<<

8 / 2 0 0 7

Julpsalmer som berör

Lou-Lou hittade tron som vuxen Internationellt arbete i fokus

P O R T A L E N 8 / 2 0 0 7  Strängnäs stiftstidning www.strangnasstift.se Strängnäs stiftstidning Gemenskapen behövs Utgivare Stiftsstyrelsen i Strängnäs stift

L e d a r e n Ansvarig utgivare Julhelgen är bärare av många idealiseringar, som sällan har med det Hans-Erik Nordin

kristna budskapet att göra. Julfirandet aktualiserar också viktiga honnörsord som Redaktör frihet och gemenskap. Text + Hans-Erik Nordin • foto magnus aronson Albin Andréasson, [email protected] Daniel Wistrand rihet – med många dagars ledighet från ar­ som något av det tråkigaste man kan uppbåda. [email protected] Tel 08-626 99 09 betets plikter, likaväl som det kan ge en Filmen handlar om människor som lever i ödslig känsla om ensamheten blir alltför relationslöshet fastän man lever eller står i nå­ Redaktionsråd F Nils-Åke Carlsson påtaglig. Gemenskap – att få samlas i familjen gon slags relation. Människor är utelämnade åt Christer Jonsson och rå om varandra eller frukta spänningar och ensamhet, relationsfattigdom eller rättare sagt Göte Karlsson skör gemenskap. Bilden av julen varierar. - de lever i fattiga relationer. Filmen som jag Agneta Larsson Janne Manni För en tid sedan läste jag ledaren i en av ser den utgör en tolkning av vad det är att vara Gunnel Mellqvist våra dagstidningar apropå familjen som sam­ människa i vår tid. Om tristessen och känslo­ Carina Norlen

hällets minsta beståndsdel. Där stod ungefär så kylan och bristen på empati breder ut sig, vad grafisk form här. ”Det liberala samhällets minsta bestånds­ för slags frihet ger det? En människosyn antyds Anneli Dahlberg

del är inte familjen utan individen.” Det är så som till och med ser människors lidande som Adress sant. Detta är det arv vi fått från det moderna ondska i stället för skada. Strängnäs stiftstidning samhället. Det fanns en tid när individuell fri­ Hoppet i filmen står till några ensamma in­ Box 84, 645 22 Strängnäs het trycktes ned. Man skulle rätta sig efter vad divider som var och en övar på sitt instrument. Telefon kungen bestämt och vad husfadern bestämt. De träffas, det gemensamma utvecklas, en or­ 0152-234 00 Men så kom uppbrottet och vi fick frihet att kester skapas och musiken tar form. Mitt i allt Fax bestämma själva, frihet att rösta, frihet att ut­ bärs filmen av humor och förmedlar en värme 0152-234 56 trycka vår mening. hos betraktaren för de olika karaktärerna. Hemsida Men friheten har ett pris när den drivs till www.strangnasstift.com sin spets. När samhällets minsta beståndsdel Vad är kyrkans roll i ett sådant samhälle? Adressändring Inger Andersson ytterst är individen kan det utveckla ett sam­ Om Roy Andersson träffar rätt i sin beskrivning Månd-tors fm 0152-234 29 hälle av ensamma människor. Denna frihet som är det väl relationsbygge och gemenskap som [email protected] getts oss kan bli vår förbannelse. Konsten är att är en del av svaret. Men, skulle jag vilja tillägga, leva så att frihetens vinst inte äts upp till priset en kyrka som också ser individen. En kyrka av relationsfattigdom. Frihet och gemenskap som förmår hantera vår tids tvetydighet och ge behövs i en ömsesidig spänning. Det ena skall plats både för individ och gemenskap. Är det inte spelas ut mot det andra. inte åt det hållet julens budskap vetter? Julen handlar ju om Gud som vill upprätta Men hur är det? Hur mår vi? En spegling av relation med sin avbild, att dra oss in i sin ge­ samhällsklimatet ges i Roy Andersson nya film menskap. Gud vill komma nära. Du levande. Det är en klassisk Roy Anders­ Julen handlar om hur en ny ge­ sonfilm med färger i svagt gula, grå och gröna menskap upprättas med början Omslagsfoto nyanser. Interiörer och exteriörer är spartanska i ett stall. Och en ny musik kan Henrik Sellin intill tristess. 60-talsmöbler och inredning som ljuda i världen när försoningens Lou-Lou Hillstad fann en väg vi ärvt från framgångens årtionden framstår här ord tar gestalt. tillbaka till kyrkan.

 PORTALEN 8/20078 /2007 Lou-Lou fann vägen tillbaka till kyrkan

I september skrev Portalen om utträdare som väljer att lämna Svenska kyrkan. Lou-Lou Hillstad från Sorunda har gjort motsatt resa. Från djup skepsis mot tro och kyrka till en personlig gudstro

Strängnäs stiftstidning och ett starkt engagemang i Ösmo-Torö församling. Utgivare Stiftsstyrelsen i Strängnäs stift Text Daniel Wistrand • Foto henrik sellin Ansvarig utgivare Hans-Erik Nordin Redaktör Under hela sitt vuxna liv har Lou-Lou – Det här blev ett forum för mig Albin Andréasson, [email protected] Hillstad hållit sig borta från Gud och att gå och dryfta de frågor som jag kyrkan. Ett aktivt avståndstagande samlat på mig och känna om det här Daniel Wistrand [email protected] från allt vad kristen tro heter och en med kristen tro var något för mig, Tel 08-626 99 09 uppgörelse med barndomens guds­ ­säger Lou-Lou och tystnar ett slag.

Redaktionsråd bild. – Alla i gruppen hade olika rygg­ Nils-Åke Carlsson – Jag är uppvuxen i ett frireligiöst säckar och olika startpunkter och Christer Jonsson hem. Uppvuxen med att gå på mö­ man fick komma med sina egna tan­ Göte Karlsson ten, be och allt vad det innebär. Men kar och funderingar. Jag kände starkt Agneta Larsson Janne Manni i och med att min generation gjorde att jag ville gå den här vägen. Det Gunnel Mellqvist revolt i slutet på 60-talet fjärmade jag kändes som om man hade haft ett Carina Norlen mig från det religiösa, berättar hon. tomrum inom sig som nu hela tiden grafisk form Lou-Lou upplevde att den Gud fylldes på, fortsätter hon. Anneli Dahlberg hon mötte som barn var hård, dö­ Adress mande och lite läskig. Den bilden På påsknatten döptes Lou-Lou och Strängnäs stiftstidning av Gud följde henne sedan genom vid pingst blev hon konfirmerad. I dag Box 84, 645 22 Strängnäs livet och det blev aldrig tillfälle att ge är hon aktiv i Ösmo församling, en ge­ Telefon kyrkan en andra chans. Inte förrän menskap hon sätter stort värde på. 0152-234 00 Lou-Lou kom i kontakt med Ösmo – Församlingen satsar väldigt Fax 0152-234 56 kyrka via en kurs som hölls i försam­ mycket på verksamhet både för lingen. barn, ungdomar och vuxna. Alla Hemsida www.strangnasstift.com – Kursen handlade om att möta åldrar finns här och det är så skönt, sin inre värld och jag tyckte att det utbrister Lou-Lou, som redan fått Adressändring Inger Andersson lät intressant så jag gick dit, berättar flera av hennes vänner att gå kate­ Månd-tors fm 0152-234 29 Lou-Lou som då inte anade vilka kon­ kumenatskursen i församlingen. [email protected] sekvenser beslutet skulle få. Mycket har hänt sedan hon själv – Det ledde till att jag började gick kursen. Bland annat har hon fått öppna ögonen för det som jag mis­ en helt ny relation till Bibeln. Hon be­ sat hela livet, berättar hon. skriver hur det som förut bara varit Nästa steg blev en annan kurs, sagor nu blivit levande och verkligt. med mig söndagsskoleguden, som På påsknatten katekumenatskursen i Ösmo försam­ Det nyvunna bibelintresset har bland sitter på ett moln i himlen. Men nu döptes Lou-Lou ling. Katekumenatstanken tillämpas annat fört Lou-Lou till Pergamon, har den där farbrorn ramlat ner och Hillstad och vid pingst blev hon på flera platser i Strängnäs stift och Efesos och Patmos, där hon besökt blivit en kärleksfull kraft som om­ konfirmerad. modellen handlar om att ge vuxna olika nytestamentliga platser. Hon sluter allt och alla, säger Lou-Lou människor en möjlighet att ställa de har även funnit en djupare trygghet Hillstad. Omslagsfoto frågor om Gud och kristen tro som och ett lugn i tillvaron. Henrik Sellin grott genom livet. – Under hela mitt liv har jag burit Lou-Lou Hillstad fann en väg tillbaka till kyrkan.

P O R T A L E N 8 / 2 0 0 7  En julpsalms- betraktelse

Få psalmer är så folkkära som julpsalmerna. Bakom de slitna fraserna om julefrid finns djupt allvar och stort hopp sida vid sida. Strängnäs stifts musikkonsulent Mathias Johnsson har reflekterat kring en psalm som för honom beskriver julens allra mest centrala budskap.

Text Mathias Johnson • Foto Magnus Aronson

 PORTALEN 8/2007 Julen närmar sig med stora steg, i många hem bakas det och fejas för fullt. Barnen ser fram emot tomtar Tre musiker och klappar och vi vuxna hoppas väl återigen på att få den där drömjulen som resulterar i fotot på den lyckliga väljer julpsalmer släkten. Våra kyrkor brukar ju också fyl­ las med besökare under denna helg, in favoritjulpsalm är nog Härlig visst är det något visst med julen! är jorden som kanske inte räk­ ”Nu är det jul igen, och nu är ni Är jag en självgod puritan? Jag fun­ nas till de ”vanliga” julpsalmerna men här igen..” brukade en kyrkoherde i derade ofta kring detta i Norrköping, Mvisst är den lite julig. Jag tycker att det är Leksands kyrka alltid inleda sin jul­ när jag vandrade hem från midnatts­ en psalm som håller i alla lägen och bara ottepredikan med, inte långt ifrån mässan. Bland annat passerade jag blir bättre och bättre med åren. De flesta sanningen i alla fall. ett parkeringshus där man visste att som kommer till kyrkan kan den och det hemlösa bodde, även barn och ung­ är roligt för med mycket församlingssång Linda Malinen, kantor i Oxelösunds Men den Kristna julen vill förmedla domar. I vårt vackra folkhem tillåts kan man spela så starkt man vill på or­ församling något annat, som det står i ps. 737; detta. Jag vågade mig aldrig in där, geln utan att det känns konstigt. Fast jag ”Ej upplysta gårdar ej hus och pa­ det ångrar jag, jag tror att Gud är mer tycker alla de andra julpsalmerna med lats”. När Jesus Kristus föds är det nära där än i katedralen ett kvarter Dagen är kommen och Nu tändas tusen långt från julgranar och pyntade bort där vi firade mässa. juleljus i spetsen är fina de också! IKEA varuhus, Guds son föds i något som kanske närmast kan kallas misär Sista versen i psalmen lyder bl a ”Sin med våra dagars mått mätt. Av en kärlek så skyddslös Gud världen för­ ag har en julpsalm som jag återkom­ ung tonårsflicka utan erfarenhet av tror”. Desto fler barriärer av tradi­ mer till och det är Giv mig ej glans, vad det innebär att vara förälder. tioner, fördomar och konventioner som Sibelius gjort musiken till. Julen blir Under min tid som organist i man kan skala av desto lättare tror Jmer och mer kommersiell för varje år, Norrköping mötte jag många Marior jag att man kan ta emot Guds kär­ men den här psalmen betonar de andra och Jesusbarn. Utsattheten blev än lek, de som lever mest utsatt, mest värdena i texten ”Giv mig ej glans, ej mer tydlig under julhelgen. Långt fördömda av sina medmänniskor det guld, ej guld, ej prakt”. Den är jordnära. Matts Norman, ifrån den minsta chans att kunna är nog just de som lättast kan ta till Sedan älskar jag Sibelius musik, han är ju församlingsmusiker köpa julklappar till sina barn, kan­ sig Guds kärlek. Precis som ett naket en fantastiskt bra kompositör. i Axberg ske kämpandes med att kunna betala spädbarn i en krubba en kylig vinter­ En annan julpsalm som är speciell för hyran och inte köpa öl för de sista natt några år tidigare. mig är Gläns över sjö och strand. Den pengarna. Jag vill önska er alla en välsignad väcker barndomsminnen. Vi fick sjunga Julen blev en tid då dessa sökte jul, njut av den, ta hand om varandra den i småskolan, jag tror att vi gick i et­ ­sig i större skaror än vanligt till guds­ ät god mat, men glöm inte dina med­ tan eller tvåan och vår fröken tyckte att tjänster och samlingar, men det blev människor, även de som inte kun­ vi sjöng så bra att hon kallade in paral­ också en tid för egen rannsakan – hur nat tvätta sig på en vecka, de som är lellklassen och vi stod där och sjöng den lever jag själv egentligen? berusade, de som har annan färg på andäktigt för dem. hyn, eller de som valt att leva med Svenska kyrkan har en alldeles någon av samma kön. särskild roll att värna om de små, de ”En stjärna som förut i rymden ej et finns många härliga julpsalmer skyddslösa. Barn, handikappade, ho­ fanns nu strålar kring stallet i himme­ att sjunga. Alldeles särskilt tycker mosexuella, flyktingar, missbrukare lens glans” Vilket underbart slutbud­ jag nog om Var hälsad sköna morgon­ för att nämna några grupper. Min ut­ skap, det finns hopp för alla! Dstund. Att få sitta på orgelpallen tidigt på maning till er denna jul blir att funde­ Guds kärlek finns för alla, det juldagens morgon och med fylligt, starkt ra kring hur vi axlar denna uppgift. är psalmens budskap. Hjälp till att ljud ta sig an denna kraftfulla julpsalm är Eva Björklund, Att fira jul innebär för mig alltid sprida den kärleken Du också! härligt! (Den ”MÅSTE” ju inleda julottan.) organist i Grödinge en reflektion om mitt ansvar som en Det är en fin belöning för att man stiger del av folkkyrkan, lever jag som en upp alldeles för tidigt och åker iväg till kristen människa eller tror jag bara kyrkan. Förhoppningsvis skänker psal­ ustavsson det? G men alla församlingsbor lika stor glädje C S Lewis ord ringer i mina öron och julkänsla som den skänker mig. Det då; …”ofta är det nog så att en pro­ är viktigt att alla sjunger med. Denna stituerad på gatan i sin sårbarhet står psalm har jag sjungit sedan jag som barn mycket närmare Gud än en självgod var med i julottan hemma i Skåne och den blir bara bättre med åren!

puritan…” llustrationer av Stefan I

Följ psalm 737 genom tidningen.

P O R T A L E N 8 / 2 0 0 7  En kyrka – en webb

Hittills har det varit svårt för besökare på webben att hitta till olika delar av Svenska kyrkan, men nu kommer det att bli lättare i och med www.svenskakyrkan.se

Text Albin Andréasson

Med en gemensam webbplats för Svenska kyrkan finns allt besökaren letar efter på ett ställe med en gemensam struktur och navigering, vilket gör det lättare för besökaren att hitta rätt. Äktenskap för par På http://internwww.svenskakyrkan.se/gemen­ samwebb/ presenteras erbjudandet om anslutning till Svenska kyrkans gemensamma webbplats. Och extra förmånligt är det att registrera sitt intresse före av samma kön årsskiftet. För en låg kostnad får man, förutom del i den gemensamma webbplatsen, även tillgång till en inne­ Svenska kyrkan är en av remissinstanserna på betänkandet ”Äkten­ hållsrik webbaserad utbildning om hur man publice­ skap för par av samma kön”. Det har säkerligen inte undgått rar på hemsidan, ”att skriva för webben”, bilder på någon att åsikterna varit många och olika. Präster, stift, biskopar webben, juridik med mera. Självklart ingår god support, säkerställd teknisk och medlemmar, många olika synsätt har kommit till tals. Och och innehållsmässig utveckling. Webbplatsen kom­ åsikterna går vitt isär. Text Albin Andréasson • foto magnus aronson mer kontinuerligt att utvecklas och det kommer att finnas ett bra statistikverktyg, för att fortlöpande kunna utvärdera webbplatsen. Den ena huvuduppgiften i utred­ på rättsverkningar, men betonar att Med en gemensam webbplats frigörs resurser för ningen har varit att redovisa skäl som det är fråga om två olika former av församlingarnas webbredaktörer att ägna sig åt inne­ talar för och emot att äktenskap ska lagreglerad samlevnad. hållet när formen är given och harmoniserar med den kunna ingås av par med samma kön, Kyrkan bör kunna avstå vigselrät­ visuella strategi som antagits på nationell nivå. men också att ta ställning till om äk­ ten om en könsneutral äktenskaps­ Nu har arbetet börjat för många hundra försam­ tenskapet ska öppnas för par av sam­ balk införs skriver domkapitlet där­ lingar som väntat på att få ta den nya webben i bruk ma kön. Den andra huvuduppgiften till i sitt svar. för egen del. Strängnäs stift planerar för sin del att har varit att ta ställning till formerna Reaktionerna lät inte vänta på finnas på den nya webben innan sommaren. för ingående av äktenskap och om sig. I Södermanlands Nyheter för­ www.svenskakyrkan.se är en förpackning som de som vill gifta sig också i framtiden kunnade en rubrik att ”Oxelösunds kyrkan och dess församlingar själv fyller med inne­ ska kunna välja vigsel inom ett tros­ präster säger ja till homoäktenskap” håll med besökarens behov för ögonen. En spän­ samfund eller borgerlig vigsel eller om och Nerikes Allehanda hade rubri­ nande resa som bara börjat. www.svenskakyrkan.se äktenskap endast bör få ingås civilt. ken att ”Strängnäs biskop säger nej kommer om några år att helt dominera alla kyrkliga Stiften fick möjlighet att lämna till homovigslar”. webbplatser i landet. synpunkter som ett underlag till det - Vad jag önskar är att det ges svar som kyrkostyrelsen ska lämna i tid för reflektion vad ett äktenskap januari till utredaren. är och om det kan ingås av par av samma kön, menar biskop Hans-Erik I Strängnäs stift sa både domka­ Nordin. Det vore mig fjärran att vilja pitlet och en majoritet av stiftsstyrel­ slippa homosexuella i kyrkan. Jag sen nej till förslaget om ett utvidgat står helt bakom ordningen av välsig­ äktenskapsbegrepp och man önskar nelse av partnerskap. behålla nuvarande ordning som skil­ - Jag vill undvika snabba beslut jer på partnerskap och äktenskap. I som sedan leder till långa utdragna sina båda svar säger man enstämmigt processer. Det är bättre att ge tid för att partnerskap och äktenskap ska att bearbeta frågan i en öppen dis­ värderas i princip lika med avseende kussion, säger han.

 PORTALEN 8/2007 Biskopsbrev om hiv i ett globalt perspektiv

25 miljoner människor har dött i aids, och epidemin ser inte ut att avta, tvärtom. Därför gav Svenska kyrkans biskopar ut ett biskopsbrev om aids, lagom till världsaidsdagen den 1 december.

Text Christoffer Braw • foto magnus aronson

– Med få undantag har frågan präg­ pektfullt lyssnande, empati, själa­ ”teologiska, etiska och pasto­ lats av tystnad i hela det svenska vård och mänsklig närhet är lika stort rala perspektiv på hiv”, samt samhället. Därför finns det all anled­ som behovet av mediciner, och det rekommendationerna till ning att ta till orda om den pågående är lika stort hos den som har och hos politikerna. hiv- och aidskatastrofen, som är ett den som saknar tillgång till medicin. Biskoparna riktar också av de största hoten mot mänsklighe­ Medicin kan förlänga livet men gör uppmaningar till såväl kyr­ ten, säger Hans-Erik Nordin, biskop det inte självklart meningsfullt. Det kan själv som beslutsfattare i Strängnäs stift. behövs ett moment av mänsklig i läkemedelsindustrin, internationel­ Aidsproblemet är växande. Över upprättelse, som sker i mötet mellan la organisationer som arbetar med hälften av alla hiv-smittade bor söder människa och människa och i män­ hiv, med flera. om Sahara. Dessutom bor mer än 75 niskans möte med Gud. Biskopsbrevet skickas till alla stift procent av världens alla hivsmittade och församlingar, präster och dia­ kvinnor i detta område. I biskopsbrevet, kallat ”Biskopsbrev koner i Svenska Kyrkan och trycks i – Idag är hiv den allvarligaste ut­ om hiv i ett globalt perspektiv”, skrivs 12 000 exemplar. maningen i allt utvecklingsarbete, det bland annat att resurserna för att skriver Hans-Erik Nordin i en debatt­ motverka diskriminering av hiv-sjuka artikel i dagstidningarna i stiftet. måste öka. Även informationsarbetet behöver bättre ekonomiskt stöd, lik­ Biskop Hans-Erik Nordin tar i sin som biståndet för speciella ändamål. debattartikel upp bristen på medi­ Dessa punkter adresseras till landets cin och att hiv-frågan är avgörande i myndigheter och politiker. utvecklingsarbete. Men han tar även I Biskopsbrevet tas tre ämnen upp en annan aspekt: upp. Bortsett från en inledande be­ – Behovet av samtalsstöd, res­ skrivning av situationen behandlas Biskopsbrevet finns i sin helhet på www.svenskakyrkan.se/biskopsmotet

P O R T A L E N 8 / 2 0 0 7  Vi är ett lokalkontor av den världsvida kyrkan

En omfattande utveckling pågår av Svenska kyrkans internationella arbete. Begrepp som Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen är på väg att försvinna, för att er- sättas av den internationella samordningen i ACT (Action by Churches Together). Samverkan, synlighet och kvalitetsmärkning är viktiga begrepp i utvecklingsprocessen.

foto magnus aronson

Svenska kyrkans internationella arbe­ ket arbete Svenska kyrkan finns med te har en stolt tradition. Redan 1874 på det internationella planet. såg Svenska kyrkans mission (SKM) dagens ljus och för 60 år sedan bilda­ Christer Åkesson, direktor för des Lutherhjälpen. Det finns framfö­ Lutherhjälpen och enhetschef på rallt fyra olika motiv till den utveck­ kyrkokansliet, beskriver utvecklings­ ling som kommer att ske. arbetet som en pilgrimsvandring. Det första motivet är att en inter­ – I den pilgrimsvandring vi gör nationell samordning i utvecklandet som kyrka plockar vi på oss erfaren­ av det nya ACT kommer att höja bi­ när det gäller insamling och opinions­ heter som blir våra följeslagare. En ståndsarbetets kvalitet. ACT (Action arbete. del av dem är en belastning, andra by Churches Together) är en allians Det tredje motivet är att relatio­ visar oss nya vägar. En tid hade vi för att samordna kyrkors och deras nerna till kyrkor i syd kommer att få följeslagare som sade att det är far­ biståndsorganisationers katastrof- en centralare plats i Svenska kyrkan. ligt att alltför tydligt vara kyrka. De och utvecklingsarbete. Det fjärde motivet är en ökad syn­ erfarenheterna har vi lämnat och Det andra motivet är att en lokal lighet av att det är Svenska kyrkan som känner istället att begreppet kyrka samordning av arbetet i Sverige i bedriver det internationella arbetet. ger oss ett mervärde. Vi har ett mål förlängningen tryggar resultat både Det är viktigt att människor får se i vil­ och för att komma vidare ska vi inte

 PORTALEN 8/2007 stanna för länge vid viloplatserna, säger han. – Jag brottas ofta med frågan om ”Det vi gör är viktigt” vad som är det speciella med att vara kyrka i biståndsvärlden. Just nu är Hur visar man att man är en del av den världsvida kyrkan? Det finns många sätt, jag i tanken om att vi är ett lokal­ kontor av den världsvida kyrkan. Vi förstås – och ett mycket konkret är att ta ansvar för det där skåpet eller bordet hör organiskt samman som Kristi som brukar stå vid bokbordet eller i församlingshemmet. kropp här på jorden. Kyrkan har ett - Att handla Rättvisemärkt och från Rättvis handel är något som alla människor kan speciellt ansvar, ett uppdrag och en göra, säger Gunnel Häggstam i Hallsbergs församling. Det är enkelt och konkret! kallelse just därför att vi är kyrka, fortsätter Christer Åkesson. text anna braw • foto magnus aronson

Utvecklingsarbetet innebär till stor del att idémässigt låta olika tra­ – Jag hörde om bananer på radio i morse, ditioner mötas. Svenska kyrkans mis­ säger Gunnel Häggstam. sion och Lutherhjälpen bär på delvis Bananer odlas långt från Hallsberg, där olika erfarenheter. Christer Åkesson hon är med i församlingens diakonigrupp menar att SKM bygger på de livslånga och engagerad som Lutherhjälpsombud. relationerna medan Lutherhjälpen Men många Hallsbergsbor äter bananer har mer erfarenhet av de tidsbegrän­ – och när de kommer till Ica eller Coop för sade insatserna. att handla kan det mycket väl hända att de Men man vill inte ställa dessa möter Gunnel Häggstam där och får höra om traditioner mot varandra. Tvärtom skillnaden mellan konventionellt uppköpta utgör de tillsammans en rikedom, bananer och rättvisemärkta. den ena förutsätter den andra. – Vi är flera organisationer som samarbe­ ACT är en viktig beståndsdel i tar – kyrkan, Lärarförbundet, SKTF – och det Gunnels tips till den som vill börja sälja det framtida internationella arbetet. vi gör tillsammans är butikskampanjer där vi Rättvis handel-varor i församlingen: Christer Åkesson tror att ACT i fram­ informerar om Rättvisemärkt och bjuder på • titta på sortimentet hos House of Fair Trade tiden kommer att vara ett signum för till exempel kaffe, te och juice. och North & South, till exempel bistånd med bra kvalité Kampanjerna började på Coop för några • ta kontakt med någon församling som redan – Jag ser ACT som en framtida år sedan, och sedan dess har både sortiment är igång och fråga och frivilliggrupp vuxit. kvalitetsmärkning, nästan som Rätt­ • börja med lite och smått och bygg ut sedan visemärkts logotyp, säger Christer – Folk är nyfikna och lyssnar och frågar. • läs på och håll dig informerad Åkesson. Den kyrka som vill arbeta ”Det kände jag inte till”, säger en del. ”Då ska med bra bistånd kan kvalitetsmärka jag köpa.” Och försäljningen har ju ökat! Jag • var lite ihärdig! den med en ACT-logotyp om de upp­ tror att det är bra att vi från kyrkan går ut på fyller kraven. det här sättet. Jag tycker att vi har ett extra rättvisemärkta stånd och en stor skylt på olika Hit är Svenska kyrkans bistånds­ ansvar som kyrka och troende. lokala marknader både sommar och vinter, arbete på väg. Lutherhjälpens logo­ säger Birgitta Ringshagen. Här i Oxelösund typ fasas ut och ACT:s logga är på väg Gunnel Häggstam samarbetar mycket med finns det många möjligheter att marknads­ in. En internationell kvalitetsmärk­ Internationella gruppen i Hallsbergs försam­ föra den här delen av kyrkans arbete! ning av biståndet, en bra verksamhet ling, och en liknande grupp finns i Oxelösund, blir ännu bättre. där Birgitta Ringshagen arbetar. Nu i höst arbetar gruppen också med att – Vi får också en ökad synlighet – Vi har ett säljskåp fyllt med rättvise­ sammanställa sina intryck av en studieresa i genom ACT, framhåller Christer märkta varor i församlingshemmet, berättar Israel/Palestina för att kunna förmedla dem Åkesson. När ACT är där så är vi där, hon. De som tillverkar det som finns där har vidare – och i vår blir det hembakatförsäljning säger han. rimliga arbetsvillkor och får en möjlighet vid ett par tillfällen och leksaksinsamling till till social och ekonomisk utveckling. Vi kö­ barnhem i Östeuropa på Palmsöndagen. per in från House of Fair Trade i Göteborg, Gunnel Häggstam har också varit på stu­ och vi har ordnat det så att Internationella dieresor som resulterat i att hon fått åka till gruppen har fått låna pengar för att kunna andra församlingar och berätta. Bilden av komma igång med inköp och försäljning. Det Svenska kyrkan som ett ”lokalkontor” i den är också rättvist! stora världsvida kyrkan använder hon gärna. Allt som vi gör är viktigt: I Hallsberg har Rättvis handel-sortimentet – I början var det en del som var misstänk­ funnits i församlingsgården ett bra tag nu, samma mot rättvisemärkt kaffe. Då är det bra och storsäljare förutom choklad och godis att kunna bjuda och motbevisa! Och handla är just nu träleksaker, sjalar och korgar. I rättvisemärkt är ju något som alla kan göra Oxelösund har samma varor hjälpt gruppen – det är ett enkelt och konkret sätt att vara att bli mer utåtriktad: med och göra livsvillkoren bättre för andra – Gruppen har sett till att synas med sitt människor.

PORTALEN 8/2007  Tolv Örebroare till Etiopien

Om några veckor bär det av. Erik Johansson, präst i Sörbykyrkan i Örebro tar med sig en grupp örebroare och beger sig till Etiopien. - Nu känner jag pressen, men jag är inte nervös, säger Erik Johansson.

Text Christoffer Braw • foto christoffer braw

Resan började planeras i Eriks ­huvud redan för ett par år sedan. – Jag har ruvat på det i några år. Det har varit flera som frågat mig om jag inte kunde ordna en resa. Och jag föll för trycket. Erik Johansson växte upp i Etiopien. Han flyttade dit som treåring och stannade till elva års ålder. Mamma och pappa tjänst­ gjorde för EFS, pappan som präst och mamman som lärare. Erik har återvänt till landet många gånger, och nu blir det som guide.

Nu är det bara några veckor kvar till avresan och Erik planerar det sista. – Schemat är klart, men jag har inte bokat allt, transportmedel till exempel. Örebro har starka band till landet, berätta? – Ja, två av EFS första tre missionärer till Eritrea hade tydlig koppling till Örebro. De är de första Schlagerikoner i Björkviks kyrka svenskarna som sändes ut av ett svenskt missions­ sällskap och därmed blev de också de första svenska biståndsarbetarna. Det var i mars 1866. I Björkviks kyrka pågår just nu en annorlunda utställning. På Det finns fler kopplingar. Erik Johansson berättar väggarna hänger , bröderna Herrey och Anna om Örebro-läkaren Erik Söderström som tillsammans med Gustav Arén och Karl Cederqvist satt avtryck. Book. Samtliga avbildade i ikonstil. Konstnären Thomas Malm - Och så lär finnas det finnas en grupp Örebroare vill inspirera utställningsbesökarna att tänka i nya banor. som åker till Etiopien i vinter, säger Erik Johansson. Vilken är din relation till Etiopien? text daniel wistrand • foto nils-åke carlsson – Jag kommer inte ifrån att det är det är ett slags hemland för mig, en bit av mig finns i Etiopien. Att komma dit är som att komma hem. Det hela började som en ordlek. dragspel och Carola med en fläkt. – Schlagerikon är ju ett begrepp. Den mest uppseendeväckande mål­ Resesällskapet på tolv personer ska resa runt i Etiopien Jag började fundera över vad som ningen var dock bröderna Herrey, i två veckor under ledning av Erik Johansson. händer om man tar det ordet bok­ avbildade i samma anda som Den – Det ska bli jätteroligt att visa upp Etiopien för stavligt, säger Thomas Malm. gammaltestamentliga treenigheten. gänget. Det blir ur mitt perspektiv, och subjektivt, Sagt och gjort. Thomas som ex­ – Jag gjorde liksom en pastisch men så blir det oavsett vem som visar. De kommer perimenterat en hel del med ikon­ av den gamla klassiska ikonen. Den att få se mer än en vad en vanlig resenär skulle se. målning började skissa på schlageri­ gammaltestamentliga treenigheten Vi kommer ha fokus på kyrklig miljö och framförallt konerna och snart började de första är väldigt berömd och brukar kallas MekaneYesus-kyrkan. Det blir en del annat också, verken ta form. Lill-Babs med kysk ikonernas ikon, men i stället för de bland annat den ortodoxa kyrkan. Och så lite grann mun och stilettklack som helgo­ tre änglarna som besöker Sara och ur EFS perspektiv. nattribut, Kikki Danielsson med ett Abram, så är det bröderna Herrey.

10 PORTALEN 8/2007 Siw Malmqvist är en annan en av de Schlagerprofilen som Thomas Malm målat i ikontappning. Foto: Berth Holgersson

Sångerskan ikonavbildad med mikrofonstativ som helgonattribut. Foto: Berth Holgersson Schlagerikoner i Björkviks kyrka

Arbetet med ikonerna är ett ge­ Thomas Malm betonar att han in­ sitt ”vanliga” jobb som textil- och diget hantverk. Thomas Malm har te vill såra någon med utställningen. blomsteransvarig i Linköpings dom­ bland annat använt sig av 23 karats Att vissa blir aningen provocerade kyrkoförsamling. bladguld och han har skapat verken räknar han dock med. – De som jobbar i kyrkan där är med samma teknik som används när – Det finns alltid några som jätteroliga och jordnära människor. man målar vanliga ikoner. Frågan snörper lite med munnen. Men jag De verkar anpassa kyrkans verksam­ som dröjer sig kvar är bara varför. tycker att det är märkligt att respon­ het efter vad folk vill ha i bygden och Vad vill han egentligen uppnå med sen överlag varit så positiv. Många det känns jättekul att de vill ha min att avbilda svenska schlagerartister skrattar och tycker att det är en kul utställning, säger Thomas Malm. som ikoner? grej. Andra har förstått mer vad jag – Jag vill utmana människor att vill ha fram, säger han. tänka friare, i nya banor, säger Tho­ mas Malm fundersamt. Själv tror konstnären att man – Kyrkan kan ibland vara en bör ha ”en fot i varje läger” för att plats där ganska mycket känns på­ verkligen kunna uppskatta utställ­ klistrat. Man ska bete sig, tycka och ningen. Man bör alltså ha lite koll på tänka på visst sätt för att få tillhöra både schlagerstjärnor och ikonmål­ gänget. Utställningen blir ett tillfälle ning för att få ut maximal behållning att skratta åt den skenhelighet man när utställningen nu kommer till ibland kan uppleva, fortsätter han Björkvik. Thomas Malm har tidigare sedan. haft kontakt med Björkviks kyrka via

P O R T A L E N 8 / 2 0 0 7 11 Jul på Stjärnholm - både folkfest och stillhet

Julen är både stökig och stillsam på Stiftsgården Stjärnholm. 2000 personer brukar komma på julmarknad, en mindre grupp stannar över hela julhelgen. – Vi använder alla salongerna, säger husfar Calle Ellwyn.

texter anna braw • foto magnus aronson

I november julstökar och fyller tre plan (källare, entréplan ­rostade mandlar och varmkorv. köket och receptionen och våning 2) i stiftsgården, så är alla – Det är mest Nyköpingsbor och – köket för att få fram med och ser till att det blir av. Oxelösundsbor som kommer, men all julmaten, receptio­ – Vi bär bort alla stolar och bord någon buss från Stockholm också. nen för att samordna för att utställarna ska få plats. Sedan Det är rätt kul att bara gå runt och alla utställare till jul­ har jag en speciell uppgift på mark­ prata med folk! En sådan dag kom­ marknaden. naden: vi är några präster som står i mer alla bara för att roa sig. Det enda – Men på fredagen prästskjorta och förkläde i ett eget vi är lite oroliga för är om det inte före första advent är vi stånd och säljer prästost. Det är Arlas fryser till – då blir det svårt med par­ med allihop och töm­ vanliga prästost, och det är egentli­ keringen. mer salongerna, berät­ gen mest en plojgrej, men förra året På julafton är bilarna färre och tar Calle Ellwyn. sålde vi någonstans mellan 160 och sorlet tystare. Han presenterar 200 kilo och drog in över 20 000 – Vi börjar vårt julfirande med sig som stiftsgårdschef kronor! lunch på lillejulafton och avslutar det eller husfar beroende Får Calle Ellwyn ledigt en stund med lunch på Annandagen, berättar på sammanhang – kan­ brukar han söka sig till de stånd där Calle Ellwyn. ske helst husfar ändå, för det är ett det säljs rökt kött, gärna viltkött, och trevligt gammalt begrepp. Och ef­ köpa med lite hem. Inne i matsalen I köket förbereds julmat för alla tersom Stjärnholms två dagar långa serverar kökschefen Mike Lue och dagarnas helpension: julbord, lutfisk, julmarknad är ett stort evenemang hans personal julgröt och skink­ Janssons frestelse, gröt och kalkon. som lockar 2000 besökare varje år smörgås att äta direkt. Utomhus säljs – Vi jobbar på julafton, men är inte

12 PORTALEN 8/2007 Traditionellt och lite äventyrligt på slottets julbord

Före sommaren läggs planerna. I november börjar köttbullsrullningen och knäckkokningen. Arton gånger dukas borden. – Lite ovanliga grejer vill vi ha! säger Stiftsgården Stjärnholms kökschef Mike Lue. Så bland hundratalet fat på julbordet i lilla matsalen kan man hitta gravad biff och strutskorv.

med på själva firandet. Då går jag hem till min familj, förklarar Mike Lue. Calle Ellwyn stannar, liksom en präst till, någon musiker, ett par ur stiftsgårdspersonalen och volontä­ rerna. – I år har vi ingen utländsk volon­ tär, men en tysk tjej som var volontär häromåret kommer tillbaka, berät­ tar Calle Ellwyn. Hon tyckte om vårt julfirande! Det är en mörk måndag i november, och ber, två vardagar i veckan också på dagtid. Han beskriver en ”mycket god julgranarna har riggats upp på torgen runt­ Samma godsaker lagar Mike Lue och hans blandning” av gäster: en del som om i Sverige, men julen känns fortfarande personal till stiftsgårdens julgäster. får hjälp av sina församlingar att ­avlägsen. – Jag är engelsman och van vid varm jul­ komma hit, en del som annars lever Inte på Stiftsgården Stjärnholm. Inemellan mat, kalkon och skinka, säger han. Men jag ensamma, några som vill bort från konferenser och utbildningar som fyller tycker att det svenska julbordet är trevligt. all stress. Alla gäster har med sig en veckorna som vanligt förbereds det berömda När vi har lagat maten åt gästerna på julafton julklapp värd ungefär en femtiolapp julbordet inne i köket. går jag hem och äter svensk julmat hemma – ja, stiftsgårdens folk också – så vid – Vi planerade före sommaren, berättar också! julklappsutdelningen blir det precis kökschefen Mike Lue. För några dagar sedan en julklapp var till alla. började vi med att grava. Nu har vi satt igång Stjärnholms laxpaté – En del av programmet gör gäs­ med att rulla köttbullarna – vi gör dem alltid terna själva, och så har vi samling vid själva, och det brukar vi få beröm för. Och Kökschef Mike Lue delar med sig av re ceptet på - krubban, läsning av julevangeliet, idag kokar tjejerna knäck här. Stjärnholms berömda laxfilé och högmässa på juldagen, julsånger, påminner om att temperaturen är mycket viktig – lagar man patén längre påverkas högläsning ur någon bok … Det bru­ Julbordet på Stjärnholm beskriver han konsistensen. kar hända något i alla salongerna då som ”svenskt” och ”traditionellt” med alla också. Det är stillsamt, enkelt – och de saker som gästerna förväntar sig och med 900 g laxfilé mycket uppskattat. hemlagad laxpaté och köttpaté förutom de 5 äggulor 1 l grädde av valfri sort berömda köttbullarna. Men dessutom finns några mer äventyrliga inslag med lokal an­ 1 nypa salt knytning: kalkonkorv och strutskorv från Smaksättning: till exempel skaldjur, dill, en lokal tillverkare, och hemgravad lax och gräslök, fiskbitar biff, den senare med syltade kantareller som Mixa alla ingredienser till en slät smet tillbehör. (laxen ska vara rå). Smaksätt efter eget – Folk frågar efter det receptet, men jag huvud. Häll smeten i en form klädd med lämnar inte ut det, säger han och skrattar. plast – den måste vara helt tät. Laga patén i ångugn eller i vattenbad i vanlig ugn tills Förra året blev det sammanlagt 2000 jul­ den är exakt 58 grader varm inuti. bordsgäster på kvällar och helger i decem­

PORTALEN 8/2007 13 För all längtan

Det förundrar dig att stjärnor följer detta barn, att djuren tystnar och att söt tung rökelse blandar sig med lukten av vanligt stall, bröd som värmdes mellan heta stenar och smutsiga herdekappor. Och vi kunde lämna honom, ännu diskuterande frågan om innebörden och meningen med moderns trötta leende och hälsning ”frid” som en svag sång efter oss, vi kunde lämna honom utan att veta mer än ”… som ett när vi kom, och det var lite kallt på morgonen och stjärnan ljus har jag bleknade över våra huvuden och försvann. kommit till Tveksamt skulle vi dela våra julklappar mellan oss öppna den sista luckan i adventskalendern världen …” och se den tomma krubban med sitt budskap: han är inte längre här.

Men till dig som står här vid stallet och är trött du som har gått hela natten och är besviken och frågar alla efter vägen till Egypten och om någon visste när dom gav sig av du som kom försent och är hungrig och törstig till dig vill jag säga:

för all längtan finns det en tid som är inne och även om du kommer försent till den kända föreställningen oto Ester Sorri F med änglarna och kungarna och alla tillbehören ska han sitta här hos dig på en bänk i tomheten och du ska höra hans röst mer än ett barn och en stjärna: Ylva Eggehorn, som ett ljus har jag kommit i världen är välkänd författare och poet och bor i Sorunda för att ingen av dem som tror på mig församling. ska gå förlorad i natt och mörker. Joh.12:46 (Ur Till en ny jord)

14 PORTALEN 8/2007 PÅ GÅNG januari - februari 2008

Stiftsungdomskörläger 18-19/1 Gamla och nya sångare i åldern 13-25 år, i alla stämmor, hälsas välkomna till Stiftsgården Stjärnholm. Vi förbereder oss för att delta i kommande ungdomskörfestivaler på nationell nivå. Ekumenisk studiedag 24/1 Ekumenisk spiritualitet – för vems skull? Medverkande Katrin Åmell, Peter Halldorf och Hans-Erik Lindström. På Örebro teologiska högskola. ”Vi kan inte vara Lagstiftningen, kyrkoordningen och vardagen 30/1 För diakoner, komministrar och pastorsadjunkter. Om bl a förändring tysta längre” och tillämpning av socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, offentlig- hetsprincipen och KO. På stiftskansliet, Strängnäs.

Kvällen före Lucia går ett fackeltåg från Stora Vuxenväg till tro. Katekumenat 31/1-2/2 torget i Nyköping till Alla Helgona kyrka. Introduktion och ledarutbildning i fyra parallella kurser med gemen­ samma föreläsningar och gudstjänster på Stiftsgården Stjärnholm Stans diakoner har tagit initiativ till en mani­ festation, som handlar om droger, våld och Masterclass i orgelspel 11/2 ungdomars utsatthet. För professor Hans Fagius, Köpenhamn. Man kan vara både aktiv och passiv deltagare. I Fors kyrka, Eskilstuna. text karin reibring • foto daniel wistrand Webbjuridik 12/2 Diakonerna i Nyköping har tagit initiativ till fackeltåget Kan man bli stämd om man länkar till andras webbplatser? Är det upp- den 12 december. Ett dödsfall då en ung människa avled hovsrätt på alla bilder? Får man lägga ut personuppgifter hur som helst? i samband med alkohol blev droppen. Dessa och många andra frågor besvaras av experter. På stiftskansliet, - Vi kan inte vara tysta längre, säger Gunilla Falke­ Strängnäs born, diakon i Alla Helgona församling. Vi vill lyfta fram ­ungdomars utsatthet, drogers påverkan och våldets kon­ Källan kursomgång 18 12-14/2 sekvenser. Om Svenska kyrkans tro och liv för dig som arbetar med administration, Diakonerna vill ha ett godare samhälle med gemen­ ekonomi, vaktmästeri, ansvarar för lokaler, är barnledare eller musiker samt ansvarstagande från både föräldrar och de som och inte har någon teologisk utbildning. Fyra kursomgångar om tre dagar arbetar kring unga människor. under ett år.

När detta skrivs håller manifestationen som bäst på Gemensam studiedag för präster och musiker 3/2 att planeras. Tema är den nya kyrkohandboken. Medverkar gör bl a Lars Åberg från - Vi hoppas att polisen, ungdomsmottagningen, ung­ handbokskommittén. På stiftskansliet, Strängnäs domsfullmäktige och andra församlingar också ställer sig bakom, säger Gunilla Falkeborn. Sportlovsläger 15-17/2 Fackeltåget börjar vid torget. Mål är Alla Helgona kyrka, där en samling hålls. Sedan finns fika i Prosten För barn mellan 7 och 13 år på Stiftsgården Stjärnholm. Pihls gård. Kyrkorådsordförandedagar 19/2 En mötesplats för stiftets kyrkorådsordföranden på Stiftsgården Stjärnholm. Nybörjarkurs i Finale 20/2 Nybörjarkurs i musikdatorprogrammet Finale, lärare är Ronnie Cryner, IT-konsult och kantor.

Mer information om kurser och arrangemang samt kontaktpersoner och anmälan finns på www.strangnasstift.se under Kursutbud.

PORTALEN 8/2007 15 Posttidning B

Begränsad eftersändning Vid definitiv efter­ sändning återsändes ­tidningen med nya ­adressen noterad Strängnäs stift, Box 84, 645 22 Strängnäs

notiser hösten 2007 • notiser hösten 2007 • notiser hösten 2007 • notiser hösten 2007 • notiser hösten 2007 • notiser hösten 2007 •

n Internationell frivilligdag n Ikon ledarutbildning n Svår ekonomisk situation firades Utbildning för unga ledare samt deras handle- för kyrkans härbärge dare. Fyra helger (en helg per termin under en Svenskar är världsledande inom frivilligt arbe- Eskilstuna Fors församling har begärt 960 000 tvåårsperiod) med tema gudstjänst, undervis- te. Över halva befolkningen engagerar sig ide- kronor av kommunen till sitt natthärbärge för ning, diakoni och mission; välj att delta en eller ellt på olika sätt i föreningar, hjälporganisatio- hemlösa. Så mycket kommer man inte att få. flera helger. Läs mer på www.strangnasstift.se ner och kyrkor. Onsdagen den 5 december fi- Troligtvis kommer kommunen endast att be- rades den Internationella Frivilligdagen för att vilja 740 000 kronor till härbärget. Försam­ lyfta fram och hylla det ideella engagemanget. lingskonsulent Bo Strömberg är bekymrad, men Frivilligdagen instiftades av FN 1985 och den tror att arbetet kan fortsätta som vanligt under firas i hela världen med allt från fester för nästa år. volontärer till aktiviteter av typen ”operation – Vi hamnar i en knepig situation. Vi får 200 dagsverke”. 000 extra av kommunen för nästa år, men det fattas ändå pengar. Men vår verksamhet be- n Svennevads kyrkokör hövs, säger han till Kyrkans tidning. jubilerade n Nu finns hela Bibeln som magasin Svennevads kyrkokör är definitivt inga nykom- Lagom till jul ges Nya testamentet ut i magasinsform. lingar. Kören bildades nämligen år 1877 och Tidigare i år lanserade förlaget Bible Illuminated Gamla tes- den 18 oktober firade man sitt 130-årsjubile­ tamentet, paketerat som trendigt magasin med vår tids bil- um. Jubileet hölls i Svennevads kyrka där den der. Målet var att återuppväcka svenskens intresse för pigga 130-åringen sjöng körsånger från både Bibeln och efter succén har många väntat på den naturliga förr och nu. uppföljaren. Nu är alltså även Nya testamentet här i maga- sinsversion, där evangelierna, breven och uppenbarelseboken återges på 268 sidor tillsammans med djärva fotolösningar. n Kyrkvärdsdagar 29-30 mars Bestyrelsen hälsar alla kyrkvärdar/gudstjänstvärdar välkomna att delta i Kyrkvärdsdagarna på Stiftsgården Stjärnholm. Programmet kommer att handla om sång, musik och kultur, samt kyrk- värdens/gudstjänstvärdens praktiska uppgifter före, i och efter gudstjänsten. Helena Bager tar emot anmälningar via e-post [email protected] eller via post Hällberga Torsberga 3, 635 19 Eskilstuna eller via fax 016-24 001. n Babykonsert i Askersund Foto Magnus Aronson Intresset var stort när Askersunds och Ler­ bäcks församlingar bjöd in till babykonsert i landskyrkan i Askersund. Det blev en musik- ör drygt 2000 år se- upplevelse för alla sinnen, skriver Nerikes Alle­ dan ledde stjärnan vi- handa. Båda församlingarna har babysång i sin se män fram till det nyfödda verksamhet. Fbarnet i Bethlem. Julen 2007 i Bethlem gläds mamma Faten Färsk medlemsstatistik åt sin Yustina. Också i dag är n varje nyfött barn ett under, Årets preliminära siffror visar att färre väljer även när det föds i Palestina att lämna Svenska kyrkan. En trend som också och får växa upp i ockuperat gäller församlingarna i Strängnäs stift. Att flera land. Den lutherska kyrkan i församlingar nu har lägre utträden kan bekräfta Palestina är ett av vänstiften tesen att relation och upplevelse väger tyngre till Strängnäs stift. Det är en än kyrkoavgiftens storlek när det gäller med- relation som rymmer utbyte lemskapet. mellan kyrkorna och gemen- skap mellan människor. n 100 årig bönevecka 18-25 januari En välsignad jul Böneveckan för kristen enhet har nu funnits i & 100 år. I över 70 länder firas böneveckan sam- ma datum. Årets övergripande tema är ”Be stän­ Gott nytt år önskar Strängnäs stift digt” från 1 Thess 5:17.

16 PORTALEN 8/2007