Grundvatten Och Dricksvattenförsörjning
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Miljövårdsenheten Rapport 2006:27 Grundvatten och dricksvattenförsörjning En beskrivning av förhållandena i Dalarnas län 2006 Underlagskartor: Lantmäteriverket medgivande 96.0352 Produktion: Länsstyrelsen i Dalarnas län, sept. 2006 Omslagsbild: Badelundaåsen, udden vid Dalälvarnas förening i Djurås Text, kartor och foto: Jan Larspers ISSN 1403-3127 Länsstyrelsen Dalarna. Grundvatten och dricksvattenförsörjning En beskrivning av förhållandena i Dalarnas län 2006 Rapport 2006:27 Underlagskartor: Lantmäteriverket medgivande 96.0352 Produktion: Länsstyrelsen i Dalarnas län, sept. 2006 Omslagsbild: Badelundaåsen, udden vid Dalälvarnas förening i Djurås Text, kartor och foto: Jan Larspers INLEDNING Det är under de senaste hundra åren som gemensam vattenförsörjning utvecklats och byggts ut i Dalar- nas län. Under denna tidsperiod har också modernisering och industrialisering inneburit att riskfakto- rerna för förorening av yt- och grundvatten ökat. Tillgången på bra grundvatten för dricksvattenända- mål är förhållandevis mycket bra i länet. Det är ändå viktigt att grundvattenresurserna uppmärksammas och skyddas från föroreningar på lång sikt. En grundvattentäkt som förorenats kan vara svår eller i vissa fall omöjlig att återställa. För den långsiktig planeringen är det angeläget att dricksvattenförsörjningen behandlas i den kommu- nala översiktsplaneringen. Var i kommunen fi nns de grundvattenförekomster som nyttjas idag och de som kan komma att nyttjas i framtiden? Denna rapport belyser översiktligt förhållandena i länet. I 6 av länets kommuner fi nns även utarbetat vatteninventeringar som ger en mera detaljerad bild av situationen. Materialet i rapporten och de kom- munala vatteninventeringarna kan användas i den kommunala planeringen samt även bilda underlag för en kommunal försörjningsplan. Grundvatten och dricksvattenförsörjning En beskrivning av förhållandena i Dalarnas län 2006 INNEHÅLL 1. Vattendirektivet - vattenmyndigheten 1 2. Områden av betydelse för vattenförsörjningen 3 3. Miljöövervakning av grundvatten 7 4. Dricksvattenförsörjning i länet 9 5. Vattenskyddsområden 17 6. Grundvattnets kvalitet 21 7. Vatteninventeringar och klassning av vattentäkter 31 8. Badelundaåsen - länets viktigaste grundvattenresurs 35 Bilagor: A. Klassning av vattentäkter B. 1965 års vattentäktinventering C. Utredningar och referenser 1. Vattendirektiv - vattenmyndighetenen Enligt EU:s handlingsprogram för grundvatten grundvattendirektivet upphävas 2013 och då vara (Groundwater Action and Water Management ersatt av reglerna i ett nytt grundvattendirek- Programme) från 1996 skulle åtgärder för hållbar tiv, ett dotterdirektiv till Vattendirektivet. Enligt förvaltning och skydd av färskvattenresurser ge- Vattendirektivet måste EU-länderna uppnå god nomföras i medlemsländerna till år 2000. Många grundvattenstatus (god kemisk status och god av förslagen i programmet fi nns nu i Vattendirek- kvantitativ status) genom övervakning av grund- tivet. vattenförekomster och åtgärder för att skydda och återställa grundvatten. Särskilda kriterier skall an- Vattenmyndighet tas för att bedöma god kemisk grundvattenstatus och identifi era och motverka ihållande uppåtgå- Ansvarig myndighet i Sverige är den nybildade vat- ende trender (att förhållandena stadigt håller på tenmyndigheten. Landet är indelat i fem vattendi- att försämras). strikt. Dalarnas län berörs av tre vattendistrikt. En länsstyrelse i varje vattendistrikt är vattenmyndig- I september 2003 presenterade EU-kommissio- het med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på nen ett förslag till ett nytt Direktiv om skydd för vattenmiljön inom distriktet. För varje vattenmyn- grundvatten mot föroreningar. Där poängteras att dighet fi nns det en särskild vattendelegation med grundvatten är en ytterligt viktig naturresurs och uppgift att fatta beslut inom vattenmyndighetens att ytterligare förorening av grundvattenförråden ansvarsområde. Ordförande för delegationen är inom EU måste förhindras av fl era skäl. landshövdingen i det län som svarar för vatten- myndigheten. Delegationens medlemmar utses av 1. regeringen. När grundvatten förorenas blir följderna mer lång- variga än när det gäller föroreningar av ytvatten, Varje länsstyrelse inom vattendistriktet har vidare eftersom grundvatten i det fl esta fall rör sig lång- ett beredningssekretariat med uppgift att ta fram samt under marken. Det är dessutom ofta svårt el- underlag och bistå vattenmyndigheten i uppdra- ler mycket dyrt att rena grundvatten i efterhand. get. Att i efterhand göra stora insatser för att avlägsna föroreningar som bekämpningsmedel och andra Nytt grundvattendirektiv organiska spårämnen är en dålig strategi och dess- utom ofta ogenomförbart. Förorenat dricksvatten EU har haft lagstiftning om förorening av grund- är en hälsofara och så snart föroreningen skett är vatten sedan länderna 1980 antog ett grundvatten- det dyrt, och i många fall inte genomförbart, att direktiv (80/68/EEG) i syfte att förhindra direkta borra nya brunnar. Det är därför bättre att förhin- utsläpp av särskilt farliga ämnen och ställa krav på dra eller minska risken för föroreningar än att ta tillståndsprövning för spridning av andra ämnen. itu med föroreningarnas konsekvenser. Enligt Vattendirektivet skall emellertid det gamla Varje vattendistrikt omfattar ett antal större avrinnings- områden som markerats på kartan. Dalälvens avrinnings- område tillhör Bottenhavets vattendistrikt. Dalarnas län berörs även av Västerhavets samt Norra Östersjöns vat- tendistrikt. 1 2. För att genomföra analysen behövs normer och Grundvatten är en viktig resurs som används till miljökvalitetsmål. I dagsläget är det inte fastställt dricksvatten, industri- och jordbruksprocesser, några gränsvärden om man undantar de som fi nns och som bör skyddas för nuvarande och framtida dels i nitratdirektivet (nitrat) och dels i direktivet användning. om växtskyddsmedel. 3. God grundvattenstatus Grundvattnet står för basfl ödet till ytvattensyste- men, som i många fall används till vattenförsörj- God grundvattenstatus är ett begrepp som kan ning och rekreation. I många fl oder kommer mer uppdelas i god kvantitativ grundvattenstatus och än 50 % av det årliga fl ödet från långväga grund- god kemisk grundvattenstatus vatten. Under lågvattenperioder på sommaren kan mer än 90 % av fl ödet i en del fl oder komma från God kvantitativ status (grundvattennivån) grundvatten. En försämring av grundvattenkvali- • Ej större uttag än återfyllnad, långsiktigt tet kan följaktligen direkt påverka andra förbund- • Påverkar ej negativt ytvattenstatus eller terrestra na akvatiska och terrestra ekosystem. ekosystem God kemisk status Frågan om skydd av grundvattenresurser i EU- • Inga effekter av saltvatteninträngning länderna tas upp också i annan EU-miljölagstift- • Tröskelvärden och miljökvalitetsnormer klaras ning. Direkta kopplingar fi nns bland annat i Av- • Ingen ökning av koncentrationer av förorening fallsdirektivet, Nitratdirektivet, Direktivet om ar växtskyddsmedel, Direktivet om biocidprodukter • Påverkar ej negativt ytvattenstatus eller ter- samt Kommissionens meddelande om strategi för restra ekosystem markskydd. Kommissionen pekar också på kopp- lingen mellan jordbruksproduktion och grundvat- Beskrivning av geologiska karakterise- tenskydd, vilket tas upp i förslaget till gemensam- ringsfaktorer ma bestämmelser inom ramen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). SGU har preliminärt föreslagit vilka geologiska ka- rakteriseringsfaktorer som kan bli aktuella: Juni 2005 Sand- och grusavlagringar I juni 2005 antog EU:s miljöministrar ett förslag • Med kristallint urberg till normer för grundvatten i Grundvattendirekti- • Med helt eller delvis sedimentärt berg vet. Grundvattendirektivet går därefter vidare till EU-parlamentet. I förslaget fi nns en gräns för hur Sedimentärt berg mycket nitrat det får fi nnas i grundvatten. Men • Kambriskt särskilt nitratkänsliga områden (vissa jordbruks- • Kalksten bygder) föreslås vara undantagna och där ska, om normen överskrids, göras en plan för hur nivåerna Kristallin berggrund (urberg) ska pressas ned. I Sverige räknas bland andra om- råden runt Hjälmaren, Mälaren och i Skåne som Grundvattnets karaktär är bland annat beroende nitratkänsliga. I andra områden, som inte är un- på de naturliga betingelserna i ett område. Av- dantagna, föreslås en maximal gräns på nivån 50 vikelse från det som kan betecknas som naturlig milligram nitrat per liter. variation är ett sätt att bestämma status på grund- vattnet. Om det fi nns risk för att en grundvatten- Direktivets syfte förekomst hamnar utanför intervallet för naturlig variation kommer det att behövas ytterligare un- Syftet med direktivet är huvudsakligen att: dersökningar för att hitta orsaken till denna avvi- • vattnets kvalitet inte försämras ytterligare kelse. • statusen hos akvatiska ekosystem förbättras och bevaras långsiktigt Om ett grundvatten inte uppfyller fastställda krite- • vattenförsörjningen tryggas långsiktigt rier måste man utveckla ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med problemen. Det kan behövas För att uppnå syftet behövs en analys av grund- krav på förändrad markanvändning för att det på vattenförhållandena som bland annat bör omfat- sikt skall bli möjligt att säkerställa tillräckligt god ta: kvalitet på vattnet. • Geologisk karakterisering • Konstaterad mänsklig påverkan • Risk för mänsklig påverkan • Ekonomisk analys av vattenanvändningen • Skyddsbehov 2 2. Områden av betydelse för vattenförsörjningen Vad innebär grundvattendirektivet konkret för grundvattenförekomster med möjlighet för stora-