2018 – Året Som Gått På Institutet För Näringslivsforskning

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

2018 – Året Som Gått På Institutet För Näringslivsforskning 2018 Året som gått på Institutet för Näringslivsforskning som gått på Institutet Året 2018 Året som gått på Institutet för Näringslivsforskning IFN är ett oberoende och privat forskningsinstitut inom nationalek onomi. Institutets uppgift är att bedriva forskning av högsta internationella 2018 kvalitet på områden av central betydelse för svensk ekonomi och närings livets utveckling. Året som gått på IFN vill vara en källa till kunskap om näringslivets förutsättningar och Institutet för Näringslivsforskning utveckling för beslutsfattare, experter, rådgivare och journalister som arbetar med och intresserar sig för närings livets villkor. Forskningen är opartisk och oberoende. Professionell integritet och objektivitet är riktlinjerna för all forskning och analys vid institutet. På IFN bedrivs forskning inom fem program: Globaliseringen och företagen, Entreprenörskapets ekonomi, Tjänstesektorns ekonomi, Elmarknadens ekonomi och Institutionernas ekonomi. Inom dessa program ryms ett stort antal projekt om allt från digitalisering och utbild- ningens betydelse för samhällsutvecklingen till snabbväxande företag, innovationer och skatter. ifn.se Årsbok 2018 OMSLAG 5,5 mmFINAL 2019-02-12.indd 1 2019-02-13 09:49:13 28% 64 working papers publice- rades under året. Det är ett Entreprenörskapets ekonomi är det nytt rekord för IFN. största forskningsprogrammet på IFN. 18 av institutets 65 forsknings- 2018 i siffror projekt är inom detta forskningsfält. IFN är en av landets ledande forskningsmiljöer inom nationalekonomi. Forskarna vid IFN förenas av övertygelsen att nationalekonomi är ett ojämförligt kraftfullt verktyg för att förstå samhället. 5 75 forskningsprogram publicerade debattartiklar och krönikor av debatt- karaktär 34 ”Om vi betalade mer disputerade forskare ur egen ficka och inte via skattsedeln skulle ”Jag studerar vilken in- det bli tydligare vad 19 Gästforskare verkan introduktionen som är bra och vad som 16 5 Under året har ett antal gästfors- av gratis spädbarnsvård 15 doktorander kare vistats kortare eller längre är dålig kvalitet i hem- 14 6 tider på IFN. Därutöver har ett IFN-seminarier öppna hade på barnens hälsa, 12 stort antal internationella forskare tjänsten.” 10 för allmänheten utbildning och arbets- 9 besökt IFN i samband med work- shops och vetenskapliga konfe- HENRIK JORDAHL marknadsutfall senare i ”Jag är nationalekonom renser. PROFESSOR och livet.” men har aldrig tvekat att PROGRAMCHEF 4 THERESE NILSSON hämta idéer från andra DOCENT Böcker och avhandlingar discipliner. ” Under 2018 publicerades totalt tio ASSAR LINDBECK, böcker, sex antologier med redak- PROFESSOR i nationalekonomi 65 törer från IFN och tre doktorsav- forskningsprojekt handlingar. Det var fler böcker än 39 32 affilierade forskare någonsin tidigare. akademiska seminarier Årsbok 2018 OMSLAG 5,5 mmFINAL 2019-02-12.indd 2 2019-02-13 09:49:15 2018 Året som gått på Institutet för Näringslivsforskning Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 1 2019-02-20 15:40:47 Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 2 2019-02-20 15:40:48 Innehåll 4 Vd har ordet: ”Det mest produktiva året i vår historia.” 6 Styrelsen & Samtal med styrelsens ordförande: ”Vi måste tala om hur tillgångar skapas.” 8 Lindbeck: ”Politikerna har förstört bostadsmarknaden.” 10 Gästforskare 11 Forskningsprogram 44 Jordahl: ”Marknader bör organiseras så att kvalitet premieras.” 46 Forskningsproduktionen vid IFN 2018 51 Publika aktiviteter 57 Externa aktiviteter 60 Persson: ”Kommunerna är centrala för hur samhället fungerar.” 62 Medarbetare 73 Publikationer och akademiska seminarier 94 Finansiering av forskningen Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 3 2019-02-20 15:40:48 Vd har ordet 4 IFN ÅRSBOK 2018 Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 4 2019-02-20 15:40:49 Vd har ordet ”Det mest produktiva året i vår historia” 2018 var det mest produktiva året i institutets 80-åriga historia, skriver MAGNUS HENREKSON. IFN:s forskare har producerat näringslivsrelevant forskning i världsklass och sedan framgångsrikt förmedlat resultaten även utanför akademin. IFN ÄR ETT NATIONALEKONOMISKT forsk- i minnet att det djupare syftet med forskare gav under året ut 14 böcker ningsinstitut profilerat mot närings- samhällsekonomisk forskning inte är och var (med)redaktörer för sex sam- livsrelevanta forskningsfrågor. Vad vi att publiceras i en fin tidskrift. Detta lingsvolymer. Till detta ska läggas 28 åstadkommer kan mätas och därmed är givetvis ett viktigt kvitto på att längre tidskriftsartiklar och antologi- jämföras med tidigare år och hur vi forskningen är av hög kvalitet, men bidrag på svenska, över 70 debattar- står oss i konkurrensen med andra in- det djupare syftet är att öka kunska- tiklar och krönikor i ledande svenska stitutioner och forskare såväl i Sverige pen om hur det samhällsekonomiska tidningar och 17 mer omfattande som i resten av världen. När vi blickar systemet fungerar. Förhoppningen populärvetenskapliga essäer i svenska tillbaka på 2018 kan vi konstatera att är sedan att den nya kunskapen ska och internationella essätidskrifter. det varit det mest produktiva året i Det som åstadkommits under 2018 institutets 80-åriga historia. visar på IFN:s förmåga att produ- Antalet working papers översteg för ”Framgångar har nåtts cera näringslivsrelevant forskning i första gången 60 stycken under ett världsklass och att sedan framgångs- enskilt år. Men detta är bara första genom att forskarnas rikt förmedla resultaten även utanför steget. Ett gott kvitto på kvaliteten intellektuella nyfikenhet akademin. Dessa framgångar har på IFN:s forskning är att så gott som och kreativitet parats kunnat nås genom att forskarnas alla working papers så småningom blir intellektuella nyfikenhet och kreati- publicerade i vetenskapliga tidskrifter med hängivet och hårt vitet parats med hängivet och hårt eller samlingsvolymer. Förra året var arbete.” arbete. Framgångarna är samtidigt en ett absolut rekordår med 76 publicera- utmaning; fortsatt framgång förutsät- de tidskriftsartiklar och internationel- ter att vi förblir ödmjuka och ständigt la antologibidrag. kunna ge vägledning och underlag till påminner oss om att det kräver lika Den kvalitetsjustering som görs beslut som bidrar till att ekonomin hårt arbete och lika stor hängiven- enligt IFN:s transparenta poängskala fungerar bättre och välfärden ökar. het för att bibehålla den position vi visar också att antalet publiceringar Därför är det en prioriterad uppgift lyckats uppnå! ökat samtidigt som rankingen av de för IFN att kommunicera den egna tidskrifter där forskningen publiceras forskningen bredare och att på forsk- i genomsnitt legat kvar på samma ningsbasis delta i samhällsdebatten. höga nivå som tidigare. Även i detta hänseende var 2018 ett MAGNUS HENREKSON, Samtidigt är det viktigt att hålla synnerligen produktivt år. Institutets PROFESSOR OCH VD IFN ÅRSBOK 2018 5 Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 5 2019-02-20 15:40:49 Styrelsen MICHAEL STIG JENNY TRESCHOW CLAESSON LINDÉN URNES Ordförande Ledamot Ledamot sedan 2011 sedan 2015 sedan 2015 Civilingenjör. Civilingenjör. B.A. (phil.). Ägare Tidigare verksam som vd och Vd Doxa Plast. Tidigare ordförande till och styrelse ordförande i Lindén­ ordförande för flera svenska och inter­ för Jönköpings Handels kammare. gruppen, styrelseordförande i Stiftelsen nationella storbolag. Ordförande i Wal­ Färgfabriken, styrelseledamot i Becker lenberg Foundation AB:s investerings­ Industrial Coatings Holding och ColArt kommitté och styrelseledamot i Knut International Ltd. och Alice Wallenbergs Stiftelse. Ledamot i IVA:s avdelning 1 (Maskinteknik). MAGNUS MAGDALENA PÄR HENREKSON GERGER BOMAN Vd sedan 2005 Ledamot Ledamot Ekon.dr och profes­ sedan 2011 sedan 2018 sor. Styrelseledamot Civilekonom Styrelseordförande i Stiftelsen Affärsvärlden och Fundcurve och MBA vid Handelshögskolan i Handelsbanken AB, Svenska Cellulosa AB AB, vice ordförande i Nationalekonomis­ Stockholm. Vd för Systembolaget. SCA och Essity AB, vice ordförande i AB ka Föreningen, ledamot i Bertil Ohlinin­ Styrelseledamot i Investor, Svensk Industrivärden samt styrelseledamot i stitutets stiftelseråd, SNS Förtroenderåd Handel, Svenskt Näringsliv och Skanska AB. och IVA:s avdelning IX (Ekonomi). Ahlsell. Ledamot i IVA:s avdelning VI. LENA APLER JAN-OLOF Ledamot JACKE sedan 2017 Ledamot Grundare och sedan 2018 styrelseordföran­ Civilekonom från de Collector AB och Collector Bank AB. Handelshögskolan i Göteborg. Vd för Styrelseledamot i Skistar AB, Swedish Svenskt Näringsliv. Tidigare flera chefs­ Fintech Association, Connect Väst och befattningar inom AstraZeneca i Sverige Västsvenska Handelskammaren samt och globalt, bland annat vd för AstraZe­ gästprofessor vid Göteborgs universitet. neca AB. 6 IFN ÅRSBOK 2018 Årsbok 2019 MASTER 2019-02-18 m korr foto.indd 6 2019-02-20 15:40:50 Samtal med styrelsens ordförande ”Vi måste tala om hur tillgångar skapas” I valrörelsen 2018 talades enbart om hur pengar ska spenderas, inte om intäktssidan, säger MICHAEL TRESCHOW. Han är kritisk till att politiker och journalister inte förklarat att det är näringslivet som skapar de resurser vi har. MICHAEL TRESCHOW, STYRELSEORDFÖRANDE IFN, talar i näringslivet och i samhället. De uppmärksammar om obalanser i dagens ekonomi och att det poli- problem och söker lösningar. tiska systemet har fjärmat sig från skapandet av – Det fina med IFN är att forskarna nyfiket resurserna. tar tag i frågeställningar. De ger förklaringar och Varför har det blivit så? lösningar. Men fler behöver inse att företagande Det kan finnas två förklaringar, tror Michael
Recommended publications
  • Handlingsplan För Publicitet
    Naturskyddsföreningens valenkät 2014 Fråga om ägardirektiv för Vattenfall Genomförd inom ramen för Westanders ”Stora Valenkäten 2014” 2014-08-20 Innehåll 1. Sammanfattning .................................................................................................................. 3 2. Samlat resultat .................................................................................................................... 4 3. Svaren per parti ................................................................................................................... 5 4. Svaren per län ..................................................................................................................... 6 4.1. Svarsfrekvens per län .................................................................................................... 6 4.2. Svar per län och kandidat med kommentarer: Vattenfall .............................................. 7 1. Sammanfattning Westander genomförde våren 2014 Stora valenkäten till 510 riksdagskandidater på valbar plats. Totalt deltog 22 aktörer i enkäten. Naturskyddsföreningen deltog bland annat med följande fråga: Statliga Vattenfall är en stor ägare av kolkraftverk och miljardsatsar för att planera för nya kärnkraftverk i Sverige. Anser du att Vattenfall ska få nya ägardirektiv som anger att bolaget ska fasa ut användningen av fossila bränslen, avbryta satsningen på nya kärnkraftverk och bli ledande i omställningen till ett helt förnybart energisystem? Med svarsalternativen: Ja Nej Tveksam/vet ej/vill ej svara 354
    [Show full text]
  • Plikt Att Förhindra Radikalisering
    M156 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3290 av Andreas Norlén m.fl. (M) Plikt att förhindra radikalisering Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga att främja demokratiska värderingar och motverka extremistiska värderingar och tillkännager detta för regeringen. 2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om innebörden av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga att upptäcka och motverka radikalisering och tillkännager detta för regeringen. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kunskapen i kommuner och skolor och hos andra aktörer om hur radikalisering kan upptäckas och motverkas på ett tidigt stadium och tillkännager detta för regeringen. Inledning En viktig del i arbetet mot extremism och terrorism är förebyggande insatser. Riksdagen tillkännagav den 3 februari 2016, på förslag av allianspartierna i konstitutionsutskottet, för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar. Den här motionen syftar till att närmare beskriva vad detta ansvar bör innebära. Allianspartiernas förslag var inspirerat av den så kallade prevent duty (”plikt att förhindra”) som lagreglerades i Storbritannien 2015. Här nedan följer därför först en beskrivning av den brittiska lagstiftningen och därefter följer en diskussion om vad som bör göras i Sverige. Prevent duty i Storbritannien Beskrivningen här nedan bygger på rapporten ”Prevent duty” i Storbritanninen från riksdagens utredningstjänst (dnr 2015:1960).
    [Show full text]
  • 80 År För Öppenhet Och Frihet
    80 år för öppenhet och frihet 80 år för öppenhet och frihet Copyright © Moderata Ungdomsförbundet Redaktör: Erik Bengtzboe Formgivning: Hellsten Kommunikation AB Illustration: Emy Eriksson / Hellsten Kommunikation AB Tryck: Livonia Print, Lettland 2014 ISBN: 978-91-637-7112-5 Förord 7 Gunnar Hökmark: Fred har den frie och ingen annan 9 Beatrice Ask: Politik som verktyg, inte som mål 21 Ulf Kristersson: Blicka framåt! 31 Fredrik Reinfeldt: Vi har valt öppenheten och friheten 39 Gunnar Strömmer: När skickade du en blomsterkvast till SSU senast? 47 Tove Lifvendahl: Frihet, kärlek och kapitalism 55 Christofer Fjellner: Politik handlar om konflikter 63 Johan Forssell: Att bygga ett nytt land 73 Niklas Wykman: Friheten behöver alla sina vänner 83 Erik Bengtzboe: Ett moderat ungdomsförbund som vill mer 95 ör 80 år sedan bildades det som i dag har blivit Sve- riges största politiska ungdomsförbund. Ända sedan 1934 har vi stått upp för frihet, för öppenhet och för individen; mot tvång, protektionism och kollektiv- Fism. Genom åren har den kampen sett olika ut, men vår tilltro till människor har alltid varit okuvad. Vi tror på människor och på framtiden, och vi är övertygade om att om människor bara får chansen, ja då kan vi också skapa stordåd. Stordåd kräver dock att kropp, plånbok, själ och hjärna är fri. I din hand håller du en samling med texter från några av oss som fått den fantastiska möjligheten att leda denna spänstiga och alltid lika pigga 80-åring genom tiderna och vara förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbun- det. Jag är otroligt glad att så många tidigare förbundsord- föranden hade möjlighet att delta och bidra med sina per- spektiv på Moderata Ungdomsförbundet och sin tid som förbundsordförande.
    [Show full text]
  • – Under Almedalsveckan - Om Inget Annat Anges Är Platsen Cramérgatan - Plats 313
    Moderaterna – under Almedalsveckan - Om inget annat anges är platsen Cramérgatan - plats 313 Söndag 1/7 Måndag 2/7 9.30-10.30 9.30-10.30 Almedalen i dag: Ida Karlbom Almedalen i dag: Per Schlingmann Morgonsamtal med aktuella gäster. Hanna Westrin möter Ida Morgonsamtal med aktuella gäster. Hanna Westrin möter Per Karlbom – egenföretagare i PR-branschen. Schlingmann – PR-konsult och tidigare partisekreterare för Moderaterna. 11.30-12.30 Moderaternas prioriterade frågor: Sjukvård 11.30-12.30 Seminarium om Moderaternas sjukvårdspolitik. Moderaternas prioriterade frågor: Moderator: Johan Berggren, vice chef för Moderaternas Migration och integration riksdagskansli. Medverkande: Camilla Waltersson Grönvall, Hur vill Moderaterna förena en stram migrationspolitik med socialpolitisk talesperson Moderaterna. en aktiv integrationspolitik? Moderator: Johan Berggren, vice chef för Moderaternas 12.30-13.30 riksdagskansli. Medverkande: Johan Forssell, migrationspolitisk Seminarium: Stärkt arbetslinje och sänkta talesperson Moderaterna. Jessica Polfjärd, arbetsmarknadspolitisk bidragskostnader i kommunerna talesperson Moderaterna. Moderata politiker från Sundbyberg och Växjö delar med sig av konkreta tips hur kommuner kan få in fler i arbete och 12.30-13.30 sänka bidragskostnaderna. Seminarium: Moderater i Utlandet – Din röst Moderator: Niklas Wykman, riksdagsledamot Stockholms län. i världen Josefin Malmqvist, kommunalråd i Sundbyberg. Oliver Rosengren, Moderata företrädare diskuterar SINK-skatt, IB-utbildningar, kommunalråd i Växjö. välfärd och andra frågor som särskilt berör svenskar i 13.30-14.30 utlandet. Seminarium: Moderaternas viktigaste 13.00-15.00 valfråga för vården? Moderaternas ekonomisk-politiska Samtal med moderata sjukvårdspolitiker från hela landet seminarium. om de viktigaste valfrågorna för vården. Camilla Waltersson Plats: Wisby Strand, Donnersgatan 2. Lokal Wisby Grönvall, socialpolitisk talesperson Moderaterna, samtalar med Marie Morell, oppositionsråd i Region Östergötland för 13.30-14.30 Moderaterna.
    [Show full text]
  • Bet. 2016/17:MJU9 Naturvård Och Områdesskydd
    Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2016/17:MJU9 Naturvård och områdesskydd Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ytterligare steg för att reformera strandskyddslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen. Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk. Vissa motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlas därför förenklat i ett särskilt avsnitt. I betänkandet finns 13 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, KD). Behandlade förslag Cirka 80 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17. 1 2016/17:MJU9 Innehållsförteckning Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 6 Ärendet och dess beredning .......................................................................... 6 Utskottets överväganden ................................................................................. 7 Nationalparker .............................................................................................. 7 Naturreservat ................................................................................................ 9 Marina skyddade områden ......................................................................... 11 Naturvårdsprojekt ......................................................................................
    [Show full text]
  • Kontaktuppgifter Till Relevanta Riksdagsledamöter
    Kontaktuppgifter till relevanta riksdagsledamöter Hbtq-frågor Ulla Andersson (V) Håkan Svenneling (V) [email protected] [email protected] Ali Esbati (V) Mia Sydow Mölleby (V) [email protected] [email protected] Nooshi Dagdostar (V) Emma Wallrup (V) [email protected] [email protected] Rosanna Dinamarca (V) Phia Andersson (S) [email protected] [email protected] Jens Holm (V) Hannah Bergstedt (S) [email protected] [email protected] Lotta Johnsson Fornarve (V) Catharina Bråkenheim (S) [email protected] [email protected] Amineh Kakabaveh (V) Clas-Göran Carlsson (S) [email protected] [email protected] Maj Karlsson (V) Hans Ekström (S) [email protected] [email protected] Christina Höj Larsen (V) Matilda Ernkrans (S) [email protected] [email protected] Birger Lahti (V) Jonas Gunnarsson (S) [email protected] Talesperson hbtq-frågor [email protected] Daniel Riazat (V) [email protected] Roza Güclü Hedin (S) [email protected] Karin Rågsjö (V) [email protected] Arhe Hamednaca (S) [email protected] Jonas Sjöstedt (V) [email protected] Caroline Helmersson Olsson (S) [email protected] Linda Snecker (V) [email protected] Eva-Lena Jansson [email protected] Sara Karlsson (S) Hanna Westerén (S) [email protected] [email protected]
    [Show full text]
  • 1 the End of the Local School? a Comparative
    Paper prepared for the CPSA Annual Conference, Ryerson University, Toronto, May 30 – June 2, 2017 Do not cite or quote without permission of the author THE END OF THE LOCAL SCHOOL? A COMPARATIVE STUDY OF SCHOOL CHOICE POLITICS IN SWEDEN AND FRANCE1 Anne Lachance, Queen’s University This article examines the politics of school choice in Sweden and France. It seeks to explain why Swedish reformers succeeded in abolishing the residentially-based school system, while equally motivated French politicians could only implement a modest relaxation of residence-based admission criteria. To understand this variation in policy outcomes, I take a two-fold institutional and coalitional approach. First, I argue that Swedish institutions were more open to change than French institutions, especially at the implementation stage. Second, Swedish reformers attracted a broader support for their policies. Even after the right-wing government lost power, the Social Democrats could not find enough support in Parliament to reform the new system as much as they wanted. In France, the government was unable to build a coalition that was broad enough to fully implement its policy agenda. The collaboration with local governments was difficult, and unions protested strongly against the reform. During the last 25 years, the spread of school choice policies has been the most important trend in the evolution of education systems in advanced democracies (Musset, 2012). School choice reforms share the objective of breaking the traditional link between public schooling and neighbourhood (Berry Cullen, 2005). In choice-based education systems, there no longer is a ‘local public school’ frequented by all the children who live nearby.
    [Show full text]
  • Snabbprotokoll 2010/11:1, Måndagen Den 4
    Riksdagens protokoll 2010/11:1 Måndagen den 4 oktober Protokoll Kl. 11.00 – 13.46 2010/11:1 14.50 – 14.54 1 § Hälsningsanförande av ålderspresidenten Anf. 1 Ålderspresident PER WESTERBERG (M): Ärade riksdagsledamöter! Jag vill i egenskap av riksdagens ålderspre- sident hälsa er varmt välkomna till den nyvalda riksdagens första sam- manträde. Ni är många nya ledamöter – ett extra varmt välkommen till er! Ni är också ett antal ledamöter som suttit en eller flera mandatperi- oder. Riksdagen är inte en vanlig arbetsplats. Den är dessutom bara en av många platser där ni utövar ert uppdrag. Man är som riksdagsledamot alltid i tjänst, oavsett om det är på resa, på hemorten eller här i pleni- salen. Till er hjälp finns Ledamotens lathund, en särskild handbok för arbe- tet i riksdagen. Ni har också alla möjligheter att få information, hjälp och stöd av experter, myndigheter och riksdagsförvaltningen. Alla ni som har valts att företräda svenska folket har blivit valda ge- nom demokratins främsta uttryck: den allmänna och lika rösträtten. Det är ett fint uppdrag, men också ett uppdrag som förpliktar. Det innebär stora möjligheter men ställer också stora krav. Jag vill uppmuntra er att ta till vara alla de möjligheter uppdraget ger men också att känna ansvar och ödmjukhet inför den demokratiska processen. Vårt arbete regleras genom lag, praxis och respekt inför uppdraget, varandra och de väljare som ni företräder. Tillsammans representerar ni hela det svenska folket. Med dessa ord förklarar jag den nyvalda riksdagens första samman- träde inlett. 2 § Anmälan om granskning av bevis för riksdagsledamöter och ersättare Upplästes och lades till handlingarna följande från Valprövnings- nämnden inkomna Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamöter och ersättare Till Valprövningsnämnden har från Valmyndigheten inkommit bevis för dem som med anledning av riksdagsvalet den 19 september 2010 har utsetts till ledamöter av riksdagen och ersättare för dessa.
    [Show full text]
  • Beslut Resultat Val Till Riksdagen 2014
    1/15 Bilaga 1 Val till riksdagen 2014-09-14 Röster och mandat för partierna Hela landet: 349 mandat Röster Personröster Mandat Varav Parti antal % antal % utj. Moderaterna 1 453 517 23,33 312 911 21,53 84 Centerpartiet 380 937 6,11 100 726 26,44 22 1 Folkpartiet liberalerna 337 773 5,42 79 027 23,40 19 9 Kristdemokraterna 284 806 4,57 76 384 26,82 16 9 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 1 932 711 31,01 433 373 22,42 113 Vänsterpartiet 356 331 5,72 91 854 25,78 21 11 Miljöpartiet de gröna 429 275 6,89 95 827 22,32 25 9 Sverigedemokraterna 801 178 12,86 234 027 29,21 49 Feministiskt initiativ 194 719 3,12 87 366 44,87 Övriga partier 60 326 0,97 20 087 33,30 Summa giltiga röster 6 231 573 1 531 582 24,58 Ogiltiga röster 58 443 0,93 (varav blanka 56 287 0,89) Summa avgivna röster 6 290 016 Röstberättigade 7 330 432 Valdeltagande 85,81 % Stockholms kommun: 32 mandat Röster Personröster Mandat Varav Parti antal % antal % utj. Moderaterna 160 166 27,73 49 400 30,84 9 Centerpartiet 28 201 4,88 8 253 29,26 2 Folkpartiet liberalerna 45 365 7,85 15 400 33,95 3 1 Kristdemokraterna 24 691 4,28 6 242 25,28 2 1 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 124 792 21,61 35 769 28,66 7 Vänsterpartiet 44 656 7,73 14 854 33,26 3 1 Miljöpartiet de gröna 64 392 11,15 14 330 22,25 4 Sverigedemokraterna 38 356 6,64 9 825 25,62 2 Feministiskt initiativ 41 488 7,18 19 828 47,79 Övriga partier 5 458 0,95 1 847 33,84 Summa giltiga röster 577 565 175 748 30,43 Ogiltiga röster 3 500 0,60 (varav blanka 3 253 0,56) Summa avgivna röster 581 065 Röstberättigade 677 144 Valdeltagande 85,81 % 2/15 Stockholms län: 39 mandat Röster Personröster Mandat Varav Parti antal % antal % utj.
    [Show full text]
  • Arbetskraftsinvandring
    Socialförsäkringsutskottets betänkande 2018/19:SfU18 Arbetskraftsinvandring Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, som rör bl.a. principerna för arbetskraftsinvandring, s.k. högkvalificerad arbetskraft, villkor för arbetstillstånd, myndighetsansvar för arbetskraftsinvandring, uppehålls- tillstånd för studier och forskning samt regelmissbruk och påföljder. I betänkandet finns 20 reservationer (M, SD, KD, L) och tre särskilda yttranden (C, V, L). Behandlade förslag Åttio yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19. 1 2018/19:SfU18 Innehållsförteckning Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 6 Utskottets överväganden ................................................................................. 7 Arbetskraftsinvandring ................................................................................. 7 Reservationer ................................................................................................ 32 1. Attrahera högkvalificerad arbetskraft m.m., punkt 1 (M, KD) ............. 32 2. Attrahera högkvalificerad arbetskraft m.m., punkt 1 (SD) ................... 33 3. 30-dagarsgaranti och digital hantering, punkt 2 (M, SD, KD) .............. 34 4. Attrahera investerare, punkt 3 (M) ....................................................... 34 5. Myndighetsansvar, punkt 4 (M) ..........................................................
    [Show full text]
  • Riksgatan 1, 100 12 Stockholm
    Här är namnen på alla ledarmöter i Sveriges riksdag. Alla har samma postadress: Riksgatan 1, 100 12 Stockholm Socialdemokraterna: Ann­Christin Ahlberg Maria Andersson Willner Johan Andersson Phia Andersson Lennart Axelsson Håkan Bergman Hannah Bergstedt Patrik Björck Catharina Bråkenhielm Johan Büser Gunilla Carlsson Mikael Dahlqvist Adnan Dibrani Susanne Eberstein Hans Ekström Lena Emilsson Tomas Eneroth Patrik Engström Lars Eriksson Sanne Eriksson Matilda Ernkrans Erik Ezelius Kenneth G Forslund Isak From Agneta Gille Marie Granlund Monica Green Roza Güclü Hedin Jonas Gunnarsson Monica Haider Lena Hallengren Arhe Hamednaca Johanna Haraldsson Jörgen Hellman Caroline Helmersson Olsson Shadiye Heydari Hans Hoff Paula Holmqvist Kent Härstedt Per­Arne Håkansson Berit Högman Leif Jakobsson Peter Persson Eva­Lena Jansson Peter Jeppsson Peter Johnsson Mattias Jonsson Håkan Juholt Carin Jämtin Ida Karkiainen Anneli Karlsson Niklas Karlsson Sara Karlsson Yilmaz Kerimo Serkan Köse Hillevi Larsson Jan­Olof Larsson Lars Mejern Larsson Rikard Larsson Yasmine Larsson Teres Lindberg Åsa Lindestam Eva Lindh Veronica Lindholm Elin Lundgren Fredrik Lundh Sammeli Patrik Lundqvist Petter Löberg Johan Löfstrand Magnus Manhammar Jamal Mouneimne Pyry Niemi Ingemar Nilsson Jennie Nilsson Kerstin Nilsson Kristina Nilsson Pia Nilsson Ingela Nylund Watz Leif Nysmed Carina Ohlsson Fredrik Olovsson Kalle Olsson Jasenko Omanovic Mattias Ottosson Helene Petersson Helén Pettersson Leif Pettersson Marianne Pettersson Raimo Pärssinen Lawen Redar Azadeh Rojhan Gustafsson
    [Show full text]
  • Aron Modig I Sveriges Riksdag, Riksdagsåret 2015/16
    Aron Modig i Sveriges riksdag, riksdagsåret 2015/16 Årsredovisning till väljare, partimedlemmar och andra intresserade. Omfattar perioden 16 september 2015 till 12 september 2016. Min syn på riksdagsuppdraget Formella riksdagsarbetet • Själva kärnan i riksdagsuppdraget, som i huvudsak består i att stifta lagar och granska regeringen. • Utskottsarbetet, kammardebatterna, de viktiga gransknings- verktyg som interpellationer, skriftliga frågor och KU- anmälningar utgör men också företrädandet av riksdagen utåt. Opinionsbildning Formella Opinionsbildning riksdagsarbetet • Arbetet med att föra ut partiets politik i både traditionell media och sociala medier. Men även att synas i ”verkligheten” genom aktivt nätverkande, studiebesök och seminarieverksamhet . Partiorganisationen • Arbetet med att stärka KD politiskt och organisatoriskt. Parti- • Arbetet i partistyrelsen och med politikutveckling samt besök i Min valkrets organisationen partidistrikt, partiavdelningar och associerade förbund. Min valkrets – Göteborgs kommun • Här finns väljarna som gett mig förtroendet att sitta i riksdagen. • Allt arbete som sker gentemot Göteborgs kommun: i parti- distriktets styrelse, genom kampanj- och medlemsaktiviteter, studiebesök, nätverkande, synlighet i lokalmedia etc. 2 Fördelningen av min arbetstid Uppskattad andel av min totala arbetstid 2015/16 2014/15 Kommentar Mitt byte från Skatteutskottet till Socialförsäkringsutskottet innebar en ökad arbets- Formella belastning i denna del, till följd av bl a inläsning, fler och mycket större ansvarsområden, 40% 25% riksdagsarbetet fler ärenden på grund av framför allt migrationspolitikens aktualitet och fler överläggningar i EU-frågor. Ökningen är inkluderat att jag fått prioritera ned ”regeringsgranskningen”. Jag har genomfört fler studiebesök och varit en mer aktiv nätverkare under det gångna året, Opinionsbildning 15% 30% men det mediala arbetet (och därigenom genomslaget) har i för stor utsträckning fått stå tillbaka.
    [Show full text]