Räddningstjänstplan

Förslag till

Räddningstjänstplan

för

SKARA OCH GÖTENE

KOMMUNER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid

Inledning………………………………………………………………………………………3

Förkortningar och utbildningskrav………………………………………………………....4

Tilläggsutbildning…………………………………………………………………………….5

Riskanalys……………………………………………………………………………………..6

Skadeförebyggande verksamhet……………………………………………………………..7

Räddningskårens organisation………………………………………………………………8

Organisationsöversikt………………………………………………………………………...9

Räddningstjänst under höjd beredskap……………………………………………………10

Räddningskår………………………………………………………………………………..11

Mobiliseringstider under höjd beredskap…………………………………………………12

Riskvärdering av skadetyper……………………………………………………………….13

Klassificering av konsekvenser…………………………………………………………….14

Målet för räddningskårens verksamhet……………………………………………………15

Operativt ledningsansvar…………………………………………………………………...17

Vattenreservoarer och brandposter………………………………………………………..18

Alarmering…………………………………………………………………………………..19

Underhåll…………………………………………………………………………………….20

Varningssystem……………………………………………………………………………...21

Anordningar vid badplatser………………………………………………………………..22

Insatstider till kommunernas olika delar………………………………………………….23

Räddningskårens beredskap……………………………………………………………….25

Kompetens för befäl………………………………………………………………………...26

Övningar……………………………………………………………………………………..27

Varning, information och alarmering……………………………………………………...28

Anläggningar som avses i 43 § räddningstjänstlagen samt vattentäkter och andra

Avtal och överenskommelser om samverkan……………………………………………...30

1 2 BILAGOR 3 4 1 Avtal om gemensam räddningstjänstorganisation inom Skara och Götene kommun 5 2 Karta med insatstider 3a-f Vattentäkter skyddsområde 4 Hamnar

INLEDNING

Gällande lagstiftning (Räddningstjänstlagen SFS 1986:1102) med tillhörande förordning (SFS 1986:1107) ställer krav på kommunen vad avser ansvar för räddningstjänsten.

Föreliggande räddningstjänstplan är det dokument som skall visa kommunens ambition att uppfylla formella krav. Planen skall informera kommuninvånarna om detta samt även underlätta den statliga tillsynen av den kommunala räddningstjänsten. Närmare bestämmelser om innehållet i räddningstjänst planen finns i Räddningstjänstlagen.

Det är viktigt att de förutsättningar som framgår av denna plan beaktas i kommunens planeringsarbete för att ett effektivt utnyttjande av räddningstjänsten skall erhållas.

För Skara och Götene kommuner har 1992 utförts en riskanalys för såväl fredstid som vid höjd beredskap.

Riskanalysen omfattar industrier, publika lokaler, hamnar samt övriga riskobjekt inom kommunen.

Antalet samtidiga skadeplatser med typskador som beräknas uppstå under höjd beredskap är en (1) i varje kommun. Kemiska stridsmedel kan komma att användas under höjd beredskap.

Denna riskanalys ligger tillsammans med räddningstjänstens brandsyneförteckning till grund för räddningstjänstplanen.

Skara och Götene kommuner utgör en räddningsregion.

Med målsättningen att få till stånd ett effektivare resursutnyttjande har samgående etablerats och formaliserats i en gemensam räddningsnämnd.

FÖRKORTNINGAR OCH UTBILDNINGSKRAV

Befattningar vars innehavare uppfyller de kompetenskrav som framgår av räddningstjänstförordningen (1986:1107).

Rch Räddningschef

Stf Rch Ställföreträdande räddningschef

Kompetenskrav som överensstämmer med de olika utbildningar som anges i RäF.

BI Brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen (1993:100)

BMFF Brandmästarexamen och Räddningsverkets utbildning i förvalt- ningskunskap samt förebyggande åtgärder mot brand för brand- mästare

BMFV Brandmästarexamen och Räddningsverkets utbildning i förvalt- ningskunskap

BMFB Brandmästarexamen och Räddningsverkets utbildning i före- byggande åtgärder mot brand för brandmästare

BM Brandmästarexamen

BfHFB Brandförmansexamen, heltid och Räddningsverkets utbildning i förebyggande åtgärder mot brand för brandförmän

BfH Brandförmansexamen, heltid

BmH Brandmansexamen, heltid

BfD Brandförmansexamen, deltid

BmD Brandmansexamen, deltid

Rm Räddningsman uttagen med civilplikt och utbildad för att under höjd beredskap ingå i räddningskåren

Tilläggsutbildning

HRK Högre räddningstjänstkurs

RSK Regional samverkanskurs

1. RISKANALYS

Riskanalysen är reviderad 1995.

Riskanalysen omfattar centrumbebyggelse, trafikleder, industrier, skyddsområde för vattentäkter, lantegendomar, militära anläggningar, publika lokaler, skolor, varuhus, vårdanläggningar samt övriga riskobjekt inom kommunen.

Antalet samtidiga skadeplatser med typskador som beräknas uppstå under höjd beredskap är en (1) i varje kommun. Kemiska stridsmedel kan komma att användas under höjd beredskap.

Riskanalysen ligger tillsammans med räddningstjänstens brandsyneförteckning till grund för räddningstjänstplanen.

2. SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET

Räddningsnämnden är ansvarig för den förebyggande verksamheten.

Förutom den lagstadgade skyldigheten att utföra brandsyn och främja annan olycks- och skadeförebyggande verksamhet i kommunen skall en utökning av externa arbetsuppgifter med syfte att förebygga bränder och andra olyckor ske framdeles. Exempelvis genom att tillgodose kommunala och statliga förvaltningars liksom näringslivets önskemål om information och utbildning i brandskydd, riskhantering och skadeförebyggande åtgärder.

3. RÄDDNINGSKÅRENS ORGANISATION

Räddningstjänsten Skara-Götene har under räddningsnämnden en Räddningschef som verkställande tjänsteman. Utöver detta finns en ställföreträdare och en brandingenjör. Tillsammans utgör de ledningen för räddningstjänsten, förebyggande brandskydd, civil beredskap och internt skydd.

Räddningskåren samverkar med kommunernas övriga förvaltningar.

Räddningschef och ställföreträdande räddningschef är stationerade i Skara.

4. ORGANISATIONSÖVERSIKT

Räddningsnämnd

Räddningschef Administration

Ställföreträdande Räddningschef

Befolkningsskydd och Räddningstjänst (vid höjd beredskap) 1 BM

Förebyggande mot brand Rch, stf Rch och BI

Räddningstjänst

Räddningskåren station Skara Räddningskåren station Götene Utryckningsstyrka heltid Utryckningsstyrka deltid 2 brandmästare 8 brandförmän 7 brandmän 16 brandmän Deltid 6 brandförmän 18 brandmän

Rch i beredskap

5. RÄDDNINGSTJÄNST UNDER HÖJD BEREDSKAP

Kommunstyrelsen är högsta kommunala myndighet under höjd beredskap. Ledning av räddningstjänst under höjd beredskap sker från räddningscentralen på Skara brandstation. Hela den kommunala beredskapsorganisationen bygger i allt väsentligt på den fredstida organisationen och gällande ansvarsförhållanden.

Kommunens räddningsstab under höjd beredskap är uppbyggd kring räddningstjänstens operativa lednings- och planeringsresurser och är dessutom kompletterad med den övriga kommunala lednings- och fackkompetens som behövs.

De materiella resurser som skall finnas för höjd beredskap såväl som den regelbundna övningsverksamheten skall så långt möjligt integreras med de fredstida resurserna och verksamheten och utnyttjas på ett rationellt och flexibelt sätt.

6. RÄDDNINGSKÅR

Fredstid

Det skall finnas en räddningsstyrka i varje kommun och den skall vara placerad i Skara respektive Götene centralort.

Krigstid

Det skall finnas en räddningsstyrka i varje kommun och den skall vara placerad i Skara respektive Götene centralort.

7. MOBILISERINGSTIDER UNDER HÖJD BEREDSKAP

Med mobiliseringstid avses den tid som åtgår från order om att höjd beredskap skall intas utgått och till dess att berörd enhet kan påbörja lösandet av sina uppgifter.

Mobiliseringstiden för räddningstjänstens personal är 24 timmar.

8. RISKVÄRDERING AV SKADETYPER

Nr Skadetyp Sannolikhet Konsekvenser

01 Lägenhetsbrand Stor Små

02 Villabrand Stor Små

03 Trafikolycka Stor Små

04 Trafikolycka/brand Stor Små

05 Brand i objekt med lång inträngn.väg Mindre Lindriga

06 Drunkningsolycka Mindre Små

07 Stor skogsbrand Liten Lindriga

08 Brand i inglasat köpcentrum Mindre Medelstora

09 Brand i publik lokal Mindre Lindriga

10 Farligt gods- olycka Mindre Medelstora

Klassificering av sannolikhet

Mycket liten sannolikhet Mindre än en gång per 100 år

Liten sannolikhet En gång per 10-100 år

Mindre sannolikhet En gång per 1-10 år

Stor sannolikhet Någon gång per år

Mycket stor sannolikhet Många gånger per år

Klassificering av konsekvenser

Små konsekvenser 1-2 döda Mindre än 3 Mkr

Lindriga konsekvenser 2-4 döda Mellan 3 och 30 Mkr

Medelstora konsekvenser Fler än 4 döda Mer än 30 Mkr

Stora konsekvenser Fler än 10 döda Mer än 300 Mkr

Mycket stora konsekvenser Fler än 30 döda Mer än 600 Mkr

Katastrofala konsekvenser Fler än 100 döda Oersättliga

9. MÅLET FÖR RÄDDNINGSKÅRENS VERKSAMHET

Räddningstjänsten Skara- Götene ansvarar för att kommunerna Skara och Götene uppfyller de lagstadgade krav som ställs på kommunal räddningstjänst.

Räddningskåren skall ha tillgång till personella och materiella resurser samt övas för nedan angivna uppgifter och insatser.

Räddningsstyrkorna skall i samverkan - tvåstationsinsats - kunna utföra:

* Samtidig utvändig livräddning och släckning samt invändig livräddnings- och släckinsats med kort inträngningsväg för rökdykare vid brand i all bostadsbebyggelse upp till och med 8 våningar, industrier, vårdhem, hotell, publika lokaler, skolor och köpcentra.

* Samtidig invändig livräddnings- och släckinsats med lång inträngningsväg för rökdykare kombinerat med utvändig livräddning och släckning.

* Livräddning, losstagning av fastklämda och övriga skadebegränsande åtgärder vid större olyckor.

* Begränsning och släckning av bränder i stora industrier, institutioner och upplag.

* Begränsning och släckning av bränder i skog och mark.

* Arbete i kemikaliebemängd miljö med livräddande och skadebegränsande insatser.

* Oljeskadebekämpning i vatten och på land.

* Medverkan vid statlig räddningstjänst t ex flygräddning, sjö- och miljöräddning, efterforskning av försvunna personer samt vid utsläpp av radioaktiva ämnen.

Räddningsstyrkorna skall dessutom självständigt kunna utföra:

* Invändig livräddnings- och släckinsats med rökdykare i bostadsbebyggelse upp till och med 8 våningar samt i okomplicerade lokaler t ex mindre industrier, garage m m.

* Begränsning och släckning av mindre bränder i soprum, upplag, fordon och skog och mark.

* Livräddning vid mindre kemikalieolyckor.

* Losstagning av fastklämda vid ras och trafikolyckor.

* Terrängtransport av skadade fram till farbar väg.

* Oljeskadebekämpning i mindre omfattning i vatten och på land.

* Restvärdesräddning då stora värden hotas.

* Arbete i kemikaliebemängd miljö.

Under höjd beredskap skall räddningsstyrkorna utöver ovan uppräknade, självständigt kunna bekämpa en typskada. Vid fler samtidiga typskador krävs samverkan med andra kommuner, i första hand Lidköpings och Kvänums räddningsstyrkor.

10. OPERATIVT LEDNINGSANSVAR

Räddningstjänsten har enligt lag, räddningstjänstplan, avtal och övriga kommunala beslut ett omfattande ledningsansvar. Detta gäller även vissa funktioner utanför den ordinarie räddningstjänsten. a) Kommunal räddningstjänst för ca 31.000 invånare. b) Kommunal ledningsgrupp för fredskriser och akuta beredskapstillstånd. Beslut om inkallning av denna grupp åvilar Räddningstjänstens ledning. Här förutsätts att vi även svarar för stabs- tjänst, sakkunskap, erforderlig teknik mm. Gruppens ledningsplats är Rådhuset i Skara resp Centrumhuset i Götene. Reservledningsplats är brandstationen, Skara resp Götene. c) Utlösning av signalen ”Viktigt meddelande” (VMA).

11. VATTENRESERVOARER OCH BRANDPOSTER

För försörjning av brandsläckningsvatten skall finnas, i enlighet med gällande VA-norm, erforderligt antal brandposter anslutna till kommunernas ordinarie vattenledningssystem.

Brandposternas antal och placering bestäms av Tekniska kontoren i samråd med räddningschefen och skall finnas redovisade på Skaras och Götenes vattenkartor.

Brandposter skall finnas i Skara och Götene centralort, Ardala, Axvall, Eggby, Varnhem, Hällekis, Källby och Lundsbrunn.

Räddningschefen skall alltid underrättas när vattenledning till brandpost avstängs och åter öppnas samt när ny brandpost anordnas.

Brandposternas och vattentagens anläggande, underhåll och tillsyn inklusive snöröjning utförs och bekostas av kommunernas tekniska kontor.

Inom kommunen finns iordningställda vattenreservoarer samt uppställningsplatser för motorsprutor. Brandposternas, vattenreservoarernas och uppställningsplatsernas placering framgår av kartmateriel hos räddningstjänsten.

För att garantera erforderligt brandsläckningsvatten skall finnas tillgång till erforderligt antal tankbilar hos räddningstjänsten.

12. ALARMERING

Kommunerna svarar enligt lag för alarmeringstjänsten. In- och utgående alarmering utförs i enlighet med gällande avtal av SOS Alarmering AB.

Vid fel på ordinarie alarmeringsutrustning skall larm även kunna ges via reservlarm.

Ingående alarmering

Larm inkommer till SOS-centralen på manuellt sätt genom telefonnätets 112-funktion.

Ett stort antal objekt i kommunerna skyddas av automatiska brandlarm och/eller sprinkleranläggningar. Dessa anlägningar är direkt anslutna till en särskild mottagningsutrustning på SOS-centralen.

Särskild alarmeringsanordning skall finnas vid varje brandstation.

Vid avbrott i 112-funktionen finns fastställda rutiner som föreskriver bemanning av brandstation eller uppställning av brandfordon på strategiskt lämplig plats. Allmänheten underrättas om reservvägen genom lokalradio, riksradio och TV.

Utgående alarmering

Vid SOS-centralen finns en av räddningschefen fastställd larmplan för alarmering av räddningsstyrkorna vid olika typer av nödlägen.

SOS-centralen larmar respektive brandstation via telefonnätet och en särskild mottagningsutrustning som finns på varje brandstation.

På brandstationen i Skara sker alarmering samtidigt genom fasta högtalare och via personmottagare.

Utlarmning av deltidsstyrkor sker via personmottagare.

Befäl i beredskap larmas via personmottagare.

Reservalarmering sker via radio om ordinarie larmvägar ej fungerar.

Reservkraft finns och går automatiskt in vid strömavbrott på Skara brandstation.

Reservkraft finns och startas upp manuellt vid strömavbrott på Götene brandstation.

Underhåll

Ansvaret för drift och underhåll av alarmeringsystemen fördelas enligt följande:

Räddningstjänsten Larmutrustning på brandstationerna

SOS Alarmering SOS-centralens utrustning

Telia Telenätet

Multicom Larmledningsnätet

Objektägaren Larmutrustning för automatiskt brandlarm mm

13. VARNINGSSYSTEM

Signalen ”Viktigt meddelande” (VMA) kan ges inom Skara och Götene centralorter med fasta varningsaggregat. Varningssignalen kan utlösas från brandstationen i Götene och från SOS- centralen.

Övriga kommundelar varnas med mobilt varningsaggregat.

I samband med signalen kontaktas Sveriges Radio enligt särskild instruktion för att via riksradion ge av räddningsledaren beordrad information om farans art, lokalisering samt råd och anvisningar till berörd allmänhet. För att snabbt få ut den erforderliga informationen finns på SOS-centralen förberedda skriftliga meddelanden ang gasutsläpp, farlig brandrök, förgiftat eller otjänligt dricksvatten m m.

För underhåll av varningsaggregat i Skara och Götene kommuner ansvarar räddningstjänsten.

14. ANORDNINGAR VID BADPLATSER

Säkerhetsanordningar i form av båt och livboj skall i skälig omfattning finnas på allmänna badplatser.

Upplysning till allmänheten vad det gäller dessa säkerhetsanordningar och alarmeringsmöjligheter skall ske genom skyltning.

Tillsyn över anordningarna och ansvar för de allmänna badplatserna åvilar Kultur och fritidsnämnden i Skara resp Barn och ungdomsnämnden i Götene.

Förteckning över de allmänna badplatserna finns som bilaga 1.

15. INSATSTIDER TILL KOMMUNENS OLIKA DELAR

Ambitionen är att snabbast möjligt begränsa eller avvärja skador på liv, egendom eller miljö orsakade av brand, ras eller annat nödläge.

Definitioner

Med insatstid avses tiden från alarmering av insatsstyrkan till dess räddningsarbetet kan påbörjas, d v s summan av anspänningstid, körtid och angreppstid.

Anspänningstiden är tiden från alarmering av personalen till dess räddningsstyrkans första fordon kan utgå.

Med körtid avses tiden det tar att med räddningsfordonet förflytta sig från brandstationen till skadeplatsen.

Med angreppstiden avses tiden från det att fordonet placerats för angrepp eller insats till att räddningsarbetet börjar få inledande effekt.

Indelning i bebyggelsegrupper

Bebyggelsens karaktär utgör en väsentlig grund för val av ambitionsnivå för insatstider. Bebyggelsebeståndet kan delas in i tre grupper. I bebyggelse hänförbar till grupp I bör man eftersträva insatstider under 10 minuter, i grupp II 20 minuter och i grupp III 30 minuter.

I kommunernas totala planläggningsarbete, vid planering av kommande bebyggelse eller planläggning av nya brandstationer skall dessa planeringsförutsättningar vägas in.

Kommunernas tätorter och övriga bebyggda områden inordnas i nedan angivna bebyggelsegrupper. Denna bedömning ligger sedan till grund för kravet på längsta insatstid.

Grupp I: (insatstid normalt under 10 minuter)

A. Koncentrerad centrumbebyggelse eller sluten kvartersbebyggelse med bostäder, butiker, varuhus, kontor och samlingslokaler.

B. Särskilt brandfarlig bebyggelse.

C. Större vårdanläggning, elevhem, hotell eller anläggning med personal- krävande utrymning.

D. Industriområde eller industrier med speciellt farlig verksamhet.

E E. Större brandfarlig eller miljöfarlig verksamhet.

F. Hamn avsedd för yrkestrafik med olje/bensinhantering eller med hantering av miljöfarligt ämne.

G. Bostadsbebyggelse 4 våningar och högre eller bostadsområde där speciella räddningsvägar finns anordnade.

H. Större samlingslokaler avsedda för fler än 300 personer.

Grupp II: (insatstid normalt under 20 minuter)

A. Bostadsområde och flerfamiljshus i 3 våningar och lägre (friliggande) A B. Villa-, radhus-, kedjehus- eller grupphusbebyggelse

C. Större byar och gårdssamlingar

D. Enstaka större industrier

Grupp III: (insatstid normalt under 30 minuter)

A. Enstaka byggnader och gårdar

B. Fritidshus

Insatstider för kommunernas olika dela redovisas i bilaga 2. Kartorna visar insatstiden beräknad på normaltrafik samt angreppstid på högst 60 sekunder med en styrka om minst 1+4 för invändig livräddning med rökdykare. Angreppstiden på 60 sekunder är en planeringsschablon. Vid komplicerade byggnader, t ex vårdanläggningar, varuhus, stora industrier och liknande objekt, blir angreppstiden normalt mycket längre än vad schablonen anger. Trafiksituationen, liksom väglag, påverkar också den totala insatstiden.

16. RÄDDNINGSKÅRENS BEREDSKAP

Följande styrkor skall ständigt kunna rycka ut inom de tider som anges nedan:

Stationsort Minsta styrka Längsta anspänningstid

Skara 1 BM + 4 Bm H 5 minuter Helgfri måndag – fredag Kl. 07.00 – 20.00

2 Bf D + 6 Bm D 5 minuter Dygnet runt

Götene 2 Bf D + 4 Bm D 5 minuter Dygnet runt

Befäl i beredskap

Ett befäl med lägst brandmästarkompetens kompletterad med regional samverkanskurs (RSK) eller motsvarande skall finnas tillgängligt genom beredskapstjänstgöring. Befälet skall vara anträffbart via kommunikationsutrustning och alltid kunna svara och träda i tjänst inom 90 sekunder samt med disponerat fordon kunna inställa sig på skadeplats eller en brandstation inom ansvarsområdet.

Räddningschef i operativ verksamhet

De beslut som ankommer på räddningschefen att fatta i operativa sammanhang, normativa och strategiska, är delegerade till befäl i beredskap, då denne träder i tjänst.

17. KOMPETENS FÖR BEFÄL

Räddningstjänstens befäl skall lägst ha den kompetens som redovisas i tabellen nedan:

Befattning Kompetens Antal

Räddningschef Brandmästarexamen och statens räddnings- 1 verks utbildning i förvaltningskunskap och förebyggande åtgärder mot brand för brand- mästare.

Stf räddningschef -”- 1

Brandingenjör Examen från högskolans brandingenjörslinje 1 och statens räddningsverks praktiska utbildning i räddningstjänst för brandingenjörer.

Brandmästare Brandmästarexamen 3

Brandförman, deltid Brandförmansexamen deltid 14

Punkt 9 i övergångsbestämmelserna till räddningstjänstförordningen (1986:1107) skall tillämpas i kommunerna.

18. ÖVNINGAR

För att bibehålla och öka kompetensen hos räddningskårens personal skall regelbundna övningar genomföras. Ett övningsprogram skall upprättas av den skadeavhjälpande avdelningen. Programmet skall ange vilken personal som skall delta i respektive övning, övningarnas omfattning i tid samt innehåll. Särskilt intresse skall ägnas samverkan med myndigheter och organisationer.

För heltidsanställda brandmästare och brandmän genomförs minst 10 övningstimmar i räddningstjänst per månad. Inriktningen på övningarna skall svara mot uppställda mål för räddningsstyrkan. Journalföring skall ske i erforderlig omfattning.

Deltidsanställd personal övas minst 24 gånger per år.

Ledningspersonal skall övas i förmåga att leda stora och långvariga räddningsinsatser.

19. VARNING, INFORMATION OCH ALARMERING

Kommuninnevånarna skall kunna varnas och informeras vid allvarliga olyckshändelser. Detta gäller även vid olyckor som inträffar utanför kommunerna men som kan påverka kommunerna.

De händelser som främst kan föranleda varning och information är:

• Olje- och kemikalieutsläpp som påverkar vattentäkter • Utsläpp av giftiga och/eller brandfarliga gaser • Stor explosionsrisk • Omfattande brand som producerar stora mängder giftig eller irriterande brandrök

Vid beslut om att allmänheten skall varnas med anledning av omedelbar eller snart förestående fara skall alltid signalen ”Viktigt meddelande” utnyttjas. Signalen skall alltid direkt åtföljas av aktuell information, råd och anvisningar i riksradion. För att detta radiomeddelande snabbt och korrekt skall kunna ges skall förtryckta meddelanden finnas både hos räddningsledaren och vid SOS-centralen.

För viktiga meddelanden eller information som inte innebär omedelbar eller snart förestående fara kan lokalradion eller riksradion utnyttjas genom att begäran om programbrytning ställs till sändningsledare. Informationen kan också ges i samband med nyheter eller andra meddelanden vid varje hel eller halv timme. VMA-signalen kan ges omedelbart i Skara och Götene tätorter. För övriga tätorter, mindre byar och gårdssamlingar utnyttjas mobil tyfonanläggning samt därför avsedda yttre högtalarsystem på brand- och räddningsfordon.

Signalen ”Viktigt meddelande” består av upprepade 7 sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders paus emellan.

När signalen hörs skall allmänheten bege sig inomhus, stänga fönster, dörrar och ventiler samt lyssna på riks- eller lokalradion.

Information, råd och anvisningar till drabbad eller hotad allmänhet kan slutligen ges direkt muntligt till enskild eller grupp eller genom överlämnande av skriftliga meddelanden.

Vid långvariga insatser kan representant från lokalradion användas fortlöpande i räddnings- arbetet. Lokalradioreportern grupperas då nära ledningsplatsen men ingår inte i staben utan skall endast vara tillgänglig för snabba viktiga meddelanden till allmänheten. I den mån samme reporter arbetar med den journalistiska bevakningen från olycksplatsen är det nödvändigt att strikt åtskilja räddningsledningens information, råd och anvisningar från övriga intervjuer och rapporter.

Förberedande information skall delges kommuninvånarna. Innehållet skall förklara kommunens varnings- och alarmeringssystem under olika skeden.

20. ANLÄGGNINGAR SOM AVSES I 43 § RÄDDNINGSTJÄNSTLAGEN SAMT VATTENTÄKTER OCH ANDRA OMRÅDEN DÄR EN OLYCKSHÄNDELSE KAN MEDFÖRA ALLVARLIGA SKADOR I MILJÖN

Enligt bestämmelserna i 43 § räddningstjänstlagen är ägaren eller innehavaren av en anläggning, där verksamheten innebär fara för att en olyckshändelse skall allvarliga skador på människor eller i miljön skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador.

Anläggningar som avses i 43 § räddningstjänstlagen

Inom Skara kommun finns Swedish Quality Meats med hantering av farligt gods i form av bl a ammoniak. Risk för giftigt utsläpp i närområdet.

Inom Götene kommun finns Arla Milkfood med hantering av farligt gods i form av bl a ammoniak. Risk för giftigt utsläpp i närområdet.

21. AVTAL OCH ÖVERENSKOMMELSER OM SAMVERKAN

Avtal om gemensam räddningstjänstorganisation inom Skara och Götene kommuner

Bilaga 3.

Restvärdesräddning

Genom avtal med Larmtjänst svarar Räddningstjänsten för restvärdesräddning i samband med räddningstjänstinsatser i kommunerna. Arbetet utförs genomgående med kommunernas räddningspersonal.

Räddningstjänst i samverkan med byggbranschen

Genom avtal med NCC har Götene kommun försäkrat sig om snabb hjälp med olika insatser i samband med räddningstjänst. Genom avtal med Skanska Väst har Skara kommun försäkrat sig om snabb hjälp med olika insatser i samband med räddningstjänst.

Samverkan med brandförsvarsförbundet Skaraborg

Genom avtal med brandförsvarsförbundet Skaraborg har Skara räddningstjänst träffat överenskommelse om samarbete inom områdena utbildning och information i brandskydd.

Samverkan med Landstinget Skaraborg

Genom avtal med Landstinget Skaraborg och Götene kommun disponerar Landstinget logement och garageplats m m i Götene brandstationen.

Överenskommelse gällande insats i annan kommun

Genom avtal med grannkommuner erhålles vid behov bistånd med att utföra räddningsuppdrag.

Stationering av terrängfordon

Genom avtal med försvarsmakten disponerar Skara och Götene kommuner en bandvagn och två terrängbilar.

Överenskommelse om sjukvårdslarm

Mellan Skaraborgs sjukhus och Skara och Götene kommuner har överenskommelse träffats om hjälp för insatser inom sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde.

Avtal om hjälp för räddningstjänst

Mellan Mariestads och Götene kommuner har avtal tecknats om hjälp för räddningstjänst inomdelar av Mariestads och Götene kommuner.

Avtal med SOS Alarm AB

Mellan kommunerna och SOS Alarm AB finns tecknat avtal om alarmeringstjänsten.

Samtliga avtal finns tillgängliga på räddningstjänstens expedition, Axvallagatan 1, i Skara.

7.3 Bebyggelsegrupper/insatstider för respektive tätort

Grupp I: 10 minuter

Skara centralort Händene Marum

Grupp II: 20 minuter

Ardala Axvall Bjärklunda Eggby N Lundby N Ving Skånings Åsaka Skärv Stenum Synnerby Varnhem V Gerum Vinköl Öglunda Ölanda

Grupp III: 30 minuter

Skallmeja Övriga byar och enskilda gårdar

Insatstider till kommunens olika områden redovisas i kartbilaga 1.b

Bilaga 3

ÖVERGRIPANDE ADMINISTRATIV ORGANISATION FÖR DEN KOMMUNALA RÄDDNINGSTJÄNSTEN I GÖTENE KOMMUN

Teknisk nämnd Kommunstyrelsen Miljö- och Byggnads- nämnd Gatuavd Rädd- Före- VA-avd nings- bygg- Samverkan i kår ande plan- och bygg-

10 ÖVNINGAR

Brandmästare skall upprätta ett övningsprogram för räddningskårens personal.

Programmet skall upprättas årligen och omfatta årets samtliga grundövningar.

Programmet skall ange:

- Deltagande personal

- Övningstid

- Övningsinnehåll

- Övningsplats

- Övningsledare

Programmet skall minst ha den omfattning som framgår av tabellen nedan.

Personal- Övningstimmar i Antal övningar Innehåll i stort kategori räddningstjänst per år per månad

Rch 2 10 Ledningsövningar Stf Rch 2 10 Räddningstjänst BM 10 50 (Se Övningsinnehåll- håll nedan)

BmH 10 50 Räddningstjänst BmD 5 50 (Se övningsinne- håll nedan)

Övningsinnehåll:

* Taktik och teknik * Utrustning och materiel * Rökdykning, kall och varm * Sambandstjänst * Kemdykning * Brandsläckning * Livräddning * Ledning och stabstjänst * Sjukvård * Organisation på skadeplats * Farligt gods * Orienteringsövningar * Vattenförsörjning * Fordon * Restvärdesräddning

30 30

12 ANLÄGGNINGAR SOM AVSES I 43 § RÄDDNINGSTJÄNSTLAGEN SAMT VATTENTÄKTER OCH ANDRA OMRÅDEN DÄR EN OLYCKSHÄNDELSE KAN MEDFÖRA ALLVARLIGA SKADOR I MILJÖN

12.1 Anlägningar som avses i 43 § Räddningstjänstlagen

Inom Skara kommun finns Scan Farmek. Detta kan innebära bland annat utsläpp av ammoniak. Särskild riskinventering och planläggning har skett. I Riskanalysen för Skara kommun redovisas de skado r en olyckshändelse kan orsaka.

Inom Skara kommun finns Skara Frys. Detta kan innebära utsläpp av ammoniak.Särskild riskinventering och planläggning har skett. I Riskanalysen för Skara kommun redovisas de skador en olyckshändelse kan orsaka.

12.2 Vattentäkter där en olyckshändelse kan medföra allvarliga skador

I kommunen finns en allmän vattentäkt, i Eggby. Dessutom finns reservvattentäkter i Ardala, Skara och Axvall. Dessa används vid avbrott i leveranser från Kommunalförbundet Skaraborgsvattens vattenverk i Borgunda. Vid bedömning av risken för allvarliga skador tas hänsyn till de naturliga och tekniska förutsättningarna, sannolikheten för och konsekvenserna av en olycka. Skyddsområden för vattentäkterna framgår av bilaga 3 d - g. Observera att det för täkten i Axvall endast finns förslag till skyddsområde, ej fastställt av länsstyrelsen.

12.3 Andra områden

Inom kommunen finns nedanstående naturreservat.

Brunsbo äng Höjentorp - Drottningkullen Torp Eahagen - Öglunda Jättadalen - Öglunda grotta Bockaskedeåsen - Björnabacken Sydbillingen Bjurum-Dagsnäs Björnön-Furubacken Sytängarna Runt Hornborgasjön finns ett område som är särskilt känsligt för oljeföroreningar.

12 AVTAL

12.1 Avtal om samverkan

Avtal om räddningschef

Genom avtal mellan Skara och Götene kommuner svarar Skara kommun för räddningschefstjänsten i Götene kommun.

Räddningstjänstavtal

Mellan Skara och Götene kommuner har träffats avtal om gemensam räddningsregion.

Restvärdesräddning

Genom avtal med Larmtjänst svarar Räddningstjänsten för restvärdesräddning i samband med räddningstjänstinsatser i kommunen. Arbetet utförs genomgående med kommunens räddningspersonal.

Räddningstjänst i samverkan med byggbranschen

Genom avtal med Skanska Väst har Skara kommun försäkrat sig om snabb hjälp med olika insatser i samband med räddningstjänst.

Samverkan med Brandförsvarsförbundet Skaraborg

Genom avtal med Brandfösvarsförbundet Skaraborg har Skara räddningstjänst träffat överenskommelse om samarbete inom områdena utbildning och information i brandskydd.

Allmänt

Samtliga originalavtal finns tillgängliga på Räddningstjänstens expedition, Axvallagatan 1, 532 88 Skara.

Avtalsinnehåll framgår vidare av bilagor.

Alarmeringsrutiner framgår av SOS-centralen i Skaraborgs län.

11 VARNING, INFORMATION OCH ALARMERING

11.1 Olyckstyper, varnings- och informationsrutiner

Räddningsarbetet vid en olycksplats leds alltid av en räddningsledare. Vid omfattande och långvariga insatser upprättas normalt en stab under ledning av det beredskapshavande stabsbefälet. Förutom representanter för i räddningsabetet deltagande organisationer utses i regel ett särskilt informationsbefäl. Räddningsledaren är dock alltid ytterst ansvarig för att erforderlig information lämnas samt att allmänheten varnas vid allvarliga olyckor.

Olyckstyper

Följande olyckstyper kan medföra särskilt informations- (I) och/eller varningsbehov (V).

* Olje- och kemikalieutsläpp som påverkar vattentäkter I + V

* Utsläpp av giftiga och/eller brandfarliga gaser I + V

* Stor explosionsrisk I + V

* Bombhot I + V

* Omfattande brand som producerar stora mängder giftig eller irriterande brandrök I + V

* Skogsbrand I + V

* Skred och ras I + V

* Oväder; snö, storm, hagel, regn I + V

* Omfattande översvämningar I + V

* Flyghaveri I

* Omfattande trafikolycka I

* Elavbrott I

* Teleavbrott I

* Falsklarm på tyfon- eller telesystem I

* Begäran om särskild hjälp/assistans I

* Större avbrott i vattenleveranser I

* Luftanfall och markstrider I + V

Varnings- och informationsrutiner

Vid beslut att allmänheten skall varnas med anledning av omedelbar eller snart förestående fara skall alltid signalen ”Viktigt meddelande ” utnyttjas. Signalen skall alltid direkt åtföljas av aktuell information, råd och anvisningar i riksradion. För att detta radiomeddelande snabbt och korrrekt skall kunna ges skall förtryckta meddelanden finnas både hos räddningsledaren och vid SOS-centralen.

För viktiga medddelanden eller information som ej innebär omedelbar eller snart förestående fara kan lokalradion eller riksradion utnyttjas genom att begäran om programbrytning ställs till sändningsledaren. Informationen kan också ges i samband med nyheter eller andra meddelanden vid varje hel eller halv timme.

VMA-signalen kan ges omedelbart i Skara och Axvall tätorter. För övriga tätorter, mindre byar och gårdssamlingar utnyttjas därför avsedda yttre högtalarsystem på brand- och räddningsfordon.

Signalen kan utlösas från brandstationen, SOS-centralen samt räddningstjänstens ledningscentral vid höjd beredskap, vid order från räddningsledaren.

Räddningstjänsten svarar för underhåll av varningssystemet.

Information, råd och anvisningar till drabbad eller hotad allmänhet kan slutligen ges direkt muntligt till enskild eller grupp eller genom överlämnande av skriftliga meddelanden.

Vid långvariga insatser kan representant från lokalradion användas fortlöpande i räddningsarbetet. Lokalradioreportern grupperas då nära ledningplatsen men ingår inte i staben utan skall endast vara tillgänglig för snabba viktiga meddelanden till allmänheten. I den mån samme reporter arbetar med den journalistiska bevakningen från olycksplatsen är det nödvändigt att strikt åtskilja räddningsledningens information, råd och anvisningar från övriga intervjuer och rapporter.

11.2 Förberedande information

Upplysningar till allmänheten om hur räddningstjänsten i samband med olyckshändelse eller far bedriver sin varnings- och informationsverksamhet ges i den informationsbroschyr som tillhandahålls vid studiebesök och utbildning. Vid dessa tilfällen beskrivs också ingående signalen ”Viktigt meddelande” och tillhörande varningsrutiner. Fördjupad information om varningssystemet skall ges minst en gång per år genom annonsering i lokalpressen under rubriken ”Meddelanden”.

RÄDDNINGSTJÄNSTPLAN FÖR SKARA KOMMUN

Antagen av kommunfullmäktige 1996 XX XX

Gäller från 1997 01 01

Innehåll

1 Förkortningar och utbildningskrav...... 5 2 Räddningskårens organisation...... 6 2.1 Organisationsöversikt......

4 ALARMERING

Kommunen ansvarar enligt lag för alarmeringstjänsten. In- och utgående alarmering utförs i enlighet med gällande avtal av SOS Alarmering AB. Den för länet gemensamma SOS-centralen finns i Falköping.

4.1 Ingående alarmering

Larm inkommer till SOS-centralen på manuellt sätt genom telefonnätets 112-funktion. Dessutom skyddas 65 objekt i kommunen av automatiskt brandlarm och sprinkleranläggningar. Dessa anläggningar är direkt anslutna till en särskild mottagningsutrustning på SOS-centralen och brandstationen. Alarmering kan slutligen ske från direktanslutet brandskåp vid brandstationen.

Vid avbrott i 112-funktionen finns fastställda rutiner som föreskriver bemanning av bemanning av brandstation elle uppställning av brandfordon på strategiskt lämplig plats. Allmänheten underrättas om reservvägen genom lokalradio, riksradio och TV.

4.2 Utgående alarmering

Vid SOS-centralen finns en av räddningschefen fastställd larmplan för alarmering av räddningsstyrkorna vid olika typer av nödlägen.

SOS-centralen larmar brandstationen via telefonnätet och en särskild mottagningsutrustning som finns på brandstationen.

Alarmering sker samtidigt genom fasta högtalare och via personmottagare.

Befäl i beredskap larmas via personmottagare.

Reservalarmering sker via radio om ordinarie larmvägar ej fungerar.

4.3 Underhåll

Ansvaret för drift och underhåll av alarmeringssystemen fördelas enligt följande:

Räddningstjänsten Larmutrustning på brandstationen

SOS Alarmering SOS-centralens utrustning

Telia Telenätet

Telelarm Larmledningsnätet

Objektägaren Larmutrustning för automatiskt brandlarm m m

9. UPPSTÄLLNINGSPLATSER FÖR FARLIGT GODSTRANSPORTER

E 20

1 Rastplats Kålltorp 2 Rastplats Blombacka 3 Bilspedition Munkatorp 4 F d bensinstation söder om Ledsjö 5 Brännebrona Värdshus

Väg 184 mot Lidköping

6 P-slinga 400 m från korsning Hangelösa

Väg 44 mot Lidköping

7 Vägslinga 400 m från korsning Källby 8 Korsningen vid OK:s anläggning

Väg 184 mot Falköping

9 Räddningskårens övningsplats 10 Knutssons Härlunda 11 Vägslinga gamla vägen

Väg 49 mot Skövde

12 Parkeringsslinga vid travbanan 13 Gamla järnvägsbanken

Väg 714

14 Västerplana kyrkplan 15 Hällekis fd Folkets Hus

Väg 722

16 Dagbrottet vid Österplana kyrka

Väg 727

17 Parkeringsplanen, vägkorset Fullösa

Parkering

Tillfällig parkering eller omlastning skall ske på räddningskårens övningsplats eller tekniska kontorets gård i Skara resp räddningskårens gård eller vid tekniska kontorets förråd i Götene.

Bilaga 7

Information angående eldning utomhus

Eldning i mindre omfattning (bränning av gräs, löv, ris etc.) får ske utan anmälan under förutsättning att eldningsförbud inte råder att åtgärder för att förhindra brandspridning (eldstad, vatten tillgängligt för släckning) att väderleken är lämplig (vindstilla eller svag vind) att sanitär olägenhet inte uppkommer (rök- och askspridning)

Sådan bränning kan förbjudas av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen.

Eldning i större omfattning (halm, hyggen eller annan omfattande bränning) bör för undvikande av onödiga larm alltid anmälas till kommunens räddningstjänst i god tid före bränningens genomförande.

Eldningsförbud råder i Skara kommun när brandriskvärde 5 (mycket stor brandrisk) gäller. Under vissa omständigheter kan räddningschefen på räddningsnämndens delegation besluta om eldningsförbud även vid lägre brandrisk.

Brandriskvärde (brandriskprognos) utfärdas dagligen under våren och sommaren.

SOS-R meddelar aktuell brandriskprognos per telefonsvarare 0515-129 00.

Brandriskvärdet anges i en femgradig skala.

1. Mycket liten brandrisk 2. Liten brandrisk

Bilaga 1

Förteckning över allmänna badplatser

1 Vilan, bassäng

2 Ardala, bassäng

3 Vingsjön

4 Näsbadet

5 VARNINGSSYSTEM

Signalen ”Viktigt meddelande” (VMA) kan ges inom Skara och Axvalls tätorter. Varninssignalen kan utlösas dels från den gemensamma räddningscentralen och från brandstationen.

I samband med signalen kontaktas Sveriges Radio enligt särskild instruktion för att via riksradion ge av räddningsledaren beordrad aktuell information om farans art, lokalisering samt råd och anvisningar till berörd allmänhet. För att snabbt få ut den erforderliga informationen finns på SOS-centralen förberedda skriftliga meddelanden ang gasutsläpp, farlig brandrök, förgiftat eller otjänligt dricks

2.2 RÄDDNINGSKÅRENS ORGANISATION UNDER HÖJD BEREDSKAP

Kommunstyrelsen tillika Räddningsnämnd

Kommunal ledningsgrupp Kommunalråd, Kommun- direktör, Räddningschef. Info-ansvarig och övriga förvaltningschefer vid behov

Räddningstjänst

Räddningskåren Götene Utryckningsstyrka Utryckningsstyrka Hel- och deltid Deltid

3 BM 12 Bm 6 Bf 18 Bm 2 Rch i beredskap

1 Verkskydd Rähundek Scan Farmek 2

Bilaga 4a

Förteckning över krigsbranddammar och övriga vattentillgångar, Skara

Beteckning Belägenhet Art Volym

1 Kv Alsikeklövern 1 Krigsbranddamm 400

2 Bäckagatan ” 400

3 Kråks värdshus, Drysan Ån öppet vatten 500

4 Viktoriasjön Sjö öppet vatten 7000

5 Vilanområdet Friluftsbad 1500

6 Busstation Björndammen 200

7 Afseparken Krigsbranddamm 400

8 Kv Fåret ” 400

9 Uddetorp Branddamm 1000

10 Furuskogen ” 1200

11 Skjutbanevägen ” 200

12 Övningsfältet ” 200

13 Götala ” 150

Bilaga 4b

Förteckning över krigsbranddammar och övriga vattentillgångar, Ardala

Beteckning Belägenhet Art Volym

21 Stubbegården Branddamm 2700

22 Ekgården ” 200

23 Hallavadet ” 5000

24 Höryda ” 500

25 Trestena ” 700

26 Karlslund ” 2200

27 Krogen ” 2000

28 Entorp ” 1000

29 Östtorp ” 2000

30 Österäng ” 700

31 Per Svensgården (skolan) ” 200

32 St Vässtorp ” 400

33 Nyckeltorp ” 1000

34 Blomsgården ” 200

35 Hästhalla ” 600

Bilaga 4c

Förteckning över krigsbranddammar och övriga vattentillgångar, Valle

Beteckning Belägenhet Art Volym

40 Järnsyssla Branddamm 200 41 Ranåker ” 600 42 Viglunda ” 3600 43 Översånna ” 100 44 Storegården ” 1300 45 Sågen Myråsen ” 500 46 Nattorp ” 450 47 Brunnsbo ” 900 49 Högetomt ” 100 50 Ekås ” 300 51 Backagården ” 200 52 Västtomten ” 100 53 ” ” 100 54 Östtomten ” 100 55 Ingelstorp ” 500 56 Skålltorp ” 400 57 Öv Korsgården ” - 58 Lycke ” 500 59 Millomgården ” 300 60 Valle Optik Fiskedamm 2500 61 Ulunda Branddamm 2500 62 Backa gård ” 100 63 Kosmos ” 2500 64 Grottagårds kvarn ” 300 65 ” ” 100 66 Åbo ” 4000 67 Svarvarbacken ” 100 68 St Ekeberg ” 200