Svarta skjortor och svarta kjolar Black shirts and black skirts

En undersökning om fascistiska suffragetter och British Union of Fascists kvinnosyn

A study of fascist suffragettes and the views of the British Union of Fascists on women

Kurs: Historia för ämneslärare 61-90 hp Program: Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan Författare: Sam Kharazmi Examinator: Johannes Heuman Termin: HT20

Abstract This essay revolves around the fascist organization British Union of Fascists (BUF) and their view on women and women’s role in society. It also examines former suffragettes who joined the organization, with the goal of establishing which factors contributed to them seeking membership in the organization. Founded in 1932, the BUF was the largest and most prominent fascist group in the United Kingdom during the interwar period. Reaching its peak in the mid-1930s, the organization would become infamous for violent rallies and clashes with political opponents. The violent methods of the fascists would alienate them from mainstream British politics. And the organization would be condemned by both the British political establishment and British public after pleading their allegiance to Adolf Hitlers Nazi Germany. The British Union of Fascists would oppose the second world war, prompting the government to ban the organization and arresting numerous high-ranking members in 1940. Fascism was known for having a patriarchal, traditionalist and reactionary view on gender and women. But despite this fact, the organization managed to attract former suffragettes. So how come that those who fought for equality between the sexes would join a movement that opposed the same? How did British Union of Fascists view women and the female role? To answer this, I have studied, and analysed ideological text written by the organizations founder and leader Oswald Mosley, alongside other fascist members. I have also used available research by established professors and historians to reach a valid conclusion.

The result shows that the British Union of Fascists had a highly traditional and reactionary view on women. Weakness was viewed and described as feminine, while masculinity was viewed and described as strength. The group regarded the home as women’s natural habitat, and childbirth as their highest calling in life. The fascists viewed women’s recent achievements in the struggle for equality as the degeneration and downfall of society. The results also shows that there were numerous factors that drove the former suffragettes, each depending on the suffragette in question. In my research I have found three examples of former suffragettes who joined the BUF. These were Norah Dacre Fox, Mary Sophia Allen and Mary Richardson. The factors that made Norah Dacre Fox join the BUF was primarily the possibility of herself and her partner to gain political careers through the organization. Fox did argue that she viewed the BUF as successors to the suffragette movement, but I have not found any evidence that proves that this was a primary factor for her joining the BUF. The factors that made Mary Sophia Allen join the BUF were most likely the outbreak of the second world war. She was an admirer of Adolf Hitler which probably made her oppose a war against his regime. She also served during the first world war, something that might have contributed to her opposing a new war due the horrors of warfare. Mary Richardson joined the BUF because she believed that the organization and the ideology of fascism were needed to save to country from its downfall. Richardson also saw a lot in the BUF that remined her of the suffragette movement, and as a militant suffragette in her youth the BUFs militarism and paramilitary actions might have been attractive. It is therefore likely that the factors that made Richardson join the fascists were a combination between agreeing with their views on the degeneration of British society as well as their militant actions. Richardson did leave the organization after a falling-out with its leader, and she would accuse the group of working against women’s rights. The pursuit of equality might very well have been a contributing factor for joining, but I have not found any evidence that explicitly points to this.

Keywords: fascism, fascism and women, British fascism, British Union of Fascists, suffragettes, suffragettes and fascism, women and fascism.

Abstrakt Denna uppsats ämnar finna de faktorer som drev före detta suffragetter till att ansluta sig till den fascistiska organisationen British Union of Fascists (BUF), samt redogöra för organisationens syn på kvinnors och kvinnors roll i samhället. BUF grundades 1932 och var den största och mest framstående fascistiska gruppen i Storbritannien under mellankrigstiden. I samband med att organisationen nådde sin höjd i mitten av 1930-talet blev den ökänd för sina våldsamma möten och konfrontationer med politiska motståndare. De våldsamma metoderna som fascisterna använde skulle alienera dem från den breda brittiska politiken. När BUF proklamerade sitt stöd för Adolf Hitlers Nazityskland kom organisationen att fördömas av både den brittiska allmänheten och de etablerade partierna. British Union of Fascists skulle motsätta sig andra världskriget och uppmanade regeringen att förbjuda organisationen och arresterade många högtuppsatta medlemmar 1940. Fascismen var känd för att ha en patriarkal, traditionalistisk och reaktionär syn på kön och kvinnor. Men trots detta lyckades organisationen attrahera tidigare suffragetter. Så hur kunde de som tidigare kämpat för jämställdhet gå med i en rörelse som motsatte sig jämställdhet? Vilken syn hade BUF på kvinnan och kvinnorollen? För att svara på detta har jag studerat och analyserat ideologisk text skrivna av organisationens grundare och ledare Oswald Mosley samt andra fascistiska medlemmar. Jag har också använt mig av tillgänglig forskning från etablerade professorer och historiker för att nå en slutsats.

Resultatet visar att British Union of Fascists hade en mycket traditionalistisk och reaktionär syn på kvinnan och kvinnorollen. Svaghet betraktades och beskrivs som feminint och manlighet betraktades och beskrivs som styrka. BUF ansåg att kvinnan rent naturligt föredrog hemmet framför arbete och att moderskapet var kvinnans högsta kallelse i livet. Fascisterna betraktade kvinnors framgångar i kampen för jämställdhet som samhällets degeneration och förfall. Resultaten visar även att det fanns många faktorer som drev de tidigare suffragetterna till British Union of Fascists. Vilka faktorer som var avgörande beror på suffragetten i fråga. I min forskning har jag hittat tre exempel på tidigare suffragetter som gick med i BUF. Dessa var Norah Dacre Fox, Mary Sophia Allen och Mary Richardson. De faktorer som fick Norah Dacre Fox att ansluta sig till BUF var primärt möjligheten för sig och sin partner att få politiska karriärer. Fox hävdade att BUF var suffragettrörelsens arvtagare men jag har inte hittat några bevis för att detta var en primär faktor som fick henne att gå med i organisationen. De faktorer som fick Mary Sophia Allen att gå med i BUF var sannolikt krigsutbrottet 1939. Allen var sedan tidigare en beundrare av Adolf Hitler vilket troligtvis fick henne att motsätta sig ett krig mot dennes regim. Hon tjänstgjorde även under första världskriget och var troligtvis väl medveten om krigets fasor, något som kan ha bidragit till att hon motsatte sig ett nytt krig. De faktorer som fick Mary Richardson att gå med BUF var att hon ansåg att organisation och fascismen som ideologi var det enda som kunde rädda landet från stagnation. Richardson såg också mycket i BUF som påminde henne om suffragettrörelsen, och som en militant suffragett i sin ungdom kan BUFs militarism och paramilitära aktioner ha varit attraktiva. Det är därför troligt att de faktorer som fick Richardson att gå med i fascisterna var en kombination mellan att tro på dem som en politisk kraft såväl som deras militanta tillvägagångssätt. Richardson lämnade organisationen efter interna bråk och kom att anklaga organisationen för att i själva verket motarbeta kvinnors rättigheter. Strävan efter jämlikhet kan därför mycket väl ha varit en bidragande faktor till att hon anslöt sig till fascisterna, men jag har inte hittat några bevis som uttryckligen pekar på detta.

Sökord: fascism, fascism och kvinnor, brittisk fascism, British Union of Fascists, suffragetter, suffragetter och fascism, kvinnor och fascism. Innehållsförteckning

Inledning ...... 6 Val av ämne ...... 7 Syfte ...... 8 Frågeställningar ...... 8 Material och urval ...... 8 Metod och avgränsning ...... 10 Problem ...... 11 Tidigare Forskning ...... 12 Teorier ...... 13 Bakgrund ...... 17 British Union of Fascists ...... 17 Suffragetter ...... 19 Undersökning ...... 20 Skrifter ...... 20 Organisationen och dess kvinnor ...... 28 Sammanfattning och analys ...... 35 Avslutande reflektion ...... 41 Referenser ...... 42 Primärkällor ...... 42 Sekundärkällor...... 42

Inledning I det sena 1800-talets Storbritannien var feminismen stark, mycket starkare än många andra europeiska länder.1 Under 1890-talet kom feministerna att bli alltmer högljudda i sina krav. Den radikala högern gick då i täten för det manliga motståndet mot feministerna och deras krav. De brittiska Suffragetterna kämpade länge för kvinnors rättigheter, med målet att få kvinnlig rösträtt.2 Den första rösträttakten kom 1918, och gav vissa kvinnor rätten att rösta.3 Denna rösträttsakt var en viktig utveckling av den allmänna politiken för socialister såväl som antisocialister.4 Båda det konservativa Torypartiet och det socialdemokratiska partiet Labour kom därför att starta kvinnoorganisationer under mellankrigstiden. Detta i ett försök att kapitalisera på kvinnornas organisatoriska styrka och minimera de spänningar som rådde mellan könen i deras respektive partier. Inom det konservativa partiet, som i grunden motsatte sig att kvinnor skulle ut i arbetslivet, arbetade kvinnorna flitigt för att få gehör för sina feministiska krav.5 Medan kvinnorna i det socialdemokratiska partiet ägnade sig åt dispyter som exempelvis huruvida gifta kvinnor tog männens jobb. Storbritannien kom under 1920- talet att se flera viktiga förbättringar för kvinnor i samhället.6 Så kallade ”kvinnofrågor” diskuterades mer seriöst i det brittiska parlamentet, universiteten började erbjuda fler examensmöjligheter till den växande skaran kvinnliga studenter, skilsmässolagar blev mer jämställda och kampanjer för lika löner mellan könen drog igång. Samtidigt rådde det stora konflikter inom den brittiska industrin som kulminerade i stora strejker, exempelvis 1926 år masstrejk.7 Allmän och lika rösträtt infördes slutligen 1928, och suffragetterna stod som segrare i kampen.8 Men ute i Europa skedde andra politiska förändringar under det tidiga 1900-talet. I Italien samlade det nationalistiska Associazione Nazionalista Italiana (ANI) akademiker och medelklassmänniskor i Italien, däribland en av fascismens framtida filosofer Giovanni Gentile.9 Företrädare för ANI krävde att den liberala internationalismen, som de ansåg vara feminin, skulle vika hädan för den manliga vitaliteten. Senare kom Benito Mussolinis att skapa en rörelse som samlade dem som föraktade kapitalistklassen för deras ”kvinnliga mjukhet”, de ville istället se en manlig elit som härdats av världskriget.10 Den nya

1 Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 54. 2 Atkinson. Rise up, women!. 2018. 513-516. 3 Ibid. 516-517. 4 Durham. Britain. 2013. 214. 5 Ibid. 214-215. 6 Atkinson. Rise up, women!. 2018. 520. 7 Durham. Britain. 2013. 214. 8 Ibid. 522. 9 Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 58–59. 10 Ibid. 70. italienska rörelsen kallade sig för fascister, anhängare av ideologin fascism och motsatte sig feminismen lika starkt som socialismen.11 Fascisterna ansåg att kvinnorna förlorat sin femininitet i en tid då barnafödandet behövde öka för att ersätta den befolkningsmängd som dött under första världskriget. De menade dessutom att första världskriget hade slagit sönder den traditionella könsmaktsordningen, och resulterat i att kvinnor tagit manliga arbeten och blivit självständiga. Fascisterna hävdade snarare att kvinnornas primära uppgift var just barnafödande och hemhushållning. I början på 1930-talet kom massarbetslöshet och den stora Depressionen att slå hårt mot Storbritannien, vilket gav utrymme för en fascistisk rörelse.12 Och 1932 grundade Oswald Mosley British Union of Fascists, fascismen hade nu nått Storbritannien med full kraft.13 Men trots fascismens patriarkala och reaktionära kvinnosyn lyckades Mosleys organisation dra till sig kvinnor, till och med gamla suffragetter.14 Men hur kunde det komma sig att kvinnor som kämpade emot patriarkala strukturer kom att ansluta sig till en rörelse som anses hylla det maskulina och vilja bevara det patriarkala? Vad var egentligen de British Union of Fascists syn på kvinnan och kvinnorollen? Och vilka faktorer gjorde att före detta suffragetter anslöt sig till den nya ideologin?

Val av ämne Ämnet valdes då jag under en fördjupningskurs i historieämnet fördjupade mig i den fascistiska ideologin. Jag hade sedan tidigare hört talas om suffragetter som anslöt sig till de brittiska fascisterna, men aldrig fördjupat mig i frågan. Men då jag idag besitter en djupare förståelse samt mer kunskap om ideologin och dess historia, bestämde jag mig för att undersöka fenomenet närmre. Det förbryllade mig att suffragetter som kämpade för kvinnors rättigheter kunde gå med i en reaktionär och patriarkal ideologi som fascismen. Detta fick mig att vilja undersöka vilken generella syn på kvinnan och kvinnorollen British Union of Fascists hade samt vilka faktorer som fick suffragetter att söka sig till organisationen. Jag anser att ämnet är relevant för forskningen då det erbjuder oss en djupare förståelse för hur mellankrigstidens fascister verkade i Storbritannien. Kan vi förstå vilken syn de hade på kvinnan och hur de kunde dra till sig suffragetter kan vi även få en bättre bild av hur fascisternas ideologi verkade i praktiken. Fascismen anses trots allt vara en ideologi som drog

11 Passmore. Vad Är Fascism?. 171. 12 Durham. Britain. 2013. 220. 13 Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 109. 14 Atkinson. Rise up, women!. 2018. 524. till sig människor med olika mål samt agendor.15 Att konkret kunna bevisa eller dementera detta vore av stort värde för den som vill förstå hur fascismen handlade i praktiken. Mitt arbete skulle hamna under kategorin ideologi-historia och kvinnohistoria. Arbetet skulle även fungera som ett komplement till den forskning som redan finns kring ämnet.

Syfte Syftet med undersökningen är att undersöka och försöka få ett svar på vilken generella syn British Union of Fascists hade på kvinnan och kvinnorollen. Syftet är även att försöka få svar på vilka faktorer som fick suffragetter att söka sig till British Union of Fascists. Detta i relation till min teori för att se huruvida den brittiska fascismen följde ideologins mönster.

Frågeställningar • Vilken generell syn hade British Union of Fascists på kvinnan och kvinnorollen? • Vilka faktorer låg bakom att suffragetter anslöt sig till British Union of Fascists?

Material och urval I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod för att analysera texter och finna fakta. Jag valde att använda mig av en kvalitativ metod då det är ett redskap som kan hjälpa mig finna svar på mina frågeställningar samtidigt som den lämnar utrymme för tolkning av materialet.16 Jag har även använt mig av metoden då jag anser att mitt underlag är säkert nog ur ett källkritiskt perspektiv för att den ska kunna användas för att nå en slutsats trots att underlaget är begränsat i antal.17 Jag har valt att analysera primärkällor i form av fascistiska texter skrivna av Oswald Mosley, grundare och ledare för det fascistiska British Union of Fascists (BUF), samt andra aktiva fascister inom organisationen. Tillsammans ger dessa verk en helhetsbild över BUFs syn på kvinnan och kvinnorollen.

Oswald Mosleys manifest THE GREATER BRITAIN från 1932. Manifestet gavs ut i samband med British Union of Fascists grundande och redogör för varför BUF behövs, vad samhällets problem är samt vad organisationen hade för idéer, mål och lösningar. Manifestet ger även en grundläggande inblick i vilken roll Mosley och BUF ansåg att kvinnor skulle ha i ett

15 Passmore. The Ideological Origins of Fascism before 1914. 2009. 14. 16 Florén, Ågren. Metod och Teori. 2006. 55–56. 17 Hassing, Vollmond. Historieämnets identiteter och metoder. 2018. 95. fascistiskt samhälle. Oswald Mosleys bok Fascism For The Million från 1936 bygger vidare på de grunder som lades i manifestet från 1932. Här berättar Mosley mer detaljerat om hur det fascistiska samhället ska organiseras och ägnar ett helt kapitel åt fascismens relation till kvinnor. I boken Tomorrow We Live från 1938 ansågs av Oswald Mosley själv vara en introduktion till British Union of Fascists. Boken fungerar på många sätt som ett uppdaterat manifest och erbjuder en djupare inblick i organisationens syn på kvinnan och dennes roll. Pamfletten The Corporate State skrevs av den skotske fascisten och ledande British Union of Fascist-medlemmen A. Raven Thomson 1938 och beskriver hur det korporativa fascistiska samhället skulle fungera i praktiken. I skriften lanserar Thomson idéer kopplade till kvinnans roll i samhället som inte återfinns de andra valda texterna.

Syftet med att analysera dessa texter har varit att försöka finna svar från just förstahandskällor, samt undersöka vilka budskap som förmedlades till allmänheten och potentiella medlemmar. Och då det idag är primärt Mosleys texter som finns tillgängliga så är dessa de mest tillgängliga förstahandskällorna som finns. Men Oswald Mosley var inte bara organisationens ledare, utan fungerade även som en chefsideolog. Hans åsikter la därför grunden för organisationens åsikter och politik. Det Mosley tyckte, tyckte BUF. Därför har just Mosley och hans texter fått en dominerande roll i arbetet. De texter jag valt har alla publicerats mellan åren 1932–1940, min avgränsningsperiod. Dessa ideologiska texter har även lästs i deras helhet då jag velat finna så mycket underlägg som möjligt. Sammanlagt rör det sig om över 900 sidor.

Jag har även använt mig av icke-ideologiska texter skrivna av British Union of Fascists medlemmar. Dessa är Oswald Mosleys självbiografi My Life från 1968 samt Jeffrey Hamms samling Mosley’s Blackshirts, som innehåller berättelser skrivna av forna medlemmar i BUF. Dessa publicerades efter den avgränsade perioden, men berör alla perioden i fråga. Jag har därför gjort ett undantag då dessa erbjuder mer personliga berättelser om organisationens kvinnor samt innehåller information som inte återfinns i någon annan litteratur. Nackdelen med denna typ av texter är däremot att de enbart återberättar det författaren ansett vara värt att notera.18 Jag har haft detta i åtanke under arbetets gång och därför lagt tyngd på de övriga texterna.

18 Florén, Ågren. Metod och Teori. 2006. 106. Förstahandskällor som de tidskrifter British Union of Fascists publicerade under 1930-talet har varit svåråtkomliga. Dessa skrifter finns idag kvar på brittiska arkiv, men British Online Archives som har tidningarna tillgängliga online ger enbart behöriga åtkomst till sitt arkiv. Och trots flera försök att få tillgång till detta arkiv har jag blivit lämnad utan framgång. Jag har därför använt mig av sekundärkällor i from av relevant facklitteratur för att klargöra vad dessa tidskrifter innehöll för information.

Jag har även använt mig av sekundärkällor bestående av facklitteratur som behandlar British Union of Fascists (BUF), fascismen och fascismens syn samt relation till kvinnor etcetera. Denna litteratur kommer låta mig undersöka de suffragetter som anslöt sig till organisationen på enskild individnivå och fungerar i kompletterade syfte till mina primärkällor. Jag har fastställt tillförlitligheten för sekundärkällorna genom att klargöra huruvida skribenten/skribenterna som skrivit materialet är etablerade eller tillförlitliga historiker eller att materialet har en etablerad eller tillförlitlig historiker som redaktör. För att fastställa huruvida någon är en etablerad eller tillförlitlig historiker skapade jag tre kriterier. Dessa är huruvida personen arbetar som historiker vid ett universitet eller högskola, blivit inbjudna att föreläsa på universitet eller högskola eller att personens material använd i undervisning på universitet eller högskolor. Anledningen till att jag la en särskild vikt på skribenternas tillförlitlighet är för att det finns många verk som rör fascismen skrivna av hobbyhistoriker, om inte rena pseudohistoriker. Många av dessa verk är skrivna i propaganda- eller historierevisionistiska syften, och ämnar därför inte till att ge en korrekt bild av historien.

Metod och avgränsning Då det var just min fascination för att brittiska suffragetter kunde söka sig till den fascismen som la grunden för detta arbete valde jag att göra en avgränsning och fokusera på den brittiska fascismen. Jag valde då att titta specifikt på det fascistiska British Union of Fascists, då det var hit suffragetterna sökte sig när de väl vänt sig till den fascistiska ideologin. Jag valde även denna organisation då det var den största och främsta fascistiska organisationen i Storbritannien under mellankrigstiden, och i princip den enda aktiva fascistiska gruppen i landet. BUF grundades 1932 och förbjöds av den brittiska regeringen 1940, vilket gav mig en bra avgränsning då jag kan fokusera på perioden mellan dessa år.

Jag började med att undersöka det materiella underlag som fanns. Jag undersökte först de primärkällor som fanns tillgängliga och var relevanta. De primärkällor som fanns tillgängliga fysiskt köptes in samtidigt som jag försäkrade mig om att resterande fanns tillgängliga digitalt. Sedan undersökte jag relevant sekundärlitteratur och beställde in detta material efter att ha försäkrat mig om att den relevanta facklitteraturen är tillförlitlig. Jag begärde samtidigt åtkomst till British Online Archives. Därefter satte jag igång med att läsa fascisternas texter och föra anteckningar över relevant information. Sedan började jag leta efter relevant information i facklitteraturen rörande BUF, brittisk fascism samt kvinnor och suffragetter verksamma inom dessa. Jag antecknade sedan relevant information och jämförde informationen med fascisternas texter när det gick. Jag började sedan skriva ner och redogöra för de relevanta och intressanta delar av litteraturen som rör just den brittiska fascismens syn på kvinnor och kvinnorollen samt de kvinnor och suffragetter som verkade inom British Union of Fascists. Jag har även redogjort för BUFs organisation när detta varit nödvändigt för att förstå organisationens syn på kvinnan och kvinnorollen. Slutligen skrev jag en sammanfattning av informationen som samlats in under undersökningens gång samt en analys baserat på den informationen. Jag kom även att avslutningsvis skrev jag en kortare reflektion där jag resonerar kring det som inte var av analytisk karaktär.

Problem Det skrivits få vetenskapliga texter om British Union of Fascists kvinnosyn och suffragetterna som sökte sig dit. Men detta har inte påverkat min undersökning då jag trots detta kunnat hitta relevant och tillförlitlig sekundärlitteratur. De texter av Oswald Mosley som jag analyserat har varit skrivna med en formell engelska, och även innehållit äldre brittiska slangord om varit svårförståeliga. Jag har därför fått använda mig av ett online lexikon. Jag lexikonet jag valde är hemsidan ”Lexico” som är ett samarbete mellan ” Dictionary.com” och Oxford University Press. Sidan är därför tillförlitlig då den bygger på Oxford Universitys egna lexikon. Men ett större problem har varit att ordet ”men” på engelska kan referera både till män och människor. Detta har gjort att jag ibland har fått tolka texten utifrån dess kontext för att få svar på huruvida Mosley talar om det manliga kollektivet eller det mänskliga.

Tidigare Forskning Det har skrivits mycket om British Union of Fascists (BUF). En sökning på namnet i högskolebibliotekets sökmotor Primo ger träff på tusentals artiklar som berör organisationen. Det finns få facklitterära verk med fokus på BUF, utan organisationen förekommer snarare flitigt i litteratur som berör ideologin fascism generellt. Exempel på detta är historieprofessorn Kevin Passmores bok Vad är Fascism? från 2014. Det finns fåtal avhandlingar som berör BUF, alla nästan uteslutande skrivna på engelska och organisationen florerar även i diverse avhandlingar som rör mellankrigstiden samt fascismen. Att suffragetter sökte sig till BUF är något som berörts i ett fåtal facklitterära verk, avhandlingar artiklar etcetera. Den litteratur som behandlar ämnet är sällan skriven av etablerade historiker. De främsta vetenskapliga verken skrivna om den brittiska fascismen och kvinnor är professor Julie V Gottliebs Feminine Fascism samt Women, Gender And Fascism In Europe 1919–1945 med professor Kevin Passmore som redaktör. Båda dessa verk har använts som sekundärlitteratur i min studie. Gottliebs Feminine Fascism syftar till att undersöka hur den brittiska fascismen kunde dra till sig så många kvinnor och fokuserar på hur och i så fall varför den utmärkte sig. Passmores Gender And Fascism In Europé 1919–1945 fokuserar till skillnad från Gottliebs verk på hela Europa och syftar till att se vad som drog kvinnor till olika fascistiska organisationer. Relevant för detta arbete har kapitlet Britain av Martin Durham varit. Både dessa verk har använts i kompletterande syfte för att ge svar på vilken kvinnosyn BUF hade samt undersöka organisationen och de suffragetter som sökte sig till närmre. Gender And Fascism In Europé 1919–1945 har varit av extra stor betydelse då primärkällor som BUFs tidskrifter undersöks här. Jag har själv inte lyckats få åtkomst direkt till dessa källor. Jag har inte funnit något skrivit om ämnet på svenska. Jag kan inte heller finna något verk som haft i syfte att redogöra för BUFs kvinnosyn eller varför före detta suffragetter sökte sig till British Union of Fascists.

Teorier De teorier jag utgår ifrån kretsar alla kring vad fascismen är och hur den verkar, med ett särskilt fokus på idén om att fascismen är ett fenomen som hyllar det manliga och föraktar det kvinnliga. Samt anser manlighet vara starkt och eftersträvansvärt medan det kvinnliga anses vara svagt och icke önskvärt. Fascismen såg den dominerande rasen som manlig, och de lägre raserna som feminina.19 Judar och kommunister ansågs vara feminiserade, och demokratier sågs som omanliga. Fascismen strävar enligt teorin därför efter ett starkt samhälle då de anser att ett starkt samhälle är just manligt. Fascisterna ansåg att den fascistiska ideologin kunde övervinna könskonflikterna och ena samhället, men de menade aldrig att kön skulle sluta existera.20 Fascisterna hade generellt en högst traditionell syn på könen och könsrollerna, samt menade att feministerna försökte sudda ut de naturliga skillnaderna som fanns mellan könen21. Enligt fascisterna var kvinnans primära uppgift att föda barn och se efter hemmet.22 Men trots detta försökte fascisterna åtgärda och dämpa det missnöje som fanns hos befolkningen, och som drev exempelvis kvinnor till feminismen och socialismen.23

Fascismen kan nämligen ses som ett kluster av idéer och centrala teman som utkristalliserar sig som olika samt originella sammansättningar.24 Själva grundstenen i detta fascismens kluster är en idé om nationens stegvisa stagnation och fall i total dekadens. 25 Enligt fascismen kan denna utveckling enbart stoppas genom en revolutionär ultranationalism med målet om en pånyttfödelse för nationen.26 Fascismen anser att det går att skapa en bättre värld, en Utopi, även om denna värld inte kommer bli bättre för alla.27 För att kunna skapa denna utopi menar fascismen att det krävs ett mobiliserat och militariserat folk som leds av en stark ledare och auktoritär ledare, den så kallade Führerprincipen. Fascismen använder sig av våld och krig för att nå sina mål, och skapar därför ett samhälle som glorifierar dessa.28 Genom radikalt våld omorganiserar fascismen samhället och nedmonterar eller omstrukturerar dess befintliga institutioner.29 Det revolutionära sätt som fascismen skapar sin nya stat på gör därför att den

19 Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 172. 20 Ibid. 169. 21 Ibid. 169–170. 22 Ibid. 171. 23 Ibid. 170. 24 Iordachi. Comparative fascist studies: an introduction. 2010. 24 25 Berggren. Swedish Fascism – Why Bother?. 2002. 397. 26 Iordachi. Comparative fascist studies: an introduction. 2010. 20. 27 Passmore. The Ideological Origins of Fascism before 1914. 2009. 15. 28 Iordachi. Comparative fascist studies: an introduction. 2010. 20; Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 29. 29 Passmore. Vad Är Fascism? 2014. 92–93. inte alltid kan ses som konservativ.30 Fascismen har ett starkt förakt för etablerade sociala och politiska eliter, och är starkt antidemokratisk och antiparlamentarisk.31 Men trots detta är fascismen oftast en kraft som kan utjämna revan mellan parlamentet och gatan.32 Detta då fascistiska organisationer ofta kombinerar sina våldsamma gatuaktioner med ett parallellt valarbete på klassiskt vis.33 Men målet för fascismen är ett monopol på all makt genom en enpartistat, fascisterna kommer därför avskaffa demokratin när makten väl är vunnen.34 Fascismen vill se en stark stat samt en enad nation, och vill därför sammanfläta staten och nationen.35

En återgång till forna tiders glans och storhet är något fascismen anser sig kunna åstadkomma.36 Därför erbjuder fascismen förklaringar till varför nationen stagnerat och kommit av sig genom att peka ut ansvariga syndabockar, till exempel judar, innan den presenterar sin plan på hur deras totalitära idealsamhälle kan upprättas.37 Fascismen kan präglas av rasism, men behöver inte nödvändigtvis innefatta raselement då den historiskt varit otydlig när det kommit till den fascistiska ideologins användning av socialdarwinismens idéer.38 Mellankrigstidens brasilianska fascism såg exempelvis att den unika sammansättningen av olika etniciteter i Brasilien som något exceptionellt brasilianskt och därför ett viktigt karaktärsdrag för landet.39 Och i Italien kom Benito Mussolini att försöka lansera sin fascistiska universalism som alternativ till Adolf Hitlers nationalsocialistiska rasism.40 Den brasilianska fascismen är även ett tydligt bevis för att fascismen inte är något unikt europeiskt, utan har historiskt även verkat utanför Europas gränser.41 Fascistiska grupper är även sällan homogena, detta då fascismen är en ideologi som drar till sig människor med olika mål och agendor.42

30 Griffin. Decentering Comparative Fascist Studies. 2015. 108. 31 Passmore. The Ideological Origins of Fascism before 1914. 2009. 14; Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 148. 32 Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 16, 91, 107, 148. 33 Passmore. Vad Är Fascism? 2014. 126. 34 Gentile. The sacralisation of politics: definitions, interpretations, and reflections on the question of secular religion and totalitarianism. 2010. 258. 35 Mann. Fascists. 2004. 12. 36 Ibid. 17. 37 Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 23-24. 38 Passmore. The Ideological Origins of Fascism before 1914. 2009. 19. 39 Griffin. Decentering Comparative Fascist Studies. 2014. 116. 40 Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 161. 41 Griffin. Decentering Comparative Fascist Studies. 2015. 1. 42 Passmore. The Ideological Origins of Fascism before 1914. 2009. 14. Fascismen kan bortse från religiösa och heliga fenomen och vara strikt värdslig, men är villig att använda sig av helgandet för att uppnå sitt syfte.43 Genom att sakralisera det politiska gör fascismen ledaren, staten, partiet och politiken heligt, och ersätter på så vis all befintlig religion.44 Exempel på denna sakralisering är den fanatism och de ockulta inslag som präglade nazistiska SS.45 Men fascismen kan även använda sig av traditionell religion, till exempel det rumänska Järngardet och dess starka prägel av ortodox kristendom.46 Oavsett form använder fascismen sig av religiösa inslag för befästa sin makt samtidigt som den organiserar massorna och radikaliserar folket.47 Detta då fascismen är starkt korporativistisk samt kollektivistisk, och menar att individer ska agera efter nationen och folkets intresse snarare än sina egna.48 Korporativismen bygger på att de organ som är beroende av eller ingår i ekonomin, fattar beslut istället för regering och parlament i sociala samt ekonomiska frågor.49 Exempel på dessa organ är arbetsgivarorganisationer, fackföreningar samt grupper som representerar familjer och bönder.

Istället för principplaner och detaljerade program prioriterar fascismen ofta karismatiska ledare och handling.50 Men när program väl presenteras så anammar fascismen den tredje vägens politik genom att kritisera kapitalismen utan att vara antikapitalistisk till fullo.51 Fascistiska grupper har genom historien förespråkat exempelvis nationalisering av banker och nyckelindustrier, större arbetardeltagande i företagens ledningar samt så kallad ”nationell syndikalism”, alla hämtade från ideologins radikala syndikalistflygel.52 Men trots detta är fascismen mer antisocialistisk än den är socialistisk.53 Detta då fascismen vill ha ett system där kapitalismen kan kontrolleras och utnyttjas till statens fördel, men i sin strävan att uppnå detta vacklar den mellan korporativism och en liberal marknadsekonomi.54 Den fascistiska

43 Mann. Fascists. 2004. 12. 44 Passmore. The Ideological Origins of Fascism before 1914. 2009. 14: Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 27. 45 Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 120. 46 Griffin. Decentering Comparative Fascist Studies. 2015. 106. 47 Gentile. The sacralisation of politics: definitions, interpretations, and reflections on the question of secular religion and totalitarianism. 2010. 260. 48 Passmore. Vad Är Fascism? 2014. 107, 109; Passmore. The Ideological Origins of Fascism before 1914. 2009. 14. 49 Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 191–192. 50 Iordachi. Comparative fascist studies: an introduction. 2010. 24. 51 Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 20. 52 Ibid. 112–113, 133. 53 Mann. Fascists. 2004. 19. 54 Ibid. 136. ideologin är i praktiken även klassöverskridande då dess ultranationalistiska populism tilltalar människor tillhörande under-, medel- och överklass.55 Viktigt att påpeka är att denna fascistiska ultranationalism inte alltid rör just nationalstaten utan har historiskt även kunnat kretsa kring något mer internationalistiskt, exempelvis mellankrigstidens fascister i Österrike vars mål var ett nytt Österrike-Ungern i form av en federation bestående av kristen-ortodoxa länder.56

Fascismen har kommit att historiskt karaktäriseras av de människor som sökt sig till den. Människor som ofta hade skilda mål samt olika agendor, något som skapade ett dynamiskt förhållande mellan dem då de alla bestämde sig för att samarbete och utgöra motstånd mot de andra ideologierna. Därför kan man inte enbart utgå ifrån exempelvis Benito Mussolinis italienska fascism när man försöker förklara fascismen, då fascistiska rörelser sällan var kopior av den italienska rörelsen. Fascistiska rörelser har historiskt sätt varit heterogena grupper likt Mussolinis rörelse, och har anammat vissa aspekter från denna rörelse. Men samtidigt även ignorerat eller rent ut missuppfattat andra aspekter.57 Dessa fascistiska grupper har även kommit att starkt präglas av traditioner från det egna landet, samtidigt som de influerats av annan påverkan från utlandet som inte var italiensk fascism och formats av samtiden samt dess händelser.58 Resultatet har blivit egna distinkta och ibland unika blandningar.

55 Payne. Fascism: A working Definition. 2004. 257. 56 Passmore. Vad Är Fascism? 2014. 108–109. 57 Ibid. 14 58 Passmore. The Ideological Origins of Fascism before 1914. 2009. 11–31. Bakgrund British Union of Fascists British Union of Fascists (BUF) grundades 1932 av Oswald Mosley och var den enda fascistiska organisationen som fick någon betydelse i Storbritannien under mellankrigstiden.59 Under sina tidiga år stod BUF nära Benito Mussolinis italienska fascism och fick därför ekonomiskt stöd från Mussolinis regim. Detta gjorde att man kunde anställa en större personalstyrka och publicera flera skrifter.60 Det ekonomiska stödet och den organisatoriska expansionen gjorde att BUF snabbt började växa och 1934 fick organisationen ett dramatiskt genomslag. BUF fick nu stöd från tidningarna Daily Mail och Sunday Dispatch, samtidigt som deras möten kunde besökas av tusentals människor. Vid juni 1934 påstod BUF sig ha 40 000 medlemmar och 500 avdelningar i Storbritannien. Oswald Mosley som tidigare haft en karriär inom den brittiska socialdemokratin och Labour-partiet, ansåg att de etablerade partierna inte hade något ordentligt svar på den rådande ekonomiska depressionen.61 Han kom därför att hylla fascismens korporativism då han ansåg detta vara den lösning som behövdes. Mosley menade att den som älskade sitt land var en nationalist, och att den som älskade sitt folk var socialist.62 Han sade att den nya fascistiska syntesen anammade högerns princip om stabilitet genom auktoritet, ordning samt disciplin, och förenade dessa med vänsterns princip om framsteg och dynamisk förändring.63 BUF kom därför att kampanja för ett ”Greater Britain”, bortom dåtidens stagnation och dekadens.64 Mosley ansåg att British Union of Fascists såg Storbritanniens bästa före övriga världens, denna idé kallade han för ”Britain First”.65 Organisationen såg likt övriga fascistiska rörelser i Europa en tillströmning av veteraner från första världskriget och andra paramilitära, som blev inflytelserika i BUF.66 Organisationen fick därför tidigt en paramilitär gren, vars syfte var att garantera organisationen och dess ledare skydd.67 Men BUF och fascismen som ideologi kom att förbli marginaliserad och utan vidare signifikans i Storbritannien. Organisationen missgynnades av det brittiska valsystemet som byggde på majoritetsval, och såg därför inga parlamentariska framgångar.68 BUFs paramilitära gren och de våldsamheter kopplade till organisationen gav

59 Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 109. 60 Pugh. BRITAIN AND ITS EMPIRE. 2009. 490. 61 Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 109. 62 Mann. Fascists. 2004. 7. 63 Eatwell. The Nature of ’Generic Fascism’. 2010. 139. 64 Griffin. Fascism. 2010. 118. 65 Eatwell. The Nature of ’Generic Fascism’. 2010. 145. 66 Mann. Fascists. 2004. 69-70. 67 Pugh. BRITAIN AND ITS EMPIRE. 2009. 489. 68 Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 109–110. upphov till häftig kritik som skadade deras rykte.69 Det stöd som organisationen hade lyckats samla hos den respektabla högern tack vare Daily Mail gick inte bara förlorad, utan gjorde dem även till flitiga kritiker.70 Samtidigt såg organisationen ett stort tapp i medlemsantal.71 BUF kom nu att försöka etablera sig som en revolutionär kraft som motsatte sig dåtidens brittiska partisystemet.72 År 1936 förbjöd det brittiska parlamentet politiska uniformer och paramilitära grupper, något som slog hårt mot BUF.73 Polisen hade nu större befogenheter och fler redskap för att lösa upp fascisternas marscher och sammankomster. Samma år kom en antisemitisk kampanj som BUF drev i Londons East End att kulminera i det upplopp som i folkmun kallas för ”Battle of Cable Street”. Det våldsamma upploppet kom att diskreditera Mosley och hans organisation, som nu sågs som huliganer. BUFs hårda antisemitism kom under sena 1930-talet att mötas av en allt starkare avsky från allmänheten då judiska flyktingar som sökt sig undan förföljelsen i Nazityskland nu anlände till Storbritannien och bar med sig vittnesmål om nazisternas övergrepp. Men det verkliga slutet på BUF som en politisk kraft kom när Mosley övergav den italienska fascismen för att istället deklarera sin trohet till den tyska nationalsocialismen.74 Under samma tid bytte organisationen namn till British Union of Fascists and National Socialists, ofta förkortat British Union, men kom fortsatt att refereras till som just British Union of Fascists (BUF).75 De flesta britter kom i och med denna deklaration att se Mosley som en förrädare, särskilt när andra världskriget bröt ut 1939 och Mosley motsatte sig kriget mot Nazityskland.76 BUF förbjöds 1940, och i maj samma år kom den brittiske premiärministern Winston Churchill och koalitionsregeringen att införa nya regleringar som ledde till att över 700 fascister i BUF inklusive Mosley själv greps.77 Fascisterna kom att släppas under perioden 1942–1943, då de inte längre ansågs kunna utgöra något hot mot krigsansträngningen.78 Oswald Mosley fortsatte sin politiska bana efter krigsslutet 1945.79

69 Pugh. BRITAIN AND ITS EMPIRE. 2009. 490; Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 109–110. 70 Pugh. BRITAIN AND ITS EMPIRE. 2009. 490. 71 Ibid. 45. 72 Durham. Britain. 2013. 220. 73 Pugh. BRITAIN AND ITS EMPIRE. 2009. 490. 74 Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 109–110. 75 Durham. Britain. 2013. 220. 76 Passmore. Vad Är Fascism?. 2014. 109-110. ; Pugh. BRITAIN AND ITS EMPIRE. 2009. 490. 77 Pugh. BRITAIN AND ITS EMPIRE. 2009. 490; Durham. Britain. 2013. 220. 78 Pugh. BRITAIN AND ITS EMPIRE. 2009. 490-291. 79 Ibid. 505. Suffragetter År 1903 skapade Emmeline Pankhurst organisationen Women’s Social and Political Union (WSPU) med syftet att kämpa för lika rättigheter och lika rösträtt mellan könen.80 Detta kom att bli början på suffragettrörelsen, med just WSPU i ledningen.81 Organisationen började anamma militanta strategier 1905, och sågs snart inte längre som en hobbyorganisation för självupptagna medelklasskvinnor.82 Suffragetternas militanta kampanj varade primärt mellan åren 1903–1914 och fick stort genomslag både nationellt och internationellt.83 Suffragetterna la grunden för att de brittiska kvinnornas ställning i samhället förbättrades under 1920-talet, med fler examensmöjligheter för kvinnliga studenter på universiteten, mer jämställda skilsmässolagar och ett parlament som diskuterade kvinnorelaterade frågor mer seriöst.84 Suffragetterna såg slutligen seger när Storbritannien införde rösträtt för alla kvinnor 1928.85

80 McPherson, McPherson. Molsey’s Old Suffragette. 2011. 29. 81 Atkinson. Rise up, women!. 2018. XII. 82 McPherson, McPherson. Molsey’s Old Suffragette. 2011. 29; Atkinson. Rise up, women!. 2018. Preface. 83 Atkinson. Rise up, women!. 2018. XII. 84 Ibid. 520. 85 Ibid. 522. Undersökning Undersökningen presenteras genom att under rubriken Skrifter först redogöra för primärkällorna i form av Oswald Mosley och A. Raven Thomson ideologiska texter, samt Oswald Mosleys självbiografi. Därefter kommer en kronologisk redogörelse för kvinnorna inom British Union of Fascists, hur gruppen var organiserad samt hur den verkade under rubriken Organisationen och dess kvinnor. Jag undersöker även de suffragetter som anslöt sig till organisationen i denna del. I detta stycke presenteras primärt sekundärlitteraturen, med undantag för Jeffrey Hamms samlingstext. Dessa två delar skapar en helhet för att kunna förstå vilken kvinnosynorganisationen hade och vilka faktorer som fick suffragetter att ansluta sig till BUF. Jag redogör enbart för den information jag funnit i primär- och sekundärkällorna. Mina analyser kommer separat under rubriken Sammanfattning och analys.

Skrifter THE GREATER BRITAIN Oswald Mosley kom att lansera British Union of Fascists den första oktober 1932, och under sommaren samma år skapade han ett manifest vid namn The Greater Britain.86 I manifestet skriver Mosley bland annat om vad han anser är en stundande kamp om den brittiska nationen.87 Där Storbritannien lider av enorma svårigheter som enbart kan lösas av en ungdom som viger sina liv till att återupprätta den brittiska nationens storhet på nytt.88.Den fascistiska rörelsen, som Mosley kallar för den moderna rörelsen, kan inte bara väcka denna glöd hos ungdomen, utan har även de lösningar som krävs. Mosley refererar till de gamla etablerade partierna som vilande på organisationer bestående av gamla kvinnor, te-bjudningar samt kommittéer, och menar att dessa partier aldrig kan överleva en strid om nationen.

I manifestets tredje kapitel beskriver Oswald Mosley bland annat sin och organisationens syn på lycka och kondition.89 Mosley menar att människors fysiska kondition och mänsklig lycka är två politiska tillgångar då de båda hjälper människor att klara de problem de stöter på i vardagen.90 Men detta förutsätter att den privata glädjen och lyckan i livet inte minskar människans hängivenhet att tjäna staten. Mosley skriver att organisationen vill ha män i ordets

86 Pugh. BRITAIN AND ITS EMPIRE. 2009. 489. 87 Mosley. THE GREATER BRITAIN. 2019. 13-20. 88 Ibid. 20. 89 Ibid. 35-36. 90 Ibid. 35. rätta bemärkelse i sina led.91 Män som strävar efter att uppnå ett mål som de sedan viger sina liv åt. Organisationens medlemmar förväntas hålla sig i form både andligt och mentalt, men även fysiskt då det våld som riktas mot dem måste bemötas kraftfullt. Enligt Mosley kan män som utmärker sig, eller bara presterar på ett kompetent vis, aldrig falla i dekadens och degenereras. Detta anser Mosley vara organisationens moral, en moral som anses vara naturlig för den brittiska manligheten. Organisationen anses sträva efter en landsomfattande fascistisk rörelse som ska avskaffa den lagstiftning som Mosley anser skapats av gamla kvinnor. I dess plats ska man implementera unga mäns sociala känsla och vilja att tjäna.

Strax efter kommer Mosley att tillägna det tredje kapitels sista sidor till kvinnorna och deras arbete.92 Mosley skriver att hans fascistiska rörelse ursprungligen startade som en rörelse för män.93 Men betonar att detta enbart var för att man brydde sig för mycket om kvinnorna för att vilja utsätta dem för det våld kommunister och socialister riktade emot fascisterna.94 Men nu har rörelsen och organisationen vuxit sig starkt nog för att inte kunna påverkas av dessa våldshandlingar.95 Mosley menar därför att kvinnor nu har en oerhört viktig del i utvecklingen av organisationens valarbete. Kvinnor spelar en betydelsefull roll i den fascistiska organisationen, men Mosley poängterar att kvinnornas roll till viss del skiljer sig från männens. Detta då de vill ha män som är män, och kvinnor som är kvinnor. Mosley utvecklar sitt resonemang och skriver att fascisterna ser en viktig roll för kvinnorna i den kommande korporativa staten. Yrkeskvinnor och kvinnor verksamma inom industrin skulle enligt Mosley självklart finna sin naturliga representation inom de korporationer som täcker de industrier och professioner som kvinnorna är verksamma i. Men den stora frågan rör enligt Mosley representation och organisering av den stora majoriteten kvinnor som strävar efter den viktiga karriären som mödrar. Dock är det viktigt att påpeka det faktum att Mosley refererar till sitt tidigare parti, New Party, när han talar om bristen på kvinnor inom organisationen.96

91 Mosley. THE GREATER BRITAIN. 2019. 36. 92 Ibid. 36-38. 93 Ibid. 36. 94 Ibid. 36-37. 95 Ibid. 37. 96 Durham. Britain. 2013. 222 Enligt Mosley har kvinnor som strävar efter moderskap trots sitt antal aldrig blivit representerade som grupp i någon organisation.97 Vidare menar Mosley att många människor kan tycka att korporationernas representation av kvinnor skulle vara för bra för att vara sant, men hävdar då att situationen rent logiskt kräver den korporativa organisationen och mödrarepresentation. Sanningen är enligt Mosley att moderskapet är en av de högsta kallelserna, och av oerhörd vikt för staten. Mosley ifrågasätter därför idén om att kvinnor inte ska tilldelas representation och organisation som mödrar. Enligt Mosley har kvinnor kommit att lida avsevärt till följd av avsaknaden av representativa organisationer. Kvinnors representation har snarare hamnat i händerna på professionella kvinnliga politiker, en grupp som Mosley hävdar kommit att kallas för ”medlemmar av ingenmansland”. Mosley skriver att dessa kvinnliga politiker må kunna representera vissa aspekter av kvinnors liv, men att få av dem kan anse sig representera nationens mödrar. Mosley ifrågasätter av denna anledning varför mödrarepresentation inte ska vara en organiserad kraft som kan verka rådgivande för staten. I manifestet anser Mosley att vården av mödrar och barn är en väsentlig del av den fascistiska staten som inte bara ser sig som nuets vårdnadshavare, utan i större utsträckning än de gamla partierna även ser sig som framtidens vårdnadshavare.

Mosley anser i sitt manifest att det finns många frågor som är av stor betydelse och intresse för kvinnor, och att en organisation för mödrarepresentation skulle gå långa vägar för att besvara och lösa dessa.98 Bostadsfrågor, hälsofrågor och utbildningsfrågor skulle i sina bredaste definitioner också ingå inom sfären för en mödraorganisation. Och då kvarstår det enligt Mosley fortfarande många frågor av betydligt större politisk och social vikt, men huvudsaken är att råd från kvinnligheten blir av den viktigaste betydelsen. Majoriteten av kvinnor varken söker eller har tid för en karriär inom politiken. Mosley hävdar därför att kvinnors intressen konstant ignoreras samt försummas av politiken. Och den symboliska representation som det kvinnliga könet får inom politiken tilldelas kvinnor som bär på idén att kvinnor bör fly från den kvinnliga sfären och istället försöka bli män. Denna process ger enligt Mosley aldrig någon effekt, och försöket att anamma det manliga gör att dessa kvinnor snarare blir mindre kvalificerade att hantera frågor kring barn och hushållning än den genomsnittliga mannen. Således menar Oswald Mosley att det är av hög betydelse för politiken att alldagliga kvinnor representeras och organiseras, särskilt då den egna rasens framtid vilar på dessa kvinnor. Mosley avslutar kapitlet med att hävda att fascismen skulle se

97 Mosley. THE GREATER BRITAIN. 2019. 37. 98 Ibid. 38. hustrun och modern som en av statens grundpelare, och förlita sig på dem för organiseringen och utvecklingen av de viktigaste aspekterna av nationens liv.99

Senare i manifestet skriver Oswald Mosley om organisationens ekonomiska idéer.100 Mosley talar här om bland annat sänkt skatt för att öka köpkraften hos invånarna samt ett återupplivande av den brittiska industrin som lösningar på den ekonomiska krisen (Depressionen) som rådde. Mosley avslutar stycket om ekonomin med att hävda att den dåvarande regeringen botemedel mot krisen var att bädda ner patienten (Storbritannien) i en säng för att sedan låta denne gå på en svältdiet.101 Medan fascisternas lösning var att ta med patienten (Storbritannien) ut på fältet för att arbeta och anstränga sig för att bygga nya muskler. Regeringens lösning anses av Mosley vara vad han kallar för den eviga gamla kvinnans botemedel, medan den egna fascistiska lösningen anses vara manlighetens botemedel.

FASCISM FOR THE MILLION I sin bok Fascism For The Million från 1936 fördömer Oswald Mosley vad han kallar för den ”finansiella demokratin”, som lät de globala kapitalisterna leva i lyx medan vanliga brittiska män och kvinnor kämpade för att försörja sina familjer.102 I boken beskriver Mosley hur den korporativa staten skulle gynna ordinarie arbetare och förhindra nya ekonomiska recessioner. Grundargumentet är att fascismen enligt Mosley är till för den stora befolkningen och inte miljonärerna. Likt tidigare texter inkluderar Mosley både män och kvinnor i sin vision för ett fascistiskt Storbritannien och anser att alla män och kvinnor har fundamental rätt till en plats i samhället.103 I bokens andra kapitel skriver Mosley mer detaljerat om fascismens relation till kvinnor under titeln Women and Fascism.104 Mosley hävdar här att inget politiskt system har lyckats, om det inte skapat markanta förbättringar för kvinnans politiska och ekonomiska ställning. Storbritanniens kvinnor må ha erhållit rösträtten, men likt männen har rätten att rösta i sig inte gett dem ekonomisk frihet eller ekonomisk frälsning. Mosley anser att dessa är önskvärda egenskaper, och förklarar nu sin idé om kvinnlig representation mer grundligt. I en fascistisk stat skulle varje kvinna i arbete få rösta på en representant för just den industrin

99 Mosley. THE GREATER BRITAIN. 2019. 38. 100 Ibid. 121-126. 101 Ibid. 126. 102 Mosley. FASCISM FOR THE MILLION. 2017. 1-69. 103 Ibid. 9. 104 Ibid. 28. eller professionen som hon är verksam i, precis som männen.105 En kvinnlig jurist skulle exempelvis erhålla en röst som just jurist, och skulle tillsammans med landets övriga jurister rösta fram en representant till det centrala styret. Men även en kvinna utan något finansiellt arbete, som istället tar hand om hemmet och familjen, ska få rätt att rösta fram en egen representant. Mosley hävdar likt tidigare texter att kvinnans roll i hemmet och som moder är oerhört viktig, och hemmets kvinnor kommer därför att representeras av just hemmets kvinnor. Nationen kommer därför kunna ta del av och gynnas av dessa kvinnors erfarenheter inom familjelivet, hälsa, hushållning, utbildning, dietik och andra ämnen som kvinnor har ett stort intresse för.

TOMORROW WE LIVE Boken Tomorrow We Live skrevs år 1938 och kan enligt Oswald Mosley själv ses som en introduktion till British Union of Fascists, som vid denna tidpunkt gick under namnet British Union, anda och politik.106 I boken talar Mosley ännu en gång om nationens förfall, men frågar sig huruvida det faktiskt är britterna som bytt ut manligheten mot dekadens och förslavning, eller om det är en ny grupp som försöker göra landet till sitt eget.107 När Mosley talar om arbete är han tydlig med att både män och kvinnor ska ha rätt till de jobb de eftersöker.108 Mosley menar även att både män och kvinnor skulle bedömas efter deras egen person och inte släktband eller social klass.109 Precis som i The Greater Britain refererar Mosley till de britter som inte degenererats som den brittiska manligheten.110 Mosley talar även om de övriga partiernas ideologiska doktrin, där liberalismen anses vara slapp och socialismen korrupt.111 Och båda dessa ideologier strävar efter att ersätta manligheten med en tro på kapitulation. Mosley anser även att de gamla partierna skapat ett så kallat ”partispel”, där människor får positioner utifrån deras lojalitet till partierna.112 Enligt Oswald Mosley kommer det fascistiska systemet att ge både män och kvinnor positioner baserat på merit, inte partitillhörighet.

105 Mosley. FASCISM FOR THE MILLION. 2017. 28. 106 Mosley. TOMORROW WE LIVE. 2012. 1. 107 Ibid. 8-9. 108 Ibid. 50. 109 Ibid. 62-63. 110 Ibid. 71. 111 Ibid. 84. 112 Ibid. 19-20. Mosley kompletterar sin syn på kvinnornas del i det nya samhället i avsnittet British Union System Of Government.113 Enligt Mosley är det anmärkningsvärt att nationens mödrar har ytterst få representanter i parlamentet som har den speciella kompetens som behövs för att representera dem.114 Kvinnofrågor hanteras därför av så kallade ”spinsters”, vilket är ett nedsättande ord för äldre kvinnor som är ogifta, barnlösa och bortom den åldern som brukar vara normal för giftermål.115 Enligt Oswald Mosley beror detta på att moderskapet finner konflikten mellan hemmet och allmänheten så olidlig att kvinnan därför retirerar till den sfär där deras faktiska intressen finns, hemmet.116 Lösningen anses vara att ge mödrar speciell representation i parlamentet samtidigt som man inte avlägsnar dem helt från de intressen de representerar.

Vidare skriver Mosley att vården av mödrar och barn är en av de aspekter som den nuvarande politiken negligerar, men som är av stor betydelse för British Union.117 Därför bör moderskapet representeras i parlamentet precis som nationens andra viktiga intressen.118 Men Mosley är tydlig med att British Union inte vill förvisa kvinnorna till hemmet. Mosley hävdar att detta är tydligt då British Union har fler kvinnliga kandidater till parlamentsvalet än något annat parti, vilket motbevisar det tidigare påståendet. I det kommande systemet kommer kvinnor inom industrin och andra professioner att få sin röst hörd och sina egna representanter inom yrkena. Detta då ett ekonomiskt system som kan förse alla med arbete inte har någon anledning att fördriva kvinnorna från industrin. Men ett politiskt system likt fascismen som värnar om den egna rasens styrka och välmående kommer definitivt att hindra kvinnor från att fördrivas från sina hem till följd av att männens löner är för låga för att försörja hushållet. Avslutningsvis påpekar Oswald Mosley att kvinnor, oavsett i hemmet eller inom industrin, kommer erhålla en hög och ärofull plats i samhället i enlighet med brittiska traditioner. Kvinnornas ord kommer dessutom att väga tungt och de kommer representeras till fullo i rådgivningen av staten.

113 Mosley. TOMORROW WE LIVE. 2012. 18-19. 114 Ibid. 18. 115 Lexicon.com. 2020. (Hämtad: 2020-11-27). 116 Mosley. TOMORROW WE LIVE. 2012. 18. 117 Ibid. 18-19. 118 Ibid. 19. The Coming Corporate State I pamfletten The Corporate State från 1938 beskriver den skotske fascisten och ledande British Union of Fascist-medlemmen A. Raven Thomson hur det korporativa fascistiska samhället skulle fungera i praktiken.119 I skriften hävdar Thomson att både män och kvinnor skulle få lika lön för samma arbete och att inga fler skulle avskedas vid giftermål.120 I korporationerna skulle representantsplatser reserveras för kvinnor så att även det kvinnliga könet skulle få sin representation.121 Thomson är i sin text tydlig med att både män och kvinnor ska representeras, oavsett om det är i korporationerna eller parlamentet. Thomson hävdar även att kvinnor skulle få lika rätt att rösta och ställa upp i val som männen. Förutsatt att det inte blir en för kraftig slagsida åt det kvinnliga hållet. Men Thomson menar att fascismen trots detta skulle erbjuda kvinnor en större chans till permanent representation än demokratin skulle. Kvinnor skulle få representera kvinnor och frågor rörande dem.

Värt att notera är det faktum att Thomsons pamflett ursprungligen inkluderade ett stycke där han påstod att kvinnor enbart befann sig i arbetslivet då de var billigare att anställa.122 Thomson menade att införandet av lika lön mellan könen skulle motverka att kvinnor tog männens jobb och övergav hemmet, detta då de ekonomiska incitamenten för att anställa kvinnor skulle försvinna. Med lika lön ansåg Thomson att män och kvinnor istället skulle anställas inom de yrken de var bäst lämpade, vilket för männen var just industrin.

MY LIFE Oswald Mosleys självbiografi från 1968 ger en inblick i dennes liv, både det privata och det offentliga samt hans politiska gärningar.123 Mosley beskriver bland annat den konservativa regeringens handlingar under mellankrigstiden, som han menar förminskade en stor nation (Storbritannien) till en sängliggande gammal kvinna.124 Mosleys tidigare påstående om att British Union of Fascists från början ville skona kvinnor från det våld som drabbade dem får viss uppbackning här då Mosley hävdar att flera fascister blev misshandlade under Olympiamötet 1934, däribland en kvinna som ska ha blivit skuren i ansiktet.125 Mosley menar att män och kvinnor som sökte sig till fascismen var arga över de gamla partiernas oförmåga

119 Thomson. The Coming Corporate State. 1938. 1-35. 120 Ibid. 18. 121 Ibid. 22. 122 Durham. Britain. 2013. 227-228. 123 Mosley. MY LIFE. 2012. 1-498. 124 Ibid. 179-180. 125 Mosley. THE GREATER BRITAIN. 2019. 36-37; Mosley. MY LIFE. 2012. 312-313. att lösa den ekonomiska krisen.126 Det var män och kvinnor som såg undergången komma där nationens värden och position skulle upphöra, och som ville utgöra ett motstånd mot det127. Majoriteten av dessa var enligt Mosley män och kvinnor av handling och känsla. De ansågs vara soldater som företrädde svärdet före klänningen. Mosley menar att dessa män och kvinnor helt enkelt ansåg att Storbritannien hade varit en storslagen nation och åter bör bli storslaget samt större än det tidigare varit.128

Tidningen Daily Mail ska enligt Oswald Mosley ha anordnat en skönhetstävling för fascistiska kvinnor inom British Union of Fascists i mitten på 1930-talet.129 Men tidningen fick inte in ett enda bidrag, något som förvånade dess ägare, den konservative Lord Rothermere. Mosley hävdar att han då generat fick förklara att organisationens medlemmar var allvarsamma unga kvinnor som tog nationens kamp på största allvar och därför inte strävade efter uppmärksamhet och berömmelse. Mosley talar även om British Union of Fascists parader eller marscher, som han menar var orkestrerad för att ingjuta full disciplin likt soldater som följer en taktpinne.130 Det skulle utgöra ramen för en ny politisk idé och ett nytt livsideal. Mosley hävdar att fascisternas moral tillät allt, förutsatt att dessa handlingar inte skadade andra eller den som utförde dem. Eftersom att skada andra eller sig själv skulle hindra en från att tjäna sin nation. Det hela var byggt för att införa en manlighetens renässans.

Mosley talar vidare om socialismen och Liberalismen, denna gång i djupare detalj.131 Slutsatsen han drar är åter att dessa ideologier försummar manligheten och egenviljan samt ersätter dessa egenskaper med en strävan efter kapitulation. Oswald Mosley minns också ett möte med en äldre kvinna vid namn Lady Houston, en änka som besatt en enorm förmögenhet.132 Enligt Mosley var Lady Houston en högerpatriot, som stöttade fascisterna ekonomiskt även om hon inte var särskilt bekant med deras idéer. Men hon höll svagt med om behovet av en förnyelse av den brittiska manligheten. När Mosley talar om Adolf Hitler och hans brott mot mänskligheten fördömer Mosley dennes gärningar.133 Men han motiverar sitt fördömande med att det tyder på en brist på moral att

126 Mosley. MY LIFE. 2012. 334. 127 Ibid. 342. 128 Ibid. 358. 129 Ibid. 367. 130 Ibid 325. 131 Ibid. 352. 132 Ibid. 370. 133 Ibid. 397. mörda hjälplösa individer likt judarna, som aldrig begått några faktiska brott, i koncentrationslägren.134 Moralen och manligheten tillsammans bör enligt Mosley ha stoppat Förintelsen från att ske.

Organisationen och dess kvinnor British Union of Fascists lockade tidigt till sig den före detta suffragetten Norah Dacre Fox, som gick med BUF i samband med dess grundande 1932.135 Fox som var medlem i det konservativa Tory-partiet fann Oswald Mosleys som en attraktiv karaktär och såg chansen för både sig och sin partner att få politiska karriärer.136 Något som tidigare inte blivit verklighet inom det konservativa partiet. Fox hade under det tidiga 1910-talet gått med i Women’s Social and Political Union (WSPU).137 Fox blev utnämnd till generalsekreterare för WSPU 1913 och var nära associerad med familjen Pankhurst.138 Fox ställde upp som en oberoende kandidat i parlamentsvalet 1918, men utan framgång.139 Kampen för lika rättigheter ledde till att Norah Dacre Fox kom att fängslas flertalet gånger, något som gjorde att hon blev drivande i att avslöja myndigheternas inhumana metoder för tvångsmatning av hungerstrejkande suffragetter i fängelse.140 Efter att ha gått med BUF kom hon med åren att hamna i Oswald Mosleys närmaste krets.141 Mosley såg potentialen att använda Fox och hennes bakgrund inom suffragettrörelsen för att locka till sig kvinnor och tvätta bort BUFs rykte som övermaskulint.142 Fox hävdade att suffragetterna kämpade för kvinnlig rösträtt då de såg nationens behov av att dra nytta från båda könens expertis och erfarenheter.143 Suffragetterna kämpade därför för nationens intressen snarare än sina egna, och kvinnokampen var enligt Fox snarlik fascisternas kamp. Likt suffragetterna kom fascisterna från alla samhällsklasser och båda grupperna följde lojalt sina ledare, mötte gatans brutalitet och fängelsecellens ensamhet. Fascismen skulle ge kvinnan rätten att själv bestämma över sitt liv, och slutligen göra kvinnan jämställd mannen.144 Suffragettrörelsen var enligt Norah Dacre Fox därför inte olik den fascistiska rörelsen, utan fascisterna var snarare arvtagare till suffragettrörelsen.

134 Mosley. MY LIFE. 2012. 397. 135 McPherson, McPherson. Molsey’s Old Suffragette. 2011. 155. 136 Ibid. 2011.153-155. 137 Ibid. 30. 138 Ibid. 34. 139 Gottlieb. Feminine Fascism. 149. 140 Ibid. 46-47. 141 McPherson, McPherson. Molsey’s Old Suffragette. 2011. 200. 142 Ibid. 177. 143 Durham. Britain. 229. 144 Ibid. 230. Fascisterna skulle slutföra den kamp som suffragetterna började under 1900-talets första år.145 Norah Dacre Fox förblev en aktiv fascist fram tills dess att hon greps i samband med partiets förbud och myndigheternas tillslag mot dess toppskikt.146

Sex månader efter British Union of Fascists grundandes 1932, skapades organisationens kvinnosektion som leddes av en kvinna vid namn Lady Makgill.147 Hon kom senare att i skrift hävda att kvinnosektionens grundande ledde till fantastiska reaktioner från kvinnor runtom i Storbritannien. Vidare skrev Lady Makgill att hon ursprungligen enbart hade ett fåtal kvinnor som var spridda över landet, men som alla var entusiastiska över att hjälpa de unga männen som stödde fascismen. Ett år senare kom hon att skriva att 75 % av alla BUFs avdelningar hade kvinnosektioner. Lady Makgill kom att ersättas av Oswald Mosleys moder, Maud Lady Mosley 1933.148 Lady Mosley verkade som en modersfigur för de unga fascistiska kvinnorna, som hon ansåg vara sårbara och därför riskerade att bli utnyttjade av manliga medlemmar.149 Lady Mosleys efterträdare blev den före detta suffragetten Mary Richardson.150

Mary Richardson föddes i Kanada 1883 och hade tidigare varit aktiv i suffragettrörelsen där hon fått det militanta öknamnet ”Polly Dick”.151 I sin självbiografi skrev Richardson att hon var en person som var fast besluten på att vara i händelsernas centrum. Efter att ha flyttat till Storbritannien anslöt hon sig till Women’s Social and Political Union (WSPU) 1909, efter att ha kommit i kontakt med familjen Pankhurst.152 Det var primärt hennes avsmak för orättvisor som drev hennes engagemang i rörelsen. Hon greps av myndigheterna flertalet gånger för bland annat vandalism, mordbrand och bombdåd, vilket gjorde att hon fick spendera ett fåtal år i fängelse där hon ägnade sig åt att hungerstrejka.153 Hennes mest omtalade aktion kom att bli attentatet mot tavlan Venus med spegel, som Richardson skar sönder på National Gallery i London.154 Dådet utfördes i protest mot att Mrs Pankhurst blivit arresterad av myndigheterna, men Richardson har senare sagt att hon hade en allmän avsky för tavlor som porträtterade kvinnor nakna och de män som beundrade dessa tavlor.155 Mary Richardson kom med åren att

145 Durham. Britain. 230. 146 McPherson, McPherson. Molsey’s Old Suffragette. 2011. 213. 147 Durham. Britain. 2013. 220. 148 Gottlieb. Feminine Fascism. 2003. 53-54; Page. The Suburban Housewife. 2019. 28. 149 Gottlieb. Feminine Fascism. 2003. 56; Page. The Suburban Housewife. 2019. 28. 150 Gottlieb. Feminine Fascism. 2003. 53-54. 151 Atkinson. Rise up, women!. 2018. 406. 152 Ibid. 406-407. 153 Ibid. 407-408. 154 Ibid. 466-468. 155 Ibid. 466-467. bli en troende socialist och menade att hon sveptes med i revolutionens vindar.156 Men anslöt sig till Oswald Mosleys British Union of Fascists 1932.157 Enligt Richardson själv såg hon fascismen som den enda vägen för ett mäktigt Storbritannien, samtidigt som BUF påminde henne om det mod, den handlingskraft, hängivelse och pliktkänsla som fanns inom suffragettrörelsen.158 Men Richardson lämnade BUF efter interna konflikter där Richardson anklagade BUF för att själva diskriminera och motarbeta kvinnor inom organisationen.159 Hon kom efter sitt utträde från BUF att hävda att hon sökte sig till organisationen i tron om att den stod upp för lika rättigheter mellan könen, men att hon kom att inse att organisationen var byggd på hyckleri.160

Kvinnosektionen hade även en tidning vid namn The Woman Fascist som gavs ut med två veckors mellanrum.161 Tidningen som startade i mars 1934 sade sig fokusera på frågor och problem som rörde kvinnliga fascister, men blev kortlivad. Redan i september 1934 sade Lady Mosley att framtida nyheter om kvinnosektionen samt artiklar skrivna av och för kvinnor skulle publiceras i British Union of Fascists veckotidning Blackshirt. Lady Mosley motiverade sitt beslut med att kvinnotidningen inte reflekterade kvinnornas viktiga arbete. Och då det var vitalt för män och kvinnor att arbeta tillsammans kunde det inte finnas en publikation som överhuvudtaget anspelade på idén att män och kvinnor existerade separat från varandra.

I februari 1934 meddelade tidningen Blackshirt att en så kallad propagandaenhet vid namn Special Propaganda Section (SPS) hade bildats under ledningen av två kvinn vid namn Phyllis Daves och Marjorie Aitken.162 Deras och enhetens uppgift var att främst sälja fascistisk litteratur och ta sig an andra aktiviteter där organisationens budskap skulle förmedlas om behovet av dem fanns. Men Marjorie Aitken var besviken över att hennes kvinnliga enhet initialt fick väldigt lite stöd från övriga BUF. I maj 1934 annonserade en annan av British Union of Fascists tidningar, Fascist Week, att förbudet mot kvinnliga möten utomhus hade lyfts. I annonseringen meddelades även att en kvinnlig försvarssektion etablerats i södra London som erbjöd hjälp med att förvalta offentliga

156 Atkinson. Rise up, women!. 2018. 408. 157 Ibid. 557. 158 Gottlieb. Femenine Fascism. 164: Durham. Britain. 2013. 230 159 Atkinson. Rise up, women!. 2018. 557; Durham. Britain. 2013. 230-231. 160 Durham. Britain. 230. 161 Ibid. 221. 162 Ibid. 222. möten där kvinnliga medlemmar ville tala.163 Förbudet mot kvinnliga fascister att anordna möten i det offentliga och den kvinnliga försvarssektionen knyter ann till Oswald Mosleys påstående om kvinnornas sårbarhet för våld från meningsmotståndare i THE GREATER BRITAIN.164

Under mitten på 1930-talet fick British Union of Fascists stöd av en annan före detta och framstående suffragett, Mary Sophia Allen.165 Hon föddes i Storbritannien 1878 och lämnade vid 29 års ålder sitt föräldrahem för att gå med Women’s Social and Political Union (WSPU).166 Allen kom att dömas för brott flertalet gången, och fick även spendera tid i fängelse.167 Under en av sina fängelsevisiter blev Allen tvångsmatad, vilket gav henne permanenta interna skador och förbjöds därför av både sin läkare och WSPUs ledare Mrs Pankhurst från att delta i aktioner som kunde resultera i fängelsestraff.168 När första världskriget bröt ut 1914 var Allen med och skapade den kvinnliga poliskåren Women Police Volunteers.169 Mary Sophia Allen belönades med den brittiska imperieorden 1917, och agerade som poliskårens kommendant mellan 1918–1938. Hon ställde upp som oberoende kandidat till parlamentet 1922 utan att uppleva någon framgång, och erbjöd sig själv som volontär för att bryta upp 1926 år masstrejk. Hon kom under 1930-talet att utveckla en beundran för Oswald Mosley samt Adolf Hitler, som hon även träffade 1934. Mary Sophia Allen höll tal för British Union of fascists under andra halvan av 1930-talet, men gick officiellt med i organisationen efter krigsutbrottet 1939.170

I januari 1935 kom förslaget att British Union of Fascists skulle omorganiseras till att bestå av en parlamentarisk gren var syfte var att jobba för en fascistisk regim via parlamentarismen, och en uniformerad gren vars syfte var att bilda opinion via gatans parlament.171 Den parlamentariska grenen skulle få ansvaret över alla befintliga kvinnoorganisationer som enbart skulle ägna sig åt arbetet i valkretsarna. Många kvinnor blev upprörda över idén att inte få bedriva kampen på gatorna, men Oswald Mosley klargjorde för dem att alla kvinnor hade en given rätt att få verka på gatan tillsammans med svartskjortorna, samtidigt som de var

163 Durham. Britain. 222. 164 Mosley. THE GREATER BRITAIN. 2019. 36-37. 165 Durham. Britain. 229. 166 Atkinson. Rise up, women!. 2018. 152; Ibid. 524. 167 Ibid. 152. 168 Atkinson. Rise up, women!. 2018. 182. 169 Ibid. 524. 170 Durham. Britain. 229. 171 Ibid. 223. behöriga att ställa upp som kandidater i allmänna val.172 Detta förslag kom slutligen att falla, men idén om kvinnans betydelse för det parlamentariska arbetet bestod. Något som Oswald Mosley tidigt talade om i sin skrift The Greater Britain.173

I tidningen Fascist Week från den 16 mars 1934 sades att vissa kvinnor var lämpade för att hålla tal, men att den genomsnittliga kvinnan inte var det.174 Kvinnans plikt gör att hon håller sig till hemmet, ser efter barnen och tillagar familjemåltiden. Många kvinnor var duktiga på matlagning, men utvecklingen hade gjort att traditionell matlagning ersatts med konserver och färdiglagad mat samtidigt som kvinnor försökte smita ifrån sitt ansvar. Kvinnorna såg nu att de hade rätten att vara tillräckligt sjuka för att inte se efter hem och familj, och spenderade familjens resurser på utländska varor. Fascismen ansågs därför vara det botemedel som skulle hejda dekadensen och göra nästkommande generationers liv bättre. Enligt tidningens redaktör var artikeln inte skriven av en man, utan av en kvinna.

I en pamflett vid titeln Blackshirt Policy från 1934 sade Oswald Mosley att barriärerna som hindrade kvinnor från att kliva in i arbetslivet skulle lyftas och lika lön introduceras för alla.175 Verklig jämställdhet mellan könen ansågs vara en av BUFs principer.176 Men idén bakom lika löner motiverades av vissa fascister som ett sätt att motarbeta kvinnor inom arbetslivet.177 För kvinnan befann sig enbart i arbetslivet då hon var billigare att anställa. Skulle hon kosta lika mycket som mannen skulle hon enbart vara eftertraktad inom de yrken som kvinnor ansågs vara bäst lämpade för.178 Elizabeth Winch från kvinnosektionen var en anhängare av denna idé.179 Kvinnorna tog männens jobb, vilket i sin tur gjorde att männen inte kunde gifta sig då de inte hade råd. Men med fascismen skulle alla män finna anställning och kvinnorna vara fria att välja mellan hem och arbete. Kvinnans möjlighet att återgå till hemmet skulle därför vara ett tecken på ett blomstrande samhälle.

172 Durham. Britain. 223. 173 Mosley. THE GREATER BRITAIN. 2019. 36-37. 174 Durham. Britain. 226. 175 Ibid.. 225. 176 Page. The Suburban Housewife. 2019. 28. 177 Durham. Britain. 2013. 227. 178 Ibid. 227-228. 179 Ibid. 227. I en annan artikel talade den BUF medlemmen Jenny Linton om att kvinnliga fascister inte eftersökte lika rättigheter som männen, och att de kvinnor som sökte lika rättigheter riskerade sin egen lycka.180 Linton hävdade att kvinnorna enbart sökte sin naturliga plats i samhället, och att männens ridderliga vårdnad över det svagare könet behövdes. Lintons artikel publicerades under en tid då det rådde spänningar inom organisationen mellan militanta progressiva kvinnor som sökte lika rättigheter, och traditionella kvinnor som motsatte sig detta.181

British Union of Fascists såg en vital roll för kvinnor i deras strävan att skapa stöd på gatan, men såg också andra roller för dem.182 Under organisationens marscher återfanns exempelvis Women’s Drum Corps, vilket var kvinnliga trumslagare.183 Kvinnliga fascister kunde även ha assisterande roller såsom att tillaga te.184 Men BUF ansåg att den viktigaste aktiviteten för kvinnor var policy, och att de behövde djup kunskap om den fascistiska ideologin för att kunna skapa stöd för organisationen.185 Även propagandaenheten SPS ansåg vara avgörande, och BUF hoppades att utbildade och tränade kvinnor skulle finnas i alla lokalavdelningar. Dessa kvinnor skulle exempelvis sälja litteratur, måla plakat, hjälpa till i matsalar och förse underhållning. Oavsett vilken talang man besatt fanns det en plats för en i den fascistiska rörelsen proklamerade tidningen Blackshirt den första juni 1934. Men det fanns även andra idéer om vad kvinnorna kunde göra, de som inte kunde sälja litteratur på gatorna kunde låna ut ett rum till organisationsmöten, skapa material som kunde säljas eller helt enkelt sköta hushållssysslorna i organisationens olika distriktshögkvarter.186 Andra menade att kvinnor kunde utgöra ett starkt motstånd mot Bolsjevismen genom sitt engagemang i lokala organisationer likt föräldragrupper, kooperativ eller kvinnoinstitutioner.187

180 Durham. Britain. 2013. 226. 181 Ibid. 227. 182 Ibid. 223. 183 Mosley. MY LIFE. 2012. 325; Page. The Suburban Housewife. 2019. 28. 184 Mosley. MY LIFE. 2012. 326. 185 Durham. Britain. 2013. 223. 186 Ibid. 223-224. 187 Ibid. 224. En av de viktigaste rollerna kvinnorna kom att få var representanter för freden, med uppdraget att skapa opinion mot ett eventuellt krig med Nazityskland.188 Dessa kvinnor gick 1938 under parollen ”the givers of life” (livets givare) och menade att kvinnor var livsskapare som hatade krig, därför protesterade nu brittiska mödrar för freden. Fascisterna ansåg att det inte bara var idén om verklig jämställdhet mellan könen som gjorde att kvinnor drog sig till British Union of Fascists.189 Enligt fascisterna flockades kvinnor som tidigare varit konservativa, liberal eller socialistiska till Oswald Mosleys fascistiska organisation då de sökte fred, säkerhet och stabilitet.190 När alla män under 30 års ålder kallades in till militär tjänstgöring 1940 fick kvinnorna och äldre män ta över ansvaret och jobba ännu hårdare för att få ut fredens budskap till de brittiska kvinnorna.191 Enligt Ann Page, en kvinna aktiv och verksam i British Union of Fascists fram till dess upplösning 1940, fanns det två huvudsakliga anledningar till att människor sökte sig till organisationen.192 Det första ansåg hon vara att människor i Storbritannien likt miljontals människor på kontinenten såg det som ett sätt att motverka den fattigdomen och den misär som medföljde. Med vetenskapens hjälp och den egna beslutsamheten skulle fascismen enligt Page skapa välstånd för alla. Den andra anledningen ansåg Page var övertygelsen om att den Sovjetiska kommunismen var det största hotet mot västvärlden och att enbart fascismen kunde hålla Sovjeterna stånd.

188 Durham. Britain. 2013. 224. 189 Page. The Suburban Housewife. 2019. 30. 190 Durham. Britain. 2013. 224; Page. The Suburban Housewife. 2019. 30. 191 Durham. Britain. 2013. 224. 192 Page. The Suburban Housewife. 2019. 31. Sammanfattning och analys Målet med detta arbete var att redogöra för British Union of Fascists syn på kvinnan och kvinnorollen samt söka svar på vilka faktorer som drev före detta suffragetter till BUF. Det blev tidigt i min undersökning tydligt att det fanns en större reva mellan British Union of Fascists och många av de kvinnor, främst på gräsrotsnivå, som verkade inom organisationen. Oswald Mosley använde sig flitigt av en retorik där det kvinnliga ansågs vara svagt och organisationen i sig förespråkade kvinnornas återgång till hemmet. Men många av de kvinnor som anslöt sig till organisationen ville gå i täten för samhällsförändringen. De var aktiva i organisationen för att föra den fascistiska kampen och inget annat, något Oswald Mosley även erkände efter Lord Rothermeres och Daily Mails tävlingsfiasko. Lady Makgill kom att hävda att etableringen av BUFs kvinnosektion möttes av positiva reaktioner från kvinnor över hela Storbritannien. Lady Mosley avvecklade kvinnosektionens tidning då män och kvinnor inte skulle vara separerade ifrån varandra, utan föra en gemensam kamp. Oswald Mosley och BUF mötte häftig kritik från de kvinnliga medlemmarna när planerna på uteslutande valarbete för kvinnorna presenterades. Det är för mig tydligt att det trots allt fanns många kvinnor som sökte sig till organisationen som ville föra en kamp för jämställdheten, något som även styrks av den jämställdhetsdebatt som rasade inom organisationen. Men undersökningen visar att det inte var primärt suffragetter som sökte sig till den brittiska fascismen för att föra kvinnokampen vidare.

British Union of Fascists må ha fått stöd av före detta suffragetter, men dessa var ytterst få och drogs inte till organisationen primärt på grund av jämställdhetsfrågan. Jag har funnit flera faktorer som anses varit drivande till att människor sökte sig till BUF. Den faktor som drev Norah Dacre Fox till fascismen var möjligheten för sig och sin partner att få en politisk karriär. Fox försökte påstå att fascisterna var suffragettrörelsens arvtagare, men detta var troligtvis en del av BUFs försök till att appellera till kvinnor. Den faktor som drev Mary Sophia Allen till att slutligen ansluta sig till BUF 1940 var mest troligen motståndet mot andra världskriget. Enligt fascisterna själva var det många som sökte sig till BUF för att de eftersökte fred. Allen var en stor beundrare av Adolf Hitler vilket gör det högst troligt att hon motsatte sig ett krig mot denne. Allen var även själv aktiv under första världskriget och var troligtvis mycket väl medveten om krigets fasor, något som kan ha bidragit till ett motstånd mot ett nytt krig. Allen sympatiserade länge med Mosley och BUF, så det fanns troligtvis andra bakomliggande faktorer. Det vore inte helt orimligt om till exempel problemen inom den brittiska industrin under mellankrigstiden fick henne att fatta tycke för Mosley och fascisternas retorik och idéer. Allen volonterade trots allt som strejkbrytare under 1926 års masstrejk. Men som tidigare hävdat var den definitiva faktorn som fick henne att ansluta sig var mest troligen just andra världskriget. Mary Richardson anslöt sig till BUF då hon ansåg att fascismen var det enda som kunde återupprätta Storbritanniens storhet. Hon kom efter att ha lämnat organisationen att påstå att hon sökte sig dit i tron om att BUF verkade för ett jämställt samhälle. Huruvida detta stämmer eller ej är omöjligt att säga, men av den information som finns att döma var detta i så fall inte någon primär anledning till att hon gick med. Richardson såg nämligen mycket i BUF som påminde henne om suffragettrörelsen, och då hon var en militant suffragett i sin ungdom kan även BUFs militarism och paramilitära aktioner ha varit en drivande faktor. Richardson hade tidigare anslutit sig till socialismen och menade att hon sveptes med i den revolutionära andan. Richardson kan alltså ha dragits till organisationen av metoderna snarare än idéerna. Likt de soldater som demobiliserades och återvände hem efter krigsslutet 1918, kan även suffragetterna ha demobiliserats efter att rösträtten vunnits 1928. Detta kan ha gjort att båda grupper upplevde samma längtan efter mobilisering, och därför sökte sig till den militanta fascismen. Kvinnorättsfrågor och strävan efter ett jämställt samhälle kan mycket väl ha varit en underliggande faktor som bidrog till att suffragetter drog sig till British Union of Fascists, men jag har inte kunnat finna något som explicit talar för att detta var en huvudfaktor. Strävan efter jämställdhet har som mest varit en sekundär faktor för de före detta suffragetter som sökte sig till fascismen.

Att före detta suffragetter ändå sökte sig till organisationen är en aspekt som oftast förstoras i populärhistoriska sammanhang. Det sensationella i att kvinnor som kämpade för lika rättigheter mellan könen sedan anslöt sig till en patriarkal ideologi väcker trots allt intresse. Det var i själva verket få suffragetter som sökte sig till British Union of Fascists. I min undersökning lyckades jag enbart finna tre exempel på detta. Och då fascismen trots allt är en ideologi som drog till sig människor med olika mål och agendor borde det därför inte vara förvånande att även gamla kvinnorättskämpar kunde återfinnas i en fascistisk organisation.

Undersökningen visar att British Union of Fascists (BUF) följde fascismens tendens att hylla det manliga och förakta det kvinnliga. BUF följer dessutom fascismens reaktionära och traditionella syn på könen. I sina texter refererar Oswald Mosley flitigt till samhällets starka aspekter som manliga och dess svaga som kvinnliga. Mosley ansåg att de etablerade partierna bestod av gamla kvinnor som var oförmögna att lösa nationens problem. De gamla etablerade partierna försökte enligt Mosley lösa den ekonomiska krisen med den gamla kvinnans medel, medan fascisternas lösningar var manlighetens medel. De etablerade partiernas ideologier strävade enligt Mosley att ersätta manligheten med en tro på kapitulation. Mosley menade att Storbritannien var en stor nation som blivit en sängliggande gammal kvinna under de konservativas styre. Mosley avbildar de etablerade partierna som en gammal kvinna för att symbolisera vad han ansåg vara något sårbart, odugligt och föråldrat. Han använde även en gammal kvinna för att symbolisera vad han ansåg vara nationens stagnerande tillstånd där Storbritannien blivit sängliggande i väntan på döden. Mosley tillskrev dessa gamla kvinnor negativa egenskaper kopplade till svaghet. Alternativet som Mosley erbjöd var manlighet. Manligheten var enligt Mosley villig att göra vad som krävdes för att åtgärda landets ekonomiska kris och hade till skillnad från de gamla kvinnorna viljestyrka och handlingskraft. Manligheten presenteras dessutom som motsatsen till kapitulation, det vill säga en vilja att kämpa och ta till handling. Det är tydligt att svaghet ansågs vara feminint, och styrka maskulint. Det är även tydligt att fascismen representerade manlighet och styrka medan de etablerade partierna representerade femininitet och svaghet.

Fascisterna var tydliga med att de ville ha män och kvinnor som efterlevde dåtidens traditionella könsmönster, vilket följer de teorier som finns om fascismens syn på könen. Enligt Oswald Mosley vilade organisationens moral på den brittiska manligheten, då samhället höll på att byta ut manligheten mot dekadens. Organisationen var enligt Mosley byggd för att skapa en renässans för manligheten och de män och kvinnor som sökte sig dit ansågs ha valt svärdet före klänningen, det vill säga stryka före svaghet. Männen ansågs behöva vara starka soldater som skulle viga sina liv åt att rädda nationen från nedgång och dekadens, medan rasens framtid ansågs vila på kvinnornas axlar. BUF ansåg sig inte vilja tvinga kvinnor till att skaffa barn, men deras ideologi och korporativa syn var tydlig med att alla invånare skulle tjäna staten samt verka i enlighet med nationens intressen. Moderskapet ansågs också vara ett av kvinnans viktigaste kall i livet, en viktig del av den fascistiska staten och det som skulle hålla rasen vid liv. Detta betydde i praktiken att kvinnor måste föda barn, annars tjänade de varken statens, nationens eller sitt eget intresse. BUFs fokus på kvinnan som barnafödare efterlever de teorier som finns kring fascismens syn på kvinnan.

BUF motsatte sig vad de ansåg vara individer som försökte göra kvinnor till män, och ansåg att kvinnan av naturliga skäl föredrog hemmet. Manligheten var central för fascisterna och dess ledare Oswald Mosley, som gick så långt att hävda att moralen och manligheten i sig borde ha stoppat Förintelsen från att ske. British Union of Fascists ansåg att det demokratiska och kapitalistiska systemet fördrev kvinnorna från sina hem, vilket fascismen motsatte sig starkt. Fascisterna, manliga såväl som kvinnliga, menade exempelvis att kvinnorna hade övergivit sina plikter, tagit till sig större friheter, slutat laga mat på traditionellt sätt, börjat överge hemmet och familjen samt börjat slösa familjens resurser på varor från utlandet. Fascismen ansåg att deras ideologi vara botemedlet mot denna ”dekadens”. Fascisternas reaktionära syn på kvinnan och kvinnorollen blir högst uppenbar här. Fascismens kritik mot kapitalism och demokrati används för att måla upp en bild av att dessa system tvingade kvinnorna ut i arbetslivet mot deras faktiska vilja. Enligt fascisterna låg det i kvinnans natur att se efter hem och familj. Och kvinnornas framflyttade samhällsställning sågs av fascisterna som nationens degenerering och förfall. Fascisterna försökte alltså hävda att de landvinningar kvinnor gjort på jämställdhetsfronten i själva verket var till både kvinnans och nationens nackdel.

Vissa aspekter av BUF må ha varit progressiva för sin tid, men den starkt traditionalistiska och reaktionära synen på könen återfinns tydligt. Även progressiva förslag som lika lön mellan könen motiverades av många fascister som ett medel för kvinnans återgång till hemmet. För hemmet ansågs vara kvinnans naturliga plats i samhället och att vårda familjen ansågs vara hennes plikt. Fascisterna försökte även hävda att en kvinnans återgång till hemmet snarare var ett tecken på ett frodande och välmående samhälle då kvinnan inte var tvingad att arbeta. British Union of Fascists försökte framföra en idé om att kvinnan enbart befann sig i arbetslivet då hon var billigare att anställa, och konkurrerade därför ut männen på arbetsmarknaden. Fascisterna ansåg att det fascistiska korporationssamhället skulle lösa denna spänning mellan könen. Likt de kontinentala fascisterna försökte BUF erbjuda lösningar på de problem som drev befolkningen till andra ideologier, något som går i linje med de teorier om fascismen som finns. Storbritannien hade en längre historia präglad av kvinnokamp och kvinnorättsfrågor, något BUF försökte använda till sin fördel. Detta gjorde att organisationen använde sig av kvinnorättsfrågor som lika lön, lika rätt till arbete samt lika representation för att locka till sig de kvinnor som annars hade dragits till andra ideologier och organisationer. Men samtidigt som BUF försökte appellera till progressiva kvinnor med progressiva förslag, använde de sig av en hård reaktionär hållning för att appellera till traditionalistiska och reaktionära kvinnor. Organisationen drog därför till sig både progressiva och reaktionära kvinnor, vilket kom att skapa interna strider inom organisationen då grupperna hade olika idéer om kvinnan, Dessa strider varade fram tills att organisationen förbjöds 1940, och åsikterna om kvinnornas roll och plats i samhälle förblev många. Fascismen är en ideologi som försöker appellera till olika missnöjda grupper i hopp om att vinna deras stöd, vilket även den brittiska fascismen gjorde. Den brittiska fascismen efterlevde ideologins generella kvinnosyn, men utgick ifrån det egna samhällets historia, samhällsutveckling och opinion. Detta hela är naturligt då fascismen just verkar utifrån det egna landets historia och samhällsutveckling, samtidigt som den tar inspiration från utlandet.

Oswald Mosley menade att inget politiskt system kunde anse sig själv vara lyckad om den inte förbättrat kvinnans ställning markant. Fascisterna försökte därför presentera korporativismen i ett försök att tilltala missnöjda kvinnor. Fokuset på kvinnlig representation i korporationerna är ett exempel på detta, en fascistisk fråga inlindad i feministisk retorik om bristen på kvinnlig representation i samhället. Även bostadsfrågan, utbildningsfrågan och hälsofrågan uppmärksammas som viktiga frågor för kvinnor, men vad organisationen faktiskt vill göra inom dessa områden framgår inte. Jag har i min studie inte kunnat finna något svar på varför detta inte framkommer, men det spelar väl in i fascismens tendens att prioritera annat som exempelvis karismatiska företrädare före detaljerade planer och program. Men trots bristen på konkreta förslag och åtgärder försöker fascisterna ändå hävda att barn- och mödravården skulle vara av högsta prioritet för den fascistiska staten. De hävdade även att ett fascistiskt samhälle skulle erbjuda kvinnor fler möjligheter än ett demokratiskt. Drivkraften bakom att appellera till kvinnor var helt enkelt strategisk och taktisk snarare än ideologisk. Något som blir tydligare då Mosley inte kan presentera konkreta förslag på de områden som han ansåg vara viktiga för kvinnor, eller det faktum att den före detta suffragetten Mary Richardson lämnade BUF då hon ansåg att fascisterna själva motverkade kvinnor. Den gamle suffragetten Norah Dacre Fox användes i propagandasyfte av Oswald Mosley som försökte använda henne för att dra kvinnor till organisationen och tvätta bort den patriarkala stämpeln. Den arbetskraft och de resurser kvinnorna kunde bidra med till organisationen var viktigare för fascisterna än kvinnornas strävan efter att leda kampen och förändra samhället. Det stöds av det faktum att framstående kvinnliga fascister som Marjorie Aitken ansåg att hennes enhet initialt inte fick något större stöd. Enheten behövdes för att fylla ut leden, inte för att fascisterna var positiva till kvinnans möjlighet till autonomi och egenlett arbete. Desto närmre inpå 1940 en fascistisk text är skriven, desto större fokus ligger på kvinnorättsfrågor och att utmåla organisationen som icke-patriarkal. Något som inte är en slump då BUF kritiserades flitigt för att vara just patriarkal och bakåtsträvande. Detta kan även förklara varför Marjorie Aitkens enhet fick brett stöd av organisationen först senare under 1930-talet, eller varför A. Raven Thomsons pamflett kom att redigeras.

Strategiska försök att appellera till kvinnor går helt i enlighet med hur politiken verkade under perioden. Både det konservativa Torypartiet och det socialdemokratiska Labourpartiet försökte appellera till kvinnorna under mellankrigstiden. Detta då kvinnorna kunde utgöra en kraftfull organisatorisk styra och bidra till valarbetet, något även Oswald Mosley och fascisterna insåg. Att appellera till kvinnor och grunda kvinnoorganisationer var även ett försök att hämma de spänningar som fanns mellan könen i organisationen. British Union of Fascists och Oswald Mosley betonade ofta kvinnornas vikt för det parlamentariska valarbetet och startade likt etablerade partier en kvinnosektion i ett försök att både appellera till den kvinnliga befolkningen och hämma spänningar inom organisationen. Idén om en omorganisering där kvinnorna enbart skulle jobba med valarbetet möttes av hårt motstånd från organisationens kvinnor. Det hela är ett tydligt exempel på att organisationens ledning hade avvikande syn när det kom till kvinnans roll jämfört med de kvinnliga gräsrötterna. Detta stärks än mer av den debatt som rasade internt mellan progressiva och traditionalistiska kvinnor, något som även pågick i det konservativa respektive socialdemokratiska partiet. Kvinnornas intåg i politiken gjorde denna typ av interna strider till en del av det dåtida politiska klimatet.

Avslutande reflektion Skulle jag fortsätta på denna undersökning vid något tillfälle skulle jag försöka fördjupa mig i den jämställdhetsdebatt som pågick i organisationen under dess existens. Jag tror det skulle ge en bättre förståelse för att BUF inte var en homogen grupp, samt vara av intresse för det ideologihistoriska och kvinnohistoriska ämnet. Att undersöka organisationen ur ett klassperspektiv skulle också vara av intresse. Oswald Mosley och många andra inom organisationens toppskikt kom nämligen från den brittiska aristokratin. Jag har under min undersökning inte kunnat hitta något underlag för vilka socioekonomiska bakgrunder medlemmarna hade. Men att vidare undersöka huruvida människor med särskilda socioekonomiska bakgrunder sökte sig till BUF skulle fördjupa bilden av organisationens sammansättning. Det vore även intressant att närmare undersöka hur den brittiska fascismens syn på kvinnan stod sig mot den italienska fascismen och tyska nationalsocialismen. Detta var en aspekt jag ursprungligen ämnade att inkludera i mitt arbete, men eftersom arbetet då skulle bli för stort samt svårt att avgränsa fick jag avstå. Det finns en del forskare som sedan 1990- talet börjat hävda att fascismen i själva verket var en modernistisk rörelse. Jag valde personligen att inte utgå ifrån denna teori då den är något omstridd, men en undersökning som utgår från just denna idé vore högst intressant. Det skulle möjligen kunna erbjuda en alternativ förklaring till varför kvinnor appellerades till och gavs ledande roller i organisationen.

Referenser Primärkällor

Mosley, Oswald. FASCSIM FOR THE MILLION. London: Black House Publishing Ltd. 2017.

Mosley, Oswald. MY LIFE. London: Black House Publishing Ltd. 2012.

Mosley, Oswald. THE GREATER BRITAIN. 11 uppl. London: Sanctuary Press Ltd. 2019.

Mosley, Oswald. TOMORROW WE LIVE. London: Black House Publishing Ltd. 2012.

Page, Ann. The Suburban Housewife. I: Hamm, Jeffrey. MOSLEY’S BLACKSHIRTS: The Inside Story of the British Union of Fascists 1932-1940. London: Sanctuary Press Ltd. 2019.

Thomson, A. Raven. The Coming Corporate State. 1938. https://archive.org/details/pdfy-Xm3KNoxQuBK9mHlX/page/n3/mode/2up (Hämtad: 2020-12-08)

Sekundärkällor Atkinson, Diane. Rise up, women!. London: Bloomsbury Publishing. 2018.

Berggren, Lena. Swedish fascism - why bother?. Journal of contemporary history. Vol. 37, nr. 3, 2002.

Durham, Martin. Britain. I: Passmore, Kevin (red). Women, Gender and Fascism in Europe 1919-45. Manchester: Manchester University Press. 2013.

Eatwell, Roger. The Nature of ‘Generic Fascism’: The ‘fascist minimum’ and the ‘fascist matrix’. I: Iordachi, Constantin (red). Comparative Fascist Studies: New Perspectives. New York: Routledge, 2010.

Florén, Anders, Ågren, Henrik. Metod och teori. Lund: Studentlitteratur. 2006. Gentile, Emilio. The sacralisation of politics: definitions, interpretations, and reflections on the question of secular religion and totalitarianism. I: Iordachi, Constantin (red). Comparative Fascist Studies. New York: Routledge, 2010.

Gottlieb, Julie V. Feminine Fascism: Women in Britain’s Fascist Movement. London: I.B. Tauris. 2003.

Griffin, Roger. Decentering Comparative Fascist Studies. Brill. 2015. file:///C:/Users/Sam/Downloads/[22116257%20- %20Fascism]%20Decentering%20Comparative%20Fascist%20Studies.pdf (Hämtad: 2020-11-30)

Griffin, Roger. Fascism: General Introduction. I: Iordachi, Constantin (red). Comparative Fascist Studies: New Perspectives. New York: Routledge, 2010.

Hassing, Anders, Vollmond, Christian. Historieämnets identiteter och metoder: En introduktion. Lund: Studentlitteratur. 2018.

Iordachi, Constantin. Comparative Fascist Studies: an introduction. I: Iordachi, Constantin (red). Comparative Fascist Studies: New Perspectives. New York: Routledge, 2010.

Lexico.com. Spinster. 2020 Hämtad från: https://www.lexico.com/definition/spinster (Hämtad: 2020-11-27).

Mann, Michael. Fascists. Cambridge: Cambridge University Press. 2004.

McPherson, Angela, McPherson, Susan. Mosley’s Old Suffragette: A Biography of Norah Dacre Fox. Lulu.com. 2011.

Passmore, Kevin. The Ideological Origins of Fascism before 1914. I: R. J. B. Bosworth (red). The Oxfrod Handbook of Fascism. New York: Oxford University Press. 2009.

Passmore, Kevin. Vad Är Fascism?. Malmö: Arx Flax. 2014.

Payne, Stanley G. Fascism: A Working Definition. I: Griffin, Roger & Feldman, Mathew (red). Fascism: Critical Concepts in Political Science Volume 1 (The Nature of Fascism). London: Routledge, 2004.

Pugh, Martin. BRITAIN AND ITS EMPIRE. I: R. J. B. Bosworth (red). The Oxford Handbook of Fascism. New York: Oxford University Press. 2009.