FOSS-Galaxen
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
FOSS-galaxen. En empirisk undersökning kring fri och öppen programvaraurörelsen Heidegren, Carl-Göran 2006 Link to publication Citation for published version (APA): Heidegren, C-G. (2006). FOSS-galaxen. En empirisk undersökning kring fri och öppen programvaraurörelsen. (Research Report in Sociology; Vol. 2006:2). Department of Sociology, Lund University. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Download date: 05. Oct. 2021 FOSS-galaxen En empirisk undersökning kring fri och öppen programvarurörelsen Carl-Göran Heidegren 2 Innehållsförteckning Förord, 5 1. Inledning, 7 2. Hackarkultur och nätverkssamhälle, 9 3. Hackare och hackaretik, 12 4. Hackarkultur och motkultur, 23 5. Free Software och Open Source Software, 29 6. FOSS som värdekosmos, identitet och livsföring, 39 7. En empirisk undersökning: Svenska Linuxföreningen, 45 8. Något om FOSS kulturbetydelse, 67 Referenser, 79 Appendix, 83 3 4 Förord Så sent som för fyra år sedan hade jag inte varit i stånd att uttyda vad sammansättningen FOSS står för, och än mindre säga något ytterligare om företeelsen ifråga. Jag upptäckte FOSS i samband med arbetet inom forskningsprojektet ”Att välja sitt liv. Livsföringsmodeller bland ungdomar i Sverige vid ingången till 2000-talet”, som finansierades av Vetenskapsrådet under åren 2003-2005. Linus Walleij och Martin Wahlén hjälpte mig i ett tidigt skede att komma på rätt kurs i denna för mig nya och okända terräng; möjligen har jag sedan dess avvikit från kursen, men det kan naturligtvis inte de lastas för. Jag har även haft möjlighet att följa två mycket intressanta nätbaserade kurser: ’Open Source/Free Software: Philosophy & Theory’ (ht 2004) och ’Open Source/Free Software: Political Science’ (vt 2005) vid Institutionen för informatik, Göteborgs universitet (lärare: Jonas Öberg, Lennart Petersson och Mathias Klang respektive Jonas Öberg och Mathias Klang). Ett tack även till styrelsen för Svenska Linuxföreningen som lät mig genomföra den ovan nämnda enkätundersökningen bland sina medlemmar, samt naturligtvis till alla medlemmar som valde att besvara enkäten. Martin Sunnerdahl vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet har vidare varit mig behjälplig i flera praktiska sammanhang. Lund sommaren 2006 Carl-Göran Heidegren 5 6 1. Inledning Sven-Eric Liedman har som bekant aldrig varit någon vän av en ohämmad kapitalistisk utveckling. I en bok publicerad strax innan millenieskiftet med titeln Att se sig själv i andra – om solidaritet satte han försiktigt fingret på en företeelse som tycktes inge honom visst hopp – samtidigt som den så kallade nya ekonomin fortfarande gick på högvarv: Det gäller att rycka initiativet från finanskapitalet. Det stora kapitalet har inte skapat den nya teknologin, det har några nördar från USA:s öst- och västkuster gjort. Några av dem blev sedan hungriga kapitalister själva, andra föll offer för en kapitalism som snabbt gjorde sig hemmastadd bland chips och kablar. Kanske kan nya generationer nördar gå en annan väg? Det finns åtminstone några bland dem som gör sina program fritt tillgängliga för envar på nätet. För goda kapitalister måste detta framstå som en upprorisk handling. (Liedman 1999:110) De som Liedman i citatet kallar för ’nördar’ går ofta under namnet hackare, och de bland dessa som gör sina skapelser ’fritt tillgängliga’ på nätet är en del av vad man idag kallar för FOSS-rörelsen, där förkortningen står för Free Open Source Software.1 Antonio Negri och Michael Hardt, som bekant inte heller de några vänner av en ohämmad kapitalistisk utveckling, fastnar för samma sociala fenomen i samband med att de lanserar ’mängden’ som en motkraft till det globala ’imperiet’: One approach to understanding the democracy of the multitude, then, is as an open-source society, that is, a society whose source code is revealed so that we all can work collaboratively to solve its bugs and create new, better social programs. (Hardt & Negri 2004:340) FOSS i en snävare betydelse står alltså för fri och öppen programvara för datorer som är i princip allmänt tillgänglig, och som står i motsatsställning till vad som kallas 1 Ibland används förkortningen F/OSS, ibland även beteckningen FLOSS – Free/Libre Open Source Software. 7 för proprietär programvara, dvs. mjukvaruprodukter som utgör privat egendom i betydelsen att andra än ägaren är rättsligt uteslutna från användningen av dessa.2 I en vidare betydelse står FOSS för en uppsättning värderingar och föreställningar relaterade till fri och öppen programvara: det kan vara föreställningar om hur sådan på bästa sätt produceras, om betingelserna för dess användande och värdet av att den förblir fri och öppen, om hur man på bästa sätt rättsligt skyddar dessa användningsbetingelser. I bredast möjliga betydelse står FOSS för mer eller mindre visionära föreställningar om en annan typ av samhälle, ett präglat av frihet och öppenhet, av att man bryr sig om andra och delar vad man har med andra, kort sagt, om ett annat sätt för människor att leva tillsammans. Oavsett vilken betydelse man föredrar eller fastnar för: FOSS är idag ett allt annat än negligerbart samhällsfenomen. Det angår och berör många människor världen över, får dem att brinna för en sak, får dem att ta saker och ting i egna händer. I det följande kommer fenomenet FOSS att diskuteras i termer av värdekosmos, identitet och livsföring. Tyngdpunkten kommer att ligga på FOSS som en uppsättning identitetsstiftande starka värderingar, som ett specifikt värdekosmos. Det är detta värdekosmos som jag kallar för FOSS-galaxen. Jag kommer att redovisa resultat från en nätbaserad enkätundersökning som genomfördes bland medlemmar i Svenska Linuxföreningen under våren 2005. Denna redovisning utgör tyngdpunkten i den följande framställningen och tillika mitt eget mera specifika bidrag till forskningen kring temat. Jag kommer också avslutningsvis att gå in på frågan om vilken kulturbetydelse som idag tillkommer FOSS. FOSS är en del av den så kallade hackarkulturen, och det är därför lämpligt att börja med att försöka placera in dessa fenomen i ett samtidshistoriskt perspektiv, kort sagt, i förhållande till det framväxande nätverkssamhället. Detta är också början till ett svar på frågan: Varför är FOSS ett sociologiskt intressant och betydelsefullt socialt fenomen som är väl värt att undersöka närmare? 2 Free software kan översättas med ’fri mjukvara’ eller ’fri programvara’; Open source brukar översättas med ’öppen källkod’. 8 2. Hackarkultur och nätverkssamhälle Vilken plats intar FOSS och hackarkulturen i samtiden? Med hjälp av Manuel Castells är det möjligt att situera dessa fenomen i nätverkssamhället. Därmed inte sagt att Castells nödvändigtvis har sista ordet i en tidsdiagnostik. Men för att placera in FOSS i ett bredare samhällsperspektiv kan man med fördel anknyta till hans analys.3 Nätverkssamhället är Castells namn på den sociala struktur som alltmer kommit att känneteckna de samtida samhällena, och som avlöser den sociala struktur som var utmärkande för industrisamhället.4 Dessa båda samhällsstrukturer vilar i sin tur på två olika teknologiska paradigm, som Castells benämner industrialism respektive informationalism. ”A technological paradigm organizes the available range of technologies around a nucleus that enhances the performance of each one of them. (Castells 2001:156) I det förra fallet var det användandet av nya energikällor som ångkraft och sedermera elektricitet, i det senare fallet är det informationsteknologiska landvinningar inom mikroelektronik och genmanipulation. Både industri- och nätverkssamhället är i sammanhanget begreppskonstruktioner, vad man kallar idealtyper; vad som kan observeras i verkligheten är samhällen som avlägsnar sig från den ena och närmar sig den andra idealtypen. Vad var det som satte igång denna förändringsprocess? Vilka var nätverkssamhällets historiska formationsbetingelser? Castells pekar på tre fenomen som uppstod oberoende av varandra, men som råkade sammanfalla under de tre sista decennierna av det föregående århundradet, och som tillsammans genererade den förändringsprocess varigenom nätverkssamhället växte fram. För det första den informationsteknologiska revolutionen med innovationer som internet, persondatorn och www, för det andra den socioekonomiska omstrukturering som följde i kölvattnet på kapitalismens kris och etatismens sönderfall, och för det tredje 3 I det följande utgår jag i första hand från Castells 2001. Se även den utförligare framställningen i Castells 1999, den mera övergripande i Castells 2000, och den tematiskt orienterade i Castells 2002. 4 Kapitalismen är däremot ett