2018 Året som gått på Institutet för Näringslivsforskning

2018 Året som gått på Institutet för Näringslivsforskning

IFN är ett oberoende och privat forskningsinstitut inom nationalek­ onomi. Institutets uppgift är att bedriva forskning av högsta internationella 2018 kvalitet på områden av central betydelse för svensk ekonomi och närings­livets utveckling. Året som gått på IFN vill vara en källa till kunskap om näringslivets förutsättningar och Institutet för Näringslivsforskning utveckling för beslutsfattare, experter, rådgivare och journalister som arbetar med och intresserar sig för närings­livets villkor. Forskningen är opartisk och oberoende. Professionell integritet och objektivitet är riktlinjerna för all forskning och analys vid institutet.

På IFN bedrivs forskning inom fem program: Globaliseringen och företagen, Entreprenörskapets ekonomi, Tjänstesektorns ekonomi, Elmarknadens ekonomi och Institutionernas ekonomi. Inom dessa program ryms ett stort antal projekt om allt från digitalisering och utbild- ningens betydelse för samhällsutvecklingen till snabbväxande företag, innovationer och skatter.

ifn.se

Årsbok 2018 OMSLAG 5,5 mmFINAL 2019-02-12.indd 1 2019-02-13 09:49:13 28% 64 working papers publice- rades under året. Det är ett Entreprenörskapets ekonomi är det nytt rekord för IFN. största forskningsprogrammet på IFN. 18 av institutets 65 forsknings- 2018 i siffror projekt är inom detta forskningsfält. IFN är en av landets ledande forskningsmiljöer inom nationalekonomi. Forskarna vid IFN förenas av övertygelsen att nationalekonomi är ett ojämförligt kraftfullt verktyg för att förstå samhället. 5 75 forskningsprogram publicerade debattartiklar och krönikor av debatt- karaktär 34 ”Om vi betalade mer disputerade forskare ur egen ficka och inte via skattsedeln skulle ”Jag studerar vilken in- det bli tydligare vad 19 Gästforskare verkan introduktionen som är bra och vad som 16 5 Under året har ett antal gästfors- av gratis spädbarnsvård 15 doktorander kare vistats kortare eller längre är dålig kvalitet i hem- 14 6 tider på IFN. Därutöver har ett IFN-seminarier öppna hade på barnens hälsa, 12 stort antal internationella forskare tjänsten.” 10 för allmänheten utbildning och arbets- 9 besökt IFN i samband med work- shops och vetenskapliga konfe- HENRIK JORDAHL marknadsutfall senare i ”Jag är nationalekonom renser. PROFESSOR och livet.” men har aldrig tvekat att PROGRAMCHEF 4 THERESE NILSSON hämta idéer från andra DOCENT Böcker och avhandlingar discipliner. ” Under 2018 publicerades totalt tio ASSAR LINDBECK, böcker, sex antologier med redak- PROFESSOR i nationalekonomi 65 törer från IFN och tre doktorsav- forskningsprojekt handlingar. Det var fler böcker än 39 32 affilierade forskare någonsin tidigare. akademiska seminarier

Årsbok 2018 OMSLAG 5,5 mmFINAL 2019-02-12.indd 2 2019-02-13 09:49:15 2018 Året som gått på Institutet för Näringslivsforskning

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 1 2019-02-20 15:40:47 Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 2 2019-02-20 15:40:48 Innehåll

4 Vd har ordet: ”Det mest produktiva året i vår historia.” 6 Styrelsen & Samtal med styrelsens ordförande: ”Vi måste tala om hur tillgångar skapas.” 8 Lindbeck: ”Politikerna har förstört bostadsmarknaden.” 10 Gästforskare 11 Forskningsprogram 44 Jordahl: ”Marknader bör organiseras så att kvalitet premieras.” 46 Forskningsproduktionen vid IFN 2018 51 Publika aktiviteter 57 Externa aktiviteter 60 Persson: ”Kommunerna är centrala för hur samhället fungerar.” 62 Medarbetare 73 Publikationer och akademiska seminarier 94 Finansiering av forskningen

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 3 2019-02-20 15:40:48 Vd har ordet

4 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 4 2019-02-20 15:40:49 Vd har ordet

”Det mest produktiva året i vår historia” 2018 var det mest produktiva året i institutets 80-åriga historia, skriver MAGNUS HENREKSON. IFN:s forskare har producerat näringslivsrelevant forskning i världsklass och sedan framgångsrikt förmedlat resultaten även utanför akademin.

IFN ÄR ETT NATIONALEKONOMISKT forsk- i minnet att det djupare syftet med forskare gav under året ut 14 böcker ningsinstitut profilerat mot närings- samhällsekonomisk forskning inte är och var (med)redaktörer för sex sam- livsrelevanta forskningsfrågor. Vad vi att publiceras i en fin tidskrift. Detta lingsvolymer. Till detta ska läggas 28 åstadkommer kan mätas och därmed är givetvis ett viktigt kvitto på att längre tidskriftsartiklar och antologi- jämföras med tidigare år och hur vi forskningen är av hög kvalitet, men bidrag på svenska, över 70 debattar- står oss i konkurrensen med andra in- det djupare syftet är att öka kunska- tiklar och krönikor i ledande svenska stitutioner och forskare såväl i Sverige pen om hur det samhällsekonomiska tidningar och 17 mer omfattande som i resten av världen. När vi blickar systemet fungerar. Förhoppningen populärvetenskapliga essäer i svenska tillbaka på 2018 kan vi konstatera att är sedan att den nya kunskapen ska och internationella essätidskrifter. det varit det mest produktiva året i Det som åstadkommits under 2018 institutets 80-åriga historia. visar på IFN:s förmåga att produ- Antalet working papers översteg för ”Framgångar har nåtts cera näringslivsrelevant forskning i första gången 60 stycken under ett världsklass och att sedan framgångs- enskilt år. Men detta är bara första genom att forskarnas rikt förmedla resultaten även utanför steget. Ett gott kvitto på kvaliteten intellektuella nyfikenhet akademin. Dessa framgångar har på IFN:s forskning är att så gott som och kreativitet parats kunnat nås genom att forskarnas alla working papers så småningom blir intellektuella nyfikenhet och kreati- publicerade i vetenskapliga tidskrifter med hängivet och hårt vitet parats med hängivet och hårt eller samlingsvolymer. Förra året var arbete.” arbete. Framgångarna är samtidigt en ett absolut rekordår med 76 publicera- utmaning; fortsatt framgång förutsät- de tidskriftsartiklar och internationel- ter att vi förblir ödmjuka och ständigt la antologibidrag. kunna ge vägledning och underlag till påminner oss om att det kräver lika Den kvalitetsjustering som görs beslut som bidrar till att ekonomin hårt arbete och lika stor hängiven- enligt IFN:s transparenta poängskala fungerar bättre och välfärden ökar. het för att bibehålla den position vi visar också att antalet publiceringar Därför är det en prioriterad uppgift lyckats uppnå! ökat samtidigt som rankingen av de för IFN att kommunicera den egna tidskrifter där forskningen publiceras forskningen bredare och att på forsk- i genomsnitt legat kvar på samma ningsbasis delta i samhällsdebatten. höga nivå som tidigare. Även i detta hänseende var 2018 ett MAGNUS HENREKSON, Samtidigt är det viktigt att hålla synnerligen produktivt år. Institutets PROFESSOR OCH VD

IFN ÅRSBOK 2018 5

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 5 2019-02-20 15:40:49 Styrelsen

MICHAEL STIG JENNY TRESCHOW CLAESSON LINDÉN URNES Ordförande Ledamot Ledamot sedan 2011 sedan 2015 sedan 2015 Civilingenjör. Civilingenjör. B.A. (phil.). Ägare Tidigare verksam som vd och Vd Doxa Plast. Tidigare ordförande till och styrelse­ordförande i Lindén­ ordförande för flera svenska och inter­ för Jönköpings Handels­kammare. gruppen, styrelseordförande i Stiftelsen nationella storbolag. Ordförande i Wal­ Färgfabriken, styrelseledamot i Becker lenberg Foundation AB:s investerings­ Industrial Coatings Holding och ColArt kommitté och styrelseledamot i Knut International Ltd. och Alice Wallenbergs Stiftelse. Ledamot i IVA:s avdelning 1 (Maskinteknik).

MAGNUS MAGDALENA PÄR HENREKSON GERGER BOMAN Vd sedan 2005 Ledamot Ledamot Ekon.dr och profes­ sedan 2011 sedan 2018 sor. Styrelseledamot Civilekonom Styrelseordförande i Stiftelsen Affärsvärlden och Fundcurve och MBA vid Handelshögskolan i Handelsbanken AB, Svenska Cellulosa AB AB, vice ordförande i Nationalekonomis­ Stockholm. Vd för Systembolaget. SCA och Essity AB, vice ordförande i AB ka Föreningen, ledamot i Bertil Ohlinin­ Styrelseledamot i Investor, Svensk Industrivärden samt styrelseledamot i stitutets stiftelseråd, SNS Förtroenderåd Handel, Svenskt Näringsliv och Skanska AB. och IVA:s avdelning IX (Ekonomi). Ahlsell. Ledamot i IVA:s avdelning VI.

LENA APLER JAN-OLOF Ledamot JACKE sedan 2017 Ledamot Grundare och sedan 2018 styrelseordföran­ Civilekonom från de Collector AB och Collector Bank AB. Handelshögskolan i Göteborg. Vd för Styrelseledamot i Skistar AB, Swedish Svenskt Näringsliv. Tidigare flera chefs­ Fintech Association, Connect Väst och befattningar inom AstraZeneca i Sverige Västsvenska Handelskammaren samt och globalt, bland annat vd för AstraZe­ gästprofessor vid Göteborgs universitet. neca AB.

6 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 6 2019-02-20 15:40:50 Samtal med styrelsens ordförande

”Vi måste tala om hur tillgångar skapas”

I valrörelsen 2018 talades enbart om hur pengar ska spenderas, inte om intäktssidan, säger MICHAEL TRESCHOW. Han är kritisk till att politiker och journalister inte förklarat att det är näringslivet som skapar de resurser vi har.

MICHAEL TRESCHOW, STYRELSEORDFÖRANDE IFN, talar i näringslivet och i samhället. De uppmärksammar om obalanser i dagens ekonomi och att det poli- problem och söker lösningar. tiska systemet har fjärmat sig från skapandet av – Det fina med IFN är att forskarna nyfiket resurserna. tar tag i frågeställningar. De ger förklaringar och Varför har det blivit så? lösningar. Men fler behöver inse att företagande Det kan finnas två förklaringar, tror Michael inte bara rullar på. Treschow. För det första att man tar företagande Michael Treschow säger att två saker oroar: och näringslivet för givna. Att allt rullar på obero- 1) Sveriges låga produktivitet och tillväxt, och ende av vad som händer. För det andra kan det 2) att Sverige är enormt exportberoende och handla om ett ointresse för näringslivet eftersom därmed sårbart om länder som USA och Kina få politiker kommer från denna sektor. sätter käppar i hjulen. – Det är ett problem att politikerna inte kan – Det finns en risk att ”Bara de som hörs och balansera intressen från olika delar av samhället. det blir väldigt smärtsamt Att bara de som hörs och syns mest får inflytande. i nästa lågkonjunktur. Då syns mest får inflytande.” Michael Treschow tycker också att det är be- kommer vi att se obalan- kymmersamt att de finns två världar: en för den serna och de underliggande svagheterna. som läser traditionella medier och en annan ska- Michael Treschow påpekar att vi måste se till pad i sociala medier. att alla som tagit sig till Sverige kan försörja sig. – Och dessa världar speglar inte samma Det bygger det svenska samhällskontraktet på. verklighet. Vi hamnar i en tillvaro som vi trodde – Vi ska stötta men först och främst ska männi- hade avskaffats. En värld där bara de som har skor försörja sig själva. ”rätt” information har makt. Det är inte ett öppet Varför talar vi inte om obalanserna? samhälle där man får samtala om allt och med – Journalistkåren och politikerna har brustit i alla! sitt uppdrag att få svenska folket att förstå att när- Vad kan vi göra? ingslivet skapar resurser och att dessa resurser är Michael Treschow förklarar att på IFN försöker nödvändiga för att vårt samhälle ska fungera.: forskarna på saklig grund berätta om förhållanden

IFN ÅRSBOK 2018 7

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 7 2019-02-20 15:40:50 ”Politikerna har förstört bostadsmarknaden” Reformering av bostadsmarknaden har stått på ASSAR LINDBECKS önskelista allt sedan 1960. I dag vill han även se en skatte- reform och en förändring i synen på den svenska bytesbalansen.

Ekonomi är att välja är titeln på dina år inte får höjas mer än x procent ut- – Skattereformen 1990/1991 hade memoarer. Hur tycker du att svenska makt- över inflationen. Kanske behöver man som utgångpunkt att vi hade hög in- havare har valt? också göra en engångsindragning av en flation och därför sänktes kapitalskat- – Det är bra att de byggt upp en del av de kapitalvinster som fastighets- terna. I dag är inflationen 2 procent, välfärdsstat men vid utformningen ägarna gör i samband med avveckling- vilket betyder att kapitalinkomster av politiken så underskattar de alltför en. Pengarna skulle kunna gå till de beskattas lägre än arbetsinkomster, ofta behovet av sakliga underlag. Ta socialt utsatta på bostadsmarknaden. och det kan ifrågasättas. exempelvis den stora skattereformen Lindbeck förklarar svårigheterna Han förklarar att en reform av detta på 1990-talet. Efter ett antal år har att reformera bostadsmarknaden med slag borde vara möjlig eftersom en ma- man glömt bort helheten och börjar den insider–outsider-teori som han joritet lever av inkomst från arbete, inte skapa ett lapptäcke av partiella refor- och Dennis Snower, Kiel Institute for avkastning på kapital. mer. Det är minst sagt vådligt. the World Economy, utvecklat. Ditt intresse för samhällsfrågor är om- Assar Lindbeck säger att det säms- – Det är svårt att reformera bostads- vittnat stort. Hur kommer det sig? ta som svenska politiker skapat är marknaden när insiders är i majoritet. – Intresset fick jag hemifrån. Min bostadspolitiken. En annan fråga som Assar Lindbeck far var socialvårdskonsulent och – Politikerna har totalförstört bo- tycker fått alltför lite uppmärksamhet vi diskuterade ofta sociala frågor i stadsmarknaden. I dag är det pappas är överskottet i den svenska bytesba- hemmet. pengar och kontakter som avgör vilka lansen – cirka 5 procent av BNP varje Han ser sig själv som forskare i för- unga som får en bostad. Det är asocialt. år sedan 20 år tillbaka. sta hand men även som samhällsde- Det vore bättre ifall inkomsten fick – Det här innebär att vi ackumule- battör. Och han säger att det är viktigt styra. rar finansiella fordringar på utlandet. att tänka utanför boxen: Assar Lindbeck föreslog redan i bör- Visst skulle landets sparande kunna – Jag är nationalekonom men har jan av 1960-talet, då han var verksam användas på ett bättre sätt. aldrig tvekat att hämta idéer från andra på IFN (då IUI), att bostadsmarknaden Ett exempel är just avveckling av hy- discipliner. skulle avregleras. Men, förklarar han i resregleringen som skulle leda till ökad Hans forskning om normers betydelse dag, man kan inte i ett slag ta bort reg- produktion av privata hyresfastigheter. för socialförsäkringssystemet publice- leringen. Det måste ske stegvis för att – Man kan också tänka sig ökade rades under 2018 i en av världens mest hyrorna inte ska kunna chockhöjas. investeringar i infrastruktur. ansedda vetenskapliga tidskrifter: Jour- – Man kan tänka sig att exempelvis Assar Lindbeck skulle dessutom gärna nal of Political Economy.: fastställa i lag att hyror under ett antal se att en ny skattekommission tillsätts.

8 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 8 2019-02-20 15:40:50 IFN ÅRSBOK 2018 9

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 9 2019-02-20 15:40:51 Gästforskare

I förteckningen anges ett urval av de gästforskare som under året vistats på IFN. Därutöver har ett stort antal internationella forskare besökt IFN i samband med workshops och vetenskapliga konferenser.

UTLÄNDSKA GÄSTFORSKARE UNDER ÅRET

ALUMA DEMBO LUCA MACEDONI University of Oxford, Storbritannien Aarhus University, Danmark

ANDREAS EK STUART MCINTYRE London School of Economics, Storbritannien University of Strathclyde, Glasgow, Storbritannien

HARALD FADINGER MARKUS POSCHKE University of Mannheim, Tyskland McGill University, Montreal, Kanada

Milena Wittwer, Stanford INGA HEILAND MARK SANDERS University, USA, besökte University of Oslo, Norge Utrecht University School of Business, IFN i början av september. Nederländerna Bland annat presenterade hon uppsatsen ”Connecting JESSICA S. JEFFERS Disconnected Markets? An University of Chicago, USA JUSTIN TUMLINSON Irrelevance Result” på ett Loughborough University, London, akademiskt seminarium. Ämnet var riskspridning på DAVID JINKINS Storbritannien finansiella marknader. Copenhagen Business School, Danmark GONZAGUE VANNOORENBERGHE CHIARA LACAVA Catholic University of Leuven, IRES, Belgien University of Rome Tor Vergata, Italien BERT WILLEMS VOLKER LINDENTHAL Tilburg University, Nederländerna University of Freiburg, Tyskland MILENA WITTWER DAVID S. LUCAS Stanford University, USA George Mason University och Syracuse University, USA

10 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 10 2019-02-20 15:40:51 Forskningsprogram

IFN:s forskning är opartisk och oberoende. Professionell integritet och objektivitet utgör riktlinjerna för all forskning och analys som bedrivs vid institutet.

IFN ÅRSBOK 2018 >11

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 11 2019-02-20 15:40:52 Forskningsprogram

Globaliseringen och företagen

Inom forskningsprogrammet Globaliseringen och företagen studerar vi den internationella integrationen, ägarföränd- ringar och digitaliseringen av näringslivet. Syftet är att ge kunskap om utvecklingen av det svenska näringslivet.

SVENSK EKONOMI ÄR i hög grad inter- näringslivet. Vi tar en bred ansats nationellt integrerad – ett resultat av för att se hur denna process påverkar ”Ägarförändringar och den globaliseringsprocess som tog svenska företag och de arbetsuppgifter fart i Sverige i början av 1990-talet. som utförs i Sverige. ägarfrågor är centrala Forskningen om den internationella Programmets huvudfinansiär är för att möta de utma- integrationen fokuserar på interna- Marianne och Marcus Wallenbergs tionella handelsavtal, ägande över Stiftelse. Härutöver finns projekt och ningar och möjligheter gränserna, born global-företag samt forskare som också erhåller projekt- hur internationell konkurrens påverkar medel från andra finansiärer. som globali- svenska företag. Inom programmet arbetar Carl seringen för Ägarförändringar och ägarfrågor är Magnus Bjuggren, Mårten Blix, Niklas centrala för att möta de utmaningar Elert, Shon Ferguson, Magnus Hen- med sig.” och möjligheter som globalisering- rekson, Fredrik Heyman, Per Hjert- JOACIM TÅG en för med sig. Inom programmet strand, Henrik Horn, Nikita Koptyug, PROGRAMCHEF studerar vi riskkapitalbolag som ägare, Pehr-Johan Norbäck, Martin Olsson, privatiseringar, börsnoteringar samt Lars Persson och Björn Tyrefors. Via hur allokeringen av talanger mellan affiliering är även följande forskare Persson, Johanna Rickne, Fredrik företag och styrelser sker i det svenska knutna till programmet: Karin Ed- Sjöholm och Jonas Vlachos. Under året näringslivet. mark, Jens Josephson, Matti Keloharju, har Aron Berg, Joakim Jansson och Slutligen analyserar vi inom pro- Samuli Knüpfer, Alexander Ljungqvist, Louise Johannesson ingått i program- grammet även digitaliseringen av Kaveh Majlesi, Lars Oxelheim, Maria met som doktorander.:

12 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 12 2019-02-20 15:40:52 IFN ÅRSBOK 2018 13

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 13 2019-02-20 15:40:53 1 Allokeringen av talang i det svenska näringslivet

j Projektansvarig: JOACIM TÅG ett nytt snabbväxande företag än som Forskning inom nationalekonomi har lyft mellanchef på ett stort etablerat företag. fram att allokeringen av talang i en eko­ Syftet med detta projekt är att studera nomi är central för landets utveckling. allokeringen av talang i den svenska Exempelvis kan en talangfull person vara ekonomin och hur denna påverkar före­ mer produktiv, ur ett samhällsekono­ tags tillväxt, överlevnad och lönsamhet. miskt perspektiv, som företagsledare för

2 Arbetsmarknadseffekter av privatiseringar

j Projektansvarig: MARTIN OLSSON fekter som uppstår av privatiseringar. Privatiseringar av statligt ägda företag Syftet med detta projekt är att studera har sedan början av 1980-talet skett i hur anställda påverkas om deras företag över hälften av världens länder. Motivet privatiseras. Vi fokuserar på anställdas har inte sällan varit att generera försälj­ arbetslöshetsrisk samt löneinkomster. Vi ningsintäkter och att effektivisera företa­ studerar även om vissa grupper av an­ gen, vilket oftast också har skett. Men ställda gynnas av privatiseringar medan trots att privatiseringar har attraherat andra missgynnas. ett stort akademiskt intresse, vet vi i dag väldigt lite om vilka arbetsmarknadsef­

3 De ekonomiska effekterna av globalisering

j Projektansvarig: PER HJERTSTRAND EU och USA. Hur påverkas ländernas väl­ I en värld med ökad globalisering och färd av den typen av avtal? Vad händer minskade handelsbarriärer är det viktigt med företagens förutsättningar? Hur att förstå konsekvenserna av de ökade påverkas miljön av de ökade ekonomiska handelsflödena. För dagens politiska be­ flödena? slutsfattare inom EU och i USA kan detta Syftet med detta projekt är att med till exempel inkludera implikationerna av nyutvecklade ekonometriska metoder det nya frihandelsavtalet Transatlantic förbättra analysredskapen för att mäta Trade and Investment Partnership (TTIP), effekterna av ökad handel och globali­ som för närvarande förhandlas mellan sering.

14 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 14 2019-02-20 15:40:53 Forskningsprogram

4 Den samhällsekonomiska betydelsen av publik handel med aktier

j Projektansvarig: JOACIM TÅG av många andra, har vi under de senaste Under den senaste tiden har regelbör­ 15 åren sett ett minskat intresse bland dan för företag som bedriver värde­ företag att låta sina aktier handlas på pappershandel ökat markant, och detta reglerade marknadsplatser. Syftet med gäller även regelbördan för företag som detta projekt är att studera betydelsen önskar lista sig på en publik handels­ av denna utveckling för samhället i stort. plats. Delvis av denna orsak, men även

5 Globalisering, sysselsättning och löner

j Projektansvarig: FREDRIK HEYMAN het. Vidare ger dessa arbeten vid handen Den empiriska analysen baseras på ett Detta projekt syftar till att empiriskt un­ att effekten på en viss typ av arbetskraft, stort datamaterial över svensk arbets­ dersöka arbetsmarknadseffekter av ökad exempelvis när det gäller löneföränd­ kraft som kan matchas med data för internationell integration. Projektet har ringar, kan skilja sig åt beroende på typ svenska företag. Exempelvis undersöker sin utgångspunkt i ny ekonomisk teori av företag. Ökad globalisering kan bland vi löne- och sysselsättningseffekter av med heterogena företag och heterogen annat leda till ökade löner för den typ ökad internationalisering för olika typer arbetskraft. Traditionell handelsteori an­ av arbetskraft vars kvalifikationer bäst av arbetskraft och i olika typer av före­ tar att arbetsmarknaden är fullständigt överensstämmer med företagets profil. tag. Projektet är ett samarbete mellan flexibel med full sysselsättning som följd. Dessa nyare teoretiska arbeten svenska empiriska forskare och framstå­ Nyare teori betonar istället att löner är resulterar sålunda i ett antal olika ende teoretiskt inriktade amerikanska trögrörliga och att matchningsprocessen hypoteser om internationalisering och forskare. mellan arbetstagare och arbetsgivare arbetsmarknadseffekter som undersöks kan ge upphov till långvarig arbetslös­ empiriskt med hjälp av svenska data.

6 Finansiell integration och globala obalanser

j Projektansvarig: MALIN GARDBERG nationell finansiell integration påverkar Finansmarknadsintegration underlättar makroekonomiska och finansiella utfall. allokeringen av kapital och påverkar Mer specifikt studerar vi hur finansiell sambandet mellan tillgångar och kon­ integration påverkar internationell sumtion genom att minska hushållens riskdelning, utvecklingen av den lokala likviditetsbegränsningar. De negativa finanssektorn och sambandet mellan sidorna med finansmarknadsintegration konsumtion och förmögenhet samt är dock ackumulering av finansiella oba­ hur internationella obalanser påverkar lanser, ökad spridningsrisk av finansiella valutakursens känslighet för osäkerhet svårigheter och plötsliga svängningar i på finansmarknaden. kapitalflöden. Detta projekt undersöker hur inter­ >

IFN ÅRSBOK 2018 15

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 15 2019-02-20 15:40:53 Forskningsprogram

7 Globaliseringens effekter på kapital

j Projektansvarig: MAGNUS ask-i-ask-ägande hade ett dominerande HENREKSON inflytande i ett flertal företag. Detta projekt undersöker kapitalets Sverige är nu mitt uppe i en utveck­ ägande. Med “den svenska ägarmodel­ ling där den svenska ägarmodellen är len”, som dominerade på börsen fram på tydlig tillbakagång, för att, i varje fall till helt nyligen, avses den modell där delvis, ersättas av andra modeller för kontrollen av företagen för det mesta var ägarstyrning. En viktig drivkraft bakom koncentrerad till en eller två ägare. Ofta, denna utveckling är globaliseringen av men inte alltid, var dessa ägare svenska ägandet. familjer. Den koncentrerade kontrollen Projektet syftar till att öka vår möjliggjordes genom en växande diver­ förståelse för dels hur den svenska gens mellan kontrollrättigheter (röstan­ ägar- och kontrollmodellen påverkas av delar) och utdelningsrättigheter (kapi­ globaliseringen, dels undersöka vilka talandelar) för de dominerande ägarna. institutionella förändringar i regelverket Det var också vanligt att en familj eller som skulle kunna möjliggöra en effektiv en ägargrupp via investmentbolag och styrning av bolag med spritt ägande.

8 Företagsägandets ekonomi

j Projektansvarig: JOACIM TÅG samhället påverkas av olika ägarfor­ Ägarförändringar och ägarfrågor är cen­ mer. Detta inkluderar studier kring trala i den omstrukturering av näringsli­ riskkapitalinvesteringar, börsnotering­ vet som krävs för att möta de utmaning­ ar, företagsförvärv, samt beslut att bli ar och möjligheter som globaliseringen företagsägare genom entreprenörskap. för med sig. Vi studerar även hur företagsägande och Syftet med detta projekt är att studera ägarförändringar påverkar karriärer hos olika aspekter relaterade till företags- företagsledare och anställda. ägandets ekonomi, det vill säga hur

9 Kvotering till börsbolagsstyrelser

j Projektansvarig: BJÖRN TYREFORS och jämställdhetsminister Margareta Kvotering till börsbolagsstyrelser har Winberg år 2002. Vi undersöker om införts i en rad länder i Europa. I Sverige hotet ökade andelen kvinnor i börsbo­ har det än så länge endast varit ett hot lagsstyrelser och om företagens vinst om lagstiftning. Detta projekt utvärderar förbättrades. Är så fallet så skiljer sig det första och mest kraftfulla hotet om detta resultat från andra studiers där kvoteringslag från vice statsminister lagstiftning och inte hotet utvärderats.

16 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 16 2019-02-20 15:40:53 Forskningsprogram

10 Globaliseringen och digitaliseringen

j Projektansvarig: FREDRIK HEYMAN liseringens och digitaliseringens effekter Det primära målet med detta forsknings­ på löneskillnader och osäkra anställningar projekt är att skapa bättre förståelse för och hur stor inverkan företag har när det hur globaliseringen påverkar arbets­ gäller hur ny teknologi implementeras. marknaden. I projektet analyseras även Hur stor är risken för arbetslöshet till hur/om förändringar i digitalisering och följd av en ökad digitalisering, kopplad till automatisering sätter press på företag löner och utbildningsnivåer för enskilda och arbetstagare, och hur detta relaterar yrken, är ytterligare en frågeställning, till globaliseringen. liksom samspelet mellan digitalisering, Vår analys kommer att baseras på de­ globalisering och arbetsmarknadsutfall. Vi taljerade matchade uppgifter för anställda söker svar på frågan hur internationalise­ och företag för perioden 1996–2013. ringen av företag är kopplad till digitalise­ Projektet belyser ett antal olika pro­ ring och om internationaliserade företag blemställningar: individuella egenskaper har anställda med yrken som systematiskt hos de som vinner och de som förlorar på skiljer sig från exempelvis lokala företag globaliseringen och digitaliseringen, samt när det gäller automatisering och digitali­ effekterna av globaliseringen på företa­ sering av jobb. gens organisation och dess inverkan på arbetsmarknaden. Vi studerar även globa­

11 Globalisering, ökad konkurrens och företagens utveckling

j Projektansvarig: SHON FERGUSON mönster, sysselsättning, storlek och Företag i Sverige och i utlandet har produktivitet. utsatts för ökad konkurrens i många Ett viktigt syfte med projektet är att former. Globaliseringens utveckling gör bidra till förståelsen för hur konkurrens att inhemska företag är tvungna att påverkar företags tekniska utveckling anpassa sig till ett tuffare affärsklimat, och sysselsättning. men handelsliberalisering innebär ock­ så nya import- och exportmöjligheter. Detta projekt består huvudsakligen av empiriska studier där effekterna av olika slags ökad konkurrens utvär­ deras. Studierna utforskar effekten av ändrade konkurrensförhållanden på företagens val av teknik, handels­

>

IFN ÅRSBOK 2018 17

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 17 2019-02-20 15:40:54 Forskningsprogram

12 Internationella investeringsavtal

j Projektansvarig: HENRIK HORN 1. Vilka slags åtgärder ska leda till Mellanstatliga investeringsavtal skyddar kompensation? utländska investeringar mot åtgärder av 2. Kommer värdländer att avstå från värdländerna som avsevärt reducerar att vidta legitima åtgärder? dessas värde. De ger också investerare 3. Vem vinner och vem förlorar på möjlighet att stämma kontrakteran­ avtalen? de stater för avtalsbrott (så kallade Det finns i stort sett ingen ekonomisk ISDS-mekanismer). Dessa åtaganden har litteratur som besvarar dessa frågor. stått i centrum för kritiken mot CETA- Syftet med projektet är att systematiskt avtalet (EU–Kanada), och TTIP-avtalet analysera dessa frågor. (EU–USA). Debatten väcker funda­ mentala frågor rörande International Investment Agreements, IIA:

13 Riskkapital och företagsetik

j Projektansvarig: NIKITA KOPTYUG andra faktorer också påverkar huruvida Med den ökande betydelsen av etik för entreprenörer kan säkra finansiering. investeringsbeslut blir en naturlig fråga I detta projekt studeras samspelet huruvida affärsförslagens etiska karaktär mellan investerares och entreprenörers påverkar entreprenörernas chanser att grupptillhörighet – exempelvis universi­ säkra finansiering för sina satsning­ tetsaffiliering – och huruvida grupptill­ ar. Medan det anses att grunden för hörigheten kan påverka entreprenörers affärsförslaget och entreprenörsupple­ chanser att finna villiga investerare samt velsen är viktiga faktorer i investerarnas storleken på de investeringar entrepre­ investeringsbeslut börjar det framgå att nörerna till slut lyckas säkra.

14 Strukturomvandling och digitalisering

j Projektansvarig: MÅRTEN BLIX Hur kan institutionella skillnader mellan Den teknologiska utvecklingen och länder mildra denna utveckling utan att digitaliseringen utmanar etablerade hämma innovationer och produktivitets­ strukturer i samhället. Forskningspro­ tillväxt? Vilka faktorer blir viktiga för att jektet syftar till att öka kunskapen om klara växande skillnader mellan stad och hur digitaliseringen påverkar produk­ landsbygd? tivitetstillväxten, arbetsmarknadens utveckling och olika sociala dimensioner (som inkomströrlighet och fördelning).

18 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 18 2019-02-20 15:40:54 Forskningsprogram

15 Unilateral konkurrenspolitik och standard-essentiella patent

j Projektansvarig: HENRIK HORN kan blockera utnyttjandet av standar­ övervakning. För att uppfylla industristandarder den. I praktiken motverkas detta genom krävs ofta att patenterade teknologier nationell konkurrenspolitik. används. Exempelvis utnyttjar telekom­ Syftet med projektet är att belysa hur standarder som 3G och 4G en stor principer för internationell jurisdiktion mängd sådana ”standard-essentiella” kan utnyttjas för att motverka inter­ patent. Ägarna till dessa har potentiellt nationella intressekonflikter vad gäller mycket stark marknadsposition, då de denna konkurrens.

16 Världshandelsorganisationens tvistelösnings- mekanism

j Projektansvarig: LOUISE Världshandelsorganisationens medlem­ JOHANNESSON mar. Tvistelösningsmekanismen i Världshan­ Till exempel har man länge bekymrat delsorganisationen (WTO) har hittills sig för fattigare länders möjligheter hanterat över 500 dispyter sedan den att driva dispyter framgångsrikt, då de infördes den 1 januari 1995, vilket gör många gånger saknar de finansiella den till ett av världens mest använda resurser som krävs. Andra exempel är forum för tvistelösning. Men trots dess hur man tillsätter domare och hur detta popularitet så har det också riktats kritik påverkar utfall samt effekter av dispyter. mot ett flertal aspekter som i längden skulle kunna undergräva det förtroen­ de som tvistelösningen åtnjuter bland

IFN ÅRSBOK 2018 19

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 19 2019-02-20 15:40:54 Forskningsprogram

Entreprenörskapets ekonomi

Entreprenörskapets centrala betydelse för tillväxt och välstånds- utveckling har på senare tid kommit att lyftas fram alltmer inom den ekonomiska forskningen och den politiska debatten. IFN var först i Sverige med ett forskningsprogram inom detta fält.

INOM NATIONALEKONOMISK forskning 2. Att utveckla en unik databas med studeras hur olika institutioner information om hur entreprenör- ”Inom nationalekono- och regelverk i allmänhet påverkar skap påverkas av olika institutio- entreprenörskapet och dess effekt på nella faktorer. misk forskning studeras näringslivets förnyelse och den ekono- 3. Att skapa en mötesplats för exper- hur olika institutioner miska tillväxten. Därmed kan vi bidra ter, befattningshavare, journalister med värdefull kunskap om hur olika och forskare med intresse för och regelverk i allmän- institutioner och regelverk påverkar entreprenörskapets betydelse för het påverkar entrepre- den entreprenörsdrivna ekonomiska näringslivets dynamik och den tillväxten, en kunskap som kan vara av allmänna välståndsutvecklingen. nörskapet.” avgörande betydelse för entreprenör- skapets framtida utveckling i Sverige. Följande forskare deltar: Ola Anders- Forskningsprogrammet syftar till att son, Carl Magnus Bjuggren, Niklas belysa vilka ekonomiska grundförut- Elert, Åsa Hansson, Magnus Henrek- sättningar, exempelvis former för bo- son, Fredrik Heyman, Per Hjertstrand, lagsägande, skattesystem och allmänna Martin Ljunge, Alexander Ljungqvist, MAGNUS HENREKSON OCH institutioner som kan bidra till att Johanna Möllerström, Pehr-Johan LARS PERSSON PROGRAMCHEFER skapa en entreprenörsdriven tillväxt. Norbäck, Martin Olsson, Lars Persson, Programmet möjliggör: Erik Prawitz, Per Skedinger, Mikael 1. Att på IFN skapa en forskarkom- Stenkula, Roger Svensson, Björn Tyre- Programmets huvudfinansiär under petens inom dessa för svenskt fors, Joacim Tåg, Daniel Waldenström året har varit Jan Wallanders och Tom näringsliv avgörande frågor. och Yves Zenou. Hedelius stiftelse.:

20 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 20 2019-02-20 15:40:55 IFN ÅRSBOK 2018 21

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 21 2019-02-20 15:40:55 1 Anställningsskydd – lagstiftade och implicita kontrakt

j Projektansvarig: CARL MAGNUS att anställa och säga upp personer. BJUGGREN Projektet undersöker förekomsten Syftet med detta projekt är att öka och konsekvenser av implicita kontrakt förståelsen för hur anställningsskydd om anställningsskydd i familjeföretag. påverkar företag, individer och ekonomin Projektet undersöker även effekten av som helhet. Anställningsskyddet minskar lagstiftat anställningsskydd, hur det risken för uppsägning och därmed den påverkar produktivitet, arbetsinsats, risk som är associerad med ekonomiska kapitalfördjupning och segmentering av fluktuationer. Men det utgör även en arbetsmarknaden. kostnad för företag, då det blir svårare

2 Anställningsskydd och invandrares ställning på arbetsmarknaden

j Projektansvarig: NIKLAS ELERT att privatiseringar har attraherat ett stort på anställdas arbetslöshetsrisk samt Privatiseringar av statligt ägda företag akademiskt intresse, vet vi i dag väldigt löneinkomster. Vi kommer även att har sedan början av 1980-talet skett i lite om vilka arbetsmarknadseffekter studera om vissa grupper av anställda över hälften av världens länder. Motivet som uppstår av privatiseringar. Syftet gynnas av privatiseringar medan andra har ofta varit att generera försäljnings­ med detta projekt är att studera hur missgynnas. intäkter och att effektivisera företagen, anställda påverkas om deras företag vilket oftast också har skett. Men trots privatiseras. Vi kommer att fokusera

3 Det svenska skattesystemet i ett historiskt och entreprenöriellt perspektiv

j Projektansvarig: MIKAEL STENKULA för sig. I projektet kartläggs dels skatte­ Syftet med detta projekt är att beskriva systemets utformning och utveckling i och analysera det svenska skattesyste­ ett långsiktigt perspektiv, dels analyseras mets utveckling från mitten av 1800- skattesystemets funktion och hur detta talet och fram till i dag. Det svenska påverkat ekonomin i allmänhet och skattesystemet består av många olika näringslivets struktur, utveckling och komponenter, såsom kapital-, arbets- organisering i synnerhet. och arvsskatter, som utvecklats på olika sätt och som förtjänar att studeras var

22 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 22 2019-02-20 15:40:56 Forskningsprogram

4 Entreprenörskapets politiska ekonomi

j Projektansvarig: MAGNUS samhälleliga belöningsstrukturen” vad HENREKSON gäller entreprenörskap. Ofta tas det för givet att ökad entre­ Huvudsyftet med projektet är att prenörsaktivitet har en positiv effekt på analysera hur graden av entrepre­ tillväxt och jobbskapande. Utgångspunk­ nörsaktivitet, och till vilka verksamheter ten i detta projekt är att entreprenörer denna kanaliseras, bestäms av centrala inte per automatik bidrar positivt till institutioner i ekonomin. samhällsekonomin. Istället utgår vi ifrån premissen att huruvida bidraget är positivt beror på de institutionella be­ tingelserna i ekonomin – vilka bestäm­ mer vad –som också har kallats ”den

5 FIRES

j Projektansvarig: MAGNUS hållbar tillväxt i Europa. IFN är ett av nio HENREKSON europeiska forskningsinstitut som ingår FIRES är ett europeiskt tvärvetenskapligt i forskningsprojektet. forskningsprojekt med syfte att utveckla en reformstrategi för hur ökat entrepre­ nörskap kan skapa en inkluderande och

6 Entreprenöriella innovationer och private equity-utköp: skatter och ägareffektivitet

j Projektansvarig: LARS PERSSON vandligsprocessen samt hur den påverkas Ny forskning visar att etablerade företag av skattesystem och finansiella marknader. i allt högre grad använder uppköp av och Det övergripande syftet med detta samarbeten med små innovativa företag forskningsprojekt är att bidra till ökad för att få tillgång till ny kunskap och nya kunskap om interaktionen mellan aktörer teknologier. Ofta finansieras dessa företag med olika ägarformer i innovations- och i ett initialt skede av riskkapital. Forskning omstruktureringsprocessen samt hur visar även att private equity-utköp, ofta olika institutioner påverkar effektiviteten i med kraftig belåning, får en allt större denna process. Initialt fokuserar vi på två betydelse i näringslivets omstrukture­ delområden: ringsprocess. Detta sker genom att private equity-fonder identifierar och köper ut 1. Entreprenöriella innovationer och företag och sedan strukturerar om och beskattning. säljer företagen vidare. 2. Ägareffektivitet och beskattning. I policydebatten diskuteras alltmer be­ tydelsen av olika slags ägare i strukturom­ >

IFN ÅRSBOK 2018 23

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 23 2019-02-20 15:40:56 Forskningsprogram

7 Att mäta entreprenörskap

j Projektansvarig: MAGNUS graden av nydanande och tillväxtorien­ HENREKSON terat entreprenörskap, ibland benämnt För att analysera entreprenörskap måste schumpeterianskt entreprenörskap. I fenomenet först definieras och mätas. projektet jämförs länder, geografiska Tidigare forskning har förlitat sig på regioner samt företag ur egenföretagar- egenföretagande eller närbesläktade och entreprenörskapsperspektiv. Vi avser mått för att kvantifiera entreprenörskap. sedan att söka förklaringar till eventuella Men de allra flesta egenföretagare är skillnader i graden av schumpeterianskt vare sig innovativa eller tillväxtoriente­ entreprenörskap i det institutionella rade. Det rör sig istället om exempelvis ramverket. rörmokare, taxichaufförer, tandläkare och konsulter, vilka skiljer sig markant från entreprenörer. I det här projektet utvecklar vi ett antal mått med syfte att bättre mäta

8 Entreprenörskap, företagsdynamik och ekonomiska reformer

j Projektansvarig: LARS PERSSON utan motsvarande sysselsättningstillväxt. Flertalet av Europas länder upplever en Forskningsprojektets syfte är att öka stagnerande ekonomi. Ländernas reger­ vår förståelse för dels hur teknologiskif­ ingar sätter allt större hopp till att unga ten påverkar produktivitets- och syssel­ entreprenörsdrivna företag ska vara sättningsdynamiken i näringslivet, dels den motor som får igång ekonomin och hur regelverk och institutioner, såsom som kan generera produktivitets- och konkurrenslagar, utbildningssystem och sysselsättningstillväxt. Samtidigt finns en företagsbeskattningssystem, påverkar oro för att den senaste teknologiutveck­ denna process. lingen ska skapa en produktivitetstillväxt

9 Ägande, samverkan och konkurrens i innovationsindustrin

jProjektansvarig: LARS PERSSON treprenöriella nyinträdande företag och sker på innovationsmarknaden och hur Empiriska studier visar att etablerade att dessa nya strategier och teknologier regelverk, såsom konkurrenslagar och företag ofta tillägnar sig nya teknologier sedan tas upp av etablerade företag. Ett företagsbeskattningssystem, påverkar genom uppköp av små entreprenörs­ exempel på detta är Ryanairs inträde på denna process. företag, vilka ofta är finansierade av den europeiska flygmarknaden. riskkapital. Vidare observerar vi att nya Forskningsprojektets syfte är att öka företagsstrategier och nya teknologier vår förståelse för hur interaktionen mel­ ofta introduceras på marknaden av en­ lan företag med olika typ av ägandeform

24 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 24 2019-02-20 15:40:56 Forskningsprogram

10 Innovativa samarbetsblock

j Projektansvarig: NIKLAS ELERT gångsrika innovationer kommer till Forskningsprojektets utgångspunkt är stånd när bärare av olika ekonomiska att en innovationsprocess är samver­ färdigheter förs samman: förutom entre­ kande till sin natur och att samarbetena prenörer rör det sig om tidiga och sena sker inom ramen för så kallade innova­ finansiärer, nyckelpersonal och kunder. tiva samarbetsblock. Entreprenören kan För att innovationer ska ha en god vara den som påbörjar ett innovations­ chans att blomstra måste var och en av projekt men är för att lyckas beroende dessa färdigheter återfinnas i ekonomin i av ett antal kompletterande färdigheter tillräckligt stor omfattning. som finns i samarbetsblocket. Fram­

11 Intraprenörskap

j Projektansvarig: MIKAEL men även anställda kan vara entrepre­ STENKULA nöriella. De brukar benämnas intra­ Entreprenörskap är avgörande för ett prenörer. Det är stora skillnader mellan livskraftigt och fungerande näringsliv länder vad gäller intraprenörskapets och ekonomisk utveckling. Både inom betydelse och omfattning. forskning och policydebatt diskuteras i Syftet med detta projekt är att förklara dag entreprenörskapets betydelse. dessa skillnader och att identifiera vilka Mycket av denna diskussion har dock faktorer som kan bidra till ökat intrapre­ fokuserat på entreprenöriella företagare, nörskap.

12 Kommersialisering av svenska patent

j Projektansvarig: ROGER SVENSSON 2. Vad bestämmer valet av kommer- Sverige är topprankat i världen vad avser sialiseringssätt (sälja, licensiera eller forskning och utveckling, beviljade patent kommersialisera i existerande eller och publikationer i forskningstidskrifter. nytt företag)? Men vi har inte så många små snabbväx­ 3. Vilka faktorer påverkar utfallet av ande teknologibaserade företag. Kom­ kommersialiseringen? mersialiseringen av detta intellektuella 4. Vad avgör om ett patent förnyas kapital är relativt sett mindre framgångs­ eller förfaller? rikt i Sverige jämfört med andra länder. Syftet med detta projekt är att empi­ Särskilt studeras betydelsen av statliga riskt analysera kommersialiseringspro­ finansieringssystem och affärsänglar. En cessen av intellektuellt kapital i Sverige unik databas över svenska patent ägda genom att följa patent. Fyra forsknings­ av uppfinnare och småföretag har byggts frågor analyseras: upp för ändamålet. 1. Vad förklarar om ett patent kom­ mersialiseras eller inte? >

IFN ÅRSBOK 2018 25

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 25 2019-02-20 15:40:56 Forskningsprogram

13 Optioner, beskattning och entreprenöriellt företagande j Projektansvarig: MAGNUS flexibilitet för de institutionella HENREKSON placerarna. I USA har optionsinstrumentet fått en Vi avser framför allt att analysera optio­ avgörande betydelse i den entreprenöri­ ners användning i växande entreprenöri­ ella sektorn. Hur kommer det sig att optio­ ella bolag, inte i börsnoterade företag med ner används avsevärt mindre och tycks spritt ägande. fungera sämre i Sverige? Kan skatteregler Vår huvudhypotes är att skillnader mel­ reformeras så att optionsinstrumentets lan användningen av optioner för att skapa fördelar kan utnyttjas även här? effektiva avtal mellan entreprenörer och För att kunna besvara dessa frågor nyckelmedarbetare å ena sidan och ex­ avser vi att undersöka och förklara: terna finansiärer å andra sidan är att söka 1. Hur entreprenöriella företag byggs. i skattesystemets utformning. Vi kommer 2. Varför optioner kan vara ett effektivt därför att i detalj söka identifiera avgöran­ sätt att belöna nyckelmedarbetare. de skillnader i svenska och amerikanska 3. Hur optioner bör behandlas skatte­ skatteregler i detta avseende och sedan på mässigt. en något mindre detaljerad nivå göra detta 4. Betydelsen av kontraktsmässig för ett så brett urval av länder som möjligt.

14 Kringgående entreprenörskap

j Projektansvarig: MAGNUS undvika existerande institutioner (eng. HENREKSON evasive entrepreneurship). Nästan all forskning kring sambandet Syftet med detta projekt är att stu­ mellan institutioner och entreprenör­ dera i vilken utsträckning kringgående skap antar att entreprenörer rättar sig entreprenörskap är en viktig källa till efter de institutionella spelregler som innovationer i ekonomin samt hur och finns. Detta stämmer dock dåligt med under vilka omständigheter det har en verkligheten. I själva verket syftar mycket produktiv respektive destruktiv effekt på entreprenörskap till att kringgå eller ekonomin.

15 Born global-företag

j Projektansvarig: SHON FERGUSON terade företag, så kallade born global­ Det svenska välståndet bygger till stor företag. del på framgångsrika exportföretag. Den Syftet med detta projekt är att öka snabbt ökande globala konkurrensen vår kunskap om de egenskaper som ställer allt högre krav på nya svenska definierar svenska born global-företag exportföretag. Utvecklingen har lett till samt vilka ekonomiska förutsättningar att intresset på senare tid har växt för som möjliggör en effektiv tillväxtstrategi ett litet antal exceptionellt exportorien­ hos dessa företag.

26 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 26 2019-02-20 15:40:57 Forskningsprogram

16 Teknisk utbildning, humankapital och innovation

jProjektansvarig: ERIK PRAWITZ Forskningen om ekonomisk tillvaxt har lange betonat betydelsen av humankapi­ tal for ekonomisk och teknologisk utveck­ ling och sarskilt dess roll i overgangen till modern ekonomisk tillvaxt. En viktig empirisk fraga ar dock huruvida det ar grundlaggande fardigheter (exempelvis las- och skrivkunnighet) eller mer specia­ liserat humankapital som ar avgorande. Samtliga innovatorer och personer med teknisk utbildning i Sverige under landets ekonomiska omvandling under 1800-ta­ let ingår i den databas som möjliggör att identifiera samband mellan humankapital, innovation och produktivitet pa individ-, foretags- och regional niva.​

17 Politik för snabbväxande företag

j Projektansvarig: MAGNUS på företagsnivå av en ständigt fortgå­ HENREKSON ende process där ny kunskap upptäcks, I detta projekt analyseras dels de snabb­ skapas och appliceras. Kompetensblock­ växande företagens betydelse för syssel­ et består av nyckelaktörer med kompe­ sättning och jobbskapande, dels hur det tenser som erfordras för att generera institutionella ramverket påverkar dessa. och kommersialisera nya affärsidéer: För att analysera hur ramverket kan uppfinnare, entreprenörer, industrialister, förväntas påverka snabbväxande företag venturekapitalister, aktörer på andra­ används den så kallade kompetens­ handsmarknaderna, utbildad/yrkeskun­ blocksteorin. Enligt denna drivs tillväxten nig arbetskraft och kompetenta kunder.

18 Svensk inkomst- och förmögenhetsfördelning och mobilitet

j Projektansvarig: DANIEL i dag. I projektet skapas nya databaser WALDENSTRÖM över förmögenheter och arv, och utifrån Kunskap om kopplingarna mellan ge­ dessa studeras såväl frågor av allmän nerationer med avseende på inkomster karaktär som en rad Sverige-specifika och förmögenheter är av yttersta vikt för frågor rörande inkomst- och förmö­ centrala samhällsvetenskapliga frågor. I genhetsfördelning från välfärdsstatens detta projekt studeras intergenerationell uppbyggnad, via dess expansionsfas mobilitet i inkomster och förmögenheter fram till i dag. i Sverige från början av 1900-talet till

IFN ÅRSBOK 2018 27

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 27 2019-02-20 15:40:57 Forskningsprogram

Elmarknadens ekonomi

Den nordiska elmarknaden är avreglerad. Men fungerar konkurrensen? Detta är en av frågorna som studeras i detta program som utifrån nationalekonomisk teori och med hjälp av moderna empiriska metoder studerar elförsörj- ningens organisering, funktionssätt och reglering.

PRODUKTIONEN OCH FÖRSÄLJNINGEN av el utnyttjar sin monopolställning för att sker på en avreglerad nordisk mark- göra övervinster, trots regleringen. ”För att förstå elmark- nad och den mesta av elen handlas på En av de stora framtida utmaningar- den nordiska elbörsen Nord Pool. Ett na för Sverige är omställningen till en naden är det viktigt att välfungerande elsystem bygger även helt förnybar energiförsörjning utan undersöka konkurrens- på att elnätet har tillräcklig kapacitet kärnkraft. Med en större andel elpro- att transportera el från kraftverken till duktion från sol- och vindkraft blir det förhållanden för brukarna. Denna del av marknaden viktigare med smarta elnät som kan elproduktion.” är reglerad eftersom kostnaden för att optimera elsystemet på lokal nivå. bygga konkurrerande elnät anses för För att förstå elmarknaden är det hög. Den nordiska elmarknaden är viktigt att undersöka konkurrensför- THOMAS med andra ord en marknad med regle- hållanden för elproduktion. Detta TANGERÅS rad konkurrens. forskningsprogram bidrar även till att PROGRAMCHEF Kan konkurrens på elmarknaden öka kunskapen om nätregleringens överhuvudtaget fungera? Ett problem betydelse när ett smart elnät utvecklas är att ett fåtal företag står för den och hur nättariffer ska utformas för att nansierade av Energiforsk, Energimyn- största delen av produktionen på den uppnå effektiva investeringar i förnybar digheten samt Jan Wallanders och Tom nordiska elmarknaden, och att det är produktion och lagringsteknologier, Hedelius stiftelse. svårt för utomstående att ta sig in på aktivare elkunder och minskad elför- Följande forskare medverkar i pro- marknaden. brukning grammet: Pär Holmberg, Erik Lundin, En risk finns även att nätbolagen Projekten inom programmet är fi- Mahir Sarfati och Thomas Tangerås.:

28 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 28 2019-02-20 15:40:57 IFN ÅRSBOK 2018 29

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 29 2019-02-20 15:40:58 1 Är det bra att centralisera elmarknaden?

j Projektansvarig: PÄR HOLMBERG nuvarande nordiska modellen, med en Detta projekt syftar till att jämföra decentraliserad marknad, till fördel för hur olika marknader i Europa och USA högre grad av centralstyrning. Särskilt allokerar produktionskapacitet och med tanke på att andelen varierande hanterar flaskhalsar. förnybar elproduktion ökar. Frågan är om man kan förbättra en­ ergiförsörjningen genom att ändra den

2 Simulering av arbitragehandel på stora elmarknader med zonprissättning

j Projektansvarig: MAHIR SARFATI deller leder till ineffektiv produktion. Europas elmarknader tillämpar zon­ Syftet med detta projekt är att prissättning. Som en följd av detta utveckla en simuleringsmodell och sätts priset på ett vis på spotmark­ beräkningsalgoritm som möjliggör att naden och på ett annat sätt när elen kvantifiera denna ineffektivitet i stora levereras. Dessa olika prissättningsmo­ elnät.

3 Hur kan man skapa en integrerad elmarknad i EU?

j Projektansvarig: THOMAS Syftet med detta projekt är att med TANGERÅS Norden som exempel ta fram förslag Ett av huvudmålen för EU:s energi­ på hur man kan förbättra det euro- politik har länge varit att skapa en peiska samarbetet. Särskilt viktigt gränslös inre elmarknad där elen att belysa är hur man kan förstärka flödar fritt mellan medlemsländerna. de enskilda ländernas incitament att Men det har visat sig svårt att få till samordna sina marknader och att öka stånd ett fungerande samarbete för effektiviteten i investeringarna. att bygga nödvändig infrastruktur länderna emellan.

30 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 30 2019-02-20 15:40:58 Forskningsprogram

4 Fungerar konkurrensen på den nordiska elmarknaden?

j Projektansvarig: ERIK LUNDIN I detta projekt utvecklas en ny me­ Elmarknaden är sårbar för utnyttjan­ tod för att utvärdera konkurrensen på det av marknadsmakt eftersom ett elmarknaden i syfte att skatta konkur­ fåtal stora aktörer kontrollerar en stor rensen på den nordiska elbörsen, Nord andel av produktionen och efterfrågan Pool. Av särskilt intresse är att studera är okänslig för kortsiktiga förändringar om uppdelningen av Sverige i olika av priset. elområden leder till högre prispåslag.

5 Omställningskostnader och strategisk budgivning på elbörsen Nord Pool

j Projektansvarig: PÄR HOLMBERG och ta hänsyn till deras kostnader för Andelen förnybar elproduktion ökar att ställa om, tillåter den nordiska el­ i de flesta länder. Svängningarna i börsen Nord Pool bud som sträcker sig vind- och solkraften innebär att annan över flera timmar, så kallade blockbud. elproduktion kan tvingas ställa om Syftet med detta projekt är att med kort varsel för att upprätthålla undersöka hur sådana bud påverkar stabiliteten i elsystemet. För att öka effektiviteten och konkurrensen på förutsägbarheten för elproducenterna elmarknaden.

6 Hur ska distributionsnäten regleras i det smarta elsystemet?

j Projektansvarig: THOMAS ens betydelse. Forskarna analyserar TANGERÅS distributionsnätens roll i utvecklingen I takt med att ny och småskalig av det smarta elnätet och nättariffer­ produktion fasas in och konsumen­ nas optimala utformning för att uppnå terna blir mer aktiva på elmarknaden, effektiva investeringar i förnybar kommer elnätens roll att förändras. produktion och lagringsteknologier, Utvecklingen går mot smarta elnät aktivare elkunder och minskad elför­ som är kapabla att optimera elsyste­ brukning. met på lokal nivå. Detta forskningsprojekt bidrar till att öka kunskapen om nätreglering­

>

IFN ÅRSBOK 2018 31

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 31 2019-02-20 15:40:58 Forskningsprogram

7 Hur påverkar privatiseringar priser och effektivitet i elnätsbolagen?

j Projektansvarig: ERIK LUNDIN Runt millennieskiftet skedde en omfat­ tande privatisering och koncentration av ägarstrukturen på marknaden för eldistribution. Detta projekt syftar till att analysera utvecklingen i de uppköpta näten för eldistribution i Sverige för att testa om privata aktörer har större incitament att höja priset och uppnå kostnadsef­ fektivitet än offentligt ägda bolag.

8 Hur kan elmarknaden förändras för ökad konkurrens med enhetliga priser?

j Projektansvarig: THOMAS elområden gäller endast för producen­ TANGERÅS ter, men där alla konsumenter betalar Indelningen av Sverige i elområden har samma pris oavsett var i landet de kritiserats för att kunder i södra delen befinner sig. av landet nu får betala högre elpriser än i andra delar av landet. I detta projekt undersöks hur antalet elområden påverkar konkurrensen på marknaden. Projektet fokuserar särskilt på fördelarna med ett system där

9 Är ökad transparens bra för konkurrensen på elmarknaden?

j Projektansvarig: PÄR HOLMBERG verkar konkurrensen på elmarknaden. EU-kommissionen har antagit nya En viktig fråga är hur marknadsregler­ direktiv för att öka transparensen på na bör utformas för att bäst hantera elmarknaden. Exempelvis ska före­ osäkra produktionskostnader samt tagen få tillgång till data om sina andra osäkerheter på utbuds- och konkurrenter. efterfrågesidan. Detta projekt syftar till att öka förståelsen för hur transparensen på­

32 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 32 2019-02-20 15:40:59 Enskilda forskningsprojekt

1 Betydelsen av investeringar i IKT och FoU för svensk produktivitetsutveckling

j Projektansvariga: HARALD ED- mations- och kommunikationsteknologi Unikt för detta projekt är också att QUIST OCH MAGNUS HENREKSON (IKT) och av investeringar i forskning och IKT-kapitalet kommer att kunna delas Tillväxten i svenskt näringsliv var en av utveckling (FoU). upp i mjukvara och hårdvara. de högsta i OECD mellan 1995 och 2010. Tack vare tillgång till nya data från SCB Syftet med detta projekt är att studera kommer det för första gången någonsin i vad mån den höga tillväxttakten kan vara möjligt att konstruera kapitalstockar förklaras med höga investeringar i infor­ för IKT och FoU på branschnivå i Sverige.

2 Delegering av informationsinsamling och investeringsbeslut

j Projektansvarig: ASSAR LINDBECK teringsbeslut till en specialist. I regel skyldig när denna misslyckas. En fråga I detta projekt studeras hur kontrakt innehåller sådana kontrakt bonusar vid som kommer att analyseras är i vilken bör vara utformade när en investerare lyckade investeringar, medan det är mån denna restriktion påverkar hur ett delegerar insamling och bedömning av mycket ovanligt att kontrakten är ut­ optimalt kontrakt bör vara utformat. information som är relevant för inves­ formade så att agenten blir betalnings­

3 Perspektiv på skuldsättning och psykisk ohälsa – i goda och dåliga tider

j Projektansvarig: THERESE NILSSON – blivit ett folkhälsoproblem, som också ohälsa ofta sammanfaller med andra Svenska hushåll är högt skuldsatta, både är förknippat med sämre ekonomiska livskriser, exempelvis arbetslöshet eller i ett historiskt perspektiv och jämfört förhållanden. skilsmässa. med andra länder. Statistik visar dess- I detta projekt undersöks sambandet Vidare studeras om hög skuldsättning utom att hushållens skulder fortsätter att mellan skuldsättning och psykisk ohälsa. har olika hälsomässiga följder för olika öka. Även om en stor del kan tillskrivas Projektet ska identifiera om skuldsätt­ socioekonomiska grupper samt om bostadslån, blir det allt vanligare att låna ningens samband med psykisk ohälsa sambandet påverkas av det makroeko­ till konsumtion. Samtidigt har psykisk speglar ett orsakssamband eller drivs av nomiska konjunkturläget. ohälsa – såsom depression och ångest kringfaktorer och om skuldproblem och

IFN ÅRSBOK 2018 33

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 33 2019-02-20 15:40:59 Forskningsprogram

Institutionernas ekonomi

Forskningen i detta program handlar om hur lagar och regler samt kulturella faktorer påverkar människors beteenden och därmed ekonomins sätt att fungera. Särskilt studeras betydelsen av äganderätt, tillit, tolerans och religion.

I INSTITUTIONERNAS EKONOMI analyseras ett visst land. Vanliga kulturella va- institutionernas och kulturens bety- riabler att studera är tillit människor ”Programmet syftar till delse för hur en ekonomi fungerar, emellan, individualism, tolerans, att med modern forsk- liksom hur institutioner och kultur lycka och religiositet. Vi utför ny bestäms. Med institutioner menas forskning om hur kulturella faktorer ning förstå hur dagens formella och informella regler – lagar inverkar på ekonomins utvecklings- och framtidens ekono- respektive sociala normer. Enligt ti- förmåga, men också om hur kulturer digare forskning har båda typerna av formas. mier utvecklas som en institutioner stort förklaringsvärde Mer information om forskningens funktion av för att exempelvis förstå varför just innehåll återges för de olika forsk- västvärlden blev rik. ningsprojekten. Våra finansiärer existerande Vårt program syftar till att med under 2018 har varit Vetenskaps- regelverk.” modern forskning förstå hur dagens rådet, Torsten Söderbergs stiftelse, och framtidens ekonomier utvecklas Jan Wallanders och Tom Hedelius som en funktion av de regelverk som stiftelse och Riksbankens Jubileums- NICLAS BERGGREN finns på plats. Men vi studerar även fond, för vars stöd vi är mycket PROGRAMCHEF kulturens betydelse, där kultur är tacksamma. ett sammanfattande ord för sätt att Programmet består av följande förstå världen och den uppsättning forskare vid IFN: Niclas Berggren, av värderingar och attityder mot Andreas Bergh, Assar Lindbeck, Därtill är Christian Bjørnskov och andra som präglar en viss grupp eller Martin Ljunge och Therese Nilsson. Yves Zenou affilierade.:

34 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 34 2019-02-20 15:40:59 IFN ÅRSBOK 2018 35

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 35 2019-02-20 15:41:00 1 Forutsattningar for tillvaxt – institutioner och sociala attityder i en global ekonomi

j Projektansvarig: NICLAS marknadsekonomi och religion påverkar BERGGREN tolerans, hur tolerans inverkar på tillväx­ En grundläggande utmaning i många ten, hur tillit kan bidra till tillväxtskapande västerländska ekonomier är att skapa reformer, hur institutionell kvalitet orsakar uthållig ekonomisk tillväxt efter år av migration och hur tillit och lycka föränd­ stagnation. ras (eller förblir stabil) vid migration. I detta projekt undersöker vi hur eko­ Syftet med projektet är alltså att kla­ nomisk utveckling påverkas av institutio­ rare utröna hur tillväxt är ett resultat av nella och kulturella faktorer, men också regelverk och kultur, det vill säga faktorer hur sådana faktorer i sin tur bestäms. som det sällan fokuseras på i den ekono­ Bland annat analyseras hur globalisering, misk-politiska debatten.

2 Tillit, tolerans och tillvaxt – nya metoder for att hitta kausala samband

j Projektansvarig: NICLAS exempelvis ekonomisk tillvaxt, handel, BERGGREN investeringar, entreprenorskap och För att bättre förstå hur den ekonomiska globalisering. Sociala attityder inbegriper utvecklingen kan stärkas är det viktigt sadant som tillit, tolerans och religiositet. att klargöra orsakssamband. Syftet med Bland det som studeras är hur religion detta projekt ar att identifiera kausala påverkar hälsa, hur politisk legitimitet samband mellan sociala attityder och påverkar tillväxt och om liberaliserande ekonomiska utfall, bade pa land- och in­ reformer uppskattas av väljarna eller ej. dividniva. Med ekonomiska utfall asyftas

3 Kommunernas institutioner j Projektansvarig: ANDREAS BERGH statsvetenskap och nationalekonomi. kas? Hur ska den ökade förekomsten I Sverige spelar kommunerna en central Exempel på frågor som undersöks: Vad av kommunala bolag förklaras, och vilka roll, både inom välfärdsstaten och när kan kommuner göra för att främja den för- och nackdelar finns med denna det gäller lokal näringslivsutveckling. I lokala utvecklingen? I vilken utsträckning organisationsform? detta projekt analyseras kommunernas har Sverige problem med kommunal institutioner med verktyg från både korruption och hur kan denna motver­

36 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 36 2019-02-20 15:41:00 Forskningsprogram

4 Finansiella beslut och integration bland invandrare i Sverige

j Projektansvarig: MARTIN LJUNGE förbättra just välfärden samt integra­ Projektet syftar till att fördjupa vår tionen av invandrare. förståelse av finansiella beslut som Med hjälp av svenska mikrodata fattas av invandrare i Sverige. Målet är undersöker vi betydelsen av kulturella att förstå varför invandrare har lägre faktorer, som tillit och institutioner, livstidsbesparingar och vad som kan för att förklara invandrares finansiella göras för att förbättra situationen. beslut. Sveriges höga invandring gör att det blir allt viktigare att undersöka invandrares sparbeteende. Detta för att ge vägledning till den ekonomiska och sociala politiken som syftar till att

5 Valfardsstatens ekonomi

j Projektansvarig: ASSAR LINDBECK ekonomiska aktorernas beteenden? Hur Analyser av valfardsstaten har framst paverkas grundlaggande sociala nor­ beaktat problem av statisk natur. Det mer? Tyngdpunkten ligger pa socialfor­ overgripande syftet med detta forsk­ sakringar och sa kallade humantjanster, ningsprojekt ar att studera valfards­ inklusive sjukvard. staten ur ett utvecklingsperspektiv. Hur paverkar valfardssystemens utformning incitamentsstrukturen och darmed de

6 Långsiktiga effekter av den tidiga välfärdsstaten

j Projektansvarig: THERESE NILSSON de välfärdstjänster som introducerades? Grundläggande delar av den svenska Och vilken inverkan hade exempelvis välfärdsstaten såg dagens ljus redan introduktionen av gratis spädbarns­ under 1920- och 1930-talen. Samtidigt vård på barnens hälsa, utbildning och är vår kunskap begränsad om vilken arbetsmarknadsutfall senare i livet? Hur inverkan framväxten av dessa välfärds­ påverkade dessa reformer föräldrars reformer har haft på människors liv. beteenden och investeringar i sina barn? Med hjälp av historisk information om Tyngdpunkten ligger på att förstå vilka när, var och hur olika reformer genom­ orsakssamband som finns. fördes, kan vi i dag få unik kunskap om de långsiktiga effekterna på hälsa och välfärd. Fanns det institutionell tillit till

IFN ÅRSBOK 2018 37

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 37 2019-02-20 15:41:00 Forskningsprogram

Tjänstesektorns ekonomi

Den ekonomiska strukturomvandlingen innebär att tjänste- sektorn får allt större betydelse för sysselsättning, produk- tion och export. Det är viktigt att följa den ekonomiska ut- vecklingen i den privata och den offentliga tjänstesektorn.

FLERA AV PROGRAMMETS frågeställ- finansieras av Almega, Catarina och ningar gäller välfärdssektorn, bland Sven Hagströmers stiftelse, Formas, ” Flera av programmets annat produktivitet, valfrihet och Forte, Handelsrådet, Jan Wallanders friskolesystemets utveckling. Många och Tom Hedelius stiftelse, Marian- frågeställningar gäller tjänstemarknader kännetecknas av ne och Marcus Wallenbergs Stiftel- välfärdssektorn, bland att köpare och säljare träffas fysiskt. se, Ragnar Söderbergs stiftelse, samt Det gäller till exempel inom hem- Vetenskapsrådet. annat produktivitet, tjänsten och detaljhandeln, två Följande forskare deltar: marknader som studeras i program- Fredrik Andersson, Ola Andersson, valfrihet och friskole- met. Inom programmet utvärderas Jannis Angelis, Andreas Bergh, Carl systemets även styrmedel för hållbar regional Magnus Bjuggren, Mårten Blix, utveckling. Karin Edmark, Simon Ek, Mats utveckling.” Ett annat tema är hur minimilö- Hammarstedt, Gabriel Heller Sahl- ner och anställningsskydd påverkar gren, Fredrik Heyman, Henrik HENRIK JORDAHL arbetsmarknadsutsikterna för ung- Jordahl, Jens Josephson, Johan PROGRAMCHEF domar, lågutbildade och utrikesföd- Klaesson, Erik Lindqvist, Florin da. Slutligen finns forskning som Maican, Pehr-Johan Norbäck, Mar- belyser den ekonomiska betydelsen tin Olsson, Matilda Orth, Lovisa av personliga egenskaper som själv- Persson, Per Skedinger, Jonas disciplin och social förmåga. Vlachos, Johan Wennström, Projekten inom programmet Richard Öhrvall och Özge Öner. :

38 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 38 2019-02-20 15:41:00 IFN ÅRSBOK 2018 39

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 39 2019-02-20 15:41:01 1 Framtidens välfärdstjänster

j Projektansvarig: HENRIK JORDAHL styrning och ledning av välfärdstjänster, Under de senaste åren har välfärds­ effektivitetsskillnader vid tjänstepro­ tjänsterna hamnat allt högre upp på duktionen samt marknadsmodeller och den politiska dagordningen. Speciellt konkurrensformer. Syftet är att produ­ omdebatterat har förslaget om en cera forskning som kan fungera som vinstbegränsning i hela välfärdssektorn kvalificerade beslutsunderlag i frågor om varit. Den statliga Välfärdsutredning­ välfärdssektorns reglering ens förslag riskerade att innebära en avveckling av många välfärdsföretag. Behovet av välfärdsforskning är med andra ord stort. Inom projektet studeras

2 Minimilöner och efterfrågan på lågutbildad arbetskraft

j Projektansvarig: PER SKEDINGER flyktingar i Sverige. Ett annat syfte är att Sverige har haft ett stort inflöde av flyk­ undersöka arbetsmarknadsutsikterna tingar under de senaste åren och många för lågutbildad arbetskraft bland inrikes i denna grupp har svårt att etablera och utrikes födda. Slutligen studeras sig på arbetsmarknaden. Ett syfte med sambanden mellan företagens finan­ projektet är att undersöka hur mini­ siella situation och deras efterfrågan på milöner påverkar arbetslösheten bland arbetskraft när minimilönerna förändras.

3 Anställningsskydd

j Projektansvarig: PER SKEDINGER turordningsreglerna vid uppsägning­ sättningen i svenska multinationella I projektet undersöks vilka effekter ar på grund av arbetsbrist, möjliggör företag verksamma utomlands. Slutligen anställningsskyddet har för den svenska en undersökning av hur de ändrade studeras arbetsmarknadsutsikterna för arbetsmarknadens funktionssätt och för reglerna påverkade sysselsättningsmöj­ visstidsanställda. svenska multinationella företags verk­ ligheterna för arbetslösa och deltagare i samhet i andra länder. Reformen av Lag- arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vidare en om anställningsskydd, Las, år 2001, studeras vilken betydelse skillnader i då företag med upp till tio anställda fick anställningsskyddets styrka mellan olika möjlighet att undanta två personer från länder och över tiden har för syssel­

40 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 40 2019-02-20 15:41:01 Forskningsprogram

4 Ägandeformer, etablering och konkurrens på tjänstemarknader i stad och på landsbygd

j Projektansvarig: HENRIK JORDAHL som inte existerade före marknadernas I det här projektet studerar vi hur ägan­ digitalisering. Geografiska marknads­ deformer, etablering och konkurrens skillnader lyfts fram i analysen. Hur har påverkar produktivitet och effektivitet produktivitet och effektivitet utvecklats i inom hemtjänsten och detaljhandeln. Vi hemtjänsten och detaljhandeln? utnyttjar större databaser och nya data

5 Utvärdering av styrmedel för hållbar regional utveckling

j Projektansvariga: MATILDA ORTH ra och kvantifiera effekterna av sådana OCH FLORIN MAICAN styrmedel för konsumenter, företag och Tillgången till kommersiell service på både samhället som helhet. Vi modellerar kon­ landsbygd och i städer är avgörande för sumenternas val och strategiska samspel en hållbar regional utveckling i hela lan­ mellan företag över tid i olika regioner. det. Exempel på styrmedel är en nyligen Vi använder unika data över alla svenska införd subvention till företag i glesbygd tjänsteföretag och utvärderar styrmedel och regional planering av nyetableringar. som kontrolleras direkt av beslutsfattare Syftet med detta projekt är att utvärde­ och som därmed är enkla att införa.

6 Friskolornas val av etableringsort

j Projektansvarig: KARIN EDMARK lan geografiska områden. Närmare bestämt det, påverkar sannolikheten att en friskola Syftet med detta projekt är att undersöka undersöks om exempelvis kommunernas etableras i ett visst område. I projektet stu­ friskolornas val av etableringsort och hur resurstilldelning och attityder till friskolor, deras också om etableringsmönstret skiljer detta påverkas av faktorer som varierar mel­ liksom bakgrunden hos eleverna i närområ­ sig åt mellan olika typer av fristående skolor.

7 Välfärdsteknik och styrning

j Projektansvarig: HENRIK JORDAHL 1. Nar och varfor infors valfardsteknik? Flera svenska kommuner och landsting 2. Hur implementeras tekniken i form har infört ny välfärdsteknik som digital av ledning, stodtjanster och ekono­ tidmätning och nattkameror. Valfards­ misk styrning? teknik kan hoja tjansternas kvalitet, men 3. Vilka blir konsekvenserna for tjans­ innebär samtidigt en ökad overvakning ternas brukare, de anstallda och och kontroll. Det finns risk att detta för­ skattebetalarna? svagar de anställdas inre motivation. 4. Vad kannetecknar framgangsrika Utifran ovanstaende perspektiv forsoker och misslyckade exempel pa inforda vi besvara foljande fragor om valfardstek­ valfardstekniker? nik i svenska kommuner och landsting: >

IFN ÅRSBOK 2018 41

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 41 2019-02-20 15:41:02 Forskningsprogram

8 Shopping för förändring

j Projektansvarig: ÖZGE ÖNER Effekterna härrör från detaljhandelns Projektet syftar till att undersöka storlek på olika geografiska nivåer detaljhandelns betydelse för stads- (exempelvis stadsdelar, stads- och och landsbygdsutvecklingen i Sveri­ landsbygdskommuner samt regioner). ge. Genom att använda omfattande Vi utnyttjar tillgängliga, mycket stora geografiskt kodad mikrodata över tid datamängder för att med kvantitativa tillämpas spatial analys för att identifie­ metoder studera svenska regioner, ra samhällsekonomiska effekter rörande kommuner och stadsdelar på en detal­ sysselsättning, stads- och landsbygds­ jerad geografisk nivå. utveckling samt platsers attraktivitet.

9 Beteendeaspekter av institutionell design

j Projektansvarig: OLA ANDERSSON ganiserar centraliserade institutioner för Forskningsprojektet syftar till att studera organtransplantationer. I projektet un­ beteendemässiga aspekter av institu­ dersöks sådana praktiska frågeställning­ tionell design. Utgångspunkten är att en ar genom teoretisk forskning, empiriska institution är en formell och centralise­ studier och experimentella metoder. rad struktur. Det finns många exempel på sådana institutioner: hur man skapar centraliserade anbudsförfaranden vid offentlig upphandling, hur man designar auktioner för spektrumlicenser, hur man fördelar skolplatser givet föräldrarnas preferenser för skolor och hur man or­

10 Skolreformer

j Projektansvarig: JOHAN och högerpolitiker har varit skeptiska WENNSTRÖM till lärarnas inflytande och ofta sett det Den svenska vänstern och högern har som ett hinder för elevernas frihet och samfällt genomfört flera av de senaste lärande. Projektet försöker utröna hur decenniernas framträdande reformer av de skolreformer som har genomförts skolväsendet. I detta projekt ställs frågan i politiskt samförstånd har påverkat hur dessa reformer har påverkat skolor, skolorna, lärarna och eleverna. Som en lärare och elever. Synen på läraryrket potentiell nyckelmekanism för denna har varit en bidragande orsak till den påverkan undersöks läraryrkets ställning politiska vänsterns och högerns sam­ och professionella etos. manfallande intressen. Både vänster-

42 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 42 2019-02-20 15:41:02 Forskningsprogram

11 Personlighetens betydelse för utfall på arbetsmarknaden

j Projektansvarig: ERIK LINDQVIST påfrestningarna av militärtjänst och Svenska data från den militära mönst­ bedöms av en psykolog efter en person­ ringen används i detta projekt för att lig intervju. Måttet kan även förväntas studera personlighetens betydelse för fånga personliga egenskaper som är lön, inkomst och arbetslöshet. Det mått viktiga på den civila arbetsmarknaden. som används beskriver de mönstrandes förmåga att klara av de psykologiska

12 Det kunskapsrika företagets framväxt

j Projektansvarig: JONAS VLACHOS att arbetskraft med stort humankapital Ofta betonas den centrala betydelsen i allt högre grad koncentreras till vissa av medarbetarnas kunskaper – så företag. I en pågående studie analyseras kallat humankapital – för företagens i vilken utsträckning detta beror på ökad produktivitet. I detta projekt studeras specialisering av vilka arbetsuppgifter fördelningen av humankapital mellan som utförs och i vilken grad det beror olika företag över tid. I en första studie på att de mest humankapitalstarka inom visar vi att runt hälften av den ökade olika yrkesgrupper koncentreras till vissa lönespridningen mellan företag under företag. de senaste 20 åren kan hänföras till

13 Konkurrens och etableringsbeslut i hemtjänsten

j Projektansvarig: LOVISA PERSSON där avstånden mellan brukarna är små. Cirka 20 procent av alla omsorgstagare i För att bättre förstå hur marknadsstruk­ hemtjänsten får sin service och omsorg tur och ersättningssystem relaterar till levererad av en privat utförare. Använd­ hemtjänstföretagens etableringsbeslut ningen av privata utförare skiljer sig samlar vi in nya data om hemtjänst­ dock stort mellan tät- och glesbefolkade marknader inom kommunen. Det nya kommuner. En möjlig anledning kan vara datamaterialet används också för att att de vinstdrivande privata utförarna studera effekten av konkurrens på hem­ föredrar att etablera sig på de markna­ tjänstens kvalitet. der där brukarunderlaget är stort och

IFN ÅRSBOK 2018 43

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 43 2019-02-20 15:41:02 Tillsammans med Mårten Blix, IFN, håller Henrik Jordahl på att sammanställa egen och andras forskning på välfärdsområdet till en bok.

44 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 44 2019-02-20 15:41:03 ”Marknader bör organiseras så att kvalitet premieras” Antalet privata företag som tillhandahåller välfärdstjänster har ökat, liksom forskningen inom detta fält, förklarar HENRIK JORDAHL som svar på frågan vad som hänt inom tjänstesektorn under de tio år han varit chef för IFN:s forskningsprogram Tjänstesektorns ekonomi. Och så digitaliseringen förstås.

HENRIK JORDAHL HAR tillsammans med tecken i vår studie som tyder på det. under senare år är hur kommuner och kollegor genomfört en studie om Henrik Jordahl säger att det är en landsting upphandlar tjänster från det tidmätning i den kommunala hemtjäns- utmaning att effektivisera äldreomsor- privata näringslivet. Hur fungerar detta? ten. I dag kan personalen använda sina gen. Det är en svår balansgång att – Det fungerar relativt väl i många mobiltelefoner för att logga in och ut utnyttja arbetstiden mer produktivt fall. Men det är inte en marknad hos de äldre. Systemet registrerar den samtidigt som de äldre får en god vård som blir välfungerande av sig själv. exakta längden på varje hemtjänstbe- och omsorg. Vilken är då den ideala Detaljerna är viktiga. Det handlar om sök. Detta ger forskarna tillgång till brukartiden? etableringsregler, likabehandling av helt nya data som de har samlat in från – Det finns inget allmängiltigt ideal. utförare, information till brukarna 15 kommuner. En del kommuner har ambitiösa mål, etcetera. – Tidmätningar fyller flera funktio- exempelvis 80 procents brukartid för De som anklagar privata vårdfö- ner, bland annat att följa upp om de att hemtjänsten inom Lov (Lagen om retag för att mest ta sig an ”enkla” äldre får den hjälp som de är berättigade valfrihetssystem) ska gå ihop ekono- patienter är fel ute, säger Henrik till. Mätningarna ger också tillförlitlig miskt. Jordahl. information om hur personalen fördelar Han tror att just Lov är en väckar- Denna fråga om så kallad cherry sin arbetstid: hur stor andel av arbetsti- klocka i många kommuner eftersom picking hänger samman med hur de den som används för att utföra tjänster underskottet i verksamheten synliggörs. aktuella marknaderna organiseras och i de äldres hem och hur mycket som går Kommunen ska ställa samma kvalitets- vilka regler som gäller, speciellt hur åt till exempelvis transporter och admi- krav och betala ut samma ersättning till ersättningsmodellerna är utformade. nitration, säger Henrik Jordahl. alla som utför hemtjänst. I flera fall har – Min bedömning är att det förekom- Brukartiden (den tid hemtjänstper- det blivit tydligt att den kommunala mer enskilda fall av cherry picking, men sonal utför tjänster hos de äldre) är i hemtjänsten drivs med underskott. att problemet inte är så omfattande. genomsnitt 58 procent. Men variatio- Henrik Jordahl berättar att kommu- Hur ser du på ett allmänt vinstför- nen är stor mellan kommunerna: 40–70 nala hemtjänstgrupper som arbetar mer bud som diskuterades mycket under procent, vilken i alla fall delvis skulle produktivt utför en högre andel av de den förra regeringens mandatperiod? kunna bero på långa avstånd. Är det så? hemtjänsttimmar som de äldre blivit – Förverkligas ett sådant förbud – Avstånd mellan de äldre spelar ab- beviljade, utan att de äldre är mindre skulle väldigt många välfärdsföretag solut roll, men vi misstänker samtidigt nöjda eller upplever att personalen har lägga ner och bara de stora företagen att hemtjänsten inte är lika effektivt mindre tid för dem. bli kvar. Färre utförare innebär en organiserad överallt. Det finns vissa En fråga som diskuterats mycket inskränkning av valfriheten. :

IFN ÅRSBOK 2018 45

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 45 2019-02-20 15:41:03 Forskningsproduktionen vid IFN 2018

Produktiviteten har ökat väsentligt under senare år. 2018 blev det bästa året någonsin vad avser publice- ring av både böcker och vetenskapliga uppsatser.

IFN EFTERSTRÄVAR EN HÖG forsknings- Figur 1 Antal working papers utgivna vid IFN, 2001–2018. produktivitet. Ökad produktivitet 70 utan bibehållen eller höjd kvalitet 64 har dock ett begränsat värde. Därför månar vi om att utvärdera även de 60 55 53 kvalitativa aspekterna av forskning- 51 51 48 en. Ett viktigt mått i sammanhanget 50 45 är hur ofta vi får artiklar publicerade 40 i de högt rankade tidskrifter som får 40 36 störst akademiskt genomslag. Nedan sammanfattas de kvantita- 30 tiva och kvalitativa resultaten av 22,2 IFN:s forskning under 2018. Utfal- 20 let jämförs sedan med tidigare år. 10 Utgivning på engelska I normalfallet redovisas den egna 0 forskningen i form av uppsatser 2001–05 2006–10 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 på engelska. Efter att en uppsats genomgått en första kvalitetsgransk- ning ges den ut i IFN:s Working Paper-serie. Serien innehåller även uppsatser som utomstående fors- kare i huvudsak författar när de är tets historia med 56 utgivna wor- ras utanför IFN:s egen serie är inte gästforskare vid IFN. I figur 1 anges king papers. De senaste åren har i lika enkelt. Vetenskapliga publika- antalet utgivna working papers åren genomsnitt cirka 50 working papers tioner kan ta sig olika former. Det 2001–2018. Antalet låg i genomsnitt givits ut. Under 2018 utgavs 64 är dessutom önskvärt att justera för på 22 per år till och med 2005. stycken, vilket innebär nytt rekord om arbeten är ensamförfattade eller Från 2006 ökade antalet. År 2008 för institutet. skrivna med kollegor utanför IFN. En var det tidigare toppåret i institu- Att mäta hur mycket som publice- enkel summering ger antalet publi-

46 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 46 2019-02-20 15:41:03 Figur 2 Antal utgivna tidskriftsartiklar och bokkapitel på engelska, 2001–2018. cerade tidskriftsartiklar och kapitel i samlingsvolymer som givits ut i 80 institutets digitala serie över engelska Antal publikationer Antal publikationer (justerat för externa medförfattare) publicerade artiklar. Detta mått anges 70 i figur 2 för perioden 2001–2018. 2018 publicerades 76 arbeten, vilket är det 60 högsta antalet i IFN:s historia. Figur 3 visar antalet publicerade 50 peer review-granskade tidskriftsar-

40 tiklar med och utan justering för externa medförfattare. Även här ser 30 vi en kraftig ökning under senare år. 2018 publicerades 66 tidskriftsar- 20 tiklar (38 med justering för externa medförfattare). 10 Då det finns en betydande efter- släpning från att en artikel blir ac- 0 2001–05 2006–10 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 cepterad för publicering till att den ges ut är antalet accepterade artiklar Anm.: Den högra stapeln anger antalet publikationer justerat för externa medförfattare. ett bättre mått på forskningsproduk- En artikel med en extern medförfattare räknas som 0,71, med två externa medförfattare som 0,58 osv., enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer, noter och tiviteten under ett visst år. Från och repliksvar räknas som en halv artikel. med 2006 samlas denna informa- tion in och publiceras fortlöpande på IFN:s webbplats. År 2018 antogs Figur 3 Antal artiklar i referee-granskade tidskrifter, 2001–2018. 68 artiklar och bokkapitel för publi- cering (här kan dock en viss under- 70 rapportering förekomma). Antal publikationer Antal publikationer (justerat för externa medförfattare) Måtten ovan fångar olika aspek- 60 ter av den kvantitet forskning som producerats vid IFN. Det är dock 50 stora kvalitetsskillnader mellan oli- ka tidskrifter och det är ett viktigt 40 mål för IFN:s forskare att publicera sina arbeten i så högkvalitativa tid- 30 skrifter och bokserier som möjligt. Med enstaka undantag gäller att

20 forskning som publiceras i ämnets topptidskrifter får ett mångdubbelt

10 större genomslag. För att ta hänsyn till publikation- ernas kvalitet har vi utvecklat ett 0 2001–05 2006–10 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 internt poängsystem, vilket redovi- sas i bilagan på sidan 50. Anm.: Se figur 2.

IFN ÅRSBOK 2018 47

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 47 2019-02-20 15:41:03 Figur 4 visar antalet kvalitets- och Figur 4 Antal publiceringspoäng baserat på IFN:s poängskala, 2001–2018. författarjusterade publiceringspo-

äng. Den kvalitetsjusterade poängen 225 är 206 år 2018, vilket är en ökning Antal publiceringspoäng Antal publiceringspoäng (justerat för externa medförfattare) med 4,5 procent eller 9 poäng från 200 2017, som var det tidigare toppåret. 175 Även vid justering för antalet exter- na medförfattare är 2018 ett toppår 150 vad gäller publiceringspoäng (154 poäng jämfört med den tidigare 125 högsta noteringen på 144). 100 IFN:s forskare publicerar även böcker och avhandlingar – se tabell 1. 75 Under 2018 publicerades totalt tio 50 böcker, sex antologier med redaktö- rer från IFN och tre doktorsavhand- 25 lingar, varav en i statsvetenskap och två i nationalekonomi. Det är fler 0 2001–05 2006–10 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 böcker än något tidigare år. Anm.: Se figur 2. Utgivning på svenska Eftersom den akademiska ”tredje uppgiften”, det vill säga att kommu- Figur 5 Svenska publicerade artiklar, 2001–2018. nicera sin forskning även utanför forskarsamhället, ingår i IFN:s 35 verksamhet har publikationer på Antal publikationer svenska en väsentlig betydelse. I de Antal publikationer (justerat för externa medförfattare) flesta fall skriver forskarna artiklar 30 för svenskspråkiga tidskrifter som Ekonomisk Debatt och Ekonomiska 25 Samfundets Tidskrift, men skrivandet kanaliseras även genom samlings- 20 volymer, expertrapporter, utred- ningar och böcker. Ofta handlar det 15 om att popularisera egen och andras forskning. Ett annat viktigt inslag 10 är att på forskningsbasis analysera frågor av hög ekonomisk-politisk 5 relevans. Vi ger ut dessa arbeten i

institutets serie Publicerade artiklar 0 på svenska. År 2018 innehöll denna 2001–05 2006–10 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 serie 28 publikationer. Anm.: Se figur 2.

48 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 48 2019-02-20 15:41:03 Tabell 1 Böcker och avhandlingar skrivna av IFN-forskare, 2008–2018.

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Böcker på 21301121431 engelska Antolo- 32213222004 gier på engelska Böcker på 10105284759 svenska Antolo- 12113431112 gier på svenska Avhand- 13023012233 lingar*

TOTALT 8 8 7 4 15 9 16 10 14 12 19

* I avhandlingar ingår licentiat- och doktorsavhandlingar.

För att ytterligare synliggöra som ger en översikt av forsknings- der 2018, varav 22 bidrag i Svenska insatser inom ramen för den tredje läget på för IFN centrala områden Dagbladet och 24 i Dagens Nyheter. uppgiften listas numera också (ingår i princip alltid i andra serier). Därutöver har IFN:s forskare publi- populärvetenskapliga artiklar och Översikterna ska vara författade av cerat 12 artiklar i svenska tidningar recensioner i svenska tidskrifter som IFN-forskare. De kortare bidragen där artiklarna inte bedömts som Balans, Respons och Axess och i inter- har i regel publicerats i IFN:s Nyhets- i första hand forskningsbaserade. nationella magasin och skriftserier. brev/Newsletter. Övriga forsknings- Dessa finns listade på IFN:s webb- Under 2018 publicerade IFN:s översikter är ofta resultatet av de plats under rubriken Övrigt på forskare 14 sådana bidrag på svenska enskilda forskarnas samarbeten med svenska.: och tre artiklar på engelska. myndigheter och andra uppdragsgi- För att på ett tydligt sätt samla vare. Under 2018 utkom tre över- uppsatser med stor relevans för sikter. aktuella näringslivsrelaterade fråge- IFN:s forskare deltar också i ställningar finns sedan 2006 skrift- betydande grad i samhällsdebatten serien IFN Policy Papers. I denna med egna inlägg i dagspress och serie utkom fem arbeten. andra tidningar. Totalt publicerades I serien Forskningsöversikter sam- 75 debattartiklar och krönikor av lar vi kortare och längre rapporter debattkaraktär av IFN-forskare un-

IFN ÅRSBOK 2018 49

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 49 2019-02-20 15:41:03 BILAGA IFN:s poängsystem för kvalitetsjustering av forskningsproduktionen

PUBLICERINGSKANAL POÄNG Topp-5 tidskrifter inom economics: American Economic Review, Econometrica, Journal of Political Economy, Quarterly 10 Journal of Economics och Review of Economic Studies. Topptidskrifter inom economics alldeles under topp-5, inkl. policyinriktade tidskrifter med mycket hög impact: 8 Journal of Economic Perspectives, Journal of Economic Literature, Brookings Papers on Economic Activity och Economic Policy. Absoluta topptidskrifter utanför fältet economics, t.ex. Journal of Finance, American Political Science Review, Academy 8 of Management Journal, Science, Nature, PNAS och American Journal of Sociology. Övriga topptidskrifter inom economics klassificerade som 4 eller 4* enligt Academic Journal Guide 2018 (AJG) eller 6 klassificerade som 3 enligt AJG och samtidigt lägst nr 30 enligt det s.k. IF-måttet samt följande utvalda tidskrift- er centrala för IFN:s inriktning: European Economic Review, AEJ: Microeconomics, Journal of Industrial Economics och Journal of Public Economics. Tidskrifter utanför economics som har 4* enligt AJG (som ej har 8 poäng enligt ovan). Tidskrifter utanför economics klassificerade som 4 enligt AJG. 5 Övriga tidskrifter inom economics klassificerade som 3 enligt AJG. 4 Övriga tidskrifter inom economics med betyg 2 enligt AJG eller som är poängsatta enligt IF-måttet samt 3 tidskrifter utanför economics som är listade i Web of Science med IF större än 2, eller med betyg 3 enligt AJG. Övriga referee-granskade tidskrifter utanför economics som är listade i Web of Science eller med betyg 2 enligt AJG. 2 Övriga referee-granskade tidskrifter. 1 Bokkapitel i högprestigebokserier och/eller på ett av de ledande akademiska förlagen. I undantagsfall kan 2–4 poängen bli högre. Övriga bokkapitel (boken bör vara registrerad i EconLit). 1

I sammanställningen ingår arbeten utförda vid IFN till sina fulla 6 poäng till topp-30 enligt IF och 2015 adderades förutsättningen värden. Arbeten utförda av affilierade forskare ingår till 50 procent. att tidskriften enligt AJG rankas lägst i kategori 3 inom fältet eco- Det senare gäller även för arbeten publicerade av forskare som lämnat nomics. Till denna grupp har adderats fyra handplockade tidskrifter IFN, men där IFN anges som en av flera affilieringar i den publicerade som är särskilt viktiga för IFN. artikeln. 2013 höjdes kraven för hur stor IF som krävs i poängsättningen av 2013 upphörde IFN att rangordna tidskrifter enligt det så kallade tidskrifter utanför economics och 2015 kompletterades detta med en KMS-måttet och 2015 togs rangordningen enligt Kodrzycki och Yu tydligare poängsättning enligt AJG. Dessa förändringar påverkar bara bort. Dessa två mått började bli gamla och har ersatts av ett mått poängsättningen från och med det år de genomförts. hämtat från Academic Journal Guide utgiven av Chartered Associ- ation of Business Schools. År 2013 utvidgades kategorin som ger

50 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 50 2019-02-20 15:41:04 Publika aktiviteter

NÄRVARO I MEDIER

SVT-medarbe- tare förbereder paneldeltagarna inför inspelning av seminariet ”Hur ska fler komma in på arbetsmark- naden?” som direktsändes från Medelhavsmuseet.

DET INGÅR I EN IFN-FORSKARES arbetsuppgifter att Lars Calmfors på Dagens Nyheters ledarsida, Hen- kommunicera sin forskning även utanför aka- rik Jordahl i borgerliga landsortstidningar (Svens- demin. Forskare vid IFN deltar aktivt i medier ka Nyhetsbyrån), Özge Öner i Svenska Dagbladet och med egna inlägg, ger intervjuer och bidrar med Christian Bjørnskov i danska Børsen. 75 publice- bakgrundsfakta. Utöver debattartiklar och kröni- rade debattartiklar och krönikor av debatt- kor medverkar eller omnämns IFN:s forskning, karaktär hade under året IFN-forskare som forskare och affilierade forskare i ett stort antal författare eller medförfattare. Många var också ledare, nyhetsartiklar och reportage i både tryckt de forskare som under året intervjuades. Det var form, på nätet och i etermedier. både enstaka kommentarer och längre intervjuer. Under 2018 förekom IFN:s namn, forskare IFN var under 2018 närvarande i sociala me- eller forskning i drygt 1 000 artiklar och inslag dier, i första hand på Facebook, Linkedin och i traditionella medier. Det handlar om texter Twitter. Exempelvis producerades och publice- av olika längd och format. Det är också frågan rades där en adventskalender med frågor och svar om inslag i tv men framför allt i radio. Ett antal från IFN:s forskning. Egenproducerade podd- artiklar och notiser har även publicerats i engelsk- sändningar om forskning finns på ifn.se liksom språkiga medier. filmer från publika seminarier. De senare kan Flera är de IFN-forskare som regelbundet även ses på Youtube.: skriver krönikor, bland andra: Andreas Bergh och

IFN ÅRSBOK 2018 51

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 51 2019-02-20 15:41:04 Policyseminarier

I paneldiskussionen med många frågor från publiken deltog (sett från vänster) Thomas Gür, Lars Calmfors, Katarina Areskough Mascarenhas och Clemens Fuest.

”How the EU might foster unity” 23 MARS

DEN ÅRLIGA EEAG-RAPPORTEN om Europas eko- Inom den nuvarande institutionella ramen nomi med fokus på kapitlet ”Det är okej att har EU helt enkelt inga verktyg för att främja vara annorlunda: Politisk samordning och sammanhållning medlemsländerna emellan. ekonomisk konvergens” presenterades på IFN Clemens Fuest förklarade för den svenska pu- av professor Clemens Fuest, CESifo München. bliken att ekonomisk integration inte automa- Presentationen följdes av en paneldiskussion tiskt innebär samordning vad gäller inkomster där även Katarina Areskough Mascarenhas, och politik. EU-kommissionens representation i Stockholm, – Och, sa han, medan output-konvergens är och professor Lars Calmfors, IFN, deltog. Se- något önskvärt så kan input-konvergens vara minariet modererades av Thomas Gür, skribent kontraproduktiv (jämför: att jämna ut spelpla- och entreprenör. nen kontra att med politiska medel försöka – EU har inga instrument för konvergens, skapa komparativa fördelar och specialisering). eftersom konvergens är avhängigt av medlems- Clemens Fuest slog fast att ekonomisk integ- staternas politik, sa Clemens Fuest. ration kräver politiska anpassningar. Han förklarade att 95 procent av alla eko- – En sådan integration bör fokusera på om- nomiska och finanspolitiska beslut fattas av råden där effekterna av nationell politik spiller nationella regeringar. över landgränser och involverar nationella – Det utlovas ibland i den offentliga debatten institutioner.: att EU ska skapa konvergens. Det tror jag är väldigt farligt. Om du lovar något och inte leve- European Economic Advisory Group, EEAG:s eko­ rerar så undergrävs förtroendet. Jag tycker att vi nomiska rapporter presenterades i Sverige av IFN. bör vara tydliga med att EU erbjuder möjlighe- Författare till rapporten var akademiker verksamma i ter. EU kan inte och bör inte skapa konvergens. Italien, Danmark, USA, Tyskland, Schweiz och Serbien.

52 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 52 2019-02-20 15:41:04 Policyseminarier

Från vänster ses Mikael Sand- ström, Carin Ulander-Wänman, Martin Ådahl, Per Skedinger, Thomas Carlén och moderatorn Willy Silberstein.

”Turordningsregler– lagstiftning med konsekvenser eller spel för gallerierna?” 3 MAJ

ETT SEMINARIUM kring turordningsreglerna inom Vänsterpartiet vill göra turordningsreglerna mer Lagen om anställningsskydd, Las, drog fullt hus. restriktiva. Martin Olsson förklarade att turord- Per Skedinger och Martin Olsson, IFN, presente- ningsreglerna påverkar anställdas sjukfrånvaro och rade sin forskning på området. De konstaterade uttag av vab (vård av sjukt barn). I det senare fallet bland annat att det så kallade tvåundantaget ökar tar papporna ut färre dagar medan mammornas personalomsättningen, ökar produktiviteten och frånvaro inte påverkas. minskar frånvaron i de aktuella företagen med Mikael Sandström, chefsekonom TCO, ansåg max tio anställda. I en efterföljande panel ingick att frågan om turordningsregler och LAS är alltför Per Skedinger, IFN, Carin Ulander-Wänman, komplicerad för att tas upp i en valrörelse då ”po- Umeå universitet, Mikael Sandström, TCO, Tho- litiker pratar sig in i hörnor”. mas Carlén, LO, och Martin Ådahl, Centerpartiet. – Jag skulle vilja veta vad ni tror om framtidens Willy Silberstein var moderator. arbetsmarknad. Om jobb som inte kommer att Per Skedinger förklarade att samtliga borgerliga finnas och nya jobb som vi inte känner till i dag, sa riksdagspartier vill att turordningsreglerna blir Michael Treschow, IFN:s styrelseordförande, när mindre restriktiva. Socialdemokraterna och Miljö- publiken släpptes in i samtalet.: partiet vill att reglerna ska förbli desamma medan

Per Skedinger, IFN, förklarade att samtliga borgerliga riksdagspartier vill att turordningreg- lerna blir mindre restriktiva.

IFN ÅRSBOK 2018 53

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 53 2019-02-20 15:41:04 Policyseminarier

Paneldiskussion om kvalitet i hemtjänsten. Från vänster: Henrik Jor- dahl, IFN, Veronica Magnusson, Vision, Annika Wallenskog, SKL, Camilla Aho, Attendo, och Ulrika Winblad, Uppsala universitet.

”Hur skapas kvalitet i hemtjänsten?” 17 MAJ

EN KUNNIG PANEL och en engagerad publik deltog ingick, förutom Henrik Jordahl, Camilla Aho, i ett seminarium om hemtjänsten. Med hjälp av Attendo, Veronica Magnusson, Vision, Annika nya digitalt insamlade uppgifter har IFN-forskare Wallenskog, SKL, och Ulrika Winblad, Uppsala jämfört kvalitet och produktivitet i hemtjänsten. universitet. Det skiljer mycket mellan olika enheter, förkla- Den kommunala hemtjänsten är dyrare än rade Henrik Jordahl, IFN. Forskarna har också privata företags tjänster, slog Henrik Jordahl fast studerat Lagen om valfrihetssystem, Lov, och sett i paneldiskussionen. Han sa vidare att digital att de äldre blir mer nöjda med hemtjänsten när tidmätning i hemtjänsten visar att arbetspro- en kommun börjar tillämpa Lov. En kunnig panel duktiviteten (mätt i 172 hemtjänstgrupper) diskuterade dessa och andra frågor. I panelen skiljer mycket även mellan grupper i jämförbara kommuner. Detta innebär att effektiviteten och därmed kvaliteten kan förbättras. Han påpekade att forskningen även tyder på att när personalen tvingas öka tempot så går detta av allt att döma inte ut över de äldres nöjdhet med hemtjänsten. Henrik Jordahl Samtidigt förklarade Henrik Jordahl att det presenterade är svårt att veta hur bra hemtjänsten är när den forskning som genomförts på IFN inte betalas av den som nyttjar tjänsterna. Om med hjälp av nya man betalade mer ur egen ficka (exempelvis som digitalt insamlade Rut-tjänster) och inte via skattsedeln skulle det data. Forskarna har jämfört kvalitet bli tydligare vad som är bra och vad som är dålig och produktivitet i kvalitet.: hemtjänsten.

54 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 54 2019-02-20 15:41:04 I samarbete med Entreprenörskapsforum

Global Award for Entrepreneurship Research 2018 14 MAJ

Prisutdelningen följdes av en pa- neldiskussion. Från vänster ses: Karin S. Thorburn, NHH, Magnus Henrekson, IFN, Helene Hell- mark Knutsson, minister för högre utbildning, Olav Sorenson, Yale, och Johan Eklund, Entreprenör- skapsforum.

Olav Sorenson, professor på Yale School of nörskap kopplas till sociala nätverk och till den Management, tilldelades 2018 års Global Award ekonomisk-geografiska miljön där entreprenören for Entrepreneurship Research. Priset överräcktes av verkar. Global Award är det världsledande priset Helene Hellmark Knutsson, minister för högre inom entreprenörskapsforskning med en pris- utbildning och forskning. Sorenson tilldelades summa på 100 000 euro.: priset för att ha ökat förståelsen för hur entrepre- ”Den svenska kunskapssynen” 2 JULI

Panelen från vänster: Helene Hellmark Knuts- son (S), Erik Bengtzboe (M), Magnus Hen- rekson, IFN, Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Pontus Brauner- hjelm, Entrepre- nörskapsforum,

Den svenska kunskapssynen – beror utbildningsproble- för alltför stora reformer och pekade bland annat men på hur kunskap värderas? diskuterades på ett på hur andra länder värderar exempelvis svenskt fullsatt seminarium i Almedalen. Panelen var grupparbete högt. ”Skolan i dag är en ojämlik- enig om att skolan har stora problem. ”En av hetsmaskin”, förklarade Magnus Henrekson, IFN. fem grundskoleelever går ut utan behörighet”, sa Elever med högutbildade föräldrar har ett stort Erik Bengtzboe (M). Helene Hellmark Knutsson, försprång bland annat vad gäller kognitiv förmå- minister för högre utbildning (S), sa sig vara rädd ga, något som är viktigt på arbetsmarknaden.:

IFN ÅRSBOK 2018 55

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 55 2019-02-20 15:41:05 Policyseminarier

Från vänster: Cecilia Garme, moderator, Peter Jeppsson, Svenskt Näringsliv, Jes- sica Polfjärd (M), Tobias Baudin, Kommunal, Irene Wennemo (S), Pernilla Andersson Joona, Stockholms universitet, och Lars Calmfors, IFN.

”Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden?” 6 DECEMBER

IFN ARRANGERADE I SAMARBETE med Dialogos förlag statsekreterare (S) Arbetsmarknadsdepartementet. ett seminarium om boken Hur ska fler komma in på Pernilla Andersson Joona, docent vid Stockholms arbetsmarknaden?. Inför en fullsatt lokal med en universitet, svarade på frågor om hur hon såg på kunnig publik utfrågades inledningsvis professor forskningen som presenteras i boken. Lars Calmfors, som är en av författarna, av jour- Peter Jeppsson, Svenskt Näringsliv, och Tobias nalisten Cecilia Garme. Baudin, Kommunal, diskuterade enkla jobb. Den Det är till stor del fråga om integrering av förre förklarade att arbetsgivarna vill ha så lite utrikes födda som inte fungerar på den svenska krångel som möjligt för att det ska fungera med arbetsmarknaden. ”På alla nivåer är sysselsätt- olika former av statsfinansierade jobb: ”Etable- ningsgraden lägre för utrikes födda”, sa Calmfors. ringsjobb är den stödform som har störst poten- Han förklarade att det behövs fler enkla jobb som tial att lyckas. Lite krångel, lite osäkerhet och är lägre betalda och att ”ingen enskild åtgärd är liten risk.” tillräcklig”. På tal om dagens arbetsmarknadsut- Jessica Polfjärd och Irene Wennemo samtala- bildningar sa Calmfors att denna väg ”tar lång tid de om bland annat lönebildning. ”Löner läm- och effekterna är inte särskilt stora”. nar vi med glädje över till parterna. Jag tycker Efter det inledande samtalet med Lars Calmfors ingångslöner ska sättas av parterna”, sa Jessica ledde Cecilia Garme ett scensamtal med Peter Polfjärd.: Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv och Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal. Därefter Författare till boken Hur ska fler komma in på ar- fördes ett samtal med Jessica Polfjärd, arbetsmark- betsmarknaden? (Dialogos Förlag) är Lars Calmfors, nadspolitisk talesperson (M) och ledamot i riksda- Petter Danielsson, Simon Ek, Ann-Sofie Kolm, Tuomas gens arbetsmarknadsutskott, och Irene Wennemo, Pekkarinen och Per Skedinger ​(2018).

56 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 56 2019-02-20 15:41:05 Externa aktiviteter

IFN är en källa till kunskap som är relevant för samhället och näringslivet. Institutets forskare medverkar regelbundet som föreläsare och deltagare i olika sammanhang där be- slutsfattare, rådgivare och opinionsbildare möts. Nedan är ett urval av forskarnas externa engagemang under 2018.

Roger Svensson disku- terade avhandlingen Industrial Policy: Political Considerations, Payoffs, Joacim Tåg presenterade en studie and Peculiar Incentives om varför det finns så få kvinnor i (Ratio) med Caroline toppen i det svenska näringslivet för af Ugglas, Svenskt tjänstemän på Finansdepartementet. Näringsliv, och Günter Mårder, Företagarna.

Karin Edmark presenterade det kapitel hon skrivit om ”Hur bemöter vi den ökade skolsegregationen?” i rapporten ”Istället för vinstförbud” (Fores).

Länder med lägre immateriella investeringar har lägre tillväxt, sa Henrik Jordahl på ett Almega-semi- narium om rapporten “Tjänstesek- torns produktivitet står stark”.

IFN ÅRSBOK 2018 57

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 57 2019-02-20 15:41:05 IFN-forskare på externa aktiviteter

Globalisering och svensk arbetsmark- nad (SNS, 2018) av Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm presenterades på SNS.

Magnus Henrekson och Louise Johannesson (samt Shon Ferguson) har författat Born globals – fakta och önsketän- kande (Karl-Adam Bonniers Stiftelse, 2018). Therese Nilsson har studerat ett försök med fri spädbarnsvård. ”Hur påverkades hälsa, utbildningsnivå och inkomster senare i livet?” Stu- dien presenterades på SNS.

Mikael Stenkula intervjuas av Sofia Bildstein- Hagberg, Svenskt Näringsliv, i en podd om skatter.

Björn Tyrefors kommen- Daniel Waldenström pre- terade boken Framtidens senterade SNS Konjunk- arbetsförmedling (Fores turrådsrapport 2018. Han 2018) med Lars Calmfors var rådets ordförande och som redaktör. en av de tre författarna.

ESO-rapporten Operation digitalisering av Mårten Blix och Charlotta Levay presenterades på ett seminarium som arrangerades av ESO.

58 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 58 2019-02-20 15:41:06 IFN-forskare i Almedalen

Magnus Henrekson debatterade kunskaper i skolan med utbildnings- minister Gustav Fridolin (MP) på Expressens scen.

Henrik Jordahl presenterade forskning om privatskolor på ett seminarium som arrangerades av Almega Tjänsteföretagen.

Åsa Hansson var del av panelen i ett samtal om skatter som arrangera- des av Dagens Nyheter och TCO. Lars Calmfors diskuterade om ”en ojämställd arbetsmarknad kan vara ett hot mot välfärden” med repre- sentanter för Vårdförbundet, SKL, Kommunal och Teknikföretagen.

Magnus Henrekson diskuterade ”Så Fondbolagens förening ordnade seminariet ”Vem ska får vi företagen att anställa nyan- ha makten över ditt sparande – du, fondbolagen eller lända” med Martin Ådahl, (C) och staten?”. Förutom Andreas Bergh deltog representanter Bettina Kashefi, Svenskt Näringsliv. från Unga Aktiesparare, TCO, (S) och (L).

IFN ÅRSBOK 2018 59

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 59 2019-02-20 15:41:07 Vad som sägs om rapporten i debatten är viktigt eftersom de som berörs, exempelvis kommunala beslutsfattare, har en annan typ av kunskap än vad vi har, säger Lovisa Persson.

60 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 60 2019-02-20 15:41:07 ”Kommunerna är centrala för hur samhället fungerar”

Många IFN-forskare skriver externa rapporter inom sina respektive forskningsfält. Den röda tråden i min forskning är kommuner, berättar LOVISA PERSSON. Hon är en av författarna till SNS konjunkturrådsrapport 2019 om kommunernas framtid.

DET VAR NÄR LOVISA PERSSON började läsa – Vi satte igång under våren 2018 och ansvarsområden. Vi diskuterar istället offentlig ekonomi vid Uppsala universi- arbetade intensivt under hösten, berät- asymmetrisk ansvarsfördelning. tet som hon kom i kontakt med profes- tar hon och tillägger att arbetet givit En sådan innebär att ansvaret för sor Eva Mörk som blev hennes handle- henne mycket bra erfarenhet. avgränsade områden, till exempel skola, dare. Det var också hon som hörde av – Det här är den första rapport jag va- flyttas från små kommuner med bris- sig till Lovisa Persson om att ingå i en rit med och författat. Som ung forskare tande kapacitet antingen till regionen, grupp forskare som skulle skriva SNS har jag lärt mig att kompromissa med en större grannkommun eller i sista konjunkturrådsrapport 2019. de andra forskarna. hand till staten. Så, hoppas forskarna, – Kommunerna är centrala för hur det Hon säger att hon även kunskaps- kan man dra nytta av stordriftsfördelar svenska samhället fungerar. De ansvarar mässigt lärt sig mycket under arbetets inom styrning och administration i de för viktiga välfärdstjänster som skola, gång. Kunskap som kommer väl till pass verksamheter som flyttas. äldre- och barnomsorg. Och nästan en i hennes forskning på IFN, som i dag till – Men på sina håll kan det nog räcka femtedel av det totala antalet sysselsatta stor del, handlar om teknikens och digi- med att kommunerna samverkar. arbetar i kommunal verksamhet, säger taliseringens potential i välfärdstjänster. Forskarna har kunnat konstatera att skill- Lovisa Persson. – I rapporten har vi ett brett an- naden mellan stad och landsbygd växer. Vad Hon berättar att hon även under en greppssätt. Vi har plockat isär de olika innebär detta för Sveriges kommuner? praktikperiod på Finansdepartementet typer av utmaningar som kommunerna – Framför allt innebär det att man i arbetade med att analysera kommun- står inför och sedan matchat ihop dessa glesbygden får det svårare med perso- sektorn: med olika lösningar. Vi har varit ganska nalförsörjningen rent generellt, men – Jag fick i uppdrag att skriva ett nytt pragmatiska. främst i en kommunal verksamhet kapitel i budgetpropositionen 2010. Det Många ser kommunsammanslagningar som äldreomsorgen, som kommer att var mitt under finanskrisen och handla- som en universallösning på mindre kommu- expandera kraftigt inom den närmaste de mycket om statsbidrag till kommu- ners problem? tiden.: nerna, säger hon och skrattar gott. – Vi tror inte att sammanslagning Tiderna är ju andra i dag, men frågan är lösningen på exempelvis Norrlands Konjunkturrådets rapport 2019. Kom- om höjda statsbidrag ligger åter på bor- problem, som vi studerat. munernas framtid (SNS) av Eva Mörk, det. I konjunkturrådsrapporten föreslås – Sammanslagningar i glesbygds- Uppsala universitet, Gissur Ó Erlingsson, att riktade statsbidrag ska skäras ner kommuner skulle snarare innebära Linköpings universitet, och Lovisa kraftigt. demokratiska kostnader, och att den Persson, IFN. Hur gick arbetet till i rådet? lokala förankringen försvinner på alla

IFN ÅRSBOK 2018 61

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 61 2019-02-20 15:41:08 Medarbetare

LEDNING

MAGNUS HENREKSON LARS PERSSON ELISABETH PRECHT Vd och professor Vice vd och professor Kommunikationschef Tillträdde som vd för IFN 2005. Vice vd på IFN sedan 2000. Anställdes på IFN 2012.

ADMINISTRATION

MARTA BENKESTOCK JÖRGEN NILSON ELISABETH GUSTAFSSON Ekonomiansvarig It-ansvarig Vd-assistent

MARIE TILERT Serviceansvarig

62 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 62 2019-02-20 15:41:08 FORSKARE

Här ses de forskare som var verksamma vid IFN under 2018. Därefter presenteras affilierade forskare. Samtliga har egna webbsidor på ifn.se. med beskrivning av projekt, senast publicerade studier, med mera.

NICLAS BERGGREN ANDREAS BERGH CARL MAGNUS BJUGGREN Docent i nationalekonomi och Docent i nationalekonomi. Fil.dr i nationalekonomi. programchef. , Forskningsområden: , Forskningsområden: , Forskningsområden: Beteendeekonomi, globalisering, Tillämpad mikroekonomi, Institutionell och politisk ekonomi; institutionell ekonomi, korruption, arbetsmarknad­sekonomi, familje­ tillit, tolerans och religion; skönhetens offentlig ekonomi, sociala normer och företagande och entreprenörskap. betydelse i politiken. utbildning.

MÅRTEN BLIX LARS CALMFORS SIMON EK Fil.dr i nationalekonomi. Professor i nationalekonomi. Doktorand i nationalekonomi. , Forskningsområden: , Forskningsområden: , Forskningsområden: Hur digitaliseringen påverkar Arbetsmarknad och makroekonomi. Arbetsmarknad och ekonometri. ekonomin, finansiering och effektivitet i offentliga väl­färds- tjänster.

>

IFN ÅRSBOK 2018 63

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 63 2019-02-20 15:41:08 Forskare

NIKLAS ELERT SHON FERGUSON MALIN GARDBERG Fil.dr i nationalekonomi. Fil.dr i nationalekonomi. Ph.D. i nationalekonomi. , Forskningsområden: , Forskningsområden: ,Forskningsområden: Entreprenörskap och ekonomisk Internationell handel, energi Arbetsmarknad, ekonometri, finansiell dynamik. och lantbruk. utveckling, globalisering, internationella investeringar, konsumtion, makro- ekonomi och utvecklingsekonomi.

MAGNUS HENREKSON FREDRIK HEYMAN PER HJERTSTRAND Professor i nationalekonomi, Docent i nationalekonomi Docent i ekonometri. vd för IFN och programchef. och Senior Research Fellow. ,Forskningsområden: , Forskningsområden: , Forskningsområden: Tillämpad ekonometri, icke-para­- Ekonomisk tillväxt, teknisk utveckling, Empirisk arbetsmarknads­ekonomi metrisk ekonometri, produktions- entreprenörskap, innovation och och internationell ekonomi. analys och konsumtionsanalys. institutionell ekonomi.

PÄR HOLMBERG HENRIK HORN HENRIK JORDAHL Docent i nationalekonomi, Professor i internationell ekonomi. Professor i nationalekonomi teknologie doktor i elkrafts­teknik , Forskningsområden: och programchef. och Senior Research Fellow. Internationella handels- och , Forskningsområden: , Forskningsområden: investeringsavtal, konkurrens­politik Skattefinansierade tjänster, Elmarknaden och auktioner. och marknadsregleringar. privatiseringar samt väljarbeteenden i politiska val.

64 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 64 2019-02-20 15:41:09 Forskare

NIKITA KOPTYUG ASSAR LINDBECK MARTIN LJUNGE Ekon.dr i nationalekonomi. Professor i nationalek­ onomi. Docent i nationalekonomi. ,Forskningsområden: , Forskningsområden: , Forskningsområden: Tillämpad mikroekonomi, tillämpad Inkomstförsäkringar, bonussystem Socialekonomi, offentlig ekonomi ekonometri, industriell organisation samt metodfrågor. och arbetsmarknadsekonomi. och spelteori.

ERIK LUNDIN THERESE NILSSON PEHR-JOHAN NORBÄCK Fil.dr i nationalekonomi. Docent i nationalekonomi. Docent i nationalekonomi och , Forskningsområden: , Forskningsområden: Senior Research Fellow. Industriell organisation, energi­­- Globaliseringens effekter på , Forskningsområden: ekonomi och el­marknadens sociala normer och hälsa, ekonomiska Entreprenörskap, industriell ekonomi, ekonomi. följder av hälsochocker­ samt ekono­ internationell handel samt internatio­ misk ojämlikhet och hälsa. nella investeringar och riskkapital.

CHARLOTTA OLOFSSON MARTIN OLSSON MATILDA ORTH Doktorand i nationalekonomi. Fil.dr i nationalekonomi. Fil.dr i nationalekonomi. , Forskningsområde: , Forskningsområden: , Forskningsområden: Arbetsmarknad. Arbetsmarknad, industriell ekonomi Industriell ekonomi och tillämpad och tillämpad mikroekonomi. mikroekonomi.

>

IFN ÅRSBOK 2018 65

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 65 2019-02-20 15:41:09 Forskare

LARS PERSSON LOVISA PERSSON ERIK PRAWITZ Professor i nationalekonomi Fil.dr i nationalekonomi. Fil.dr i nationalekonomi. och vice vd för IFN och programchef. , Forskningsområden: , Forskningsområden: , Forskningsområden: Digitalisering, offentlig ekonomi, politisk Ekonomisk historia, innovation, politisk Entreprenörskap, forskning & ut­ ekonomi, privatiseringar och skatte- ekonomi och utvecklingsekonomi. veckling, företagsdynamik, industriell finansierade tjänster. ekonomi, internationella investeringar, konkurrenspolitik och riskkapital.

OLGA LARK MAHIR SARFATI PER SKEDINGER Doktorand i nationalekonomi. Doktorand inom elektriska Adjungerad professor, docent i , Forskningsområden: energisystem. nationalekonomi. Detaljhandel, ekonometri, internatio­ , Forskningsområden: , Forskningsområden: nell handel samt urban och regional Elmarknad, energi och spelteori. Arbetsmarknad och tillämpad mikro- ekonomi. ekonomi.

MIKAEL STENKULA ROGER SVENSSON THOMAS TANGERÅS Docent i nationalekonomi. Docent i nationalekonomi, Docent i nationalekonomi ,Forskningsområden: ,Forskningsområden: och programchef. Entreprenörskap, penningpolitik Entreprenörskap, FoU-politik, immate­ , Forskningsområden: och skatter. riella rättigheter, penningpolitik och Elmarknad, politisk ekonomi subventioner i näringslivet. och telekom.

66 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 66 2019-02-20 15:41:09 Forskare

BJÖRN TYREFORS JOACIM TÅG DANIEL WALDENSTRÖM Docent i nationalekonomi. Ekon.dr i nationalekonomi Professor i nationalekonomi. , Forskningsområden: och programchef ,Forskningsområden: Arbetsmarknad, diskriminering, ekono- , Forskningsområden: Arv och gåvor, finansiell utveckling, misk historia, institutionell ekonomi, Entreprenörskap, företagsfinansiering, inkomst och förmögenhetsfördelning politisk ekonomi, utbildning och utveck­ globalisering och riskkapital. samt skatter. lingsekonomi.

JOHAN WENNSTRÖM RICHARD ÖHRVALL ÖZGE ÖNER Doktorand i statsvetenskap. Fil.dr i statsvetenskap. Ekon.dr i nationalekonomi. , Forskningsområden: , Forskningsområden: , Forskningsområden: Marknadsregleringar, politiskt be­ Korruption, opinionsmätningar, Detaljhandel, infrastruktur, servicenäring, teende, sociala normer, utbildning politisk ekonomi, politiskt beteende, turism samt urban och regional ekonomi. och välfärd. privatiseringar och skattefinan­ sierade tjänster.

FORSKNINGSASSISTENTER FRAM TILL SOMMAREN ...... FRÅN SOMMAREN

VICTOR AHLQVIST NICKLAS NORDFORS ALEXANDRA ALLARD MARCOS DEMETRY HEDDA NIELSEN

IFN ÅRSBOK 2018 67

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 67 2019-02-20 15:41:10 AFFILIERADE FORSKARE

FREDRIK ANDERSSON MARTIN ANDERSSON OLA ANDERSSON Professor i nationalekonomi. Professor i nationalekonomi. Docent i national­ekonomi. Forskningsområden: , ,Forskningsområden: , Forskningsområden: Konkurrenspolitik och kontrakts- Detaljhandel, entreprenörskap, tillväxt, Auktioner, beteendeekonomi, förhållanden. urban och regional ekonomi. industriell organisation, kommunika­ tion, riskhantering, riskkapital och spelteori.

JANNIS ANGELIS CHRISTIAN BJØRNSKOV MARIO BLÁZQUEZ DE PAZ Docent i industriell ekonomi. Professor i nationalekonomi. Ph.D. i nationalekonomi. Forskningsområden: Forskningsområden: , Forskningsområden: , , Verksamhetsledning, produktions- Institutionell ekonomi och politiskt Auktioner och elmarknad. och tjänstestrategi, strategiska mät- beteende. och styrinstrument samt riskhantering.

DAVID CESARINI KARIN EDMARK JOHAN EGEBARK Associate Professor i Docent i nationalekonomi. Fil.dr i nationalekonomi. nationalekonomi. Forskningsområde: , , Forskningsområden: , Forskningsområden: Utbildningsekonomi. Arbetsmarknad och beteendeekonomi. Beteendeekonomi och beteende- genetik.

68 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 68 2019-02-20 15:41:10 Affilierade forskare

MATHIAS EKSTRÖM MIKAEL ELINDER SEBASTIAN ESCOBAR Fil.dr i nationalekonomi. Docent i nationalekonomi. Fil.dr i nationalekonomi. , Forskningsområden: ,Forskningsområden: ,Forskningsområden: Arbetsmarknad och beteende- Arv och gåvor, politiskt beteende Arv och gåvor, ekonomisk ojämlik- ekonomi. och sociala normer. het, offentlig ekonomi och skatter.

WOLFGANG GICK OLLE HAMMAR MATS HAMMARSTEDT Professor i national­ekonomi. Doktorand i nationalekonomi. Professor i nationalekonomi. , Forskningsområden: , Forskningsområden: , Forskningsområden: Kommunikation, kontraktsför- Ekonomisk ojämlikhet, institutionell Arbetsmarknad, diskriminering hållanden och korruption. ekonomi, offentlig ekonomi samt ut- och entreprenörskap. vecklingsekonomi.

ÅSA HANSSON GABRIEL HELLER SAHLGREN JOAKIM JANSSON Docent i nationalekonomi. Doktorand i statsvetenskap. Fil.dr i nationalekonomi. , Forskningsområden: , Forskningsområden: , Forskningsområden: Offentlig ekonomi och skatter. Hälsa, privatiseringar, skattefinan­ Arbetsmarknad, diskriminering, sierade tjänster och utbildning. politisk ekonomi och utbildning.

IFN ÅRSBOK 2018 69

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 69 2019-02-20 15:41:10 Affilierade forskare

LOUISE JOHANNESSON JENS JOSEPHSON MATTI KELOHARJU Fil.dr i nationalekonomi. Docent i nationalekonomi. Professor i nationalekonomi. , Forskningsområden: , Forskningsområden: ,Forskningsområden: Arbetsmarknad, ekonometri, handels- Företagsfinansiering, industriell orga- Beteendeekonomi, entreprenörskap, politik och internationell handel. nisation, investment banking, kon­ företagsfinansiering, hälsa samt traktsförhållanden och spelteori. organisation och verksamhetsledning.

DANY KESSEL JOHAN KLAESSON SAMULI KNÜPFER Fil.dr i national­ekonomi. Professor i nationalekonomi. Professor i nationalekonomi. Forskningsområden: , , Forskningsområden: , Forskningsområden: Integration, konsumtion, makro- Infrastruktur, servicenäring samt Beteendeekonomi, företagsfinan- ekonomi, privatiseringar, spelteori, urban och regional ekonomi. siering och hushållens ekonomi. strategi och utbildning.

EWA LAZARCZYK ERIK LINDQVIST ALEXANDER LJUNGQVIST Assistant Professor i Professor i nationalekonomi. Professor i nationalekonomi nationalekonomi. , Forskningsområden: , Forskningsområden: , Forskningsområden: Arbetsmarknad och politisk ekonomi. Bolagsstyrning, börsintroduktioner, Energi, industriell organisation entreprenörskap, företagsfinansiering, och miljö. investment banking och riskkapital.

70 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 70 2019-02-20 15:41:10 Affilierade forskare

FLORIN MAICAN KAVEH MAJLESI JOHANNA MÖLLERSTRÖM Fil.dr i nationalekonomi. Docent i nationalekonomi. Professor i nationalekonomi. , Forskningsområden: , Forskningsområden: ,Forskningsområden: Industriell organisation, internationella Arbetsmarknad, fintech, globalisering, Beteendeekonomi och offentlig investeringar samt teknisk förändring inkomst- och förmögenhetsfördelning, ekonomi. och utveckling. innovation, internationell handel, politisk ekonomi, teknisk förändring och utveckling samt utvecklingsekonomi.

LARS OXELHEIM MARIA PERSSON PETRA PERSSON Professor i national­ekonomi. Docent i nationalekonomi. Assistant Professor i nationalekonomi. , Forskningsområden: , Forskningsområden: Bolagsstyrning, bonussystem, inter­ Handelspolitik, internationell handel och , Forskningsområden: nationellt företagande, internationel­ internationella investeringar. Arbetsmarknad, hälsa och offentlig la investeringar och riskhantering. ekonomi.

KEITH RUDDELL DAVID SEIM FREDRIK SJÖHOLM Ph.D. i nationalekonomi. Assistant Professor i Professor i nationalekonomi. nationalekonomi. , Forskningsområden: , Forskningsområden: Auktioner, elmarknad, energi, industriell , Forskningsområden: Globalisering och internationell organisation, konkurrenspolitik och Arbetsmarknad, arv och gåvor, inkomst ekonomi. spelteori. och förmögenhetsfördelning, offentlig ekonomi, politisk ekonomi samt skatter.

IFN ÅRSBOK 2018 71

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 71 2019-02-20 15:41:11 Affilierade forskare

JONAS VLACHOS YVES ZENOU THOMAS ÅSTEBRO Professor i nationalekonomi. Professor i nationalekonomi. Professor i entreprenörskap. , Forskningsområden: , Forskningsområden: ,Forskningsområden: Arbetsmarknad, finansiell utveckling Diskriminering, integration, kriminalitet, Entreprenörskap och innovation. och utbildning. sociala normer samt urban och regional ekonomi.

SOMMARASSISTENTER PRAKTIKANT

HELENA HERNNÄS VIKING WALDÉN VICTORIA SVENSSON

Knut Wicksells Centrum för Finansvetenskap

knut wicksells centrum för finansvetenskap i Lund (KWC) är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan i Lund och IFN. KWC har ett flerårigt finansieringsstöd från innovationsmyndighetenVinnova. Målsättningen för centrumet är att producera forskning och utbildning av hög internationell klass inom området finansiell ekonomi. Forskningen har en bred multidisciplinär ansats och belyser såväl internationella som svenska förhållanden.

72 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 72 2019-02-20 15:41:11 Publikationer och akademiska seminarier

PUBLICERADE ARTIKLAR Under denna rubrik finns artiklar som publicerats i refereegranskade vetenskapliga tidskrifter, populärvetenskapliga tidskrifter och rapporter. De anges i bokstavsordning efter den första författarens efternamn – på svenska och sedan på engelska. Därefter redovisas böcker.

ARTIKLAR PÅ SVENSKA

Ahmed, Ali och Mats Hammarstedt Bjuggren, Carl Magnus, Martin Olsson bud – bättre reglering av välfärdsföre- (2018), ”Diskriminerar kunder utrikes och Per Skedinger (2018), ”Turordnings­ tag. Stockholm: Fores. födda företagare? Resultat från ett regler – lagstiftning med konsekvenser Ek, Simon (2018), ”Vart leder lågkvalifice­ webbbaserat experiment”. Ekonomisk eller spel för gallerierna?”. Ekonomisk rade jobb?”. Ekonomisk Debatt 46(5), Debatt 46(7), 25–32. Debatt 46(3), 5–16. 16–28. Andersson, Martin och Johan Eklund Blix, Mårten (2018), ”Kan en basinkomst Ek, Simon och Magnus Henrekson (2018), (2018), ”Navigera under osäkerhet – överbrygga klyftorna?”. Sid. 87–100 i ”Citeringar – att mäta och att mäta rätt”. entreprenörskap, innovationer och ex­ Siri Steijer, red., Pengar för ingenting – Ekonomisk Debatt 46(1), 33–46. perimentell policy”. Kapitel 1, sid. 6–19 i essäer om medborgarlön. Stockholm: Martin Andersson och Johan Eklund, red., Timbro. Hammarstedt, Mats (2018), ”Livskvalitet Swedish Economic Forum Report 2018: bland äldre egenföretagare – resultat Blix, Mårten och Johanna Jeansson Navigera under osäkerhet – entreprenör- från en enkätundersökning”. Ekonomisk (2018), ”Nätläkare i primärvården – lind­ skap, innovationer och experimentell poli- Debatt 46(6), 5–13. ring eller lidande?”. Ekonomisk Debatt cy. Stockholm: Entreprenörskapsforum. 46(3), 66–78. Heller Sahlgren, Gabriel (2018), ”Svens­ Andersson, Martin och Johan P Larsson ka lärares situation i en internationell Calmfors, Lars (2018), ”Industrins löne­ (2018), ”Att lära av staden – ekonomi och kontext”. Sid. 41–52 i Johan Olsson och normering kan och bör reformeras”. planering i urbaniseringens tidevarv”. Karin Rebas, red., Handlingskraft kan lösa Lönebildning för jämlikhet – nr 4. Ett Regionalpolitiskt Forum Rapport nr. 3. lärarkrisen. Stockholm: Svenskt Näringsliv. projekt av 6F – fackförbund i samverkan Stockholm: Entreprenörskapsforum. i samarbete med Katalys. Stockholm: Heller Sahlgren, Gabriel och Henrik Bergh, Andreas (2018), ”Basinkomst är Katalys. Jordahl (2018), ”Lönsamma kunskaper inget radikalt förslag”. Sid. 57–70 i Siri – sambandet mellan vinst och kvali­ Edmark, Karin (2018), ”Hur bemöter vi den Steijer, red., Pengar för ingenting – tet i svenska grundskolor”. Stockholm: ökade skolsegregationen?”. Policy Brief essäer om medborgarlön. Stockholm: Svenskt Näringsliv. 2018:5, sid. 9–12 i I stället för vinstför- Timbro.

IFN ÅRSBOK 2018 73

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 73 2019-02-20 15:41:11 Henrekson, Magnus (2018), ”En kunskaps­ Jordahl, Henrik (2018), ”Vad vi kan lära Stenkula, Mikael (2018), ”Skatternas syn för nepotism och korruption”. Kvartal från skolorna i gettot”. Kvartal (oktober), vikt som inkomstkällor har växlat”. Sid. (april), 1–4. 1–5. 33–49 i Per Dahl, red., Näringslivet och skattefrågorna: konkurrenskraft, rätt- Henrekson, Magnus (2018), ”Innovation Karadja, Mounir och Erik Prawitz (2018), säkerhet, välstånd. Stockholm: Förlaget och entreprenörskap för ökat välstånd – ”Emigrationen till Amerika och den Näringslivshistoria. hur kan det åstadkommas?”. Sid. 65–80 svenska arbetarrörelsen”. Ekonomisk i Johan Eklund och Pernilla Norlin, red., Debatt 46(8), 19–29. Svensson, Roger (2018), ”En flodvåg av Festskrift till Pontus Braunerhjelm. offentligt venture capital”. Ekonomisk Karlsson, Martin och Therese Nilsson Stockholm: Entreprenörskapsforum. Debatt 46(2), 52–57. (2018), ”Den allmänna och fria späd­ Henrekson, Magnus (2018), ”Lärarnas sta­ barnsvårdens betydelse för hälsa, Waldenström, Daniel, Spencer Bastani tus kan höjas om vi lär av forskningen”. utbildning och inkomster”. SNS Analys nr och Åsa Hansson (2018), ”Kapitalbe­ Kvartal (september), 1–8. 49. Stockholm: SNS. skattningens förutsättningar i Sverige”. Ekonomisk Debatt 46(2), 6–15. Heyman, Fredrik, Pehr-Johan Norbäck Maican, Florin och Matilda Orth (2018), och Lars Persson (2018), ”Produktmark­ ”Digitalisering, strukturomvandling och Wennström, Johan (2018), ”Vad är en par­ nadskonkurrens och skillnader i löner produktivitet i tjänsteföretag”. Ekonomisk tistat?”. Sid. 135–141 i Mattias Hessérus mellan kvinnliga och manliga chefer”. Debatt 46(1), 47–58. och Peter Luthersson, red., Nation, stat, Ekonomisk Debatt 46(4), 43–53. imperium – 17 försök. Stockholm: Axess Skedinger, Per (2018), ”Nationalekonomisk Publishing AB. Jordahl, Henrik (2018), ”Cherry picking i forskning om anställningsskydd”. Sid. välfärdsföretag”. Policy Brief 2018:8, 31–43 i Ronnie Eklund, red., LAS 40 sid. 21–24 i I stället för vinstförbud år – Arbetsrättsliga föreningen 60 år. – bättre reglering av välfärdsföretag. Anföranden vid sammankomst 21 januari Stockholm: Fores. 2015 i Stockholm. Stockholm: Jure Förlag.

ARTIKLAR PÅ ENGELSKA

Adams, Renée, Matti Keloharju och Anderson, Edward och Pär Holmberg Andersson, Ola, Cédric Argenton och Samuli Knüpfer (2018), ”Are CEOs Born (2018), ”Price Instability in Multi-Unit Jörgen W. Weibull (2018), ”Robustness Leaders? Lessons from Traits of a Million Auctions”. Journal of Economic Theory to Strategic Uncertainty in the Nash Individuals”. Journal of Financial Econo- 175(May), 318–341. Demand Game”. Mathematical Social mics 130(2), 392–408. Sciences 91(January), 1–5. Andersson, Martin, Johan P. Larsson och Adermon, Adrian, Mikael Lindahl och Joakim Wernberg (2018), ”Urban Prefe­ Back, Kerry, Pierre Collin-Dufresne, Daniel Waldenström (2018), ”Interge­ rences, Amenities and Age: Exploring the Vyacheslav Fos, Tao Li och Alexander nerational Wealth Mobility and the Role Spatial Distribution of Age in Stockholm Ljungqvist (2018), ”Activism, Strategic of Inheritance: Evidence from Multiple from 1991 to 2011”. Regional Science Trading, and Liquidity”. Econometrica Generations”. Economic Journal 128(612), Policy & Practice 10(4), 367–381. 86(4), 1431–1463. 482–513. Andersson, Martin, Niclas Lavesson Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Anna Ahlin, Lina, Martin Andersson och Per och Thomas Niedomysl (2018), ”Rural Michalski, Niklas Nilsson och Lars Ox- Thulin (2018), ”Human Capital Sorting: to Urban Long-Distance Commuting elheim (2018), ”The EU and the Growing The ’When’ and ’Who’ of the Sorting of in Sweden: Trends, Characteristics and Number of Complex Security Threats”. Educated Workers to Urban Regions”. Pathways”. Journal of Rural Studies Kapitel 1, sid. 1–17 i Antonina Bakardjie­ Journal of Regional Science 58(3), 59(April), 67–77. va Engelbrekt, Anna Michalski, Niklas 581–610. Nilsson och Lars Oxelheim, red., The

74 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 74 2019-02-20 15:41:11 European Union: Facing the Challenge of Varying Institutional Quality”. Jour- Chen, Ying-Ju, Yves Zenou och Junjie Multiple Security Threats. Cheltenham, nal of Comparative Economics 46(4), Zhou (2018), ”Multiple Activities in UK och Northampton, MA: Edward Elgar. 1146–1157. Networks”. American Economic Journal: Microeconomics 10(3), 34–85. Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Niklas Bernitz, Ulf, Moa Mårtensson, Lars Bremberg, Anna Michalski och Lars Oxelheim och Thomas Persson (2018), Cohen-Cole, Ethan, Xiaodong Liu och Oxelheim (2018), ”Trust in the Europe­ ”Analysing the Prosperity Gap: The Yves Zenou (2018), ”Multivariate Choice an Union: What Is It and How Does It Economic, Legal, and Political Challenges and Identification of Social Interactions”. Matter?”. Kapitel 1, sid. 1–22 i Antonina Facing the EU”. Kapitel 1, sid. 1–21 i Ulf Journal of Applied Econometrics 33(2), Bakardjieva Engelbrekt, Niklas Bremberg, Bernitz, Moa Mårtensson, Lars Oxelheim 165–178. Anna Michalski och Lars Oxelheim, red., och Thomas Persson, red., Bridging the Colonnelli, Emanuele, Joacim Tåg, Trust in the EU at Challenging Times: Prosperity Gap in the EU: The Social Michael Webb och Stefanie Wolter Interdisciplinary European Studies. New Challenge Ahead. Cheltenham, UK och (2018), ”A Cross-Country Comparison of York: Palgrave Macmillan. Northampton, MA: Edward Elgar. Dynamics in the Large Firm Wage Premi­ Baldursson, Fridrik M., Ewa Lazarczyk, Bjuggren, Carl Magnus (2018), ”Employ­ um”. American Economic Review: Papers Marten Ovaere och Stef Proost (2018), ment Protection and Labor Productivity”. and Proceedings 108(May), 323–327. ”Cross-Border Exchange and Sharing of Journal of Public Economics 157(Janua­ Costa Font, Joan och Martin Ljunge Generation Reserve Capacity”. Energy ry), 138–157. (2018), ”The ‘Healthy Worker Effect’: Do Journal 39(4), 57–84. Bjørnskov, Christian (2018), ”The Hayek– Healthy People Climb the Occupational Bengtsson, Erik och Daniel Waldenström Friedman Hypothesis on the Press: Is Ladder?”. Economics & Human Biology (2018), ”Capital Shares and Income There an Association between Eco­ 28(February), 119–131. Inequality: Evidence from the Long nomic Freedom and Press Freedom?”. Dilli, Selin, Niklas Elert och Andrea M. Run”. Journal of Economic History 78(3), Journal of Institutional Economics 14(4), Herrmann (2018), ”Varieties of Entre­ 712–743. 617–638. preneurship: Exploring the Institutional Berggren, Niclas, Christian Bjørnskov Bjørnskov, Christian och Stefan Voigt Foundations of Different Entrepre­ och Therese Nilsson (2018), ”Do Equal (2018), ”The Architecture of Emergency neurship Types Through ‘Varieties-of- Rights for a Minority Affect General Life Constitutions”. International Journal of Capitalism’ Arguments”. Small Business Satisfaction?”. Journal of Happiness Constitutional Law 12(1), 101–127. Economics 51(2), 293–320. Studies 19(5), 1465–1483. Bjørnskov, Christian och Stefan Voigt Economidou, Claire, Luca Grilli, Magnus Bergh, Andreas (2018), ”Is Migration (2018), ”Why Do Governments Call a Sta­ Henrekson och Mark Sanders (2018), Threatening Social Trust in Europe?”. te of Emergency? On the Determinants ”Financial and Institutional Reforms for Kapitel 5, sid. 91–109 i Antonina Ba­ of Using Emergency Constitutions”. an Entrepreneurial Society”. Small Busi- kardjieva Engelbrekt, Niklas Bremberg, European Journal of Political Economy ness Economics 51(2), 279–291. Anna Michalski och Lars Oxelheim, red., 54(September), 110–123. Edvinsson, Rodney, Tor Jacobson och Trust in the EU at Challenging Times: Blázquez de Paz, Mario (2018), ”Electricity Daniel Waldenström (2018), ”Intro­ Interdisciplinary European Studies. New Auctions in the Presence of Transmission duction”. Kapitel 1, sid. 1–25 i Rodney York: Palgrave Macmillan. Constraints and Transmission Costs”. Edvinsson, Tor Jacobson och Daniel Bergh, Andreas och Philipp C. Wichardt Energy Economics 74(August), 605–627. Waldenström, red., Sveriges Riksbank and (2018), ”Accounting for Context: Sepa­ the History of Central Banking. Cambrid­ Böckerman, Petri, Per Skedinger och rating Monetary and (Uncertain) Social ge, UK: Cambridge University Press. Roope Uusitalo (2018), ”Seniority Rules, Incentives”. Journal of Behavioral and Worker Mobility and Wages: Evidence Egebark, Johan och Mathias Ekström Experimental Economics 72(February), from Multi-Country Linked Employer- (2018), ”Liking What Others ’Like’: Using 61–66. Employee Data”. Labour Economics Facebook to Identify Determinants of Bergh, Andreas och Richard Öhrvall 51(April), 48–62. Conformity”. Experimental Economics (2018), ”A Sticky Trait: Social Trust Among 21(4), 793–814. Swedish Expatriates in Countries with

IFN ÅRSBOK 2018 75

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 75 2019-02-20 15:41:11 Egebark, Johan och Niklas Kaunitz Heller Sahlgren, Gabriel (2018), ”Smart Häger Glenngård, Anna och Anders Anell (2018), ”Payroll Taxes and Youth Labor but Unhappy: Independent-School (2018), ”Process Measures or Patient Demand”. Labour Economics 55(Decem­ Competition and the Wellbeing-Efficien­ Reported Experience Measures (PREMs) ber), 163–177. cy Tradeoff in Education”. Economics of for Comparing Performance Across Pro­ Education Review 62(February), 66–81. viders? A Study of Measures Related to Ekström, Mathias (2018), ”Seasonal Access and Continuity in Swedish Prima­ Altruism: How Christmas Shapes Henrekson, Magnus (2018), ”A Reform ry Care”. Primary Health Care Research & Unsolicited Charitable Giving”. Journal Strategy for a More Innovative and Development 19(1), 23–32. of Economic Behavior & Organization Entrepreneurial Europe”. Sid. 175–198 i 153(September), 177–193. Emil Ems och Thorvaldur Gylfason, red., Klaesson, Johan, Esteban Ochoa Lopez Prosperity through Trade and Structural och Özge Öner (2018), ”Who Works Elinder, Mikael, Oscar Erixson och Daniel Reform – Festschrift in Honour of Per Longer—and Why? Regional and Indivi­ Waldenström (2018), ”Inheritance Magnus Wijkman. Stockholm: Dialogos dual Characteristics in the Timing of Re­ and Wealth Inequality: Evidence from Förlag. tirement”. Tijdschrift voor Economische Population Registers”. Journal of Public en Sociale Geografie 109(3), 350–370. Economics 165(September), 17–30. Henrekson, Magnus och Tino Sanandaji (2018), ”Schumpeterian Entrepreneurship Koster, Sierdjan och Martin Andersson Erlingsson, Gissur Ó., Anna Thomasson in Europe Compared to Other Industria- (2018), ”When is Your Experience Valu- och Richard Öhrvall (2018), ”Issues on lized Regions”. International Review of able? Occupation-Industry Transitions Transparency, Accountability and Control Entrepreneurship 16(2), 157–182. and Self-Employment Success”. Journal in Hybrid Organisations: The Case of of Evolutionary Economics 28(2), Enterprises Owned by Local Govern­ Henrekson, Magnus och Tino Sanan- 265–286. ment”. Sid. 31–52 i Andrea Bonomi daji (2018), ”Stock Option Taxation: A Savignon, Luca Gnan, Alessandro Hinna Missing Piece in European Innovation Lindbeck, Assar och Mats Persson (2018), och Fabio Monteduro, red., Hybridity in Policy?”. Small Business Economics 51(2), ”Social Norms in Social Insurance”. Jour- the Governance and Delivery of Public 411–424. nal of Political Economy 126(S1), Services: Studies in Public and Non-Pro- Sid. 116–S139. Henrekson, Magnus och Tino Sanan- fit Governance, Volume 7. London, UK: daji (2018), ”Stock Option Taxation and Ljunge, Martin (2018), ”The Role of Trust Emerald Publishing. Venture Capital Activity: A Cross-Country in Explaining Health and Wealth Gaps Grigoryeva, Anna, Mohammad R. Hesam- Study”. Venture Capital 20(1), 51–71. in the EU”. Kapitel 9, sid. 199–219 i Ulf zadeh och Thomas Tangerås (2018), Bernitz, Moa Mårtensson, Lars Oxelheim Heyman, Fredrik, Pehr-Johan Norbäck ”Energy System Transition in the Nordic och Thomas Persson, red., Bridging the och Lars Persson (2018), ”Who Creates Market: Challenges for Transmission Prosperity Gap in the EU: The Social Jobs and Who Creates Productivity? Regulation and Governance”. Economics Challenge Ahead. Cheltenham, UK och Small versus Large versus Young versus of Energy & Environmental Policy 7(1), Northampton, MA: Edward Elgar. Old”. Economics Letters 164(March), 127–146. 50–57. Ljunge, Martin (2018), ”Trust Promotes Hansson, Åsa, Karin Olofsdotter och Health: Addressing Reverse Causality by Holmberg, Pär och Andrew Philpott Susanna Thede (2018), ”Do Swedish Studying Children of Immigrants”. Kapitel (2018), ”On Supply-Function Equilibria in Multinationals Pay Less in Taxes than 13, sid. 184–195 i Sherman Folland och Radial Transmission Networks”. European Domestic Firms?”. World Economy 41(2), Eric Nauenberg, red., Elgar Companion to Journal of Operational Research 271(3), 393–413. Social Capital and Health. Cheltenham, 985–1000. UK och Northampton, MA: Edward Elgar. Hearn, Bruce, Lars Oxelheim och Trond Holmberg, Pär och Frank A. Wolak (2018), Randøy (2018), ”The Institutional De­ Lundberg, Jacob och Daniel Waldenström ”Comparing Auction Designs Where terminants of Private Equity Involve­ (2018), ”Wealth Inequality in Sweden: Suppliers Have Uncertain Costs and ment in Business Groups – The Case of What Can We Learn from Capitalized Uncertain Pivotal Status”. RAND Journal Africa”. Journal of World Business 53(2), Income Tax Data?”. Review of Income and of Economics 49(4), 995–1027. 118–133. Wealth 64(3), 517–541.

76 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 76 2019-02-20 15:41:12 Maican, Florin och Matilda Orth (2018), Ruddell, Keith, Anthony Downward och Xiao, Jing, Ron Boschma och Martin ”Entry Regulations, Welfare and Determi­ Andy Philpott (2018), ”Market Power Andersson (2018), ”Industrial Diversifi­ nants of Market Structure”. International and Forward Prices”. Economics Letters cation in Europe: The Differentiated Role Economic Review 59(2), 727–756. 166(May), 6–9. of Relatedness”. Economic Geography 94(5), 514–549. Norbäck, Pehr-Johan, Lars Persson och Skedinger, Per (2018), ”Non-standard Joacim Tåg (2018), ”Does the Debt Tax Employment in Sweden”. De Economist Xiao, Jing, Ron Boschma och Martin Shield Distort Ownership Efficiency?”. 166(4), 433–454. Andersson (2018), ”Resilience in the International Review of Economics & European Union: The Effect of the 2008 Svensson, Roger (2018), ”The Threats Finance 54(March), 299–310. Crisis on the Ability of Regions in Europe Against Innovation-Based Growth in the to Develop New Industrial Specializa­ Norbäck, Pehr-Johan, Lars Persson EU”. Kapitel 7, sid. 139–162 i Antonina tions”. Industrial and Corporate Change och Joacim Tåg (2018), ”Private Equity Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michal­ 27(1), 15–47. Buyouts: Anti- or Pro-Competitive?”. ski, Niklas Nilsson och Lars Oxelheim, Antitrust Chronicle 1(1), 1–5. red., The European Union: Facing the Åslund, Olof, Hans Grönqvist, Caroline Challenge of Multiple Security Threats. Hall och Jonas Vlachos (2018), ”Edu­ Norbäck, Pehr-Johan, Lars Persson och Cheltenham, UK och Northampton, MA: cation and Criminal Behavior: Insights Joacim Tåg (2018), ”Threatening to Buy: Edward Elgar. from an Expansion of Upper Secondary Private Equity Buyouts and Antitrust Poli­ School”. Labour Economics 52(June), cy”. Economics Letters 164(March), 31–34. Tangerås, Thomas (2018), ”Equilibri­ 178–192. um Supply Security in a Multinational Okwir, Simon, Sai Nudurupati, Matías Electricity Market with Renewable Öner, Özge (2018), ”Retail Productivity: Ginieis och Jannis Angelis (2018), Production”. Energy Economics 72(May), The Effects of Market Size and Regional ”Performance Measurement and Ma­ 416–435. Hierarchy”. Papers in Regional Science nagement Systems: A Perspective from 97(3), 711–736. Complexity Theory”. International Journal Tanndal, Julia och Daniel Waldenström of Management Reviews 20(3), 731–754. (2018), ”Does Financial Deregulation Boost Top Incomes? Evidence from Olsson, Martin och Joacim Tåg (2018), ”Are the Big Bang”. Economica 85(338), Foreign Private Equity Buyouts Bad for 232–265. Workers?”. Economics Letters 172(No­ vember), 1–4. Ushchev, Philip och Yves Zenou (2018), ”Price Competition in Product Variety Persson, Petra (2018), ”Attention Mani­ Networks”. Games and Economic Beha- pulation and Information Overload”. vior 110(July), 226–247. Behavioural Public Policy 2(1), 78–106. Verdier, Thierry och Yves Zenou (2018), Persson, Petra och Maya Rossin-Slater ”Cultural Leader and the Dynamics of (2018), ”Family Ruptures, Stress, and the Assimilation”. Journal of Economic Mental Health of the Next Generation”. Theory 175(May), 374–414. American Economic Review 108(4–5), 1214–1252. Waldenström, Daniel (2018), ”Inheritance and Wealth Taxation in Sweden”. ifo DICE Persson, Petra och Maya Rossin-Slater Report 16(2), 8–12. (2018), ”Family Ruptures, Stress, and the Mental Health of the Next Genera­ Wennström, Johan (2018), ”A Plague on tion: Reply”. American Economic Review Both Your Houses: How Left and Right 108(4–5), 1256–1263. Undermined Moral Motivation in the Swedish School System”. Statsvetenskap- Picard, Pierre M. och Yves Zenou (2018), lig tidskrift 120(3–4), 415–434. ”Urban Spatial Structure, Employment and Social Ties”. Journal of Urban Econo- mics 104(March), 77–93.

IFN ÅRSBOK 2018 77

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 77 2019-02-20 15:41:12 BÖCKER PÅ SVENSKA

Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Anna Calmfors, Lars, Simon Ek, Ann-Sofie Heyman, Fredrik och Fredrik Sjöholm Michalski och Lars Oxelheim, red. Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per (2018), Globalisering och svensk arbets- (2018), EU i en världsordning under Skedinger (2018), Arbetsmarknadseko- marknad. Stockholm: SNS Förlag. omvandling. Europaperspektiv 2018. nomisk rapport – Hur fungerar kollek- Russberg, Anna och Jannis Angelis Stockholm: Santérus Förlag. tivavtalen?. Stockholm: Arbetsmarknads­ (2018), Piska eller morot? Change mana- ekonomiska rådet. Bergström, Andreas och Lars Calmfors, gement för hållbara beteendeförändring- red. (2018), Framtidens arbetsförmedling. Calmfors, Lars, Simon Ek, Ann-Sofie ar. Lund: Studentlitteratur. Stockholm: Fores. Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Waldenström, Daniel, Spencer Bastani Skedinger (2018), Arbetsmarknadseko- Blix, Mårten och Charlotta Levay (2019), och Åsa Hansson (2018), Kapitalbe- nomisk rapport – Olika vägar till jobb. Operation digitalisering – en ESO-rap- skattningens förutsättningar. Konjunk­ Stockholm: Arbetsmarknadsekonomiska port om hälso- och sjukvården. Rapport turrådets rapport 2018. Stockholm: SNS rådet. till Expertgruppen för Studier i Offentlig Förlag. ekonomi 2018:6. Stockholm: Finansde­ Ferguson, Shon, Magnus Henrekson partementet. och Louise Johannesson (2018), Born globals - fakta och önsketänkande. Calmfors, Lars, Petter Danielsson, Simon Stockholm: Karl-Adam Bonniers Stiftelse. Ek, Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkari- nen och Per Skedinger​ (2018), Hur ska Hagen, Johannes och Mikael Elinder fler komma in på arbetsmarknaden?. (2018), Den komplexa tjänstepensionen. Stockholm: Dialogos Förlag. Stockholm: SNS Förlag.

BÖCKER PÅ ENGELSKA

Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Anna Interdisciplinary European Studies. New Edvinsson, Rodney, Tor Jacobson och Michalski, Niklas Nilsson och Lars Ox- York, NY: Palgrave Macmillan. Daniel Waldenström, red. (2018), Sveri- elheim, red. (2018), The European Union: ges Riksbank and the History of Central Bergh, Andreas, Alexander Funcke och Facing the Challenge of Multiple Security Banking. Cambridge, UK: Cambridge Joakim Wernberg (2018), Timbro Sha- Threats. Cheltenham, UK, och North University Press. ring Economy Index. Stockholm: Timbro. Hampton MA: Edward Elgar Publishing. Bernitz, Ulf, Moa Mårtensson, Lars Oxel- Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Niklas heim and Thomas Persson, red. (2018), Bremberg, Anna Michalski och Lars Bridging the Prosperity Gap in the EU. Oxelheim, red. (2018), Trust in the Cheltenham, UK, och North Hampton MA: European Union in Challenging Times. Edward Elgar Publishing.

AVHANDLINGAR Jansson, Joakim (2018), We Are (Not) Johannesson, Louise (2018), Settling Öhrvall, Richard (2018), Growing into Anonymous: Essays on Anonymity, Dis- Disputes at the World Trade Organization. Voting: Election Turnout among Young crimination and Online Hate. Doktorsav­ Doktorsavhandling i nationalekonomi. People and Habit Formation. Doktorsav­ handling i nationalekonomi. Stockholm: Örebro: Handelshögskolan vid Örebro handling i statsvetenskap. Linköping: In­ Stockholms universitet. universitet. stitutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.

78 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 78 2019-02-20 15:41:12 ACCEPTERADE ARTIKLAR

Här redovisas artiklar som under året antagits för publicering i vetenskapliga tidskrifter och samlingsvolymer. De artiklar som publiceras samma år som de accepteras redovisas även i den engelska listan med publicerade artiklar.

Artiklarna redovisas i den ordning de Angelis, Jannis och Elias Ribeiro da Silva, tices and the Quality of Primary Care”. accepterats det vill säga sist antagen ”Blockchain Adoption: A Value Driver Public Money & Management. står först: Perspective”. Business Horizons. Bergh, Andreas, Gissur Ó Erlingsson, Persson, Petra, ”Social Insurance and the Heufer, Jan och Per Hjertstrand, ”Homo- Anders Gustafsson och Emanuel Witt- Marriage Market”. Journal of Political thetic Preferences Revealed”. Journal of berg, ”Municipally Owned Enterprises Economy. Economic Behavior & Organization. as Danger Zones for Corruption? How Hjertstrand, Per och James Swofford, Politician’s Having Feet in Two Camps Rubolino, Enrico och Daniel Walden- ”Revealed Preference Tests of Indirect May Undermine Conditions for Accoun­ ström, ”Trends and Gradients in Top and Homothetic Weak Separability of tability”. Public Integrity. Tax Elasticities: Cross-Country Evidence, Financial Assets, Consumption and Lei­ 1900–2014”. International Tax and Public Carter, Colin A. och Shon Ferguson, ”De­ sure”. Journal of Financial Stability. Finance. regulation and Regional Specialization: Hjertstrand, Per, James Swofford och Evidence from Canadian Agriculture”. Saez, Emmanuel, Benjamin Schoefer och Gerald Whitney, ”Index Numbers and Canadian Journal of Economics. David Seim, ”Payroll Taxes, Firm Beha­ Revealed Preference Rankings”. Macro- vior, and Rent Sharing: Evidence from Hooghiemstra, Reggy, Niels Hermes, Lars economic Dynamics. a Young Workers’ Tax Cut in Sweden”. Oxelheim och Trond Randøy, ”Strangers Elert, Niklas och Magnus Henrekson, ”The American Economic Review. on the Board: The Impact of Board Inter­ Collaborative Innovation Bloc: A New nationalization on Earnings Management Berggren, Niclas och Christian Bjørnskov, Mission for Austrian Economics”. Review of Nordic Firms”. International Business ”Regulation and Government Debt”. of Austrian Economics. Review. Public Choice. Ek, Simon och Magnus Henrekson, ”The Demiral, Elif E. och Johanna Möllerström, Bjørnskov, Christian och Martin Rode, Geography and Concentration of Au­ ”The Entitlement Effect in the Ultimatum ”Crisis, Ideology, and Interventionist thorship in the Top Five: Implications for Game – Does it Even Exist?”. Journal of Policy Ratchets”. Political Studies. European Economics”. Scottish Journal Economic Behavior & Organization. of Political Economy. Egebark, Johan och Niklas Kaunitz, Olsson, Martin ochd Joacim Tåg, ”Are ”Payroll Taxes and Youth Labor Demand”. Ohlsson, Henry, Jesper Roine och Daniel Foreign Private Equity Buyouts Bad for Labour Economics. Waldenström, ”Inherited Wealth over Workers?”. Economics Letters. the Path of Development: Sweden, Foss, Nicolai J., Peter G. Klein och Andersson, Martin, Johan P. Larsson och 1810–2016”. Journal of the European Christian Bjørnskov, ”The Context of Joakim Wernberg, ”Urban Preferences, Economic Association. Entrepreneurial Judgment: Organiza­ Amenities and Age: Exploring the Spatial tions, Markets, and Institutions”. Journal Abreu, Maria, Özge Öner, Aleid Brouwer Distribution of Age in Stockholm from of Management Studies. och Eveline van Leeuwen, ”Well-being 1991 to 2011”. Regional Science Policy & Effects of Self-Employment: A Spatial Angelis, Jannis, Anna Häger Glenngård Practice. Inquiry”. Journal of Business Venturing. och Henrik Jordahl, ”Management Prac­

IFN ÅRSBOK 2018 79

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 79 2019-02-20 15:41:12 Tangerås, Thomas och Johannes Maurit- Okwir, Simon, Sai Nudurupati, Matías Dilli, Selin, Niklas Elert och Andrea M. zen, ”Real-Time versus Day-Ahead Mar­ Ginieis och Jannis Angelis, ”Perfor­ Herrmann, ”Varieties of Entrepre­ ket Power in a Hydro-Based Electricity mance Measurement and Management neurship: Exploring the Institutional Market”. Journal of Industrial Economics. Systems: A Perspective from Complexity Foundations of Different Entrepre­ Theory”. International Journal of Mana- neurship Types through ‘Varieties-of- Bollman, Ray och Shon Ferguson, ”The gement Reviews. Capitalism’ Arguments”. Small Business Local Impacts of Agricultural Subsidies: Economics. Evidence from the Canadian Prairies”. Oxelheim, Lars, ”Optimal vs Satisfactory Journal of Agricultural Economics. Transparency: The Impact of Global Ma­ Skedinger, Per, ”Non-standard Employ­ croeconomic Fluctuations on Corporate ment in Sweden”. De Economist. Blázquez de Paz, Mario, ”Electricity Competitiveness”. International Business Auctions in the Presence of Transmission Colonnelli, Emanuele, Joacim Tåg, Review. Constraints and Transmission Costs”. Michael Webb och Stefanie Wolter, ”A Energy Economics. Heyman, Fredrik, Pehr-Johan Norbäck Cross-Country Comparison of Dyna­ och Lars Persson, ”The Turnaround of mics in the Large Firm Wage Premium”. Ekström, Mathias, ”Seasonal Altruism: How the Swedish Economy: Lessons from American Economic Review: Papers and Christmas Shapes Unsolicited Charitable Large Business Sector Reforms”. World Proceedings. Giving”. Journal of Economic Behavior & Bank Research Observer. Organization. Ruddell, Keith, Anthony Downward och Vlachos, Jonas, ”Trust-Based Evaluation Andy Philpott, ”Market Power and For­ Lindholm-Dahlstrand, Åsa, Martin Anders- in a Market-Oriented School System”. I ward Prices”. Economics Letters. son och Bo Carlsson, ”Entrepreneurial Ex­ Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes, perimentation: A Key Function in Systems Verdier, Thierry och Yves Zenou, ”Cultural red., Neoliberalism and Market Forces of Innovation”. Small Business Economics. Leader and the Dynamics of Assimila­ in Education: Lessons from Sweden. tion”. Journal of Economic Theory. Elinder, Mikael, Oscar Erixson och Daniel London, UK: Routledge. Waldenström, ”Inheritance and Wealth Bjørnskov, Christian och Stefan Voigt, Holmberg, Pär och Frank A. Wolak, Inequality: Evidence from Population ”Why Do Governments Call a State of ”Comparing Auction Designs Where Registers”. Journal of Public Economics. Emergency? On the Determinants of Suppliers Have Uncertain Costs and Using Emergency Constitutions”. Europe- Bergh, Andreas och Richard Öhrvall, ”A Uncertain Pivotal Status”. RAND Journal an Journal of Political Economy. Sticky Trait: Social Trust Among Swedish of Economics. Expatriates in Countries with Varying Economidou, Claire, Luca Grilli, Magnus Ferguson, Shon och Mark Sanctuary, Institutional Quality”. Journal of Compa- Henrekson och Mark Sanders, ”Finan­ ”Why is Carbon Leakage for Energy In­ rative Economics. cial and Institutional Reforms for an tensive Industry Hard to Find?”. Environ- Entrepreneurial Society”. Small Business Henrekson, Magnus och Tino Sanandaji, mental Economics and Policy Studies. Economics. ”Schumpeterian Entrepreneurship in Ushchev, Philip och Yves Zenou, ”Price Europe Compared to Other Industria­ Baldursson, Fridrik M., Ewa Lazarczyk, Competition in Product Variety lized Regions”. International Review of Marten Ovaere och Stef Proost, Networks”. Games and Economic Beha- Entrepreneurship. ”Cross-Border Exchange and Sharing of vior. Generation Reserve Capacity”. Energy Andersson, Ola, Håkan J. Holm, Jean- Karadja, Mounir och Erik Prawitz, ”Exit, Journal. Robert Tyran och Erik Wengström, Voice and Political Change: Evidence ”Risking Other People’s Money: Experi­ Picard, Pierre M. och Yves Zenou, ”Urban from Swedish Mass Migration to the mental Evidence on the Role of Incenti­ Spatial Structure, Employment and Social United States”. Journal of Political ves and Personality Traits”. Scandinavian Ties”. Journal of Urban Economics. Economy. Journal of Economics. Anderson, Edward och Pär Holmberg, Tangerås, Thomas, ”Equilibrium Supply Holmberg, Pär och Andrew Philpott, ”On ”Price Instability in Multi-Unit Auctions”. Security in a Multinational Electricity Supply-Function Equilibria in Radial Journal of Economic Theory. Market with Renewable Production”. Transmission Networks”. European Jour- Energy Economics. nal of Operational Research.

80 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 80 2019-02-20 15:41:12 Andersson, Martin, Niclas Lavesson och Back, Kerry, Pierre Collin-Dufresne, Thomas Niedomysl, ”Rural to Urban Vyacheslav Fos, Tao Li och Alexander Long-Distance Commuting in Sweden: Ljungqvist, ”Activism, Strategic Trading, Trends, Characteristics and Pathways”. and Liquidity”. Econometrica. Journal of Rural Studies. Henrekson, Magnus och Tino Sanandaji, Xiao, Jing, Ron Boschma och Martin ”Stock Option Taxation: A Missing Piece Andersson, ”Industrial Diversification in European Innovation Policy?”. Small in Europe: The Differentiated Role of Business Economics. Relatedness”. Economic Geography.

WORKING PAPERS Nedan redovisas utgivningen i IFN:s Working paper- serie. All ny forskning presenteras i ett working paper där målgruppen i första hand är andra forskare.

1196. Colonnelli, Emanuele, Joacim Tåg, 1202. Dilli, Selin, Niklas Elert och 1208. Ruddell, Keith: ”Supply Function Michael Webb och Stefanie Wolter: Andrea M. Herrmann: ”Varieties Equilibrium Over a Constrained ”A Cross-Country Comparison of of Entrepreneurship: Exploring the Transmission Line I: Calculating Dynamics in the Large Firm Wage Institutional Foundations of Different Equilibria”. Premium”. Entrepreneurship Types through 1209. Ruddell, Keith: ”Supply Function ‘Varieties-of-Capitalism’ Arguments”. 1197. Berggren, Niclas och Christi- Equilibrium Over a Constrained an Bjørnskov: ”Do Voters Dislike 1203. Economidou, Claire, Luca Grilli, Transmission Line II: Multiple Plants Liberalizing Reforms? New Evidence Magnus Henrekson och Mark and Nodal Price Derivatives”. Using Data on Satisfaction with Sanders: ”Financial and Institutio­ 1210. Ferguson, Shon, Magnus Hen- Democracy”. nal Reforms for an Entrepreneurial rekson och Louise Johannesson: Society”. 1198. Di Maggio, Marco, Amir Kermani ”Getting the Facts Right on Born och Kaveh Majlesi: ”Stock Market 1204. Skedinger, Per: ”Non-Standard Globals”. Returns and Consumption”. Employment in Sweden”. 1211. Hesamzadeh, Mohammad Reza, 1199. Norbäck, Pehr-Johan, Lars Pers- 1205. Bergh, Andreas och Philipp C. Pär Holmberg och Mahir Sarfati: son och Joacim Tåg: ”Threatening Wichardt: ”Mine, Ours or Yours? Un­ ”Simulation and Evaluation of Zonal to Buy: Private Equity Buyouts and intended Framing Effects in Dictator Electricity Market Designs”. Antitrust Policy”. Games”. 1212. Jordahl, Henrik och Lovisa Pers- 1200. Bjuggren, Carl Magnus och 1206. Berggren, Niclas, Andreas Bergh, son: ”Exploring Digital Time Measu­ Magnus Henrekson: ”Avoiding the Christian Bjørnskov och Shiori rement in the Public Sector: Labor Housewife Stigma: Self-Employment Tanaka: ”How Persistent Is Life Sa­ Productivity and Service Quality in as a Female Career Choice”. tisfaction? Evidence from European Home Care”. Immigration”. 1201. Olsson, Martin och Joacim Tåg: 1213. Bergman, Mats A., Henrik Jordahl ”What is the Cost of Privatization for 1207. Gick, Wolfgang och Alex Weissen- och Sofia Lundberg: ”Choice and Workers?”. steiner: ”‘Analysts’ Disagreement Competition in the Welfare State: and Investor Decisions”. Home Care as the Ideal Quasi-market”.

IFN ÅRSBOK 2018 81

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 81 2019-02-20 15:41:12 1214. Bartling, Björn, Alexander W. 1224. Ferguson, Shon och Magnus 1234. Bergh, Andreas och Günther Fink: Cappelen, Mathias Ekström, Henrekson: ”Exporting a Bit Faster: ”The French Curse? On the Puzzling Erik Ø. Sørensen och Bertil The Long-Run Performance of Born Economic Consequences of French Tungodden: ”Fairness in Winner- Globals in Computing”. Colonization”. Take-All Markets”. 1225. Bjørnskov, Christian, Andreas 1235. Hammarstedt, Mats och Chizheng 1215. Ekström, Mathias: ”The (Un)com­ Freytag och Jerg Gutmann: ”Coups, Miao: ”Self-Employed Immigrants promise Effect”. Regime Transition, and the Dynamics and Their Employees: Evidence from of Press Freedom”. Swedish Employer-Employee Data”. 1216. Anyadike-Danes, Michael, Carl Magnus Bjuggren, Michel Dumont, 1226. Jansson, Joakim och Björn 1236. Josephson, Jens och Joel Shapiro: Sandra Gottschalk, Werner Hölzl, Tyrefors: ”Gender Grading Bias at ”Credit Ratings and Structured Dan Johansson, Mika Maliranta, Stockholm University: Quasi-Experi­ Finance”. Anja Myrann, Kristian Nielsen och mental Evidence from an Anony­ 1237. Karadja, Mounir och Erik Prawitz: Guanyu Zheng: ”An International mous Grading Reform”. ”Exit, Voice and Political Change: Evi­ Comparison of the Contribution to 1227. Ferguson, Shon och Johan Gars: dence from Swedish Mass Migration Job Creation by High-growth Firms”. ”Measuring the Impact of Agricultu­ to the United States”. 1217. Vlachos, Jonas: ”Trust-Based Eva- ral Production Shocks on Internatio­ 1238. Blix, Mårten och Johanna Jeans- luation in a Market-Oriented School nal Trade Flows”. son: ”Telemedicine and the Welfare System”. 1228. Henrekson, Magnus och Johan State: The Swedish Experience”. 1218. Persson, Lars och Thomas Seiler: Wennström: ”’Post-Truth’ Schooling 1239. Berggren, Niclas och Christian ”Entrepreneurial Optimism and and Marketized Education: Explai­ Bjørnskov: ”Regulation and Govern­ Creative Destruction”. ning the Decline in Sweden’s School ment Debt”. Quality”. 1219. Johannesson, Louise: ”Efficiency 1240. Ek, Simon och Magnus Henrekson: Gains and Time-Savings of Perma- 1229. Aldén, Lina och Mats Hammar- ”The Geography and Concentration nent Panels in the WTO Dispute stedt: ”Self-Employment and Life of Authorship in the Top Five: Impli­ Settlement”. Satisfaction among the Elderly: Sur­ cations for European Economics”. vey-Based Evidence from Sweden”. 1220. Lindqvist, Erik, Robert Östling och 1241. Aldén, Lina, Mats Hammarstedt David Cesarini: ”Long-Run Effects 1230. Olsson, Martin och Joacim Tåg: ”Are och Hanna Swahnberg: ”(I Can’t Get of Lottery Wealth on Psychological Foreign Private Equity Buyouts Bad No) Job Satisfaction? Differences by Well-Being”. for Workers?”. Sexual Orientation in Sweden”. 1221. Brown, W. Mark, Shon Ferguson 1231. Falk, Martin och Roger Svensson: 1242. Persson, Lars och Thomas Tanger- och Crina Viju: ”Farm Size, Techno­ ”Allocation of R&D Grants in the ås: ”Transmission Network Invest­ logy Adoption and Agricultural Trade Business Sector”. ment across National Borders: The Reform: Evidence from Canada”. 1232. Ahmed, Ali och Mats Hammar- Liberalized Nordic Electricity Market”. 1222. Elert, Niklas och Magnus Henrek- stedt: ”Customer Discrimination in 1243. Abreu, Maria, Özge Öner, Aleid son: ”The Collaborative Innovation the Fast Food Market? Experimental Brouwer och Eveline van Leeuwen: Bloc: A New Mission for Austrian Evidence from a Swedish University ”Well-Being Effects of Self-Employ­ Economics”. Campus”. ment: A Spatial Inquiry”. 1223. Fischer, Martin, Martin Karlsson, 1233. Folke, Olle, Johanna Rickne och 1244. Edmark, Karin: ”Location Choices of Therese Nilsson och Nina Schwarz: Daniel M. Smith: ”Gender and Swedish Independent Schools: How ”The Long-Term Effects of Long Dynastic Political Recruitment”. Does Allowing for Private Provision Terms: Compulsory Schooling Re­ Affect the Geography of the Educa­ forms in Sweden”. tion Market?”.

82 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 82 2019-02-20 15:41:12 1245. Johansson, Dan, Mikael Stenkula 1251. Klaesson, Johan och Özge Öner: 1255. Bjuggren, Carl Magnus och Per och Niklas Wykman: ”The Rise of ”Ethnic Enclaves and Labor Market Skedinger: ”Does Job Security Ham­ Private Foundations as Owners of Outcomes – What Matters Most: per Employment Prospects?”. Swedish Industry: The Role of Tax Neighborhood, City or Region?”. 1256. Klaesson, Johan, Özge Öner och Incentives 1862–2018”. 1252. Bergh, Andreas: ”Hayekian Welfare Dieter Pennerstorfer: ”Getting the 1246. Gardberg, Malin: ”Linking Net States: Explaining the Co-Existen­ First Job – Size and Quality of Ethnic Foreign Portfolio Debt and Equity to ce of Economic Freedom and Big Enclaves for Refugee Labor Market Exchange Rate Movements”. Government”. Entry”.

1247. Maican, Florin och Matilda Orth: 1253. Sarfati, Mahir, Mohammad Reza 1257. Ahlqvist, Victor, Pär Holmberg och ”Inventory Behavior, Demand, and Hesamzadeh och Pär Holmberg: Thomas Tangerås: ”Central- versus Productivity in Retail”. ”Increase-Decrease Game under Self-Dispatch in Electricity Markets”. Imperfect Competition in Two-Sta­ 1248. Horn, Henrik: ”Investor-State vs. 1258. Öhrvall, Richard och Sven ge Zonal Power Markets –​ Part I: State-State Dispute Settlement”. Oskarsson: ”Practice Makes Voters? Concept Analysis”. Effects of Student Mock Elections on 1249. Davidson, Carl, Fredrik Heyman, 1254. Sarfati, Mahir, Mohammad Reza Turnout”. Steven Matusz, Fredrik Sjöholm Hesamzadeh och Pär Holmberg: och Susan Chun Zhu: ”Globalization 1259. Oxelheim, Lars: ”Optimal vs Satis­ ”Increase-Decrease Game under and the Jobs Ladder”. factory Transparency: The Impact of Imperfect Competition in Two-Sta­ Global Macroeconomic Fluctuations 1250. Horn, Henrik och Pehr-Johan Nor- ge Zonal Power Markets –​ Part II: on Corporate Competitiveness”. bäck: ”A Non-Technical Introduction Solution Algorithm”. to Economic Aspects of International Investment Agreements”. POLICY PAPERS

81. Ek, Simon och Magnus Henrekson: 83. Heyman, Fredrik, Pehr-Johan 85. Magnus Henrekson: ”Kunskapssy­ ”Citeringar – en jämförelse av tre Norbäck och Lars Persson: nen och läraryrkets attraktivitet”. olika mått”. ”Digitalisering och produktivitet – en forskningsöversikt”. 82. Bjuggren, Carl Magnus, Martin Olsson och Per Skedinger: ”Turord­ 84. Henrekson, Magnus: ”Ett rättvist ningsregler –​ lagstiftning med kon­ betygssystem i ett nytt skolpara­ sekvenser eller spel för gallerierna?”. digm”.

FORSKNINGSÖVERSIKTER

Heyman, Fredrik, Pehr-Johan Norbäck heter i näringslivet?”, 2018:01. Stockholm: Lundin, Erik (2018), ”Consumer Awareness och Lars Persson (2018), ”Digitalisering Institutet för Näringslivsforskning.. as a Complement to Regulation”. IFN och produktivitet – en forskningsöver­ Newsletter, nr 2. Stockholm: Institutet för Ljunge, Martin (2018), ”Fit for Manage­ sikt”. Underlag till Tillväxtanalys rampro­ Näringslivsforskning. ment? How Good Health Helps your jektrapport ”Hur kan staten främja Career”. IFN Newsletter, nr 1. Stockholm: användandet av digitaliseringens möjlig­ Institutet för Näringslivsforskning.

IFN ÅRSBOK 2018 83

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 83 2019-02-20 15:41:12 POPULÄRVETENSKAP OCH RECENSIONER

Aldén, Lina och Niclas Berggren (2018), Enkvist, Inger, Magnus Henrekson och Svensson, Roger (2018), ”Bestämning av ”Genus – problem och lösningar i dagens Martin Ingvar (2018), “Skolan behöver omtvistade svenska brakteater med ve­ Sverige”. Ekonomisk Debatt 46(4), 3–5. ett nytt paradigm”. Sans, nr 1, januari– tenskapliga metoder”. Svensk Numisma- mars, sid. 30–37. tisk Tidskrift 5 (september), 108–111. Andersson, Fredrik (2018), ”Bör vi provo- cera mer?”. Ekonomisk Debatt 46(1), 3–5. Enkvist, Inger, Magnus Henrekson och Svensson, Roger (2018), ”Datering och Martin Ingvar (2018), “Svar till Dan Coll­ bestämning av brakteater – fyra olika Andersson, Fredrik (2018), ”Recension: berg”. Sans, nr 3, juli–september, metoder”. Svensk Numismatisk Tidskrift 2 Max Tegmark: Liv 3.0 – att vara männi- sid. 89–91. (mars), 32–38. ska i den artificiella intelligensens tid”. Ekonomisk Debatt 46(4), 79–82. Fergin, Elina och Johanna Rickne (2018), Svensson, Roger (2018), ”Något om brak­ Recension: ”Iris Bohnet: What Works? teaterns historia”. Katalog till Myntauk- Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Anna Gender Equality by Design”. Ekonomisk tion 29, september 2018. Stockholm: Michalski och Lars Oxelheim, red. (2018), Debatt 46(1), 71–74. Myntauktioner i Sverige AB. ”European Union in a Changing World Or­ der. Executive Summary. Europaperspektiv Henrekson, Magnus (2018), ”Så får vi Wennström, Johan (2018), ”Den svaga 2018”. Stockholm: Santérus Förlag. rättvisa betyg”. Axess, nr 6, 24–27. staten göder den starkes rätt”. Svenska Dagbladet, 5 juli. Bergh, Andreas, Gissur Erlingsson och Henrekson, Magnus and Johan Wenn- Richard Öhrvall (2018), ”Korruption i ström (2018), ”’Post-Truth’ and the Sverige har underskattats”. Ekonomisk Decline of Swedish Education”. Quillette, Debatt 46(2), 63–65. September 18.

Edvinson, Rodney, Klas Fregert, Tor Heyman, Fredrik, Pehr-Johan Norbäck Jacobson och Daniel Waldenström och Lars Persson (2018), ”How the (2018), ”Genmäle till Pihl och Winton”. Market Can Help Break the Glass Ceiling Ekonomisk Debatt 46(7), 55–57. for Women in Management”. ProMarket Blog, September 6. Elert, Niklas (2018), ”Recension av Rutger Bergman: Utopia för realister – Hur Norbäck, Pehr-Johan, Lars Persson och medborgarlön, öppna gränser och Roger Svensson (2018), ”Early Entry to 15 timmars arbetsvecka kan bli verklig­ Verify Quality Stimulates Breakthrough het”. Respons 5, 2018, sid. 38–40. Innovations”. VOX, CEPR Policy Portal, November 3, 2018.

NYHETSBREV

Under 2018 gav IFN ut nyhetsbrev dels Ljunge, Martin (2018), ”Fit for manage­ Lundin, Erik (2018), ”Consumer awareness på svenska, dels på engelska. I den ment? How good health helps your as a complement to regulation”. IFN svenska serien utkom 7 nummer, och i career”. IFN Newsletter, nr 1. Stockholm: Newsletter, nr 2. Stockholm: Institutet för den engelska serien utkom 2 nummer. Institutet för Näringslivsforskning. Näringslivsforskning. Under året har följande temaartiklar i den engelska serien författats av IFN-forskare:

84 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 84 2019-02-20 15:41:12 POLICYINRIKTADE DEBATTARTIKLAR

Nedan redovisas policyinriktade debattartiklar och krönikor författade helt eller delvis av IFN-forskare. Artiklarna är främst publicerade i svensk dagspress.

Andersson, Martin och Johan Eklund Bergh, Andreas (2018), ”Debattens Blix, Mårten och Fredrik Heintz (2018), (2018), ”Använd experiment för att följa upp överdrifter borde straffas hårdare”. Dagens ”Ödesfråga att Europa når ifatt AI:ns super­ näringspolitiken”. Dagens Samhälle, Nyheter, 3 maj. makter”. Svenska Dagbladet, 28 oktober. 22 november. Bergh, Andreas (2018), ”Fattigdom och Blix, Mårten och Heidi Stensmyren (2018), Andersson, Martin, Johan Eklund och brottslighet måste inte hänga ihop”. Dagens ”Krock mellan vision och verklighet i vår­ Magnus Henrekson (2018), ”Politiken Nyheter, 26 juni. den”. Svenska Dagbladet, 20 september. måste gynna entreprenörerna”. Svenska Dagbladet, 14 maj. Bergh, Andreas (2018), ”Tre viktiga skäl Blix, Mårten och Johanna Jeansson till att vi kan spendera mer på välfärden”. (2018), ”Nätläkare ger nya möjligheter – låt Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Niklas Dagens Nyheter, 21 augusti. inte prestige stå i vägen”. Dagens Nyheter, Bremberg, Anna Michalski och Lars 3 april. Oxelheim (2018), ”Vilket EU vill vi ha och Bergh, Andreas (2018), ”Malmö visar vad en hur driver vi utvecklingen dit?”. Dagens kommun inte borde använda medborgarnas Blix, Mårten och Johanna Jeansson Samhälle, 15 februari. pengar till”. Dagens Nyheter, 30 oktober. (2018), Slutreplik: ”Kritikerna av nätläkare tar för lätt på problemen med dålig tillgäng­ Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Niklas Bergh, Andreas (2018), ”Ett högt valdelta­ lighet”. Dagens Nyheter, 10 april. Bremberg, Anna Michalski och Lars Oxel- gande betyder inte att demokratin mår bra”. heim (2018), ”Vad vill Finland med EU och Dagens Nyheter, 26 november. Blix, Mårten och Johanna Jeansson dess roll i världspolitiken?”. Hufvudstads- (2018), ”Synliga vårdbehov och osynliga bladet, 8 mars. Bergström, Andreas och Lars Calmfors kostnader”. Dagens Samhälle, 27 april. (2018), ”Riskabelt snabbt skrota Arbetsför­ Bergh, Andreas (2018), ”Gärna höjd lön medlingen”. Svenska Dagbladet, 24 augusti. Blix, Mårten, Charlotta Levay, Anders i Bangladesh – men först rejäla fackliga Ekholm och Heidi Stensmyren (2018), rättigheter”. Dagens Nyheter, 14 februari. Bergström, Andreas och Lars Calmfors ”Haveri i digitaliseringen av svensk sjuk­ (2018), Sluteplik: "Privatiseringar bör göras på vård”. Svenska Dagbladet, 3 december. Bergh, Andreas (2018), ”Alla kommuner vill ett klokt sätt”. Svenska Dagbladet, 31 augusti. växa – men gagnar det verkligen invånar­ Calmfors, Lars (2018), ”Arbeta längre – na?”. Dagens Samhälle, 8 mars. Bjørnskov, Christian (2018), ”Udlicitering af och börja tidigare”. Dagens Nyheter, hjemmepleje giver velfærd”. Børsen, 19 juli. 2 januari. Bergh, Andreas (2018), ”Så kan vi få veta om reformerna fungerat”. Dagens Nyheter, Blix, Mårten (2018), ”Riksbanken bör fira Calmfors, Lars (2018), ”Vi måste vänja oss 28 mars. 350 år med att höja räntan”. Dagens Indu- vid att räntorna kommer att förbli låga”. stri, 27 maj. Dagens Nyheter, 7 februari.

IFN ÅRSBOK 2018 85

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 85 2019-02-20 15:41:12 Calmfors, Lars (2018), ”Minskat fackligt Elinder, Mikael (2018), ”Krånglig tjänste- Heller Sahlgren, Gabriel och Henrik Jor- medlemskap ett hot mot den svenska pension ger risk för allvarliga misstag”. dahl (2018), ”Bäst kvalitet i lönsam skola”. modellen”. Dagens Nyheter, 18 mars. Dagens Nyheter, 26 november. Dagens Industri, 27 mars.

Calmfors, Lars (2018), ”Integrationen krä­ Ferguson, Shon, Magnus Henrekson och Heller Sahlgren, Gabriel och Henrik ver mer från parterna än etableringsjobb”. Louise Johannesson (2018), ”Färre svens­ Jordahl (2018), ”Friskolor har inte högre Dagens Nyheter, 3 april. ka jobb när företag hetsas att internationa­ betygsinflation”. Dagens Samhälle, 2 juli. lisera”. Dagens Nyheter, 23 mars. Calmfors, Lars (2018), ”Därför bör inte Heller Sahlgren, Gabriel och Nima inkomstskillnaderna få fortsätta att växa i Folke, Olle och Johanna Rickne (2018), Sanandaji (2018), ”Välfärdens kostnadsök­ Sverige”. Dagens Nyheter, 1 maj. ”Väljarna överskattar andelen utlandsföd­ ning kan inte betalas med skatter”. Dagens da”. Expressen, 8 augusti. Industri, 8 maj. Calmfors, Lars (2018), ”Italien riskerar att utlösa eurosamarbetets värsta kris”. Götmark, Frank, Cecilia Boldemann, Henrekson, Magnus (2018), ”Kan tjänste- Dagens Nyheter, 13 juni. Lars-Göran Engfeldt, Börje Eriksson, export ersätta varuexporten?”. Svenska Magnus Henrekson, Stig-Olof Holm, Dagbladet, 10 mars. Calmfors, Lars (2018), ”Reformera gärna Karl-Erik Norrman och Carl Wahren Arbetsförmedlingen, men gör det gradvis (2018), ”FN bör ha som mål att bromsa Heyman, Fredrik och Fredrik Sjöholm och klokt”. Dagens Nyheter, 10 juli. folkökningen”. Svenska Dagbladet, 21 juli. (2018), ”Förstklassig utbildning vapen i globaliseringen”. Svenska Dagbladet, 4 juni. Calmfors, Lars (2018), ”Debatten om Hammarstedt, Mats (2018), ”Ingen anställningstrygghet är alltför polariserad”. integration utan förbättrat humankapital”. Holmberg, Pär och Thomas Tangerås Dagens Nyheter, 2 september. Dagens Industri, 18 juli. (2018), ”Centralstyrd elhandel knappast rätt väg att gå”. Svenska Dagbladet, Calmfors, Lars (2018), ”Märkligt av parter­ Hammarstedt, Mats och Chizheng Miao 27 december. na i industrin”. Dagens Industri, 15 oktober. (2018), ”Bättre villkor för företagen kan underlätta integration”. Dagens Nyheter, Jordahl, Henrik (2018), ”Sparsamma ny­ Calmfors, Lars (2018), ”Dagens sätt att 8 oktober. årslöften”. Norrbottens-Kuriren, 15 januari. bestämma löner passar inte morgondagens Sverige”. Dagens Nyheter, 21 oktober. Heller Sahlgren, Gabriel (2018), ”Frisko­ Jordahl, Henrik (2018), ”Makten före väl­ lornas elever är mer nöjda med skolmiljön”. färden”. Svenska Dagbladet, 25 januari. Calmfors, Lars (2018), ”Industrins makt över Svenska Dagbladet, 7 januari. lönerna har blivit en trossats som inte får Jordahl, Henrik (2018), ”Vårdgarantin är ifrågasättas”. Dagens Nyheter, 28 oktober. Heller Sahlgren, Gabriel (2018), ”Svensson bara tomma ord”. Nya Wermlands-Tidningen, och Suhonen vet inte vad de skriver om”. 28 februari. Calmfors, Lars, Simon Ek, Ann-Sofie Dagens Samhälle, 15 januari. Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Ske- Jordahl, Henrik (2018), ”En effektivare dinger (2018), ”Replik: Arbetsmarknads­ Heller Sahlgren, Gabriel (2018), ”Vallgårda hemtjänst”. Norrbottens-Kuriren, 15 maj. ekonomiska rådets analys av minimilöner­ har missförstått analysen”. Svenska Dag- nas sysselsättningseffekter är välgrundad”. bladet, 24 januari. Jordahl, Henrik (2018), ”En effektivare Ekonomistas, 28 maj. hemtjänst”. Nya Wermlands-Tidningen, 7 juni.

86 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 86 2019-02-20 15:41:12 Jordahl, Henrik (2018), ”Finansministern Skogstad, Isak, Magnus Henrekson, Per Öner, Özge (2018), ”Vi ville ha arbetare, och den falska tillväxten”. HelaGotland, Kornhall, Martin Ingvar, Åsa Wikforss och men fick människor”. Svenska Dagbladet, 29 augusti. Inger Enkvist (2018), Slutreplik: ”Konstruk- 25 maj. tivismen är utbredd i skolan”. Svenska Jordahl, Henrik (2018), ”Magdalena Dagbladet, 29 oktober. Öner, Özge (2018), ”Problemet är frånvaro Andersson och den falska tillväxten”. Nya av självrannsakan”. Svenska Dagbladet, Wermlands-Tidningen, 15 september. Tangerås, Thomas (2018), Replik: ”EU gör 11 oktober. det svårt att minska flygets klimatpåver­ Jordahl, Henrik (2018), ”Priset på klima­ kan”. Dagens Nyheter, 17 april. Öner, Özge (2018), ”En inkluderande natio­ tet”. Norrbottens Kuriren, 19 december. nalism behövs”. Svenska Dagbladet, Tåg, Joacim (2018), ”Så viktig är Teslas 11 november. Jordahl, Henrik och Lovisa Persson batterifabrik för Österbotten”. Vaasa Insider, (2018), ”Digital insyn i omsorgen ställer 12 juli. krav på ledarskapet”. Dagens Samhälle, 17 maj. Vlachos, Jonas (2018), ”SVT:s Skolkö visa­ de det underliga i kösystemet till friskolor­ Keloharju, Matti, Samuli Knüpfer och na”. Arbetsvärlden, 17 april. Joacim Tåg (2018), ”Så når fler kvinnor toppen”. Dagens Industri, 18 oktober. Vlachos, Jonas (2018), ”Nej, skolval bryter inte segregationen”. Dagens Samhälle, Lundin, Erik (2018), ”Hushåll förlorare 3 maj. när värmebolag maxar vinsten”. Svenska Dagbladet, 23 september. Vlachos, Jonas (2018), ”MUF:s skolpeng slår mot utsatta elever”. Arbetsvärlden, Lundin, Erik (2018), Slutreplik: ”Fjärrvär­ 21 maj. men behöver starkare konkurrens”. Svenska Dagbladet, 2 oktober. Vlachos, Jonas (2018), ”Jo, friskolorna har visst betygsinflation”. Dagens Industri, Oxelheim, Lars (2018), ”History lessons 7 juni. on money supply and demand”. Financial Times, 26 februari. Waldenström, Daniel, Spencer Bastani och Åsa Hansson (2018), ”Sverige behöver Rickne, Johanna (2018), ”Hårdare straff införa ny arvs- och fastighetsskatt”. Dagens drabbar de dömdas barn”. Arbetsvärlden, Nyheter, 17 januari. 26 februari. Öner, Özge (2018), ”Överlever systerskapet Skogstad, Isak, Magnus Henrekson, Per den nya klyftan?”. Svenska Dagbladet, Kornhall, Martin Ingvar, Åsa Wikforss 3 mars. och Inger Enkvist (2018), ”Ny kunskapssyn avgörande för Sveriges framtid”. Svenska Öner, Özge (2018), ”Centerpartiet ritar om Dagbladet, 20 oktober. det politiska landskapet”. Svenska Dagbla- det, 3 maj.

IFN ÅRSBOK 2018 87

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 87 2019-02-20 15:41:13 IFN:S SEMINARIESERIE

”Contracts with Benefits: The Implementation of Impact Investing” var titeln på den uppsats som Jessica S. Jeffers från Booth School of Business, University of Chicago, presenterade på ett akademisk seminarium.

ONSDAGEN DEN 17 JANUARI ONSDAGEN DEN 14 FEBRUARI Tore Ellingsen, Handelshögskolan i Stockholm: Magnus Lodefalk, Örebro universitet: ”Bond-Boom Recessions”. ”Trading Firms and Trading Costs in Services: Medförfattare: David Domeij. The Case of Sweden”. Medförfattare: Hildegunn Kyvik Nordås. ONSDAGEN DEN 24 JANUARI Ines Helm, Stockholms universitet: ONSDAGEN DEN 7 MARS ”National Industry Trade Shocks, Local Labor Andreas Ek, London School of Economics, Markets and Agglomeration Spillovers”. England: ”Cultural Values and Productivity”. ONSDAGEN DEN 31 JANUARI Hans Grönqvist, Uppsala universitet: ONSDAGEN DEN 21 MARS ”The Intergenerational Effects of Parental Lina Aldén, Linnéuniversitetet: Incarceration”. ”Culture and the Gender Gap in Major: An Medförfattare: Will Dobbie, Susan Niknami, Analysis Using Sibling Comparisons”. Mårten Palme och Mikael Priks. Medförfattare: Emma Neuman.

ONSDAGEN DEN 7 FEBRUARI ONSDAGEN DEN 28 MARS Gonzague Vannoorenberghe, Catholic University Anna Dreber, Handelshögskolan i Stockholm: of Leuven, Belgien: ”Which Scientific Results Can We Trust? Using ”A Theory of New Trade Agreements”. Replications and Prediction Markets to Esti- Medförfattare: Mathieu Parenti. mate the Reliability of Results”. Medförfattare: Colin F. Camerer och Magnus Johannesson.

88 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 88 2019-02-20 15:41:13 ONSDAGEN DEN 11 APRIL ONSDAGEN DEN 30 MAJ David S. Lucas, Syracuse University och George Andreas Fagereng, Statistics Norway, Norge: Mason University, USA: ”MPC Heterogeneity and Household Balance ”Institutional Knowledge Spillovers, Entrepre- Sheets ”. neurship, and Economic Decline”. Medförfattare: Martin B. Holm och Gisle J. Natvik. Medförfattare: Caleb S. Fuller. ONSDAGEN DEN 13 JUNI ONSDAGEN DEN 18 APRIL Volker Lindenthal, University of Freiburg, Andreas Madestam, Stockholms universitet: Tyskland: ” Surviving the Killing Fields: The Cultural and ”Manager Quality and Firm Performance: Evi- Political Heritage of the Khmer Rouge”. dence from ’Aryanizations’ in Nazi Germany”. Medförfattare: Mathias Iwanowsky. Medförfattare: Kilian Huber och Fabian Waldinger.

ONSDAGEN DEN 25 APRIL ONSDAGEN DEN 20 JUNI Spencer Bastani, Linnéuniversitetet: Dave Rapson, UC Davis, USA: ”The Welfare-Enhancing Role of Parental ”Estimating Demand for Electric Vehicles in Leave Mandates”. Low- and Middle-Income Households”. Medförfattare: Tomer Blumkin och Medförfattare: Erich Muehlegger. Luca Micheletto. ONSDAGEN DEN 29 AUGUSTI ONSDAGEN DEN 2 MAJ Eric Verhoogen, Columbia University, USA: Martin Nybom, IFAU: ”Using Exchange Rates to Estimate Produc- ”The Rising Return to Non-Cognitive Skill”. tion Functions: Evidence from Colombia”. Medförfattare: Per-Anders Edin, Peter Fredriks­ Medförfattare: Nicolas de Roux, Marcela Eslava son och Björn Öckert. och Santiago Franco.

ONSDAGEN DEN 16 MAJ ONSDAGEN DEN 5 SEPTEMBER Olav Sorenson, Yale School of Management, Milena Wittwer, Stanford University, USA: Yale University, USA: ”Connecting Disconnected Markets? An Irrele- ”The Startup Employee Earnings Gap: The vance Result”. Long-Term Income Consequences of Joining Small and Young Firms”. ONSDAGEN DEN 12 SEPTEMBER Medförfattare: Michael S. Dahl, Rodrigo Canales Paola Bertoli, University of Economics, och M. Diane Burton. Prague, Tjeckien: ”Birth in Hard Times: When Your Network Can ONSDAGEN DEN 23 MAJ Keep You Up or Drag You Down”. Jonas Cederlöf, Stockholms universitet: Medförfattare: Veronica Grembi och The Linh ”Consequences of Mandatory Advance Layoff Bao Nguyen. Notice for Workers and Firms”. Medförfattare: Peter Fredriksson, Arash Nekoei och David Seim. .

IFN ÅRSBOK 2018 89

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 89 2019-02-20 15:41:13 ONSDAGEN DEN 19 SEPTEMBER ONSDAGEN DEN 14 NOVEMBER Colin Carter, UC Davis, USA: Ian Burn, SOFI, Stockholms universitet: ”Managed Trade: The US-Mexico Sugar ”More You Know, the Better You’re Paid? Evi- Suspension Agreements”. dence from Pay Secrecy Bans for Managers”. Medförfattare: K. Aleks Schaefer. Medförfattare: Kyle Kettleri.

ONSDAGEN DEN 26 SEPTEMBER ONSDAGEN DEN 21 NOVEMBER Jessica S. Jeffers, Booth School of Business, Gregory Corcos, Ecole Polytechnique, University of Chicago, USA: Paris, Frankrike: ” Contracts with Benefits: The Implemen- ”Sequential Exporting and Third-Country tation of Impact Investing”. Effects of Trade Policy”. Medförfattare: Christopher Geczy, David K. Musto Medförfattare: Facundo Albornoz, Héctor F. Calvo och Anne M. Tucker. Pardo och Emanuel Ornelas.

ONSDAGEN DEN 3 OKTOBER ONSDAGEN DEN 28 NOVEMBER Daniel Spiro, Uppsala universitet: Claes Bäckman, Lunds universitet: ”Non-Confrontational Extremists”. ”Interest-Only Mortgages and Consumption Medförfattare: Daniel L. Chen och Moti Michaeli. Growth: Evidence from a Mortgage Market Reform”. ONSDAGEN DEN 10 OKTOBER Medförfattare: Natalia Khorunzhina. Luca Macedoni, Aarhus University, Danmark: ”Flexibility and Productivity: Towards the ONSDAGEN DEN 5 DECEMBER Understanding of Firm Heterogeneity for Dennis Novy, University of Warwick, England: Multi-Product Exporters”. ”Currency Unions, Trade, and Heterogeneity”. Medförfattare: Mingzhi Xu. Medförfattare: Natalie Chen.

ONSDAGEN DEN 17 OKTOBER ONSDAGEN DEN 12 DECEMBER Ferenc Szucs, Stockholms universitet: Harald Fadinger, University of Mannheim, ”Discretion and Corruption in Public Tyskland: Procurement”. ”The Real Exchange Rate, Innovation and Productivity”. ONSDAGEN DEN 24 OKTOBER Medförfattare: Laura Alfaro, Alejandro Cuñ​at Inga Heiland, Oslo University, Norge: och Yanping Liu. ”Global Risk Sharing Through Trade in Goods and Assets: Theory and Evidence”.

ONSDAGEN DEN 7 NOVEMBER David Jinkins, Copenhagen Business School, Danmark: ”Dynamic Amenities”. Medförfattare: Farid Farrokhi.

90 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 90 2019-02-20 15:41:13 BROWN BAG-SEMINARIER

I maj månad presenterade Shon Ferguson, IFN, studien ”Getting the Facts Right on Born Globals” på ett brown bag-seminarium.

I denna seminarieserie presenteras arbeten på ett tidigare stadium jämfört med forskarseminarier; se föregående sidor.

MÅNDAGEN DEN 29 JANUARI MÅNDAGEN DEN 9 APRIL Christina Gravert, Göteborgs universitet: ”The Anders Gustafsson, Ratio & Jönköping Inter­ Hidden Costs of Nudging: Experimental Evi- national Business School: ”Picking Winners or dence from Reminders in Fundraising”. Pickling Lemons? Efficiency of Public Bank Medförfattare: Mette Trier Damgaard. Loans to Private Firms”.

MÅNDAGEN DEN 5 FEBRUARI MÅNDAGEN DEN 16 APRIL Chiara Lacava, University of Rome Tor Vergata, Daniel Halvarsson, Ratio: ”Subsidy Entrepre- Italien: ”Why Are Some Regions So Much More neurs”. Productive than Others?”. Medförfattare: Patrik Tingvall och Anders Gustafsson.

MÅNDAGEN DEN 19 FEBRUARI MÅNDAGEN DEN 23 APRIL Malin Gardberg, Erasmus School of Economics Björn Tyrefors, IFN: ”Restricting Residence och Tinbergen Institute, Nederländerna: ”Lin- Permits: Short-Run Evidence from A Swedish king Net Foreign Portfolio Debt and Equity to Reform”. Exchange Rate Movements”. Medförfattare: Niklas Blomqvist och Peter Skog­ man Thoursie. MÅNDAGEN DEN 19 MARS Niklas Engbom, Princeton University, USA: MÅNDAGEN DEN 7 MAJ ”Firm and Worker Dynamics in an Aging Ruixue Jia , UC San Diego, USA: ”The Rise of Labor Market”. Robots in China: Firm-Level Patterns”.

IFN ÅRSBOK 2018 91

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 91 2019-02-20 15:41:13 MÅNDAGEN DEN 14 MAJ MÅNDAGEN DEN 1 OKTOBER Martin Ljunge, IFN: Karin Edmark, SOFI, Stockholms universitet, och ”Fertile Soil for Intrapreneurship”. IFN: ”Estimating the Effects of Attending an Medförfattare: Mikael Stenkula. Independent upper Secondary School Using RD and Matching”. MÅNDAGEN DEN 21 MAJ Shon Ferguson, IFN: MÅNDAGEN DEN 8 OKTOBER ”Getting the Facts Right on Born Globals”. Camille Hebert, Tilburg University och Paris- Medförfattare: Magnus Henrekson och Dauphine University: ”Mind the Gap: Gender Louise Johannesson. Stereotypes and Entrepreneurs’ Financing”.

MÅNDAGEN DEN 28 MAJ MÅNDAGEN DEN 22 OKTOBER Mårten Blix, IFN: ”Nätläkare i primärvården – Eva Bejerot, Handelshögskolan vid Örebro uni­ lindring eller lidande?”. versitet: ”The Mixed-ability Class and its Im- Medförfattare: Johanna Jeansson. pact on the Teaching Environment in Sweden”. Medförfattare: Tina Forsberg, Hans Hasselbladh MÅNDAGEN DEN 4 JUNI och Joakim Westerlund. Erik Lundin, IFN: ”The Political Economy of Wind Turbine Location Decisions: Evidence MÅNDAGEN DEN 5 NOVEMBER from Sweden”. Magnus Henrekson, IFN: ”The Geography and Medförfattare: Thomas Tangerås och Frank Wolak. Concentration of Authorship in the Top Five: Implications for European Economics”. MÅNDAGEN DEN 11 JUNI Medförfattare: Simon Ek. Georg Graetz, Uppsala universitet: ”Individual Consequences of Occupational Decline”. MÅNDAGEN DEN 12 NOVEMBER Medförfattare: Per-Anders Edin, Sofia Hernnäs Nadiia Lazhevska, Handelshögskolan i Stockholm: och Guy Michaels. ”How Large are the Dynamic Gains from Trade?”.

MÅNDAGEN DEN 10 SEPTEMBER MÅNDAGEN DEN 19 NOVEMBER Olle Hammar, Uppsala universitet och IFN: ”It’s Aluma Dembo, Nuffield College, Oxford Univer­ Where You’re From, It’s Where You’re At: Cul- sity, England: ”Emotions and Decision-Making ture and Preferences for Redistribution”. over Risk: Results from a Mobile Experiment”. Medförfattare: Sid Feygin och Orianna DeMas. MÅNDAGEN DEN 17 SEPTEMBER Emanuele Colonnelli, University of Chicago, MÅNDAGEN DEN 3 DECEMBER Booth School of Business, USA: ”Who Creates Per Skedinger, IFN: ”Discrimination in Low New Firms When Local Opportunities Arise?”. Skilled Jobs”. Medförfattare: Shai Bernstein, Davide Malacrino Medförfattare: Mats Hammarstedt. och Tim McQuade. MÅNDAGEN DEN 10 DECEMBER MÅNDAGEN DEN 24 SEPTEMBER Justin Tumlinson, Institute for Innovation and Aljoscha Janssen, Handelshögskolan i Stockholm: Entrepreneurship, Loughborough University ”Switching Costs, Quality Misconceptions and London, England: ”The Limits of Meritocracy”. Behavioral Pricing in the Pharmaceutical Market”. Medförfattare: John Morgan och Felix Várdy.

92 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 92 2019-02-20 15:41:13 INTERNATIONELLA FORSKARKONFERENSER

14–15 juni arrangerades IFN Stockholm Conference, en internationell var bland annat hur företagande och innovativ verksamhet påverkas av forskarkonferens med temat ”entreprenörskap och innovation: dåtid, nutid samhällsinstitutioner. Men även hur dessa påverkar samhället – i den och framtid”. Deltagarna kom från Sverige, USA, Nederländerna, Italien, politiska processen, på finansmarknaderna, arbetsmarknaden och pro- Belgien, Tyskland, Storbritannien och Kanada. Ämnen som diskuterades duktmarknaderna.

När Alexander Ljungqvist, Handelshögskolan i Stockholm och affilierad till Vid öppnandet av konferensen den 17 augusti förklarade Ljungqvist att ”vi IFN, och Lars Persson, IFN, började arbeta med att skapa nätverket Nordic studerar alla näringsliv och företagande inom ramen för våra olika ekono- Initiative for Corporate Economics, NICE, så myntade de samtidigt begrep- miska discipliner. Vårt mål för denna konferens är att skapa en gemensam pet corporate economics. Ett samlingsnamn för ett brett forskningsområde. bas för våra olika specialiteter. Det är det vi kallar corporate economics”.

IFN ÅRSBOK 2018 93

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 93 2019-02-20 15:41:14 Finansiering av forskningen

IFN finansieras av en rad stiftelser och organisationer – både privata och offentliga. Anslagsgivare presenteras i bokstavsordning.

94 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 94 2019-02-20 15:41:15 ALMEGA JAN WALLANDERS SVENSKT NÄRINGSLIV OCH TOM HEDELIUS STIFTELSE CATARINA OCH SVEN OCH TORE BROWALDHS STIFTELSE SVEN SVENSSONS STIFTELSE HAGSTRÖMERS STIFTELSE FÖR NUMISMATIK JOHAN OCH JAKOB ENERGIFORSK SÖDERBERGS STIFTELSE TORSTEN SÖDERBERGS STIFTELSE ENERGIMYNDIGHETEN KONKURRENSVERKET VETENSKAPSRÅDET FINLANDS AKADEMI MARIANNE OCH MARCUS WALLENBERGS STIFTELSE VINNOVA FORMAS NATIONAL INSTITUTES FORSKNINGSRÅDET FÖR OF HEALTH HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD NORFACE FRAMTIDENS VÄLFÄRDSTJÄNSTER RAGNAR SÖDERBERGS STIFTELSE HANDELSRÅDET RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND HORIZON 2020, THE EU FRAMEWORK PROGRAMME FOR SILICON VALLEY COMMUNITY RESEARCH AND INNOVATION FOUNDATION

INSTITUTT FOR SVENSKA BANKFÖRENINGEN SAMFUNNSFORSKNING

Institutet för Näringslivsforskning (IFN) är en privat i Sverige. Vi var till exempel bland de första att under- och icke vinstdrivande stiftelse. Institutet grundades söka sambandet mellan entreprenörskap och ekonomisk 1939 av Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgi- tillväxt. vareföreningen (SAF) med syftet att forska om ekono- IFN har en lång tradition av att bedriva forskning miska och sociala frågor av betydelse för näringslivets med hög integritet och kvalitet. Forskningsämnena skif- utveckling. IFN finansieras i dag av en rad stiftelser och tar med tiden, strävan är att forskarna på IFN ska ta sig organisationer – både privata och offentliga. an aktuella och angelägna frågor. Därigenom kan IFN – Att IFN är ett privat institut ser vi som en styrka, vara en viktig aktör i såväl forskarvärlden som samhälls- säger professor Magnus Henrekson, vd för IFN. Statliga debatten. satsningar och prioriteringar har alltid spelat en stor roll för den nationalekonomiska forskningens inrikt- ning. IFN har genom åren säkerställt att det funnits en ,Läs mer om finansiärer och finansiering på företags- och näringslivsrelaterad ekonomisk forskning ifn.se/finansiering.

IFN ÅRSBOK 2018 95

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 95 2019-02-20 15:41:15 © INSTITUTET FÖR NÄRINGSLIVSFORSKNING BOX 55665 102 15 STOCKHOLM 08-665 45 00 WWW.IFN.SE [email protected] ISSN 1654-0824 ISBN 978-91-7204-746-4 TEXT INSTITUTET FÖR NÄRINGSLIVSFORSKNING GRAFISK FORM IRONS DESIGN SÄTTNING IFN TRYCK HYLTE TRYCK FOTO KARL GABOR, BOSSE JOHANSSON, KAJSA KAX, MELKER DAHLSTRAND/SVERIGES RIKSDAG, ELISABETH PRECHT, ALEXANDRA ALLARD, ISTOCK, MOSTPHOTOS, MED FLERA.

96 IFN ÅRSBOK 2018

Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 96 2019-02-20 15:41:15 28% 64 working papers publice- rades under året. Det är ett Entreprenörskapets ekonomi är det nytt rekord för IFN. största forskningsprogrammet på IFN. 18 av institutets 65 forsknings- 2018 i siffror projekt är inom detta forskningsfält. IFN är en av landets ledande forskningsmiljöer inom nationalekonomi. Forskarna vid IFN förenas av övertygelsen att nationalekonomi är ett ojämförligt kraftfullt verktyg för att förstå samhället. 5 75 forskningsprogram publicerade debattartiklar och krönikor av debatt- karaktär 34 ”Om vi betalade mer disputerade forskare ur egen ficka och inte via skattsedeln skulle ”Jag studerar vilken in- det bli tydligare vad 19 Gästforskare verkan introduktionen som är bra och vad som 16 5 Under året har ett antal gästfors- av gratis spädbarnsvård 15 doktorander kare vistats kortare eller längre är dålig kvalitet i hem- 14 6 tider på IFN. Därutöver har ett IFN-seminarier öppna hade på barnens hälsa, 12 stort antal internationella forskare tjänsten.” 10 för allmänheten utbildning och arbets- 9 besökt IFN i samband med work- shops och vetenskapliga konfe- HENRIK JORDAHL marknadsutfall senare i ”Jag är nationalekonom renser. PROFESSOR och livet.” men har aldrig tvekat att PROGRAMCHEF 4 THERESE NILSSON hämta idéer från andra DOCENT Böcker och avhandlingar discipliner. ” Under 2018 publicerades totalt tio ASSAR LINDBECK, böcker, sex antologier med redak- PROFESSOR i nationalekonomi 65 törer från IFN och tre doktorsav- forskningsprojekt handlingar. Det var fler böcker än 39 32 affilierade forskare någonsin tidigare. akademiska seminarier

Årsbok 2018 OMSLAG 5,5 mmFINAL 2019-02-12.indd 2 2019-02-13 09:49:15 2018 Året som gått på Institutet för Näringslivsforskning

2018 Året som gått på Institutet för Näringslivsforskning

IFN är ett oberoende och privat forskningsinstitut inom nationalekonomi.­ Institutets uppgift är att bedriva forskning av högsta internationella 2018 kvalitet på områden av central betydelse för svensk ekonomi och närings­livets utveckling. Året som gått på IFN vill vara en källa till kunskap om näringslivets förutsättningar och Institutet för Näringslivsforskning utveckling för beslutsfattare, experter, rådgivare och journalister som arbetar med och intresserar sig för närings­livets villkor. Forskningen är opartisk och oberoende. Professionell integritet och objektivitet är riktlinjerna för all forskning och analys vid institutet.

På IFN bedrivs forskning inom fem program: Globaliseringen och företagen, Entreprenörskapets ekonomi, Tjänstesektorns ekonomi, Elmarknadens ekonomi och Institutionernas ekonomi. Inom dessa program ryms ett stort antal projekt om allt från digitalisering och utbild- ningens betydelse för samhällsutvecklingen till snabbväxande företag, innovationer och skatter.

ifn.se

Årsbok 2018 OMSLAG 5,5 mmFINAL 2019-02-12.indd 1 2019-02-13 09:49:13