Grundvatten Och Dricksvattenförsörjning

Miljövårdsenheten Rapport 2006:27

Grundvatten och dricksvattenförsörjning En beskrivning av förhållandena i Dalarnas län 2006 Underlagskartor: Lantmäteriverket medgivande 96.0352 Produktion: Länsstyrelsen i Dalarnas län, sept. 2006 Omslagsbild: Badelundaåsen, udden vid Dalälvarnas förening i Djurås Text, kartor och foto: Jan Larspers ISSN 1403-3127 Länsstyrelsen Dalarna. Grundvatten och dricksvattenförsörjning

En beskrivning av förhållandena i Dalarnas län 2006

Rapport 2006:27 Underlagskartor: Lantmäteriverket medgivande 96.0352 Produktion: Länsstyrelsen i Dalarnas län, sept. 2006 Omslagsbild: Badelundaåsen, udden vid Dalälvarnas förening i Djurås Text, kartor och foto: Jan Larspers INLEDNING

Det är under de senaste hundra åren som gemensam vattenförsörjning utvecklats och byggts ut i Dalar- nas län. Under denna tidsperiod har också modernisering och industrialisering inneburit att riskfaktorerna för förorening av yt- och grundvatten ökat. Tillgången på bra grundvatten för dricksvattenända- mål är förhållandevis mycket bra i länet. Det är ändå viktigt att grundvattenresurserna uppmärksammas och skyddas från föroreningar på lång sikt. En grundvattentäkt som förorenats kan vara svår eller i vissa fall omöjlig att återställa.

För den långsiktig planeringen är det angeläget att dricksvattenförsörjningen behandlas i den kommunala översiktsplaneringen. Var i kommunen ﬁ nns de grundvattenförekomster som nyttjas idag och de som kan komma att nyttjas i framtiden?

Denna rapport belyser översiktligt förhållandena i länet. I 6 av länets kommuner ﬁ nns även utarbetat vatteninventeringar som ger en mera detaljerad bild av situationen. Materialet i rapporten och de kommunala vatteninventeringarna kan användas i den kommunala planeringen samt även bilda underlag för en kommunal försörjningsplan.

Grundvatten och dricksvattenförsörjning

En beskrivning av förhållandena i Dalarnas län 2006

INNEHÅLL

1. Vattendirektivet - vattenmyndigheten 1 2. Områden av betydelse för vattenförsörjningen 3 3. Miljöövervakning av grundvatten 7 4. Dricksvattenförsörjning i länet 9 5. Vattenskyddsområden 17 6. Grundvattnets kvalitet 21 7. Vatteninventeringar och klassning av vattentäkter 31 8. Badelundaåsen - länets viktigaste grundvattenresurs 35

Bilagor: A. Klassning av vattentäkter B. 1965 års vattentäktinventering C. Utredningar och referenser

1. Vattendirektiv - vattenmyndighetenen

Enligt EU:s handlingsprogram för grundvatten grundvattendirektivet upphävas 2013 och då vara (Groundwater Action and Water Management ersatt av reglerna i ett nytt grundvattendirek- Programme) från 1996 skulle åtgärder för hållbar tiv, ett dotterdirektiv till Vattendirektivet. Enligt förvaltning och skydd av färskvattenresurser ge- Vattendirektivet måste EU-länderna uppnå god nomföras i medlemsländerna till år 2000. Många grundvattenstatus (god kemisk status och god av förslagen i programmet fi nns nu i Vattendirek- kvantitativ status) genom övervakning av grund- tivet. vattenförekomster och åtgärder för att skydda och återställa grundvatten. Särskilda kriterier skall an- Vattenmyndighet tas för att bedöma god kemisk grundvattenstatus och identifi era och motverka ihållande uppåtgå- Ansvarig myndighet i Sverige är den nybildade vat- ende trender (att förhållandena stadigt håller på tenmyndigheten. Landet är indelat i fem vattendi- att försämras). strikt. Dalarnas län berörs av tre vattendistrikt. En länsstyrelse i varje vattendistrikt är vattenmyndig- I september 2003 presenterade EU-kommissio- het med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på nen ett förslag till ett nytt Direktiv om skydd för vattenmiljön inom distriktet. För varje vattenmyn- grundvatten mot föroreningar. Där poängteras att dighet fi nns det en särskild vattendelegation med grundvatten är en ytterligt viktig naturresurs och uppgift att fatta beslut inom vattenmyndighetens att ytterligare förorening av grundvattenförråden ansvarsområde. Ordförande för delegationen är inom EU måste förhindras av fl era skäl. landshövdingen i det län som svarar för vattenmyndigheten. Delegationens medlemmar utses av 1. regeringen. När grundvatten förorenas blir följderna mer lång- variga än när det gäller föroreningar av ytvatten, Varje länsstyrelse inom vattendistriktet har vidare eftersom grundvatten i det fl esta fall rör sig lång- ett beredningssekretariat med uppgift att ta fram samt under marken. Det är dessutom ofta svårt el- underlag och bistå vattenmyndigheten i uppdra- ler mycket dyrt att rena grundvatten i efterhand. get. Att i efterhand göra stora insatser för att avlägsna föroreningar som bekämpningsmedel och andra Nytt grundvattendirektiv organiska spårämnen är en dålig strategi och dessutom ofta ogenomförbart. Förorenat dricksvatten EU har haft lagstiftning om förorening av grund- är en hälsofara och så snart föroreningen skett är vatten sedan länderna 1980 antog ett grundvatten- det dyrt, och i många fall inte genomförbart, att direktiv (80/68/EEG) i syfte att förhindra direkta borra nya brunnar. Det är därför bättre att förhin- utsläpp av särskilt farliga ämnen och ställa krav på dra eller minska risken för föroreningar än att ta tillståndsprövning för spridning av andra ämnen. itu med föroreningarnas konsekvenser. Enligt Vattendirektivet skall emellertid det gamla

Varje vattendistrikt omfattar ett antal större avrinnings- områden som markerats på kartan. Dalälvens avrinnings- område tillhör Bottenhavets vattendistrikt. Dalarnas län berörs även av Västerhavets samt Norra Östersjöns vattendistrikt.

1 2. För att genomföra analysen behövs normer och Grundvatten är en viktig resurs som används till miljökvalitetsmål. I dagsläget är det inte fastställt dricksvatten, industri- och jordbruksprocesser, några gränsvärden om man undantar de som ﬁ nns och som bör skyddas för nuvarande och framtida dels i nitratdirektivet (nitrat) och dels i direktivet användning. om växtskyddsmedel.

3. God grundvattenstatus Grundvattnet står för basfl ödet till ytvattensyste- men, som i många fall används till vattenförsörj- God grundvattenstatus är ett begrepp som kan ning och rekreation. I många fl oder kommer mer uppdelas i god kvantitativ grundvattenstatus och än 50 % av det årliga fl ödet från långväga grund- god kemisk grundvattenstatus vatten. Under lågvattenperioder på sommaren kan mer än 90 % av fl ödet i en del fl oder komma från God kvantitativ status (grundvattennivån) grundvatten. En försämring av grundvattenkvali- • Ej större uttag än återfyllnad, långsiktigt tet kan följaktligen direkt påverka andra förbund- • Påverkar ej negativt ytvattenstatus eller terrestra na akvatiska och terrestra ekosystem. ekosystem

God kemisk status Frågan om skydd av grundvattenresurser i EU- • Inga effekter av saltvatteninträngning länderna tas upp också i annan EU-miljölagstift- • Tröskelvärden och miljökvalitetsnormer klaras ning. Direkta kopplingar fi nns bland annat i Av- • Ingen ökning av koncentrationer av förorening fallsdirektivet, Nitratdirektivet, Direktivet om ar växtskyddsmedel, Direktivet om biocidprodukter • Påverkar ej negativt ytvattenstatus eller ter- samt Kommissionens meddelande om strategi för restra ekosystem markskydd. Kommissionen pekar också på kopp- lingen mellan jordbruksproduktion och grundvat- Beskrivning av geologiska karakterise- tenskydd, vilket tas upp i förslaget till gemensam- ringsfaktorer ma bestämmelser inom ramen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). SGU har preliminärt föreslagit vilka geologiska ka- rakteriseringsfaktorer som kan bli aktuella: Juni 2005 Sand- och grusavlagringar I juni 2005 antog EU:s miljöministrar ett förslag • Med kristallint urberg till normer för grundvatten i Grundvattendirekti- • Med helt eller delvis sedimentärt berg vet. Grundvattendirektivet går därefter vidare till EU-parlamentet. I förslaget fi nns en gräns för hur Sedimentärt berg mycket nitrat det får fi nnas i grundvatten. Men • Kambriskt särskilt nitratkänsliga områden (vissa jordbruks- • Kalksten bygder) föreslås vara undantagna och där ska, om normen överskrids, göras en plan för hur nivåerna Kristallin berggrund (urberg) ska pressas ned. I Sverige räknas bland andra om- råden runt Hjälmaren, Mälaren och i Skåne som Grundvattnets karaktär är bland annat beroende nitratkänsliga. I andra områden, som inte är un- på de naturliga betingelserna i ett område. Av- dantagna, föreslås en maximal gräns på nivån 50 vikelse från det som kan betecknas som naturlig milligram nitrat per liter. variation är ett sätt att bestämma status på grundvattnet. Om det fi nns risk för att en grundvatten- Direktivets syfte förekomst hamnar utanför intervallet för naturlig variation kommer det att behövas ytterligare un- Syftet med direktivet är huvudsakligen att: dersökningar för att hitta orsaken till denna avvi- • vattnets kvalitet inte försämras ytterligare kelse. • statusen hos akvatiska ekosystem förbättras och bevaras långsiktigt Om ett grundvatten inte uppfyller fastställda krite- • vattenförsörjningen tryggas långsiktigt rier måste man utveckla ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med problemen. Det kan behövas För att uppnå syftet behövs en analys av grund- krav på förändrad markanvändning för att det på vattenförhållandena som bland annat bör omfat- sikt skall bli möjligt att säkerställa tillräckligt god ta: kvalitet på vattnet. • Geologisk karakterisering • Konstaterad mänsklig påverkan • Risk för mänsklig påverkan • Ekonomisk analys av vattenanvändningen • Skyddsbehov

2 2. Områden av betydelse för vattenförsörjningen

Vad innebär grundvattendirektivet konkret för grundvattenförekomster med möjlighet för stora- Dalarnas län? Det som bland annat förväntas är grundvattenuttag: en kartläggning och beskrivning av grundvatten- förhållandena. Hur pass omfattande denna kart- 1. sedimentär bergrund läggning blir är oklart i dagsläget. Rapporteringen 2. isälvsavlagringar (sand och grus) till EU kommer att ske via Naturvårdsverket och SGU. Vattenmyndigheten i de tre vattendistrikten Det är också möjligt att ta ut grundvatten från kris- som berör Dalarnas län kommer att samordnar tallint urberg. Beroende på bland annat förekom- kartläggningen och insamlingen av data från komsten av sprickzoner i berget varierar möjligheten muner och länsstyrelser. att ta ut vatten. Vanligen utgör bergborrade brunn- nar inget alternativ då större mängder erfordras. Grundvattenförekomster i Dalarnas län Sedimentär berggrund förekommer längs Siljans- Det ﬁ nns två kategorier av områden där det ﬁ nns ringen och i nordvästra delen av länet. Det är ofta

3 fråga om glest befolkade delar där det inte ﬁ nns behov av större grundvattenuttag. Man kan därför påstå att större uttag av grundvatten för dricks- vattenbehov inom Dalarnas län är kopplat till fö- rekomsten av grundvattenmagasin i isälvsavlag- ringar.

Kartan ovan visar vattentäkter i Dalarnas län. Vat- tentäkterna har markerats som cirklar. Av cirkelns storlek kan man utläsa hur många anslutna (pe) vattentäkten har. Fritidsboende har tilldelats ett värde som motsvarar en tiondel av permanentbo- endeförbrukningen. I grova drag motsvarar antalet anslutna även vattentäktens uttagsnivå. Det ﬁ nns endast tre ytvattentäkter i länet. Samtliga övriga är således grundvattentäkter. De större grundvatten- täkterna är alla lokaliserade till isälvsavlagringar. Innan en vattentäkt kan tas i bruk görs en provpumpning Det är också till dessa som framtida alternativa för att få ett begrepp om kapaciteten större uttag kan bli aktuella.

4 Det ﬁ nns tre ytvattentäkter i länet. Rogsjön förser Falu vattenverk med råvatten.

Viktigaste grundvattenförekomsterna

Det ﬁ nns i dagsläget ingen klassiﬁ cering av grund- vattenförekomster i landet som motsvarar riksin- tresseområden. SGU avser att peka ut geologiska formationer som i ett nationellt perspektiv är betydelsefulla för vattenförsörjningen. Detta är ett led i arbetet med det nationella miljömålet grundvatten av god kvalitet.

Av den översiktliga kartredovisningen framgår var de största grundvattenuttagen sker i Dalarnas län. Om man vill göra en bedömning av vilka områden som är mest betydelsefulla i länet bör man beak- ta dels möjligheterna för stora grundvattenuttag dels närheten till större samhällen. Även framtida behov och uttagsmöjligheter bör ingå i en sådan bedömning om de mest betydelsefulla områdena. Vattenkvalitet samt risken för föroreningar är vik- Oreåsen i anslutning till Oresjön vid Furudal tiga komponenter i bedömningen.

Grusåsen indikerar att det kan ﬁ nnas möjlighet för större Ett avsnitt av Badelundaåsen där åsproﬁ len inte är lika grundvattenförekomst. Här Svärdsjöåsen vid Pingbo. framträdande

5 De viktigaste grundvatten- förekomsterna med hänsyn till möjligt grundvattenuttag samt tillgänglighet i förhål- lande till befolkningsområ- den i länet

För länets vidkommande torde man kunna dela in 4. Rättviksåsen / Oreåsen de viktigaste förekomsterna i två klasser. Furudal - Rättvik

Klass I - av stor regional betydelse 5. Ämååsen Klass II - av stor lokal betydelse Skattungbyn - Orsa

Av stor regional betydelse, klass I 6. Svärdsjöåsen Marnäs -Viggesnäs 1. Badelundaåsen Leksand - Avesta 7. Grangärdeåsen / Malingsboåsen Björbo - Malingsbo Av stor lokal betydelse klass II 8. Färnaåsen 2. Älvdalsåsen Sörbo – Fagersta Älvdalen - Mora 9. Möklintaåsen 3. Malungssåsen Hordal – By Sälen - Sillerö

6 3. Miljöövervakning av grundvatten

SGUs övervakning

A. Referensstationer grundvatten

SGU genomför delprogrammet referensstationer grundvatten på uppdrag av Naturvårdsverket. Delprogrammet har mätstationer vid ca 100 lo- kaler. 50 av dessa är i stora akviferer (sand- och grusavlagringar) och 50 är i små (moränakviferer). Stationerna utgörs av provtagningsrör, källor och brunnar i allmänna grundvattentäkter. I Dalarnas län ﬁ nns 6 stationer.

B. SGUs grundvattennät

Verksamheten med grundvattennätet har pågått sedan 1966. Programmet mäter grundvattenni- våer vid 330 stationer. Det kemiska programmet har omfattat mer än 150 stationer, men omfattar i SGUs referensstationer för grundvatten inom Dalarnas dag bara 30. Tjugosju av dessa övervakar små ma- län gasin, företrädesvis i morän och svallsand, men 7 i berg. Syftet med grundvattennätet är att studera SGU har därför under 2005 utarbetat ett underlag variationer i grundvattnets mängd och kvalitet i för revidering av miljöövervakning av grundvatten relation till geologi, topograﬁ och klimat. inom Sötvattenprogrammet. Resultatet redovisas i SGUs rapport 2005:9. I rapporten ﬁ nns redovi- C. Nationell databas för vattentäkter och sat några angelägna områden för att tillfredsställa vattenanalyser miljökvalitetsmålen och ramdirektivet för vatten:

Den nationella databasen för grundvattenförekom- • jordbruksövervakning anpassad till grund ster och vattentäkter (DGV) startades upp av SGU vattenförekomster som används eller avses under 2004. Man samlar in data om vattentäkter användas för dricksvattenuttag till mer än 50 från landets kommuner. Det är i inledningsskedet personer. fråga om basuppgifter såsom vattentäkternas läge och uttagsmängd. För närvarande har ca två tred- • övervakning av grundvattenförekomster i jedelar av landets kommuner lämnat in uppgifter tätortsnära områden till SGU. Tanken är också att så småningom samla in vattenanalyser digitalt från samtliga vatten- • övervakning i kustnära områden för att följa täkter. Det innebär ett stort administrativt arbete effekterna av överuttag av grundvatten varför man troligtvis inte kan räkna med totaltäck- ning förrän inom några år. Inga vattenanalyser • övervakning av påverkan av vägsalt. från historisk tid kommer att läggas in varför trender och långsiktiga förändringar inte torde kunna utvärderas med ledning av materialet. Övervakning av jordbruksmark

SGUs framtida miljöövervakning Övervakning av grundvatten utförs inom två delprogram i den nationella miljöövervakningen av Hur skall den framtida miljöövervakningen se ut jordbruksmark. Programmen genomförs av avdel- samt hur skall regional övervakning integreras? ningen för vattenvårdslära vid SLU på uppdrag av Det ﬁ nns ﬂ era orsaker till en översyn av miljööver- Naturvårdsverket. vakning för grundvattnet: Det ena delprogrammet bedrivs inom 35 typom- • EG-direktiv (främst ramdirektivet för vatten råden jordbruksmark. Ett område berör Dalarnas och nitratdirektivet) län, Dalarna Ö3, avrinningsområdet för Mässings- • Miljömål (främst Grundvatten av god kvalitet, boån. Grundvatten provtas inom åtta så kallade Ingen övergödning, Bara naturlig försurning intensivområden (ej området vid Mässingsboån). och Giftfri miljö) Det andra programmet är övervakning av 14 ob- • Internationell rapportering servationsfält. I nio av dessa provtas grundvatten i sammanlagt 25 grundvattenobservationsrör.

7 I fyra av typområdena genomförs undersökningar Det ﬁ nns även en ambition att kartlägga situa- inriktade mot förluster av bekämpningsmedel till tionen beträffande nitrat och bekämpningsmedel yt- och grundvatten, sediment och luft. Områdena med utgångspunkt från analyser vid vattentäkter- är utvalda så att de representerar stora jordbruks- na. Provtagning och analys av grundvattnets egen- regioner i olika delar av Sverige med olika jordar skaper sker kontinuerligt i samtliga kommunala och klimat, samt olika odlingsinriktningar. vattentäkter. Dessutom sker provtagning i de stör- re enskilda vattentäkter som benämns tillsynsvat- Det är ändå svårt att dra slutsatser av det begrän- tentäkter. sade materialet för landet som helhet. Man planerar därför att hämta in resultat även från kom- Provtagningsfrekvensen regleras vanligen av Livs- munala vattentäkter för att få en klarare bild av medelsverkets föreskrifter. Data ﬁ nns i vissa fall situationen. sedan 1940-talet. Det är alltså möjligt att ta fram uppgifter i ett långt tidsperspektiv för vissa egen- Regional övervakning skaper hos grundvattnet.

Regional övervakning bör vara i fas med och sam- ordnas med den nationella. Eftersom den nationella övervakningen står inför att omarbetas ﬁ nns det anledning att invänta och se vad som kommer att ske på riksplanet.

I det fall att regional övervakning initieras bör den bland annat utgör underlag för uppföljningen av miljömålen. Regionala övervakningen kan både tjäna som dataleverantör för uppföljning av de regionala miljömålen och i viss utsträckning de nationella målen.

Den bör vidare bidra till den kontrollerande över- vakningen enligt ramdirektivet för att veriﬁ era be- dömningen av huruvida risk föreligger att ramdi- rektivets mål inte nås.

Den bör också kunna användas till att ta fram bak- grundsvärden från ett perspektiv baserat på för- hållandena inom en region eller ett vattendistrikt.

Inom ramen för den regionala miljöövervakning RMÖ fi nns ett delprogram för grundvatten. Det sker för närvarande ingen kontinuerlig provtagning och analys av grundvattnet genom Länssty- relsen i Dalarnas län. Länsstyrelsens arbete är i stället inriktat på att sammanställa tillgängligt material samt göra kompletterade provtagningar inom vissa områden. Problembilden varierar i olika län varför det är viktigt att konstatera vilka specifi ka insatser som är mest angelägna i Dalar- nas län. Radon i enskilda brunnar är ett sådant exempel där problemen är större än i de fl esta andra län. Genom sammanställningen kan man få en bild av risknivåerna i olika delar av länet.

Förekomst av grundämnet uran har på senare tid uppmärksammats i bergborrade brunnar. I läns- styrelsens undersökning 2005 påträffades höga halter i Siljansområdet.

Länet har ﬂ era områden med sulﬁ dmalmsföre- komster vilket kan innebära förhöjda halter av bland annat arsenik, kadmium, bly och zink. Även inom den geologiska strukturen Siljansringen fö- rekommer tungmetaller i grundvattnet. 8 4. Dricksvattenförsörjning i länet

Tillbakablick talet. Det är troligt att den kom att tas ur bruk efter en tid. Behovet att anordna gemensam vattenförsörj- ning uppstår då en samhällsbildning blir så stort Enligt en tidningsartikel från 1947 fi ck Falun värl- att varje fastighets behov inte kan tillgodoses ge- dens första mineralvattenfabrik år 1776. Uppgif- nom enskild försörjning. I större samhällen kun- terna presenterades av Sveriges Vattenfabrikers de dricksvatten i äldre tider hämtas från gemen- Riksförbund vid dess 30-års jubileum. Grundaren samma källor och brunnar. I en del städer fanns av vattenfabriken var kemisten vid kopparverket anordnat tilloppsledningar och hämtningsställen. Johan Gottlieb Gahn. Tillverkningen byggde på Vattnet kunde ledas till en central plats via trärör anvisningar från 1700-talskemisten Torbern Berg- av urborrade stockar. Stockholm, Malmö, Falun man i Uppsala. och Uppsala var tidigt ute med vattenledningar. Genom Olof Rudbäck anlades under 1650-talet en Genom Falun sträcker sig Faluåsen i nord syd- vattenledning till bland annat Gustavianum och lig riktning. Faluns vattenförsörjning baserades i Botaniska trädgården i Uppsala. På 1780-talet fi ck äldre tider huvudsakligen genom grävda brunnar Göteborg en vattenledning från Kallebergs källa. i åsen samt källor i stadens utkanter. I sluttningen vid nuvarande Villastaden fanns fl era källor. En Falun försedde fängelset med vatten redan 1848. En annan användes av Falu bryggeri från 1869. Bryg- Konsten att leda vatten är urgammal och har till- geriet bytte sedan namn till Falu Ångbryggeri och lämpats i fl era tusen år. Den var bland annat en verksamheten upphörde på 1950-talet. Stadsdelen nödvändig förutsättning för rationell gruvhante- Elsborg hade en egen vattenledning från Skinnar- ring. Att anordna vattenframledningar har alltså källan till Hästtorget. Den kom senare att förse praktiserats under fl era hundra år i Falun. Falun Norins bryggeri med råvatten till läsk. Bryggeriet tillhörde de största städerna i Sverige på 1600- ta- upphörde på 1950-talet. let. År 1872 väcktes frågan om för staden gemensam Omkring år 1680 började man föra fram tanken vattenledning från Lallarvet. Behovet bedömdes på att tillföra de centrala delarna med gott kok- av statsfullmäktige inte alltför stort varför det hela och dricksvatten. En konstmästare vid namn Olof sköts upp. Först i slutet av 1890-talet kom arbetet Henriksson Trygg fi ck uppdraget att färdigställa med anläggande av ett nät av huvudvattenledning- en vattenledning för 1200 daler kopparmynt. Det ar igång. fi nns ett skriftligt protokoll från den 21 maj 1685 där uppdraget behandlas. Vattenledningen bestod 1898 byggdes Falu stads första vattenverk vid Brit- av en huvudledning från Östanforsån. En cistern sarvet. Vattnet togs då fortfarande ur Faluåsen. anbringades varifrån vattnet i en arm leddes till Ett nytt vattenverk för Falu stad anlades 1932 -34 Hälsingtorget. En andra arm ledde vattnet till på samma plats som det gamla. Markbrunnarna i Stora Torget. Det fi nns inga senare dokument från Faluåsen nyttjades som komplement till ytvatten staden som nämner vattenledningen från 1600- som hämtades från Östanforsån.

Arbetsstyrkan som anlade Faluns vattenledning 1898. Hörnet av Trotzgatan och Bergskolegränd. (Kulturnämndens bildsamling, Falu kommun)

9 Ort Kommun år Enviksbyn Enviken 1898 Lumsheden Svärdsjö 1899 Vibberbo Hedemora 1914 Malung Malungs m 1910 Backa Gustavs 1897 Särnabyn Särna 1924 N Mon Malung 1922 Bomsarvet St Skedvi 1910 Arkhyttan St Skedvi 1914 Insjön Åhl 1908 Tunsta Åhl 1912 Ytvattenintaget från Östanforsån anlades 1932. Det Koberga Husby 1910 dröjde till 1954 innan ledningen från Rogsjön kunde tas i Björken Siljansnäs 1896 bruk. (Kulturnämndens bildsamling, Falu kommun) Östbjörka Rättvik 1914 Borgärdet Svärdsjö 1899 Borlänge Boränget Sveden Svärdsjö 1901 Linghed Svärdsjö 1887 I slutet av 1800-talet ökade befolkningen och be- Böle Svärdsjö 1901 byggelse snabbt i anslutning till järnvägsstationen V Almo Siljansnäs 1900 i Borlänge. 1885 väcktes frågan om att anordna vattenledning till Borlänge. Strax efter att Borlänge Ö Almo Siljansnäs 1898 fått köpingsrättigheter 1898 beslutades att medel Solvarbo Gustavs 1885 skulle anslås att utreda frågan om vattenledning. Skärsjö-Hovgården St Tuna 1913 Som vattentäkter ansågs sjöarna Bjusan, Reptjärn Halvarsgårdarna St Tuna 1911 och Onstjärn vara lämpliga alternativ. Det fanns Nygårdarna St Tuna 1901 vidare ett förslag om att ta vatten från rörbrunnar Mats Knuts gårdarna St Tuna 1901 vid Båtsta eller från jordbrunnar vid Borlänge by. S Nyckelbyn St Tuna 1910 Man överlät 1901 till en vattenexpert, J.G Richert, Fjäkelmyra Kårby St Tuna 1906 Stockholm att utföra en undersökningar av alter- Grangärde Grangärde 1937 nativen. Färnäs Mora 1898 Helt snart kom ett utallande från Richert att de Mora Noret Mora 1901 brunnar som fanns vid Båtsta med största san- Tillkomstår för några äldre vattenledningsföreningar nolikhet skulle räcka för Borlänges försörjning. Vidare gjorde han ett uttalande om en grundvat- tenström från Båtsta till Bro samt att denna med Byarna största sannolikhet skulle kunna påträffas även i Borlänge. Den rullstensås som är synlig över mar- Även ute i en del mindre byar kom vattenlednings- ken vid Båtsta och Tjärna (Badelundaåsen) fortsät- dragningarna igång tidigt. Solvarbo vattenled- ter under marken vidare söderut mot Borlänge. ningsförening i Gustavs kommun bildades redan 1885. Man anlade en vattenledning och använde Provborrningar satte därefter igång vid Borlänge, bäcken som avvattnar Dammsjön som vattentäkt. Tjärna, Lustbäcken, Mjälgavägen och Båtsta. Som 1909 måste ledningen bytas ut mot 75 mm galvani- mest borrade man till 40 meters djup. serade rör för huvudledningen och 50 mm rör för sidoledningarna. Samma vattentäkt, med ytvatten Det var några år senare 1907 som man kunde ta som råvatten, användes fram till 1950-talet. Borlänges första vattenledning i bruk. Ungefär 140 gårdar om ca 1 400 rum hade nu fått vatten in- I Linghed bildades ett vattenledningsbolag den 6 kopplat från den nya vattenledningen. april 1887. Det fanns då redan ett kvarnbolag som nyttjade Hedströmmen som drivkälla. Vattenled- Hedemora ningsbolaget kom att använda kvarnrännan och kvarnsumpen som vattenintag. Vatten från Hed- Hedemora stad beslutade 1884 att anslå 111 000 strömmen leddes via pumpanordning till en vat- kronor för utbyggnad av vatten- och avloppsnätet tenreservoar på Linghedsåsen. Reservoaren rymde i staden. Vatten skulle tas från sjön Hönsan. Vat- 27 m3. I det uppförda pumphuset vi intagsled- tentäkten anlades genom grävd brunn vid Peters- ningen fanns en pumpanordning som drevs av ett burg. Pumpstation och anläggningen togs i drift vattenhjul. Vattenhjulets funktion blev efterhand 1885. Anläggningen har kompletterats och utgör bristfällig varför man 1895 i stället installerade en fortfarande Hedemora centralorts vattentäkt. turbin och nytt vattenhjul. En ﬁ ltreringsapparat -

10 installerades omkring 1911. 1938 togs en betydligt större betongvattenreservoar i bruk. 1947 års generalplaneutredning kom fram till att vattenför- sörjningen var bristfällig i Linghed . Filtreringen av ytvattnet fungerade så dåligt att sjövattnet hade bättre beskaffenhet än det som distribuerades i ledningarna. Sedermera kom kommunen att ta över vattenförsörjningen. Grundvattnen från Ling- hedsåsen började användas på 1950-talet. Numera är linghedsområdet sammankopplat med Svärdsjö vattentäkt.

Vattentäkter baserat på ytvatten från vattendrag och sjöar är mindre bra ur bland annat hälsosyn- punkt. Grundvatten från jordbrunnar eller grundvatten i form av källfl öden är bättre alternativ. När man skulle anordna gemensam vattenförsörjning i äldre tider var det vanligt att i första hand leta efter högt belägna källor. Om en källa med tillhörande reservoar låg högt i en sluttning kunde självtryck erhållas i ett vattenledningssystem. Det gick då att Hedströmmen med Linghedsåsen (del av Svärdsjöåsen) i undvika pumpanordningar. Även i byar som låg bakgrunden på grusåsar med god vattentillgång var det vanligt att nyttja högt belägna skogskällor. Det fi nns fl era Förbrukningen ökar sådana källor som varit i bruk i över hundra år. Ett exempel är vattentäkten för Lumsheden. Under 1930-talet började hushållen få tillgång till vattentoaletter och bad. Vattenförbrukningen Anordnandet av gemensam vattenförsörjning var ökade och det fanns ett stort behov att lösa vatten delvis betingat av traditioner i bygden. De äldsta och avloppsfrågorna. Med ökande vattenförbruk- enskilda föreningarna kom igång i Svärdsjö, Envi- ning i byarna blev skogskällornas kapacitet för li- kens, Siljansnäs och Gustavs kommuner. Så sent ten. Man fi ck i stället rikta blickarna på vattenfö- som 1950 fanns däremot inga gemensamma vat- rande grusåsar eller ytvatten. Borrningsfi rman C. tenledningar i Söderbärke kommun. H. Swahn i Borlänge var ofta anlitad för borrning i grusförande jordlager.

1927 gjordes borrningar i Tallbacksåsen i Gagnef. I anslutning till Bartjärnsmyren nedrevs ett tre- tumsrör till 30 meters djup under tjärnens nivå. Sedan borren genomgått ett lager med ﬁ n sand på- träffades ett grovt gruslager.

I Rättviks kommun gjordes år 1931 borrningar vid Varma källan i Kungsholn. Ingen vattentäkt kom dock att upprättas.

1939 utfördes borrningar i Frostbrunnsdalen för Stora Tunas behov. Översta marklagren består här av ﬁ nare sand. På ett borrdjup av 35 meter under dalbotten fann man grovt vattenförande grus. Via två pumphus i dalen kunde sedan vatten levere- ras till bland annat Buskåker, Romme och Hesse. Några år tidigare hade borrningar utfört vid Gylle. Vattenledningar anslöts till Gyllemejeriet, Bro, Hytting och delar av Mjälga.

Utvecklingen fortsatte och 1950 hade samtliga Sveriges 132 städer vattenverk. Vattenförbruk- ningen hade ökat under årens lopp så att konsum- tionen 1950 låg på i genomsnitt 263 liter/person Övergiven skogskälla med tillhörande reservoar och dygn.

11 undersöktes och redovisades. Man upprättade även kostnadsberäkningar samt lade in förslag till ledningssträckningar på översiktliga kartor. Vat- tenprovtagning och analyser av vattnets beskaffenhet genomfördes. Den fysikaliska undersökningen avsåg bland annat färg, lukt och grumlighet. Den kemiska analysen omfattade bland annat total- hårdhet, ph, permanganatförbrukning, samt halterna av järn, mangan och klorid.

Generalplaneutredningen från 1947 omfattar fyra pär- Hela utredningen kan ses som ett startskott för mar med utredningsmaterial den omfattande utbyggnad som sedan skedde under 1950- och 1960-talen. Även de mindre kom- Generalplaneutredningen 1946-47 munen fi ck därmed en mycket central roll i detta arbete. Det var under dessa årtionden som vatten- Städerna och de större samhällena hade i allmän- och avloppsutbyggnaden hade sin mest intensiva het resurser för att planera och bygga ut försörj- och expansiva period. ningsanordningar. På landsbygden och de mindre kommunerna fanns begränsade förutsättningar. 1964-65 genomförde Länsstyrelsen en invente- Genom ny lagstiftning kunde det från 1944 utgå ring av vattentäkter i länet. En förfrågan utgick visst statsbidrag för utbyggnad av vatten- och av- till samtliga städer, köpingar och kommuner. Bak- loppsledningar. Genom Länsstyrelsens försorg grunden var bland annat det tillägg i vattenlagen genomfördes därför 1946-47 en generalplane- 1964, som medgav länsstyrelsen möjlighet att utredning rörande vattenförsörjning och avlopp fastställa skyddsområde för grundvattentillgång. i Kopparbergs län. Utredningen var riktad mot Det var i synnerhet riskerna med handhavandet landskommunerna. Städer, köpingar och munici- av petroleumprodukter som man ansåg borde palsamhällen fi ck i allmänhet ingen redovisning. uppmärksammas. Kommunerna rekommendera- För Kopparbergs läns vidkommande var utreddes att bilda skyddsområden för sina vattentäk- ningen mycket omfattande och detaljerad. Vanli- ter. Inventeringen omfattade både enskilda och gen redovisades varje sammanhängande by som allmänna vattentäkter. Uppgifter om bland annat hade fl er än 100 innevånare. antal anslutna, brunnstyp och kapacitet inhäm- tades. I materialet fi nns ingen redovisning från Förhållandena i varje område såsom antalet hus- Borlänge stad, Lima kommun, Mora köping och håll, fastigheter, innevånare, hästar och kor redo- Våmhus kommun. Av svarsskrivelserna framgick visades. Befi ntliga anordningar för försörjningen att utredningar pågick för upprättande av förslag beskrevs liksom förslag och riktlinjer för vatten- till skyddsområden för de fl esta av länets större och avloppsförsörjningens framtida anordnande. vattentäkter. Man konstaterade ofta att vattenförsörjningen var bristfällig. Olika alternativ för framtida lösningar, 1965 års länsstyrelseinventering redovisade 265 källor, ytvatten, grävda eller bergborrade brunnar enskilda och allmänna vattentäkter, bilaga B.

I generalplaneutredningens utredningsmaterial från 1947 ingick kartöversikter. Bilden visar föreslagna hu- vudvattenledningar i Husby kommun.

12 Nuvarande förhållanden Fördelning i länet

Länets dricksvattenförsörjning baseras huvud- Dricksvattenförsörjningen kan uppdelas på kom- sakligen på grundvatten. Det fi nns endast tre all- munal eller enskild anslutning. Vid kommunal männa ytvattentäkter i länet, Falun (Rogsjön), anslutning kommer vattnet från allmänna vatten- Grängesberg (Övre Hörken) och Tällberg (Siljan). täkter. Vid enskild försörjning skiljer man mellan Anslutningen till ytvattentäkterna ligger på ca gemensamma anläggningar och egen brunn på den 40 000 personer vilket motsvara 14 % av länets egna fastigheten. Enskilda gemensamma anlägg- befolkning. ningar förekommer vanligen i mindre samhällen och fritidshusområden. Förhållandena kan variera Fördelen med grundvatten i förhållande till yt- kraftigt i länets kommuner. En del kommuner har vatten är att det vanligen är av hög kvalitet såväl hög anslutningsgrad till det kommunala nätet. kemiskt som temperaturmässigt och bakterio- Länsstyrelsens databas för vattentäkter och upp- logiskt. I fl ertalet fall kan grundvatten användas gifter från SCB kan ge en bild av läget i länet. utan omfattande rening. Tabell 1 visar situationen för den bofasta befolk- Att förebygga utsläpp av föroreningar vid vatten- ningen hur lägenheter i fl erfamiljshus och småhus täkter är viktigt eftersom en skada inte alltid går är fördelad (SCB 2005). att återställa. Beroende på omsättningshastighe- ten i ett grundvattenmagasin kan det ta lång tid Man kan översiktligt utgå från att samtliga fl er- innan föroreningen når vattenuttaget. Om grund- familjshus har kommunalt vatten. Uppgifter som vattenmagasinet blir påverkat av föroreningar kan härrör från fastighetsdeklarationen redovisas i i vissa fall vattentäkten slås ut för all framtid. På tabell 2 (SCB 2005). Sammanställningen visar lång sikt innebär utslagningen av vattentäkter att antalet småhusfastigheter som har kommunalt det blir allt färre potentiella områden för grund- respektive enskilt vatten. Observera att inte fl erfa- vattenuttag. En långsiktig planering för framtida miljshusen är redovisade. Här fi nns även fritids- behov är därför angelägen.

Antal lägenheterPers/ Befolkning flerbostad småhus småhus Totalt småhus flerbostad Avesta 6011 5842 2,67 22663 15615 7048 Borlänge 12648 10900 2,68 47320 29165 18155 Falun 13106 13391 2,74 54357 36674 17683 Gagnef 424 3911 2,44 10143 9545 598 Hedemora 3504 4727 2,79 16084 13197 2887 Leksand 2098 5284 2,47 15331 13055 2276 Ludvika 7231 7003 2,33 26716 16306 10410 Malung 1432 4395 2,38 10890 10455 435 Mora 2938 7071 2,47 20197 17431 2766 Orsa 1188 2470 2,53 7008 6255 753 Rättvik 1764 4008 2,56 10773 10279 494 Smedjebacken 1537 3782 2,57 11797 9722 2075 Säter 1642 3468 2,81 11255 9756 1499 Tabell 1 Vansbro 903 2880 2,28 7366 6555 811 Lägenheter och befolkning i Älvdalen 729 3125 2,44 7789 7612 177 Dalarnas län 2005 Dalarnas län 57155 82257 279689 211621 68068

Typkod 120 Typkod 220 Typkod 221 kommunalt enskilt kommunalt enskilt kommunalt enskilt Avesta 270 790 4 231 932 128 367 Borlänge 875 299 9 111 477 158 217 Falun 480 1 959 8 319 2 823 147 836 Gagnef 478 156 3 052 488 402 201 Tabell 2 Hedemora 344 848 3 184 745 135 307 Antal fastigheter med kom- Leksand 819 1 325 3 092 977 835 829 munal resp enskild vattenför- Ludvika 194 477 5 285 883 195 498 sörjning Malung 427 701 2 468 902 1 406 2 443 Mora 686 302 5 001 645 549 634 Orsa 163 805 984 950 227 262 120 Bebyggd lantbruksenhet Rättvik 539 1 384 1 828 1 093 433 667

Smedjebacken 66 337 2 445 877 174 506 220 Småhusenhet helårsbo- Säter 369 592 2 175 524 91 277 stad en/två två familjer Vansbro 253 332 1 765 562 106 158 Älvdalen 419 428 1 798 560 869 1 181 221 Småhusenhet fritidsbostad för en/två familjer Dalarnas län 6382 10735 54738 13438 5855 9383

13 husen medtagna, typkod 221. En viss andel av de lantbruksenheter med fritidsboende jämfört med bebyggda lantbruksenheterna nyttjas som fritids- de ﬂ esta andra kommuner. I Leksands kommun hus. Om man vill redovisa permanentboende res- är förhållandet det motsatta med 929 mindre lä- pektive fritidshusboende måste en viss andel fast- genheter enligt tabell 1 än för typkoderna 120 och igheter överföras från bebyggd lantbruksenhet till 220 i tabell 2. Detta skulle innebära ett stort antal fritidsbostad. Hur stor är denna andel? lantbruksenheter med fritidsboende.

Antalet småhuslägenheter i länet är således 82 257 Det blir därför svårt att få fram exakta uppgifter enligt tabell 1. Om man från tabell 2 lägger ihop om lantbruksenheterna. Det enklaste sättet att ge- bebyggd lantbruksenhet och småhusenhet helårs- neralisera är att anta att samtliga lantbruksenhe- bostad får man summan 85 283. I den summan ter bebos av bofasta. I den följande redovisningen fi nns även småhusfastigheter med två familjer. har därför typkod 120 och 220 lagts ihop. Om man bortser från dessa skulle antalet småhus på bebyggd lantbruksenhet som nyttjas som fri- Kommunal vattenförsörjning, allmänna tidsbostad vara 3036 eller ca 18 % av alla bebyggda vattentäkter lantbruksenheter i länet. Nu är förhållandet mellan uppgifterna i tabell 1 och 2 inte likartat i var- I varje kommun fi nns verksamhetsområden för je kommun. Till exempel är det i Mora kommun den kommunala vatten- och avloppsförsörjningen. fl era småhuslägenheter enligt tabell 1 än summan Verksamhetsområdenas geografi ska omfattning av typkoderna 120 och 220 i tabell 2 (437 st). Det är inritade på kartor och fastställa av länsstyrelsen skulle tyda på att det fi nns en större mängd små- efter begäran från den kommunala huvudmannen. hus som hyser två familjer samt ett litet antal Inom ett kommunalt verksamhetsområde kan en

Fast.Personer Andel enskilt /fast enskilt komm. totalt Komm. % Avesta 1722 2,67 4603 18060 22663 80 Borlänge 776 2,68 2076 45244 47320 96 Falun 4782 2,74 13096 41261 54357 76 Gagnef 644 2,44 1572 8571 10143 85 Hedemora 1593 2,79 4447 11637 16084 72 Leksand 2302 2,47 5688 9643 15331 63 Ludvika 1360 2,33 3167 23549 26716 88 Malung 1603 2,38 3813 7077 10890 65 Mora 947 2,47 2334 17863 20197 88 Orsa 1755 2,53 4444 2564 7008 37 Rättvik 2477 2,56 6353 4420 10773 41 Smedjebacken 1214 2,57 3121 8676 11797 74 Säter 1116 2,81 3140 8115 11255 72 Vansbro 894 2,28 2035 5331 7366 72 Tabell 3 Älvdalen 988 2,44 2407 5382 7789 69 Fastboende anslutna till kommunalt respektive enskilt Dalarnas län 24173 62295 217394 279689 vatten

Gemensamma anläggningar Egen brunn Enskilt totalt > 50 (pe) < 50 (pe) antal (pe) antal (pe) Fastigheter (pe) (pe) Avesta 5 544 8 236 1679 3823 4603 Borlänge 6 420 4 155 631 1501 2076 Falun 8 717 12 247 4971 12132 13096 Gagnef 6 1050 0 211 522 1572 Hedemora 3 300 8 215 1533 3932 4447 Leksand 12 2032 19 614 1201 3042 5688 Ludvika 0 0 1300 3167 3167 Malung 1 100 5 133 1393 3580 3813 Mora 6 672 4 186 599 1476 2334 Orsa 10 2098 8 204 782 2142 4444 Rättvik 3 390 9 171 2165 5792 6353 Smedjebacken 1 150 3 85 1026 2886 3121 Säter 6 600 2 37 896 2503 3140 Vansbro 0 0 761 2035 2035 Älvdalen 0 0 1034 2407 2407 Tabell 4 Summa 67 9073 82 2283 20183 50939 62295 Enskilt vatten, helårsboende

14 fastighetsägare begära anslutning till kommunalt vatten eller avlopp. Det ﬁ nns ändå en viss andel fastigheter inom verksamhetsområdena som har enskilt vatten. Tabell 3 visar antal och procentuell andel av kommunens befolkning som är anslutna till kommunalt vatten. I tabellen ﬁ nns även angivet det genomsnittliga värdet för hur många personer det bor i varje småhus. Observera att uppgifterna bygger på att bebyggda lantbruksenheter bebos av fastboende. I vissa kommuner nyttjas en stor del av dessa för fritidsboende. Rättviks kommun är ett sådant exempel.

Enskilt gemensamt dricksvatten

Enskild gemensam vattenförsörjning förekommer i mindre byar samt är mycket vanlig i fritidshus- områden. Verksamheten bedrivs ofta via en vat- tenledningsförening.

Om en anläggning betjänar fl er än 50 personer och producerar mer än 10 m3 per dygn omfattas den av Livsmedelsverkets bestämmelser för dricksvat- tenverk, SLVFS 2001:30. I föreskrifterna ingår kravet på egentillsyn och provtagning. Beroende på bland annat egenskaper och halter för en sub- Vattentäkt med infi ltrationsbassäng stans kan dricksvattnet erhålla omdömet tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. kommunala miljönämnden. Det innebär bland annat att mindre vattentäkter kan få glesare prov- Även alla kommersiella anläggningar, till exempel tagningsintervall i förhållande vad som gäller för restauranger och livsmedelsproducenter med eget större vattentäkter. vatten, berörs även av kraven på provtagning. Vat- tenkonsumtionen i fritidshus är ofta avsevärt min- Enskilt vatten från egen brunn dre än i hus för permanentboende. För fritidsbebyggelse gäller som tumregel att antalet anslutna För mindre gemensamhetsanläggningar samt en- personer divideras med 10 för att få ett värde som skilda brunnar på egen fastighet gäller att det är motsvarar hus med helårsboende på årsbasis. leverantören eller fastighetsägaren själv som av- gör i vilken utsträckning som provtagning skall ut- Livsmedelsverkets bestämmelser om provtag- föras. För den kategorin har Socialstyrelsens gett ningsintervall, mm kan numera modifi eras av den ut allmänna råd, Försiktighetsmått för dricks-

Dricksvattenförsörjning, helårsboende

Kommunalt Enskilt gemensamt Enskilt egen brunn

100%

80%

60% 40%

20%

Falun Mora Orsa Säter Avesta Gagnef Malung Rättvik Borlänge LeksandLudvika VansbroÄlvdalen Dalarna Hedemora Smedjebacken

15 Kom- Enskilt av befolkningen anslutning till det kommunala nä- munalt Gemen. Egen brunn tet. Orsa kommun har en hög andel med enskilda Avesta 80 3 17 gemensamma lösningar. Den högsta andelen fast- Borlänge 96 1 3 igheter med enskild egen brunn har Rättviks kom- Falun 76 2 22 mun. Gagnef 85 10 5 Hedemora 72 3 24 Fritidsbostäder Leksand 63 17 20 Ludvika 88 0 12 Enligt den tillgängliga statistiken från SCB (fastig- Malung 65 2 33 hetsdeklarationen) fi nns det 15 238 fritidsfastighe- Mora 88 4 7 ter (småhus) i länet som har tillgång till dricksvat- Orsa 37 33 31 ten. Fördelningen mellan kommunalt och enskilt Rättvik 41 5 54 är 5 855 respektive 9 383. Smedjebacken 74 2 24 Säter 72 6 22 Det fi nns två kategorier av fritidsboende. Det som Vansbro 72 0 28 är integrerat i bebyggelsen för permanentboende Älvdalen 69 0 31 samt det som ingår i renodlade byggelseområden för fritidshus. Inom fritidsbebyggelseområdena Dalarna 78 4 18 har man oftast en enskild gemensam vattenför- Tabell 5 sörjning. Helårsboende, anslutning i % Det är framför allt i Malungs, Älvdalens och Mora vatten, SOSFS 2003:17. Även i de allmänna råden kommuner som det fi nns ett stort antal fritidshus fi nns angivet kvalitetsparametrar för dricksvatt- anslutna till det kommunala nätet. I Älvdalen och net. Gränsvärdena för dricksvattnet är kopplade Malung fi nns även en stor andel fritidshus anslut- till begreppen tjänligt och otjänligt. na till enskilda gemensamma anläggningar.

Tabell 4 visar en sammanställning av situationen Vattenförbrukningen i ett fritidshus är betydligt över helårsboende med enskilt vatten. Materialet mindre än för ett hus för permanentboende. På bygger bland annat på uppgifter från länsstyrel- årsbasis brukar man räkna med en tiondel av per- sens databas för vattentäkter. I länet har ungefär manentboendeförbrukningen. 12 000 personer vatten från gemensamma anlägg- ningar och ca 50 000 från egen brunn som vanli- Det som är intressant att titta på är skillnaden gen ligger på den egna fastigheten. Bland de ca 20 mellan enskilt gemensamt vatten och vatten från 000 fastigheter i länet som har egen brunn ligger egen brunn. Uppgifterna för fritidsanslutning i nära 5 000 i Falu kommun. länsstyrelsens databas över vattentäkter är mindre tillförlitlig än den för permanentboende. Man kan Det material som ﬁ nns tillgängligt visar att det ändå göra en viss uppskattning av förhållandena ﬁ nns ca 30 000 fastigheter i länet som har enskilt i några av kommunerna, tabell 6. I detta fall har vatten från egen brunn. Ungefär 20 000 av dessa antagits att samtliga fritidshus är småhus samt en är helårsbostäder och ca 10 000 är fritidsbostä- beräkning som motsvarar 2,5 personer på varje der. fritidshus.

Kommunvis fördelning För de fritidshus som har vattenanslutning är det mera vanligt med enskilt vatten än kommunalt. Tabell 5 visar dricksvattenförsörjningens procen- Det är endast i Leksands kommun där andelen tuella fördelningen av kommunalt och enskilt vat- kommunalt anslutna är något större än andelen ten. I Borlänge kommun har en mycket hög andel med enskilt vatten.

Enskilt vatten Kommunalt vatten Egen brunn Gemensamt Totalt fast pers fast pers fast pers fast pers Avesta 219 548 148 370 367 918 128 320 Borlänge 167 417 50 126 217 543 158 395 Falun 593 1482 243 608 836 2090 147 368 Gagnef 201 503 0 0 201 503 402 1005 Hedemora 307 768 0 0 307 768 135 338 Leksand 675 1687 154 386 829 2073 835 2088 Ludvika 398 995 100 250 498 1245 195 488 Mora 554 1385 80 200 634 1585 549 1373 Rättvik 627 1568 40 100 667 1668 433 1083 Tabell 6 Smedjebacken 426 1065 80 200 506 1265 174 435 Dricksvattenförsörjning Säter 217 543 60 150 277 693 91 228 fritidshus (Orsa, Malung och Vansbro 158 395 0 0 158 395 106 265 Älvdalen har ej tagits med)

16 5. Vattenskyddsområden

Allmänt

De instrument som är ursprunget till skydd av grundvattnet är hälsovårdsstadgan, som kom 1874 och vattenlagen som kom 1918. Den tidiga lagstift- ningen utnyttjades i mycket lite omfattning till förebyggande skydd av föroreningar. Efterhand växte insikten och så småningom möjligheten att bilda skyddsområden. Att begränsa föroreningar på ett mera direkt sätt kom vid omarbetningen av vattenlagen 1942.

De äldsta skyddsområdena för grundvattentäkt i länet har fastsällts av vattendomstolen med stöd av vattenlagen. År 1958 bildades skyddsområde för Frosbrunnsdalens vattentäkt i St Tuna kommun. Året därpå tillkom skyddsområden för Rot i Älvdalens kommun och för Getbo i Smedjeback- ens kommun. 1960 bildades skyddsområdet vid Mästerbo, Avesta kommun.

1965 hade skyddsområden för 7 vattentäkter i lä- net framtagits genom vattendomstolens prövning. Tillsynen av vattenskyddsområ- Sedan 1964 har även Länsstyrelsen möjlighet att bilda skyddsområden med vattenlagen som grund. den Vid miljöbalkens tillkomst 1999 upphörde vattenlagen vilket bland annat innebar att även kommu- Tillsyn för vattenskyddsområden har den myndig- nen vid sidan om länsstyrelsen fi ck befogenhet att het som står för beslut om fastställelse. Enligt mil- bilda vattenskyddsområden. Parallellt med vatten- jöbalken 7 kap 21 § kan kommun eller länsstyrelse lagen och miljöbalken har även funnits möjlighet fatta beslutet. För vattenskyddsområden som tidi- att med stöd av hälsoskyddsstadgan och senare gare fastställts av vattendomstolen är länsstyrel- hälsoskyddsförordningen utfärda föreskrifter till sen primärt tillsynsmyndighet. Länsstyrelsen kan förekommande av förorening av grundvatten i ett vidare delegera sitt tillsynsansvar till en kommun område. efter begäran från kommunen. Fram till årsskiftet 2005/2006 hade följande tre kommuner (miljö- I Borlänge stad och Stora Tuna kommun tillkom nämnder) övertagit länsstyrelsens tillsynsansvar i 1962 ett sådant synnerligen vidsträckt område respektive kommun: mellan Båtstad och Rommehed. Falu kommun beslutade om ett område för ytvattentäkten Rogsjön • Ludvika 1988. • Gagnef • Säter I dagsläget fi nns över 100 vattenskyddsområden i länet. Gamla omarbetas och nya kommer till. En Föreskrifterna i vattenskyddsområden kan vara tendens under senare år är att ledningsnätet och utformade så att miljö- och hälsoskyddsnämnden vattentäkter kopplas samman. Det innebär också prövar ansökan om tillstånd för viss verksamhet. att mindre vattentäkter tas ur bruk samt att vat- Det innebär att för en stor del av de vattenskydds- tenskyddsområden för dessa områden upphävs. områden som länsstyrelsen har tillsynsansvar för fi nns i viss mån ett delat tillsynsansvar med kom- Länsstyrelsen har en sammanställning av ca 400 munen. Normalt bör länsstyrelsen ha kontakt med enskilda och kommunala vattentäkter i länet. Den miljökontoren i tillsynsärenden som rör vatten- baseras på uppgifter från bland annat kommuner- skyddsområden. na i in en inventering 2001. Ytterligare material har därefter lagts in. Från vissa kommuner saknas Det är således för närvarande endast i Ludvika, dock uppdatering av materialet under senare år. Gagnef och Säter som kommunen har det fulla an- Det innebär att enstaka uppgifter i tabeller som svaret för tillsynen. redovisas kan vara felaktiga. I det stora hela torde dock felaktigheterna vara av låg omfattning.

17 Ben mning Kommun Huvudman T k t Fastst lld Ben mning Kommun Huvudman T k t Fastst lld Brunnb ck Avesta ALLM GV Lst - 2002 Risa Mora ALLM GV Lst - 2004 By Avesta ALLM GV Lst - 2003 Riset Mora Mora ALLM GV Lst - 1977 Germundsbo Avesta ALLM GV Lst - 2002 Sikn s Mora ALLM GV Lst - 2001 Horndal Avesta ALLM GV Vd - 1968 Venjan Mora ALLM GV Lst - 2001 Msterbo** Avesta ALLM GV Vd - 1960 Boggas Orsa Orsa ALLM GV Lst - 2000 Frostbrunnsdalen Borl ng e ALLM GV Lst - 1991 Fryks s Orsa ALLM GV Lst - 2000 Lennheden** Borl ng e ALLM GV Lst - 1991 Gr n klitt Orsa ALLM GV Lst - 2000 Tj rna Borl ng e ALLM GV Vd - 1978 Torsmon Skattungbyn Orsa ALLM GV Lst - 2000 Blixbo Falun ALLM GV Vd - 1971 Boda gamla* R ttvik ALLM GV Lst - 1975 Gryt n s fritidsomr d e Falun E GV Lst - 1978 Boda/Jutj rn R ttvik ALLM GV Lst - 2002 Rogsj n Falun ALLM YV kommunen Dalfors R ttvik ALLM GV Lst - 1975 Spjutsj n * Falun ALLM YV kommunen Furudal R ttvik ALLM GV Lst - 1975 Sv rdsj Falun ALLM GV Lst - 1989 R ttvik R ttvik ALLM GV Lst - 1996 Vika kyrkby Falun ALLM GV Lst - 1991 V stan R ttvik E GV Lst - 2004 ¯ rboheden Falun ALLM GV Lst - 1997 Getbo (Finnbog rd) Smedjeb. ALLM GV kommunen Bj rbo Gagnef ALLM GV Lst - 2004 Getbo Smedjebacken** Smedjeb. ALLM GV Vd - 1959 Br ttj rna Gagnef ETILL GV Lst - 1982 Kalvn set Vad Smedjeb. ALLM GV Lst - 1995 B sna Gagnef ALLM GV Vd - 1978 Saxen** Smedjeb. ALLM YV Lst-1989 Sandvika Dala-Floda Gagnef ALLM GV Lst - 1994 Sn n Smedjebacken Smedjeb. ALLM GV Vd - 1980 Tallbacken Gagnef ALLM GV Vd - 1971 Sderbrke Smedjeb. ALLM GV Lst - 1994 ¯ lheden Gr v Gagnef ETILL GV Lst - 1997 Vad sj n M sen ** Smedjeb. ALLM YV kommunen Gr d mejeri MILKO Hedemora K-ETILL GV Vd-1983 Viksviken Smedjeb. ALLM GV Lst - 1992 K mpebo L ng shyttan Hedemora ALLM GV Vd - 1974 Solvarbo S ter ALLM GV Vd - 1978 Petersburg Hedemora Hedemora ALLM GV Vd - 1974 Ugglebo S ter S ter ALLM GV Vd - 1978 Viggesn s Hedemora ALLM GV Lst - 1994 Uppbo S ter ALLM GV Lst - 1971 Alvik* Leksand ALLM GV Lst- 1975 Fl g forsen Vansbro ALLM GV Lst - 1995 Barkdal Leksand ALLM GV Lst - 1990 Illb cken Vansbro ALLM GV Vd -19767 Insj n Leksand ALLM GV Lst - 1997 Kvarn ker gamla Vansbro ALLM GV Vd - 1971 Sundet Leksand ALLM GV Lst - 1990 Kvarn ker nya Vansbro ALLM GV Lst - 1996 Norra H rken Ludvika ALLM YV kommunen Lindesn s Vansbro ALLM GV Lst- 1995 Nyhammar Grang rde Ludvika ALLM GV Vd - 1967 L m sen Vansbro ALLM GV Lst - 1976 Sunnansj Ludvika ALLM GV Vd - 1967 N s Vansbro ALLM GV Vd - 1977 stansbo Ludvika ALLM GV Lst - 1993 S ge n Vansbro ALLM GV Lst - 1995 Biskopsbyn V stra ˜ rn s Malung ALLM GV Lst - 1983 Blyberg ˜ lvdalen ALLM GV Lst - 1977 Fiskarheden Malung ALLM GV Lst - 1981 Brunnen Bur sj n ˜ lvdalen ETILL YV kommunen Gammels terfj llet Malung ALLM GV Lst -1981 Brunnsberg ˜ lvdalen ALLM GV Lst - 1994 Limedsforsen Malung ALLM GV Lst -1975 Drevdagen ˜ lvdalen ALLM GV Lst - 1978 Malungsfors Malung ALLM GV Vd - 1958 Dysberg Evertsberg ˜ lvdalen ALLM GV Lst -1994 Myrflodammen Malung ETILL GV Lst -1988 Evertsberg ˜ lvdalen ALLM GV Lst - 1977 Ris tra Malung ALLM GV Lst - 1975 Gr veldalen Gr velsj n ˜ lvdalen ALLM GV Lst -1977 R rb cksn s Malung ALLM GV Lst - 1975 Havfjotbodarna L vn s ˜ lvdalen ALLM GV Lst - 1994 S lens by Malung ALLM GV Lst - 1975 Huskl ppen Gr velsj n ˜ lvdalen ALLM GV Lst - 1994 S lfj llstangen gamla Malung ETILL GV Lst - 1968 Klitten ˜ lvdalen ALLM GV Lst 1977 S lfj llstangen nya Malung ALLM GV Lst - 1988 Lvns ˜ lvdalen ALLM GV Lst - 1977 Tand da len, S len Malung ALLM GV Vd - 1977 Mickeltemplet S rna ˜ lvdalen ALLM GV Lst - 1994 Torg s Malung ALLM GV Lst - 1975 Middagshammaren Idre ˜ lvdalen E GV Lst - 1995 Utsj Malung Malung ALLM GV Vd -1974 Norn s ˜ lvdalen ALLM GV Lst - 1978 Valler s, Malung Malung ALLM GV Lst - 1978 Rot ˜ lvdalen ˜ lvdalen ALLM GV Vd - 1959 V rder s Transtrand Malung ALLM GV Lst - 1975 R mma ˜ lvdalen ˜ lvdalen ALLM GV Lst - 1994 Yttermalung Malung ALLM GV Lst - 1977 Smijolet Idre ˜ lvdalen ALLM GV Lst - 1995 ¯ kra Lima Malung ALLM GV Lst -1975 Smijolet Idre gamla*˜lvdalen ALLM GV Vd - 1974 je Malung ALLM GV Lst - 1997 Sorkmyren Fl tningen ˜ lvdalen E GV Lst- 1996 Gars s Mora ALLM GV Lst - 2001 S rna gamla ˜ lvdalen ALLM GV Lst - 1977 Gesunda** Mora ALLM GV Lst- 2004 S rnaheden ˜ lvdalen ALLM GV Lst - 1994 Heden V mhus Bon s Mora ALLM GV Lst - 2000 V stermyckel n g ˜ lvdalen ALLM GV Lst .- 1977

Tabell 7 E = enskild utan tillsyn Vattenskyddsområden i Dalarnas län K-ETILL = kommersiell vattentäkt med tillsyn ALLM = allmän vattentäkt * ur bruk ** reserv ETILL = enskild vattentäkt med tillsyn

18 Benämning Kommun Anl Täkt Benämning Kommun Anl Täkt Fornby Avesta ALLM GB Joneskällan Västannor Leksand ETILL GK Grönvallen Avesta E TILL GJ Gärde Leksand ETILL GB Nyhyttan Avesta E TILL GB Hällholmen Säfssjön Ludvika ALLM GJ Sonnbo Avesta E TILL GJ Kyrkbyn Transtrand Malung ALLM GB Västanhede Avesta E TILL GB Sillerö Malung ALLM GJ Östanbyn Avesta E TILL Stöten centrum Malung ALLM GB Färjenäs Borlänge ETILL GJ Sörsjön Malung ALLM GJ Hjärpbo Borlänge ETILL GB Caruma Gussjöbyn Malung E TILL GB Hovgården Borlänge ETILL G Grandgårdarna Malung E TILL GB Lennheden VF Borlänge ETILL GJ Gubbmyren Malung E TILL GB Lindan-Baggarvet Borlänge ETILL GB Gusjöbyn Malung E TILL GB Övermora Borlänge ETILL GJ Högfjällsbyarna, Sälen Malung E TILL GB Enviksbyn Rönndalen Falun ALLM GJ Högfjällshotellet, Topeja, Sä Malung E TILL GB Baggärdet Falun E TILL GJ Köarskarsfjället, Sälen Malung E TILL GB Boränget Sveden Falun E TILL GK Myrflodammen, Sälen Malung E TILL GB Enviksbyn VF Falun E TILL GB N. Hammarsbyn Malung E TILL GJ Karlsbyheden Falun E TILL GJ Limbäck Mora E TILL GK Lumsheden Falun E TILL GK Bonäs norra Mora E TILL GJ Marnäs Falun E TILL GK Kättbo norra Mora E TILL GB Sunnanhaga Folkarbyn Falun E TILL GB Oxberg norra Mora E TILL GB Svartnäs Falun E TILL GB Oxberg södra Mora E TILL GB Arvslindan Gagnef E TILL Hansjö Orsa E TILL GB Björka Gagnef E TILL GB Mässbacken-Björken Orsa E TILL GB Djurås by Gagnef E TILL GJ Nederberga-Kallholen Orsa E TILL GJ GB Lindan Gagnef E TILL GB Oljonsbyn Orsa E TILL GB Moje Gagnef E TILL GJ Skattungbyn Orsa E TILL GB Nordbäck Gagnef E TILL GB Slättberg Orsa E TILL GB GK Davidshyttan Hedemora ALLM GB Stackmora Orsa E TILL GB GK Getbo Garpenberg Hedemora ALLM GB Stenberg Orsa E TILL GB Herrgården Garpenberg Hedemora ALLM GB Sörmedsjön Orsa E TILL GB Ingvallsbenning 1 Hedemora ALLM GB Åberga Orsa E TILL GB Nordansjö Hedemora ALLM GJ Blecket Rättvik ETILL GB Norrland 2 Garpenberg Hedemora ALLM GB Västbjörka Rättvik ETILL GJ GB Norrland Garpenberg Hedemora ALLM GB Östbjörka Rättvik ETILL GJ Smedby Hedemora ALLM GB Björsjö Smedjeb ALLM GB Stjärnsund nya Hedemora ALLM GJ Malingsbo Smedjeb ALLM GB Turbo Hedemora ALLM GB Vinarn Smedjeb ETILL GB Backa Hedemora E TILL GJ Arkhyttan Säter ALLM GB Backaskolan Hedemora E TILL GJ Norbo Säter ALLM GB Haggården Hedemora E TILL GB Skenshyttan Säter ALLM GB Koberga Hedemora E TILL GJ Ulvshyttan Säter ALLM GB Skönsbo Hedemora E TILL GJ Backa Säter ETILL GJ Solbackens sjukhem Hedemora E TILL GJ Bodarna Säter ETILL GJ Tjärnan Hedemora E TILL GJ Ovanbäcken Säter ETILL GB Ytternora Älvgården Hedemora E TILL GB Solvarbo nya Säter ETILL GJ Tällberg Leksand ALLM YV Stocksbro Österby Säter ETILL GB Storkällan Almo Leksand E TILL GJ Södersätra Säter ETILL GB Djura Fors Leksand E TILL GB Flötningen Älvdalen ALLM GJ Heden Leksand E TILL GB Lövåsen Älvdalen ALLM GJ Styrsjöbo, övre Leksand E TILL GJ GB Storbo Älvdalen ALLM GB Tasbäck Leksand E TILL GB Särnaheden norra Älvdalen ALLM GK Västra Björken Leksand E TILL GB Västäng Älvdalen ALLM GK Västra Rönnäs Leksand E TILL GJ Åsen Älvdalen ALLM GK Östra Björken Leksand E TILL GB Storsätern Älvdalen E TILL GK Östra Rönnäs Leksand E TILL GJ GB Fjätervålen Älvdalen E TILL GJ Övermo Leksand E TILL GB Idrefjäll Älvdalen E TILL GB

Tabell 8 Vattentäkter utan vattenskyddsområden ALLM = allmän vattentäkt > 50 permanentboende eller mer än 500 fritidsboende ETILL = enskild vattentäkt med tillsyn

19 styrelse eller kommun fastställer ett omarbetat eller nytt vattenskyddsområde. Enligt bestämmel- serna i miljöbalken kan även kommun eller läns- styrelse numera ta ett sådant initiativ. Vissa frågor om ersättning, mm är dock olösta varför någon sådan hantering ännu inte sett dagens ljus.

Det åvilar således även fortsättningsvis på huvudmannen att verka för att vattenskyddsområden bildas eller omarbetas. Även områden för framtida vattentäkter som inte tagits i bruk kan skyddas. Det är till exempel möjligt för en kommun att begära skydd för en framtida vattentäkt inom en angränsande kommun.

Det är önskvärt att framtida områden för vatten- täkter behandlas i den kommunala översiktspla- Större skyltar vid vattenskyddsområden har numera blivit standard nen.

Benämning Kommun Anslutna Anm Länets vattenskyddsområden Perm Fritid Tällberg Leksand 1500 Ytvatten Garpenberg Hedemora 860 Inom länet ﬁ nns i dagsläget 110 vattenskyddsom- Moje Gagnef 400 Enskild råden, tabell 7. Områden som är beslutade av vat- Fredriksberg Ludvika 2200 Ny Hansjö Orsa 740 Enskild tendomstolen eller länsstyrelsen med stöd av vat- Idrefjäll Älvdalen 2000 Ny tenlagen eller miljöbalken är 105 till antalet. Fem Stöten Malung 3000 områden baseras på kommunala beslut enligt häl- Tabell 9 soskyddsstadgan eller hälsoskyddsförordningen. Större vattentäkter som saknar vattenskyddsområde

Av de 110 områdena är 101 kommunala (allmänna) vattentäkter och 9 enskilda vattentäkter. Det fi nns Tillvägagångssätt ytterligare ca 50 kommunala vattentäkter som saknar skyddsområde. Dessa är i allmänhet min- Vattenskyddsområden kan således numera fas- dre vattentäkter. Om man ser till alla vattentäkter ställas av kommun eller länsstyrelse. Huvudman- i länet, både allmänna och enskilda gemensamma nen för vattentäkten ansöker hos myndigheten anläggningar som var och en betjänar fl era än 50 om fastställelse. Naturvårdsverket har gett ut en personer permanentboende (eller fl er än 500 fri- handbok om vattenskyddsområden 2003:6 samt tidsboende), så är de ca 220 till antalet. allmänna råd till 7 kap 22 § miljöbalken (NFS 2003:16). Handboken är vägledande för utform- Vattentäkter i länet utan vattenskyddsområden ningen av vattenskyddsområden. samt med fl er än 50 permanentboende anslutna (eller mer än 500 fritidsboende) framgår av tabell Ansökan om fastställese av vattenskyddsområde 8. skall åtföljas av hydrogeologisk utredning - be- dömning, avgränsning samt förslag till föreskrif- Andelen allmänna vattentäkter med skyddsom- ter. Länsstyrelsen i Dalarnas län har utformat an- råde är i Dalarnas län högt i jämförelse med landet visningar i samt tillhörande normalföreskrifter. som helhet. De ca 50 allmänna vattentäkterna som saknar skyddsområde betjänar ofta ett mindre an- Föreskrifterna för ett skyddsområde skall anpassa tal personer. Emellertid är en stor andel av skydds- till de förhållanden som råder i varje särskilt om- områdena gamla och uppfyller inte dagens krav. råde. Normalföreskrifterna blir då vägledande in- En hydrogeologisk utredning bör ligga till grund för olika avvägningar. Fastställelsebeslutet skall för skyddsområdesavgränsningen. Föreskrifterna normalt kompletteras med tre bilagor och ett bör ha en utformning kopplat till nuvarande stan- supplement: dard. Av de 110 vattenskyddsområdena är ca 70 fastställda före 1985. Det är önskvärt att det sker 1. Vattenskyddsområdets avgränsning (karta) en omarbetning av många gamla skyddsområden. 2. Vattenskyddsområdets föreskrifter 3. Hur man överklagar länsstyrelsens beslut Några av de större vattentäkterna i länet som saknar skyddsområden framgår av tabell 9. Supplement: Upplysningar samt andra bestäm- melser som kan reglera verksamhet inom vatten- Det normala är att huvudmannen begär att läns- skyddsområden

20 6. Grundvattnets kvalitet Länsundersökning

Naturvårdsverket Hösten 2005 undersökte länsstyrelsen 176 bergborrade dricksvattenbrunnar i länet. Undersök- Naturvårdsverket utgav 1999 en rapport om ningen ingick som ett led i länsstyrelsens miljöö- Grundvatten i en serie om Bedömningsgrunder vervakning. Syftet var att identifi era områden i för miljökvalitet. Rapporten behandlar de huvud- länet där höga metallhalter förekommer naturligt sakliga miljöhoten mot grundvattnet. För vissa i berggrunden. Det fanns nu även möjlighet att ämnen, bland annat kväve, klorid och metaller, analysera uran varför uranet ingick som analyspa- fi nns tabeller med tillståndsklasser. Rapporten rameter. omarbetas av SGU under 2006-07. Tanken var också att följa upp undersökningarna Livsmedelsverket som tidigare gjorts i Siljansområdet och i Smedje- backen. Urvalet av de 176 brunnarna i länet kom Livsmedelsverket har infört nya regler för omfatt- därför att få en tyngdpunkt i områden där de tidi- ningen av krav på provtagning, mm för dricks- gare undersökningarna påvisat problem. vattenverk, SLVFS 2001:30. Regelverket gäller vattenverk som betjänar fl er än 50 personer och Resultaten visade att för fyra metaller, nämligen producerar mer än 10 m3 per dygn. Kommersiell uran (U), arsenik (As), bly (Pb) och kadmium (Cd) eller offentlig verksamhet omfattas dock alltid av överskrids Sociastyrelsens rekommendationer i föreskrifterna. I föreskrifterna fi nns angivet kva- vissa brunnar. litetskrav på dricksvattnet med gränsvärden för ett stort antal kemiska och mikrobiologiska para- För bly och kadmium fi nns enstaka brunnar med metrar. Beroende på bland annat egenskaper och koncentrationer över rekommendationerna. Dessa halter för en substans kan dricksvattnet erhålla brunnar ligger huvudsakligen i anslutning till se- omdömet tjänligt, tjänligt med anmärkning eller dimentära bergarter i Siljansringen och orsaken otjänligt. är troligtvis skiffrar med högt innehåll av metall- lerna. Socialstyrelsen För barium (Ba), bor (B), molybden (Mo) och stron- För övriga mindre gemensamhetsanläggningar tium (Sr) saknas rekommendationer från svenska samt enskilda brunnar på egen fastighet gäller myndigheter. Enstaka brunnar hade koncentratio- att det är leverantören eller fastighetsägaren själv ner av dessa ämnen som ligger över världshälso- som avgör i vilken utsträckning som provtagning organisationens (WHO) respektive amerikanska skall utföras. För den kategorin har Socialstyrel- myndigheters rekommendationer. Samtliga höga sens gett ut allmänna råd, Försiktighetsmått för koncentrationer av dessa ämnen var uppmätta i dricksvatten, SOSFS 2003:17. Även i de allmänna brunnar runt Siljansringen. råden fi nns angivet kvalitetsparametrar för dricksvattnet. Gränsvärdena för dricksvattnet är kopplade till begreppen tjänligt och otjänligt.

Kartbilden visar bergborrade brunnar med höga halter av bor, barium, strontium och molybden. I länsunder- sökningen 2005 påträffades inga höga halter i andra Socialstyrelsen har numera myndighetsansvar för rådgiv- kommuner i länet. Det bör dock observeras att undersök- ning gentemot vattentäktsägare som har 1 -50 personer ningen var koncentrerad till Siljansområdet och Smedje- anslutna backens kommun

21 Arsenik Kadmium och bly

På uppdrag av SGU och Livsmedelsverket togs un- Mora och Orsa kommuners miljö- och hälsos- der 1982 -83 prover på dricksvattnet för drygt 100 kyddskontor genomförde 1997-2001 undersök- brunnar i landet. Proverna analyserades med av- ningar av grävda och bergborrade brunnar på seende på arsenik och andra metaller. I Dalarnas Sollerön och i Skattungbyn. Grundvattnet analy- län togs några prover i Ludvika och Smedjeback- serades med avseende på bland annat kadmium, ens kommuner. Bakgrunden till undersökningen bly och zink. Anledningen till undersökningen var var socialstyrelsens önskemål om en inventering att det framkommit höga halter av kadmium inom av naturligt orsakade arsenikförekomster. Det var vissa områden längs den geologiska struktur som aktuellt att se över gränsvärdena för arsenik en- benämns Siljansringen. ligt ett förslag att sänka värdet från 200 μg/l till 10 μg/l. Arsenik påträffades i en del brunnar i Smed- Analysresultaten påvisade höga halter av kadmi- jebackens kommun. Om man ser till landet som um för tre brunnar i Skattungbyn. Av 30 vatten- helhet så var det i Smedjebackens kommun som prov från Sollerön låg 4 över gränsvärdet för tjän- de fl esta brunnarna med höga arsenikvärden upp- ligt med anmärkning. täcktes. Ytterligare provtagning genomfördes där- för under perioden 1985-90 i Smedjebacken och Det som man normalt tänker på i detta samman- Ludvika kommuner. De högst uppmätta arsenik- hang är problem med tungmetaller som kan fi n- halterna låg på 300 μg/l. nas i vissa sulfi dmalmstråk. I Falu kommun har några privata brunnar analyserats i anslutning till De tidigare arsenikproblemen i Smedjebackens gruvavfall. Endast en brunn påträffades med höga kommun bekräftades i länsundersökningen 2005. halter av bly och kadmium. Det fi nns ett troligt samband med arsenikhalter och bergrund av typen metasediment. Områdena Genom miljöförvaltningen i Falu kommun har tycks dock inte ha speciellt stor utbredning. under våren 2006 metallhalterna i vatten från ett sjuttiotal privata brunnar analyserats med avse- Högsta uppmätta koncentration i denna under- ende på metaller. En av brunnarna hade bly- och sökning var 98 μg/l arsenik, vilket kan jämföras kadmiumhalter som överskred gällande gränsvär- med Socialstyrelsens rekommendation på högst den. 10 μg/l. Ännu högre koncentrationer har uppmät- tes som nämnts i Smedjebacken i samband med undersökningar 1985-90.

Hälsoriskerna med arsenik i dricksvatten ﬁ nns rikligt dokumenterad. Man tänker kanske närmast på undersökningar som gjorts i samband med problemen i Indien och Bangladesh.

Kartbilden visar kadmiumhalter i brunnar belägna i norra Kartbilden visar arsenikhalter i brunnar inom Smedje- Siljansområdet. Underlag från Mora/Orsa miljökontor backens kommun. Även undersökningarna från 1980-ta- (1997 - 2001) ﬁ nns även redovisad. I länsundersökning- let ﬁ nns medtagna. I länsundersökningen 2005 påträf- en 2005 påträffades inga höga halter i andra kommuner fades inga höga halter i andra kommuner i länet. Det bör i länet. Det bör dock observeras att undersökningen var dock observeras att undersökningen var koncentrerad till koncentrerad till Siljansområdet och Smedjebackens Siljansområdet och Smedjebackens kommun kommun

22 Det är stor risk för höga halter av grundämnet uran i bergborrade brunnar i Siljansområdet.

Länsundersökningen 2005

För uran överskeds rekommendationerna i 26 % av brunnarna i länsundersökningen 2005. Gräns- värdet för uran är 15 μg/l samt är baserat på dess kemiska egenskaper. Vid ca 100 μg/l uran når man även upp till högsta rekommenderade nivå för to- Kartbilden visar blyhalter i brunnar belägna i norra tal indikativ dos för strålning. 4 % av brunnarna Siljansområdet. I länsundersökningen 2005 påträffades når över det senare värdet och högsta uppmätta inga höga halter i andra kommuner i länet. Det bör dock koncentration är 440 μg/l. Eftersom urvalet av observeras att undersökningen var koncentrerad till brunnar inte skedde slumpvis eller jämnt förde- Siljansområdet och Smedjebackens kommun lat kan dock andelen drabbade brunnar i Dalarna skilja sig en hel del från dessa värden. Uran Problemen med höga urankoncentrationer fi nns framför allt i berggrund som består av några olika Hälsoeffekterna av uran är hittills dåligt kända typer av graniter. De högsta koncentrationerna och särskilt samband mellan effekter efter långva- och störst andel brunnar med koncentrationer rig exponering för uran. WHO har först under den över rekommendationen fi nns i kommunerna runt senaste tiden publicerat en preliminär rekommen- Siljan. dation för uran i dricksvatten. Nuvarande och fortfarande preliminära rekommenderade högsta nivå Kompletteringar från 2003 är på 15 μg/l. Den svenska rekommendationen från september 2005 är också 15 μg/l. Resultaten från länsstyrelsens undersökning medförde även att SGU under hösten 2005 ge- Rekommendationerna för uran har fastställts med nomförde kompletterande provtagningar av uran utgångspunkt från uranets kemiska egenskaper i rättvikstrakten. Ytterligare brunnar med höga och alltså inte utifrån dess radioaktivitet. Det som uranhalter konstaterades. Som mest uppgick hal- varit styrande för nivån på gränsvärdet har varit terna till 1200 μg/l. I samband med provtagningen risken för njurskador. analyserades även grundämnet radium. Även radium påträffades i höga koncentrationer. En del medicinska undersökningar beträffande påverkan från grundämnet uran har genomförts Under våren 2006 genomfördes metallanalyser för i Kanada, Finland och Sverige. Uranhalter hos ett sjuttiotal enskilda brunnar i Falu kommun. To- svenskar i FN-tjänst i Bosnien visade sig härröra talt analyserades drygt 100 brunnar i kommunen från svenska bergborrade dricksvattenbrunnar. med avseende på metaller och grundämnet uran. Genom Örebro Universitet gjordes en undersök- Högsta uppmätta värde för uran låg på 110 μg/l. ning i Årjängs kommun 2004 -05. Den högst upp- Ca 20 % av brunnarna hade värden som låg över 15 mätta uranhalten i detta område låg på 470 μg/l. μg/l. Några ytterligare analyser genomfördes även i Rättviks och Ludvika kommun. Ytterligare medicinska undersökningar synes vara motiverade. Det fi nns även ett stort behov av att För att få en ytterligare bild av läget i länet plane- testa olika reningsutrustningar som reduserar rar Länsstyrelsen att göra kompletterande under- uranhalten i dricksvattnet. sökning hösten 2006. Vatten från ca 300 dricks- brunnar kommer att analyseras.

23 Kartöversikten visar uranhalter i ca 300 bergborrade brunnar i Dalarnas län. Underlaget är från länsun- dersökningen 2005 samt analyser från SGU, Faluns, Rättviks och Ludvika kommuner. Uranhalterna redovisas som μg/l.

Sambandet mellan uran, radium och radon

Sambandet mellan radonhalter och grundämnena som bildar gasen har bland annat beskrivits av Gustav Åkerblom.

Höga halter av radongas behöver inte innebära ett direkt samband med halter av radium och uran i samma grundvatten. Till en bergborrad brunn kommer vatten från de sprickor i berggrunden som för grundvatten. Vilka sprickor som levererar vatten vid olika tillfällen beror på nederbörd och hur mycket vatten som pumpas från borrhålet. Därför kan halterna av uran, radium och radon variera från dag till dag.

Uran som lakas från berget utfälls i den reduce- rande miljö som beläggning av kalcium, järn- och manganhydioxider samt klorit och andra järnrika lermineral på sprickytorna utgör. Detsamma gäl- ler för i vattnet löst radium. Så snart som torium- 234 och torium-230 bildas utfälls toriumet. Från radium i beläggningen på sprickytan avgår radon direkt till vattnet i sprickan. Därigenom kan ra- Illustrationen visar en sprickson i berggrunden ( Gustav Åkerblom) donhalten i vattnet bli ﬂ era gånger högre än radonhalten i omgivande berg. 24 Radon Enskilda brunnar på egen fastighet totalt radonanalyserade radon över 1000 Bq/l Livsmedelsverket har angett gränsvärden för radon antal antal % antal % Avesta 1679 80 5 0 0 i vatten för vattenverk som distribuerar dricksvat- Borlänge 631 45 7 7 16 ten till mer än 50 användare eller tillhandahåller Falun 4971 232 5 20 9 mer än 10 m3/dygn. Radonhalter över 100 Bq/l Gagnef 211 betecknas som tjänligt med hälsomässig anmärk- Hedemora 1533 99 6 0 0 ning. Vatten med radonhalter över 1000 Bq/l be- Leksand 1201 243 20 42 17 Ludvika 1300 291 22 69 24 tecknas som otjänligt. Malung 1393 Mora 599 163 27 12 7 Mindre vattentäkter och enskilda brunnar om- Orsa 782 83 11 0 0 fattas inte av Livsmedelsverkets föreskrifter. För Rättvik 2165 99 5 23 23 dessa har Socialstyrelsen utgivit allmänna råd. Smedjebacken 1026 122 12 29 24 Den värdering som görs är att vattnet bedöms som Säter 896 83 9 2 3 Vansbro 761 otjänligt om radongashalten överstiger 1000 Bq/l. Älvdalen 1034 Om gränser överskrids bör enligt Socialstyrelsen åtgärder vidtas. Alla berörda användare bör infor- Dalarna 20183 1540 8 204 13 meras. Med stöd av de allmänna råden kan den kommunala nämnd som har ansvar för miljö- och Enskilda brunnar för permanentboende samt antalet ra- hälsoskydd när den så anser befogat kräva att åt- donanalyserade. Uppgifter saknas från Gagnef, Malung, gärder vidtas mot radonet. Vansbro och Älvdalen

Numera fi nns även gränsvärden för uran och ra- då främst för magcancer, men cancerrisken är dium. Gränsvärdet för dessa är satt som total in- mycket mindre än den vid inandning. dikativ dos. Tidigare ansåg forskarna cancerrisken med att Det är ovanligt med höga radonhalter i kommu- dricka radonrikt vatten var påtaglig. I Sverige hade nalt hushållsvatten. De fl esta större kommunala vi i den tidigare dricksvattenföreskriften ett råd att vattentäkterna i Dalarnas län tar sitt vatten från barn under 5 år inte borde dricka vatten med mer grusåsar. Ytvattentäkter innehåller nästan inget än 500 Bq/l. En stor studie som gjorts i USA vi- radon alls. Djupborrade brunnar kan däremot ge sade att risken för cancer på grund av intaget vat- vatten med hög radonhalt. Särskilt i områden där ten med radon är mycket liten och att små barn berggrundens halt av uran är högre än normalt. inte löper en större risk än vuxna. Att risken är så Höga halter av radon drabbar således främst dem liten beror på att det radon som passerar tarmväg- som har egna bergborrade brunnar. gen snabbt försvinner ut med utandningsluften så att ytterst lite av radonet hinner sönderfalla i krop- Den största risken med radon i vatten är att radon pen. Dessutom passerar få av de radondöttrar som avgår till inomhusluften när vattnet används In- fi nns i vattnet tarmslemhinnan. På grund av dessa andning av radonet utgör en risk för lungcancer. nya uppgifter har hänvisningen till risken med att En grov tumregel är att en radonhalt på 1000 Bq/l dricka radonrikt vatten tonats ned och den tidi- i vattnet i en normal bostad ger upphov till en ra- gare rekommendationen om att inte ge småbarn donhalt på 100-200 Bq/m3 luft. Även att dricka vatten med mer än 500 Bq/l vatten fi nns inte i den vatten med höga radonhalter innebär en viss risk, nya dricksvattenföreskriften.

Andel över 1000 Bq/l

Störst procentuell andel 15 % brunnar med höga radonhal- 10 ter ﬁ nner man i Leksands, Ludvika, Rättviks och Smed- 5 jebackens kommuner. Av de brunnar som analyserats i 0 Avesta, Hedemora och Orsa Falun mora Mora Orsa Säter Rättvik alarna kommuer låg ingen över Avesta de Ludvika D Borlänge Leksand 1000 Bq/l. He

25 Radon i dricksvattenbrunnar. Kartöversikten ger en bild av riskområden i länet

Försiktighetsprincipen bör dock gälla. Det går att vatten från egen brunn. Det fi nns vidare ca 10 000 åtgärda ett radonhaltigt vatten genom luftning. fritidsfastigheter med egen brunn. Råd & Rön´s har gjort en test av radonavskiljare (3/97). Erfarenheten från de radonavskiljare som Under fl era år har kommunerna erbjudit brunns- fi nns på marknaden är god. I regel är det inte svårt ägare möjlighet att omhänderta provtagning och att komma under 100 Bq/l. Ljudnivån på radonav- analys av radonhalten. Under 2002 -06 samlade skiljaren kan i vissa fall vara störande. Kostnaden Länsstyrelsen in analysresultat och data från kom- för en radonavskiljare är 20 - 25 000 kronor. Den munerna. Material från totalt 1540 analyser er- årliga driftskostnaden är 400–500 kronor. hölls från Avesta, Borlänge, Hedemora, Leksands Rättviks, Falu, Ludvika, Mora, Orsa, Smedjeback- Strålskyddsinstitutets sammanställning ens och Säters kommuner. I materialet ingick även uppgifter från SSI som gäller enstaka brunnar och I Sverige fi nns det cirka 200 000 privata brunnar kommunala vattenverk i vissa kommuner. Det som används av permanent boende och ytterliga- fi nns inte angivet i materialen om det är fråga om re 200 000–300 000 brunnar vid fritidsboende. bergborrad brunn eller jordbrunn. Det fi nns inte Statens strålskyddsinstitut har 1998 sammanställt heller fi nns uppgifter om brunnsdjup. Normalt analysresultat av radon för totalt 1745 slumpmäs- sett är det dock bergborrade brunnar det rör sig sigt utvalda bergborrade brunnar i landet. Re- om. Nästan hela materialet avser också brunnar sultatet i den landsomfattande undersökningen för permanentboende. framgår av tabell 2 Om man ser till de kommuner som inte lämnat Sammanställning och resultat svar till Länsstyrelsen så rör det sig om befolk- ningsmässigt små kommuner. En uppskattning är Radonproblem är huvudsakligen kopplat till en- att resterade del kan uppgå till 160 radonanalyser. skilda brunnar. I Dalarnas län fi nns ca 20 000 fast- Det innebär att ca 1700 brunnar analyserats i Da- igheter med permanentboende som har enskilt larnas län. Antalet brunnar för permanent-

26 boende totalt uppgår till ca 20 000 . Det innebär att radonanalys utförts för endast 8 % av samtliga brunnar. Det är naturligtvis mest angeläget att de permanentboendes brunnar analyseras.

Tabellen nedan visar resultat från ett par andra län samt landet som helhet. I Dalarnas län är helt klart risken större att påträffa höga radonhalter jämfört med riksgenomsnittet. Skillnaden är också stor mellan kommunerna i Dalarnas län

Antal Under 100-100 Över 1000 brunnar 100 Bq/lBq/lBq/l Dalarnas län 1 540 28% 59% 13% Stockholms län 6 000 27% 61% 11% Västerbottens län 1 200 26% 56% 18% Riksunders SSI 1 700 38% 54% 4%

Höga halter av radon, uran och radium i grundvatten är starkt associerade med bergarter som har högre uranhalter än genomsnittligt. Sådana Kloridhalter i enskilda brunnar. Vägverket har gjort en bergarter är vissa typer av graniter, sura vulkani- sammanställning över vissa enskilda brunnar. Samtliga ter, vissa gnejser och pegmatiter, Dock är det långt ligger i nära anslutning till större vägar. ifrån alla graniter som har högre uranhalter jäm- fört med andra bergarter. Inom det undersökta området varierar kloridhal- Det är vanligt att förhöjda uran- och radiumhalter terna i grundvattenmagasinet mellan 2 och 200 förekommer i vatten inom samma områden som mg/l. De högsta koncentrationerna påträffades vid radon, men en hög halt av radon behöver inte be- Rembo. Längre söderut efter Badelundaåsen lig- tyda att halterna av uran och radium också är höga. ger uttaget för Germundsbo vattentäkt. Halterna Inte heller halterna av radium och radon följer all- där ligger mellan 20 – 40 mg/l. tid varandra. Detta beror på att uran är lättlösligt i vatten men radium relativt svårlösligt. Vattnets Sedan 2003 har Vägverket tillsammans med Av- pH har stor betydelse för lösligheten. esta kommun utrett förutsättningarna för skydds- åtgärder i området. Ett förslag går ut på att pumpa Det går inte att med säkerhet friskriva någon typ upp grundvatten i ett område vid Rembo. Genom av berggrund från eventuella förekomster av ra- att avlägsna grundvatten från djuphålor med höga donrikt vatten. Radonanalyser bör därför tas i hela kloridkoncentrationer förväntas effekten bli en Dalarnas län, det går inte att utesluta något om- sänkning generellt efter hela åssträckningen. Un- råde. der 2007 beräknas arbetet med en åtgärdsplan att vara klar. Vägsaltpåverkan Enskilda brunnar Klorid förekommer normalt i mycket låga halter även i ett av mänsklig aktivitet påverkat grund- Vägverket har också undersökt kloridhalterna för vatten. Normala värden ligger under 10 mg/l. ett stort antal privata brunnar efter saltade vägar. Enligt Livsmedelverkets föreskrifter ligger klorid- Provtagningen har vanligtvis skett i samband med gränsvärdet för tjänligt med anmärkning på 100 klagomål från brunnsägare. Det fi nns en samman- mg/l. ställning över Dalarnas län, bild 2. De högsta halterna ligger på 480 mg/l. Att användning av vägsalt kan ge förhöjda kloridhalter i grundvattnet är konstaterat i fl era under- Kloridhalterna som påträffas i vattentäkterna är sökningar. Ett exempel är Germundsbo vattentäkt också en indikator på att vägbanans ytvatten når i Avesta kommun. Vägverket har där under fl era vattentäkten. Frågan blir då om andra partiklar år genomfört undersökningar om orsakssamban- och kemiska ämnen från vägbanan likaledes når den. Riksväg 70 går här parallellt med den vatten- vattentäkten. Undersökningar som rör metaller förande Badelundaåsen. Ett avsnitt av Badelun- har visat att dessa vanligen fastläggs i markens yt- daåsen utgör tillrinningsområde för Germundsbo skikt. Undersökningar för många andra tänkbara vattentäkt. Ett slutgiltigt undersökningsdokument substanser saknas. presenterades 2001 av Vägverket/Midvatten AB: Utredning av vägsaltets påverkan på del av Ba- delundaåsen i Avesta kommun, Midvatten 2001.

27 Ett avsnitt av Badelundaåsen där isälvsmaterialet ligger dolt under markytan utan synlig åsformation.

Påverkan från jordbruk och av- Spår av bekämpningsmedel har till påträffats vid två kommunala vattentäkter i länet, Sunnansjö loppsinfi ltration och Enviksbyn. Inga halter har dock uppmätts vid Enviksbyn 2005-06. Ludvika kommun planerar Bekämpningsmedel att ta vattentäkten vid Sunnansjö ur bruk.Jämfört med många andra län torde problemen i Dalar- Bekämpningsmedelsrester i grundvattnet kan här- nas län vara av mindre storleksgrad. Det bör dock röra från jordbruket, vägunderhåll, trädgårds- el- uppmärksammas att i de fl esta fall har endast en ler parkanläggningar. provtagning utförts. De bekämpningsmedel som faller utanför analyspaketen vet man heller inte så En länsomfattande undersökning av bekämpnings- mycket om. medel i vattentäkter genomfördes under december 2002 –januari 2003. Totalt analyserades råvatten För spridning av bekämpningsmedel inom vat- från 36 grundvattentäkter i länet. Vattenanalyser- tenskyddsområden krävs tillstånd från miljö- na omfattade Alcontrols analyspaketet BEK29 (29 nämnden. Spridning förekommer i några vatten- föroreningar) samt Glyfosfat och AMPA. skyddsområden i länet. En målsättning bör vara att avveckla sådan verksamhet. I Falu kommun testades även förekomster av blad- mögelpreparat (Fluazinam + Metalaxyl (Pestici- Nitrat i grundvatten der) + Tribenuronmetyl). Kommunen har tidigare låtit utföra den stora analysen (BEK 29). Nitrat i grundvattnet kan ha olika ursprung. Nitrat förekommer naturligt i grundvattnet till följd av Spår av bekämpningsmedel påträffades endast i nedbrytningen av kvävehaltigt organiskt material. ett fall. En låg halt av MPCA förekom i en mindre De naturliga bakgrundshalterna är låga, men vid enskild vattentäkt i Gagnefs kommun. påverkan från jordbruk och avloppsanläggningar kan de stiga kraftigt. Nitrathalterna har även sti- Under 2000 utfördes bland annat provtagning vid git till följd av atmosfäriskt nedfall av kvävefören- Grängesberg, Östansbo, Nymhammar och Sun- ingar. nansjö i Ludvika kommun. Även i Säters och Falu kommuner utfördes provtagningar detta år. Vat- Gödsling av gräsmattor i villaträdgårdar och på tentäkterna vid Äppelbo och Dala-Järna i Vansbro golfbanor kan under vissa förhållanden påverka kommun testades i maj 2002. viktiga grundvattenförekomster. De fl esta större vattentäkter har undersökts åt- Opåverkat grundvatten i Sverige har vanligen låga minstone en gång. Genom de omfattande provtag- nitrathalter (under 2 mg NO3/l). Nitrathalter i ningarna i december-januari 2002-2003 fi nns ett grundvatten från ogödslad vall uppgår till 2-10 mg relativt bra underlag för länet som helhet. NO3/l. Halter över 15 mg NO3/l indikerar en tydlig mänsklig påverkan.

28 Skyddsomr de Kommun Skyddsom- Jordbr Nitrat Avloppsinﬁ ltration

rde ha mark % NO3 Brunnb ck Avesta 210 37 3 Höga kvävehalter i grundvattnet kan även orsakas By Avesta 29 52 1,7 - 6,1 av avloppsvatteninfi ltrationer från enskilda hus- Germundsbo Avesta 454 40 < håll eller gemensamhetsanläggningar. Horndal Avesta 110 9 < Msterbo (reserv) Avesta 32 25 4,2 - 8,3 Frostbrunnsdalen Borl ng e 42 48 4,8 Den specifi ka kvävetillförseln från enskilda hushåll Lennheden (framtida) Borl ng e 172 20 < till avloppsvatten, mätt som totalkväve brukar ofta Tj rna Borl ng e 260 1 < anges till 13,5 g/personekvivalenter (pe) och dygn. Blixbo Falun 240 32 17 - 23 Fördelningen är 11 gram från urin, 1,5 gram från Enviksbyn Falun 15 60 14 - 15 fekalier och 1 gram från BDT (bad, disk, tvättvat- Rogsj n Falun 652 2 < ten). Denna kvävemängd späds ut med i medeltal Sv rdsj Falun 27 52 < Vika kyrkby Falun 53 42 15 - 19 130 l vatten/pe och dygn varvid kvävehalten blir ca ¯ rboheden Falun 41 17 < 100 mg totalkväve per liter i hushållsspillvattnet. Bj rbo Gagnef 25 12 2,3 - 4,4 Detta avloppsvatten infi ltreras oftast i markbäd- Br ttj rna Gagnef 9 6 dar eller infi ltrationsanläggningar, där nästan allt B sna Gagnef 9 6 1,3 - 5,7 kväve oxideras till nitrat, som är mycket lättrörligt Tallbacken Gagnef 47 4 1,7 i grundvatten. ¯ lheden Gr v Gagnef 127 2 Gr d mejeri Hedemora 43 12 1 - 1,8 K mpebo Hedemora 54 20 < EUs nitratdirektiv och gränsvärden Petersburg Hedemora 243 8 < Viggesn s Hedemora 59 5 5,3 Nitratdirektivet syftar till att minska grund- och Insj n (reserv) Leksand 47 32 < ytvattenföroreningar somorsakas eller framkallas N H rken ytvatten Ludvika 300 5 < av nitrat från jordbruk. Direktivets genomförande- Nyhammar Ludvika 27 2 < regler är kopplade till dricksvattendirektivet som Sunnansj (plan nedl) Ludvika 38 5 18 stansbo Ludvika 208 14 < innehåller ett hälsomässigt gränsvärde för nitrat Biskopsbyn V ˜ rn s Malung 11 9 < och som även reglerar vidtagandet av åtgärder. Ris tra Malung 5 60 5,7 R rb cksn s Malung 13 15 < Enligt nitratdirektivet är ett förorenade vatten (yt- Torg s Malung 13 23 < och grundvatten) defi nieras som ett vatten där ni- Utsj Malung 22 55 < trathalten överstiger 50 mg NO3/l. Valler s (ej i drift) Malung 29 28 V rder s Transtrand Malung 10 5 < Yttermalung Malung 35 40 < Nitrathalten kan anges antingen som halten NO3 ¯ kra Lima Malung 14 50 < mg/l eller omräknat som nitratkväve, NO3-N mg/ je Malung 21 2 < l, med vilket då avses kvävets massa i nitratmole- Gars s Mora 45 31 4,4 - 8,8 kylen. Till exempel motsvaras 50 mg NO3 av 11,4 Heden (nedre del) Mora 20 30 2,7 - 5,2 mg NO3-N. Risa Mora 41 20 < Venjan Mora 17 53 10 - 18 Livsmedelsverkets gränsvärden för tjänligt med Boggas Orsa Orsa 73 23 5,2 anmärkning och otjänligt ligger på 20 resp. 50 mg Boda gamla (ej i drift) R ttvik 42 48 Furudal R ttvik 37 3 < NO3/l (5 respektive 11,4 mg NO3-N ) Vstan Rttvik 28 4 2,6 Getbo Smedjeb 50 6 < Dalarnas län Kalvn set Vad Smedjeb 90 50 13 Saxen (ytv reserv) Smedjeb 144 17 Problem med nitrat i grundvattnet är företrädes- Sn n Smedjeb 154 49 < vis kopplat till jordbruksbygderna i södra och mel- Sderbrke Smedjeb 36 67 5,3 Viksviken (Fagersta) Smedjeb 130 28 lersta Sverige. Tabellen intill visar vilka vatten- Solvarbo + Ugglebo S ter 513 39 2,3 - 8 skyddsområden i länet som hyser jordbruksmark. Uppbo S ter 23 78 < I tabellen anges även nitrathalterna för fl ertalet Lmsen, ˜ ppelbo Vansbro 92 17 av vattentäkterna. Värderna har angett som NO3 Ns Vansbro 86 41 mg/l. Dysberg Evertsberg ˜ lvdalen 52 4 0,9 Evertsberg ˜ lvdalen 24 29 11 Rot ˜ lvdalen ˜ lvdalen 28 7 2,6 Smijolet Idre ˜ lvdalen 42 7 1,7

Tabellen visar vattentäkter där det ﬁ nns jordbruksmark inom vattentäkternas vattenskyddsområden. Gult markerar vattentäkter belägna inom Badelundaåsens sträck- ning. Grönt markerar vattentäkter belägna inom Svärd- sjöåsens sträckning. Nitrathalterna NO3 avser analyser från de senaste åren. Symbolen < betecknar att halten ligger under 4,4 mg/l

30 7. Vatteninventeringar och klassning av vattentäkter

Kommunala vatteninventeringar

Grundvatten av god kvalitet är ett av de nationella miljömålen. Som ett led i arbetet med miljömålen har 6 kommuner i länet (Avesta, Falun, Gagnef, Leksand, Mora och Rättviks) inventerat dricksvat- tenförsörjningen. I en del kommuner är redovisningen inte färdigställd 2006.

Arbetet innebär bland annat identiﬁ ering och beskrivning av vattentäkter som betjänar ﬂ er än tio personer.

I arbetsgrupperna som genomför inventeringarna deltar representanter från miljökontoren och tekniska avdelningarna samt länsstyrelsen. Materia- let kan användas i den kommunala planeringen samt även bilda underlag för en kommunal för- sörjningsplan.

Det är också möjligt att använda framtagna data i en regional plan för hela Dalarnas län.

För att få en bild av statusen för de större kommu- Vatteninventeringarna behandlar nuvarande och framtida nala vattentäkterna görs en klassning som en del dricksvattenförsörjning i kommunen av vatteninventeringen. Klassningsmetodiken har utarbetats av länsstyrelsen och beskrivs närmare i bilaga A. Vattentäkt Kommun Anslutna Klass By Avesta 410 II Klassning Brunnbäck Avesta 20 000 III Germundsbo Avesta 3 000 IV I klassningen analyseras fyra huvudfaktorer för Horndal Avesta 1 300 V vattentäkten: Blixbo Falun 1 400 V Enviksbyn Falun 820 IV • råvattenkvalitet KR Svärdsjö Falun 2 400 II • uttagskapacitet KU Vika kyrkby Falun 450 III • vattenproduktion KP Årboheden Falun 4 100 II • områdespåverkan KO Barkdal Leksand 0 II Insjön Leksand 0 III Man tar fram ett värde för varje faktor. Man ut- Sundet Leksand 5 500 II går ifrån värdet 0 och gör tillägg för varje negativ Garsås Mora 200 IV egenskap. Ju lägre värde desto bättre är råvatten- Gesunda Mora 0 IV kvaliteten, uttagskapaciteten, etc. Heden Mora 1 400 I Risa Mora 200 III Den totala bedömningen erhålls genom en sum- Riset Mora 17 000 I mering av de fyra värdena: Siknäs Mora 70 III KTOT = KR + KU + KP + KO. Venjan Mora 500 V Boda/Jutjärn Rättvik 750 I Med utgångspunkt från värdet av KTOT görs en klassning I - V. En vattentäkt med hög klass, klass Furudal Rättvik 770 I I, är en vattentäkt som har hög naturlig råvatten- Rättvik Rättvik 6 300 IV kvalitet, tillräcklig uttagskapacitet, låga driftskostnader samt låg risk för att grundvattnet påverkas Klasstilldelning för några vattentäkter i länet. Insjöns vat- av potentiella föroreningskällor i omgivningen tenverk tar numera råvatten från Mjälgen vilket innebär (områdespåverkan). Klass V innebär en vattentäkt att brunnarna vid Insjön nyttjas som reserv. Barkdals vattentäkt samkörs med Sundets vattentäkt. Gesunda som är olämpligt lokaliserad och som bör ersät- vattentäkt fungerar som reservvattentäkt. tas.

31 Exemplet Åsens vattentäkt. Områdespåverkan för vat- tentäkten behöver endast studeras inom tillrinningsom- rådet. Om tillrinningsområ- det är mycket stort kan det vara praktiskt att analysera enbart vattentäktens skyddsområde. Inre och yttre skyddszon ges olika vikt vid bedömningen och klassningen av vattentäkten.

Exemplet Åsens vattentäkt Uttagskapaciteten vid Åsens vattentäkt är tillräck- lig och uttagsmöjligheten är stabil för nuvarande Skyddsområdet för Åsens vattentäkt omfattar en uttag ca 80 l/s inre skyddszon på 63 ha, en yttre på 142 ha och KU = 0 en sjözon 13 ha således ca 218 ha sammanlagt. Provborrningar och sonderingar i området kan ge 3. Bestämning av kvalitetsfaktorn för vat- en bild av marklagrens beskaffenhet inom skydds- tenproduktion KP området. Jordartskartan ger upplysningar om det översta marklagrets sammansättning. Med hjälp Vattentäkten tilldelas en kvalitetsfaktor KP enligt av sådan information kan en översiktlig sårbar- bilaga A. hetskarta för hela skyddsområdet upprättas. I det följande antas att det översta marklagret i både Vattentäkten är centralt belägen i förhållande till inre och yttre skyddszon har god genomsläpplig- det huvudsakliga verksamhetsområdet. Lokalise- het. ringen innebär därför inget extra tillskott av kostnader för distribution till ledningsnätet. Ur drift- 1. Bedömning av den naturliga råvatten- teknisk synpunkt ﬁ nns huvudsakligen problem kvaliteten KR orsakat av klorid-, järn- och manganhalterna.

Råvattenkvaliteten bedöms med hänsyn till Bilaga Luftning ger ett tillskott + 0,01 A, tabell 1. Analysvärderna under de tre senaste Sandﬁ lter ger ett tillskott + 0,03 åren ligger under gränsvärdena enligt tabell 1. Uv- behandling ger ett tillskott + 0,03

KR = 0 Årliga kostnader för produktion vatten redovisas 2. Bedömning av uttagskapaciteten KU enligt VA-plan 2050

Redovisning av kostnader utöver vad som erfor- Energikostnader 463 tkr dras för en normal hantering av ett högkvalitativt Kemikaliekostnader 0 råvatten. Även tilläggskostnader som kan uppstå Övriga drift- och underhållskostnader 599 tkr genom onormalt långa ledningsdragningar från Reinvestering 430 tkr vattentäkten till distributionsområdet ingår. Vat- Kapitalkostnader 71 tkr tentäkten tilldelas en kvalitetsfaktor KD enligt bi------laga A. Summa 1,56 mkr

32 Årlig kostnad per m3 1,56 / 2,2 - 71 öre/m3 om större verksamhet. Marken har god genom- släpplighet vilket innebär ett tillskott + 0,1 Kostnaden är mindre än 3 kr/m3 vilket inte inne- Arealen antas vara 1 ha bär något tillskott till kvalitetsfaktorn.

RJC = 0,6 + 0,1 = 0,7 Kvalitetsfaktorn för vattenproduktion har satts till KP = 0,07 Yttre zon Fyra lantbruksgårdar fi nns inom området i med 4. Riskvärdering med hänsyn till områ- ridhästar eller får. Det är inte fråga om större verk- despåverkan KO samhet. Marken har god genomsläpplighet vilket innebär ett tillskott + 0,1 För Åsens vattentäkts del studeras inre och yttre skyddszon samt sjözonen. Risken för påverkan i Arealen antas vara 4 ha totalt sjözonsdelen antas vara schaktningsarbeten i äl- ven. Sjözonen läggs till inre skyddszon som skogs- RJC = 0,6 + 0,1 = 0,7 mark. Bebyggelsemark Skogsbruksmark Markbeskaffenheten antas vara god genomsläpp- En stor del av området omfattas av skogsmark. lighet vilket ger ett tillskott + 0,1 Skogsmark utgör relativt sätt den markanvänd- En genomförd inventering 2004 för 151 fastighe- ningskategori som vanligen medför mycket låga terna inom skyddsområdet gav följande resultat: riskvärden. Riskvärdet baserat på Inre zon Oljetank i mark: 0 • att inga kemiska bekämpningsmedel används Oljetank i byggnad: 1 • att ingen gödsling sker Avloppsinfi ltrationer: 2 • att skogsbruksåtgärder med skogsbruksmaski ner kan förekomma 0,3 + 0,1 + 0,05 + 0,1 = 0,55 • markbeskaffenhet (god genomsläpplighet) RB = 0,55 Yttre zon och inre zon Yttre zon God genomsläpplighet ger ett tillslott + 0,01. Inom Oljetank i mark: 1 inre skyddszon har sjözonen lagts till inre skydds- Oljetank i byggnad: 26 zon. Avloppsinfi ltrationer: 3 Jordvärmeanläggningar 4 RS = 0,02 0,3 + 0,1 + 0,1 + 0,1 + 0,05 = 0,65 Materialtäkt RB = 0,60 Industrimark Det fi nns inga materialtäkter. Det fi nns ingen industrimark Trafi kytor större vägar Jordbruksmark Väg 70 är förlagd längs hela åsens sträckning och Inre zon tangerar inre och yttre skyddszon. Markbeskaffen- Riskvärdet baseras på att marken har god genom- het inverkan på sårbarheten vid en utsläppsolycka släpplighet. Det förutsätts att inga bekämpnings- längs vägen medel används. 0,05 + 0,1 Yttre och yttre zon Riskvärdet för den större vägen är baserat på: RJ = 0,15 Yttre zon Vägen är belastad med 8690 fordon per dygn vil- Riskvärdet baseras på att marken har god genom- ket ger ett tillskott + 0, 2 släpplighet. Bekämpningsmedel används på ca 5 Vägsaltning förekommer + 0,2 ha jordbruksmark inom yttre skyddszon. Genomsläppligheten i vägområdet är god + 0,2 0,05 + 0,1 + 0,1 RSV = 0,5 + 0,2 + 0,2 + 0,2 = 1,1 RJ = 0,25 Trafi kytor mindre vägar Jordbrukscentra Inre zon En del mindre vägar fi nns i området. Riskvärdet Ett lantbruk fi nns inom området. Det är inte fråga för mindre vägar är baserat på:

33 Åsens vattentäkt SAMMANSTÄLLNING AV KVALITETSFAKTORER FÖR GRUNDVATTENTÄKT

Kvalitetsfaktor för råvattenkvalitet KR Tillskott

Summa totalt KR 0

Kvalitetsfaktor för uttagskapacitet KU Tillskott Summa totalt Ku 0

Kvalitetsfaktor för vattenproduktion KP Tillskott luftning, sandfilter, ozonbeh.,

Summa totalt KP 0,07

Kvalitetsfaktor för områdespåverkan KO Inre skyddzon (inkl sjözon) m areal ha areal % Riskvärde Rel. Riskvärde Bebyggelsemark 3 0,04 0,55 0,022 Industrimark 0,00 0 0,000 Jordbruksmark 18,4 0,24 0,15 0,036 Jordbrukscentra 1 0,01 0,7 0,009 Skogsbruksmark 51,7 0,68 0,02 0,014 Materialtäktsmark 0,00 0 0,000 Trafikytor större vägar/järnväg 500 1 0,01 1,1 0,014 Trafikytor mindre vägar 900 0,9 0,01 0,2 0,002 Angränsande områden 0,000

Summa 76 1,00 Kvalitetsfaktor inre KOI 0,098

Yttre skyddzon m areal ha areal % Riskvärde Rel. Riskvärde Bebyggelsemark 24 0,17 0,65 0,111 Industrimark 0,00 0,000 Jordbruksmark 44 0,31 0,25 0,078 Jordbrukscentra 4 0,03 0,7 0,020 Skogsbruksmark 60 0,43 0,02 0,009 Materialtäktsmark 0,00 0,25 0,000 Trafikytor större vägar 1500 3 0,02 1,1 0,023 Trafikytor mindre vägar 6000 6 0,04 0,2 0,009 Angränsande områden 0,000

Summa 1 41 1,00 Kvalitetsfaktor yttre KOY 0,249 I tabellen redovisar de fyra

Sammanvägd kvalitetsfaktor för inte och yttre skyddszon KO 0,148 huvudfaktorerna. Totalsum- man KTOT ligger till grund för Totala kvalitetsfaktorn den slutliga klasstilldelning KTOT = KR + KU + KD + KO 0,218 I - V enligt bilaga A

- att ingen saltning sker tens tillrinningsområde är området norr om Dal- - markbeskaffenheten (god genomsläpplighet) + älven.Detta område omfattar till övervägande del 0,1 jord och skogsbruksmark. I den södra delen utgörs angränsande mark huvudsakligen av spridd be- Yttre och inre zon byggelse, skogs- och jordbruksmark. Inget tillskott RMV = 0,1 + 0,1 = 0,2 ges för angränsande områden

Angränsande områden relRA = 0

Angränsande området tilldelas alltid ett relativt Klasstilldelning för vattentäkten riskvärde eftersom det inte värderas efter areell utsträckning. Riskvärdet relRA bestäms enligt bi- En sammanställning av kvalitetsfaktorerna för laga A. Åsens vattentäkt framgår av tabellen nedan. Den totala kvalitetsfaktorn, KTOT = 0,22. Vattentäkten Ett angränsande områden som utgör vattentäk- tilldelas klassen III.

34 8. Badelundaåsen - länets viktigaste grundvattenresurs 8.1 Översikt rande ca 107 000 personer (pe). Större enskilda kommersiella uttag sker vid Grådö mejeri och Lek- Badelundaåsen sträcker sig från Siljan till Mäla- sandsbröd och motsvarar för närvarande ca 2 300 ren. I Dalarnas län berörs sex kommuner, Lek- (pe). Det ﬁ nns planer på uttag vid Lennheden för sand, Gagnef, Borlänge, Säter, Hedemora och Av- Falu tätorts behov, ca 35 000 pe. Även vid Grådö esta. Åsbildningen har mycket stor betydelse för mejeri planeras ökat uttag motsvarande ca 7 200 dricksvattenförsörjningen i länet. En stor del av (pe). Ett framtida totalt uttag skulle kunna utgöra länets befolkning får sin huvudvattenförsörjning drygt 150 000 (pe). Det skulle innebära att mer än från Badelundaåsen, tabell 1. Det totala uttaget för halva befolkningen i länet skulle få sin dricksvat- dricksvattenproduktion motsvarar för närva- tenförsörjning från Badelundaåsen.

Ben mning Kommun Huvudman Typ Anl perm fritid totalt* Tj rna Borl ng e Borl nge Energi GJ ALLM 41500 41500 Brunnb c k Avesta Kommunen GJ ALLM 20000 20000 Frostbrunnsdalen Borl ng e Borl nge Energi GJ ALLM 10000 10000 Petersburg Hedemora Hedemora Energi GJ ALLM 7000 7000 Ugglebo S ter S ter Kommunen GJ ALLM 5900 5900 Sundet Leksand Leksand vatten GJ ALLM 5000 5000 Insj n Leksand Leksand vatten GJ ALLM 3700 3700 Tallbacken Gagnef Kommunen GJ ALLM 3200 3200 Germundsbo Avesta Kommunen GJ ALLM 3000 3000 Solvarbo S ter Kommunen GJ ALLM 2150 2150 Gr d mejeri MILKO** Hedemora Gr d mejeri GJ K-ETILL 1800 1800 Viggesn s Hedemora Kommunen GJ ALLM 1800 1800 Bsna Gagnef Kommunen GJ ALLM 1600 1600 Barkdal Leksand Leksand vatten GJ ALLM 500 500 Leksandsbr d ** Leksand Leksandsbr d GJ K-ETILL 500 500 Moje Gagnef Moje vattenledningsf rening GJ ETILL 400 400 Djur s by Gagnef Djur s s d ra vattenledningsf rening GJ ETILL 250 250 Backa Hedemora Backa vattenledningsf rening GJ ETILL 200 200 Gr n vallen Avesta Gr n vallens vattendistributionsf rening UPA GJ ETILL 200 50 205 ¯ lheden Gr v Gagnef Gr vs vattenledningsf rening GJ ETILL 200 200 Grde Leksand G rde vattenledningsf rening GB ETILL 175 175 Jonesk llan V s tannor Leksand Jonesk llans VLF, GK ETILL 100 100 Backa S ter Backa vattenledningsf rening GJ ETILL 80 80 Tj rnan Hedemora Privat GJ K-ETILL 80 80 Hovg rden Borl ng e Englund Nielsen Fast AB G ETILL 70 70 Solbackens sjukhem Hedemora Privat GJ K-ETILL 70 70 Lennheden VF Borl ng e Lennheden Nya Vlf GJ ETILL 60 90 69 Frjens Borl ng e F rjen s Vlf GJ E 46 20 48 Solvarbo nya S ter Solvarbo nya vattenledingsf rening upa GJ ETILL 50 50 Smedby Leksand Smedby VLF GJ E 49 49 Tr n Borl ng e GJ E 45 45 Sonnbo Avesta Sonnbo vattenledningsf rening GJ ETILL 44 140 58 Korskrogen Avesta GJ E 30 30 Stensbo Avesta GJ E 30 30 Nordv s tra V s tannor Leksand E 20 20 Duvn s Borl ng e GJ E 12 12 Msterbo *** Avesta Kommunen GJ ALLM 0 0 Lennheden *** Borl ng e Borl nge Energi GJ ALLM 0 Lngtjrn Hedemora E 0 Sands terbro Hedemora E 0 Summa 109891

Tabell 1 ETILL = ensild tillsynsvattentäkt. K markerar kommersiell Badelundaåsen i Dalarnas län anläggning Grundvattenuttag E = enskild vattentäkt * total (pe) = perm + 1/10 fritid ALLM = allmän vattentäkt. ** Livsmedelsindustri *** Reservvattentäkt

35 Badelundaåsen är länets viktigaste grundvatten- sjöar och vattendrag såsom Dalälven. Vatten- resurs och har inte bara lokal utan även regional ståndsvariationer i ytvatten är någorlunda lätt att betydelse. Exempelvis får Norbergs kommun i mäta eller uppskatta. För grundvattnets del krävs Västmanlands län får sitt vatten från Brunnbäck omfattande nät av grundvattenrör och mätningar i Avesta kommun. Om man ser till de framtida för att få underlag för uppskattning av om ström- behoven utgör Badelundaåsen stommen i försörj- ningsförhållandena. ningen i länet. Grundvattnet är emellertid känsligt för yttre föroreningar. Om en vattentäkt slås ut Det kunskapsunderlag som fi nns tillgängligt va- på grund av föroreningar är det risk för en åter- rierar längs åssträckningen. Det bästa underlaget ställning tar mycket lång tid i anspråk. Därför är återfi nner man vanligen i anslutning till kommu- det viktigt att se behoven femtio eller hundra år nala vattentäkter. I samband med fastställande framåt. Vilka områden av åssträckningen kan bli av vattenskyddsområden är det vanligt med en intressanta i det långa tidsperspektivet? hydrogeologisk utredning som underlag för om- rådesavgränsningen. En bedömning av grundvat- Sådana områden bör redan idag skyddas eller tenströmningen ingår i en sådan utredning. Under uppmärksammas i den kommunala översiktspla- 2006 pågår även en hydrogeologisk kartläggning neringen. Kontroll eller övervakning av vattenkva- för vissa andra avsnitt av Badelundaåsen genom liteten bör övervägas. Det är därför av vikt att ma- SGU. Badelundaåsens kärnområde, med isälvsav- terial tas fram om förhållandena längs åssträckan. lagringens grövsta material, fi nns översiktligt kar- Denna redovisning har till syfte att spegla kun- terat längs åssträckan. skapsläget 2006. Det är en mycket vansklig uppgift att göra en av- Det fi nns en rad aspekter som påverkar möjlighe- gränsning av tillrinningsområdet för Badelundaå- ten till grundvattenuttag samt grundvattnets kvali- sens sträckning om man med tillrinningsområde tet. Grundvattnet inom en vattentäkts tillrinnings- menar det område som teoretiskt kan infl uera på område kan påverkas negativt av olika mänskliga förhållandena i Badelundaåsens kärnområde. Det aktiviteter och markanvändning. Man har dels den är därför nödvändigt att göra begränsningar samt konstaterade påverkan som förekommer dels ris- ställa upp några kriterier på hur en någorlunda ken att marken och grundvattnet förorenas. Indu- adekvat avgränsning kan göras av ett infl uensom- striverksamhet, bebyggelse och vägar är faktorer råde. Hela det teoretiska tillrinningsområdet tas som medför ökad risk för föroreningar. inte med. Avgränsningen måste begränsas.

Det sker även en påverkan från jordbruket. Man Vid avgränsningen kan man använda sig av landy- tänker närmast på två faktorer, nitrat från göd- tans topografi ska förhållanden, det vill säga det selgivor och bekämpningsmedelsrester. Båda fö- man använder sig av vid avgränsning av avrin- rekomsterna kan även härröra från andra källor ningsområden för ytvatten. Där det fi nns hydro- såsom enskilda avlopp, park- och trädgårdsskötsel geologiska utredningar som visar att tillrinnings- eller vägunderhåll. område för grundvattnet och avrinningsområde för ytvatten skiljer sig åt kan den hydrogeologiska 8.2 Avgränsning av delområden utredningen ligga som grund. En annan faktor som bör beaktas är att sanno- 8.2.1 Infl uensområde och tillrinnings- likheten för att ett grundvatten skall påverka Ba- delundaåsens kärnområde är större ju närmare område kärnområdet man kommer. Där Badelundaåsens kärnområde ligger i anslutning till Dalälven kan Vid avgränsningen av Badelundaåsens sträckning ske viss grundvattenströmning under älvbottnen. i Dalarnas län används bland annat begreppet till- Då åsen går rakt över älven kan denna strömning rinningsområde. Med det avses i detta fall ett om- vara betydande. Då åsen går parallellt med älven råde där tillrinning av grundvatten kan ske till Ba- utgör älven en lågpunkt i landytans topografi . Nor- delundaåsens kärnområde. Det område som kan malt bör i sådant fall grundvattenströmningen un- komma ifråga kan i vissa fall mycket stort geogra- der älvbottnen vara av begränsad omfattning. fi skt sett. Badelundaåsens sträckning går i många avsnitt parallellt eller korsar Dalälven. Det innebär Ett opåverkat förhållande är det som råder då att i en hel del avsnitt av åsen kan tillrinningsom- inget grundvattenuttag sker inom ett område. rådet för grundvattnet utgöra avrinningsområdet Grundvattenuttag vid vattentäkter medför att för ytvatten till Dalälven. Inom tillrinningsområ- strömningsförhållanden samt grundvattenytans det sker hela tiden en växelverkan. Grundvatten läge påverkas. Hur stor denna påverkan blir är be- blir ytvatten och ytvatten blir grundvatten. roende på uttagets storlek samt på hur det hydrogeologiska tillståndet ser ut inom området. Vid be- Grundvattenförhållandena är dessutom kopplade skrivningen av ett område är det viktigt att dessa till vattenståndsvariationer som dels är betingade aspekter tas med. av nederbörd dels av vattenståndet i närbelägna

36 För att kunna analysera förhållandena och be- 8.2.2 Områdesindelning skriva kunskapsläget längs åssträckan har Ba- delundaåsen avgränsats i delområden som man Badelundaåsens sträckning i längdled har delats in kan benämna infl uensområden. Avgränsningen med avseende på kärnområdet samt grundvattnets av Badelundaåsens delområden har utförts enligt utströmningspunkter i sjö eller vattendrag. Det följande: innebär att vid dessa utströmningspunkten sammanfaller grundvattenytan med sjöns eller vatten- Detaljerat underlag dragets nivå. På ömse sidor om vattendraget har grundvattenytan i Badelundaåsen en högre nivå I de områden det fi nns detaljerat underlag om än vattendraget. Det fi nns fem sådana utström- grundvattennivåer har avgränsningen utförts med ningspunkter längs Badelundaåsens sträckning ledning av materialet inom Dalarnas län:

Övriga avgränsning • Österviken, Siljan, Leksands kommun (område A) 1. avgränsningen har skett med ledning av uppgif- • Vatthammar, Tunaån, Borlänge kommun (om ter om landytans topografi kopplat till åsens kärn- råde B och C) område. Då terrängen sluttar från kärnområdet i • Ljusterån, Säters kommun (område D och E) fl ack terräng avgränsas ett område om maximalt • Brunna - Grådö, Dalälven, Hedemora kommun 1000 meter från kärnområdet. I brant terräng blir (område F och G) avgränsningen mindre • Brunnbäck, Dalälven, Avesta kommun (områ- de H och I) 2. områden som utgör tillrinningsområde (sluttar mot åsens kärnområde) men ligger mer än 3000 Det fi nns vidare andra utströmningspunkter där meter från kärnområdet tas ej med Badelundaåsen korsar Dalälven men där en viss del av grundvattenströmmen passerar under Dal- 3. i de avsnitt då åsen går i anslutning till och pa- älven. I detta fall har grundvattenytans nivå för rallellt med Dalälven avgränsas området med hän- Badelundaåsen ingen lågpunkt vid utströmm- syn till den sida som kärnområdet ligger på. Av- ningspunkten utan är fallande även söder om gränsningen på den motsatta sidan av älven (det korsningen med Dalälven. är huvudsakligen fråga om fl ack terräng) läggs maximalt 1000 meter från kärnområdet Sådana övergångar fi nns vid:

• Tunsta, Leksands kommun • Kyrkbyn, Gagnefs kommun • Djurås, Gagnefs kommun • Djurmo, Gagnefs kommun • Lennheden, Borlänge kommun • Färjenäs, Borlänge kommun

Alla dessa övergångar ligger inom inﬂ uensområde B. Vid övergångarna sker viss utströmning och inströmning från Dalälven. Viss del strömmar i åskärnan söderut. Område B har med avseende på dessa övergångar indelats i delområden B1 till B7.

Vattendelare i Badelundaåsens längd- sträckning

Delområdena avgränsas bland annat med hänsyn till vattendelare för grundvattnet. I viss utsträck- ning sammanfaller vattendelaren för ytvatten och grundvatten. Vattendelarna som ligger inom Badelundaåsens kärnområde i åssträckningens längdled kan bestämmas om man har tillgång till observationsrör inom aktuellt område.

Vattendelare inom åssträckningens längdled i Da- larnas län är fyra till antalet. I Sala kommun ﬁ nns Avgränsning av delområde

37 ytterligare en som utgör gräns för tillrinningen A Österviken, Siljan, Leksand norrut mot Dalälven och Brunnbäck i Avesta. Vat- B1 Tunsta, Österdalälven, Leksand tendelarna inom Badelundaåsens kärnområde lig- B2 Kyrkbyn, Österdalälven, Gagnef ger vid: B3 Djurås, Dalälven, Gagnef B4 Djurmo, Dalälven, Gagnef Storheden ca 2 km söder om Österviken i Leksands B5 Lennheden, Dalälven, Borlänge kommun (A-B) B6 Färjenäs, Dalälven, Borlänge Mossbysjön i Säters kommun (C-D) B7 Tunaån norr, Borlänge Karlsgårdana i Säters kommun (E-F) C Tunaån söder, Borlänge Långsjön i Avesta kommun (G-H) D Ljusterån norr, Säter E Ljusterån söder, Säter 15 delområden F Brunna - Grådö norr, Dalälven, Hedemo- ra Varje område A-I redovisas. För område B redovi- G Grådö söder, Dalälven, Hedemora sas delområdena B1 – B7 särskilt. Om man namn- H Brunnbäck norr, Dalälven, Avesta ger områdena med hänsyn till deras utströmnings- I Brunnbäck söder, Dalälven, Avesta platser i sjö eller vattendrag får man följande 15 delområden:

Översikt delområden

38 Bet. Namn Ström- Totalt Åskärna riktning areal km 2 längd km A Österviken, Siljan, Leksand norr 5,37 1,3 B1 Tunsta, Österdalälven, Leksand söder 17,18 5,3 B2 Kyrkbyn, Österdalälven, Gagnef söder 40,52 11,3 B3 Djurås, Dalälven, Gagnef söder 9,86 4 B4 Djurmo, Dalälven, Gagnef söder 16,24 5,6 B5 Lennheden, Dalälven, Borlänge söder 23,26 5,7 B6 Färjenäs, Dalälven, Borlänge söder 10,65 4,1 B7 Vatthammar norr, Tunaån, Borlänge söder 18,79 8 C Vatthammar söder, Tunaån, Borlänge norr 35,34 11,7 DLjusterån norr, Säter söder 26,8 6,1 ELjusterån - söder, Säter norr 17,53 5,4 F Brunna - Grådö norr, Dalälven, Hedemora söder 46,96 18,9 G Grådö söder, Dalälven, Hedemora norr 16,4 5,7 H Brunnbäck norr, Dalälven, Avesta söder 23,3 12,4 I Brunnbäck söder, Dalälven, Avesta norr 24,74 7 Tabell 2 Översiktliga data Summa 332,94 112,5

Man kan påstå att varje delområde A – I lever 1. Grundvattnets fysikaliska förhållanden sitt eget liv med avseende på grundvattnenför- 2. Markförhållanden hållandena. Förhållandena i C kan till exempel 3. Markanvändningspåverkan inte påverka förhållandena i D. För områdena B1 4. Grundvattnets kvalitetsegenskaper – B7 fi nns däremot ett visst utbyte av grundvatten mellan delområdena. Grundvattenuttag och ne- 1. Grundvattnets fysikaliska förhållanden derbördsförhållanden kan under vissa perioder medföra att grundvattennivåerna vid vattendelare Med fysikaliska förhållanden avses bland annat förändras under tiden. Detta kan ge marginella möjligheten till grundvattenuttag. Intressanta förskjutningar av grundvattendelarnas läge. uppgifter i ett sådant sammanhang kan vara ström- ningsförhållanden och fl ödesriktningar för grund- Av tabell 2 framgår några översiktliga data för Ba- vattnet. Vilka är grundvattennivåerna vid ostörda delundaåsens sträckning i Dalarnas län. Arealens förhållanden samt vid olika uttag? Hur stabila är storlek är beroende på avgränsningskriterierna nivåerna säsongsmässigt och långsiktigt? i avsnitt 10.2.1. I detta sammanhang får man en grov uppskattning av de olika delsträckornas in- Om möjligt bör en uppskattning göras av mäng- bördes förhållande arealmässigt. Åskärnan kan den tillgängligt vatten för grundvattenuttag. I bil- sägas utgöra det område där det på visst djup fi nns den ingår även utströmmande och inströmmande förutsättningar för god vattengenomsläpplighet i grundvatten från sjöar och vattendrag vid olika horisontalled. grundvattenstånd.

Det underlag som kan vara aktuellt är bland an- 8.3 Analys av förhållandena inom nat delområdena 1. SGUs översiktliga grundvattenkartering för Grundvattenförhållandena kan beskrivas med ut- Dalarnas län gångspunkt från det underlag som fi nns att tillgå 2. SGUs detaljerade grundvattenkartering för del i varje delområde. Underlaget är inte homogent av Badelundaåsen över hela åssträckan utan varierar beroende på i 3. Hydrogeologiska utredningar i anslutning till vilken utsträckning det fi nns tidigare framtagna vattentäkter data. Undersökningar och referenser presenteras 4. Hydrogeologiska utredningar i anslutning till i tabellform för varje delområde. materialtäkter, väg- och anläggningsprojekt 5. Lantmäteriets kartunderlag med bland annat Den avgränsning av delområdena som utförts är topografi samt ytvattenförhållanden för sjöar således heller inte en exakt återspegling av tillrin- och vattendrag ningsområdet. Den kan i stället betraktas som en 6. Länsstyrelsens RUM material i form av redo- avgränsning baserat på rimlighetsbedömningar av visad vattentäkter, materialtäkter, mm det område som kan påverka grundvattenförhål- landena i åsens kärnområde. En beskrivning av delområdena kan delas in i fyra huvudrubriker:

39 Tallskog, lokor, gamla landsvägar och Badelun- daåsen hör ihop. Ofta är även gammal bebyggelse förlagd till åskrönet

2. Markförhållanden 4. Grundvattnets kvalitet inom åskärnan

Markförhållandena kan beskrivas genom en sam- Vad som framför allt är intressant är vattnets kva- manställning av jordartsammansättningen i yt- och litet med hänsyn till dricksvattenproduktion. Vid djupled. Bergrundsläge och jordlagrens mäktighet kommunala och större enskilda vattentäkter sker är intressanta uppgifter. Det översta marklagrets kontinuerlig provtagning och analys av vattnets genomsläpplighet har betydelse för risken att föro- kemiska och bakteriologiska egenskaper. I sam- reningar tränger igenom. band med grundvattenundersökningar sker även provtagning i grundvattenrör och privata brunnar. Det underlag som kan vara aktuellt är: Kvaliteten kan till exempel vara beroende på djup. 1. SGUs jordartskartering för Badelundaåsens Exempelvis kan grundvattnets järn- och mangan- sträckning halter vid en viss plats variera beroende av djupet. 2. Hydrogeologiska utredningar i anslutning till Man måste också försöka skilja mellan den natur- vattentäkter liga grundvattenkvaliteten och den som påverkas 3. Hydrogeologiska utredningar i anslutning till genom mänskliga aktiviteter. materialtäkter, väg- och anläggningsprojekt 4. Lantmäteriets kartunderlag med bland annat Det underlag som kan vara intressant är: topograﬁ , markslag, mm 1. Hydrogeologiska utredningar i anslutning till 5. Länsstyrelsens RUM material i form av re- vattentäkter jordbruksmark, vattenskydds områden, 2. Vattenanalyser från vattentäkter vattentäkter, materialtäkter, mm

3. Påverkan från markanvändning

Markanvändningen i ett område har betydelse för hur grundvattnet påverkas. Ett viktigt begrepp är risken för påverkan. Man kan bedöma hur stor risken är samt vilka typer av föroreningar som kan skada grundvattnet.

Det underlag som kan vara aktuellt är: 1. Inventering av föroreningsrisker som sker i anslutning till vattentäkter 2. Vattenanalyser från vattentäkter 3. Lantmäteriets kartunderlag med bland annat, bebyggelse, vägar, mm 4. Länsstyrelsens RUM material i form av redovisad jordbruksmark, föroreningsrisker, vat- tenskyddsområden, vattentäkter, materialtäk- ter, mm 40 8.4 Beskrivning av delområden Grundvattnets fysikaliska förhållanden i området

8.4.1 Område (A - B1) Vattentäkter, uttagsvolymer Vid Sundet (delområde A) ligger den kommunala vattentäkten för Leksands tätort. Vid Mjälgen (del- Berörda kommuner: Leksand område B1) ﬁ nns kommunens nya grundvattentäkt Åssträckans längd: 1,3 + 5,3 km som avses bli permanent eller reservvattentäkt till 2 Delområdets areal: 5,4 + 17,2 km Sundet – Barkdal. Den totala uttagsvolymen för de Sundet ligger på 520 000 m3/år. Det motsvarar ca Allmänt 16 l/s.

Avgränsning har skett enligt kriterierna i 10.2.1. Provpumpning har utförts vid Storhagen - Mjäl- Badelundaåsen har här en väst - östlig sträckning. gen under 2004. Uttaget låg på 53 l/s. Det fi nns Delområde A sträcker sig från Siljan till vattende- ytterligare några enskilda vattentäkter inom del- laren i höjd med Mjälgen. Delområde B1 sträcker område B1 vid Joneskällan, Smedby, Västannor sig från vattendelaren vid Mjälgen till utström- och Gärde ningsområdet i Österdalälven. Landskapet har en fl ack utbredning. Det fi nns inga karaktäristiska Avbördning åsformationer längs sträckan. Med hänsyn till låg Ytvatten inom område A - B2 avbördas till Siljan gradient för grundvattenytan och den fl acka ter- och Österdalälven. rängen bör den angivna vattendelaren inte betraktas som en strikt gräns. Det fi nns därför skäl att Grundvattenfl öde samt utströmning betrakta gränsområdet mellan delområde A och Inom område A sker utströmningen mot nordväst B1 i ett sammanhang. och Siljan. Grundvatten inom område B1 ström- mar österut mot Dalälven. Huvudfl ödet följer Den uppskattade fl ödesriktingen för grundvattnet åskärnan mot Insjön. Under vissa betingelser sker har markerats med blå pilar, karta A - B1. strömning under älvbotten till område B2.

Utredningar Av tabell A–B1 framgår vilka utredningar som gjorts inom områdena.

41 SGU har tagit fram en jordartskarta för Badelun- daåsens sträckning

Nederbörd, inströmning av grundvatten Vattenbalans Viss inströmning till område B1 sker längst i norr Vattenbalansen i området kan uppskattas om man sker genom inducering från Österdalälven. Mid- tar hänsyn till nederbörd, avdunstning, ytvatten- vattens utredning (2005) visar att Österdalälvens omsättning, in- och utströmning av grundvatten nivåändringar i hög grad påverkar grundvatteny- samt grundvattenuttag. tans läge inom B1. Inströmning och utströmning förekommer längs Österdalälvens strandzon bero- Vattenskyddsområden ende på vattenståndet i älven. Nederbörd bidrar i Inom område A ﬁ nns vattenskyddsområdet- för övrigt till grundvattenbildningen. Sundets vattentäkt. En mindre del av vatten- skyddsområdet för Insjöns vattentäkt berör syd- Grundvattenytans nivå östra delen av område B1 Nivån längs i nordväst sammanfaller med Siljans och längst i sydöst med Österdalälvens. Grundvat- Markförhållanden tennivåerna inom område A och B1 har redovisats av Midvatten 2005. Nivåerna ligger endast margi- Jordlagren och deras mäktighet nellt över Österdalälvens och varierar med hänsyn Uttagsbrunnen för Sundets vattentäkt har ett djup till vattenstånden i Siljan och älven. av 107 meter under markytan. I de översta jord-

Titel Kommun Datum Operatör Pm ang vattenförsörjningen för Leksands-Norets municipalsamhälle Leksand 1963-08-20 Orrje & Co PM nr 2 ang vattenförsörjningen för Leksands-Norets municipalsamhälle Leksand 1965-02-10 Orrje & Co Pm ang geoelektriska undersökningar vid Leksand Leksand 1965-11-30 Orrje & Co Redogörelse för grundvattenundersökningar i Leksands kommun 1965 - 1966. 52.0104- Leksand 1966-06-13 Orrje & Co 10. PM betr provpumpning av tvåp brunnar vid Leksandskommuns vattentäkt vid Sundet Leksand 1971-12-07 VIAK Om lagerföljden inom Dalälvens preglaciala fåra vid Leksand Leksand 1971-12-15 Lst Beskrivning av vattentäkt och vattenverk vid Sundet Leksand 1973-07-19 Orrje & Co Jord och vatten i Leksands socken, Leksands sockenbeskrivning del VI L eksand 1974-01-01 Wenner, m.fl PM över hydrogeologiska förhållanden vid Insjöns vattentäkt i Tunsta, Leksands kommun. Leksand 1975-08-15 AIB Hydrogeologisk okulärbesiktning av vattentäkten vid Sundet och Barkdal Leksand 1977-07-04 Teknisk utredning för ansökan om vattendom ang vattenuttag vid grundvattentäkter vid Leksand 1978-08-23 Barkdal och Sundet Pm ang föroreningsrisker, Sundets vatttentäkt, Leksands kommun Leksand 1983-03-04 Scandiaconsult Utredning angående skydd av grundvattentäkt vid Sundet Leksand 1988-10-04 Scandiaconsult Refraktionsseismisk undersökning - LeksandÄppelbo Leksand 1997-06-18 SGU Grundvattentäkt på Storheden, Samrådsrapport Leksand 2005-03-10 Midvatten

Tabell A - B1 Undersökningar referenser

42 lagren återfi nns fraktioner av silt och sand. Gröv- kommunal deponi. Vidare ligger här den till ytan material, grus och sten, påträffas på 80 meters- större Igelbergstippen i anslutning till ett grustag. djup. Material efter ett femtontal borrningar inom Längre söderut återfi nns två jaktskytteskjutbanor. A och B1 fi nns redovisat av Midvatten 2005. För Övriga objekt inom B1 är äldre avfallstippar för två borrningar fi nns uppgifter om sannolika berg- Gärde, Mjälgen, Yttermo och Hagen. djup. Djupen ligger på 60 och 80 meter samt är belägna inom B1s centrala delar. Enskilda avlopp På kartbilden fi nns markerat de kommunala verk- Påverkan från markanvändning samhetsområdena för avlopp. Inom dessa områ- den fi nns möjlighet att ansluta till kommunalt av- Kartbilden (A - B1)3 visar översiktligt markytans lopp. Det innebär inte att alla hushåll är anslutna. genomsläpplighet. Genomsläppligt material fi nns Verksamhetsområdena och bebyggelsen utanför i de norra och mellersta delarna. dessa kan ge en bild av omfattningen av enskilda avlopp i området. Någon närmare analys av en- Föroreningsrisk skilda anläggningar har inte genomförts. På kartbilden fi nns markerat områden med verksamhet som kan innebära risk för förorening av Recipienter för avloppsreningsverk grundvattnet. Materialet är hämtat från Länssty- Det fi nns inga avloppsreningsverk som har sina relsens uppgifter om områden där det fi nns risk recipienter inom området. för föroreningsläckage. Längst i norr mot Sundets vattentäkt ligger Åkerötippen som är en nedlagd

43 Bebyggelsemark ler bebyggelseområden kan betraktas som skogs- Här avses mark för hyresbostäder, villor och egna- bruksmark. Riskfaktorer kan vara spridning av be- hem, dock ej aktiva jordbruksfastigheter. Riskfak- kämpningsmedel och gödselämnen. I samband torer kan vara schaktningsarbeten vid nybyggnad med skogsavverkning kan skogsmaskiner med- och underhåll, avloppsinﬁ ltrationsanläggningar, föra risk för markskador, bränsle- och oljespill. enskilda vattentäkter, berg- och jordvärmeanlägg- Normalt sett är skogsbruksmark den kategori av ningar, spridning av bekämpningsmedel i trädgår- markanvändning som innebär lägst risk för föro- dar och vägbanor och oljetankar förlagda i mark, rening. Uppskattningsvis är 80 % skogsbruksmark byggnad eller fristående. inom delområde A och 70 % inom område B1..

Sammanhängande bebyggelse fi nns vid Källber- Materialtäkt get, Yttermo, Häraldsbygden och Västannor. Nå- Med materialtäkter i detta sammanhang menas gon närmare analys av föroreningsriskerna har grustäkter med pågående eller avslutad verksam- inte genomförts. het. Grusbrytning kan innebära risk för oljeläck- age från entreprenadfordon. En vegetationsavtag- Industrimark ning och nivåsänkning av den omättade zonen kan Riskfaktorerna är helt beroende på vilken verk- innebära att föroreningar snabbare når grundvatt- samhet som utövas och i vilken utsträckning som net. Påförande av ett skyddsskikt ovan utbrutna föroreningar kan nå grundvattnet. Schaktningar i täkter kan i viss mån förhindra att föroreningar samband med byggande av anläggningar kan även tränger ned. utgöra en risk liksom avloppsledningar. I område A och B1 fi nns inga industriområden. Inom delområde A fi nns två aktiva materialtäkter vid Igelberget och Heden. Spår från ett nedlagda Jordbruksmark grustäkter fi nns både inom A och B1. Riskfaktorer för jordbruksmark är huvudsakligen användningen av bekämpningsmedel, gödsling Vägar och järnvägar och gödselhantering. Även brukningssätt och val Riskfaktorer kan vara vägsaltning och olyckor där av grödor kan påverka. Område A består till ca 10 läckage uppstår. Föroreningar från fordon kan % av jordbruksmark och område B1 till ca 20 %. spridas i form av spolarvätskor, oljeläckage och Någon närmare analys har inte genomförts. slitagematerial från bildäck. Schaktningsarbeten i samband med byggande och underhåll av vägen Jordbrukscentra kan innebära en risk. I detta fall avses områden i anslutning till jord- bruksgårdar där maskinuppställningar, ladugår- Område B1 berörs av större vägar och järnvägar. dar, stall, gödselbrunnar är lokaliserade. Riskfak- Dessutom fi nns vägnät med mindre vägar. torer utgörs av läckage av gödselämnen, lagring och hantering av bekämpningsmedel och gödsel. Grundvattnets kvalitetsegenskaper Uppställning av fordon och jordbruksmaskiner Järn- och manganhalterna vid Sundets vattentäkt kan innebära risk för bränsle- och oljespill. Inom är högre än önskvärt. Vid den nya planerade vat- område A och B1 fi nns totalt närmare tiotalet jord- tentäkten vid Storheden – Mjälgen är halterna brukscentra. låga samt kvaliteten i övrigt god. Det har inte funnits möjligheter i denna redovisning att gå igenom Skogsbruksmark den aktuella situationen ytterligare. Det som inte är markerat som jordbruksmark el-

44 8.4.2 Område B2 Grundvattnets fysikaliska förhållanden i området

Berörda kommuner: Gagnef, Leksand Vattentäkter, uttagsvolymer Åssträckans längd: 11,3 km I Gagnefs kommun fi nns den kommunala vatten- Delområdets areal: 40,5 km2 täkten vid Tallbacken samt två enskilda för Gräv och Moje. Den totala uttagsvolymen för de tre vat- Allmänt tentäkterna ligger på ca 500 000 m3/år. Det motsvarar ca 16 l/s. Avgränsning har skett enligt kriterierna i avsnitt 10.2.1. Badelundaåsen har här en nord - sylig I Leksands kommun fi nns Insjöns vattentäkt vars sträckning. Delområdet sträcker sig från Tunsta uttagsvolym ligger på ca 300 000 m3/år. Det mot- i Leksands kommun till Kyrkbyn i Gagnefs kom- svarar ca 10 l/s. mun. Benämningen på den nordliga delen är Åhl- heden. Landskapet har en relativt fl ack utbredning Avbördning längs åskärnan. Utbildade åsformationer är säll- Ytvatten inom område B2 avbördas till Österdal- synta. Den uppskattade fl ödesriktingen för grund- älven. vattnet har markerats med blå pilar, karta B21. Grundvattenfl öde samt utströmning Utredningar Grundvattnet strömmar söderut i åskärnan. Ut- Av tabell B2 framgår vilka utredningar som gjorts strömning grundvatten från kärnområdet sker i inom området. Österdalälven vid Gagnefs kyrkby. Under vissa

45 SGU har tagit fram en jordartskarta för Badelun- daåsens sträckning betingelser sker strömning under älvbotten. Efter samt grundvattenuttag. en stor del av sträckan sker även utströmning väs- terrut mot Österdalälven. Flödets storlek i åskär- Vattenskyddsområden nan längst i norr vid Insjöns vattentäkt har angetts Inom område B2 fi nns vattenskyddsområden för av Grundvattenteknik 1995. Flödet har beräknats Tallbackens, Grävs och Insjöns vattentäkt. till 50 – 130 l/s vid stationära förhållanden. Markförhållanden Vid Grävs vattentäkt har fl ödets storlek beräknats till 150 l/s (Grundvattenteknik 1996). Det fi nns Jordlagren och deras mäktighet ingen uppskattning av fl ödet vid Tallbackens vat- Material efter borrningar fi nns redovisat för In- tentäkt. sjöns och Tallbackens vattentäkt. Uppgifter om bergdjup har inte kunnat återfi nnas. Nederbörd, inströmning av grundvatten Inströmning till åskärnan längst i norr sker ge- Påverkan från markanvändning nom inducering från Österdalälven. Enligt Grund- vattenteknik (1995) sker även inströmning under Kartbilden B23 visar översiktligt markytans ge- älvbottnen från område B1. Nederbörd bidrar i öv- nomsläpplighet. Genomsläppligt material fi nns rigt till grundvattenbildningen. efter hela sträckan.

Grundvattenytans nivå Föroreningsrisk Nivån längs i norr och längst i söder sammanfal- På kartbilden fi nns markerat områden med verk- ler med Österdalälvens. Intervallet ligger mellan samhet som kan innebära risk för förorening av 161 och 151 m.ö.h. En profi l över grundvattenytan grundvattnet. Materialet är hämtat från Länssty- fi nns redovisat av Grundvattenteknik 1995. Nivån relsens uppgifter om områden där det fi nns risk sjunker som brantas i södra delen av område B2. för föroreningsläckage. Längst i söder ligger Gag- nefs gamla nedlagda avfallstipp. I mellerstaom- Vattenbalans rådet återfi nns några skjutbanor samt Ålhedens Vattenbalansen i området kan uppskattas om man nedlagda avfallstipp. Längst i norr ligger Insjöns tar hänsyn till nederbörd, avdunstning, ytvatten- gamla avfallstipp. omsättning, in- och utströmning av grundvatten 46 Enskilda avlopp föroreningar kan nå grundvattnet. Schaktningar i På kartbilden fi nns markerat de kommunala verk- samband med byggande av anläggningar kan även samhetsområdena för avlopp. Inom dessa områden utgöra en risk liksom avloppsledningar. I södra fi nns möjlighet att ansluta till kommunalt avlopp. delen fi nns enstaka industrier. Det innebär inte att alla hushåll är anslutna. Verk- samhetsområdena och bebyggelsen utanför dessa Jordbruksmark kan ge en bild av omfattningen av enskilda avlopp Riskfaktorer för jordbruksmark är huvudsakligen i området. Vattenskyddsområdet för Insjöns vat- användningen av bekämpningsmedel, gödsling tentäkt har inventerats. Inom vattenskyddsområ- och gödselhantering. Även brukningssätt och val det fanns inga infi ltrationsanläggningar eller av- av grödor kan påverka. Område B2 består till ca 10 loppsutsläpp. Någon närmare analys av enskilda % av jordbruksmark. Någon närmare analys har anläggningar har inte genomförts. inte genomförts.

Recipienter för avloppsreningsverk Jordbrukscentra Det fi nns inga avloppsreningsverk som har sina I detta fall avses områden i anslutning till jord- recipienter inom området. bruksgårdar där maskinuppställningar, ladugår- dar, stall, gödselbrunnar är lokaliserade. Riskfak- Bebyggelsemark torer utgörs av läckage av gödselämnen, lagring Här avses mark för hyresbostäder, villor och egna- och hantering av bekämpningsmedel och gödsel. hem, dock ej aktiva jordbruksfastigheter. Riskfak- Uppställning av fordon och jordbruksmaskiner torer kan vara schaktningsarbeten vid nybyggnad kan innebära risk för bränsle- och oljespill. Inom och underhåll, avloppsinfi ltrationsanläggningar, område B2 fi nns fem jordbrukscentra. enskilda vattentäkter, berg- och jordvärmeanlägg- ningar, spridning av bekämpningsmedel i trädgår- Skogsbruksmark dar och vägbanor och oljetankar förlagda i mark, Det som inte är markerat som jordbruksmark el- byggnad eller fristående. ler bebyggelseområden kan betraktas som skogsbruksmark. Riskfaktorer kan vara spridning av Sammanhängande bebyggelse fi nns vid Insjön och bekämpningsmedel och gödselämnen. I samband Gagnefs kyrkby. Någon närmare analys av förore- med skogsavverkning kan skogsmaskiner med- ningsriskerna har inte genomförts. föra risk för markskador, bränsle- och oljespill. Normalt sett är skogsbruksmark den kategori av Industrimark markanvändning som innebär lägst risk för föro- Riskfaktorerna är helt beroende på vilken verk- rening. Uppskattningsvis är 80 % skogsbruksmark samhet som utövas och i vilken utsträckning som inom delområde B2.

Titel Kommun Datum Operatör Förslag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för Djurås m m Gagnef 1954-11-18 VBB Program för utförande av rörbrunn vid Gagnef. 37.6666 Gagnef 1966-12-09 VIAK Redogörelse över undersökningar för vattenförsörjningen inom Gagnef Gagnef 1968-06-27 kyrkby med omnejd. Gagnefs kommun, Gagnef, skydd av grundvattentäkt, 37.6666, Stockholm Gagnef 1969-02-06 Viak 1969-02-06 Redogörelse över översiktlig grundvattenundersökning med provpumpning av Gagnef 1973-05-15 VIAK befintlig vattentäkt i Nedre Bäsna. Jord och vatten i Leksands socken, Leksands sockenbeskrivning del VI Leksand 1974-01-01 Wenner, m.fl PM över hydrogeologiska förhållanden vid Insjöns vattentäkt i Tunsta, Leksand 1975-08-15 AIB Leksands kommun. PM över seismisk undersökning för vattenförsörjningen för byarna Östra Leksand 1976-12-15 Orrje Rönnäs och Åkersbodarna. 52.0104-74 Program för utförande av rörbrunn vid Gagnef. Gagnef 1977-05-03 VIAK Gagnef kommun. Utlåtande beträffande stegprovpumpningar utförda i Gagnef 1978-01-19 VIAK Gagnef, Björbo och Bäsna. Gagnefs kommun. Grundvattenvärme för Gagnefsgården. Sammanställning Gagnef 1983-08-24 VIAK av rörborrningar. Leksands kommun. Järnvägsunderfart Insjön. Grundvattenförhållanden. Leksand 1985-01-28 VIAK Lokor - undersökning av bottensediment och hydrologi. Rörborrningar, bil 1. Gagnef 1992-04-01 VIAK Insjöns Grundvattentäkt, dokumentation och utvärdering av Br5 och Br6 Leksand 1992-12-24 GVT (nuv. Midvatten) Gräv grustag - hydrogeologiska förhållanden Rapport 2034, Skanska Gagnef 1993-08-12 GVT (nuv. Midvatten) Mellansverige AB Gräv grustag - hydrogeologiska förhållanden Rapport 2049, Siljafrakt AB Gagnef 1994-03-02 GVT (nuv. Midvatten)

Insjöns grundvattentäkt, Förslag till skyddsplan. Leksand 1995-11-23 GVT (nuv. Midvatten) Tallbackens grundvattentäkt, Översiktlig beskrivning av de hydrogeologiska Gagnef 1996-04-01 GVT (nuv. Midvatten) förhållandena, Rapport 2044 Grävs vattenledningsförening Förslag till skyddsplan Gagnef 1996-11-11 GVT (nuv. Midvatten)

Tabell B2 Undersökningar referenser

47 Materialtäkt spridas i form av spolarvätskor, oljeläckage och Med materialtäkter i detta sammanhang menas slitagematerial från bildäck. Schaktningsarbeten grustäkter med pågående eller avslutad verksam- i samband med byggande och underhåll av vägen het. Grusbrytning kan innebära risk för oljeläck- kan innebära en risk. age från entreprenadfordon. En vegetationsavtagning och nivåsänkning av den omättade zonen kan Område B2 berörs av större vägar och järnvägar. innebära att föroreningar snabbare når grundvatt- Dessutom fi nns vägnät med mindre vägar. net. Påförande av ett skyddsskikt ovan utbrutna täkter kan i viss mån förhindra att föroreningar Grundvattnets kvalitetsegenskaper tränger ned. Enligt tidigare utlåtanden har vattenkvaliteten vid Inom delområde B2 fi nns fl era aktiva material- Insjön, Gräv och Tallbacken befunnits vara av god täkter vid Gräv. Spår från ett nedlagda grustäkter beskaffenhet. 2005 gjordes analys av uranhalterna fi nns längs stora delar av åssträckningen. för råvattnet vid Insjöns vattentäkt. Halterna låg något högre än WHOs rekommenderade gräns. Vägar och järnvägar Det har inte funnits möjligheter i denna redovis- Riskfaktorer kan vara vägsaltning och olyckor där ning att gå igenom den aktuella situationen ytter- läckage uppstår. Föroreningar från fordon kan ligare.

48 8.4.3 Område B3 Avbördning Ytvatten inom område B3 avbördas till Dalälven. Berörda kommuner: Gagnef Åssträckans längd: 4,0 km Grundvattenﬂ öde samt utströmning Delområdets areal: 9,9 km2 Det ﬁ nns mycket liten dokumentation av området. Det har inte funnits planer på större grundvatten- Allmänt uttag.

Avgränsning har skett enligt kriterierna i avsnitt Nederbörd, inströmning av grundvatten 10.2.1. Badelundaåsen har här en nord - sydlig Inströmning till åskärnan sker till viss del ge- sträckning parallellt med Österdalälven. Delom- nom inducering från älven. Inströmning kan ske i rådet sträcker sig från Gagnefs kyrkby till Djurås. åskärnan från delområde B2 under älven. Neder- Den uppskattade ﬂ ödesriktingen för grundvattnet börd bidrar i övrigt till grundvattenbildningen, har markerats med blå pilar, karta B31. Grundvattenytans nivå Kärnområdet sträcker sig längs Österdalälvens Grundvattennivån i åspartiet sammanfaller hu- västra strandzon. Vid Gagnefsbyn passerar åsen vudsakligen med Dalälvens. älven. Vattenbalans Grundvattnets fysikaliska förhållanden i Vattenbalansen i området kan uppskattas om man området tar hänsyn till nederbörd, avdunstning, ytvatten- omsättning, in- och utströmning av grundvatten Vattentäkter, uttagsvolymer samt grundvattenuttag. Det ﬁ nns inga större vattentäkter i området.

49 SGU har tagit fram en jordartskarta för Badelun- daåsens sträckning

Markförhållanden hem, dock ej aktiva jordbruksfastigheter. Riskfak torer kan vara schaktningsarbeten vid nybyggnad Jordlagren och deras mäktighet och underhåll, avloppsinfi ltrationsanläggningar, Material efter borrningar saknas. enskilda vattentäkter, berg- och jordvärmeanlägg- ningar, spridning av bekämpningsmedel i trädgår- Påverkan från markanvändning dar och vägbanor och oljetankar förlagda i mark, byggnad eller fristående. Kartbilden B33 visar översiktligt markytans ge- nomsläpplighet. Genomsläpplig mark påträffas Sammanhängande bebyggelse fi nns vid Djurås, bland annat i åsens sträckning vid Östtjärna. Västtjärna och Nordåker, Nordbäck och Gagnefs- byn. Någon närmare analys av föroreningsriskerna Föroreningsrisk har inte genomförts. På kartbilden fi nns markerat områden med verksamhet som kan innebära risk för förorening av Industrimark grundvattnet. Materialet är hämtat från Länssty- Riskfaktorerna är helt beroende på vilken verk- relsens uppgifter om områden där det fi nns risk samhet som utövas och i vilken utsträckning som för föroreningsläckage. Några sådana objekt fi nns föroreningar kan nå grundvattnet. Schaktningar i inte inlagda inom delområde B3. samband med byggande av anläggningar kan även utgöra en risk liksom avloppsledningar. Det fi nns Enskilda avlopp industrimark vid Djurås. På kartbilden fi nns markerat de kommunala verk- samhetsområdena för avlopp. Inom dessa områ- Jordbruksmark den fi nns möjlighet att ansluta till kommunalt av- Riskfaktorer för jordbruksmark är huvudsakligen lopp. Det innebär inte att alla hushåll är anslutna. användningen av bekämpningsmedel, gödsling Verksamhetsområdena och bebyggelsen utanför och gödselhantering. Även brukningssätt och val dessa kan ge en bild av omfattningen av enskilda av grödor kan påverka. Område B3 består till ca avlopp i området. 50 % av jordbruksmark. Någon närmare analys har inte genomförts. Recipienter för avloppsreningsverk Det fi nns inga avloppsreningsverk som har sina Jordbrukscentra recipienter inom området. I detta fall avses områden i anslutning till jord- bruksgårdar där maskinuppställningar, ladugår- Bebyggelsemark dar, stall, gödselbrunnar är lokaliserade. Riskfak- Här avses mark för hyresbostäder, villor och egna torer utgörs av läckage av gödselämnen, lagring

50 och hantering av bekämpningsmedel och gödsel. innebära att föroreningar snabbare når grundvatt- Uppställning av fordon och jordbruksmaskiner net. Påförande av ett skyddsskikt ovan utbrutna kan innebära risk för bränsle- och oljespill. Inom täkter kan i viss mån förhindra att föroreningar område B3 ﬁ nns ca 5 jordbrukscentra. tränger ned.

Skogsbruksmark Inom delområde B3 fi nns inga aktiva material- Det som inte är markerat som jordbruksmark el- täkter. Spår från ett mindre antal grustäkter fi nns ler bebyggelseområden kan betraktas som skogs- längs åssträckningen. bruksmark. Riskfaktorer kan vara spridning av bekämpningsmedel och gödselämnen. I samband Vägar och järnvägar med skogsavverkning kan skogsmaskiner med- Riskfaktorer kan vara vägsaltning och olyckor där föra risk för markskador, bränsle- och oljespill. läckage uppstår. Föroreningar från fordon kan Normalt sett är skogsbruksmark den kategori av spridas i form av spolarvätskor, oljeläckage och markanvändning som innebär lägst risk för föro- slitagematerial från bildäck. Schaktningsarbeten rening. Uppskattningsvis är 40 % skogsbruksmark i samband med byggande och underhåll av vägen inom delområde B3. kan innebära en risk. Område B3 berörs av större vägar och järnvägar. Dessutom fi nns vägnät med Materialtäkt mindre vägar. Med materialtäkter i detta sammanhang menas grustäkter med pågående eller avslutad verksam- Grundvattnets kvalitetsegenskaper het. Grusbrytning kan innebära risk för oljeläckage från entreprenadfordon. En vegetationsavtagning Det fi nns inga större vattentäkter i området och och nivåsänkning av den omättade zonen kan därmed inga uppgifter om grundvattnets kvalitet.

51 52 8.4.4 Område B4 Grundvattenfl öde samt utströmning Det fi nns mycket liten dokumentation av området. Berörda kommuner: Gagnef Det har inte funnits planer på större grundvatten- Åssträckans längd: 5,6 km uttag. Delområdets areal: 16,2 km2 Nederbörd, inströmning av grundvatten Allmänt Inströmning till åskärnan sker till viss del genom inducering från älven. Inströmning kan ske i Avgränsning har skett enligt kriterierna i avsnitt åskärnan från delområde B3 under älven. Neder- 10.2.1. Badelundaåsen har här en väst - östlig börd bidrar i övrigt till grundvattenbildningen, sträckning parallellt med Dalälven. Delområdet sträcker sig från Djurås till Djurmo. Den uppskat- Grundvattenytans nivå tade fl ödesriktingen för grundvattnet har marke- Nivån i åspartiet sammanfaller huvudsakligen rats med blå pilar, karta B41. med Dalälvens. Nivån ligger normalt ca 151 m.ö.h.

Kärnområdet sträcker sig längs Dalälvens norra Vattenbalans strandzon. Vid älvmötet gör åsen en skarp böj mot Vattenbalansen i området kan uppskattas om man norr. tar hänsyn till nederbörd, avdunstning, ytvatten- omsättning, in- och utströmning av grundvatten Utredningar samt grundvattenuttag. Av tabell B4 framgår vilka utredningar som gjorts inom området. Markförhållanden

Grundvattnets fysikaliska förhållanden i Jordlagren och deras mäktighet området Material efter borrningar saknas.

Vattentäkter, uttagsvolymer Påverkan från markanvändning Det ﬁ nns inga atörre vattentäkter i området. Kartbilden B43 visar översiktligt markytans ge- Avbördning nomsläpplighet. En stor del av området i anslut- Ytvatten inom område B4 avbördas till Dalälven. ning till åskärnan är genomsläpplig mark.

53 SGU har tagit fram en jordartskarta för Badelun- daåsens sträckning

Föroreningsrisk Sammanhängande bebyggelse fi nns vid Sifferbo, På kartbilden fi nns markerat områden med verk- Djurmo, Arvslindan och Djurås by. Någon närma- samhet som kan innebära risk för förorening av re analys av föroreningsriskerna har inte genom- grundvattnet. Materialet är hämtat från Länssty- förts. relsens uppgifter om områden där det fi nns risk för föroreningsläckage. Några sådana objekt fi nns Industrimark inte inlagda inom delområde B4. Riskfaktorerna är helt beroende på vilken verksamhet som utövas och i vilken utsträckning som Enskilda avlopp föroreningar kan nå grundvattnet. Schaktningar i På kartbilden fi nns markerat de kommunala verk- samband med byggande av anläggningar kan även samhetsområdena för avlopp. Inom dessa områ- utgöra en risk liksom avloppsledningar. Det fi nns den fi nns möjlighet att ansluta till kommunalt av- inga områden med industrimark. lopp. Det innebär inte att alla hushåll är anslutna. Verksamhetsområdena och bebyggelsen utanför Jordbruksmark dessa kan ge en bild av omfattningen av enskilda Riskfaktorer för jordbruksmark är huvudsakligen avlopp i området. användningen av bekämpningsmedel, gödsling och gödselhantering. Även brukningssätt och val Recipienter för avloppsreningsverk av grödor kan påverka. Område B4 består till ca Det fi nns inga avloppsreningsverk som har sina 40 % av jordbruksmark. Någon närmare analys recipienter inom området. har inte genomförts.

Bebyggelsemark Jordbrukscentra Här avses mark för hyresbostäder, villor och egna- I detta fall avses områden i anslutning till jord- hem, dock ej aktiva jordbruksfastigheter. Riskfak- bruksgårdar där maskinuppställningar, ladugår- torer kan vara schaktningsarbeten vid nybyggnad dar, stall, gödselbrunnar är lokaliserade. Riskfak- och underhåll, avloppsinﬁ ltrationsanläggningar, torer utgörs av läckage av gödselämnen, lagring enskilda vattentäkter, berg- och jordvärmeanlägg- och hantering av bekämpningsmedel och gödsel. ningar, spridning av bekämpningsmedel i trädgår- Uppställning av fordon och jordbruksmaskiner dar och vägbanor och oljetankar förlagda i mark, kan innebära risk för bränsle- och oljespill. Inom byggnad eller fristående. område B4 ﬁ nns ett tiotal jordbrukscentra.

54 Skogsbruksmark tränger ned. Det som inte är markerat som jordbruksmark eller bebyggelseområden kan betraktas som skogs- Inom delområde B4 fi nns inga aktiva materialtäk- bruksmark. Riskfaktorer kan vara spridning av ter. Spår från ett fl ertal grustäkter fi nns längs ås- bekämpningsmedel och gödselämnen. I samband sträckningen. med skogsavverkning kan skogsmaskiner med- föra risk för markskador, bränsle- och oljespill. Vägar och järnvägar Normalt sett är skogsbruksmark den kategori av Riskfaktorer kan vara vägsaltning och olyckor där markanvändning som innebär lägst risk för föro- läckage uppstår. Föroreningar från fordon kan rening. Uppskattningsvis är 50 % skogsbruksmark spridas i form av spolarvätskor, oljeläckage och inom delområde B4. slitagematerial från bildäck. Schaktningsarbeten i samband med byggande och underhåll av vägen Materialtäkt kan innebära en risk. Med materialtäkter i detta sammanhang menas- grustäkter med pågående eller avslutad verksam- Område B4 berörs av större vägar och järnvägar. het. Grusbrytning kan innebära risk för oljeläckage Dessutom fi nns vägnät med mindre vägar. från entreprenadfordon. En vegetationsavtagning och nivåsänkning av den omättade zonen kan Grundvattnets kvalitetsegenskaper innebära att föroreningar snabbare når grundvattnet. Påförande av ett skyddsskikt ovan utbrutna Det fi nns inga större vattentäkter med uppgifter täkter kan i viss mån förhindra att föroreningar om grundvattnets kvalitet. 55 En av fl era loksjöar inom de centrala delarna av område B4

Titel Kommun Datum Operatör Förslag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för Djurås m Gagnef 1954-11-18 VBB m PM angående grundvattensondering i Djuråsområdet Gagnef 1961-05-30 LBF

Tabell B4, undersökningar referenser

56 8.4.5 Område B5 Grundvattnets fysikaliska förhållanden i området Berörda kommuner: Borlänge, Gagnef Åssträckans längd: 5,7 km Vattentäkter, uttagsvolymer Delområdets areal: 23,3 km2 I Borlänge kommun fi nns den kommunala vatten- täkten, Lennheden. Det sker för närvarande inget Allmänt uttag för konsumtion. Vattentäkten är reservvat- tentäkt för Tjärna - Borlänge. Under 2006 sker Avgränsning har skett enligt kriterierna i avsnitt dock provpumpning med stora uttagsvolymer. 10.2.1. Badelundaåsen har här en väst - östlig Syftet är att undersöka möjligheten att försörja sträckning. Delområdet sträcker sig längs Daläl- Faluns och Borlänges behov av dricksvatten. ven mellan Djurmo och Lennheden. Den uppskattade fl ödesriktingen för grundvattnet har marke- Det fi nns vidare två enskilda vattentäkter för rats med blå pilar, karta B51. Lennhedens och Duvnäs behov. Dessa betjänar ca 100 personer. I Gagnefs kommun ligger den kom- Det fi nns en utbildad åsformation väl synlig i den munala vattentäkten för Bäsna. Uttagsvolymen för centrala delen längs hela sträckan. Det avgränsade Bäsna ligger på ca 190 000 m3/år. Det motsvarar området består till övervägande del av skogsmark. ca 6 l/s.

Utredningar Avbördning Av tabell B5 framgår vilka utredningar som gjorts Ytvatten inom område B5 avbördas till Dalälven. inom området.

57 SGU har tagit fram en jordartskarta för Badelun- daåsens sträckning

Grundvattenfl öde samt utströmning Lennhedens reservvattentäkt samt Bäsna allmän- na vattentäkt. Grundvattennivåerna fi nns beskrivna i VBB 1973 och Viak 1983. Grundvattennivåerna längs åskär- Markförhållanden nan sammanfaller med Dalälvens. Det sker normalt ett visst grundvattenfl öde i åsriktningen mot Jordlagren och deras mäktighet öster i. Utströmning sker i Dalälven. Flöde kan un- Material efter borrningar vid Lennheden fi nns der vissa betingelser förekomma under älvbottnen sparsamt redovisat av Viak 1983. Uppgifter om mot delområde B6. Flödet vid stationära förhål- jordlagrens sammansättning fi nns dokumenterat. landen är troligtvis liten. Uttaget vid Bäsna kom- Några borrningar utfördes även av VBB 1972 i an- munala vattentäkt har liten inverkan på grund av slutning till Bäsna vattentäkt. Man gick ned till 38 det relativt begränsade uttaget. Provpumpningen meters djup utan att påträffa berg. vid Lenhedens vattentäkt är betydande och ökar Uppgifter om bergdjup saknas således inom hela fl ödet i åspartiet. område B5.

Nederbörd, inströmning av grundvatten Påverkan från markanvändning Inströmning till åskärnan sker genom inducering från älven. Viss inströmning kan ske i åskärnan Kartbilden B53 visar översiktligt markytans ge- från delområde B4 under älven. Nederbörd bidrar nomsläpplighet. I den centrala delen och vidare i övrigt till grundvattenbildningen, upp mot Dalälven vid Bäsna går genomsläppligt material upp i markytan. Grundvattenytans nivå Nivån i åspartiet sammanfaller huvudsakligen Föroreningsrisk med Dalälvens. Nivån ligger normalt strax över På kartbilden fi nns markerat områden med verk- 150 m.ö.h. samhet som kan innebära risk för förorening av grundvattnet. Materialet är hämtat från Länssty- Vattenbalans relsens uppgifter om områden där det fi nns risk Vattenbalansen i området kan uppskattas om man för föroreningsläckage. Några sådana objekt fi nns tar hänsyn till nederbörd, avdunstning, ytvatten- inte inlagda inom delområde B5. omsättning, in- och utströmning av grundvatten samt grundvattenuttag. Enskilda avlopp På kartbilden fi nns markerat de kommunala verk- Vattenskyddsområden samhetsområdena för avlopp. Inom dessa områ Inom område B5 fi nns vattenskyddsområdet för 58 den fi nns möjlighet att ansluta till kommunalt avl- meanläggningar, spridning av bekämpningsmedel lopp. Det innebär inte att alla hushåll är anslutna. i trädgårdar och vägbanor och oljetankar förlagda Verksamhetsområdena och bebyggelsen utanför i mark, byggnad eller fristående. dessa kan ge en bild av omfattningen av enskilda avlopp i området. Lennhedens vattenskyddsområ- Sammanhängande bebyggelse fi nns vid Bäsna. de inventerades 1989. Inom vattenskyddsområdet Någon närmare analys av föroreningsriskerna har fanns ett femtiotal infi ltrationsanläggningar eller inte genomförts. avloppsutsläpp. Någon närmare analys av enskilda anläggningar har inte genomförts. Industrimark Riskfaktorerna är helt beroende på vilken verk- Recipienter för avloppsreningsverk samhet som utövas och i vilken utsträckning som Det fi nns inga avloppsreningsverk som har sina föroreningar kan nå grundvattnet. Schaktningar i recipienter inom området. samband med byggande av anläggningar kan även utgöra en risk liksom avloppsledningar. Det fi nns Bebyggelsemark inga områden med industrimark. Här avses mark för hyresbostäder, villor och egnahem, dock ej aktiva jordbruksfastigheter. Riskfak- Jordbruksmark torer kan vara schaktningsarbeten vid nybyggnad Riskfaktorer för jordbruksmark är huvudsakligen och underhåll, avloppsinfi ltrationsanläggningar, användningen av bekämpningsmedel, gödsling enskilda vattentäkter, berg- och jordvärmeanlägg- och gödselhantering. Även brukningssätt och val ningar enskilda vattentäkter, berg- och jordvär-

59 Dalälven vid vid Gråheden föra risk för markskador, bränsle- och oljespill. bruksmark. Riskfaktorer kan vara spridning av Normalt sett är skogsbruksmark den kategori av bekämpningsmedel och gödselämnen. I samband bekämpningsmedel och gödselämnen. I samband med skogsavverkning kan skogsmaskiner med- med skogsavverkning kan skogsmaskiner med- innebära att föroreningar snabbare når grundvatt- föra risk för markskador, bränsle- och oljespill. net. Påförande av ett skyddsskikt ovan utbrutna Normalt sett är skogsbruksmark den kategori av täkter kan i viss mån förhindra att föroreningar markanvändning som innebär lägst risk för föro- tränger ned. rening. Uppskattningsvis är 80 % skogsbruksmark inom delområde B5. Inom delområde B5 fi nns inga aktiva materialtäk- ter. Spår från ett fl ertal grustäkter fi nns längs ås- Materialtäkt sträckningen. Med materialtäkter i detta sammanhang menas grustäkter med pågående eller avslutad verksam- Vägar och järnvägar het. Grusbrytning kan innebära risk för oljeläckage Riskfaktorer kan vara vägsaltning och olyckor där från entreprenadfordon. En vegetationsavtagning läckage uppstår. Föroreningar från fordon kan och nivåsänkning av den omättade zonen kan av spridas i form av spolarvätskor, oljeläckage och grödor kan påverka. Område D5 består till ca 10 % slitagematerial från bildäck. Schaktningsarbeten av jordbruksmark. Någon närmare analys har inte i samband med byggande och underhåll av vägen genomförts. kan innebära en risk.

Jordbrukscentra Område B5 berörs av större vägar och järnvä- I detta fall avses områden i anslutning till jord- gar. Dessutom ﬁ nns vägnät med mindre vägar. I bruksgårdar där maskinuppställningar, ladugår- samband med broarbeten för järnvägen har vissa dar, stall, gödselbrunnar är lokaliserade. Riskfak- skyddsåtgärder utförts. torer utgörs av läckage av gödselämnen, lagring och hantering av bekämpningsmedel och gödsel. Grundvattnets kvalitetsegenskaper Uppställning av fordon och jordbruksmaskiner kan innebära risk för bränsle- och oljespill. Inom Enligt tidigare utlåtanden har vattenkvaliteten vid område B5 ﬁ nns fyra jordbrukscentra. Lennheden och Bäsna befunnits vara av mycket god beskaffenhet. Det har inte funnits möjligheter Skogsbruksmark i denna redovisning att gå igenom den aktuella si- Det som inte är markerat som jordbruksmark eller tuationen ytterligare. bebyggelseområden kan betraktas som skogs-

Titel Kommun Datum Operatör Redogörelse över översiktlig grundvattenundersökning med provpumpning av befintlig Gagnef 1973-05-15 VIAK vattentäkt i Nedre Bäsna. PM angående skydd av vattentäkter inom Borlänge kommun Borlänge 1973-06-15 VBB Grundvattenundersökning -arbnr 87.1057 Dalälvsåsen inom Borlängeregionen Borlänge 1974-07-01 VIAK Gagnef kommun. Utlåtande beträffande stegprovpumpningar utförda i Gagnef, Björbo och Gagnef 1978-01-19 VIAK Bäsna. Borlänge kommun. Borlänge reservvattentäkt. Övre Tjärna, Lennheden, Borlänge 1983-11-11 VIAK Frostbeunnsdalen. Sammanställning av borrningsresultat. Rapport 5712, 59. 1285 Förslag till skyddsplan, Lennnheden Borlänge 1990-04-05 VIAK Utlåtande angående vattenkvalitet i grundvattenbrunnar. "Rörborrningar" bil 1. Borlänge 1992-01-01 VBB VIAK Falu kommun. Lennheden. Hydrogeologisk undersökning. Borlänge 1994-09-01 GVT (nuv. Midvatten) Falu kommun. Lennheden. Hydrogeologisk undersökning. Rapport 2027 Borlänge 1995-09-01 GVT (nuv. Midvatten) SJ. Lennheden. Sammanställning av borrningsresultat. Borlänge VIAK

Tabell B5 Undersökningar referenser

60 8.4.6 Område B6 Grundvattnets fysikaliska förhållanden i området Berörda kommuner: Borlänge Åssträckans längd: 4,1 km Vattentäkter, uttagsvolymer Delområdets areal: 10,6 km2 I området ligger den enskilda vattentäkten vid Färjenäs. Vattentäkten försörjer ett femtiotal per- Allmänt soner. Uttagsvolymen är liten.

Avgränsning har skett enligt kriterierna i avsnitt Avbördning 10.2.1. Badelundaåsen har här en öst - västlig Ytvatten inom område B6 avbördas enbart till Dal- sträckning. Delområdet sträcker sig mellan Daläl- älven. ven från Lennheden till Färjenäs. Åskärnan ligger här huvudsakligen längs Dalälvens norra strand. Grundvattenfl öde samt utströmning Mot söder närmar den sig älvens mittfåra. Den Det sker ett visst grundvattenfl öde i åsriktningen uppskattade fl ödesriktingen för grundvattnet har mot söder. Utströmningen i sker mot Dalälven ef- markerats med blå pilar, karta B61. ter hela sträckan. Viss andel grundvatten går under vissa betingelser i åsbildningen under Dalälven. Skogsmark dominerar inom området. Storleken av grundvattenuttaget vid Tjärna på- verkar troligtvis. Förhållandena efter sträckan har Utredningar inte undersökt i större utsträckning. Viak (1983) Av tabell B6 framgår vilka utredningar som gjorts har redovisat några brunnar på sträckan. Grund- inom området. vattenytan i strandpartierna följer älvens.

61 SGU har tagit fram en jordartskarta för Badelun- daåsens sträckning

Nederbörd, inströmning av grundvatten Påverkan från markanvändning Grundvattenmagasinen inom område B6 får sitt vattentillskott huvudsakligen genom nederbörden Kartbilden B63 visar översiktligt markytans ge- i området Viss inströmning sker från Dalälven. nomsläpplighet. Det centrala området efter sträck- Viss inströmning sker under Dalälven från Lenn- an består av genomsläppligt material. heden. Föroreningsrisk Grundvattenytans nivå På kartbilden fi nns markerat områden med verk- Grundvattenytans nivå inom åskärnan följer i stort samhet som kan innebära risk för förorening av Dalälvens nivå. grundvattnet. Materialet är hämtat från Länssty- relsens uppgifter om områden där det fi nns risk Vattenbalans för föroreningsläckage. Det är fråga om industriell Vattenbalansen i området kan uppskattas om man verksamhet i olika omfattning. I området fi nns en tar hänsyn till nederbörd, avdunstning, ytvatten- bilskrotanläggning. omsättning, in- och utströmning av grundvatten samt grundvattenuttag. Enskilda avlopp På kartbilden fi nns markerat de kommunala verk- Vattenskyddsområden samhetsområdena för avlopp. Inom dessa områ- Inom område B6 fi nns inga vattenskyddsområ- den fi nns möjlighet att ansluta till kommunalt av- den. lopp. Det innebär inte att alla hushåll är anslutna. Verksamhetsområdena och bebyggelsen utanför Markförhållanden dessa kan ge en bild av omfattningen av enskilda avlopp i området. Jordlagren och deras mäktighet Dalälven i detta område är nedskuren och sam- Recipienter för avloppsreningsverk manfaller i stora drag med Badelundaåsens kärn- Det fi nns inga avloppsreningsverk som har sina parti. recipienter inom området.

Uppgifter om jordlagren ﬁ nns sparsamt redovisat Bebyggelsemark av Viak 1983. I höjd med Repbäcken intill älvstran- Här avses mark för hyresbostäder, villor och egna- den påträffades berg 60 meter under markytan. hem, dock ej aktiva jordbruksfastigheter. Riskfak-

62 torer kan vara schaktningsarbeten vid nybyggnad Jordbruksmark och underhåll, avloppsinfi ltrationsanläggningar, Riskfaktorer för jordbruksmark är huvudsakligen enskilda vattentäkter, berg- och jordvärmeanlägg- användningen av bekämpningsmedel, gödsling ningar, spridning av bekämpningsmedel i trädgår- och gödselhantering. Även brukningssätt och val dar och vägbanor och oljetankar förlagda i mark, av grödor kan påverka. Område B6 består till ca 20 byggnad eller fristående. % av jordbruksmark. Någon närmare detaljanalys har inte genomförts. Bebyggelseområdet vid Amsberg och Repbäcken ligger inom område B6. Någon närmare detaljana- Jordbrukscentra lys av föroreningsriskerna har inte genomförts. I detta fall avses områden i anslutning till jord- bruksgårdar där maskinuppställningar, ladugår- Industrimark dar, stall, gödselbrunnar är lokaliserade. Riskfak- Riskfaktorerna är helt beroende på vilken verk- torer utgörs av läckage av gödselämnen, lagring samhet som utövas och i vilken utsträckning som och hantering av bekämpningsmedel och gödsel. föroreningar kan nå grundvattnet. Schaktningar i Uppställning av fordon och jordbruksmaskiner samband med byggande av anläggningar kan även kan innebära risk för bränsle- och oljespill. Inom utgöra en risk liksom avloppsledningar. Det fi nns område B6 fi nns fem jordbrukscentra. Någon när- ingen industrimark i anslutning till området. mare detaljanalys har inte genomförts.

63 Badelundaåsen i anslutning till Dalälven vid Gimsbärke

Skogsbruksmark Det som inte är markerat som jordbruksmark el- Område B6 berörs av riksväg 70 samt en järnvägs- ler bebyggelseområden kan betraktas som skogs- sträckning. Dessutom ﬁ nns vägnät med mindre bruksmark. Riskfaktorer kan vara spridning av vägar. bekämpningsmedel och gödselämnen. I samband med skogsavverkning kan skogsmaskiner med- Grundvattnets kvalitetsegenskaper föra risk för markskador, bränsle- och oljespill. Normalt sett är skogsbruksmark den kategori av Det har inte funnits möjligheter i denna redovis- markanvändning som innebär lägst risk för föro- ning att gå igenom den aktuella situationen vid rening. Uppskattningsvis är 70 % skogsbruksmark den enskilda beﬁ ntliga vattentäkten i delområdet. inom delområde B6.

Materialtäkt Med materialtäkter i detta sammanhang menas grustäkter med pågående eller avslutad verksamhet. Grusbrytning kan innebära risk för oljeläck- age från entreprenadfordon. En vegetationsavtagning och nivåsänkning av den omättade zonen kan innebära att föroreningar snabbare når grundvattnet. Påförande av ett skyddsskikt ovan utbrutna täkter kan i viss mån förhindra att föroreningar tränger ned.

Inom delområde B6 fi nns en aktiv materialtäkt vid Gagnbro. Spår av gamla grustag fi nns på ett fl ertal ställen efter åssträckningen.

Vägar och järnvägar Riskfaktorer kan vara vägsaltning och olyckor där läckage uppstår. Föroreningar från fordon kan spridas i form av spolarvätskor, oljeläckage och slitagematerial från bildäck. Schaktningsarbeten i samband med byggande och underhåll av vägen kan innebära en risk.

Titel Kommun Datum Operatör PM angående skydd av vattentäkter inom Borlänge kommun Borlänge 1973-06-15 VBB Borlänge kommun. Borlänge reservvattentäkt. Övre Tjärna, Lennheden, Borlänge 1983-11-11 VIAK Frostbeunnsdalen. Sammanställning av borrningsresultat. Rapport 5712, 59. 1285 Bedömning av kvantitet och kvalitet på uttagbara massor inom fastigheterna Färjenäs 2:3, Borlänge 1973-03-27 VIAK 2:4 m fl i Amsberg

Tabell B6 Undersökningar referenser

64 8.4.7 Område B7 Utredningar Av tabell B7 framgår vilka utredningar som gjorts Berörda kommuner: Borlänge inom området. Åssträckans längd: 8,0 km Delområdets areal: 18,8 km2 Grundvattnets fysikaliska förhållanden i området Allmänt Vattentäkter, uttagsvolymer Avgränsning har skett enligt kriterierna i avsnitt I området ligger den kommunala vattentäkten i 10.2.1. Badelundaåsen har här en nord-sydlig Tjärna. Uttagsvolymen ligger på 5 200 000 m3/år. sträckning. Delområdet sträcker sig från Dalälven Det motsvarar ca 165 l/s. i anslutning till Färjenäs och vidare söderut till Tu- naån. Den uppskattade fl ödesriktingen för grund- Avbördning vattnet har markerats med blå pilar, karta B71. Ytvatten inom område B7 avbördas huvudsakligen till Lustbäcken mot väster samt till Dalälven mot Det fi nns ingen utbildad åsformation längs sträck- öster. an om man undantar den norra delen vid Mellsta. Bebyggelse- och jordbruksmark är dominerande Grundvattenfl öde samt utströmning i större delen av området. Mot nordväst vidtar Det sker ett grundvattenfl öde i åsriktningen mot skogsområden.inom området. söder. Vattentillgången vid Tjärna har bland an-

65 SGU har tagit fram en jordartskarta för Badelun- daåsens sträckning nat utvärderats av Viak 1974. Grundvattenfl ödet i ningen inom närområdet var då endast maximalt åsen vid Tjärna uppskattades till 310 l/s. Grund- 1 meter. Grundvattenytan har således en låg gradi- vattenuttaget vid Tjärna är mycket stort. Om man ent i den norra delen av delområde B7. ser till nuvarande totala grundvattenfl ödet så är detta större i jämförelse med stationära förhållan- Grundvattenytans läge har bland annat redovisats den. av Viak 1983. Från Tjärna vattentäkt till Åselby faller grundvattenytan jämnt inom det ungefär- Utströmning av grundvatten sker huvudsakligen liga intervallet 147 - 121 m.ö.h. 15 brunnar Åsel- till Tunaån i söder. Det fi nns ingen uppskattning by - Romme har inventerats av Viak 1983. Några av utfl ödets storlek. brunnar ingår i delområde B7.

Nederbörd, inströmning av grundvatten Vattenbalans Enligt Viak 1974 skulle grundvattenmängderna Vattenbalansen i området kan uppskattas om man vid Tjärna till största delen bildas genom strand tar hänsyn till nederbörd, avdunstning, ytvatten- och botteninfi ltration från Dalälven. Det är vidare omsättning, in- och utströmning av grundvatten troligt att det sker strömning under Dalälven från samt grundvattenuttag. Inom område B7 inverkar norr. Frågan om nederbördens inverkan på grund- även bebyggelseområdena avsevärt. En stor del av vattenmängden är intressant med tanke på att om- nederbörden transporteras bort som dagvatten. råde B7 till stora delar består av bebyggelsemark. Det innebär att stora mängder dagvatten, som Vattenskyddsområden normalt skulle bilda grundvatten, förs bort. Inom område B7 fi nns vattenskyddsområdet för Tjärna vattentäkt. Grundvattenytans nivå I norr sammanfaller grundvattenytans nivå hu- Markförhållanden vudsakligen med Dalälvens. Nivån ligger normalt strax under 150 m.ö.h. Vid Tunabro, Tunaån är ni- Jordlagren och deras mäktighet vån 107 m.ö.h. Landskapet i delområde B7 har huvudsakligen fl ack utbredning och utgör en del av Tunaslätten. Vid Tjärna vattentäkt ligger nivån någon meter un- En tvärprofi l av Badelundaåsen ca 1,4 km söder om der Dalälvens. 1974 (Viak) gjordes korttidspump- Dalälven och ca 0,7 km norr om Tjärna vatten-täkt ning i fem steg upp till 200 l/s. Totalt med uttaget fi nns redovisad av Midvatten (2002).Materialet vid Tjärna uppgick uttaget till 470 l/s. Avsänk- bygger på seismiska mätningar samt borrnings- 66 resultat. Jordlagret är som mest närmare 100 me- i höjd med Hagalund har jorddjupet konstaterats ter. vara 70 meter vid en borrning 1971. Även i anslutning av Tunaån har borrningar gjorts till 50 meter Material efter borrningar 1971-73, 1983 fi nns redo- utan att berg påträffats. visat av Viak. Ca 2 km söder om Tjärna vattentäkt Uppgifter om jordlagrens sammansättning kan bland annat hämtas från Viaks utredningar 1974 och 1983.

Påverkan från markanvändning

Kartbilden B73 visar översiktligt markytans ge- nomsläpplighet. Den södra delen av det centrala åspartiet består mestadels av genomsläppligt material.

Föroreningsrisk På kartbilden ﬁ nns markerat områden med verksamhet som kan innebära risk för förorening av grundvattnet. Materialet är hämtat från Länssty- relsens uppgifter om områden där det ﬁ nns risk för föroreningsläckage. Det är fråga om industriell verksamhet i olika omfattning.

Eftersom området berör större delen av Borlänge Läget för den seismiska profi len av Badelundaåsen vid fi nns ett fl ertal bensinmackar, industrier, mm an- Tjärna. Med ledning av de seismiska resultaten samt givna. jordborrningar har tvärprofi len nedan upprättats, se nedan (modifi erad efter Midvatten 2002)

67 Enskilda avlopp enskilda vattentäkter, berg- och jordvärmeanlägg- På kartbilden ﬁ nns markerat de kommunala verk- ningar, spridning av bekämpningsmedel i trädgår- samhetsområdena för avlopp. Inom dessa områ- dar och vägbanor och oljetankar förlagda i mark, den ﬁ nns möjlighet att ansluta till kommunalt av- byggnad eller fristående. lopp. Det innebär inte att alla hushåll är anslutna. Verksamhetsområdena och bebyggelsen utanför En mycket stor andel av delområde B7 omfattas av dessa kan ge en bild av omfattningen av enskilda bebyggelse. Någon närmare detaljanalys av föro- avlopp i området. reningsriskerna har inte genomförts.

Recipienter för avloppsreningsverk Industrimark Det fi nns inga avloppsreningsverk som har sina Riskfaktorerna är helt beroende på vilken verk- recipienter inom området. samhet som utövas och i vilken utsträckning som föroreningar kan nå grundvattnet. Schaktningar i Bebyggelsemark samband med byggande av anläggningar kan även Här avses mark för hyresbostäder, villor och egna- utgöra en risk liksom avloppsledningar. Det fi nns hem, dock ej aktiva jordbruksfastigheter. Riskfak- stora områden med industrimark inom delområde torer kan vara schaktningsarbeten vid nybyggnad B7. Någon närmare detaljanalys har inte genom- och underhåll, avloppsinfi ltrationsanläggningar, förts.

68 Grusbrytningsytor inom Tjärna sandtäkt

Jordbruksmark Riskfaktorer för jordbruksmark är huvudsakligen användningen av bekämpningsmedel, gödsling och gödselhantering. Även brukningssätt och val av grödor kan påverka. Område B7 består till ca 10 % av jordbruksmark. Någon närmare detaljanalys har inte genomförts. Järnvägssträckningen i anslutning till Tjärna vatten- skyddsområde utgör en riskfaktor. Jordbrukscentra I detta fall avses områden i anslutning till jord- bruksgårdar där maskinuppställningar, ladugår- Vägar och järnvägar dar, stall, gödselbrunnar är lokaliserade. Riskfak- Riskfaktorer kan vara vägsaltning och olyckor där torer utgörs av läckage av gödselämnen, lagring läckage uppstår. Föroreningar från fordon kan och hantering av bekämpningsmedel och gödsel. spridas i form av spolarvätskor, oljeläckage och Uppställning av fordon och jordbruksmaskiner slitagematerial från bildäck. Schaktningsarbeten kan innebära risk för bränsle- och oljespill. Inom i samband med byggande och underhåll av vägen område B7 ﬁ nns inga jordbrukscentra. kan innebära en risk.

Skogsbruksmark Område B7 berörs av större vägar och järnvägar. Det som inte är markerat som jordbruksmark el- Dessutom ﬁ nns vägnät med mindre vägar. Ut- ler bebyggelseområden kan betraktas som skogs- redningar om väg 70 påverkan har genomförts bruksmark. Riskfaktorer kan vara spridning av av Vägverket och Borlänge kommun (tabell B7). bekämpningsmedel och gödselämnen. I samband Vissa arbeten i form av dikestätningar har utförts. med skogsavverkning kan skogsmaskiner med- Tippningsverksamheten inom Tjärna skyddsom- föra risk för markskador, bränsle- och oljespill. råde avvecklades under 2006. Normalt sett är skogsbruksmark den kategori av markanvändning som innebär lägst risk för föro- Grundvattnets kvalitetsegenskaper rening. Uppskattningsvis är 20 % skogsbruksmark inom delområde B7. Enligt tidigare utlåtanden har vattenkvaliteten befunnits vara av mycket god beskaffenhet vid Materialtäkt Tjärna vattentäkt. Det har inte funnits möjligheter Med materialtäkter i detta sammanhang menas i denna redovisning att gå igenom den aktuella si- grustäkter med pågående eller avslutad verksam- tuationen ytterligare. het. Grusbrytning kan innebära risk för oljeläck- age från entreprenadfordon. En vegetationsavtagning och nivåsänkning av den omättade zonen kan innebära att föroreningar snabbare når grundvattnet. Påförande av ett skyddsskikt ovan utbrutna täkter kan i viss mån förhindra att föroreningar tränger ned.

Inom delområde B7 ﬁ nns aktiva materialtäkter vid Tjärna. Täkterna ligger inom Tjärna vattenskydds- område.

69 Titel Kommun Datum Operatör Utlåtande ang. risk för förorening av vattnet i Borlänges och St. Tunas vattentäkter. Borlänge 1959-12-18 VBB Svenska Diamant- Provpumpningsresultat i undersökningshål vid Övre,Tjärna Tjärna, Borlänge Borlänge 1964-11-11 bergborrnings AB PM angående skydd av vattentäkter inom Borlänge kommun Borlänge 1973-06-15 VBB Grundvattenundersökning -arbnr 87.1057 Dalälvsåsen inom Borlängeregionen Borlänge 1974-07-01 VIAK Borlänge kommun. Grundvattentäkten vid Övre Tjärna. Utvärdering av vattentillgången. Borlänge 1974-10-30 VIAK Tunum 1980, Vattenledningen Borlänge 1980-01-01 Karl-Axel Karlsson Hydrogeologiska undersökningar, Rivoli, Borlänge kommun. Borlänge 1983-01-01 VIAK Borlänge kommun. Borlänge reservvattentäkt. Övre Tjärna, Lennheden, Borlänge 1983-11-11 VIAK Frostbeunnsdalen. Sammanställning av borrningsresultat. Rapport 5712, 59. 1285 Förslag till skyddsplan, Lennnheden Borlänge 1990-04-05 VIAK Utlåtande angående vattenkvalitet i grundvattenbrunnar. "Rörborrningar" bil 1. Borlänge 1992-01-01 VBB VIAK Tunum 1993 Hälsovårdsnämnden i municipalsamhället och köpingen 1893-1943, Borlänge 1993-06-15 Sören Nyström Falu kommun. Lennheden. Hydrogeologisk undersökning. Borlänge 1994-09-01 GVT (nuv. Midvatten) NCC. Mårdsgatan. Hydrogeologiskt yttrande. Geotekniska undersökningar. Borlänge 1994-10-19 VBB VIAK Falu kommun. Lennheden. Hydrogeologisk undersökning. Rapport 2027 Borlänge 1995-09-01 GVT (nuv. Midvatten)

Borlänge kommun. Grundvattentäkten i Övre Tjärna. Prospektering av nytt brunnsläge. Borlänge 1996-01-31 GVT (nuv. Midvatten) Skydd av Tjärna vattentäkt Utredning Vägverket region mitt Borlänge 1998-02-06 Scandiaconsult Borlänge kommun. Grundvattentäkten i Övre Tjärna. Rondell RV70-skyddsaspekter Borlänge 1998-02-16 GVT (nuv. Midvatten)

Postterminalen i Borlänge Kylvatten. Borlänge 1999-03-06 GVT (nuv. Midvatten)

Utsläpp av HNO3 på bangården i Borlänge. Sanering av mark och grundvatten. Borlänge 1999-06-11 GVT (nuv. Midvatten) Seismisk undersökning för Vägverket och Borlänge Energi vid Övre Tjärna Borlänge 2002-05-22 Midvatten SJ. Lennheden. Sammanställning av borrningsresultat. Borlänge VIAK

Tabell B7 Undersökningar referenser

70 8.4.8 Område C norrut till Tunaån. Den uppskattade ﬂ ödesrikting- en för grundvattnet har markerats med blå pilar, Berörda kommuner: Borlänge, Säter karta C1. Åssträckans längd: 11,7 km Delområdets areal: 35,3 km2 Det ﬁ nns i huvudsak ingen utbildad åsformation längs sträckan. Bebyggelse- och jordbruksmark är Allmänt dominerande i den norra delen. Mot söder vidtar skogsområden. Avgränsning har skett enligt kriterierna i avsnitt 10.2.1. Badelundaåsen har här en nordväst-syd- Utredningar östlig sträckning. Delområdet sträcker sig från vat- Av tabell C framgår vilka utredningar som gjorts tendelaren vid Oråsen – Mossbysjön och vidare inom området.

71 SGU har tagit fram en jordartskarta för Badelun- daåsens sträckning

Grundvattnets fysikaliska förhållanden i Nederbörd, inströmning av grundvatten området Grundvattenmagasinen inom område I får sitt vattentillskott huvudsakligen genom nederbörden Vattentäkter, uttagsvolymer i området. Det fi nns inga större sjöar eller vatten- I området ligger den kommunala vattentäkten i drag inom området. Frostbrunnsdalen. Uttagsvolymen ligger på 600 000 m3/år. Det motsvarar ca 19 l/s. Det fi nns även Grundvattenytans nivå enskilda vattentäkter Trönö vid Hovgården, Dessa Vid utströmningsområdet i norr sammanfal- betjänar ett 100-tal personer. ler grundvattenytans nivå med Tunaån. Grund- vattenytans nivå fi nns till en del redovisat av VVB Avbördning 1973. Vid Tunabro, Tunaån ligger nivån på 107 Ytvatten inom område C avbördas huvudsakligen m.ö.h. Vid Frosbrunnsdalens vattentäkt uppträ- till Grängshammarsån - Tunaån mot sydväst samt der grundvattnet artesikt, 110 m.ö h. Vid Sörbo ca mot nordost mot Dalälven. ytterligare 4 km söderut har nivån stigit till 128 m.ö.h. Vid grustagen vid Oråsen, nära vattendela- Grundvattenfl öde samt utströmning ren, ligger grundvattennivån på ca 137 m.ö.h. Det sker ett grundvattenfl öde i åsriktningen mot norr. Utströmning sker mot Tunaån. Åssträck- 15 brunnar Åselby - Romme har inventerats av ningen i den norra delen utgör en vattendelare för Viak 1983. Det fi nns dock få uppgifter om grund- ytvatten i sidled. Detta medför sannolikt att även vattenytans läge. en hel del grundvattnet strömmar sidledes i stället för i åskärnan. Grundvattenfl ödet i åsen har bland Vattenbalans annat uppskattats av Viak 1990 med hänvisning Vattenbalansen i området kan uppskattas om man till Viaks utredning 1983. Vid Frostbrunnsdalen i tar hänsyn till nederbörd, avdunstning, ytvatten- anslutning till Tunaån anges ett fl öde på 130 l/s. omsättning, in- och utströmning av grundvatten samt grundvattenuttag.

72 Utströmningsområdet för område B7 och C vid Frostbrunnsdalen och Tunaån

Vattenskyddsområden Föroreningsrisk Inom område C fi nns vattenskyddsområdet för På kartbilden fi nns markerat områden med verk- Frostbrunnsdalens vattentäkt. samhet som kan innebära risk för förorening av grundvattnet. Materialet är hämtat från Länssty- Markförhållanden relsens uppgifter om områden där det fi nns risk för föroreningsläckage. Det är fråga om industriell Jordlagren och deras mäktighet verksamhet i olika omfattning. Landskapet i den norra delen av område C har fl ack utbredning och utgör samtidigt en del av Tunaslät- I den norra delen fi nns nedlagda avfallstippar vid ten. Frostbrunnsdalens djupa ravin har bildats ge- Tunet, Romme och Långsjö. Vidare fi nns bensin- nom erosion i de lösa jordlagren. Mot söder vidtar stationer och en fl ygplats. Några äldre hyttplatser en mera kuperad terräng och det grova materialet med slaggdeponier fi nns längs Grängshammarsån i åsen går upp i ytskiktet. och Tunaån. I södra delen fi nns Enbacka gamla avfallstipp, ett asfaltverk samt en jaktskyttebana. Uppgifter om jordlagren kan hämtas från samt borrningar från Frostbrunnsdalen, Romme och Enskilda avlopp Åselby (Viak 1983). I anslutning till Tunaån gick På kartbilden fi nns markerat de kommunala verk- man ned till maximalt 40 meter. Fortsatt borrning samhetsområdena för avlopp. Inom dessa områ- var möjlig. Vid Romme gick man ned till 45 meters den fi nns möjlighet att ansluta till kommunalt av- djup. Fortsatt borrning var dock möjlig. Det fi nns lopp. Det innebär inte att alla hushåll är anslutna. även undersökningar i anslutning till grustagen Verksamhetsområdena och bebyggelsen utanför vid Oråsen. Ett fl ertal grundvattenrör har anbring- dessa kan ge en bild av omfattningen av enskilda ars i området för grustäkterna. Material från SGUs avlopp i området. grundvattenkartering 2005-2006 fi nns ännu ej tillgänglig. Vid en inventering av Frostbrunnsdalens vatten- skyddsområde 1990 fans inga enskilda infi ltra- Påverkan från markanvändning tionsanläggningar inom skyddsområdet.

Kartbilden C3 visar översiktligt markytans genom- Recipienter för avloppsreningsverk släpplighet. Den södra delen av det centrala åspar- Det ﬁ nns inga avloppsreningsverk som har sina tiet består mestadels av genomsläppligt material. recipienter inom området.

73 Bebyggelsemark Industrimark Här avses mark för hyresbostäder, villor och egna- Riskfaktorerna är helt beroende på vilken verk- hem, dock ej aktiva jordbruksfastigheter. Riskfak- samhet som utövas och i vilken utsträckning som torer kan vara schaktningsarbeten vid nybyggnad föroreningar kan nå grundvattnet. Schaktningar i och underhåll, avloppsinﬁ ltrationsanläggningar, samband med byggande av anläggningar kan även enskilda vattentäkter, berg- och jordvärmeanlägg- utgöra en risk liksom avloppsledningar. Det ﬁ nns ningar, spridning av bekämpningsmedel i trädgår- industrimark i anslutning till Romme. Någon när- dar och vägbanor och oljetankar förlagda i mark, mare detaljanalys har inte genomförts byggnad eller fristående. Jordbruksmark Bebyggelseområdet vid Romme ligger inom områ- Riskfaktorer för jordbruksmark är huvudsakligen de C. Någon närmare detaljanalys av förorenings- användningen av bekämpningsmedel, gödsling riskerna har inte genomförts. och gödselhantering. Även brukningssätt och val

74 Det fi nns fl era aktiva grus- täkter vid Oråsen i sydös- tra delen av område C av grödor kan påverka. Område C består till ca 40 age från entreprenadfordon. En vegetationsavtag- % av jordbruksmark. Någon närmare detaljanalys ning och nivåsänkning av den omättade zonen kan har inte genomförts. innebära att föroreningar snabbare når grundvattnet. Påförande av ett skyddsskikt ovan utbrutna Jordbrukscentra täkter kan i viss mån förhindra att föroreningar I detta fall avses områden i anslutning till jord- tränger ned. bruksgårdar där maskinuppställningar, ladugår- dar, stall, gödselbrunnar är lokaliserade. Riskfak- Inom delområde C fi nns aktiva materialtäkter vid torer utgörs av läckage av gödselämnen, lagring Oråsen. Spår av gamla grustag fi nns på ett fl ertal och hantering av bekämpningsmedel och gödsel. ställen efter åssträckningen. Uppställning av fordon och jordbruksmaskiner kan innebära risk för bränsle- och oljespill. Inom Vägar och järnvägar område C fi nns ett tiotal jordbrukscentra. Någon Riskfaktorer kan vara vägsaltning och olyckor där närmare detaljanalys har inte genomförts. läckage uppstår. Föroreningar från fordon kan spridas i form av spolarvätskor, oljeläckage och Skogsbruksmark slitagematerial från bildäck. Schaktningsarbeten Det som inte är markerat som jordbruksmark el- i samband med byggande och underhåll av vägen ler bebyggelseområden kan betraktas som skogs- kan innebära en risk. bruksmark. Riskfaktorer kan vara spridning av bekämpningsmedel och gödselämnen. I samband Område C berörs i den nordligaste delen av riks- med skogsavverkning kan skogsmaskiner med- väg 70 samt järnvägssträckningar. Dessutom fi nns föra risk för markskador, bränsle- och oljespill. vägnät med mindre vägar. Normalt sett är skogsbruksmark den kategori av markanvändning som innebär lägst risk för föro- Grundvattnets kvalitetsegenskaper rening. Uppskattningsvis är 40 % skogsbruksmark inom delområde C. Enligt tidigare utlåtanden har vattenkvaliteten befunnits vara av mycket god beskaffenhet i vat- Materialtäkt tentäkterna inom området. Det har inte funnits Med materialtäkter i detta sammanhang menas möjligheter i denna redovisning att gå igenom den grustäkter med pågående eller avslutad verksam- aktuella situationen vid de befi ntliga vattentäkter- het. Grusbrytning kan innebära risk för oljeläck- na i delområdet.

Titel Kommun Datum Operatör Vattendom för vattentäkt: Frostbrunnsdalen. AD 62/58 Borlänge 1958-12-13 Utlåtande ang. risk för förorening av vattnet i Borlänges och St. Tunas Borlänge 1959-12-18 VBB vattentäkter. PM angående skydd av vattentäkter inom Borlänge kommun Borlänge 1973-06-15 VBB Grundvattenundersökning -arbnr 87.1057 Dalälvsåsen inom Borlänge 1974-07-01 VIAK Borlängeregionen Borlänge kommun. Borlänge reservvattentäkt. Övre Tjärna, Lennheden, Frostbeunnsdalen. Sammanställning av Borlänge 1983-11-11 VIAK borrningsresultat. Rapport 5712, 59. 1285 Badelundaåsens vattentillgångar - Borlänge kommun. 5712.59 1407 Borlänge 1985-12-17 VIAK Förslag till skyddsplan, Frostbrunnsdalen Borlänge 1990-04-05 VIAK MKB Materialtäkt, Gustafs - Holen 9:2 m fl NCC Roads Säter 2005-02-18 Midvatten MKB Materialtäkt, Holen 8:1, m fl , Säters kommun, Lekab S äter 2005-06-07 Midvatten

Tabell C Undersökningar referenser

75 76 8.4.9 Område D Avbördning Ytvatten inom område D avbördas huvudsakligen Berörda kommuner: Säter till Hyttbäcken som har sitt utlopp i Ljusterån. Åssträckans längd: 6,1 km Hyttbäckens avrinningsområde är större delen av Delområdets areal: 26.80 km2 område D samt Silvbergssjöns avrinningsområde.

Allmänt Grundvattenfl öde samt utströmning Utströmning av grundvatten sker till Ljusterån AAvgränsning har skett enligt kriterierna i av- som har sitt utlopp i Dalälven. Grundvattenfl ödet i snitt 10.2.1. Badelundaåsen har här en väst- östlig åskärnan för område D fi nns inte redovisat. sträckning. Delområdet sträcker sig från Mossby- sjön i väster till Ljusterån i öster. Den uppskattade Nederbörd, inströmning av grundvatten fl ödesriktingen för grundvattnet har markerats Grundvattenmagasinen inom område D får sitt med blå pilar. Områdets västra och södra delar vattentillskott huvudsakligen genom nederbörden består till övervägande delen av skogsmark. I den i området. Om den totala nederbörden minskas nordöstra delen dominerar jordbruksmarken. med avdunstningen får man den effektiva neder- börden som kan uppskattas till 10 l/s km2. Det Utredningar fi nns inga större vattendrag eller sjöar varifrån Av tabell D framgår vilka utredningar som gjorts grundvatten kan induceras i någon betydande inom området. Genom SGU pågår under 2005 och omfattning. Om man ser till uttaget vid vattentäk- 2006 ett arbete med att ta fram en grundvatten- terna, ca 8 l/s, är detta en mycket liten andel av kartering för delar av område D. nederbördstillskottet i området.

Grundvattnets fysikaliska förhållanden i Grundvattenytans nivå området Vid utströmningsområdet i öster sammanfaller grundvattenytans nivå med Ljusteråns. Enligt Vattentäkter, uttagsvolymer mätningar 1999 vid Ljusterån ca 300 meter ned- I området ligger Solvarbo kommunala vattentäkt, ströms sammanﬂ ödet med Hyttbäcken låg nivån Solvarbo nya enskilda vattentäkt samt Backa en- på 98,8 m.ö.h. Grundvattenytan blir således sedan skilda vattentäkter. De totala uttagsvolymerna för stigande mot väster. Vid hyttbäcken ca 300 meter de tre vattentäkterna ligger på ca 240 000 m3/år. uppströms sammanﬂ ödet med Ljusterån låg ni- Det motsvarar ca 8 l/s. vån på 100,6 m.ö.h. Vidare längre västerut ligger

77 SGU har tagit fram en jordartskarta för Badelun- daåsens sträckning

Solvarbos kommunala vattentäkt. Mätningar vid des berg på 10, 14 och 18 meters djup. fastigheten Våbäck 67:1, 2005, visar på en relativt stor variation 142 – 156 m.ö h. Påverkan från markanvändning

Vattenbalans Kartbilden D3 visar översiktligt markytans ge- Vattenbalansen i området kan uppskattas om man nomsläpplighet. De nordvästra delarna av områ- tar hänsyn till nederbörd, avdunstning, ytvatten- det har hög genomsläpplighet och därigenom hög omsättning, in- och utströmning av grundvatten sårbarhet i händelse av markförorening. samt grundvattenuttag. Föroreningsrisk Vattenskyddsområden På kartbilden fi nns markerat områden med verk- Solvarbo kommunala vattentäkt har ett skydds- samhet som kan innebära risk för förorening av område som även innefattar Ugglebo vattentäkt grundvattnet. Materialet är hämtat från Länssty- inom delområde E. Det fi nns planer på att omar- relsens uppgifter om områden där det fi nns risk beta skyddsområdet. för föroreningsläckage. Det är fråga om industriell verksamhet i olika omfattning. Vattendragen från Markförhållanden Silvbergssjön och Mosbysjön till Dammsjön hyser en del äldre mindre deponier av sulfi dmalmsslagg. Jordlagren och deras mäktighet Dessa är lämningar från hyttverksamhet. Vidare I den nordöstra delen överlagras grovsedimenten har Solvarbo såg samt en äldre nedlagd soptipp av fi nsediment. Solvarboravinen och Säterdalen för Solvarbo markerats i kartbilden. Förorenings- är djupt nedskurna och har bildats som en följd risken från dessa objekt är troligen mycket liten. av de översta jordlagrens lätteroderade egenskaper. Borrningar och rörneddrivningar har utförts Enskilda avlopp av VIAk 1956, 1993 och 1999. De undersökningar På kartbilden fi nns markerat de kommunala verk- som redovisades 1968 av VIAK omfattade Säter- samhetsområdena för avlopp. Inom dessa områ- dalen öster om delområde D. Det är svårt att med den fi nns möjlighet att ansluta till kommunalt av- utgångspunkt från materialet få en översiktlig bild lopp. Det innebär inte att alla hushåll är anslutna. av jordlagrens mäktighet. De borrningar och rör- Verksamhetsområdena och bebyggelsen utanför drivningar som utförts ger dock en bra bild av de dessa kan ge en bild av omfattningen av enskilda förhållandena med avseende på de översta mark- avlopp i området. Någon närmare detaljanalys har skikten. Om man ser till den västra delen av del- inte genomförts. område D påträffas relativt grovt material i ytskik- ten, således ingen överlagring av fi nare material. Recipienter för avloppsreningsverk Nordöst om Mossbysjön ligger en grustäkt på fast- Det fi nns ingar avloppsreningsverk som har sina igheten Våbäck 67:1. Grundvattenrör installerades utsläpp inom området. Solvarbo avloppsrenings- här 2005. Inom denna begränsades yta påträffa- verk har Dalälven som recipient. 78 Bebyggelsemark användningen av bekämpningsmedel, gödsling Här avses mark för hyresbostäder, villor och egna- och gödselhantering. Även brukningssätt och val hem, dock ej aktiva jordbruksfastigheter. Riskfak- av grödor kan påverka. I område D fi nns stora torer kan vara schaktningsarbeten vid nybyggnad arealer jordbruksmark i nordöstra delen. Någon och underhåll, avloppsinfi ltrationsanläggningar, närmare detaljanalys har inte genomförts. enskilda vattentäkter, berg- och jordvärmeanlägg- ningar, spridning av bekämpningsmedel i trädgår- Jordbrukscentra dar och vägbanor och oljetankar förlagda i mark, I detta fall avses områden i anslutning till jord- byggnad eller fristående. bruksgårdar där maskinuppställningar, ladugår- dar, stall, gödselbrunnar är lokaliserade. Riskfak- Inom område D utgör byn Solvarbo ett samman- torer utgörs av läckage av gödselämnen, lagring hängande bebyggelseområde. Någon närmare de- och hantering av bekämpningsmedel och gödsel. taljanalys har inte genomförts. Uppställning av fordon och jordbruksmaskiner kan innebära risk för bränsle- och oljespill. Inom Industrimark område D fi nns ca fem jordbrukscentra. Någon Riskfaktorerna är helt beroende på vilken verk- närmare detaljanalys har inte genomförts. samhet som utövas och i vilken utsträckning som föroreningar kan nå grundvattnet. Schaktningar i Skogsbruksmark samband med byggande av anläggningar kan även Det som inte är markerat som jordbruksmark el- utgöra en risk liksom avloppsledningar. Det fi nns ler bebyggelseområden kan betraktas som skogs- ingen industrimark inom område D. bruksmark. Riskfaktorer kan vara spridning av bekämpningsmedel och gödselämnen. I samband Jordbruksmark med skogsavverkning kan skogsmaskiner medföra Riskfaktorer för jordbruksmark är huvudsakligen risk för markskador, bränsle- och oljespill. Nor-

79 malt sett är skogsbruksmark den kategori av mark- användning som innebär lägst risk för förorening. En stor del av område D utgörs av skogsmark.

Materialtäkt Med materialtäkter i detta sammanhang menas grustäkter med pågående eller avslutad verksamhet. Grusbrytning kan innebära risk för oljeläckage från entreprenadfordon. En vegetationsavtagning och nivåsänkning av den omättade zonen kan inne- bära att föroreningar snabbare når grundvattnet. Påförande av ett skyddsskikt ovan utbrutna täkter kan i viss mån förhindra att föroreningar tränger ned. Inom område D ﬁ nns en pågående material- täkt i anslutning till fastigheten Våbäck 67:1

Område D genomlöps av riksväg 70 samt järnvä- gen Borlänge – Säter. Dessutom ﬁ nns vägnät med mindre vägar.

Grundvattnets kvalitetsegenskaper

Enligt tidigare utlåtanden har vattenkvaliteten befunnits vara av mycket god beskaffenhet i vat- tentäkterna inom området. Det har inte funnits möjligheter i denna redovisning att gå igenom den aktuella situationen vid vattentäkter i delområdet.

Titel Kommun Datum Operatör Yttrande över förberedande grundvattenundersökningar för Solvarbo i Gustafs kommun Säter 1956-10-24 VIAK Redogörelse för utbyggnad av vattentäkt och provpumpning vid Solvarbo, Gustavs kommun. Säter 1963-02-28 VIAK Program för utförande av rörbrunn II vid Solvarbo inom Gustafs kommun Säter 1965-03-10 VIAK Grundvattentäkten i Solvarbo-Uggelbo, Undersökningar, borrningar mm. Säter 1968-01-12 VIAK Redogörelse för grundvattenundersökningar för vattenförsörjningen inom Säters stad. 37.6485. Säter 1968-01-12 VIAK AB Besiktning av de geologiska förhållandena kring Gustafs och Säters vattentäkter i Kopparbergs Säter 1973-01-09 AIB län den 19 oktober 1971 Program för utförande av rörbrunn vid Uggelbo Säter 1974-05-17 VIAK Säters kommun. Solvarbo. Sammanställning av rörborrningar. Säter 1993-05-03 VBB VIAK Protokoll markundersökning,Ugglebo-Solvarbo vattentäkt Säter 2000-02-22 Viak Preliminär markundersökning och redovisning för skyddsplan Solvarbo- Ugglebo Säter 2000-02-22 VBBVIAK Säters vattenförsörjning. Reservvatentäkt Lägesrapport Säter 2002-04-02 Midvatten Reservvattentäkt för Säter i Solvarbo - Br5 Säter 2003-11-12 Midvatten MKB Materialtäkt, Gustafs - Holen 9:2 m fl NCC Roads Säter 2005-02-18 Midvatten MKB Materialtäkt, Holen 8:1, m fl , Säters kommun, Lekab S äter 2005-06-07 Midvatten Täktansökan Vålbäck 67:1 m fl Säters kommun, kompl miljödomstolen, Betongindustri AB Säter 2005-06-14 Enviplan AB Grundvattenkartering Badelundaåsen Borlänge - Säter (preliminär) Säter 2006-01-01 SGU

Tabell D Undersökningar referenser

80 8.4.10 Område E Avbördning Ytvatten inom område E avbördas huvudsakligen Berörda kommuner: Säter till Ljusterån som har sitt utlopp i Dalälven. Hytt- Åssträckans längd: 5,4 km bäckens avrinningsområde är större delen av om- Delområdets areal: 17,53 km2 råde E samt sjön Ljusterns avrinningsområde.

Allmänt Grundvattenfl öde samt utströmning Utströmning av grundvatten sker till Ljusterån Avgränsning har skett enligt kriterierna i avsnitt som har sitt utlopp i Dalälven. Grundvattenfl ödet i 10.2.1. Badelundaåsen har här en nordväst-sydöst- åskärnan för område E fi nns inte redovisat. lig sträckning. Delområdet sträcker sig från Ljus- terån till vattendelaren vid Karlsgårdarna. Den Nederbörd, inströmning av grundvatten uppskattade fl ödesriktingen för grundvattnet har Grundvattenmagasinen inom område E får sitt markerats med blå pilar, karta E1. Områdets syd- vattentillskott huvudsakligen genom nederbörden västra del består till övervägande delen av skogs- i området. Om den totala nederbörden minskas mark. I den norra delen dominerar jordbruksmar- med avdunstningen får man den effektiva neder- ken. börden som kan uppskattas till 10 l/s km2. Det fi nns inga större vattendrag eller sjöar varifrån Utredningar grundvatten kan induceras i någon betydande om- Av tabell E framgår vilka utredningar som gjorts fattning till åssträckningens kärna. Om man ser inom området. till uttaget vid vattentäkterna, ca 19 l/s, är detta en mycket liten andel av nederbördstillskottet i om- Grundvattnets fysikaliska förhållanden i rådet. området Grundvattenytans nivå Vattentäkter, uttagsvolymer Vid utströmningsområdet i nordväst sammanfal- I området ligger Ugglebo kommunala vattentäkt. ler grundvattenytans nivå med Ljusteråns. Ca 1 km De totala uttagsvolymen ligger på ca 600 000 m3/ längre uppströms vid Ugglebo vattentäkt är grund- år. Det motsvarar ca 19 l/s. vattnet artesiskt. Ytterligare ca 2 km uppströms

81 SGU har tagit fram en jordartskarta för Badelun- daåsens sträckning stiger grundvattenytan med endast 0,1 – 0,2 me- påträffades. Man drog slutsatsen att grovsedimen- ter. Därefter stiger nivån med ca 3 meter fram till ten huvudsakligen är avlagrade mot den södra si- Ljusteråns östligaste sträckning. Det innebär att dan av Säterdalen. Det ﬁ nns inga undersökningar grundvattenytan i stort följer dalbottnen. Det ﬁ nns av jordlagren på den återstående sträckan mellan inga ytterligare uppgifter om grundvattenytans Ljusterån och vattendelaren vid Karlsgårdarna. nivå på den återstående sträckan mellan Ljusterån och vattendelaren vid Karlsgårdarna. Påverkan från markanvändning

Vattenbalans Kartbilden E3 visar översiktligt markytans ge- Vattenbalansen i området kan uppskattas om man nomsläpplighet. Området i direkt anslutning till tar hänsyn till nederbörd, avdunstning, ytvatten- vattendelaren vid Karlsgårdarna har hög genom- omsättning, in- och utströmning av grundvatten släpplighet och därigenom hög sårbarhet i hän- samt grundvattenuttag. delse av markförorening.

Vattenskyddsområden Föroreningsrisk Ugglebo kommunala vattentäkt har ett skydds- På kartbilden fi nns markerat områden med verk- område som även innefattar Solvarbo vattentäkt samhet som kan innebära risk för förorening av inom delområde D. Det fi nns planer på att omar- grundvattnet. Materialet är hämtat från Länssty- beta skyddsområdet. relsens uppgifter om områden där det fi nns risk för föroreningsläckage. Det är fråga om industriell Markförhållanden verksamhet i olika omfattning. Mot Bispberg fi nns några mindre områden med gruvavfall från järn- Jordlagren och deras mäktighet malmsbrytning. I anslutning till Säters centralort Inom hela delområde E delen överlagras grovsedi- fi nns en äldre nedlagd avfallstipp Bergbacken, menten längs åssträckningen av fi nsediment. Sä- bensinstationer och jaktskyttebana. Förorenings- terdalen är djupt nedskuren och har bildats som en risken från dessa objekt är troligen liten. följd av de översta jordlagrens lätteroderade egenskaper. Borrningar har utförts av VIAk 1962 - 65, Enskilda avlopp 1973-74 samt 1999. Hela sträckan längs Ljusterån På kartbilden fi nns markerat de kommunala verk- fi nns väl dokumenterad. Finsedimentens mäktig- samhetsområdena för avlopp. Inom dessa områ- het har stora variationer längs sträckan. Vid Nord- den fi nns möjlighet att ansluta till kommunalt av- dalen, där Ljusterån gör en markerad krök, kan lopp. Det innebär inte att alla hushåll är anslutna. man konstatera blottad bergrundsyta i ravinens Verksamhetsområdena och bebyggelsen utanför botten. Ca 200 meter mot sydväst påträffades vat- dessa kan ge en bild av omfattningen av enskilda tenförande sandlager på nivån 47 - 66 meter under avlopp i området. Någon närmare detaljanalys har markytan. Man utförde även borrningar 1962 till inte genomförts. 72 meters djup utan att grovkornigt isälvsmaterial 82 Recipienter för avloppsreningsverk även utgöra en risk liksom avloppsledningar. Det Avloppsreningsverket för Säters centralort är belä- fi nns industrimark i anslutning till centralorten. get i Säterdalan och har Ljusterån som recipient. Någon närmare detaljanalys har inte genomförts

Bebyggelsemark Jordbruksmark Här avses mark för hyresbostäder, villor och egna- Riskfaktorer för jordbruksmark är huvudsakligen hem, dock ej aktiva jordbruksfastigheter. Riskfak- användningen av bekämpningsmedel, gödsling torer kan vara schaktningsarbeten vid nybyggnad och gödselhantering. Även brukningssätt och val och underhåll, avloppsinfi ltrationsanläggningar, av grödor kan påverka. I område E fi nns stora enskilda vattentäkter, berg- och jordvärmeanlägg- arealer jordbruksmark i den norra delen. Någon ningar, spridning av bekämpningsmedel i trädgår- närmare detaljanalys har inte genomförts. dar och vägbanor och oljetankar förlagda i mark, byggnad eller fristående. Jordbrukscentra I detta fall avses områden i anslutning till jord- Hela Säters centralort är beläget inom delområde bruksgårdar där maskinuppställningar, ladugår- E. Någon närmare detaljanalys av föroreningsris- dar, stall, gödselbrunnar är lokaliserade. Riskfak- kerna har inte genomförts. torer utgörs av läckage av gödselämnen, lagring och hantering av bekämpningsmedel och gödsel. Industrimark Uppställning av fordon och jordbruksmaskiner Riskfaktorerna är helt beroende på vilken verk- kan innebära risk för bränsle- och oljespill. Inom samhet som utövas och i vilken utsträckning som område E fi nns ca fem jordbrukscentra. Någon föroreningar kan nå grundvattnet. Schaktningar i närmare detaljanalys har inte genomförts. samband med byggande av anläggningar kan

83 täkter kan i viss mån förhindra att föroreningar tränger ned. Inom område E ﬁ nns ingen pågåen- de materialtäkt. Vid Karlsgårdarna ﬁ nns spår av gamla grustag.

Område E genomlöps av riksväg 70 samt järnvä- gen Borlänge – Säter. Dessutom ﬁ nns vägnät med mindre vägar.

Grundvattnets kvalitetsegenskaper

Enligt tidigare utlåtanden har vattenkvaliteten befunnits vara av mycket god beskaffenhet för den beﬁ ntliga vattentäkten inom området. Det har inte funnits möjligheter i denna redovisning att gå igenom den aktuella situationen vid vattentäkter i delområdet.

Ljusterån i Säterdalen

Skogsbruksmark Det som inte är markerat som jordbruksmark eller bebyggelseområden kan betraktas som skogsbruksmark. Riskfaktorer kan vara spridning av bekämpningsmedel och gödselämnen. I samband med skogsavverkning kan skogsmaskiner med- föra risk för markskador, bränsle- och oljespill. Normalt sett är skogsbruksmark den kategori av markanvändning som innebär lägst risk för föro- rening. En stor del av område Es nordvästra del utgörs av skogsmark.

Titel Kommun Datum Operatör Grundvattentäkten i Solvarbo-Uggelbo, Undersökningar, borrningar mm. Säter 1968-01-12 VIAK Redogörelse för grundvattenundersökningar för vattenförsörjningen inom Säters stad. 37.6485. Säter 1968-01-12 VIAK AB Besiktning av de geologiska förhållandena kring Gustafs och Säters vattentäkter i Kopparbergs län den 19 oktober 1971 Säter 1973-01-09 AIB Program för utförande av rörbrunn vid Uggelbo Säter 1974-05-17 VIAK PM beträffande vattenförsörjning för Bispberg Säter 1975-01-15 VIAK Protokoll markundersökning,Ugglebo-Solvarbo vattentäkt Säter 2000-02-22 Viak Preliminär markundersökning och redovisning för skyddsplan Solvarbo- Ugglebo Säter 2000-02-22 VBBVIAK

Tabell E Undersökningar referenser

84 8.4.11 Område F inom kärnområdet uppträder i stor utsträckning ytligt efter sträckan, karta F3. Längs sidopartierna Berörda kommuner: Säter, Hedemora påträffas vanligen jordbruksmark med tätare ﬁ n- Åssträckans längd: 18,9 km sediment i ytan. En mycket stor andel av delom- Delområdets areal: 46,96 km2 råde F består av jordbruksmark.

Allmänt Utredningar Av tabell F framgår vilka utredningar som gjorts Avgränsning har skett enligt kriterierna i avsnitt inom området. 10.2.1. Badelundaåsen har här en nordväst-syd- östlig sträckning. Delområdet är närmare 20 km Grundvattnets fysikaliska förhållanden i långt och sträcker sig från vattendelaren vid Karls- området gårdarna i Säters kommun till Brunna och Grådö i Hedemora kommun. Vid Viggesnäs fi nns en för- Vattentäkter, uttagsvolymer grening av åsen mot norr, Svärdsjöåsen. I området ligger de mindre enskilda vattentäkter- na Tjärnan, Solbacken, Haggården och Backa. Det Den uppskattade fl ödesriktingen för grundvattnet fi nns två kommunala vattentäkter, Viggesnäs och har markerats med blå pilar, karta F1. Åsbildning- Petersburg. Vid Grådö fi nns Milkos vattentäkt. en är efter en stor del av sträckningen väl marke- Den totala uttagsvolymen ligger på ca 1 500 000 rad i terrängen, karta F1. Grovt isälvsmaterial m3/år. Det motsvarar ca 50 l/s.

85 Vid Karlsgårdarna och Bispergs klack ligger en vattendelaren för Badelundaåsen. Vattende- laren bildar gräns mellan område E och F

Under senare tid har frågan om reserv- eller er- bär att ytvatten och en stor del av grundvattnet sättningstäkt för Petersburg utretts. strömmar sidledes från kärnområdet. Utström- ningspunkt för huvudströmningen längs åssträck- Avbördning an ligger vid Brunna och Grådö. Viss utströmning Ytvatten inom område F avbördas huvudsakligen är trolig även mot Brunnsjön. söderut mot Mässingsboån och Dalälven samt norrut mot sjöarna Viggen och Håvran. Åssträck- Vid två platser inom den centrala åskärnan är ningen utgörs till stora delar av en höjdrygg som bergrundsytans läge högre än grundvattenytan, samtidigt fungerar som ytvattendelare i sidled. vid Tjärna betongstation samt vid Stadsberget, Hedemora. Detta kan sägas medföra viss uppdäm- Grundvattenfl öde samt utströmning ning av grundvattnet samt begränsa strömningen Man kan tänka sig en teoretisk strömningsriktning volymsmässigt. Det fi nns inga beräkningar eller från vattendelaren vid Karlsgårdarna i norr till uppskattningar utförda på fl ödet längs åsträck- Brunna och Grådö i söder. Emellertid utgör åsen ningen. en höjdrygg och vattendelare i sidled vilket inne-

SGU har tagit fram en jordartskarta för Badelun- daåsens sträckning

86 Nederbörd, inströmning av grundvatten grundvattenytans nivå med Dalälven. Viaks ut- Grundvattenmagasinen inom område F får sitt redning från 1968 redovisar grundvattennivåerna vattentillskott huvudsakligen genom nederbörden längs sträckan Svarttjärnen, nordväst om Hede- i området. Om den totala nederbörden minskas mora, till Brunna vid Dalälven. Nivån är fallande med avdunstningen får man den effektiva neder- från ca 100 m.ö.h till 82 m.ö.h. börden som kan uppskattas till 10 l/s km2. Viss Söder om Brunna går åsen längs Dalälven ned till inducering och utbyte av ytvatten och grundvatten Grådö. För denna sträcka ﬁ nns grundvattennivå- sker troligen i anslutning till sjön Viggen samt lo- erna redovisade i en utredning som Viak genom- kalt vid vattenståndsvariationer i anslutning till fört för Grådö vattentäkt 2002. I strandzonen föl- Dalälven vid Brunna och Grådö. Om man ser till jer grunvattennivåerna älvens nivåer. totala uttaget vid vattentäkterna, ca 50 l/s, är detta en liten andel av nederbördstillskottet i området. Norr om Svarttjärnen har nivåerna bland annat redovisats av VBB Viak 2001, i samband med prov- Vattenbalans pumpningar vid Viggesnäs. Vid Viggesnäs ligger Vattenbalansen i området kan uppskattas om man nivån på ca 102 m.ö.h. tar hänsyn till nederbörd, avdunstning, ytvatten- omsättning, in- och utströmning av grundvatten Utredningen om förhållandena vid Solbackens samt grundvattenuttag. sjukhem, Viak 1982, redovisar nivåer i brunnar längre mot nordost. Nivån ligger här på ca 107 Grundvattenytans nivå m.ö.h. Vid utströmningsområdet i sydost sammanfaller

87 Föroreningsrisk På kartbilden fi nns markerat områden med verksamhet som kan innebära risk för förorening av grundvattnet. Materialet är hämtat från Länssty- relsens uppgifter om områden där det fi nns risk för föroreningsläckage. Det är fråga om industriell verksamhet i olika omfattning. I nordvästra delen fi nns ett par mindre nedlagda soptippar, en betongindustri samt jaktskyttebana. I anslutning till Hedemora centralort fi nns bensinstationer, två mindre nedlagda avfallsdeponier, skrotningsverk- samhet och industriell verksamhet. I Område F södra del fi nns en jaktskyttebana.

Enskilda avlopp På kartbilden ﬁ nns markerat de kommunala verk- samhetsområdena för avlopp. Inom dessa områ- den ﬁ nns möjlighet att ansluta till kommunalt avlopp. Det innebär inte att alla hushåll är anslutna. Verksamhetsområdena och bebyggelsen utanför dessa kan ge en bild av omfattningen av enskilda Ett parti av Badelundaåsen vid Viggenäs i anslutning till avlopp i området. Någon närmare detaljanalys har sjön Viggen inte genomförts.

Recipienter för avloppsreningsverk Vattenskyddsområden Avloppsreningsverket för Hedemora centralort är Viggesnäs och Petersburgs kommunala vattentäkt beläget vid Brunna. Verket har Dalälven som re- har ett skyddsområden. Även den enskilda vatten- cipient. täkten vid Grådö har skyddsområde. Bebyggelsemark Markförhållanden Här avses mark för hyresbostäder, villor och egnahem, dock ej aktiva jordbruksfastigheter. Riskfak- Jordlagren och deras mäktighet torer kan vara schaktningsarbeten vid nybyggnad Badelundaåsens kärnområde inom delområde F och underhåll, avloppsinfi ltrationsanläggningar, består huvudsakligen av grovt isälvsmaterial som enskilda vattentäkter, berg- och jordvärmeanlägg- exponeras i ytan. Sidopartierna har överlagrats ningar, spridning av bekämpningsmedel i trädgår- med fi nare material. Borrningar i område F har dar och vägbanor och oljetankar förlagda i mark, bland annat utförts av Viak 1970-71, 1982 och byggnad eller fristående. 2001. Hela Hedemora centralort samt Västerby är belä- Inventeringar och borrningar vid Solbacken har get inom delområde F. Någon närmare detaljana- påvisat jordlager på upp till 74 meters mäktighet. lys av föroreningsriskerna har inte genomförts. Borrningar vid Viggesnäs tyder på jordlager med ca 30 meter mäktighet. Av Viak sammanställda re- Industrimark sultat för sträckan Svarttjärnen – Brunna tyder på Riskfaktorerna är helt beroende på vilken verk- jordlager på minst 30 – 40 meter. samhet som utövas och i vilken utsträckning som föroreningar kan nå grundvattnet. Schaktningar i Vid två platser inom den centrala åskärnan är samband med byggande av anläggningar kan även bergrundsytans läge högre än grundvattenytan, utgöra en risk liksom avloppsledningar. Det fi nns vid Tjärna betongstation samt vid Stadsberget vid industrimark i anslutning till Hedemora. Någon Hedemora. Jordlagrets djup vid kanten av och närmare detaljanalys har inte genomförts mitt för Stadsberget uppgår till ca 20 meter. Jordbruksmark Påverkan från markanvändning Riskfaktorer för jordbruksmark är huvudsakligen användningen av bekämpningsmedel, gödsling Kartbilden F3 visar översiktligt markytans genom- och gödselhantering. Även brukningssätt och val släpplighet. Det centrala åspartiet består mesta- av grödor kan påverka. Område F består till största dels av genomsläppligt material. delen av jordbruksmark. Någon närmare detaljanalys har inte genomförts.

88 Titel Kommun Datum Operatör Beskrivning av Badelundaåsen i Hedemoratrakten med särskild hänsyn till åsgravar. Hedemora 1955-04-21 U U Geo Yttrande över hydrogeologisk undersökning beträffande vattenförsörjningen för Västerby m fl samhällen i Hedemora landskommun. Hedemora 1963-09-29 VIAK Program för utförande av rörbrunn vid Grådö inom Hedemora stad Hedemora 1969-07-21 VIAK Preliminär redogörelse för de hydrogeologiska förhållandena inom Dalälvens dalgång mellan Grådö och Brunnbäck Hedemora 1970-01-01 Hydrogeologisk undersökning av Badelundaåsen vid HedemoraKopparbergs län Hedemora 1970-06-01 CTH Statens vägverk. Program för utförande av rörbrunn vid Grådö Hedemora 1970-09-22 Teknisk utredning åberopande en av K-konsult i Falun verkställd, 30.11.1970, utredning rörande grundvattentäkten för Grådö mejeri Hedemora 1970-11-30 K-Konsult Redogörelse för grundvattenundersökningar i Badelundaåsen vid Hedemora. Hedemora 1972-04-07 VIAK Mätningsprogram för vattenståndsobservationer i Badelundaåsen (Grådö, Dalälven- länsgränsen Brovallen) Hedemora 1975-12-23 VIAK Norbergs samhälle. Vattenförsörjning. Preliminärt handlingsprogram för utförande av vattenförsörjningsanläggningen vid Grådö. Hedemora 1976-05-19 VIAK Hedemora kommun. Tjärnagg betongstation. PM beträffande vattenförsörjning Hedemora 1977-02-22 VIAK tätort. Hedemora 1977-05-16 VIAK Hedemora kommun. Petersburg. Stegprovpumpning av brunn nr 4. Hedemora 1978-09-20 VIAK Kopparbergs läns landsting. Solbackens sjukhem. Sammanställning av borrningsresultat. Hedemora 1982-10-26 VIAK Dalarnas Mejeriförening. Grådö Mejeri. Vattenförsörjning. Hedemora 1983-02-10 VIAK Yttrande avseende ansökan från Kopparbergs läns landsting till vattendomstolen om grundvattenuttag för värmeutvinning i värmepump vid Solbackens vårdhem, Hedemora Hedemora 1984-01-01 SGU Inventering av surt grundvatten i brunnar. Hedemora 1986-01-01 Hedemora k Provpumpning Viggesnäs, koncept, Hedemora Energi Hedemora 2001-12-18 Sweco Viak Fortsatt grundvattenmodellering i Hedemora, Viggesnäs koncept Hedemora Energi Hedemora 2002-01-05 Sweco Viak Redovisning av provpumpning för Grådö vattentäkt, Miko Hedemora 2002-09-04 Sweco Viak Tillståndsansökan för uttag av grundvatten. Grådö Hedemora 2005-09-16 Sweco Viak

Tabell F Undersökningar referenser

Jordbrukscentra täkter kan i viss mån förhindra att föroreningar I detta fall avses områden i anslutning till jord- tränger ned. Inom delområde F fi nns ingen pågå- bruksgårdar där maskinuppställningar, ladugår- ende materialtäkt. Spår av gamla grustag fi nns på dar, stall, gödselbrunnar är lokaliserade. Riskfak- ett fl ertal ställen efter åssträckningen. torer utgörs av läckage av gödselämnen, lagring och hantering av bekämpningsmedel och gödsel. Vägar och järnvägar Uppställning av fordon och jordbruksmaskiner Riskfaktorer kan vara vägsaltning och olyckor där kan innebära risk för bränsle- och oljespill. Inom läckage uppstår. Föroreningar från fordon kan område F fi nns ett tjugotal jordbrukscentra. Nå- spridas i form av spolarvätskor, oljeläckage och gon närmare detaljanalys har inte genomförts. slitagematerial från bildäck. Schaktningsarbeten i samband med byggande och underhåll av vägen Skogsbruksmark kan innebära en risk. Det som inte är markerat som jordbruksmark eller bebyggelseområden kan betraktas som skogs- Område F genomlöps av riksväg 70 samt till vissa bruksmark. Riskfaktorer kan vara spridning av delar av järnvägen Säter – Hedemora - Avesta. bekämpningsmedel och gödselämnen. I samband Dessutom fi nns vägnät med mindre vägar. med skogsavverkning kan skogsmaskiner med- föra risk för markskador, bränsle- och oljespill. Grundvattnets kvalitetsegenskaper Normalt sett är skogsbruksmark den kategori av markanvändning som innebär lägst risk för föro- Enligt tidigare utlåtanden har vattenkvaliteten be- rening. Delområde F hyser relativt liten andel funnits vara av god beskaffenhet för de befi ntliga skogsbruksmark. vattentäkterna inom området. Det har inte funnits möjligheter i denna redovisning att gå igenom den Materialtäkt aktuella situationen vid vattentäkterna i delområ- Med materialtäkter i detta sammanhang menas det. grustäkter med pågående eller avslutad verksamhet. Grusbrytning kan innebära risk för oljeläck- age från entreprenadfordon. En vegetationsavtagning och nivåsänkning av den omättade zonen kan innebära att föroreningar snabbare når grundvattnet. Påförande av ett skyddsskikt ovan utbrutna

89 90 8.4.12 Område G na mot sydväst påträffas vanligen jordbruksmark med tätare fi nsediment i ytan. Berörda kommuner: Hedemora, Avesta Åssträckans längd: 5,7 km Utredningar Delområdets areal: 16,4 km2 Av tabell G framgår vilka utredningar som gjorts inom området. Allmänt Grundvattnets fysikaliska förhållanden i Avgränsning har skett enligt kriterierna i avsnitt området 10.2.1. Badelundaåsen har här en nordväst-syd- östlig riktning. Delområdet sträcker sig från Grådö Vattentäkter, uttagsvolymer vid Dalälven till vattendelaren vid Stensbo i Avesta I området tre mindre enskilda vattentäkterna kommun Långtjärn, Sandsätersbo och Stensbo. Uttagsvoly- merna för de tre vattentäkterna är mycket liten. Den uppskattade fl ödesriktingen för grundvattnet har markerats med blå pilar, karta G1. Åsbildning- Tidigare fanns även en kommunal mindre vatten- en är ställvis markerad i terrängen, karta G1. Kärn- täkt vid Grådåholm nära Dalälven i nordligaste området sluttar brant mot Dalälven och bildar en delen av område G. Vattentäkten försörjde ca 100 platågräns mot nordost. Det grova isälvsmaterialet fastboende. inom kärnområdet uppträder i stor utsträckning I samband med färdigställandet nya sträckningen ytligt efter sträckan, karta F3. Längs sidopartier- av riksväg 70 fl yttades vattentäkten något. Planer

91 SGU har tagit fram en jordartskarta för Badelun- daåsens sträckning

fanns 1992 att tillskapa ett skyddsområde för täk- Nederbörd, inströmning av grundvatten ten. Några år senare beslöt kommunen i stället Grundvattenmagasinen inom område G får sitt att koppla på ledningen till Grådö mejeris grund- vattentillskott huvudsakligen genom nederbörden vattentäkt. Vattentäkten vid Grådöholm lades i området. Om den totala nederbörden minskas därmed ned. Grådö mejeri har även nyttjat Grådö- med avdunstningen får man den effektiva neder- holm som reserv under en period. börden som kan uppskattas till 10 l/s km2. Viss inducering och utbyte av ytvatten och grundvatten Avbördning sker troligen vid vattenståndsvariationer i anslut- Ytvatten och grundvatten inom område G avbör- ning till strandområdet vid Dalälven. das huvudsakligen mot Dalälven. Marken är till stora delar genomsläpplig. Det fi nns inga större Grundvattenytans nivå vattendrag i området. Vid utströmningsområdet i norr sammanfaller grundvattenytans nivå med Dalälven. Midvattens Grundvattenfl öde samt utströmning utredning anger grundvattenytans nivå vid vatten- Grundvattenfl ödet i norra åskärnan leder ned till delaren till nära 86 m.ö.h. Dalälvens nivå ligger på Dalälven i norr. Det är troligt att en hel del grund- ca 82,5 m.ö.h. vatten även strömmar västerut mot Dalälven. Ställvis höga berggrundslägen och lokala sänkor Vattenbalans efter åssträckan kan innebära att fl era grundvat- Vattenbalansen i området kan uppskattas om man tenmagasin i åsen dräneras mot älven i väster. tar hänsyn till nederbörd, avdunstning, ytvatten- omsättning, in- och utströmning av grundvatten Vattendelarens läge har bland annat redovisats i samt grundvattenuttag. Midvattens saltutredning för riksväg 70, 2002. 1991 utreddes frågan om skyddsområde för vat- Vattenskyddsområden tentäkten vid Grådöholm. I K-konsults utredning Det fi nns inga vattenskyddsområden inom delom- uppskattades att fl ödet vid stationära förhållan- råde G. den skulle ligga över 7 l/s. Kapaciteten testades då Grådö mejeri tillfälligt nyttjade vattentäkten. Markförhållanden

Det ﬁ nns inga beräkningar eller uppskattningar i Jordlagren och deras mäktighet övrigt på grundvattenﬂ ödet längs åsträckningen. Badelundaåsens kärnområde inom delområde G

92 består huvudsakligen av grovt isälvsmaterial som samhet som kan innebära risk för förorening av exponeras i ytan. Sidopartierna ned mot Dalälven grundvattnet. Materialet är hämtat från Länssty- har överlagrats med fi nare material. Viss orien- relsens uppgifter om områden där det fi nns risk tering om jordlagrens mäktighet kan man bland för föroreningsläckage. Det är fråga om industriell annat få genom de grusbrytningar som utförts i verksamhet i olika omfattning. I norrra delen fi nns området. Troligen varierar jordlagrens djup kraf- en jaktskyttebana. tigt. Höga bergrundlägen liksom lokala sänkor på- träffas. Enskilda avlopp På kartbilden fi nns markerat de kommunala verk- Ett par äldre borrningar har redovisats av Mid- samhetsområdena för avlopp. Inom dessa områ- vatten, 2002. Vid Grådöholm utfördes 1999 en den fi nns möjlighet att ansluta till kommunalt av- borrning till 30 meter djup. Fortsatt borrning var lopp. Det innebär inte att alla hushåll är anslutna. möjlig. Verksamhetsområdena och bebyggelsen utanför dessa kan ge en bild av omfattningen av enskilda Påverkan från markanvändning avlopp i området. Någon närmare detaljanalys har inte genomförts. Kartbilden G3 visar översiktligt markytans ge- nomsläpplighet. Det centrala åspartiet består mes- Recipienter för avloppsreningsverk tadels av genomsläppligt material. Det fi nns inga avloppsreningsverk i området.

Föroreningsrisk Bebyggelsemark På kartbilden ﬁ nns markerat områden med verk- Här avses mark för hyresbostäder, villor och egna- samhet som kan innebära risk för förorening av i hem, dock ej aktiva jordbruksfastigheter. Riskfak-

93 torer kan vara schaktningsarbeten vid nybyggnad Delområde G består till ungefär hälften av skogs- och underhåll, avloppsinfi ltrationsanläggningar, bruksmark. enskilda vattentäkter, berg- och jordvärmeanlägg- ningar, spridning av bekämpningsmedel i trädgår- Materialtäkt dar och vägbanor och oljetankar förlagda i mark, Med materialtäkter i detta sammanhang menas byggnad eller fristående. grustäkter med pågående eller avslutad verksamhet. Grusbrytning kan innebära risk för oljeläck- Det fi nns ingen tätbebyggelse i område G. age från entreprenadfordon. En vegetationsavtagning och nivåsänkning av den omättade zonen kan Industrimark innebära att föroreningar snabbare når grundvatt- Riskfaktorerna är helt beroende på vilken verk- net. Påförande av ett skyddsskikt ovan utbrutna samhet som utövas och i vilken utsträckning som täkter kan i viss mån förhindra att föroreningar föroreningar kan nå grundvattnet. Schaktningar i tränger ned. samband med byggande av anläggningar kan även utgöra en risk liksom avloppsledningar. Inom delområde G fi nns Grådö och Stensbo grus- täkter. Vid Hultronberget fi nns en bergtäkt. Spår Det fi nns ingen industrimark i område G av gamla grustag fi nns på ett fl ertal ställen efter åssträckningen. Jordbruksmark Riskfaktorer för jordbruksmark är huvudsakligen Vägar och järnvägar användningen av bekämpningsmedel, gödsling Riskfaktorer kan vara vägsaltning och olyckor där och gödselhantering. Även brukningssätt och val läckage uppstår. Föroreningar från fordon kan av grödor kan påverka. Område G består till ca spridas i form av spolarvätskor, oljeläckage och halva delen av jordbruksmark. Någon närmare de- slitagematerial från bildäck. Schaktningsarbeten taljanalys har inte genomförts. i samband med byggande och underhåll av vägen kan innebära en risk. Jordbrukscentra I detta fall avses områden i anslutning till jord- Område G genomlöps av riksväg 70, Hedemora - bruksgårdar där maskinuppställningar, ladugår- Avesta. Dessutom fi nns vägnät med mindre vägar. dar, stall, gödselbrunnar är lokaliserade. Riskfak- torer utgörs av läckage av gödselämnen, lagring Grundvattnets kvalitetsegenskaper och hantering av bekämpningsmedel och gödsel. Uppställning av fordon och jordbruksmaskiner Det fi nns numera inga större vattentäkter i områ- kan innebära risk för bränsle- och oljespill. det. Det har inte funnits möjligheter i denna redovisning att gå igenom den aktuella situationen vid Inom område G fi nns ett tiotal jordbrukscentra. vattentäkter i delområdet. Någon närmare detaljanalys har inte genomförts.

Titel Kommun Datum Operatör Norbergs samhälle. Vattenförsörjning. Preliminärt handlingsprogram för utförande av vattenförsörjningsanläggningen vid Grådö. Hedemora 1976-05-19 VIAK Långtjärn. Hydrogeologiska förhållanden. Hedemora 2000-03-23 SGU Preliminär redogörelse för de hydrogeologiska förhållandena inom Dalälvens dalgång mellan Grådö och Brunnbäck Avesta 1970-01-01 Stratigrafi och grundvattenförhållanden inom ett avsnitt av Dalälvens dalgång NW Avesta. Avesta 1972-05-01 Mätningsprogram för vattenståndsobservationer i Badelundaåsen (Grådö, Dalälven-länsgränsen Brovallen) Avesta 1975-12-23 VIAK Skyddsområde för Grådöholms vattentäkt Hedemora 1991-01-01 K-konsult Förhöjda kloridhalter i bergborrade brunnar vid Skanska Rembo grustag i Saxbo Avesta 1993-10-22 Geosigma GVT (nuv. Saxbo grustäkt,Översiktlig beskrivning av grundvattenförhållandena Avesta 1996-03-04 Midvatten) Utredning för Vägverket angående påverkan från vägsalt vid Germundsbo – riksväg 70 Avesta 2002-11-25 Midvatten

Tabell G Undersökningar referenser

94 8.4.13 Område H Grovt isälvsmaterialet inom kärnområdet upp- träder i stor utsträckning ytligt efter sträckan, Berörda kommuner: Avesta karta H3. Längs sidopartierna påträffas vanligen Åssträckans längd: 12,4 km jordbruksmark med tätare fi nsediment i ytan. Ca Delområdets areal: 23,3 km2 en fjärdedel av delområde H består av jordbruksmark. Allmänt Utredningar Avgränsning har skett enligt kriterierna i avsnitt Av tabell G framgår vilka utredningar som gjorts 10.2.1. Badelundaåsen har här en nordväst-syd- inom området. östlig sträckning. Delområdet sträcker sig från vattendelaren vid Stensbo till Brunnbäck vid Dal- Grundvattnets fysikaliska förhållanden i älven. området Den uppskattade fl ödesriktingen för grundvattnet har markerats med blå pilar, karta H1. Om man Vattentäkter, uttagsvolymer ser till den norra delen av området förekommer I området ligger de kommunala vattentäkterna branta sluttningar från kärnområdet mot Daläl- Germundsbo och Mästerbo. Germundsbo sam- ven. Kärnområdet bildar samtidigt en platågräns körs med Brunnbäck längre söderut. Mästerbo mot nordost. I den södra delen uppträder åsfor- fungerar som reservvattentäkt. Inget uttag görs mationen mera markant för att sedan jämnas ut för närvarande. Det fi nns även ett par enskilda ge- och upphöra längst i söder mot Dalälven. mensamma vattentäkter, Smedsbo och Grönval-

95 SGU har tagit fram en jordartskarta för Badelun- daåsens sträckning

len. De sammanräknade uttagsvolymen ligger på täkt görs idag ett uttag av ca 6 l/s. Tidigare, till ca 220 000 m3/år. Det motsvarar ca 7 l/s. exempel 1968, var uttaget betydligt större, ca 95 l/s. Grundvattenytan vid Germundsbo låg då upp Avbördning emot 6 meter högre än nuvarande nivå. Ytvatten inom område H avbördas huvudsakligen till Dalälven mot sydväst samt mot nordost till Vattenbalans Sjön Nävden och Jularboån. Vattenbalansen i området kan uppskattas om man tar hänsyn till nederbörd, avdunstning, ytvatten- Grundvattenfl öde samt utströmning omsättning, in- och utströmning av grundvatten Det sker ett grundvattenfl öde i åssriktningen. samt grundvattenuttag. Samtidigt sker visst fl öde från kärnområdet i syd- västlig riktningt mot Dalälven. Den största ut- Vattenskyddsområden strömningen sker i längst i söder i Dalälven vid Inom område H fi nns vattenskyddsområden för Brunnbäck. Grundvattenfl ödet i åsen har bland Germundsbo och Mästerbo vattentäkter. annat uppskattats av Midvatten 2002. Diagram H visar grundvattennivåer och uppskattat fl öde i Markförhållanden åsen vid ett uttag vid Germundsbo vattentäkt på 6 – 10 l/s. Jordlagren och deras mäktighet Badelundaåsens kärnområde inom delområde H Nederbörd, inströmning av grundvatten består huvudsakligen av grovt isälvsmaterial som Grundvattenmagasinen inom område H får sitt exponeras i ytan. Sidopartierna har överlagrats vattentillskott huvudsakligen genom nederbörden med fi nare material. i området. Viss inducering kan påräknas i strandzonen efter Dalälven. Det fi nns ett stort material av borrningar och brunnsuppgifter i området. Material fi nns till en Grundvattenytans nivå del redovisat av Midvatten, 2002. Jordlagrens Vid utströmningsområdet i sydost sammanfal- mäktighet och bergläge varierar i hög grad längs ler grundvattenytans nivå med Dalälven. Grund- sträckan. Midvatten har redovisat tre områden vattenytans nivå fi nns utförligt redovisat av bland med högt bergläge längs sträckan. Högsta kända andra Midvatten 2002. Diagram H1 visar nivå- jorddjup uppgår till 40 meter. erna efter sträckan. Dalälvens nivå gör ett kraftigt språng vid Avestaforsen. Vid Germundsbo vattenl

96 Påverkan från markanvändning samhetsområdena för avlopp. Inom dessa områ- den fi nns möjlighet att ansluta till kommunalt av- Kartbilden H3 visar översiktligt markytans ge- lopp. Det innebär inte att alla hushåll är anslutna. nomsläpplighet. Det centrala åspartiet består mes- Verksamhetsområdena och bebyggelsen utanför tadels av genomsläppligt material. dessa kan ge en bild av omfattningen av enskilda avlopp i området. Föroreningsrisk På kartbilden fi nns markerat områden med verk- Inom Germundsbo vattenskyddsområde fi nns 23 samhet som kan innebära risk för förorening av enskilda avloppsinfi ltrationer. Någon närmare de- grundvattnet. Materialet är hämtat från Länssty- taljanalys av området i övrigt har inte genomförts. relsens uppgifter om områden där det fi nns risk för föroreningsläckage. Det är fråga om industriell Recipienter för avloppsreningsverk verksamhet i olika omfattning. Det fi nns inga avloppsreningsverk som har sina recipienter inom området. I den norra delen fi nns ett par betongindustrier, en jaktskyttebana, en äldre nedlags avfallstipp samt Bebyggelsemark ett fl ygfält. I anslutning till Avesta centralort fi nns Här avses mark för hyresbostäder, villor och egna- några bensinstationer, äldre nedlagda avfallstip- hem, dock ej aktiva jordbruksfastigheter. Riskfak- par samt industrier. torer kan vara schaktningsarbeten vid nybyggnad och underhåll, avloppsinfi ltrationsanläggningar, Enskilda avlopp enskilda vattentäkter, berg- och jordvärmeanlägg- På kartbilden fi nns markerat de kommunala verk ningar, spridning av bekämpningsmedel i trädgår

97 Jordbruksmark Riskfaktorer för jordbruksmark är huvudsakligen användningen av bekämpningsmedel, gödsling och gödselhantering. Även brukningssätt och val av grödor kan påverka. Område H består till ca 25 % av jordbruksmark. Någon närmare detaljanalys har inte genomförts.

Jordbrukscentra I detta fall avses områden i anslutning till jord- bruksgårdar där maskinuppställningar, ladugår- dar, stall, gödselbrunnar är lokaliserade. Riskfak- torer utgörs av läckage av gödselämnen, lagring och hantering av bekämpningsmedel och gödsel. Uppställning av fordon och jordbruksmaskiner kan innebära risk för bränsle- och oljespill. Inom område H ﬁ nns fem jordbrukscentra. Någon när- mare detaljanalys har inte genomförts.

Skogsbruksmark Det som inte är markerat som jordbruksmark el- Grustäkt vid Saxbo ler bebyggelseområden kan betraktas som skogsbruksmark. Riskfaktorer kan vara spridning av dar och vägbanor och oljetankar förlagda i mark, bekämpningsmedel och gödselämnen. I samband byggnad eller fristående. med skogsavverkning kan skogsmaskiner med- föra risk för markskador, bränsle- och oljespill. Delar av Skogsbo och Nordanö är belägna inom Normalt sett är skogsbruksmark den kategori av delområde H. Någon närmare detaljanalys av för- markanvändning som innebär lägst risk för föro- oreningsriskerna har inte genomförts. rening. Uppskattningsvis är 60 % skogsbruksmark inom delområde H. Industrimark Riskfaktorerna är helt beroende på vilken verk- Materialtäkt samhet som utövas och i vilken utsträckning som Med materialtäkter i detta sammanhang menas föroreningar kan nå grundvattnet. Schaktningar i grustäkter med pågående eller avslutad verksam- samband med byggande av anläggningar kan även het. Grusbrytning kan innebära risk för oljeläckage utgöra en risk liksom avloppsledningar. Det ﬁ nns från entreprenadfordon. En vegetationsavtagning industrimark i anslutning till Avesta - Skogsbo. och nivåsänkning av den omättade zonen kan Någon närmare detaljanalys har inte genomförts.

Diagram H. Grundvatten- nivåer samt uppskattning av ﬂ ödet längs Badelun- daåsen från Rembo till Brovallen. Grundvattenut- tag vid Germundsbo och Brunnbäck. Modiﬁ erad från Midvattens utredning 2002.

98 innebära att föroreningar snabbare når grundvatt- Grundvattnets kvalitetsegenskaper net. Påförande av ett skyddsskikt ovan utbrutna täkter kan i viss mån förhindra att föroreningar Vattenkvaliteten vid Germundsbo vattentäkt är tränger ned. god frånsett att järn- och manganhalterna är nå- got höga. Vägsaltningen har inneburit att klorid- Inom delområde H fi nns fyra aktiva materialtäk- halterna har ökat. De ligger nu på 30 – 40 mg/l. ter. Spår av gamla grustag fi nns på ett fl ertal stäl- Hårdheten ligger mellan 10 och 15 dH. Vid Grön- len efter åssträckningen. vallen/Rembos vattentäkt är dock kloridhalterna betydlig högre, ca 100 mg/l. Det har inte funnits Vägar och järnvägar möjligheter i denna redovisning att gå igenom den Riskfaktorer kan vara vägsaltning och olyckor där aktuella situationen vid alla de befi ntliga vatten- läckage uppstår. Föroreningar från fordon kan täkterna i delområdet. spridas i form av spolarvätskor, oljeläckage och slitagematerial från bildäck. Schaktningsarbeten i samband med byggande och underhåll av vägen kan innebära en risk.

Område H genomlöps av riksväg 70, Hedemora - Avesta. Dessutom ﬁ nns vägnät med mindre vägar. Järnvägen mellan Avesta – Hordal berör område H.

Titel Kommun Datum Operatör Yttrande angående till Österbygdens vattendomstol ingivna erinringar med anledning av stadens ansökan om lagligförklaring av stadens vattentäkt Avesta 1944-04-15 VBB Utredning över ytterligare vattenuttag från Avesta stads vattenverk i Grytnäs Avesta 1954-01-01 Mästerbo vattentäkt, A vesta 1958-01-01 AIB Ansökan till Österbybygdens vattendomstol angående nyttjande av vattentäkt i Mästerbo inom Folkärna kommun, Kopparbergs län. Avesta 1960-09-26 AIB PM angående utvidgning av Avesta stads vattentäkt vid Germundsbo samt skyddsbestämmelser. Avesta 1962-01-10 VBB Utlåtande över grundförhållandena för föreslaget flygfält vid Rembo, Avesta Avesta 1968-01-24 Vattenkemisk undersökning av Badelundaåsen sträckan Germundsbo - Rembo. 37.6804. Avesta 1968-11-01 VIAK Preliminär redogörelse för de hydrogeologiska förhållandena inom Dalälvens dalgång mellan Grådö och Brunnbäck Avesta 1970-01-01 Seismisk refraktionsmätning och elektrisk motståndsmätning Avesta 1970-07-13 Terratest AB Översiktliggg utredning angående Avestas framtida vattenförsörjning. gg Avesta 1971-01-09 VBB Avesta. Avesta 1972-05-01 Avesta kommun. Geoelektriska sonderingar vid Germundsbo och Brunnbäck. 87.1023. Avesta 1972-10-05 VIAK Beskrivning över utbyggnad av Avesta stads vattenverk och grundvattentäkter i Germundsbo. Avesta 1972-12-07 VBB Seismisk undersökning vid Germundsbo och Rembo, Avesta kommun. Avesta 1974-01-23 SGU Mätningsprogram för vattenståndsobservationer i Badelundaåsen (Grådö, Dalälven- länsgränsen Brovallen) Avesta 1975-12-23 VIAK Avesta kommun. Germundsbo. Sammanställning av borrningsresultat. Avesta 1976-01-22 VIAK Program för utförande av rörbrunn vid Mästerbo. Avesta 1976-06-22 VIAK Avesta kommun. Vattentäkt vid Mästerbo. Redogörelse för anläggning och stegprovpumpning av rörbrunn vid Rb 7601 P. Avesta 1976-11-23 VIAK Germundsbo - Rembo Vattenkemisk undersökning 5712.1149 A vesta 1980-08-20 VIAK Vårdcentralen i Skogsbo, Grundvattenvärme Avesta 1983-05-19 VIAK Påverkan av vattentäkt vid byggnad av RV 70. Rörborrningar, bil. 1. Avesta 1986-01-01 VIAK Påverkan av vattentäkt vid nivåhöjning av Dalälven. Rörborrningar, bil 2. Avesta 1986-01-01 VIAK Skogsbo - odexborrning Avesta 1989-07-06 VIAK Provtagningsrör vid deponi Avesta järnverk Avesta 1989-09-08 VIAK Skyddsförhållanden längs RV 70:s sträckning genom skyddsområde. Sammanställning av skruvborrningar Avesta 1989-11-30 VIAK Åsbo. Grundvattenkvalitet Avesta 1991-02-15 VIAK Förhöjda kloridhalter i bergborrade brunnar vid Skanska Rembo grustag i Saxbo Avesta 1993-10-22 Geosigma Uppsjö, Översiktlig beskrivning av de hydrogeologiska förhållandena (vid avfallstipp) A vesta 1996-02-19 GVT (nuv. Midvatten) Germundsbo grundvattentäkt, Påverkan från hästhållning Avesta 1996-03-04 GVT (nuv. Midvatten) Saxbo grustäkt,Översiktlig beskrivning av grundvattenförhållandena Avesta 1996-03-04 GVT (nuv. Midvatten) Landstingsfastigheter i Dalarna AB. Avesta lasarett, reservvatten. Jordlagerpåverkan av berggrundvattenuttag. Rörborrningar. Sammanställning. Avesta 1996-06-17 VBB VIAK Brunnbäck, Hydrogeologisk undersökning, Lägesrapport Avesta 1998-03-23 GVT (nuv. Midvatten) Grundvattentäkterna i Brunnbäck och Germundsbo, förslag till vattenskyddsområde Avesta 2000-11-30 Midvatten Utredning för Vägverket angående påverkan från vägsalt vid Germundsbo – riksväg 70 Avesta 2002-11-25 Midvatten Teknisk utredning, bilaga till ansökan hos miljödomstolen om ökat grundvattenuttag vid Brunnbäck Avesta 2003-05-12 Midvatten Vatteninventering - vattenförsörjningen i Avesta komun Avesta 2004-01-02 Avesta k

Tabell H Undersökningar referenser

99 100 8.4.14 Område I Utredningar Av tabell I framgår vilka utredningar som gjorts Berörda kommuner: Avesta inom området. Åssträckans längd: 7,0 km Delområdets areal: 24,7 km2 Grundvattnets fysikaliska förhållanden i området Allmänt Vattentäkter, uttagsvolymer Avgränsning har skett enligt kriterierna i avsnitt I området ligger Brunnbäcks kommunala vatten- 10.2.1 med det undantaget att området inom Väst- täkt. Brunnbäck är huvudvattentäkt för Avesta och manlands län inte tagits med. Badelundaåsen har Norberg och belägen i nära anslutning till Daläl- här en nord-sydlig sträckning. Delområdet sträck- ven. Uttagsvolymen för Brunnbäck ligger på ca 2 er sig från utströmningspunkten vid Brunnbäck 200 000 m3/år. Det motsvarar ca 70 l/s. Enligt och Dalälven till kommungränsen mot Västman- miljödomstolens dom 2004 kan ett uttag göras för lands län. Vattendelaren ligger ytterligare söderut 6 900 m3/dygn som årsmedelvärde. Det motsva- i Västmanlands län. rar ca 80 l/s.

Den uppskattade fl ödesriktingen för grundvattnet Vidare fi nns de mindre enskilda vattentäkterna har markerats med blå pilar, karta I1. Åsen har Sonnbo och Korskrogen. Dessa vattentäkter har inom området en relativt fl ack utbredning. Den endast mindre uttaggsvolymer. norra delen präglas av jordbruksmarken och mot söder vidtar skogsområden. Det är enbart i den Avbördning södra delen man visuellt får intryck av grusföre- Ytvatten inom område I avbördas huvudsakligen komsten. till Dalälven mot norr.

101 SGU har tagit fram en jordartskarta för Badelun- daåsens sträckning

Grundvattenfl öde samt utströmning Vattenskyddsområden Grundvattenfl ödet är någorlunda homogen samt Inom område I fi nns vattenskyddsområden för sker i åsriktningen mot norr. Huvudströmmen för Germundsbo och Mästerbo vattentäkter. utfl ödet går mot Brunnbäck men en viss del även längre österut mot Dalälven vid Sonnbo. Området Markförhållanden för grundvattenbildningen är betydligt större än den avgränsning som gjorts för Avesta kommun. Jordlagren och deras mäktighet Uttagskapaciteten i Brunnbäck har också visat sig Borrningar i området har utförts av Viak, 1960, vara mycket stor. Enligt Midvattten 2002, kan sto- 1964, 1970-73 och 1984. Senare borrningar har ut- ra uttag vid Brunnbäck även innebära visst fl öde förts av Midvatten 1994-99. Materialet för ett fyr- mot vattentäkten under älven från norr samt viss tiotal punkter har redovisats av Midvatten 2002. mån inducering från Dalälven. Jordlagrens mäktighet uppgår till ca 50 meter vid Brunnbäcks vattentäkt. Ca 3 km söder om vatten- Nederbörd, inströmning av grundvatten täkten återfi nns ett område med högt bergläge. Grundvattenmagasinen inom område I får sitt Detta påverkar förmodligen grundvattengenom- vattentillskott huvudsakligen genom nederbörden strömningen från områden längre norrut. i området. Viss inducering kan påräknas i strandzonen efter Dalälven särskilt vid stora uttag vid Påverkan från markanvändning Brunnbäck. Kartbilden I3 visar översiktligt markytans genom- Grundvattenytans nivå släpplighet. Det är framför allt i den södra delen Vid utströmningsområdet i norr sammanfaller som ytmaterialet består av genomsläppligt mate- grundvattenytans nivå med Dalälven. Grund- rial. vattenytans nivå fi nns redovisat av bland andra Midvatten 2002. Diagram H1 visar nivåerna efter Föroreningsrisk sträckan mot Brovallen. På kartbilden fi nns markerat områden med verksamhet som kan innebära risk för förorening av Vattenbalans grundvattnet. Materialet är hämtat från Länssty- Vattenbalansen i området kan uppskattas om man relsens uppgifter om områden där det fi nns risk tar hänsyn till nederbörd, avdunstning, ytvatten- för föroreningsläckage. omsättning, in- och utströmning av grundvatten samt grundvattenuttag. 102 I den centrala delen av området fi nns vid Broval- torer kan vara schaktningsarbeten vid nybyggnad len ett par gamla nedlagda avfallstippar. Även vid och underhåll, avloppsinfi ltrationsanläggningar, Karlbo fi nns en nedlagd avfallstipp. enskilda vattentäkter, berg- och jordvärmeanlägg- ningar, spridning av bekämpningsmedel i trädgår- Enskilda avlopp dar och vägbanor och oljetankar förlagda i mark, På kartbilden fi nns markerat de kommunala verk- byggnad eller fristående. samhetsområdena för avlopp. Inom dessa områ- den fi nns möjlighet att ansluta till kommunalt av- Delar av Karlbo är beläget inom delområde I. Nå- lopp. Det innebär inte att alla hushåll är anslutna. gon närmare detaljanalys av föroreningsriskerna Verksamhetsområdena och bebyggelsen utanför har inte genomförts. dessa kan ge en bild av omfattningen av enskilda avlopp i området. Industrimark Riskfaktorerna är helt beroende på vilken verk- Inom Brunnbäcks vattenskyddsområde fi nns 5 samhet som utövas och i vilken utsträckning som enskilda avloppsinfi ltrationer. Någon närmare de- föroreningar kan nå grundvattnet. Schaktningar i taljanalys av området i övrigt har inte genomförts. samband med byggande av anläggningar kan även utgöra en risk liksom avloppsledningar. Det fi nns Recipienter för avloppsreningsverk industrimark i anslutning Karlbo. Någon närmare Det fi nns inga avloppsreningsverk som har sina detaljanalys har inte genomförts recipienter inom området. Jordbruksmark Bebyggelsemark Riskfaktorer för jordbruksmark är huvudsakligen Här avses mark för hyresbostäder, villor och egna- användningen av bekämpningsmedel, gödsling hem, dock ej aktiva jordbruksfastigheter. Riskf och gödselhantering. Även brukningssätt och val

103 av grödor kan påverka. Område i består till ca 40 täkter kan i viss mån förhindra att föroreningar % av jordbruksmark. Någon närmare detaljanalys tränger ned. har inte genomförts. Inom delområde I fi nns inga aktiva materialtäkter. Jordbrukscentra Spår av gamla grustag fi nns på ett fl ertal ställen I detta fall avses områden i anslutning till jord- efter åssträckningen. bruksgårdar där maskinuppställningar, ladugår- dar, stall, gödselbrunnar är lokaliserade. Riskfak- Vägar och järnvägar torer utgörs av läckage av gödselämnen, lagring Riskfaktorer kan vara vägsaltning och olyckor där och hantering av bekämpningsmedel och gödsel. läckage uppstår. Föroreningar från fordon kan Uppställning av fordon och jordbruksmaskiner spridas i form av spolarvätskor, oljeläckage och kan innebära risk för bränsle- och oljespill. Inom slitagematerial från bildäck. Schaktningsarbeten område I fi nns ett femtontal jordbrukscentra. Nå- i samband med byggande och underhåll av vägen gon närmare detaljanalys har inte genomförts. kan innebära en risk.

Skogsbruksmark Område I genomlöps av riksväg 70, Avesta - Sala. Det som inte är markerat som jordbruksmark el- Dessutom ﬁ nns vägnät med mindre vägar. Järnvä- ler bebyggelseområden kan betraktas som skogs- gen mellan Avesta – Sala berör området. bruksmark. Riskfaktorer kan vara spridning av bekämpningsmedel och gödselämnen. I samband Grundvattnets kvalitetsegenskaper med skogsavverkning kan skogsmaskiner med- föra risk för markskador, bränsle- och oljespill. Vattenkvaliteten vid Brunnbäcks vattentäkt är Normalt sett är skogsbruksmark den kategori av god. Kloridhalterna är inte särskilt höga. De lig- markanvändning som innebär lägst risk för föro- ger i intervallet 12 – 18 mg/l. Det har inte funnits rening. Uppskattningsvis är 40 % skogsbruksmark möjligheter i denna redovisning att gå igenom den inom delområde i. aktuella situationen i övrigt vid de enskilda vatten- täkterna i delområdet. Materialtäkt Med materialtäkter i detta sammanhang menas grustäkter med pågående eller avslutad verksamhet. Grusbrytning kan innebära risk för oljeläck- age från entreprenadfordon. En vegetationsavtagning och nivåsänkning av den omättade zonen kan innebära att föroreningar snabbare når grundvattnet. Påförande av ett skyddsskikt ovan utbrutna

Titel Kommun Datum Operatör Redogörelse för grundvattenundersökningar vid Brunnbäck Avesta 1949-01-14 K & M Ansökan till Österbygdens vattendomstol, Torps vattentäkt Folkärna kommun, 23/1957 Avesta 1953-03-25 K & M Yttrande över hydrogeologisk undersökning för vattenförsörjning inom Krylbo köping. Avesta 1960-11-14 VIAK Yttrande över hydrogeologiska undersökningar inom Krylbo köping. Avesta 1962-04-16 VIAK Redogörelse för kompletterande hydrogeologiska undersökningar i Badelundaåsen i anslutning till Krylbo köpings vattentäkt vid Brunnbäck. Avesta 1965-05-11 VIAK Preliminär redogörelse för de hydrogeologiska förhållandena inom Dalälvens dalgång mellan Grådö och Brunnbäck Avesta 1970-01-01 Seismisk refraktionsmätning och elektrisk motståndsmätning Avesta 1970-07-13 Terratest AB Översiktlig utredning angående Avestas frgamtida vattenförsörjning. Avesta 1971-01-09 VBB 87.1023. Avesta 1972-10-05 VIAK Avesta kommun. Brunnbäck.gpppg Sammanställning av borrningsresultat. Avesta 1973-07-20 VIAK 87.1032. Avesta 1973-08-23 VIAK Mätningsprogram för vattenståndsobservationer i Badelundaåsen (Grådö, Dalälven- länsgränsen Brovallen) Avesta 1975-12-23 VIAK Påverkan av vattentäkt vid byggnad av RV 70. Rörborrningar, bil. 1. Avesta 1986-01-01 VIAK Påverkan av vattentäkt vid nivåhöjning av Dalälven. Rörborrningar, bil 2. Avesta 1986-01-01 VIAK Skyddsförhållanden längs RV 70:s sträckning genom skyddsområde. Sammanställning av skruvborrningar Avesta 1989-11-30 VIAK Impregneringsanläggning, SJ Krylbo. Avesta 1992-05-01 VBB VIAK Inverkan av Bäsingens uppdämning på vattenkvaliteten i Brunnbäcks vattentäkt Avesta 1996-05-22 Hydrokonsult Brunnbäck, Hydrogeologisk undersökning, Lägesrapport Avesta 1998-03-23 GVT (nuv. Midvatten) Grundvattentäkterna i Brunnbäck och Germundsbo, förslag till vattenskyddsområde Avesta 2000-11-30 Midvatten Ansökan om ökat grundvattenuttag vid Brunnbäcks grundvattentäkt Avesta 2002-11-11 Midvatten Utredning för Vägverket angående påverkan från vägsalt vid Germundsbo – riksväg 70 Avesta 2002-11-25 Midvatten Vatteninventering - vattenförsörjningen i Avesta kommun Avesta 2004-02-01 Avesta k

Tabell I Undersökningar referenser

104 LÄNSSTYRELSEN I DALARNAS LÄN 2005 1 Bilaga A

Bilaga A

Klassning av grundvattentäkter

I det följande beskrivs ett kvalitetsklassningssystem för grundvattentäkter.

Genom att väga samman faktorer som kan påverka vattenkvaliteten kan vattentäktens status klassas. En sådan klassning kan till exempel resultera i en värdering av vattentäktens lämplighet ur lokaliseringssynpunkt. Man kan då göra bedömningar av olika vattentäkter sinsemellan samt prioritera åtgärder för vattentäkter med problem. Sådana åtgärder kan vara att minska risken för föroreningar eller helt enkelt att lokalisera vattentäkten till ett annat lämpligare område.

En klassning kan även göras vid lokalisering av en ny täkt i syfte att analysera problemen och dess omfattning som konsekvenser av ett visst lokaliseringsalternativ för en vattentäkt.

En vattentäkt med hög klass, klass I, är en vattentäkt som har hög naturlig råvattenkvalitet, tillräcklig uttagskapacitet, låga driftskostnader samt låg risk för att grundvattnet påverkas av potentiella föroreningskällor i omgivningen (områdespåverkan). Klass V innebär en vattentäkt som är olämpligt lokaliserad och som bör ersättas.

En vattentäkt kan kvalitetsklassificeras med hänsyn till olika faktorer. Man kan dela in dessa i fyra huvudfaktorer:

• rådande råvattenkvalitet • uttagskapacitetens stabilitet och tillräcklighet • nivån på vattenbehandling och produktionskostnad för att producera ett dricksvatten med acceptabel kvalitet • områdespåverkan med risk för föroreningar

Efter att man tagit fram fakta för vattentäkten kan de fyra huvudfaktorer redovisas med separata kvalitetsfaktorer. Den totala kvalitetsfaktorn KTOT för vattentäkten blir sedan summan av tillskotten för

• råvattenkvalitet KR • uttagskapacitet KU • vattenproduktion KP • områdespåverkan KO

KTOT = KR + KU + KP + KO

LÄNSSTYRELSEN I DALARNAS LÄN 2005 2 Bilaga A

Grundvattentäktens klasstillhörigheten baseras på värdet av den totala kvalitetsfaktorn enligt följande:

Klass KTOT

Klass I < 0,05

Klass II 0,05 – 0,15

Klass III 0,15 – 0,25

Klass IV 0,25 – 0,35

Klass V > 0,35

Gränsvärdena har tagits fram genom en rimlighetsavvägning vid jämförelse mellan goda och dåliga vattentäkter.

Kvalitetsfaktorerna bygger på ett antal antaganden och värderingar om olika omständigheters inverkan på grundvattnet.

1. Bestämning av kvalitetsfaktorn för rådande råvattenkvalitet KR

Den naturliga råvattenkvaliteten är vattnets kvalitet opåverkat av mänskliga aktiviteter. Ett grundvatten kan ha en naturlig dålig kvalitet på grund av de lokala förutsättningarna i området, till exempel berggrundens egenskaper.

Vad som är mänsklig påverkan och vad som är naturligt kan i vissa fall vara svår att bedöma. Vägsaltning kan innebära höga kloridhalter i grundvattnet. Relikt havssaltvatten kan också påverka kloridhalten. Kvalitetsfaktorn för råvattenkvaliteten, KR, skall spegla rådande kvalitet där analysvärdena som tagits fram den senaste tiden (tre år) utgör kunskapsunderlaget.

Om det finns risk för ytterligare föroreningar på grund av mänsklig påverkan skall detta beaktas i kvalitetsfaktorn för områdespåverkan, KO.

Vid bestämning av KR tittar man på de parametrar som inverkar menligt på vattenkvaliteten ur konsumentsynpunkt. Det innebär vattnets hälsomässiga, estetiska och tekniska egenskaper hos konsumenten. De faktorer som inverkar driftstekniskt i vattenverk och distributionsanläggningar på grund av råvattnets kvalitet behandlas under KP

Vattentäkten tilldelas en kvalitetsfaktor

KR = 0 LÄNSSTYRELSEN I DALARNAS LÄN 2005 3 Bilaga A

Kvalitetsfaktorn i normalfallet baserat på

• att nedan angivna gränsvärden för parametrar enligt A-värde uppfylls, tabell 1

Kvalitetsfaktorn justeras med ett tillskott för varje parameter där analysvärdena för råvatten ligger inom intervall enligt tabell 1.

+ 0,05 för B-värde + 0,3 för C-värde

B och C värdet baseras på Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30 som träder i kraft i december 2003. B-värdet motsvarar tjänligt med anmärkning och C-värdet motsvarar otjänligt.

Förhöjda kloridhalter som är orsakade av vägsaltning kan vara en indikator på att andra föroreningar från vägbanan, som normalt inte analyseras, kan nå vattentäkten. En kloridhaltsökning måste även beaktas ur detta perspektiv, inte bara gränsvärdet 100 mg/l som huvudsakligen är baserat på vattnets smakegenskaper.

Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter skall ph –värdet hos användaren ej vara lägre än 7,5. En sådan egenskap hos grundvattnet är i många områden svår att uppfylla. Ph –värdet går lätt att justera. Ph har därför inte medtagits i tabell 1.

Höga nitrathalter beror på mänsklig påverkan i form av gödsling av åkermark eller utsläpp i anslutning till enskild avloppshantering. Trögheten i sådan markpåverkan gör att haltökningar kan vara effekten av flera års tidigare gödselgivor. Det kan även ta flera år innan en åtgärd i form av minskade gödselgivor ger effekt på analysresultaten. Det finns därför anledning att uppmärksamma nitrathalterna långt innan de når gränsvärdet på 20 mg/l. B-värdet i tabellen nedan avviker därför från Livsmedelsverkets föreskrifter som är 20 mg/l. Värdet har i stället satts till 10 mg/l.

Parameter Enhet A-värde B-värde C-värde

MIKROBIOLOGISKA Aktinomyceter antal/ml 100 Antal mikroorganismer vid 22 O C antal/ml 10 100 Antal långsamväxande bakterier antal/ml 5000 Clostridium perfringens /100ml Ej påvisad Påvisad E.coli /100ml Ej påvisad Påvisad Enterokocker /100ml Ej påvisad Påvisad Koliforma bakterier /100ml Ej påvisad Påvisad 10 Mikrosvamp /100ml 100

LÄNSSTYRELSEN I DALARNAS LÄN 2005 4 Bilaga A

KEMISKA Akrylamid, beräknad µg/l 0,10 Aluminium Al mg/l 0,100 Amonium, NH4 mg/l 0,50 Antimon µg/l 5,0 Arsenik µg/l 10 Bekämpningsmedel – enskilda µg/l Ej påvisad Påvisad 0,10 Bekämpningsmedel – totalhalt µg/l Ej påvisad Påvisad 0,50 Bensen µg/l 1,0 Bens(a)pyren µg/l 0,010 Bly Pb µg/l 10 Bor B mg/l 1,0 Bromat BrO3 µg/l 10 Cyanid µg/l 50 Epiklorhydrin, beräknad µg/l 0,10 1,2-dikloretan µg/l 3,0 Fluorid mg/l 1,5 Färg mg Pt/l 15 Järn Fe mg/l 0,100 Kadmium Cd µg/l 5,0 Kalcium Ca mg/l 100

Klor, total aktiv Cl2 mg/l 0,4 Klorid Cl mg/l 100 Konduktivitet (temp. 20 OC) Ms/m 250 Koppar Cu mg/l 0,20 2,0 Krom µg/l 50 Kvicksilver µg/l 1,0 Lukt vid 20OC Ingen Svag Tydlig Magnesium Mg mg/l 30 Mangan Mn mg/l 0,05 Natrium Na mg/l 100 Nickel µg/l 20 Nitrat NO3 mg/l 10* 50 Nitrit NO2 mg/l 0,10 0,50 Oxiderbarhet (permanganatindex) mg/l 4,0 PAH µg/l 0,10 Radioaktivitet Tritium Bq/l 100 Radioaktivitet total indikativ dos mSv/år 0,10 Radon Bq/l >100 >1000 Selen Se µg/l 10 Smak vid 20OC Ingen Svag Tydlig Sulfat SO4 mg/l 100 Tetrakloreten och trikloreten µg/l 10 Totalt organiskt kol (TOC) Trihalometaner (THM) –totalt µg/l 50 100 Turbiditet FNU, NTU 0,5 Vinylklorid, beräknad µg/l 0,50 * värdet avviker från Livsmedelsverkets SLVFS 2001:30

Tabell 1. Konsumentmässig betydelse

LÄNSSTYRELSEN I DALARNAS LÄN 2005 5 Bilaga A

2. Bestämning av kvalitetsfaktorn för uttagskapacitet KU

Kvalitetsfaktorn för uttagskapacitetens stabilitet och tillräcklighet, KU, är normalt = 0. Då är kapaciteten tillräcklig för det ändamål vattentäkten är avsedd för. Ett för högt uttag kan påverka grundvattenytans läge långsiktigt så att problem av olika slag uppstår i närområdet.

Ändring av uttagsnivån kan även medföra förändringar av kvalitetsegenskaper hos råvattnet. Låg uttagsnivå kan innebära att endast vatten från närområdet nyttjas. Vid högt uttag inverkar även grundvattnet längre från uttagsbrunnen som kan ha andra egenskaper än vattnet från närområdet.

Vattentäkten tilldelas en kvalitetsfaktor för uttaget

KU = 0

Kvalitetsfaktorn i normalfallet baserat på

• att uttagskapaciteten är tillräckligt för avsett ändamål • att uttagskapaciteten är stabil under årstidvariationen samt långsiktigt god under nederbördsfattiga år

Kvalitetsfaktorn justeras med ett tillskott

+ 0,1 Om uttagskapaciteten inte är långsiktigt stabil + 0,3 Om uttagskapaciteten inte är kortsiktigt stabil

3. Bestämning av kvalitetsfaktorn för vattenproduktion KP

Kvalitetsfaktorn KP skall vara ett mått på erforderliga vattenbehandlingsåtgärder som krävs på grund av råvattnets egenskaper. Även den årliga produktionskostnaden skall vägas in. Produktionskostnaden redovisas som kostnad per producerad mängd vatten.

I produktionskostnader ingår grundvattenbrunnar, vattenverk, ledningar från uttag till vattenverk, energikostnader, kemikalier, drift- och underhåll, mm. Om verksamhetsområdet för distribution av vattnet ligger avlägset från vattenverket skall även kostnader för ledningar till verksamhetsområdet ingå. Däremot skall inte distributionskostnader för ledningar, reservoarer, etc inom verksamhetsområdet ingå, se figur 1

LÄNSSTYRELSEN I DALARNAS LÄN 2005 6 Bilaga A

VATTENPRODUKTION VATTENDISTRIBUTION

Uttagsbrunn

Verksamhetsområde

Vattenverk

Uttagsbrunn

Figur 1

De årliga produktionskostnaderna för en anläggning kan uppdelas i:

• Energikostnader • Kemikaliekostnader • Övriga drift- och underhållskostnader • Reinvestering • Kapitalkostnader

Energikostnaden är kostnader för el och olja

Kemikaliekostnader är kostnader för inköp och transport av kemikalier som används

Övriga drift- och underhållskostnader är kostnader för administration, driftpersonal, avfallshantering, mm

Reinvesteringskostnader är årliga medel som avsatts för framtida investeringar

Kapitalkostnader är kostnader för, anläggningarna, skyddsområde, provpumpningar, mm fördelat på en viss avskrivningsperiod.

Vattentäkten tilldelas en kvalitetsfaktor för vattenproduktion:

KP = 0

Kvalitetsfaktorn i normalfallet baserat på

• att ingen behandling av råvattnet sker innan distribution till ledningsnätet • att produktionskostnaderna inte är högre än vad som är normalt

Kvalitetsfaktorn justeras med ett tillskott för kontinuerlig vattenbehandling LÄNSSTYRELSEN I DALARNAS LÄN 2005 7 Bilaga A

+ 0,01 Luftning + 0,01 Alkalisering + 0,03 Klorering + 0,03 UV-behandling + 0,03 Ozonbehandling

+ 0,03 Filtrering, aktivt kol + 0,03 Membranfiltrering

+ 0,03 Mangan- eller järnreducering genom filtrering + 0,03 Avhärdning genom jonbytesfilter + 0,03 Reducering av nitrat via jonbytare

+ 0,03 Kemisk flockning, sedimentering

Kvalitetsfaktorn justeras om produktionskostnaden ligger inom intervallen

+ 0,03 3 – 5 kr/m3

+ 0,06 > 5 kr/m3

4. Bestämning av kvalitetsfaktorn för områdespåverkan KO

Grundvattnets kvalitet och olika egenskaper påverkas dels av de naturliga förutsättningarna i området dels av mänsklig påverkan. Kvalitetsfaktorn för områdespåverkan skall ge ett mått på risken för föroreningar på grund av mänsklig påverkan.

Tillrinningsområde

Tillrinningsområdet är det område inom vilket vatten rör sig till en vattentäkt. Områdespåverkan för vattentäkten behöver endast studeras inom tillrinningsområdet. Tillrinningsområdet kan i visa fall vara svårt att bestämma då det ofta krävs omfattande markundersökningar. Tillrinningsområdet kan även ha en mycket stor geografisk utsträckning, till exempel då grundvattenuttaget sker genom inducerad grundvattenbildning från vattendrag eller sjö.

Markanvändning

Ett sätt att få en bild över områdespåverkan är att dela in berört område i markanvändningsområden. Vattentäktens hela tillrinningsområdet bör normalt analyseras. Om tillrinningsområdet är stort är det ofta inte praktiskt möjligt att studera hela området. Man får då göra en avvägning och se till det område där huvuddelen av grundvattenuttaget kan påverkas. Om det finns ett vattenskyddsområde som kan anses vara avgränsat med utgångspunkt från hydrogeologiska bedömningar kan själva skyddsområdet studeras. Även områden som utgör avrinningsområde och som ligger i direkt anslutning till det studerade området bör beaktas. Det område som LÄNSSTYRELSEN I DALARNAS LÄN 2005 8 Bilaga A

studeras kan indelas i primära och sekundära zoner eller om det är frågan om skyddsområde i inre och yttre skyddszon. Vid värderingen av påverkan bör inre eller primär zon ges en högre vikt än yttre eller sekundär zon. Vid sammanvägningen av respektive zoners kvalitetsfaktor ges därför primär zon 2/3 viktsandel och sekundär zon 1/3 viktsandel.

KO = 2 x KO primär zon + KO sekundär zon eller KO = 2 x KOI + KOY 3 3

Det studerade området delas in i markanvändningskategorier vilka på olika sätt kan påverka grundvattnets kvalitet och egenskaper. Varje markanvändning kan sedan ges ett värde på hur stor inverkan eller risk som de aktuella förhållandena har för grundvattenkvaliteten, ett riskvärde. Riskvärdet viktas i förhållande till hur stor procentuell areal varje markanvändningskategori omfattar inom området. Man erhåller då ett relativt riskvärde. Summan av de relativa riskvärdena bildar kvalitetsfaktorn för områdespåverkan, KO.

KO = relR1 + relR2 + relR3 , etc

För att få fram underlagsmaterial för markanvändningen är det nödvändigt att göra en inventering. I inventeringen bör redovisas för varje fastighet av vad som finns av potentiella föroreningskällor i form av oljetankar, markvärmepumpsanläggningar, enskilda avloppsanläggningar, etc

Markbeskaffenhet

Markbeskaffenheten kan redovisas genom upprättande av en ytjordartskarta eller sårbarhetskarta. Det översta marklagrets sammansättning i den omättade zonen har betydelse för med vilken hastighet en förorening kan nå grundvattnet i den mättade zonen. En tät jordart är mera gynnsam än en mera genomsläpplig eftersom man vid en tät jordart får längre tid på sig att sanera efter en olyckshändelse innan en förorening når grundvattnet. Den omättade zonens sårbarhet kan vidare kopplas samman med markanvändningen i området. Man kan då få en uppfattning om i vilka områden grundvattnet är mest sårbart vid en akut vid en olyckshändelse eller i ett mera långsiktigt perspektiv.

Vid klassningen nedan används enbart två indelningar eller kategorier när man anger markbeskaffenhet

• God genomsläpplighet – det översta marklagret består av sand, grus eller matjord på lätta jordar • Mindre god genomsläpplighet - det översta marklagret består av mindre genomsläppligt material, tex silt, lera eller tät morän.

LÄNSSTYRELSEN I DALARNAS LÄN 2005 9 Bilaga A

Markanvändningskategorier

Markanvändningen inom det studerade området (primär och sekundär zon) indelas i

Bebyggelsemark Industrimark Jordbruksmark Jordbrukscentra Skogsbruksmark Materialtäktsmark Trafikytor större vägar Trafikytor mindre vägar

Varje kategori tilldelas ett riskvärde RB, RI, RJ, etc. Riskvärdet viktas i förhållande till den procentuella andelen arealmässigt som kategorien omfattar inom området. Det ger de relativa riskvärdena, relRB, relRI, relRJ, etc

Angränsande områden

Därtill läggs angränsande områden som normalt eller temporärt ligger inom vattentäktens tillrinningsområde. Angränsande området tilldelas ett relativt riskvärde eftersom det inte värderas efter areell utsträckning, relRA

4.1 Bebyggelsemark

Bebyggelse i form av hyresbostäder, villor och egnahem, dock ej aktiva jordbruksfastigheter. Riskfaktorer kan vara schaktningsarbeten vid nybyggnad och underhåll, avloppsinfiltrationsanläggningar, enskilda vattentäkter, berg- och jordvärmeanläggningar, spridning av bekämpningsmedel i trädgårdar och vägbanor och oljetankar förlagda i mark, byggnad eller fristående. Bebyggelsemarken inom området tilldelas ett riskvärde RB.

RB = 0,3

Bebyggelsemark kan innebära höga risker beroende på nyttjandet av fastigheten. Riskvärdet i normalfallet baserat på

• att inga kemiska bekämpningsmedel används • att markbeskaffenheten är mindre god genomsläpplighet med ett översta skikt av matjord eller hårdgjord yta. • Att det kan finnas avloppsledningar förlagda i mark

Riskvärdet justeras

+ 0,1 Om markbeskaffenheten till stor del har god genomsläpplighet med ett översta skikt av matjord eller hårdgjord yta. LÄNSSTYRELSEN I DALARNAS LÄN 2005 10 Bilaga A

+ 0,1 Om kemiska bekämpningsmedel används (trädgårdar, mm)

+ 0,1 Om det finns 1 – 5 oljetankar nedgrävda i mark

+ 0,2 Om det finns > 5 oljetankar nedgrävda i mark

+ 0,05 Om det finns 1-5 oljetankar ovan mark eller i byggnad

+ 0,1 Om det finns > 5 oljetankar ovan mark eller i byggnad

+ 0,5 Om det finns en eller flera bensinstationer

+ 0,05 Om det finns 1 – 5 enskilda avloppsreningsläggningar (BDT)

+ 0,1 Om det finns > 5 enskilda avloppsreningsläggningar (BDT)

+ 0,1 Om det finns 1 – 5 enskilda a avloppsreningsläggningar (BDT + WC)

+ 0,2 Om det finns > 5 enskilda avloppsreningsläggningar (BDT + WC)

+ 0,05 Om det finns 1 – 5 enskilda markvärmeanläggningar

+ 0,1 Om det finns > 5 enskilda markvärmeanläggningar

4.2 Industrimark

Områden med industrietablering. Riskfaktorerna är helt beroende på vilken verksamhet som utövas och i vilken utsträckning som föroreningar kan nå grundvattnet. Schaktningar i samband med byggande av anläggningar kan även utgöra en risk. Industrimarken inom området tilldelas ett riskvärde RI.

RI = 0,3

Industrimark kan innebära höga risker beroende på nyttjandet av fastigheten. Riskvärdet i normalfallet baserat på

LÄNSSTYRELSEN I DALARNAS LÄN 2005 11 Bilaga A

• att det enbart är fråga om lättare industri utan större kemikalieanvändning • att markbeskaffenheten är mindre god genomsläpplighet med ett översta skikt av matjord eller hårdgjord yta. • att det kan finnas avloppsledningar förlagda i mark

Riskvärdet justeras

+ 0,1 Om markbeskaffenheten till stor del är god genomsläpplighet med ett översta skikt av matjord eller hårdgjord yta.

+ 0,1 Om kemiska bekämpningsmedel används för parkmark

+ 0,1 Om det finns 1 – 5 oljetankar nedgrävda i mark

+ 0,2 Om det finns > 5 oljetankar nedgrävda i mark

+ 0,05 Om det finns 1-5 oljetankar ovan mark eller i byggnad

+ 0,1 Om det finns > 5 oljetankar ovan mark eller i byggnad

+ 0,5 Om det finns en eller flera bensinstationer

+ 0,1 Om det finns 1 – 5 industrier med föroreningsrisk från kemikalier mm

+ 0,2 Om det finns >5 industrier med föroreningsrisk från kemikalier mm

4.3 Jordbruksmark

Markområden där jordbruksodling eller kreatursbete bedrivs. Riskfaktorer för jordbruksmark är huvudsakligen användningen av bekämpningsmedel, gödsling och gödselhantering. Även brukningssätt och val av grödor kan påverka. Jordbruksmarken inom området tilldelas ett riskvärde RJ.

RJ = 0,05

Jordbruksmark innebär vanligen ett lågt riskvärde. Riskvärdet i normalfallet baserat på

• att det inte förekommer användning av kemiska bekämpningsmedel LÄNSSTYRELSEN I DALARNAS LÄN 2005 12 Bilaga A

• att markbeskaffenheten är mindre god genomsläpplighet med ett översta skikt av matjord.

Riskvärdet justeras

+ 0,1 Om markbeskaffenheten till stor del är god genomsläpplighet med ett översta skikt av matjord (grus- och sandjord)

+ 0,1 Om kemiska bekämpningsmedel används

+ 0,1 Om gödselgivorna är betydligt större än vad som upptas av grödan

4.4 Jordbrukscentra

Områden i anslutning till jordbruksgårdar där maskinuppställningar, ladugårdar, stall, gödselbrunnar är lokaliserade. Riskfaktorer utgörs av läckage av gödselämnen, lagring och hantering av bekämpningsmedel och gödsel. Uppställning av fordon och jordbruksmaskiner kan innebära risk för bränsle- och oljespill.

Varje jordbrukscentra antas omfatta 1 ha.

Jordbrukcentra inom området tilldelas ett riskvärde RJC.

RJC = 0,6

Jordbrukscentra innebär en grad av risk beroende på verksamhetens omfattning. Riskvärdet i normalfallet baserat på

• att det inte förekommer hantering eller lagring av kemiska bekämpningsmedel. • att markbeskaffenheten är mindre god genomsläpplighet med ett översta skikt av matjord. • att det är inte är fråga om större verksamhet (< 10 djurenheter eller < 50 ha brukningsarea)

Riskvärdet justeras

+ 0,1 Om markbeskaffenheten till stor del är god genomsläpplighet med ett översta skikt av matjord (grus och sandjord)

+ 0,2 Om kemiska bekämpningsmedel hanteras eller lagras

+ 0,2 LÄNSSTYRELSEN I DALARNAS LÄN 2005 13 Bilaga A

Om det är fråga om större verksamhet ( > 10 djurenheter eller > 50 ha brukningsarea)

4.5 Skogsbruksmark

Mark där skogsbruk bedrives, inklusive impediment (kalmark, myr). Riskfaktorer kan vara spridning av bekämpningsmedel och gödselämnen. I samband med skogsavverkning kan skogsmaskiner medföra risk för markskador, bränsle- och oljespill. Skogsbruksmarken inom området tilldelas ett riskvärde RS .

RS = 0,01

Skogsmark utgör relativt sätt den markanvändningskategori som vanligen medför mycket låga risker. Riskvärdet i normalfallet baserat på

• att inga kemiska bekämpningsmedel används • att ingen gödsling sker • att skogsbruksåtgärder med skogsbruksmaskiner kan förekomma • att markbeskaffenheten är mindre god genomsläpplighet

Riskvärdet justeras

+ 0,01 Om markbeskaffenheten är god genomsläpplighet

+ 0,02 Om gödsling förekommer

+ 0,1 Om kemiska bekämpningsmedel används

4.6 Materialtäkt

Grustäkter med pågående eller avslutad verksamhet. Grusbrytning kan innebära risk för oljeläckage från entreprenadfordon. En vegetationsavtagning och nivåsänkning av den omättade zonen kan innebära att föroreningar snabbare når grundvattnet. Påförande av ett skyddsskikt ovan utbrutna täkter kan i viss mån förhindra att föroreningar tränger ned. Materialtäkterna inom området tilldelas ett riskvärde RM.

RM = 0,05

Riskvärdet i normalfallet baserat på

• avslutade täkter med ett skyddsskikt pålagt • markbeskaffenhet med god genomsläpplighet i det översta markskiktet

Riskvärdet justeras

LÄNSSTYRELSEN I DALARNAS LÄN 2005 14 Bilaga A

+ 0,2 Om det är fråga om pågående grustäkt

+ 0,1 Om ett skyddsskikt inte är pålagt

+ 0,2 Om tippningsmassor med föroreningsrisk har påförts

4.7 Trafikytor större vägar

Ytor med vägsträckningar som hyser > 100 fordon/dygn. Vägområdets bredd antas vara 20 m. Riskfaktorer kan vara vägsaltning och olyckor där läckage uppstår. Föroreningar från fordon kan spridas i form av spolarvätskor, oljeläckage och slitagematerial från bildäck. Schaktningsarbeten i samband med byggande och underhåll av vägen kan innebära en risk. Större vägars trafikytor inom området tilldelas ett riskvärde RSV.

RSV = 0,5

Större vägar innebär stora risker för att marken kan förorenas. Riskvärdet i normalfallet är baserat på

• att markbeskaffenheten är mindre god genomsläpplighet i vägområdet • att saltning inte förekommer

Riskvärdet justeras

+ 0,2 Om markbeskaffenheten är god genomsläpplighet i vägområdet

+ 0,2 Om saltning förekommer

+ 0,2 Om vägen belastas med > 5000 fordon per dygn

- 0,1 Om det finns tätningsåtgärder i diken

4.8 Trafikytor mindre vägar

Ytor med vägsträckningar som hyser < 100 fordon/dygn. Vägområdets bredd antas vara 10 m. Riskfaktorer kan vara vägsaltning och olyckor där läckage uppstår. Föroreningar från fordon kan spridas i form av spolarvätskor, oljeläckage och slitagematerial från bildäck. Schaktningsarbeten i samband med byggande och underhåll av vägen kan innebära en risk. Mindre vägars trafikytor inom området tilldelas ett riskvärde RMV LÄNSSTYRELSEN I DALARNAS LÄN 2005 15 Bilaga A

RMV = 0,1

Mindre vägar innebär små risker för att marken förorenas. Riskvärdet i normalfallet är baserat på

• att markbeskaffenheten är mindre god genomsläpplighet i vägområdet.

Riskvärdet justeras

+ 0,1 Om saltning förekommer

+ 0,1 Om markbeskaffenheten är god genomsläpplighet i vägområdet

4.9 Angränsande områden

Angränsande områden är områden som normalt eller temporärt ligger inom vattentäktens tillrinningsområde men som inte ligger inom primär eller sekundär zon. Angränsande området tilldelas ett relativt riskvärde eftersom det inte värderas efter areell utsträckning.

RelRA = 0

Angränsande områden i normalfallet är baserat på

• att det inte finns någon markanvändning med större risk för att grundvattnet påverkas negativt.

Det relativa riskvärdet justeras

+ 0,1 Om det finns större vägar

+ 0,2 Om det finns bensinstationer

+ 0,1 Om det finns omfattande bebyggelse

+0,1 Om det används kemiska bekämpningsmedel.

Förteckning över vattentäkter i Kopparbergs län Bilaga B

1965 års länsstyrelseutredning

Vattentäkt Kommun Huvudman Anslutna Typ Germundsbo Avesta stad Staden 15400 Grus A Hanssons skofabrik Bjursås Enskild 260 Grus Backgården Bjursås Enskild 125 Grus Stortäkt Kvarntäkt Bjursås Enskild 120 Grus Tidstrands Bjursås Enskild 430 Grus ÅrbohedEnskild Bjursås Kommunen 1500 Grus By By Kommunen 650 Grus Fornby By Kommunen 100 Grus Hede By Enskild 100 Berg Horndal By Kommunen 2200 Grus Krångede By Enskild 42 Berg Enskildviksbyn Enviken Enskild 150 Källa+Grus Marnäs Enviken Enskild 140 Källa Rönndalen Enviken Kommunen 545 Grus Övertänger Enviken Enskild 150 Källa Falu stad (Rogsjön) Falu stad Staden Ytvatten Björbo Floda Kommunen 260 Grus Syrholn Floda Kommunen 95 Grus Övre Holsåker Floda Enskild 46 Berg Claesson Snicker Folkärna Enskild 52 Grus Karlbo Folkärna Kommunen 1500 Grus Korskrogen Folkärna Enskild 85 Grus Krylbo Folkärna Köpingen 0 Grus Mõsterbo Folkärna Kommunen 2000 Grus Sonnbo Folkärna Enskild 175 Grus Björka Gagnef Enskild 100 Berg Bäsna Gagnef Kommunen 405 Grus Djurmo Gagnef Kommunen 410 Grus Djurås Gagnef Kommunen 660 Grus Gräv Gagnef Enskild 120 Grus Gröntuv Tjärna Tallback Gagnef Kommunen 950 Grus Moje Gagnef Enskild 250 Grus Nordanholen Gagnef Enskild 70 Berg Sifferbo Gagnef Enskild 220 Berg Österfors Gagnef Enskild 70 Berg Östtjõrna Gagnef Enskild 140 Grus Nyhammar Grangärde Kommunen 1350 Grus Saxdalen Grangärde HO 570 Grus Sunnansjö Grangärde Kommunen 505 Grus Bredgrind Grytnäs Enskild 40 Brogård Grytnäs Kommunen 75 Berg Grönvallen Grytnäs Enskild 150 Grus Hyttan Grytnäs Enskild 200 Berg Klintbo Grytnäs Enskild 48 Nyhyttan Grytnäs Enskild 100 Berg Skogsbo Grytnäs Kommunen 3000 Grus Södra Kyrkbyn Grytnäs Kommunen 120 Grus Backa Gustavs Enskild 75 Grus Björkled Gustavs Enskild 50 Grus Bodarne Gustavs Enskild 131 Grus Norbo Gustavs Enskild 50 Berg Ovanbäck Enskilda Gustavs Enskild 51 Grus Solvarbo Enskilda Gustavs Enskild 140 Källa Solvarbo Komunala Gustavs Kommunen 1531 Grus Ulvshyttan Gustavs Enskild 100 Ytvatten Åsen Gustavs Enskild 52 Källa Österby Gustavs Enskild 91 Ytvatten Gruvgården - Finnhyttan Hedemora Kommunen 360 Berg Hamre-Bältarbro Hedemora Kommunen 185 Grus Hedemora stad Hedemora Staden 6300 Grus Solbacken Hedemora Landstinget 140 Grus Västerby - Vikmanshyttan Hedemora Kommunen 1190 Grus Koberga Husby Enskild 85 Källa Långshyttan Husby Kommunen 2800 Grus Myckelby Husby Enskild 100 Källa Smedby Husby Kommunen 190 Grus Stjärnsund Husby Kommunen 185 Grus Vikarbyn Husby Enskild 50 Källa Drevdagen Idre Kommunen 40 Berg Flötningen Idre Enskild 77 Källa Idrebyn Idre Kommunen 745 Grus Storbo Idre Enskild 43 Berg Bolme by Järna Enskild 19 Grus Dala-Järna Järna Kommunen 435 Grus Vansbro 1 Järna Kommunen 286 Grus Vansbro 2 Järna Kommunen 0 Grus Djura Leksand Enskild 390 Källa Djura-Fors Leksand Enskild 80 Berg Gärde Leksand Enskild 220 Grus Hagens Leksand Enskild 80 Grus Hedby Leksand Enskild 80 Källa Heden Leksand Enskild 140 Berg Joneskällan Leksand Enskild 240 Grus Lima södra Leksand Enskild 65 Berg Mjälgen Leksand Enskild 155 Grus Rönnäs västra Leksand Enskild 50 Källa Rönnäs östra Leksand Enskild 180 Berg S Karlsarvet Leksand Enskild 90 Berg S Rälta Leksand Enskild 80 Berg Smedby Leksand Enskild 50 Grus Styrsjöbo övre Leksand Enskild 100 Källa Sundet Åkerö Leksand Kommunen 1058 Grus Tibble Leksand Enskild 170 Grus Tällberg Leksand Kommunen 637 Ytvatten Ullvii östra Leksand Enskild 100 Källa Västanvik Leksand Enskild 320 Källa Yttermo Leksand Enskild 350 Grus Ytteråkerö Leksand Enskild 80 Grus Övermo Leksand Enskild 440 Grus Barkdal Noret Leksand Kommunen 2044 Grus Blötberget Ludvika stad Enskild 200 Berg Gonäs Ludvika stad Staden 220 Berg Gräsberg Ludvika stad Staden 30 Berg Håksberg Ludvika stad Staden 1200 Berg Landforsen Ludvika stad Staden 200 Berg Lorenberga Ludvika stad Enskild 150 Ludvika stad Ludvika stad Staden 16000 Grus Persbo skola Ludvika stad Staden 60 Berg Malung Malung Kommunen 3465 Grus Vallerås Malung Kommunen 50 Yttermalung Malung Kommunen 88 Öje Malung Kommunen 50 Östra Fors Malung Kommunen 291 Grus Färnäs Mora Enskild 111 Källa Mora köping Mora Köpingen 3750 Berg Noret Mora Enskild 300 Källa Norra Bonäs Mora Enskild 72 Norra Oxberg Mora Enskild 150 Källa Norra Vika Mora Enskild 60 Berg + Källa Riset Mora Kommunen 3100 Grus Stenis Mora Enskild 60 Källa Södra Bonäs Mora Enskild - Södra Oxberg Mora Enskild 80 Källa Södra Vika Mora Enskild 60 Källa Vattnäs Mora Kommunen 200 Källa Vinäs Mora Kommunen 290 Grus Björsjö Norrbärke Enskild 100 Berg Björsjöbo Norrbärke Enskild Getbo Norrbärke Köpingen 7000 Grus Gubbo Norrbärke Kommunen 140 Grus Gubbo Norrbärke Kommunen 140 Grus Borgs by Nås Enskild 50 Källa Lindesnäs Nås Enskild 90 Nås Nås Kommunen 600 Grus Dalfors Ore Kommunen 150 Grus Furudal Ore Kommunen 500 Grus Bjus Orsa Enskild 50 Källa Fryksås Orsa Enskild 100 Källa Hansjö Orsa Enskild 1000 Källa Hornberga Orsa Enskild 20 Kallmora norra Orsa Enskild 58 Källa Kallmora södra Orsa Enskild 27 Källa Mickelvål Orsa Enskild 30 Berg Oljonsbyn Orsa Enskild 485 Berg Orsa Orsa MU 3200 Berg Skattungbyn 1 Orsa Enskild 700 Berg Skattungbyn 2 Orsa Enskild 0 Berg Skattungbyn 3 Orsa Enskild 0 Berg Slättberg Orsa Enskild 240 Berg Stackmora Orsa Enskild 250 Berg Stenberg Orsa Enskild 40 Berg Sörmedsjön Orsa Enskild 530 Berg Åberga Orsa Enskild 170 Berg Blecket Rättvik Enskild 50 Berg Boda-Ovanmyra Rättvik Kommunen 490 Grus Bäck-Söderås Rättvik Enskild 90 Berg GulleråsEnskild Rättvik Enskild 50 Berg Gulleråsen Sanden Rättvik Enskild 50 Berg Gulleråsen väst Rättvik Enskild 50 Berg Gärdebyn Rättvik Enskild 120 Berg Lenåsen Rättvik Enskild 65 Källa Rättvik Rättvik Kommunen 3590 Grus Vikarbyn Rättvik Kommunen 635 Berg Västbjörka Rättvik Enskild 60 Berg Änderåsen Rättvik Enskild 25 Berg + Källa Östbjörka Rättvik Enskild 150 Källa Övre Gärdsjö Rättvik Enskild 55 Berg Alvik Siljansnäs Enskild 65 Källa Björken Hallen Siljansnäs Kommunen 120 Berg Fornby Siljansnäs Enskild 150 Källa Hallberget Siljansnäs Kommunen 120 Berg Husåkern Siljansnäs Kommunen 120 Berg Lundtjärnsmyren Siljansnäs Kommunen 120 Grus Mons Siljansnäs Enskild 30 Berg N Hjulbäck Siljansnäs Enskild 70 Källa Näsbyggebyn Siljansnäs Kommunen 120 Berg Tasbäck Siljansnäs Enskild 120 Källa Tyskkällan Siljansnäs Enskild 28 Källa V Almo Siljansnäs Enskild 180 Källa V Almo reserv Siljansnäs Enskild Källa V Björken Siljansnäs Enskild 140 Berg + Källa V Hjulbäck Siljansnäs Enskild 70 Källa Ö Almo Siljansnäs Enskild 70 Berg Ö Björken Siljansnäs Enskild 180 Berg + Källa Sollerön Sollerön Kommunen 350 Grus Grycksbo St Kopparberg Kommunen 2500 YtvattEnskild Hosjö St Kopparberg Kommunen 2500 Grus Arkhyttan St Skedvi Kommunen 200 Grus Bispbergshyttan St Skedvi Kommunen 190 Berg Översätra St Skedvi Enskild 50 Källa + Grus Stora Skedvi St Skedvi Kommunen 370 Berg Tyskbo St Skedvi Enskild 70 Uppbo St Skedvi Kommunen 245 Grus Duvnäs St Tuna Enskild 54 Grus Floda Bäck St Tuna Enskild 150 Berg Frostbrunnsdalen St Tuna Kommunen 7000 Grus Gimsbärke St Tuna Enskild 55 Källa Halvarsgårdarna St Tuna Enskild 275 Grus Idkerberget St Tuna Enskild 550 Grus Lindan St Tuna Enskild 68 Grus Milsbo St Tuna Enskild 72 Källa N Amsberg St Tuna Enskild 190 Grus Ornäs St Tuna Kommunen 500 Berg Repbäcken St Tuna Enskild 260 Grus Skärsjö Hovgården St Tuna Enskild 100 Grus Spraxkya St Tuna Enskild 65 Berg Tallbacken Ornäs St Tuna Enskild 70 Berg Torsång St Tuna Enskild 60 Grus Tuna Hästberg St Tuna Enskild 390 Källa Ängesgårdarna St Tuna Enskild 80 Berg Baggärdet Sundborn Enskild 75 Grus Blixbo Sundborn Enskild 50 Källa Danholn Sundborn Kommunen 429 Grus Karlsbyheden Sundborn Enskild 120 Grus Kolbergsbo Sundborn Enskild 90 Grus Sundbornsbyn Sundborn Kommunen 398 Grus Tofta brunn Sundborn Enskild 85 Berg Bengtsheden Svärdsjö Enskild 85 Grus Bengtsheden (reserv) Svärdsjö Enskild Källa Liljansbyn Svärdsjö Kommunen 120 Berg Linghed Svärdsjö Kommunen 800 Grus Linghed (reserv) Svärdsjö Kommunen Källa Lumsheden Svärdsjö Enskild 220 Källa Svartnäs Svärdsjö Enskild 175 Berg Svärdsjö (Borgärdet) Svärdsjö Kommunen 980 Grus Toftbyn (Enskild) Svärdsjö Enskild 100 Källa Toftbyn (Kommunen) Svärdsjö Kommunen Berg Vintjärn Svärdsjö Enskild 220 Grus Fredriksberg Säfsnäs Kommunen 1400 Berg Gravendal nedre Säfsnäs Enskild 50 Berg + Grus Gravendal övre Säfsnäs Enskild 70 Grus Strömsdal Säfsnäs Enskild 60 Berg + Grus Ullriksberg Säfsnäs Enskild 60 Berg + Grus Särna Berget Särna Enskild 75 Källa Särna kyrkobyn Särna Kommunen 780 Berg Särna västibyn Särna Enskild 120 Källa Särnaheden Särna Enskild 50 Källa Bispberg Säter Staden 115 Berg Säter stad Säter Staden 3700 Grus Malingsbo Söderbärke Kommunen 87 Berg Söderbärke Söderbärke Kommunen 645 Grus Vad Söderbärke Kommunen 285 Källa Fiskarheden Transtrand Kommunen 80 Berg Kyrbyn Transtrand Kommunen 175 Berg Vörderås Transtrand Kommunen 105 Berg Ö Sörsjön Transtrand Kommunen 200 Grus Finngruvan Venjan Enskild 135 Berg Johannisholm Venjan Enskild 17 Berg Kättbo norra Venjan Enskild 120 Berg Kättbo södra Venjan Enskild 160 Berg Landbobyn Venjan Enskild 135 Berg Vika kyrkby Vika Kommunen 750 Berg Vika kyrkby (reserv) Vika Kommunen 0 Grus Insjön Ål Kommunen 2100 Grus Lämåsen (framtida) Åppelbo Kommunen 0 Grus Ovanheden Åppelbo Kommunen 170 Grus Sågen Åppelbo Kommunen 95 Grus Blyberg norra Älvdalen Enskild 74 Källa Blyberg östra Älvdalen Enskild 52 Källa Evertsberg Älvdalen Kommunen 540 Källa Klitten Älvdalen Kommunen 200 Källa Lövnäs Älvdalen Kommunen 58 Berg Nornäs Älvdalen Kommunen 0 Källa Rot Älvdalen Kommunen 2360 Grus Åsen Älvdalen Enskild 150 Källa

text Bilaga C Utredningar - referenser Länsstyrelsen sept 2006

Titel Kommun Datum Operatör Grundvattenundersökningar för Horndal. Avesta 1943-01-26 VIAK Avesta, Yttrande angående till Österbygdens vattendomstol ingivna erinringar med anledning av stadens ansökan om lagligförklaring av Avesta 1944-04-15 VBB stadens vattentäkt Redogörelse för grundvattenundersökningar vid Brunnbäck Avesta 1949-01-14 K & M Ansökan till Österbygdens vattendomstol, Torps vattentäkt Folkärna komm Avesta 1953-03-25 K & M Utredning över ytterligare vattenuttag från Avesta stads vattenverk i Avesta 1954-01-01 Grytnäs Mästerbo vattentäkt, Avesta 1958-01-01 AIB Ansökan till Österbybygdens vattendomstol angående nyttjande av Avesta 1960-09-26 AIB vattentäkt i Mästerbo inom Folkärna kommun, Kopparbergs län. Yttrande över hydrogeologisk undersökning för vattenförsörjning inom Avesta 1960-11-14 VIAK Krylbo köping. PM angående utvidgning av Avesta stads vattentäkt vid Germundsbo Avesta 1962-01-10 VBB samt skyddsbestämmelser.

Yttrande över hydrogeologiska undersökningar inom Krylbo köping. Avesta 1962-04-16 VIAK

Redogörelse för undersökningar av hydrogeologiska förhållanden i Avesta 1964-02-15 VIAK anslutning till Horndals vattentäkt, By kommun

Redogörelse för kompletterande hydrogeologiska undersökningar i Avesta 1965-05-11 VIAK Badelundaåsen i anslutning till Krylbo köpings vattentäkt vid Brunnbäck.

Utlåtande över grundförhållandena för föreslaget flygfält vid Rembo, Avesta 1968-01-24 Avesta Vattenkemisk undersökning av Badelundaåsen sträckan Germundsbo - Avesta 1968-11-01 VIAK Rembo. 37.6804. Preliminär redogörelse för de hydrogeologiska förhållandena inom Avesta 1970-01-01 Dalälvens dalgång mellan Grådö och Brunnbäck Seismisk refraktionsmätning och elektrisk motståndsmätning Avesta 1970-07-13 Terratest AB

Översiktlig utredning angående Avestas framtida vattenförsörjning. Avesta 1971-01-09 VBB

Stratigrafi och grundvattenförhållanden inom ett avsnitt av Dalälvens Avesta 1972-05-01 Anders Carlstedt dalgång NW Avesta. Avesta kommun. Geoelektriska sonderingar vid Germundsbo och Avesta 1972-10-05 VIAK Brunnbäck. 87.1023. Kartredovisning. Badelundaåsen inom Avesta kommun, Förslag till Avesta 1972-11-06 Avesta k skyddsområden, Gatukontoret, K. Skog. Beskrivning över utbyggnad av Avesta stads vattenverk och Avesta 1972-12-07 VBB grundvattentäkter i Germundsbo.

Avesta kommun. Brunnbäck. Sammanställning av borrningsresultat. Avesta 1973-07-20 VIAK

Avesta kommun. Redogörelse för provpumpning av va vattentäkten vid Avesta 1973-08-23 VIAK Brunnbäck. 87.1032.

Seismisk undersökning vid Germundsbo och Rembo, Avesta kommun. Avesta 1974-01-23 SGU

Mätningsprogram för vattenståndsobservationer i Badelundaåsen (Grådö, Avesta 1975-12-23 VIAK Dalälven-länsgränsen Brovallen)

Avesta kommun. Germundsbo. Sammanställning av borrningsresultat. Avesta 1976-01-22 VIAK

Teknisk beskrivning för utförande av rörbrunn vid Dalgränsen Avesta 1976-03-25 VIAK Program för utförande av rörbrunn vid Mästerbo. Avesta 1976-06-22 VIAK Avesta kommun. Vattentäkt vid Mästerbo. Redogörelse för anläggning Avesta 1976-11-23 VIAK och stegprovpumpning av rörbrunn vid Rb 7601 P. Avesta kommun. Fornby. Provpumpning av bergborrad brunn. Avesta 1977-05-11 VIAK Program för vattenståndsobservationer vid vattentäkten i Horndal Avesta 1979-04-10 VIAK Avesta - Värmeackumulator i berg. Hydrogeologiskt Avesta 1980-01-02 SGU undersökningsprogram.

Avesta-värmeackumulator i berg. Bedömning av värmeförlust på grund av St Vattenfallsverk Avesta 1980-05-01 genomströmmande grundvatten. och SGU Avesta-värmeackumulator i berg. Hydrologiskt undersökningsprogram. II Avesta 1980-05-05 SGU Byggnadsskede Germundsbo - Rembo Vattenkemisk undersökning 5712.1149 Avesta 1980-08-20 VIAK Avesta- värmeackumulator i berg. Hydrogeologiska förhållanden i Avesta 1981-05-01 SGU anläggningsområdet, etapp 1. Vårdcentralen i Skogsbo, Grundvattenvärme Avesta 1983-05-19 VIAK

Påverkan av vattentäkt vid byggnad av RV 70. Rörborrningar, bil. 1. Avesta 1986-01-01 VIAK

Påverkan av vattentäkt vid nivåhöjning av Dalälven. Rörborrningar, bil 2. Avesta 1986-01-01 VIAK

Skogsbo - odexborrning Avesta 1989-07-06 VIAK Provtagningsrör vid deponi Avesta järnverk Avesta 1989-09-08 VIAK Skyddsförhållanden längs RV 70:s sträckning genom skyddsområde. Avesta 1989-11-30 VIAK Sammanställning av skruvborrningar Fors kartongfabrik. Rörborrningar. Avesta 1990-01-01 VIAK Åsbo. Grundvattenkvalitet Avesta 1991-02-15 VIAK Impregneringsanläggning, SJ Krylbo. Avesta 1992-05-01 VBB VIAK Förhöjda kloridhalter i bergborrade brunnar vid Skanska Rembo grustag i Avesta 1993-10-22 Geosigma Saxbo Uppsjö, Översiktlig beskrivning av de hydrogeologiska förhållandena (vid GVT (nuv. Avesta 1996-02-19 avfallstipp) Midvatten) GVT (nuv. Germundsbo grundvattentäkt, Påverkan från hästhållning Avesta 1996-03-04 Midvatten) GVT (nuv. Saxbo grustäkt,Översiktlig beskrivning av grundvattenförhållandena Avesta 1996-03-04 Midvatten) Inverkan av Bäsingens uppdämning på vattenkvaliteten i Brunnbäcks vatte Avesta 1996-05-22 Hydrokonsult Landstingsfastigheter i Dalarna AB. Avesta lasarett, reservvatten. Jordlagerpåverkan av berggrundvattenuttag. Rörborrningar. Avesta 1996-06-17 VBB VIAK Sammanställning. GVT (nuv. Brunnbäck, Hydrogeologisk undersökning, Lägesrapport Avesta 1998-03-23 Midvatten) Grundvattentäkterna i Brunnbäck och Germundsbo, förslag till Avesta 2000-11-30 Midvatten vattenskyddsområde Ansökan om ökat grundvattenuttag vid Brunnbäcks grundvattentäkt Avesta 2002-11-11 Midvatten Utredning för Vägverket angående påverkan från vägsalt vid Germundsbo Avesta 2002-11-25 Midvatten – riksväg 70 Skydd av grundvattentäkt i Hordal Avesta 2002-11-27 Midvatten Skydd av grundvattentäkt i By Avesta 2002-11-29 Midvatten Vatteninventering - vattenförsörjningen i Avesta kommun Avesta 2004-02-01 Avesta k

Horndals vattenförsörjning Grundvattenundersökning vid Byvalla etapp 2 Avesta 2005-05-18 Midvatten

Vattendom för vattentäkt: Frostbrunnsdalen. AD 62/58 Borlänge 1958-12-13 Utlåtande ang. risk för förorening av vattnet i Borlänges och St. Tunas Borlänge 1959-12-18 VBB vattentäkter.

Provpumpningsresultat i undersökningshål vid Övre,Tjärna Tjärna, Svenska Dia- Borlänge 1964-11-11 Borlänge mantbergborrning

Bedömning av kvantitet och kvalitet på uttagbara massor inom Borlänge 1973-03-27 VIAK fastigheterna Färjenäs 2:3, 2:4 m fl i Amsberg PM angående skydd av vattentäkter inom Borlänge kommun Borlänge 1973-06-15 VBB Grundvattenundersökning -arbnr 87.1057 Dalälvsåsen inom Borlänge 1974-07-01 VIAK Borlängeregionen Borlänge kommun. Grundvattentäkten vid Övre Tjärna. Utvärdering av Borlänge 1974-10-30 VIAK vattentillgången. Borlänge industriverk. Fågelmyran. Deponeringsområde. Borlänge 1976-08-09 VIAK Geohydrologiska undersökningar. Karl-Axel Tunum 1980, Vattenledningen Borlänge 1980-01-01 Karlsson Hydrogeologiska undersökningar, Rivoli, Borlänge kommun. Borlänge 1983-01-01 VIAK Bro över Dalälven vid Mellsta Vägverket Bygghandlingar Borlänge 1983-09-16 AIB

Ny bro vid Mellsta, med hänsyn till Övre Tjärna vattentäkt 5712.59 1363 Borlänge 1983-10-10 VIAK Borlänge kommun. Borlänge reservvattentäkt. Övre Tjärna, Lennheden, Frostbeunnsdalen. Sammanställning av borrningsresultat. Rapport 5712 Borlänge 1983-11-11 VIAK 59. 1285

Badelundaåsens vattentillgångar - Borlänge kommun. 5712.59 1407 Borlänge 1985-12-17 VIAK

Övre Tjärna Förslag till skyddsplan för vattentäkt 5712.59 1407 Borlänge 1986-09-18 VIAK Fågelmyrans avfallsupplag. Grundvattendelare. Sammanställning av Borlänge 1989-12-15 VIAK borrningsresultat. Förslag till skyddsplan, Frostbrunnsdalen Borlänge 1990-04-05 VIAK Förslag till skyddsplan, Lennnheden Borlänge 1990-04-05 VIAK Utlåtande angående vattenkvalitet i grundvattenbrunnar. "Rörborrningar" Borlänge 1992-01-01 VBB VIAK bil 1. Tunum 1993 Hälsovårdsnämnden i municipalsamhället och köpingen Borlänge 1993-06-15 Sören Nyström 1893-1943, GVT (nuv. Falu kommun. Lennheden. Hydrogeologisk undersökning. Borlänge 1994-09-01 Midvatten) NCC. Mårdsgatan. Hydrogeologiskt yttrande. Geotekniska Borlänge 1994-10-19 VBB VIAK undersökningar. GVT (nuv. Falu kommun. Lennheden. Hydrogeologisk undersökning. Rapport 2027 Borlänge 1995-09-01 Midvatten) Borlänge kommun. Grundvattentäkten i Övre Tjärna. Prospektering av GVT (nuv. Borlänge 1996-01-31 nytt brunnsläge. Midvatten) Skydd av Tjärna vattentäkt Utredning Vägverket region mitt Borlänge 1998-02-06 Scandiaconsult Borlänge kommun. Grundvattentäkten i Övre Tjärna. Rondell RV70- GVT (nuv. Borlänge 1998-02-16 skyddsaspekter Midvatten) GVT (nuv. Postterminalen i Borlänge Kylvatten. Borlänge 1999-03-06 Midvatten) Utsläpp av HNO3 på bangården i Borlänge. Sanering av mark och GVT (nuv. Borlänge 1999-06-11 grundvatten. Midvatten) Seismisk undersökning för Vägverket och Borlänge Energi vid Övre Borlänge 2002-05-22 Midvatten Tjärna SJ. Lennheden. Sammanställning av borrningsresultat. Borlänge VIAK Länsstyrelsen. Generalplaneutredning rörande vattenförsörjning och Dalarna 1947-01-01 VBB avlopp, Kopparbergs län (4 delar) Rullstensåsar och deras utnyttjande i Kopparbergs län Dalarna 1962-10-15 Länsstyrelsen Inventering av vattentäkter i Kopparbergs län år 1965 Dalarna 1966-04-13 Länsstyrelsen Skyddsområden för grundvattentäkter N 1978:9 Dalarna 1978-12-01 Länsstyrelsen Dalälven Den pregaciala älvfåran från Mora till Avesta, N 1981:1 Dalarna 1981-04-01 Länsstyrelsen Grundvattenkartor, Beskrivning till kartan över grundvattnet i Dalarnas Dalarna 1999-01-01 SGU län, SGU Serie Ah nr 18 Vattentäkter i Dalarnas län, Rapport 2001:8 Dalarna 2001-06-01 Länsstyrelsen Metallhalter i dricksvattenbrunnar från borrade brunnar i Dalarnas län Dalarna 2005-09-01 Länsstyrelsen Rapport 2005:19 Historik vattenledningar, muntliga uppgifter. Örjan Hamrin Dalarnas Dalarnas Dalarna 2005-12-05 museum museum Dalarnas Historik vattenledningar, Tidningsklipp. klipparkivet Dalarna 2005-12-05 museum FK-Helmer Vattenledning i Falun redan på 1600-talet -Tidningsklipp Falun 1929-08-12 Lagergren Falu stad Beskrivning överFalun med omnejd Falun 1941-01-01 B Wendel Förslag till vatten- och avloppsfrågornas lösande för Grycksbo samhälle Falun 1945-12-28 AIB inom Stora Kopparbergs kommun. Utdrag av förslag till va-ledningar för delar av Stora Kopparbergs Falun 1947-03-03 kommun. Grundvattenundersökning för Rönndalen, Envikens kommun. Falun 1959-01-07 LBF Redogörelse över utförd grundvattenundersökning i Rönndalen, Envikens Falun 1960-10-27 AIB kommun. Redogörelse för utförd grundvattenundersökning i Rönndalen, Envikens Falun 1961-12-20 AIB kommun. Redogörelse för grundvattenundersökning vid Årbodalen, Bjursås Falun 1962-02-01 Orrje & Co kommun. Yttrande över undersökningar inom Lingheds samhälle i Svärdsjö Falun 1962-06-15 VIAK kommun. Redogörelse för översiktliga grundvattenundersökningar i Svärdsjöåsen Falun 1968-01-18 VIAK för den framtida vattenförsörjningen inom östra delen av Sundborn k:n.

Översikt över grundvattenförhållandena vid Svärdsjö vattentäkt samt Falun 1968-02-15 VBB förslag till skyddsområde och skyddsbestämmelser Besiktning av vattentäkter i Envikens kommun, Kopparbergs län, den 13- Falun 1969-09-12 AIB 15 augusti 1969. Redogörelse för grundvattenundersökningar med provpumpning vid Falun 1970-05-26 VIAK Blixbo. Redogörelse för grundvattenundersökning i Övertänger, Envikens Falun 1970-10-15 AIB kommun PM angående undersökning av grundvatttentäkt i Borgärdet, Svärdsjö Falun 1970-12-19 VIAK kommun. Förslag till skyddsområde för grundvattentäkt i berg, Toftbyn, Svärdsjö Falun 1970-12-22 VIAK kommun. Falu kommun. Program för utförande av rörbrunn vid Svärdsjö. Falun 1975-12-03 VIAK Utlåtande beträffande stegprovpumpning av brunn nr 3 vid Svärdsjö Falun 1976-05-07 VIAK vattentäkt, Falu kommun. Stora Kopparbergs bergslag AB. Falu kommun, Falu gruva. Nytt Falun 1979-01-10 VIAK sandmagasin, geohydrologiskt utlåtande. Kopparland AB. Ryssjön. Sammanställning av rörborrningar. Falun 1981-01-30 VIAK

Landstinget, Vårdcentralen i Svärdsjö Energi ur grundvatten, 5711.8086 Falun 1981-03-30 Viak

Falu kommun. Vika kyrkby. Sammanställning av kompletterande Falun 1982-05-12 VIAK rörborrning.

PM angående vattenförsörjningen för Svärdsjö Linghed och Rönndalen Falun 1983-09-20 VBB

Rapport utvärdering av provpumpning och förslag till nytt brunnsläge i Falun 1985-04-22 VBB Svärdsjö Rapport över utförda reningsförsök vid Svärdsjö reningsverk Falun 1986-01-29 VBB Grundvattentäkten i Borgärdet. Undersökningar kring en större Stockholms Falun 1987-01-01 grundvattentäkt med förslag till skydd av den enligt en ny modell. universitet Förslag till skyddsplan, Vika kyrkby Falun 1987-12-09 VIAK Falu Plast. Gamla kansliet. Grundvattenvärme. Sammanställning av Falun 1988-01-01 VIAK borrningsresultat. Förslag till skyddsplan för grundvattentäkt, Toftbyn Falun 1988-03-30 VIAK Grundvattenundersökning - Sammanställning av borrningsresultat Falun 1989-03-20 VIAK Envikens vattenförsörjning. Grundvattenundersökning i Marnäs. Falun 1989-03-20 VIAK Sammanställning av borrningsresultat. STORA-PROJEKTET VARP-89, kartläggning av källor för metalltillförsel Falun 1989-08-23 VIAK till Faluån Sågmyra - Program för brunnsentreprenad Falun 1989-09-14 VIAK Vika - Sammanställning av borrningsresultat. Falun 1990-01-01 VIAK Dalälvsdelegationen gruvavfallsprojekt. Geohydrologisk undersökning. Falun 1990-05-01 VIAK Sammanställning av borrningaresultat. Haghed (sammanställning av borrningsresultat) Falun 1990-07-01 VIAK Enviken - Hydrogeologisk undersökning (Norr-Lingan) Falun 1990-08-28 VIAK Rörborrningar i Uddnäs Falun 1990-09-01 VIAK Årboheden hydrologisk undersökning Falun 1990-10-19 VIAK Teknisk beskrivning av system för grundvattenvärme på Sandviken 1:47 i Falun 1990-12-14 VIAK Uddnäs Stora Kopparberget, Svavelsyrafabriken. Rörborrningar. Falun 1991-01-01 VIAK Årboheden - Försök med konstgjord infiltration Falun 1992-03-18 VIAK GVT (nuv. Årboheden, Återinfiltrationsförsök Falun 1992-05-11 Midvatten) Falu kommun. Enviken. Hydrogeologisk undersökning. Sammanställning GVT (nuv. Falun 1993-03-09 av rörborrningar. Midvatten) GVT (nuv. Hydrogeologisk undersökning, Vika Falun 1993-09-01 Midvatten) GVT (nuv. Enviksbyn Brunnarnas hydrauliska egenskaper - Rapport 2050 Falun 1994-08-30 Midvatten) GVT (nuv. Förslag till skyddsplan för vattentäkten vid Årboheden Falun 1994-10-18 Midvatten) Confortia. Lastnings- och lossningsplats Falun. Skruvborrningar. Falun 1994-11-04 VBB VIAK Falu kommun Vattenskyddsområden Inventering av Oljecisterner och Falun 1996-01-01 Falu kommun övriga riskobjekt MH 1996:6

Faluns framtida vattenförsörjning, utvärdering Rogsjön - Lennheden Falun 1996-02-21 VA Drift AB

Falu vattenverk 100 år, några noteringar, Holger Rosenqrantz Falun 1998-01-01 Falu kommun Markundersökning. Pripps-Främby, Falun. Falun 1998-09-25 VBB VIAK Markmiljöundersökning, Bergsgården. Falun 1998-12-02 VBB VIAK Markundersökning. Slussen, Tisken, Falun Falun 1999-04-14 VBB VIAK Angående kloridhaltigt grundvatten i brunn på fastigheten Smedsbo 6:1, Falun 2000-05-09 SGU Faluns kommun. Utredning angående skydd av grundvattentäkt i Enviksbyn Falun 2002-04-17 Midvatten Vattenkvalitet och korresion i distrubutionsnät - förstudie inför Falun 2002-04-25 Falu kommun driftoptimering. Mikael Lindgren Enviksbyns grundvattentäkt - Förslag till åtgärder för att minska Falun 2003-05-09 Midvatten kvävehalterna

Blixbo, Grundvattenundersökning vid vattentäkten och vid Ruptjärn. FEV Falun 2004-09-01 Midvatten

Historik, muntliga uppgifter, Elisabet Hemström, Falu stadsbliotek Falun 2005-12-05 Falu kommun Bildarkivet, Falu stadsbibliotek Falun 2005-12-05 Falu kommun Förslag til skyddsområde för Stora Kopparbergs kommuns Falun grundvattentäkt vid Hosjö, Vika kommun. Falu kommun. Sundborn. Grundvattenundersökning. Sammanställning av Falun VIAK rörborrningar. Falu kommun, Vika Kyrkby. Sammanställning av kompletterande Falun VIAK rörborrningar. 5712.1315

Förslag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för Djurås m m Gagnef 1954-11-18 VBB

Yttrande över grundvattenundersökningar för vattenförsörjning inom Gagnef 1960-02-23 VIAK Floda samhälle i Floda kommun. PM angående grundvattensondering i Djuråsområdet Gagnef 1961-05-30 LBF Beskrivning av anläggning för vattenförsörjning. Redogörelse för Gagnef 1964-04-04 VIAK undersökningar av vattentäkt vid Källbäcken. Beskrivning av anläggning för vattenförsörjning. Redogörelse för Gagnef 1964-04-04 VIAK undersökningar av vattentäkt vid Källbäcken. Program för utförande av rörbrunn vid Gagnef. 37.6666 Gagnef 1966-12-09 VIAK Redogörelse över undersökningar för vattenförsörjningen inom Gagnef Gagnef 1968-06-27 kyrkby med omnejd. Gagnefs kommun, Gagnef, skydd av grundvattentäkt, 37.6666, Gagnef 1969-02-06 Viak Stockholm 1969-02-06 Redogörelse över översiktlig grundvattenundersökning med Gagnef 1973-05-15 VIAK provpumpning av befintlig vattentäkt i Nedre Bäsna. Program för utförande av rörbrunn vid Gagnef. Gagnef 1977-05-03 VIAK Program för utförande av rörbrunn vid Björbo. Gagnef 1977-05-04 VIAK Gagnef kommun. Utlåtande beträffande stegprovpumpningar utförda i Gagnef 1978-01-19 VIAK Gagnef, Björbo och Bäsna. Gagnefs kommun. Grundvattenvärme för Gagnefsgården. Gagnef 1983-08-24 VIAK Sammanställning av rörborrningar. Sandvikens fäbodar - sammanställning av borrningsresultat, bil 2. Gagnef 1990-04-01 VIAK Lokor - undersökning av bottensediment och hydrologi. Rörborrningar, bil Gagnef 1992-04-01 VIAK 1. Gräv grustag - hydrogeologiska förhållanden Rapport 2034, Skanska GVT (nuv. Gagnef 1993-08-12 Mellansverige AB Midvatten) GVT (nuv. Gräv grustag - hydrogeologiska förhållanden Rapport 2049, Siljafrakt AB Gagnef 1994-03-02 Midvatten) Tallbackens grundvattentäkt, Översiktlig beskrivning av de GVT (nuv. Gagnef 1996-04-01 hydrogeologiska förhållandena, Rapport 2044 Midvatten) GVT (nuv. Grävs vattenledningsförening Förslag till skyddsplan Gagnef 1996-11-11 Midvatten) Skydd för grundvattentäkt vid Källbäcken, Björbo Gagnef 2004-06-01 Midvatten Sångåns vattentäkt Provpumpning och behandlingsförsök Gagnef 2004-12-22 Midvatten Sångåns vattentäkt. Förslag till skyddsplan. Förhandskopia Gagnef 2006-04-07 Midvatten Dalälvsåsen inom Borlängeregionen Gagnef VIAK Redogörelse för grundvattenundersökning för byarna Hedemora 1953-02-03 AIB SmedbyKungsgårdenKoberga och Åkerö i Husby kommun. Beskrivning av Badelundaåsen i Hedemoratrakten med särskild hänsyn Hedemora 1955-04-21 Uppsala U Geo till åsgravar. Yttrande över hydrogeologisk undersökning beträffande vattenförsörjningen för Västerby m fl samhällen i Hedemora Hedemora 1963-09-29 VIAK landskommun. Redogörelse för hydrogeologiska undersökningar för vattenförsörjningen Hedemora 1964-07-15 VIAK inom Långshyttans samhälle, Hedemora.

Program för utförande av rörbrunn vid Grådö inom Hedemora stad Hedemora 1969-07-21 VIAK

Preliminär redogörelse för de hydrogeologiska förhållandena inom Hedemora 1970-01-01 Dalälvens dalgång mellan Grådö och Brunnbäck Hydrogeologisk undersökning av Badelundaåsen vid Hedemora 1970-06-01 CTH HedemoraKopparbergs län

Statens vägverk. Program för utförande av rörbrunn vid Grådö Hedemora 1970-09-22

Teknisk utredning åberopande en av K-konsult i Falun verkställd, Hedemora 1970-11-30 K-Konsult 30.11.1970, utredning rörande grundvattentäkten för Grådö mejeri.

Redogörelse för grundvattenundersökningar i Badelundaåsen vid Hedemora 1972-04-07 VIAK Hedemora. Mätningsprogram för vattenståndsobservationer i Badelundaåsen (Grådö, Hedemora 1975-12-23 VIAK Dalälven-länsgränsen Brovallen)

Norbergs samhälle. Vattenförsörjning. Preliminärt handlingsprogram för Hedemora 1976-05-19 VIAK utförande av vattenförsörjningsanläggningen vid Grådö.

Hedemora kommun. Tjärna betongstation. PM beträffande Hedemora 1977-02-22 VIAK vattenförsörjning Hedemora kommum..Program för utförande av rörbrunn vid Petersburg Hedemora 1977-05-16 VIAK inom Hedemora tätort.

Hedemora kommun. Petersburg. Stegprovpumpning av brunn nr 4. Hedemora 1978-09-20 VIAK

Kopparbergs läns landsting. Solbackens sjukhem. Sammanställning av Hedemora 1982-10-26 VIAK borrningsresultat.

Dalarnas Mejeriförening. Grådö Mejeri. Vattenförsörjning. Hedemora 1983-02-10 VIAK

Yttrande avseende ansökan från Kopparbergs läns landsting till vattendomstolen om grundvattenuttag för värmeutvinning i värmepump Hedemora 1984-01-01 SGU vid Solbackens vårdhem, Hedemora kommun

Inventering av surt grundvatten i brunnar. Hedemora 1986-01-01 Hedemora k

Lokalisering av borrplatser för grundvattentäkter i Husbyområdet, Hedemora 1986-07-10 SGU Hedemora kommun Lokalisering av borrplatser för grundvattentäkter i Husbyområdet, Hedemora 1986-07-10 SGU Hedemora kommun. Dalälvsdelegationens gruvavfallsprojekt. Teknisk kartläggning av Hedemora 1990-01-01 SGI grunavfall i Falun, Garpenberg, Garpenbergs odallfält.

Hofors kommun. Sultenudd - sammanställning av borrningsresultat. Hedemora 1990-07-02 VIAK

Skyddsområde för Grådöholms vattentäkt Hedemora 1991-01-01 K-konsult A study of the Lilla Bredsjön tailings impoundment in mid-Sweden - a Hedemora 1996-01-01 comparison of observations with RATAP model simulations

Långtjärn. Hydrogeologiska förhållanden. Hedemora 2000-03-23 SGU

Provpumpning Viggesnäs, Hedemora Energ Hedemora 2001-12-18 Sweco Viak

Fortsatt grundvattenmodellering i Hedemora, Viggesnäs, Hedemora Hedemora 2002-01-15 Sweco Viak Energi

Redovisning av provpumpning för Grådö vattentäkt, Miko Hedemora 2002-09-04 Sweco Viak

Tillståndsansökan för uttag av grundvatten. Grådö Hedemora 2005-09-16 Sweco Viak

Långshyttans vattentäkt Kämpbo. Behandlingsförsök Hedemora Energi Hedemora 2006-01-01 Midvatten Redogörelse för verkställd provpunpning av befintlig grundvattentäkt vid Leksand 1954-06-08 Orrje & Co Barldal

Pm ang vattenförsörjningen för Leksands-Norets municipalsamhälle Leksand 1963-08-20 Orrje & Co

PM nr 2 ang vattenförsörjningen för Leksands-Norets municipalsamhälle Leksand 1965-02-10 Orrje & Co

Pm ang geoelektriska undersökningar vid Leksand Leksand 1965-11-30 Orrje & Co Redogörelse för grundvattenundersökningar i Leksands kommun 1965 - Leksand 1966-06-13 Orrje & Co 1966. 52.0104-10. PM betr provpumpning av tvåp brunnar vid Leksandskommuns vattentäkt Leksand 1971-12-07 VIAK vid Sundet Om lagerföljden inom Dalälvens preglaciala fåra vid Leksand Leksand 1971-12-15 Lst Redogörelse över utförd grundvattenundersökning för Hjulbäcks by i Leksand 1972-11-23 AIB Siljansnäs kommun. Beskrivning av vattentäkt och vattenverk vid Sundet Leksand 1973-07-19 Orrje & Co

Jord och vatten i Leksands socken, Leksands sockenbeskrivning del VI Leksand 1974-01-01 Wenner, m.fl

Förslag till skyddsområde och bestämmelser för grundvattentäkt å Alvik Leksand 1974-05-17 AIB 175:1 för Siljansnäs samhälle. Utlåtande betr vattentillgången vid barkdal Leksand 1974-12-02 VIAK PM över hydrogeologiska förhållanden vid Insjöns vattentäkt i Tunsta, Leksand 1975-08-15 AIB Leksands kommun. PM över seismisk undersökning för vattenförsörjningen för byarna Östra Leksand 1976-12-15 Orrje Rönnäs och Åkersbodarna. 52.0104-74

Hydrogeologisk okulärbesiktning av vattentäkten vid Sundet och Barkdal Leksand 1977-07-04

Teknisk utredning för ansökan om vattendom ang vattenuttag vid Leksand 1978-08-23 grundvattentäkter vid Barkdal och Sundet Pm ang föroreningsrisker, Sundets vatttentäkt, Leksands kommun Leksand 1983-03-04 Scandiaconsult Leksands kommun. Järnvägsunderfart Insjön.Grundvattenförhållanden. Leksand 1985-01-28 VIAK 5712.59.1401 Utredning angående skydd av grundvattentäkt i Barkdal Leksand 1988-10-04 Scandiaconsult Utredning angående skydd av grundvattentäkt vid Sundet Leksand 1988-10-04 Scandiaconsult The impact of mine waste leachate on ground water quality: a study from Leksand 1993-01-01 Dalarna GVT (nuv. Insjöns grundvattentäkt, Förslag till skyddsplan. Leksand 1995-11-23 Midvatten) Leksands kommun. Ishallen. Rörborrningar. Leksand 1995-11-27 VBB VIAK Refraktionsseismisk undersökning - LeksandÄppelbo Leksand 1997-06-18 SGU Grundvattentäkt på Storheden, Samrådsrapport Leksand 2005-03-10 Midvatten GVT (nuv. Insjöns Grundvattentäkt, dokumentation och utvärdering av Br5 och Br6 Leksand 1992-22-24 Midvatten) Grundvattenundersökningar vid Östansbo, Ludvika. Ludvika 1944-11-27 VIAK PM angående grundvattentäkt för Ludvika gård. Ludvika 1950-10-05 VBB Mats Lindell, Isälvsavlagringar i dalgången mellan Grangärde och Björbo Ludvika 1960-10-17 Geogr. inst. Redogörelse över grundvattentäkt i Nyhammar, förslag till skyddsområde Ludvika 1966-03-07 VBB mm. Redogörelse över utförd grundvattentäkt i Saxdalen förslag till Ludvika 1966-03-07 VBB skyddsområde mm. Redogörelse över grundvattentäkt i Sunnansjöförslag till skyddsområde Ludvika 1966-03-09 VBB mm. Yttrande över hydrogeologisk undersökning i anslutning till Ludvikas Ludvika 1966-09-01 VIAK grundvattentäkt i Östanbo. Sammanställning av kommunägda grundvattentäkter inom Ludvika Ludvika 1975-01-01 Ludvika kommun kommun. Förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Ludvika k:ns Ludvika 1975-10-27 Ludvika kommun grundvattentäkter i Fredriksberg, Ludvika. Sammanställning av kommunägda grundvattentäkter inom Ludvika Ludvika 1975-12-08 Ludvika kommun kommun. Ludvika kommun. Grundvattentäkten vid Östansbo. Utvärdering av Ludvika 1977-06-15 VIAK vattentillgången. Ludvika kommun. Saxdalen. Vattenkvalitet och kvalitetspåverkan vid Ludvika 1977-10-10 VIAK Saxdalens vattentäkt. Ludvika kommun. Nyhammar. Utlåtande beträffande stegprovpumpning Ludvika 1978-01-25 VIAK utförd i Nyhammar. Ludvika kommun. Fredriksberg. Grundvattenundersökning. Ludvika 1979-05-04 VIAK Lyvikens avfallsupplag. Hydrogeologisk undersökning. Sammanställning Ludvika 1989-02-21 VIAK av borrningsresultat Finnäset avfallsupplag. Hydrogeologisk undersökning. Sammanställning Ludvika 1989-08-10 VIAK av borresultat (bil 2) Ludvika vattenförsörjning, Översiktlig undersökning beträffande Ludvika 1990-02-02 VIAK reservvattentäkt för Ludvika Ludvika kommun. Nyhammar. Förslag till skyddsplan för grundvattentäkt. Ludvika 1992-10-20 VBB VIAK Brunnar och rörborrningar. Planerad gemensam vattenförsörjning för Ludvika, Grängesberg och Ludvika 1996-07-31 VBB VIAK Smedjebacken Angående kloridhaltigt brunnsvatten på fastigheterna Persbo 13:10 och Ludvika 2000-01-19 SGU Sörvik 1:15, Ludvika kommun. Markmiljö undersökning ABB, Ludvika. Ludvika 2000-02-15 SGU VÄGVERKET REGION MITT, Persbo 3:24. Angående kloridhaltigt Ludvika 2000-08-17 SGU grundvatten i brunn på fastigheten Persbo 3:24, Ludvika kommun. Skydd för vattentäkt Nyhammar -arbetsversion Ludvika 2003-06-13 GVT PM angående utförda grundvattenundersökningar i Grimsmyrheden Hole Malung 1949-11-28 VBB Böle Idbäck och Grimsåker. PM angående utförda grundvattenundersökningar. Malung 1950-07-22 VBB Malungs kommun. Öje. Vattenförssörjning och avlopp. PM angående Malung 1953-11-03 VBB utförda grundvattenundersökningar. Kommunalbyggna Redogörelse för utförd grundvattenundersökning i Risätra, Lima. Malung 1956-03-14 dsbyrån

Vattentäktsundersökning i Lima kyrkby, Lima kommun, Kopparbergs län Malung 1964-01-17 LBF K-Konsult

Förslag till anläggning för vattenförsörjning och avlopp i Lima och Skålens Malung 1964-09-30 K-Konsult LBF byar Lima Kommun Kopparbergs län Förslag till skydd av grundvattentäkt å byggplaneområde Sälen V:a 5:99, Malung 1965-01-01 AIB m fl, Transtrand. Principutredning för vattenförsörjning, avlopp och vägar inom byggnadsplaneområde för del av fastigheterna Sälen Västra 6.2, 7:3, 7:4, Malung 1966-03-07 Orrje & Co 7:13, 10:2 och 10:3. Redogörelse för provpumpning av vattentäkt i Sälen, Transtrand. Malung 1967-05-25 K-Konsult Redogörelse för provpumpning av vattentäkt i södra Vörderås, Transtrand Malung 1967-11-08 K-Konsult under hösten 1967. Program för utförande av rörbrunn vid Rörbäcksnäs Malung 1968-06-24 VIAK Program för utförande av rörbrunn vid Heden inom Lima kommun Malung 1968-07-24 VIAK Program för utförande av rörbrunn vid vattenverket inom Lima kyrkby Malung 1968-07-24 VIAK Lima kommun Redogörelse för grundvattenundersökning vid Rörbäcksnäs. Malung 1969-01-23 VIAK Redogörelse för grundvattenundersökningar vid Rörbäcksnäs Malung 1969-01-23 VIAK Redogörelse för grundvattenundersökningar vid Torgås. Malung 1969-01-30 VIAK Program för utförande av rörbrunn inom Lima kyrkby Lima kommun Malung 1969-08-28 VIAK

Program för utförande av rörbrunn II inom Lima kyrkby Malungs kommun Malung 1971-11-16 VIAK

Program för utförande av rörbrunn inom befintligt vattentäktsområde vid Malung 1971-11-17 VIAK Utsjö Ansökningshandlingar avseende skyddsområde för vattentäkt i Åkra för Malung 1972-12-12 K-Konsult Lima kyrkby m fl byar, Malung. Ansökningshandlingar avseende skyddsområde för vattentäkt i Malung 1973-01-19 K-Konsult Limedsforsen, Malung. Utlåtande angående provpumpning och framtida uttag ur Malung 1973-10-08 VBB grundvattentäkter vid S. Grimsåker, Malung. Ansökningshandlingar avseende skyddsområde för vattentäkt i Risätra Malung 1974-10-11 K-Konsult Malungs kommun Kopparbergs län.

Grundvattenundersökning i Tandådalen. Utvärdering av vattentillgången. Malung 1975-05-16 VIAK

Fastighets AB Imperium. Sälen Västra 2:49. Provpumpning av nyanlagd Malung 1976-05-14 VIAK vattentäkt.

Rolf Klang AB. Högstrand, Malungs kommun. Grundvattenundersökning. Malung 1977-02-04 VIAK P G Igelström. Gusjön. Malungs kommun. Vattenförsörjning för planerat Malung 1977-10-07 VIAK fritidsområde. Program för utförande av rörbrunn Malung 1978-07-13 VIAK Sälfjällstangen Sälen Malung 1980-10-02 VIAK Program för utförande av rörbrunn Malung 1982-10-15 VIAK Trygg Hansa. Fiskarheden. Malungs kommun. Sammanställning av Malung 1983-01-26 VIAK rörborrningar, brunnar samt provgropsgrävningar. Malungs kommun. Utsjö. Brunnsprogram brunn 5 (Rb 8301 P) Malung 1983-10-13 VIAK Stegpumpning brunn 4 och 5 Malung 1984-02-06 VIAK Malungs kommun. Biskopsbyn. Förslag till nytt vattenverk. Malung 1984-07-03 VIAK Malungs kommun. Sälen. Sammanställning av borrningsresultat. Malung 1984-11-07 VIAK Vattentäkt Tandådalen. Malung 1987-03-05 VIAK

Malungs kommun. Sillerö. PM angående utförande av grundvattenbrunn. Malung 1988-09-02 VIAK

Stötens vattenförsörjning - en översikt Malung 1989-12-29 VIAK Slamdammar Rörbäcksnäs sammanställning av utförda mätningar Malung 1992-01-01 rörborrningar bil 1. Infiltration i Västra Ärnäs rörborrningar (Bil 1 6) Malung 1992-09-29

Utsjö grundvattentäkt. Utredning av skyddsbehov. Vägverket reg mitt Malung 2002-08-16 Midvatten

Tandådalen grundvattenskydd Förslag till rev skyddsområde koncept Malung 2006-04-20 Sweco Viak

Skyddsplan för Vörderås vattentäkt koncept. Malungs kommun Malung 2006-05-12 Sweco Viak Trygg Hansa. Fiskarheden. Sammanställning av rörborrningar, brunnar Malung VIAK samt provgropsgrävningar. 5712.59.1360

Förslag till vatten- och avloppsanläggningar för Limedsforsen (Östra och Rahm & Malung Västra Ärnäs samt Bu) inom Lima kommun Kopparbergs län Wahlberg

Malungs kommun. Sälen. Sammanställning av borrningsresultat. Malung VIAK 5712.59.1334 Borrprotokoll. Mora bryggeri. Mora 1933-02-23 SDBAB Förslag till avläggning för vattenförsörjning och avlopp för Östnor, Örna, Mora 1949-04-28 AIB Kråkberg, Mora Noret, Mora lasarett och Svedja. Redogörelse för sondborrning i ravinen vid Bonäs Norra Vattenledningsförenings vattentäkt, samt förslag till vattentäktens Mora 1949-11-18 AIB utförande. Redogörelse för grundvattenundersökning i Bergkarlås och Risa i Mora Mora 1949-12-05 AIB kommun. Yttrande över hydrogeologiska undersökningar för vattenförsörjningen Mora 1957-08-28 VIAK inom Morastrands köping, Kopparbergs län. Redogörelse för hydrogeologisk undersökning av markområdet vid Mora Mora 1959-12-14 AIB vattentäkter vid Saxviken.

Redogörelse för sänkning av ny grundvattenbrun vid Riset, Mora köping. Mora 1960-03-03 AIB

Redogörelse för provpumpning av vattentäkt i Knås by Venjans kommun Mora 1966-01-17 K-Konsult Kopparbergs län (Bil. B). Bedömning av skyddsåtgärder för Strandens grundvattentäkt i Mora Mora 1967-03-01 AIB köping

Utredning ang behov av skyddsområde för grundvattentäkten i Riset, Mora 1967-03-01 Strandens grundvattentäkt och Vinäs grundvattentäkt i Mora.

Bedömning av skyddsbehovet för Vinäs grundvattentäkt i Mora köping Mora 1967-03-01 AIB

Program för utförande av rörbrunn vid Riset. Mora 1972-09-18 VIAK Översiktlig utredning beträffande möjligheterna att erhålla grundvatten för Mora 1973-08-30 AIB centrala Sollerön

Förslag till skyddsbestämmelser för vattentäkt i Riset Mora kommun Mora 1975-01-27 VBB

Mora kommun. Bergkarlås. PM beträffande provpumpning av brunn 6. Mora 1976-12-01 VIAK

Trätåg AB. Oxberg. Provtagningsprogram för kontroll av Mora 1977-07-22 VIAK grundvattenkvaliteten.

Stora Kopparberg AB. Oxberg. Påverkan av Spjutmosjöns dämning. Mora 1977-11-15 VIAK Stora Kopparberg AB. Oxberg. Påverkan av Spjutmosjöns dämning. Mora 1977-11-15 VIAK

Trätåg AB. Lomsmyren. Provtagningsprogram för kontroll av grund- och Mora 1978-05-03 VIAK ytvattnets påverkan vid bevattning av virkesterminal. Mora kommun. Byggnadskontoret. Teknisk beskrivning för utförande av Mora 1985-01-01 VIAK rörbrunn 8501. Hydrogeologisk undersökning Mora 1985-11-06 VIAK Clarks Berg- Uttagsbrunnar för renvatten Gravberg Mora 1986-06-22 sprängningar Brunn Rb 8501 P - hydrauliska egenskaper Mora 1987-08-26 VIAK Brunnsprogram. Mora 1988-01-26 VIAK Grundvattenundersökning Mora 1989-09-07 VIAK Förslag till skyddsplan för grundvattentäkt(förhandskopia) Mora 1991-01-01 VBB VIAK Skydd av grundvattentäkt i Garsås Mora 1991-01-20 Scandiaconsult Skydd av grundvattentäkt i Siknäs Mora 1991-01-20 Scandiaconsult Skydd av grundvattentäkt i Gesunda Mora 1991-04-03 Scandiaconsult Uttag av naturligt mineralvatten ur brunn vid Tollagården, Gesunda, Mora Mora 1995-04-06 SGU kommun. Hydrogeologisk bedömning. GVT (nuv. Moravatten. Gesunda. Hydrogeologisk undersökning. Mora 1996-08-02 Midvatten) Moravatten AB. Vattenförsörjning för Våmhus och Bonäs. Vattentäkter vid Mora 1996-12-01 VA-projekt AB Heden. Brunnsvatten-undersökning Sollerön. Rapport 4:97 Mora 1997-01-01 Mora kommun Samhall Mora. Miljöundersökning av mark. Borrningar. Mora 1997-02-23 VBB VIAK Mora Vatten AB. Grundvattenundersökning Mora 1997-06-14 Akva Terra GVT (nuv. Skydd av grundvattentäkt i Garsås Mora 1997-08-14 Midvatten) GVT (nuv. Skydd av grundvattentäkt i Siknäs Mora 1997-08-14 Midvatten) Skydd av grundvattentäkt i Heden Mora 1998-04-01 VA-projekt Skydd av grundvattentäkt i Venjan Mora 1999-06-18 VA-projekt Skydd av grundvattentäkt i Gesunda Mora 2002-09-30 Midvatten Skydd av grundvattentäkt i Risa Mora 2002-09-30 Midvatten Seismiska mätningar, Risets vattentäkt, prel version Mora 2004-01-14 Midvatten Garsås vattenförsörjning. Grundvattenundersökning på Kroksudd - Mora 2006-03-09 Midvatten Lägesrapport Kopparbergs läns landsting. Vårdcentralen i Mora. Sammanställning av Mora VIAK borrningsresultat.

Förslag till vattenförsörjning och huvudavlopp för Skattungbyn, Orsa. Orsa 1951-01-01 Orsa k

Förslag till vattenförsörjning för Slättberg, Orsa socken. Orsa 1951-01-01 Orsa k Trätåg AB. Tallhed. Provtagningsprogram av grund- och ytvattnets Orsa 1978-05-03 VIAK påverkan vid bevattning av virkesterminal.

Orsa kommun. Skattungbyn. Grundvatten och infiltrationsundersökningar. Orsa 1979-09-21 VIAK

Pumptest av bergborrad brunn, BR2. Orsa 1982-10-05 VIAK Bergvattentäkt i Fryksås. Slutrapport avseende prospektering. Orsa 1982-12-01 CTH Bergvattentäkt i Fryksås. Slutrapport avseende prospektering. Orsa 1982-12-01 CTH Provpumpning av brunn i Orsa samt översiktlig bedömning av Orsa 1983-06-01 SGU grundvattentillgången Orsa kommun. Provpumpning av brunn i Orsa samt översiktlig Orsa 1983-06-01 SGU bedömning av grundvattentillgången. Provpumpning av energibrunn i kvarteret Heimdal, Orsa Orsa 1984-07-01 SGU Provpumpning av energibrunn i kvarteret Heimdal, Orsa. Orsa 1984-07-01 SGU Sprickkartering (Bh 3). Orsa 1985-08-21 VIAK

Clarks Uttagsbrunnar för renvatten Gravberg Orsa 1986-06-22 Bergsprängningar

Grundvattenförhållanden och grundvattenvärme inom Orsaområdet. En Orsa 1986-08-01 SGU översiktlig studie. The Siljan Experiment. A Synthesis and Preliminary Interpretation of Orsa 1987-01-12 Scientific and Technical Results Obtained To Date. Orsa kommun. Tallhed slamdammar. Hydrogeologisk undersökning. Orsa 1989-07-12 VIAK

Geohydrologisk undersökning Orsa 1990-02-15 VIAK GVT (nuv. Orsa kommun. Grundvattentäkten i Boggas. Oljeskada. Orsa 1996-03-05 Midvatten) GVT (nuv. Orsa kommun. Vattentäkten i Boggas. Oljeskada. Orsa 1997-01-16 Midvatten) GVT (nuv. Skydd av grundvattentäkt i Boggas Orsa 1999-06-11 Midvatten) GVT (nuv. Skydd av grundvattentäkt i Fryksås Orsa 1999-06-11 Midvatten) GVT (nuv. Skydd av grundvattentäkt i Grönklitt Orsa 1999-06-11 Midvatten) GVT (nuv. Skydd av grundvattentäkt i Torsmon Orsa 1999-06-11 Midvatten) Undersökning av kadmiumförekomst i vattentäkter i Orsa kommun. Orsa 2001-01-01 Orsa kommun Rapport 2001:2 Grönklitts vattentäkt. Provpumpningar i samband med anl av Br2B Orsa 2005-02-16 Midvatten

Orsa kommun. Hedens avfallsupplag. Hydrogeologisk undersökning. Orsa VIAK

Grundvattenförhållanden och grundvattenvärme inom Orsaområdet. En Orsa SGU översiktlig studie. Rättvik, PM över utförda grundvattenundersökningar Rättvik 1949-07-12 VBB Redogörelse för grundvattenundersökning för Rättviks kommun i Rättvik 1950-08-21 AIB Gärdsjöns dalgång NO om Rättviks municipalsamhälle. Förslag till borrplats för vattentäkt ur de lösa jordlagren i dalstråket från Rättvik 1961-08-24 Gärdsjön PM ang provpumpning av rörbrunn vid industriområdet, Rättvik Rättvik 1962-05-17 Orrje & Co

Redogörelse för grundvattenundersökning för Kärvåsen-Änderåsen. Rättvik 1962-09-14 Orrje & Co

Redogörelse för provpumpning av vattentäkt vid Tillheden, avsedd för Rättvik 1970-04-01 K-Konsult Furudals samhälle, Ore k:n. Utredning angående skydd av grundvattentäkt i Rättvik Rättvik 1971-04-19 Orrje & Co Utredning av skyddsområde för vattentäkt i Kärvåsen. Rättvik 1974-11-13 Orrje & Co Redogörelse för seismiska mätningar för ny grundvattentäkt i Rättviks Rättvik 1977-10-10 Orrje & Co kommun. PM över kompletterande undersökningar för ny vattentäkt (Rättviks Rättvik 1978-03-08 Orrje & Co soptipp) Översiktlig geologisk-geoteknisk utredning av område Lerdal öster om Rättvik 1978-06-30 AIB Drafsån, för planerad deponeringsplats Stegprovpumpning av vattentäkt (Kungsholstjärn) i Rättvik Rättvik 1981-01-01 Scandiaconsult AB Gävle Täktplan Rättvik 1983-02-21 Grävkonsult Utredning Boda vattentäkt. Förhöjda nitrathalter. Rättvik 1988-06-06 K-Konsult Utlåtande över grundvattenundersökning vid Ensen-Boda inom Rättviks Rättvik 1988-11-19 SGAB kommun Malmbergs i Brunnsborrning för kommunal vattentäkt Rättvik 1990-01-30 Yngsjö Jacobsson & Förslag till skyddsplan. Vattentäkt i Rättvik. Rättvik 1991-09-30 Widmark Fläskgraven och andra brunnar i berg Rättvik 1992-01-01 SGU Teknisk utredning inför ansökan om vattendom, Boda-Jutjärn Rättvik 1992-01-30 Scandiaconsult Rättviks kommun, Vattentäkten vid industriområdet, utredning om Rättvik 1994-12-01 Scandiaconsult skyddsområde Skruvprovtagning. Samhall Dala AB, Rättvik. Rättvik 1999-03-11 VBB VIAK Förslag till skyddsområde för grundvattentäkt vid Boda (Jutjärn), Rättviks Rättvik 2002-04-16 Scandiaconsult kommun Dalfors vattenförsörjning. Grundvattenundersökning Rättvik 2005-12-30 Midvatten Yttrande över grundvattenundersökning i Getbo för Smedjebackens Smedjeb 1952-02-22 VIAK köping. Vattenrätt - vattenbehov och teknisk beskrivning Smedjeb 1958-11-22 VIAK Redogörelse för kompletterande grundvattenundersökning i Smedjeb 1973-04-27 VIAK Strömsholmsåsen vid Storsand Smedjebackens kommun. Rörbrunn vid Getbo. Smedjeb 1976-10-22 VIAK Smedjebackens kommun. Tolvsbo. Provpumpning av bergborrad brunn. Smedjeb 1977-03-25 VIAK

Smedjebackens kommun. Snöån. Grundvattenundersökning. Smedjeb 1977-06-10 VIAK

Smedjebackens kommun. Program för utförande av rörbrunn vid Snöån. Smedjeb 1978-02-21 VIAK

Smedjebackens kommun. Getbo. Brunnsprogram BR 6 (8001). Smedjeb 1980-02-13 VIAK Förslag till skyddsplan för grundvattentäkt, Söderbärke Smedjeb 1984-03-29 VIAK Kartläggning av arsenikhalter i dricksvatten inom Smedjebackens Smedjebackens Smedjeb 1985-12-04 kommun. PM 1985-12-04. kommun Vad, vattenförsörjning Smedjeb 1987-08-10 VIAK Snöån, utvärdering, vattenprovtagning (rörborrningar) Smedjeb 1988-10-07 VIAK

Fagersta kommun. Barkensänkan. Sammanställning av rörborrningar. Smedjeb 1993-11-02 VBB VIAK

Vägverket Region Mitt. Bro över Getboån. Sammanställning av utförda Smedjeb 1996-01-25 VBB VIAK borrningar. Rörborrningar, Smedjebacken. Markmiljöundersökning. Smedjeb 1998-06-18 VBB VIAK Getbos grundvattentäkt Skyddsbehov - vägverket reg mitt Smedjeb 2002-01-28 Midvatten Utlåtande angående förberedande grundvattenundersökningar för Westman & Säter 1952-01-21 Gustafs kommun Challis Yttrande över provpumpning av bergborrad brunn inom Norbohyttan i Säter 1954-01-01 VIAK Gustafs kommun Yttrande över provpumpning av grundvattentäkt vid Lisselhaga i Gustafs Säter 1955-09-01 VIAK AB kommun, Kopparbergs län Yttrande över förberedande grundvattenundersökningar för Solvarbo i Säter 1956-10-24 VIAK Gustafs kommun Yttrande över grundvattenundersökning samt provpumpning av Mellansvenska Säter 1956-11-06 föreslagen grundvattentäkt i Uppbo ingenjörsbyrån Yttrande över grundvattenundersökningen inom Arkhyttans samhälle i Säter 1958-10-23 VIAK Stora Skedvi kommun Redogörelse för utbyggnad av vattentäkt och provpumpning vid Solvarbo, Säter 1963-02-28 VIAK Gustavs kommun.

Program för utförande av rörbrunn II vid Solvarbo inom Gustafs kommun Säter 1965-03-10 VIAK

Grundvattentäkten i Solvarbo-Uggelbo, Undersökningar, borrningar mm. Säter 1968-01-12 VIAK

Redogörelse för grundvattenundersökningar för vattenförsörjningen inom Säter 1968-01-12 VIAK AB Säters stad. 37.6485. Stora Skedvi kommun. Skyddsplan för grundvattentäkt vid Uppbo. Säter 1969-09-25 VIAK PM angående grundvattenundersökningar vid vattentäkt tillhörig Säter 1970-06-16 Orrje & Co Översätra vattenledningsförening Besiktning av de geologiska förhållandena kring Gustafs och Säters Säter 1973-01-09 AIB vattentäkter i Kopparbergs län den 19 oktober 1971 Program för utförande av rörbrunn vid Uggelbo Säter 1974-05-17 VIAK PM beträffande vattenförsörjning för Bispberg Säter 1975-01-15 VIAK Utlåtande beträffande stegprovpumpning i Uggelbo Säter 1975-06-16 VIAK Förslag till vatten- och avloppsanläggning för fritidsbebyggelse i Säter 1981-04-28 K-Konsult Norbostrand

Brunnarna på Bruntbo 1:3 och 1:4. Säter 1983-02-01 Åstrand, Halvdan

Bispbergs gruva - hydrogeologisk bedömning Säter 1983-06-17 VIAK Förslag till vatten och avlopp för fritidsbebyggelse Säter 1984-10-10 VIAK Säters kommun. Solvarbo. Sammanställning av rörborrningar. Säter 1993-05-03 VBB VIAK Vägverket Region Mitt. Vattenanalys på fastigheten Skinnarbo 1:1 Säters Säter 1999-09-14 SGU kommun, Dalarnas län. Utsättning av brunn på fastigheten Skinnarbo 1:1, Säters kommun. Säter 1999-12-21 SGU Protokoll markundersökning,Ugglebo-Solvarbo vattentäkt Säter 2000-02-22 Viak Preliminär markundersökning och redovisning för skyddsplan Solvarbo- Säter 2000-02-22 VBBVIAK Ugglebo Utredning av sambandet mellan förhöjd kloridhalt i vattnet i brunn på fastigheten Hysta 17:4 i Säters kommun och väg 266 samt förslag till Säter 2001-05-04 SGU åtgärder. Säters vattenförsörjning. Reservvatentäkt Lägesrapport Säter 2002-04-02 Midvatten Reservvattentäkt för Säter i Solvarbo - Br5 Säter 2003-11-12 Midvatten Uppbo grundvattentäkt - föroreningar till följd av brand Säter 2004-12-17 Midvatten MKB Materialtäkt, Gustafs - Holen 9:2 m fl NCC Roads Säter 2005-02-18 Midvatten MKB Materialtäkt, Holen 8:1, m fl , Säters kommun, Lekab Säter 2005-06-07 Midvatten Täktansökan Vålbäck 67:1 m fl Säters kommun, kompl miljödomstolen, Säter 2005-06-14 Enviplan AB Betongindustri AB Säters kommun Uppbo vattenverk. Återinfiltrationsanläggning. Säter VIAK Redogörelse föe grundvattenundersökning för Järna kommun avseende Vansbro 1950-01-25 AIB Kvarnåker-Skamhed. Redogörelse för och utlåtande ang. grundvattenundersökning för Vansbro Vansbro 1950-03-28 AIB municipalsamhälle med närliggande bebyggelse. Redogörelse för grundvattenundersökning för anskaffande av Vansbro 1958-08-01 AIB hushållsvatten för Nås kyrkby och angränsande bebyggelse

Yttrande över grundundersökning för Dala-Sågen 2:5 och 2:6 i Vansbro Vansbro 1960-10-21 VIAK

PM beträffande vattenförsörjning för Vansbroområdet Vansbro 1962-01-31 VIAK Redogörelse för hydrogeologiska undersökningar med provpumpning för Vansbro 1963-05-18 VIAK vattenförsörjningen inom Vansbro, Järna. Redogörelse för hydrogeologiska undersökningar med provpumpning för Vansbro 1963-05-18 VIAK vattenförsörjning inom Vansbro (Bil 3) Redogörelse för provpumpning av vattentäkt vid Lämåsen i Äppelbo Vansbro 1965-06-28 K-Konsult kommun under vintern 1965 PM över geologiska förhållanden och provpumpningar vid Vansbro Vansbro 1975-08-07 saknas kommuns vattentäkt för Nås samhälle å Mellanborg 15:1. Vansbro kommun. Dalasågen. Utlåtande beträffande stegprovpumpning Vansbro 1976-10-01 Viak av brunn nr. 2. Rapport över geoteknisk undersökning Vansbro 1992-09-30 K-Konsult Prospektering av ny vattentäkt för Vansbro Vansbro 1992-12-01 VA-projekt Banverket. Vansbro impregneringsanläggning. Sammanställning av analysresultat från kontrollprogram och beskrivning av ytterligare Vansbro 1993-03-19 VBB VIAK rörborrning vid Vansbro vattentäkt. Nås - Prospektering av ny vattentäkt vid Kvarnåker (lägesrapport) Vansbro 1993-03-30 K-Konsult Vattenförsörjning för Nås - prospektering av vattentäkt vid Kvarnåker Vansbro 1993-05-14 VA-projekt (lägesrapport 3) Vansbro kommun. Vattentäkt Flögforsen. Vansbro 1994-06-16 VA-projekt AB GVT (nuv. Vansbro kommun. Äppelbo. Reservvattentäkt. Vansbro 1994-11-01 Midvatten) Vägverket, Angående kloridhaltigt grundvatten i brunn på fastigheten Vansbro 2000-08-16 SGU Östra Born 7:10, Äppelbo, i Vansbro kommun.

Redogörelse för grundvattenundersökningae i älvdalgången Mjågen-Rot. Älvdalen 1948-09-07 AIB

Redogörelse för grundvattenundersökning för Idre kyrkby Älvdalen 1953-05-08 AIB Redogörelse för grundvattenundersökningar för Blybergs by, Älvdalens Älvdalen 1954-11-04 AIB kommun. PM beträffande utförd grundundersökning inom områdena Starrbacken Älvdalen 1969-02-15 AIB och Mickelstemplet, Särna Legaliseringshandlingar Älvdalen 1969-11-10 AIB PM beträffande besiktning av befintliga vattentäkter i Särnaheden Älvdalen 1970-08-31 AIB Skyddsplan för vattentäkter i :Drevdagen, Lövnäs, Nornäs, Blyberg, Älvdalen 1975-01-01 VIAK Särna, Klitten, Grövelsjön, V. Myckeläng, Övertsberg. Lövnäs. Förslag till skyddsplan för grundvattentäkt i berg. Älvdalen 1975-07-17 VIAK Förslag till skyddsplan för grundvattentäkt i lösa jordlager, Nornäs. Älvdalen 1975-07-22 VIAK Särna. Förslag till skyddsplan för grundvattentäkt i berg. Älvdalen 1975-07-25 VIAK

Falu anläggningsAB. Kringelfjorden, Älvdalens kommun. Brunnsprogram. Älvdalen 1977-01-20 VIAK

Falu anläggningsAB. Kringelfjorden, Älvdalens kommun. Älvdalen 1977-01-20 VIAK Grundvattenundersökning. S G Forsenberg. Gördalen. Provpumpning av nyanlagd vattentäkt. Älvdalen 1977-02-16 VIAK P. G. Igelström. Fjätdalen. Provpumpning av bergborrad brunn. Älvdalen 1977-04-19 VIAK Översiktlig geohydrologisk undersökning för planerat fritidsområde i Älvdalen 1982-02-02 AIB Mörkret, Särna Älvdalens kommun. Älvdalens kommun, Älvdalen. Sammanställning av rörborrningar. Älvdalen 1984-10-01 VIAK Huskläppen Grövelsjöområdet. Vattenförsörjning. Älvdalen 1986-02-10 VIAK

Huskläppen, Grövelsjöområdet. Förslag till skyddslan för grundvattentäkt Älvdalen 1988-06-08 VIAK Älvdalens kommun. Storåsens avfallsupplag. sammanställning av Älvdalen 1989-01-01 VIAK borrningsresultat. Avfallsupplag Vassbo, kontrollprogram. Sammanställning av Älvdalen 1989-11-30 VIAK vattenprovtagningsrör (bil 3). Stötens vattenförsörjning - en översikt Älvdalen 1989-12-29 VIAK

Utredning av möjligheter till grundvattentäkt i reserv för Särna tätort Älvdalen 1991-11-19 SGU

Slamdammar Rörbäcksnäs sammanställning av utförda mätningar Älvdalen 1992-01-01 VBB VIAK rörborrningar bil 1. Infiltration i Västra Ärnäs rörborrningar (Bil 1 6) Älvdalen 1992-09-29 GVT (nuv. Älvdalens kommun. Idre. Hydrogeologisk undersökning. Smijolet. Älvdalen 1995-02-06 Midvatten)

Rots grundvattentäkt Förslag till skyddsåtgärder Vägverket region mitt Älvdalen 2001-06-11 Midvatten

Fulufjällsbyn. Resultat från provpumpningar av bergborrad vattentäkt, Br1 Älvdalen 2004-11-30 Midvatten

Älvdalens kommun. Avfallsupplag Storåsen. Hydrogeologisk bedömning. Älvdalen VIAK

Älvdalens kommun. Älvdalen. Sammanställning av Älvdalen VIAK rörborrningar.5712.59.1375:06 Älvdalens kommun. Äldvalen. Sammanställning av rörborrningar. Älvdalen VIAK För mer information kontakta [email protected] För att beställa ﬂ er exemplar [email protected] www.w.lst.se ISSN 1403-3127