldningen kom till prästgården i Skinn- insikt. Den började med frågan om miljö- som kan finna alternativa sätt att svara skatteberg. Efter det kom aldrig farfar upp påverkan och utvecklades till ett sätt att mot vårt behov av energi och som kan från källaren, sotig av koksen som skyfflats se på de klimatförändringar som idag, med användas på ett sätt som visar på vår tids in i pannan. Kakelugnarna behövdes inte ett stort vetenskapligt stöd, pekar på att ansvar för dem som kommer efter oss. längre för värme i första hand – de blev vi människor faktiskt påverkar livet på hela I det ligger också en förväntan. En förvän- stämningshöjare. jorden. Inte bara för oss själva utan också tan som vilar i politikers kraft att lämna för kommande generationer. Det är också den närsynthet som bara ser till nästa Jag minns den första energikrisen i mitt berättelsen om jordens historia: hur växter val. Däri ligger beslut som underlättar för liv. Det var 1973-1974. Plötsligt ställdes vi som vissnade och ruttnade till sist blev en omställning till ett globalt miljömäs- inför ett faktum: det går inte att tanka bilen olja. Och nu tycks det vara en omvänd sigt hållbart samhälle. En förväntan på lika lättvindigt som vanligt. Det fanns möj- historia: de växter som en gång lagrade företagsledare att visa på och ta vara på lighet att begära extra tilldelning, om man jordens koldioxid tas åter upp ovan jord, de möjligheter som sådana politiska beslut var särskilt beroende av det. Naturligtvis och deras lagringar blir vår livsmiljö. Det kan möjliggöra. En förväntan på mig själv ansåg jag att jag var en sorts VIP, som skulle tycks som om vi är på väg tillbaka till den – och andra som delar denna uppfatt- få en sådan tilldelning. Döm om min förvå- tredje dagens morgon i skapelse- eller ning – att visa den kraft, den energi som ning, när svaret var: nöj dig med det du har. evolutionshistorien. finns för ett allmänt stöd till förändring. För Kanske var det då jag för första gången Energi behöver vi – för ett gott samhälle livets skull. började fundera över oljans betydelse i hela världen. Klimatförändringen kan Går det? Visst! Se på alla andra förändringar och makten som fanns hos dem som medföra sådana ekonomiska och sociala som skett i världen genom den energi som bestämde över den. Jag tyckte mig se ett förändringar att den strävan som finns bor i människors vilja till förändring, och maktkomplex. efter fred, rättvisa och respekt för livet som tagit sig uttryck i strävan efter demo- Så minns jag den, inte minst i Västerås, kommer till korta. Det kan vara ett hot krati, avskaffande av slaveri och apartheid, inflammerade kärnkraftsdebatten under mot livsmiljön – inte bara nu utan än mer för att bara nämna några exempel. 1970-talet. Jag vet inte om oljeberoendet för kommande generationer. Klimatföränd- Det är tack vare den energin jag som mitt vid den tidpunkten hade annan betydelse ringen tycks vara knuten till förbränning av eget motto har tagit ”Känn ingen oro och än att, som det sades, ”den tar snart slut”. fossila bränslen. Jag minns att jag funderade tappa inte modet”

6 ”Vindkraften passar oss” – Vindkraften passar oss och vår profil. Det är miljövänligt och • Som markägare genom att upplåta mark förnybart. Vi tillför något i processen som markägare och vi vill hålla för vindkraftsproduktion. Man tar projektet fram till bygglov och arrenderar sedan ut på med saker där vi kan tillföra värden. Det säger Erik Ling, stiftsjäg- marken. mästare, om stiftets satsningar på vindkraft. Inte bara miljömässigt utan även ekono- Text: Pelle Söderbäck Foto: Magasin08 flera skogsföretag, näringslivet och privata miskt ser Erik Ling vindkraft som en bra Vindkraft är den förnybara energikälla investerare. Syftet med Dala Vind är att investering. som ökar mest i världen och är en viktig möta en växande efterfrågan på ny mil- – Vi har till exempel gjort en ekonomisk energikälla för att minska koldioxidut- jövänlig elproduktion. Ambitionen är att analys av det vindkraftverk vi äger till hälften släppen. År 2012 producerade vindkraf- i första skedet förse Dalarna med vind- i Bjursås och det har gått med plus varje år. ten i Sverige drygt 7 TWh el kraftverk på bra lägen, att behålla Även under år med låga energipriser. med en installerad effekt kraftverken i lokalt ägande och på 3 800 MW. Den utgör att kunna ge sina delägare I Dala Vind räknar man med att cirka 5 procent av elan- tillgång till miljövänlig el till vändningen. Totalt finns ett attraktivt pris. varje satsad krona ger ungefär cirka 2 800 vindkraft- 2,50 tillbaka. Så vi har byggt in verk i Sverige. • Som medlemmar i den ekonomiska förening som värden i detta. Västerås stift inves- driver tre vindkraftverk terar i vindkraft på i Äppelbo. För snart Han tror att stiftet kommer att fortsätta tre olika sätt; 10 år sedan investerade att investera i vindkraft och framförallt i • Som största stiftets prästlönetillgångar Daladelen av stiftet. delägare i Dala Vind AB. i Äppelbos vindkraftssats- – Södra delen av stiftet är relativt mer Bakom bolaget ning och är delägare i två av tättbefolkat och det finns inte lika bra står ett antal vindkraftverken på berget vindlägen. Men jag utgår ifrån att vindkraf- energibolag, Hunflen. ten tillhör våra framtida satsningar

7 Finnåker lever av egen kraft

8 I ett dokument från 1614 noteras att Michel Hindriksson anlagt en sommaren 2013 minskade det ekonomis- hammarsmedja i Finnåker. En smedja som med tiden blev ett bruk. ka resultatet med 200 000 kronor. Han är prästen som nu får lära sig en hel del En viktig orsak till att Finnåkers bruk hamnade där var, likt många om elcertifikat, vattenkraft och värmesystem. av Bergslagens bruk, vattenkraften. Idag används samma vattenkraft Och han menar att det känns bra att få för att göra kursgården än mer miljövänlig och dessutom på sikt kombinera teologin med ekonomi och miljö. – Ibland funderar jag på varför jag går här självförsörjande när det gäller elektricitet. och skrotar som präst. Jag tror att det är där- Text: Pelle Söderbäck Foto: Åke Paulsson för att mitt uppdrag helt enkelt är att skapa en bra plats för barn och unga att vara på. År 1987 invigde dåvarande biskopen Arne Parallellt med uppgraderingen av vat- Finnåker är kursgården som nu förenar Palmqvist ”Felix”, det vattenkraftverk strax tenkraftverket satsar Finnåker stort på en stor och bred barn- och ungdoms- bakom herrgårdsbygganden som i drygt värmepumpar. Ett system som, enkelt verksamhet med en stark miljöprofil. En 25 år producerat miljövänlig el. Nu är det uttryckt, omvandlar utomhusenergi till satsning också på kommande generationer dags att på nytt investera i vattenkraft- värme och varmvatten inomhus. Alla hus barn och unga verket, inte minst för att kunna behålla på anläggningen utrustas nu med värme- anläggningens elcertifikat. Det handlar om pumpar. Också här förenas miljöhänsyn att uppgradera verket bland annat genom och ekonomi. att byta turbin och rensa tuber. – Förutom att vi tjänar pengar på detta Systemet med elcertifikat, som växte fram kommer vi, enligt beräkningar, att minska i spåren av 1970-talets oljekris, är ett sätt CO2-belastningen med 35 ton per år, att stödja handel och produktion av miljö- konstaterar Hans Degréus. Kombinationen vänlig och förnybar el på ett kostnadseffek- av vattenkraften och värmepumparna tivt sätt. I Sverige ska elcertifikatsystemet kommer att täcka gårdens behov och även bidra till 25 TWh förnybar el från år 2002 betyda att vi kommer att överproducera fram till år 2020. Tillsammans med Norge el vi kan sälja. Så tanken är att vi blir helt ska ytterligare 13,2 TWh förnybar el pro- självförsörjande och om vi tvingas köpa el duceras mellan åren 2012 och 2020. blir det betydligt mindre än vi gjort tidigare.

Det är en investering som Finnåkers nuva- Som föreståndare på en kursgård med hög rande föreståndare Hans Degréus ser som beläggning på somrarna kommer Hans att viktig, både miljömässigt och ekonomiskt. få en dubbel känsla inför sommarvädret. – Den satsning vi gör när det gäller kraft- Mer regn betyder bättre ekonomi. verket betalar sig på 7-8 år, säger Hans. – År 2012, då det regnade hela sommaren, Det känns bra att på så sätt kunna förena bidrog regnet till en hög elproduktion och ekonomi och miljö. därmed ett positivt årsresultat. Den soliga

9 Rösträttsmöte, ur fotoalbum ur Elin Wägners samling. Anna Whitlock (i mitten), Ester Brisman, Emilia Bromée, Lydia Wahlström. Man ser även Elin Wägner stående till vänster om Anna Whitlock. Foto Wikipedia Lydia Wahlström – en intensivt modern människa Kyrkohistoriska handböcker rymmer inte bara män som skrivit senare tillträdde hon en tjänst som stu- traktater. Där finns också plats för kvinnor, men som profeter, pre- dierektor vid Åhlinska skolan i Stockholm, som hon innehade till pensioneringen dikanter och poeter. Teologisk historieskrivning har således tilldelat 1934. Parallellt med sin akademiska och kvinnor roller som intuitiva och självlärda förmedlare av trons hem- pedagogiska gärning ägnade hon sig åt ligheter, medan lärdom och strukturerad tankeverksamhet reserve- skönlitterärt författarskap, folkbildning, de- batt, ideologikritik (hon varnade tidigt för rats för män. Text: Maria Södling mellankrigstidens nazism) och i hög grad åt kvinnosaken. Memoarerna ”Trotsig och Historiskt sett har fler män än kvinnor (1801-1865), Emilia Fogelklou (1878-1972), försagd” (1949) vittnar om ett närmast kunnat ägna sig åt systematisk reflektion Ester Lutteman (1888-1976) och Siri Dahl- outtröttligt engagemang, som genererades över kristen tro. Men det är också så att quist (1889-1966). ur hennes kristna tro och teologi. övertygelsen om mäns intellektuella över- Lydia Wahlström var en intensivt modern lägsenhet har fungerat som en förevändning En av 1900-talets intressanta svenska människa. I hela sitt liv var hon upptagen av för att inte se eller ta kvinnors teologiska teologer är Lydia Wahlström (1869-1954). teologiska frågor i gränslandet mellan kultur arbete på allvar. På så vis har kvinnors teologi Som barn ville hon bli präst som sin be- och vetenskap å ena sidan, traditionell tros- banaliserats och marginaliserats. Under se- undrade far, kyrkoherde i Västerås Barkarö. lära å den andra. Från barndomshemmets nare år har dock skett en förändring, också i Det gick inte, men hon fick studera i konventionella kristendom, över studieti- Sverige. Artiklar och böcker har lyft fram det Uppsala och det med sådan framgång att dens läsning av tysk liberalteologi fram till teologiska tänkandet hos Fredrika Bremer hon 1898 disputerade i historia. Några år det mogna författarskapet tränger samma

10 fråga fram: hur kan kristen tro bli angelägen Hennes övertygelse om skapelsens rikedom, för samtidens människor? människans synd, inkarnationens faktum och Lydiapriset Liksom vännen och blivande ärkebisko- Jesus som världens frälsare var grundmu- Sedan år 2012 pen Nathan Söderblom fann Wahlström rad. Men gång på gång påminde hon om delas ett Lydiapris ett förlösande svar i det sena 1800-ta- hur kyrkan försummat att översätta eller ut i Västerås stift. lets historisk-kritiska syn på bibel och uttrycka kristendomens sanningar på ett sätt Lydiapriset är dogmatik. Hon kom fram till att den nya som kunde göra dem meningsfulla också för uppkallat efter teologin inte tvingar moderna människor moderna människor. Lydia Wahlström. att avstå från religion, utan tvärtom ger Hon föddes 1869 som dotter till möjlighet att förena kristen tro och tidens ”Där barnen inte komma från kyrkoherden i Barkarö. Lydia Wahl- vetenskap. I artiklar och föreläsningar religiösa hem och äro invanda vid ström drömde som barn om att bli diskuterade hon liberalteologins storheter präst och var en av frontfigurena i Albrecht Ritschl och Adolf von Harnack. religiöst uttryckssätt, där blir sådana 1900-talets kamp för kvinnors rätt Ofta skedde det i Religionsvetenskapliga ord som rättfärdiggörelse och förso- att prästvigas. sällskapets sammanhang, tillsammans med ning fullkomligt obegripliga – alla andra namnkunniga företrädare för en Priset delas alltid ut i samband med frihetlig teologisk hållning, både kristen anknytningspunkter saknas mel- Stiftskonfirmanddagen i Västerås. (exegeten Samuel Fries) och judisk (över- lan sådana begrepp och barnens Lydiapristagaren ska vara en präst- rabbinen Gottlieb Klein). vanliga liv”. vigd kvinna som gjort skillnad i ungdomsarbetet i Västerås stift. Wahlström kan beskrivas som en typisk I detta kritiska läge var kyrkans uppdrag Priset uppmärksammar kvinnor som teolog för sekelskiftet 1900. Nyckelord i ingenting mindre än att skapa ett nytt språk är andliga ledare i Västerås stift. Pris- hennes tänkande var frihet (Gud frigör för trons innersta, menade Wahlström. tagaren ska verka bland ungdomar från självupptagenhet till nästankärlek och Själv älskade Lydia Wahlström att simma och vara en förebild, gudstjänstinspi- från bokstavstro till personlig trostolkning), och hämtade gärna sitt religiösa bildspråk ratör och predikant. personlighet (varje människas personliga från vattnets värld. Hon liknade trosakten möte med Kristus) och ansvar (individens vid det som sker när människan kastar sig 2012 års pris gick till Maria ansvar för sin tro och för samhället). Hon i vattnet och finner att hon kan simma: Agstam – Häggkvist hyllade kyrkohistoriens hjältar, i synnerhet ”Havet bär mig, det är sant vad de sagt Martin Luther. Slutligen var kristendomen mig, men som jag aldrig kunnat tro.” För 2013 års pris gick till Joan Donkin grund för hennes feministiska credo om pedagogen Wahlström handlade förkun- kvinnors rätt till ett eget liv och skyldighet nelse om att knyta an till människors er- 2014 års pris gick till Anna-Karin att bidra till samhällets. farenheter. För teologen Lydia Wahlström Pettersson Det man idag kanske mest fäster sig vid är var oprövade formuleringar och djärva Wahlströms fria – och befriande - hållning bilder inte ett hot mot kristen tro, utan en till dogmatik och traditionell förkunnelse. väg till människors hjärtan

Anna-Karin Pettersson gratuleras av fjolårets Lydia-pristagare Joan Donkin och biskop Thomas Söderberg.. Foto Pelle Söderbäck

11 Olle Sahlström Guds rike och lärkans sång Han kallades Vandringsprästen, David Petander som för 100 år se- ”här skall jag inte vara”. Han hette David dan bröt upp från en societetsmiddag med orden ”här ska jag inte Petander och utan ett öre på fickan gav han sig ut på en vandring genom fattigsve- vara”. Han valde en annan väg än den etablerade kyrkans, tolkade rige. Medan ungkyrkorörelsen formades och levde sin tro på samhällets bakgårdar. Petander talade mer i biskopsgårdar tolkade vandrarprästen om vision än om organisation. Därför är han fortfarande en utma- Petander sin tro i dikesrenar och på sam- hällets bakgårdar. ning för en kyrka som tolkar sitt innersta liv i statistiska staplar och I år, 100 år sedan Petander dog, kommer ekonomiska prognoser. Olle Sahlström ut med boken ”Vi möts i lärkans sång – en resa i vandringsprästen Text: Pelle Söderbäck Foto: Jessica Segerberg David Petanders fotspår” (Atlas förlag). Jag För 100 år sedan tankade ungkyrkorörel- kyrkorörelsens frontgestalter var också att vill påstå att en av årets för kyrkan mest sen ny kraft i en förtorkad och uppgiven de alla var, eller blev, biskopar. Ett maktper- utmanade böcker skrivits av den förre LO- kyrka. Det var ett framgångsrikt projekt spektiv. ombudsmannen Sahlström. Det är en bok som också på många sätt kom att prägla fylld av guldkorn men också av smågrus. Västerås stift. Men det var ett nationellt Samtidigt med ungkyrkorörelsens start Ett grus som skaver i skorna på mig som projekt. Det var Sveriges folk som var ett reste sig en ung pastorsadjunkt i Ånge från hela livet verkat i en kyrka som är så för- Guds folk. Det som också förenade ung- bordet vid en societetsmiddag med orden knippad med medelklass, hierarki, finkultur

12 och kommunal organisation. Berättelsen samtalar och delar på alla sysslor. De går ut om David Petander utmanar. till de fattigaste med mat. De skurar golv, Olle Sahlström har bokstavligt vandrat den lagar möbler, tätar dragiga dörrar. I Falun väg David Petander vandrade. Från Ånge kan man se Petander sitta på en gammal ner genom Västerås stift och till Västerås änkas farstukvist och laga ett lås. För att där Petander 1914 häktades för att han sedan hämta en korg ved. Det är en tro vägrade militärtjänst med orden ”Jag bär som sitter i händerna. inte vapen. Jag tjänar endast en konung, Kristus”. Bara två år tidigare hade ungkyr- Petander drevs av visionen, inte av organi- komannen Manfred Björkquist tagit initiativ sationen. Den vision som drev honom var till en pansarbåtsinsamling. bilden av Guds rike. Inget mer och inget mindre. Men Olle Sahlström konstaterar Petander vandrade genom Västerås stift. att ”jag har regelbundet gått i kyrkan i mer Han kom in vid Furudal, fortsatte ner än fem år, men jag har aldrig hört en präst mot Siljansbygden, via Sågmyra och Falun, tala om Guds rike.… Jag har frågat flera till Avesta och Sala för att till sist häktas i präster om varför de inte gör det och vet Västerås. Han vandrade i en tid präglad av inte riktigt hur jag ska tolka deras svar. En krigsoro och agitatorer. Men hans metodik såg mycket förvånad ut. En annan blev är annorlunda. Olle Sahlström beskriver förvirrad, en tredje svarade undvikande det med orden ” Han agiterar inte, som i och vagt. På något sätt verkade de tycka att arbetarrörelsen. Han talar inte som Bibelns Guds rike är svårt att göra begripligt …. är gammaltestamentliga profeter, som en det tyst i kyrkan om Guds rike av samma August Palm eller en Fabian Månsson. Han orsak som det är tyst i arbetarrörelsen om dömer inte och bannar. Han replikerar inte socialism?” en otjänst. Han var inte intresserad av att allt och alla. Sätter sig inte själv i centrum. Sahlströms nutida vandring i Petanders bygga monument. ”Det behövs ingen an- Som en annan domprost. Eller som spår blir också en vandring genom ett nan organisation än som den hos lärkorna. arbetarrörelsens agitatorer och blivande sprucket folkhems-Sverige. Bönhusen och De känner igen varandra på sången”, var hövdingar… Han tycks vilja något annat. de gamla Folkets hus-lokalerna står tomma hans svar till dem som ville bygga organisa- Nå längre in.” och låsta, både bokstavligt och bildlikt. tion runt honom. I Sågmyra, då en blomstrande bruksort Folkrörelserna blev organisationer som Men i tider då vi talar om kyrkans kris med textilfabrik, stannar han en vecka och förstenades och tappade kontakten med i termer av medlemstal och ekonomi, sover i en lada. Han predikar om visionen, sina visioner. samtidigt som samhället ropar efter en om Guds rike. I Falun bor han hos en vision, är det värt att uppmärksamma byggmästarfamilj och får följeslagare som Att göra 100-årsminnet av Petanders människor som David Petander. samlas till gemensamma måltider. De död till en minnesstenshyllning vore nog Om vi vågar. ”Han valde långsamhetens möjlighet” Olle Sahlström, pilgrim och författare Hans vilja att leva, då orden berörde många. skaror lyssnade på hans ord. Men kanske vid en lärkas sång. Hans budskap och som Han valde bort makt och rikedom och hade mer än något annat drabbades de av hans han levde det sträcker sig fram till vår tid. modet att utstå förtal och hån och gå sin sätt att leva, av hans kompromisslösa vilja Vad kan vi, vad kan en pilgrimsrörelse, en egen väg. Hans namn var David Emmanuel att leva ”Jesu enkla lära”. kyrka, lära av Vandrarprästen? Petander och kallades Vandrarprästen. En vandringsliturgi växte fram; han En vinterdag 1910 lämnade han tjänsten vandrar in i en by eller stad. Sätter upp sitt En vandring med Petander som pastorsadjunkt i Borgsjö församling handskrivna anslag på en stolpe eller en En vandring i David Petanders spår, i Medelpad med orden ” Nu är jag inte ladugårdsvägg. Möten äger rum. Sam- från Västerås till Sala, planeras den längre statens präst” och gav sig ut på talsmöten snarare än högstämda mässor. första helgen i oktober. Med start vägarna. Han hade inte ett öre på fickan Gemenskaper bildas. Och David Petander i Västerås domkyrka blir det en och om han inte fick en säng att sova i vandrar vidare till nästa stad eller by. vandring med tid att samtala, att övernattade han i lador eller ute i det fria. Vad ville han, och varför gick han till fots? dela drömmar och visioner. Men 1914 i oktober avled han. I år, för ett En gång sade han ” Jag har för brått för att också med tid för tystnad, bön och hundra år sedan. Några månader efter inte gå”. Han valde långsamhetens möjlig- gemenskap. Just nu är vandringen i krigsutbrottet, det som han vandrade och het, vandringen närhet, samtalets innerlig- en planeringsfas. Den som vill veta predikade för att förhindra. het. Glimtar av Guds rike. mer kan kontakta Mikael Mogren på Han är bortglömd, få vet vem han var, men Allt han ville var att de han mötte skulle Stiftskansliet. en gång i tiden, åren 1910 till 1914 vand- lyssna inåt, höra tonen och klangen där- rade han genom landet och tusenhövdade inne, den som han vid ett tillfälle liknade

13 Att vänta det oväntade – Krisarbete och mediemöte i praktiken Lördagen den 5 april 2008 mördades Engla Juncosa Höglund. Känn dig själv. Låt oss börja med det mest Händelsen blev ett nationellt trauma som berörde väldigt många grundläggande av allt, vikten av att känna sig själv, att vara trygg med sig själv och människor, såväl i Sverige som utomlands. Under den tiden var veta hur man reagerar i olika lägen. Det Niklas Lång kyrkoherde i Husby församling där Stjärnsund ligger. En här gäller både när krisen drabbar en per- intensiv tid som gav viktiga erfarenheter från krisarbete och mötet sonligen och när man är ledare eller stöd- person i ett krisläge. När jag tänker på att med media. känna sig själv är det särskilt ett par saker Text: Niklas Lång Foto: Anna Lång jag vill lyfta fram. Du behöver arbeta med din historia och med din uppväxt. Hur har vi reflekterat över hur vi brukar reagera, du hanterat relationer? Vilka kriser har du kan vi ofta hantera våra reaktioner mer gått igenom? Hur har du fungerat förr och konstruktivt och därigenom också få kraft hur fungerar du idag? Vad väcker ångest och utrymme att hjälpa de som finns hos dig? Hur reagerar du på sorg? Genom omkring oss på ett bättre sätt. att arbeta med de här och liknande frågor Mina erfarenheter säger mig att när krisen lär man känna sig själv drabbar är det de förhållningssätt och de rutiner man har byggt upp i sin vardag och är van vid att använda som man sedan följer. Varför då? Jo, man är van vid dem. De har fungerat förr. Och man har varken tid eller förmåga att tänka efter Det hade inte gått att föreställa sig vad som eller uppfinna något nytt. Att vid en väntade när jag körde in i Stjärnsund på kris försöka följa nya rutiner som man söndagmorgonen. Vid det laget visste ingen tidigare aldrig använt sig av, är dömt mer än att Engla saknades. Hela Stjärn- att misslyckas. sund var fyllt av militärfordon, mängder av människor och det stod bilar parkerade överallt. Jag har aldrig sett så många polisfordon på en gång och jag hade aldrig kun- nat drömma om hur massivt ett medieuppbåd är i verkligheten. Stjärnsund kändes belägrat. Naturligtvis är det, för mig precis som för så många andra, Engla som berör mig mest – Engla, hennes an- höriga och hennes vänner. De berör mig djupt på många sätt, men syftet med det jag skriver här är inte att dela mina personliga känslor, utan att dela de erfarenheter jag gjorde i mitt arbete. Min förhoppning är att du som läser detta ska kunna få nya perspektiv som hjälper dig att stå stadigare när du råkar ut för det oväntade – när, inte om. Det går naturligtvis inte att gå genom livet och alltid vänta sig att det värsta ska hända. Men om vi tar vara på våra erfarenheter av mindre kriser och arbetar med våra förhållningssätt ger vi oss själva bättre förutsättning att hantera större kriser när de faktiskt kommer. Har

14 på djupet. Den förankringen kan ge bättre stressnivåerna och skapa trygghet mitt i men i nätverken kan vi också sträcka oss förutsättningar att hantera de känslor och otryggheten. Vad jag själv har upplevt eller utanför oss själva och via bekantas bekanta reaktioner som oundvikligen uppstår i en vad jag känner i ögonblicket är inte viktigt nå personer som besitter kompetens i krissituation. Har man arbetat med sig själv just då. Det får jag ta senare. Det här gäller frågor vi själva aldrig haft anledning att ens på det här sättet har man sannolikt också faktiskt oavsett om man bara vill stötta fundera över. Att arbeta med att hålla kon- fått med sig en erfarenhet av att kunna sina närmaste eller om man går in i en roll takt med sina nätverk är något vi kan göra prata med en utomstående person om som stödperson i en krisorganisation. Som medvetet till vardags. När sedan kriser svåra personliga frågor. stödperson behöver man kunna lämna drabbar kan de vardagliga kontakterna ge företräde för den man ska stödja. Det är oss helt andra möjligheter, både personli- Att klara av att prata med en ut- alltid svårt, ens egna reaktioner kan vara gen och i våra yrken. väldigt starka, men har man tränat på det omstående om det som berör på tidigare blir det faktiskt mindre svårt. Närhetens kompetens. Det är lätt att djupet är på sätt och vis en form känna sig otillräcklig när meningslösheten av kompetens som kräver träning Församlingarnas arbetslag och våra nät- och ondskan tränger sig på och man inte – en träning som sedan kan bidra verk. I församlingarnas arbetslag har vi en längre har några svar. Det gäller både enorm resurs. Vi tänker inte alltid på det, som medarbetare och personligt. Jag till att bearbetningen efter krisen men som anställda i Svenska kyrkan tränar minns hur det var för flera av lärarna och blir lättare att hantera. vi oss regelbundet i att möta människor föräldrarna i Stjärnsunds skola. ”Vad ska som drabbas av såväl livskriser som trau- man säga till barnen?” Men det var också Att lämna företräde. När man ska stötta matiska kriser. Särskilt gäller det naturligtvis då det blev riktigt tydligt för mig hur någon som är drabbad av kris är det präster och diakoner, men många andra mycket närheten betyder. Teoretisk kom- viktigaste av allt att kunna hålla i sin egen personalgrupper berörs också av det här petens är aldrig starkare än att vara en ångest. Det är den andra personen som arbetet. Det gör att vi i församlingarnas ar- viktig person i vardagen. Min övertygelse ska stå i centrum och målet är att få ned betslag har en gedigen kompetens och kan är att den mest betydelsefulla kompetens vila i våra erfarenheter vi kan ha som stödperson i ett krisläge är och våra roller även att redan vara en viktig person för den när vi behöver gå som är drabbad. in och arbeta i mer omfattande kriser. Chef och ledare.Naturligtvis finns det Familj, släkt, vänner mycket att säga kring ledarskap och chef- och arbetskamrater skap i krislägen. Mina erfarenheter säger är exempel på några mig att det mest grundläggande är att ha av alla de nätverk god kontakt med både ledarrollen och vi befinner oss i. chefsrollen. När en katastrof inträffar krävs Stabila och aktiva både att man kan arbeta tydligt i sin ledar- nätverk kan betyda roll, med allt vad det innebär av trovärdig- så mycket för oss het och tillit, men även att man är trygg i till vardags, och när sin roll som chef och kan vara tydlig och kriser drabbar blir de klar och hålla i strukturerna utan att tveka. ännu viktigare. Dels Lyckligtvis behövs det inte ett krisläge kan nätverken ge för att man ska kunna träna på det, och oss personligt stöd, har man en god balans mellan chefsrol- len och rollen som ledare medför det i regel en bättre arbetsmiljö även till vardags, både för chefen själv och för medarbetarna.

Kommunikationsvägar. Ett område där det blev väldigt tydligt för mig hur mycket våra vardagliga strukturer påverkar vid en kris är kommunikations- vägarna. Har du och din organisation en vana vid att använda sociala medier som facebook och twitter? Då kan de bli verktyg vid krisen, annars inte – tröskeln blir för hög. Har ni enkla vägar in till att redigera hemsidan och flera av er är vana vid att göra det? Då kan hemsidan bli ett effektivt verktyg vid krisen, annars blir den en tröskel som skapar frustration.

15 De kommunikationskanaler man är trygg med och van vid att använda, de är Att möta media – erfarenheter från verkligheten lätta att använda och det är dem man I trängda lägen kan det vara förenat med stort obehag och stora risker att prata kommer att räkna med. Det gäller både med media. Men det är inte säkert att det finns något att välja på. Det kanske positivt och negativt, för de är också helt enkelt är du som är den som behöver kliva fram. Här är ett par kortfattade lätta att ta för givna. Vad händer med er tips som kan göra mötet med media litet mer hanterligt. kommunikation om det som i Stjärnsund dig med att ställa de riktigt svåra 1. Svara aldrig direkt – kom överens visar sig vara mycket dålig mobiltäckning? frågorna redan när du förbereder om en tid när ni kan prata Alla visste vi det egentligen, men ingen dig. Det kan rädda både dig och Du är alltid upptagen när media av oss hade tänkt på konsekvenserna intervjun. av det i förväg och det skapade stora hör av sig. Du är upptagen med att problem för oss. förbereda dig för intervjun… Men 6. Håll dig till rollen att det är det du är upptagen med Undvik att bli alltför personlig. Att hålla Mediemöte och trovärdighet. I alla kris- behöver du inte berätta. dig till rollen ökar din trovärdighet. lägen är media en faktor att ta hänsyn till, 2. Alla samtal med media är intervjuer 7. Att inte säga för mycket inte minst gäller det när en händelse som Även när bandspelaren är avstängd. Det är inte vad du ska säga som är berör väldigt många människor på djupet. Släpp aldrig fokus och säg bara bra det svåraste. Det svåraste är vad du Media vill fånga det som berör deras saker. Hela tiden. inte ska säga. Svik aldrig förtroenden. läsare. Och berör det som händer riktigt många, då är alla media på plats. I min 3. ”Inga kommentarer” leder till att 8. Att få ut ditt budskap – två fokus roll som kyrkoherde och som medlem i journalisten går vidare själv Journalisten har sitt fokus och du kan krisgruppen på Stjärnsunds skola fick jag Det kan vara du som i din roll vet välja ditt i förväg. Fråga gärna om gå in tillsammans med rektorn och försöka mest och bör svara. Om inte, hänvisa journalistens, men behåll ditt fokus hantera situationen så bra som möjligt. till någon istället. för dig själv. Då blir det lättare att nå ut med ditt budskap. Ingen av oss hade någon medieträning 4. Samma talespersoner sedan tidigare, utan vi fick försöka arbeta Kontinuitet är ofta bra. Utse tales- 9. Kontroll – citat och direktsändning utifrån scouternas pedagogik: ”learning-by- personer som finns tillräckligt nära Det enda du har rätt att kontrollera doing”. skeendet för att vara intressanta. är direkta citat. Direktsändning kan Visst var det så att det förekom en del Hänvisa sedan till dem. kännas obehagligt, men är det enda rejäla övertramp när det gäller vad jag sättet att få mer kontroll över hur 5. Pressekreteraren – djävulens advokat uppfattar som rimlig pressetik. Men överlag det som sägs presenteras. är ändå min bild att de flesta journalis- En pressekreterare, eller en annan terna och fotograferna verkligen gjorde klok person i ditt nätverk, kan hjälpa Niklas Lång ett riktigt seriöst och mycket bra arbete. Så rädsla är onödig i möten med media, men en sund respekt är en förutsättning. av sig med blommor, brev och gåvor. En SVT gjorde det valet berodde naturligtvis Maktbalansen är ojämn och man behöver annan viktig anledning var medias bild på ”allmänintresset”, som det så fint heter. vara medveten om det. Din trovärdig- av Engla, en bild som hade gjort henne På vanlig svenska betyder det att väldigt het är allt. Ta dig tiden att förbereda dig till ett offer i en skruvad kriminalhistoria många människor var djupt berörda av det inför alla intervjuer tillsammans med kloka istället för den person hon verkligen som hade hänt. kontakter i ditt nätverk. var. Nu ville de att verkligheten skulle få Många människor var djupt berörda. synas. Det är det här som händer när ett Många reste från när och fjärran för att TV-sänd begravning. I de flesta fall lugnar barn dör. Ska historien berättas, så ska hjälpa till i sökarbetet. Många hörde av sig sig medias intresse, när den värsta krisen hela historien berättas. med brev, gåvor och blommor. För mig har är över. Men just i Stjärnsund blev allt litet De befann sig utanför min karta och jag det verkligen betytt att jag har ett större annorlunda, när det visade sig att Englas fick lov att välja om jag skulle följa med hopp om mänskligheten. anhöriga ville att begravningen skulle tv- eller inte. Jag valde att följa med och jag är sändas. Min första tanke när vi skulle börja fortfarande helt övertygad om att det var Det har nog aldrig varit så tydligt planera begravningen var ganska fyrkantig: det riktiga beslutet. ”Vi gör väl som man brukar”. Som man för mig som då att vi tillsammans brukar betydde för mig att man har en öp- Mening och hopp om mänskligheten. faktiskt kan tända ljus i mörkret pen minnesstund och sedan en begravning Mediestormen lät inte vänta på sig. Men i kretsen av de närmaste. i den debatten, som till stor del var en och skapa mening i den djupaste För Englas anhöriga var inte det jag hade intern mediedebatt, var det inte många meningslöshet. tänkt mig något alternativ och det fanns som var intresserade av att lyssna till de flera skäl till det. Framför allt handlade mest berörda. Jag är oerhört glad att SVT Niklas Lång det om alla de människor runt om i Sve- åtog sig uppdraget och stod för sitt beslut. Tidigare kyrkoherde i Stjärnsund – Husby rige som var så djupt berörda och alla Deras mycket rutinerade och kompetenta församling. Numera organisationsutvecklare de hundratals, nästan tusentals, som ställt gudstjänstteam gjorde ett fantastiskt arbe- – Lång Utveckling AB, www.langutveckling.se upp i skallgången i skogen och som hört te både före och under begravningen. Att

16 Munktorpsherden som blev ärkebiskop

Efter 42 år som präst, varav nästan åtta år som ärkebiskop och 11 år – Som biskop förlorar man en del av som biskop, är det dags. Den 14 juni lägger Anders Wejryd ned sta- församlingsanknytningen och måste accep- tera att man jobbar mer indirekt, i flera ven och blir pensionär. Men det blir inte bara gräsklippning framöver, led. Men man vinner närhet till den publika trots att han gillar det. Hans internationella engagemang fortsätter i arenan. Man kan påverka genom de frågor uppdraget som Europapresident i Kyrkornas världsråd. man lyfter upp, men det tar ett tag innan det slår igenom. Man måste veta vad man – Jag tänker fortsätta jobba för att kyrkor ska se på verkligheten inte tycker är viktigt på sikt, inte bara vad som bara utifrån sitt eget perspektiv, utan ta in andras perspektiv också. är viktigt just nu. Och det viktiga på sikt, vad är då det? Text: Ewa Almqvist Foto: Magnus Aronson Anders blir pastoral i sitt svar, ett svar som Anders Wejryds yrkesval var inte alldeles som missionsteolog och missionsledare han har gett i många intervjuer: självklart. Han var allt lite lockad att bli lä- aldrig blev klar. 1987 blev han direktor på – Att människor ska våga ta sin förmåga kare, men att det blev präst ångrar han inte. Ersta diakonisällskap i Stockholm, med på allvar. Att Gud har både stora förvänt- – Jag ville få hjälp att tolka livet, och hop- både sjukhus och högskola, och att vara ningar på och ger stora möjligheter till oss pades kunna hjälpa andra att göra det. chef för (på den tiden) 1600 anställda människor. Var inte rädd! Som 30-åring blev han kyrkoherde i Munk- krävde sin tribut. Det blev inte tid för torp och Odensvi, men sen blev det inte fortsatt forskning. Då har vi berört rollerna som präst och så många år i direkt församlingstjänst. Det som biskop. Rollen som ärkebiskop, då? gick så snabbt uppåt i karriären att dok- Så blev han biskop i Växjö stift 1995. Det var – Den handlar för mig mycket om att få torsavhandlingen om Nathan Söderblom mycket roligare, och friare, än Anders trodde. ihop olika grupper, att bygga förtroende

17 mellan anställda, förtroendevalda, biskopar, kön, en fråga som diskuterats i decennier. märkvärdigare än andra stift. Det skiljer dem ideella krafter. Att vi blir trygga i våra roller – Den var krävande, men vi gjorde det bra i och för sig inte från andra stift, men de har och inser vårt inbördes beroende – vårt med schyssta diskussioner och en bra upp- varit kaxigare, säger han och skrattar gott. ömsesidiga beroende, som är något positivt. följning. Vi kan känna stolthet när vi berättar Han vill dock inte överdriva skillnaderna, Det blev åtta år som ärkebiskop. Åtta år där vad vi – utifrån teologiska utgångspunkter ”folk är ju rörliga idag och flyttar mycket”. Anders upplever att han har fått göra nytta. – har kommit fram till och står för. Vi möter – Men Västerås stift har varit väldigt tydligt i – Jag har fått utrymme i media, i både tv, respekt även från många som tycker att vi sin inriktning mot samhället, alltså kombina- radio och på debattplats. Och i det interna har fel, och vi kan visa att det inte handlar tionen samhälle och kyrka. I Växjö var det kyrkliga arbetet tror jag faktiskt att jag lämnar om anpasslighet utan om goda skäl utifrån något helt annat, med låsningar i ämbets- en större ömsesidig förståelse mellan för- människors värdighet och rättigheter. frågan. Det tillhörde väl det finaste jag fick troendevalda och anställda än vad jag kom vara med om i Växjö, att det blev betydligt till. Jag har också fått vara med och avsevärt Västerås stift är i stor utsträckning lättare att vara kvinna och präst under de förstärka den teologiska kompetensen på ”hemma” för Anders som dels växte åren. Jag jobbade aktivt med den frågan, nationell nivå genom att bygga upp en star- upp i Västerås och dels har arbetat i flera med stor ambition, och jag blir glad när det kare forskningsavdelning och hög kompetens församlingar i stiftet. Han hittar i bygderna bekräftas av kvinnliga präster därifrån. inom teologi på flera områden. och även om paret Wejryd nu har köpt – Men det är klart, med en dotter, en lägenhet i Uppsala, går den officiella flytten sonhustru och en syster som är präst Blev din ärkebiskopstid som du hade tillbaka till Gunnilbo socken, i Skinnskatte- och en fru som var ordförande i Kvinnor tänkt dig? berg, där de haft ett hus i många år och i Svenska kyrkan kan man ju inte gå helt – Jag har haft det ganska enkelt, och jag är känner sig hemma. opåverkad… tacksam för att jag fick efterträda KG Ham- – Men jag ska ärligt säga att jag kände mig mar som tog tag i frågor som andra sopat rätt främmande för Västerås stift under en Därmed är vi inne på hjärtefrågor. Jag har under mattan. Jag har alltid känt biskopsmö- period på 80-talet. Jag tyckte att man tap- min uppfattning om vilka de är, tänker kli- tets stöd, också när jag har varit tydlig med pade bort intresset för kyrkfolket och det mat och internationella rättvisefrågor, och att vi inte alltid behöver vara eniga. Kyrkan blev liksom bara anställda och förtroende- blir lite förvånad när det första han svarar tjänar på att biskoparna står för sina olika valda. Men jag tycker att det har balanserats. är ”myndigförklarande av människor”. åsikter, och den inbördes respekten. Anders har arbetat i fyra olika stift och – Det är jätteviktigt för mig! Det gäller på Under Anders Wejryds ärkebiskopstid fat- svarar omedelbart när han får frågan om syföreningar och kyrkkaffen lika mycket tade Svenska kyrkan det historiska beslutet de skiljer sig mycket åt: som i predikan att prästen ska ta sina åhö- att öppna vigseln också för par av samma – Västerås stift har alltid ansett sig vara rare på allvar. Kyrkan ska vara hållbar över

18 tid, budskapet ska bäras vidare. kyrkan år 2000 skulle ha bara 30 procent utifrån verkliga erfarenheter. Och då kommer det: av befolkningen som medlemmar. Eftersom Svenska kyrkan är en folkkyrka – Och ska man tänka på hållbarhet över – Jag är glad att jag hade fel, förändringen med ett brett antal medlemmar, menar tid, är det naturligt för mig att engagera har kommit mycket långsammare än jag Anders att praktiskt taget alla frågor som mig för miljöfrågor och lika naturligt att trodde. Men vi måste ju inse att föränd- rör sig i det svenska samhället rör sig också engagera mig i barnfrågor. Det hör hemma ringen är stor, från att religionen var själv- bland kyrkans medlemmar. under rubriken hållbarhet för framtiden. klar till att religion är något man väljer. Och – Jag tror att det är få i Sverige som vet – Jag är alltid rädd för kortsiktighet. Vår då är jag rädd för att kyrkan kan gå åstad så mycket om människors livsvillkor som energianvändning är kortsiktig, och vår och bli exklusiv, säger han med sträv röst. de som jobbar i församlingarna – därför användning av närmiljön är kortsiktig. Jag – Kyrkans uppgift är medmänsklighet, och att man möter så många människor i olika vill att nästa generation ska ha chansen det vi gör ska vara gratis. Vi får inte bara situationer. Men vi behöver bli bättre på att ta vid. De har ny teknik och kan göra livsmöjligheter av Gud, vi är dessutom att berätta om det saker som vi inte kunde, men vi får vara älskade och förlåtna. Och då är det klart försiktiga med att ställa till deras levnads- att vi ska kosta på oss lite medmänsklighet, betingelser. Därför tycker jag att det är så det är det minsta vi kan göra. roligt att så många av biskoparna brinner Det finns förstås en risk att kyrkan täcker för de här frågorna. upp för mycket där staten brister, men An- För Anders är det tydligt att klimatengage- ders tycker att kyrkan kan täta sprickorna manget och de internationella rättvisefrå- så länge det inte handlar om att ta över gorna hör ihop. hela ansvaret. – Vi kan ju inte tro att vi lever i en värld – Vi ska tillsammans bygga ett samhälle för oss själva. Vi behöver se människors be- som är så medmänskligt som möjligt. Men hov ute i världen och inte inskränka oss till det är en stor struktur. Vi kan täta sprickor, hemmaplan. Vi måste lära känna varandras t. ex. i form av matkassar till dem som inte villkor och våga dela villkoren. har pengar till mat, OM vi samtidigt berät- tar för politikerna hur illa det står till. Det På 1970-talet skrev Anders en debatt- har vi gjort, och det fortsätter vi med. Vår Foto: Wikimedia Foto: Commons artikel där han förutspådde att Svenska trovärdighet är allra störst när vi pratar Gunnilbo kyrka vid Skinnskatteberg

19 Nu tar Antje Jackelén över: ”Jag vill verka för en kyrka som utstrålar gudstjänstglädje”

Vi möts i Antje Jackeléns vackra ämbetsrum en dag i brytningstiden mellan person och roll. Den jag är som person sätter såklart sin prägel på upp- mellan vinter och vår. Vintergäck och snödroppar tränger fram ur draget och tvärtom. Jag vill verka för en den svarta jorden. Det nya livet spirar. kyrka som utstrålar gudstjänstglädje. Det En brytningstid är det även för Lunds stifts biskop. Efter sju år på pos- är i gudstjänsten kyrkans puls slår. Andra punkter är en stark diakoni, en prioritering ten lägger hon ner sin stav den 9 juni. Den 15 juni tas Antje Jackelén på att dela tro och liv, finna nya former för emot som Sveriges första kvinnliga ärkebiskop i Uppsala domkyrka. undervisning i kristen tro och sist men inte minst att föra en dialog både inomkyrkligt, Text: Maria Lundström Foto: Jan Nordén ekumeniskt och interreligiöst med sam- Om du summerar din tid som biskop i stater. Vi ska inte ägna oss åt navelskåderi, hälle, politik, kultur och naturvetenskap. Lunds stift - vilka lärdomar har du gjort? utan åt att frigöra människor till det som Vad tar du med dig in i det nya som är gott. I allt detta är kyrkan kallad att odla väntar i Uppsala? insikt och förmedla hopp genom att leva Efter 69 manliga företrädare blir du – Det har varit innehållsrika år på flera och förkunna evangeliet om Jesus Kristus. historisk som Sveriges första kvinnliga olika sätt, men jag tänker särskilt på tre - För det andra, vikten av att bygga ärkebiskop – hur känns det? saker: bärkraftiga församlingsgemenskaper med - Jag är tacksam för det starka stödet. – För det första att Svenska kyrkan verkar gudstjänstlivet i centrum. Och för det tred- Jag har fått ta emot mycket glada tillrop i världen och att våra utmaningar i första je, vikten av att Svenska kyrkan deltar i det både från kyrkan och från olika delar av hand är desamma som vårt samhälles: att offentliga samtalet. Dialogen är viktig, inte samhället. Det är stort och glädjande. Det ge människor livsmod och skapa förutsätt- bara för kyrkan, utan också för samhället i massmediala intresset har varit omfat- ningar för framtidstro bland unga, att verka stort och det finns ett sug efter detta. tande. Jag upplever att det finns en stor för ett öppet och jämställt samhälle, att nyfikenhet på en kvinnlig kyrkoledare. En vara en röst för en mer rättvis och hållbar Hur vill du vara som ärkebiskop? Vad vill hel del positiva signaler har kommit från fördelning av världens resurser, att bidra till du driva? katoliker och ortodoxa som inte själva har fred och försoning mellan människor och – Det kommer att vara en växelverkan prästvigda kvinnor.

20 Vad bär dig som kristen? post-sekulariserat samhälle ställer nya krav – Bön bär mig. Bönen är trons andning och skapar andra förutsättningar för vår och ett sätt att umgås med Gud. kyrka. Sverige brottas fortfarande lite med Jag bärs av tilliten till att jag bottnar i nåden betydelsen av att vi inte längre har någon och kan skapa i världen. Vi lever av det vi statskyrka. Å ena sidan är Svenska kyrkan får, mer än av det vi gör. Det är nåd. Att ett trossamfund bland många andra i ett bottna är att mitt bland vågorna känna pluralistiskt samhälle. Å andra sidan är vi en fast grund under fötterna. Som skapade av de största aktörerna i det svenska civil- medskapare bär vi ansvar för Guds älskade samhället med ett uppdrag att bedriva en värld. Dessa tankar från Lunds stifts vision rikstäckande verksamhet. Med detta följer har jag levt med i många år och hoppet också en förväntan att finnas tillhands vid som ryms i den bär jag ständigt med mig. kriser och katastrofer. Vi har all anledning På ett övergripande sätt tar jag med mig att vara en tydlig röst i offentligheten, att den i mitt kommande uppdrag att inspi- verka i dialog med människor av annan tro rera och leda Svenska kyrkan. och i kritisk solidaritet med samhället.

Det finns ett stort intresse för teologiska Även sociala medier är din arena. Du frågor idag. Vad utmärker dig som teolog? är framgångsrik som twittrare och har i – Jag ser mig alltmer som en ekumeniskt skrivande stund cirka 6 700 följare. Vilka orienterad lutheran. Att förkunna det blir dina kanaler framöver? glada budskapet om Jesus Kristus står i – Det är en självklarhet för mig att kyrkan centrum; evangeliet bär allt. Min teologiska ska finnas med i det offentliga samtalet, utbildning är bred även internationellt sett. både som opinionsbildare och partner. Jag Fokus och några av nyckelorden för mig vill bidra till detta samtal och jag har just nu är den skapelsetillvända tron, det befri- inga planer på att sluta twittra. Exakt vilka ande evangeliet, tanken på kallelsen och kanalerna blir är dock svårt att säga. Land- livet i dopet. Den kristna tron och den skapet för sociala medier är föränderligt. teologiska sakkunskapen har något att Kartan kan mycket väl komma att ritas om. bidra med i det offentliga rummet, vare sig det är filosofi, politik eller naturvetenskap Som ärkebiskop kommer du att röra dig som avhandlas. Det är min övertygelse att vitt och brett på resor inom och utom alla livets stora frågor har en plats i kyrkan. landet. Får du någon fast punkt? Det betyder inte att vi har svaren på allt! – I Lund har jag i möjligaste mån lett Ibland har vi svaren, och då ska vi frikostigt morgonmässan i domkyrkan på fredagar. dela med oss av dem. Ibland är det vi som Onsdagsmässan klockan 08.15 i Uppsala kan ställa frågor som ingen annan ställer domkyrka brukar ledas av ärkebiskopen. och då ska vi vara frimodiga i det. Det hoppas jag kan vara en sådan fast punkt också för mig. Det blir spännande att Vilka är de viktigaste interna frågorna för vänja sig vid och lära känna en ny katedral. Svenska kyrkan idag? – Domkyrkan i Lund utmärks av den – Svenska kyrkan står inför egna utma- runda valvformen, den är mjuk men ändå ningar när det gäller medlemstal, ekonomi robust. I Uppsala är formen mer uppåt- och församlingarnas livskraft. Vår roll i strävande. Jag gillar starkt hur blicken dras samhället och i offentligheten förändras. På till Kristusikonen i koret i Lund. Nu ser jag sätt och vis är kyrkan alltid i kris och det fram emot att upptäcka kvalitéerna som är en grogrund för fortsatt utveckling. Ett ryms i Uppsalas dom! Foto: Wikimedia Foto: Commons

21 Ljusbärare Låt oss möta människor där människor möts, till exempel vid våra ljusbärare. Ljus- bärare finns idag i över 3000 kyrkor i Sverige. Ljusbärare är också namnet på en liten bok om människor som gjort världen lite ljusare. En bok av Mikael Mogren, tänkt att finnas i våra kyrkor för att möta alla dem som tänder ljus. Boken är i fickformat, 80 sidor. Vi kan också leverera ett ställ för böckerna att placera bredvid Ljusbäraren.

Pris: 1 – 9 ex 35kr/st + frakt 10 – 39 ex 20 kr/st inkl. frakt 40 ex eller fler 20 kr/st inklusive frakt och ett specialdesignat ställ för 40 böcker.

Beställ via Västerås stifts webshop www.svenskakyrkan.se/vasterasstift eller via telefon 021-17 85 00. Boken har Svenska kyrkans logotype som avsändare. Det färdiga stället kan avvika något från skissen.

”Ljusbärare har alltid fascinerat mig, både de i kyrkorna och alla människor som är ljusbärare. Det nakna allvar och den Ljusbärarna äkta bön som präglar många som närmar sig kyrkornas Det var den fjärde april 1968 klockan 06.01 på kvällen ljusbärare berör mig och har länge sysselsatt mina tankar. som skottet avlossades. Martin Luther King Junior stod Därifrån har jag fått inspiration till texter. på balkongen till Lorraine Motel i Memphis när han Det har blivit en liten bok om människor blev träffad. I juni 1968 skulle King ha predikat i Uppsala som varit ljusbärare. domkyrka. Då höll Kyrkornas världsråd sitt världsmöte i Uppsala och Martin Luther King Jr skulle vara där. Varje människa är en ljusbärare. Som ledare i kampen för mänskliga rättigheter var han Det ingår liksom i att vara människa världens mest berömda baptistpastor, någonsin. att man är en öppning mot levande Gud. I den öppningen skimrar det. ” Martin Luther King Jr kom med ljus till en värld som plågades av Vietnamkrig och rasism. På grund av skottet I Kristus i Memphis predikade han aldrig i Uppsala domkyrka. I stället tog man upp kollekt med vilken man betalade gjutningen av en ljusbärare. Den första ljusbäraren.

22 Vi behöver musiken

I nästan att kvarts sekel har Agneta Sköld arbetat som domkyrko- organist och körledare. Men redan som tonåring började hon som körledare för Lill-Mariorna. Den som erbjöd henne detta var Bror Samuelson, legendarisk körledare i Västerås. I Stockholm talades det om ”Västeråsmaffian” när man såg alla som från Samuelsons körer kom in på Musikaliska akademin. En av dem var Mikael Samuelson, idag firad musikalartist som en gång började som gossopran i Mariakören. Musikverksamheten i Västerås domkyrka är stor och livaktig. Inte långt från Domkyrkan ligger Viksängskyrkan. Där firas varje vår, i melodifestivaltider, en schlagermässa. Bach och Wallin byts mot Thomas G:son och Bobby Ljunggren. Steget kan tyckas långt, men egentligen handlar det om samma sak; att musiken ofta når längre och djupare än de talade orden.

23 igenom alla ungar, berättar hon. Sköt ihop bänkar och lade sig på dem med en bok på magen och visade hur boken hoppade upp och ner när man andades rätt. Detta var i mitten av 1950-talet och gjorde ett outplånligt intryck på mig. Tänk att en vuxen människa kunde bete sig så, vara så barnslig och myndig på en och samma gång.

Agneta växte upp i en musikalisk miljö och hon minns musiken hos mormor och morfar i den rivna Missionskyrkan, som låg där Igors parkeringsgarage numera brer ut sig. Hennes far (snickaren som var en hängiven fiolspelare och medverkade i Musiksällskapet) dog när hon var nio år och modern försörjde sedan familjen genom att utbilda sig till kantor. Agneta och hennes syskon fick ofta följa med som körförstärkare i olika sammanhang.

Foto: Aronson Magnus Foto: – Alltför få barn upptäcker kyrkomusiken och hur svårt, utmanande och roligt det är att sjunga i kör, säger hon. Och det är inte fel att ställa krav, tvärtom. Bror Samuelson Agneta Sköld, organist hade mycket höga fordringar och det gav resultat. I Stockholm talades det om ”väs- teråsmaffian”, alla ungdomar med bakgrund och körledare: i Bror Samuelsons körer som kom in på Musikaliska akademien. Exempelvis Agneta Sköld, hennes tvillingbror Christer Norrman – Musiken har alltid varit en (som idag spelar i Sinfoniettan), storebror Cege (cellist och tågentusiast) samt Birgitta självklar del av mitt liv och Bror Samuelsons son Mikael. – Trots att Mikael var blyg och tillbaka- dragen ställde han upp, även om det var Agneta Sköld sticker ut i Västerås musikliv, precis som hennes ar- snabba ryck, berättar Agneta och drar betsplats Domkyrkan. I nästan ett kvarts sekel har hon arbetat som sig till minnes hur Bror Samuelson kom med ett nykomponerat opus till helgen domkyrkoorganist och körledare. och sprang över till Herrgärdsskolan Fast egentligen började det hela långt tidigare. Redan som tioåring och drog ut noter och text på kopia- sjöng hon för Bror Samuelson, som lärde henne att inte slarva med torn. Sedan vidtog repetitioner och vid söndagens högmässa framfördes verket intonation och frasering, att lyssna på de andra i kören och att av Mikael, Birgitta och Bror Samuelson, sjunga rätt tonsteg. Agneta och någon till. Text: Kersti Bergold När Agneta var 15 år medverkade hon i Bror Samuelson grundade Mariakören Nu är det dags för pension och hon gör Matteuspassionen som korist. Sedan var 1957. Agneta tog över som körledare efter sin sista säsong i Domkyrkan. hon med när Bachs oratorium årligen honom drygt tre decennier senare, men framfördes i Domkyrkan på tyska till dess redan när hon var i de tidiga tonåren bad Här finns fem körer som totalt engage- att hon tog studenten. Då, 1966, tyckte han henne att leda Lill-Mariorna. rar närmare 150 sångare, från tio år och hon att det var skönt att lämna Västerås. – Tänk att jag vågade, säger hon idag, men uppåt. Agneta leder två av dessa körer, Hon längtade bort och ut. ser inte speciellt förvånad ut. Framhåller anrika Mariakören (en blandad vuxenkör När hon flera år senare återvände var hon att musiken alltid varit en självklar del av med ett 40-tal korister) och Voces Mariae ensamstående fembarnsmor. Spännvidden hennes liv och att den berör henne, (en kör som vänder sig till kvinnor från 18 mellan det yngsta barnet som var fyra, fem oavsett sinnesstämning. Även om rösten och uppåt). år och det äldsta var 16 år. ofelbart avslöjar om man är glad eller Bror Samuelson ordnade uppsjungningar – Det är klart att det var tufft, konstaterar ledsen. Hon har alltid trivts på sina olika ar- för blivande körmedlemmar i Rudbeckian- Agneta, ibland måste jag ta hjälp, och bar- betsplatser och kan aldrig minnas att hon ska skolans gamla aula på vårarna. nen fick ta mycket ansvar. Familjegemen- lämnat sitt jobb med en känsla av missnöje. – Han åkte runt i skolorna och lyssnade skapen är stark. Efter 15 år träffade hon

24 Foto: VLT Foto:

Mariakören har varit en aktiv del av stadens liv och bland annat medverkat i firandet av ”De gamlas dag” i Parkrotundan. På bilden dirigerar Bror Samuelson Maria-kören 1963. Agneta Sköld står näst längst ut till höger i andra raden. Foto: VLT/arkiv Kalle Lundvall och tillsammans har de sju rummet. Anses den förlegad, tråkig? är oerhört viktiga. Dop, vigslar och begrav- barn, sex barnbarn och ett sjunde på väg. – Absolut inte, svarar domkyrkoorga- ningar. Livsavgörande händelser som aldrig – En stor rikedom, sammanfattar Agneta. nisten. Själv njuter jag varje gång kyrkan kan gå i repris. uppfylls av den italienske 1500-talstonsät- Till det som alltid intresserat Agneta hör Hon gläds dessutom över det pågående taren Giovanni Pierluigi da Palestrinas släktforskning och bilder. Hennes morfar arbetet med Matteuspassionen som blir toner eller Johann Sebastian Bachs musik fotograferade tidigt, exempelvis när hennes hennes sista stora oratorium i Domkyrkan. från 1700-talet. Palestrina skrev för kyr- mamma föddes 1913. Mikael Samuelson och hans son Jakob korna, speciella akustiska rum för röster – Tiden är knapp, jag skulle ha frågat myck- Högström var aktuella som solister, men som bär, med mikrofon blir det aldrig et mer, mycket tidigare. Men min mamma det stupade på Jakobs engagemang vid samma sak, då kan ljudet slå åt flera olika sparade det mesta. Kalendrar, kassaböcker Operan i Malmö. Agneta Sköld (som tidi- håll. I kyrkorummet med sina höga valv och gästböcker, berättar hon. gare medverkat i musikdramat som korist, kan trumsolon förvanskas och rent av Material som dottern nu vill använda för solist och dirigent) framhåller musiken, försvinna, medan det händer att man får att ta reda på mer och göra en släktbok, klangerna, dramatiken och de vackra altari- dämpa pukorna i Juloratoriet, något som om inte annat för de egna barnens skull. orna, inte minst Erbarme dich mein Gott. kan vara helt överflödigt i konsertsalen. Hon är också intresserad av gamla bilder Hon har också dirigerat Bachs Johannes- och fotograferar gärna, helst vyer. passionen. Även Jesus Christ Superstar har Körsången blir ett möte som aldrig kan Dessutom hoppas hon nu få mer tid framförts i Domkyrkan, under domkyrko- ersättas av en skivinspelning där allt kan att lyssna på andras musik och satsa på kantor Eva-Marie Hopstadius ledning. bli perfekt, men där närvaron, skavankerna det egna komponerandet, såväl när det Musiken i Jesus Christ Superstar tyckte och upplevelsen i nuet försvinner. gäller kyrkomusik som andra toner. Mu- Agneta Sköld om redan första gången hon Fast en domkyrkoorganists vardag handlar siken fortsätter att vara en viktig del i hörde den. inte enbart om körrepetitioner och hennes liv även efter det att hon lämnar Finns det ett motstånd mot att framföra konserter. Kyrkoåret påverkar inriktningen tjänsten som körledare och organist i mer ”traditionell” kyrkomusik i det kyrkliga samtidigt som de enskilda förrättningarna Domkyrkan

25 Från Mariakören till de stora musikalscenerna Det är snöglopp och vågstänk vid kajen nedanför Göteborgsope- ran, Mikael Samuelson kupar handen mot blåsten och tänder ciga- retten. Några timmar senare gungar han klädd i en vitsilvrig, glam- mig klänning i högklackat med strass i öronen och blont hårsvall på operans stora scen inför en fullsatt salong. Text: Kersti Bergold Foto: Mikael Ringlander

Vid sceningången hejar han på var och varannan. Hans Josefsson som är hans motspelare i La Cage aux Folles och på flera dansare. Kontrasten mellan den pri- vate Mikael Samuelson och hans scenge- stalter Albin och Zaza är påfallande, men kanske är skillnaden mellan den forne gossopranen i Mariakören hemma i Västerås domkyrka och den hyllade musikalartisten inte så himlaskrian- de som de i förstone förefaller. Vad skulle då Mikael Samuelsons föräldrar Mikaels far, Bror Samuelson, startade kö- västeråsprofilerna Birgitta och Bror ren och var dess ledare tills Agneta Sköld Samuelson ha tyckt om Mikaels medver- tog vid. Han ställde omvittnat höga krav kan i La Cage aux Folles? på frasering, intonation och samsjungning, – Pappa skulle nog ha muttrat någonting ingen skulle köra sitt eget race i kören. som vanligt. Mamma, jag har faktiskt aldrig Och Mikaels sjungna repliker i den pratat med henne om homosexualitet och aktuella musikalen är lätta att uppfatta vet inte vad hon tyckt om att hennes äldste samtidigt som han är en enastående son uppträtt på scenen som transvestit. sångare och dessutom en otvetydig Fast pappa kunde nog känna sig som en lagspelare. Även om han tar plats på avvikande person ibland. Det gjorde jag scenen när det gäller gestaltning och sång. också ibland, jag spelade exempelvis inte Själv framhåller han att det finns bandy eller fotboll på Rocklunda, jag sjöng fantastiskt mycket i rollen som Albin/ i Domkyrkan och var ganska blyg och Zaza. Sårbarhet och allvar, kärlek tillbakadragen. och nattsvart besvikelse. Tillägger När Bror Samuelson dog, 88 år gammal, i att man har allting i sig och man januari för sex år sedan var Mikael mitt uppe måste hämta allting inifrån. i slutrepetitionerna av musikalen Jekyll och Den aktuella föreställningen Hyde. Mitt bestående minne av uppsättning- kan på ett sätt beskrivas som en är hur Mikael behärskar scenen från bör- kärlekens höga visa. Albin/Zaza jan till slut. Iklädd rutig väst och omgiven av lever tillsammans med Georges en gjutjärnsscenografi som inte kan ha varit och älskar hans son som hen optimal för någon med anlag för höjdskräck uppfostrat och månat om sedan manar han fram bilden av en människa som barnsben. Så drabbas han/hon av vill göra gott genom att uppfinna något helt en veritabel käftsmäll. Sonen ska nytt, men istället hamnar i helvetet. gifta sig och tar avstånd från för- äldern eftersom han inte vill stöta Mikael minns pappans begravning i Dom- sig med sina blivande svärföräldrar kyrkan och hur nunnorna från Vår Frus som är rabiata motståndare mot allt församling, där hans mamma var medlem, som inte anses konventionellt. vinkade åt honom.

26 Foto: Mats Bäcker Birgitta Samuelson ledde Birgittakören i noga med att poängtera att barnen måste Mikael är inte bara bergtagen av klassisk den katolska församlingen, men var noga göra sina egna val, annars kan de kvävas musik, kyrkomusik, opera och musikaler. med att påpeka att den inte var döpt och tappa lusten. Han är också en hängiven lyrikläsare. efter henne utan efter den heliga Birgitta. – En viktig form av filosofisk obegriplighet, Även Mikael har konverterat och runt Många musiker är trötta när de kommer säger han och tillägger att han har en viss handleden har han en rosenkrans, men i hem, men i Mikaels barndomshem musice- känslighet för språk. motsats till sin mor har han aldrig träffat rades det mycket. Själv började han spela fiol Johannes Paulus II eller någon annan påve. när han var åtta år och för tretton år sedan Han har sjungit texter av poeter som Däremot uppskattade han jesuitpatern tog han upp spelandet igen efter ett längre Evert Taube, Svante Söder och Birger Erwin Bischofberger. uppehåll. Han sjöng också i pappans körer. Sjöberg. Den sistnämnde går inte att Endast en dryg månad efter det att fadern Hur var det då att ha sin pappa som körle- överskatta understryker han. Vissa har dött, avled modern. dare? torgförts så att de nästan blir borttap- Det måste ha varit tufft för Mikael och hans – Det var väl ingenting, det var värre att pade. Exempelvis Karlfeldt, Dan Anders- två år yngre bror Daniel. Fast på frågan om ha honom som musiklärare på högstadiet, son och redan nämnde Taube, men så brodern uppfattades som familjens svarta svarar Mikael. plötsligt återupptäcker man dem och ser får eftersom han inte ägnade sig åt musik Han minns också att fadern ägnade mån- att de kan återbrukas. Så finns det andra yrkesmässigt ser Mikael helt oförstående ut. dagskvällarna åt att repetera med Arbetar- som man ogärna vill sjunga därför att de – Självklart inte, svarar han. Daniel är ju sångkören som bildades 1911. När kören har en melodi i orden, språken och ryt- lagman och vi har en rad ämbetsmän och firade 50 årsjubileum fick dirigenten Samu- men som inte kan överträffas, som Ebba olika yrken i vår släkt. Farfar var exempelvis elson motta ett dussin teskedar i rent silver Lindqvist och Tomas Tranströmer. Den bergsingenjör och disponent för Wargön, för ”ospard möda och nit” i Folkets hus. sistnämnde är det ännu svårare att tolka ett pappersbruk som lades ner 1988. Min Mikael är född i Njutånger för 64 år sedan om man dessutom har hört honom läsa bror var för övrigt här och tittade på La och en gång när han uppträdde i Söderhamn sina egna dikter. Cage aux Folles för en tid sedan och vi var det en man som kom fram och frågade Nu när spelperioden i Göteborg är slut drar hade väldigt trevligt. om han kom ihåg honom. Det var prästen han söder om alperna, ”där får man alltid Mikaels son Jakob Högström är baryton som döpte honom som nyfödd. Mikael växte inspiration” och jobbar vidare på någonting och jobbar för närvarande med Puccinis upp i Västerås, men lämnade staden när eget, väldigt personligt, en stor konsertpro- Bohemen på Malmöoperan. Även Mikaels han var 19 år. Numera bor han i Malmö, ett duktion. Kanske med hjälp av grytlock, vispar dotter Mikaela sjunger, men pappan är stenkast från ”ett ständigt blåsande hav”. och andra överraskande ljud

27 Schlagermässan ”Med glimten i ögat och kärleken i centrum”

Redan en halvtimme innan gudstjänsten startar börjar kyrkan att Kyrkomusikern Linda J Norrman har varit med från början, i år firades schlagermäs- fyllas. När klockorna ringer är det överfullt. Lamporna från en ljusrigg san för fjärde gången. färgar kyrkorummet och över altaret glimmar en discokula. Orgeln är – Vi fick idén från en annan församling och kompletterad med kompbandet Tirgel och gospelkören KAOS är på ville göra något i schlageryran, säger Linda J Norrman. Jag skriver arr och mässan har plats. Det är dags för schlagermässa i Viksängskyrkan i Västerås. utvecklats år från år. Det kommer många Text och Foto: Pelle Söderbäck gudstjänstdeltagare och det ligger också i vårt uppdrag att öppna upp för besökare Varje vår firar Viksängskyrkan en schlager- Här finns bara du och jag man inte ser så ofta annars. mässa. Det görs i tider av melodifestival, Och det ljus som himlen lämnat kvar. Schlagermässan har fått uppmärksam- ett arrangemang som prästen Sara Secund het ”det ringer från när och fjärran från kallar för ”den största kärleksmanifesta- Sara Secund väver i sin predikan samman församlingar som vill höra hur vi gjort” tionen vi har i Sverige. En festival med så schlagertexter med söndagens evangelietext och den fyller en viktig funktion. Kyrko- många låtar om kärlek”. och summerar att ”Gud är evig och kärleken rummet fylls med gudstjänstdeltagare är evig” innan Jonas Gardell får tolka innebör- som den mer traditionella gudstjänsten Egentligen är strukturen den vanliga mäs�- den av det nattvarsbord som dukas. inte alltid når. Många är i åldersspannet sans. Men musiken är annorlunda. Upp- Aldrig ska jag sluta älska dig 30-50 år. hovsmännen är inte JO Wallin, Du är allt jag har och allt jag ber om. – Det är en mässa med glimten i ögat och Anders Frostensson eller Jesper Svedberg. Hoppas, tror och vill att du ska hålla fast vid med kärleken och glädjen i centrum, sum- Här finns istället tonsättare och textförfat- mig, Att du är här för mig och jag är här för merar Sara Secund tare som Figge Boström, Thomas G:son och dig. Ge inte upp! Bobby Ljunggren. Hela mässan byggs runt musik från den svenska melodifestivalen. – Schlagern är tacksam. Den handlar oftast om kärlek, och om evig kärlek, säger Sara Secund som jobbar med texterna inför mässan. I början är det kanske inte så tydligt. Men när jag går in i texterna hittar jag mer. Det handlar om relationskärlek men också om kärlekens ursprung. Så det är bara att djupdyka i schlagertexterna. I årets schlagermässa blir Carolas ”Fångad av en stormvind” vägen in i gudstjänsten; Fångad av en stormvind, natt och dag

28 Ny ordförande i fullmäktige: Alltid varit nyfiken på samhällsfrågor!

Ska man sammanfatta stiftsfullmäktiges nyvalda ordförande Ulla- kallelser, material, teknik, medarbetare. Britt Holmér i ett ord får det bli – folkrörelsemänniska! Hon har Lokalen ska vara bra och fikat på plats. Och dessutom ska man vara påläst! alltid varit nyfiken på samhällsfrågor, haft nära till kyrkan och hem- För första gången i stiftets historia leds bygdsrörelsen och tycker att det är viktigt att ibland också våga fullmäktige av ett presidium med enbart stiga åt sidan när uppdrag fördelas. Och precis som sin företrädare kvinnor. – Ja, det har nog aldrig förekommit, ler Olof Riesenfeld har hon får betandes utanför stugknuten. Ulla-Britt. Men egentligen tror jag inte det Text och foto: Pelle Söderbäck spelar så stor roll. Däremot ser hon den bitvis nya organisa- Ulla-Britt Holmér bor sedan mer än 40 år och hembygdsrörelsen. Du möter ungefär tionen och många nya förtroendevalda som tillbaka på en bergsmansgård strax utanför samma människor i hembygdsrörelsen en stor utmaning för stiftet och kyrkan. Sala. Och på en annan bergsmansgård i som i kyrkan. Och hembygdsrörelsen har – Jag tror att det efter hela omorganisa- trakten är hon född. Pappan var en aktiv en känsla för det kulturarv kyrkan förvaltar. tionen finns en osäkerhet ute i försam- föreningsmänniska och som ”äldsta barn Att hon inte tidigare varit förtroendevald lingarna. Hur ska de nya församlingsråden och pappas flicka” fick hon tidigt följa med inom kyrkan förklarar hon enkelt med att hitta sin roll? Vi har också många nya i olika sammanhang. det finns så många som är beredda att ta förtroendevalda. En del har inte några – Jag fick min nyfikenhet på samhällsfrå- ansvar och att ”man ska dela på uppdra- längre kyrklig tradition med sig, en del gor tidigt. Och redan som 15-åring gick gen”. Men när hon nu fick frågan inför saknar föreningserfarenhet. Många har jag med i centerns ungdomsförbund. Jag förra mandatperioden tyckte hon att det fått nya roller, det gäller både förtroende- är uppväxt i en folkrörelsetradition och var dags; ”några andra hade stigit åt sidan.” valda och chefer. Så nu är det viktigt med pappa och jag fick till och med sitta en – Som ordförande vill jag ha en bild av utbildning och stöd från stiftets sida. Och period tillsammans i kommunfullmäktige. vardagen och verksamheten. Det är viktigt det behövs en ödmjukhet från alla håll. Vi att kyrkan finns i alla sammanhang och ska ge varandra stöd. Hennes bröder tog över gården och för miljöer. Man kan inte kunna och veta allt Ulla-Britt bar det vidare till Uppsala för att men det gäller att hitta kanaler för att ta I det utåtriktade arbetet vill hon gärna se läsa konsthistoria och utbilda sig till textil- reda på! Att ha en övergripande koll hör bredd och satsningar på barn och unga. lärare. I 25 år växlade hon mellan att vara till ordföranderollen. – Vi ska satsa på bra barnverksamhet, vi rektor och lärare på Bråsta lanthushållsskola ska nå både föräldrar och unga männis- ”med ansvar för hus och hem för flickor”. Med sitt långa folkrörelseengagemang och kor. Därför gäller det att ha en bredd av Sedan tog det politiska engagemanget över. I sin kommunalrådserfarenhet är hon van att mötesplatser och aktiviteter. 10 år har Ulla-Britt varit kommunalråd i Sala leda sammanträden och hemligheten är att En viktig nyckel är konfirmandverksamheten. innan hon lämnade det uppdraget vidare. det hela är väl förberett, säger Ulla-Britt. – Samtidigt som siffrorna går ned vet vi att – Man ska släppa in nya krafter, konstaterar – Det är inte själva sammanträdet som de som är med blir allt nöjdare. Det här hon. Och när jag lämnade kommunalråds- är det stora jobbet utan också att vara del- är en verksamhet som behöver växa i vårt posten fick jag mer tid över för kyrkan aktig i planeringen. Det ska fungera med samhälle!

29 Konfirmander och ledare som trivs tillsammans, fr v: Karina Bryngelson, Evelina Isacson, Linn Erlandsson, Malena Frööjd, Björn Eckerrot, Daniel Torstensson och Jacob Holm. I Nora ser konfirmanderna gudstjänsten i ett nytt ljus Konfirmandarbetet utgör en viktig hörnsten i kyrkans verksamhet. konfirmander någon vuxen att ”klicka” med och hålla sig till, säger Tomas Carlsson. Det är på många sätt en investering, och ett framgångsrikt konfir- – Samtidigt, påpekar han, får det teologiska mandarbete bäddar därför för en positiv framtid. Men – det kräver stå tillbaka en aning till förmån för musiken insatser och att verksamheten utvecklas i takt med tiden. Ungefär och den estetiska verksamheten. Teologin vävs in i allt det övriga vi arbetar med. så tänkte man i Nora församling, och bildade ett team med fem Laget har två möten varje vecka för att anställda som leder konfirmanderna. Och det gav utdelning! planera kommande inslag i verksamheten. Man lyssnar mycket till ungdomarna och Text och foto: Tommy Hellström deras önskemål, men ytterst är det teamet Nora församling sticker ut när man frågar – Ja, och vi har verkligen gett musiken som alltid bestämmer vad som ska göras. konfirmanderna om synen på gudstjäns- ordentligt utrymme, bland annat kanske tens betydelse. Ungdomarna i Nora ser därför att vi alla i arbetslaget gillar musik, Stark konkurrens. Den stora utmaningen, betydligt mer positivt på gudstjänsten än säger Björn Eckerrot. säger alla fem, är konkurrensen om ungdo- ungdomar i andra församlingar. Varför? En Det är nu tredje året som församlingen marnas tid. Det är mycket i dagens sam- slutsats är att arbetslaget, med flera olika arbetar på det här sättet, och även om det hälle som stjäl uppmärksamhet; de flesta kompetenser, är större än i många andra mesta ser positivt ut – god tillströmning av unga har många olika intressen. Den som församlingar. Det bidrar till ett starkare ungdomar, arbetsglädje i laget och ett bra dessutom vill vara framgångsrik i någon engagemang. Att en av dem dessutom är betyg från de ungdomar som är med – så är idrott måste lägga mycket tid på träning, kyrkomusiker har tillfört en extra dimen- tre år en kort tid. Malena Frööjd lyfter fram och sammanfaller schemalagd träning med sion till konfirmandarbetet, och anses vara ett citat som säger att det tar sju år att eta- konfirmandundervisningen – ja, då måste särskilt betydelsefullt. blera en verksamhet så att den blir naturlig. man välja. Runt bordet i församlingshemmet sitter – De sista två åren har fyra eller fem den här dagen teamet, bestående av kom- 16 kom tillbaka. Hittills ser det mesta ungdomar hoppat av, bland annat av den minister Tomas Carlsson, församlingspe- bra ut, och Tomas Carlsson berättar om anledningen, säger Tomas Carlsson. dagog Malena Frööjd, kyrkomusiker Björn ytterligare ett tecken på att man varit – Men även avhoppade ungdomar kom- Eckerrot, barn- och ungdomsledare Karina framgångsrika: mer tillbaka, exempelvis när vi har ung- Bryngelson och församlingsassistent Emily – Av förra årets konfirmander är det inte domsmässa, påpekar Malena Frööjd. Crim, och diskuterar vad som är speciellt mindre än 16 som kommit tillbaka i år med den egna församlingens goda resultat. som assistenter, säger han. Sociala medier. Hon och hennes kollegor Björn Eckerrot tycker att en väsentlig fördel ser det som självklart att teamet är aktivt Musiken betydelsefull. – Vi blev lite över- med ett stort arbetslag är att det går att på sociala medier. Det är en naturlig raskade att konfirmandernas omdöme var dela teamet i grupper där en exempelvis mötesplats för många ungdomar, och så positivt. Församlingen sticker onekligen arbetar med musik, en annan med drama därför är det viktigt att även kyrkan finns ut, och jag tror att musikersidan betyder och dans och en tredje med assistenterna. där. Närvaron på internet, bland annat väldigt mycket, säger Tomas Carlsson. – Det ger utrymme att vara kreativ och ta Facebook, som ett tecken på att kyrkan Malena Frööjd instämmer: sig tid för de olika grupperna av ungdomar, lever i takt med tiden, öppnar också för – De ungdomar som fått mer musik under säger han. frågor som många unga annars skulle tveka konfirmandtiden lyfter också de övriga. – Ja, genom att vi är så många hittar alla att ta upp i kyrkan.

30 – Dels får vi inte så sällan frågor om kon- troversiella ämnen som näthat, abort och liknande, dels tror jag att vi tar upp saker på ett annat sätt än man gör i skolan, säger Björn Eckerrot. Kanske är det en anledning till att synen på konfirmationen ändrats: – Det är tydligt att dagens konfirmander är mer motiverade än konfirmanderna för kanske tio år sedan, framhåller Tomas Carlsson. Ungdomarna själva då – vad säger de? – Speciellt gör andakten att tankarna Det är ett arbetssätt som stimulerar krea- Vi träffar Jacob Holm, Evelina Isacson, Linn vidgas, säger Linn Erlandsson. tivitet och som gör att ungdomarna på ett Erlandsson och Daniel Torstensson. Jacobs Alla fyra säger att det finns mer än man enkelt och naturligt sätt tar till sig innehållet och Evelinas föräldrar är aktiva i andra först föreställer sig i det kristna budskapet. i berättelserna. Och kanske är det därför samfund, och varken Linns eller Daniels Och sättet att lära sig är positivt. många av dem gärna stannar i församlings- föräldrar går regelbundet i Svenska kyrkan. – Vi lär oss genom att leka, konstaterar Jacob. hemmet efter den avslutande andakten. Jacob blev ändå stimulerad hemifrån att Jacob, Evelina, Linn och Daniel är också konfirmeras, Evelina gick med för att hon – Jag trodde först att vi överens om att de läger man varit på bidrar kände en gemenskap, Linn valde att gå till en positiv känsla, en stark gemenskap. med för att många kompisar pratade om skulle sitta och läsa Bibeln, – Det blir något nytt och vi träffar nya konfirmationen och Daniel puffades på av men det är helt annorlunda. kompisar från andra församlingar, säger farmor och farfar. Linn Erlandsson. Vi gör teater, dans och musik Även det, att bygga gemenskap och få nya Andakten vidgar tanken. – Konfirmand- av berättelserna. Det är rik- vänner, är en viktig del i både livet och i undervisningen ger oss något att tänka på. konfirmandlivet Särskilt tycker jag om andakten, som ger tigt roligt, tycker Daniel. en speciell känsla, säger Daniel Torstensson.

Konfirmandteamet i Nora samlat för diskussion. Fr v Malena Frööjd, Björn Eckerrot, Emily Crim, Karina Bryngelson och Tomas Carlsson.

31 KonfirmandbildenText: Thomas Söderberg

Siftskonfirmanddagen Stiftskonfirmanddagen ÄLSKAD har vuxit till en av årets största och viktigaste stiftsarrangemang. Som alltid inleddes den med mässa i Domkyrkan ledd av biskopen och med unga lotsar som ledsagar deltagarna under hela gudstjänsten. Temat för årets inledningsmässa var ”Vi reser ett tecken”, ett tema som valts av Svenska Kyrkans Unga i stiftet. 32På altaret låg tre mobiltelefoner. Under gudstjänstens förbön kunde alla som ville sms:a sina böner. Ett sätt att i gemenskap få formulera KonfirmandbildenText: Thomas Söderberg

sina egna tankar i böneform . Och detta med en välkänd teknik för dagens unga generation. Kollekten till Svenska kyrkans Internationella arbete gav drygt 21 000 kronor och samlades in i gröna varukorgar. Korgar som fylldes till råge med fastesparbössor. Efter gudstjänsten samlades alla på torget för gruppfotografering, omkring 1400 ungdomar på väg från mässa till fortsatt program på Aros Congress Center. Foto. Åke Paulsson 33 En av de kyrkor där det medeltida taklaget fortfarande finns kvar. Det praktiska arbetet i Romfartuna gjordes av Lisa Skanser som är Bildreportaget byggnadsantikvarie vid stiftelsen Kulturmiljövård och timmerman- Foto: Åke Paulsson nen Daniel Eriksson från Bygg&Hantverk i Karlskoga tillsammans Taken berättar om kyrkan med stiftsantikvarie Anna Güthlein Hur byggdes egentligen våra medeltida kyrkor? Fanns det profes- sionella kringresande byggare eller var det lokala bönder som stod Bild nedan till vänster: Anna Güthlein, Lisa Skanser och Daniel Eriksson för både virke och kompetens? Hur ser konstruktionerna ut? Hur fick tillsammans med Eva Carlin som är fastighetschef i Västerås pastorat. man fram virket, hur fogades det samman och hur restes byggna- Bilder nästa sida överst: Man kan utläsa mycket av gamla takbrädor, derna? En del av frågorna kan få svar med hjälp av våra kyrkvindar. konstaterar Daniel Eriksson. Med rätt kunskap kan man också rädda och Under våren startade projektet ”Medeltida taklag i Västerås stift”. Följ bevara mer av gamla konstruktioner. Med hjälp av släpljus kan man till med på takstolsinventering i Romfartuna kyrka strax utanför Västerås. exempel se verktygsspår som berättar om ålder och byggnadsteknik.

34 35 Kyrkorna i Västerås stift är i huvudsak daterade på konsthistoriska kvar sina ursprungliga taklag, helt eller i delar. Kyrkorna som bygg- grunder. Vi har bristande kunskaper om det tidiga kyrkobyggandet nader är intressanta eftersom det nästan uteslutande är där man och det råder oklarheter beträffande dateringar av stiftets kyrkor. kan finna medeltida träkonstruktioner. Internationellt sett hör de Av stiftets drygt 170 kyrkor har 65 uppförts under medeltiden. Men till värdens äldsta bevarade träkonstruktioner. många har brunnit eller byggs om. Medeltida delar av takkonstruk- tioner kan trots detta ha bevarats vilket bekräftas i en del ombyggda Syftet med inventeringen är att identifiera de kyrkor där medel- kyrkor där vi med säkerhet vet att medeltida taklag finns. Ett par tida taklag finns eller kan finnas bevarade, kartläggningen kommer exempel på det är Irsta kyrka i Västmanland och Rättviks kyrka i därefter att bilda underlag till fördjupade studier. Liknande studier Dalarna som genomgått flertalet successiva ombyggnationer men har genomförts/genomförs inom Linköpings stift, Strängnäs stift, där delar av medeltida takstolar återanvänts i de nya. Skara stift och Lunds stift. En rapport kommer senare under året. Med säkerhet vet vi idag att 16 av stiftets medeltida kyrkor har (Källa: Stiftelsen Kulturmiljövård)

36 37 Att förlora ett barn

Foto: Anne-Lie och Johan Lindström 38 Fakta/ Anne-Lie och Johan Lind- ström Bor: I ett höghus på Rekylgatan i Västerås Ålder: 41 respektive 40 år Övrig familj: Anne-Lies son Hannes, 19 år Jobbar med: Johan som svetsare på Sjölanders, Anne-Lie som utbildare och utvecklare vid Rinmangymnasiet i Eskilstuna. Hon är även CNC- operatör och yrkeslärare

Att föda naturligt, alltså vaginalt, anses bidra till mammans psykiska återhämtning. Och Anne-Lie och Johan lovordar den varma omsorgen från kurator och annan sjuk- vårdspersonal i samband med förlossningen: – De lyfte upp Hedda, visade och berät- Foto: Aronson Magnus Foto: tade att vi fått en dotter – och även vi fick Anne-Lie Lindström. en flagga på smörgåsbrickan. De betedde Mycket har hänt kring bemötandet av familjer som förlorar ett barn sig som om hon var levande och bekräf- tade oss i att vi blivit föräldrar till en söt sent under graviditeten eller i samband med födseln. Magasinet har och fin flicka. Vände inte bort blicken. träffat ett par, som berättar om både en fantastisk omtanke och om- De fick in en vackert bäddad babysäng sorg, men också kvarvarande missar som kan skava i sorgearbetet. och lilla Hedda, 1,7 kilo lätt, kläddes i sina nyinköpta kläder. Text: Ann Lystedt Anne-Lie hade fött barn förut, storebror Hannes var nu 18 år: Ett nästan färdigt barn dör i magen. Och allt rådet att glömma, gå vidare och försöka på – Det händer ju något med en när man blir förändras. Föräldrarna mister allt de hop- nytt. Att inte förvärra sorgen genom att se förälder. Jag kunde känna mig glad, jag hade pats och tänkt sig kring sitt väntade barn. barnet, istället låta det tas om hand diskret. blivit mor till Hedda! Det hände när jag fick Anne-Lie och Johan Lindström, som förlo- Utan formell begravning. Hannes, det hände när jag fick henne. rade sin dotter Hedda sent i graviditeten, Men vid det här laget vet man bättre. Och – I den oändliga sorgen den här gången beskriver det som att de ”hamnade utan- nu skulle förlossningen förberedas. kunde jag ändå känna mig otroligt lycklig för verkligheten”. Om det nu egentligen Det sorgliga ultraljudet gjordes en torsdag över att ha blivit förälder igen. låter sig beskrivas i ord. och på lördagen skulle Anne-Lie förlösas. Johan valde att sova hemma, medan Anne- – Eller det var som att krocka med bilen, Det blev en märklig fredag: Lie bodde kvar på sjukhuset några dagar. försöker Johan. En chock. Inget fungerade – Vi förstod att det skulle komma ett Hon hade Hedda hos sig på dagarna, och längre som det skulle. ögonblick när luften gick ur oss och när kvällen kom fick dottern återvända till – Som att bli genuint snopen, fast tusen försökte nu vara effektiva – ringde runt kylrummet. miljoner gånger förstorat, säger Anne-Lie. till våra föräldrar och andra släktingar, till försäkringskassa och försäkringsbolag. I februari ifjol var de inne i 34:e veckan av graviditeten och Anne-Lie skulle undersö- Anne-Lie handlade kläder till den lilla, kas av en läkare på specialistmödravården. de som väntade där hemma skulle ju bli Han ville titta på bebisen genom ultralju- alldeles för stora, förstod hon. det bara, innan de skulle gå hem. – Och jag gick faktiskt till jobbet, berättar Men han såg inga hjärtljud. Barnet levde Johan. Jag behövde fyrkantigheten, varda- inte längre. gen. Jag har fantastiska arbetskamrater. Och Jämsides med föräldrarnas chock – eller jag upptäckte att en av dem varit med om krock – kickade ett smidigt maskineri av samma sak… insatser, omsorger och rutiner igång på Men för Johan räckte det just då, han sjukhuset i Västerås. behövde inte prata av sig mer än så: – De visste PRECIS vad de skulle göra. Vi var – Jag drog ner svetshjälmen över ansiktet i ju i chock, och det var bra med någon som sex veckor, jobbade med det på mitt sätt. pekade med hela handen… De lämnade oss Lördagen kom och de togs in på förloss- inte mer än ett par minuter åt gången. ningen, som vilket par som helst – nästan. Numera fungerar det så. Men bara för De skrevs in på en avdelning på kvinnokli- några få decennier sedan fick föräldrarna niken, i stället för på BB. Aronson Magnus Foto:

39 har känt behov av kontakt med andra föräldrar som varit med om samma sak. Att möta dem som faktiskt ”överlevt” en sådan sorg. Hon träffar några mammor regelbundet i en samtalsgrupp. Men för Johan känns det annorlunda: – Jag har tagit hand om det här på mitt sätt, det tar sig andra uttryck. Ibland var det skönt att komma till jobbet och bara få vara ifred… – Men Anne-Lie har faktiskt lurat med mig på söndagsfrukostarna på Ikea, tillsammans med ett annat par från samtalsgruppen, skrattar han.

De är överens om vad som fungerar väl i bemötandet från omvärlden: Lyssnande. Och det kan krävas tålamod att höra saker

Foto: Aronson Magnus Foto: om och om igen. Eller som Anne-Lie krasst konstaterar: Johan gick som i en dimma där hemma: prinsessa, påminner hon. – Det händer inte särskilt mycket nytt – Jag skulle försöka städa. Det brukar ta Filten som lindades kring Hedda var mar- med döda barn. Man måste få älta samma någon timme, men jag höll nog på i åtta sipangrön och en prinsesskrona prydde historia om och om igen. timmar... Kunde inte tänka, det var som om programmet, liksom ett foto av Heddas De enas om några kommentarer omgiv- en rullgardin dragits ner. hand vilande i Anne-Lies. ningen kan försöka undvika: Även här har mycket hänt. En sjukhusfoto- – Att ha en massa egna åsikter och försöka Att planera en begravning i det tillståndet graf som dokumenterar av medicinska skäl rationalisera det som hänt, eller att trösta var förstås tungt. De rekommenderades kan också bistå med svartvita foton för fa- med att man säkert kan få fler barn eller en byrå med viss vana av att begrava barn. miljens privata bruk. Av fötter och händer säga att man förstår – för det gör man inte! – Hon var ju så liten att det hade räckt togs avtryck som sparas som minnen. Men de uppmanar också till att våga fråga. med den minsta kistan, säger Anne-Lie. – Vi känner ju en glädje över att vi kunde Men de förstod att vår familj skulle vilja Ett glapp i Svenska kyrkans rutiner bli föräldrar, det är okej att prata om det. lägga ner en massa saker i kistan, så de skapade besvikelse mitt i sorgen: Det barn Och i samtalsgruppen jag är med i är det valde en lite större variant. som dör före eller mycket snart efter inte alls bara sorgligt, vi skrattar en hel Som en av alla dessa detaljer som lindrade födseln får inget komplett personnummer massa också! i sårbarheten. och kommer därmed inte automatisk med Anne-Lie tar fram ett gravljus som ser Hedda föddes fram 23 februari, samma i kyrkans tacksägelseringning för avlidna, el- ovanligt färgglatt ut. Det ska tändas i min- datum som prinsessan Estelles. Och så kom ler minnesgudstjänsten i Allhelgonatid. Det neslunden den här dagen. Hon har målat det sig att begravningen fick prinsesstema. krävs en manuell hantering, som nu är på Heddas namn på ljusbehållaren och klistrat – Ja, det var ju din idé, säger Johan lite gång tack vare att Anne-Lie lyft frågan. dit en brokig remsa med cirkusmönster. generat, vänd mot Anne-Lie. Under en tid efteråt erbjöds paret samtal – Ja, vi i samtalsgruppen hade en gravljus- – Men det var du som kallade henne vår hos en kurator, och framförallt Anne-Lie pysselkväll för ett tag sedan Foto: Anne-Lie och Johan Lindström Foto: Aronson Magnus Foto:

40 föräldrarna att ta sig den tiden. – Vi försöker hitta ett sätt att vara närva- rande som underlättar sorgearbetet. Att försöka bli ett med dem, i andning och ord.

Föräldrarna får vara med i sjukhuskapellet eller kyrkan i god tid före begravningen för att bädda ner barnet i kistan, ställa i ordning möbler, skapa miljö och vänja sig vid anblicken. Sjukhuskyrkan har utvecklat ett gott sam- arbete med både kuratorer, patologen på sjukhuset och med begravningsbyråer och kyrkogårdsförvaltning. I den gamla kyrkohandboken finns Svenska kyrkans ordning för begravning av ett död- fött barn, men prästerna och pastorn har arbetat fram en egen väl fungerande ritual. Sjukhuskyrkan är ju ekumenisk. Under ceremonin tillfrågas föräldrarna Foto: Ann Lystedt Foto: om vilket namn de gett sitt barn. Som vid ett dop, faktiskt. Ett ljus tänds och barnet omsluts i bön. Ingemar Moritz betonar betydelsen av Att ta till sig igenkänning: – Vi ger tillbaka av det vi fått veta om barnet. Gör en väv av våra egna tankar – och att släppa taget om livet och sådant de sagt. Kanske om hur de tänkte om barnet när det sparkade Av de omkring 110 000 barn som föds i Sverige dör 450 i magen i magen. De ska känna att ”det här hände efter vecka 22. Sjukvårdens skyddsnät vävs tämligen tätt kring de vårt barn och vi känner igen oss”. familjer som förlorar ett barn tidigt. Både kvinnoklinikens kuratorer Även under begravningen handlar det om och sjukhuskyrkans personal i Västerås är beredda att lyssna och att ta till sig – och att släppa taget. finnas med längs sorgeprocessen. Ibland knyts sådana förtroendeband under sorgeprocessen att familjen kommer tillbaka Text och foto: Ann Lystedt till sjukhuskyrkans präster och pastorer – när Det är inte självklart att kyrkan är välkom- Hela situationen är ju absurd för de drab- ett syskon fötts välbehållet och ska döpas. men i en kris. Så sjukhuspräster, pastorer bade föräldrarna, konstaterar de tre: Och då uppmanas familjen att ta med och diakoner får använda sin fingertopps- – Det man så länge längtat efter bryts sig och tända det Kristusljus de fick vid känsla och vänta in. Men när ett mycket av, ibland oförklarligt. Föräldrarna får inte begravningen, för att inkludera även det litet barn dör eller är på väg att dö, finns alltid svar ens efter en obduktion, utan får syskon familjen förlorade en gång de till hands om föräldrarna önskar det. leva i ett tomrum. – Det kan ju finnas en ilska mot Gud över Det dödfödda barn som för några få det som hänt, och vi kan inte bara kliva decennier sedan helst skulle gömmas in, säger sjukhusprästen Ingemar Moritz. och glömmas lyfts numera fram för att Det är alltid kuratorn som har den första bekräftas, omslutas, namnges – och kontakten. lämnas vidare ”i Guds hand”. Men man kan inte ha ett färdigt Tillsammans med sjukhuspastor Hanke koncept för hur det ska gå till, Joneklav och sjukhusprästen Karin Larses betonar Hanke Joneklav. delar han ansvaret för de begravningar och – Även om vi vet vad som vore avskedsandakter som hålls på sjukhuset i bra tvingar vi inte fram något. Västerås. De finns med i samtal, praktisk Människor upplever saker olika, hantering och uppföljning. och vi är lyhörda för deras behov. Och två etappmål längs sorgens väg är Karin Larses, som själv förlorade viktiga: ett barn i samband med födseln – Att hjälpa föräldrarna att ta till sig barnet. för 24 år sedan, vet vad det hade Och att finnas där genom processen att kunnat betyda om hon fått längre tid släppa det ifrån sig. med sin döda dotter. Hon uppmuntrar

41 – Det gäller att ”trygga in” paret, kanske är de oroliga för hur barnet ska se ut – vill de kan vi berätta det innan de tar det i famnen.

Efteråt hjälper kuratorn till med att förbe- ”Vi ska vara med reda begravningen, genom ett besök i ka- pellet vid Västerås sjukhus där hon kan visa en liten vit kista. Ibland är hon också med hela vägen” när bebisen läggs ner i kistan, tillsammans med alla saker familjen vill skicka med. Föräldrarna erbjuds stödsamtal så länge de själva önskar. Det är vanligt att pappan droppar av tidigare än mamman, berättar Marita Eriksson: – Ja, lite generaliserat kan man säga att mannen tänker känslor, medan kvinnan pratar om dem… – Ofta förväntas ju mannen ta på sig rollen som den starka, den som stöttar kvinnan. Liksom Anne-Lie och Johan Lindström vill Marita avdramatisera kraven på omgivningen: – Många är ju rädda att göra fel, och det är tufft när någon kommer hem från sjukhu- set utan både mage och vagn… Men att fråga ”vad kan vi göra för er just nu?” eller bara komma över med en matgryta kan betyda mycket. I en stor sorg orkar man knappt med det praktiska.

Ofta är det okunskap och rädsla att göra fel som får omgivningen att dra sig undan. Med 20 års vana av att möta familjer som just mist sitt lilla barn – Och till paret säger jag att det är bra att är kvinnoklinikens kurator Marita Eriksson van vid sorg, chock och ”vaccinera sig” när man ska möta omvärl- den igen. Börja med att göra allt tillsam- förvirring. mans, som att gå och handla. Text: Ann Lystedt Foto: Magnus Aronson Marita Eriksson betonar att det är viktigt att finna nya projekt tillsammans, inte – Ett barn ska inte dö i magen, det är inte farväl – och förstå vad som hänt. enbart att försöka få ett barn igen. naturens gång. Men när det händer vill vi Även den övriga familjen är välkommen – – Jag försöker förmedla framtidstro, säger göra allt för att den korta tid föräldrarna syskon, mor- och farföräldrar. att ”ni kommer att bli lyckliga igen, man får med sitt barn ska bli så bra som möjligt. – De sörjer ju också – och kan då få se överlever detta”. Så snart föräldrarna fått sitt tunga besked det barn de kommer att sakna, det är – Och när den värsta sorgen lagt sig och kallas någon av kuratorerna in: jätteviktigt. Och om ett syskon fått hålla släppt taget och de vågar tro igen, ja då – Vi lovar paret att vara med hela vägen. barnet och kanske klappa det på kinden kan det vara dags på nytt De får boken ”När ett litet barn dör” och kan man påminna om det senare i livet: vi hjälper dem med praktiska saker som ”Du var också med när det hände”. kan vara svåra att ta tag i. Fakta: Gränsdragning Foton av barnet och avtryck av fötter och Tidigare gick gränsen för när ett fos- En vanlig reaktion hos upprivna föräldrar händer ingår också i minnesarbetet. ter räknades som ett barn vid den är att de vill att barnet ska tas bort genom Dödsfall sker, eller upptäcks, ibland i sam- 28:e graviditetsveckan. Men barn kan kejsarsnitt, de vill gå vidare och glömma. band med förlossningen. Men för par som räddas allt tidigare, och 2008 flyt- – Det är naturligt att vilja bli av med det Anne-Lie och Johan Lindström kan det ta tades gränsen till 22:a veckan. Enligt den begravningslag som antogs svåra så fort som möjligt, man vill inte ens ett par dygn mellan det svåra beskedet av riksdagen 2008 ska ett barn som att det ska ha hänt. Men då går man också och att förlossningen kommer igång. dött från fullgången graviditetsvecka miste om en viktig upplevelse i sitt liv, att – Det är tufft att gå hem med ett dött 22, i så kallad intrauterin fosterdöd, gå igenom en förlossning – och kunna säga barn i magen. Men då hinner man också begravas. För barn som dör tidigare, ”Jag har också varit med om en förloss- bearbeta en del tankar före förlossningen, mellan vecka 12 och 21, kan en präst ning, men vi fick inte behålla vårt barn”. säger Marita Eriksson. eller diakon hålla en avskedsandakt – Det är viktigt att hinna ta till sig sitt barn, Och det är de mest erfarna barnmor- om föräldrarna så önskar. hålla det, skapa minnen och få ta ett fint skorna som går in.

42 Dagen då vi höll begravningsgudstjänst för Hedda Även denna morgon steg solen upp. Även denna morgon kom gryningen med sina vackra färger. Jag njöt av att se solen orka över horisonten då jag och maken åt frukost. Vi bor högt upp i ett höghus som står på en höjd, så därför bjuder naturen ofta på ett vackert färgspel över himlen då vi sitter vid vårt frukostbord. Just den här morgonen var det extra vackert och på något vis kändes det trösterikt. Morgonen flöt på bra. Inga utbrott, inga missförstånd. Vi cirklade runt varandra i en harmonisk mor gonkoreografi. Som funkade. För första gången sedan vi fick beskedet om att vårt barn dött i magen- flöt det på. Maskineriet och kommunikationen maken och mig emellan klaffade. En lättnad! Vardagliga göromål som att stryka makens skjorta, borsta tänderna och leta reda på nycklar blanda des med sådana där ”kom-i-håg” som att inte glömma kameran, fotografiet som ska stå på kistan -och den fina linneduken som vi tänkt täcka katafalken med.

Vi gav oss utrymmet och marginalerna. Vi erbjöd oss själva en chans att klara denna dag genom att ta god tid på oss. Alltså gav vi oss iväg, i mycket god tid, för att handla blommor till att lägga under och runt kistan.Vi begav oss till stormarknaden för att köpa blommor. Åååhhh…!!! Förvirring och rådlöshet då allt de hade var tulpaner! Tulpaner så långt ifrån att vara utslagna som bara tulpaner kan vara. Hårt slutna knoppar. Nej! Inte ska vår dotter ligga på tulpaner. Outslagna, gröna blomsterkalkar. Obeslutsam het. Hur gör vi nu? Hur ska man kunna komma på hur man löser det här? När hjärnan inte fungerar. - Gråten sväller i halsen och bakom ögonen. Ska jag inte ens kunna ordna blommor till min bebis? Vad är jag för mamma? Vi vankar av och an mellan de där tulpanerna och några halvvissna buketter med rosor och brudslöja. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. Nej, vi måste åka någon annan stans. Vi lämnar stormarknaden och beger oss till en blomsterhandel i stormarknadsformat som ligger i närheten. Och där hittar vi rosa rosor. Lagom utslagna. Vi köper fyra buketter. Hjärtat blir lugnt. Vi är nöjda. Det blir nästan en känsla av eufori. Vi klarade det! Vi ordnade vackra blommor! Lunch. Aldrig har jag fått så ont i magen av lunch. Magen är orolig. Har varit orolig hela morgonen. Hamburgerkedjan har fräscha toaletter. Något att uppskatta.

Det är dags att hämta vår dotter hos Lars på patologen. Vi svänger upp framför ingången. Backar till så bakluckan på vår kombi är riktad mot dörren. Det knastrar i gruset. Ringer på dörren. Får vänta en stund. Vi var en aning tidiga. Dörren öppnas. Kistan står så fint i ett av visningsrummen, samma som vi var i då vi bäddade ner henne i kistan. Det är iordninggjort med levande ljus. Kistan är sval att ta på. Den har stått i kyla. Jag vill öppna den, ta mitt barn i famnen, göra henne levande. Men jag låter bli. Känslorna trängs i bröstet. Oändlig saknad, ledsnad och stor sorg. Oändlig glädje, tacksamhet och stor frid. Lycka. Bliss. Maken öppnar skuffen och jag bär kistan till bilen. Den är inte tung. Den är inte stor. Alltför lätt, alltför liten.

Vi ställer ner kistan försiktigt på det mörkblåa lakanet vi lagt där. Vi lägger lakanet om kistan. Detta är första och sista gången vi får ha vår dotter i vår bil. Maken kör så fint. Mjuka inbromsningar, för siktiga accelerationer och varligt i kurvorna. På väg till kyrkan passerar vi vårt hus. Jag tittar upp mot- vår lägenhet. Där vi i morse satt och åt frukost tillsammans. Där vi för mindre än tre veckor sedan hade så många drömmar, så många planer, så många förhoppningar.

Kyrkans unga vaktmästare har klätt sig i kostym. Han är högtidlig och sammanhållen då han hälsar på oss. Inte kan det vara lätt för ”de professionella” runt oss. Maken och jag är istället nästan fnitt riga. Stunden är allvarlig, men så absurd. Det var ju barndop vi skulle haft! Istället så är vi i färd med- att pyssla i ordning inför vårt barns begravning. Det är makens tur att bära kistan. Han bär den så fint och mjukt. Vi brer ut vår linneduk över kistpallarna. Vaktmästaren visar hur man kan låta det lite styva tyget bilda vackra veck mot golvet på samma sätt som man brukar låta bårtäcket vecka sig vackert. Vad fint! Vilken fin gest av omsorg han visar oss. Fotografiet med Heddas små fötter ställer vi på kistan. Storebrors nalle (kanin?) likaså. Senare, under ceremonin kommer nallen få sällskap av en liten sparv, snidad i trä, samt ett dopljus, men det vet vi inte än. Prästen kommer. Checkar av det sista inför gudstjänsten med oss. De andra som ska vara med börjar komma. Samlas i foajén utanför kyrkorummet. Det sorlas. Människor hälsar på varandra. Vi samlas i kyrkorummet. Mjuka pianoackord ljuder i högtalarna. Arvo Pärts komposition Fur Alina. Jag stillar mig. Det är igång, det är bara att följa med…

Anne-Lie Lindström

43 Ditt barn har rätt till finska! ”Jag kan tre meningar på finska! Pieniä tyttöjä tulee. Haluatko sinä mennä keinumaan? Och haluan piimää. Det är mitt liv på finska. Tre Några praktiska tips för att ditt barn lär sig finska små flickor skall komma. Tillsammans kan vi antingen gå och gunga 1. Läs på finska för ditt barn! eller äta filmjölk” 2. Använd finskspråkiga medier! Text: Manne Mali – Citaten är hämtat ur Tanja Lorenzons noritetsspråken levande. Barns utveckling 3. Har du tillgång till en gammelfinne! monolog ”Mormors svarta ögon”. Pjäsen av en kulturell identitet och användning 4. Fira sverigefinnarnas dag den handlar framförallt om Tanjas sorg, att hon av det egna minoritetspråket ska främjas 24 februari och hissa upp sverige- förlorat sitt finska språk. särskilt (Lagen om nationella minoriteter finnarnas egen flagga på flagg- För många av de finska barn och ungdo- och minoritetspråk 4§). stången. mar som vuxit upp i Sverige och inte haft Utöver detta har det finska språket en möjlighet att lära sig finska, innebär det en starkare ställning i de kommuner som är 5. Svenskspråkig förälder – ha en positiv inställning till finskan sorg. Samhällets syn på finskan tidigare var förvaltningsområden för finskan. De är negativ eller förminskande. Man trodde att skyldiga att erbjuda barn i förskoleåldern 6. Har du tillgång till finskspråkig barn inte lär sig bra svenska om finskan förskoleverksamhet helt eller delvis på finska. förskola/öppen förskola i din närhet? används i familjen. Idag vet man, att det I Västerås stift har följande kommuner frivilligt inte hindrar barnet på något sätt att lära anknytit sig till det finska förvaltningsområ- sig svenska. Tvärtom ger det barnet en bra det: Västerås, Surahammar, Hallstahammar, grund att bli tvåspråkig. I tvåspråkiga famil- Köping, Fagersta, Borlänge, Lindesberg och jer är det viktigt att man talar det språk till Hällefors. Ludvika och Smedjebacken kom- sitt barn som man själv kan bäst eller som mer att lämna in sin ansökan i vår. man har en stark känslomässig koppling till. Det går att lära sig finska i vuxen ålder, Barnkonsekvensanalys görs men som barn får man det som gåva. Colin även för de språkliga minori- Baker och Sylvia Prys Jones, två walesiska teternas barns skull. Den enda tvåspråkighetsexperter, har sagt att ” vi församlingen som har barn- uppfostrar inte våra barn att bli tvåspråkiga verksamhet på finska är Västerås för språkets skull, utan deras egen skull”. Lundby i vårt stift. Man erbjuder även konfirmandundervisning på fin- Flerspråkighet handlar om rättigheter. ska. Naturligtvis tror vi att många barn Barn har tillsammans med andra med- och unga med finsk anknytning deltar i lemmar av en minoritet rätt till sitt eget församlingens svenskspråkiga verksamhet kulturliv och använda sitt eget språk enligt och konfirmandundervisning. Det finns ingen FN:s barnkonvention, artikel 30. I samma statistik över det av olika skäl. I Sverige får konvention anges också att utbildningen man t. ex. inte registrera personens språk. ska syfta till att utveckla respekt för bar- Den stora frågan lyder: Hur blir barn och nets egen kulturella identitet, eget språk unga av språkliga minoriteter sedda och och egna värden (artikel 19.1.c). hörda i församlingen som en hel människa Utgångspunkten till Sveriges minoritetspo- och att de får rum att bearbeta sin kristna litik är att bevara finskan och de övriga mi- identitet

Joululehti byter namn till Kinkerit Kinkerit är det nya namnet för Svenska kyrklig institution som fortvarande lever i kyrkans sverigefinska magasin, tidigare Jou- många församlingar i Finland. Sverigefinnar får sin egen flagga lulehti. Nästa nummer kommer ut i maj. Magasinet Kinkerit är en samlingspunkt för Sverigefinländarnas delegation beslutade I dag står ordet kinkerit för samlingspunkt, nyheter och åsikter, men även en underhål- vid sitt årsmöte den 30 mars 2014 att social mötesplats. Kinkerit har också fått lande och samlande faktor där yngre och vinnaren i den tidigare flaggtävlingen, som en ny modern betydelse. Samling, fest kan äldre kan mötas och höra vad vår kyrka har även fick flest röster i folkomröstningen, till vardags kallas för kinkerit. Naapurissa att erbjuda och vad medlemmarna har att är sverigefinnarnas flagga. Flaggan är oli eilen kovat kinkerit - Grannen hade i dela med varandra. Tidningen är gratis och designad av Andreas Jonasson. går ett häftigt ”kinkerit”, party. Kinkerit är kan beställas i april genom Svenska kyrkans Sverigefinländarnas delegation är en ett gammalt ord, som på svenska betyder webbshop på intranätet: http://internwww. paraplyorganisation för den sverigefinska husförhör eller läsförhör. Alltså en gammal, svenskakyrkan.se/materialbeställning

44 Lähikuvassa Linda Wallgren, komminister i, Linde bergslagenin seurakunnassa, työalueenaan Mikä on mielestäsi hyvää/positiivista BErgslagenin rovastikunta. Ruotsin kirkossa? Ruotsin kirkko on sopivalla tavalla ihmis- Mistä olet kotoisin? Millaisesta perheestä? läheinen, avoin ja ajassa elävä. Suomen kirk- Olen kotoisin Ristijärveltä, pienestä kylästä koon verrattuna kirkko tuntuu vähemmän Pohjois-Suomesta. Lapsuudenkodissani hierarkkiselta ja vapaammalta.

meitä oli 5 sisarusta ja vanhemmat. Foto: Linda Wallgren Mitä Suomen ev.lut kirkolla voisi olla an- Mikä sai sinut lähtemään ruotsinsuomalai- nettavaa Ruosin kirkolle suomenkielisten parissa sekä tavoittaa uusia ja nuorempia seen työhön Bergslagenin rovastikuntaan? pappien lisäksi. ihmisiä työn piiriin. Tutustuin nykyiseen mieheeni ollessani Suomen kirkon lippulaiva on rippikoulu, ryhmäharjoittelussa Örebrossa Strängnäsin jonka käy 90% ikäluokasta ja se on merkit- Mikä uskossasi on sinulle keskeisintä? hiippakunnassa kesällä 2011. Muutin hänen tävä osa nuorisokulttuuria. Myös lapsityöllä Keskeisintä on Jumalan ansioton rakkaus luokseen kesällä 2013. on suuri rooli suomalaisissa seurakunnissa. tavallista ihmistä kohtaan. Se, että saa kas- Minut on vihitty papiksi 2012 Helsingissä, Suomessa on kiinnostavia erikoismessuja; vaa Jumalan armon perustalta käsin. jossa olin vuoden töissä. Helsingissä törmä- esim. Tuomasmessu ja Metallimessu. sin Pertti Torppaan, joka etsi Bergslagenin Mistä unelmoit? virkaansa jatkaa. Ajoitus ei olisi voinut olla Mikä on ajankohtaisin haaste ruotsinsuo- Unelmoin hyvästä elämästä ja perheestä oikeampi, sillä olin jo päättänyt muutta malaisessa seurakuntatyössä tänään? sekä siitä, että saan työssäni mielenkiintoisia Ruotsiin ja etsin suomenkielistä papintyötä Haasteena on pitää toiminta elinvoimai- haasteita. Tulevaisuudessa toivon saavani läheltä Örebrota. sena vanhenevan ja pienenevän ryhmän opiskella psykoterapeutiksi

Ruotsinsuomalaisille oma lippu Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta valitsi vuosikokouksessaan 30. 3. 2014 I närbild lippukilpailun voittajan ja kansanäänestyksessä eniten ääniä saaneen Linda Wallgren, sverigefinsk kom- lippuehdotuksen ruotsinsuomalaisten lipuksi. Lipun on suunnitellut minister i Linde bergslags församling Andreas Jonasson. med tjänstgöring i Bergslagens kon- Valtuuskunta on kansallisen ruotsinsuomalaisen trakt. Hon kommer från Ristijärvi, vähemmistön yhteistyöjärjestö. Valtuuskunnan en liten by i Norra Finland. Hon tavoitteena on vahvistaa suomen kielen asemaa träffade sin nuvarande man i Öre- ja säilymistä Ruotsissa, kehittää ruotsinsuomalais- bro sommaren 2011 då hon deltog ta kulttuuria, tukea suomenkielisten toimintojen i gruppraktiken i Örebro, Strängnäs perustamista ja parantaa suomenkielisiä palveluja stift. Efter prästvigningen 2012 job- yhteiskunnan eri alueilla. bade hon ett år i Helsingfors. Hen- Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta perustettiin keväällä nes företrädare tipsade om den här 2000 Valtiopäivien vähemmistöpoliittisten päätösten tjänsten, som passade utmärkt för tuloksena. Valtuuskunnalla on perustamisensa jälkeen Linda eftersom hon sökte prästjobb tunnustettu asema ruotsinsuomalaisten edustajana på finska nära Örebro. yhteyksissä Ruotsin valtioon, valtion viranomaisiin, Ruotsin Linda tycker att Svenska kyrkan är kuntien ja maakäräjien yhteisjärjestöön ja Euroopan neu- människonära, öppen och lever i sin vostoon. tid. Svenska kyrkan är inte så hierar- Ruotsin kirkolla on 7 osallistujaa vuosikokouksessa. kisk och mer friare än Evangelisk- Vähemmistökielisen työn yksikön johtaja Kaisa Syrjänen Schaal lutherska kyrkan i Finland. I Finland kuuluu valtuuskunnan puheenjohtajistoon deltar 90 % av åldersgruppen i konfirmandundervisningen och är en viktig del av hela ungdomskultu- nationella minoriteten. Delegationen har som mål att stärka ren. Även barnverksamheten har en finska språkets ställning och fortlevnad i Sverige, att utveckla stor roll i finska församlingar. Många den sverigefinska kulturen, att stödja bildandet av finsk- speciella gudstjänster anordnas som språkiga institutioner och att förbättra finskspråkig service Tomasmässan och Metallmässan. inom olika samhällssektorer. Svenska kyrkan har 7 delegater En stor utmaning i det sverigefinska i årsmötet. Kaisa Syrjänen Schaal från Kyrkokansliet är vice församlingsarbetet i dag är att be- ordförande i delegationen. möta nya och yngre människor Även övriga nationella minoriteter (samer, romer, torne- dalingar) har sin egen flagga

45 Musikant i kyrkan/Musiksommarläger Tid och plats: 23-28 juni 2014 på stiftsgården i Rättvik Musikteori - musiklära, harmonilära, satslära och gehörslära Målgrupp: för dig som ska börja i gymnasiet, t.o.m. 25 år. utifrån deltagarnas olika nivåer.

Det här är en musikutbildning för dig som vill bli mer en- Sång - sångteknik, stämsång, stämsångsarrangering gagerad och ta större musikaliskt ansvar i ungdomsarbetet Gudstjänst/Liturgi - liturgiska sånger från olika tider och i olika hemma i församlingen. För församlingar där det finns instru- genrer. ment, lokaler och spelande ungdomar men det händer inget musikaliskt, kan detta bli ett tändstift, en igångsättare. Ljudteknik - att koppla ihop en ljudanläggning. Olika mikrofo- ners och kablars användning. Ljudbalans och ljudinställningar, Innehåll: samt lite annat smått o gott. Ensemblespel - mycket tid för samspel. Trumset, bas, gitarrer och keyboard/orgel som grund i kombination med de instru- Stiftet subventionerar kostnaden som då blir 1500 kr/person ment som deltagarna själva tar med. Det kan bli oväntade och vi rekommenderar församlingarna att betala deltagar- instrumentblandningar, men så kan det ju se ut i församlingen avgiften. och då är det bra att inte vara främmande för udda kombina- Sista anmälningsdag 25 maj. tioner. Många tillfällen för uppspel inför varandra. Max antal 25. Min antal 15. Kåtornas folk Ett stenkast från Storsäterns kapell i stiftets innan den tyske journalisten Günther norra delar bor samefamiljen Helena Wallraff myntade begreppet genom att och Peter Andersson. De tillhör Sveriges (precis som Nordström) arbeta under sydligaste sameby och berättar att deras annan identitet och sedan beskriva sina renar haft det förhållandevis bra i vinter. erfarenheter. Norr över har det varit värre, betyd- ligt värre. Sträng kyla omväxlande med Tjänsten som lärare fick hon under eget mildväder har resulterat i isbark som gjort namn och hon försöker aldrig låtsas att det omöjligt för djuren att nå ner till födan hon är en av samerna. Hon beskriver under snön. elevernas omöjliga situation när de ska lära sig läsa på ett språk som de aldrig Det var till norra Sápmi som journalisten fått lära sig samtidigt som de konfron- Ester Blenda Nordström begav sig 1915 teras med berättelser om skomakare, för att följa samerna på deras vandring negerslavar, sjömän och annat som de från vintervistet i trakterna av Jukkasjärvi aldrig stött på, medan deras egen vardag över Torne träsk in i Norge. lyser med sin frånvaro. Vandringen med rajden inleddes i ”vårens värsta och vildaste snöstorm” i maj. När de När Nordström och en samisk vän nekas Nordström iakttar, känner och rapporterar slagit sommarläger vid foten av fjället Rok- rum på järnvägshotellet i Kiruna eftersom med enastående litterär inlevelse och skärpa. komborre, arbetade hon som nomadlärare man inte hyr ut till ”lappar” ställs denna Kersti Bergold för barnen i Saarivuomas sommarskola. rasism mot den gästfrihet som hon själv Nordström hade dessförinnan väckt möter i kåtorna. Författare: Ester Blenda Nordström uppmärksamhet med boken En piga bland Boken Kåtornas folk (som förlaget Bakhåll Titel: Kåtornas folk pigor där hon ”wallraffade” ett halvt sekel åter gett ut) är glimrande. Ester Blenda Förlag: Bakhåll

46 plastic overwrap”(ta bort plastöverdraget). Den blir perfekt tänker jag. Tänk att den där plastic overwrap suttit över mina ögon. Och i mitt liv många andras ögon. Folien blir bra. Resans dagar skimrar. Jag skimrar och BIBELN gruppen skimrar. Det går inte att med ord beskriva. Och inuti finns vattenfrågan. Alla ”Vi ser hur lika vi är” människor har inte tillgång till rent vatten. Bara som tillfällig turist är det i många ”Med människor jag aldrig träffat förut börjar jag utbyta erfaren- länder svårt att hitta rent dricksvatten. När heter från de djupaste djupen i mitt liv. Och bibelberättelserna får man åker på en sådan här resa är man tom som en tom vattenflaska. Och det är upp plötsligt liv. Färg och form. Känslor och innehåll. Från yta till djup.” till oss som deltagare att fylla flaskan med Det skriver stiftsgårdsprästen Linda Angman i en reflektion efter något. Flaskan får också symbolisera fontä- ett vänstiftsmöte i Mariannhill, Sydafrika. Deltagare från olika stift i nen. Som vi bor på och som finns i oss.

Sverige mötte vänstiftsvänner från södra Afrika. Resan präglas också av väldig humor. En dag Text och foto: Linda Angman när vi sitter i tystnad och funderar över något till en gruppredovisning ringer en mobiltele- Vi talade om svårigheter och problem, men fon oavbrutet. Efter ett tag kryper det fram också om glädjeämnen och vänskap. att det är nog biskopens mobil som ringer. Vi skruvar oroligt på våra halvtrötta kroppar. Jag trodde att de tio dagarna i södra När vi tröttnat på att höra mobilen ringa Afrika skulle sega sig fram, men så gjorde och den ringer för säkert sjunde gången så de inte alls. Plötsligt en dag steg han in ge- tar den lutherska nunnan (som för övrigt bär nom dörren i det luftkonditionerade rum namnet ”glädje”) upp telefonen och säger vi satt i. Den sydafrikanska föreläsaren var till oss andra: ”Oh, i´ts Mama bishop”. Då en sådan som de kallar för självförsörjande kontrar vi genast med ett ”don´t answer”. präst och en slags lärare. De två blyga Asgarv utbryter. Humor förenar. herrarna från Moçambique och jag tittar Människor från Sydafrika, Swaziland, Sveri- på varandra med frågan och förväntan i ge, Moçambique och Zimbabwe sitter och blickarna. Vad ska det nu bli av det här? läser bibeln på djupaste allvar. Vi delar tolk- Och så sätter prästen igång med det han ningar av skapelseberättelser från Bibeln ”The fontaine” är det första jag ser när jag kallar för kontextuella bibelstudier. och från våra sammanhang. Vi ser hur olika kliver ut ur den vita minibussen. Nu är vi Och det är här, precis här, medan luftkon- vi är. Till och med skapelseberättelserna är framme. Mariannhill, Sydafrika. En fontän ditioneringsmaskinen stängs av ibland på olika. Vi delar bröd och vin på kvällen i ett tänker jag, det är ju ett sätt att beskriva grund av bullret och sätts på igen några stekhett kapell på övervåningen. Vi ser hur anden. Hur andens kraft sprutar ut och minuter senare när hettan blivit för out- lika vi är. Jag håller andan. Allt vibrerar. Tänk hur vi börjar nätverka. Undrar om det härdlig. Det är precis här det sker. Gruppen att det var så här det kunde bli. Den helige verkligen blir så, far det igenom mitt huvud. förvandlas. Jag förvandlas. Den tystlåtna anden verkar, lika tydligt i mig som när jag biskopen i sin lila skjorta går och byter om inhalerat min astmamedicin. Då vibrerar Hettan slog emot mig och jag var rätt till en blå skjorta. Något har hänt. Jag börjar jag också. Utanpå och inuti spänd på hur mitt rum skulle se ut. Flygre- skratta tillsammans med en av männen från san satt i kroppen: Allt gungade på det där Moçambique som varken kan svenska eller sättet det kan när man åkt tåg eller buss engelska. Med människor jag aldrig träffat länge, ni vet säkert hur det känns. förut börjar jag utbyta erfarenheter från de Allting hade redan börjat. Tidigare i mini- djupaste djupen i mitt liv. Och bibelberättel- bussen mötte jag en präst från Swaziland. serna får plötsligt liv. Färg och form. Känslor Först var vi försiktiga mot varandra. Han och innehåll. Från yta till djup. var rätt blyg och jag var restrött. Alla var vi försiktiga mot varandra. Allihop. Kanske En dag ska vi pyssla. Det konstnärliga är kände alla samma osäkerhet som mig: vad inte min starkaste gren här i världen. Något skulle det bli av det här? måste man väl hitta på att skapa. Jag tar Det gröna landskapet som plötsligt slog emot en tom vattenflaska och klär in den i folie. oss i minibussen fick igång mig. Alla sinnen Utanpå klär jag flaskan i olikfärgade band. vaknade till liv. Och jag började tala. Det bara Banden får stå för mångfalden som jag forsade ur mig: alla frågor jag upptäckte att jag upplever. På folien sitter en lapp alldeles i bar på om hur det är att vara präst och kyrka början. Ni vet en sådan där lapp som man i Afrika, och allt jag ville berätta och dela med ska ta bort när man börjar använda folien mig om hur det är att vara präst i Sverige. för första gången. På den står det ”Remove

47 Gunnar Helander, missionär och domprost; Han tog tidigt ställning i Sydafrikafrågan Redan en månad efter sin frigivning år 1990 besökte Nelson Man- krönikor i Västmanlands Läns Tidning, som dela Sverige. Han ville snarast återse sin medkämpe Oliver Tambo, han skrev varje vecka från sin pensionering 1983 fram till onsdagen före sin bortgång som då vårdades på Ersta sjukhus. Men framförallt ville Mandela i mars 2006, 90 år gammal. I kampen mot tacka Sverige för det unika stöd som getts från vårt land till ANC det förhatliga apartheidsystemet formades under en lång tid. En självklar centralgestalt bland dem som tacket han till den kraftperson han blev. riktades till var den tidige Sydafrikamissionären och domprosten Förutom Herbert Tingsten fick han på- här i Västerås, Gunnar Helander. verka många andra svenskar som besökte Sydafrika på 50-talet. Det gäller till exem- Text:: Per Larsson pel konstnärinnan Berta Hansson, som Rasfrågan var bakgrund till allt han skrev. tog initiativ till konstnärsskolan på Rorkes’ Han var en föregångare bland missionä- Drift, som framförallt drevs med stöd rer, som tidigt, redan på 40-talet, vågade Svenska Kyrkans Mission. Ett antal svenska ifrågasätta den rådande politiska ordningen församlingshem pryds av vackra, färgrika i Sydafrika. bonader därifrån, bland annat Kyrkbacks- I sin person vidgade han själva missionärs- gården, Västerås domkyrkoförsamlings begreppet. För en bred allmänhet har han hem. Det var förstås domprosten som såg hjälpt till att ta bort den förenklade och till att de kom dit. Detta gav sedan upphov ofta karikerade synen på vad en missionär till Afroart. från Svenska kyrkan gör och är. Det är Andra som såg Gunnar Helanders kvalite- allmänt känt hur DN:s dåvarande chef- ter vid besök där nere var författarna Sara redaktör, ateisten Herbert Tingsten kom Lidman och Pär Wästberg. Men idag är det hem från Sydafrika på 50-talet och till allas tyvärr inte många som vet om att Gunnar förvåning förtjust och nyväckt talade om Helander i Sydafrika, långt före Mandela, missionens möjligheter. var en känd författare, skribent och Per Wirtén skriver i sin Tingstenbiografi oppositionell med vittförgrenade kontak- om hur han rapporterade att nästan de ter bland alla de personligheter som både

Foto: VLT Foto: enda rakryggade personer han mött inom Sydafrika och i Europa bekämpade var några svenska missionärer. Han hade rasåtskillnadspolitiken. Detta var en av Man bör dessa dagar fråga sig om någon framförallt sett Gunnar Helander i aktion. grundstenarna till Sveriges senare engage- annan enskild person kommit att påverka Helander berättade själv förtjust om hur mang på ANC:s sida. avskyn för apartheidpolitiken och Sve- Tingsten efter en gudstjänst på missions- riges vänskap med Sydafrikas folk som stationen kommit in till honom i sakristian Mandela sattes i fängelse först 1963. Gunnar Helander. I sin tungt vägande och överlämnat en svensk tusenlapp till Redan fem är tidigare hade Helander för- Mandelabiografi säger ambassadören och kollekten – en ansenlig summa vid den ti- klarats vara ”persona non grata” i Sydafrika Sydafrika-kännaren Sten Rylander: ”Det den. I kollektboken skrev Gunnar Helander, på grund av sina tydliga ställningstaganden finns framförallt en förgrundsgestalt som så typiskt för hans välkända humor: ”Gåva mot regimen. Nu fick han här hemma har betytt mycket i det formativa skedet av svensk hedning!” Få av Sydafrika- missio- påverka svenska folkets engagemang mot av svensk opinionsbildning mot apartheid närerna såg så klart som han. Han mötte rasistregimen. Ingen kom att som han gå och minoritetsförtryck: Gunnar Helander...” motstånd även bland en del av dem. Men utanför det kyrkliga etablissemanget och (s. 194). han fick många efterföljare och det var påverka en mycket större allmänhet. hans linje som kom att segra! Han tog initiativ till att Albert Luthuli fick Gunnar Helander var en av de mest färg- Gunnar Helander var - trots allt han se- Nobels fredspris 1961. Han utsågs till ordfö- rika och inflytelserika gestalterna i Svenska nare fick betyda för Västerås - missionären rande i regeringens Sydafrikakommitté och Kyrkans Missions tjänst under 1900-talet. som hämtade sitt livs stora innehåll och var under en följd av år medlem av SIDA:s Det vill inte säga litet. Han publicerade mesta inspiration från upplevelserna under styrelse. Han var också vice ordförande i ett 15-tal böcker, även översatta till andra Sydafrikaåren. Det var också till Sydafrika Defence and Aid, en delvis hemlig London- språk, och han talade många språk. han återvände allt oftare i de onsdags- baserad hjälporganisation, som bland annat

48 slussade stora summor pengar till rätte- framförallt om Gunnar Helander som kraftiga, tydliga, vackra, varma västkustdia- gångshjälp för dem som i Sydafrika gripits den unika förgrundsgestalten. Dåvarande lekt. Han hade verkligen språket i sin makt, för sina åsikter. Ordförande var domprosten ärkebiskop Werkström och Mandela han som tänkte bli författare i sin ungdom. i St. Paul´s Cathedral, John Collins. Per Wäst- omfamnade varandra efter det starka talet Det var enkelt, slående själavårdande, berg var också med i styrelsen. under långa applåder från de stående och humoristiskt och fromt på samma gång! Under årens lopp fick Helander enligt djupt berörda deltagarna i den spräng- egen utsago vara med om att förmedla fyllda domkyrkan. När världens blickar riktas mot Nelson inte mindre än sammanlagt 2,3 miljar- När Mandela fått Nobels fredpris 1993 Mandelas livsverk finns det många skäl der svenska skattepengar till offren för firades också en stor festgudstjänst på att inte förringa den avgörande insats apartheid. Det säger inte litet om hans samma plats. Då delade Mandela ut som några framträdande gestalter inom inflytande. Kontakterna med Sydafrika nattvarden i högkoret med ärkebiskop kyrkorna i landet tidigt spelade i befrielse- fortsatte. En helg på 70-talet fanns zulu- Weman vid sin sida. Fredspristagaren hade kampen. ´Bland dem framstår namn som kungen Gatscha Butelezi och tre av hans själv varit lekmannapredikant en tid inom Beyers Naudé, Trevor Huddleston, Allan ministrar från Inkata-partiet på Helanders metodiskyrkan. Det var åter en märkvärdig Boesack och – Gunnar Helander! initiativ i Västerås för ett hemligt möte och sällsynt stark upplevelse för oss som Mandelas nära vän och samtalsparter, med företrädare för ANC. En grupp fick vara med och att känna hur vår kyrka ärkebiskop Desmond Tutu, är fortfarande bodde på Stadshotellet, den andra i dom- fått vara med och avgörande påverka den allra starkaste rösten i Sydafrika och prostgården där också förhandlingarna något som då var något av en livsuppgift kanske i hela världen när det gäller att fördes. För oss få av Helanders medar- för många av oss. stå upp för den bortgångne presidentens betare som fick vara med på ett hörn Pierre Schori sade i en riksdagsdebatt: kärnvärden, sanning, försoning och demo- och möta delegationerna kändes det krati inför en korrumperad regim som i som att få vara med och skriva världs- ”Ingen har gjort mer än Gunnar praktiken förslösar detta arv. Gunnar He- historia. Först när rasistregeringen hade Helander för att svänga opinio- lander var den som i Sverige mycket tidigt fallit kunde Gunnar Helander och hans höjde sin röst. Han blev en katalysator för nen i Sverige”. Sydafrikafödda hustru Lucie återvända det allt starkare svenska stödet i kampen år 1991 för ett besök och återse många Bland de många namn som afrikanerna mot apartheid både inom Svenska kyrkan, gamla vänner. gav denne märklige långe vite man, som så inom många andra folkrörelser och efter- helhjärtat stod på deras sida var ”han som hand bland våra politiker När Nelson Mandela valde att göra sitt gör en glad när han kommer”. första ”statsbesök” utomlands 1990 (han blev ju vald president först 1994) just till Som vida känd och populär domprost här Sverige fanns därför förstås Gunnar Helan- i Västerås hade han knappast sitt hjärta i der med bland dem som tacket för hjälpen församlingsadministration – han var för i kampen riktades till i första hand. I sitt tal karismatisk för det! - utan gav oss andra vid den stora ekumeniska tacksägelseguds- präster i domkyrkan mycket fria händer. tjänsten i Uppsala domkyrka med minst Han var alltid lojal och uppmuntrande 2000 deltagare, den första gång Mandela och visade oss ett starkt förtroende, även utomlands fick rikta sig till en större publik de gånger våra åsikter bröts. Vi var stolta utanför Sydafrika, sade han : över att arbeta med en sådan chef. Han blev efterhand en av de allra populäraste radiopredikanterna i landet. Vi visste väl, att ”Vi är glada för att vara här i dag han gjorde många glada när han cyklade och framför allt framföra vårt omkring i Västerås i sin svarta hatt på väg Foto: Privat Foto: djupa tack till Svenska kyrkan. till något möte i alla de sammanhang där han var så välkommen. Bland de första som slog larm var svenska missionärer som upplyste ”Han som gör en glad när han kom- världen om apartheids ondska. mer”, var verkligen ett bra namn på vår gamle domprost. På äkta Kyrkan stod i främsta ledet. Ert bibliskt språk skulle vi kunna kalla exempel har inspirerat miljontals honom för evangelist, så genuint troende i Sydafrika att ta avstånd evangelisk var hans förkunnelse, helt utan lag och dom. Hans från det system som svenska mis- alltid nedskrivna predikningar sionärer opponerade sig emot för i domkyrkan gick hem hos så länge sedan.” många. De hade en tråd från början till slut, var aldrig för Det råder ingen tvekan om att långa och krångliga och orden ”bland de första” och de framfördes på ”för så länge sedan” handlar hans

49 far, de hade egna små gårdar där kvin- norna odlade majs och grönsaker. I skolan var undervisningen på engelska, men jag lärde mig zulu av flickorna på farmen när jag lärde dem räkning och annat från min engelska skola. Vi märkte inte mycket av förtrycket på vår gård, det var mycket värre i städerna. Särskilt minns jag ge- menskapen på jularna när alla fick julmat och klappar.

Jag ville bli lärare efter mina högstadie- och gymnasiestudier och började på lä- rarseminariet i Pietermaritzburg. Bara 17 år gammal mötte jag Gunnar där, en ung svensk, som var 7 år äldre men rekord- ung när han prästvigdes i Göteborg. Han hade kommit som missionär i slutet av 1938. Nu hade han redan lärt sig zulu och predikade på det språket på utstationerna. Vi gifte oss 1940, innan jag var klar med studierna. Vi var bara barn! När jag fyllt 21 föddes Sven, vår äldste. Först bodde vi på Mtulwa, en missions- station med stor fin kyrka byggd av en akterseglad svensk. Gunnar red mycket till häst för vägarna var för dåliga för den bil vi fick köpa själva. Under andra världskriget arbetade vi där ihop, utan el, ”Det har varit ett knappt någon radio. Batterier, vetemjöl och rakblad var strängt ransonerade förnödenheter liksom mycket annat – hur klarade vi oss utan kyl och frys mycket rikt liv!” i värmen? Jag kommer ihåg det nödvän- När Gunnar Helander nu uppmärksammas igen i samband med diga trädgårdsarbetet och den gröna, giftiga mamban som bodde under vårt Nelson Mandelas bortgång, finns det stor anledning att också möta tak! Ännu farligare var den puffadder hans änka, Lucie. Hon är i Västerås en strålande och imponerande som en dag plötsligt hängde ner från 91-åring, länge ordförande i domkyrkoförsamlingens Missions- våra klängväxter på krets, där hon fortfarande är aktiv. Nyligen fick Per Larsson ett samtal med henne i våningen på Floragatan när hon berättade om sitt händelserika liv. Text:: Per Larsson Foto: Åke Paulsson

Lucie säger först att hon just läst ut hela Min mormors far kom ut som missionär den kritikerrosade drygt 700-sidiga roma- för Hermansburgmissionen på 1850-ta- nen ”Agaat”, om livet på en stor farm i Syd- let. Min morfar, också missionär, kom afrika av Marlene van Niekerk, en sällsynt senare från Tyskland och gifte sig med märkvärdig bok, nästan värd ett nobelpris. min mormor, som kunde tala zulu. De fick 12 barn varav 6 dog som små. Men ”Jag känner igen så mycket från min barn- mor blev farmarhustru på Lilienthal. Hela dom i boken, naturskildringarna, arbetet familjen var djupt engagerad i det lokala på gården och delvis livet med de infödda, församlingslivet. Vi talade tyska hemma eftersom jag är uppväxt på en liknande och jag fick redan som liten lära mig hela farm i Natalprovinsen. Den heter Lilienthal, den lilla lutherska katekesen utantill på uppkallad efter de stora vita liljor eller tyska (Lucie visar den lilla välbevarade egentligen kallor, som växte där. Men jag boken) . har missionen i mig från början. Vi hade flera svarta familjer som hjälpte Hellander familjen Foto:

50 taket utanför, livsfarligt nära Gunnar där han satt och skrev.

På Mtulwa satte jag genast igång att lära mig svenska. Det älskade jag! Men först 1948 fick vi åka till Sverige. Då hade Gunnar varit ute 10 år. Vårt bohag skicka- des med en lastbåt som snart förliste på Atlanten bl.a. med alla våra tidiga familje- foton. Vi flög med missionsflyget Ansgar, (ett initiativ av Gunnars företrädare som domprost i Västerås, Oskar Rundblom, då missionssekreterare). Det tog en vecka med alla övernattningar och mellanland- ningar i Bulawayo, Ndola, Kampala, Juba, Khartoum, Kairo, Rom och Geneve innan vi landade på Bulltofta, svensk mark för mig första gången. I ett och ett halvt år stannade vi i Sverige innan vi kunde återvända. Jag har aldrig kunnat förlika mig riktigt med kylan här. Väl tillbaks bodde vi först på Oskarsberg, se- dan i Johannesburg där vi förestod Gustaf Adolfskyrkan med många nationaliteter vid sidan om det dominerande missions- arbetet. Jag var bland annat organist och lärare och tog hand om våra barn som nu blivit fem. Gunnar skrev alltid på kvällarna, redan på Mtulwa. Det blev många böcker om rasförtrycket. Han var nära vän med Albert Luthuli, som sedan blev fredspris- tagare. Efter en arbetsperiod på sju år kom vi till Sverige men räknade med att återvända till Sydafrika 1958. Då blev vi förklarade icke önskvärda av apartdheidre- gimen och tvingades stanna här.

Vi bodde först i Göteborg innan Gunnar fick arbete på Diakonistyrelsen i Stockholm. Sedan blev han kyrkoherde i Karlskoga, innan han utnämndes till domprost i Västerås. Den 9 januari 1967 flyttade vi in i domprostgården, en iskall dag. Det blev jobbigt att möblera hela det stora huset och att hålla det rent. Vi hade många gäster. Själv var jag ju icke behörig lärare. Men jag skaffade mig en fil.kand. i svenska, engelska och tyska genom att läsa på distans vid Uppsala universitet och fick efterhand fast anställning. Mest undervi- sade jag i svenska för invandrare. Men jag har också varit i många skolor i Västerås som springvikarie, där jag undervisade i religion, samhällskunskap och historia bland annat på Rudbeck och Fryxellska. Det var mycket intressant. Vi fick inte återvända tillsammans till Syd- afrika förrän år 1991, när Mandela frigetts. Det har varit ett mycket rikt liv!”

51 Cirkeln är sluten I februari år 1991, efter 34 års landsförvisning, kunde Gunnar Helander åter resa till Sydafrika. Efter sitt besök skrev han följande text:

Visst kan jag älska dig Afrika, med din savann, dina vidder, hjordar av gnu, antiloper i språng, gaseller och zebror, stolta giraffer med huvudet högt över törnträdens kronor, ljuvlig floddal i flammande färger, hibiscus och julros, blånande sjö med flamingos till tusen och flockar av häger, havsvåg som vit dånar in emot stranden kantad av palmer.

Trots allt skönt är det folket som tjusar långt mer än naturen, denna märkliga stam med ett lugn sedan sekler förvärvat, sångernas rytm, harmonin och konsten att le åt eländet, ända till gränsen är nådd och våld bryter ut som en åskby.

Hör, vilken rytm i musiken, hör basar som dånar likt forsen, kvinnornas gälla diskant och åldringars darrande röster, alltid i stämmor och ej unisont, ty musiken är helig, inlärd sen barnsben vid elden var kväll och bragt till fulländning, klingande ock under dagsverk och slit att markera vart spadtag, dränkande trötthet och fattigdoms tryck under vågen av glädje.

Se viket ofattbart lugn, vilken mänsklig värme och godhet! Vågen av vänskap mig möter så snart deras mark jag beträder.

Ljuvligt att mötas där nere igen nu när muren har fallit, häpen och glad att få se hur svarta och vita kan samsas. Visst är de fattiga än, och förtryckets följder är tunga. Bojorna finns dock ej mer och fängelsets port börjar öppnas, Marschen mot frihet har börjat och ryggarna rätas i stolthet.

Vänner från förr kommer fram. Är du här gamle vän, är det möjligt? Välkommen hit igen! Vi minns hur du slogs vid vår sida. Se hur kapellet vi byggde ihop är mångfaldigt större! Skolan har tvåtusen barn. Några är till och med vita. Nu är det roligt att leva. Och alla är med om att bygga.

Som i en dröm vandrar jag omkring. Jag är äntligen hemma. Hemma igen efter längtans år, och cirkeln är sluten.

52 Kort & blandat Domprosten i pension För att fortsätta arbetet med att skapa Vid årsskiftet går domprost Margarethe bärkraftiga strukturer har stiftstyrelsen Isberg i pension. Hon har varit domprost i nyligen tillsatt en arbetsgrupp som ”utifrån Västerås sedan år 2000. Eftersom en dom- pastorala och ekonomiska perspektiv prost också är ersättare för biskopen i arbetar med indelningsfrågorna”. olika sammanhang finns tillsättningen av ny domprost reglerad i Kyrkoordningens Varmt vatten för frusna

kap. 34. Där sägs att domprosten ska utses gudstjänstbesökare Svenskakyrkan Foto: Visst kan jag älska dig Afrika, med din savann, dina vidder, med hjälp av en tillsättningsnämnd. I nämn- Vårt vänstift i Gloucester berättar om hjordar av gnu, antiloper i språng, gaseller och zebror, den är biskopen ordförande och därtill en något annorlunda metod för guds- församlingsmedarbetare från stiftet, med bi- stolta giraffer med huvudet högt över törnträdens kronor, finns tre ledamöter utsedda av stiftsstyrel- tjänstutveckling som provats i England. I skopen i spetsen, för att delta. Varje morgon sen och tre utsedda av pastoratets kyrko- startas dagen med en gemensam samling ljuvlig floddal i flammande färger, hibiscus och julros, St Nicholas kyrka i Hedingham noterade råd. För samtliga finns även ersättare. Så man att många gudstjänstbesökare behöll bland annat för att titta igenom det digra blånande sjö med flamingos till tusen och flockar av häger, totalt går det åt 14 personer för att utse ytterkläderna på under gudstjänsten. seminarieutbudet. Och varje dag anslutas, havsvåg som vit dånar in emot stranden kantad av palmer. en domprost. Margarethe Isberg planerar Orsaken var låg effekt på det uråldriga efter rejäla seminariepass, med partiledartal att avskedspredika på Trettondedag jul värmessystemet. från Almedalens scen och Nikodemussam- Trots allt skönt är det folket som tjusar långt mer än naturen, 2015. Kyrkorådet sammanträdde och beslöt att tal i Visby domkyrka. På onsdagskvällen firas denna märkliga stam med ett lugn sedan sekler förvärvat, införskaffa ett antal klassiska engelska hot också en fredmässa i domkyrkan som leds av förre ärkebiskopen K G Hammar. sångernas rytm, harmonin och konsten att le åt eländet, Johan Hammarström ny dom- water bottles (varmvattenflaskor) för att värma besökarna. Försöket slog så väl ut ända till gränsen är nådd och våld bryter ut som en åskby. kyrkoorganist När Agneta Sköld att församlingen nu hoppas på ett ökat (som presenteras gudstjänstdeltagande. Några församlings- Hör, vilken rytm i musiken, hör basar som dånar likt forsen, på annan plats i bor har även med sig egna flaskor. kvinnornas gälla diskant och åldringars darrande röster, Magasinet) går i Kyrkorådsledamoten Maurice Jones säger pension den sista till brittisk press att man på längre sikt pla- alltid i stämmor och ej unisont, ty musiken är helig, aronson Magnus Foto: nerar att renovera kyrkan och att det arbe- inlärd sen barnsben vid elden var kväll och bragt till fulländning, maj efterträds hon Arkivbild Foto: tet även ska innefatta ett nytt värmesystem. klingande ock under dagsverk och slit att markera vart spadtag, av Johan Hammarstöm som idag är biträ- dande domkyrkoorganist. Men till dess får varmvattenflaskorna sprida Biskopsbrev om miljön dränkande trötthet och fattigdoms tryck under vågen av glädje. – Efter en gedigen tillsättningsprocess har värme i den medeltida kyrkan. I mitten av maj kommer ett biskopsbrev om de som varit inblandade i arbetet enats klimatfrågan. I brevet konstaterar biskoparna Se viket ofattbart lugn, vilken mänsklig värme och godhet! om en efterträdare. Det är därför med att klimatförändringen är en av vår tids Vågen av vänskap mig möter så snart deras mark jag beträder. stor glädje som jag kan meddela att biträ- största utmaningar och att den i grunden dande domkyrkoorganist Johan Hammar- är en fråga om global rättvisa. Klimat- Ljuvligt att mötas där nere igen nu när muren har fallit, ström kommer att bli ny domkyrkoorga- frågan är också en fråga som i hög grad

nist från 1 juni 2014, säger Johan Sköld, Arkivbild Foto: berör kyrkan och våra innersta värdetring- häpen och glad att få se hur svarta och vita kan samsas. pastoralområdeschef, i en kommentar. ar. Biskoparna menar att det är viktigt att Visst är de fattiga än, och förtryckets följder är tunga. Johan Hammarström är född år 1977 och Jourhavande präst på förmedla ett hopp om en hållbar framtid Bojorna finns dock ej mer och fängelsets port börjar öppnas, är uppvuxen i Arboga. Han har studerat nätet från hösten och man efterlyser att politiskt ledarskap Marschen mot frihet har börjat och ryggarna rätas i stolthet. vid Kungliga Musikhögskolan och tog sin I en digital tid, då alltfler söker kontakt via i klimatfrågan som räcker över mer än en organistexamen år 2002. nätet istället för med traditionell telefon, mandatperiod. Klimatförändringarna kräver Vänner från förr kommer fram. Är du här gamle vän, är det möjligt? kommer jourhavande präst att från den långsiktiga lösningar. – Teologin handlar om livet och om hur Välkommen hit igen! Vi minns hur du slogs vid vår sida. Bärkraftiga pastorat 1september kompletteras med chatt och mail. För stiftets del betyder det att två vi kan förstå livet, säger biskop Thomas Se hur kapellet vi byggde ihop är mångfaldigt större! Att pastoraten i stiftet har ekonomisk bärkraft och tillräckligt med personal är präster, på deltjänster, kommer att arbeta Söderberg som arbetat aktivt med brevets Skolan har tvåtusen barn. Några är till och med vita. viktiga grunder i de riktlinjer som antagits i med att dra igång den digitala jourtjänsten. innehåll. För att kunna förstå kan vi ta hjälp Nu är det roligt att leva. Och alla är med om att bygga. Västerås stift när det gäller indelningsfrågor. Tidigare erfarenheter från bland andra av vetenskapliga fakta. Vad vet vi? Vad finns Utgångspunkten är det pastorala perspek- BRIS som jobbat på detta sätt visar att det för hot mot livet? Detta för att sedan Som i en dröm vandrar jag omkring. Jag är äntligen hemma. tivet, att skapa bästa tänkbara möjligheter man via nätet når en helt ny målgrupp av kunna peka på vad det finns för hopp. Det ligger ett ansvar i att vara människa. Hon Hemma igen efter längtans år, och cirkeln är sluten. för gudstjänstfirande och annan verksam- yngre människor. Systemet med jourha- het. Bland annat vill man se minst två vande präst på nätet kommer att finnas i lever mitt i skapelsen som en medskapare prästtjänster i varje pastorat och en eko- hela landet. som har möjlighet att hitta de goda förut- nomisk bärkraft som kan visa en budget sättningarna för livet på hela planeten. i balans i minst tre år framåt. Pastoraten På väg till Almedalen – Ett biskopsbrev ger uttryck i vår tid för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära i ska också ha nödvändig kompetens inom Politikerveckan i Almedalen i början av juli en aktuell fråga. Och stor betydelse får det bland annat IT, ekonomi, fastighetsförvalt- är Sveriges i särklass största ideologiska om det berör människor ning och kommunikation. marknad. Till årets vecka reser ett 40-tal

53 En kyrka tillsammans Vi är kyrka tillsammans, om än spridda över hela Västerås stift. Därför är det också viktigt att vi får möjlighet att träffas. För att inspireras, lyssna till goda föreläsare, byta idéer med varandra, fira gudstjänst, stärka samhörigheten, ladda batterierna och få ny energi. Jag är glad och stolt över att som biskop får inbjuda er alla till stiftsmöte i Avesta den 5 september. En dag med ett brett program och en dag vi skapar tillsammans. Välkomna - alltså arbetar vi vidare… Thomas Söderberg Höstens stiftsmöte Till verket har temat Kyrkans roll i Vi kommer också att bjuda in ideella föreningar, sociala Liten föreläsningssal med samhället. En viktig utgångspunkt är de teman, projekt och företag och offentliga aktörer att vara med på stiftsda- plats för 40 personer idéer som kommit fram genom Aktör för välfärd. Sådant gens mässdel. Visionen är att skapa en mötes- som gäller socialt engagemang och diakoni. Men stiftsdagen plats för lokalt engagemang där vi lär är bredare än så. Den vill spegla allt det goda, utåtriktade av varandra och skapar nya arbete församlingarna genomför på egen hand eller i sam- kontakter. verkan med andra aktörer. Det kan handla om familjecen- tralen, ungdomsgården, skolprojektet, församlingens butik, industriprästens arbete, förskolan, pilgrimsarbetet, syfören- ingen, secondhand-butiken, sjukhuskyrkans arbete och dussintals andra saker. Plats på golvet för 300 personer Kanske finns det också nya grepp inom konfirmandarbe- Utställarplats i olika tet att berätta om, en gudstjänstsatsning som varit lyckad storlekar 4-16 kvm eller en församlingstidning som når ut på ett bra sätt?

Ett myller av idéer Vi fyller Kopparhallen med ett myller av idéer för framtidens kyrka. Stora eller små idéer spelar ingen roll, alla är välkomna.

Cafeteria med möjlighet till förfriskningar Illustrationer. Åke Åke Paulsson Illustrationer.

54 Mötesplats och inspiration En mötesplats för inspiration och idéut- En viktig del av stiftsdagen är mötes- Sonja Schwarzenberger, trädgårdsmäs- byte. Massor av spännande gäster och platsen. I Kopparhallen finns möjlig- taren Lars Krantz och musikjournalis- föreläsare. het för församlingar att finnas som ten Eric Schüldt. Dagen avslutas med utställare av sin lokala verksamhet. Anders Nybergs ”Song for Mandela” Den 5 september är det dags för Väs- Här kommer även att finnas andra innan det är dags för världens största terås stifts församlingar att gå till verket. samhällsaktörer. Allt för att skapa ett fredagsmys. Årets stiftsmöte hålls i Koppardalen i idétorg och där tankar och erfarenhe- – Vi kommer att erbjuda en mö- Avesta. En plats med stark symbolik, ter får flöda fritt. tesplats där församlingar och andra klassisk industrimark. Ett område som Inledningstalare är Unicef-ambassa- organisationer kan visa upp sig och rymt såväl kopparverk som järnverk dören Mark Levengood. Sedan ett år låta oss alla se och höra om allt det men som idag omvandlats till före- tillbaka har han sitt Unicef-uppdrag goda som äger rum Det blir semina- tagspark och kulturområde. Här ligger och han ser sitt uppdrag kring barnfrå- rier och tal, workshops, gudstjänster bland annat det uppmärksammade gor som viktig. och sång. Dagen avslutas med fest och Avesta Art. Området signalerar en – Ända sedan jag var barn har Unicef underhållning, säger Hans Degréus ständigt pågående samhällsomvandling. stått som en symbol för hopp och som finns med i planeringsgruppen Från början var stiftsmötet planerat framtid. Att själv få bli en del av det för stiftmötet. till två dagar men koncentreras nu till Information är på väg ut till stiftets en dag. Detta för att ge församlingar församlingar och den mest uppdate- möjlighet att göra en gemensam rade informationen kommer att upplevelse. finnas på mötets hemsida. Sist och slutligen är det Anmälan sker under maj vår inställning och vårt mod månad. som kommer att avgöra om vi Liten föreläsningssal med dansar i baktakt med tillvaron plats för 40 personer eller om vi seglar glatt på förändringens vindar.

Läktare med plats arbetet är så stort för

för 300 personer Stefan Helmer Foto: mig att hjärtat dunkar Plats på golvet för i valstakt, säger han. Jag 300 personer försöker forma min föreläs- ning, så att den tvättar bort gamla föreställningar och skapa ut- rymme för vår samtid att flytta in i huvudet. Jag tror uppriktigt inte på några genvägar när det gäller att förändra oss själva, men jag vet att man un- der en föreläsning kan påbörja processer som så småningom kan bli precis hur fruktbara som helst hos åhöraren. Cafeteria med möjlighet till förfriskningar Andra medverkande är Mursal Ismael som jobbar med integra- tionsfrågor och bland annat var en av drivkrafterna bakom det upp- märksammade somaliska bandylands- laget, författaren och journalisten

55 Västerås – Sveriges äldsta stad? Det har sedan storindustrin kom till staden inte varit den gamla historien man lever av. Det har inte behövts. Västerås är ingen liten sovstad. Vägnät och innerstad är dimensionerade för stor befolkning och kraftfull ekonomi. Sedan 1800-talet har inte historien varit i fokus när det gällt stadsplanering och självpresentation i Västerås. Det är förklarligt att många tänker på Västerås som en industristad. ASEA:s ankomst till Västerås betydde en genomgripande förändring och den pågår fortfarande. Innan industrin kom till staden hade Västerås färre invånare än Västerfär- nebo och Mora socknar, var för sig. Men det var inte ASEA som grundade Västerås.

Varför har man inte vetat om 900-talets En nobelpristagare i litteratur, en vinnare av Eurovisionsschlagerfes- Västerås förut? En anledning är att källorna tivalen och nu senast: en av Sveriges äldsta städer. För tre år sedan från 900-talet är spröda i Nordeuropa. Det är inte i skriven text som man hittar flyttade jag till Västerås. Under de tre åren har både Tranströmer, något om det äldsta Västerås. Under Loreen och arkeologerna satt fokus på stiftsstaden. Det är ett svår- 1960- och 70-talen hade det funnits alla slaget koncentrat av avgörande händelser på kort tid. möjligheter att göra sensationella fynd. Då revs stora delar av den gamla trästaden Text: Mikael Mogren Foto: Åke Paulsson och därunder skulle man kunnat hitta den I samband med att en ny restaurang skulle svårt att avgöra. Västerås står i alla fall på äldsta historien. Där utgrävningar gjordes byggas i stadsparken grävdes ett område prispallen. i centrum fick man skriva om stadens i centrum ut. Där hittade arkeologer ett historia. urbant markskikt, ett stadslager, som härrör Varför slår man inte mer på trumman om Till exempel hittades det gamla domini- från 900-talet. Lämningar av en lika tidig sin gamla stad i Västerås? Få förknippar kanerklostret på den plats där stadshuset stad har bara hittats i Lund och Sigtuna. Västerås med 900-talet. Förklaringen är skulle uppföras. Det var det klostret som i Vilken av de tre som är äldst kommer vara sannolikt det ASEA som skulle bli ABB. början av 1500-talet planerade att öppna

56 Västerås stad ca år 1700. Källa Wikipedia ett universitet i Västerås. Sannolikt skulle tes via böner. Den sedvänjan försvann vid samma år till högaltaret som en förstärkning det ha skett, Västerås hade fått ett univer- reformationen då det blev stopp för att av de nykomna helgonrelikernas närvaro sitet, om inte Gustav Wasa hade kommit be för de döda. Reformatorerna menade i domkyrkan. Pilgrimer började anlända till emellan. Utgrävningarna av dominikaner- att de döda var överlämnade i Guds hand staden och de hade fyra kapell att rasta vid, klostret hör till undantagen på 1960- och och människors böner för deras räddning ett i varje vägriktning ut från Västerås. 70-talen. De stora utgrävningar som borde var överflödiga. ha gjorts när staden revs, blev inte utförda. Just det året, 1517, började det hända Nya hus restes utan att marken undersök- Med fyndet av det gamla kanikhuset i Väs- saker söderöver. Då lade munken Luther tes. När betonghusen var färdigbyggda var terås har området kring domkyrkan blivit fram teser vid universitetet i Wittenberg. det för sent. än mer intressant. Konsistoriehuset, proban De handlade om djupgående förändringar och biskopshuset är medeltida byggnads- av kyrkans lära och liv. Eventuellt spikade Mer och mer framträder den spännande verk som fortfarande står i närheten av han också upp sina teser på slottskyrkans stiftsstad som fanns före Gustaf Wasas domkyrkan. Med ett femte medeltidshus i port. När stora delar av den lutherska inträde i historien. Det senaste fyndet närområdet förtätas bilden av pilgrimernas världen 2017 kommer att fira 500 årsmin- har hittats på stiftskansliets tomt, ner mot och kanikernas Västerås. År 1517 var dom- net av Martin Luther, så har Västerås stift Svartån. I vintras hittades grunden till ett kyrkan i Västerås färdig i sin nuvarande form alltså egna perspektiv på historien att lyfta medeltida stenhus nära ån. Det visade sig och Sankt Davids reliker fördes över till fram. Det hände stora saker också hos oss ha tillhört Finn Jönsson. Han var kanik i domkyrkan. Det stora altarskåpet skänktes det året domkyrkan, alltså präst med säte i domka- pitlet. Canon säger engelsmännen, och de har ofta fortfarande korstolar för kaniker- na i katedralernas kor. Där är de försedda med namn och i befintliga fall även med vapensköldar. I Västerås domkyrka finns kanikernas korstolar från medeltiden kvar, men de står numera efter södra väggen. Det sitter inga kaniker i dem. År 1429 övergick kanikens hus till Själa- korets ägo. Själakoret var en självklarhet i en domkyrka och fungerade som en egen ekonomisk stiftelse. Dit skänktes pengar från familjer som ville att böner skulle bedjas för deras döda anhöriga. Genom de bönerna förkortades plågorna i skärselden eftersom skärseldens rening i stället sköt- Den medeltida miljön i Västerås är påtaglig.

57 Några personliga reflektioner av biskop Thomas Söderberg Folkkyrka i ett nytt religiöst landskap Västerås stift 2013/2014

kommun bor numera upp emot en fjärde- del av hela stiftets befolkning. Tillsammans med Mälardalen i övrigt, inklusive Stockholm växer det fram ett nytt storområde likt Göteborgs-regionen och Örestad. Det finns också en annan sorts befolkningsomflyttning: församlingarna i Lima-Transtrand och Idre- Särna tillhör stiftets minsta, befolkningsmäs- sigt om än inte geografiskt. Vissa perioder av året växer de ändå till nästan samma storlek som Västerås. Fjällen drar människor!

Till det kommer de närmaste tio åren att medföra ytterligare förändringar. Dels upp- Fotomontage: Åke Åke Paulsson Fotomontage: når den stora 40-talistgenerationen en ålder över 65 år. Det innebär inte alls att alla per- Vid 2013 års präst- och diakonmöte gav biskop Thomas Söderberg sin soner går i pension på 65-årsdagen – det syn på Svenska kyrkans läge och utmaningar. Samma föredrag hölls kan jag försäkra – men en betydande andel vid 2014 års utbildningsdagar för förtroendevalda. Föredraget inleddes kommer att lämna det aktiva arbetslivet. En med en biskoplig flygtur över stiftet. annan förändring är att den stora barnkull som föddes runt 1990 ska finna sin plats i Text: Thomas Söderberg samhället. De slutar gymnasieutbildningen och börjar i många fall studera eller arbeta Att flyga över Västerås stift, Västmanland Samtidigt ger det möjlighet att reflektera på annan ort. Samtidigt bor många äldre och Dalarna, är att lite grann från ovan över den verklighet jag delar med alla män- kvar där de har sina rötter. Det får stora möta minnen och erfarenheter av liv. niskor inom stiftets gränser. Beskrivningar av konsekvenser för bland annat arbets- och Också mitt eget tillsammans med andra vilka förändringar som sker i samhället och bostadsmarknaden liksom för utbildnings- – familj, vänner, arbetskamrater och vilka utmaningar en kyrka ställs inför framgår systemet och samhällets sociala ansvarsta- människor i och utanför församlingsliv. av de många församlingsinstruktioner som ganden. Sådana förändringar kommer i sin Med årens insikt när det gäller dessa jag har glädjen att läsa. Med en överblick av tur att påverka den kyrkliga verksamheten. minnen går det lätt att instämma i och dessa kan jag lugnt säga: det ser så olika ut. be med psalmistens ord: ”Jag vill tacka Under min livstid har bruksorter förändrats, Förändringar sker också när det gäller män- dig Herre, bland folken, jag vill sjunga ditt somliga mycket kraftigt. Det har fått åter- niskors värderingar och livsåskådning. Det lov bland alla folk. Ty högre än himlen når verkningar inte minst i Bergslagsområdet. samhälle vi är del av i Sverige brukar be- din godhet, till skyarna din trofasthet.” Där det tidigare fanns arbete med malm, skrivas som pluralistiskt och individualistiskt, (Psalt. 108:4-5) – men också ”Glöm min stål och trä söker sig nya verksamheter fram. ett samhälle där kollektiva värden som en ungdoms synder, allt jag brutit, tänk på De ger inte alltid utkomst åt alla. Därför sker gång gällde en större majoritet av befolk- mig i din trofasthet, Herre, du som är det befolkningsomflyttningar. Från glesbygd ningen inte längre är självklara. Den religiösa god” (Psalt 25:7). till större orter. Från norr till söder. I Västerås förändringen tar sig uttryck bland annat

58 i ett större antal trossamfund med olika organisation, byggd på lokala geografiska Kyrkans yttre organisation kan fortfarande traditioner. När jag under studietiden läste församlingar se uttrycket för Guds nåd vara ett tecken på detta. Samtidigt behöver religionssociologi talades det mycket om ett som gäller varje människa. Han såg också den ständigt reformeras för att motsvara de samhälle som alltmer sekulariserades, med kyrkobyggnaderna som en hälsning från krav som den ställs inför. Från1 januari 2014 religionens utdöende som yttersta konse- Gud till var och en som passerade, även till har det blivit tydligt i den struktur som vi- kvens. Den bilden är allt mer ifrågasatt. dem som sällan eller aldrig gick in. sionärt kallats närhet och samverkan. Också vår tid ställer kyrkan inför krav på använ- Det händer att vi säger ”det var bättre Nåden, eller livets helighet är en gåva dandet av resurserna. Det gäller pengar och förr”. Jag är inte så säker på det. För ungefär till alla. Tänk att än idag få vara del av en administration, kyrkor och andra byggnader. hundra år sedan skrev dåvarande kyrko- kyrka som, trots alla sina mänskliga tillkor- Framför allt handlar det ändå om människor herden i Svärdsjö i sin ämbetsberättelse på takommanden, ser sig som ett Guds tilltal och det uppdrag som kyrkan har. frågan om andligheten i församlingen: ”de få till alla. En folkkyrka som sammanhållen av som till äventyrs äro andligt sinnade före- nådens medel bär uppdraget att berätta Här delas uppgifterna: här finns vi som är i finnas mestadels i Boda Missionshus”. Jag om och bygga tillit till Kristus; att måla vigningstjänsten, pedagoger, musiker, kansli- påminner mig att deltagandet i gudstjänster himmelriket på ett sätt som levandegör personal, kyrkvaktmästare, förtroendevalda vid den tiden inte var större än under drömmen om den framtid då Gud är allt och många, många som kallas frivilliga 1990-talet, när jag tänker på min egen äm- i alla och samtidigt gör det möjligt att medarbetare; kyrkvärdar, ungdomar som betsberättelse som kyrkoherde i Svärdsjö. urskilja detta himmelrike i och nära våra tar ansvar, internationella grupper, be- egna liv; att skapa och fördjupa gemen- sökstjänster och syföreningar för att bara Helt klart är visserligen att det religiösa skapen i församlingarna och att se hur allt nämna några. Nu hoppas jag väl att vi alla landskapet förändras, inte minst med infly- levande hör ihop. är frivilliga, men alla dessa ideellt arbetande tande från invandrad religiositet. Samtidigt personer visar också vem kyrkan är: alla är det många som fortfarande tror på Gud. Det är en folkkyrka som inte lägger tonvik- som i dopets verkansfält känner samhörig- Tillfrågade om detta svarar runt 45 procent ten vid ”Svenska”. Visserligen har den ett het med sin kyrka – på nära håll, eller på att de gör det. Äldre och kvinnor har en uppdrag till människor i Sverige, men det avstånd. Kyrkan träder fram på olika sätt – starkare religiös förankring än vad som handlar inte om folk i det som på grekiska men centrum är detsamma: den livets Gud gäller för män och unga. Men vad vet vi om kallas ethnos, det vill säga människor som som möter i Jesus Kristus. hur det såg ut för några hundra år sedan, anses ha en gemensam bakgrund och när den kyrkliga praxisen var obligatorisk? kultur. Istället kan det andra ordet för folk Nu har ett antal pastorat lagts samman till Vilka svar hade en sådan fråga fått då? lyftas fram: demos – hela befolkningen utan färre. Tydligast är det nog i Västerås, där nio hänsyn till ethnos. Det är en viktig påmin- pastorat har blivit ett. Det finns fler sådana Det är i denna tid av förändring och kon- nelse när vi tänker på det här landets ur- sammanläggningar: Köpingsbygden-Malma; tinuitet Svenska kyrkan i vårt stift har att befolkning, samerna, men också på de som Sura-Ramnäs; Fellingsbro-Näsby;Svärdsjö- verka som en levande och folklig kyrka. Vi genom tiderna kommit från andra delar av Enviken;Rättvik-Ore; By-Folkärna och har en lång tradition av det i stiftet. Biskop världen till Sverige. I vårt stift påminns vi Avesta-Grytnäs. I allt detta strukturarbete Einar Billing myntade uttrycket Den Svens- inte minst om alla Finnmarker, där många är det naturligt att det talas organisation ka folkkyrkan. Han kunde i en yttre kyrklig med mig har sina rötter. och ekonomi. Videofoto: Åke Åke Paulsson Videofoto:

59 Foto: Pelle Söderbäck Men i alla tankar inför denna för kyrkan samspelet mellan dessa båda världar. Vi efter en begravningsgudstjänst i en för- inre förändring har det funnits en vision: att behöver både en värld för liv och en värld samling i Södra Västmanland. Ungefär så levande församlingar ska kunna växa till med för system, regler och organisation. Sam- här stod det: Jag gick ur Svenska kyrkan för stöd av de yttre formerna. Församlingsråd tidigt är det viktigt att påminnas om vad flera år sedan. Det fanns olika orsaker till kallas den nya mötesplatsen för samtal och Paulus skrev: ”Vi bör alltså betraktas som det. Men nu har jag varit på en begravning beslut om den lokala gemenskapen. Kristi tjänare och som förvaltare av Guds av en god vän. Den genomfördes på ett hemligheter” (1 Kor 4:1). Han skrev inte: vi utomordentligt sätt, och jag har förstått Där kan frigörelsen från ansva- bör betraktas som förvaltare som förvaltar att kontakten mellan de närmast sörjande ret för personal och fastigheter en förvaltning! och prästen varit mycket bra. Därför har jag begärt återinträde i kyrkan. Människor skapa kreativitet i reflektionen Under en gången tid som myndighets- gör skillnad! om vad det innebär att vara just kyrka byggdes ofta starkt förtroende för församling. Det handlar om livet Svenska kyrkan och dess företrädare på De negativa bilderna kan utgå från allmän i och omkring en kyrka. Det många håll. Det har vi hört berättas om. religionskritik. Det kan också anses att kyr- Idag byggs förtroende utan att det finns kan är anonym, osynlig och irrelevant. Kritik är just därför kyrkoordningen någon myndighetsmässig, auktoritativ mot konservatism och samhällsfrånvänd- framhåller ansvaret för guds- form eller norm för kyrkan. Det vi genom het finns också. De negativa erfarenheter- tjänstlivet som en central upp- aktuella undersökningar vet är att stora na fokuserar dels på kvinnoprästmotstån- gift för församlingsrådet. delar av befolkningen i Sverige har viktiga det, dels på enskilda präster som betett sig erfarenheter förknippade med sin rela- illa. Människor gör skillnad! Det är svårt att Det öppnar också möjlighet till samverkan tion till Svenska kyrkan. Betydligt fler har komma ifrån att vi som företräder kyrkan mellan församlingar och ger förutsättningar en positiv än negativ inställning till kyrkan. i olika sammanhang också bidrar till att till byggande av lokala gemenskaper utifrån De positiva bilderna uppvisar en mångfald skapa bilden av kyrkan. lokala behov. av sammanhang: att kyrkan har ett socialt engagemang och fyller en samhällsfunktion; I en predikan hörde jag en slagkraftig Det är en vision! Men det är också ett att kyrkan erbjuder trygghet och tradition analys: människor idag läser inte Bibeln; vågspel: tänk om det inte finns tillräckligt och möter med öppenhet och värme. Inte men människor läser människor som de många människor som tycker att detta är minst gäller detta vid de stora livsriterna antar läser Bibeln. Det skapar deras bild viktigt? Att det skulle vara viktigare att få dop, begravning, vigsel och konfirmation. av kyrkan. Tro och handling, misstag och fatta beslut om tak och cykelställ istället förlåtelse hör samman. Vi ska påminna oss för det andliga livet i församlingen? I så fall Jag får många brev som biskop. Ibland om att vigningstjänsten är personlig, men är vår kyrka illa ute, men jag lever i för- är det kritiska röster som hörs. Men det inte privat. Vi som är i denna tjänst arbetar hoppningen att vi tillsammans kan utveckla kommer också andra. Ett exempel gäller kanske fyrtio timmar i veckan, men diako-

60 ner och präster är vi ständigt. Det handlar Låt mig ge bara några exempel: ringen med trossamfund är emot religions- inte om moralism – utan om trovärdighet. I Stora Tuna har ett förtroende byggts upp friheten. Vi behöver tvärtom hjälpas åt att Dit hör också medvetenheten om och mellan församling och skolan genom en visa att religionsfrihet – som är en omistlig solidariteten med kyrkan i sin helhet. Detta långsiktig samverkan. Det har medfört att del av ett demokratiskt samhälle – inte gäller alla som på olika sätt företräder församlingen kunnat placera en hel präst- bara är en frihet från utan också frihet till Svenska kyrkan, såväl förtroendevalda som tjänst i arbete för eleverna. Under många religion och religiösa uttrycksformer. Att ha anställda medarbetare. Det gäller sättet år har församlingen arbetat med närvaron den möjligheten är också att utveckla att arbeta och beslut som fattas. Det som på grundskolorna. Ett systematiskt och mångsidigheten i ett samhälle. Ett samhälle händer i en församling påverkar förtroen- schemalagt arbete för kyrkans medverkan där religionen drivs bort ur det offentliga det också för andra församlingar i kyrkan och samverkan med skolans personal och rummet blir ett fattigt samhälle. Här ser jag – både på gott och ont. ledning likaväl som med kommunal perso- också ett ansvar för oss som kyrka att visa nal på fältet bland ungdomar har blivit det stora och viktiga kulturarv som kyrkan Så anar vi att förtroende byggs av rela- naturligt. Här finns också kopplingen till förvaltar. tioner. Så byggs också församling i guds- församlingens öppna ungdomsgård som tjänstgemenskap. Så byggs församling för en viktig del. Med detta som bas kunde I Önsta församling har det byggts ett helt alla som tillhör kyrkan; som vill dela sitt nästa steg tas, nämligen att också erbjuda nytt samhälle. Det började byggas under liv med den i livets viktiga händelser, och närvaron på gymnasieskolan. Det var ett den tid i början av 1980-talet när jag var som med sin tillhörighet vill ge stöd till steg som kunde tas genom noggrann präst i den dåvarande församlingen. Vid ett kyrkans närvaro i det lokala samhällslivet. förberedelse och genomtänkt strategi. hembesök inför ett dop frågade föräld- Så byggs församling, så att alla som finns Långsiktigt, kontinuerligt och genomtänkt rarna: ”Går det att döpa här? Vi har så inom församlingens geografiska gränser långt hem – till Burträsk.” Det har varit en märker och kan känna respekt för en utmaning att finna nya former i en försam- närvarande kyrka. ling utan generationsgivna traditioner och med hänsyn till att människor har olika Den digitala revolutionen har skapat so- förutsättningar. Ur det arbetet har också ciala medier med nya mötesplatser. Ny- växt fram det som idag kallas drop-in dop hetsflödet är snabbare och alla blir idag och drop-in vigslar. Dessa ger en ny di- sin egen talesperson. Vilka möjligheter! mension åt möjligheten för människor att Och vilka risker! Också här har kyrkans möta sin kyrka, att slipa ner trösklar och Foto: Pelle Söderbäck Pelle Foto: företrädare en naturlig arena. Ändå tror att berätta om nåden. jag att det personliga mötet, där ögon arbete ger resultat. möter ögon och samtalet kan föras på Ett sådant samarbete kan på ett bra sätt I Näsby växer det fram ett socialt arbete, ett lågmält sätt är ett viktigt bidrag för visa vägen för andra församlingar och inte minst inriktat på dem som kommit till kyrkan även i framtiden. Någon genera- skolor hur en förtroendefull samverkan Sverige som flyktingar. Nu undersöks också tion tillbaka var det just detta präster kan utformas. Det gäller även högskolor. möjligheten att tillsammans med kommu- och andra levde med och för. Prästerna Under hösten 2013 har Mälardalens hög- nen omvandla prästgården i Frövi till bo- bodde i sina församlingar. Detsamma skola avbrutit samarbetet om studentpräst ende för asylsökande. Alla dessa inrikt- gällde diakoner och församlingssystrar med Svenska kyrkan. Detta har – som jag ningar bygger på långsiktighet, kontinuitet där de fanns. Mötet med människor förstått det – skett av principiella skäl och och uthållighet skedde både på söndagar och vardagar. trots ett gott arbete av studentprästen. Så byggdes förtroende – i bästa fall. Så Det blev en utmaning för den lokala kyr- Detsamma gäller naturligtvis våra guds- är det fortfarande. Det gäller också den kan att finna former för närvaro bland tjänster. Från min barndom minns jag några som är förtroendevald – som i sitt upp- studenter för livets och människors skull. hjältar: präst, kyrkomusiker, kyrkvärd och drag har församlingens förtroende att några kyrktanter som söndag efter söndag arbeta för och fatta beslut om kyrkans En annan erfarenhet har jag från besök på kom andra människor och Gud till mötes. liv utifrån en egen erfarenhet av de lo- Högskolan Dalarna i samband med visita- Jag vet hur lätt det är att tappa modet när kala förutsättningarna. tion i Falu pastorat i januari 2014. I den det inte känns som om alla förberedelser, spänning som ibland brukar kallas kampen böner och samtal visar positiva föränd- Så säger mig min erfarenhet: mellan tro och vetande finns uppenbarli- ringar i gudstjänststatistiken. Då gäller det gen röster som ifrågasätter religionens att stödja varandra att inte ge upp. förtroende byggs lokalt genom närvaro vid lärosäten. Jag har personligen långsiktighet, kontinuitet och svårt att se denna motsättning – det tycks Det är sagt att det i varje församling ska som om det är ett väldigt svenskt feno- firas huvudgudstjänst varje sön- och helg- uthållighet. Trots all den kunskap men. Jag skulle snarare önska att det går dag. Med den nya ordning för församlingar vi kan hämta från andra delar att se hur tro och vetande befruktar var- och pastorat som gäller från årsskiftet sägs andra, för livets och människors skull. Vid att minst en sådan huvudgudstjänst ska av samhället är det knappast besöket i Falun fick jag möta en positiv firas i varje pastorat eller i en församling ”kvartalsekonomi” som kan vara inställning hos högskolans ledning när det som inte ingår i ett pastorat. Men det har gäller kyrklig närvaro. Det är viktigt i en tid aldrig varit fråga om att bara minska anta- ett varumärke för kyrkan. när det kan tyckas som om själva berö- let gudstjänster. Istället ges möjlighet att

61 finna de lokala former som kan vara bra verksamhet och almanacksfrågor. Så kan för just den församlingen. Utan att tumma det vara, och frågan då blir: hur ska vi på den kristna seden om söndagen som planera vår tid så att vårt Gudsprat får en speciell dag för den kristna kyrkan plats? öppnas möjligheten för andra möten i gudstjänst. Ett sådant exempel är torsdags- Möjligen är det så att mer tal om detta mässan i Tomaskyrkan i Västerås. Den har kunde motverka de konflikter som uppstår utvecklats till något meningsfullt för många därför att vi har olika agendor i verksam- människor. heten. Eller kan det vara så, att vi inte riktigt vågar? Vi rör oss på djup, som sam- Ett annat exempel är onsdagsmässan med hället sedan länge förvisat till den privata tillhörande samtal i Stora Kopparbergs zonen. Men kan det vara riktigt privat i en församling. Det är inte enkelt att ge råd till kyrka? Behöver vi inte tala om detta för att andra, men något av det som varit vägle- kunna använda kyrkans långa tradition som dande för utvecklingen där är att samlas hävstång för att uttrycka kristen tro på ett kring en gudstjänst. I detta fall blev det relevant sätt i vår tid? Många frågor och just onsdagsmässan. Till den knöts en inga lätta svar blir det. samtalsgrupp, som idag kallas ”Kristen fördjupning” med ett tydligt kristet inne- Det jag skulle önska är att vi tillsammans håll – ”en gemensam längtan efter att skapar samtalsmiljöer där spiritualiteten, lära känna Kristus”. Delaktighet som ger andligheten, har möjlighet att växa. Det många möjlighet att bli indragna i guds- innebär att ge utrymme för varandra, men tjänstens skeende. också tänka: så kan man också tänka. Kan det ligga något i det? Att föra sådana sam- Det gäller inte minst att få anställda med tal är en oerhört viktig trovärdighetsfråga på tåget: präster, musiker, vaktmästare, för en kyrka, menar jag. Det gäller inte diakoner och pedagoger. Bygg inte stora bara i samtalsgrupper utan i lika hög grad i förväntningar – det kan leda till besvi- arbetslag, kyrkoråd och församlingsråd kelse. Idag firas onsdagsmässan med liksom vid olika kyrkliga samlingar. mellan 40 och 70 deltagare, och 25 till 30 stannar på Kristen fördjupning. I Till förtroendeskapandet hör också hur vi arbetet vill man våga: ta människors tänker och talar om varandra. ”Sanningen längtan på allvar; ta människor i anspråk; ska göra er fria”, sa Jesus. Det gäller såväl möt på ögonhöjd – inte ovanifrån; visa mellan individer som mellan delar av den egen sårbarhet, utan att bli integritets- organisation som är Svenska kyrkan. Det lös; be tillsammans; dela glädjen, berätta har hänt att jag får höra sådant som kom- för varandra och andra vad deltagarna mer människor emellan. Mitt stående för- får vara med om. Det har också visat slag är: tala med varandra! Ibland fungerar sig att detta börjar få påverkan på det bra. Ibland behövs någon som utifrån söndagens gudstjänst. Det här är ett kan dela samtalet om det som ibland leder exempel på att bygga församling. Hur till konflikter som är svåra att lösa. Då kan vi göra? Kanske följa lärjungen skulle jag vilja kunna göra mer, men som Filippos exempel. Han blev tillfrågad av min företrädare någon gång uttryckte det: Natanael: ”Kan något gott komma från biskopen kan åska, men det finns ofta inte Nasaret?” Då svarade Filippos: ”Följ resurser för att blixtra. När allt kommer till med och se!” allt handlar det om vår egen vilja och för- måga att inlyssnande och ödmjukt försöka Apropå att samtala om kristen för- hitta de lösningar som behövs. djupning. Kyrkostyrelsen i Svenska kyrkan har insett att kunskapen om Även detta är en trovärdighetsfråga. För kristen tro sjunker. Därför har man ett antal år sedan brukade en av landets påbörjat ett projekt kallat ”Dela tro kvällstidningar illustrera konflikter med ett – dela liv”. Oavsett projektets fram- ljus och texten ”fred på jorden”. Nu har gång att nå fram till församlingarna jag inte sett just det på länge, men saken pekar det på något viktigt. Jag har kvarstår. Hur vi löser konflikter är en mass- under de senaste åren vid olika tillfäl- medialt intressant fråga – och det tär på len frågat ”hur ofta talar ni om Gud förtroendet för kyrkan när vi inte lyckas med varandra” . Svaren har ofta varit lösa det. Det gäller i församlingar såväl som lite undvikande. Vi har inte tid – det på stiftsnivå, men också i förhållandet mel- går åt så mycket kraft till att tala om lan församlingar och stift.

62 Svenska kyrkan är en episkopalkyrka. I På min tid – om jag får säga så – fanns en med sin bakgrund som viktiga delar av begreppet episcopé ligger såväl främjande vänlig förväntan: se till att du under din tid detta. Diakoner, tänker jag, ska ses som som tillsyn. När jag någon gång fått frågan: som präst ger åtminstone en ung människa samhällsanalytiker till stöd för församling- Vad ska vi ha stiftet till? har jag svarat: För insikten om det fantastiska det innebär att ens diakonala arbete. Det är därför jag att ingen församling ska känna sig ensam. vara präst – och detta gäller även diakoner. också satt upp målet att varje församling När jag hör ord som ”dom på stiftet” kan Vi behöver hjälpas åt att visa människor in ska ha tillgång till en diakon. Det innebär jag känna igen min egen frihetslängtan från i vigningstjänsten. Det är trots allt viktigt också minst en diakon även i de pastorat överhet. Så enkelt tänker jag att vi inte ska för kyrkans framtid. För att inte tala om som består av flera församlingar. ta det. Stiftets möjligheter är att visa att kyrkoherdar! Här behöver vi verkligen ge kyrkan är större än det lokala samman- stöd till de personer som är beredda att Så är jag vid slutet av denna ”ämbets- hanget. gå in i detta viktiga ledaruppdrag. Vi kan berättelse”, som jag vill kalla den. Då vill också se, hoppas jag, en positiv utveckling jag uttrycka min tacksamhet för allt gott Vi står i relation till hela Svenska kyrkan, ja vid rekrytering av kyrkoherdar i samspelet verk, som utförs i församlingarna. Tack till och med en världsvid kyrka, vilket bland mellan pastorat/församlingar och stift. för hängivna och professionella insatser. annat får genomslag i våra vänstiftsrelatio- Tack för möten som jag får vara delaktig ner med Gloucester stift i England, Ka- Till samhällsförändringarna hör att sam- i – enskilt eller i större sammanhang. Jag ragwe stift i Tanzania och Lebombo stift i hällets offentliga åtaganden förändras. Det känner samma glädje över att få vara del Moçambique. Dessa relationer har olika efterfrågas nya aktörer på detta område. av Västerås stift i Svenska kyrkan nu som praktisk utformning, men gemensamt är att Något yrvaket har vi kunnat konstatera när jag prästvigdes – om inte större. I varje det skapas personliga vänskapsrelationer. I att detta i alla tider varit en del av kyrkans tid talas det om spännande utmaningar. Gloucester har också flera av stiftets för- omsorg. Under något århundrade har Situationen är inte sämre nu än förr. samlingar egna vänskapsrelationer med denna praktiska del av kyrkans tro kommit församlingar där. Stiftsgemenskapen ger att helt bli en samhällelig uppgift. Inget ont Alltså arbetar vi vidare, med ett allt vidare möjlighet att skapa nätverk – hemma och i i det, utifrån ett Lutherskt perspektiv. När perspektiv för en djupare förankring i livets andra delar av världen. Vi lär av varandra. så samhället börjar se sig om efter flera helighet liksom i bön om uthållighet i tillit Framför allt: vi är inte ensamma. aktörer för välfärd har det varit självklart i till den Guds nåd som möter oss i Jesus vårt stift att undersöka och förbereda möj- Kristus, och; Det är också stiftets uppgift att stärka det ligheterna för kyrkan att vara del av detta. lokala sammanhanget. Det viktiga i det Det handlar då om att se lokala behov och sammanhanget är att inte tro att vi kopie- svara mot dem – som det alltid gjort. För rar ett samhällsmönster med kommuner en idéburen organisation, till vilka kyrkan i och landsting. De är helt åtskilda i verk- det sammanhanget hör, handlar det då om samhet och kompetensområden. Något av att se människors behov – inte att tjäna Blir dagen tung och själens det kan vi känna igen i kyrkan. Men jag vill pengar. Det blir också ett uttryck för ett möda lång, tyst, hör! I fjärran ge en annan bild: bilden av ett blodomlopp, samhällsansvar som kyrkan kan ta som en- tonar segersång, och tro och vilja där just detta ger liv åt alla delar av den skilda personer och som organisation. Det kropp vi kallar kyrka. Det, tänker jag, är en handlar om livets helhet och helighet. stärkes än en gång (Sv ps 171:5) episkopalkyrkas styrka. och där hörs också Jesu röst: Nu har vi i det här stiftet under några år, ”Känn ingen oro och tappa inte En del av de uppgifter som ligger på en med avslutning under 2014, arbetat med biskop är att tillsammans med domkapitlet projektet ”Aktör för välfärd”. Det är som modet”. anta och därefter viga präster och diako- en skärningspunkt mellan gammalt och ner. Jag är säker på att ni, liksom jag, har vår nytt – eller en återupptäckt av det som vigning i ett minne nära hjärtat. Jag gläds länge varit en del av kyrkans liv. Varthän över varje vigning, men just nu är jag be- det projektet leder vet ingen än. Många kymrad. Jag kan se att vi har ganska gott tankar har väckts. Några tydliga aktörer om diakonkandidater – men mycket svårt finns i utvecklingen: Västanfors med skola att finna nya kandidater som vill gå in i och behandlingshem; Grytnäs som förutom prästkallelsen. Jag är inte säker på vad det skola söker nya vägar att stödja människor i beror på, men jag har bett rekryteringsan- utanförskap; Leksand som ger stöd till män- svariga att gå på djupet med den frågan. niskor att finna vägen tillbaka till arbetslivet; Västerfärnebo-Fläckebo som genom café- Kanske är det så att bilden av verksamhet och lokal service ger hopp åt människor; Nora och Linde som med en livet i kyrkan inte är så enkel liten butik och café skapar utrymme för nya hos många unga. Kanske är det tankar. Fler exempel är på väg. så att allt för få hittar förebilder Grundläggande för alla dessa initiativ är en som ger inspiration att gå in i en analys av det lokala livet. Det är diakoni på sådan kallelse. ett nygammalt sätt, och jag ser diakonerna

63 Kursanmälan via hemsidan Alla kurser hittar du på www.svenskakyrkan. Kurser i stiftet se/vasterasstift. Klicka på ordet ”Kurser” så kommer du direkt till kurssidan. Här listar vi kurser för hösten och vintern 2014. Även Stiftsgår- dens kurser är med. Av utrymmesskäl har vi inte tagit med all information om kurserna, den fullständiga beskrivningen hittar du 1. på vår hemsida. www.svenskakyrkan.se/vasterasstift. På hemsidan kan du dessutom sortera kurserna i datumordning eller genre- ordning så att du lättare hittar de kurser som passar just dig! Användarkonferens kring VIP/VTP resultat och måluppfyllnad. Du stödjer plattformarna kollegor, unga ledare och konfirmander En heldagskonferens där vi möts för att i deras utveckling och nu är det din tur stämma av och föra dialog om arbetet att få påfyllnad av energi, inspiration i och kring IT-plattformen(VIP) och och ny, konkret och praktisk kunskap telefoniplattformen(VTP) som kommer att underlätta ditt dagliga Tid: 9 oktober arbete. Plats: Kristinegården, Falun Vi fortsätter vårt gemensamma arbete Välj den kurs du vill gå. Du kan sortera dem Kostnad: Ingen. Vi bjuder på kaffe fm och och fokuserar på helighet och ungdomar. efter kursnamn eller datum. em samt lunch Tid: 13-15 januari 2015 Plats: Stiftsgården i Rättvik Fortbildning för administrativ personal Kostnad: 500 kr. Kost och logi bokas Inbjudan med program kommer senare direkt hos Stiftsgården Tid: 12-14 november 2. Plats: Stiftsgården, Rättvik Kyrkvärd i andakt och bön - Kostnad: Kursavgift 700 kr. Kost och logi kyrkvärdsutbildning på Stiftsgården tillkommer Stiftsgården i Rättvik erbjuder utbildning/fortbildning för kyrkvärdar Fortbildning för diakoner och gudstjänstvärdar. Vi ger fem olika Tid: 21-23 oktober på Stiftsgården i delkurser vilka alla är förlagda till den Rättvik naturskönt belägna gården vid Siljans Plats: Stiftsgården strand. Deltagande i samtliga fem kurser Kostnad: Kursavgift 950 kr. Kost och logi ger en solid grund för tjänst i ett av vår tillkommer Är det flera alternativ så välj det eller de alter- kyrkas kanske äldsta uppdrag. Självfallet nativ du vill ha. Klicka sedan i ”anmäl mig”. måste man inte delta i hela serien av Fortbildning för husmödrar och kurser. Du väljer fritt vilka du har behov församlingshemsvärdinnor av. De olika delkurserna återkommer Tid: 22-24 september varje år. 3. Plats: Stiftsgården, Rättvik Tid: Denna delkurs ges den 5-7 decem- Kostnad: Kursavgift 950 kr. Kost och logi ber 2014. tillkommer Plats: Stiftsgården i Rättvik

Information för nya konfirmandledare/ Kyrkvärd i Guds tjänst - lärare kyrkvärdsutbildning på Stiftsgården I linje med Svenska kyrkans riktlinjer Tid: Denna delkurs ges 14-16 novem- för konfirmandarbete inbjuder vi nya ber 2014. konfirmandledare/lärare i stiftet och Plats: Stiftsgården i Rättvik andra intresserade till en dag om konfirmandarbetet i Västerås stift. Kyrkvärd i Svenska kyrkan - Fyll i dina uppgifter och klicka ”anmäl mig”. Tid: 10 september kyrkvärdsutbildning på Stiftsgården Glöm inte att kontrollera att allt blivit rätt Plats: Finnåkers kursgård Tid: 19-21 september innan du bekräftar. Kostnad: 300 kr. Fika och lunch ingår Plats: Stiftsgården i Rättvik Kostnad: 1 975 kr kursavgift. Konfirmandlärarfortbildning 2015 Kostnad för kost och logi tillkommer: Årets viktigaste mötesplats för alla 2 345 kr – 2 805 kr per person Nu är du färdig. Bekräftelse 4. konfirmandarbetare. Din roll som beroende på boendestandard. Kostnad får du direkt via e-post. Skulle konfirmandlärare är oerhört komplex. för ej övernattande: 1 365 kr + kurs- något vara fel så kan du ringa till Kraven ökar. Ditt pedagogiska avgift 1 975 kr vår växel så hjälper de dig att ändra. ledarskap är helt avgörande för Tel. 021-17 85 00 konfirmandverksamhetens utveckling,

64 Nyttigheter - inspirationsdagar inför Se Hit - Dagar för dig som vill återvända Plats: Västerås arbetet med församlingsinstruktionen till Stiftsgården Tid: Dag 7 och 8, 28 - 29 april Ungdomens sommar på Stiftsgården; - sol Plats: Stiftsgården, Rättvik Nyttigheter - Att möta framtiden och bad, lek och skratt, samtal om livets Kostnad: Kursavgift 500 kr för hela Tid: 24 september stora och små frågor, möten med gamla kursen. Kost och logi till gällande priser Plats: Finnåkers kursgård och nya vänner... För många av oss har på Finnåker respektive Stiftsgården. Kostnad: 400 kr. Lunch samt kaffe på stiftsgårdssommaren spelat en stor roll i Förmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika förmiddag och eftermiddag ingår i priset våra liv och i vår utveckling som människor. vid de enskilda dagarna. Under Se Hit-dagarna får vi möjlighet att Nyttigheter - Barnets rätt till andlig uppleva detta på nytt - men nu ur ett Tjänst i kyrkan för förtroendevalda utveckling ”Leksacer” vuxenperspektiv. 2014 -2015 Tid: 25 september Tid: 9-12 juli ”En sten kan inte ensam utgöra grunden Plats: Mikaelsgården i Sala Plats: Stiftsgården, Rättvik för ett byggnadsverk. På samma sätt är Kostnad: 400 kr. Lunch samt kaffe på Kostnad: 1 980 kr - 2 670 kr per person det i kyrkans arbete. Det behövs många förmiddag och eftermiddag ingår i priset. beroende på boendestandard. Rabatterat tjänster i samverkan för att vi ska kunna paketpris helpension från middag 9/7 till klara det gemensamma uppdraget”. Nyttigheter - Det kyrkliga kulturarvet - lunch 12/7. Barn 5-14 år 810 kr. Övriga Vi behöver kompetens och helhetssyn. fastighetsförvaltning och inventarier tider ordinarie pris. Vi som har olika uppdrag i kyrkan Tid: 15 oktober behöver ibland ”vässa våra verktyg ” Plats: Stiftsgården i Rättvik, riktar sig till Seniorvecka - på Stiftsgården i Rättvik så att vi blir alltmer kompetenta att Dalarnas län Du är alltid välkommen till Stiftsgården - utföra våra respektive arbetsuppgifter. Tid: 22 oktober men, denna vistelse är mer än vanligt just Vi behöver också få en möjlighet att lära Plats: Församlingshemmet i Lindesberg, för dig som är 60+! Dagarna blandas med känna helheten och förstå mer av det riktar sig till Örebro län samtal, promenader, högläsning, boule sammanhang vi är insatta i. Tjänst i kyrkan Tid: 5 november och musik. Om du vill finns tillfälle till syftar till att ge förtroendevalda i kyrkan Plats: Finnåkers kursgård, riktar sig till avslappningsövningar och meditation. en möjlighet att lära och få ta mer del av Västmanlands län Tid: 3-7 augusti helheten. Kostnad: 400 kr/tillfälle. Lunch samt kaffe Plats: Stiftsgården i Rättvik Tid: 24-25 oktober 2014 på förmiddag och eftermiddag ingår i Kostnad: 500 kr kursavgift. Kostnad för Plats: Stiftsgården, Rättvik priset kost och logi tillkommer: 2 750 – 3 670 kr Tid: 31 januari 2015 beroende på boendestandard. Plats: Kyrkbacksgården, Västerås Nyttigheter - Församlingen i välfärden Tid: 21 februari Tid: 14 oktober Tjänst i kyrkan 2014-2015 Plats: Kyrkbacksgården, Västerås Plats: Nora församlingshem ”En sten kan inte ensam utgöra grunden Tid:25 april Kostnad: 400 kr. Lunch samt kaffe på för ett byggnadsverk. På samma sätt är Plats: Finnåkers kursgård förmiddag och eftermiddag ingår i priset det i kyrkans arbete. Det behövs många Kostnad: Kursavgift för alla dagar 500 kr. tjänster i samverkan för att kunna klara det Prästfortbildning 2014 Kost & logi tillkommer gemensamma uppdraget.” Tema för årets prästfortbildningar är Vi behöver kompetens och helhetssyn. Vi Utbildningsdagar för förtroendevalda - ”Luther pro me”. Djupdykning i den som har olika uppdrag i kyrkan behöver Utvärderingsdag senaste forskningen om Luther och ibland ”vässa våra verktyg” så att vi Nu har snart det första året av det lutherska arvet; en upptakt inför blir alltmer kompetenta att utföra våra mandatperioden gått och vi träffas Lutheråret 2017. respektive arbetsuppgifter. för att utvärdera hur det har varit och Tid: 16, 17 och 18 september Men det räcker inte med det. Vi delar kunskaper och erfarenheter med Plats: Stiftsgården, Rättvik behöver också få en möjlighet att lära varandra. Målgrupp: Ledamöter i kyrkoråd, Tid: 7, 8 och 9 oktober känna helheten och förstå mer av det fullmäktige och församlingsråd. Plats: Kyrkbacksgården, Västerås sammanhang vi är insatta i. Tid: 17 november, halvdag Tid: 28, 29 och 30 oktober Utbildningen riktar sig till dig som Plats: Jakobsgården, Borlänge Plats: Stiftsgården, Rättvik är anställd i församling och som Kostnad: 300 kr. Kaffe och lunch ingår Kostnad: Ingen inte har profilutbildning (diakon, Psalmspel församlingspedagog, kyrkomusiker, präst ). Psalmspel på piano (”brukspiano”) och Tid: Dag 1 och 2, 15 - 16 oktober på orgel. Harmonisering, interpunktion, Plats: Finnåkers kursgård frasering och enkla förspel. Tid: Dag 3, 11 november Tid: 27 oktober Plats: Västerås Plats: Västerås Stifts Musikcentrum, Tid: Dag 4, 22 januari 2015 Västerås Plats: Västerås Kostnad: Ingen. Lunch och ev. övernattning Tid: Dag 5, 18 februari tillkommer. Plats: Västerås Tid: Dag 6, 26 mars

65 Vi är nu drygt 2000 personer som kommer till Världens fest i Karlstad! Glädjande är att det finns plats för fler. Anmäl dig idag!

Läs om det fantastiska programmet på hemsidan. Bland annat kan ni lyssna på Dogge Doggelito när han sam- talar med biskop Esbjörn Hagberg samt lyssna på bröderna Rongedal som uppträder på insamlingskonserten.

Anmäl dig till Världens fest på www.svenskakyrkan.se/varldensfest några av dem du möter är:

Maj-Gull Axelsson, John Nduna, Ingrid le- Ni får chansen att lyssna ACT alliansens Roux, läkare till och träffa den fler- generalsekre­ som är utsänd faldigt belönade förfat- terare, som vill av Svenska taren Majgull Axelsson diskutera­ ACT-­ kyrkan­ i på Mitt i City i Karlstad utmaningar Sydafrika 31 maj där hon berättar och möjlig-­ berättar­ om om boken ”Jag heter heter att vara sitt arbete, inte Miriam”. Boken handlar om en romsk en del i en global allians för mins- Philaniprojektet, som upp- kvinna som byter identitet med en död kad fattigdom. märksammas internationellt judisk kvinna på tåget till koncentrations- för sina goda resultat. lägret. Den berör.

Svenska kyrkan är en del av

66 Församlingen och välfärden i ett nytt samhällskontrakt

Spridningsseminarium för Västerås stifts projekt Aktör för välfärd medverkande Thomas Söderberg s Filip Wijkström Per Pettersson s Charlotte Engel Wanja Lundby-Wedin s Per Rylander Lotta Säfström s Karin Perers Göran Pettersson s Anders Hagman moderator Erika Brundin Kyrkokansliet i Uppsala 4 juni 9.30 - 16.00

Mer information och anmälan http://www.svenskakyrkan.se/aktorforvalfard

67 Tema: Kyrkans roll i samhället

Välkommen till stiftsmöte i Avesta fredagen den 5 september. Stiftsmötet är ”vi tillsammans”, anställda, förtroendevalda och frivilliga. Vi vill lyfta fram den inneboende kraft vi tillsammans utgör. Visionen är att skapa en mötesplats för lokalt engagemang där vi lär av varandra och skapar nya kontakter genom seminarier, utställningar, föredrag, mingel och världens största fredagsmys. Några av de gäster som kommer är: Massor med utställningar i kopparhallen! Mark Levengood UNICEF-ambassadör. ”För varenda unge” MIFFO-TV Succén från radio och TV. ”Människors lika värde” Wanja Lundby-Wedin Vice ordförande i kyrkostyrelsen Sonja Schwarzenberger Journalist och författare. ”Skitliv” Erik Schüldt Programledare och kulturdebattör. ”Musik som helig kraft” Mursal Ismail Integrationsfrågor ABF. ”Att känna sötman av delaktighet” Lars Krantz Wij trädgårdar. ”Den gröna oasen” Song for Mandela Jennifer Ferguson, Anders Nyberg. ”Sång får man dela” Thomas Söderberg, Filip Wijkström ”Alltså arbetar vi vidare”

68 www.svenskakyrkan.se/vasterasstift