Översiktsplan 2014 Skinnskattebergs Kommun

ÖVERSIKTSPLAN 2014 SKINNSKATTEBERGS KOMMUN

DEL 1 Utveckling och delområden mars 2014, kompl. juni 2014

Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-08, § 44. Laga kraft 2014-10-06

FÖRORD

Översiktsplanen är en viktig del i kommunens strategiska arbete och kommer att vara en vägledning i hur vi ska planera för en bra framtid i Skinnskatte- bergs kommun. l översiktsplanen presenteras hur vi skall använda våra resurser. Här finns rekommendationer för mark och vattenanvändning. Här beskrivs våra natur- och kulturvärden samt hur vi skall arbeta för att bevara och tillgängliggöra dessa. Här finns idéer hur vi ska planera för en positiv befolkningsutveckling med boende, service, infrastruktur och näringslivsutveckling. Översiktsplanen har processats fram i en öppen medborgardialog med flera byträffar, samråd, utställningar och möjlighet till yttranden från medborgare, föreningar, organisationer och myndigheter. Arbetet har letts av en politisk styrgrupp med sju politiker. Jag vill tacka för det stora engagemang som många har visat under arbetets gång med att ta fram denna Översiktsplan. Jag hoppas att vi alla tillsammans nu kan gå vidare i samma positiva anda. Då kan Skinnskattebergs kommun möta framtidens alla utmaningar med tillförsikt.

Skinnskatteberg sommaren 2014

Lars Andersson (s) Kommunstyrelsens ordförande

Politisk styrgrupp: Lars Andersson (s) Tommy Sunvisson (s) Peter Gammelgård (v) Karin Lindström (mp) Angelique Nyström (fp) Ulf Kjellin (c) Sture Bäcklund (m)

Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

INNEHÅLL FÖRORD ...... 1 1 INLEDNING ...... 2 1.1 SYFTE ...... 2 1.2 KOMMUNENS VISION ...... 2 1.3 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? ...... 3 1.4 ORGANISATION ...... 3 2 UTVECKLINGSFRÅGOR ...... 4 2.1 SKINNSKATTEBERGS KOMMUN – EN DEL AV BERGSLAGSREGIONEN ...... 4 2.2 HISTORISK FÖRANKRING ...... 5 2.3 EN HÅLLBAR KOMMUN ...... 5 2.4 EN LEVANDE KOMMUN ...... 6 2.5 EN NÄRA KOMMUN ...... 7 2.6 VIKTIGA UTVECKLINGSFRÅGOR ...... 7 3 ÖVERSIKTSPLANENS DELOMRÅDEN ...... 8 T1 SKINNSKATTEBERGS TÄTORT ...... 10 T2 RIDDARHYTTAN ...... 14 T3 FÄRNA ...... 17 B1 BYSALA-BRÅTEN-HED-KARMANSBO-BERNSHAMMAR ...... 19 B2 UTTERSBERG-TOMASBO-VÄSTANHED ...... 21 B3 BAGGBROBYGDEN-BJÖRKVIKEN ...... 23 B4 ÖVRE VÄTTERNS DALGÅNG ...... 24 B5 GUNNILBO ...... 24 B6 STJÄRNVIK-BOCKHAMMAR-GETHAMMAR ...... 24 B7 JORDBRUKSBYGDEN LÅNGSVAN-LILLSVAN ...... 25 V1 HEDSTRÖMMEN MELLAN SKINNSKATTEBERG OCH UTTERSBERG ...... 25 NF1 MALINGSBO-KLOTENOMRÅDET ...... 26 NF2 LIEN – FORSÅN – RÖDA JORDEN ...... 27 NF3 EKOPARK FÄRNA-KEDJEN ...... 28 N1 LAPPLAND ...... 28 N2 FLYTEN – RÖMYRA – SLÅTTERMOSSEN ...... 29 N3 SILLBO MED SILLBOMOSSEN ...... 29 N4 SKOMMARMOSSEN M.FL...... 29 N5 VENABÄCKEN - PERSBO ...... 29 F1 GÄDDTJÄRNEN M.M...... 30 F2 ÖVRE SKÄRSJÖN ...... 30 F3 SKRÄDDARBO - JERÅN ...... 30 X1 BÄCKEGRUVAN – PERSGRUVAN – KOPPARVERKET ...... 31 S ÖVRIG SKOGSMARK ...... 32 4 LIS-OMRÅDEN ...... 33

Bilaga 1: Länsstyrelsens granskningsyttrande (sist i del 1, denna del)

Kommunomfattande plankarta i A1 Foton: Johanna Ekhall: sid 18, 21, 37 Arne Hjorth: sid 22, 23 Till översiktsplanen hör även : Johnny Strömberg: sid 11, 14, 19, 25 - Samrådsredogörelse Marie Wennerström: sid 10 - Utlåtande ferna.se: sid 17 Skinnskattebergs kommun: sid 2, 6 Sweco: sid 7, 15, 16, 27, 30 Omslagsbild: utsnitt ur målning av konstnär Leif Ahnlund

1 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

1 INLEDNING

1.1 SYFTE

Kommunens syfte med översiktsplanen kan ÖVERSIKTSPLANENS DELAR sammanfattas i följande punkter: – läsanvisning

 förbättrad handlingsberedskap för föränd- Skinnskattebergs kommuns översiktsplan ringar i mark- och vattenanvändningen och 2014 omfattar tre delar. påverkan på luft  Del 1 Utveckling och delområden beskriver visioner för kommunens ut-  stärkt samordning med övrig kommunal veckling samt beskrivningar och rekom- planering mendationer för ett antal delområden,  ökad kunskap om och samordning mellan vilka tillsammans täcker hela kommu- samhällsbyggnads- och miljöfrågor i nens yta. kommunen  Del 2 Planeringsförutsättningar  förenklat arbete med detaljplaner och beskriver bakgrundsfakta och mål för bygglov olika sektorsintressen.  bättre information om kommunens över-  Del 3 Konsekvensbeskrivning redo- siktliga planering till olika intressenter visar översiktsplanens miljökonsek-  underlag för myndigheters beslut och venser, övriga konsekvenser samt prövning påverkan på miljömål, riksintressen och miljökvalitetsnormer. Ett omfattande underlagsmaterial har legat till grund för översiktsplanen, se 1.2 KOMMUNENS VISION avsnitt Referenser sist i Del 2.

Vision Kommunfullmäktige beslutade i februari 2011 att visionen för Skinnskattebergs kommun är: Skinnskattebergs kommun - ett hållbart samhälle med kvalitativ och effektiv service i fokus, där människor vill bo, verka och utvecklas.

För att Skinnskatteberg ska bli ett hållbart sam- hälle behövs förändringar inom många om- råden. Förslag på förändringar i mark- och vattenanvändningen redovisas i översikts- planen under respektive delområden i kapitel 3 Översiktsplanens delområden. Generella riktlinjer i olika sakfrågor redovisas i handlingen Del 2 Planeringsförutsättningar för Översiktsplan för Skinnskatteberg. Till planen hör även en Konsekvensbeskrivning (del 3) som redovisar planens påverkan på miljö och andra viktiga områden. Den belyser Skinnskattebergs kommun - ett hållbart samhälle också behovet av att långsiktigt utvärdera med kvalitativ och effektiv service i fokus, där planens konsekvenser. människor vill bo, verka och utvecklas.

Del 1 2 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

1.3 VAD ÄR EN ÖVERSIKTS- Tidplan PLAN? Arbetet med översyn av översiktsplanen påbörjades till del under 2010. Under hösten Översiktsplanen visar kommunens bedömning 2012/våren 2013 har den tidigare översikts- av hur mark och vattenområden i stora drag planen reviderats och omstruktureras. kommer att användas och hur bebyggelsen kan komma att utvecklas under de närmaste 10-15 Under sommaren och början av hösten 2013 åren. hölls ett brett samråd med kommunens medborgare, intresseorganisationer, angränsande Översiktsplanen innehåller tre viktiga funk- kommuner samt statliga myndigheter. Inkomna tioner; en vision för kommunens framtida synpunkter ställdes samman i en Samrådsredo- utveckling, vägledning för kommunens och görelse. andra myndigheters beslut om mark- och vattenanvändningen samt en dialog mellan Efter bearbetning av de synpunkter som kom- kommunen och staten om de allmänna intress- mit in ställdes översiktsplanen ut för gransk- enas innebörd, avgränsning och tillgodo- ning under våren 2014. Inkomna synpunkter seende. har ställts samman i ett utlåtande. Planen beräknas antas av kommunfullmäktige septem- Översiktsplanen är vägledande men inte ber 2014. bindande. Trots detta väger den tungt vid olika beslut om mark- och vattenanvändningen i kommunen tack vare sin förankring i en plane- 1.4 ORGANISATION ringsprocess som garanterar samråd och insyn. Styrgrupp och arbetsgrupp Den styr inte heller när projekt eller planer ska En politisk styrgrupp har tillsatts av kommun- genomföras. Det är först vid prövning av styrelsen för att leda arbetet med översikts- detaljplaner/områdesbestämmelser, marklov/- planen. Detta organ består efter beslut 2012- bygglov eller andra beslut enligt t ex miljö- 04-23 av kommunstyrelsens ordförande Lars balken eller väglagen som enskilda intressen Andersson samt politikerna Tommy Sunvisson vägs mot allmänna intressen. (s), Peter Gammelgård (v), Karin Lindström I översiktsplanen vägs allmänna intressen mot (mp), Angelique Nyström (fpl), Ulf Kjellin (c) varandra. Enskilda intressen vägs mot varandra och Sture Bäcklund (m). och mot allmänna intressen vid detaljplanering samt i lov- och tillståndsärenden. Arbetsgrupp Stadsarkitekt Arne Hjorth ansvarade för fram- Planen är en viktig grund för både större sam- tagande av översiktsplanen fram till februari hällsinvesteringar och för bevarande och ut- 2014 och därefter ansvarar Thomas Lenell, veckling av värdefulla tillgångar t ex natur- sektorschef Teknik och Service för framtag- och kulturmiljöer. andet. Sweco har medverkat som konsult i Översiktsplanen utgör även ett övergripande planarbetet. Under planarbetets gång har program för efterföljande planering enligt kontinuerlig kontakt tagits med övriga tjänste- plan- och bygglagen som exempelvis fördjup- män inom kommunen. ningar av översiktsplanen, detaljplaner och Till förarbetet hör också en tidigare översyn av områdesbestämmelser. texten som gjorts av tjänstemän inom förvalt- ningarna. Tidigare översiktsplan för Skinnskattebergs kommun Kommunens gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 2006-04-24. Eftersom översiktsplanen är ett politiskt an- taget dokument, ska kommunfullmäktige minst en gång under varje mandatperiod ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Kommun- fullmäktige i Skinnskatteberg beslöt år 2009 att översiktsplanen ska aktualiseras.

3 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

2 UTVECKLINGSFRÅGOR km nordväst om Västerås och 45 km norr om 2.1 SKINNSKATTEBERGS Köping. KOMMUN – EN DEL AV Kommunen är en del av Bergslagsregionen. BERGSLAGSREGIONEN I kommunen finns ett stort antal småföretag Skinnskattebergs kommun ligger i Västman- men också flera större tillverkningsindustrier. lands län och gränsar mot Dalarnas län i nord- Kommunen är känd bland annat för sin natur väst och mot Örebro län i väster. Kommunen med djupa skogar och fiskrika sjöar samt för har cirka 4 400 invånare. Huvuddelen av be- sina historiska bruksmiljöer. Här finns även ett folkningen (cirka 2300 personer) bor i central- universitet, Skogsmästarskolan, vilken är en orten Skinnskatteberg. Kommunen är glest del av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. befolkad med en befolkningstäthet på cirka 6,1 Kommunen ingår sedan februari 2011 i det invånare/km2. Total areal är 718,2 km² varav 2 finska förvaltningsområdet, vilket bl.a. innebär landareal 662 km . rätt för finsktalande innevånare att få barn- och Angränsande kommuner är Smedjebacken, äldreomsorg på finska, samt rätt att använda Fagersta, Surahammar, Köping och Lindes- finska i kommunikationen med kommunen. berg. Skinnskattebergs tätort ligger cirka 60

Skinnskattebergs kommun i relation till omkringliggande kommuner - utdrag ur Länsstyrelsens landskapsanalys.

Del 1 4 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

Socialt hållbarhetsperspektiv 2.2 HISTORISK FÖRANKRING Social hållbarhet innebär ett långsiktigt stabilt Skinnskattebergs historia är förankrad i gruvor, och dynamiskt samhälle med jämlika och goda smedjor och skog. De många sjöarna och levnadsförhållanden. Nedan beskrivs några vattendragen i landskapet har, förutom som perspektiv som är viktiga i samband med kom- kraftkällor, varit viktiga transportleder ut i munal fysisk planering. världen, där järnstämplar från traktens kvali- tetsjärn än idag kan hittas såväl i Europa, God hälsa på lika villkor Afrika som i Indien. Det övergripande målet för svensk folkhälso- Bosättningarna i Skinnskatteberg har en lång politik är att skapa samhälleliga förutsättningar historia. Det visar bl.a. fyndet av en stockbåt för en god hälsa på lika villkor för hela befolk- från 800-talet och den så kallade Röda Jorden i ningen och att särskilt prioritera de med sämst Riddarhyttan. Här har man bl.a. hittat bläster- förutsättningar. ugnar för järnframställning, vilka varit i drift Den fysiska planeringen kan bidra till att ut- redan 700 år f.Kr. jämna hälsoskillnader och skapa förutsätt- I kommunen finns ett stort antal lämningar ningar för en god hälsa för alla. Den fysiska efter äldre hyttor och järnframställningsplatser miljön ska erbjuda stimulans och goda möjlig- i anslutning till vattendragen. Bruksdriften och heter för lek, idrott och sociala möten. Jäm- dess bebyggelse har präglat bygden under lång ställdhet mellan könen, ett samhälle som tid. Fram till 1980 fanns nio herrgårdar i stimulerar integration och mångfald samt kommunen. Idag finns åtta bevarade, alla tillvaratar barns rättigheter stärker förutsätt- byggda mellan 1700 och 1850 (Riddarhyttans ningarna till hälsa på lika villkor. herrgård är riven). Det finns även fem bevarade flygelbyggnader i Nyhammar. Jämlikhet, jämställdhet, barns rättigheter samt tillgänglighet Kunskap om traktens historia ger perspektiv, Jämlikhet är när alla människor har samma förankring och identitet. Stora förändringar har värde och behandlas lika. Bakgrunden till ordet skett över tiden och de förändringar vi gör idag är FN:s förklaring om de mänskliga rättighet- kommer på samma sätt att bli en del av fram- erna från 1948. tidens historia. I del 2 Planeringsförutsätt- ningar finns bl.a. kommunens kulturmiljöer Jämställdhet handlar om att kvinnor och män närmare beskrivna. ska ha samma rättighet, möjlighet och skyldig- het att forma samhället och sina egna liv. Det Länsstyrelsen i Västmanlands län har tagit innebär att jämställdhetsperspektivet ska inte- fram en länstäckande landskapsanalys. I denna greras i såväl beslutsfattande som i planering, indelas Skinnskattebergs kommun i fyra bl.a. bör planeringsprocessen utformas på ett karaktärsområden. I del 2, kapitel 4 Land- sådant sätt att både män och kvinnor i olika skapets karaktär beskrivs landskapet närmare. åldrar lockas och ges möjlighet att delta och lämna synpunkter. 2.3 EN HÅLLBAR KOMMUN Integration och mångfald är målet för svensk Nationella, regionala och kommunala integrationspolitik, d.v.s. lika rättigheter, skyl- miljökvalitetsmål digheter och möjligheter för alla oavsett etnisk, Riksdagen har fastställt 16 nationella miljö- kulturell och religiös bakgrund, ålder och kvalitetsmål. Syftet är att skapa goda livsmil- sexuell läggning. En viktig planeringsaspekt är jöer för våra efterkommande generationer. att motverka boendesegregation. Miljömålen ska vara vägledande i samhälls- planeringen. Angående de nationella miljö- FN:s konvention om barns rättigheter fastslår målen, se vidare del 2 avsnitt 18.2 Miljö- barns lika värde och att beslut ska fattas med balken. barns bästa i främsta rummet samt att barn ska få möjlighet att göra sig hörda och påverka sin Flera av miljöproblemen är globala och kräver egen situation i frågor som berör dem. internationell samordning, men åtgärder på kommunal nivå kan bidra till förbättring. Barns och ungdomars närmiljö ska vara säker, trygg och hälsosam, men det är också viktigt att miljön erbjuder stimulans och goda möjlig- heter för lek, idrott, umgänge och sociala

5 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014 möten. Barn och ungdomar ska ges möjlighet Planens rekommendationer ska visa på möjlig- till delaktighet i den fysiska planeringen. heterna till bostadsutbyggnad i Skinnskatte- berg och övriga tätorter. Att möjliggöra attrak- Ett viktigt perspektiv i kommunens fysiska tivt boende är en central framtidsfråga för planering är kravet på fysisk tillgänglighet för kommunen. Skinnskattebergs kommun kan alla, både i byggnader och utomhus. erbjuda ett naturnära, småskaligt boende med

god livskvalitet. Nya bostäder bör förläggas så 2.4 EN LEVANDE KOMMUN att de kan bidra till bibehållande och utveck- Framtida bebyggelseutveckling ling av service, se vidare kapitel 1 Befolkning, Skinnskatteberg är en till ytan relativt stor arbetspendling och bostäder i del 2. kommun. Inom kommunen finns stora till- gångar i form av vacker natur med skogar och Landsbygdsutveckling i strandnära lägen sjöar. Det är tillgångar som ska skyddas och (LIS) bevaras, samtidigt som de ska kunna nyttjas Ökad efterfrågan på bostäder på landsbygden, i för kommunens utveckling, till gagn för såväl synnerhet i anslutning till vatten, är en tydlig boende som besökande. tendens. Det är dock viktigt att nya, attraktiva bostäder inte byggs på bekostnad av befintliga Planberedskap för verksamheter och bostäder, befolkningens möjlighet till rekrea- bostäder tion eller befintliga naturvärden. Det finns bra För kommunens framtida utveckling är det av möjligheter till attraktivt boende nära vatten vikt att ha planeringsberedskap för både ny- utanför strandskyddet med vacker utsikt över etablering av bostäder och verksamheter i vattnet, samtidigt som stranden finns på gång- attraktiva lägen. Översiktsplanen är en del i avstånd. denna strategi. Den ska även kunna vara till På vissa utvalda platser kan det dock bli stöd för etablering av ny verksamhet, inte aktuellt med ny bebyggelse inom strand- minst för omgivningspåverkande verksamhet skyddsområde, se vidare i del 1 under kapitel så som t ex gruvindustri eller vindkraft. Planen 3 Översiktsplanens delområden samt kapitel kan visa på viktiga aspekter att beakta vid 4 LIS-områden samt i del 2 under kapitel 5 kommande planering och miljöprövning. Landsbygdsutveckling.

En god tillgänglighet ska finnas för alla till både byggnader och utomhusmiljöer.

Del 1 6 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

2.5 EN NÄRA KOMMUN åkning m.m. kan i hög grad bidra till ett mer långsiktigt hållbart resande. Utbyggd struktur Närhet till människor, arbete, service för bredband och telekommunikation likaså samt natur och kultur genom minskat behov av fysisk förflyttning. I Skinnskatteberg ska barn kunna växa upp till vuxna i ett tryggt samhälle där man bryr sig Genom att man slår vakt om befintliga värden om varandra. och förutsättningar för utveckling av ett aktivt och tryggt närsamhälle samtidigt som kommu- Kommunens storlek gör att kommunala beslut nikationerna förbättras med omkringliggande kan fattas och genomförande av åtgärder kan region skapas möjlighet till högkvalitativt ske i nära kontakt med kommuninvånarna. boende och ett aktivt liv. I kommunen finns några stora expansiva före- tag, men också många småföretag. Lands- 2.6 VIKTIGA UTVECKLINGS- bygdsutveckling, bl.a. genom utpekande av så FRÅGOR kallade LIS-områden (landsbygdsutveckling i I samband med översiktsplanearbetet har strandnära områden) kan bidra till bibehållande följande frågor identifierats som särskilt av service i olika delar av kommunen och till viktiga att belysa: ett differentierat näringsliv. Närhet till naturen är en tillgång i kommunens bostadsområden  Utbyggnadsmöjligheter för bostäder och både befintliga och nya. I kommunen finns verksamheter stora möjligheter till friluftsliv i skog och  Möjligheter för mineralutvinning mark. Mångfalden av sjöar och vattendrag är också en stor tillgång.  Utveckling av turismen  Ökad tillgång till IT-teknik inom kom- Här finns också ett rikt kulturliv med bl.a. Kul- munen turhuset Korpen, Teatermaskinen, Galleri Ast- ley i Uttersberg samt aktiva byaföreningar.  Utveckling av Godsstråket genom Berg- slagen Kommunens läge mitt i Bergslagen med stor närhet till grannkommunernas centra innebär,  Förbättring av det regionala vägnätet förutom medlemskap i en stor och mång-  Utveckling av kommunikationer inom facetterad arbetsmarknad, tillgång till ett rikt kommunen och till närliggande centra utbud av fritidsaktiviteter och övrig service.  Värna om kommunens unika kulturland- Utveckling av kommunikationerna i kommu- skap och naturmiljöer nen och regionen bidrar därför starkt till en god tillgänglighet vad gäller arbete, service Skinnskattebergs kommun - och kultur. Förbättrad kollektivtrafik, sam- Kulturriket i Bergslagen

Kulturhuset Korpen ligger centralt i Skinnskattebergs tätort.

7 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

3 ÖVERSIKTSPLANENS DELOMRÅDEN Kommunen har indelats i olika delområden. Syftet med redovisningen är att ge underlag för olika typer av beslut som rör mark- och vatten- användningen i områdena.

För alla delområden redovisas nuvarande mark- och vattenanvändning, riksintressen och övriga intressen samt förändringsbehov och utvecklingspotential (där detta är aktuellt). För varje delområde anges sedan rekommendationer. Kommunen har delats in i följande delom- råden:

Tätortsområden Friluftsliv och rekreation T1 Skinnskattebergs tätort F1 Gäddtjärn m.m. T2 Riddarhyttan F2 Övre Skärsjön T3 Färna F3 Skräddarbo-Jerån

Jordbruksbygd Områden där större förändringar kan B1 Bysala-Bråten-Hed-Karmansbo- komma att ske Bernshammar X1 Bäckegruvan-Persgruvan-Kopparverket B2 Uttersberg-Tomasbo-Västanhed B3 Baggbrobygden-Björkviken Skogsmark B4 Övre Vätterns dalgång S Övrig skogsmark B5 Gunnilbo

B6 Stjärnvik-Bockhammar-Gethammar B7 Jordbruksbygden Långsvan-Lillsvan

Vattenområde med höga kulturmiljövärden V1 Hedströmmen mellan Skinnskatteberg - Uttersberg

Större områden för friluftsliv med höga Inom delområden finns LIS-områden. naturvärden Dessa beskrivs närmare i kap. 4: NF1 Malingsbo-Klotenområdet T1 - Björnbo (a) NF2 Lien-Forsån-Röda jorden T1 - Broby (b) NF3 Ekopark Färna och Kedjen T1 - Norra sidan av Nedre Vättern (c) T1 - Södra infarten (d) Områden med höga naturvärden T3 - Näset (e) N1 Lappland T3 – Asplunda (f) N2 Flyten-Römyra-Slåttermossen B1 – Bysala (g) N3 Sillbo-Sillbomossen B2 – Uttersberg öster om Hedströmmen (h) N4 Skommarmossen m.fl. B2 – Sundsbron Uttersberg (i) N5 Venabäcken-Persbo NF1 – Skildammen (j)

Del 1 8 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

9 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

I Skinnskatteberg finns en hög servicenivå, T1 SKINNSKATTEBERGS dels i form av affärsutbud (bank, livsmedel, TÄTORT bensin, systembolag med mera), dels i form av skola, förskolor, vård, äldreomsorg och annan Mark- och vattenanvändning kommunal verksamhet. Centralorten Skinnskatteberg har drygt 2 300 Längs med Nedre Vätterns norra strand finns invånare. Befolkningen har minskat med cirka promenadstigar från Herrgårdsängen ner mot 800 invånare sedan höjdpunkten runt 1980. Masbo. Det finns flera badplatser i Skinn- Skinnskatteberg ligger mellan de två sjöarna skattebergs närhet, men det saknas ordnade Övre och Nedre Vättern. Orten har därmed stor badplatser vid Nedre Vättern. I östra delen av andel strandzon, och alla boende har relativt området ligger Gattjärn, vars omgivningar är nära till vattnet. Längs Övre Vätterns södra ett välanvänt närrekreationsområde. Här finns och östra strand ligger dock stora industriom- skid- och löparspår med tillhörande arran- råden, vilket innebär att dessa strandområden gemang samt kursgården Borntorpet. inte är tillgängliga för allmänheten. Genom tätorten går den hårt trafikerade järn- I samband med järnvägens tillkomst år 1900 vägen, som är en del av Godsstråket genom växte samhället i anslutning till järnvägssta- Bergslagen och därmed en mycket viktig del i tionen. Skogmästarskolan startade i mitten av transportleden mellan norra och södra Sverige, 1940-talet och inrymdes i Skinnskattebergs men hyser även viktig persontrafik. Vidare går herrgård. Skinnskattebergs tätort växte kraftigt här väg 233 (Köpingsvägen) samt ytterligare under 1950- och 60-talet. Då uppfördes de några mindre allmänna vägar, bl.a. väg 661 första trevåningshusen samt nya småhusom- (Fagerstavägen/Bergslagsvägen) öster om råden. Samhällets tillväxt skedde österut och Övre Vättern. Strax söder om samhället andet gamla bruksområdet ligger numera närmast sluter väg 596 mot Köping. perifert. Längst ner i sydost ligger f.d. Skinn- skattebergs Folkhögskola.

Centralvägen i Skinnskatteberg.

Del 1 10 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

Länsmuseet har påbörjat ett projekt om moder- Riksintressen nismens arkitektur, där ett flertal byggnader Skinnskattebergs herrgårdsmiljö, med de och områden i Skinnskattebergs tätort är om- söder om herrgården liggande lämningarna nämnda, bl.a. ett flertal flerfamiljshus och efter brukets hammarsmedjor, bl. a. finns här egnahemsbebyggelse från 1940- och 1950- en hammarruin, smedjegrunder, dammvallar talet. och omfattande slaggvarp, ingår i Hedströms- dalens kulturmiljö av riksintresse enligt 3 kap. Skredrisk 6§ miljöbalken. I riksintresset ingår även Den norra stranden av Nedre Vättern har jord- vattenområdet utmed Hedströmmen och bl.a. arter som kan innebära skredrisk. Nedre Vättern. Förorenad mark Järnvägen, inklusive stationen, utgör riksin- Inom Klockargårdens industriområde finns tresse för kommunikationer. dokumenterade markföroreningar från tidigare verksamhet. Övriga intressen Naturmiljö Förändringsbehov och utvecklings- I västra delen av området ligger Björkliden, potential som är en värdefull naturmiljö - en skogsmark Under de senaste åren har förändring av med betydande inslag av ädla lövträd och en centrummiljön påbörjats med bl.a. torgmiljön i rik fågelfauna knuten till lövskogen (Natur- centrum och området kring infarten från vårdsplanen, omr. 19). Köpingsvägen samt Centralvägen. Kulturvärden Nedan beskrivs ytterligare förändringsbehov Skinnskattebergs herrgård och stationsbygg- samt utvecklingspotentialer i tätorten. naden är byggnadsminnen. I tätorten finns också ett flertal fornlämningar, bl.a. ett stort hammarområde i anslutning till Hedströmmen mellan Övre och Nedre Vättern.

Skinnskattebergs tätort. Flygbild från söder med delar av bebyggelsen vid Klockarbergsvägen i fonden.

11 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

Attraktivt boende Modernt samhälle med historisk förankring Det finns goda expansionsmöjligheter för I Skinnskattebergs tätort finns värdefulla bebyggelse i Skinnskatteberg. Det är viktigt att kulturmiljöer som är viktiga delar i ortens behovet av bostäder för livets alla skeden kan attraktivitet. Kulturmiljön kring herrgården, tillgodoses. Kommunen arbetar för att göra lämningarna av den tidigare järnframställ- orten attraktiv genom att göra den trygg och ningen med bl.a. hammarruin, och kyrkan ska säker samt erbjuda goda kommunikationer, bevaras och utvecklas till att utgöra en inte- service och arbetstillfällen grerad del av tätorten. Inom tätorten finns stora områden med små- Även delar av den bebyggelsen som visar på husbebyggelse som i första hand ska bibehållas ortens framväxt under 1900-talet ska vårdas och vid behov moderniseras eller ersättas och i möjligaste mån bevaras samtidigt som med ny bebyggelse. Planlagda områden för vår tids arkitektoniska uttryck ska prägla småhusbebyggelse finns längs Brobyvägen nytillskott i bebyggelsen. samt i östra delen av orten. Dessa områden I framtida planläggning är det viktigt att såväl ligger i direkt anslutning till tätorten, och accentuera Skinnskattebergs historiska struk- avståndet till ortens serviceutbud och arbets- tur, framför allt bruksområdet kring och väster platser är mindre än en kilometer. om Hedströmmen, som dess mer moderna Skinnskattebergs läge nära vattnet ska utnyttjas mönster öster om kyrkan. för att skapa attraktiva boende- och rekrea- Hedströmmen mellan Övre och Nedre Vättern tionsmiljöer. Möjligheten att bättre ta vara på är påverkad av regleringsåtgärder. Som en del i det sjönära läget ska beaktas, så att orten kan ett utvecklingsarbete kring Hedströmmens knytas närmare vattnet. Ett framtida bostads- lopp bedrivs ett s.k. LONA-projekt om möjlig- område med vackert läge är direkt söder om heterna till förbättrade villkor för biologisk f.d. Skinnskattebergs folkhögskola. Det finns mångfald. också potential för permanent bostadsbebyggelse på delar av det gamla folkhögskole- Aktivt friluftsliv området intill. Längs Nedre Vättern finns en promenadväg Grönt centrum med god service mellan folkhögskolan och Herrgårdsängen. Detta stråk kan på olika sätt utvidgas och Målet är att skapa ett grönt och trevligt cen- utvecklas ytterligare för att främja friluftsliv trum. Centralvägens gatukaraktär behöver för- och rekreation. En förlängning på ömse sidor stärkas genom förtätning vid kommande be- om sjön bör också övervägas. byggelseförändringar. Herrgårdsängen är en vacker miljö med äldre Genom samverkan och aktiva åtgärder bör ädellövträd. Här har många sina båtar utplace- befintlig servicenivå kunna bibehållas och rade längs stranden. Områdets attraktivitet kan utvecklas samt ytterligare arbetstillfällen höjas genom anläggande av båtbrygga, fiske- skapas. Tomma centrala affärslokaler kan vara plats, bänkar, bord och grillplatser etc. en resurs för nya utbud och verksamheter. Aspebobäcken (Folkhögskolebäcken) och Förbättringar av trafikmiljön skogsmarken närmast bäcken utgör en mycket Kommunens trafiknätsanalys har belyst flera artrik miljö för både växter och djur, bl.a. finns problemområden i Skinnskatteberg. En ny här nattviol och skogsklocka som är hotade sträckning av väg 661, Bergslagsvägen/Fager- arter. stavägen, behöver komma till stånd för att få bort den tunga trafiken genom samhället. Ett Nya verksamheter förslag till ny sträckning har diskuterats. Etablerings- och expansionsmöjligheter skall Detaljplan är fastställd, men ärendet är sedan finnas för nya och befintliga verksamheter. många år vilande hos Trafikverket. Detta Planlagd industrimark som inte är exploaterad projekt måste åter aktualiseras. En alternativ finns nordväst om IP Hedströmmen. Förslag på tillfart till Klockargårdens industriområde ett område för lätt industri finns i ortens skulle eventuellt kunna ske från nordväst över nordöstra del i anslutning till befintligt indu- Hedströmmen. striområde. Många av ortens korsningar är farliga, särskilt utmed Köpingsvägen. Detta gäller i synnerhet

Del 1 12 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014 vid Hagstuvägen och Gattjärnsvägen. Även Rekommendationer avsaknaden av trottoarer utmed stora delar av Köpingsvägen är en stor brist.  Utpekad kulturmiljö i Skinnskatteberg bör bevaras och vid eventuella förändringar är År 2012 och 2013 genomfördes en omfattande bestämmelserna i 2 kap. 6§, tredje stycket revidering av ortens hastighetsgränser. Denna PBL tillämpliga. bör följas upp med nya gång- och cykelbanor, framför allt utmed Köpingsvägen, samt  Detaljplaner ska finnas för utbyggnad av ytterligare åtgärder till skydd för gående och nya bostads- och verksamhetsområden. cyklister. Detta ligger också i linje med  Detaljplaner ska upprättas för LIS- kommunens ambition om ökad cykel- och områdena Broby och Björnbo. Vid plan- gångtrafik. läggning av LIS-området vid Broby ska Även rumsliga åtgärder i trafikmiljön bör särskilt kulturmiljön, eventuell skred och vidtas för att begränsa hastigheterna. översvämningsrisk studeras. Naturin- ventering ska utföras. Området får inte Parkeringssituationen vid IP Hedströmmen är användas till enskilda bostadstomter. ett problem vid evenemang. Parkering sker Passagemöjlighet ska finnas utmed ofta längs länsväg 233. Parkeringsmöjlig- stranden. heterna i samband med idrottsplatsen bör därför förstärkas.  Vid detaljplaneläggning utmed Riddar- hyttevägen/Bergslagsvägen/Köpingevägen Vid södra infarten på väg 233 från Köping/- (väg 233) och järnvägen ska hänsyn tas till Västerås bör en attraktiv informations- och risker med transporter av farligt gods. rastplats anordnas i anslutning till Nedre Vättern.  Åtgärder krävs på väg 661 i tätortens cen- tralare delar för att minska konflikterna LIS-områden mellan tung trafik och övriga trafikanter. Tillfarten till Klockargårdens industri- Broby område behöver förbättras. Ett område vid Nedre Vättern, söder om Broby, bedöms kunna utvecklas för några fler-  En informations- och rastplats bör till- familjshus. skapas vid den södra infarten på väg 233.

 Värdefulla kulturmiljöer och bebyggelse Björnbo som minner om olika tidsepoker bör Ett strandområde med granskog/granplantering vårdas och bevaras. vid Övre Vättern, norr om Hedströmmens idrottsplats Området bedöms lämpligt för  Herrgårdsängsområdet bör utvecklas för utbyggnad av enfamiljshus och området kan rekreation och friluftsliv. anslutas till kommunalt vatten- och avlopp.  Ädellövsvegetationen på Björkliden bör Norra sidan av Nedre Vättern bevaras. Strandområdet vid Herrgårdsängen utmed  Aspebobäcken och omgivande skogsmark norra sidan av Nedre Vättern bör utvecklas för bör skyddas från exploatering eller andra friluftslivet med strandpromenad och t.ex. ingrepp. rastplats, eventuellt bad.  Det bör utredas om det är möjligt att Södra infarten tillskapa en badplats vid Nedre Vättern. I anslutning till södra infarten till Skinnskatte- berg utmed väg 233 bör en rast- och informationsplats anordnas. Områdena beskrivs närmare i kapitel 4 LIS- områden.

13 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

T2 RIDDARHYTTAN Riksintressen Området norr och väster om väg 68 är av Mark- och vattenanvändning riksintresse för turism och friluftsliv enligt 4 I Riddarhyttan bor drygt 400 personer. kap. 2§ miljöbalken, Malingsbo-Kloten. Riddarhyttan ligger i västra delen av kom- Sjön Lien, Forsån och området väster därom är munen utmed väg 68, en knapp mil från en geovetenskaplig naturmiljö av riksintresse Skinnskattebergs centrum. I detta delområde enligt 3kap. 6§ miljöbalken, benämnt Baggå- ingår även byarna Övre och Nedre Källfallet dalen, Malingsboåsen och Riddarhyttefältet. samt Skilbyarna. Övriga intressen Riddarhyttan har varit bebott, åtminstone periodvis, sedan cirka 700 f.Kr. med Sveriges Naturmiljö äldsta belägg för järnframställning, ”Röda I Källfallet finns värdefull naturmiljö, som jorden”. Orten och dess omgivningar i öster består av drumliner, som är åsliknande land- och norr är starkt påverkande av järn- och former av morän som skapats av inlandsisen. kopparmalmsbrytning. Drumlinerna är orienterade i isens rörelserikt- ning, se Naturvårdsplanen. Det var traktens gruvverksamhet som så små- ningom gav upphov till Riddarhyttans sam- Kulturvärden hälle. Vid sidan av gruvindustrin har här också Riddarhyttan–Lienshyttan samt Skilån-Käll- funnits bl.a. sågverk, hyvleri och lådfabrik. fallet är värdefull kulturmiljö som finns beskrivna i Kulturminnesvårdsprogrammet. Riddarhyttan har ett rikt kultur- och förenings- liv. På orten finns bl.a. ett föreningsdrivet Vid Lienshyttan finns en äldre arbetarbebygg- allaktivitetshus, inrymt i ett f.d. kapell. else bevarad och norr om väg 68 ligger bostäder från början av 1900-talet. Riddarhyttan gränsar till riksintresseområdet Malingsbo-Kloten med dess rika möjligheter Norr om sjön Lien ligger två hyttruiner, Övre till friluftsliv och kulturaktiviteter. och Nedre Skilå hytta. I anslutning till Källfallets gruvfält, som upptäcktes 1895,

Riddarhyttan. Flygbild från öster med bebyggelsen kring Centralvägen i fonden.

Del 1 14 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014 finns förutom gruvans bebyggelse arbetar- station och campingplats med bl.a. service- bostäder som uppfördes i början på 1900-talet. butik. I Länsmuseets projekt om modernismens Åtgärder som kan understödja befintlig service arkitektur finns några byggnader och områden är angelägna. i Riddarhyttan omnämnda. Däribland egna- hemsbebyggelsen från 1930-talet, Riddar- Nya verksamheter hyttans kapell från 1942, Folkets park från I Riddarhyttan finns ett 20-tal företag, de flesta 1953, Bolagsmässen från 1959 samt Riddar- är småföretag. hytte skola från 1960-talet. Planlagd industrimark som inte är exploaterad Fornlämningsområden finns bl.a. vid Liens finns öster om väg 68 i södra Riddarhyttan. hytta och Skilå nedre hytta. Gruvbrytning, framförallt vid Bäckegruvan Förorenad mark nordost om Riddarhyttan, kan åter komma att Vid norra stranden av Lien finns ett förorenat bli aktuellt (se delområde X1). Flera under- markområde från tidigare gruva och upplag. sökningstillstånd har beviljats från Bergsstaten Sågplan, som ligger strax norr om Liens under senare år. En framtida gruvdrift innebär camping har genomgått sanering av tidigare arbetstillfällen och ökad efterfrågan på service, markföroreningar, så att området kan användas bostäder och industrimark för etablering av för mindre känslig markanvändning (ej entreprenörföretag, vilket i hög grad kan bostäder m.m.). beröra område T2. Befintliga rester av nedlagd gruvindustri (framför allt slagg-, varp- och sandupplag) kan utgöra miljörisker och måste värderas vid framtida exploatering. Vid eventuell återupp- tagen gruvdrift bör det utredas om dessa problem kan tas omhand inom den samlade näringen.

Förändringsbehov och utvecklingspotential

En levande kulturmiljö Kultur, företagande och natur är tre ledord för Riddarhyttans framtida utveckling. Ortens karaktär präglas av gruv- och bruksmiljö, men också av ett stort lokalt engagemang och stor historisk kunskap. Den sanerade Sågplan är en resurs för till- fälliga arrangemang, t.ex. marknader, och inte avsedd för permanent verksamhet. För de tillfälliga arrangemangen krävs inte strandskyddsdispens.

Attraktivt boende Förutom de centrala delarna av Riddarhyttan, karaktäriseras bebyggelsen av mindre bylik- nande bebyggelsegrupper, såsom Nedre Käll- fallet, Övre Källfallet och Skilbyarna. Det finns ett flertal planlagda, obebyggda tomter i Riddarhyttan och Övre Källfallet.

Service Serviceutbudet i Riddarhyttan är begränsat. I orten finns livsmedelsaffär, förskola, bensin- Lienshyttan, Riddarhyttan.

15 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

Turism och aktivt friluftsliv Liens camping är välbesökt och populär. På Rekommendationer campingen finns möjlighet att bo i tält, hus-  För utbyggnad av nya bostads- och verk- vagn och stuga. Campingen är viktig för samhetsområden krävs detaljplan. bygden och måste även fortsättningsvis kunna utvecklas.  Utpekade kulturmiljöer i kulturminnes- vårdsprogrammet i Riddarhyttan omkring Området runt Lienshyttans masugn bör kunna Lienshyttan, arbetarbebyggelsen från utvecklas med information om kulturmiljön. början av 1900-talet samt bebyggelsen vid Källfallet och Skilån bör bevaras och vid Förbättringar av trafikmiljön eventuella förändringar är bestämmel- Väg 68 utgör delvis en barriär mellan huvud- serna i 2 kap. 6§, tredje stycket PBL delen av bostadsbebyggelsen i östra delen av tillämpliga. Riddarhyttan och camping, hyttområde och  Den industri- och kulturhistoriska miljön i friluftsområdena i västra delen av Riddar- området bör synliggöras med vård- och hyttan. Trafikförhållandena för passage av väg informationsåtgärder. 68 vid Källfallet bör förbättras av Trafikverket.  Åtgärder för eventuell turistinformation Endast en busslinje går genom Riddarhyttan m.m. i anslutning till Lienshyttan ska för trafik till Skinnskatteberg. Den trafikeras göras med stor hänsyn till kulturmiljön endast 3-4 gånger på vardagar samt en tur på och fornlämningen. lördag och söndag.  De talrika gruvlämningarna bör vårdas och röjas.  Drumlinerna i Källfallet bör skyddas från terrängingrepp.  Trafiksäkerhetsåtgärder bör vidtas utmed väg 68 vid Källfallet för korsande gång- och cykeltrafik.

Väg 68 genom Riddarhyttan med kafé i de gamla lokstallarna till höger.

Del 1 16 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

T3 FÄRNA Vattenskyddsområde Strax söder om Färna ligger Skinnskattebergs Mark- och vattenanvändning grundvattentäkt. Förslag finns till restriktioner Färna har cirka 300 invånare och är en som vattenskyddsområde, som dock ännu inte attraktiv boendeort. Färna har ett naturskönt är fastställt. läge vid Gunnilboån mellan Norrsjön och Lillsjön. Färna har varit befolkat åtminstone Förändringsbehov och utvecklings- sedan 1500-talet och bruksmiljön med dess potential herrgård präglar orten. En levande kulturmiljö Färna är den tätort i kommunen som ligger Orten är en levande herrgårdsmiljö med kul- närmast Västerås och Köping, 44 respektive 38 turhistoriskt värdefull bebyggelse. Kulturmil- km. jön utgör bl.a. en viktig del i den hotell- och spaverksamhet som bedrivs på Herrgården i Övriga intressen Färna.

Naturmiljö Attraktivt boende Herrgårdsparken är värdefull naturmiljö enligt länets naturvårdsplan. Här finns ek, lind och Bebyggelsen i Färna utgörs i huvudsak av hassel samt en allé utmed ån med delvis bruksbebyggelsen med tillhörande bostadsbe- mycket grova klibbalar. byggelse. Norr om f.d. skolan finns ett antal planlagda, obebyggda villatomter. Norr om herrgården finns värdefulla ängs- och hagmarker som omfattar östra stranden utmed Näset ligger attraktivt, med utsikt över Lång- Norrsjön. svan och bedöms som Färnas främsta framtida utbyggnadsområde. Där föreslås ett s.k. LIS- Kulturvärden område, se även nästa sida. En stor del av Färna är utpekad som värdefull kulturmiljö i kulturminnesvårdsprogrammet. På östra stranden av Norrsjön vid Asplunda Herrgården är uppförd 1776 och ombyggd föreslås ytterligare ett LIS-område för 1857. Brukets arbetarbostäder, som är från bostäder. En ny detaljplan antogs 2008 för olika tidsperioder, ligger väster om ån. delar av området öster om väg 250. Inom området finns flera fornlämningar, bl.a. industrilämningar utmed åravinen och husgrunder m.m. vid Asplunda.

Färna. Flygfoto från norr.

17 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

Ny bostadsbebyggelse i Färna ska utformas LIS-områden med omsorg. Det är viktigt att behålla herr- Näset gårdskaraktären och tillhörande parkområde. Näset ligger strax söder om Färna vid Lång- svans norra strand i anslutning till Sundsbron. Service Området bedöms lämpligt för utbyggnad av Serviceutbudet i Färna är begränsat. På orten bostadsområde med enfamiljshus och området finns förutom en pizzeria Färna herrgård, som kan anslutas till kommunalt vatten- och är en hotell- och konferensanläggning med avlopp. restaurang och presentbod. Det finns också en konferensanläggning med bed & breakfast. Asplunda Ett område strax norr om Färna på östra sidan Verksamheter och turism av Norrsjön, med vacker utsikt över ängarna Utöver hotell- och konferensverksamhet finns ner mot sjön, bedöms kunna användas för ett antal småföretag på orten, bl.a. ett utbild- bostadsbebyggelse. ningsföretag för skoglig fortbildning. Turism- Områdena beskrivs närmare i kapitel 4 LIS- verksamheten bör kunna utvecklas ytterligare. områden. I Färna bedöms goda förutsättningar finnas för företag inom hälsa, upplevelse och rekreation. Rekommendationer

Förbättringar av trafikmiljön  Kulturmiljön i Färna bör bevaras och vid eventuella förändringar är bestämmelserna Väg 250 går genom Färna. Särskilt den tunga i 2 kap. 6§, tredje stycket PBL tillämpliga. trafiken innebär störningar och säkerhetsrisker. Gång- och cykelbanor, ytterligare hastighets-  För utbyggnad av nya bostads- och verk- sänkande och andra säkerhetshöjande åtgärder samhetsområden, inklusive LIS-områden, behöver genomföras inom tätbebyggelsen. krävs detaljplan. Genom att tillskapa cykelbanor som förbinder  Vid detaljplaneläggning av LIS-området närliggande orter kan cykelpendling stödjas, Näset ska särskild hänsyn tas till dike och liksom cykelturism. åkerholmar i området (biotopskydd) samt Endast en busslinje går genom Färna för trafik den kulturhistoriska färdväg som går till Skinnskatteberg. Den trafikeras endast 3-5 utmed Långsvans norra strand och Lill- gånger på vardagar. sjön.  Vid detaljplaneläggning av LIS-området Asplunda ska särskilt kulturmiljön och eventuell översvämningsrisk studeras.

 Natur- och kulturmiljön i åravinen, herr- gårdsparken samt ängs-och hagmarkerna nordost om herrgården bör bevaras och skötas.

 Gång- och cykelbanor, ytterligare hastig- hetsdämpande och andra säkerhetshöjande åtgärder behöver genomföras på väg 250 genom Färna.

Parken vid Färna herrgård.

Del 1 18 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

B1 BYSALA-BRÅTEN-HED- med Mälaren. Den västra delen av delområdet KARMANSBO- ingår i kulturmiljö av riksintresse enligt 3 kap. 6§ miljöbalken. I riksintresset ingår Karmans- BERNSHAMMAR bo bruk med den unika, välbevarade lan- cashiresmedjan, vilken ännu idag kan Mark- och vattenanvändning användas, tillhörande valsverk, herrgårds- I södra delen av kommunen finns ett flertal anläggning, arbetarbostäder m.m. Delar av byar, Bysala, Bråten, Hed, Jönsarbo, Berns- Bernshammars bruk med lämningar och hammar, Nyhammar och Karmansbo, som grunder efter hammarsmedjor, slaggvarp, ligger utmed dalgången väster om södra Lång- bruksherrgård. Miljön sträcker sig in i Köpings svan och Lillsvan respektive utmed Hedström- kommun. mens dalgång. Området präglas både av små Hedströmmen mellan Karmansbo och Kolsva jordbruksbyar och av äldre bergshantering med har värdefulla geologiska värden samt bio- bruksbebyggelse i Karmansbo, Nyhammar, logiska värden och utgör naturmiljö av riks- Bernshammar och Jönsarbo. Bebyggelsen intresse. Värdefulla ås- och åformer med ligger utmed de äldre landsvägarna, vilka erosionsprocesser och en outbyggd forssträcka. förenade sig i Heds kyrkby för fortsättning Biologiskt rika och säregna strandmiljöer. söderut mot Malma och Köping. Inom området Området är även Natura 2000-område och finns också många fritidshus bl.a. ett större naturreservat. fritidshusområde i Bubbarsbo. I Nyhammar finns en förskola i en flygel- Övriga intressen byggnad till den tilltänkta, ej uppförda herr- Karmansbo bruksmiljö med smedja och gården. arbetarbostäder m.m. är skyddad som byggnadsminne. Riksintressen Bysala ligger vid landsvägen i det kuperade Hedströmsdalen med delar av tillhörande jordbrukslandskapet ner mot Långsvan. Byn vattensystem utgör en järnbruksmiljö i dal- har haft både tingshus och gästgiveri och ingår gångsbygd, goda exempel på brukens lokali- i kulturminnesprogrammet. Även Hed och sering till områden utanför de medeltida berg- Nyhammar ingår i kulturminnesprogrammet. slagsområdena här betingad av vattenkrafts- tillgång och bra kommunikationsmöjligheter

Karmansbo. Flygfoto från sydväst med Karmansbo herrgård i centrum.

19 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

Inom delområdet finns ett flertal mindre områden som har utpekade naturvärden: Rekommendationer värdefulla ängs- och hagmarker, hasselbestånd,  Ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras sumpskogar samt våtmarken vid Vitmossa. till befintliga byar. Vid utbyggnad av Kommunal badplats finns i Långsvan vid bostadsbebyggelse ska hänsyn tas till Bråten. Idrottsplatsen Hedvallen ligger mellan jordbruket. Hed och Bråten, där även den gamla God-  Utpekade kulturmiljöer i Bysala, Hed, templarlokalen Kronoborg ligger. Jönsarbo, Bernshammar, Nyhammar och Förändringsbehov och utvecklingsmöjligheter Karmansbo bör bevaras och vid eventuella I trakten kring Hed finns ett antal lokaler och förändringar är bestämmelserna i 2 kap. fastigheter lämpliga för mindre industrier och 6§, tredje stycket PBL tillämpliga. andra verksamheter.  Utmed Långsvan och Hedströmmen ska Samlingslokal saknas i området. hänsyn tas till natur- och kulturmiljö- intressen samt friluftslivets intressen. Området kring Bysala, Hed och Karmansbo kan karaktäriseras som en levande landsbygd  Vid utbyggnaden av bostadsbebyggelse med småbyar och jordbruk. Det är viktigt att ska hänsyn tas till jordbruket. möjliggöra tillskott av permanentboende.  Ingen täkt i åsen utmed Hedströmmen eller I Karmansbo finns ett område väster om Hed- större ingrepp i åfåran tillåts. strömmen och norr om vägen mot Näverkärret där ny bebyggelse bör kunna tillkomma.  Utbyggnad av LIS-området i Bysala bör, förutom komplettering med enstaka Trafikmiljön bostadshus, prövas genom detaljplane- Väg 250 går genom Bysala och söderut till läggning. Hed. Säkerhetshöjande åtgärder för oskyddade  Områdets vägar bör kompletteras med nya trafikanter behövs i byarna. Gående och förbindelser för oskyddade trafikanter. cyklande, varav många barn- och ungdomar, Dessa bör även kunna hållas öppna rör sig utmed vägen för att bl.a. nå bad och vintertid. idrottsplats. Det finns ett stort behov av att skapa en säkrare gång-, cykel- och ridled utmed väg 250. Den gamla banvallen från kommungränsen mot Köping mot Riddarhyttan har enkelt ordningsställts till grusad gång- cykel- och ridväg mellan kommungränsen och Uttersberg. I området används denna väg flitigt, dock gör befintlig beläggning den svår att vidmakthålla för cykeltrafik.

LIS-områden Bysala Ett område i norra delen av Bysala, öster om väg 250, har vacker utsikt ner mot Långsvan. Området beskrivs närmare i kapitel 4 LIS- områden.

Del 1 20 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

B2 UTTERSBERG-TOMASBO- gångsbygd, goda exempel på brukens lokali- VÄSTANHED sering till områden utanför de medeltida berg- slagsområdena här betingad av vattenkrafts- tillgång och bra kommunikationsmöjligheter Mark- och vattenanvändning med Mälaren. Området är kulturmiljö av Området omfattar Uttersberg, Tomasbo och riksintresse enligt 3 kap. 6§ miljöbalken. Västanhed och jordbrukslandskapet utmed Lermansbo äng är Natura 2000-område. Hedströmmen. Bruksbebyggelsen i Uttersberg och Östanfors, Övriga intressen som ligger strax söder om Uttersberg, utgör Inom dalgången finns ett flertal värdefulla värdefulla kulturmiljöer enligt kulturminnes- ängs- och hagmarker och några nyckelbio- programmet. År 1590 anlades hammare i toper. Uttersberg (Flohammar) och Östanfors. Bruket i Uttersberg byggdes på 1600-talet. Nuvarande Inom området finns även ett flertal sump- herrgårdsbyggnad är från 1830-talet. Till den skogar och några värdefulla våtmarker. välbevarade herrgårdsmiljön finns ekonomi- Delar av låglänta områden utmed Hedström- byggnader och arbetarbostäder. I Östanfors men utgör översvämningshotade områden. finns lämningar efter hyttan, anrikningsverket och vattenrännor bevarade. Förändringsbehov och utvecklings- Bebyggelsen i Västanhed utgörs huvudsak- möjligheter ligen av fritidsbebyggelse. I Uttersberg finns kapacitet för ytterligare bebyggelse. Komplettering kan till del ske I området kring Uttersberg finns flera små- intill befintlig bebyggelse, om hänsyn tas till företag. Galleri Astley, konstgalleri och konst- kulturmiljön. museum med skulpturpark, är ett av Väst- manlands mest välbesökta turistmål. Fritidshusområdet Västanhed har fått utökad byggrätt, vilket kan leda till att fler väljer att Riksintressen bosätta sig här permanent. Hedströmsdalen med delar av tillhörande vattensystem utgör en järnbruksmiljö i dal-

Galleri Astley med skulpturparken i förgrunden. 21 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

Trafikmiljön Genom området går banvallen efter f.d. KURJ- Rekommendationer banan (Köping-Uttersberg-Riddarhyttan). Ban-  Ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras vallen nyttjas som gång- och cykelbana och till befintliga byar. Vid utbyggnad av som ridväg. Fortsatt utbyggnad till Riddar- bostadsbebyggelse ska hänsyn tas till jord- hyttan är planerad. bruket. Trafikmiljön behöver även förbättras för  Utpekade kulturmiljöer i Uttersberg och oskyddade trafikanter mot Skinnskatteberg. Östanfors bör bevaras och vid eventuella förändringar är bestämmelserna i 2 kap. LIS-område 6§, tredje stycket PBL tillämpliga. Uttersberg öster om Hedströmmen  Utbyggnad av LIS-områdena bör, förutom Området, som ligger i en svagt lutande syd- komplettering med enstaka bostadshus, västsluttning med utsikt över Hedströmmen i prövas genom detaljplaneläggning. anslutning till befintlig bostadsbebyggelse. Ytterligare några bostadshus bedöms kunna  För LIS-området öster om Hedströmmen i tillkomma inom området. Uttersberg ska naturinventering utföras innan strandskyddsdispens eller detaljplan Sundsbron Uttersberg prövas. Passagemöjlighet ska finnas utmed Området ligger på östra stranden av Hed- stranden. strömmen vid Sundbron i anslutning till befintlig äldre gårdsbebyggelse. På åkermarken, som  För LIS-området vid Sundsbron ska ligger på östra sidan om vägen genom byn, kulturmiljövärdena särskilt utredas. bedöms några enfamiljshus kunna uppföras.  Utmed Hedströmmen ska hänsyn tas till Ett flertal kulturlämningar finns i anslutning natur- och kulturmiljöintressen samt fri- till området, så som husgrunder och fossil luftslivets intressen. åker/rösen.  Utpekade äng- och hagmarker bör vårdas Områdena beskrivs närmare i kapitel 4 LIS- och bevaras. områden.  Områdets vägar bör kompletteras med nya förbindelser för oskyddade trafikanter. Särskilt förbindelse mot Skinnskatteberg bör utredas.

Skulpturparken i Uttersberg

Del 1 22 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

B3 BAGGBROBYGDEN- ett antal små lövskogsholmar. BJÖRKVIKEN Översvämningshotade områden finns dels mellan naturreservatet Sunnanfors och väg Mark- och vattenanvändning 233, dels vid Hedströmmens utlopp i Storsjön. Området omfattar jordbruksbygden utefter I Främshyttan finns två värdefulla ängs- och Storsjön och Hedströmmen nordväst om sjön. hagmarker. Baggbrobygden utgörs här, förutom byn Baggbron, även av Hultebo, Sotebo, Baggå, Förändringsbehov och utvecklings- Persbo, Forsbyn och Baggådalen, samt möjligheter områdena norr om Storsjön. I området ingår Området ligger inom pendlingsavstånd till även Björkviken vid östra stranden av sjön flera tätorter, bland annat Ludvika, Fagersta Dagarn. och Lindesberg. Ny bebyggelse i Baggbron bör Området är exempel på en levande landsbygd komma till som kompletteringar av befintlig med utveckling i god samverkan mellan olika bebyggelse, och bestå av permanentbostäder. aktörer. En förtätning av Baggbron med gamla vägen genom byn som huvudgata är ett lämpligt Det finns många småföretag i Baggbrobygden, alternativ för utbyggnad av byn. bl.a. ett pensionat. Ekoturismen bör kunna utvecklas ytterligare Storsjöområdet är ett kalkrikt område med inom Malungsbo-Klotenområdet. bland annat blåsippor. Här finns även värde- fulla bäckmiljöer. Den lokala naturskyddsföreningen har en uttalad målsättning att vitryggig hackspett ska Riksintressen återetablera sig i Baggådalen. Hela området är en del av det s.k. Malingsbo- Klotenområdet vilket utpekats som riksintresse Rekommendationer för turism och friluftsliv enligt 4 kap. 2§ miljö-  Ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras balken. till befintliga bebyggelsegrupper. Vid ut- Den nordvästra delen utmed Hedströmmen byggnad av bostadsbebyggelse ska hänsyn (Baggådalen) är av riksintresse för naturvården tas till jordbruket. enligt 3 kap. 6§ miljöbalken. Den norra delen  Utpekade kulturmiljöer i Baggå och Nedre av Baggådalen är även utpekat som riksin- Borgsfors bör bevaras och vid eventuella tresse för friluftslivet (Malingsbo-Kloten) förändringar är bestämmelserna i 2 kap. enligt 3 kap. 6§ miljöbalken. 6§, tredje stycket PBL tillämpliga.

Övriga intressen  De areella näringarna, natur- och kultur- Bruksmiljöerna i Baggå och Nedre Borgfors är miljövärden samt friluftsliv prioriteras. utpekade som värdefulla kulturmiljöer i kultur-  Befintliga lövskogsbestånd, särskilt äldre minnesprogrammet. aspar, bör bevaras.

I direkt anslutning till Hedströmmens sling-  Det öppna odlingslandskapet bör bevara rande lopp genom den flacka Baggådalen och vårdas. Det gäller särskilt vid Sunnan- ligger naturreservatet Sunnanfors. Reservatet fors. omfattar det öppna landskapet, som innehåller

Byn Baggbron. 23 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

B4 ÖVRE VÄTTERNS Rekommendationer DALGÅNG  Ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras Området omfattar Övre Vättern samt omgiv- till befintliga bebyggelsegrupper. Vid ut- ande jordbrukslandskap och gränsar i söder byggnad av bostadsbebyggelse ska hänsyn mot Skinnskattebergs centralort och i norr mot tas till jordbruket. väg 68. På västra stranden ligger byarna Godkärra, Kärrbo och Djupviken och på östra  Utpekade kulturmiljöer i Gunnilbo bör stranden Nedre Sundet. bevaras och vid eventuella förändringar är bestämmelserna i 2 kap. 6§, tredje stycket Strandområdet är delvis låglänt och inom PBL tillämpliga. området finns ett flertal sumpskogar och värdefulla våtmarker. Här finns också tre  Det äldre vägnätet i Gunnilbo bör bevaras värdefulla ängs- och betesmarker: ett område och inte rätas och breddas. vid Södra Långviken samt ett område vid  Befintliga ängs- och betesmarker i Vreten Kärrbo-Nedre Sundet. bör vårdas och bevaras. Norra delen av området, utmed östra stranden, har tillgång till kollektivtrafik både mot Skinn- skattebergs centralort och mot Fagersta. Norr om Godkärra finns ett översvämnings- B6 STJÄRNVIK- hotat område. BOCKHAMMAR-GETHAMMAR Området omfattar Stjärnvik med tillhörande Rekommendationer odlingslandskap utmed väg 250 samt Bock- hammar och Gethammar, som ligger utmed  Ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras Erlandsbobäcken. I öster ligger sjön Stora till befintliga bebyggelsegrupper. Vid ut- Kedjan. byggnad av bostadsbebyggelse ska hänsyn tas till jordbruket. Bockhammars bruk anlades år 1607. Idag återstår endast några få bruksbyggnader. Ebba  Befintliga ängs- och betesmarker bör Brahes lusthus, som ingick i Bockhammars hållas i hävd. bruksanläggning är skyddad som byggnadsminne. Nordväst om Bockhammar låg ytterligare två hammare, varav Gethammar var en. I Bockhammar finns en parklund med B5 GUNNILBO grova ädellövträd med höga naturvärden. Området omfattar Gunnilbo kyrkby med Gården Moren är omgiven av ett mindre parti tillhörande odlingsmarker samt bebyggelsen med öppet kulturlandskap. Gården har en utmed Gunnilboån ner till Norrsjön. enhetlig, välbevarad bebyggelse från 1800- talets första hälft. Gunnilbo kyrkmiljö utmed den gamla lands- vägen med hammarlämningar och rester av I anslutning till Erlandsbo finns värdefull ängs- äldre bystruktur utgör värdefull kulturmiljö och betesmark. I anslutning till denna finns enligt Kulturminnesvårdsprogrammet. I om- även sumpskog utmed Erlandsbobäcken. rådet finns även ett äldre vägnät. Vid Vreten vid stranden till Norrsjön finns värdefull ängs- och betesmark.

Del 1 24 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

Rekommendationer Rekommendationer

 Ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras  Ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras till befintlig bebyggelse i Stjärnvik. till befintlig bebyggelse. Vid utbyggnad av bostadsbebyggelse ska hänsyn tas till jord-  Utpekade kulturmiljöer i Bockhammar- bruket. Gethammar samt gården Moren bör bevaras och vid eventuella förändringar är  Utpekade kulturmiljöer i Västansjö, Fallet, bestämmelserna i 2 kap. 6§, tredje stycket Solmyra och Svansbo bör bevaras och vid PBL tillämpliga. eventuella förändringar är bestämmelserna i 2 kap. 6§, tredje stycket PBL tillämpliga.  Parklunden i Bockhammar samt befintlig ängs- och betesmark vid Erlandsbo bör  Befintliga ängs- och betesmarker bör hållas i hävd. hållas i hävd.

 Sjön Spadens värde för fågellivet bör säkerställas. B7 JORDBRUKSBYGDEN LÅNGSVAN-LILLSVAN Området omfattar jordbrukslandskapet utmed Långsvan och Lillsvan förutom den del som V1 HEDSTRÖMMEN MELLAN ingår i område B1 Bysala-Hed-Karmansbo. SKINNSKATTEBERG OCH Inom området finns ett flertal mindre byar och UTTERSBERG ett antal fritidshusområden. Gårdarna Västansjö och Fallet samt byarna Mark och vattenanvändning Solmyra och Svansbo utgör tillsammans med Området omfattar Hedströmmens vatten- tillhörande odlingslandskap värdefulla kultur- område samt två mindre landområden i miljöer enligt Kulturminnesvårdsprogrammet. anslutning till hyttområdet vid Krabobäcken , Söder om Nibbarsbo ligger IOGT-lokalen för strax väster om Krabo gård samt hytt- och logen Malma Spira, som uppfördes 1898. hammarområdet strax söder om Brahegård. Lokalen är skyddad som byggnadsminne. Riksintressen Väster om Lillsvan ligger sjön Spaden, som är Hedströmsdalen med delar av tillhörande en grund slättsjö som hotas av igenväxning. vattensystem utgör en järnbruksmiljö som är Södra del av sjön utgörs av sankmarker som kulturmiljö av riksintresse enligt 3 kap. 6§ översvämmas om våren och utgör viktig miljöbalken. rastplats för flyttande vadare och andfåglar. Sjön är även häckningslokal för bl.a. brun Övriga intressen kärrhök och rördrom. Hyttområdena är fornlämningsområden och I anslutning till Västansjö och Larsbo, i skyddade genom kulturmiljölagen. området mellan Långsvan och Lillsvan samt vid Nygärdet finns ett flertal värdefulla ängs- och betesmarker. Rekommendationer

På östra sidan av Långsvan ligger Årsbäckens  Ingen vattenverksamhet får tillkomma som naturreservat, som är en bäckravin med påverkar kulturmiljövärdena negativt. ädellövskog. Norr därom ligger Utnäset, vars  Inga nya byggnader eller andra anlägg- blandskog med ädellövinslag är utpekad i ningar får tillkomma i anslutning till länets naturvårdsplan. hyttområdena. Längs i norr ligger Sandbäcken, som bl.a. omges av ett gammalt klibbalsbestånd i söder. Området är utpekat i länets naturvårdsplan.

25 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

NF1 MALINGSBO-KLOTEN- Malingsbo-Klotens framtid, en utredning om OMRÅDET natur- och friluftsvärden. Förslaget är i första hand att beslut om nytt naturreservat med nya Mark och vattenanvändning skötselföreskrifter tas för hela området med Malingsbo-Kloten är ett höglänt och kuperat undantag för befintlig bebyggelse. Ett barrskogsområde beläget i de centrala delarna alternativ är att nuvarande beslut att hela av Bergslagen. Huvuddelen av området ligger området ska utgöra ett naturvårdsområde över högsta kustlinjen och domineras av upphävs samtidigt som nya naturreservat över moränklädda höjder, med mycket litet inslag de mest skyddsvärda delarna bildas. av kala bergstoppar. Inom området finns käll- Ekoturism flöden till flera av Mellansveriges stora vatten- Det är i första hand friluftslivsvärdena som är drag och området är rikt på tjärnar och sjöar. särskilt höga i Malingsbo-Kloten. Naturvär- Här finns också ett stort antal små och medel- dena är relativt jämnt spridda i området. stora myrmarker. Fyra århundraden av bergs- Området har stora möjligheter vad gäller bruk, järnhantering, jordbruk och framför allt utveckling av s.k. ekoturism. Området ligger skogsbruk har satt sin prägel på områdets centralt i Mellansverige och är rikt på sjöar och vegetation och bebyggelse. tjärnar. Långa vandringsleder och fina vatten Riksintressen för fiske och paddling har gjort Malingsbo mycket populärt för friluftsliv. Området har Malingsbo-Klotenområdet är utpekat som rik- potential till att utvecklas ytterligare. sintresse för turism och friluftsliv enligt 4 kap. 2§ miljöbalken. Den västra och norra delen av Hotet mot områdets värden består i första hand område är utpekat som riksintresse för av bristande resurser till underhåll av befintliga friluftslivet enligt 3 kap. 6§ miljöbalken. friluftslivsanläggningar, strandnära exploatering och i viss mån av ett ovarsamt skogsbruk. Delar av området är också av riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6§ miljöbalken: Kommunen bedömer att området har sådana Skälsjöområdet-Håltjärnsbäcken, med den kvaliteter att det kan betraktas som ett ”Tyst värdefulla näringsfattiga Håltjärnsbäcken och område”, dvs ett område där ljudkvaliteten näringsfattig klarsjö, Baggådalen-Malingsbo- särskilt ska beaktas. Genom området går väg åsen-Riddarhyttefältet, som är ett geologiskt 233, så upp till cirka 1 km kring vägen kan det komplext område och i som även omfattar finns störande samhällsbuller, men i övrigt Forsån med stora biologiska värden, samt bedöms området kunna anses vara ett tyst Råmyran, som omfattar ett värdefullt myrkom- område. plex och även naturskog. Rekommendationer I området finns även följande Natura 2000- områden: Håltjärnsbäcken, Matkullen och  Ingen ny bebyggelse bör tillkomma inom Råmyran. området, förutom i direkt anslutning till befintliga bebyggelsegrupper. Övriga intressen  Enstaka byggnader för det rörliga frilufts- Malingsbo-Kloten området är ett s.k. natur- livets behov kan tillåtas om den över- vårdsområde enligt f.d. naturvårdslagen. Det ensstämmer med gällande skyddsbestäm- betecknas idag rent juridiskt som ett natur- melser. reservat då beteckningen naturvårdsområde upphörde vid införandet av miljöbalken år  Inga nya ljudkällor med varaktigt sam- 1999. Inom Skinnskattebergs del av området hällsbuller bör tillkomma inom eller i finns också ett antal självständiga naturre- anslutning till området. servat: jordbruksmarken i Klockarbo i Baggbo-  Täktverksamhet eller annan verksamhet dalens övre del (ligger inom delområde B4) som skadar geologiskt värdefulla områden liksom barrblandskogen på Matkullen och tillåts inte. gammelskogen i Passboberget.  Naturvärden och friluftslivet ska Förändringsbehov och prioriteras och skogsbruket ska bedrivas utvecklingsmöjligheter med särskild hänsyn. Äldre lövvegetation Länsstyrelserna i Örebro, Västmanland och ska sparas. Dalarna har låtit ta fram en rapport om

Del 1 26 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

NF2 LIEN – FORSÅN – RÖDA Forsån-Bråtmossen är Natura 2000-område JORDEN och naturreservat (under namnet Forsån). Forsån är en nationellt värdefull vattenmiljö med bl.a. flodpärlmussla och öring. Mark och vattenanvändning Området är av stort intresse för friluftsliv med Övriga intressen sjön Lien och flera mindre tjärnar, som är attraktiva för fritidsfiske. Området, som ingår i Sydväst om Lien ligger Riddarhyttans vatten- Malingsbo-Klotenområdet, nyttjas av riddar- täkt med omgivande vattenskyddsområde. hytteborna för närrekreation och av turister. I sydöstra delen av sjön Lien, vid Forsåns utlopp, finns badplats och campingplats. Riksintressen Ingår i Malingsbo-Klotenområdet, som är ut- LIS-område pekat som riksintresse för turism och friluftsliv Skildammen enligt 4 kap. 2§ miljöbalken. Området ligger vid Skildammen, nordväst om Röda jorden är kulturmiljö av riksintresse: Övre Källfallet och används för teaterverk- fornlämningsmiljö med lågtekniska järnfram- samhet m.m. (Teatermaskinen). Utökning av ställningsplatser och därtill hörande råvaru- aktivitetsområdet bedöms kunna ske ner till område från järnålderns inledningsskede. cirka 50 meter från sjöstranden. Lämningar från hela den dåtida framställnings- Rekommendationer processen. Längs myr- och mosskanterna ligger järnframställningsplatserna främst  Ingen bebyggelse, förutom enstaka byggnad för turism, kulturverksamhet och det synliga genom låga vallformiga slaggvarpar. rörliga friluftslivets behov, bör tillkomma. I området pågår alltjämt rödjordsbildning som är mycket viktig för upplevelsen och  Etablering av vindkraft bedöms olämpligt förståelsen av järnframställningsplatsernas inom och i anslutning till Röda Jorden. lokalisering. Röda jorden ingår i Ekomuseum  Skogsbruk bör bedrivas med särskild hän- Bergslagen. syn till naturmiljön, kulturmiljö och frilufts- Riddarhyttefältet m.m. är av riksintresse för livet. naturvård och omfattar ett geovetenskapligt  Utökning av aktivitetsområdet vid Teater- intressant vattendrag. Riddarhyttefältet utgörs maskinen kan prövas genom strandskydds- av ett vidsträckt isälvsdelta. Riksintresseom- dispens. Bred passagemöjlighet ska finnas rådet sträcker sig in i Lindesbergs kommun. utmed stranden.

Vid Skildammen har Teatermaskinen sin verksamhet.

27 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

NF3 EKOPARK FÄRNA- KEDJEN Rekommendationer Större delen av området ingår i Ekopark Färna. Vid västra stranden av sjön Lilla Kedjen ligger  Ny bebyggelse bör endast tillkomma i an- byn Kedjebo. Byn, som består av fyra gårdar slutning till befintlig bebyggelse. med ett stort antal äldre byggnader, ligger i ett  Kulturmiljön i Kedjebo bör bevaras och öppet kulturlandskap. Byn är utpekad som vid eventuella förändringar är bestämmel- värdefull kulturmiljö i kulturminnesprogram- serna i 2 kap. 6§, tredje stycket PBL met. tillämpliga. Det unika för Ekopark Färna är aspgranskog-  Restriktivitet mot exploateringsföretag i arna med en stor andel lövträd, särskilt många området. gamla aspar. Det ger livsrum för många undanträngda arter som är beroende av lövträd,  Inga nya ljudkällor med varaktigt sam- bl.a. hackspettsarter. I ekoparken finns gott om hällsbuller bör tillkomma inom eller i ruiner av hyttor och rester av kolmilor som anslutning till området. vittnar om forna tiders bergs- och skogsbruk.  Skogsbruk bör bedrivas med särskild hän- Karakteristiskt för ekoparken är också vatten i syn till naturmiljön, kulturmiljö och alla former. Stora områden utgörs av flacka friluftslivet. myrmarker och sumpskogar med porlande skogsbäckar, ett rikt fågelliv och flera populära  De delar av Natura 2000-området Stora fiskesjöar. Sveaskog har tagit fram särskilda Flyten-Stormossen som inte är naturreser- naturvårdsinriktade skötselplaner för sina vat bör skyddas genom reservatsbildning. ekoparker. Området sträcker sig in i Suraham- mars kommun. I öster, på gräsen mot Surahammars kommun ligger Stora Flyten och Stormossen, ett N1 LAPPLAND värdefullt myrkomplex som är naturmiljö av Lappland är ett stort sammanhängande våt- riksintresse och ingår i ekoparken. Huvuddelen marksområde med ett flertal värdefulla av myrområdet är Natura 2000-område. Inom myrkomplex blandat med skog på hårt svallad Skinnskattebergs kommun är endast en mindre morän och framför allt i östra delen hällmarks- del av Natura 2000-området naturreservat. skog. På flera ställen framträder berggrunden Kommunen bedömer att området har sådana med rundhällar som prydligt har slipats av kvaliteter att det kan betraktas som ett ”Tyst inlandsisen. Glesa låga tallskogar dominerar, område”, dvs ett område där ljudkvaliteten vissa av dem har urskogskaraktär. Landskapet särskilt ska beaktas. Genom området går väg och arterna här påminner om Norrland och ger 233, så upp till cirka 1 km kring vägen kan det en känsla av orörd vildmark. finns störande samhällsbuller, men i övrigt Lappland är skyddat som Natura 2000-område bedöms området kunna anses vara ett tyst och naturreservat. område. I området finns stigar och vindskydd för friluftslivet.

Rekommendationer

 Markanvändningen regleras i reservatsbe- stämmelserna.

 Etablering av vindkraftverk bedöms olämpligt inom naturreservatet.

Del 1 28 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

N2 FLYTEN – RÖMYRA – Rekommendationer SLÅTTERMOSSEN  Enstaka ny bebyggelse bör endast till- Området omfattar bl.a. myrområden med höga komma i anslutning till befintlig be- naturvärden. Här finns Slåttermossen, som är byggelse. Natura 2000-området, våtmarksområdet vid Bastumossen, Römossen, Flyten och Stor-  Befintliga ängs- och betesmarker i Sillbo/- mosse. Ett flertal sumpskogar finns i området. Silltorp bör hållas i hävd. Slåttermossen är skyddad som naturreservat  Skogsbruk bör bedrivas med särskild hän- (ingår i Klockarljungreservaten), vars syfte är syn till naturmiljön. att bevara myrar med förekomst av klockljung.  Ingen dikning eller torvtäkt. Vid Torebo finns en värdefull, grov lind.

Vid Römyra finns värdefull ängs- och betesmark. Söder därom finns en s.k. crag-and-tail, d.v.s. en strömlinjeformad kulle som bildats av N4 SKOMMARMOSSEN M.FL. inlandsisen. Området utgörs av ett större sammanhängande

myrområde som omfattar Skalltjärnsmossen, Skommarmossen, Dalkarlsmossen, Römossen Rekommendationer och Hömossen.  Enstaka ny bebyggelse bör endast till- Våtmarksområdet består av flera mer eller komma i anslutning till befintlig bebygg- mindre sammanhängande myrkomplex, som är else. hydrologiskt obetydligt påverkade och med ett  Skogsbruk bör bedrivas med särskild hän- flertal vegetationstyper, huvudsakligen av syn till naturmiljön. mosse eller fattigkärrkaraktär. Ett flertal mindre tjärnar med sparsam vegetation finns i  Ingen dikning eller torvtäkt. området. Området är av riksintresse för naturvården och sträcker sig in i Köpings kommun. Skom- marmossen är även naturreservat.

N3 SILLBO MED SILLBOMOSSEN Rekommendationer Området utgörs av Sillboområdet med Sillbo-  Ingen bebyggelse bör tillkomma i området. mossen som är ett omväxlande myrkomplex.  Skogsbruk bör bedrivas med särskild hän- I Sillbotorp finns ett Natura 2000-område syn till naturmiljön och friluftslivet. bestående av öppen naturlig betesmark med en mängd hävdgynnade arter, som t.ex. kattfot,  Ingen dikning eller torvtäkt. blåsuga och rödkämpar. I områdets centrala del finns en hällmark som är bevuxen med gamla hagmarksbjörkar och en del tall. I hela hagen växer det rikligt med en. N5 VENABÄCKEN - PERSBO I Sillbo finns en värdefull ängs- och betes- Området omfattar område med höga natur- mark. värden. Här finns Venabäcken, som är Natura 2000-området, våtmarksområdet vid Vena- bäcken samt Sjömossen och Högmossen. Vedabäckens Natura 2000-område sträcker sig in i Köpings kommun. Ett flertal mindre sumpskogar finns i området. Venabäcken är skyddad som naturreservat, vars syfte är att bevara ett relativt opåverkat vattendrag med naturlig dynamik och många värdefulla arter, framförallt den hotade flod- pärlmusslan.

29 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

Väster om Rölösjön ligger ängs- och betesmark vid Persbo. Rekommendationer

I området ingår även jordbruksmarken vid  Ingen bebyggelse, förutom enstaka bygg- Rölö och Brobo. nad för det rörliga friluftslivets behov, bör

tillkomma.

Rekommendationer  Exploateringsföretag bör undvikas inom området.  Enstaka ny bebyggelse bör endast tillkomma i anslutning till befintlig bebygg-  Skogsbruk bör bedrivas med särskild hän- else. syn till naturmiljön, kulturmiljö och friluftslivet.  Ängs- och betesmarken i Persbo bör hållas i hävd.

 Skogsbruk bör bedrivas med särskild hän- syn till naturmiljön. F3 SKRÄDDARBO - JERÅN Området omfattar Skräddarbo och Jerån samt

omkringliggande skogsmark norr om Storsjön och Dagarn. Området ingår i Malingsbo- F1 GÄDDTJÄRNEN M.M. Klotenområdet, som är utpekat som rik- Skogsområdet kring Gäddtjärn ingår i sintresse för turism och friluftsliv enligt 4 kap. Malingsbo-Klotenområdet, som är utpekat som 2§ miljöbalken. riksintresse för turism och friluftsliv enligt Jerån och omgivande våtmark Jeråmossen 4 kap. 2§ miljöbalken. ingår i naturvårdsplanen och är utpekad som Området som ligger väster om Riddarhyttan värdefull våtmark. och sjön Lien ingår i ett större samman- I området finns lämningar efter ett flertal hängande oexploaterat skogsområde, som gruvområden. nyttjas för rörligt friluftsliv, bl.a. fiske.

I Skräddarbo finns hyttområde samt en värdefull ängs- och betes mark. Rekommendationer

 Ingen bebyggelse, förutom enstaka bygg- Rekommendationer nad för det rörliga friluftslivets behov, bör tillkomma.  Ingen bebyggelse, förutom enstaka byggnad för det rörliga friluftslivets behov, bör  Skogsbruk bör bedrivas med särskild hän- tillkomma. syn till naturmiljön, kulturmiljö och friluftslivet.  Ängs- och betesmarken i Skräddarbo bör hävdas.  Skogsbruk bör bedrivas med särskild hän- syn till naturmiljön, kulturmiljö och F2 ÖVRE SKÄRSJÖN friluftslivet. Skogsområdet norr om Övre Skärsjön ingår i Malingsbo-Klotenområdet, som är utpekat som riksintresse för turism och friluftsliv enligt 4 kap. 2§ miljöbalken. Området som ligger väster om Riddarhyttan och sjön Lien ingår i ett större samman- hängande oexploaterat skogsområde, som nyttjas för rörligt friluftsliv, bl.a. fiske. Vid Nyborg strax norr om Övre Skärsjön finns ett område som bedömts lämpligt för bergtäkt i länsstyrelsens inventering av berg lämpligt för täkt.

Del 1 30 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

X1 BÄCKEGRUVAN – som är utpekat i kulturvårdsprogrammet. PERSGRUVAN – Gruvverksamheten har under århundradena präglats av växlingar mellan drift, nedläggning KOPPARVERKET och återupptagen drift. I början på 1900-talet Inom området finns ett stor antal lämningar drogs ett stickspår från KURJ-banan till efter tidigare gruvverksamhet, bl.a. Bäcke- gruvan. Gruvhanteringen vid Bäckegruvan gruvan och Persgruvan. lades senast ner 1979. Genom området går väg 68. Norra delen av Söder om Nedre Skärsjön ligger Kopparverket område, som ligger väster om väg 68 ingår i som anlades i början av 1800-talet och var i Malingsbo-Klotenområdet, som är utpekat som bruk fram till 1873. Ett antal lämningar finns riksintresse för turism och friluftsliv enligt kvar i form av dammar, en kopparbod, grunder 4 kap. 2§ miljöbalken. till verkstäder m.m. Området är utpekats i kulturvårdsprogrammet och ingår i Eko- Vid höjderna finns område som innehåller museum Bergslagen. Korphyttan i sydöstra industrimineral. Området är utpekat som riks- delen av området är en av de äldsta hyttorna i intresse för värdefulla ämnen och mineral kommunen. Den drevs från 1300-talet fram till enligt 3 kap. 7 § miljöbalken. Undersöknings- 1600/1700-talet. koncession finns för att undersöka om det finns brytningsvärda fyndigheter i området. Villberget är geologiskt intressant område med välutvecklad drumlin (avlång moränrygg Bastnäsfältet i Riddarhyttan är en av världens bildad av inlandsisen). mineralrikaste platser och ingår i Ekomuseum Bergslagen. Här har det sedan 1600-talet Vid Älgtorp finns ett område som bedömts brutits olika mineral. Här finns över 50 olika lämpligt för bergtäkt i länsstyrelsens inven- mineral, bl.a. sällsynta jordartsmetaller. Under- tering av berg lämpligt för täkt. sökningskoncession har beviljats för att under- söka om det finns brytningsvärda fyndigheter i området. Bäckegruvan, Östergruvan och Persgruvan ingår i ett större område med gruvlämningar

Kopparboden vid Kopparverket.

31 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

Rekommendationer S ÖVRIG SKOGSMARK  Endast enstaka bostadshus i anslutning till Området utgörs av resterande delar av befintlig bebyggelse bör tillkomma. kommunen och består huvudsakligen av skogs-  Gruvdrift bör kunna tillkomma inom om- mark som nyttjas för virkesproduktion. I östra rådet efter miljöprövning. Kulturhistoriska delen av området ligger naturreservatet Utter- värden bör särskilt utredas liksom möj- dalen. ligheterna till miljövänliga transporter. I nordost tangeras en naturmiljö av riks-  Etablering av vindkraftsanläggningar i intresse, Sävtjärnen, som är ett stort klapperfält mindre skala kan prövas inom området som har sin huvudsakliga utbredning i Fagersta under förutsättning att gruvdrift till- kommun. kommer. Avvägning ska ske mot boende- Bastumossen, som ligger söder om N2, är en miljö, gruvintressen, kulturmiljö och våtmark, klass 1 (högsta värde) enligt våt- naturmiljö. marksinventeringen. I övrigt inrymmer  Skogsbruk bör bedrivas med särskild hän- området inga större utpekade områden med syn till kulturmiljö. höga natur- och kulturvärden, men det ingår ett stort antal mindre områden med höga naturvärden t.ex. biotopskydd, nyckelbiotoper, sumpskogar m.m.

Rekommendationer

 Ny bostadsbebyggelse bör lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse.

 Inga täkter, vägdragningar eller markbe- redning inom klapperstensfältet vid Säv- tjärnen.

 Ingen dikning eller avvattning av Bastu- mossen får ske.

 Skogsbruk bör bedrivas med hänsyn till de naturvärden som finns inom området samt till befintliga vandringsleder.

Del 1 32 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

4 LIS-OMRÅDEN Redovisning av LIS-områdena Varje LIS-område beskrivs i text och redovisas LIS i översiktsplan på karta. Beskrivningen fokuserar på befintlig I översiktsplanen redovisas 10 områden för mark och vegetation, kvaliteter för friluftslivet landsbygdsutveckling i strandnära lägen, s.k. samt utpekade natur- och kulturmiljövärden. LIS-områden. Syftet med att peka ut LIS- Planeringsförutsättningar anges kortfattat med områden är att skapa långsiktiga syssel- hänvisning till delområdena i översiktsplanens sättningseffekter i kommunen samt att bevara kapitel 3. och förstärka service på landsbygden. LIS-områdenas avgränsning är schematiskt LIS-områdena kommer att möjliggöra bygg- dragna. Inom ett LIS-område kan det finnas ande av i första hand bostadsbebyggelse, men t.ex. uddar eller andra känsligare delar som även vissa anläggningar för friluftslivets behov inte avses bebyggas. Detta kommer att studeras eller för turism och kulturverksamhet. närmare i kommande planeringsskeden. Bakgrunden till LIS-arbetet och hur det har Samtliga kartor är orienterade med norr rakt bedrivits redovisas i översiktsplanens Del 2, uppåt i bild. kapitel 5 Landsbygdsutveckling.

Konsekvenserna av LIS-utbyggnaden redovisas i översiktsplanens Del 3 Konsekvens- beskrivning, avsnitt 4.5 Natur- och kultur- miljöer utöver MKB:n. Påverkan på strand- skyddets syften samt skäl till dispens från strandskyddet redovisas i Del 3 Konsekvens- beskrivning, avsnitt 4.6 Strandskydd.

Föreslagna LIS-områden Nedan listas de förslagna LIS-områdena. Se även översiktskarta på nästa sida samt redovisning av vart och ett av områdena på nästföljande sidor.

Skinnskatteberg a Björnbo, bostäder sid 35 b Broby, bostäder sid 36 c Norra sidan av Nedre Vättern, friluftsliv sid 37 d Södra infarten, rastplats, turism sid 38 Färna e Näset, bostäder sid 39 f Asplunda, bostäder sid 40 Övriga delar av kommunen g Bysala, bostäder sid 41 h Uttersberg öster om Hed- strömmen, bostäder sid 42 i Sundsbron Uttersberg, bostäder sid 43 j Skildammen, kultur och turism sid 44 Utsikt mot Övre Vättern från det föreslagna LIS- området Björnbo.

33 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

Del 1 34 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

BJÖRNBO (a) Området berörs av strandskydd för Övre Vättern. Passagemöjlighet finns längs stranden Beskrivning i hela området. Granskog och granplantering vid Övre Vättern, Området går att ansluta till befintligt vägnät cirka 3 km norr om Skinnskatteberg. via den grusväg som leder hit från väg 233 och Området ligger inom översiktsplanens del- till kommunalt vatten och avlopp. område T1, Skinnskattebergs tätort. Utpekade natur- och kulturmiljöer Utvecklingsmöjligheter Södra delen av området angränsar till ett objekt Permanentbebyggelse i form av enfamiljshus. i ängs- och betesinventeringen. Inga kända fornlämningar. Väster och norr om området Befintliga förhållanden finns nyckelbiotoper. Områdets södra del utgörs av en Området berörs av strandskydd för Övre granplantering (tidigare jordbruksmark) som Vättern. sluttar svagt ner mot sjön. Norra delen utgörs av hög, tät granskog. Skogen respektive planteringen går ända ner till stranden, där det växer enstaka lövträd (sälg, björk, asp). Rekommendationer Inom området finns ingen bebyggelse. Ett  Detaljplan ska upprättas. Passagemöjlighet bostadshus finns söder om området och ett norr ska finnas utmed stranden. Naturinven- om området. tering ska utföras.

35 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

BROBY (b) Området går att ansluta till befintligt väg- /gatunät via en grusväg som leder hit från Beskrivning Skinnskatteberg.Området kan anslutas till Igenväxande f.d. jordbruksmark vid Nedre kommunalt vatten och avlopp. Vättern söder om Broby, cirka 1 km söder om Norra delen av området omfattas av skredrisk. Skinnskatteberg. Även översvämningsrisken behöver beaktas. Området ligger inom översiktsplanens del- område T1, Skinnskattebergs tätort. Utpekade natur- och kulturmiljöer Området ligger nära ett objekt i länets natur- Utvecklingsmöjligheter vårdsplan (Björkliden, skogsmark med betyd- Permanentbebyggelse i form av några fler- ande inslag av ädla lövträd, klass 3). Angränsar familjshus. till kulturmiljö av riksintresse, Hedströmsdalen (järnbruksmiljöer). Befintliga förhållanden Området är en låglänt tidigare jordbruksmark, med trädridåer och igenväxande partier. Lövvegetationen överväger, enstaka gran Rekommendationer finns. Längs stranden växer ett glest lövbälte,  Detaljplan ska upprättas. Vid planläggning mest björk och al. ska särskilt kulturmiljön, eventuell skred Inom området finns ingen bebyggelse. Direkt och översvämningsrisk studeras. Naturin- norr om området ligger det gamla vattenverket. ventering ska utföras. Området får inte användas till enskilda bostadstomter. Området berörs av strandskydd för Nedre Passagemöjlighet ska finnas utmed Vättern. Passagemöjlighet finns längs stranden stranden. i hela området.

Del 1 36 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

NORRA SIDAN AV NEDRE Området berörs av strandskydd för Nedre VÄTTERN (c) Vättern. Större delen av området omfattas av skredrisk. Beskrivning Strandområdet vid Herrgårdsängen i sydvästra Utpekade natur- och kulturmiljöer delen av Skinnskatteberg, utmed norra sidan av Områdets västra del ligger inom en kulturmiljö Nedre Vättern. av riksintresse, Hedströmsdalen (järnbruks- miljöer). Resten av området angränsar till detta Området ligger inom översiktsplanens del- riksintresse. område T1, Skinnskattebergs tätort. Se karta på föregående sida I områdets västra del finns en fast fornlämning (hammarområde). Utvecklingsmöjligheter

Friluftslivsutveckling, med strandpromenad och t.ex. rastplats, eventuellt bad. Rekommendationer Befintliga förhållanden  Endast åtgärder som avser att förbättra Området ligger mellan tätortsbebyggelsen i allmänhetens möjligheter till friluftsliv ska Skinnskatteberg och sjön i anslutning till komma ifråga. Hänsyn krävs till kultur- Herrgårdsängen. Det utgörs huvudsakligen av miljövärdena. jordbruksmark (gräsmark) samt klippta/slagna gräsytor i anslutning till tätorten. Längs stranden går en gång- och cykelväg. Lövträd förekommer i större och mindre dungar samt i en bård längs stranden. Inom området finns ingen bebyggelse.

Herrgårdsängen.

37 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

SÖDRA INFARTEN (d) Utpekade natur- och kulturmiljöer Inga utpekat värdefulla natur- och Beskrivning kulturmiljöer finns inom området. Området Gräsmark mellan väg 233 och Nedre Vättern, ligger nära en kulturmiljö av riksintresse, direkt söder om Skinnskatteberg. Hedströmsdalen (järnbruksmiljöer). Området ligger inom översiktsplanens del- område T1, Skinnskattebergs tätort. Rekommendationer Utvecklingsmöjligheter  Detaljplan ska upprättas, alternativt kan Rast- och informationsplats. området ingå i vägplan. Befintliga förhållanden Området utgörs av öppna gräsytor mellan väg 233 och sjön, med en smal lövträdsridå längs vattnet. Inom området finns ingen bebyggelse. Passagemöjlighet finns längs stranden i hela området. Området berörs av strandskydd för Nedre Vättern.

Del 1 38 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

NÄSET (e) Området kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Beskrivning Gräsmark vid Långsvan, cirka 1 km sydväst Utpekade natur- och kulturmiljöer om Färna. Området ligger i norr och nordväst nära ett Området ligger inom översiktsplanens del- objekt i länets naturvårdsplan (Sandbäcken, område T3, Färna. bäckravin kantad av klibbalbestånd med inslag av ädellövträd, grov lind och grov tall, klass 3) Utvecklingsmöjligheter som även är av regionalt intresse för friluftsliv Permanentbebyggelse i form av enfamiljshus. enligt naturvårdsplanen. Öster om området ligger en våtmark som tas upp i våtmark- Befintliga förhållanden sinventeringen (klass 3). Området ligger strax sydväst om Färna. Det Åkerholmarna samt ett dike inom området utgörs huvudsakligen av jordbruksmark (gräs- omfattas av biotopskydd enligt miljöbalken. mark), med enstaka lövträdsbeväxta åker- holmar. Längs stranden växer ett skogsbälte, Inom området finns inga kända fornlämningar, som inte ingår i LIS-området. men strax utanför området går en färdväg som är en s.k. övrig kulturhistorisk lämning. Inom området finns ingen bebyggelse. Genom området går väg 659. Rekommendationer Området ligger i nordväst nära en ås som utgör  Detaljplan ska upprättas. Vid detalj- grundvattenförekomst och omfattas av miljö- planeläggning ska särskild hänsyn tas till kvalitetsnormer. åkerholmarna, det biotopskyddade diket och den kulturhistoriska färdväg som går Området berörs av strandskydd för Lillsjön utmed Långsvans norra strand och och Långsvan. Passagemöjlighet finns längs Lillsjön. stranden i hela området.

39 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

ASPLUNDA (F) Området ligger cirka 80-150 meter från Norrsjön och avskiljs från stranden av en väg. Beskrivning Området berörs av utvidgat strandskydd för Gräsmark och skogsmark vid Norrsjön, mellan Norrsjön. Färna och Vreten, cirka 1 km nordost om Färna. Utpekade natur- och kulturmiljöer Området ligger inom översiktsplanens del- En s.k. övrig kulturhistorisk lämning (två område T3, Färna. husgrunder) finns inom området.

Utvecklingsmöjligheter Permanentbebyggelse. Rekommendationer Befintliga förhållanden  Detaljplan ska upprättas. Vid detalj- Området utgörs huvudsakligen av blandskog planeläggning ska kulturmiljön och even- och ligger på östra sidan av Norrsjön, strax tuell översvämningsrisk studeras särskilt. norr om Färna. Södra delen utgörs av jordbruksmark (gräsmark), med fin utsikt över sjön. Mellan området och sjön går en asfalterad bilväg. Ingen bebyggelse finns inom området. På andra sidan vägen, mot sjön, ligger ett bostadshus.

Del 1 40 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

BYSALA (g) Området berörs av utvidgat strandskydd för Långsvan. Beskrivning Gräsmark i norra delen av Bysala, öster om Utpekade natur- och kulturmiljöer väg 250, med vacker utsikt ner mot Långsvan. Angränsar till område i kommunens kultur- minnesvårdsprogram, Bysala. Området ligger inom översiktsplanens del- område B1 Bysala-Bråten-Hed-Karmansbo- Bernshammar. Rekommendationer Utvecklingsmöjligheter  Detaljplan ska upprättas. Permanentbebyggelse i form av enfamiljshus.

Befintliga förhållanden Området utgörs av jordbruksmark (gräsmark) och en lövskogsdunge, mer än 200 m från sjön Långsvans strand. Inom området finns ingen bebyggelse. Området omges av bybebyggelsen i Bysala.

41 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

UTTERSBERG ÖSTER OM stranden i hela området. HEDSTRÖMMEN (h) Området utmed Hedströmmen berörs av översvämningsrisk, men det aktuella LIS- Beskrivning området ligger högre upp i terrängen. Bostadsbebyggelse, jordbruksmark och barrskog i nordöstra delen av Uttersberg. Utpekade natur- och kulturmiljöer Större delen av området tas upp i länets natur- Området ligger inom översiktsplanens del- vårdsplan (Område vid Uttersberg: ädellöv- område B2 Uttersberg-Tomasbo-Västanhed. förekomster, strandkärr och forsmiljö, intressant fågelfauna). Utvecklingsmöjligheter Permanentbebyggelse i form av några bostads- Området angränsar söderut till en kulturmiljö hus. av riksintresse, Hedströmsdalen (järnbruks- miljöer). Inga kända fornlämningar finns inom Befintliga förhållanden området, dock finns en direkt söder om Området södra del utgörs av en grusplan samt området (hammarområde). jordbruksmark (gräsmark), i anslutning till befintlig bostadsbebyggelse längs en väg. Området sluttar svagt mot Hedströmmen. Norra delen utgörs av en skogklädd ås. Rekommendationer  Detaljplan ska upprättas. Naturinventering Inom området finns fyra bostadsfastigheter. ska utföras innan strandskyddsdispens eller Området berörs av strandskydd för Hed- detaljplan prövas. strömmen. Passagemöjlighet finns längs

Del 1 42 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

SUNDSBRON UTTERSBERG (i) LIS-området omfattar inte området närmast stranden. Beskrivning Jordbruksmark (gräsmark) med lövträddungar Utpekade natur- och kulturmiljöer nära Hedströmmen Två s.k. övriga kulturhistoriska lämningar (fossil åker, röjningsrösen) finns strax intill Området ligger inom översiktsplanens del- området. I närheten av området finns även område B2 Uttersberg-Tomasbo-Västanhed. objekt som tas upp i ängs- och hagmarks- inventeringen. På ett avstånd av cirka 30 meter Utvecklingsmöjligheter ligger en kulturmiljö av riksintresse, Hed- Permanentbebyggelse i form av några strömsdalen (järnbruksmiljöer). enfamiljshus. Området berörs av strandskydd för Hed- Befintliga förhållanden strömmen. Området utgörs av jordbruksmark (hägnad gräsmark), belägen på Hedströmmens östra strand vid Sundsbron och Sundsbrotorp. I området finns några dungar med lövträd. Rekommendationer  Detaljplan bör upprättas, förutom kom- Inom området finns ingen bebyggelse. I plettering med enstaka bostadshus. Kultur- närheten finns några bostadshus. Området miljövärdena ska särskilt studeras innan ligger i direkt anslutning till befintligt vägnät. utbyggnad kommer till stånd. Området utmed Hedströmmen berörs av

översvämningsrisk, men det aktuella LIS- området ligger högre upp i terrängen.

43 Del 1 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

SKILDAMMEN (j) Området berörs av strandskydd för Skil- dammen. Passagemöjlighet finns längs Beskrivning stranden i hela området. Bebyggelse och skog nordväst om Övre Källfallet vid Skildammen, cirka 4 km nord- Utpekade natur- och kulturmiljöer väst om Riddarhyttan. Området ligger inom riksintresse för turism och rekreation enligt MB 4 kap 1-2 §§, Området ligger inom översiktsplanens del- Malingsbo-Kloten samt inom en naturmiljö av område NF2 Lien-Forsån-Röda jorden. riksintresse enligt MB 3 kap 6 §, Riddar- hyttefältet, vilket främst har geologiska värden. Utvecklingsmöjligheter Inga kända fornlämningar inom området. Turism/evenemang/aktiviteter/arrangemang Övrigt Befintliga förhållanden Området går att ansluta till befintligt vägnät Området utgörs av en glänta i skogen där via den skogsväg som leder hit från väg 68. Teatermaskinen har sin verksamhet. Gläntan omges av barrskog, som i området mellan teaterlokalen och stranden utgörs av ungskog. Skogen som omger LIS-området är äldre, uppväxt. Längs stranden finns högre tallar. Rekommendationer Inom området finns byggnader som används  Utökning av aktivitetsområdet vid Teater- för teaterverksamhet m.m. (Tidigare har här maskinen kan prövas genom strandskydds- legat en skola.) Området går att ansluta till dispens. Bred passagemöjlighet ska finnas befintligt vägnät via den skogsväg som leder utmed stranden. hit från väg 68

Del 1 44 Översiktsplan för Skinnskattebergs kommun 2014

Referenser finns angivna i Översiktsplanens del 2 Planeringsförutsättningar

45 Del 1

• Länsstyrelsen YTTRANDE 1 (3) • Västmanlands län Datum Diarienummer 2014-05-12 401-1495-14

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan Lisbeth Dahlbäck skinnskattebergs konnnun Telefon 010-22 49 241 Box 101 [email protected] 739 22 skinnskatteberg skinnskattebergs kommun 2014 -05- 14 Granskningsyttrande över Översiktsplan för Dnr.&c?./J.:.c?.6.2.l.d!.(f; skinnskattebergs kommun

Förslag till översiktplan för skinnskattebergs kommun, är utställt och har kommit till Länsstyrelsen för granskning enligt PBL 3 kap. 16 §plan- och bygglagen (2010:900).

Länsstyrelsen har lämnat samrådsyttrande 2013-09-30. A v Länsstyrelsens granskningsyttrande ska det framgå om

l. fårslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,

2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,

3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är fOrenlig med 7 kap. 18 e§ fOrsta stycketmiljöbalken,

4. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och

5. en bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken fOr olyckor, översvämning eller Cl"OSJOn.

Landsbygdutveckling i strandnära lägen Det är positivt att ett stycke om Landsbygdsutveckling i strandlära läge (LIS) har lagts till och att kartorna över respektive område är detaljerade. Motiveringarna till hur LIS-områdena bidrar till en utveckling av landsbygden kan utvecklas ännu mer. En sådan motivering ger ett starkare stöd i ett senare dispens eller upphävandeskede. Samrådsförslaget tog upp sju onu·åden får landsbygdutveckling i strandnära läge. Efter samrådet har tre nya områden kommit till. Det är Bj örnbo nordväst om Skiimskatteberg, Näset söder om Färna och Sundsbron söder om Uttersberg. Länsstyrelsen har följande kommentarer för de nytillkomna områdena.

Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post 721 86 VÄSTERAS vastra Ringvägen 1 021-19 50 00 (vx) mvw. lansstyrelsen.se/vastmanland VÄSTERAS 021-19 51 35 (fax) [email protected] Länsstyrelsen YTTRANDE 2 (3) Västmanlands län Datum Dianeoummer 2014-05-12 401-1495-14

Bjömbo Inför arbetet med detaljplanering av Bjömbo bör en naturinventering göras för au säkerställa gränserna mot nyckelbiotoper.

Näset Rekommendationerna för området bör kompletteras med att hänsyn ska tas till det biotopskyddade diket. Det bör nämnas att värdefull jordbruksmark tas i anspråk för nybyggnation. Länsstyrelsen anser att Näset inte kan anses ligga i direkt anslutning till Skinnskattebergs tätort och att skälen till dispens/upphävande därför bör omformuleras.

Sundsbron Inte heller Sundsbron kan anses ligga i direkt anslutning till Skinnskattebergs tätort och att skälen ti Il dispens/upphävande därför bör omformuleras.

Motiveringarna till syftet att långsiktigt bevara goda livsvillkor fdr djur- och växtlivet på land och i vatten bör utvecklas mer för det här området.

Hälsa och säkerhet

Det gjordes en ras- och skrcdkm1ering 1983. I planen står det Utredningen behandlar dock enbart bebyggda omrbden, vwför andra obebyggda områden kan finnas medförutsättningarför skred. Det bör förtydligas att det gäller områden som var obebyggda 1983. Det är bra att risken för erosion utmed vattendrag är redovisad i texten. Den bör även redovisas på kartan, som visar miljö- och riskfaktorer.

I ärendets slutliga handläggning har deltagit länsråd Anders Åhlund beslutande, planhandläggare Lisbeth Dahlbäck föredragande naturvårdshandläggare Charlotta Kjellström

nders Åhlund

cir.-~i cZJ/.4/d, d Lisbeth Dahlbäck Länsstyrelsen YTTRANDE 3 (3) Västmanlands län Datum Diarienummer 2014-05-12 401-1495-14

Bifogat: inkomna yttranden från Energimyndigheten Försvarsmakten Folkhälsoinstitutet Sveriges geologiska undersökning Sveriges geologiska institut Trafikverket Svenska kraftnät Myndigheten för samhällskydd och beredskap Översiktsplanen för Skinnskattebergs kommun utgör en vision för kommunens framtida utveckling, en vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut om mark- och vattenanvändningen samt en dialog mellan kommunen och staten om de allmänna intressenas innebörd, avgränsning och tillgodoseende. Översiktsplanen består av tre delar: Del 1 Utveckling och delområden Del 2 Planeringsförutsättningar Del 3 Konsekvensbeskrivning