Gustave Caillebotte Och Hans Nakna Män En Normkritisk Analys Av Den Manliga Blicken

Konstvetenskapliga institutionen

Gustave Caillebotte och hans nakna män En normkritisk analys av den manliga blicken

Författare: Anna-Theresé Eivindsdotter Påbyggnadskurs (C) i konstvetenskap Vårterminen 2021 Handledare: Katarina Jansson Hydén Tack

Först vill jag tacka mina föräldrar som lånat ut gästrummet under uppsatsskrivandet och omvandlat det till arbetsrum. Ett extra tack till min mamma som serverat kaffe och läst mina utkast utan tecken på att bli uttråkad. Ett varmt tack till Sara Alm Djerf som varit behjälplig vid knepiga frågor samt lånat ut ovärderlig litteratur. Ett stort tack till min närmsta familj, vänner och Per som alltid finns där då jag behöver honom.

Abstract

Institution/Ämne Uppsala universitet. Konstvetenskapliga institutionen, Konstvetenskap

Författare Anna-Theresé Eivindsdotter

Titel och undertitel: ”Gustave Caillebotte och hans nakna män.” En normkritisk analys av den manliga blicken

Engelsk titel: ”Gustave Caillebotte and his nude men” A norm-critical analysis of the male gaze

Handledare Katarina Jansson Hydén

Ventileringstermin: Höstterm. (år) Vårterm. (år) Sommartermin (år)

2021

Innehåll:

During the 19th century, France was a cultural stronghold filled with political aspects and dreams. Art flourished and the ancient heroic ideals had shaped the male nude art for many years. But new times would come and change the artistic basis forever. The start of Impressionism also became the beginning of a new era, where gender roles began to be questioned and the image of masculinity began to falter. An artistic revolution saw the light of day, artists no longer wanted to follow the traditional rules and normative footprints that had been put in the ground long before their days. Gustave Caillebotte, a young rich art collector and a dear friend of the impressionistic circle started to paint just for fun, without knowing that his name would echo over the world more than a century after his death. Male nude art was strictly marginalized during the 19th century, but Caillebotte would be one of the first artists who dared to defy the traditional rules. The purpose of the essay is to get a better idea of the norms that influenced French oil painting during the 19th century and how the artist Gustave Caillebotte related to the classical image convention with his two works Man in the Bath and Man Wipes His Leg. The essay will delve into an analysis of these two motifs and examine how they challenged the heteronormative gaze, also called the male gaze, before the essay concludes with an empirical result.

Keywords: Male, Gustave Caillebotte, Nude, Art, Maskulinity, History, French Art, 19th century Nyckelord: Konsthistoria, Caillebotte, Nakenkonst, Frankrike, Maskulinitet, Heterosexualitet, Historia, 1800-tal

Innehållsförteckning

1. Inledning ...... 4 1.2 Bakgrund ...... 5 1.3 Begrepp ...... 5 1.4 Syfte och frågeställning ...... 6 1.5 Disposition ...... 6 2. Teori och metod ...... 7 2.1 Queerteori ...... 7 2.2 Teoretiska urval och avgränsningar ...... 8 2.3 Panofskys Metod ...... 9 2.4 Problematisering av vald metod...... 9 3. Tidigare forskning och material ...... 10 3.1 Material ...... 10 3.2 Urval och avgränsning ...... 11 4. Historik ...... 11 4.1 Den manliga blicken ...... 11 4.2 Det manliga och kvinnliga rummet ...... 12 4.3 Gustave Caillebotte ...... 14 5. Bildanalys ...... 17 5.1 Man torkar sitt ben ...... 17 5.2 Man i badet ...... 20 6. Resultat...... 23 7. Slutdiskussion ...... 26 8. Litteraturförteckning ...... 29 8.1 Elektroniska källor ...... 30 9. Bildförteckning...... 30 10. Noter ...... 31

1. Inledning

Våren 1876 öppnades dörrarna till galleri Durand-Ruel på Rue le Peletíer i Paris. Utställningen Exposition Impressioniste arrangerades för andra gången som ett svar mot den årliga Salongen och några av de namn som presenterades var Monet, Pissarro och Renoir.1 Den 10 april skrev konstkritikern Louis Enault bestört, att om nu nakenhet ändå ska gestaltas

kan den väl åtminstone vara vacker att titta på, annars får det vara!2 Målningen som kritiserades, Les raboteurs de parquet, föreställer tre svettiga män i bar överkropp som slipar ett golv. Motivet ansågs vara alltför vulgärt, men den unge konstnären Gustave Caillebotte hade bara börjat.3

Hösten 2020 läste jag avhandlingen Nakna män av Patrik Steorn och en helt ny värld öppnades.4 Jag fascinerades över bildkonstens utveckling kring den manliga nakenheten samtidigt som mina frågor växte. Sekelskiftet var en brytpunkt för den maskulina bildkonsten och homosexualitet blev ett begrepp som tidigare varit dolt för den stora massan. Konstnärer som Eugéne Jansson och Anton Kolig målade färgsprakande kompositioner av nakna män i vardagliga situationer och fotografier av poserande solbadare och atleter började massproduceras. Det var intressant, men jag ville veta vad som hände innan sekelskiftets accepterande era, den där brytpunkten då någon vågade kliva ur den heterosexuella normativa trenden och måla mannen utan sitt svärd eller sin hatt. Jag fastnade för Gustave Caillebotte och målningarna Man i badet och Man torkar sitt ben. Med dessa verk skapade han kompositioner som skiljde sig från det samtida genremåleriet av borgare och stadsliv. Caillebotte målade utan skyddsglasögon under en tidsperiod då mannen skulle presenteras som det aktiva objektet med ett enda syfte, nämligen att förstärka bilden av sig själv.

1 Belinda Thomson, Impressionism, origins, practice, reception. (London: Thames & Hudson, 2018), s. 135. 2 Kirk Varnedoe, Gustave caillebotte, (New Haven: Yale University Press, 1987), s. 186. 3 Marie Berhaut, Caillebotte: Sa Vie et Son Oeuvre, Catalogue Raisonné des Peintures et Pastels, (Paris: La Foundation Wildestein, 1978), s. 87 4 Patrik Steorn, Nakna män, maskulinitet och kreativitet i svensk bildkultur 1900–1915, (Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag, 2006) 4

1.2 Bakgrund

Frankrike, ett land fyllt av kultur och revolution stod efter flera års maktskiften vid ett vägskäl. Övergången till den tredje republiken satte sina spår främst i samhället och de samtida konstnärerna stod vid en nästan historisk omvandling. De tidigare nyklassicistiska heroiska idealen började ifrågasättas och tanken om att måla världen så som den faktiskt ser ut, började gro. Den impressionistiska gruppen öppnade sina första utställningar, Paris medeltida arkitektur hade byggts om till breda ståtliga boulevarder och inspirationen flödade. Samtidigt som den heteronormativa bilden av mannen stärktes genom den växande borgerligheten, så hade en låga tänts. Några år senare kring sekelskiftet skulle den explodera i nya tankar kring bildkonst om den nakna manskroppen, men i Frankrike kring 1870 var det fortfarande en förbjuden glöd. Homosexualitet som begrepp var fortfarande något nytt, att idka sodomi var förkastligt och de nakna manskroppar som illustrerades fanns i medicinska skrifter. Då Gustave Caillebotte 1888 ställde ut sin målning En man vid sitt bad på L’Exposition des XX plockades den snabbt ner och hängdes i ett separat rum.5 Caillebotte hade gjort något oväntat, nämligen att gestalta mannen i ett privat, naket och vardagligt ögonblick.

1.3 Begrepp Återkommande begrepp i uppsatsen och en förklaring kring vad de betyder.

5 Dr. Parme Giuntini och Dr. Robert Summers, Caillebotte, Man at his bath, (2013), [video], Youtube, https://www.khanacademy.org/humanities/becoming-modern/avant-garde-france/impressionism/v/caillebotte- man-at-his-bath-1884, hämtat 2020-05-10, 1:36. 5

1.4 Syfte och frågeställning

Tidigare var en sammankoppling av kropp och ande grundläggande för det manliga skönhetsidealet och 1700-talets upplysningstanke innebar att kunskapen om det inre kunde läras genom att helt enkelt betrakta det yttre.6 Under det tidiga 1800-talet förändrades det vita, västerländska manlighetsidealet genom industrialiseringen och den ökade borgerligheten. Detta påverkade den allmänna uppfattningen om det manliga idealet och de tidigare ytliga attributen som friskhet och styrka blev i förlängningen kompletterade av dygder som pliktkänsla och handlingskraft.7 Den här beundran för de patriarkala skyddsgestalter som den förnäme gentlemannen eller den framgångsrika borgaren färgade större delen av det franska 1800-tals måleriet och den miljö kvinnliga och manliga subjekt placerades i visar på en klar könsskillnad. Att omtala miljöerna som ett kvinnligt och ett manligt rum förenklar förståelsen kring de oskrivna regler den normativa bildkonventionen efterfrågade och undersökningen kommer beröra både det kvinnliga och manliga rummet, med fokus på maskulinitet. Syftet med uppsatsen är att få en bättre uppfattning om vilka normer som påverkade det franska oljemåleriet under 1800-talet och såvida konstnären Gustave Caillebotte förhöll sig till den klassiska bildkonventionen med sina två verk Man i badet och En man torkar sitt ben.

Frågeställningar:

1. Vad innebar samtidens heteronormativa motivkontext för konstnärer innan sekelskiftet? 2. På vilka sätt utmanade Caillebottes två motiv den heteronormativa blicken?

1.5 Disposition

Efter det inledande första kapitlet följer en teoretisk och metodologisk presentation. Kapitel två inleds med en genomgång av queerteori och dess komplexa uppbyggnad som följs av teoretiska urval och avgränsningar. Därefter presenteras Erwin Panofskys Ikonologiska metod, följt av problematisering kring den valda metoden. Det tredje kapitlet tar upp tidigare forskning och material som rör konstnären Gustave Caillebotte liv och karriär, åtföljt av urval och avgränsningar. Det fjärde kapitlet tittar tillbaka på historiken bakom vissa begrepp och inledningsvis presenteras Den manliga blicken, the male gaze. Hur tittar vi på en

6 George L. Mosse, The Image Of Man, (New York: Oxford University Press, 1996), s. 24. 7 Mosse 1996, s. 23. 6 bild och vilken blick använder vi? Därefter kommer en fördjupning kring det manliga och kvinnliga rummet. Vilka könsbestämda miljöer placeras subjekt i och hur kan det se ut? Sedan avslutas det fjärde kapitlet med en presentation av konstnären Gustave Caillebotte. I kapitel 5 presenteras min egen bildanalys av Caillebottes motiv Man i badet och Man torkar sitt ben med stöd av Panofskys ikonologiska metod. Arbetet knyts samman i kapitel 6 där jag presenterar mitt empiriska resultat av bildanalysen. Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion i kapitel 7 där jag lyfter fram mina egna tankar och funderingar.

2. Teori och metod

2.1 Queerteori

Med queerteori som stöd ämnar jag undersöka såvida heteronormen var den rådande i samhället under 1800-talets Frankrike och hur det påverkade den samtida konsten. Queerteori, inspirerad av feministisk teori, utvecklades i takt med att det behövdes en mer nyanserad diskurs om sexualitet. Jeffrey Week och Michel Foucalts arbeten om sexuella normer väckte en nyfikenhet kring hur normer uppstår, fungerar och upprätthålls med grunden i heterosexualitet och de föreställningar som följer.8 Omkring 1990 efterlystes en forskningsinriktning med bredare fokus på sexualitet i samhället och dess verkningar. En fråga som väcktes var huruvida relationen till sexualitet och föreställningar påverkade det manliga och kvinnliga. Sexualitet som begrepp började särskiljas från det biologiska könet där sexuell identitet inte längre var något oföränderligt utan snarare en pågående process som utvecklades eller hölls tillbaka beroende på yttre omständigheter.9 Judith Butler tar upp hur genusidentitet, kopplingen mellan socialt och fysiskt kön, inte existerar. Könet är ett resultat av olika imitationer. Hon menar på att en man som uppfattas som normativ man egentligen gestaltar och iscensätter sin maskulinitet innanför de ramar som brukar kallas manlighet.10

8 Mellan 1976–1984 skrev Michel Foucalt Sexualitetens Historia 1–3, som till viss del legat som grund i forskningen kring queerteori. Jeffrey Weeks har skrivit flertalet böcker i ämnet samhället och sexualitet, bland annat Sex, Politics and Society (1989) och Sexuality and it’s Discontents: Meanings, Myths and Modern Sexualities (1993) 9 Butler 1999, s. 16–17. 10 Judith Butler, Gender Trouble, (New York: Routledge, Chapman & Hall, 1999) 7

Fanny Ambjörnsson fördjupar sig i begreppet queer och visar hur samhällsrelevant och till viss del svårbegriplig denna teoretiska vetenskap är. Enligt Ambjörnsson är tanken med queerteori att se kritiskt på det normativa och tänka förbi den tvåkönade heteronormativiteten. Hon menar att betydelsen av queer är en paraplybeteckning för olika begrepp som kön, genus och identitet men att det samtidigt är en vetenskap under utveckling.11

2.2 Teoretiska urval och avgränsningar Queer är ett brett begrepp som både genom politiska rörelser och teori uppmärksammar genus, normalitet, sexualitet och framför allt maktförhållanden i det västerländska samhället.12 Det har därför varit viktigt att avgränsa queerteorin till det som berör uppsatsen, nämligen att applicera begreppet heteronormativ på det som ansågs vara den normala könsfördelningen under1800-talet och göra en fördjupning inom det manliga och kvinnliga rummet.

Det feministiska perspektivet har begränsats, då uppsatsen i huvudsak fokuserar på den maskulina utvecklingen inom nakenmåleri. Däremot går det inte att utesluta diskursen gällande the male gaze vilken vanligtvis handlar om det objektiva betraktandet av kvinnor. Genom det strukturalistiska tankesättet att betydelse skapas i relation till något annat, så betyder begreppet the male gaze ingenting i sig själv. Det är först genom att jämföra med feministiska perspektiv som den manliga blicken får den betydelse vi vanligtvis avser.

Att fokusera på tiden mellan 1870–1890 i Frankrike är en medveten avgränsning då tidpunkten ur ett konstvetenskapligt perspektiv är mycket intressant. Frankrike stod inför en omvälvande politisk period, vilket påverkade både den kulturella scenen och samhället.13 Som en revolt mot de gamla traditionerna grundas den impressionistiska gruppen vars

11 Fanny Ambjörnsson, Vad är Queer? (Stockholm: Natur & Kultur, 2016) 12 Ambjörnsson 2016, s. 9. 13 Franska revolutionen inleddes 1789 och resulterade i ett nytt samhällssystem som byggde på upplysningens idéer om folkstyre. Napoleon Bonaparte genomförde 1799 en statskupp som satte stopp för revolutionen. Efter Bonapartes exil 1814 tar Ludvig XVIII makten och rojalismen blomstrar. Efter hans död 1824 blir brodern Ludvig X kung och en konservativ tid följer. 1830 blir det revolution och en ny kung, Ludvig Filip, krönts på tronen. Det återföljs av ytterligare en revolution 1848 då Filip störtas. Frankrike blir åter ett kejsardöme 1852 då Charles Louis Napoléon Bonaparte, även kallad Napoleon III blir kejsare. Som en del av den misstro franska regeringen känner mot prins Leopold av Hohenzollern-Sigmaringens kandidatur till den spanska kronan, ett hot mot Frankrikes styre, så förklarade Napoleon III krig mot Tyskland. 1870 börjar således det Fransk-Preussiska kriget där Frankrike förlorar och Napoleon III tillfångatas. 1871 faller så det andra kejsardömet och Frankrike blir åter en republik, den tredje republiken. 8 medlemmar kom att förändra den samtida konsten för alltid, samtidigt som synen på de samtida normativa idealen började förändras. Efter sekelskiftet och de kommande åren blir den manliga nakenkonsten mer öppet accepterad, vilket i sig är en spännande diskurs, men den tiden är inte relevant för uppsatsen då jag försöker finna ut vad som hände innan 1900- talets början.

2.3 Panofskys Metod I studien analyseras två motiv från konstnären Gustave Caillebotte utifrån Erwin Panofskys metod. Ikonologi är en tre-stegs tolkningsmodell och metoden kan användas för att analysera en bildkomposition ur ett kulturellt och historiskt perspektiv, vilket i detta fall är relevant då uppsatsens tyngdpunkt vilar på den klassiska franska bildkonstens heteronormativa konventioner. I första hand undersöks själva motivet och vad som egentligen gestaltas, pre- ikonografiska nivån. Den ikonologiska analysen innebär att genom vardagliga referenser identifierar den ikonologiska nivån. I det tredje och avslutande steget, ikonologiska tolkningen, tar vi hjälp av litteratur och knyter ihop den pre-ikonografiska nivån med den ikonologiska analysen för en tolkning.

2.4 Problematisering av vald metod Det finns oändligt med personliga faktorer som ligger till grund för hur varje enskild individ tolkar en bild. Många analyser resulterar i formuleringar av sådant som inte finns med i kompositionen, som exempelvis den kristna symboliken eller den historiska bakgrunden. Beroende på de egna kunskaperna kring ämnet kan en analys skilja sig åt beroende på vem som tolkar motivet liksom olika symboler kan betyda olika saker vid skilda tidpunkter. Bildens betydelse är enligt Panofsky inte samma sak som bildens innehåll och detta innebär att vi kan förstå konst utifrån förutbestämda historiska termer, samtidigt som vi tolkar genom olika personliga kulturella aspekter.

3. Tidigare forskning och material

Marie Berhaut, en namnkunnig forskare kring Caillebottes liv släppte sin första publikation redan 1950, Gustave Caillebotte (1848–1894). Katalogen Caillebotte sa vie et son oevre är en komplettering till Berhauts avhandling inom samma ämne, l’Ecole du Louvren, som skrevs med hjälp av en unik tillgång till privata dokument och anteckningar som Caillebottes familj sparat. Konsthistorikern Kirk Varnedoes Gustave Caillebotte är baserad på katalogen med samma namn från utställningen Gustave Caillebotte: A retrospective Exhibition vid Houston Museum of Fine Arts 1976–77. Den här reviderade versionen från 1987 innehåller fler konstverk, uppdaterat material och en fördjupad biografi om Caillebottes privata liv. Terry Smith inkluderar Caillebotte i samlingen In Visible Touch: modernism and masculinity, som utforskar representationen av heterosexuell maskulinitet förkroppsligad i modernistisk konst.14 Kapitlet ingick senare i queer teoretikern Norma Broudes samling Gustave Caillebotte and the Fashioning of Identity in Impressionist Paris, varav Broudes hävdar i Outing Impressionism: Homosexuality and Homosocial Bonding in the Work of Caillebotte and Bazille, att den homosexuella blicken är genomgående i många av Caillebottes motiv, möjligen som en konsekvens av hans privata liv.

3.1 Material Mitt material utgörs i första hand av litteratur som rör Gustave Caillebotte och tiden kring hans liv i Frankrike 15 år innan hans död 1894. En viktig källa är boken Gustave Caillebotte av Kirk Varnedoe som innehåller återgivningar av Caillebottes viktigaste verk och ett urval av samtida kritikers reaktioner på hans konst. Caillebotte: Sa Vie et Son Oeuvre av Marie Berhaut, är av stort intresse på grund av de privata brev som publicerats mellan Caillebotte och hans konstnärsvänner, samt kopian av testamentet där Caillebotte skänker hela sin samling till Musée de Luxembourg och Louvren efter sin död. Berhaut fick under arbetet med boken ta del av Gustave Caillebottes dokumentarkiv med hjälp av hans brorsdotter Madame Albert Chardeau och hennes söner. Jag har även studerat hemsidor och artiklar men begränsat mig till det som känns relevant inför min studie både på engelska och franska. Det finns många intressanta aspekter kring Gustave Caillebottes liv och hans starka band till impressionismen men jag har valt att utgå

14 Terry Smith, In Visible Touch: modernism and masculinity, (Chicago: University of Chicago Press, 1997) 10 ifrån två mer unika motiv, Man i badet och Man torkar sitt ben. Dessa två verk är intressanta eftersom Caillebotte tar ett steg bort från det annars ofta förekommande genremåleriet och landskapsmotiven. Målningen Man torkar sitt ben har aldrig ställts ut och är sällan illustrerad i de allmänna konstkatalogerna som rör Caillebottes verk, men likt Man i badet målades även den 1884 och illustrerar samma badrum, vilket gör den relevant för min uppsats. Inför begreppet ”den manliga blicken” så har Den maskulina mystiken – konst, kön och modernitet, av Anns Lena Lindberg och Den kvinnliga och manliga blicken av Brit-Marie Andrén varit ett tacksamt tillskott för min undersökning. Vad är queer av Fanny Ambjörnsson, har varit till stor hjälp inför förståelsen av queer-teori och dess betydelser som ett komplement till begreppet det kvinnliga och manliga rummet.

3.2 Urval och avgränsning Trots den intressanta diskursen sexualitet och genusidentitet så har jag valt att avgränsa uppsatsen till vad som är intressant kring den franska normativa bildkonventionen och Caillebottes motiv Man i badet och Man torkar sitt ben. Då merparten av de samlingsböcker jag undersökt behandlar andra målningar av Caillebottes mer genomgående, så har jag valt att delvis eller helt utesluta dessa böcker.15

4. Historik 4.1 Den manliga blicken Den manliga blicken, The male gaze, åberopar den sexuella kontexten i hur vi betraktar saker och ting, en slags sexualisering kring hur män betraktar kvinnor som ett objekt ur ett heterosexuellt perspektiv. Begreppet introducerades av den brittiske filmkritikern Laura Mulvey i Visual pleassure and Narrative Cinema (1975) och hennes uppsats baseras på Sigmund Freuds forskning om den sexuella nyfikenheten att betrakta en naken kropp på avstånd, skopofili.16 Enligt Mulvey är det en socialt etablerad tolkning av sexuell skillnad som

15 Det innefattar både In Visible Touch: modernism and masculinity av Terry Smith och Gustave Caillebotte and the Fashioning of Identity in Impressionist Paris av Norma Broudes. 16 Sigmund Freud, Three essays on the Theory of Sexuality. The standard edition of the complete psychological works of Sigmund Freud, Volume vii (1901-1905) : a case of hysteria, three essays on sexuality and other works, J. Strachey, J. Putnam, A. Brill, Övers., A. Freud, A. Strachey, & A. Tyson, (London, England: psychoanalytic Electronic Publishing Books, 2008) Hämtat från https://www.sas.upenn.edu/~cavitch/pdf- library/Freud_SE_Three_Essays_complete.pdf, den 17 03 2021. 11 styr hur vi uppfattar och ser på en bild, dels genom Skopofili, nöjet att använda en annan person som ett objekt för sexuell stimulans och det narcissistiska jaget, att identifiera sig med vad vi ser.17 Mulvey anser att inom populärfilm har kvinnan sällan ett eget syfte i berättelsen utan är passiv inför den aktiva mannens blick. Mannen kan inte axla rollen som ett sexuellt objekt eftersom han aktivt för handlingen framåt, betraktaren ser i stället den perfekta bilden av ett manligt ideal.18 Den manliga blicken som Mulvey refererar till kan delas upp i tre

kategorier, publikens-, kamerans- och karaktärens blick. Publikens blick är betraktelsen av det fullständiga materialet, kamerans blick ur en manlig fotografs perspektiv fokuserar på kvinnans kropp som objekt medan karaktärens blick låter betraktaren se omgivningen ur

deras perspektiv. 19 Vidare menar hon att mannens blick enkelt kan styras och vägledas vilket kan leda till att illusionen av den fiktiva världen blir verklig och på så sätt kan skapa ett begär.

4.2 Det manliga och kvinnliga rummet Normer förändras och vi betraktar vad vi ser med en blick påverkad av vår egen samtid. Det som idag anses vara vedertagen kunskap, som att människor föds med olika biologiska kön, var tidigare inte en självklarhet. Allt sedan den grekiske läkaren Klaudios Galenos åberopade att kvinnans slida var en inre penis och livmodern den pung vars testiklar formades av äggstockarna, en slags enkönad människa baserad på den manliga kroppen, så har det manliga perspektivet format samhället.20 J. J Winckelmann försökte presentera ett allmängiltigt nyklassicistiskt skönhetsideal genom att beskriva de grekiska skulpturernas fullkomlighet.21 Han menade på att måleriet bara erbjöd en sida av den gestaltande berättelsen medan en skulptur med sin detaljerade struktur var avgörande för den stereotypa konstruktionen av manlig skönhet. Enligt Winckelmann var en ung spartan, född av en hjälte och drillad inom sport från ung ålder bättre lämpad att gestalta arketypen av en heroisk man än de samtida unga männen från Winckelmanns egen tid.22 Grekland blev kärnan för den

17 Laura Mulvey, Visual pleassure and Narrative Cinema, i C. Penley, Feminism and Film Theory, (New York: Routledge, 1988) 18 Mulvey 1988, s. 63. 19 Mulvey 1988, s. 68. 20 Thomas Laqueur, Om könens uppkomst, (Stockholm: Brutus Östlings Symposion, 1994), s. 17. 21 J. J Winckelmann skrev 1756 Gedanken über die Nachahmung der Griechischen Werke in der Malerei und Bildhauer Kunst, (Leipzig, Tyskland, 1756). Boken översattes sedan till engelska 1765 av Henry Fusseli. Reflections on the painting and sculpture of the greeks, Hämtat från https://www.projekt-gutenberg.org/ winckelm/ nachahm/titlepage.html, den 15 04 2021 22 Winckelmann 1756, 12 ideala skönheten och enligt Winckelmann var Frankrike den rättmätiga arvtagaren till de antika idealen.23 Konstnären Jacques-Louise David, en av de största franska förrevolutionära målarna, beundrade Winckelmann och inspirerades av de heroiska idealen, vilket han använde sig av i några av hans mest klassiska krigsmotiv. Kvinnorna var alltjämt sköra och passiva medan de manliga subjekten representerade hjältemod och moralisk skönhet.24

Konstnärerna Jean-Baptise Chardin och Antoine Raspal är två exempel på det senare 1700- tals genremåleri som visar en slags normativ könsskillnad med kvinnan i sin skyddade sfär långt ifrån den politiska scenen.25 Som en skör blomma i sina tunga klänningar gestaltade även de kvinnliga konstnärerna varandra på detta sätt under 1800-talet. Berthe Morisot och Mary Casatt är två konstnärer som ofta placerade kvinnan i dessa miljöer av salonger och trädgårdar.26 Till skillnad från mannen som haft flera olika heroiska huvudroller genom konsthistorien så var de återkommande rollerna till kvinnorna få. Matriarken och den ärbara husfrun delade scen med de prostituerade kvinnorna och vidlyftiga barflickorna. Kvinnliga miljöer blev således annorlunda de manliga, de var skyddade och privata. Under 1800-talets oljemåleri och tidigare var det näst intill otänkbart att se en man posera i ett badrum eller utan någon konkret anledning vara placerad i ett sovrum, eftersom det ansågs tillhöra det kvinnliga rummet. Det manliga rummet fylldes av aktiviteter så som livliga samtal på en restaurang, jakt, promenader, sport och hantverk. Trots den övergripande manliga avbildning har även kvinnor framställts i ett slags heroiserande uttryck. Ett klassiskt motiv är den grekiske statyn av gudinnan Minerva, även kallad Athena. Atens skyddsgudinna deltog enligt den grekiska mytologin i strider där staten och hemmet behövdes skyddas från yttre fiender, komplex nog var hon även bringaren av fred, eftersom hon håller en olivkvist i sin hand. Minerva betraktas även som konsternas och hantverkets beskyddarinna, men främst av allt är hon vishetens gudinna. En annan som jämställdes med grekiska gudinnan Artemis var Diana, som enligt romersk mytologi var de vilda djuren och jaktens gudinna.

23 Mosse 1996, s. 37. 24 Med motiv som Horatiernas ed (1785) och Brutus vid sina söners lik (1789) illustrerar David fadern och sönernas makt i ett samhälle styrt av den romerska republiken. Kvinnorna är alltjämt i bakgrunden, sörjande och sårbara. 25 Jean-Baptise Chardin, La Blanchisseuse (1730), som för övrigt kan beskådas på Nationalmuseet i Stockholm (vers.2) och Antoine Raspals Intérieur de cuisine (ca 1776–1780) är tidstypiska motiv av kvinnor som är upptagna med olika former av hushållsarbete. 26 Berthe Morisot, La Mère et la soeur de l'Artiste [Konstnärens mamma och syster] (1870), gestaltar två kvinnor i en salong. Den unga kvinnan sitter tyst med korsade händer medan den äldre kvinnan på hennes högra sida läser en bok. Five O’clock Tea (1880) av Mary Casatt, två unga kvinnor sitter på en soffa med en teservis framför sig. Den ena kvinnan är försjunken i tankar medan den andra dricker sitt te. 13

Edouard Manets Olympia (1863) är ett typiskt motiv som vänder sig till en manlig åskådare, där den vita kvinnan som ligger naken på sängen blir uppassad av en svart tjänarinna. Manet mötte kritik vid den årliga Salongen eftersom kvinnan aktivt tittar rakt mot betraktaren, en blick som enligt de traditionella normativa bildkonventionerna var förpassat till mannen.27 Edgar Degas målade ofta kvinnor i en miljö som enligt den normativa bildkonventionen ansågs vara feminina rum. Återkommande kompositioner var nakna kvinnor sedda bakifrån

som omedveten om betraktaren badar eller torkar sig med en handduk.28 Att placera kvinnan i denna miljö var inte något nytt, redan 1571 målade François Clouet A lady in her bath, och några år senare skapade en okänd konstnär ett porträtt av den franske kungen Henrik IV:s påstådda älskarinna i badet med sin syster.29 Intresset för dessa motiv fångades upp av Musée Marmottan Monet och 2015 öppnade utställningen La Toilette: The Birth Of Privacy, som visade över 400 års konst med kvinnan och hennes badrum i fokus.

4.3 Gustave Caillebotte

Den 19 augusti 1848 föddes Gustave Caillebotte och han blev den förste av tre arvtagare till familjens förmögenhet. Faderns gynnsamma textilföretag hade levererat åt Napoleon den III:s

arméer och sedan investerat i fastigheter. Familjen levde i välstånd och för den förstfödde sonen väntade en karriär inom juridik. Vid 21 års ålder 1869 erhöll Caillebotte sin juristexamen men bara ett år senare kallades han in i det fransk-tyska kriget.30 Efter Andra Republikens fall 1871 följde en orolig tid och vad Caillebotte sett under kriget är inte omskrivet, men efter hemkomsten lämnade han den juridiska banan helt och i skuggan av

revolutionen började han måla.

Under konstnären Léon Bonnat utvecklade Caillebotte sitt porträttmåleri och där, i samband med några mindre utställningar mötte han de vänner som senare skulle komma att kallas Impressionisterna.31 Vardagliga scener med familj eller vänner var återkommande motiv och Paris uppbyggnad med sina breda boulevarder och ståtliga hus var andra tacksamma objekt

27 Lindberg 2002, s. 168. 28 Två exempel på Degas målningar är Woman in a tub (1884) och Woman drying herslef after bath (ca 1885) 29 Målningen Gabrielle d'Estrées et de sa séur la duchesse de Villars (ca 1594) visar två kvinnor som badar, varav den ena nyper den andra i bröstvårtan. 30 Caillebotte blev inkallad 1870 och slogs med soldaterna i Garde Mobile de la Seine fram till 1871. 31 Varnedoe 1987, s. 2. 14

Caillebotte gärna målade.32 Han intresserade sig för människan och de subjekt han valt ut var ofta i rörelse, kanske spatserande över en bro eller läsandes en tidning. Caillebotte gestaltade gärna ”arbetaren” och ett mer känt motiv, Paintres en bâtiment (1877) visar några målare som arbetar på fasaden till en butik. Vid den årliga Salongen 1875 refuseras Caillebottes målning med de halvnakna golvskraparna, Raboteurs de parquet, vilket förde honom närmre de andra refuserade konstnärerna i den impressionistiska gruppen.33 Caillebotte kunde helhjärtat ägna sitt liv åt de ting han älskade eftersom den förmögenhet hans far efterlämnat till sina söner efter dennes bortgång var allt annat än blygsam. Caillebottes hjärta brann för den fria konsten och hans engagemang i den expressionistiska gruppen växte, mycket tack vare det ekonomiska stöd konstnärerna fick genom hans osjälviska finansieringar.

Den 5 februari 1876 skickar industrimagnaten och konstsamlaren Henri Rourt ett brev som uppmanar Caillebotte att medverka i den kommande utställningen. Han avslutar brevet med ”Vänligen svara omedelbart om du är en av oss”. Våren 1876 debuterar så Caillebotte i den andra Exposition Impressioniste som blev en stor succé.34 Från att tidigare varit den relativt okända konstsamlaren blev nu Caillebottes egen konst uppmärksammad vilket väckte många frågor. ”Vem känner Monsieur Caillebotte? Var kommer han ifrån? Vilken skola tränade

honom?” Behovet av att sälja den egna konsten uteblev som en följd av de pengar familjen ägde och Caillebotte köpte ofta sina vänners verk för att stötta deras arbete.35 Förutom att bistå unga konstnärer och hyra ut studios finansierade han även Monets ateljé under hans

arbete med Gare St. Lazare.36 Den kommande tiden skulle bli en prövning för Caillebotte då både modern Céleste och den yngre brodern René avlider inom ett par år. Vid 30 års ålder hade Caillebotte endast sin yngsta bror Martial kvar och en rädsla för att dö ung började prägla hans liv. Som ett svar på den nyfunna sårbarheten skriver Caillebotte det testamente som skulle ge den impressionistiska gruppen finansiering och den franska staten en ovärderlig konstsamling, La Collection Caillebotte.37

32 Varnedoe 1987, s. 150–152. Kring 1880 målade Caillebotte ett flertal motiv från Paris gator och torg, många av dem med perspektivet uppifrån som från en balkong eller ett fönster. Vue prise á travers un balcon och Boulevard vu d’en haut är två exempel. 33 Varnedoe 1987, s.3. 34 Berhaut 1978, s. 243. 35 Maurice Chaumelin skrev om Caillebottes målningar från utställningen Deuxiéme Exposition Impressioniste i La Gazette (des Estrangers) 8 april 1876. Chaumelin tvekar inte att likna Caillebottes arbete med konstnärer som Courbet och Manet då han anser Caillbotte vara det nya originella tillskott som konstvärlden saknat under flera år. Varnedoe, s. 185. 36 Varnedoe 1987, s. 4. 37 Berhaut 1978, s. 251 15

Vid nästa utställning ordnade Caillebotte inte bara lokalen, han bidrog även med att skicka ut inbjudningar, betala för all publicitet och vara Renoir behjälplig med att hänga upp tavlorna innan öppning. Troisiéme Exposition Impressionniste blev kanske den mest selektiva av alla impressionistiska utställningar.38 Med målningar starkt påverkade av de progressiva strömningarna i 1870-talets Frankrike så ställde Caillebotte ut sex egna verk vilka kom att

sätta hans namn på den konstnärliga kartan.39 Caillebotte fortsatte att måla de kommande åren och medverkade som konstnär på ett antal utställningar, men han började spendera mer tid i sin trädgård och utveckla intresset kring att bygga tävlingsbåtar. Hans målningar gestaltar allt oftare kadaver och slakteriprodukter, båtar och landskapsmotiv. Slitningar inom den impressionistiska gruppen hade blivit påtaglig, privata brev mellan Caillebotte och hans vänner visar att allt fler kämpar med sitt måleri. Monet beklagar sig över vilken tortyr det är att måla, ”på en månad har jag inte kunnat göra något bra [..] jag är ingenting, jag kommer inte att ta emot Sisley eller någon annan hit!”40 Både Caillebotte och Monet hade en fäbless för trädgårdsdesign och några av deras brev är förutom diskussioner om konst fyllda med positiva utrop över blommande Irisar och bedårande Dahlior. Det planerades för en ny utställning 1894, men innan den genomförs dör Caillebotte endast 45 år gammal. Utställningen hölls postumt på Gallerie Durand Ruel, där han en gång debuterade och de sista målningarna föreställde motiv från hans egen trädgård vid Petit-Gennnevilliers.41

De få rader som skrevs efter hans död påminde världen om att han varit en impressionismens beskyddare under dess största period, men att han senare dragit sig bort från rampljuset.42 Den 11 mars mottog direktören för Des Beaux-Arts, Henry Roujon, ett brev som offentliggjorde att Caillebotte skänkt hela sin konstsamling bestående av 67 impressionistiska målningar till den franska staten.43 Målningarna hade han köpt för att stötta sina vänner i den impressionistiska gruppen; Edgar Degas, Eduard Manet, Paul Cézanne, Claude Monet, Camille Pissaro, J-F Millet och Alfred Sisley. Sist men inte minst fanns det dessutom 6 tavlor av hans nära vän och testamentsexekutor Auguste Renoir.44 Av de 60-tal tavlor som

38 Utställningen pågick mellan 4–30 april 1877 och innefattade 18 impressionistiska konstnärer. Kommittén bakom projektet bestod av Gustave Caillebotte, Camille Pissaro och Auguste Renoir. 39 Caillebotte bidrog med sex verk varav Rue de Paris, Temps de pluie [Paris street, a rainy day] och Le pont de l’Europé [The bridge of Europe] är hans mest omtalade målningar. 40 Berhaut 1978, s. 247. 41 Redan 1884 målade Caillebotte ett motiv från Gennevillier, La plaine de Gennevilliers, champs jaunes, och fälten med sina blommor blev ett återkommande motiv i hans tavlor fram till 1893. 42 Berhaut 1978, s. 7. 43 Berhaut 1978, s. 251. 44 Varnedoe 1987, s. 198. 16 donerades till franska staten och Louvren togs endast 37 målningar emot. Caillebotte, en av impressionismens beskyddare blev trots ett fåtal utställningar i Frankrike efter sin död nästan bortglömd. Det skulle dröja över 70 år innan det första blygsamma internationella genombrottet kom i London 1966.45

5. Bildanalys

5.1 Man torkar sitt ben

Årtal: 1884 Originaltitel: Homme s’essuyant la jamb Storlek: 100 x 125 cm Medium: Olja på canvas Privat ägo

Bild 1

Pre-ikonografisk beskrivning

Verket Man torkar sitt ben är målat i olja och formatet är liggande. Motivet visar en person som är placerad till vänster i förgrunden. Kroppen tar upp nästan halva kompositionen vilket fångar betraktarens fokus. Rummet är ganska litet med ett bronsfärgat gjutjärnsbadkar mot den högra väggen och en vit gardin till vänster i bakgrunden. I förgrunden sitter en naken person på en trästol och torkar sitt högra ben med en vit handduk. Ansikte är delvis bortvänt från betraktaren och subjektet lutar det högra benet upp mot karets kant. Ljuset i rummet faller in från vänster med en ton som påminner om morgonsolens tidiga strålar, vilka fångas upp och förstärks i den ljusa textilen bakom kroppen. Den långa böljande gardinen möter golvets skissartade penseldrag vilket ger ett svävande intryck, som om hela rummet vilar direkt på en jordig grund och perspektivet känns flytande. Det finns inga riktigt skarpa linjer som bryter av kompositionens mjukhet och väggens mörka panel är inte symmetrisk där de möts i rummets enda synliga hörn.

45 Wildenstein Gallery, 15 juni-16 juli 1966, Berhaut, s. 250. 17

Dessa aspekter påverkar motivets djup vilket blir ogripbart och flyktigt. Ljuset faller inte naturligt över kroppen och där vissa attribut förstärkts, så har andra märkbart förminskats, som detaljerna. Fötterna har förenklats i sin utformning, likaså rummets interiör. Stolen ser ut att sjunka ner och det är svårt att se var stolsbenen slutar och golvet börjar. Detaljrikedomen ligger som en sfär över mannens mittpunkt, vilket visar att kompositionens fokus är den muskulösa överkroppen. Mörka skuggor leker över det spända axelpartiet vilket befäster överarmens ljusa lyster och den breda ryggen framhävs av den framåtlutande positionen. Den smala midjan möter det välformade låret och drar betraktarens blick mot de skuggor som sträcker sig ner över det dolda könet.

Ikonologisk analys

Kroppens virila utformning berättar att vi ser en man. Ansiktet är målat på ett sådant sätt att alla identifierande drag uteblir, en slags anonymisering. Betraktaren kan endast skönja näsans form och den markerande hakan, det finns en antydan till mustasch men det kan likaväl vara en skugga som faller över ansiktets nedre del. Kroppens position tyder på att mannen inte har bråttom utan snarare torkar han sitt ben eftertänksamt. Han sitter avslappnat på den mörka trästolen, överkroppens muskler är spända då han håller hårt i handduken medan det vänstra benet lutar lätt mot golvet. Kroppen ser stark ut och hans mörka korta hår är lite rufsigt med en spretande lugg vilket ger frisyren en ung och tidlös känsla. Interiören är spartansk utan speglar eller lampor och inga kläder eller personliga ägodelar syns i kompositionen. Bristen av vatten på golvet ger en känsla av att han suttit ett tag på stolen vilket visar på en slags passivitet hos mannen.

Gustave Caillebotte målade ofta människor i olika parisiska miljöer, med en känsla för modern realism gestaltade han både sin egen samhällsklass och arbetarklassen. På det sätt han anonymiserat sitt subjekt i Man torkar sitt ben, indikerar att det här verket kan vara ett första utkast till en kommande målning.46 I denna komposition har ansiktet minimerats till släta penseldrag utan struktur, vilket känns som en medveten handling av Caillebotte då kroppen berikats med slående detaljer. Impressionismen hade här sin storhetsperiod, men Caillebotte räknades aldrig till de större impressionisterna då han ofta applicerade realistiska komponenter i sina motiv. Caillebotte visar också en lust att bryta mot de klassiska

46 Det var inte ovanligt att Caillebotte skapade skisser i olja innan han färdigställde den slutgiltiga kompositionen. Ett av hans kändaste verk, Le Pont de L’Euorope (1876) har en föregångare som trots sin ofullständighet i detaljer ställts ut flera gånger under 1900-talet. Berhaut, 1978, s. 91. 18 perspektivlagarna genom sökandet efter ovanliga synvinklar och delvis eller helt utesluta horisontlinjen. De lättsamma penseldragen ger en skissartad känsla förutom i kompositionens mitt, mannens mellanparti, där de skarpa detaljerna kontrasterar sammansättningen.

Ikonologisk tolkning

Avsaknaden av kläder och personliga ägodelar ger en känsla av att mannen är hemmastadd i denna miljö. Han sitter obekymrad på stolen, inte alls orolig att någon obehörig av misstag kommer in. Badkar som var mycket ovanligt i privata hem under 1800-talet visar att det här rummet mycket väl kan tillhöra någon från den högre samhällsklassen. Att bada var tidigare mer en rituell företeelse. Efter det romerska rikets fall och kristendomens inträde blev badet ett sätt att rena själen. Den mest kända ceremonin är själva dopet, men även där var och är det fortfarande ovanligt att sänka ner hela kroppen i vatten.47 Det vanligaste scenerier av en naken man i vatten är dopet av Jesus i floden Jordan vilket representerar en ceremoniell pånyttfödelse.48 Det var under medeltiden förkastligt att bada för att rena den fysiska kroppen, vilket representerade en lättja och hedonism, och det var först vid 1600-talets medicinska utveckling kring bakterier som den personliga hygienen åter blev intressant.49 1800-talets gestaltningar av kvinnor i badmiljö blir ofta associerade till prostitution vilket härrör från romarrikets badkultur där kvinnor sålde sina kroppar i samband med bad. Redan i den grekiske komedin Miles Gloriosus erbjuds en man en tvättad eller otvättad prostituerad.50 Det var inte speciellt ovanligt med dessa motiv i målningar och Jean- Auguste-Dominique Ingres verk Le Bain Turc förlägger haremskvinnorna i ett turkiskt badhus.51 Caillebottes placering av den passiva mannen i badrummet var ett ovanligt tilltag under den tid då det franska måleriet, starkt påverkad av de gamla grekiska idealen, ofta framställde mannen som det heroiska aktiva subjektet. Man torkar sitt ben ställdes aldrig ut och eftersom hans mer kända målningar tagit överhand, så är Man torkar sitt ben inte speciellt belyst i diskursen kring konstnären.

47 Terje Oestigaard, Water, Christianity and the rose of Capitalism. (London: I.B Tauris, 2013) s. 48. 48 Baptism of Christ målades av Giotto di Bondone ca 1303–1306 och finns i Cappella degli Scrovegni, Italien. 49 Antonie van Leeuwnhock upptäckte bakterier 1675. Ferdinand Cohn påvisade 1854 att bakterier kunde överleva kokpunkten och sedan återgå till ett reproduktivt stadium. De nästkommande åren fann man även att smittsjukdomar är levande organismer och baciller som orsakade mjältbrand och tuberkulos upptäcktes. Henrik Berg, Läkarebok, (Göteborg: Nordiska Förlags A.B, 1918) s. 220. 50 Titus Maccius Plautus (254–184 f.kr) skrev den grekiske komedin Miles Gloriosus [Den skrävlande soldaten] Slaven Palaestrio erbjuder den äldre mannen Periplectomenus en prostituerad genom att fråga: Lautam vis an quae nondum sit lauta? Betydelsen blir på latin ”en tvättad” [lauta] eller ”otvättad” [nondum lauta], https://www.thelatinlibrary.com/plautus/miles.shtml, rad 787. Hämtat: 2021-05-10 51 Målningen Le Bain Turc (1862) av Ingres visar en pool fylld med nakna erotiska kvinnor. 19

5.2 Man i badet

Årtal: 1884 Originaltitel: Homme au bain Storlek: 144,8 x 114,3 cm Medium: Olja på canvas Privat samling, utlånad till National Gallery, London

Bild 2

Pre-ikonografisk beskrivning

Man i badet, målad i olja på canvas och formatet är stående. En naken person står i rummet och torkar sig med en handduk. Den nakna kroppen är placerad i mitten av motiven och upptar nästan hela kompositionen. Till höger mot den tvåfärgade brun-beigea väggen står ett rejält sittbadkar och nedanför ligger en träplatta som för satt samla upp vattnet från den som badat. Karet har en varm bronsfärgad ton som bryts av då utsidan möter insidans hamrade kant och den nötta metallen blänker. En mörk trästol står framför den vita långa gardin som täcker nästan hela den bakre väggen och ovanpå ligger något som ser ut som ett par bruna hopvikta byxor. Nedanför stolen ser vi ett par svarta blankputsade skor i skinn och där framför stolen står den nakna personen med ryggen mot betraktaren. En nattsärk är slarvigt slängd på golvet bakom och hela kompositionen ger en känslan av energi, ett motiv i rörelse. Subjektet står helt vänd från betraktaren, den breda nacken är spänd och håret lite rufsigt. Vi som betraktare ser inte vem det är men det spelar ingen roll. Identiteten blir oväsentlig eftersom det primära motivet är kroppen. De vertikala och horisontella linjer som passerar genom rummets räta arkitektur bryts av mot de nakna lemmarnas mjukare former och här ser vi hur detaljerna fokuserats mot kroppens mitt. Armarna är inte lika välformade som underkroppen utan snarare har de en onaturlig vinkel. Hårets penseldrag är energiska och det högra örat går knappt att urskilja. Med benen brett isär faller de mörka skuggorna över de muskulösa låren och hudens ljusa nästan blåaktiga toner blir en effektfull kontrast. Det onaturliga ljuset i rummet drar blicken till stjärten och den mörka skugga mellan benen som indikerar att något mystiskt och ogripbart finns på andra sidan.

Ikonografisk analys

De blöta fotspåren på golvet indikerar att personen precis klivit upp ur karet och handduken vrids och spänner över den breda ryggen. Den manliga kroppen står bredbent mitt på golvet. Det är svårt att avgöra vad han tittar på, huvudet är lätt framåtböjt nästan som han betraktar sig själv eller det blöta golvet. Kanske funderar mannen på hur han ska hinna torka upp allt vatten, det verkar vara ont om tid då hans kläder ligger ordentligt hopvikta, men nattsärken är slarvigt slängd på golvet. Det uppstår ett avstånd mellan målningen och betraktaren, subjektets bortvända rygg ger känslan av att vi ser ett intimt ögonblick som inte var tänkt för oss och frågan väcks om detta är en naken kropp eller ett naket objekt. En aspekt av vad som avbildas i kompositionen verkar involvera en viss voyeurism. Skildringen av kroppen som aktiv istället för passiv och kraftfull snarare än sensuell visar på en slags maskulinitet trots placeringen i en feminin miljö, och paletten vars ton blandas med olika blåa nyanser förstärker också det manliga uttrycket.52

Caillebotte har inte målat mannen i någon akademisk pose som kan förväntas eftersom den normativa trenden under 1800-talet pekade mot nyklassicismen, dessutom är mannen stående, vilket kan anses vara ovanligt då många samtida nakenmotiv var kvinnliga subjekt vars position är horisontell. Storleken på målningen är järv eftersom placerad på en vägg så hamnar mannens skinkor nästan i ögonhöjd hos betraktaren. De traditionella stillebenen av badrum enligt det heteronormativa måleriet innefattar en feminin och mjuk omformning med detaljer som spegel, kanna, kanske någon skål eller en vas med blommor.53

Interiör är avskalad, som för att framhäva den virila kroppen som står i centrum. Under den här perioden bodde Caillebotte tillsammans med sin bror Martial och man kan fråga sig om det är brodern som står modell för Caillebotte eller hans tjänare. Samtidigt pekar vissa konsthistoriker mot tesen att det föreligger en homoerotisk grund till dessa motiv, under en tid då homosexualitet ansågs vara sodomi. Enligt Marie Berhaut ingick ett liknande badkar i inventeringen av Caillebottes ägodelar efter sin död, vilket kan peka på att de två kompositionerna är målade från Caillebottes eget badrum.

52 Att färgen blå kom att representera pojkar och färgen rosa representera flickor skedde inte förrän under 1900- talet enligt historikern Jo Paoletti, vilket till viss del färgar dagens sätt att analysera. Caillebotte hade förmodligen inte detta tänk då han målade Man i badet. [eg. kommentar] 53 Ett exempel på traditionella franska stilleben är från konstnären Jean-Baptise-Siméon Chardin (1699–1779) 21

Ikonologisk tolkning Målningen som ställdes ut på L’Exposition des XX, blev snabbt nerplockad och flyttad till ett privat rum då den ansågs för vulgär.54 Nederlaget efter förlusten i det fransk-preussiska kriget skapade en önskan att återställa en slags manlig ärbarhet som innefattade moraliska syften

och heder.55 Det var känsligt att framställa mannen som feminin och därför var Caillebottes val av motiv svårt att smälta. Däremot var det inte ovanligt med nakenmotiv i badrum, Degas målade under samma period flertalet kompositioner av kvinnor och deras badritualer, men en naken kvinna accepterades eftersom den heteronormativa blicken var manlig och kvinnokroppen ett objekt.56 Att klassificera det manliga och kvinnliga istället för att se till individen stängde dörrarna till personlig utveckling och inom begreppet manlighet grupperades även männen in i olika kategorier.57 Vid denna tidpunkt i sin karriär hade Caillebotte målat flertalet motiv med realistiska skildringar av människor i deras vardagliga miljö. Med sin målning Man i badet försöker Caillebotte inte gestalta den idealiserade formen av maskulinitet utan istället skildra en vardaglig händelse i en mans liv från 1800-talet.

Motiv Pre-ikonografisk analys Ikonografisk analys Ikonologisk tolkning

Man torkar sitt ben • Subjektets kropp är i fokus • Saknar identitet • Rum tillhörande övre • Bildens perspektiv är • Avslappnad samhällsklassen ofullständigt, linjerna är inte • Ung man • Badet representerar ingen helt raka • Inget offentligt badhus religiös ceremoni • Onaturligt ljus i rummet • Passivitet • Mannen är passiv i sitt • Osymmetriska väggar och golv • Mannen känns självsäker uttryck • • Förstärkta detaljer på • Han sitter eftertänksamt och Mannens passiva uttryck är överkropp och mittparti torkar sitt ben ovanligt inom 1800-talets • Förminskade detaljer i rummet maskulina måleri • Caillebotte målar skissartat och kroppens lemmar • Motivet är inte heroiskt • Inget vatten på golvet efter • Impressionistisk känsla med • Målningen har aldrig ställts badet touch av realism ut

Man vid sitt bad • Den nakna personen är bildens • Målningen är realistisk • Kroppens position är inte fokus • Kroppens rörelse utstrålar nyklassicistisk • Nattsärken är slarvigt slängd energi • Mannen fångas i en på golvet • Miljön är spartansk till vardaglig situation • Detaljrikedom över kroppens skillnad från många andra • Målningen hängdes i ett mittparti illustrerade samtida badrum sparat rum under • Ljuset fokuseras mot stjärten • Mannen är aktiv utställningen Des XX • Personen är vänd från • Mannen utstrålar styrka • Kompositionen är inte betraktaren • Identiteten förblir okänd placerad i en traditionell • Onaturligt ljus i rummet • Subjektet håller ett avstånd manlig miljö från betraktaren

54 Norma Broude, Gustave Caillebotte and the Fashioning of Identity in Impressionist Paris. (London: Rutges University Press, 2002) s. 157. 55 Mosse 1996, s.21. 56 Mulvey 1988, s. 68. 57 Mosse 1996, s. 6. 22

6. Resultat

Uppsatsens frågeställning var dels ta reda på vad 1800-talets heteronormativa motivkontext innebar och hur det påverkade samtida konstnärer innan sekelskiftet. När man talar om de heterosexuella normerna, vad som anses vara normalt i ett västerländskt samhälle, så är det inte den enskilda människans sexualitet man talar om utan snarare det system som uppmuntrar till ett visst sätt att organisera livet. Med detta menas de lagar och strukturer, relationer och handlingar som upprätthåller heterosexualitet som något naturligt.58

Enligt Jonathan Ned Katz kan den heterosexuella normen spåras tillbaka till Adam och Eva i Lustgården och begreppet som sådant, är ett historiskt sätt att uppfatta och kategorisera könens sociala förhållanden till varandra. Idén om heterosexualitet är ett relativt modernt

påfund med rötter från det senare 1800-talet och den tidigaste betydelsen av begreppet var enligt Dr. James G. Kiernan en slags psykisk hermafroditism där symtomen var ett ohämmat sexuellt begär mellan könen utan tanke på att alstra barn, en slags perversion.59 Det handlade om de roller samhället förväntade sina medborgare att uppfylla genom giftermål och fortplantning, det kvinnliga och det manliga.60 Heterosexualitet upplevdes som något positivt, det förstärkte det kvinnliga och manliga rummet, vilket stöpte de klassiska roller som kvinnor och män förväntats upprätthålla enligt det heteronormativa levnadssättet. Mansideal växte fram vilket märks även idag genom en rad olika uttryck, som exempelvis en muskulös kropp som representerar vitalism eller den framgångsrika affärsmannen i kostym.61

1800-talets normativa mansbild är svåröverskådlig, komplex och fylld med sammanflätande beståndsdelar som till viss del kan vara motsägelsefulla. Den maskulina mannen, stark och heroisk, baserad på de gamla antika idealen, hyllad för sina insatser i krig och affärer, var en bedrift få förunnat. Samtidigt var det viktigt att passa in i de klassificerade normerna, de oskrivna regler samhället byggde på. Individen som sådan var ointressant, medan den individuella handlingen däremot kunde belönas.

58 Ambjörnsson 2016, s. 52. 59 Dr. James G. Kiernan publicerade sin journal som sedan lästes upp för Chicagos medicinska fakultet den 7 mars 1892. Katz 2001, s. 70. 60 Katz 1987, s. 68. 61 Lindberg 2002, s. 10 23

Heteronormen bygger på föreställningen om att det bara finns två kön som ska komplettera varandra och man förväntas identifiera sig med sitt juridiska kön hela livet. Det innebär att heterosexuella relationer ses som naturliga och det ger även privilegier i lagstiftning och samhälle.62 Historiskt sett har manlig nakenhet traditionellt framställts som mytisk eller biblisk med en slags ärofylld baktanke i motivet. Målningen The intervention of the Sabine women, visar nakna män i brynjor som slåss medan de klädda kvinnorna försöker jämka fred mellan de olika grupperna av soldater.63 Acceptansen kring nakenkonst vilade på en slags idealisering av kroppen samtidigt som många motiv blev en koppling till aktuella världsliga frågor.64 Med andra ord, att gestalta kvinnor i det feminina rummet, ett kök, en trädgård, salong eller badrum, ansågs vara normalt ur det heteronormativa perspektivet, precis som en man gestaltades i det maskulina rummet. Kanske ett slagfält, kanske spatserande med sin hatt och käpp efter Paris gator, eller varför inte involvera honom i något sportsligt? Dessa oskrivna regler skapade en konstnärsroll vars främsta attribut såhär i efterhand, visade sig bli en storproducent av landskap – och genremåleri, samlingen Five hundred years of French Painting är en illustrerad källa som påvisar just detta. 65

Det franska måleriet var utan tvivel påverkad av den heteronormativa motivkontexten som innebar en könsskillnad mellan kvinnliga och manliga motiv. Föreställningen om att kön, etnicitet, sexualitet och klass kunde delas upp i underkategorier tycks alltjämt ha varit närvarande i konstverken och maskulinitet åtföljdes av ytterligare klassificeringar som moral, dygd och virilitet. En man kunde gestaltas naken, men inte naken i den bemärkelsen som sexuellt objekt, snarare någon utan kläder. Olika handlingar stärkte mannens aktiva roll, en förlåtande förklaring kring hans nakenhet, till skillnad från kvinnan som objektifierades i en uppvisning inför betraktaren. Bilden av kvinnan skulle vara mjuk och passiv, en slags skör liten docka, oförmögen att lämna sin privata sfär och som en motpol blev mannen stark och heroisk, någon som tog handlingen vidare utan tecken på svaghet och omoraliska brister.

62 Enligt RFSL-ungdoms ordlista, https://rfslungdom.se/ordlista/heteronormativitet/ 63 Jacques-Louis David målade i slutet av franska revolutionen detta verk (1799) kanske en antydan om nationens trötthet och växande önskan om fred. Darcy Grimaldo Grigsby, beskriver hur David var tvungen att försvara motivet eftersom männen delar komposition med klädda kvinnor. Att vara påklädd vittnade om klass. Extremities: Painting Empire in Post-Revolutionary France, (Yale University Press, London, 2002) s. 313. 64 Det kunde röra sig om allt ifrån politik som konstnären Jaques-Louis Davids målningar visar, eller mer moraliska frågor, Den straffade sonen (1799) av Jean-Baptise Greuze. Kompositionen visar hur den unge sonen som mot sin faders vilja lämnar hemmet för armén. Vid sin hemkomst har fadern hunnit dö, vilket visar att sonen brustit i sin plikt mot familjen. 65 Liudmila Brylenko, Valentina Berezina, Evgenia Georgievskaya, Five hundred years of french painting, Y. Pamfilov, Övers. (Leningrad: Aurora Art, 1990) 24

Uppsatsens andra frågeställning var att undersöka på vilka sätt Caillebotte utmanade den heteronormativa blicken med motiven Man vid sitt bad och Man torkar sitt ben. Med den manliga blicken, the male gaze, menas det sätt vi betraktar en bild ur ett heterosexuellt perspektiv. Om vi går tillbaka till Bibeln, kan vi ställa oss frågan om Eva verkligen stod där stiliriserat vid kunskapens träd och nonchalant höll i ett äpple. Om lustgården nu funnits och även detta träd, så kan vi nog utgå från att Eva inte poserade under det med håret svallande över barmen. Framställningen av Adam och Evas nakenhet är inte naturlig, naturlig på det sätt man ser en naken människa oförställd. Nakenheten är arrangerad så som vi betraktare förväntas se dem. Kompositionen då Eva sträcker sig efter äpplet är förutbestämd enligt den normativa kontexten, till skillnad från om betraktaren av en ren tillfällighet skulle se det intima ögonblicket utspelas framför sig. Under slutet av 1800-talet var maskulinitet synonymt med konsten att kontrollera sina känslor tillsammans med makt över ens miljö. Med motiven Man torkar sitt ben och Man vid sitt bad tillåter Caillebotte betraktaren att se in i husets mest privata rum, där männen till synes inte är klara med sin påklädning. Att visa sig sårbar, tagna på bar gärning utan någon rekvisita som kan förstärka den manliga återhållsamheten, stred mot den rådande normativa bilden av mannen.66

Att måla arbetande människor var inget nytt, Gustave Courbet och Jean-Francois Millet hade redan gjort det. Skillnaden var miljöerna. Courbets Casseurs de pierre (1849) gestaltar två sammanbitna män som krossar stenblock med hackor efter vägkanten. De har rejäla kläder på sig efter tidens mått och kompositionen utstrålar styrka, svett och hårt arbete. Millet illustrerade gärna det hårda arbetet på fälten med böndernas dagliga slit och vedermödor. Verket Le semeur (1850) visar en gående man som slänger sädeskorn över fältet för sådd i eftermiddagssolens röda sken. Man kan nästan skönja hur smutsiga kläderna är efter en dag utomhus och bonden går med kraftfulla steg. Det här är två exempel på klassiskt genremåleri som genom sin gestaltning av mannen håller sig väl inom de heteronormativa ramarna. Det finns inga feminina drag över vare sig miljö eller subjekt, ingenting som kan väcka frågetecken kring de förutbestämda könsrollerna. Då Caillebotte placerar sina nakna män i en miljö tänkt för kvinnan, så skapar han ett motiv med könsbestämda erotiska konnationer. Jean-Frédéric Bazilles målning Summer scene skildrar representationer av nakna män som badar liksom Michiel Sweerts Bathing men, men subjekten är placerade i en mer traditionell omgivning, nämligen utomhus. Bazilles motiv med den poserande unga mannen till vänster

66 Den normativa bilden hänvisar till den heterosexuella västerländska mannen som kön och inte som individ. Bilden av manlighet är sedan 1700-talet fylld av dygder som styrka, ära och mod. Mosse, 1996, s. 4. 25 väcker tankarna till Pollaiuolo, Martyrdom of saint Sebastian och Sweerts komposition är full med traditionella akademiska poser. 67 Då Caillebotte gestaltat mannens skinkor med en detaljerad mjuk touch, omgärdat av ljusa nyanser så är det svårt att inte läsa in en slags homoerotik i motivet.68 Caillebotte visar med sina verk Man i badet och Man torkar sitt ben att den traditionella bildkonventionen inte var intressant. Caillebotte gav betraktaren ett normbrytande perspektiv redan med Les raboteurs de parquet, genom att gestalta en lättklädd arbetarklass, något som båda rosades och kritiserades på utställningen 1876. Under 1800-talet marginaliserades den manliga nakenkonsten efter att tidigare haft en förstklassig position inom nyklassicistiskt måleri kring franska revolutionen. Detta vurmande för de antika idealen hade en själslig förklaring, eftersom utsidan var spegeln till människans insida.69 Gustave Caillebotte plockade bort de nyantika skalen som inramade den manliga bildkonsten och visade den moderna 1800-tals mannen så som han verkligen var, en av folket.

7. Slutdiskussion

De oskrivna regler vi följer i ett fungerande samhälle, vars rötter sprider sig genom åtskilliga århundranden, gör det svårt att lokalisera de ursprungliga källorna bakom. Skapelseberättelsen beskriver hur Adam, som förskräckt insett att han är naken, gömmer sig för Gud bakom ett träd.70 Strax innan Gud förvisar Adam och Eva ur lustgården skapar han kläder åt dem av skinn. En fin gest om tanken varit att skapa ett skydd mot blåst och regn, men i det här fallet kan det tyckas vara för att dölja de nakna kropparna. Människans identitet påverkas mer eller mindre av omgivningen och det som separat kan tyckas vara motsägelsefullt passar i andra sammanhang in, där vi med ett tyst accepterande kanske aldrig ifrågasätter innebörden av det. Heteronormativitet är ett ledord inom queerteori, som innebär att ett samhälles har heterosexualitet som norm. Performativitet är ett annat, som innebär att ett begrepp inte kan existera utan en motpol. Begreppet som från början myntades av språkfilosofen J. L Austin ifrågasätter språkets makt. Austin menar att språk inte enbart

67 Bazilles målning Summer scene (1869), dess placering med modern landskapsbakgrund och aktiviteter förknippat med simning, gör kompositionen godtagbar eftersom den inte är direkt sexuell. De är inte objekt utan nakna män som idrottar. Sweerts motiv Bathing men (1655) visar några unga män på en klippa. Kropparnas lemmar döljer könen och det är ingenting avslappande i deras nyklassicistiska poser. Dessutom är de utomhus, någon badar, andra torkar sig, vilket kan förklara varför de befinner sig där, i en slags maskulin omgivning förknippat med friskhet och styrka. 68 Syftar till motivet Man i badet. 69 Mosse, 1996, s., 24 70 Bibeln, Första Moseboken 3:10, (Falkenberg: Libris/EFS Förlaget, 1981) s. 12. 26 avspeglar den existerande verkligheten utan snarare aktivt skapar en bild av den verklighet vi lever i. Ett enkelt exempel är skillnaden mellan ordet pojke och flicka. Under många år då tanken på ett pojkrum formades så var inredningen mest troligt blå, medan flickor fick rosa tapeter. Det är alltså makten bakom ordet ”pojke” som påverkar oss genom en rad sociala och psykologiska processer.

Judith Butler tar teorin vidare genom att påvisa hur både kön och genus är kulturellt betingat. Vi föds som oskrivna blad men genom samhällets påverkan färgas vi och stöps i former för att passa in. Det kvinnliga rummet under 1800-talet blev en slags motpol till det manliga rummet genom att femininitet var förknippat med ”mjuka former” och maskulinitet med ”hårda”. Placerar vi två män bredvid varandra, så kommer vi kanske tycka att den ena är lite manligare utan att vi egentligen reflekterar över varför. Den andra mannen som då refereras som ”mer feminin” hade aldrig blivit betraktad som sådan om nu inte den maskulina mannen stått bredvid. Caillebottes nakna män, enligt heteronormen placerade i feminina miljöer blir därför inte helt accepterade av samtiden eftersom människans lust att kategorisera motarbetar tanken att blanda könsroller med varandra. En man borde helt enkelt inte vara feminin under 1800-talet eftersom det stred mot gamla traditionella synsätt. Den manliga blicken är en konsekvens av denna traditionella syn, precis som feminism är en konsekvens av den manliga blicken. Forskningen kring maskulinitet är i sin tur en konsekvens av feminism, vilket stärker Austins tes om att ett begrepp inte kan existera utan en motpol.

Caillebotte vågade med sina motiv Man i badet och Man torkar sitt ben sudda ut de osynliga gränser den heteronormativa bildkonventionen skapat. Männens maskulinitet färgades av inslag som vanligtvis innefattade kvinnliga subjekt. Placeringen i badrum, ögonblicket av intimitet, männens sårbarhet och kropparnas icke heroiska poser. Nakenkonst hade under 1800-talet tillåtelse att beröra prostitution, erotik och sexuell lust eftersom nakenhet i konst inte var samma sak som nakenhet i verkligheten. Den nakna figuren representerade inte det verkliga livet utan det ideala.

Avslutningsvis vill jag påpeka hur min undersökning berör mansforskningen vilket i sig är en intressant diskurs. Ett citat som känns passande kommer från Simone De Beauviors Det andra könet, som i en annorlunda tappning skulle betyda att man inte föds till man, utan man blir det. Tanken bakom är vad jag berört tidigare, att manlighet inte är något självklart utan snarare en reaktion på när män börjar reagera på feministisk kritik av manssamhället. Det var först på 70-talet det öppet började diskuteras om ”vad är en man” och genom mina tidigare

27 studier stärks tesen om att människan formas efter samhällets former. Former som stöpts och skapats genom de traditionella normer som följt det västerländska samhället genom århundranden.

Genom nutida ögon betraktar jag Caillebottes verk med stor nyfikenhet. Jag kan inte låta bli att fundera på om han medvetet målade dessa motiv med vetskapen om att de stred mot den rådande bildnormen, eller om det var en omedveten handling. En intressant forskning är att titta på vad som formade det manliga och kvinnliga rummet i badmiljö. Caillebotte placerade männen i en vardaglig miljö som representerade verkligheten, långt ifrån det rådande maskulina idealet och vem vet, kanske var Caillebotte en av de första konstnärer som la grunden till 1900-talets homoerotiska revolution? Att skriva denna uppsats har varit en spännande resa genom historien och det vi inte kan förändra kan vi istället dra lärdom av i framtiden.

8. Litteraturförteckning

Ambjörnsson, F. (2016). vad är Queer? Stockholm: Natur & Kultur. Andrén, B.-M. (1995). Den kvinnliga och manliga blicken. Umeå: Umeå Universitet. Berg, H. (1918). Läkarebok. Göteborg: Nordiska Förlags A.B. Berhaut, M. (1978). Caillebotte: Sa Vie et Son Oeuvre, Catalogue Raisonné des Peintures et Pastels. Paris: La Foundation Wildestein. Bibeln. (1981). Falkenberg: Libris/EFS Förlaget. Broude, N. (2002). Gustave Caillebotte and the Fashioning of Identity in Impressionist Paris. London: Rutges University Press. Brylenko, L. (1990). Five hundred years of french painting. (Y. Pamfilov, Övers.) Leningrad: Aurora Art Publisher. Butler, J. (1999). Gender Trouble. New York: Routledge, Chapman & Hall. Jagose, A. (2002). Queer Theory, an introduction. New York: New York University Press. Katz, J. N. (2001). The Invention Of Heterosexuality. i P. S. Rothenberg, Race, Class, and Gender in the United States. New York: Worth Publishers. Kreuls, E. C. (1985). The reign of the phallus: sexual politics in ancient Athens. New York: Harper & Row. Laqueur, T. (1994). Om könens uppkomst. (Ö. Lång, Övers.) Stockholm: Brutus Östlings Symposion. Lindeberg, A. L. (2002). Den maskulina mystiken. (A. L. Lindberg, Red., & S.-E. Torhell, Övers.) Studentlitteratur AB. Mosse, G. L. (1996). The image of man. New York: Oxford University Press. Mulvey, L. (1988). Visual pleassure and Narrative Cinema. i C. Penley, Feminism and Film Theory (s. 280). New York: Routledge. Oestigaard, T. (2013). Water, Christianity and the rose of Capitalism. London: I.B Tauris. Plautus, T. M. (u.d.). The latin library. Hämtat från T. MACCI PLAVTI MILES GLORIOSVS: https://www.thelatinlibrary.com/plautus/miles.shtml den 10 05 2021 Steorn, P. (2006). Nakna män, maskulinitet och kreativitet i svensk bildkultur 1900-1915. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag. Thomson, B. (2018). Impressionism, origins, practice, reception. London: Thames & Hudson. Varnedoe, K. (1987). Gustave caillebotte. New Haven: Yale University Press.

Vigarello, G. (1988). Concepts of cleanliness – Changing attitudes in France since the Middle Ages. (J. Birell, Övers.) New York: Cambridge University Press.

8.1 Elektroniska källor

Freud, S. (2001). Three essays on the Theory of Sexuality. The standard edition of the complete psychological works of Sigmund Freud, Volume vii (1901-1905) : a case of hysteria, three essays on sexuality and other works. (J. Strachey, J. Putnam, A. Brill, Övers., A. Freud, A. Strachey, & A. Tyson, Sammanställare) London, England: psychoanalytic Electronic Publishing Books. Hämtat från https://www.sas.upenn.edu/~cavitch/pdf library/Freud_SE_Three_Essays_complete.pdf den 17 03 2021

Plautus, T. M. (u.d.). The latin library. Hämtat från T. MACCI PLAVTI MILES GLORIOSVS: https://www.thelatinlibrary.com/plautus/miles.shtml den 10 05 2021 Winckelmann, J. J. (1756). Gedanken über die Nachahmung der Griechischen Werke in der Malerei und Bildhauer Kunst. (2:a). Leipzig, Tyskland. Hämtat från https://www.projekt-gutenberg.org/winckelm/nachahm/titlepage.html den 15 04 2021

9. Bildförteckning

Bild 1, Homme s’essuyant la jamb [Man torkar sitt ben], https://www.advocate.com/art/2016/7/13/homoerotic-art-straight-artists, hämtat den 2021-05-10. Fotograf okänd. Bild 2, Homme au bain [Man i badet], http://www.kenneymencher.com/2016/09/homoerotic- art-if-its-nude-male-figure.html, hämtat den 2021-05-10. Fotograf okänd.

10. Noter

Inledning 1. Belinda Thomson, Impressionism, origins, practice, reception. (London: Thames & Hudson, 2018), s. 135. 2. Kirk Varnedoe, Gustave caillebotte, (New Haven: Yale University Press, 1987), s. 186. 3. Marie Berhaut, Caillebotte: Sa Vie et Son Oeuvre, Catalogue Raisonné des Peintures et Pastels, (Paris: La Foundation Wildestein, 1978), s. 87 4. Patrik Steorn, Nakna män, maskulinitet och kreativitet i svensk bildkultur 1900–1915, (Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag, 2006) 5. Dr. Parme Giuntini och Dr. Robert Summers, Caillebotte, Man at his bath, (2013), [video], Youtube, https://www.khanacademy.org/humanities/becoming-modern/avant-garde- france/impressionism/v/caillebotte-man-at-his-bath-1884, hämtat 2020-05-10, 1:36. 6. George L. Mosse, The Image Of Man, (New York: Oxford University Press, 1996), s. 24. 7. Mosse 1996, s. 23.

Teori och Metod 8. Mellan 1976–1984 skrev Michel Foucalt Sexualitetens Historia 1–3, som till viss del legat som grund i forskningen kring queerteori. Jeffrey Weeks har skrivit flertalet böcker i ämnet samhället och sexualitet, bland annat Sex, Politics and Society (1989) och Sexuality and it’s Discontents: Meanings, Myths and Modern Sexualities (1993) 9. Butler 1999, s. 16–17. 10. Judith Butler, Gender Trouble, (New York: Routledge, Chapman & Hall, 1999) 11. Fanny Ambjörnsson, Vad är Queer? (Stockholm: Natur & Kultur, 2016) 12. Ambjörnsson 2016, s. 9. 13. Franska revolutionen inleddes 1789 och resulterade i ett nytt samhällssystem som byggde på upplysningens idéer om folkstyre. Napoleon Bonaparte genomförde 1799 en statskupp som satte stopp för revolutionen. Efter Bonapartes exil 1814 tar Ludvig XVIII makten och rojalismen blomstrar. Efter hans död 1824 blir brodern Ludvig X kung och en konservativ tid följer. 1830 blir det revolution och en ny kung Ludvig Filip, sätts på tronen. Det återföljs av ytterligare en revolution 1848 då Filip störtas. Frankrike blir åter ett kejsardöme 1852 då Charles Louis Napoléon Bonaparte, även kallad Napoleon III blir kejsare. Som en del av den misstro franska regeringen känner mot prins Leopold av Hohenzollern-Sigmaringens kandidatur till den spanska kronan, ett hot mot Frankrikes styre, så förklarade Napoleon III krig mot Tyskland. 1870 börjar således det Fransk-Preussiska kriget där Frankrike förlorar och Napoleon III tillfångatas. 1871 faller så det andra kejsardömet och Frankrike blir åter en republik, den tredje republiken.

Tidigare forskning och material 14. Terry Smith, In Visible Touch: modernism and masculinity, (Chicago: University of Chicago Press, 1997) 15. Det innefattar både In Visible Touch: modernism and masculinity av Terry Smith och Gustave Caillebotte and the Fashioning of Identity in Impressionist Paris av Norma Broudes. 16. AnnaMarie Jagose, Queer Theory, an introduction. (New York: New York University Press, 2018)

Historik 17. Laura Mulvey, Visual pleassure and Narrative Cinema, i C. Penley, Feminism and Film Theory, (New York: Routledge, 1988) 18. Sigmund Freud, Three essays on the Theory of Sexuality. The standard edition of the complete psychological works of Sigmund Freud, Volume vii (1901-1905) : a case of hysteria, three essays on sexuality and other works, J. Strachey, J. Putnam, A. Brill, Övers., A. Freud, A. Strachey, & A. Tyson, (London, England: psychoanalytic Electronic Publishing Books, 2008) Hämtat från https://www.sas.upenn.edu/~cavitch/pdf-library/Freud_SE_Three_Essays_complete.pdf 19. Laura Mulvey, Visual pleassure and Narrative Cinema, i C. Penley, Feminism and Film Theory, (New York: Routledge, 1988) 20. Mulvey 1988, s. 63. 21. Mulvey 1988, s. 68. 22. Thomas Laqueur, Om könens uppkomst, (Stockholm: Brutus Östlings Symposion, 1994), s. 17. 23. J. J Winckelmann skrev 1756 Gedanken über die Nachahmung der Griechischen Werke in der Malerei und Bildhauer Kunst, (Leipzig, Tyskland, 1756). Boken översattes sedan till engelska 1765 av Henry Fusseli. Reflections on the painting and sculpture of the greeks, Hämtat från https://www.projekt- gutenberg.org/ winckelm/ nachahm/titlepage.html 24. Winckelmann 1756. 25. Mosse 1996, s. 37. 26. Med motiv som Horatiernas ed (1785) och Brutus vid sina söners lik (1789) illustrerar David fadern och sönernas makt i ett samhälle styrt av den romerska republiken. Kvinnorna är alltjämt i bakgrunden, sörjande och sårbara. 27. Jean-Baptise Chardin, La Blanchisseuse (1730), som för övrigt kan beskådas på Nationalmuseet i Stockholm (vers.2) och Antoine Raspals Intérieur de cuisine (ca 1776–1780) är tidstypiska motiv av kvinnor som är upptagna med olika former av hushållsarbete. 28. Berthe Morisot, La Mère et la soeur de l'Artiste [Konstnärens mamma och syster] (1870), gestaltar två kvinnor i en salong. Den unga kvinnan sitter tyst med korsade händer medan den äldre kvinnan på hennes högra sida läser en bok. Five O’clock Tea (1880) av Mary Casatt, två unga kvinnor sitter på en soffa med en teservis framför sig. Den ena kvinnan är försjunken i tankar medan den andra dricker sitt te. 29. Lindberg 2002, s. 168. 30. Två exempel på Degas målningar är Woman in a tub (1884) och Woman drying herslef after bath (ca 1885) 31. Målningen Gabrielle d'Estrées et de sa séur la duchesse de Villars (ca 1594) visar två kvinnor som badar, varav den ena nyper den andra i bröstvårtan. 32. Caillebotte blev inkallad 1870 och slogs med soldaterna i Garde Mobile de la Seine fram till 1871. 33. Varnedoe 1987, s. 2. 34. Varnedoe 1987, s. 150–152. Kring 1880 målade Caillebotte ett flertal motiv från Paris gator och torg, många av dem med perspektivet uppifrån som från en balkong eller ett fönster. Vue prise á travers un balcon och Boulevard vu d’en haut är två exempel. 35. Varnedoe 1987, s.3. 36. Berhaut 1978, s. 243. 37. Maurice Chaumelin skrev om Caillebottes målningar från utställningen Deuxiéme Exposition Impressioniste i La Gazette (des Estrangers) 8 april 1876. Chaumelin tvekar inte att likna Caillebottes arbete med konstnärer som Courbet och Manet då han anser Caillbotte vara det nya originella tillskott som konstvärlden saknat under flera år. Varnedoe, s. 185. 38. Varnedoe 1987, s. 4. 39. Berhaut 1978, s. 251 40. Utställningen pågick mellan 4–30 april 1877 och innefattade 18 impressionistiska konstnärer. Kommittén bakom projektet bestod av Gustave Caillebotte, Camille Pissaro och Auguste Renoir. 32

41. Caillebotte bidrog med sex verk varav Rue de Paris, Temps de pluie [Paris street, a rainy day] och Le pont de l’Europé [The bridge of Europe] är hans mest omtalade målningar. 42. Berhaut 1978, s. 247. 43. Redan 1884 målade Caillebotte ett motiv från Gennevillier, La plaine de Gennevilliers, champs jaunes, och fälten med sina blommor blev ett återkommande motiv i hans tavlor fram till 1893. 44. Berhaut 1978, s. 7. 45. Wildenstein Gallery, 15 juni-16 juli 1966, Berhaut, s. 250

Bildanalys 46. Berhaut 1978, s. 251. 47. Varnedoe 1987, s. 198. 48. Wildenstein Gallery, 15 juni-16 juli 1966, Berhaut, s. 250. 49. Det var inte ovanligt att Caillebotte skapade skisser i olja innan han färdigställde den slutgiltiga kompositionen. Ett av hans kändaste verk, Le Pont de L’Euorope (1876) har en föregångare som trots sin ofullständighet i detaljer ställts ut flertalet gånger under 1900-talet. Berhaut, 1978, s. 91. 50. Terje Oestigaard, Water, Christianity and the rose of Capitalism. (London: I.B Tauris, 2013) s. 48. 51. Baptism of Christ målades av Giotto di Bondone ca 1303–1306 och finns i Cappella degli Scrovegni, Italien. 52. Antonie van Leeuwnhock upptäckte bakterier 1675. Ferdinand Cohn påvisade 1854 att bakterier kunde överleva kokpunkten och sedan återgå till ett reproduktivt stadium. De nästkommande åren fann man även att smittsjukdomar är levande organismer och baciller som orsakade mjältbrand och tuberkulos upptäcktes. Henrik Berg, Läkarebok, (Göteborg: Nordiska Förlags A.B, 1918) s. 220. 53. Titus Maccius Plautus (254–184 f.kr) skrev den grekiske komedin Miles Gloriosus [Den skrävlande soldaten] Slaven Palaestrio erbjuder den äldre mannen Periplectomenus en prostituerad genom att fråga: Lautam vis an quae nondum sit lauta? Betydelsen blir på latin ”en tvättad” [lauta] eller ”otvättad” [nondum lauta], https://www.thelatinlibrary.com/plautus/miles.shtml, rad 787. 54. Målningen Le Bain Turc (1862) av Ingres visar en pool fylld med nakna erotiska kvinnor. 55. Att färgen blå kom att representera pojkar och färgen rosa representera flickor skedde inte förrän under 1900-talet enligt historikern Jo Paoletti, vilket till viss del färgar dagens sätt att analysera. Caillebotte hade förmodligen inte detta tänk då han målade Man i badet. [eg. kommentar] 56. Ett exempel på traditionella franska stilleben är från konstnären Jean-Baptise-Siméon Chardin (1699- 1779) 57. Norma Broude, Gustave Caillebotte and the Fashioning of Identity in Impressionist Paris. (London: Rutges University Press, 2002) s. 157. 58. Mosse 1996, s.21 59. Mulvey 1988, s. 68. 60. Mosse 1996, s. 6.

Resultat 61. Ambjörnsson 2016, s. 52. 62. Dr. James G. Kiernan publicerade sin journal som sedan lästes upp för Chicagos medicinska fakultet den 7 mars 1892. Katz 2001, s. 70. 63. Katz 1987, s. 68. 64. Lindberg 2002, s. 10 65. Enligt RFSL-ungdoms ordlista, https://rfslungdom.se/ordlista/heteronormativitet/ 66. Jacques-Louis David målade i slutet av franska revolutionen detta verk (1799) kanske en antydan om nationens trötthet och växande önskan om fred. Darcy Grimaldo Grigsby, beskriver hur David var tvungen att försvara motivet eftersom männen delar komposition med klädda kvinnor. Att vara påklädd vittnade om klass. Extremities: Painting Empire in Post-Revolutionary France, (Yale University Press, London, 2002) s. 313. 67. Det kunde röra sig om allt ifrån politik som konstnären Jaques-Louis Davids målningar visar, eller mer moraliska frågor, Den straffade sonen (1799) av Jean-Baptise Greuze. Kompositionen visar hur den

unge sonen som mot sin faders vilja lämnar hemmet för armén. Vid sin hemkomst har fadern hunnit dö, vilket visar att sonen brustit i sin plikt mot familjen. 68. Liudmila Brylenko, Valentina Berezina, Evgenia Georgievskaya, Five hundred years of french painting, Y. Pamfilov, Övers. (Leningrad: Aurora Art, 1990) 69. Den normativa bilden hänvisar till den heterosexuella västerländska mannen som kön och inte som individ. Bilden av manlighet är sedan 1700-talet fylld av dygder som styrka, ära och mod. Mosse, 1996, s. 4. 70. Bazilles målning Summer scene (1869), dess placering med modern landskapsbakgrund och aktiviteter förknippat med simning, gör kompositionen godtagbar eftersom den inte är direkt sexuell. De är inte objekt utan nakna män som idrottar. Sweerts motiv Bathing men (1655) visar några unga män på en klippa. Kropparnas lemmar döljer könen och det är ingenting avslappande i deras nyklassicistiska poser. Dessutom är de utomhus, någon badar, andra torkar sig, vilket kan förklara varför de befinner sig där, i en slags maskulin omgivning förknippat med friskhet och styrka. 71. Syftar till motivet Man i badet. 72. Mosse, 1996, s., 24

Slutdiskussion 73. Bibeln, Första Moseboken 3:10, (Falkenberg: Libris/EFS Förlaget, 1981) s. 12.