Riksdagens Protokoll 2014/15:114 Torsdagen Den 11 Juni
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Riksdagens protokoll 2014/15:114 Torsdagen den 11 juni Kl. 12.00–20.51 § 1 Justering av protokoll Protokollet för den 27 maj justerades. § 2 Anmälan om fördröjda svar på interpellationer Följande skrivelser hade kommit in: Interpellation 2014/15:649 Till riksdagen Interpellation 2014/15:649 Svenskt bistånd till den assyriska folkgrup- pen i Irak av Robert Hannah (FP) Interpellationen kommer inte att hinna besvaras i tid. Skälet till dröjsmålet är utrikes resa. Stockholm den 10 juni 2015 Utrikesdepartementet Isabella Lövin (MP) Enligt uppdrag Fredrik Jörgensen Expeditionschef Interpellation 2014/15:650 Till riksdagen Interpellation 2014/15:650 Strategi för Arktis av Kerstin Lundgren (C) Interpellationen kommer inte att hinna besvaras inom föreskriven tid. Skälet till dröjsmålet är tidigare inbokat engagemang och utrikes resa. Stockholm den 10 juni 2015 Utrikesdepartementet Margot Wallström (S) Enligt uppdrag Fredrik Jörgensen Expeditionschef 1 Prot. 2014/15:114 Interpellation 2014/15:656 11 juni ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Till riksdagen Interpellation 2014/15:656 Möjlighet till fjärrundervisning av Maria Stockhaus (M) Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 23 juni 2015. Skälet till dröjsmålet är att de tillgängliga datumen för interpellationsdebatter inom svarsperioden redan är fullbokade i kammaren. Stockholm den 3 juni 2015 Utbildningsdepartementet Gustav Fridolin Interpellation 2014/15:657 Till riksdagen Interpellation 2014/15:657 Regeringens arbete mot islamistisk extrem- ism av Markus Wiechel (SD) Interpellationen kommer inte att hinna besvaras inom tidsfristen. Skälet till dröjsmålet är fullt i kammaren och andra åtaganden. Stockholm den 8 juni 2015 Justitiedepartementet Anders Ygeman Interpellation 2014/15:666 Till riksdagen Interpellation 2014/15:666 Kapaciteten att kunna åtala återvändande terrorister av Robert Hannah (FP) Interpellationen kommer inte att hinna besvaras inom tidsfristen. Skälet till dröjsmålet är fullt i kammaren och andra åtaganden. Stockholm den 8 juni 2015 Justitiedepartementet Anders Ygeman Interpellation 2014/15:684 Till riksdagen Interpellation 2014/15:684 Åldersbedömning av ensamkommande barn av Mikael Cederbratt (M) Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 3 september 2015. Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade arrangemang. Stockholm den 8 juni 2015 Justitiedepartementet Morgan Johansson 2 Interpellation 2014/15:685 Prot. 2014/15:114 11 juni Till riksdagen ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Interpellation 2014/15:685 Ensamkommande barns boende av Mikael Cederbratt (M) Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 3 september 2015. Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade arrangemang. Stockholm den 8 juni 2015 Justitiedepartementet Morgan Johansson § 3 Anmälan om granskningsrapport Talmannen anmälde att följande granskningsrapport hade kommit in från Riksrevisionen: RiR 2015:12 Patientsäkerhet – har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? § 4 Litteratur, läsande och språk Litteratur, läsande och språk Kulturutskottets betänkande 2014/15:KrU9 Litteratur, läsande och språk (prop. 2014/15:61) föredrogs. Anf. 1 ARON EMILSSON (SD): Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokrater- nas reservationer 1 och 5. I går debatterades här i kammaren utrikesutskottets betänkande om det nordiska samarbetet. Jag talade då om vikten av att försvara och förklara de grundläggande demokratiska rättigheter vi åtnjuter här i Sverige och i Norden. De är inte självklara. Möjligheten att uttrycka sig fritt är en förut- sättning för ett öppet och demokratiskt samhälle. Jag vill därför med anledning av fristadsfrågan, i likhet med utskottet i övrigt, framhålla yttrande- och tryckfrihetens vikt. Jag anser att dessa grundläggande värden och rättigheter bör ägnas stor uppmärksamhet och ser också fram emot den plattform som nu ska formas inom ramen för det nordiska samarbetet på det här området, särskilt mot bakgrund av den sen- aste tidens brott mot och inskränkningar av dessa friheter i Europa och vårt närområde, Köpenhamn och Paris. Vi har vid olika tillfällen slagit vakt om och värnar ömt de demokratiska fri- och rättigheter vi har och har i olika sammanhang lyft fram betydelsen av att försvara dessa okränkbara värden. Det finns i dagsläget flera fristäder i Sverige. Motionen på det här om- rådet rör en utvidgning av systemet. Enligt vår mening ger dock gällande rätt enligt utlänningslagens bestämmelser om flyktingar och andra skydds- behövande, asylrätten, tillräckliga möjligheter för det svenska samhället att erbjuda en person som i sitt hemland har hamnat i onåd av politiska eller religiösa skäl att komma till Sverige. Vi avstyrker därmed motions- yrkandet med föreslagen inriktning gällande fristäder och ställer oss därför 3 Prot. 2014/15:114 inte heller bakom tillkännagivandet till regeringen om att verka för ett yt- 11 juni terligare antal fristäder i Sverige. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Herr talman! Språk och möjligheten att kommunicera är en av de i sär- Litteratur, läsande klass viktigaste formerna för att kunna bygga förståelse och samhörighet, och språk en av de viktigaste kulturmarkörerna och ett viktigt kitt i kulturer. Norden delar inte bara geografisk närhet, utan vi delar också kulturell och språklig närhet. Det har byggt och bygger samverkan stark. Sverigedemokraterna ser därför med stor oro på att språkförståelsen mellan de nordiska länderna minskar och försämras, vilket i förlängningen är ett hot både mot det nordiska samarbetet och mot den kulturella när- heten. Det är också ett hot mot en integrerad nordisk arbetsmarknad och den gemensamma nordiska identiteten. Att situationen är så alarmerande är dock inget som förvånar. I Dan- mark fanns under vårterminen 2009 endast två svenska och två norska lek- torer anställda för att undervisa blivande dansklärare i svenska och norska. I Norge fanns det under samma period en dansk och en svensk. Hur det ser ut i dagsläget vågar jag inte svara på, men klart är att det är långt ifrån tillfredsställande. En signal om det här är att Ungdomens Nordiska Råd år 2008 beslutade att övergå till att använda engelska som arbetsspråk sedan man hade konstaterat att ledamöternas förståelse av de nordiska språken var så dålig att en effektiv kommunikation på de nordiska språken inte var möjlig. Det här är allvarliga signaler som bör mötas med åtgärder. För att för- söka komma till rätta med en allt sämre nordisk språkförståelse föreslår vi att regeringen tillsätter en utredning med syfte att presentera konkreta för- slag kring hur den här språkförståelsen ska kunna förbättras. Herr talman! Sverige är en vidsträckt stat geografiskt, men den svenska nationen är än mer vidsträckt och återfinns även utanför landets gränser, geografiskt på håll, men kulturellt tätt intill. En stor och viktig del av kultur och kulturellt arv är den immateriella formen: folkminnen, sagor, sägner, myter, ortnamn och historiska begrepp, musik och ljudupptagningar. En central aktör som bedriver ett gott arkivvårdsarbete och också kontinuer- ligt insamlande än i dag är Institutet för språk och folkminnen som har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och folkmu- sik samt samla kunskap om och följa användningen av även andra språk i Sverige och bearbeta det material som kommer in och vårda detta för fram- tiden. Vi anser att det för en kulturarvsbevarande svensk myndighet borde vara mer prioriterat att bevara och levandegöra hela den svenska nationens kulturarv än att samla kunskap om användningen av invandrarspråk inom den svenska statens gränser till exempel. Vi anser också att det borde vara lika prioriterat att sprida kunskap om den svenska nationens samtliga språkvarianter som det är att sprida kunskap om de nationella minoriteter- nas språk. Till den svenska nationen räknar vi de finlandssvenska och est- landssvenska minoriteterna. 4 Vi föreslår därför att Institutet för språk och folkminnens uppdrag ses Prot. 2014/15:114 över i syfte att ge myndigheten ett uttalat uppdrag att bevara, levandegöra 11 juni och samla kunskap om även finlandssvenskarnas och estlandssvenskarnas ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ dialekter och kulturarv. Litteratur, läsande och språk I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD). Anf. 2 IDA KARKIAINEN (S): Herr talman! Kulturutskottets betänkande 9 behandlar frågor som rör litteratur, läsande och språk. Tio motionsyrkanden från den allmänna mo- tionstiden i höstas samt propositionen om styrelsen för Sveriges Författar- fond behandlas. Språk har alltid varit ett av mina favoritämnen i skolan. Jag kommer aldrig att glömma första lektionen på gymnasiet, där min svensklärare sa till mig: Ida, språk är makt. De ord som hon sa har etsat sig fast i mig, och jag har funderat mycket på vad de betyder. Att kunna läsa och ha en god läsförståelse är fundament för delaktighet och demokrati i vårt samhälle. Genom att läsa och ta del av litteratur stimuleras vårt språk, vårt intellekt och vår förståelse för oss själva och vår omvärld. Sedan jag fick barn för lite mer än ett år sedan har språk och språkut- veckling blivit ännu mer intressant. Jag ser hur min dotter Livs ögon lyses upp när hon har hämtat en bok från bokhyllan och kommer till mig och säger: Mamma, läs! Ja, hon säger inte det, men hon menar det. Jag tänker också på vad Astrid Lindgren sa: ”En barndom utan böcker, det vore ingen barndom. Det vore att vara utestängd från det förtrollade landet, där man kan hämta den sällsammaste av all glädje.” Det stämmer otroligt bra. Herr talman! I december