Kramfors Kommun Översiktsplan 2013 Översiktsplan För Kramfors Kommun 2013

KRAMFORS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN 2013 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRAMFORS KOMMUN 2013

Grafi sk layout Ann-Cathrin Granbäck, Ordpilot Höga Kusten

Fotografi er framsida Kramfors kommun och Höga Kusten Airport

För information om övriga fotograﬁ er i översiktsplanen, se bilaga i slutet. Förord

Samhällsplanering handlar om att skapa en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för kommunens invånare och besökare. Kramfors kommun har alla dessa möjligheter. Översiktsplanen är ett av de verktyg som ﬁ nns för att förstärka en önskvärd utveckling av vår kommun för dem som lever och verkar här nu, men även för generationer efter oss.

I snart 10 000 år har människor bott och verkat i det område som idag är Kramfors kommun. För dåtidens Kramforsbor var Ångermanälven den stora transportleden genom landskapet. Mellan Veda och Hornö ﬁ ckresenärerna längs Norrstigen åka roddbåt över älven. Norrstigen är idag ersatt av E4 och rodden över älven med Högakustenbron.

På södra sidan av älven går Ådalsbanan, som vid Höga Kusten Airport ansluter till Botniabanan, ett av de största järnvägsprojekteten i modern tid. Botniabanan är en viktig länk mellan norra och södra Sverige samt för järnvägsnätet i Europa. Höga Kusten Airport, med dess järnvägssta- tion, har ett bra läge i regionen.

Detta tillsammans med Kramfors kommuns centrala läge i ett av Norrlands befolkningstätaste områden skapar nya möjligheter till utveckling. Städer, orter och kommuner är en del av större helhet, ett expanderande arbetsmarknadsområde i Mellannorrland. För att ta tillvara denna nya möjlighet bör planeringshorisonten vidgas så att det totala regionala utbudet kan göras tillgäng- ligt för så många som möjligt.

I Kramfors kommun ﬁ nns både Ådalen och världsarvet Höga Kusten. Den storslagna naturen och det historiska arvet har inspirerat vetenskapsmän, kulturutövare och besökare under årens lopp och gör så än idag.

Kramfors erbjuder möjligheten till ett attraktivt boende med goda och trygga uppväxtmiljöer där det är nära, både geograﬁ skt i kommunen och i regionen och mellan människor. En trivsam plats centralt belägen i en ny spännande region.

Micael Melander Andreas Gylling Kommunalråd Utvecklingssekreterare 1.0 INLEDNING 1.1 Vad är en översiktsplan 10 1.2 Arbetet med översiktsplanen 10 Organisation Medborgardeltagande 1.3 Vad styr översiktsplanen 11 Plan- och bygglagen Miljöbalken Miljömål Miljökvalitetsnormer Transportpolitiska mål Folkhälsopolitiska mål Vägledande dokument och strategier 1.4 Allmänna utgångspunkter för den fysiska planeringen 16 Hållbar utveckling Barn och ungdomar Jämställdhet Folkhälsa Tillgänglighet 1.5 Hur ska översiktsplanen läsas 18

2.0 KRAMFORS KOMMUNS PROFIL 2.1 Beskrivning av Kramfors kommun 20 Tidiga Kramfors Dagens Kramfors Nästa Kramfors 2.2 Kramfors kommuns roll i regionen 22 2.3 Framtiden i Kramfors kommun 23

3.0 GENERELLA STÄLLNINGSTAGANDEN 3.1 Inledning 27 3.2 Folkhälsa, trygghet, säkerhet 27 3.3 Demokrati 27 3.4 Miljömässig hållbarhet 28 3.5 Boendemiljö 28 3.6 Kommunikation 29 3.7 Arbetsmarknad 29 4.0 ALLMÄNNA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN 4.1 Inledning 31 Vad är ett allmänt intresse? Vad är ett riksintresse? 4.2 Beskrivning av riksintressen 32 Särskilda hushållningsbestämmelser för Höga Kusten enligt miljöbalken kapitel 4 Redovisning av riksintressen enligt miljöbalken kapitel 3 Ställningstaganden riksintressen Karta riksintressen 4.3 Boende och bostadsförsörjning 38 Inledning Nuläge Trender och bedömningar Nya bostadsområden Ställningstaganden boende och bostadsförsörjning 4.4 Naturvård 41 Inledning Riksintresse naturvård enligt miljöbalken kapitel 3 Områdesskydd enligt miljöbalken kapitel 7 Världsarvet Höga Kusten Naturvårdsobjekt Nyckelbiotop Naturvårdsavtal Sjöar och vattendrag Internationella nätverk av värdefulla marina områden Kust- och marinainventeringar Ställningstaganden naturvård Karta naturvård 4.5 Kulturmiljövård 50 Riksintresse kulturmiljövård enligt miljöbalken kapitel 3 Områdesskydd enligt miljöbalken kapitel 7 Byggnadsminnen Fornlämningar Kulturmiljövårdsprogram Kramfors kommun Ställningstaganden kulturmiljövård Karta kulturmiljövård 4.6 Kommunikation 56 Inledning Riksintresse kommunikationer enligt miljöbalken kapitel 3 Kommunalt/regionalt intresse kommunikation Vägar Järnväg Flyg Sjöfart och hamnverksamhet Kollektivtrafi k Pendlarparkeringar IT Ställningstaganden kommunikation Karta kommunikationer 4.7 Teknisk försörjning 65 Inledning Energiförsörjning Övrig energiproduktion Energidistribution Vatten och avlopp Vattenskyddsområden enligt miljöbalken kapitel 7 Avfall och avfallshantering Ställningstaganden teknisk försörjning Karta teknisk försörjning 4.8 Rekreation och friluftsliv 70 Inledning Riksintresse friluftsliv enligt miljöbalken kapitel 3 Jakt Fritidsfi ske Gästhamnar Leder och spår Idrotts- och fritidsanläggningar Tätortsnära natur och grönområden Närnaturområden vid skolor Skogar med höga sociala värden Ställningstaganden rekreation och friluftsliv Karta rekreation och friluftsliv 4.9 Areella näringar 77 Inledning Riksintresse areella näringar enligt miljöbalken kapitel 3 Jord- och skogsbruk Yrkesfi ske och vattenbruk Rennäring Ställningstaganden areella näringar Karta areella näringar 4.10 Näringsliv och service 81 Inledning Industri och produktion Tjänstesektor Transport Gröna näringar Kreativa näringar Handel Turism Ställningstaganden näringsliv och service 4.11 Miljö, säkerhet och beredskap 87 Inledning Ras och skred Översvämning och höga fl öden Förorenade områden Buller Verksamheter och farligt gods Radon Riksintresse totalförsvaret enligt miljöbalken kapitel 3 Kommunal beredskap Ställningstaganden säkerhet och beredskap Karta säkerhet och beredskap

5. BESTÄMMELSER OCH REKOMMENDATIONER

5.1 Inledning 95 5.2 Gällande planer och områdesskydd 95 Område med gällande detaljplan (D) Skuleskogens nationalpark (N1) Natura 2000 (N1-N9, N24) Naturreservat (N2-N23) Djur- och växtskyddsområden (N25-N27) Biotopskyddsområden (N28-N61) Område med utökat strandskydd (Ns) Kulturreservat Marieberg (K1) Vattenskyddsområde (Vs1-Vs14) 5.3 Föreslagna planer och områdesskydd 97 Område där detaljplan föreslås (Df) Område som förelås skyddat som naturreservat (Nf)

5.4 Gällande områdesskydd som föreslås upphävas 98 Nordingrå naturreservat (Nru) Områden med skydd för landskapsbilden (Nlu)

5.5 Rekommendationer för utrednings- och utvecklingsområden 99 Utvecklingsområden för boende (Ub1-4) Utredningsområde för energiproduktion (Ue) Utvecklingsområden för verksamheter (Un 1-3) Utvecklingsområden för turism och rekreation (Ur 1-7)

5.6 Generella rekommendationer 102 Landsbygdsområden (Rl) Skogsområden (Rs) Samhällsområden (S) Vattenområden (Rw) 5.7 Särskilda rekommendationer 104 Område för energiproduktion (Re) Skyddszon runt fl ygplatsen (Rfl ) Skyddszon längs järnvägen (Rjvg) Kulturlandskap och andra större områden med särskilda kulturvärden (Rk) Områden med särskilt värdefull natur (Rn) Skyddszon längs större allmän väg (Rv) Vattenområde av särskilt värde för naturvård och yrkesfi ske (Rwn) Vattenområde för sjöfart (Rwt) Militärt skjutområde (Rwm) 6.0 MILJÖ- OCH HÄLSOKONSEKVENSER 6.1 Inledning 108 6.2 Miljökonsekvensbeskrivning 108 Bakgrund och syfte Avgränsning Alternativredovisning Planförslagets miljöaspekter Befi ntliga miljöproblem Betydande miljöpåverkan Miljökvalitetsnormer Samlad miljöbedömning 6.3 Hälsokonsekvensbedömning 120 Hållbar utveckling och analys av sociala konsekvenser Vad betyder översiktsplanen för folkhälsan? Metod Avgränsningar och antaganden Val av befolkningsgrupper Val av målområden och tillhörande indikatorer Samlad miljöbedömning av det sociala perspektivet Social analys hälsomatriser 7. GENOMFÖRANDE 7.1 Inledning 129 7.2 Genomförande 129 Bilagor • Bilaga 1 Lista över naturmiljöer med områdesskydd enligt miljöbalken kapitel 7 • Bilaga 2 Lista över vattenskyddsområden med områdesskydd enligt miljöbalken kapitel 7 • Bilaga 3 Länsstyrelsens granskningsyttrande • Bilaga 4 Antagande Kramfors kommunfullmäktige, protokollsutdrag • Bilaga 5 Förteckning över fotograﬁ erna • Karta befolkningens geograﬁ ska spridning i Kramfors kommun 2013 • Karta översiktsplan (Bestämmelser och rekommendationer) 1.0 1. Inledning INLEDNING 1.1 Vad är en översiktsplan En översiktsplan kan ses som kommunens och byggförvaltning, tekniska avdelningen politiska viljeyttring för framtiden och är väg- och tillväxtavdelningen har ansvarat för att ledande för beslut gällande användningen av arbeta fram en ny översiktsplan. För att ytter-

1. Inledning mark- och vattenområden. Översiktsplanen ligare bredda kompetensen i ÖPL-gruppen har ska underlätta för kommunen och andra myn- personer från kommunens organisation adjung- digheter vid beslut i enskilda ärenden som erats in i vissa sakfrågor samt att externa före- gäller planering, byggande och resurshushåll- läsare har bjudits in till ÖPL-gruppens möten. ning. Den politiska förankringen av arbetet med Översiktsplanen är också vägledande när översiktsplanen har skett genom en poli- beslut ska fattas enligt annan lagstiftning, tisk styrgrupp bestående av kommunstyrel- till exempel miljöbalken, väglagen och järn- sens arbetsutskott samt två ledamöter från vägslagen. Slutligen fungerar översiktsplanen miljö- och byggnämnden. Information om som hjälpmedel i dialogen mellan kommu- processen med översiktsplanen har lämnats nen och länsstyrelsen gällande riksintressen. till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen Varje mandatperiod ska kommunfullmäktige samt miljö- och byggnämnden. ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. Information om arbetet med översiktsplanen 1.2 Arbetet med översiktsplanen har även lämnats till bland annat ledningsgruppen och brottsförebyggande rådet (BRÅ). Organisation Ledningsgruppen består av kommunchefen, En arbetsgrupp (ÖPL-grupp) med repre- förvaltningscheferna samt kommunens ledan- sentanter från Kramfors kommuns miljö- de politiker.

10 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Medborgardialog Säg det till mig, jag glömmer. Visa mig, jag minns. Involvera mig, jag förstår. Gammalt kinesiskt ordspråk 1. Inledning

Citatet ovan är talande. Det är genom deltagande som förståelse nås och det är något som Kramfors kommun har tagit fasta på vid arbetet med översiktsplanen. Processen med att ta fram en ny översiktsplan för Kramfors kommun inleddes med att ett informations- paket samt en arbetsstruktur togs fram till- 1.3 Vad styr översiktsplanen sammans med medborgarna. Plan- och bygglagen Ett arbete som resulterade i att nya byalag och Plan- och bygglagen (PBL) innehåller bestäm- intresseföreningar bildades, vilka har fortsatt melser om planläggning av mark och vatten att utveckla sin bygd och bredda sin verksam- samt om byggande. Enligt PBL har kommun- het. Samtliga delar av kommunen ﬁ ck ta del en planmonopol och alla kommuner ska ha en av informationspaketet genom lokala möten aktuell översiktsplan, som omfattar hela kom- samt möjlighet att delta i framtagandet av en munens yta. ny översiktsplan för Kramfors kommun. I översiktsplanen ska allmänna intressen Utifrån egna förutsättningar har varje bygd, redovisas. Dessa bör beaktas vid beslut om tätort eller by själv valt hur gruppstrukturen användning av mark- och vattenområden. skulle se ut. De lokala grupperna har sedan Utpekade riksintressen enligt miljöbalkens arbetat med att beskriva behoven, problemen kapitel 3 och 4 ska anges särskilt. och möjligheterna med sin egen bygd. Under processen har de lokala grupperna haft en kon- I översiktsplanen ska det framgå: tinuerlig och öppen dialog med kommunen. • Grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden. Processen med framtagandet av en ny över- • Kommunens syn på hur den byggda miljön siktsplan har även integrerats i undervisningen ska användas, utvecklas och bevaras. på Ådalsskolan. Samarbetet har resulterat i ﬂ e- • Hur kommunen avser att tillgodose de ra elevarbeten, vilka har använts som underlag redovisade riksintressena och följa gäl- vid framtagandet av översiktsplanen. Elever- lande miljökvalitetsnormer. nas visioner och förslag på hur Kramfors kom- • Hur kommunen i den fysiska planeringen mun bör utvecklas har även bidragit till andra tänker ta hänsyn till och samordna över- insatser, vilka har stärkt den lokala livsmiljön. siktsplanen med relevanta nationella och Genom kommunens aktiva arbete med att regionala mål samt med planer och pro- stimulera till en förbättrad medborgardialog gram av betydelse för en hållbar utveckling har kännedomen om vad en översiktsplan är inom kommunen. och dess betydelse ökat samtidigt som den • Redovisning av områden för landsbygds- lokala kunskapen har tagits till vara. utveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden enligt miljöbalken 7:18. En väl förankrad översiktsplan gör att alla drar åt samma håll, något som skapar kraft och Översiktsplanens innebörd och konsekvenser dynamik i kommunens framtida utveckling. ska kunna utläsas utan svårighet.

11 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Miljöbalken Regionala miljömål Miljöbalken syftar till att främja en håll- • Begränsad klimatpåverkan* bar utveckling, vilket innebär att nuvarande • Frisk luft och kommande generationer ska garanteras • Bara naturlig försurning en hälsosam och god miljö. I miljöbalken • Giftfri miljö* 1. Inledning behandlas bland annat riksintressen, miljö- • Skyddande ozonskikt konsekvensbeskrivningar samt skydd av • Säker strålmiljö värdefulla områden, som till exempel natio- • Ingen övergödning nalparker, kulturreservat och vattenskydds- • Levande sjöar och vattendrag* områden. Miljöbalken beaktar även män- • Grundvatten av god kvalitet niskans hälsa genom att reglera bland annat • Hav i balans samt levande kust och skärgård miljöfarlig verksamhet. • Myllrande våtmarker • Levande skogar Miljökvalitetsnormer • Ett rikt odlingslandskap I miljölagstiftningen fi nns även miljökva- • Geologisk mångfald** litetsnormer som ska följas av kommuner • God bebyggd miljö* och andra myndigheter. De luftmätningar • Ett rikt växt- och djurliv som har gjorts hittills underskrider nivåerna. * Profi lmål för länet I planläggning och tillståndsprövning kom- ** Profi lmål för länet, eget regionalt tilläggsmål mer också miljökvalitetsnormerna för yt- och Översiktsplanen ska verka för att främja antagna grundvatten att väga tungt. miljömål, vilket granskas i bland annat miljökon- sekvensbeskrivningen för översiktsplanen. Miljömål Sveriges riksdag har antagit 16 miljömål, Transportpolitiska mål vilka ska vara uppfyllda senast år 2020 och Transportpolitikens övergripande mål är att består av olika delmål. På regional nivå (det säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv vill säga länet) anpassas, konkretiseras och och långsiktigt hållbar transportförsörjning specifi ceras de nationella miljömålen efter för medborgarna och näringslivet i landet. länets egna förutsättningar. Några av de regio- För att stödja det övergripande målet fi nns ett nala miljömålen är utsedda till profi lmål för funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsyns- Västernorrlands län. mål (säkerhet, miljö och hälsa). Funktionsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljö- målen uppnås och till ökad folkhälsa.

12 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 1. Inledning

Folkhälsopolitiska mål Den bärande idén är att rumslig och funktio- Folkhälsopolitikens övergripande mål är att nell utveckling i ett territoriellt perspektiv skapa samhälleliga förutsättningar för en god måste gå hand i hand. Det innebär att fysisk hälsa på lika villkor för hela befolkningen. planering av infrastruktur liksom mark- och Respektive målområde bygger på vad som vattenanvändning ska harmoniera med övrig kallas hälsans bestämningsfaktorer, vilka är de utveckling och med beaktande av de tre håll- faktorer som har betydelse för svenska folkets barhetsdimensionerna i socialt, ekonomiskt hälsa. Det övergripande folkhälsomålet med och ekologiskt avseende. Synsättet som har tillhörande målområden är vägledande för na- utvecklats genom Lissabonstrategin (ekono- tionellt, regionalt och lokalt folkhälsoarbete. misk tillväxt) och Göteborgsstrategin (håll- barhetsperspektiv) är också tillämpbart såväl Folkhälsans målområden regionalt som lokalt. • Delaktighet och infl ytande i samhället • Ekonomiska och sociala förutsättningar För att främja en hållbar utveckling fi nns en • Barns och ungas uppväxtvillkor nationell strategi, som har identifi erat fyra • Hälsa i arbetslivet strategiska utmaningar, nämligen att bygga • Miljöer och produkter samhället hållbart, stimulera en god hälsa på • Hälsofrämjande hälso- och sjukvård lika villkor, möta den demografi ska utma- • Skydd mot smittspridning ningen och främja en hållbar tillväxt. • Sexualitet och reproduktiv hälsa • Fysisk aktivitet På nationell nivå fi nns En strategi för regio- • Matvanor och livsmedel nal konkurrenskraft och sysselsättning 2007- • Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 2013, som också ligger till grund för de regionala strukturfondsprogrammen. Vägledande dokument och strategier Vid ett informellt ministermöte i Potsdam För vår del (Jämtland/Västernorrland) gäller 1999 antogs ESDP (European Spatial Deve- Utvecklingskraft för ett hållbart Mittsverige. lopment Perspektive). Detta dokument styr våra olika mål 2-projekt.

13 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 På länsnivå fi nns den Regionala Utvecklings- Inom varje politikområde fi nns en policy där strategin 2011-2020 (RUS), som är vägledan- kommunens förhållningsätt till området be- de för regionala sektorsprogram och strategier. skrivs. Policyn är av övergripande karaktär och antas av kommunfullmäktige. Några exempel är det regionala tillväxtpro- 1. Inledning grammet (RTP) för Västernorrland, kulturarv i I policyn för politikområdet samhällsbyggnad utveckling, arena landsbygd och den regionala fi nns följande inriktningsmål: transportplanen. Det regionala utvecklings- • Samhällsutvecklingen i Kramfors kommun programmet med tillhörande sektorsprogram ska vara hållbar ur ett ekologiskt, socialt och har inverkan och betydelse för översikts- ekonomiskt perspektiv. planen samtidigt som översiktsplanen kan • Kommunen ska ta ansvar för en balanserad påverka innehållet vid framtida revideringar. och hållbar utveckling inom samhällsplane- ringen som ska ge kommande generationer Kommunfullmäktige har beslutat om över- en hälsosam och god miljö. gripande mål inom de fyra fokusområdena: • Kommunen ska i samverkan med andra an- • Medborgare och intressenter svariga tillgodose invånarnas och företagens Övergripande mål: ”Nöjda medborgare” behov av goda kommunikationer. • Verksamhetsprocesser • Kommunen ska verka för attraktiva och Övergripande mål: ”God verksamhet” varierande boendemiljöer samt möjligheter • Medarbetare till ändamålsenliga lokaler för näringslivet. Övergripande mål: ”Attraktiv arbetsgivare” • Kommunen ska arbeta för en hög tillgäng- • Ekonomi lighet till offentliga miljöer för alla medbor- Övergripande mål: ”God ekonomisk gare och besökare. hushållning” Översiktsplanen berörs inte bara av politik- Översiktsplanen berörs främst av fokusområ- området samhällsbyggnad. Flera av inrikt- det medborgare och intressenter där följande ningsmålen för de andra politikområdena är framgångsfaktorer och mål är uppsatta: relevanta för översiktsplanens ställningsta- • Livsmiljön är god ganden och rekommendationer. • Kommuninvånarna är nöjda med den kom munala servicens kvalitet och omfattning För varje mandatperiod upprättas ett antal • Kommuninvånarna är nöjda med möjlig- program för varje politikområde. Dessa följs heten att påverka upp efter mandatperiodens slut. Kommunsty- • Företagsklimatet är gott relsen och övriga nämnder fastställer utifrån sina uppdrag planer och riktlinjer som nämn- Kommunens styrdokument är på många om- den vill ska styra verksamheterna. råden relevanta för översiktsplanens ställ- ningstaganden och rekommendationer. Kommunfullmäktige antog under 2011 en ny Kommunens styrande dokument är indelade i struktur för kommunens styrdokument. Tidi- fem politikområden: gare antagna styrande dokument kommer att • Styrning och ledning omarbetas enligt den nya strukturen. Över- • Hälsa och omsorg siktsplanen utgår från de styrande dokument • Samhällsbyggnad som gäller år 2012, vilket innebär att det fi nns • Barn- och utbildning styrdokument, till exempel policys som enligt • Näringsliv och arbetsmarknad den nya strukturen är en riktlinje.

14 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Kommunala styrdokument med mera som har använts som underlag till översiktsplanen: • Barn- och ungdomspolicy, antagen 2008-02-25 • Folkhälsoplan 2010-2013, antagen 2010-05-04 • Handlingsprogram för skydd mot olyckor, Kramfors kommun 2012-2015, antaget 2011-12-19 • Handikappolitiskt program 2007, antaget 2007-11-26 1. Inledning • Klimatstrategi och energiplan 2006-2012, antagen 2006-10-30 • Kompletterande kustinventering i Kramfors kommun 2005 • Kulturmiljövårdsprogram 1990, antaget 1990-11-26 • Kulturpolitiskt program, antaget 2009-04-27 • Miljöpolicy, antagen 2003-03-11 • Plan för bostad med särskild service enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktions hindrade) och SoL (socialtjänstlagen), antagen 2012-03-01 • Plan för kollektivtraﬁ ken, antagen 2012-05-08 • Plan för särskilt boende enligt SoL (socialtjänstlagen), antagen 2012-03-01 • Renhållningsordning och avfallsplan 2008-2012, antagen 2008-03-10 • Riktlinje för medborgardialog, antagen 2012-06-12 • Strandinventering 2011 • Vindkraft i Kramfors, tematiskt tillägg till översiktsplan, antaget 2011-11-21 • Övergripande risk- och sårbarhetsanalys 2011

15 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 1.4 Allmänna utgångspunkter för Barn och ungdomar den fysiska planeringen Barn och ungdomar har särskilda behov som ska beaktas i den kommunala planeringen. Planeringen för användning av mark- och Genom att skapa en god livsmiljö för barn och ungdomar, gärna där de själva har bidragit, 1. Inledning vattenområden kallas fysisk planering och regleras i plan- och bygglagen. Den fysiska i planeringen uppnås även positiva effekter planeringen ska bland annat främja en hållbar för övriga kommunmedborgare. utveckling. Kommunens fysiska planering regleras i översiktsplan, detaljplaner och om- Sverige har undertecknat FN:s barnkonven- rådesbestämmelser. tion, som i Sverige avser varje människa under 18 år. I februari 2008 antog Kramfors Hållbar utveckling kommunfullmäktige en barn- och ungdoms- ”En utveckling som tillfredsställer dagens policy, som bygger på barnkonventionen. behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Av de fastställda målen i barn- och ungdoms- Detta är deﬁ nitionen på hållbar utveckling policyn kan främst följande mål stärkas enligt Brundtlandrapporten från 1987. genom ställningstaganden och rekommendationer i översiktsplanen: Hållbar utveckling utgår från en helhetssyn på människans och samhällets behov, förut- • Skapa en trygg, stimulerande och utvecklan- sättningar och problem. Begreppet hållbar de livsmiljö för dem som växer upp i Kram- utveckling består av tre dimensioner som är fors kommun beroende av varandra och ska samspela för en • Barn och ungdomars kraft och engagemang långsiktigt hållbar samhällsutveckling. ska tas tillvara Den ekologiska dimensionen handlar om • Stimulera ungdomar att själva komma med att långsiktigt bevara vattnens, jordens och idéer samt öka deras inﬂ ytande i kommunala ekosystemens produktionsförmåga och att beslut minska den negativa påverkan på naturen och människan samt ekosystemets resurser.

Den sociala dimensionen handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Dessa behov berör bland annat samspelet mellan människor där begrepp som jämställdhet, folkhälsa, trygghet och samhö- righet är viktiga beståndsdelar. Den ekonomiska dimensionen handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. En hållbar ekonomi bygger på att varken sociala eller ekologiska resurser överutnyttjas.

Den fysiska planeringen i Kramfors kommun ska verka för ett samspel mellan samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling.

16 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 1. Inledning

Jämställdhet utveckling. I detta sammanhang utgör den fy- En av de faktorer som krävs för att skapa en siska planeringen en viktig del av kommunens hållbar utveckling är jämställdhet. Förutsätt- folkhälsoarbete. Översiktsplanen har därmed ningen för att Kramfors kommun ska kunna betydelse för att uppfylla de mål som anges i erbjuda en god livsmiljö för alla är att genus- Kramfors kommuns folkhälsoplan. perspektivet är integrerat i alla beslut. När ett jämställdhetsperspektiv integreras i samhälls- Av folkhälsomålen är det främst följande mål byggandet innebär det att kartlägga och ana- som kan stärkas genom ställningstaganden lysera arbetsområdet på kvinnors och mäns och rekommendationer i översiktsplanen: villkor i nuläget och vilka konsekvenser olika • Delaktighet och infl ytande i samhället beslut i arbetsprocessen kan få för kvinnor • Barn och ungas uppväxtvillkor respektive män. • Miljöer och produkter • Fysisk aktivitet Kramfors kommun ska arbeta utifrån de nationella mål och riktlinjer som fi nns, vilka Tillgänglighet syftar till att förändra system som konserve- Hur livsmiljön är utformad har betydelse rar stereotypa normer och orättvis fördelning för personer med funktionshinder. Det ska av makt och infl ytande. Det övergripande vara möjligt att kunna förfl ytta sig, förstå sin målet för den svenska jämställdhetspolitiken omgivning och kunna vistas i den offentliga är att kvinnor och män ska ha samma makt att miljön utan besvär. Eftersom funktionshinder forma samhället och sina egna liv. Dessutom skiljer sig åt krävs inte bara ett utan fl era olika fi nns det fyra delmål uppsatta, vilka alla kan synsätt på en och samma plats. Krav på till- stärkas genom ställningstaganden och rekom- gänglighet preciseras närmare i detaljplaner mendationer i översiktsplanen. och bygglov.

• En jämn fördelning av makt och inﬂ ytande Av de fastställda målen i handikappolitiska • Ekonomisk jämställdhet programmet kan främst följande mål stärkas • Jämn fördelning av det obetalda hem- och genom ställningstaganden och rekommenda- omsorgsarbetet tioner i översiktsplanen: • Mäns våld mot kvinnor ska upphöra • Ökad medvetenhet och kunskap • Tillgänglighet Folkhälsa • Utbildning Det ﬁ nns en tydlig koppling mellan folkhälsa • Familjeliv och personlig integritet och hur livsmiljön är utformad. Forskning • Kultur, rekreation och idrott samt religion visar att god hälsa i befolkningen leder till ekonomiskt tillväxt och utveckling. Därmed Barn- och ungdomar, jämställdhet, folkhälsa är det viktigt att inte enbart se folkhälsan, som och tillgänglighet utgör tillsammans en helhet ett mål, utan även som medel för kommunens och ska beaktas vid all kommunal planering.

17 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 1.5 Hur översiktsplanen ska läsas

Planhandlingen är indelad i sju kapitel, vilka Kapitel 4 Allmänna intressen kan läsas i valfri ordning beroende på intresse. och riksintressen

1. Inledning 1. Inledning Kapitlet inleds med att beskriva vad som är 2. Kramfors kommuns proﬁ l ett allmänt intresse respektive ett riksintres- 3. Generella ställningstaganden se. I kapitlet skildras de allmänna intressen 4. Allmänna intressen och riksintressen som ﬁ nns i kommunen med tillhörande ställ- 5. Bestämmelser och rekommendationer ningstaganden. Vidare sker en redovisning av 6. Miljö- och hälsokonsekvenser förekommande riksintressen i kommunen 7. Genomförande enligt miljöbalken kapitel 3 och 4 samt hur kommunen förhåller sig till dessa. Kapitel 1 Inledning Kapitlet inleds med att beskriva vad en över- Kapitel 5 Bestämmelser och siktsplan är och hur planhandlingen har tagits rekommendationer fram. Vidare redovisas vad som styr över- Redovisar bestämmelser och rekommenda- siktsplanen till exempel när det gäller lagar tioner för mark- och vattenanvändningen i och olika nationella mål. Kapitlet avslutas kommunen. med allmänna utgångspunkter för kommunens fysiska planering. Kapitel 6 Miljö- och hälsokonsekvenser Enligt miljöbalken ska alla översiktsplaner Kapitel 2 Kramfors kommuns profi l miljöbedömas. I kapitlet redovisas en bedöm- Beskriver Kramfors kommuns utveckling och ning av planhandlingens miljö- och hälsokon- roll i regionen. Kapitlet avslutas med en fram- sekvenser. tidstanke för Kramfors kommun. Kapitel 7 Genomförande Kapitel 3 Generella ställningstaganden Beskriver hur översiktsplanens intentioner De generella ställningstagandena lyfter fram ska genomföras samt vilka fördjupningar och faktorer som är viktiga för att stärka livsmil- tillägg som ska tas fram framöver. jön i såväl Kramfors kommun som regionen.

18 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 2.0 KRAMFORS KOMMUNS PROFIL 2. Kramfors kommuns profi l profi kommuns 2. Kramfors

19 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 2.1 Beskrivning av Kramfors kommun av Ångermanälvens stränder togs i anspråk för industriella anläggningar. Befolkningen Tidiga Kramfors inom nuvarande Kramfors kommun ökade Ända sedan inlandsisen lämnade vårt område till över 40 000. De framväxande industri- för snart 10 000 år sedan har det bott och ver- samhällena formades till stora delar efter kat människor i den trakt som nu är Kramfors industrins krav och någon samhällsplanering i kommun. Många lämningar från tidiga kultur- dagens mening förkom inte. er under sten-, brons- och järnåldern bär vitt- nesmål om detta.

2. Kramfors kommuns profi l profi kommuns 2. Kramfors Mycket tyder på att trakten tidigt blev kristnad och under tidig medeltid byggdes fl era kyrkor i vårt område. Många fi nns kvar än idag och vittnar om att bygden då var folkrik och väl- bärgad. Jordbruk, handel, jakt och fi ske var näringar som dåtidens ”Kramforsbor” ägnade sig åt. Under denna tid var området vid Ång- ermanälvens mynning det unga svenska rikets nordligaste administrativa utpost med fästen i Styresholm och Bjärtrå. Dagens Kramfors Som central plats och största ort i Industri- ådalen fi ck Kramfors sina stadsrättigheter 1947 och kommunen fi ck efter fl era samman- slagningar med mindre kommuner sin nuvarande geografi ska omfattning 1974.

Dagens kommun med nästan 20 000 invånare och en yta på cirka 1700 kvadratkilometer är präglad och formad av 1900-talets industriella epok med tillhörande socialt välfärdsbyg- ge. Under seklets första hälft låg tonvikten på stora investeringar i industriell infrastruktur Under århundraden utvecklades mänskliga och under den senare hälften på offentliga aktiviteter, i ett harmoniskt samspel med anläggningar och bostäder. naturens goda förutsättningar, till välmående byar och samhällen. En småskalig industriali- Dagens arbetsmarknad har sina rötter i den sering tog sin början med järnbruk och mind- strukturella omvandling av skogsindustrin, re ramsågar. Befolkningen i det område som som bland annat inleddes med bildandet idag motsvarar Kramfors kommun ökade av SCA i spåren efter Krügerkraschen på sakta men säkert till omkring 15-16 000 vid 1930-talet. Trots nedläggningar och struktur- tidpunkten för industrialismens stora genom- förändringar har den industriella produktions- brott. Under senare delen av 1800-talet och volymen ökat sedan dess, medan antalet ar- fram till mitten på 1930-talet präglades Ådal- betstillfällen i de traditionella basnäringarna en av en industriell expansion utan motstycke visar en drastisk minskning. Till viss del har i landet. Investeringskapital och människor detta kompenserats dels av en framväxande strömmade till, trä- pappers- och massaindust- småindustri och nyetablerade företag inom rin utvecklades i snabb takt och en stor del andra branscher än skog, trä och papper, dels

20 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 av den offentliga sektorns tillväxt under några decennier från seklets mitt. Den totalt sett stora förlusten av arbetstillfällen återspeglas dock i den befolkningsminskning, som i varierande takt har skett sedan 1930-talets mitt. Indu- strins omstrukturering har dessutom samman- fallit med de allmänna urbaniseringstendenser som rått sedan 1950-talet. Ungdomar har i en ökande utsträckning sökt sig mot större städer.

Under 1960- och 70-talen gjordes i Kramfors, l profi kommuns 2. Kramfors liksom på många andra håll, försök att med statligt stöd skapa ”ersättningsindustrier” inom en mängd olika branscher; golvmattor, textil- och gummindustri, hydraulik, elappara- ter med mera. Många av dessa satsningar blev kortlivade, men ett antal relativt funktionella Nästa Kramfors industribyggnader blev kvar och utgör i dag De ansträngningar som under fl era decennier en viktig resurs för många nya verksamheter. har gjorts för att bredda näringslivet och stimulera tjänstesektorn har i många aspekter varit Specifi kt för Kramfors kommun är den utsprid- framgångsrika. Kramfors är idag en företags- da bebyggelsestrukturen, med ett stort antal tät kommun. Det ger ett bra utgångsläge inför mindre samhällen och byar och en relativt liten framtiden att stora strukturella grepp redan är centralort, Kramfors stad. Enligt Glesbygds- tagna. Under senare år har också en smärtsam verkets statistik (från 2008) bor 63 procent av men nödvändig anpassning gjorts av den of- kommunens invånare i vad som benämns ”tät- fentliga infrastrukturen till aktuell folkmängd. ortsnära landsbygd” och endast 37 procent i ”tätort” (ort med mer än 3 000 invånare). I den regionalekonomiska forskningen lyfter man ofta fram tre områden som viktiga En stor del av Höga Kusten med till- förutsättningar för att en ort eller region ska hörande Unesco-världsarv ligger inom utvecklas väl: arbetsmarknad, boende och Kramfors kommun och är en viktig del av kommunikationer. Genom Ådals- och Botnia- kommunen. Området vid kusten har inte banans tillkomst öppnas helt nya möjligheter samma industrihistoriska bakgrund som för Kramfors kommun. Arbetsmarknadsom- övriga kommunen. Kännetecknande är en lug- rådet växer med möjlighet till arbetstillfällen nare befolkningsutveckling och ett näringsliv inom en stor region. Företagen får på motsva- präglat av entreprenörskap och småskalighet, rande sätt ett betydligt större regionalt rekry- ofta inom helt andra branscher än älvdalens terings- och marknadsområde. Tillgången på skogsindustri. En starkt framväxande turism- service och rekreation kommer att bli bättre. och besöksnäring är av stor betydelse liksom För att utnyttja dessa möjligheter till ett bra områdets attraktionskraft för fritidsboende liv i eller med utgångspunkt från Kramfors och rekreation. kommun måste den kommunala planeringen ta fasta på att erbjuda attraktiva och varieran- En demografi sk utmaning för Kramfors kom- de boendemiljöer. Järnvägen kommer att bli mun är ett markant underskott av människor i den nya pulsåder som möjliggör ett efterläng- åldern 20-40 år. Problematiken delas med de fl es- tat trendbrott och positionerar Kramfors kom- ta mindre landsbygdskommuner vilket stärker mun som ett intressant alternativ för boende konkurrensen om de attraktiva åldersgrupperna. och företagande i 2000-talets samhälle.

21 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 2.2 Kramfors kommuns För att en region, ett arbetsmarknadsområde roll i regionen eller en kommun ska utvecklas krävs attraktiva boendemiljöer som i kombination med Kramfors ligger centralt i ett av Norrlands goda kommunikationer lägger grunden till en befolkningstätaste områden. Inom 10 mil från väl fungerande arbetsmarknad. Kramfors nås 250 000 människor och inom Vår region, Västernorrland eller mellersta 20 mil över en halv miljon. Ett sådant läge Norrland, har alla förutsättningar att leva upp är unikt för Norrland och ger Kramfors kom- till detta. Kramfors kommun med sitt centrala mun möjlighet att spela en viktig roll i den läge, oavsett vilket regionbegrepp man an- regionala utvecklingen. Effekterna kommer vänder, ska kunna erbjuda det som människor 2. Kramfors kommuns profi l profi kommuns 2. Kramfors att förstärkas ytterligare nu när Ådalsbanan/ förväntas efterfråga i form av boendemiljöer, Botniabanan tagits i bruk. samhällsservice och arbetstillfällen. Då krävs Kramfors kommun, liksom länet och regionen, att planeringshorisonten vidgas så att det är till stor utsträckning påverkad av globala totala regionala utbudet kan göras tillgängligt trender och utvecklingslinjer. Våra företag och för så många som möjligt. arbetsplatser är, på gott och ont, en integrerad Genom de avsevärt förbättrade eller helt nya del av den pågående globaliseringen. rese- och pendlingsmöjligheterna kommer de Vårt näringsliv och regionens invånare är enskilda kommunernas roll i regionen att för- i ökande grad berörda av beslut och förut- ändras. Det gäller också Kramfors. sättningar som inte är regionalt eller lokalt påverkbara. Städer, orter och kommuner kommer att utvecklas från egna lokalsamhällen till delar av Klimatförändringar kan komma att påverka en större helhet, den funktionella arbetsmark- planeringsförutsättningar och människors at- nadsregionen. tityder och beteendemönster. Genom en fram- synt planering och ett relevant förhållningssätt Utbudet av arbetstillfällen, utbildningar, till omvärlden kan globaliseringens positiva handel och samhällsservice kommer att effekter förstärkas och de negativa begränsas. öka och bli mer tillgängligt. Det stärker vår gemensamma konkurrenskraft i förhållande till En tydlig trend är ökad rörlighet bland män- andra regioner. Allt kommer inte, och behöver niskor och företag. Företag är inte bundna till inte, fi nnas inom den egna kommunen, staden en viss plats och människor är inte knutna till eller byn. Ett regionalt samspel bör ligga till en viss arbetsgivare på samma sätt som tidi- grund för fysisk planering, näringslivsutveck- gare. Lokal råvarutillgång och arbetskrafts- ling och investeringar i infrastruktur. utbud är inte längre helt avgörande för ett företags lokalisering. Unga människor bor Ett belysande exempel är Höga Kusten Air- inte kvar hela livet på samma plats och äldre port med sitt strategiska läge kopplat till tre är mer fl exibla i sitt val av bostadsort. kommuncentra, i Kramfors, Sollefteå och Livskvalitet i form av trygghet, småskalighet Örnsköldsvik. Flygplatsen är tillgänglig via och hälsa prioriteras allt högre. I dag fl yttar tåg, buss och bil och kommer att vara till nytta människor inte alltid till den ort där det nya för näringsliv och boende såväl regionalt som arbetet fi nns, utan lika ofta till en plats där nationellt. För att dra fördel av det regionala man trivs och kan bedriva ett arbete oavsett utbudet bör den lokala planeringen ta sikte på om arbetet fi nns där man bor, i grannbyn el- att skapa och tillgängliggöra kommunikations- ler i regionen. Där människor vill bo, där vill noder och resecentra samt utveckla miljöerna också företag etablera sig. i anslutning till dessa.

22 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 2. Kramfors kommuns profi l profi kommuns 2. Kramfors

2.3 Framtiden i Kramfors kommun bär lägger grunden för den nya offensiva visionen. I Kramfors kommuns utvecklingsstrategi, antagen i december 2001, uttrycks en vision om en Det är inte realistiskt att tro att Kramfors stad kommun i balans. Kommunen var då inne i en eller kommun inom överskådlig tid kommer mödosam omställningsperiod som omfattade att kunna erbjuda allt som en modern män- allt från den egna ekonomin till infrastruktur i niska efterfrågar. Inom rimligt avstånd ﬁ nns form av bostäder, skolor och det kommunala dock det mesta. Allt från elithockeyarenor till serviceutbudet i stort. Visionen syftade också stora köpcentrum, högre utbildning och fram- till att nå balans inom områden som arbetsmark- för allt arbetstillfällen. nad, demograﬁ , näringslivsstruktur med mera. I många avseenden har vi nu nått dithän att det är Det Kramfors kommun kan erbjuda är den dags att ta nästa steg. Från balans till offensiv! goda livsmiljön, det attraktiva boendet, närhet till natur- och kulturmiljöer, det småskaliga En given utgångspunkt för en sådan offensiv och specialiserade serviceutbudet, trygghet, är det trendbrott som kan bli möjligt genom hälsa och barnvänlighet. En trivsam plats cent- ny kommunikationsinfrastruktur Ådals- och ralt belägen i en spännande region. Botniabanan kan komma att radikalt stärka förutsättningarna för en hållbar utveckling i Med andra ord: ”ett bra kvarter i den stora vår kommun. staden”. På motsvarande sätt ska kommunens landsbygd och samhällen kunna utvecklas på En planering som tar fasta på den potential sina premisser för att bli trivsamma kvarter som ett förstorat arbetsmarknadsområde inne- inom en större helhet.

23 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 En vital del av Kramfors kommun är Höga Möjligheten till arbetspendling är därmed god Kusten, som på egna förtjänster har byggt ett samtidigt som det ﬁ nns attraktiva boendemil- starkt varumärke. I Höga Kusten ﬁ nns många jöer med närhet till service och rekreation, av de värden som kan förväntas bli framgångs- vilket skapar goda förutsättningar för insatser faktorer: möjligheter till naturskönt och miljö- som syftar till att stärka livsmiljön samt posi- vänligt boende, kulturupplevelser, rekrea- tionera varumärket Ådalen. tions- och fritidsaktiviteter, förutsättningar för en växande turism- och besöksnäring, ett bra Samspelet mellan Höga Kusten, Ådalen och företagsklimat. Dessa värden ska lyftas fram kommunens centralort ska bygga på komplet- och synliggöras i den kommunala planeringen. tering och inte på konkurrens.

Ådalen är ett begrepp som är känt utanför De nya kommunikationerna går inte bara i en

3. Generella ställningstaganden Kramfors kommun och ett varumärke med riktning. Vi kan också se fram emot inpend- utvecklingspotential. Längs Ångermanälvens ling för arbete till förmån för våra företag, stränder ligger fl era av kommunens tätorter som därmed ges en större rekryteringsbas, för samt dess centralort, Kramfors stad. Ådalen handel till glädje för våra köpmän, för besök med dess kulturmiljöer och kulturarv samt till glädje för vår turismnäring. möjligheter till rekreation och friluftsliv är en tillgång för bland annat turismnäringen. I den lilla staden i den stora regionen fi nns inte allt, men det som fi nns är av högsta kvalitet oavsett om det gäller handelns utbud, kommunal service, boende, företagsklimat eller kvalifi cerade utbildningar. Inom de nischer där kommunen profi lerar sig gäller höga ambitioner.

En angelägen uppgift för Kramfors kommun är att planera för barn och unga. En trygg, stimulerande och utvecklade livsmiljö för barn och unga är en viktig framtidsfråga. Kommunikationerna är goda till exempel ge- I arbetet med att skapa goda miljöer att bo och nom satsningen på Ådals- och Botniabanan leva i är det viktigt att kvaliten är hög på alla med ett centralt beläget resecentrum i Kram- utbildningsnivåer. Barn- och ungdomsper- fors stad. I Ådalen ligger även Höga Kusten spektivet ska genomsyra kommunens plane- Airport med närbelägen station. ringsarbete. i Sammanfattning: Kramfors kommun ska vara en trygg och nära kommun i en attraktiv region. Ökade möjligheter till resande och pendling ger fl er möjligheter att ta del av regionens väx- ande utbud och arbetsmarknad. De förbättrade kommunikationerna minskar avstånden inom regionen och lägger grunden för en gemensam styrka. På samma sätt som Kramfors kommun gynnas av en expansiv region, gynnas kommunens orter, landsbygd och skärgård av en välmående centralort. Stadsmiljö, tätorter, landsbygd och skärgård ska växa fram i ömsesidig nytta. Ett stort regionalt utbud och en attraktiv lokal livsmiljö gör hela kommunen intressant som bostadsort för en växande andel yngre människor. Ett gott lokalt företagsklimat och ett ökat regionalt samspel skapar tillväxt inom näringslivet. Fler och växande företag stärker den ekonomiska basen i kommunen och möjliggör fortsatta off ensiva satsningar. Framtidens Kramfors

Kramfors kommun ingår som en livskraftig kommun i en vital region. Varje dag pendlar hundratals personer till och från kommunen med tåg. Kramfors stads centrum har förvandlats till en attraktiv handels- och mötesplats, ett resmål värt att återkomma till även för personer bosatta utanför kommunen. Höga Kusten har ökat intresset för regionen och lockar varje år tusentals turister med unika naturupplevelser och levande kulturmiljöer. Turismnäringen för såväl sommar- som vinterturister fortsätter att

expandera. l profi kommuns 2. Kramfors Ådalen har stärkt sin position som en vital del av Kramfors kommun genom attraktiva boendemiljöer och goda kommunikationer. Nya och tidigare etablerade företag i kommunen har genom breda nätverk och ett bra företagsklimat fått konkurrensfördelar. Den regionala arbetsmarknaden är dynamisk och det fi nns ett varierat utbud av jobb. Bostadsbyggandet sker främst i tätorterna och i små bybildningar på landsbygden. Små pittoreska fritidshusområden har byggts vid kusten och några av kommunens insjöar. Det fi nns gott om service, många boendealternativ, aktiviteter, restauranger och upplevelser för såväl ung som gammal. Många barnfamiljer har fl yttat till kommunen. Infl yttningen har främst skett från tätbefolkade länder i Europa och svenska storstäder, men även utfl yttade Kramforsbor har återvänt. Den kommunala servicen har utvecklats ytterligare tack vare hög kvalitet på barnomsorg, skolor och nischade utbildningar.

25 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 3.0 GENERELLA STÄLLNINGSTAGANDEN 3. Generella ställningstaganden

26 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 3.1 Inledning Kramfors kommun har goda förutsättningar att utvecklas till en trivsam plats centralt belägen i en ny och expansiv arbetsmarknadsregion i Mellannorrland. Detta är utgångspunkten för de generella ställningstagandena.

De generella ställningstagandena gäller för hela översiktsplanen även när det inte ﬁ nns något speciﬁ kt ställningstagande eller rekommendation. 3. Generella ställningstaganden

3.2 Folkhälsa, trygghet, säkerhet 3.3 Demokrati För att stärka livsmiljön samt främja en håll- En samverkan inom hela samhället bidrar till bar utveckling ska Kramfors kommun upp- att utveckla en hållbar och attraktiv livsmiljö. levas som en trygg och säker kommun. Genom att stimulera till ökad medborgardialog där breda kontaktytor skapas mellan För kommunens befolkning ska förutsätt- människor av olika kön, ålder och erfarenhet ningar skapas för en bättre fysisk och psykisk ges goda förutsättningar för att bibehålla och hälsa. utveckla en god livsmiljö i kommunen. i Generellt ställningstagande i Generellt ställningstagande Den fysiska planeringen ska bidra En öppenhet och tydlighet ska till att Kramfors kommun upplevs eftersträvas i den fysiska plane- som en trygg och säker plats för ringen. Vid framtagandet av pla- såväl kvinnor som män, unga som ner och program ska Kramfors gamla. Livsmiljön ska möjliggöra kommun verka för att öka dialo- att människor uppnår och bibe- gen med såväl kvinnor som män, håller en god hälsa. unga som gamla.

27 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 3.4 Miljömässig hållbarhet 3.5 Boendemiljö Kommunens natur- och kulturmiljöer har ett En attraktiv boendemiljö kännetecknas av stort egenvärde. De är också viktiga pussel- möjligheterna till ett bra och varierat boende bitar i en god livsmiljö för både kvinnor och men även av faktorer som utbudet av service, män oavsett ålder. Natur- och kulturmiljöer- rekreation och aktiviteter. na är även av betydelse när det gäller medborgarnas identitet och hur man relaterar till I detta sammanhang har samhällsplanering- olika platser. Natur- och kulturmiljöerna i en en avgörande betydelse när det gäller till kommunen är en resurs för lokal och regional exempel lokalisering av bostäder, mötesplats- utveckling. er samt gång- och cykelstråk.

Generellt ställningstagande Generellt ställningstagande 3. Generella ställningstaganden i i Värdefulla natur- och kulturmil- Den fysiska planeringen ska bidra jöer ska identifi eras och tillvaratas till att skapa trygga och attrak- för kommande generationer. Den tiva boendemiljöer för såväl kvin- fysiska planeringen ska främja ett nor som män, unga som gamla. hållbart nyttjande av ekosyste- Kommunikationer, service samt mens resurser. rekreationsmöjligheter ska vara tillgängliga och i rimlig närhet till boendemiljön.

28 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 3. Generella ställningstaganden

3.6 Kommunikation 3.7 Arbetsmarknad För att en kommun eller region ska utveck- Ådals- och Botniabanan tillsammans med las väl är goda kommunikationer av stor satsningen på centrala stationslägen ska- betydelse. I takt med ökad regionförstoring par goda möjligheter för ett expansivt ar- och globalisering ökar människans behov av betsmarknadsområde i Mellannorrland. Ett väl fungerande möjligheter till arbetspend- större arbetsmarknadsområde bidrar till ökat ling, snabba transporter och utbyte av infor- utbud av arbetstillfällen samtidigt som nä- mation över större geograﬁ ska områden. ringslivet får ett större marknads- och rekry- Goda kommunikationer är en tillgång för teringsområde. En mångfacetterad arbets- såväl kvinnor som män. marknad är en tillgång för såväl kvinnor som män oavsett ålder.

i Generellt ställningstagande i Generellt ställningstagande För att stärka Kramfors kommuns Kramfors kommun ska vara en attraktivitet är goda kommunika- integrerad och attraktiv del av tioner inom såväl kommunen som en dynamisk och expanderande regionen av stor betydelse. Den arbetsmarknadsregion i Mellan- fysiska planeringen ska ligga till norrland. Den fysiska planeringen grund för hållbara kommunika- ska ge näringslivet goda etable- tioner i alla aspekter. Miljöanpas- rings- och expansionsmöjligheter sade transportsätt prioriteras, till samt underlätta arbetspendling exempel gång- och cykeltrafi k med liten klimatpåverkan. samt kollektivtrafi k.

29 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 4.0 ALLMÄNNA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN 4. Allmänna intressen och riksintressen

30 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 4.1 Inledning bevarande eller utveckling. Det kan vara om- råden med värdefulla natur- och kulturmiljöer Vad är ett allmänt intresse? eller områden som är av stor vikt för yrkes- Ett allmänt intresse är ett intresse som bedöms fi sket, industrin eller våra kommunikationer. vara gemensamt för majoriteten av kommu- Ansvaret för att peka ut vilka områden som nens invånare. Några exempel är försörjning är av riksintresse görs av ett antal centrala av dricksvatten, tillgången till kommunika- verk, som till exempel Naturvårdsverket tioner och möjligheterna till rekreation. När (naturmiljöer, friluftsliv), Riksantikvarieäm- beslut ska tas vid planläggning av ett område betet (kulturmiljöer) och Trafi kverket (till eller vid till exempel lokalisering av ny be- exempel vägar, järnvägar, fl ygplatser och far- byggelse ska de allmänna intressena beaktas. leder). Boverket ska verka för samordning av Några av de allmänna intressena är bedömda de olika sektorsintressena. Länsstyrelsens roll som riksintresse, vilket innebär att de har ett är att samordna de olika allmänna intressena starkare skydd. och att bevaka de riksintressen som fi nns på regional nivå. Allmänna intressen som 4. Allmänna intressen och riksintressen redovisas i översiktsplanen: Ett område som är utpekat som riksintresse • Boende och bostadsförsörjning, s 38 ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan • Naturvård, s 41 skada dess värde. Ett av syftena med över- • Kulturmiljövård, s 50 siktsplanen är att visa hur kommunen ser på • Kommunikation, s 56 dessa områden. • Teknisk försörjning, s 65 Vid tillståndsprövning eller upprättande av • Rekreation och friluftsliv, s 70 detaljplan ska, i de fall riksintresse berörs, en • Areella näringar, s 77 bedömning göras av om åtgärden eller planen • Näringsliv och service, s 81 kan genomföras utan att påtaglig skada upp- • Miljö, säkerhet och beredskap, s 87 kommer på det berörda intresset. Översikts- planen ska kunna användas som underlag när Vad är ett riksintresse? kommunen och andra myndigheter ska tolka I tredje kapitlet i miljöbalken behandlas sek- olika intressen och bedöma om en planerad toriella riksintressen ur olika aspekter. Ett förändring påverkar eller skadar ett riksin- riksintresse är ett mark- eller vattenområde, tresse. som är av nationell betydelse när det gäller Avgränsningen av riksintresseområdena framgår av karta Riksintressen (s 37), på vilken alla riksintressen i kommunen fi nns sammanställda.

Riksintressen som redovisas i översiktsplanen • Särskilda hushållningsbestämmelser för Höga Kusten, s 31 • Yrkesﬁ ske och rennäring, s 32, 77 • Naturvård, s 32, 41 • Friluftsliv, s 33, 70 • Kulturmiljövård, s 34, 51 • Kommunikationer, s 34, 56 • Totalförsvaret, s 35, 89

31 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 4.2 Behandling av riksintressen hand den stora landhöjningen. Det geologiska underlaget ska i allt väsentligt bevaras intakt Särskilda hushållningsbestämmelser för för kommande generationers förståelse av Höga Kusten enligt miljöbalken kapitel 4 landhöjningen och de processer som skapat, I miljöbalkens fjärde kapitel utpekas vissa och skapar, områdets geologiska bildningar. områden i landet som med hänsyn till sina natur- och kulturvärden i sin helhet är av riks- För att tillgodose riksintressena i Höga Kus- intresse, däribland ”kustområdet och skär- ten är det generellt sett angeläget att åtgärder gården i Ångermanland, från Storfjärden vid som kan inverka negativt på naturmiljön och Ångermanälvens mynning till Skagsudde”, landskapsbilden inte tillåts. De branta och det kustområde, som brukar benämnas Höga orörda stränderna är väsentliga för upplevel- Kusten. sen av landet som stiger ur havet. Det öppna odlingslandskapet behöver hävdas och jord- Enligt miljöbalken 4:2, ska ”… turismens och bruket stödjas i största möjliga utsträckning. friluftslivets, särskilt det rörliga friluftslivets, Till detta kan läggas att en levande bygd är en 4. Allmänna intressen och riksintressen intressen särskilt beaktas vid bedömningen av del av förutsättningarna för Höga Kusten som tillåtligheten av exploateringsföretag eller an- riksintresse för turism och friluftsliv. dra ingrepp i miljön…” Detta innebär att man ska utgå från de samlade värden, som fi nns i I övrigt tillgodoses riksintressena i Höga Kus- området som helhet. Områdets natur- och kul- ten genom bland annat följande förslag och turvärden får inte påtagligt skadas. Dock ska rekommendationer i denna översiktsplan: de särskilda hushållningsbestämmelserna inte • En i huvudsak oförändrad markanvändning utgöra hinder för utvecklingen av befi ntliga eftersträvas tätorter eller det lokala näringslivet. • Ny bebyggelse tillåts som regel endast som komplettering till befi ntlig bebyggelse eller Höga Kusten är av riksintresse ur fl era syn- där det är uppenbart att bevarandeintresset punkter: det rörliga friluftslivet, den veten- inte motverkas skapliga naturvården och kulturmiljövården. • Nya byggnader ska anpassas till landskaps- Det är kombinationen av olika förutsättningar bild och befi ntlig bebyggelse vad gäller pla- i kustområdet som skapar det höga värdet. cering och utformning Det handlar i korthet om den ursprungliga • Nya dragningar av permanenta bilvägar bör karaktären, de särskilda natur- och kulturvär- undvikas dena samt en särskild attraktivitet för turism och friluftsliv just på grund av de mycket Världsarvet Höga Kusten är unikt och ska höga samlade värdena. Tyngdpunkten i dessa vårdas och utvecklas så att dess speciella värden ligger i det säregna landskapet som karaktär bevaras. helhet. Havskontakten, de mäktiga dalgång- arna, kulturlandskapet och de skogklädda Kommunens syn på utvecklingen inom bergsryggarna utgör alla karakteristiska och Höga Kusten är att ny bebyggelse ska kunna värdefulla inslag i den landskapsbild som tillkomma inom föreslagna utvecklingsområ- präglar området. den utan att det innebär skada på bevarande- intressena. Inom övriga delar av Höga Kusten Sedan år 2000 är Höga Kusten uppförd på vill kommunen slå vakt om natur- och kultur- UNESCO:s World Heritage List. Motive- miljön som helhet och vara mer restriktiv vad ringarna till UNESCO:s beslut är i första gäller ny bebyggelse.

32 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Redovisning av riksintressen Naturvård enligt miljöbalken kapitel 3 Enligt miljöbalken 3:6 ska områden av riks- Nedanstående sammanställning av riksintres- intresse för naturvården skyddas mot åtgärder sen i Kramfors kommun redovisar hur dessa som påtagligt kan skada natur- eller kultur- har behandlats i översiktsplanen. I fortsätt- miljön. Inom Kramfors kommun är hela Höga ningen av detta kapitel är riksintressena när- Kusten, Ångermanälven nedströms Sollefteå mare redovisade för respektive sektor. samt Svartnäsudden av riksintresse för natur- vården. Inom Höga Kusten har följande 23 Yrkesfi ske och rennäring delområden särskilt avgränsats: Enligt miljöbalken 3:5 ska områden av riksintresse för yrkesﬁ sket eller för vattenbruk eller • 42:1 Skuleskogen för rennäringen skyddas mot åtgärder som på- • 42:2 Skuleberget tagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. • 42:3 Hästråberget • 42:5 Villmyran Kramfors kommun berörs av Bottenhavets • 42:10 Storön fångstområde för lax och sik, där Högbonden, • 42:11 Bråtan 4. Allmänna intressen och riksintressen Storön och Ångermanälven är av riksintresse • 42:12 Barstaön med omgivande öar för yrkesﬁ sket. Riksintresset tillgodoses ge- • 42:13 Rotsidan nom rekommendationer i översiktsplanen • 42:14 Halsviksravinen (kapitel 5). • 42:15 Omneberget • 42:16 Ringkalleberget-Sörleviken • 42:17 Högklinten • 42:18 Norasundet-Sursundet • 42:21 Norrfällsviken • 42:22 Valaberget • 42:23 Vågsfjärden • 42:24 Norafjärden • 42:25 Gaviksfjärden • 42:26 Omnefjärden • 42:28 Rävsötjärnen och Kindborgstjärnen • 42:29 Ängs- och hagmarker i Berghamn • 42:31 Hackslått i Lid • 42:34 Bölestaberget

Natura 2000-områden är också av riksintresse. De tio Natura 2000-områdena inom Kram- fors kommun är: Skuleskogen, Omneberget, Gnäggen, Svartnäsudden, Halsviksravinen, En del av Styrnäs berörs av kärnområdet Näs- Sör-Lappmyran, Villmyran, Högbonden, åker (15004) som är en del av Voernese (före Älgberget-Björnberget samt Lidängen. Av detta Frostvikens norra) sameby och som har dessa ligger sju inom det större området Höga utpekats som ett riksintresse för rennäringen. Kusten, som är av riksintresse för naturvården Denna tämligen extensiva markanvändning enligt miljöbalken 3:6. Skuleskogen, Omne- bedöms inte stå i konﬂ ikt med andra intres- berget, Gnäggen, Halsviksravinen, Villmy- sen inom området, och har inte föranlett några ran och Lidängen ingår i de 23 delområden, särskilda rekommendationer eller andra åt- som särskilt har utpekats inom Höga Kusten. gärder i översiktsplanen. Högbonden ingår inte i denna grupp.

33 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 För det större området Höga Kusten samt för Ångermanälven nedströms Sollefteå tillgodoses riksintresset genom rekommendationer i översiktsplanen (kapitel 5).

Av de 23 särskilt utpekade delområdena inom Höga Kusten är Skuleskogen nationalpark. Ytterligare åtta har skydd som naturreservat, nämligen Skuleberget, Villmyran, Sto- rön, Rotsidan, Halsviksravinen, Omneberget, Högklinten och Norrfällsviken. Skuleskogen, Omneberget, Halsviksravinen, Villmyran och Lidängen är även Natura 2000-områden. Sammantaget bedöms detta innebära tillräck- ligt skydd. 4. Allmänna intressen och riksintressen Länsstyrelsen har föreslagit naturreservats- bildning för Bråtan. Kommunen ansluter sig till detta förslag.

För vattenområdena Norasundet-Sursundet, Vågsfjärden, Norafjärden, Gaviksfjärden och Friluftsliv Omnefjärden ger gällande strandskyddsbe- Enligt miljöbalken 3:6 ska områden av riks- stämmelser ett skydd, som kompletteras med intresse för friluftslivet skyddas mot åtgärder rekommendationer i översiktsplanen (kapitel som påtagligt kan skada natur- eller kultur- 5). Motsvarande kan sägas gälla för Barstaön miljön. med omgivande öar, Sörleviken samt för Räv- sötjärnen och Kindborgstjärnen. Inom Kramfors kommun är hela Höga Kusten samt Nedre Ådalen av riksintresse för frilufts- För övriga särskilt utpekade delområden livet. Inom Höga Kusten har sex delområden inom Höga Kusten, det vill säga Hästråberg- särskilt avgränsats: et, Ringkalleberget, Valaberget, ängs- och • Lövvikslandet i Norafjärden hagmarker i Berghamn samt Bölestaberget, • Vågsfjärden tillgodoses riksintresset genom rekommenda- • Bönhamn tioner i översiktsplanen (kapitel 5). • Norrfällsviken • Docksta, Skuleberget, Skuleskogen Svartnäsudden, Sör-Lappmyran och Älgber- • Mjältön get-Björnberget ligger inte inom Höga Kus- ten. Dessa tre områden har skydd som natur- För hela det större området Höga Kusten samt reservat och är även Natura 2000-områden. för Nedre Ådalen tillgodoses riksintresset Sammantaget bedöms detta utgöra tillräckligt genom rekommendationer i översiktsplanen skydd. (kapitel 5).

34 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Kulturmiljövård Kommunikationer Enligt miljöbalken 3:6 ska områden av riks- Enligt miljöbalken 3:8 ska områden av riksin- intresse för kulturmiljövården skyddas mot tresse för anläggningar för kommunikationer åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller skyddas mot åtgärder som påtagligt kan för- kulturmiljön. svåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Inom Kramfors kommun är följande elva områden av riksintresse för kulturmiljövår- • Väg den: Nora-Rossvik, Gallsäter, Norrfällsviken, Vägarna E4, 90, 333, 786 och 796 är av riks- Värns-Sund-Fanön, Bönhamn, Ytterlännäs intresse. Dessa är beﬁ ntliga, allmänna vägar, gamla kyrka, Svanö, Bollstabruk, Pannsjön, som är säkerställda genom väglagens bestäm- Högbonden och Norum. melser, bland annat om byggnadsfritt avstånd.

• Järnväg Ådals- och Botniabanan är av riksintresse. Riksintresset tillgodoses genom rekommen- 4. Allmänna intressen och riksintressen dationer i översiktsplanen (kapitel 5).

• Flyg Höga Kusten Airport är av riksintresse. Riks- intresset tillgodoses genom rekommendationer i översiktsplanen (kapitel 5) för det höjd- begränsande området.

Alla föremål över 20 meter utanför tätort respektive 45 meter i övrigt meddelas Transport- Fornlämningsmiljöerna Nora-Rossvik, Gall- styrelsen luftfartsavdelning som beslutar om säter, Norrfällsviken och Värns-Sund-Fanön, och, i förekommande fall, hur föremålet ska har ett starkt skydd genom kulturminnes- markeras. lagen, som också innehåller bestämmelser till skydd för kyrkorna. Detta kompletteras med rekommendationer i översiktsplanen (kap 5).

Bland bebyggelsemiljöerna har Norrfälls- viken, Bönhamn och delar av Bollstabruk ett visst skydd genom gällande detaljplaner.

Kommunen avser att se över och revidera kulturmiljövårdsprogrammet som är antaget 1990. I samband med en sådan översyn bör också en närmare geograﬁ sk avgränsning av riksintressena samt en beskrivning av deras • Sjöfart värden göras. Detta ska gälla som underlag Farlederna 661A, 663 och 670 med tillhöran- för fortsatt planering och åtgärder. Till dess de sjösäkerhetsanordningar vid kusten och i att ett nytt program är antaget betraktar kom- Ångermanälven är av riksintresse. Riksintres- munen de utvalda områdena och miljöerna set tillgodoses genom rekommendationer i som kulturhistoriskt värdefulla. översiktsplanen (kapitel 5).

35 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Totalförsvaret Enligt miljöbalken 3:9 ska områden av riksintresse för totalförsvarets anläggningar skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

Kramfors kommun berörs av Härnön R70 – ett skjutområde till havs, som utgör riksintresse för totalförsvarets militära del. Riksintresset tillgodoses genom rekommendationer i översiktsplanen (kapitel 5).

I övrigt ﬁ nns inga riksintressen som kan redovisas öppet. De eventuella övriga riksintressena på- verkas framför allt av uppförande av höga byggnadsobjekt, som master och vindkraftverk. I ärenden som gäller objekt högre än 20 meter utanför tätort eller högre än 45 meter inom tätort ska samråd ske med Försvarsmakten i tidigt skede.

** Hänvisning till karta ** För riksintresse enligt miljöbalken kapitel 4 samt riksintressen enligt miljöbalken kapitel 3,

4. Allmänna intressen och riksintressen se karta riksintressen eller webbkarta (www.kramfors.se).

i Ställningstaganden riksintressen I Höga Kusten är riksintressena för naturvård och friluftsliv enligt miljöbalken kapitel 3 mycket omfattande. Riksintresset för friluftsliv motsvarar i princip riksintresset enligt mil- jöbalkens kapitel 4 och omfattar även stora delar av Ullångersfj ället. Kramfors kommun anser att riksintressena för naturvård och friluftsliv enligt miljöbalken kapitel 3 ska koncentreras till kärnområden och att riksintresset enligt miljöbalken kapitel 4 bör begränsas till världsarvsområdet Höga Kusten.

Kramfors kommun anser att en översyn och bearbetning bör ske av områdesgränser för riksintresset friluftsliv i Ångermanälven med närområde.

Kramfors kommun anser att riksintresset för rennäringen inte ska beröra kommunen. Detta med hänvisning till Botniabanan, bebyggda områden och närheten till Höga Kusten Airport i kombination med det perifera läget i kärnområdet Näsåker (15004).

36 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 4. Allmänna intressen och riksintressen 4.3 Boende och bostadsförsörjning fl yktingar, bostäder för betalningssvaga grupper med mera. Det kan också gälla bostads- Inledning områdenas kvaliteter i stort och tillgång till Folkmängden i kommunen har minskat bostadskomplement, boendeservice och kom- kontinuerligt under en lång tid. Denna trend munikationer. Särskilt boende för äldre är ett fortsätter, men i utplanande takt. En viktig särskilt ansvar för bistånds-, arbetsmarknads- uppgift för kommunen, för att kunna vända och sociala servicenämnden (BAS-nämnden) den negativa trenden, är att skapa attraktiva enligt socialtjänstlagen. Andra former av bo- boendemiljöer. Sådana bedöms fi nnas, dels ende för äldre, exempelvis trygghetsboende, i nära anslutning till service och kollektiva är ett kommunövergripande ansvar. kommunikationer, där den nya järnvägen ut- gör en viktig faktor, dels i strandnära lägen, Bostadsförsörjningen fungerar numera på vid kusten, vid älven och vid insjöar. marknadsmässiga grunder och kommunen har begränsade möjligheter att reglera bostads- Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörj- byggandet. Kommunen kan med plan- 4. Allmänna intressen och riksintressen ningsansvar ska kommunen planera för bostads- monopolet styra var planläggning får ske, men försörjningen, i syfte att skapa förutsättningar genomförandet är beroende av marknaden. för alla i kommunen att leva i goda bostäder och Kommunen kan också genom markinnehav, för att främja att ändamålsenliga åtgärder för planeringsinsatser, infrastrukturinvesteringar bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. och aktivt agerande på andra sätt påverka ge- nomförandet. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om riktlinjer för bostadsförsörjningen, men nu- När det gäller bostadsbyggande på kommun- mera fi nns inte något aktuellt sådant beslut. ägd mark har kommunen större möjligheter Med hänsyn till befolkningsutvecklingen att styra kvaliteter i bostadsområdet, som till fi nns för närvarande inte något reellt behov exempel upplåtelseform, lägenhetsstorlekar, av ett nettotillskott av bostäder. hustyper, materialval, ekologiska satsningar, uppvärmningsformer med mera. Självklart med Situationen innebär ändå krav på kommunala beaktande av vad som är gångbart på bostads- insatser för bostadsförsörjningen och för att marknaden. uppnå balans i bostadsmarknaden. Behovet av kommunala insatser för bostadsförsörjningen Sedan många år tillbaka pågår omvandlingar, kan numera gälla frågor som seniorbostäder både från helårsbostäder till fritidshus men även och äldreboende, bostäder för ungdomar och omvänt. Detta är omvandlingar, som samhället studenter, bostäder för infl yttare inklusive inte har möjlighet att styra eller kontrollera.

38 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Nuläge bygger och förvaltar Krambo även byggnader I kommunen fi nns cirka 10 000 helårsbostä- för vård- och omsorgsboende på uppdrag av der (2011), fördelade på cirka 8 000 småhus den kommunala BAS-nämnden. och cirka 2 000 lägenheter i fl erbostadshus. Dessutom fi nns cirka 4 000 fritidshus. Ett stort antal bostäder har försvunnit under den senaste tioårsperioden. Cirka 400, eller De fl esta bostäder utgörs således av frilig- 20 procent, av lägenheterna i fl erbostadshus gande, styckebyggda småhus med ägande- har rivits eller fått annan användning genom rätt och av hyreslägenheter i fl erbostadshus. den statliga ”bostadsakuten”. Bostadsrätter förekommer i begränsad om- Ett stort antal bostäder, de fl esta i småhus, har fattning. Gruppbyggda småhus förekommer i också rivits i samband med järnvägsbygget. viss utsträckning i Kramfors, Bollstabruk och Många småhus på landsbygden har övergått Nyland, men knappast alls i övriga samhällen. till att bli fritidshus.

Det kommunala bolaget Krambo Bostads AB Under den senaste tioårsperioden har det är den helt dominerande aktören på bostads- byggts i genomsnitt femton nya hus per år, 4. Allmänna intressen och riksintressen marknaden i Kramfors kommun. Krambo varav två à tre permanentbostäder. Av de äger i dag bostäder i Kramfors stad, i Boll- senare har de ﬂ esta byggts som ersättning för stabruk, Nyland, Ullånger och Nordingrå. äldre, rivna, brunna eller förstörda hus. De Förutom rollen som allmännyttigt bostads- nya fritidshusen har till helt övervägande del företag, som agerar på marknadens villkor, byggts inom Höga Kusten.

Trender och bedömningar Även om det i nuläget inte ﬁ nns något behov Nedan redovisas några förutsättningar och av ett nettotillskott av bostäder, behövs ändå bedömningar som har betydelse för den fort- nya bostäder i viss utsträckning, som ersätt- satta utvecklingen. ning för äldre och för att möjliggöra omﬂ yttning. Avvecklingen av ett stort antal bostäder genom rivningar har inneburit att tidigare De stora 1940-talskullarna är nu i pensions- överskott av bostäder har jämnats ut och an- åldern och inte längre beroende av arbetstill- passats till den minskade befolkningen. Det fällen inom pendlingsavstånd. Detta kan dels kan nu i stort sett sägas vara balans på bo- höja intresset för attraktiva och bekväma bostadsmarknaden i kommunen. städer i centrala lägen, dels också på boende

39 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 i attraktiva, strandnära lägen. Möjligheten att na i livets olika skeden. Omsorg och stöd ska fl ytta ut och bo permanent i fritidshuset ut- vara av god kvalitet och tillgodose brukarens nyttjas redan nu av många. Prisnivån på bo- behov och önskemål på ett rättssäkert och lag- städer i kommunen är lägre än riksgenomsnit- enligt sätt till en rimlig kostnad. tet, vilket kan stimulera till en återfl yttning av tidigare utfl yttade. Bistånds-, arbetsmarknads- och sociala ser- vicenämnden (BAS-nämnden) har fastställt När trafi ken nu åter har öppnats på järnvägen dels en plan för särskilt boende enligt social- kommer detta att innebära att främst lägen i tjänstlagen (SoL), dels en plan för bostad med anslutning till de båda resecentren, i Kram- särskild service enligt LSS (lagen om stöd fors stad och vid fl ygplatsen, blir attraktiva och service till vissa funktionshindrade) och boendemiljöer som kan erbjuda goda möjlig- SoL (socialtjänstlagen). heter till pendlingsresor. Enligt BAS-nämnden bör vård- och omsorgs- Det bedöms således fi nnas en efterfrågan på cen- bostäder koncentreras till de områden, som

4. Allmänna intressen och riksintressen tralt belägna lägenheter i Kramfors stad, både efterfrågas av målgruppen, nämligen centrala hyresrätter och bostadsrätter och även på små- Kramfors och Ullånger. Där ﬁ nns närhet till hustomter i attraktiva, helst strandnära lägen. vårdcentral, affärer, apotek, goda kommunikationer och övrig service. Solsidan i Bollsta- Eftersom behovet av nyproduktion är litet och bruk är ett tidigare servicehusboende, som ur uppträder närmast slumpmässigt fördelat över tillgänglighetssynpunkt inte uppfyller kravet kommunen, är styckebyggda småhus med på den boendestandard som idag krävs för äganderätt den bostadsform som bedöms som omfattande omvårdnadsbehov eller för per- mest gångbar och genomförbar. Gruppbyggda soner med demenssjukdomar. BAS-nämnden småhus har inte någon tradition i kommunen avser att på sikt avveckla Solsidan som ett och efterfrågan bedöms som liten. särskilt boende.

Många småhus byggs på landsbygden, utan- Standarden på gruppbostäder och service- för planlagda områden. Det ger den enskilde boenden varierar och lever inte upp till gäl- möjlighet att skapa sin egen bostad i den mil- lande bestämmelser. Tillgänglighet till boen- jö som önskas. Kommunens ambition är att det har inte varit i fokus vid inrättandet av tillgodose sådana önskemål om bosättning, så gruppbostäderna, och underhållet är i fl era fall långt lagar och bestämmelser medger. eftersatt. Lokaliseringen av gruppbostäderna behöver ses över med hänsyn till de önskemål På 50-60-talen byggdes äldreboenden på oli- framtida brukare har. ka ställen i kommunen dels i form av fl erbostadshus, dels som markbostäder. Majoriteten av dessa har avvecklats. Vissa har rivits, med- Nya bostadsområden an andra numera är i enskild ägo och bedöms I nuläget är behovet litet av nya bostadsområ- fylla ett behov av mindre hyreslägenheter för den inom kommunen. I de fl esta samhällena bland annat ungdomar och andra enpersons- fi nns kommunala småhustomter, vilka kan till- hushåll. godose den efterfrågan, som kan uppkomma.

Kommunfullmäktige har fastställt en policy Den privata tomtmarknaden kan också erbju- för hälsa och omsorg. Av denna framgår bland da småhustomter, bland annat i Höga Kusten. annat att kommunen ska tillhandahålla social Det ﬁ nns även goda möjligheter att bygga en- trygghet och en god livsmiljö för medborgar- staka småhus i spridd form på landsbygden.

40 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 i Ställningstaganden boende och bostadsförsörjning För att skapa goda förutsättningar för invånarna i livets alla skeden av ska Kramfors kommun kännetecknas av en blandad bebyggelse med varierande upplåtelseformer.

Kramfors kommun ser positivt på omvandling av fritidsboende till delårs- eller helårs- boende eftersom människor då kan vistas allt längre tider av året i bostäder i attraktiva lägen. Kommunen vill möjliggöra detta, bland annat genom generösa byggrätter vid planläggning av nya områden vid Höga Kusten.

Kramfors kommun har ambitionen att ha planberedskap för en positiv utveckling, vilket förväntas bli resultatet av att järnvägen åter har börjat trafi keras. I det fortsatta arbetet med fördjupning av översiktsplanen för Ådalen kommer därför lämpliga utbyggnads- områden för bostäder, främst i Kramfors stad och Nyland, att redovisas. 4. Allmänna intressen och riksintressen 4.4 Naturvård Ångermanälven är landets tredje största älv. Från kommungränsen mot Sollefteå fl yter Inledning älven fram i en bred dalgång med ett omgi- Naturen i Kramfors kommun är omväxlande vande odlingslandskap. med Höga Kustens starkt kuperade topografi , Från Nyland övergår älven till en mynnings- Ångermanälvens älvdalslandskap, stora om- vik med mer fl odkaraktär och nedtill Sandö- råden med skogsmark samt ett mosaikartat bron når bergslandskapet ända fram till älven. odlingslandskap. Kommunens naturmiljöer Nedströms Hornö-Veda vidgar sig älven yt- har ett stort egenvärde samtidigt som de ger terligare till en bred mynningsvik med ett fl er- goda förutsättningar för friluftsliv och natur- tal öar. Ångermanälvens bifl öden Strinneån, turism. Därmed är det en kommunal angelä- Loån, Kramforsån är viktiga lekområden för genhet att bevara dessa värden för kommande havsöring, harr och sik. generationer. I de västliga och nordliga delarna av kom- Höga Kusten utsågs till världsnaturarv år munen fi nns skogsområden och berg som 2000 av FN-organet UNESCO. Det unika är har höga naturvärden med bland annat den landhöjningen, som påbörjades under den se- rödlistade och sällsynta långskägglaven. naste istiden för cirka 10 000 år sedan. Land- I skogarna fi nns vattendrag med utter och höjningen är numera 8 millimeter per år och fl odpärlmussla. En annan naturtyp som är påverkar därmed ännu landskapet. typisk för kommunen är brandpräglad skog.

41 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Riksintresse naturvård • 42:17 Högklinten enligt miljöbalken kapitel 3 • 42:18 Norasundet-Sursundet Områden som är av riksintresse för natur- • 42:21 Norrfällsviken vården ska representera vad som anses vara • 42:22 Valaberget huvuddragen i den svenska naturen. Detta • 42:23 Vågsfjärden innebär att de ska innehålla olika landskaps- • 42:24 Norafjärden och naturtyper, som utgör värdefulla områden • 42:25 Gaviksfjärden ur ett nationellt perspektiv. Områden av riks- • 42:26 Omnefjärden intresse för naturvården ska enligt miljöbal- • 42:28 Rävsötjärnen och Kindborgstjärnen ken 3:6 skyddas mot åtgärder som påtagligt • 42:29 Ängs- och hagmarker i Berghamn kan skada natur- eller kulturmiljön. • 42:31 Hackslått i Lid • 42:34 Bölestaberget I Kramfors kommun fi nns fem områden av riksintresse för naturvården: I Kramfors kommun fi nns tio Natura 2000- • Ångermanälven nedströms Sollefteå, som områden. Dessa är också av riksintresse. 4. Allmänna intressen och riksintressen förutom älvens huvudfåra innefattar bifl ö- dena Strinneån, Gålån, Loån, Svedjeån, De tio Natura 2000-områdena inom Kram- Bollstaån samt Kramforsån fors kommun är: Skuleskogen, Omneberget, • Höga Kusten med fl era mindre delområden Gnäggen, Svartnäsudden, Halsviksravinen, • Svartnäsudden Sör-Lappmyran, Villmyran, Högbonden, Älg- • Sör-Lappmyran berget-Björnberget samt Lidängen. Av dessa • Älgberget-Björnberget ligger sju inom det större området Höga Kus- ten, som är av riksintresse för naturvården enligt miljöbalken 3:6. Skuleskogen, Omne- berget, Gnäggen, Halsviksravinen, Villmyran och Lidängen ingår i de 23 delområden, som särskilt har utpekats inom Höga Kusten. Hög- bonden ingår inte i denna grupp. Svartnäsud- den, Sör-Lappmyran samt Älgberget-Björn- berget ligger inte inom Höga Kusten.

** Hänvisning till karta ** För riksintresse naturvård enligt miljöbalken 3:6 och Natura 2000, se karta naturvård eller webb- De särskilt angivna delområdena inom karta (www.kramfors.se). Höga Kusten är följande: • 42:1 Skuleskogen • 42:2 Skuleberget • 42:3 Hästråberget • 42:5 Villmyran • 42:10 Storön • 42:11 Bråtan • 42:12 Barstaön med omgivande öar • 42:13 Rotsidan • 42:14 Halsviksravinen • 42:15 Omneberget • 42:16 Ringkalleberget-Sörleviken

42 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Områdesskydd enligt tillstånd från länsstyrelsen bedriva någon typ miljöbalken kapitel 7 av verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka områdets utpe- Nationalpark kade värde. Tillståndsplikt kan även gälla för Syftet med en nationalpark är att bevara ett verksamheter som bedrivs eller vidtas utanför större sammanhängande område av en viss området. Det är inte var verksamheten är lo- landskapstyp i sitt naturliga tillstånd eller i kaliserad utan vilken effekt den har på Natura väsentligt oförändrat skick. Beslutet att bilda 2000-området som är av betydelse. en nationalpark tas av riksdagen och verkställs av regeringen. En nationalpark ägs av staten. Samtliga Natura 2000-områden ska ha en bevarandeplan, som beskriver syftet med I Västernorrlands län ﬁ nns en nationalpark, skyddet samt ligger till grund för beslut om till Skuleskogen. Nationalparken ligger i såväl exempel skötsel och tillståndsprövningar. Ett Kramfors som Örnsköldsviks kommun. Natura 2000 område kan även vara skyddat som nationalpark, naturreservat eller liknande. ** Hänvisning till karta ** I Kramfors kommun ﬁ nns tio Natura 2000- 4. Allmänna intressen och riksintressen För nationalpark, se karta översiktsplan, karta områden. naturvård eller webbkarta (www.kramfors.se). Nationalparken har nummer N1. ** Hänvisning till karta ** För Natura 2000-områden, se karta över- siktsplan, karta naturvård eller webbkarta (www.kramfors.se). Natura 2000-områden har nummer N1-N9 och N24. Se bilaga 1 för namn och nummer.

Naturreservat Syftet med ett naturreservat är att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områ- den för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värde- fulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skydds- värda arter får också förklaras som naturreservat.

Beslutet att bilda ett naturreservat tas av läns- styrelsen eller kommunen. Ett naturreservat kan omfatta såväl privat som statlig eller kom- Natura 2000 munal mark. Föreskrifterna för markägaren Natura 2000 är ett europeiskt ekologiskt nät- och allmänheten bestäms utifrån vilka motiv verk som styrs av EU:s fågel- och habitat- som ligger till grund för reservatsbildningen direktiv. Syftet är att bevara särskilda arter och och varierar därför från reservat till reservat. naturtyper för framtiden. Det är länsstyrelsen I Kramfors kommun ﬁ nns 22 naturreservat. som föreslår vilka områden som ska utses till Natura 2000 och regeringen som tar besluten. ** Hänvisning till karta ** För naturreservat, se karta översiktsplan, karta Ett Natura 2000-område är av riksintresse. naturvård eller webbkarta (www.kramfors.se). Vid ingrepp inom eller i närheten av ett Naturreservaten har nummer N2-N23. Se bilaga Natura 2000-område är det förbjudet att utan 1 namn och nummer.

43 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Djur- och växtskyddsområde I vissa fall krävs särskilt skydd för djur och växter. Länsstyrelsen eller kommunen kan i sådana fall besluta om särskilda föreskrifter, vilka inskränker rätten till jakt och ﬁ ske samt allmänhetens eller markägarens rätt att uppe- hålla sig inom området. Denna skyddsform används när syftet med skyddet är begrän- sat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under viss tid på året. Samtliga djur- och växtskyddsområden i Kramfors kommun är fågelskyddsområden.

I Kramfors kommun fi nns tre fågelskydds- områden. Strandskyddet är ett generellt skydd och gäl- 4. Allmänna intressen och riksintressen ler vid alla kuster, sjöar och vattendrag oav- ** Hänvisning till karta ** sett storlek. Det skyddade området är normalt För djur- och växtskyddsområden, se karta 100 meter från strandkanten såväl på land översiktsplan, karta naturvård eller webbkarta som i vattenområde och omfattar även under- (www.kramfors.se). Växt och djurskyddsområ- vattensmiljön. Området kan utvidgas högst den har nummer N25-N27. Se bilaga 1 för namn till 300 meter om det behövs för att tillgodose och nummer. något av strandskyddets syften. I Kramfors kommun har strandskyddet utvidgats till 200 Biotopskyddsområde meter i delar av Höga Kusten. Ett mindre mark- eller vattenområde som på grund av sina särskilda egenskaper är värde- Om det fi nns särskilda skäl och åtgärden inte full livsmiljö för hotade djur- och växtarter strider mot strandskyddets syften får dis- eller som är särskilt skyddsvärda kan förkla- pens ges från strandskyddet, vilket söks hos ras som biotopskyddsområde. Inom ett bio- Kramfors kommun. De särskilda skälen fi nns topskyddsområde får inte verksamheter eller preciserade i miljöbalken. Vid strandskydds- åtgärder bedrivas som kan skada naturmiljön. dispenser inom skyddade områden enligt miljöbalken kapitel 7 prövas dessa av länssty- I Kramfors kommun fi nns 34 biotopskydds- relsen. områden. Från februari 2010 fi nns möjlighet att som särskilt skäl för upphävande eller dispens ** Hänvisning till karta ** från strandskyddet beakta om ett strandnära För biotopskyddsområden, se karta översikts- läge för en byggnad, verksamhet, anlägg- plan, karta naturvård eller webbkarta (www. ning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av kramfors.se). Biotopskyddsområden har num- landsbygden (LIS-område). Enligt miljöbal- mer N28-N61. Se bilaga 1 för namn och nummer. ken kapitel sju får inte bestämmelserna om LIS-områden tillämpas i kust- eller skärgårds- området från Klockestrand till Skataudden Strandskyddsområde vid Näskefjärden. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig ** Hänvisning till karta ** tillgång till strandområden och bevara goda För område med utökat strandskydd 200 me- livsvillkor för djur- och växtlivet på land och ter, se karta översiktsplan, karta naturvård eller i vatten. webbkarta (www.kramfors.se)

44 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 4. Allmänna intressen och riksintressen

Världsarvet Höga Kusten Det ﬁ nns ingen särskild svensk lag för världs- Höga Kusten utsågs till världsnaturarv år arv. Sådana ska enligt världsarvskonventio- 2000 av FN-organet UNESCO. Det unika nen skyddas med nationell lagstiftning. I Sve- är landhöjningen, som påbörjades under den rige kan detta ske främst genom miljöbalken senaste istiden för cirka 10 000 år sedan. och för bebyggda miljöer genom plan- och Inlandsisen var som tjockast med sina 3000 bygglagen. Världsarvet Höga Kusten utgör meter över Höga Kusten och pressade ner i sin helhet riksintresse enligt miljöbalken landskapet med sin tyngd. När isen började kapitel 3 och 4. smälta reste sig landskapet och idag är land- höjningen 8 millimeter per år. År 2006 utvidgades världsarvet Höga Kusten med Kvarkens skärgård i Finland. Tillsam- Naturen och vegetationen är starkt präglade mans bildar områdena en geologisk helhet av landhöjningen i Höga Kusten med bland och utgör ett gränsöverskridande världsarv. annat klapperstensfält, avsnörda havsvikar och kalottberg. På Skuleberget ﬁ nns den hög- ** Hänvisning till karta ** sta kustlinjen i världen, 286 meter över nuva- För världsarvet Höga Kusten, se karta naturvård rande havsnivå. eller webbkarta (www.kramfors.se).

45 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Naturvårdsobjekt och numera är avskild från sin huvudföre- Ett naturvårdsobjekt är ett område med kän- komst. Kramfors kommun har under 2011 in- da höga naturvärden. Naturvårdsobjekten är venterat stränderna vid Vågsfjärden, Storsjön, klassifi cerade med en 3-gradig skala där 1 är Saltsjön, Nästvattnet och Storvattnet. ”högsta naturvärde”. Klassifi ceringen ska ses som underlag eftersom naturvärdena kan ha Det största vattensystemet (vattendraget) i förändrats sedan bedömningen gjordes. Kramfors kommun är Ångermanälven med bifl ödena Strinneån, Gålån, Loån, Svedjeån, ** Hänvisning till karta ** Bollstaån och Kramforsån. Ångermanälvens För naturvårdsobjekt, se webbkarta huvudfåra utgör ett viktigt vandringsstråk för (www.kramfors.se). havsöring och vissa bifl öden fungerar som reproduktionsområden. Exempel på andra Nyckelbiotop vattendrag med höga naturvärden är Inviks- En nyckelbiotop är ett skogsområde med ån, Backeån och Dockstaån. I vattendragen mycket höga naturvärden. Ett utpekat skogs- i Kramfors kommun fi nns bland annat fl od-

4. Allmänna intressen och riksintressen område har egenskaper som är av betydelse pärlmusslan som Västernorrlands län har ett för hotade eller missgynnade djur och växter. särskilt ansvar att bevara. Ångermanälvens Nyckelbiotoperna är därmed viktiga för att stränder inventerades 2005 i samband med att bevara den biologiska mångfalden samt för Kramfors kommun genomförde en komplet- att uppnå regeringens uppsatta miljömål. terande kustinventering.

** Hänvisning till karta ** För att motverka försurningen och höja ph- För nyckelbiotop, se webbkarta värdet i kommunens sjöar och vattendrag (www.kramfors.se. har kalkning genomförts sedan 1980-talet. Detta gör att känsliga arter kan överleva och Naturvårdsavtal återvända till de vatten där de ursprungligen Ett naturvårdsavtal är ett civilrättsligt fanns. avtal som tecknas mellan Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen och markägaren. Avtalet Idag är verksamheten utökad med biologisk kan tecknas upp till 50 år och syftet är att bevara återställning till exempel genom att ta bort eller utveckla områden med höga naturvär- vandringshinder och återintroducera utslagna den. Ett naturvårdsavtal räknas in i arealmå- arter med en omfattande resultatuppföljning. len för långsiktigt skydd i miljömålet ”Levan- de skogar”. ** Hänvisning till karta ** För utpekade områden i kustinventeringarna ** Hänvisning till karta ** samt inventeringen av sjöar, se webbkarta För naturvårdsavtal, se webbkarta (www.kramfors.se). (www.kramfors.se)

Sjöar och vattendrag I Kramfors kommun ﬁ nns det cirka 140 sjöar. Ett antal av dessa är klassiﬁ cerade som na- turvårdsobjekt, till exempel Lesjön och Stor- åkersjön. Några av kommunens sjöar, till exempel Vågsfjärden, innehåller även istids- relikter. En istidsrelikt är en växt- eller djur- art, som lever kvar sedan inlandsisen smälte

46 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 4. Allmänna intressen och riksintressen

Internationella nätverk av Kust- och marina inventeringar värdefulla marina områden Länsstyrelsen har genomfört fl era kustinven- Länderna runt Östersjön har genom HEL- teringar, vilka omfattar landområdet till maxi- COM (Helsingfors konventionen) åtagit malt 300 meter från stranden samt ut i vattnet sig att skydda ett representativt nätverk av till cirka 1 meters djup. Under 2005 genom- marina livsmiljöer , Coastal and Marine Bal- förde Kramfors kommun en kompletterande tic Sea Protected Areas (BSPA-områden). kustinventering. Samtliga kustinventeringar Samtliga BSPA-områden ska ha en samver- är klassifi cerade enligt en 4-gradigskala där kansplan för hållbart nyttjande och bevarande 1 är högsta naturvärde. av den marina miljön. ** Hänvisning till karta ** Höga Kusten är utsett till BSPA-område och För utpekade områden i kustinventeringarna, avgränsningen är densamma som för världs- se webbkarta (www.kramfors.se). arvsområdet. Detta innebär att BSPA Höga Kusten berör såväl Kramfors som Örnskölds- Länsstyrelsen har genomfört fl era marina viks kommun. Under våren 2011 blev sam- inventeringar av havet inom Höga Kusten verkansplanen klar och utgör ett kunskaps- samt pekat ut ett antal områden som värdefulla och planeringsunderlag för den marina miljön marina miljöer. Inventeringarna är ett led i det inom BSPA Höga Kusten. regionala miljömålsarbetet.

Samverkansplanen ska verka för att den fram- I Gaviksfjärden och dess närhet bedrivs så- tagna visionen uppnås, ”Höga Kusten – Friskt väl regional som nationell miljöövervakning hav med levande skärgård”. Ett friskt hav är av en rad olika parametrar i havet. Denna starkt förknippat med livskraftiga bestånd av miljöövervakning har pågått under ﬂ era år växter och djur samt välmående ekosystem i och värdefulla mätserier har byggts upp. balans. En levande skärgård innebär en levan- Gaviksfjärden utgör via miljöövervakningen de miljö för människor med boende, närings- ett referensområde för övriga Bottenhavet. liv, service, turism, infrastruktur med mera.

** Hänvisning till karta ** För BSPA Höga Kusten, se karta naturvård eller webbkarta (www.kramfors.se). 47 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 i Ställningstaganden naturvård Den biologiska mångfalden ska bevaras och gärna stärkas. Kramfors kommun har ett speciellt ansvar för att skydda länets ansvarsarter, till exempel fl odpärlmussla och lång- skägglav.

Naturmiljöer som bedöms vara skyddsvärda ska inventeras och analyseras när det gäller såväl bevarande som tillgängliggörande.

Med fokus på barn- och ungdomar ska Kramfors kommun bidra till att öka förståelsen för och kunskapen om värdefulla naturmiljöer.

Världsarvet Höga Kusten är unikt och ska bevaras och skyddas samtidigt som boende, friluftsliv och näringsliv tillåts utvecklas.

Kramfors kommun ska delta i vattenmyndighetens arbete med statusklassning av sjöar, 4. Allmänna intressen och riksintressen vattendrag, kust- och grundvatten samt åtgärdsplaner för att nå god status på vatten- kvalitén.

I planering av mark- och vattenanvändning i Höga Kusten och vid prövning av bygglov, miljötillstånd med mera bör de uppgifter som redovisas i samverkansplanen för BSPA Höga Kusten beaktas och eventuell påverkan redovisas.

Kramfors kommun anser att riksintresse naturvård i Höga Kusten enligt miljöbalken kapitel 3 ska koncentreras till kärnområden.

48 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 4. Allmänna intressen och riksintressen 4.5 Kulturmiljövård

Inledning Det kulturlandskap som omger oss och som formats av människor genom tiderna har inte bara ett kulturhistoriskt värde utan också en stor social betydelse. Det berättar om gångna tiders samhälle, om sociala villkor, arbetsför- hållanden, byggnadsskick, estetiska ideal med mera och hjälper oss att uppleva kontinuitet och förankring i tillvaron. Kulturmiljövården har därmed stor betydelse i arbetet med att är Kramfors kommun är från den äldre sten- skapa en god livsmiljö och livskvalitet för så- åldern. Fynden beräknas vara 8500 år gamla väl kvinnor som män oavsett ålder. och hittades nära ingången till Skulegrottan.

4. Allmänna intressen och riksintressen För att skapa dessa förutsättningar måste kul- Från den yngre stenåldern fi nns bland annat turmiljövården belysa samhällets utveckling en stenåldersboplats i Överveda, vilken är da- så allsidigt som möjligt. Därför är det viktigt terad till cirka 3500 före Kristus. Även från att man är medveten om och uppmärksammar bronsåldern fi nns det fl era lämningar, till ex- vad som väljs att bevaras, förmedlas och syn- empel gravrösen vid Gallsäter och Fanön från liggörs, men även på vilket sätt detta görs och cirka 1500 före Kristus. vilka som gör det. Genom att lyfta fram det unika och specifi ka för ett område och samtidigt Ångermanlands största bevarade gravhög lig- erbjuda kunskap skapas förutsättningar för att ger i Frånö. Gravhögen är från äldre järnåldern utveckla kulturturism och entreprenörskap. cirka 600 efter Kristus och är därmed samtida med fornborgen på Borgberget. Fornborgen De äldsta fynden av mänsklig verksamhet ligger på en mycket strategisk plats med god som har hittats inom det område som idag utsikt över Ångermanälven.

50 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 I Kramfors kommun ﬁ nns det ﬂ era medeltids- kyrkor, till exempel Ytterlännäs gamla kyrka. Kyrkan uppfördes under tidig medeltid och har bland annat mycket välbevarade valv- och väggmålningar från 1500-talet. Antalet med- eltidskyrkor tyder på att området var rikt och betydelsefullt, vilket stärks av den medeltida fogdeborgen vid Styresholm från 1390. Fog- deborgen tillsammans med Styrnäs gamla be- fästa kyrka skapade då ett effektivt försvar av Ångermanälven.

I Torsåkers kyrka hölls 1675 en dompredikan inför vad som skulle bli den enskilt största häxbränningen i Sverige. Från kyrkan går det en vandringsled till Häxberget där de ankla- 4. Allmänna intressen och riksintressen gade halshöggs och sedan brändes.

Jord- och skogsbruket samt fi sket har historiskt varit viktiga näringar. I kommunen fi nns fl era ångermanländska gårdar från 1800-talet och vid Pannsjön fi nns en av landets största och mest välbevarade miljöer från 1930- talets nyodlingsepok. I Höga Kusten fi nns fl era fi skelägen med tillhörande kapell från 1600-talet.

Ådalen är en av de platser som har haft stor betydelse för den svenska industrialiseringen. Kännetecknande för Ådalen var ﬂ ottningen, sågverken samt massa- och pappersindustrin. Exempel på industrihistoriska kulturmiljöer i Ådalen är Västernorrlands läns första kulturreservat, Marieberg samt Sandslån, som har varit världens största skiljeställe för ﬂ ottat timmer.

Den händelse som Ådalen är mest känd för är Ådalen 31, vilken hade sin grund i en ar- betskonﬂ ikt. Den 14 maj 1931 utgick ett demonstrationståg från Frånö Folkets Hus och i Lunde mötte demonstranterna militären. Sammanstötningen resulterade i att fem män- niskor sköts till döds. Ådalen 31 är en omdiskuterad händelse, som påverkade den politiska utvecklingen i Sverige.

51 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Riksintresse kulturmiljövård • Svanö enligt miljöbalken kapitel 3 Industrimiljö, träindustrisamhälle som i väl Områden som är av riksintresse för kulturmil- avgränsat koncentrat belyser olika utveck- jövården utgör viktiga delar av ett områdes lingsfaser av den norrländska träindustrins lokala karaktär och kvalitet, som ska kunna samhällsbyggande. avläsas tydligare än på andra motsvarande platser i landet. Det kulturhistoriska innehål- • Bollstabruk let kan vara av mycket varierande karaktär, Bruksmiljö framvuxen runt 1737, anlagd mas- vilket även gäller områdets geograﬁ ska yta. ugn med teknikhistoriskt värdefulla lämningar från 1800-talets masugns- och ångsågsepok. Områden av riksintresse för kulturmiljövår- den ska enligt miljöbalken 3:6 skyddas mot • Pannsjön åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller Torpmiljö med arbetarsmåbruk (Per Albin- kulturmiljön. torp), en av landets största och mest välbeva- rade miljöer från 1930-talets nyodlingsepok.

4. Allmänna intressen och riksintressen I Kramfors kommun ﬁ nns elva områden av • Högbonden riksintressen för kulturmiljövården: Kommunikationsmiljö, fyrplats med en av landets högst belägna fyrar. • Nora-Rossvik Sockencentrum i anslutning till en av de tä- • Norum taste järnåldersbygderna norr om Medelpad. Bymiljö med struktur och bebyggelse från 1800-talet i välbevarat skick. • Gallsäter Fornlämningsmiljö med bronsåldersrösen i ** Hänvisning till karta ** bevarad strandkontakt. För riksintresse kulturmiljövård enligt miljöbal- ken 3:6, se karta kulturmiljövård eller webbkarta • Norrfällsviken (www.kramfors.se). Fiskeläge med välbevarat kapell från 1646. Fornlämningsmiljö med stråk av kuströsen från järnåldern.

• Värns – Sund – Fanön Fornlämningsmiljö, representativ och mycket åskådlig kuströsemiljö i karaktäristiskt brons- åldersläge med några av Ångermanlands för- nämligaste gravmonument.

• Bönhamn Före detta säsongsﬁ skeläge som under århund- raden spelat stor roll för Nordingrås näringsliv med bofast befolkning sedan 1700-talet.

• Ytterlännäs gamla kyrka Medeltidskyrka med utomordentligt rik inte- riör, kyrkplatsens dominerande, älvanknutna läge i bygden är fortfarande tydligt.

52 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 4. Allmänna intressen och riksintressen

Områdesskydd enligt Byggnadsminnen miljöbalken kapitel 7 Syftet med ett byggnadsminne är att bevara en kulturhistoriskt värdefull byggnad, kul- Kulturreservat turmiljö eller anläggning. Ett byggnadsmin- Syftet med ett kulturreservat är att vårda och ne är skyddat enligt lagen om kulturminnen bevara värdefulla kulturpräglade landskap. (1988:950) och skyddsföreskrifter tas fram Detta kan innefatta byggnader, lämningar, tillsammans med ägaren. Skyddsföreskrif- verksamheter, traditioner med mera som är terna ska så långt som möjligt säkerhetsställa kopplade till reservatet. Ett kulturreservat kan byggnadens kulturhistoriska värden samtidigt ha privata ägare med syfte att bevara miljö- som ägaren har en rimlig möjlighet att använ- erna i befi ntlig ägoform, vilket kan ses som en da byggnadsminnet. del av det kulturhistoriska värdet. I Kramfors kommun fi nns nio byggnadsmin- Ett kulturreservat bildas efter beslut av kom- nen, Barsta kapell, före detta missionskyrkan munen eller länsstyrelsen. I beslutet bestäms i Hornö, IOGT-lokalen Babelsberg, en kors- syftet med skyddet och vilka föreskrifter som byggnad i Salum, en korsbyggnad i Kungs- ska gälla i reservatet. Dessa kan variera från gården, en korsbyggnad i Skoved, en rund- reservat till reservat. I Kramfors kommun fi nns loge i Styrnäs, Sandöbron samt Wästerlunds kulturreservatet Marieberg, som består av två konditori i Lunde. arbetarkaserner med tillhörande ekonomibyggnader. ** Hänvisning till karta ** För byggnadsminnen, se webbkarta ** Hänvisning till karta ** (www.kramfors.se). För kulturreservat, se karta översiktsplan, karta kulturmiljövård eller webbkarta (www.kramfors. se). Kulturreservatet har nummer K1.

53 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Fornlämningar Kommunens kulturmiljövårdsprogram En fornlämning är ett spår efter mänsklig Syftet med Kramfors kommuns kulturmiljö- verksamhet, som skett under forna tider och vårdsprogram är att skapa ett intresse för och som inte längre används. Det kan till exempel öka kunskaperna om den lokala kulturmiljön, vara stenåldersboplatser, hällristningar, grav- redovisa kulturmiljövårdens intressen, välja högar, fornborgar och gruvor. ut och skydda särskilt kulturhistoriskt värde- fulla miljöer och objekt samt upprätta ett åt- Fornlämningar med närområde är skyddade gärdsprogram. enligt lagen om kulturminnen (1988:950). Kulturmiljövårdsprogrammet är antaget 1990. I Kramfors kommun ﬁ nns cirka 2500 forn- Det består av två delar där den första allmänt lämningar. redogör för programmet. Den andra delen behandlar utvalda kulturmiljöer i Kramfors ** Hänvisning till karta ** kommun. Del två består av elva separata häf- För fornlämningar, se webbkarta ten, vilka är indelade efter socknar.

4. Allmänna intressen och riksintressen (www.kramfors.se). ** Hänvisning till karta ** För utpekade områden eller objekt i programmet, se webbkarta (www.kramfors.se).

i Ställningstaganden kulturmiljövård Kulturmiljöer som bedöms vara skyddsvärda ska inventeras och analyseras när det gäller såväl bevarande som tillgängliggörande.

Med fokus på barn- och ungdomar ska Kramfors kommun bidra till att öka förståelsen för och kunskapen om värdefulla kulturmiljöer.

I områden med höga kulturvärden ska ny bebyggelse anpassas till den lokala byggnads- traditionen och kulturlandskapet.

Värna och verka för en ökad och allsidig profi lering av kommunens industrihistoria och dess koppling till kulturlandskapet. Värna och utveckla kulturlandskapet i Ångerman- älvens dalgång och mynningsvik.

Värna om karaktären på fi skelägena. De fi skelägen som är av riksintresse (Bönhamn och Norrfällsviken) är reglerade med detaljplan, vilket ligger i linje med miljömålen för Västernorrlands län. I övriga fi skelägen där det bedöms lämpligt bör bebyggelsestrukturen regleras via detaljplan eller områdesbestämmelser i plan- och bygglagen eller skyddsföreskrifter enligt miljöbalken.

För att hålla värdefulla kulturmiljöer levande bör ett fortsatt bruk och boende efter- strävas.

Kulturmiljövårdsprogrammet för Kramfors kommun ska revideras. Till dess att ett nytt program är antaget betraktar kommunen utvalda områden och miljöer som kulturhistoriskt värdefulla enligt miljöbalken 3:6 och plan- och bygglagen 8:13. 4. Allmänna intressen och riksintressen 4.6 Kommunikation liten klimatpåverkan, som till exempel gång-, cykel- och kollektivtrafi k minskas utsläppen Inledning av växthusgaser. Ett väl fungerande gång- och För att en ort, kommun eller region ska ut- cykelnät bidrar även till ökad folkhälsa. vecklas är goda kommunikationer av stor betydelse. Transportsystemets utformning Ådals- och Botniabanan öppnar helt nya möj- påverkar möjligheterna för medborgarna ligheter till utveckling för Kramfors kom- att kunna ta sig mellan bostaden och arbets- mun. Satsningen på centrala stationslägen, platsen till service och fritidsaktiviteter med ökad samverkan mellan olika trafi kslag samt mera. Ett jämställt och tillgängligt transport- ett väl fungerade kollektivtrafi ksystem utgör system är en viktig faktor för individens eko- viktiga attraktionsfaktorer för såväl Kramfors nomiska försörjning. Trygghet och säkerhet kommun som för en ny expansiv arbetsmark- är andra viktiga aspekter att beakta, vilket till nadsregion längs Norrlandskusten. exempel påverkar barn- och ungdomars möj- ligheter att kunna ta sig till och från skolan E4 går i nord-sydlig riktning genom kommu- 4. Allmänna intressen och riksintressen och fritidsaktiviteter. nen och väg 90 i öst-västlig riktning. Från väg 90 fi nns förbindelse med Höga Kusten , som Goda kommunikationer ger näringslivet till- ligger väl placerad genom sin närhet till järn- gång till ett större marknads- och rekryte- vägen och tre kommuncentra. ringsområde samt är av stor betydelse för besöksnäringen och kommunens exportinrik- Närheten till havet och Ångermanälven har tade näringsliv. haft stor betydelse för kommunikationerna inom Kramfors kommun. I stort sett samtliga Transporter av människor och gods är den sågverk och massafabriker har varit lokalise- snabbast växande källan till koldioxidut- rade i närheten av älven. Än idag är den bety- släpp. Genom att underlätta transporter med delsefull som transportled för industrin.

56 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Riksintresse kommunikation Avgränsningen inkluderar stationer för resan- enligt kapitel 3 miljöbalken deutbyte och bangårdar för godshantering och Områden av riksintresse för anläggningar för övriga spåranslutningar som behövs för att kommunikationer ska enligt miljöbalken 3:8 säkerställa transporten. I Kramfors kommun skyddas mot åtgärder som påtagligt kan för- är Botniabanan och Ådalsbanan av riksin- svåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana tresse. Den äldre delen av Ådalsbanan mellan anläggningar. Bollstabruk och Norr Nyland är inte utpekad som riksintresse enligt beslut av Trafi kverket Väg av riksintresse 2011-11-23. För att skydda och säkerställa kvalitén på speciellt viktiga vägar ur ett nationellt perspektiv Flygplats av riksintresse klassifi ceras några vägar som ”vägar av riks- Markområde vid en fl ygplats som direkt an- intresse”. Exempel på vägar av riksintresse vänds eller kommer att användas för luftfar- kan vara viktiga handels- eller transportvägar, tens behov kan klassifi ceras som riksintresse. förbindelsevägar mellan regioncentrum samt Detta innefattar till exempel rull- och taxiba- vägar som ingår i det ”Transeuropeiska Nät- nor, terminaler, trafi kangöring till fl ygplatsen 4. Allmänna intressen och riksintressen verket”, till exempel E4. I Kramfors kommun och parkeringsplatser. I anslutning till fl yg- är följande vägar av riksintresse: väg E4, väg platsen fi nns ett så kallat infl uensområde, som 90, väg 333 samt Y 786 och Y 796, som är är ett område där bebyggelse eller anläggning- anslutningsvägar till Kramfors/Sollefteå fl yg- ar påtagligt kan skada riksintresset. plats. Höga Kusten Airport är av riksintresse.

Järnväg av riksintresse Sjöfart av riksintresse Mark- och vattenområden av betydelse för Syftet med ”sjöfart av riksintresse” är att spår och spåranläggningar som tillhör stom- klassifi cera hamnar, farleder eller övriga om- nätet samt vissa länsjärnvägar klassifi ceras råden som har viktiga funktioner för sjötran- som ”järnväg av riksintresse”. sportsystemet i Sverige. Detta kan vara både mark- eller vattenområden och vara av såväl befi ntlig som planerad karaktär. I Kramfors kommun är farlederna vid kusten och i Ång- ermanälven av riksintresse.

** Hänvisning till karta ** För riksintresse kommunikation enligt miljö- balken kapitel 3, se karta kommunikation eller webbkarta (www.kramfors.se).

57 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Kommunalt/regionalt intresse kommunikation

Höga Kusten Airport Höga Kusten Airport ligger strategiskt i regionen med närhet till tre kommuncentra. Flygplatsen är en av två i Sverige med håll- plats för tåg, vilket ger god tillgänglighet och samordningsmöjligheter mellan olika trafi kslag. De goda kommunikationerna ökar områdets attraktivitet för näringslivseta- bleringar. Därmed är det angeläget att mark reserveras vid Höga Kusten Airport för att möjliggöra en kraftfull utveckling när det gäl- ler samordning av trafi kslagen fl yg, tåg, bil 4. Allmänna intressen och riksintressen och buss samtidigt som näringslivsetablering- ar tillåts i området.

** Hänvisning till karta ** För kommunalt/regionalt intresse kommunikation, se karta översiktsplan, karta kommunikationer eller webbkarta (www.kramfors.se).

Vägar I Höga Kusten fi nns Turistvägen, som är Vägnätet i Kramfors kommun består av stat- skyltad med den brunvita turistvägskylten. liga, kommunala och enskilda vägar. Den Turistvägen knyter på ett ändamålsenligt sätt sammanlagda längden på vägnätet uppgår samman landskapet och de många besöksmå- till cirka 2800 kilometer, varav cirka 720 ki- len i området. Vägen har stor betydelse för lometer är statligt och cirka 90 kilometer är näringslivet och de boende, inte minst under kommunalt, vilket innebär att större delen av sommarhalvåret. vägnätet utgörs av enskilda vägar (2005). Nätet av gång- och cykelvägar är främst kon- För varje vägtyp fi nns en väghållare som an- centrerat till Kramfors stad och fi nns i varie- svarar för vägen samt ser till att vägen sköts rande utsträckning i övriga tätorter. Gång- och och underhålls. För de statliga vägarna är cykelbanor som är trygga, säkra och förbinder Trafi kverket väghållare medan Kramfors viktiga målpunkter, som exempelvis bostäder, kommun är väghållare för de kommunala arbetsplatser, skolor och grönområden, bidrar vägarna. På enskilda vägar är det ofta vägföre- till ökad folkhälsa, förbättrar trafi ksäkerheten ningar, samfälligheter eller andra organisatio- samt minskar belastningen på miljön. ner som är väghållare. För att stärka satsningen på centrala stations- lägen i anslutning till Ådals- och Botniaba- nan är nätet av gång- och cykelvägar av stor betydelse. Ett väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar med cykelparkeringar vid stationer, resecentra och bytespunkter bidrar till att fl er väljer att åka kollektivt.

58 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Runt de allmänna vägarna (ägs och sköts av staten) ﬁ nns ett byggnadsfritt avstånd vars syfte är att skapa god sikt och bidra till en ökad traﬁ ksäkerhet. Avståndet är minst 12 meter från vägområdet och kan utökas till högst 50 meter. Inom detta område får inte byggnader eller andra anläggningar uppföras utan länsstyrelsens tillstånd eller bygglov från kommunen. I Kramfors kommun är det bygg- nadsfria avståndet längs E4 och väg 90 utökat till 25 meter

** Hänvisning till karta ** För större vägar, se karta kommunikation eller webbkarta (www.kramfors.se). 4. Allmänna intressen och riksintressen ** Hänvisning till karta ** För turistvägen, se webbkarta (www.kramfors.se).

Järnväg Ådals- och Botniabanan löper genom Kram- Ådals- och Botniabanan är en del av den fors kommun. Ådalsbanan sträcker sig mel- Botniska korridoren som är en viktig del av lan Sundsvall och Långsele via Timrå, Europas godstransportsystem. Nordens tyngs- Härnösand, Kramfors och Sollefteå. Vid Ång- ta godsﬂ öden på järnväg går via den Bot- ermanälven strax norr om Höga Kusten Air- niska korridoren, som binder samman norra port ansluter Ådalsbanan till Botniabanan. Europa med sina rika naturresurser med de Botniabanan invigdes i augusti 2010 och ger mest befolkningstäta marknaderna inom EU. tågförbindelse med bland annat Örnsköldsvik och Umeå. Botniabanan skapar tillsammans ** Hänvisning till karta ** med Ådals- och Ostkustbanan (Sundsvall- För järnväg, se karta kommunikation eller Stockholm) en sammanhängande järnväg webbkarta (www.kramfors.se). längs södra och mellersta Norrlandskusten för såväl person- som godstransporter.

Den framtida tågtraﬁ ken på Botniabanan beräknas till 50-60 tåg per dygn, vilket stäl- ler nya krav på Ådalsbanan. För att minska restiden och öka kapaciteten har en omfattande upprustning skett av Ådalsbanan. Vissa sträckor har fått en helt ny utformning.

I Kramfors stad invigdes ett nytt resecentrum i augusti 2010 och under 2011 en station vid Höga Kusten Airport. Under 2012 blev Ådals- och Botniabanan klar för person- och godstraﬁ k.

59 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Flyg Hela Kramfors kommun ligger inom MSA- Höga Kusten Airport ligger på Gistgårdsön, påverkad yta (Minimum Sector Altitude). cirka 20 kilometer från Kramfors stad. Flyg- Förutom ytan runt Höga Kusten Airport lig- platsen invigdes år 1974 och drivs genom ger den nordöstra delen av Kramfors kom- ett bolag som ägs av Kramfors och Sollefteå mun inom den MSA-påverkande ytan vid kommuner. Örnsköldsviks ﬂ ygplats och den sydvästra delen inom den MSA-påverkande ytan vid Sundsvall-Härnösand ﬂ ygplats.

** Hänvisning till karta ** För fl ygplats, se karta kommunikation eller webbkarta (www.kramfors.se).

Sjöfart och hamnverksamhet

4. Allmänna intressen och riksintressen Ångermanälvens farleder (661 A, 662, 663) och farleden (670) längs Höga Kusten är av stor betydelse för sjöfarten, vilket även gäl- ler närliggande hamnar. De djuphamnar som Höga Kusten Airport ligger strategiskt med fi nns i kommunen ligger vid Ångermanälven koppling till tre kommuncentra och väl place- och godset som transporteras utgörs till största rat genom sin närhet till Ådals- och Botnia- delen av massa- pappers- och skogsprodukter. banan. Med tåg är restiden mellan Kramfors resecentrum och fl ygplatsen cirka 15 minuter. Den persontrafi k som bedrivs i Kramfors Bygget av Botniabanan har gett en restid på kommun sker på Ångermanälven samt i Höga cirka 25 minuter mellan Örnsköldsviks rese- Kusten, främst sommartid. centrum och fl ygplatsen. Vid en framtida upprustning av Ådalsbanan ** Hänvisning till karta ** mellan Sollefteå central och fl ygplatsen är För farleder, se karta kommunikation eller restiden beräknad till cirka 20 minuter. Detta webbkarta (www.kramfors.se). skapar samordningsmöjligheter mellan olika trafi kslag, vilket anses särskilt värdefullt och För djuphamnar, se webbkarta bör ge Höga Kusten Airport stora möjligheter (www.kramfors.se) att växa.

Runt fl ygplatsen fi nns ett område med begrän- sad tillåten byggnadshöjd för att fl ygsäker- heten inte ska äventyras. Alla byggnadsverk berörs, både fasta, till exempel byggnader, master och vindkraftverk, och tillfälliga, som till exempel byggnadskranar. Höjdbegräns- ningarna måste beaktas i den fysiska planeringen. Detta är vad som brukar kallas för fl ygplatsens infl uensområde och innefattar även områden med hänsyn till fl ygbuller och elektromagnetiska störningar.

60 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Kollektivtrafi k Kollektivtrafi ken i Kramfors kommun sker framför allt med buss och från 2012 även med tåg på Ådals- och Botniabanan. Insatser för att stärka kollektivtrafi ken bidrar till att uppnå angelägna mål i samhället vad gäller klimat och miljö, jämställdhet, tillgänglighet och trafi ksäkerhet med mera.

Kollektivtrafi kmyndigheten i Västernorrlands län (Din Tur) samordnar kollektivtrafi ken i länet. Myndigheten ägs gemensamt av kommunerna i länet och landstinget. Kramfors kommuns ansvar är att ta fram ramar för hur kollektivtrafi ken bör fungera i kommunen. Uppgiften för myndigheten är att ge regionen en så effektiv och komplett kollektivtrafi k som möjligt. Detta omfattar till exempel upphandlingar med bussbolagen, information och ansvar för biljettsystemet.

Docksta

Undrom Prästmon SOLLEFTEÅ ÖRNSKÖLDSVIK

Kramfors Sollefteå flygplats Nyland 4. Allmänna intressen och riksintressen

Sandslån Ullånger HAMMARS- BRON

Mjällom Köja Gallsäter Västansjö Bollstabruk Norrfälls- viken

Skog

Nordingrå Lugnvik Kläpp Vännersta

Kramfors Finnmarken Klocke- strand

227, 228

Skallsta Bönhamn

Busslinjer Kramfors Barsta SANDÖ- 10 Sundsvall- Örnsköldsvik-Umeå BRON Torrom 100 Sundsvall-Umeå-Luleå/Haparanda Ådal Skullersta Lunde 90 Långsele-Sollefteå-Härnösand 90 Långsele-Sollefteå-Prästmon-Härnösand Nordvik 95 Långsele-Sollefteå-Härnösand- Nyadal Sundsvall 202 Kramfors-Lunde-Ullånger 203 Kramfors-Härnösand

210 Kramfors-Sollefteå HÖGA KUSTEN- Berghamn Hälledal BRON 211 Sollefteå-Kramfors 212 Prästmon, Nyland- Kramfors 219 Kramfors-Frånö-Kramfors 213 Kramfors-Bollstabruk-Västansjö 221 Nordingrå-Ullånger Lövvik 214 Kramfors-Undrom via 225 Kramfors-Lugnvik-Nyland (Undrom) Bollstabruk, Nyland Veda 226 Nordingrå-Bönhamn-Nordingrå 215 Lunde-Sollefteå via * Buss 226 körs sommartid men är Lugnvik, Nyland, Undrom anropsstyrd på vintern. HÄRNÖSAND 216 Kramfors-Docksta 227 Norabussen 217 Kramfors-Mjällom (Norrfällsviken) 228 Veda-Lunde-Torrom-Berghamn 218 Kramfors-Salteå (Ullånger) 263 Finnmarken-Kramfors

För aktuella avgångstider se turlista. www.dintur.se

Pendlarparkeringar Vid pendlarparkeringarna ﬁ nns möjlighet att ställa bilen och resa vidare med tåg eller buss. De ﬂ esta pendlarparkeringarna är utrustade med motorvärmarplatser. Pendlarparkering- arna kan även användas för samåkning.

** Hänvisning till karta ** För pendlarparkeringar, se webbkarta (www.kramfors.se).

61 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 4. Allmänna intressen och riksintressen

IT Den ökande digitaliseringen av samhället gör att en stor del av kommunikationen kan ske genom användande av modern datateknikeller telekommunikation (IT). I Kramfors kommun har minst 90% (2011) av hushållen tillgång till bredband i någon form.Under 2010 drogs ﬁ berkabel från Ullånger, via Nordingrå och Norrfällsviken ut till Ulvön (Örnsköldsviks kommun).

Täckningen för mobiltelefoni är generellt sett god men i inlandet samt i Höga Kusten fi nns områden där täckningen är bristfällig eller obefi ntlig. I Höga Kusten beror detta på topografi n, som ger områ- den med radioskugga.

För att möta det ständigt ökande kravet på överföring av data ﬁ nns ett stort behov av kapacitets- höjning för såväl bredband som mobiltelefoni.

62 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 i Ställningstaganden kommunikation Ställa om transportsystemet till miljöanpassade och resurssnåla transporter för att minska utsläppen av växthusgaser.

Vid förändring av kommunikationsstrukturen ska följande perspektiv vägas in: barn- och ungdomar, jämställdhet, folkhälsa och tillgänglighet.

Vid förändring av kommunikationsstrukturen ska näringslivets intressen beaktas.

Person- och godstrafi ken ska ha goda anslutningsmöjligheter till Ådals- och Botniabanan.

Stationer och bytespunkter med omgivande miljö ska ha en funktionell, trygg och attraktiv utformning.

Kramfors kommun ska samarbeta med andra aktörer i regionen för att stimulera till ökad 4. Allmänna intressen och riksintressen samverkan mellan olika trafi kslag, till exempel genom etableringar av pendlarparkeringar.

Upprustningen av Ådalsbanan ska fortsätta. Angelägna projekt är upprustning av sträckan Västeraspby-Sollefteå-Långsele, byggandet av ett triangelspår vid Höga Kusten Airport samt rätning av järnvägen mellan Sundsvall-Härnösand,

För att den fulla kapaciteten ska kunna tas tillvara hos Ådals- och Botniabanan är det nöd- vändigt att bygga ett dubbelspår på sträckan Gävle-Sundsvall.

Mark ska reserveras för verksamheter som drar nytta av att ligga i anslutning till Ådals- och Botniabanan samt Höga Kusten Airport.

Trafi kverkets fyrstegsprincip bör användas som arbetsmodell innan beslut fattas om större utbyggnader och nya investeringar inom transportsystemet. Fyrstegsprincipen innebär:

1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger eff ektivare utnyttjande av befi ntlig infrastruktur och fordon 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.

Kramfors kommun ska fortsätta bidra till att IT-infrastrukturen förbättras samt verka för kapacitetshöjningar i såväl tätorter som landsbygd.

Kramfors kommun ska verka för ett väl fungerande nät av gång- och cykelvägar med anslutningar till grannkommunerna.

Gång- och cykelvägarna ska vara trygga och säkra samt förbinda målpunkter, som till exempel bytespunkter för kollektivtrafi ken och viktiga punkter/noder för rekreation och friluftslivet.

Om bostaden ligger inom cykelavstånd från skolan kan ibland eleverna förväntas cykla till och från skolan. Trafi kmiljön vid skolorna samt vägen mellan bostad och skola ska vara trygg och säker för barn- och ungdomar.

63 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 4. Allmänna intressen och riksintressen Översiktsplan förÖversiktsplan Kramfors kommun 2013 64 4.7 Teknisk försörjning

Inledning I begreppet teknisk försörjning ingår energiproduktion, energi- och vattenförsörjning, rening av avlopps- och spillvatten samt avfallshantering. En väl fungerande teknisk försörjning är av stor vikt för att samhället ska fungera.

Energiproduktionen i kommunen är av små- Energiförsörjning skalig karaktär och de energipolitiska målen ﬁ nns fastställda i en sammanslagen klimat- Fjärrvärme och energiplan, som sträcker sig mellan åren Det ﬁ nns två fjärrvärmeverk i kommunen. De 2006-2012. Planen antogs av kommunfull-

ﬁ nns i Kramfors stad och Bollstabruk. 4. Allmänna intressen och riksintressen mäktige under 2006. Utgångspunkten för energiplanen är den förändrade verklighet Vindkraft som dagens energiplanering måste ta hänsyn Sveriges riksdag har fastställt ett nationellt till. Klimatmålen har blivit tydligare och den mål för en utbyggnad av vindkraften, vilket politiska viljan att snabbt komma bort från innebär att vindkraften år 2020 ska bidra med beroendet av fossila bränslen får återverk- 30 TWh. Detta kommer att innebära en natio- ningar inom alla samhällssektorer. Men också nell utbyggnad av vindkraften och trenden är det tydliga målet att producera energi uthål- att vindkraftverken blir större och därmed kan ligt, vilket delvis ger förutsättningar för en producera mer el. lokal energiplanering. I Höga Kusten (miljöbalken kapitel 4) har Vattenförsörjningen och reningen av avlopp- förbudsgränsen ändrats till att gälla tillstånds- och spillvatten i Kramfors kommun är präg- pliktiga vindkraftverk. De nya bestämmelserna lad av kommunsammanslagningarna, antalet innebär bland annat att det inte längre är mindre tätorter samt strukturomvandlingen vindkraftsverkens sammanlagda uteffekt som av näringslivet. Huvuddelen av vattenförsörj- avgör om verksamheten är tillstånds- eller ningen och reningen av avlopps- och spillvat- anmälningspliktig utan vindkraftsverkens ten sker genom kommunens försorg. antal och höjd i meter.

Avfallshanteringen är en viktig del i arbetet för Kommunstyrelsen beslutade år 2008 att an- en bättre miljö och ett hållbart samhälle. Avfall läggningar för produktion av vindkraft ska är på många sätt ett enkelt och synligt bevis på behandlas med största restriktivitet inom hur vår livsstil påverkar inte bara dagens miljö världsarvsområdet Höga Kusten. Kommun- utan även förutsättningarna inför framtiden. styrelsen ansåg att området har en stor potential för kommunens utveckling som attraktiv Kommunen har genom sitt åliggande som boende- och besöksort men även har höga ”avfallsplanerare” en viktig roll både i fråga natur- och kulturvärden som har alltför stora om opinionsbildning, informationsspridning, kvalitéer i förhållande till vindkraftsintresset. effektivt resursutnyttjande och ansvar för en Beslutet ligger i linje med länsstyrelsens miljösäker hantering av det avfall som uppstår. vindkraftspolicy från 2001.

65 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Energidistribution Det övergripande ansvaret för Sveriges elförsörjning har Svenska Kraftnät, vilka äger stamnätet. De regionala näten (regionledningar) ägs och drivs av de stora energibolagen. Från regionledningarna får elverk och större industrikunder sin el. Regionledningarna ma- tar även ställverken med el som sedan trans- formeras ned till de lokala elnäten. De lokala elnäten kan ägas och drivas av lokala nätbo- lag. Det är från de lokala elnäten, som bland annat hushållen får sin el.

** Hänvisning till karta ** För regionledningar, se karta teknisk försörjning

4. Allmänna intressen och riksintressen eller webbkarta (www.kramfors.se).

Vatten och avlopp Huvuddelen av vattenförsörjningen och reningen av avlopps- och spillvatten i Kramfors kommun sker genom kommunens försorg. I Kommunfullmäktige antog 2011 ett tema- kommunen fi nns det fastställda verksamhets- tiskt tillägg till denna översiktsplan gällande områden för vatten och avlopp (VA). Inom vindkraftsetableringar.Vindkraftsplanen inne- dessa verksamhetsområden har hushåll och håller sex områden som bedöms ha bäst för- övriga verksamheter möjlighet att ansluta sig utsättningar för vindkraft samt ett framtida till det kommunala VA-nätet. utredningsområde. All VA-verksamhet inom verksamhetsområ- I Kramfors kommun fi nns det ett vindkraft- dena är taxefi nansierad. Detta innebär att det verk (2011), vilket är beläget på Hornöberget. är brukarna och konsumenterna som betalar Vindkraftverket är på 600 kW och producerar för produktion, drift och underhåll av syste- årligen cirka 1 GWh. men genom avgifter.

** Hänvisning till karta ** ** Hänvisning till karta ** För lämpliga områden för vindkraftsetableringar, För fastställda verksamhetsområden för VA, se karta översiktsplan, karta teknisk försörjning se webbkarta (www.kramfors.se). eller webbkarta (www.kramfors.se). För vindkraftverket på Hornöberget, I de områden som inte ligger inom fastställda se webbkarta (www.kramfors.se) verksamhetsområden för VA sker detta genom enskilda eller gemensamma anläggningar där Övrig energiproduktion fastighetsägarna står för kostnader för anlägg- I Salteå ﬁ nns en småskalig produktion av el ning och drift. Det är även fastighetsägarnas genom vattenkraft. ansvar att avloppsanläggningen uppfyller dagens krav på rening. ** Hänvisning till karta ** För vattenkraftverket i Salteå, se webbkarta Ett fåtal industrier har egna avloppsanlägg- (www.kramfors.se). ningar för processavlopp.

66 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Ådalstunneln Avfall och avfallshantering Ådalstunneln är en vattentunnel som sträcker Hanteringen av avfall inom Sveriges gränser sig från Nyland till Kramfors stad. Den bör- regleras i kapitel 15 miljöbalken och i avfalls- jade byggas 1961 med syfte att förse massa- förordningen (2001:1063). fabrikerna i Kramfors, Sandviken och Väja med sötvatten. Tunneln är 14 kilometer lång Enligt reglerna i kapitel 15 miljöbalken har och ägs sedan 2007 av Mondi Dynäs AB i Väja. kommunen ansvar för insamling och omhän- dertagande av hushållsavfall, med undantag ** Hänvisning till karta ** för sådant avfall för vilket producentansvar För Ådalstunneln, se webbkarta gäller. (www.kramfors.se). De lokala reglerna för avfallshanteringen Vattenskyddsområden enligt beslutas av kommunen genom den kommu- miljöbalken kapitel 7 nala renhållningsordningen, som består av Syftet med ett vattenskyddsområde är att föreskrifter om avfallshanteringen och en av- skydda en grund- eller ytvattentillgång, vil- fallsplan. 4. Allmänna intressen och riksintressen ken används eller kan antas komma användas som vattentäkt. Ett vattenskyddsområde in- Kramfors kommuns avfallsplan antogs av rättas med stöd av miljöbalken och beslutet kommunfullmäktige 2008 och planen gäller tas av länsstyrelsen eller kommunen. För att till och med 2012. tillgodose syftet med skyddet ﬁ nns föreskrif- ter för respektive vattenskyddsområde. Tre Den nuvarande och den förväntade framtida ytvattentäkter (Bålsjön, Bussjön och Sjöby- hanteringen av kommunens avfall ﬁ nns be- sjön) har skydd genom bestämmelser i lokala skrivna i avfallsplanen. För de åtgärder som föreskrifter för människors hälsa och miljö. görs genom kommunens försorg enligt miljö- balken och den kommunala renhållningsord- ** Hänvisning till karta ** ningen tas avgifter ut enligt fastställd taxa. För vattenskyddsområden Vs 1-Vs 14, se karta översiktsplan, karta teknisk försörjning eller Högbergets avfallsanläggning webbkarta (www.kramfors.se). Se bilaga 2 för Högbergets avfallsanläggning är kommunens namn och nummer. centrala resurs för mottagning, behandling, mellanlagring och deponering av avfall. Verk- samheten vid Högbergets avfallsanläggning är prövad enligt miljöbalken 2009.

** Hänvisning till karta ** För Högbergets avfallsanläggning, se webbkarta (www.kramfors.se).

67 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 i Ställningstaganden teknisk försörjning Övergången till långsiktigt hållbara energisystem ska påskyndas i samspel med övriga miljömål och intressen.

En ökad energieff ektivisering och hushållning med energi ska eftersträvas.

Vindkraftsetableringar i världsarvsområdet Höga Kusten ska behandlas med största restriktivitet.

Dricksvattenförsörjningen ska vara säker, hållbar och hålla en god vattenkvalité. Det ska fi nnas ändamålsenliga vattenskyddsområden för alla kommunens vattentäkter och även för större enskilda täkter.

De kommunala vattenverken med tillhörande distributionsnät ska ses över kontinuerligt för att främst kunna minska vattenuttagen på anläggningarna och därmed reducera

4. Allmänna intressen och riksintressen användningen av kemikalier och energi.

De kommunala avloppsreningsverken ska drivas så att högsta möjliga reningseff ekt uppnås.

Enskilda avlopp ska uppfylla reningskraven enligt Naturvårdsverkets råd och anvisningar.

Mängden avfall och dess innehåll av miljöskadliga ämnen ska minska.

Hanteringen av avfall ska ske enligt följande steg: återanvändning, återvinning, förbrän- ning och i sista hand deponering, där en minskad deponering inte får innebära en ökad spridning av farliga ämnen.

Återvinning ska ske så nära källan som möjligt.

Vårt avfall ska inte belasta miljön för framtida generationer.

68 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 4. Allmänna intressen och riksintressen 4. Allmänna intressen och riksintressen

4.8 Rekreation och friluftsliv sociala grupper, men även ett eget värde och ett pedagogiskt värde. Inledning Tillgången till områden, anläggningar med Tillgänglighet, trygghet och säkerhet är andra mera för rekreation och friluftsliv är en vik- viktiga aspekter för den fysiska planeringen tig kvalitet för alla människor. Insatser som att väga in när man placerar och utformar syftar till att stärka förutsättningarna för anläggningar, grönområden, promenadstråk, rekreation och friluftsliv har stor betydelse mötesplatser med mera. För barn, äldre och för boendemiljön och folkhälsan men även kvinnor har upplevd trygghet och säkerhet för andra angelägna mål i samhället, som stor betydelse för den fysiska aktiviteten. till exempel hållbara transporter, tillgänglig- het och integration. Genom att samordna Kramfors kommun har goda förutsättningar planerade investeringar med andra intressen för ett rikt och varierat utbud året runt av så- kan nya produkter och tjänster skapas, som i väl rekreation som friluftsliv för både kvinnor sin tur kan bidra till en ökad tillväxt inom till och män oavsett ålder. Naturen är omväxlande exempel turismnäringen. och ger möjlighet till bland annat båtliv, fi ske, klättring och vandring. Utbudet av sevärd- Forskning visar att anläggningar och platser heter och utfl yktsmål samt kulturlivet med en som ligger nära bostaden eller arbetsplatsen mängd olika arrangörer och aktörer bidrar till används mera regelbundet. Närhet är speciellt att ytterligare förstärka rekreations- och fri- viktigt för grupper som inte alltid tar sig så luftsmöjligheterna i Kramfors kommun. långt på kort tid, till exempel barn, äldre och I närhet eller i anslutning till tätorterna fi nns personer med funktionshinder. bland annat idrotts- och fritidsanläggningar, Den vardagsnära naturen har stor betydelse elljusspår, vandrings- och skoterleder, skid- för att utjämna skillnader i hälsa mellan olika spår och skidbackar. 70 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Riksintresse friluftsliv enligt miljöbalken kapitel 3 Områden som är av riksintresse för friluftslivet ska ha särskilda natur- och kulturkva- liteter och vara tillgängliga för allmänheten. Värdena för friluftslivet ska vara av sådan betydelse att områdena är eller kan bli attraktiva för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet.

Kramfors kommun berörs av två större områ- den av riksintresse för friluftslivet: Fritidsfi ske • Nedre Ådalen, som även berör Sollefteå kommun. Möjligheterna till fritidsfi ske i Kramfors • Höga Kusten, som även berör Örnsköldsviks kommun är goda genom närheten till hav, sjö- kommun. ar och vattendrag. För att få fi ska på de fl esta platser krävs fi skekort och de olika fi ske- 4. Allmänna intressen och riksintressen Inom Kramfors kommun fi nns sex särskilt vårdsföreningarna erbjuder möjlighet till avgränsade delområden: fi ske året runt. På många av anläggningarna • Lövvikslandet i Norafjärden fi nns vindskydd, bryggor och anvisade platser • Vågsfjärden för eldning. Ramper som gör det möjligt för • Bönhamn personer med funktionshinder att fi ska fi nns • Norrfällsviken bland annat vid Icktjärn. • Docksta, Skuleberget, Skuleskogen • Mjältön ** Hänvisning till karta ** För fi skevårdsområden, se webbkarta ** Hänvisning till karta ** (www.kramfors.se) För riksintresse friluftsliv enligt miljöbalken 3:6, se karta rekreation och friluftsliv eller webb- Gästhamnar karta (www.kramfors.se) Höga Kusten och Ådalen är attraktiva områ- den för båtägare och erbjuder goda möjlighe- ter till rekreation. I Kramfors kommun fi nns det fl era gästhamnar, vilka drivs och sköts av olika föreningar.

** Hänvisning till karta ** För gästhamnar, se webbkarta (www.kramfors.se).

Jakt Jakt är för många boende i Kramfors kommun en betydelsefull fritidsverksamhet. Det är främst älg som jagas, men det ﬁ nns även ett stort intresse för jakt av småvilt och fågel.

71 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 4. Allmänna intressen och riksintressen

Leder och spår

Högakustenleden Motionsspår Högakustenleden sträcker sig mellan Hornö- I kommunen fi nns tre större skidanläggning- berget vid Ångermanälvens mynning och ar med motionsspår på spårlängder mellan Varvsberget i Örnsköldsvik, en sträcka på 2,5 kilometer och 25 kilometer. Spåren kan cirka 13 mil indelad i 13 etapper. Den passerar nyttjas såväl vinter som sommar och är be- genom sevärd natur, till exempel Skulesko- lägna i Kramfors vid Latberget, Ullånger gens nationalpark, men knyter även samman vid Kinavallen samt på Nordingråvallen. olika besöksmål i Höga Kusten. Längs med 2,5 kilometers spåren är belysta och liknan- leden fi nns vindskydd och övernattnings- de belysta motionsspår fi nns även att nyttja stugor, vilka är öppna för vandraren. i Bollstabruk, Nyland, Lugnvik, Vibyggerå (Docksta), Noraström, Svanö och Sandö. Skoterleder Skoterlederna i Kramfors kommun underhålls ** Hänvisning till karta ** av skoterklubbarna. Utvecklingen av skoter- För Högakustenleden, se karta rekreation och leder är en process mellan skoterklubbarna, friluftsliv eller webbkarta. För skoterleder och berörda markägare och kommunen. motionsspår, se webbkarta (www.kramfors.se).

72 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Idrotts- och fritidsanläggningar Ramper och plattformar från vilka landhöj- ningen kan studeras gör det möjligt för personer med funktionshinder att besöka Skule- berget.

Bad Bad fi nns att nyttja året runt. I Kramfors fi nns simhall och ett tempererat utomhus bad med tre bassänger. Simhallar fi nns även i Bollsta- bruk och Herrskog. Naturbad fi nns vid Vedå- sand i Docksta, Prästtjärn i Ullånger, Däm- stabadet i Styrnäs och Storsjöbadet i Skog. Dessutom fi nns Storsands havsbad i Norr- fällsviken samt Hörsångs havsbad i Nora. 4. Allmänna intressen och riksintressen

Sportanläggningar Utbudet av olika typer av sportanläggningar är stort i kommunen. I Kramfors stad fi nns Ådalshallen, en sim- och sporthall anpas- sad för de fl esta inomhus idrotter. Där utöver fi nns tennishall, bowlinghall, idrottsplats för fotboll och friidrott, ishall och slalombacke. I närhet till Kramforsån fi nns en skateboard- park med belysning och i Herrgårdsparken fi nns en större anläggning för boulespel samt en beachvolleybollplan.

Anläggningar med fotbollsplaner komplette- rat med andra aktiviteter fi nns i Väja, Boll- stabruk, Nyland, Bjärtrå, Lugnvik, Mjällom, Docksta, Ullånger samt Frånö. Ishockeyhallar fi nns även i Nyland och Nordingrå. I Kusthal- Hästsport len i Nordingrå fi nns en anläggning för bow- Från att ha varit en traditionell travbana har ling samt gym och golfsimulator. Dannero utvecklats till en multiarena, som även kan erbjuda andra typer evenemang. I I Docksta vid Skuleberget fi nns klätterleder Björknäs ligger en ridanläggning med stall, och slalombacke. Sommartid används liften ridhus med läktare, paddock, tävlingsbana till att transportera besökare upp till toppen och rasthagar. Anläggningen ägs av kommu- för att njuta av utsikten samt besöka världens nen. I Nordingrå ligger ett ridhus, som bland högsta kustlinje. annat erbjuder hopp och dressyrträningar.

73 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Hundsport samt allmänna utveckling. Naturen har även En anläggning för hundsport fi nns belägen ett stort värde som pedagogisk resurs för vid Dysjön strax utanför Kramfors. Ett brett såväl förskolan som grundskolan det vill säga utbud av olika aktiviteter erbjuds klubbens en plats där natur- och miljöförståelsen kan medlemmar. utvecklas. Denna miljö ska vara trygg och tillgänglig. Enligt Boverkets rekommenda- Skjutbanor tion bör närnaturområden ligga maximalt 300 I Kramfors kommun fi nns det tre större skjut- meter från skolan. banor (>5000 skott per år) samt ett par mindre, vilka främst används före jaktsäsong. Skogar med höga sociala värden Skogstyrelsen har identifi erat skogar med Golf höga sociala värden, vilket är skogar som En 18-håls golfbana fi nns i Norrfällsviken. många människor besöker och uppskattar. I närhet till Kramfors stad fi nns en golfranch Skogar med höga sociala värden har i huvud- med inspelsgreen enbart avsedd för träning. sak identifi erats kring de större tätorterna och

4. Allmänna intressen och riksintressen kring målpunkter och turistattraktioner i land- ** Hänvisning till karta ** skapet. Områdena är kompletterade med lin- För idrotts- och fritidsanläggningar, jer för vandringsleder, skidspår och liknande. se webbkarta (www.kramfors.se). Sporadiskt ﬁ nns även punktobjekt identiﬁ e- rade.

** Hänvisning till karta ** För skogar med höga sociala värden, se webbkarta (www.kramfors.se).

Tätortsnära natur- och grönområden Tätortsnära natur- och grönområden har stor betydelse för boendemiljön och folkhälsan samt ett högt egenvärde. Forskning visar att närheten är av avgörande betydelse för hur ofta dessa miljöer nyttjas. Äldre och funktionshindrade med nedsatt rörlighet är mer beroende av att det ﬁ nns tillgång till sådana områden med god tillgänglighet.

Närnaturområden vid skolor Tillgången till naturområden har stor betydelse för barns fysiska och psykiska hälsa

74 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 i Ställningstaganden rekreation och friluftsliv Barn- och ungdoms-, jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet ska beaktas vid planering samt förbättringar av idrotts- och fritidsanläggningar samt viktiga punkter/noder för friluftslivet.

Insatser och aktiviteter för barn och ungdomar ska prioriteras.

Arbetet med att öka möjligheterna för friluftslivet att röra sig i hela kommunen ska fortsätta. Exempel på åtgärder är hållplatser och parkeringar vid större målpunkter och småbåtshamnar, sammanhängande vandringsleder, vindskydd, grillplatser med mera.

Alternativa drifts- och skötselformer bör sökas för att behålla och utveckla idrotts- och fritidsanläggningar, gärna i samverkan med lokala aktörer.

Idrotts- och fritidsanläggningar ska lokaliseras på ett sådant sätt att man kan ta sig dit med så många olika färdmedel som möjligt: till fots, med cykel, kollektivtrafi k eller bil. 4. Allmänna intressen och riksintressen

Hållplatser för kollektivtrafi k bör fi nnas inom gångavstånd från idrotts- och fritidsanlägg- ningar samt vid viktiga punkter/noder för friluftslivet.

Fortsätta att utveckla Högakustenleden tillsammans med andra aktörer i kommunen såväl som i länet. I första hand bör befi ntlig sträckning av Högakustenleden prioriteras.

Kramfors kommun ska arbeta för att viktiga områden med tätortsnära natur samt grön- områden säkerstäl ls, utvecklas och tillgängliggörs.

Barn- och ungdomar bör ha tillgång till trygga och lättillgängliga närnaturområden.

Vid avverkning i skogar med höga sociala värden bör särskild hänsyn tas till rekreationens och friluftslivets intressen.

Kramfors kommun anser att riksintresse friluftsliv i Höga Kusten enligt miljöbalken kapitel 3 ska koncentreras till kärnområden.

Kramfors kommun anser att en översyn och bearbetning bör ske av områdesgränser för riksintresset friluftsliv i Ångermanälven med närområde.

75 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 4. Allmänna intressen och riksintressen 4. Allmänna intressen och riksintressen

4.9 Areella näringar

Inledning duktion. Skogsmarken är även av intresse för Stora delar av det landskap som vi ser idag är naturvården och friluftslivet. resultatet av människans brukande av jorden, Yrkesfi sket liksom jord- och skogsbruket har skogen och vattnet. Av Kramfors kommuns gamla anor i kommunen. I Höga Kusten fi nns landareal på 171 000 hektar användes år 2008 fl era fi skelägen med tillhörande kapell där cirka 75 procent till jord- och skogsbruk. många är från 1600-talet.

Jordbruket har stor betydelse för fl era av de Yrkesfi skarnas antal har minskat avsevärt och värden som förknippas med det öppna land- yrkesfi sket utgör numera (2012) en marginell skapet samtidigt som brukandet av jorden del av de areella näringarna i kommunen. ger oss livsmedel samt bidrar till en levande I Höga Kusten fi nns det ett fåtal kasseodlingar landsbygd. Brukandet av jorden har också för fi sk. bidragit till att skapa fl era av de kulturmiljöer, som idag fi nns i kommunen. Jordbruket har Renbete har av tradition tidvis förekommit även betydelse för såväl djur- som växtliv. inom kommunrn, främst vintertid. Fem same- byar (Vilhelmina södra, Voernese fd Frostviken Skogsbruket är av stor betydelse för kommu- norra, Jijnjevaerie, Raedtievaerie och Ohre- nen och länet, eftersom fl era större industrier dahke) hävdar renbetesrätt. Såvitt det är känt är beroende av skogen som råvara för sin pro- förekommer i praktiken nu inget renbete.

77 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Riksintresse areella näringar Jord- och skogsbruk enligt kapitel 3 miljöbalken Jordbruk Yrkesfi ske av riksintresse Jordbruket är en näring med långa anor i Det är Fiskeriverket som pekar ut områden med kommunen och tendensen är allt större enhe- mera för yrkesfi sket i Sverige. Områden som ter. De fl esta jordbruksföretagen kombinerar är av riksintresse för yrkesfi sket är fångstplat- jordbruket med andra inkomster som till ex- ser med omfattande fi skeaktivitet eller unika empel skogsbruk, entreprenader och turism. förutsättningar för visst fi ske, lekområden för kommersiellt viktiga arter av fi sk eller skal- Ytan på jordbruksmarken i kommunen är djur, uppväxtområden eller vandringsstråk för cirka 8500 hektar, vilket motsvarar ungefär kommersiellt viktiga arter. Enligt miljöbalken fem procent (2007) av den totala landarea- 3:5 ska områden av riksintresse för yrkesfi sket len för Kramfors kommun. Den vanligaste eller för vattenbruk eller för rennäringen skyd- användningen av åkerarealen (2007) är vall das mot åtgärder som påtagligt kan försvåra och grönfoder med cirka 80 procent och där- 4. Allmänna intressen och riksintressen näringarnas bedrivande. efter spannmål med cirka 10 procent, vilket Kramfors kommun berörs av Bottenhavets visar att en stor del av jordbruket är inriktat mot fångstområde för lax och sik, där Högbonden, animalieproduktion. Storön och Ångermanälven, är av riksintresse. I kommunen fi nns det ett antal områden där jordbruket är mer påtagligt, några exempel är delar av Höga Kusten, Ångermanälvens dal- gång, Bjärtrå och Kyrkdal.

Skogsbruk Arealen skogsmark i kommunen är cirka 117 000 hektar (2007), vilket utgör cirka 70 procent av landarealen. Cirka 75 procent av skogsmarken är familjeskogsbruk (fysiska Rennäring av riksintresse personer, dödsbon med mera) och resten är Ansvaret för att utpeka renbetesområden storskogsbruk (de stora skogsbolagen, kom- överﬂ yttades år 2008 från Jordbruksverket till munen, kyrkan, med ﬂ era). Storskogsbruk sametinget. Vissa viktiga områden för rennä- sker huvudsakligen i inlandet och vid kusten ringen kan ha status som riksintresse och ska är familjeskogsbruket dominerande. därmed skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra rennäringens bedrivande. En Den lag som styr skogsbruket är skogsvårds- del av Styrnäs i Kramfors kommun berörs av lagen, vilken anger den virkesproduktion som kärnområdet Näsåker (15004) som är en del av ska uppnås men även att hänsyn ska tas till Voernese (före detta Frostvikens norra) same- natur- och kulturmiljöer samt rennäringen. by och som har utpekats som riksintresse. Planerade skogsbruksåtgärder som innebär väsentliga förändringar av naturmiljön ska an- ** Hänvisning till karta ** mälas till Skogsstyrelsen för samråd. Syftet För riksintresse yrkesfi ske och rennäring enligt med samrådet är att reda ut vilka konsekvenser miljöbalken kapitel 3:5, se karta areella näringar en åtgärd kan få och behovet av anpassning för eller webbkarta (www.kramfors.se). att begränsa eller motverka skador på miljön.

78 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Rennäring Yrkesfi ske och vattenbruk Samernas rätt till nyttjande av land och Yrkesfi sket är en näring med långa anor i vatten grundar sig på urminnes hävd och är Kramfors kommun men numera (2012) fi nns skyddad genom grundlagen. Renskötselns det ett fåtal yrkesfi skare i kommunen. Den utövande regleras i rennäringslagen. svenska fi skerilagstiftningen styrs av EU:s fi skepolitik. Detta innebär att det i den svens- Exempel på viktiga, strategiska områden för ka fi skerilagstiftningen fi nns föreskrifter för rennäringen är fl yttleder, övernattningsbe- komplettering och genomförande av den ten, naturliga samlingsställen, svåra passa- gemensamma fi skeripolitiken inom EU men ger, speciella betesområden, områden kring även föreskrifter, vilka är av helt nationell anläggningar samt renhagar. karaktär.

Kärnområden är områden som utgör kraftcen- Vattenbruk innebär odling av djur eller väx- trum inom samebyn. De har en totalkvalitet ter i vatten. I Kramfors kommun fi nns det tre som har avgörande betydelse för möjlighe- fi skodlingar (2012), vilka producerar matfi sk. terna att varaktigt bedriva renskötsel inom 4. Allmänna intressen och riksintressen samebyn. De tillfredsställer renens behov av betesro och utrymme och de besöks återkom- mande.

i Ställningstaganden arealla näringar Det är av stor betydelse att de areella näringarna ges möjlighet att utvecklas eftersom de bidrar till ett varierat och öppet landskap samt till en levande landsbygd och kustzon för såväl boende som besökare i Kramfors kommun. Därmed ska dess intressen särskilt beaktas vid ändrad mark- eller vattenanvändning.

De areella näringarna ska verka för att skydda och bevara den biologiska mångfalden.

Brukandet av mark och vatten ska sträva efter att minimera utsläpp av ämnen som negativt påverkar miljön.

Jordbrukslandskapets kulturvärden ska värnas och utvecklas.

Skogsmark ska brukas så att fornlämningar inte skadas.

Avverkning av skog eller andra skogsbruksåtgärder inom skyddsområden för vattentäkter eller i närhet av enskilda vattentäkter får inte påverka vattenkvalitén negativt.

Kramfors kommun anser att riksintresset för rennäringen inte ska beröra kommunen.

Kramfors kommun har inte funnit skäl att i översiktsplanen särskilt beakta rennäringen. I den mån renbete förekommer inom vissa skogsområden bedöms den kunna fortsätta som en oförändrad markanvändning, alltså i samma utsträckning som hittills.

Vid större exploateringar, till exempel för vindkraft och andra förändringar av markanvänd- ningen som kan påverka rennäringen, ska samråd ske med berörd sameby.

79 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 4. Allmänna intressen och riksintressen Översiktsplan förÖversiktsplan Kramfors kommun 2013 80 4. Allmänna intressen och riksintressen

4.10 Näringsliv och service

Inledning Tillgången till mark, lokaler, kommunika- En levande och attraktiv stad kännetecknas tioner samt ett bra näringslivsklimat är vik- av en blandning av bostäder, funktioner och tiga förutsättningar för att ge näringslivet verksamheter. Hur serviceställen är lokalise- goda etablerings- och expansionsmöjligheter. rade påverkar stadens struktur, miljö och till- Även den lokala och regionala livsmiljön är gänglighet för olika grupper. Kramfors stads av betydelse, vilken innefattar faktorer som centrum ligger inom gångavstånd från rese- till exempel närhet till utbildning samt utbu- centrum, vilket skapar nya förutsättningar för det av boende- och rekreationsmöjligheter för utveckling av näringslivet. anställda. För att stärka näringslivets konkurrenskraft bör ett regionalt samspel ligga till Kramfors kommun är en företagstät kommun grund för fysisk planering, näringslivsutveck- och står nu genom Ådals- och Botniabanan ling och investeringar i infrastruktur. inför en ny spännande möjlighet. Satsning- en på järnvägen främjar inte bara en möjlig Utbud och närhet till offentlig och kommersi- expansion för befi ntliga företag utan ökar ell service är viktiga byggstenar för att skapa samtidigt attraktiviteten för nya företag att en attraktiv boendemiljö och ett bra företags- etablera sig i kommunen. Höga Kusten Air- klimat. I tätorter är tillgången till service ofta port ligger i detta sammanhang mycket väl god, men i glesbygd och landsbygd är den placerad genom sin närhet till järnvägen. vanligen begränsad. En fungerande service är en förutsättning för en levande landsbygd. 81 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Under århundraden har näringslivet utvecklats mindre industrier. En samlad bild av de in- i det område som numera är Kramfors kom- dustrier som fi nns i kommunen är att de har mun. Innan en småskalig industrialisering en bred industribakgrund och industriell kun- tog sin början under 1700-talet var samhället skap, vilket bådar gott för framtiden. präglat av jord- och skogsbruk samt fi sket. Under de följande 150 åren kom industria- Storskalig processindustri, sågar, papper och lismens genombrott till Ådalen, som därmed pappersmassa har under lång tid varit basen blev en viktig plats för bland annat trä- och i näringslivet. Sedan 60-talet har en kraftig pappersindustrin. Även i Höga Kusten fanns strukturomvandling skett inom denna sektor det fl era sågverk, men också till exempel och en koncentration har skett till ett fåtal sto- bagerier, salterier, sko- och handskfabriker. ra anläggningar. Förädling av sågade varor är ett av profi lområdena för Kramfors kommun. I och med den snabba strukturrationalisering som skedde under mitten av 1900-talet har Mekanisk industri och produktion av tek- den industriella verksamheten upplevt stora nikkomponenter är områden som i hög grad 4. Allmänna intressen och riksintressen skapar sysselsättning i kommunen. I till exempel Nyland fi nns ett industrikluster som består av ett fl ertal mindre företag. Dessa har växt fram genom ett antal avknoppningar från en gammal mekanisk industri i området. Även på Mjällomshalvön produceras det olika komponenter. Därutöver fi nns det i centrala Kramfors företag inom bland annat skärande bearbetning och handverktygstillverkning.

Livsmedelsproduktion är en bransch som har förändringar. Idag är kommunens näringsliv etablerat sig i kommunen. Det fi nns många rikt och differentierat. Från traditionellt starka småskaliga matproducenter (se avsnitt ”Grö- branscher som skogs- och mekanisk industri, na näringar”), men även större produktions- till tjänstesektorn och de gröna näringarna företag. fi nns det en lång rad olika företag. En väx- ande näring är turismen. I Docksta fi nns exempelvis tillverknings- industri inom nischen båtar och mindre fartyg. Offentlig service vad gäller barnomsorg, utbildning och äldreomsorg fi nns i såväl Kram- fors stad som i övriga tätorter. Kommersiell service, till exempel handel, post och banker fi nns i Kramfors stad och i varierande ut- sträckning i övriga tätorter. I kommunen fi nns fl era vårdcentraler. Sjukhus fi nns i Sollefteå och Örnsköldsvik.

Industri och produktion Det område som idag är Kramfors kommun har en gedigen industritradition. I kommunen ﬁ nns ett ﬂ ertal orter med såväl större som

82 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Tjänstesektor Tjänstesektorn i kommunen omfattar såväl stora som små företag som tillhandahåller ett brett utbud av olika tjänster. Inom tjänstesek- torn är försäkringsbranschen viktig, vilken sysselsätter många yngre.

Bland de mindre aktörerna fi nns ett stort antal konsultföretag med uppdrag över hela landet men med Kramfors kommun som bas. Dessa verkar inom fl era olika branscher, till exempel miljö, personalledning, ekonomi, Grundskolor och förskolor fi nns på ett tju- ledarskapsutveckling och kvalitetsarbete. gotal platser. I kommunen fi nns det även tre gymnasieskolor: Ådalsskolan i Kramfors Förväntningen är att dessa företag ska öka stad, Räddningsgymnasiet på Sandö samt till antalet när kommunikationer till och från Naturbruksgymnasiet i Nordvik. I Kramfors 4. Allmänna intressen och riksintressen kommunen förbättras avsevärt tack vare stad (på Vallen) fi nns Studiecentrum, som Ådals- och Botniabanan. Detta kommer att erbjuder vuxenutbildning och eftergymnasial skapa möjligheter för fl er att leva och bo i en utbildning, samt Träakademien, med yrkes- bygd som erbjuder naturupplevelser och livs- utbildningar i smide, byggnadsvård, möbel- kvalité, samtidigt som man med teknikens tapetsering och möbelsnickeri. Träakademien hjälp kan driva livskraftiga företag som inte är en del av Mittuniversitetet. är beroende av den geografi ska placeringen. Hemtjänstgrupper och äldreboenden fi nns i MSB:s (Myndigheten för Samhällsskydd och Kramfors, Bollstabruk, Nyland, Ullånger och Beredskap) verksamhet på Sandö är en av Torrom. En utveckling mot fortsatt koncen- tre enheter i Sverige som hanterar utbildning tration av särskilda boenden kan förväntas inom området räddning och säkerhet. närmaste åren.

På Sandö fi nns även Folke Bernadotteaka- Landstinget är stor arbetsgivare inom tjänste- demin. Akademin inrättades 2002 och är en sektorn och har stor betydelse för service statlig myndighet med den övergripande upp- utbudet i kommunen såväl som i regionen. giften att stärka och utveckla den svenska Närmaste sjukhus fi nns i Sollefteå och Örn- och internationella förmågan inom området sköldsvik. Landstingets hälsocentraler fi nns i konfl ikt- och krishantering, med särskild in- Kramfors, Nyland och Ullånger. riktning på fredsinsatser. Akademin fungerar som plattform för samverkan mellan svenska myndigheter och organisationer och deras utländska partners.

Den största arbetsgivaren inom tjänstesektorn är Kramfors kommun. Den verksamhet som Kramfors kommun bedriver har stor betydelse för serviceutbudet.

83 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Kreativa näringar De kreativa näringarna innefattar ett brett spek- trum av verksamheter, vars syfte är att skapa och/eller leverera upplevelser i någon form. Kramfors kommun har ett stort kulturellt utbud att välja på som har spets, bredd och mångfald inom till exempel teater, konst och musik.

Företag och andra aktörer inom denna sektor har betydelse för upplevelseturismen, men skapar även mervärden för kommunens invånare genom konstutställningar, musikfes- Transport tivaler, hembygdsdagar med mera. Länets kollektivtraﬁ kmyndighet (Din Tur) samt ﬂ era företag som står för stora delar

4. Allmänna intressen och riksintressen av länets persontraﬁ k. Dessutom skapar den lokala industrin goda förutsättningar för gods- och timmertransporter och antalet åkeri- företag växer stadigt till antalet.

Gröna näringar Trenden visar på att konsumenter i ännu stör- re grad kommer att måna om ursprunget av de livsmedel som konsumeras. Därmed före- Handel spås lokalt producerade varor att öka i antal, Kramfors är i nuläget inte känt som något variation och utbud. För närvarande fi nns större handelscentrum, men vissa branscher redan ett fl ertal producenter i kommunen som inom handeln är ovanligt stora. Exempelvis bland annat erbjuder råvaror så som grön- fi nns ett fl ertal järnhandlare och leverantörer saker, kött och mejerivaror. Dessutom ökar av byggmaterial. antalet företag som erbjuder förädlade produkter, till exempel bröd, ost, honung och choklad. Nätet av dagligvarubutiker är ganska väl sam- manhållet med ett tiotal butiksorter. Dess- Dessa företag fungerar också som ett led i utom lämnas hemsändningsbidrag till butiker upplevelseturismen genom att antalet gårds- som erbjuder utkörning av dagligvaror till butiker stadigt ökar, där utbudet av lokalt sina kunder, mestadels äldre. producerad mat och konsthantverk tillgäng- liggörs för kommunens besökare. Bara en handfull orter har drivmedelsservice. Mest påtaglig är bristen på bensinstationer i södra delen av Höga Kusten, vilket beror på strukturomvandlingar hos de större bensinbo- lagen. Detta har delvis kompenserats genom lokala initiativ genom så kallade byamackar.

Satsningen på Ådals- och Botniabanan samt Kramfors resecentrum kommer att ge ökade möjligheter för tillväxt inom handeln rent generellt, främst i Kramfors stad.

84 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Turism Turismnäringen är en komplex näringsgren, En avgörande faktor för den turistiska utveck- som består av fl era olika branscher med lingen inom Kramfors kommun samt i regio- privata, offentliga och ideella aktörer. Vid ett nen är att infrastrukturen är väl utbyggd och och samma tillfälle kan därmed fl era olika fungerar utifrån kundens behov. aktörer vara inblandade i samma turistiska produkt. Den turistiska produkten består av: Satsningen på Ådals- och Botniabanan skapar • Gemensamma förutsättningar (den turis- nya möjligheter att utveckla turismnäringen, tiska råvaran till exempel natur- och kultur- till exempel genom Kramfors resecentrum miljöer) och stationen vid Höga Kusten Airport. • Privata aktörer (bo, äta, göra, transportera) • Offentliga aktörer (lokala, regionala och Flygplatsen och dess framtida utveckling är nationella turistorganisationer) en viktigstrategisk fråga för destination Höga • Ideella aktörer (hembygds-, idrotts-, turist- Kusten som helhet samt för Kramfors kom- föreningar med fl era) mun. 4. Allmänna intressen och riksintressen

Besöksmål i världsarvet Höga Kusten Inom världsarvsområdet Höga Kusten har Besöksmål i Kramfors kommun: länsstyrelsen tagit fram tolv besöksmål varav • Skuleskogens nationalpark (ligger även i åtta ligger i Kramfors kommun, ett ligger i Örnsköldsviks kommun) såväl Kramfors som Örnsköldsviks kommun • Skuleberget och tre (Skagsudde, Trysunda, Ulvön) ligger i • Norrfällsviken Örnsköldsviks kommun. • Högklinten • Häggvik Besöksmålen är valda utifrån vetenskapliga • Rödklitten värden, tillgänglighet samt att de ska spegla • Högbonden hela Höga Kusten såväl geograﬁ skt som geo- • Sörleviken logiskt. • Storön

Ur vetenskaplig synvinkel är de viktigaste plat- ** Hänvisning till karta ** serna Skuleskogens nationalpark, Skuleberget, För besöksmål i Kramfors kommun, Norrfällsviken, Högklinten och Sörleviken. se webbkarta (www.kramfors.se).

85 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 i Ställningstaganden näringsliv och service Kramfors kommun ska sträva efter att antalet arbetstillfällen ökar genom både tillväxt av befi ntliga företag och nyetablering.

Utveckla näringslivsklimatet genom ett nära samarbete med företagen och dess branschorganisationer.

Exploaterbar och planlagd mark för näringslivet ska fi nnas i attraktiva lägen.

Mark ska reserveras för verksamheter som drar nytta av att ligga i anslutning till Ådals- och Botniabanan samt Höga Kusten Airport.

Vid etableringar av större arbetsplatser bör dessa lokaliseras i anslutning till befi ntliga eller planerade kollektivtrafi kstråk. 4. Allmänna intressen och riksintressen Tillgången till arbetskraft för näringslivet ska säkras genom goda boende- och pend- lingsmöjligheter.

Kramfors kommun ska vara ett attraktivt resmål året runt.

I nära samarbete med besöksnäringen, organisationer, kommunmedborgare samverka för att utveckla och förstärka profi len av Höga Kusten, Ådalen och Kramfors stad.

Turism ska bygga på ett hållbart nyttjande av natur- och kulturmiljöer.

Alla invånare i kommunen ska ha tillgång till off entlig och kommersiell service i rimlig närhet till bostaden.

Det är av stor betydelse för både kommunen och regionen att Kramfors stad har ett bra handels- och serviceutbud.

Skolan ska vara en trygg plats där kvalitet på undervisningen ska vara hög, där alla kan utvecklas och stimuleras till lärande i alla åldrar

86 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 4.11 Miljö, säkerhet och beredskap Översvämning och höga fl öden År 2000 genomförde dåvarande Räddnings- Inledning verket en översiktlig översvämningskartering Västernorrlands län och Kramfors kommun av Ångermanälven med de två klassifi cering- har många förorenade områden på grund arna 100-årsfl öden och högsta fl öde. av sin industrihistoria. Det fi nns även om- 100-årsfl öden är en översvämning med en råden som har förorenats av till exempel beräknad återkomsttid på 100 år och räknas bensinstationer, kommunala deponier och fram genom en statistisk analys av observe- andra verksamheter. rade vattenföringsserier. Högsta fl öde är den beräknade största mängd vatten som kan vara Kramfors kommun har starkt kuperad terräng i ett utpekat område. Detta sker genom att och i dalgångarna närmast Ångermanälven kombinera faktorer som maximalt ogynnsam och kusten fi nns djupa lager lera. Där fi nns nederbörd, snösmältning och markvattenför- risk för ras och skred. Erosion förekommer hållanden. både längs vattendragen och vid kusten. Den kuperade terrängen gör dock att de områden Havsvattenståndet kommer att öka globalt, 4. Allmänna intressen och riksintressen som kan drabbas av översvämning blir gan- vilket innebär att även vattennivån i Östersjön ska små. stiger. Enligt framtagna prognoser kommer den ökande vattennivån för norra Norrlands- Trafi ken är den största källan till buller och kusten enligt SMHI att minst kompenseras av den vanligaste orsaken till buller i boende- landhöjningen. miljöer. För trafi kbuller fi nns det riktvärden, som inte bör överskridas. Farligt gods som ** Hänvisning till karta ** transporteras i kommunen går huvudsakligen För områden med risk för översvämning, via E4 och Ådals- och Botniabanan. se webbkarta (www.kramfors.se).

Totalförsvaret består av såväl det militära som civila försvaret. Dessa har behov av mark- och vattenområden. Några exempel kan vara ﬂ ygplatser, radio- och TV-kommunikation samt övnings- och skjutfält. Kommunen är ansvarig för den civila beredskapen.

Ras och skred Under 2007 genomförde dåvarande Rädd- ningsverket en översiktlig analys av risken för ras- och skred i Kramfors kommun. Syftet med karteringen var att analysera risken för ras och skred i närheten av bebyggelse och arbetet har utförts i etapper. De områden som omfattas av utredningen är främst belägna i dalgångarna intill Ångermanälven.

87 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Förorenade områden Ansvaret för förorenade områden är reglerat i kapitel 10 i miljöbalken.

Kommunens många förorenade områden är en påminnelse om Kramfors kommuns industrihistoria. Det fanns väldigt många sågverk och behandling av trä mot blånadssvamp var vanligt. De lämnade efter sig höga halter dioxin. I Bollstabruk och Nyland fi nns kreosot och metaller där impregneringarna låg. I kom- Delar av Kramforsfabriken samt Svanöfabri- munen fanns under en period sju massabruk. ken har sanerats i kommunal regi med statliga bidrag 2003 resp 2006). Kreosotresterna på älvbotten utanför impregneringen i Nyland täcktes över av bolaget 1996 och under 2010 4. Allmänna intressen och riksintressen sanerades SCA Timbers timmerplan från kreosot. Sanering av stolpupplaget i Bollsta har påbörjats. I samband med byggande av Ådalsbanan sanerades SJ Buss drivmedels- anläggning i centrala Kramfors. SPIMFAB (ägs gemensamt av oljebolagen) har under- sökt samtliga bensinstationer nedlagda 1969 – 1994. Saneringar har utförts där det funnits föroreningar. Bensinstationer som läggs ner nu undersöks och saneras vid behov. I Kramfors och på Svanö tillverkades massan enligt sulfi tmetoden. Restprodukten, kisaska, Undersökningar visar på höga förorenings- innehåller höga halter av metaller. Kisaskan nivåer vid Mariebergs före detta sågverk, har även använts som utfyllnadsmaterial i vä- Köja sågverk samt vid fi berbankarna utanför gar, runt ledningar med mera. Hallstanäs och Svanö. Kramfors kommun har Hallstanäsfabriken var ett så kallat träsliperi ansökt om statsbidrag för sanering av Ma- där massan impregnerades med kvicksilver- rieberg. SGU är huvudman för en huvudstu- föreningar. Både sågverken och massaindu- die både för Köja-Nyvik och fi berbankarna. strin nyttjade stora markområden och byggde I Kramforsviken fi nns undersökningar som även nytt land med ribbkaj. Utfyllnaden gjor- visar på höga föroreningsnivåer. Där pla- des med restprodukter, ballast från båtar med neras fortsatta studier med kommunen som mera. huvudman. I Nyland fi nns undersökningar som visar höga föroreningsnivåer. Provtagning vid Det fi nns också andra verksamheter som läm- Bollsta sågverk visar på höga förorenings- nar efter sig föroreningar, till exempel depo- nivåer i sedimenten i Bollstafjärden och på nier, verkstäder och bensinstationer. land där impregneringen utfördes. Provtag- ningar vid sågarna i Häggvik, Docksta och I Kramfors kommun fi nns idag (år 2012) Måviken visade låga föroreningsnivåer. 10 områden med högsta riskklass enligt MIFO (Metod för Inventering av Förorenade Områden) 18 områden har placerats i näst ** Hänvisning till karta ** högsta riskklass. Skalan är fyrgradig där risk- För förorenade områden MIFO klass 1 och 2 , se klass 1 är högst. webbkarta (www.kramfors.se).

88 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Buller Miljöbalken är den lag som gäller för all bull- Sjöbysjön, är det förbjudet att transportera rande verksamheter. Det fi nns riktvärden för farligt gods. I Kramfors kommun fi nns det industri, väg, järnväg, fl yg, motorsportbanor även tre rekommenderade parkeringsplatser med mera. Riktvärdena varierar beroende på för uppställning av transport med farligt gods. verksamhet, de strängaste värdena gäller fri- tidsverksamheter. Industrin har också sträng- Transport av farligt gods på järnväg är ge- are krav än väg och järnväg. Dessutom ställs nerellt sett säkrare än transport via väg men högre krav vid nyetablering än för befi ntliga samtidigt ska satsningarna på centrala sta- verksamheter. Alla riktvärden gäller nivåer tionslägen vägas in för persontrafi k. Därmed vid närmaste bostadshus. För det mesta anges bör farligt gods på tåg styras till stambanan både riktvärde för ekvivalentnivå (en sorts där färre människor berörs vid en eventuell medelvärde) och maxljud. olycka utan att samtidigt försämra järnvägens konkurrenskraft för farligt gods. Vid prövning av verksamheter enligt miljö- balken fastställs vilka bullernivåer som gäller, Länsstyrelsen (2010) har tagit fram en risk- 4. Allmänna intressen och riksintressen vilket ibland kan skilja från de generella vär- policy, vilken ska fungera som vägledning för dena. Ofta har äldre industri mildare krav än hur markanvändning, avstånd och riskhante- nya verksamheter. ring bör beaktas vid framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från trans- Den enskilt största källan till buller i Sverige portleder för farligt gods. Länsstyrelsen anger är vägtrafi ken. Det är också trafi kbuller som att för planer inom 150 meters avstånd från ger störst inverkan i planeringen. I samband en transportled för farligt gods ska en riskana- med ombyggnad/nybyggnad av järnvägen har lys inklusive riskvärdering och riskreduktion ett stort antal hus rivits på grund av buller och upprättas. vibrationer. Många hus har fått bullerdäm- pande fönster. Även vid de större vägarna har I Kramfors kommun fi nns två anläggningar det vidtagits bullerdämpande åtgärder, främst som omfattas av lagen om skydd mot olyckor genom åtgärder på fastigheter. (LSO 2:4), Kramfors/Sollefteå fl ygplats och Mondi Dynäs AB i Väja. Det fi nns inga an- Verksamheter och farligt gods läggningar som omfattas av lagen om åtgärder Det fi nns ett omfattande regelverk om Farligt för att förebygga och begränsa följderna av gods som bland annat klassifi cerar godset i allvarliga kemikalieolyckor (Seveso lagen). olika riskkategorier, vilket påverkar hur äm- net eller produkten transporteras. ** Hänvisning till karta ** Rekommenderade primära vägar för farligt För primära transportvägar för farligt gods och gods i Kramfors kommun är E4, väg 90, 332, rekommenderade parkeringsplatser för uppställ- 333, 334, 825, 833 och 848 fram till Mjällom. ning av farligt gods, se karta miljö, säkerhet och På väg 767 förbi kommunens ytvattentäkt, beredskap eller webbkarta (www.kramfors.se). Radon Resultat över 1000 Bq/liter har till största delen kommit från den västra delen av kommunen. Markradon Endast ett fåtal prov i Höga Kusten har haft en Med hjälp av länsstyrelsens geolog har det halt över 1000 Bq/l. (Vattnet bedöms otjän- gjorts en översiktlig bedömning av om det ligt om det har högre radonhalter än 1000 Bq/ fi nns risk för höga halter radon från marken liter.) Strålsäkerhetsmyndigheten anser att ra- i våra tätorter med närområden. Dessutom donhalter över 1.000 Bq/l bör le da till att man har SGU karterat vissa delar av kommunen undersöker radon i inomhusluften. vad gäller halter av uran. Undersökningar har gjorts för att spåra eventuella problem med markradon i dessa områden. Några hus har Radon vid nybyggnationer visats sig ha halter över gränsvärdena men de Om miljö- och byggkontoret befarar risk för har varit så få att det inte har motiverat ytter- för höjda markradonhalter krävs i samband ligare spårning. med bygglov att man undersöker markradon- halten och bygger radonskyddat/säkert bero- Radonproblem på grund av markpåverkan ende på vad undersök ningen visar. Småhus 4. Allmänna intressen och riksintressen kan förekomma även vid så kallad lågrisk- byggs nuförtiden i princip radonskyddat med mark. Bäst förebygger man problem med krypgrund eller kantförstyvad platta på mark. markradon genom att täta rörgenomföringar och sprickor i husgrunden och ha balanserad Riksintresse totalförsvaret ventilation. enligt miljöbalken kapitel 3 Riksintresset för totalförsvarets militära del Blågrå lättbetong (miljöbalken kapitel 3:9) kan i vissa fall re- De hus som återfunnits med för höga radon/ dovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall radondotterhalter i Kramfors kommun har till inte. Dels fi nns områden i form av övnings- störs ta delen varit hus byggda av blågrå lätt- och skjutfält och fl ygfl ottiljer som redovisas betong. Blågrå lättbetong (alunskifferbaserad) öppet, dels områden som av sekretesskäl inte ett byggnadsmaterial som tillverkades och an- kan redovisas öppet. De senare har oftast vändes i Sverige under åren 1929 - 1975. koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges Radon i vatten från enskilda brunnar kommuner är i olika omfattning berörda av Radonhaltigt vatten är vanligast i bergborrade riksintresset. brunnar. Radonrikt vatten är mest förekom- mande i områden med uranrik berggrund. Kramfors kommun berörs av Härnön R70 – Det fi nns dock fl era exempel på höga kon- ett skjutområde till havs, som utgör riksin- centrationer trots att berggrunden generellt tresse för totalförsvarets militära del. I övrigt visar låga halter, detta på grund av så kallade fi nns inga riksintressen som kan redovisas pegmatitgångar som kan fi nnas insprängda i öppet. De eventuella övriga riksintressena annan mark eller att uranet transporterats påverkas framför allt av uppförande av höga fram till vatten via sprickor i berggrunden. byggnadsobjekt, som master och vindkraft- Man kan därför inte säga att vissa områden är verk. Därför ska Försvarsmakten kontaktas i riskfria. Endast genom vattenanalys kan man tidigt skede i ärenden som gäller objekt högre med säkerhet få veta hur hög koncentrationen än 20 meter utanför tätort eller högre än 45 av radon är. meter inom tätort.

90 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Kommunal beredskap Kramfors kommun har gjort sådana risk- och Kramfors kommun har en viktig funktion när sårbarhetsanalyser sedan 2008. 2011 om- det gäller beredskap och samhällsplanering. arbetades analysen i enlighet med MSB:s Det är viktigt att arbeta förebyggande för att (Myndigheten för skydd och beredskap) nya minimera risker av olika slag i samhället. föreskrifter. Kommunen har också gjort för- djupade analyser av Omfattande avbrott i Kommunen ska även ha en beredskap för så kommunens IT-miljö och växel, Höga fl öden/ kallade extraordinära händelser. Detta är hän- översvämning, Långvarigt elavbrott vintertid, delser som avviker från det normala och inne- Pandemi samt Avbrott i vattenförsörjningen. bär allvarlig störning eller överhängande risk för viktiga samhällsfunktioner, till exempel Målet med analyserna är att få en bild av vad översvämning/höga fl öden och olyckor med som kan orsaka en extraordinär händelse i farligt gods/kemikalier. kommunen och om en sådan inträffar, vilka För att lindra konsekvenserna av sådana hän- konsekvenser dessa händelser kan medföra delser måste kommunen, räddningstjänsten, för de kommunala verksamheterna. länsstyrelsen med fl era kunna agera tillsam- 4. Allmänna intressen och riksintressen mans. Målet är också att analyserna ska visa vilken förmåga kommunen har att hantera olika hän- Enligt lagen om kommuners och landstings delser och utifrån dessa resultat ge förslag på åtgärder inför och vid extraordinära händel- vilka åtgärder som bör vidtas. ser i fredstid och höjd beredskap ska kommunerna analysera vilka extraordinära i fredstid Syftet med analyserna är att öka medvetandet som kan inträffa i kommunen och hur dessa om vilka risker och sårbarheter som fi nns i händelser kan påverka den egna verksamhe- kommunen. Syftet är också att dessa kunska- ten. Resultatet av arbetet ska sammanställas i per ska ligga till grund för åtgärdsplaner för en risk- och sårbarhetsanalys. att stärka kommunens krishanteringsförmåga.

91 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 i Ställningstaganden miljö, säkerhet och beredskap Ras-, skred- och översvämningsrisker ska beaktas vid all planering samt vid ansökningar om bygglov.

Områden med skred- och erosionsrisk får endast exploateras om det fi nns utredningar som visar att de åtgärder som planeras kan utföras på ett säkert sätt.

I områden med översvämningsrisk bör bebyggelse och infrastruktur placeras endast om de konstruerats för detta. Undantag kan göras för enkla byggnader som till exempel garage.

I redan exploaterade områden bör åtgärder vidtas för att minimera risken för ras och skred.

Risker med förorenad mark ska beaktas i tidigt skede vid all planering och projektering. 4. Allmänna intressen och riksintressen Markområden som kan vara förorenade måste undersökas och om så behövs saneras före exploatering.

Kända förorenade områden bör undersökas och riskbedömas. Kommunen ska aktivt delta i arbetet med riskbedömning och verka för att områdena saneras.

För befi ntlig bebyggelse och vid planering av ny bebyggelse bör riktvärdena för buller och vibrationer ej överskridas.

I samband med prövningar av såväl bebyggelse som verksamheter ska miljö- och hälso- faktorer beaktas.

För nya detaljplaner i närheten av en transportled för farligt gods ska länsstyrelsens riskpolicy vara vägledande.

Farligt gods på tåg ska så långt som möjligt styras till stambanan.

Försvarets intressen har företräde framför andra intressen.

Kramfors kommun ska ha god beredskap för extraordinära händelser och samhällsstörningar.

Kramfors kommun ska samverka med andra aktörer för att tydliggöra risker och hot samt förebygga olyckor. Genomförda riskanalyser ska ligga till grund för den kommunala planeringen.

92 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Översiktsplan förÖversiktsplan Kramfors kommun 2013 93

4. Allmänna intressen och riksintressen 5.0 BESTÄMMELSER OCH REKOMMENDATIONER 5. Bestämmelser och rekommendationer

94 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 5.1 Inledning 5.2 Gällande planer och områdesskydd

Översiktsplanen redovisas på karta översiktsplan Område med gällande detaljplan (D) (bestämmelser och rekommendationer) med En detaljplan reglerar användning och bebyg- angivande av ett antal olika typer av områden. gelse för mark- och vattenområden. Avvägningen mellan de allmänna intressena har lett fram det förslag som presenteras här Skuleskogens nationalpark (N1) vad gäller grunddragen i mark- och vatten- Syftet med en nationalpark är att bevara ett användningen. I det följande redovisas be- större sammanhängande område av viss land- stämmelser och rekommendationer för olika skapstyp i dess naturliga tillstånd eller i vä- områden. sentligt oförändrat skick. • Gällande detaljplaner enligt plan- och bygglagen samt områdesskydd enligt miljöbalken Natura 2000 (N1 – N9, N24) • Områden där planer och områdesskydd Ett europeiskt ekologiskt nätverk med syfte föreslås att bevara särskilda arter och naturtyper. Ett • Områden där gällande områdesskydd före- Natura 2000 område är av riksintresse. 5. Bestämmelser och rekommendationer slås upphävda • Rekommendationer för särskilda utred- Naturreservat (N2 – N23) nings- och utvecklingsområden Syftet är att bevara biologisk mångfald, vårda • Generella rekommendationer för fyra olika och bevara värdefulla naturmiljöer eller till- slag av större områden: landsbygdsområden, godose behov av områden för friluftslivet. Ett skogsområden, samhällsområden samt område som behövs för att skydda, återställa vattenområden eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller • Särskilda rekommendationer för geograﬁ skt livsmiljöer för skyddsvärda arter kan också begränsade områden, knutna till sektorsvisa förklaras som naturreservat. Varje naturreser- intressen vat är unikt och har därför egna föreskrifter.

95 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 5. Bestämmelser och rekommendationer

Djur- och växtskyddsområde (N25 – N27) delar av Bottenhavets stränder, innefattande Inrättas när det krävs särskilt skydd för djur fjärdar, vikar och öar. De fastlandsstränder, och växter inom ett visst område. Länsstyrelsen som omfattas av det utökade strandskyddet, eller kommunen kan i sådana fall besluta om redovisas på karta översiktsplan, karta natur- särskilda föreskrifter, vilka inskränker rätten till vård samt webbkarta (www.kramfors.se). Det jakt eller ﬁ ske eller allmänhetens eller markä- utökade strandskyddet gäller också på alla garens rätt att uppehålla sig inom området. öar.

Biotopskyddsområde (N28 – N61) Kulturreservatet Marieberg (K1) Små mark- eller vattenområden som på grund Marieberg utgör ett kulturreservat enligt av sina särskilda egenskaper är värdefulla länsstyrelsens beslut 2004-03-17. Syftet med livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter reservatbildningen var att bevara och utveck- eller som annars är särskilt skyddsvärda kan la det värdefulla kulturlandskap, som har förklaras som biotopskyddsområde. präglats av den sågverksindustri, som växte upp under 1860-talet. Bebyggelsen inom Område med utökat strandskydd (Ns) reservatet består av två arbetarkaserner med Generellt gäller strandskydd längs samtliga tillhörande ekonomibyggnader. För åtgärder stränder vid havet, insjöar och vattendrag in- som kan påverka kulturmiljön inom reserva- till 100 meter från strandlinjen. Det är förbju- tet krävs särskilt tillstånd från länsstyrelsen det att inom strandskyddsområden vidta vissa åtgärder, som till exempel att anlägga, gräva Vattenskyddsområde (Vs1-Vs14) eller bygga något. Inte heller får mark inom För att skydda dricksvattentäkter mot för- strandskyddsområden privatiseras och tas i oreningar kan kommunen eller länsstyrelsen anspråk som tomt. fastställa vattenskyddsområden för yt- eller grundvattentäkter. För att tillgodose syftet Enligt länsstyrelsens beslut, 950130, har med skyddet ﬁ nns föreskrifter för respektive strandskyddet utvidgats till 200 meter vid vissa vattenskyddsområde.

96 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 5.3 Föreslagna planer och områdesskydd

Område, där detaljplan föreslås (Df) För dessa områden har en planläggning, syftande till utveckling av bostäder i attraktiva lägen, initierats av kommunen eller av respektive markägare.

Föreslagna detaljplaner redovisas i webbkartan (www.kramfors.se).

Markanvändning (Df) i Områdena reserveras för utveckling av boende i attraktiva lägen. Slutlig prövning av en lämplig markanvändning sker genom detaljplaneprocessen. Intill dess att område- na behöver tas i anspråk eftersträvas en i huvudsak oförändrad markanvändning. Rekommendationer (Df) Innan planarbetet är avslutat tillåts som regel inte någon ny bebyggelse eller andra åtgärder, såvida det inte kan anses klarlagt att den inte försvårar en lämplig, framtida 5. Bestämmelser och rekommendationer utveckling.

Område som föreslås skyddat som naturreservat (Nf) Länsstyrelsen har föreslagit att Bråtan är en naturskog med sällsynta skogs- i Bråtan skyddas som naturre- biotoper, där ﬂ era sällsynta växtarter, bland servat med avverkningsförbud. Kommunen ansluter sig till det- annat skogsfru, nästrot, tvåblad och kal tallört, ta förslag. växer på samma plats.

97 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 5.4 Gällande områdesskydd som föreslås upphävas 5. Bestämmelser och rekommendationer

Nordingrå naturreservat (Nru) För stora delar av Nordingrå gäller ett förordnande som naturvårdsområde, meddelat av läns- styrelsen 1983-03-03. Förordnandet innebär förbud att utan länsstyrelsens tillstånd uppföra helt ny byggnad eller utföra tillbyggnad, ändring eller omfärgning av beﬁ ntlig byggnad som påverkar byggnadens förhållande till landskapsbilden. I samband därmed delegerade länsstyrelsen rätten att lämna sådant tillstånd till miljö- och byggnämnden i kommunen.

Det tidigare naturvårdsområdet betraktas numera som naturreservat enligt 7 kapitlet miljöbalken. Kramfors kommun har hos länsstyrelsen föreslagit att dessa bestämmelser ska upphävas.

Områden med skydd för landskapsbilden (Nlu) För två mindre områden öster om Skuleberget, samt ett större område runt Skuleskogen och längs Mjältösundet mot Fanön, gäller förordnanden till skydd för landskapsbilden, meddelade av läns- styrelsen 1969-02-26 resp. 1974-12-20, enligt 19§ naturvårdslagen i dess äldre lydelse.

Dessa förordnanden innebär förbud att utan länsstyrelsens tillstånd spränga, schakta, gräva eller bedriva täkt, dra luft- eller markledning, uppföra byggnad eller anlägga väg. De har inte fått status som områdesskydd enligt miljöbalken, men gäller ändå fortfarande. Kramfors kommun anser att förordnandena ska upphävas.

98 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 5.5 Rekommendationer för utrednings- och utvecklingsområden Utvecklingsområden för boende (Ub 1-4) uppskattningsvis cirka 50 lägenheter. Med Beteckningen utvecklingsområden används hänsyn till de möjligheter som fi nns att byg- här för områden som bedömts som lämpade ga fl erbostadshus i centrala lägen i Nyland för boende. För dessa områden är omfattning- bör detta område i stället kunna utnyttjas för en och inriktningen av bebyggelsen ännu inte småhusbebyggelse. Efter planändring bör det helt klarlagd, utan beteckningen ska här ses kunna inrymma cirka 20 småhus. som ett uttryck för kommunens bedömning av möjligheterna till en lämplig utveckling. Vid tidigare utredningar har en fortsatt utbyggnad av området avsetts ske mot norr. Satsningen på järnvägen innebär att förut- Varierande grader av utnyttjande har stude- sättningar skapas för att utveckla attraktiva rats. Vid full utbyggnad skulle området kunna boendemiljöer, vilka kännetecknas av goda inrymma cirka 300 bostäder, vilket förutsätter pendlingsmöjligheter. Föreslagna utveck- en relativt tät, blandad bebyggelse med små- lingsområden i Ådalen utgörs i ett första steg, hus och fl erbostadshus. dels av områden i Kramfors stad, dels också 5. Bestämmelser och rekommendationer i Nyland, där framförallt närheten till tågtra- En alternativ utbyggnadsriktning skulle kun- fi ken och fl ygplatsen anses vara gynnsamma. na vara åt väster. Detta alternativ har tidigare valts bort, med hänsyn till de geotekniska för- … Tomtmarksprojekt Utafj ärn (Ub 1) hållandena som råder samt för att undvika att Vid Norrfjärden ligger Utafjärn där Käxeds bebygga jordbruksmark. Om denna utbygg- intresseförening tillsammans med ett antal nadsriktning väljs efter fortsatta övervägan- markägare har genomfört ett tomtmarkprojekt den och utredningar av dessa frågor kan här med stöd av Kramfors kommun. Projektet i en första etapp inrymmas ett tjugotal frilig- resulterade i cirka 40 möjliga tomter. gande småhus.

…Nyland (Hammar) (Ub 2) … Kramfors stad (Bruket, etapp 2) (Ub 4) För området öster om Storgatan öppnas nya Möjligheter till utbyggnad av ytterligare möjligheter. Järnvägen har hittills utgjort en en etapp, med cirka 80 lägenheter, fi nns ös- barriär. När nu järnvägstrafi ken är borta blir ter om Bruket. Området ligger nära centrum älvstranden och dess rekreationsmöjligheter med service och kommunikationer. Området lätttillgängliga från området. Genom förtät- kan även erbjuda kontakt med vattnet, och ning och komplettering av den befi ntliga be- udden norr om området bör med relativt enkla byggelsen kan här fi nnas möjligheter att upp- medel kunna ställas i ordning till ett attraktivt föra 30-40 nya småhus. rekreationsområde. Det är angeläget att också i övrigt ta fasta på de kvaliteter som fi nns i det … Nyland (Ub 3) nuvarande bostadsområdet på Bruket, med en I västra delen av området anger gällande plan omsorgsfull gruppering och utformning av utbyggnadsmöjligheter för fl erbostadshus med bebyggelsen.

Markanvändning (Ub 1-4) i Områdena reserveras för eventuell utbyggnad av boende. Tills vidare eftersträvas en oförändrad markanvändning. Rekommendationer (Ub 1-4) Vid Utafj ärn kan ny bebyggelse, i form av komplettering till befi ntliga byar och husgrupper, i vissa fall lämplighetsprövas direkt vid ansökan om förhandsbesked och/eller bygglov. För utvecklingsområdena i Nyland och Kramfors stad krävs fortsatta utredningar för att studera ett lämpligt markutnyttjande. Dessa utredningar kommer att redovisas i en fördjupning av översiktsplanen och efterföljande detaljplaneläggning. Till dess kan ny bebyggelse endast få tillkomma om det kan anses klarlagt att den inte strider mot kommunens målsättning för områdenas användning. Utredningsområde för energiproduktion (Ue)

Vallahöjden har enligt ett tematiskt tillägg (antaget 2011) till denna översiktsplan bedömts Markanvändning (Ue) höra till de sju områden i kommunen som har i Området reserveras för even- bäst förutsättningar för vindkraftutbyggnad. tuell utbyggnad av vindkraft- Vallahöjden ligger inom det område, Höga anläggningar. Tills vidare efter- Kusten som, enligt miljöbalken 4:2 i sin hel- strävas en oförändrad mark- het är av riksintresse med hänsyn till sina na- användning. tur- och kulturvärden. Inom detta område ska ”… turismens och friluftslivets, särskilt det Rekommendationer (Ue) rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas Ny bebyggelse eller andra åt- vid bedömningen av tillåtligheten av exploate- gärder tillåts endast om det kan ringsföretag eller andra ingrepp i miljön…” anses klarlagt att de inte försvå- Enligt miljöbalken 4:3 får inte tillståndsplik- rar områdets användning för tiga vindkraftverk anläggas inom området. vindkraftproduktion. För even-

5. Bestämmelser och rekommendationer tuell utbyggnad av vindkraft Kommunen anser att riksintresset enligt mil- inom området gäller riktlinjer som har angivits i det tematiska jöbalken 4 kapitlet bör begränsas till världs- tillägget. arvsområdet Höga Kusten och att bland annat Vallahöjden därför inte bör omfattas av något generellt förbud mot uppförande av tillstånds- pliktiga vindkraftanläggningar.

Den utredning som behöver göras gäller därför frågan om avgränsningen av 4:e kapitlet miljöbal- ken området Höga Kusten. De tekniska förutsättningarna för energiproduktion inom området är klarlagda i det tematiska tillägget till översiktsplanen.

Utvecklingsområden för verksamheter (Un1-3) Dessa utvecklingsområden utgörs av områden Un2 runt fl ygplatsen och Box före detta kraftverk Områdena runt Box för detta kraftverk reserve- samt en del av strandområdet mellan Kram- ras för verksamheten med framställning av whis- fors stad och Bollstabruk. ky i kombination med utveckling av turismen. Un3 Bollsta sågverk och Dynäs fabriker är kom- Un1 munens två största industrianläggningar. Områdena runt fl ygplatsen har unika förut- Inom den smala zonen mellan väg 90 respek- sättningar genom närheten till fl ygplatsen och tive järnvägen, Ådalsbanan, i väster och älven järnvägsstation. Förutom funktionen som ett i öster, fi nns bland annat den numera nedlag- resecentrum för persontransporter, med servi- da Väjaskolan samt ett antal småhusfastighe- cefunktioner av olika slag, öppnas också möj- ter i enskild ägo. Området är utsatt för buller ligheter för företag som är beroende av närhet och andra störningar, både från väg- och järn- till kommunikationer och snabba transporter. vägstrafi k och från industrierna, vilket gör att Samtidigt är områdena utsatt för en viss risk det inte är lämpligt för bostäder, men det kan för fl ygbullerstörningar, vilket gör att de inte betraktas som ett möjligt expansionsutrymme är lämpliga för bostäder. för industrierna.

100 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Markanvändning (Un1-3) i Områdena reserveras för utveckling av verksamheter och därmed sammanhörande anläggningar. Intill dess att områdena behöver tas i anspråk eftersträvas en oföränd- rad markanvändning. Rekommendationer (Un1-3) För områdena runt fl ygplatsen krävs fortsatta utredningar för att studera ett lämpligt markutnyttjande. Dessa utredningar bör redovisas i form av fördjupningar av över- siktsplanen och efterföljande detaljplaneläggning. I avvaktan härpå kan ny bebyggelse få tillkomma endast om det kan anses klarlagt att den inte strider mot kommunens målsättning för områdenas användning. För området runt Box före detta kraftverk krävs fortsatta utredningar för att studera ett lämpligt markutnyttjande. Dessa utredningar bör redovisas i form av fördjupningar av översiktsplan och efterföljande detaljplaneläggning som särskilt beaktar landskapsbild och kulturvärden. Området bedöms som ett möjligt LIS-område. 5. Bestämmelser och rekommendationer För strandområdet mellan Bollsta sågverk och Dynäs fabriker krävs likaså att ianspråk- tagande för verksamheter prövas genom detaljplan.

Utvecklingsområden för turism och rekreation (Ur1-7) Beteckningen utvecklingsområden används här för områden som bedömts som lämpliga för an- vändning för verksamheter. För dessa områden är omfattningen och inriktningen av respektive verksamheter inte alltid helt klarlagda. Beteckningen ska här ses som ett uttryck för kommunens bedömning av möjligheterna till en positiv utveckling.

Ur1 Docksta, Skuleberget, Skuleskogen Dessa områden har speciella förutsättningar för Ur2 Mjältön turism och rekreation. De sex förstnämnda är till Ur3 Norrfällsviken stora delar av riksintresse för friluftslivet. Ur4 Vågsfjärden Ur5 Bönhamn-Barsta-Näsviken Flogsta-Latberget är Kramfors stads främsta Ur6 Svartnoralandet - Lövvik - närrekreationsområde med goda möjligheter Norafjärden – Norabygden till såväl sommar- som vinteraktiviteter. Ur7 Flogsta-Latberget

Markanvändning (Ur1-7) i Inom dessa områden prioriteras utvecklingen för turism och rekreation, både i form av bevarande och utbyggnad av anläggningar för friluftsliv och turism, samt inom områdena i Höga Kusten även för boende i lämpliga, attraktiva lägen. Intill dess att områdena behöver tas i anspråk eftersträvas en oförändrad markanvändning för jordbruk och skogsbruk. Rekommendationer (Ur1-7) Fortsatta utredningar krävs för att studera ett lämpligt markutnyttjande. Dessa utredningar bör utgå från en översyn av riksintressena i Höga Kusten, med en närmare geografi sk avgränsning och beskrivning av deras värden, som underlag för en fortsatt planering. Kommunen avser att fördjupa översiktsplanen för Höga Kusten. Eventuell nyexploatering ska prövas genom detaljplaneläggning. I avvaktan härpå kan nybebyggelse få tillkomma endast om det kan anses klarlagt att den inte strider mot kommunens målsättning för områdenas användning. 5.6 Generella rekommendationer 5. Bestämmelser och rekommendationer

Landsbygdsområden (Rl) Inom landsbygdsområdena är jord- och skogsbruk de dominerande markanvändningsintressena. Befolknings- och bebyggelsetätheten varierar.

Markanvändning (Rl) i I huvudsak oförändrad markanvändning för jord- och skogsbruk, med spridd lands- bygdsbebyggelse. Rekommendationer (Rl) För främjande av en positiv landsbygdsutveckling bör ny bebyggelse för boende och verksamheter möjliggöras. Ny bebyggelse bör kunna tillkomma, i första hand som komplettering till befi ntlig bebyggelse. Tillkommande byggnader bör anpassas till landskapsbild och lokal byggnadstradition.

Skogsområden (Rs) Dessa områden har ringa bebyggelse. Skogs- bruket är det dominerande markanvändnings- intresset.

Markanvändning (Rs) i I huvudsak oförändrad mark- användning för skogsbruk.

Rekommendationer (Rs) Skogsbrukets och friluftslivets intressen ska prioriteras. Ny bebyggelse kan tillkomma, i första hand som komplettering till befi ntlig bebyggelse. Samhällsområden (S) Översiktsplanen redovisar följande samhälls- Rekommendationer (S) områden: i Inom de utvecklingsområden, 5. Bestämmelser och rekommendationer som föreslås i Kramfors stad Docksta Ullånger och Nyland, ska all ny bebyggel- Mjällom Nordingråvallen se föregås av detaljplan. Inom Herrskog Klockestrand övriga delar av tätortsområ- Svanö Lunde dena krävs som regel detaljplan Frånö Kramfors för all bebyggelseutveckling. Bollstabruk Nyland Prästmon Sandslån Ny bebyggelse eller andra åt- Strinne Lugnvik gärder tillåts endast om det kan anses klarlagt att den inte för- Stora delar av samhällsområdena är planlag- svårar en lämplig, planmässig da. Som regel fi nns en viss tomtreserv inom utveckling av samhällsområdet gällande detaljplaner, som bedöms kunna och inte skadar viktiga natur- och kulturvärden. täcka det behov av utveckling som kan fi nnas. Alla samhällen ska utifrån sina förutsätt- ningar kunna utvecklas med bostäder, arbetsplatser och service. Planläggning föreslås för framtida utbyggnad av bostäder i Kramfors stad och Nyland, i form av komplettering och förtätning inom befi ntliga samhällen. Någon egentlig utökning av samhällsområdena bedöms dock inte som erforderlig.

Vattenområden (Rw) Vattenområden, där det för närvarande inte Rekommendationer (Rw) bedöms ﬁ nnas några särskilda intressen eller i Vid all användning av vatten- anspråk. resurser ska en ekologisk, social och samhällsekonomisk lång- Av praktiska skäl redovisas på plankartan siktig hushållning främjas. endast insjöar större än 100 hektar.

103 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 5.7 Särskilda rekommendationer knutna till sektorsvisa intressen

Område för energiproduktion (Re) Sex områden som enligt ett tematiskt tillägg (antaget 2011) till denna översiktsplan har bedömts ha bäst förutsättningar för vindkraftutbyggnad.

Markanvändning (Re) i Områdena reserveras för utbyggnad av vindkraftanlägg- ningar. Tills vidare eftersträvas en oförändrad markanvänd- ning.

5. Bestämmelser och rekommendationer Rekommendationer (Re) Ny bebyggelse eller andra åt- gärder tillåts endast om det kan anses klarlagt att de inte för- svårar områdenas användning för vindkraftproduktion. För utbyggnad av vindkraft inom områdena gäller riktlinjer som har angivits i det tematiska till- lägget.

Skyddszon runt fl ygplatsen (Rfl ) Skyddszon längs järnvägen (Rjvg) Område runt Höga Kusten Airport. En zon längs Ådals- och Botniabanan i dess sträckning genom kommunen. Markanvändning (Rfl ) i Inom stora delar av området förväntas en oförändrad mark- Markanvändning (Rjvg) användning. Dessa rekom- i Området reserveras för järn- mendationer bedöms dock inte vägen och därmed samman- utgöra hinder för en positiv ut- hörande anläggningar. veckling av befi ntliga tätorter eller verksamheter. Rekommendationer (Rjvg) För ny bebyggelse inom ett av- Rekommendationer (Rfl ) stånd av 150 meter från järn- Ny bebyggelse och nya anlägg- vägen ska risken för olyckor ningar får tillkomma endast och störningar till följd av buller i de fall de inte påverkar hin- eller vibrationer från järn- derfriheten runt fl ygplatsen vägstrafi ken klarläggas vid eller blir störda av fl ygbuller. planläggning eller prövning Höjdbegränsningen varierar, av bygglov. All nybebyggelse i från 150 meters höjd 15 kilo- närheten av järnvägen ska ske meter söder om fl ygplatsen, med beaktande av gällande till 50 meter på fyra kilometers riktvärden för en god inom- och avstånd och sedan ner till mark- utomhusmiljö samt säkerhets- nivån. avstånd. Områden med särskilt värdefull natur (Rn) I stort sett oexploaterade områden med ﬁ na naturvärden av stort bevarandeintresse.

På plankartan redovisas sådana områden, som är särskilt utpekade som delområden av riksintresse för naturvården inom Höga Kus- ten, nämligen Hästråberget, Ringkalleberget, Valaberget, ängs- och hagmarker i Berghamn samt Bölestaberget.

Dessutom ﬁ nns dels naturvårdsobjekt enligt länsstyrelsens inventering, dels områden som har utpekats av länsstyrelsen och kommunen vid genomförda sjö- och kustinventeringar. Utöver detta ﬁ nns nyckelbiotoper och natur- 5. Bestämmelser och rekommendationer vårdsavtal. För karta, se webbkarta (www.kramfors.se).

Kulturlandskap och andra större områ- den med särskilda kulturvärden (Rk) Större områden med kulturhistoriskt värde- fulla miljöer. För övriga i kommunens kulturmiljövårds- program utpekade områden och objekt, se webbkarta (www.kramfors.se).

Markanvändning (Rk) i I huvudsak oförändrad mark- användning för jord- och skogsbruk, med spridd landsbygds- Markanvändning (Rn) bebyggelse. i Områdena reserveras för främst naturvården och det rörliga fri- Rekommendationer (Rk) luftslivet. Kulturmiljö och landskapsbild ska särskilt beaktas. För att Rekommendationer (Rn) främja en positiv landsbygds- Inom dessa områden tillåts som utveckling bör ny bebyggelse regel inte någon ny bebyggelse. kunna tillkomma, i första hand I vissa fall kan mindre anlägg- som komplettering till befi ntlig ningar för det rörliga frilufts- bebyggelse. Särskilda krav ställs livet medges, i starkt begränsad på tillkommande byggnaders utsträckning, där det är uppen- anpassning till landskapsbild bart att bevarandeintresset inte och lokal byggnadstradition. motverkas.

105 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Skyddszon längs större allmän väg (Rv) Avser vägarna E4 och 90 i beﬁ ntliga sträck- ningar genom kommunen.

Markanvändning (Rv) i Områdena reserveras för ovan nämnda vägar och därmed sammanhörande anslutningar.

Rekommendationer (Rv) Vattenområde av särskilt värde för natur- Utöver prövning mot det bygg- nadsfria avstånd som enligt vård och yrkesfi ske (Rwn) väglagen gäller längs vägen Vattenområden med naturvärden av stort be- ska risken för olyckor och stör- varandeintresse, delvis också av riksintresse ningar till följd av buller eller för yrkesﬁ sket.

5. Bestämmelser och rekommendationer vibrationer från vägtrafi ken klarläggas vid planläggning eller prövning av bygglov. All Rekommendationer (Rwn) nybebyggelse i närheten av i Åtgärder som kan försämra vat- vägen ska ske med beaktande tenkvaliteten eller på annat sätt av gällande riktvärden för god skada naturvärdena eller yrkes- inom- och utomhusmiljö samt fi sket ska inte tillåtas. säkerhetsavstånd vad gäller För att skydda naturvärdena transporter av farligt gods. bör som regel följande iakttas: • Ingen reglering av insjöarna. • Ingen inplantering av främ- mande arter. • Kalkning av insjöarna när deras motståndskraft mot för- surning minskar. • Restriktivitet mot avloppsut- släpp och andra åtgärder som väsentligt kan skada natur- miljön.

Militärt skjutområde (Rwm) Härnön R70 utgör ett militärt skjutområde till havs. Det används under begränsade tider Vattenområde för sjöfart (Rwt) och bedöms ha en ringa omgivningspåverkan. Dessa vattenområden utgörs av allmänna far- Under de tider då det inte används för skjut- leder, ankringsplatser samt farleder till indu- ningar är det tillgängligt för ﬁ ske och sjöfart. striernas lastplatser.

Rekommendationer (Rwt) Rekommendationer (Rwm) i Anläggningar eller åtgärder i Anläggningar eller åtgärder som kan försvåra sjöfarten ska som kan försvåra den militära inte tillåtas. användningen ska inte tillåtas.

106 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 6.0 MILJÖ- OCH

HÄLSOKONSEKVENSER 6. Miljö - och hälsokonsekvenser

107 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 6.1 Inledning En översiktsplan leder till en rad konsekvenser, både positiva och negativa. Konsekven- serna av en översiktsplan ska vara lätta att utläsa. Den här översiktsplanen har bedömts med avseende på ekologiska och sociala aspekter. Det som följer är en miljökon- sekvensbeskrivning, MKB, och en hälsokon- sekvensbeskrivning, HKB. I det här kapitlet när det gäller MKB återfi nns en samlad bedömning av planens konsekvenser samt hur planen påverkar de miljömål som fi nns. 6. Miljö - och hälsokonsekvenser på intilliggande kommuner. Möjligheterna Vad gäller HKB fi nns en beskrivande text i till regional utveckling och mellankommunal detta kapitel samt en bedömning av planens samverkan bedöms komma att påverkas posi- konsekvenser utifrån kapitel tre ”Generella tivt utifrån de riktlinjer som föreslås i planen. ställningstaganden”. Strategiskt viktiga miljöaspekter: 6.2 Miljökonsekvensbeskrivning Naturmiljö, kulturmiljö och rekreation • Naturområden Bakgrund och syfte • Strandområden och strandskydd Gällande bestämmelser • Friluftsliv Sedan den 21 juli 2004 ska alla översikts- • Landskapsbild planer miljöbedömas enligt 6 kap 11 – 18 § i • Värdefull kulturhistoriskmiljö miljöbalken. Miljöbedömningen syftar till att integrera miljöaspekter i planen för att främja Bebyggd miljö en hållbar utveckling. Till miljöbedömningen • Bebyggelse ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) • Kollektivtrafi k upprättas. • Vägnät • Energiförsörjning Översiktsplanen • Näringsliv Kramfors kommun har i skrivande stund en gällande översiktsplan från 1990. Den nya Vattenmiljö översiktsplanen syftar till att utveckla befi nt- • Dagvattenhantering liga tätorter och speciella utvecklingsområ- • Vatten och avlopp den, med avseende på boende, kommunika- • Grund- och ytvatten tioner, näringsliv och hållbar utveckling. Hälsa och säkerhet Avgränsning • Trafi kbuller Denna MKB håller en detaljeringsgrad som • Föroreningar är möjlig med hänsyn till översiktsplanens • Ras, erosion och översvämning och andra strategiska nivå. Avgränsningen har skett i risker samråd med Länsstyrelsen Västernorrland. Analysen är i huvudsak geografi skt avgrän- Analysen om hur översiktsplaneförslaget upp- sad till Kramfors kommun. Den mark- och fyller de trafi kpolitiska målen återfi nns under vattenanvändning som föreslås i planen be- såväl ”Bebyggd miljö” som under ”Hälsa och döms inte medföra någon negativ inverkan säkerhet”.

108 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Alternativredovisning form av Ådals/Botniabanan som grund. Detta Nollalternativ innebär bättre pendlingsmöjligheter som kan Ett nollalternativ ska alltid ﬁ nnas med i en komma att gynna kommunen på många sätt, miljökonsekvensbeskrivning och syftar till bland annat arbetsmarknaden och turism- att spegla en trolig utveckling om översikts- näringen. planen inte antas. Översiktsplanen fokuserar på följande Utan planberedskap – helheten förbises sex områden: Nollalternativet innebär viss bostadsutbygg- • Folkhälsa, trygghet och säkerhet nad där efterfrågan ﬁ nns, troligen delvis • Demokrati som enstaka bostadshus ute på landsbygden • Miljömässig hållbarhet i attraktiv naturmiljö. Bebyggelseutveck- • Boendemiljö

lingen blir mer ostyrd vilket innebär större • Kommunikation 6. Miljö - och hälsokonsekvenser spridning av bebyggelsen som i sin tur inne- • Arbetsmarknad bär att vatten- och avloppsförsörjningen och dagvattenhanteringen blir mer spridd istället Planens proﬁ l har en tydlig inriktning mot för samlad. I och med en mer spridd bebyg- social och ekonomisk hållbarhet, men har sam- gelse försvårar nollalternativet möjligheterna tidigt ambitionen att stärka och utveckla den till vägförbättringar, utveckling av bussför- ekologiska och miljömässiga hållbarheten. bindelser samt förutsättningarna för service- relaterad verksamhet. Det blir därmed svårare Kramfors kommuns översiktsplan syftar till att uppnå miljömålen och miljökvalitetsnor- att utveckla beﬁ ntliga tätorter och speciella merna. En utspridd bebyggelse innebär även utvecklingsområden, med avseende på boen- att mer mark tas i anspråk än vid samordning de, kommunikationer, näringsliv och hållbar via planläggning. utveckling.

Om man ser till det tematiska tillägget för För att uppnå detta redovisas i planen bland vindkraft, bedöms nollalternativet på sikt annat följande: medföra att grupper av verk och enstaka verk • Rekommendationer för utrednings- och kan komma till lite här och där över kommu- utvecklingsområden avseende energipro- nens yta samt att varje kW kommer att produ- duktion samt för utvecklingsområden för ceras till en högre miljökostnad jämfört med boende, verksamheter och turism/rekrea- en produktion utifrån översiktsplanens intention (kap 5.5). tioner. • Generella rekommendationer för olika arealtyper (kap 5.6) samt särskilda rekom- Strandskyddet fortsätter att försvåra möjlighe- mendationer för områden av vikt för eko- ten till strandnära bebyggelse, men underlättar logi och miljö (kap. 5.7). Speciellt det senare samtidigt bevarandet av naturmiljön och fri- kapitlet har en mycket tydlig miljöproﬁ l. luftslivets rätt till strand- och vattenområden. I de fördjupningar med mera som anges i Planförslagets miljöaspekter kapitel 7:2 är miljöproﬁ len tydlig, vilket inne- Den övergripande visionen för Kramfors bär att miljöfrågorna kommer att konkretise- kommun är att satsa offensivt med bland an- ras ytterligare under de närmaste årens arbete nat den nya kommunikationsinfrastrukturen i för att stärka och fördjupa översiktsplanen.

109 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Befi ntliga miljöproblem energi- med fl era områden samtidigt som Kramfors kommun har en del äldre indu- oexploaterade naturområden sparas. Pla- striområden som efter utförda studier och nen bedöms därför inte komma att medföra undersökningar har visat sig vara starkt för- någon betydande miljöpåverkan. På lång sikt orenade. Det fi nns en del områden som fått bedöms däremot nollalternativet leda till en riskklass 1 eller 2, vilket betyder mycket stor mer spridd bebyggelse, vilket på sikt kan risk respektive stor risk enligt Naturvårds- komma att medföra betydande miljöpåverkan verkets MIFO-modell. Dessa områden har inom fl era områden. helt eller delvis undersökts och studerats. Vidare studier behövs för vissa områden med- Miljökvalitetsnormer an andra har studerats färdigt och åtgärder Mätningar av utomhusluft sker, så kallad krävs. I Länsstyrelsens regionala program för PM10 (kvävedioxid, bensen och små partik-

6. Miljö - och hälsokonsekvenser arbete med förorenade områden fi nns vidare lar), och resultatet visar att miljökvalitetsnor- information att hämta. men för luft inte överskrids inom Kramfors kommun. Kommunens strategi att satsa på Kommunen har haft stora problem med för- befi ntliga tätorter medför dock att kommu- surning och kalkning har pågått sedan nen avser följa den framtida situationen och 1980-talet. Idag ser läget ljusare ut och kalk- målsättningen är givetvis att miljökvalitets- ningen har minskat. normen för utomhusluft ska innehållas även framgent. Naturområde som anges i kapitel 7 miljöbal- ken eller ett annat område av särskild bety- För miljökvalitetsnormen gällande vatten ut- delse för miljön bedöms idag inte vara utsatt för kommunen inga regelbundna undersök- för hot om miljöpåverkan. ningar. Planen bedöms inte komma att påver- ka miljökvalitetsnormen för vatten, vare sig Betydande miljöpåverkan positivt eller negativt. I planskrivningen fram- Planens rekommendationer för utrednings- hålls att kommunen kommer att medverka i och utvecklingsområden (kap 5.5) har en vattenmyndighetens fortsatta arbete med sta- tydlig intention att kraftsamla för att utveck- tusklassning av vatten, ett ställningstagande la befi ntliga bebyggelsecentra. Denna stra- som är positivt i förhållande till det framtida tegi ger stora möjligheter att arbeta för håll- arbetet med att säkra en god vattenkvalitet bara lösningar inom trafi k-, vatten/avlopp-, inom kommunen. Samlad miljöbedömning

Miljömål och strategiskt viktiga miljöaspekter Nedan följer en samlad bedömning av översiktplanen, en checklista om hur planen påverkar de 16 nationella och regionala miljömålen. Västernorrlands län har satt fem av dessa mål i front- linjen som proﬁ lmål för aktuell period, 2007 – 2020, dessa fem mål är markerade med fet stil i texten. Därefter följer ytterligare en checklista som behandlar hur planen påverkar de olika strategiskt viktiga miljöaspekterna som satts upp för den här miljökonsekvensbeskrivningen.

Checklistorna är utformade så att bedömningen består av: + positiv påverkan, bedöms påverkan bli liten sätts tecknet inom parantes - negativ påverkan, bedöms påverkan bli liten sätts tecknet inom parantes +/- ingen påverkan 6. Miljö - och hälsokonsekvenser + och - både positiv och negativ påverkan. Om något av tecknen bedöms ha en under- ordnad betydelse sätts det inom parantes. Till dessa symboler följer en kommentar som förklarar bedömningen.

Miljömål Översiktsplan Nollalternativ Kommentar

Planen anger att kommunen ska inrikta sig på att främja en övergång till långsiktigt hållbara energisystem, vilket är en tydlig markering för att kommunen vill satsa på en bättre effektivare och mindre kli- 1 Begränsad matpåverkande energiförsörjning. +- klimatpåverkan Ådalsbanan/Botniabanan i samverkan med planens fokus att utveckla beﬁ ntliga bebyggelseområden ger goda möjligheter att kunna utforma hållbara traﬁ klösningar och för att de transportpolitiska målen ska kunna uppfyllas.

Planen anger även att kommunen ska sträva efter ett förbättrat och utökat 2 Frisk luft +- gång- och cykelnät samt att ﬂ er åker kollektivt.

Finns inget i planen som kan med- föra varken positiv eller negativ 3 Bara naturlig påverkan på målet. Dock kan planen +/- +/- försurning på sikt komma att få en positiv effekt vad gäller biltraﬁ kens försurande inverkan.

111 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Miljömål Översiktsplan Nollalternativ Kommentar

Planen medverkar till och underlättar för att förorenade områden under- söks och åtgärdas vid behov. Planen 4 Giftfri anger också ambitiösa målsättningar +- miljö för avloppsvatten- och avfallshantering, allt för att inte ämnen från vårt avfall ska belasta miljön för kommande generationer.

Finns inget i planen som kan med- 5 Skyddande +/- +/- föra varken positiv eller negativ

6. Miljö - och hälsokonsekvenser ozonskikt påverkan på målet.

Finns inget i planen som kan med- 6 Säker +/- +/- föra varken positiv eller negativ strålmiljö påverkan på målet.

Planen anger en viljeinrikting för en förbättring av reningen av avlopps- och spillvatten. Den anger även en viljeinriktning att bygga strandnära där det är lämpligt. Att bygga nära vatten kräver godkända avlopps- lösningar och behöver således inte 7 Ingen + och (-) +/- vara negativt från ett övergödnings- övergödning perspektiv. På lång sikt kan dock aktiviteter nära vatten komma att få en svagt gödande påverkan, och planens påverkan på målet bedöms således bli både positiv och negativ, även om det är troligt att de positiva effekterna kommer att överväga.

Planen pekar på det pågående arbetet med att skydda och återställa sjöar och vattendrag samt skydda värde- fulla marina områden. Som allmän rekommendation stöder kommunen en ekologiskt, socialt och samhälls- ekonomiskt nyttjande av vattenresur- serna. 8 Levande sjöar (+) +/- Planen tar också ett ställningsta- och vattendrag gande att medverka i vattenmyndighetens statusklassning av vatten samt åtgärdsplaner för att nå en god status på våra vattenområden. Sam- mantaget bedöms planen ha en något positiv inverkan på möjligheterna att kunna uppfylla miljömål 8. Miljömål Översiktsplan Nollalternativ Kommentar

Planen har en offensiv inställning till utveckling av vattenskyddsom- råden och medverkar därför till en säkring av grundvattnet på lång sikt. 9 Grundvatten + +/- Planens ”tätortsfokus” bör också på av god kvalitet sikt medföra att andelen enskilda avloppsanläggningar kommer att minska, vilket är positivt för grund- vattenresursen i stort.

Planen intar ett konstruktivt förhåll- ningssätt till de olika riksintressen 6. Miljö - och hälsokonsekvenser som inryms inom Höga Kusten. Kommunens ambition är därvid att få till stånd ändringar som ökar möjligheterna till utveckling inom Högakustenområdet. Att ge ”det levande” större möjligheter inom området. Detta utan att bevarande- intressena påverkas negativt, rekom- 10 Hav i balans mendationerna i översiktsplanen samt levande + +/- tillgodoser fullt ut riksintressena för kust och skärgård naturvård. Planen är även positiv till länsstyrelsens ambition att bilda naturreservat för Bråtan samt för länsstyrelsens BSPA-arbete. Kom- munens vindkraftplan har inte pekat ut några vindkraftområden inom världsarvsområdet, vilket i praktiken omöjliggör byggande av vindkraft inom världsarvsområdet. Planen bedöms därför ha en positiv inverkan på miljömål 10.

Planen innehåller ett generellt ställ- ningstagande att värdefulla naturom- råden ska identiﬁ eras och tillvaratas för kommande generationer samt en rekommendation att använd- 11 Myllrande (+) +/- ning av vattenresurser ska ske på ett våtmarker ekologiskt, socialt och samhällseko- nomiskt hållbart sätt. Sammantaget bedöms planen ha en något positiv inverkan på möjligheterna att kunna uppfylla miljömål 11.

113 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Miljömål Översiktsplan Nollalternativ Kommentar

Planen säger att skogsbruksändamål bör prioriteras vid lov- och till- ståndsärenden och att skogsmarken ska brukas så att fornlämningar inte skadas, samt att de areella näringarna ska verka för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. I kapitel 12 Levande (+) +/- 4.8 framgår kommunens höga proﬁ l skogar vad gäller friluftsliv och naturvär- den. Skogsmarkens sociala värden blir därmed viktiga, bland annat ges 6. Miljö - och hälsokonsekvenser riktlinjen att viktiga tätortsnära skogar ska identiﬁ eras och skyddas. I övrigt påverkar planen målet varken positivt eller negativt.

Planens riktlinjer stämmer väl över- ens med det regionala miljömålet 13. Ett rikt och underlättar för det. Planen beto- + +/- odlingslandskap nar även vikten av att jordbrukslandskapets kulturella värden ska värnas och utvecklas.

Planen ger inte några direkta riktlinjer för ett ökat skydd av den geologiska mångfalden. Dock anger planen att Världsarvet Höga Kusten 14 Geologisk är unikt och ska bevaras, det vill +/- +/- mångfald säga att de landhöjningsvärden arvet baseras på inte får skadas. Samman- taget bedöms planen ha en neutral till svagt positiv position i förhål- lande till miljömål 14.

Planen kommer att ha både positiva och neutrala effekter på målet. Planen anger som allmänt ställnings- tagande att den fysiska planeringen ska bidra till att Kramfors kommun upplevs som en trygg och säker plats 15 God bebyggd för alla, men det ﬁ nns få konkreta + och (-) - miljö riktlinjer för detta arbete. Däremot nämner planen en del riktlinjer vad gäller kommunikation och vikten av den tätortsnära naturen, vilket är positivt.

Fortsättning nästa sida...

114 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Miljömål Översiktsplan Nollalternativ Kommentar

Fortsättning från föregående sida

Kommunen har ett fungerande system för att hantera riskerna för 15 God bebyggd radon i mark, vatten och byggmate- + och (-) - miljö rial. Den samlade bedömningen blir att vissa pusselbitar saknas och att planen därför bedöms ha en blandad påverkan på miljömål 15, men att plustecknet överväger starkt.

Planen håller i sin helhet en beva- 6. Miljö - och hälsokonsekvenser randelinje som får anses innebära en viss positiv påverkan på målet. 16. Ett rikt + +/- Planen markerar turismens betydelse växt- och djurliv och framhåller att den ska bygga på ett hållbart nyttjande av natur- och kulturmiljöer.

115 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Checklista - samlad bedömning av planens konsekvenser

Översiktsplan Nollalternativ Kommentar

NATURMILJÖ, KULTURMILJÖ OCH REKREATION

Kommunens vilja är att bevara de naturområden som ﬁ nns samt utveckla och stärka viktiga värdefulla områden. Ett tydligt ställningsta- gande är att ” den biologiska mång- Naturområden + +/- falden ska bevaras och gärna stär- kas.” Planen lyfter också frågan om 6. Miljö - och hälsokonsekvenser den tätortsnära naturen, bland annat säger planen att ”barn och ungdomar bör ha tillgång till trygga och lätt- tillgängliga närnaturområden”.

Ett tematiskt tillägg ska tas fram där nya möjliga områden för strandnära boende ska pekas ut. Kommunens vilja kommer fram bättre och de exploateringar som kommer att ske i strandnära lägen blir koncentrerade och riktade. Detta underlättar både för exploatörer och handläggare och Strandområden åtgärderna kan genomföras med så +/(-) - och strandskydd liten miljöpåverkan som möjligt. Man kan förmoda att kommande strandskyddsplan kommer att un- derlätta för exploatering inom vissa utpekade områden medan skyddet, på grund av de nya strandskyddsbe- stämmelserna, kommer att öka inom huvuddelen av de strandnära områ- dena inom kommunen.

Kommunen vill utveckla Höga Kusten och Höga Kustenleden som destination för turism och friluftsliv, men anger också en lång rad offensiva ställningstaganden vad gäller friluftslivets utveckling inom hela kommunen. Bland annat föreslås Friluftsliv + +/- 7 utvecklingsområden för turism och rekreation (kap 5.5). Ett speciellt fokus hålls på barn- och ungdoms- perspektivet samt på behovet av närnaturområden.

Fortsättning nästa sida.

116 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Översiktsplan Nollalternativ Kommentar

NATURMILJÖ, KULTURMILJÖ OCH REKREATION

Fortsättning från förra sidan.

Planen förordar att en precisering görs av riksintresset för friluftsliv inom Högakustenområdet samt för Ångermanälven med närområde, det Friluftsliv + +/- vill säga Ådalen, detta för att få ett mer aktuellt underlag för de kommande avvägningar som måste gö- ras. Kommunen vill skydda Flogsta/ 6. Miljö - och hälsokonsekvenser Latbergsområdet med avseende på rekreation och friluftsliv.

Planens fokus på att förstärka beﬁ ntliga bebyggelsestrukturer gynnar på sikt landskapsbilden. Att kommunen planmässigt omöjliggör byggande av vindkraft i Högakustenområdet Landskapsbild + +/- verkar åt samma håll. Planen stipu- lerar också att inom kulturlandskap ska särskilda krav ställas på tillkommande byggnaders anpassning till landskapsbild och lokal byggnadstradition.

Planen markerar att kulturmiljö- vårdsprogrammet ska revideras vilket kommer att ta fram ett mer aktuellt material som underlag i Värdefull + +/- olika frågor rörande kulturmiljön. historisk miljö Planen anger även riktlinjer, som stärker bevarandet av kulturmiljön, vid tillkomst av ny bebyggelse inom dessa områden.

Översiktsplan Nollalternativ Kommentar

VATTENMILJÖ

Planen anger att ny bebyggelse ska samlas och inte spridas ut. För dagvattenhanteringen kan detta komma att få negativa effekter. Ökad Dagvatten- - +/- traﬁ kmängd och mer hårdgjorda hantering ytor minskar möjligheten till upptag av dagvatten i växtligheten. Viktigt att ta hänsyn till detta vid framtida exploateringar. Översiktsplan Nollalternativ Kommentar

VATTENMILJÖ

Planen förmedlar en god vilja genom några allmänt hållna ställningstagan- Vatten och +/- +/- den, men inget som får några påtag- avlopp liga konsekvenser, varken positiva eller negativa.

Planen medverkar till en säkring av grundvatten och grundvattenkvalite- ter på lång sikt. Planen anger att det

6. Miljö - och hälsokonsekvenser Grundvatten + +/- ska ﬁ nnas ändamålsenliga vatten- och ytvatten skyddsområden för alla kommunala vattentäkter, och även för de större enskilda vattentäkter som ﬁ nns.

Översiktsplan Nollalternativ Kommentar

BEBYGGD MILJÖ

Kommunen vill anlägga fl er pendlarparkeringar, vilket kan bidra till att fl er väljer kollektivtrafi k. Planen gör också ett tydligt ställningstagande att miljöanpassade transportsätt, bland Kollektivtrafi k+ - annat kollektivtrafi k, ska prioriteras Nollalternativet kommer på sikt att leda till en mer spridd bebyggelse- struktur, vilket kan komma att för- sämra möjligheterna för kollektivtrafi ken jämfört med dagens situation.

Planen anger ett fl ertal ställnings- taganden som markerar en vilja att ha ett väl fungerande vägnät inom kommunen (kap 4.6). Förslagen har Vägnät + +/- ett fokus på att utveckla gång- och cykelvägar, bytespunkter för att stärka kollektivtrafi ken, pendlarparkeringar, kopplingarna till järnväg och fl yg med mera.

Med planen visar kommunen en tydlig vilja att utveckla näringslivet. Näringsliv + +/- Detta kan ge väldigt positiva effekter på arbetslivet och hela kommunen.

118 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Översiktsplan Nollalternativ Kommentar

HÄLSA OCH SÄKERHET

Planen rekommenderar att all ny bebyggelse inom störningsområde Traﬁ kbuller +/(-) +/- från ﬂ ygplatsen, järnväg och större allmän väg ska föregås av en pröv- ning visavi bullermålen.

Planen anger att markundersök- ningar ska utföras vid misstanke om förorenad mark när exploatering- Föroreningar + +/- intresse ﬁ nns. Förorenade områden 6. Miljö - och hälsokonsekvenser med riskklass 1 och 2 ska undersö- kas och lämpliga åtgärder ska vidtas vid behov.

Planen hänvisar till den översiktliga kartering som ﬁ nns från 2007, och anger som riktlinje att risken för ras, erosion och översvämning ska beaktas vid all planering och vid Ras, erosion och +/- +/- ansökningar om bygglov. Planen ger översvämning dock inga konkreta riktlinjer för hur det allmänna kunskapsunderlaget för riskvärderingen ska kunna förbätt- ras, och planen blir därför relativt neutral/passiv i frågan. 6.3 Hälsokonsekvensbedömning stabilt och dynamiskt samhälle där grundläg- Kramfors kommun ska vara en kommun där gande mänskliga behov uppfylls. livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha invånare Precis som miljömålen utgör basen för den som är friska och kan vara i arbete är sanno- ekologiska hållbarheten utgör folkhälsopoli- likt en av de allra viktigaste förutsättningarna tikens elva målområden grunden för den so- för att en kommun ska utvecklas. ciala hållbarheten. För att föra in den sociala dimensionen av hållbar utveckling i kommu- Forskning visar att god hälsa i befolkningen nal planering kan en analys genomföras med leder till ekonomisk tillväxt medan en ekono- hjälp av en så kallad hälsokonsekvensbeskriv- misk tillväxt inte lika tydligt leder till bättre ning (HKB). hälsa. Därmed är det viktigt att inte enbart

6. Miljö - och hälsokonsekvenser se folkhälsan som ett mål, utan även som ett En analys av social hållbarhet av Kram- medel för kommunens utveckling. fors översiktsplan innebär att systematiskt beskriva och bedöma hälsokonsekvenserna Hållbar utveckling och analys för olika befolkningsgrupper av planens inne- av sociala konsekvenser håll. Utgångspunkt för bedömningen är de så Enligt regeringens strategi för hållbar utveck- kallade bestämningsfaktorerna för hälsa som ling ska alla politiska beslut ta hänsyn till utgörs av två perspektiv: faktorer i samhället sociala, miljömässiga och ekonomiska kon- och levnadsvanor. Hälsans bestämningsfak- sekvenser. Som deﬁ nierats i kapitel 1 inne- torer ligger till grund för Sveriges elva folk- bär social hållbarhet att bygga ett långsiktigt hälsomål.

Folkhälsans målområden • Delaktighet och inﬂ ytande i samhället • Ekonomiska och sociala förutsättningar • Barn och ungas uppväxtvillkor • Hälsa i arbetslivet • Miljöer och produkter • Hälsofrämjande hälso- och sjukvård • Skydd mot smittspridning • Sexualitet och reproduktiv hälsa • Fysisk aktivitet • Matvanor och livsmedel • Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Att genomföra en social analys på ett övergri- pande beslutsunderlag som en översiktsplan är viktigt, men för att än tydligare visa på effekterna av planen på olika befolkningsgrupper bör den sociala analysen genomföras på åtgärdsnivå. Alltså där översiktsplanen övergår i handling.

120 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Vad betyder översiktsplanen för folkhälsan? Översiktsplanen är ett dokument som skapar förutsättningar för medborgarnas livsmiljö genom riktlinjer för till exempel hållbar utveckling, jämställdhet och tillgänglighet. Översiktsplanen skapar en viktig grund som Kramfors kommuns invånare lever i. Kvalitén på livsmiljön kan mätas genom folkhälsan.

Strategiskt viktiga områden för folkhälsan Metod som kan främjas av översiktsplanen En hälsokonsekvensbedömning/social ana- • Bostadsutbudet – för att motverka segrega- lys har fem steg. Första steget var att bedöma tion ska planering och anläggning av nya behovet av att genomföra en social analys på bostäder och upprustning av beﬁ ntliga översiktsplanen. Eftersom översiktsplanen har planeras utifrån behov hos kommunens betydelse för folkhälsan ansågs det relevant

olika befolkningsgrupper och ske i samråd att genomföra en hälsokonsekvensbedöm- 6. Miljö - och hälsokonsekvenser med boende. ning. • Trygga mötesplatser – för gemenskap vilket ökar delaktighet och inﬂ ytande. Efter denna bedömning planerades analysen • Kommunikationer – för att främja tillgång (steg 2) genom att göra avgränsningar och till utbildning, arbete och fritidssysselsätt- antaganden inom prioriterade grupper, urval ning. av folkhälsomål och tillhörande indikatorer. • Gång och cykelvägar – att utveckla infra- Själva analysen (steg 3) genomfördes med struktur som stödjer fysisk aktivitet påver- hjälp av en hälsomatris, vilket möjliggör en kar människor att exempelvis välja cykeln systematisk genomgång av bestämningsfak- framför bilen. torernas betydelse för olika målgrupper. Slut- • Grönområden – parker, natur i nära anslut- satserna (steg 4) redovisas i slutet av detta ning till bostadsområden skapar trivsel, kapitel. Uppföljning och utvärdering av utfal- välbeﬁ nnande och inbjuder naturligt till let (steg 5), som är det sista steget i en HKB, fysisk aktivitet. är i dagsläget inte aktuella.

121 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Avgränsningar och antaganden Den sociala analysen av Kramfors kommuns översiktsplan gäller kapitel 3 ”Generella ställ- ningstaganden”. Analysen bygger på ett för översiktsplanen relevant urval av folkhälso- politikens målområden och tillhörande indikatorer. Enligt HKB ska ett nollalternativ simuleras, men då det inte ﬁ nns ett ”icke- översiktsplansalternativ” används översikts- planen som den referens ur vilken analysen hämtat fakta från.

6. Miljö - och hälsokonsekvenser Det är viktigt att påpeka att den analys av social hållbarhet som gjorts är genomgående kvalitativ. Analysen visar på de förutsätt- ningar som fi nns för att medborgarnas hälsa kan påverkas till det bättre, sämre eller förbli oförändrade. Det fi nns inte möjlighet att på- Kvinnor och män 26-65 år visa storleksordningen av positiva respektive Denna grupp omfattar en stor del av befolk- negativa effekter. ningen och är den grupp som i störst utsträck- ning rör sig på arbetsmarknaden och drabbas Val av befolkningsgrupper hårt av ett utanförskap från densamma. Översiktsplanens generella ställningstagan- Stödjande miljöer för balans mellan arbete den påverkar fl era befolkningsgrupper. I och fritid kan främjas genom lättillgängliga analysen har barn, unga, unga vuxna, vuxna, kommunikationer och närhet till grönområ- äldre och funktionsnedsatta varit i fokus. den, både via arbete och hemmiljö. Genus har beaktats. Kvinnor och män 66 år och äldre Flickor och pojkar 0-15 år Eventuella svårigheter att röra sig kräver när- Ungdomar och unga vuxna 16-25 år het till grönområden för en möjlighet att ta sig Enligt Kramfors kommuns barn- och ung- ut. Äldre är en grupp med många olika behov domspolicy ska ett barn- och ungdomsper- och möjligheter att röra sig i samhället. spektiv alltid genomsyra kommunens verksamhet. En god uppväxt speglas bland annat Närhet till service på landsbygden men också av säkerhet och trygghet i omgivande miljöer, i stadsmiljön är en annan parameter, som är tillgång till fritidsaktiviteter och en miljö som viktig för äldres hälsa, trygghet och möjlighet främjar fysisk aktivitet. att leva ett självständigt liv.

För denna grupp fi nns ett stort behov av Personer med olika typer av ett väl fungerande utbildningssystem med funktionsnedsättningar grundskola samt tillgång till gymnasiala och Allt planarbete ska identifi era de processer eftergymnasiala utbildningar som matchas av som utgör ett hinder för personer med funk- omgivande arbetsmarknad. Barn och unga på- tionsnedsättning som kan leda till brister i verkas i större utsträckning än vuxna av luft- delaktighet och ojämlikhet, till exempel till- föroreningar, buller och andra miljöfaktorer. gänglighet i bostads-, trafi k- och arbetsmiljö.

122 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 Val av målområden och tillhörande indikatorer

Översiktsplanens generella ställningstaganden har på ﬂ era vis påverkan på hälsoutvecklingen och påverkar eller påverkas därmed av ett ﬂ ertal av folkhälsopolitikens målområden. Under respektive målområde har ett antal indikatorer valts utifrån relevans för översiktsplanens innehåll.

Beskrivningarna av dessa är, om inte annat anges, gjorda med stöd av Folkhälsoinstitutets checklista för val av målområden och indikatorer vid hälsokonsekvensbedömning.

Delaktighet och infl ytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Socialt deltagande Tillgång till utbildning Hälsa formas i ett samspel mellan indivi- Utbildningsnivå är en avgörande faktor för duella förutsättningar och den omgivande hälsa och har ett starkt samband med männis- 6. Miljö - och hälsokonsekvenser sociala miljön. För att må bra ﬁ nns behov av att kors levnadsvanor. Desto högre utbildning en känna delaktighet och möjlighet att påverka. person har desto bättre är den genomsnittliga Socialt deltagande som att medverka i fören- hälsan. Detta är beroende av att utbildnings- ingsliv, skriva insändare i tidningar, umgås nivå avgör position på arbetsmarknad, vilket med vänner eller familj är en form av socialt i sin tur påverkar tillgången till materiella re- deltagande som ger förutsättning till att kunna surser liksom risken att utsättas för fysiska förstå det samhälle vi lever i. och psykosociala riskfaktorer i arbetsmiljön.

Trygghet i närmiljön Trygghet är ett grundläggande mänskligt behov och spelar stor roll för vårt välbefi nnande. Det fi nns starka samband mellan trygghet och självskattad hälsa. En miljö som upplevs vara otrygg begränsar rörelsefriheten och minskar därmed möjligheten till rekreation och fysisk aktivitet. Även den psykiska hälsan påver- kas av den stress det kan innebära att bo i ett otryggt område. Fysisk tillgänglighet Grundläggande förutsättning för delaktighet i Tillgång till sysselsättning samhället är tillgänglighet. Att kunna bestäm- Arbete är människors huvudsakliga källa till ma över sin tillvaro genom möjlig rörelsefri- inkomst och försörjning. Att vara del av en het påverkar hälsan positivt och underlättar arbetsplats påverkar delaktigheten i samhället delaktighet. samt relationerna till andra människor. Trygga och goda uppväxtvillkor Sunda och säkra miljöer och produkter Meningsfull fritid Exponering för buller Deltagande i olika aktiviteter på jämställda Buller kan ge psykologiska och fysiologiska och jämlika villkor är en viktig del av en stressrelaterade symptom, vilka påverkar det trygg uppväxt. Det är viktigt att barn och unga allmänna välbefi nnandet. Buller från väg- och under sin uppväxt får utrymme för kreativitet fl ygtrafi k har visat sig öka risken för hjärt- och eget skapande. och kärlsjukdom. Effekter av buller varierar beroende på var man exponeras. I till exempel Barns och ungas infl ytande hemmet störs sömn, vila och avkoppling samt Delaktighet och infl ytande har stor betydelse möjligheten att uppfatta tal av buller. för barns och ungas utveckling. Goda relatio- ner till kamrater och lärare har inverkan på den Riskmiljöer 6. Miljö - och hälsokonsekvenser psykiska hälsan. Utveckling av barns kompe- Risken att skadas fi nns i olika miljöer som be- tens i skolan är hälsofrämjande. Att ha möj- rörs av denna plan, exempelvis trafi k-, skol-, lighet att påverka och förändra ger ett större fritids- arbets- och bostadsmiljöer. Här kan självförtroende och en känsla av att man som olycksfall men också självtillfogade skador människa är värd något. Att vara delaktig ger eller skador genom våldshandlingar uppstå. också en känsla av att vara respekterad. Detta är viktigt under barn- och ungdomstiden. Ökad fysisk aktivitet Aktiv transport och tillgång till grönområden Relation barn och föräldrar Stödjande miljöer för aktiv transport förenklar Den mest betydande sociala resursen för valet för människor att naturligt vara fysiskt barn och ungdomar är föräldrarna. Psykisk aktiva. Dessa miljöer kan innebära tillgång hälsa och en god familjesituation har starka till allmänna kommunikationer, gång- och samband. Ekonomiska villkor och föräldrars cykelbanor samt tillgång till grönområden. ansvar påverkar miljön i hemmet. Fysisk aktivitet påverkar den fysiska, mentala och sociala hälsan. För rekreation och fysisk aktivitet bör grönområden, lekplatser, idrotts- platser med mera fi nnas inom 5-10 minuters gångavstånd från bostaden eller arbetsplatsen. Grönområden bör fi nnas tillgängligt för alla

Samlad bedömning av det sociala perspektivet Analysen av kapitel 3 ”Generella ställnings- taganden” (s 26-29) är positiv. Vid detaljplanering, projektering med mera bör en social Ökad hälsa i arbetslivet analys genomföras för att förtydliga åtgärders Balans arbetsliv/fritid ger tid konsekvenser för olika befolkningsgrupper. för återhämtning En viktig del för ett hälsosamt arbetsliv är Att behoven för att må väl ser olika ut hos möjligheten till nedvarvning och återhämt- olika befolkningsgrupper vet vi idag. Det är ning mellan arbetspass. Arbetsplats med när- viktigt att kommunens arbete speglar diver- het till grönområde/rekreationsområde ger sitet för att undvika att omedvetet skapa en bättre förutsättningar för återhämtning. segregerande livsmiljö.

124 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 6. Miljö - och hälsokonsekvenser

Social analys hälsomatriser Teckenförklaring för matriserna som presenteras på nästa uppslag + Förbättring för markerad befolkningsgrupp - Försämring för markerad befolkningsgrupp 0 Oförändrat/marginell förändring för markerad befolkningsgrupp Lämnas en ruta tom bedöms ställningstagandet inte ha någon påverkan på bestämningsfaktor/befolkningsgrupp.

125 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 6. Miljö - och hälsokonsekvenser

Mål för folkhälsan Bestämningsfaktorer Ställningstagande Flickor/ Ungdomar/ Kvinnor/ Kvinnor/ Personer med för folkhälsan pojkar Unga vuxna män män olika typer av 0-15 år 16-25 år 26-65 år 66 år funktionsned- och äldre sättningar

1. Delaktighet och Socialt deltagande Folkhälsa, trygghet, säkerhet + + + + + infl ytande Demokrati + + + + + Miljömässig hållbarhet + + + + Boendemiljö + + + + och - + och - Kommunikation + + + + + Arbetsmarknad + + 0 +

Fysisk tillgänglighet Folkhälsa, trygghet, säkerhet + + + + + Demokrati + + + + + Boendemiljö + + + + + Kommunikation + + + +

2. Ekonomisk och Tillgång till Boendemiljö + + + + social trygghet utbildning Kommunikation + + + + Arbetsmarknad + + +

Trygghet i Boendemiljö 0/+ 0/+ 0/+ 0/+ 0/+ närmiljö Kommunkation 0/+ 0/+ 0/+ 0/+ 0/+

Tillgång till Folkhälsa, trygghet, säkerhet + + + + sysselsättning Boendemiljö + + + + Kommunikation + + + + Arbetsmarknad + + + Mål för folkhälsan Bestämningsfaktorer Ställningstagande Flickor/ Ungdomar/ Kvinnor/ Kvinnor/ Personer med för folkhälsan pojkar Unga vuxna män män olika typer av 0-15 år 16-25 år 26-65 år 66 år funktionsned- och äldre sättningar

3. Trygga och goda Meningsfull fritid Folkhälsa, trygghet, säkerhet + + + uppväxtvillkor Demokrati + + + Boendemiljö + + + Kommunikation + + +

Barns och ungas Folkhälsa, trygghet, säkerhet + + + infl ytande Demokrati + + + Kommunikation + + +

Relation barn och Folkhälsa, trygghet, säkerhet + + + + föräldrar Demokrati + + + + Boendemiljö + + + +

4. Ökad hälsa i Balans arbetsliv/ Folkhälsa, trygghet, säkerhet + + + arbetslivet privatliv ger tid för Demokrati + + + återhämtning Miljömässig hållbarhet + + + Boendemiljö + + + Kommunikation + + + Arbetsmarknad + + +

5. Sunda och säkra Exponering för buller Folkhälsa, trygghet, säkerhet 0/- 0/- 0/- 0/- 0/- miljöer och Miljömässig hållbarhet 0/- 0/- 0/- 0/- 0/- produkter Boendemiljö 0/- 0/- 0/- 0/- 0/-

Riskmiljöer Boendemiljö +och – +och – +och – +och – + och – Kommunikation +och – +och – +och – +och – +och – Arbetsmarknad +och – +och – +och – +och –

6. Ökad fysisk Stödjande miljöer för Folkhälsa, trygghet, säkerhet + + + + + aktivitet aktiv transport Demokrati + + + + + och grönområden Miljömässig hållbarhet 0/+ + + + + Boendemiljö + + + 0/+ + Kommunikation 0/+ + + + + Arbetsmarknad + + +

6. Miljö - och hälsokonsekvenser 7. Genomförande

7.0 GENOMFÖRANDE

128 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 7.1 Inledning Översiktsplanen är vägledande för beslut gällande användningen av mark- och vattenområden. Översiktsplanen ska underlätta för kommunen och andra myndigheter vid beslut i enskilda ären- den som gäller planering, byggande och resurshushållning.

Översiktsplanen ska ligga till grund för detaljplanering och andra utredningar med sikte på ett

konkret genomförande. Detta gäller även för planerade fördjupningar och tematiska tillägg till 7. Genomförande översiktsplanen. Framtaget material ska kunna användas vid en framtida översyn och revidering av översiktsplanen.

7.2 Genomförande När översiktsplanen är antagen ska en årlig redovisning ske till kommunstyrelsen hur arbetet med att genomföra planens ställningstaganden och intentioner fortlöper. Kommunfullmäktige ska varje mandatperiod ta ställning till om översiktsplanen är aktuell.

För att komplettera och stärka översiktsplanen föreslås följande kommunala styrdokument: • Fördjupad översiktsplan för Höga Kusten • Fördjupad översiktsplan för Ådalen • Tematiskt tillägg till översiktsplanen med tema strandskydd och strandnära boende, som inkluderar landsbygdsutveckling i strandnära läge, så kallade LIS-områden • Revidera kulturmiljövårdsprogrammet • En kustplan • Riktlinjer för bostadsförsörjning • Plan/riktlinjer för gång- och cykelnätet • Plan/riktlinjer för närnaturområden vid skolor

129 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 BILAGA 1 Lista över naturmiljöer med områdes- skydd enligt miljöbalken kapitel 7

Löpnummer Namn Typ av områdesskydd N1 Skuleskogen Nationalpark, natura 2000 N2 Omneberget Naturreservat, natura 2000 N3 Gnäggen Naturreservat, natura 2000 N4 Svartnäsudden Naturreservat, natura 2000 N5 Halsviksravinen Naturreservat, natura 2000 N6 Sör-Lappmyran Naturreservat, natura 2000 N7 Villmyran Naturreservat, natura 2000 N8 Högbonden Naturreservat, natura 2000 N9 Älgberget-Björnberget Naturreservat, natura 2000 N10 Högkälstoppen Naturreservat N11 Icktjärn Naturreservat N12 Lidberget Naturreservat N13 Mjältön Naturreservat N14 Norrfällsviken Naturreservat N15 Högklinten Naturreservat N16 Rotsidan Naturreservat N17 Skuleberget Naturreservat N18 Storsand Naturreservat N19 Storön Naturreservat N20 Finn-Stenbittjärnsbäcken Naturreservat N21 Godgrubberget Naturreservat N22 Herrestaberget Naturreservat N23 Hugstmyrhöjden Naturreservat N24 Lidängen Natura2000 N25 Grönviksﬂ asen Djur- och växtskyddsområde N26 Långskärsklubben Djur- och växtskyddsområde N27 Skorporna Djur- och växtskyddsområde N28 Biotopskydd N29 Biotopskydd N30 Biotopskydd N31 Biotopskydd N32 Biotopskydd N33 Biotopskydd N34 Biotopskydd N35 Biotopskydd N36 Biotopskydd N37 Biotopskydd N38 Biotopskydd N39 Biotopskydd N40 Biotopskydd Löpnummer Namn Typ av områdesskydd N41 Biotopskydd N42 Biotopskydd N43 Biotopskydd N44 Biotopskydd N45 Biotopskydd N46 Biotopskydd N47 Biotopskydd N48 Biotopskydd N49 Biotopskydd N50 Biotopskydd N51 Biotopskydd N52 Biotopskydd N53 Biotopskydd N54 Biotopskydd N55 Biotopskydd N56 Biotopskydd N57 Biotopskydd N58 Biotopskydd N59 Biotopskydd N60 Biotopskydd N61 Biotopskydd BILAGA 2 Lista över vattenskyddsområden enligt miljöbalken kapitel 7

Vs 1 Docksta Vs 2 Möckelsjön (Invik) Vs 3 Mjällom Vs 4 Norrfällsviken Vs 5 Nordingråvallen Vs 6 Bönhamn Vs 7 Bålsjön Vs 8 Herrskog (formalia påbörjad för upphävande av skyddsområde) Vs 9 Torrom Vs 10 Nordvik Vs 11 Nyadal Vs 12 Ållsta (Kyrkdal) Vs 13 Angsta Vs 14 Sjöbysjön (Östby)

132 Översiktsplan för Kramfors kommun 2013 BILAGA 3

BILAGA 4 Antagande kommunfullmäktige

BILAGA 5 Förteckning över fotografi erna

Sida Beskrivning Fotots ägare

9 Berghamn Kramfors kommun

10 Dannero travbana . Kramfors kommun

10 Boulebana i Kramfors Kramfors kommun

10 Rövarbyn i Docksta Kramfors kommun

10 Torghandel i Kramfors Kramfors kommun

11 Dokument Kramfors kommun

12 Höglosmen Oskar Norrgrann

13 Barnen och unga i centrum Marie Näslund

15 Boendemiljö Kramfors kommun

16 Kul i sanden på Hörsång Kramfors kommun

17 Symboler för manligt och kvinnligt Stockphotomedia

18 Högakustenbron. Pelle Nordlander/Kramfors Turism

19 Två vackra broar, Sandöbron och Högakustenbron Kramfors kommun

20 Styresholmsspelen Kramfors Turism

20 Lastning i Industriådalen Kramfors kommun

21 Cykla i kommunen är en upplevelse Kramfors kommun

23 Ett fönster på Högbonden öppet mot framtiden Ann-Cathrin Granbäck

24 Resecentrum Kramfors kommun

25 I Kramfors ska barnen stå i fokus Pelle Nordlander/Kramfors Turism

26 Bergsklättring är populärt i Höga Kusten Kramfors kommun

27 Snöskovandring i Skuleskogen Urban Lidbaum

28 På våren blommar scillan vackert i Omne. Ann-Cathrin Granbäck

29 Tågen går åter på Ådalsbanan Kramfors kommun

30 Flygbild över Väja/Dynäs Kramfors kommun Sida Beskrivning Fotots ägare

31 Ytterlännäns gamla kyrka Kramfors kommun

33 Än ﬁ nns några yrkesﬁ skare kvar Kramfors kommun

34 I kommunen ﬁ nns gott om möjlighet till sportﬁ ske Kramfors kommun

35 Kejsarstaden i Bollsta Kramfors kommun

35 Höga Kustenbåtarna Kramfors kommun

38 Boendemiljö i Nyland. Lilian Westerman

39 Nybygge i Norrfällsviken Ann-Cathrin Granbäck

41 Utsikt över Gaviksfjärden Anna Greta Tjäder

42 Skuleberget i vinterskrud Kjell Lungström/Kramfors Turism

42 Västeråsen Oskar Norrgrann

43 Vandring i Skuleskogen Peder Sundström/Kramfors Turism

44 Den sällsynta orkidén Norna Ann-Cathrin Granbäck

45 Utsikt från Stortorget i Häggvik Pelle Nordlander/Kramfors Turism

46 Bollstaån. Kramfors kommun

47 Kajak på Rotsidan Ann-Cathrin Granbäck

50 Vy från Borgberget Kramfors kommun

51 Sandslån under ﬂ ottningstiden Länsmuséet Västernorrland

51 Häxmuséet på Sandslån Mikael Engman/Kramfors Turism

51 Flottning på Sandslån Länsmuseet Västernorrland

51 Ådalen 31 Minnesmärke Kramfors Turism

52 Norrfällsvikens kapell Ann-Cathrin Granbäck

52 Överingenjörsvillan på Svanö Kramfors kommun

53 Kulturreservatet Marieberg Johan Sjöström

56 Resecentrum i Kramfors Urban Lidbaum

57 Godståg Kramfors kommun Sida Beskrivning Fotots ägare

57 Ådalen III vid Sandslån Kramfors kommun

58 Turistvägskylt Kramfors kommun

58 Höga Kusten Airport Höga Kusten Airport

59 Skulebergets klassiska siluett Ann-Cathrin Granbäck

59 Carl XVI Gustaf inviger Bottniabanan Ann-Cathrin Granbäck

60 Incheckning på Höga Kusten Airport Höga Kusten Airport

60 Ådalen III. Kramfors Turism

61 Pendlarparkeringen i Ullånger Ann-Cathrin Granbäck

62 God service Bildarkivet

65 Miljöarbete för människor och natur Kramfors kommun

66 Vindkraftverk på Hornöberget Kramfors kommun

67 Dricksvatten, för oss en självklarhet Bildarkivet

70 Skulebacken Urban Lidbaum

71 Rekreation och motion i ett Peder Sundström/Kramfors Turism

71 Fiske på fritiden är populärt Kramfors Turism

71 Båthamnen i Ullånger Kramfors kommun

72 Vandring längs Högakustenleden Ann-Cathrin Granbäck

73 Kramfors skatepark Kramfors kommun

73 Flogstabadet Kramfors kommun

74 Golfbanan i Norrfällsviken Peter Swedin

74 Vitsippor på Västeråsen Oskar Norrgrann

77 Västeråsen Oskar Norrgrann

78 Havsöring Kramfors kommun

81 Limstagatan i Kramfors Ann-Cathrin Granbäck

82 Industribild från Bearbetningscenter Ann-Cathrin Granbäck Sida Beskrivning Fotots ägare

82 Torbjörn Larsson, VD Dockstavarvet Ann-Cathrin Granbäck

83 Kramforsskolan. Kramfors kommun

83 Kvarnbacken Kramfors kommun

84 Transportsätt Stockphotomedia

84 Shopping Stockphotomedia

84 Marknad Kramfors kommun

85 Klapperfält på vägen till Högklinten, Nordingrå. Kramfors kommun

87 Räddningstjänsten Kramfors kommun

88 Flygfoto över Svanö fabrik, 1920-talet NCB:s arkiv

88 Sanering på Svanö Swepro

89 Illustration över buller Stockphotomedia

91 Kramfors stad Erica Björk

94 Vackra träd Urban Lidbaum

95 Skuleberget Pelle Nordlander/Kramfors Turism

96 Vy i Mäland, Nordingrå. Kramfors kommun

97 Norrfjärden mot Vårdkallberget Willy Jonsson

98 Bönhamn Ann-Cathrin Granbäck

102 Vy över Storsjön i Skog Kramfors kommun

102 Vy över Strinne Kramfors kommun

103 Docksta Urban Lidbaum

104 Järnvägen Ann-Cathrin Granbäck

105 Box, Marieberg, Bjärtrå Ann-Cathrin Granbäck

105 Fackelblomster Oskar Norrgrann

106 Sandöbron Urban Lidbaum

106 Havet lockar till utomshusvistelser Kramfors kommun Sida Beskrivning Fotots ägare

107 Fysisk aktivitet främjar god hälsa Kramfors kommun

108 Kramfors kommuns första översiktsplan Kramfors kommun

110 Gammal industribyggnad vid Hallstanäs Björn Strömberg

115 Badet vid Butjärn i Bjärtrå Kramfors kommun

119 Fotbollskillar Kramfors kommun

120 Fiske vid Högakustenbron. Pelle Nordlander/Kramfors Turism

121 Härlig väg att strosa i Måviken, Mjällom Kramfors kommun

122 Höga Kusten Expo Kramfors kommun

123 Polisens närvaro ger trygghet Kramfors kommun

123 Studenter Stockphotomedia

124 Pojke målar med förälder Stockphotomedia

125 Klädhängaren i Ullånger Kramfors kommun

125 Mjällomsvikens vandrarhem Kramfors kommun

125 Bokbussen Kramfors kommun

128 Bagerskor vid Kramfors hembygdsgård Kramfors kommun

129 Kramfors stad Erica Björk

129 Världsarvsleden Kramfors kommun

129 Herberts stråle, Kramfors Kramfors kommun