Södertörn University

This is a published version of a paper published in Marinarkeologisk Tidskrift.

Citation for the published paper: Törnqvist, O. (2011) "Några anteckningar om Fröjels försvunna ham: Historiska kartor och en medeltida gåta" Marinarkeologisk Tidskrift, (3): 12-18

Access to the published version may require subscription.

Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14612

http://sh.diva-portal.org Historiska kartor och en medeltida gåta – Några anteckningar om Fröjels försvunna hamn Text och foto: Oscar Törnqvist

Kartmaterial kan vara en god källa till att tolka äldre landskap. Vad som bör uppmärksammas är dock felaktigheter, brister och motsägelser i kartorna som, om de förstås rätt, faktiskt kan bidra med att över­ brygga luckorna och resultera i en mer fullödig förståelse av den äldre geografin. Kartor representerar ju alltid kartografens mentala bild och karteringsuppdrag, inte en faktisk verklighet. Här skall vi genom att studera en stor mängd kartor och några arkivuppgifter försöka förstå inte bara var Fröjels medeltida ”hamn” låg någonstans, utan även vad denna hamn var för något och hur den förändrades över tiden.

Bakgrund och sägner kring Valdemar Atterdags land- tida hamnen, vilken borde finna någonstans i Fröjels hamn har uppmärksammats i flera stigning år 1361 där Fröjels hamn, Kronvalls närheten, har AquaArkeologen under ledning sammanhang, främst i och med Dan Carls- fiskeläger eller Västergarn har pekats ut som av Göran Ankarlilja utfört flera undersök- sons undersökningar av den vikingatida landstigningsplatser (Andersson 1926). Fröjel ningar i området (1998, 2000). Målsättningen hamnen och verksamheten knuten till den har varit en betydelsefull by under medeltiden var att utreda den yngsta delen av den forna (t ex Carlsson 1999 och 2008, Dahlström & men den tidigmedeltida hamnen har inte på- hamnen i Fröjel utanför den nuvarande stran- Eriksson 1999), samt AquaArkeologens (1998) träffats. den med hjälp av främst fridykning. Området dykningar och upptäckter av olika hamnin- kunde inte avsökas med den metoden då över- dikerande objekt, till exempel stenkistor, i de Tidigare undersökningar sandning och lågt vattenstånd frilade en bred grunda vattnen utanför vad som antas vara Fröjels förmodade hamn och handelsplats sandstrand. Sondering användes för att känna den historiska hamnen, grovt daterad till från från slutet av 500-talet e. Kr. till ungefär 1180 efter hamnkonstruktioner varvid stenkistor, slutet av 1400-talet till början av 1600-talet e. Kr. har undersökts vid flera tillfällen av Dan en stenbrygga och en pir visade sig avgränsa (Ankarlilja 2000). Det finns även indicier för Carlsson (1999, 2008). För att hitta den medel- en inre äldre hamnbassäng som kan antas gå ►

Figur 1b. Registrerat fornläm- ningsområde för Fröjels medeltida hamnläge. Notera sandbanken i områdets centrala delar. Flygbild © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgi- vande I 2011/0097--0100. Gannarve

Gannarve­ viken

Fig. 1. Flöjtskeppet Anna Maria. Modell utförd av Harry Alopaeus. Foto: Britt- Marie Petersen 1986.

Figur 1a. Fröjels hamn- Bottarve läge invid Gotlands västra sydkust, strax innanför Karlsöarna. Karta © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivan- de I 2011/0097--0100.

12 mt 3/2011 Figur 2. Inventerade forn- och kulturlämningar inom hamnkonstruktioner såsom pålningar, sten- hamnområdet. kistor, pirar osv funna vid fältinventering och Karta: Ankarilja 2000. återfunna i 1646 års karta, där angivna som en båg- eller vallformad krans (se figur 2 och 4). Med utgångspunkt från Är denna bild rimlig när det gäller att avbilda kartmaterial från 1600-, Fröjels tidigmedeltida eller ens senmedeltida 1700- och 1800-talet för- hamnläge? sökte vi förstå den historis- ka strandlinjen och planera Med tanke på både den historiska betydelsen områden för provtagning och den metodiska utmaningen i att försäkra och analys. Vad som blev sig om den äldre hamnens placering i detta uppenbart var att kusten flacka sandiga landskap tog jag upp tråden vid Fröjel under historiens förra året och ämnade försöka lokalisera den gång har varit kraftigt utsatt äldre hamnen med några förnyade ansträng- för vågornas och vindarnas ningar och nya metoder. verkningar. De historiska lämningar som Ankarlilja Vad är en egentligen en hamn? karterat, och som vi utgick Man kan förutsätta att de redan påträffade ifrån när vi försökte hitta lämningarna från 1400-talet är del av en äldre den något äldre hamnen, medeltida hamn. Men vad är en egentligen en ligger på en utsatt udde hamn? Begreppet hamn kommer från forn- bestående av finkorning svenskans hamn, hampn, med motsvarighet i

sand. Dessa geologiska och danskans havn, isländskans hafn, medelneder- ► hydrografiska omständig- tyska havene, have, holländska haven, medel- tillbaka minst till medeltidens slut. Stenkistor heter, tillsammans med den mycket flacka to- högtyska habene, habe, tyska hafen och eng- som här antas vara från den yngsta användan- pografin som består av en kust som mer har elska haven (SAOB). Det är alltså frågan om deperioden, det vill säga 1600- och 1700-tal, formats av kustnära sandflykt än en taktfast ett nordeuropeiskt begrepp vars ursprungliga finns utplacerade i hamnbassängen. Delar av landhöjning, gjorde det svårt att i landskapet betydelse har varit relaterat till en skyddande ett registrerat vrak dokumenterades. Vrakde- framför sig se lämpliga hamnplatser i anslut- funktion (jfr medeltida havan; kärl, kruka). lar och hamnkonstruktioner inmättes och om- ning till de påträffade historiska lämningarna. Betydelsen var alltså ursprungligen ”en av na- rådet flygfotograferades. En begränsad del av turen och/eller genom särskilda anordningar området avsöktes med metalldetektor. I sam- När väl områden på grund av detta med svå- mot svårare sjögång skyddat vattenområde band med utredningen uppmärksammades righet valts ut och fosfatkartering genomförts där fartyg kunna ligga förankrade och företa möjliga fornlämningar i Gannarveviken. visade det sig att det vi kunde avgränsa inte var lastning och lossning, även inbegripande den någon medeltida hamn utan den gödsling som närmaste omgivningen”. Termen har succes- Grävningen år 2000 visade att två av de tre har pågått och fortfarande pågår på åkrarna sivt, ”bygdemålsfärgat” fått beteckna fiskeläge områden som sonderades fram 1998 innehöll i anslutning till de påträffade historiska läm- och liknande. Det senare är intressant. När fynd och konstruktioner daterade från 1475 till ningarna, en klassisk felkälla när det gäller fos- vi letar efter hamnar är det lätt att vi blandar 1617. Det tredje området uppvisade inte någon fatkartering som gjorde undersökningen full- ihop platsen med verksamheten. En hamn var ► hamnkonstruktion som skulle ha skyddat för ständigt meningslös. Vi sydvästlig vind. Hamnen kan därför tolkas åkte dock hem med insik- som betydligt större än som först antagits då ten om den svårbegripliga ett utanför liggande rev kan ha varit påbyggt. topografin och att proble- Då antagandet om en pir som skyddade en av- met med att lösa hamnens gränsad hamnbassäng falsifierades genom ut- medeltida lokalisering grävningen uppkom frågan vad som skyddade bara kan lösas om man mot vind och vågor. En hypotes formulerades försöker förstå landskapet, som innebär att det yttre revet skulle ha utgjort dess förutsättningar och vågbrytare, då möjligen en påbyggd eller för- utveckling bättre. bättrad naturlig stenrevel (Ankarlilja 2000). Är hamnen påträffad Ankarlilja diskuterar även om Fröjel under eller ej? tidig medeltid inte har haft någon hamn på Med utgångspunkt från grund av Visbys dominans. Det finns alltså Ankarliljas rapporter an- en ganska tydlig kunskapslucka som är bety- gående hamnlämningar i delsefull att fylla för att teckna en bättre bild Fröjel kan uppfattningen Gotlands medeltida hamnar. summeras med att i alla fall den senmedeltida Fosfatkartering och strand­ hamnen har förmodats förvirrning ligga i utpekat område, När jag studerade marinarkeologi vid Söder- delvis omringat av olika törns högskola under 2003 så hjälpte jag till vid Figur 3. Exempel på sten- en fosfatkartering som syftade till att hitta den rösen eller stenkistor inom tidigmedeltida hamnen vid Fröjel med den hamnområdet. så kallade SPOT-metoden (Österholm 1982). Foto: Oscar Törnqvist.

mt 3/2011 13 A

B C F E Fig.3. Saltarbete i Setúbal år 1700. Efter Rau 1984. Fig.4. Salt från Setúbal. Foto Britt-Marie Petersen.

D

Figur 4. Kort redovisning av kartanalysen. Från kan kusten följas först med en ut- och inbuktning (A), sedan en anslutande udde (B) som myn- nar i en sandrevel (C), en analogi för detta syns på bilden till höger (D). Sandreveln är bruten och markerad med sjömärken (E). Övre sandreveln slutar ungefär lika långt från Stenstugu som Fröjel kyrka. Bryggan i figur 5 (F) ligger mitt emellan Stenstugu och Fröjel kyrka. Karta: Lantmäteriet.

► alltså under medeltiden en skyddad plats för och djupmätningar förekommer eller inte fö- metod är bättre lämpad för främst 1500- och ankring, jämför med engelskans safe haven. rekommer i en karta. 1600-talets kartor eftersom dessa har mycket Studerar man Fröjels kust och det utpekade stora geometriska brister. Här skall vi göra en fornlämningsområdet så kan man undra över Ett återvändande till 1646 års sådan analys av Meijers gotlandskarta. platsens utsatta läge. Kan det vara så att ham- karta nen där är en ”bygdemålsfärgad” hamn, egent- Den danske kungen Christian lV lät kartlägga Genom att dela in det närliggande kustområ- ligen ett fiskeläge med tillhörande verksam- hela det danska riket, inklusive . Johan det i olika meningsbärande segment kan kar- het? Har den medeltida hamnen legat någon Mejers karta över Gotland publicerades 1643. tan jämföras med verkligheten. Formelement annanstans och haft en egentlig, skyddande Strax därefter, när Gotland blivit svenskt, fick såsom bukt, udde, kyrktorn, by bands ihop i hamnfunktion? den svenske ingenjören Johannes Fredrik Mei- ett nätverk med utgångspunkt från kartan jer uppdraget att kartera Gotland. Resultatet och från verkligheten och de olika element- Kartstudier som utgångspunkt blev Carta von Gottlandt anno 1646. Denna diagrammen jämfördes. En fördel med denna Det mest naturliga innan omständliga fältin- karta är speciellt tillförlitlig då den upprätta- metod är att vi inte låter lura oss av geome- satser görs är att utföra en gedigen inventering des vid ett tillfälle och i ett syfte, nämligen att i triska fel eller av frånvaron av olika företeelser av kart- och arkivmaterial. Området är rela- detalj inventera Gotlands försvar (Philip 1993). i kartan. Tre förhållanden gick att använda; tivt väl karterat under historien; ett trettiotal (i) kustens generella morfologi (uddar, buk- kartor finns från 1400- och 1500-talen. Fram Som första steg utfördes en kustmorfologisk ter osv), (ii) de objekt som nästintill omsluter till 1860-talet har drygt hundra kartor kunnat analys med utgångspunkt från denna karta, hamnen mot östersjön räknat (”bassängen”), ► studeras efter tecken på var den tidiga ham- vilken Ankarlilja också an- nen skall ha legat. Äldre kartmaterial bygger vände som utgångspunkt. ofta på sjöfartens s k sjöböcker, eller läskartor Det går förstås att tolka en (Ahlenius 1900), och är alltså ett hopkok på historisk karta på olika sätt. kunskap om orter och avstånd och rudimentär Dels går det att geometriskt F rumslig kartering. justera kartan efter dagens geografi genom att hitta ge- Vid en systematisk genomgång av ett sådant mensamma referenspunkter omfattande kartmaterial framgår det kanske och på detta sätt bättre förstå uppenbara faktum att kartorna inte avbildar dess innehåll både tematiskt verkligheten utan en kartografs uppfattning och geometriskt. Dels kan av verkligheten. Denna uppfattning är, som man göra en formanalys där det visar sig, bristfällig till den grad att inte man istället försöker förstå bara avstånd och former i kartan är felaktiga, kartans uppbyggnad, vilka utan ställvis även rena faktafel finns avbildade. delar som är med och deras Ett annat viktigt förhållande är att kartan är inbördes relationer. Denna utformad i ett syfte vilket i sig har resulterat Figur 5. Djupangivelser i en i ett val av avbildad geografi. När man alltså kopia av 1646 års karta. No- har förstått och kompenserat för fel, främst i tera djupet 4-4-5 alnar samt geometrin, måste man försöka förstå varför sockenbryggan vid ’F’. platsnamn och företeelser som t ex hamnar Karta: Lantmäteriet.

14 mt 3/2011 C

A B

Figur 6. Fröjels hamnplats i äldre kartor. A: Olaus Magnus Carta Marina från 1539, ankringsbukt innanför Karlsöarna, B: Martin Waldseemüllers karta från 1541 anger vad som kan vara Fröjel, ”Foleye”. C: Atlas Danicus från 1677 pekar ut Fröyle hampn i bukten vid Gannarve. Kartor: Almedalsbiblioteket, , Geographicus Archive respektive Det Kongelige Bibliotek, Köpenhamn.

►samt (iii) hamnens placering i kartan relativt höjd med Steinstugu och hamnbryggan ligger hamn helt utan skydd från Östersjön i den angivna orter, se figur 4. ungefär mitt emellan Fröjel och Steinstugu, största sanddynen längs denna kuststräcka fö- något närmare Fröjel (objekt F, figur 5). Den refaller vara en något märklig handling. Om Granskar man dessa tre förhållanden kan man utpekade hamnen ligger i höjd med Fröjel. man flyttar tillbaka tiden till medeltiden då sluta sig till följande; Kyrkan ligger dock mitt för hamnbassängen udden var ännu mer exponerad på grund av vilket motsäger den här förfäktade tolkningen. högre vattenstånd förstärks bilden av utsatt- 1. Kustens morfologi. 1600-talskartan visar att het. hamnen ligger längst inne i en vik (i enlighet Hamnen bör sammantaget ligga i en relativt med en hamns definition), skyddad från vå- skyddad vik innanför en udde med sandban- Återvänder vi till de lite äldre kartorna ser gor. Platsen som har inventerats av Ankarlilja kar utanför inloppet och med stenkummel vi i Olaus Magnus Carta Marina (figur 6) att ligger ute på en udde. Försöker man grov lo- som anger en öppning i sandbanken, mellan kartografen har pekat ut ankringsplatsen inn- kalisera hamnen bör den ligga innanför den Steinstugu och Fröjel. Finns det någon plats anför Karlsöarna och kraftigt markerat två första stora udden som löper ut från kusten som uppfyller dessa kriterier? bukter här invid kusten. Geometrin är förstås söder om Klintehamn. Från Klintehamn kan grovt återgiven och felaktig men det kan inte man från norr till söder räkna elementen bukt Kartan visar ett skyddat hamnläge uteslutas att det är de skyddade ankarbottnar- (Klinte) – utbuktning – udde – hamnbassäng Med Näsgärdet utanför Gannarveviken som na utanför Klintehamn och Gannarveviken vid Fröjel; denna sekvens påträffas i dagens trolig sandrevel utpekad i 1646 års karta i fo- som åsyftas. karta och udden vid bassängen skulle då vara kus studerar vi den naturliga kustmorfologin. näsgärdet utanför Gannarve. Sandbanken finns delvis kvar idag som en En fördjupning i kartan från 1646 flack utlöpare, numera del av udden. Avrin- I en kopia av kartan från 1646 finns djupmät- 2. Hamnbassängen. I nämnda karta återfinns ning från vattendrag och erosion från maritim ningar från Fröjels hamn angivna (se figur 5). identiska strukturer som de som återbildas i verksamhet har hållit en fri passage genom Djupen som anges är 4-4-5 alnar, med det kartan på andra platser längs Gotlands kust. sandbankens södra del. Denna plats ligger största djupet längst in i hamnen mot stran- Jämför man t ex med S:t Olofsholm och Kyl- mitt emellan Fröjel och Steinstugu, något när- den till. I Ankarliljas utredningsrapport står laj ser man tydligt att det är sandbankar som mare Fröjel, precis som i kartan. följande uppgift angående Gannarveviken: pekas ut (se objekt D i figur 4). I fallet Fröjel ”Att översandning skett tidigare antas här då består ”konstruktionen” vid sandbanken av Tekniskt sett består kuststräckan av en väl ex- den östra sidan av den norra delen av viken ett kummel som märker ut säker fart genom ponerad sandrevel, faktiskt den största sand- [alltså den innersta, min anm.] ännu är ca en sandbanken, man har alltså ”muddrat” el- banken längs hela södra delen av Gotlands meter djup men i övrigt bara några decime- ler röjt en säker passage och märkt ut denna. västkust. Ankarlilja har själv påtalat över- ter”, Denna observation stämmer till fullo med Att det är fråga om sandbankar är även gan- sandningen i området och den dynamiska uppgifterna i djupmätningarna från 1646 som ska rimligt just med tanke på den dynamiska grundzonen som berörs av vågverkan är här visar att hamnen var djupare (5 alnar) längre sandkusten som finns just i detta område (se mycket stor och innehåller stora mängder lätt- in, och 4 alnar närmast den avbildade ”sand- flygfoto, bild 1). ”Hamnbassängen” vid Bus- rörlig sand. Studerar man flygfotot (jfr figur reveln”. kåren falsifierades också av Ankarlilja (2010, 1b och 2) ser man att området närmast väster kapitel 7) och han tolkade sina konstruktioner (på utsidan) om S8 har fyllts ut fullständigt Djupet i hamnrännan som år 1646 angavs till som troligtvis delar av en större vågbrytare, sedan kartanunderlaget från 1950-talet (figur 5 alnar motsvarar ungefär 3 meter och i grun- vilket stämmer med sandbankarnas utsträck- 2). Sandbankarna fortsätter fler hundra meter dare delen 4 alnar, alltså ungefär 2,4 meter, vil- ning i området. ut i vattnet och området har haft en dynamisk ket stämmer grovt med dagens förhållanden dyndrift i flera hundra år beroende på den i Gannarveviken om ungefär 1 respektive 0,4 3. Placeringen i kartan. I 1646 års karta ligger stora mängden sand och den flacka topogra- meter om man tar hänsyn till en landhöjning udden vid vilken hamnreveln tar sin början i fin samt ringa landhöjningen. Att anlägga en om närmare 1,5 meter. Detta borde vara en ►

mt 3/2011 15 ►god medeltida approximation om man läg- vik. Det finns bara en vik i området, den vid Under 1700-talet omnämns platsen spora- ger till viss indrift av sand samt ackumulation Gannarve. Däremot kallas Klinte för Klinte ha- diskt; 1729 och 1741 syns inget i kartorna, av finare sediment, vilket även Ankarlilja har fen och Westergardshafen är också omnämnd. under andra hälften av detta århundrade iakttagit i rännan. Uppenbarligen är inte Fröjel så viktig som återkommer hamnen i Gannarvevikens inre, hamn i egentlig mening här. ibland mellan något som förefaller vara sand- Sammantaget visar både kustmorfologin, bankar, troligtvis baserat på samma underlag djupmätningar och den generella hydrodyna- Anledningen till att hamnen pekas ut i 1646 som 1646 års karta. Fröjel hamn omnämns miska bilden att ett reellt hamnläge – en skyd- års karta och djupmäts står att finna i syftet någon gång (se figur 7) som redden innanför dad ankringsplats så som den återges i 1646 års bakom denna kartering, nämligen att under- Lilla Karlsö, dvs där Ankarlilja har påträffat karta – snarare bör kunna återfinnas i Gannar- söka Gotlands försvar. Ankringsplatser och maritima konstruktioner. Kartan från 1744 veviken (dess södra del, närmast kyrkan) än hamnar för flottan var förstås av vikt då, vilket visar farledsmarkeringar (stenkistor/rösen vid den exponerade udden vid Buskården. förklarar djuplodningen av lämpliga hamnlä- med störar i inloppet) till Klinte hamn och gen. en sådan markering finns även utanför Frö- Hamnen enligt de historiska kartorna jel, intill Gannarveviken (se figur 7), jämför Vad är det för hamn som är karterad och Hamnen överges – på grund av land­ med stenfundamenten i figur 3. I denna karta djupmätt år 1646? Hamnen är inte med på höjning? finns ”Botarfve” som markerar en kustanknu- Gripenhielms generalkarta från 1688 (men Vi har sett att Fröjels hamn eller vik nämns ten plats. Samma sak gäller för 1763 års karta, däremot Klintehamn, m fl) eller Wil- några få gånger under 1400- och 1600-talet. uppenbarligen är det Botarfve fiskehamn som lem Janszoons och Joan Blaeus Theatrum orbis Från andra hälften av 1600-talet, när de skrift- nu hyser sockenbryggan, vilket den även gör terrarum, sive, Atlas novus (1662) eller Anders liga källorna blir fler, verkar hamnen tyna bort under följande århundrade. Bureus nordenkarta från år 1626. Hamnen är till förmån för Klintehamn och Västergarn. inte heller med på Olaus Magnus berömda I Johan Månssons sjöbok från 1644 anges År 1780 nämns hamnen en sista gång (åter i Carta Marina (1539) eller Mercators första eu- Karlsöarna som ankarbotten och via dessa öar själva bukten, Krigsarkivet karta 1780 Frö- ropakarta (1508–1544), även om den förra som anger sjöboken vägen till Klinte hamn, inte till jelsvik). Tio år senare nämns inte hamnen sagt pekar ut en skyddad naturhamn innanför den närmare liggande Fröjel. På sidan 63f he- på kartorna, då är den försvunnen. I en karta Karlsöarna. Hamnen förekommer över huvud ter det; ”Ifrån lilla karlßön i een Nord Nordost från 1811 anges ankringsbotten utanför viken, taget inte på några general- eller översiktskar- twå mijl ligger Wästergarns holm itt Göttlingz- nu mellan Lilla Karlsö och fastlandet, precis tor alls bland de hundratalet studerade, fram skott ifrån Gottland när man löper therin låter som 1760 och 1763. Uppenbart är det ingen idé till den redan omnämnda kartan från 1646. man hollman om baakbord och sätter emellan längre att använda Gannarveviken eller buk- Den enda möjliga äldre kartuppgiften kom- holman och sjielfwa Landet på tijo foot diupt. ten över huvud taget. I denna karta (se figur mer från Martin Walseemüllers Norbegia & Mitt emellan Wästerkarns holm och Karlßöjar 8) framstår Klinte och Västergarn som stora Gottia från 1541, vilken baseras på Ptolemaios är een wijk som kallas Klinthampn in emellan hamnar med angivna djuplodningar mm. För Geographica från 1425 (se figur 6) där ett svår- twene Reff: Märken til at löpa ther in äre thesse Fröjels del lodas djupen in mot kyrkan direkt, tytt ortnamn kan vara Fröjel. Övriga hamnar at man skal hålla Karlßöniarna en wangswägh i rak linje från Lilla Karlsö. I denna linje lig- på Gotlands västkust återkommer regelmäs- åtskilde ifrån hwar annan när een wil löpa ther ger Bottarfve som också var fiskeläger då. Här sigt; , Visby, Västergarn och Klin- in ther är Redd för små Farkostar är en heller angör man alltså kusten helt utan tanke på den tehamn. Närmast följande Atlas Danicus från rådheligit at man löper i bemelte Hampnar norrut liggande Gannarveviken, vilken syns 1677 pekar ut Fröjels hamn som liggande i den om man är intet ther theßbetter bekand”. Up - som ett hack i kusten med grynnor, se figur innersta delen av Gannarveviken (se bild 6), i penbarligen har de sjömärken som anges 1743 8. Sockenhamnen och fiskehamnen samloka- 1643 års karta heter platsen istället Fröele Wijk, ännu ej satts ut i inloppet till Klintehamn. liserades alltså till Bottarfve. Anledningen till

alltså en referens till en skyddande hamn- omläggningen under tidigt 1800-tal är ganska ►

E E F C F A B D

Figur 7. Kartan från 1744 visar Fröjel hamn i Gannarveviken (A) samt ett sjömärke i inloppet (B); notera det stora antalet sjömärken utanför Klintehamn (C). Botarfve fiskeläge syns med svag markering (D). I kartorna från 1760 och 1763 pekas Fröjel hamn ut som liggande både i Gannarvevikens inre (E) samt på redden mellan Lilla Karlsö och Fröjel kyrka (F), uppenbarligen i linje med Bottarfves fiskeläge, ej med på kartorna. Källa: Krigsarkivet, Stockholm.

16 mt 3/2011 ►uppenbar: Gannarveviken hade grundats upp södra ände. Gan- så pass att den inge längre kunde fungera som darue i ankringsplats eller ens en ordentlig bryggplats. ligger i sydöstra de- len av myr, Bottarfves sockenbrygga i Gannarve­ och här har enligt viken? uppgift påträffats Det finns fler omständigheter som tyder på rester efter båtlän- att 1646 års karta anger att sockenbryggan låg ningar. Slutligen innanför sandbankarna vid Gannarvevikens har vi Gannarve i inlopp. Innanför södra sandbanken var förr en Fröjel och det är i liten vågskyddad bukt. Marken disponerades detta kustanknutna 1702 av Bottarfve och nyttjades för strandbete. sammanhang med Den gamla landsvägen gör här en krök och går en uppsjö av gamla som närmast vattnet just här. Bottarfves gård gårdar och hamnar var central i socknen, vilket berörs nedan. Att som vi skall se plat- den bästa hamnplatsen låg nära vägen och dis- sen Gannarve. ponerades av den gård som dessutom inhyste hamnfogden under 1600-talet ökar förstås Engqvist (1968) anledningen att misstänka att vi kan förvänta menar att vi mer oss dess brygga just på denna plats. Under eller mindre säkert 1800-talet (se t ex Generalstabskartan) för- kan knyta nam- A läggs Bottarfves strandbodar till den expone- net -garn till äldre rade kusten just där djupmätningarna ansluter hamnverksamhet. i figur 8. Sockenbryggan byter alltså plats men inte markägare. Gannarve som B maritim plats Namnet Gannarve Som vi ser i geo- Den danske historieskrivaren Saxo Gramma- morfologin fram- Figur 8: Djupmätningar från Lilla Karlsö in mot Fröjel kyrka i kartan från 1811 ticus, verksam 1180–1200 (dvs då den äldre träder Gannarve- undviker revlarna vid Gannarve (A) och går istället direkt mot den raka kusten hamnen i Fröjel överges), talar i sitt stora verk viken som enda och Botarfves fiskeläge (B). Källa: Krigsarkivet, Stockholm. om Danernas bedrifter om en hamn, kallad kandidat när det Garn, vid den gotländska kusten. Det har all- gäller ett skyddat hamnläge med tänkbar an- Gannarve, Ridanäs och bygdens mänt antagits att denna hamn skulle ha varit vändning från tidig medeltid fram till andra stormän under tidig medeltid Västergarn, vilken vi vet existerade under vi- hälften av 1700-talet. I 1748 års skifteskarta Orten Gannarve är belagd vid skattläggningen kingatid. Carl von Linné, som i sin Öländska finns på Gannarve ägor en markyta som går 1285. Landtungan väster om Gannarveviken och Gotländska resa nämner en annan hamn under beteckningen ”Ganarfve, Nr 77, Hamn- bar under forntid och medeltid namnet Ri- vid namn Garn, avser en plats inne i den nu ängen. Tvenne oduglig mark” (se figur 9), be- danäs. Namnet Ridanäs används av Carlsson benämnda Gansviken i Grötlingbo . nämnd Hamnängen även år 1702. Strax bred- (1999, 2008) för den vikingatida hamnen och Vad ordet garn egentligen innebär är man inte vid denna finns en annan markenhet som kommer från fornsvenskans riÞ, fornnordiska helt på det klara med, men P.A. Säve nämner kallas ”Nr 73, Oduglig mark”. Tillsammans bil- hrid och betyder storm. Säkert inte utan skäl att ’garn’ eller ’gan’ ”måtte betyda hamn eller dar dessa en halvmånformad yta som påmin- bar näset detta namn, som kan översättas med vik” (Gustavson 1896). Senare tids ortnamns- ner starkt om andra kända hamnlägen. Denna Stormudden. Denna udde, som i senare hand- forskning slår fast att -garn betyder långt eller förmodade hamnplats befinner sig rakt ned- lingar kallas Näsgärdet, var ändå eftertraktad. smalt vattendrag, smal udde eller vik (Olsson anför Gannarve gamla bytomt, känd åtmins- Den hade under medeltiden ägts av bönderna 1994:60ff). Helt klart är att många platser längs tone från 1200-talet. Hamnängen odlades upp vid Snögrinde i Klinte, men såldes 1603 till Gotlands kust med detta namn har haft en vik- enligt 1800- och 1900-talets karta i olika små Mulde för den betydande summan av 10 daler. tig hamnfunktion under vikingatid eller tidig lotter. Den södra är numera plöjd åker. (Enekvist, odat.) medeltid. På östra kusten har vi längst i norr Acrgarn, som omtalas redan i Gutasagan, ned- De båda hamnängarna, ligger på ömse sidor Kopplingen Gannarve-Ridanäs-Mulde har ett tecknad omkring år 1220, och avser den plats, om den räta linje som beskriver vägen från historiskt djup ned i vikingatid. Mulde var en som i dag kallas S:t Olofsholm. Längre åt söder havet till Gannarve gård och där bredvid den betydelsefull gård i Nedre Fröjel då den under har vi Garne (Gane) i Bäl, och kring Lina- och välkända skeppssättningen. I Gannarveviken långa perioder var domargård i ting. Hörsnemyrkomplexen finner vi sådana namn har av Ankarlilja (1998) påträffats ett antal Det är i Mulde som en runinskrift angående som Gierner i Vallstena (Olsson 1959 s. 73), stenkummel, stensträngar och delar av ett två män, Jóhan ok Bótgeirr har påträffats (G 163 Gandarue i Källunge socken och Ganndris skeppsvrak. Platsen Gannarve uppfyller alltså enligt Jansson & Wessén 1962); det är där som i Gantum socken. Söder därom finns Gan- samtliga kriterier när det gäller lokaliseringen dessa båda tillsammans lät bygga en påkostad darue i Vänge. I Kräklingbo socken påträffas av potentiella förhistoriska hamnlägen enligt stenkällare. Det finns tecken på att detta radar- Garnudd och i Östergarn finns Gragarnne och Dan Carlsson: närhet till fornlämning, vägar par troligtvis hade stort inflytande i socknen Ganne. Vidare har vi i en gård som leder ner till vattnet, ortnamn med an- under sent 1200-tal och tidigt 1300-tal. vid namn Gandarue. knytning till hamn och en lämplig geomorfo- logi med skydd för ankrande skepp. På en gravhäll i Klinte kyrka finns följande Raden av uppräkningar kunde fortsätta med run-inskription, daterbar till 1300-talets första ett dussintal namn till. Dessutom har vi den halva (G 166): ”Jóhan, smiðrinn, Gagnviðarar- numera försvunna socknen Gann söder om fa viðr Riðanes. Biðið bœn ok pater noster fy- Kappelhamnsviken och intill Hangvars myrs rir þeira s[álir]”. Översättningen lyder ”Jóhan ►

mt 3/2011 17 ►smeden vid Gagnviðararfa/Gannarve vid som platser för landstigningen. Men detta är medan ett fiskeläge bara skall kunna husera de Riðanes/Ridanäs. Bed en bön och fader vår för förstås bara en vild spekulation. små kustgående fiskebåtarna, vilka dessutom deras själar” (Jansson & Wessén 1962). ofta drogs upp på land. Vad består fornlämningsområdet av? I följande inskription i putsen i Fröjels Kyrka Det utpekade fornlämningsområdet innanför Slutsats (G 162, ibid) förekommer vad som spekulativt Buskåren var inget läge för en hamn i dess Uppenbarligen föreligger det en skillnad mel- kan vara samma Johan: Jóhan ”h” ”r”. I denna egentliga, medeltida betydelse. Trots detta har lan vikingatida hamnar som vi är vana att se kyrka har även Bótgeir fått en runristning till uppenbarligen en hel del maritim verksam- dem, t ex Västergarn, där allt är förpackat på minne. Paret Jóhan / Bótgeir finns alltså repre- het bedrivits där under 1400- och 1500-ta- ett ställe; hamnbassäng med ankring, han- senterat i Både Klinte och Fröjel kyrka samt i let. Detta kan ha flera orsaker: mindre båtar delsplats, tillverkning osv. och medeltidens Mulde domargård vilken rådde över området. drogs upp på land och behövde inga egentliga kustanknutna verksamhet som är utspridd Kan dessa två Jóhan / Bótgeir vara områdets hamnlägen, och ägoförhållanden gjorde att över socknens strandremsa. grand old men vid tidpunkten för ristning- vissa strandremsor föredrogs framför andra. arna? Ristningarna verkar samtliga dateras till Närhet till sockencentrum och kyrka styrde Utredningen visar att man inte kan förvänta slutet av 1200-talet och början av 1300-talet, förstås också lokaliseringen av strandbundna sig en statisk ”hamn” med tillhörande strand- samtidigt som gårdarna verkar ha fått sina verksamheter. En försämring och uppgrund- knutna verksamheter; strandzonen har ian- namn i samband med skattläggningen år 1285. ning av tidigare hamnlägen bidrog även till att språktagits på olika sätt under olika tider. den sämre skyddade kusten nyttjades under Verksamheter har flyttats under tidens gång. Det intressanta här är ju att vi har att göra med högmedeltid. Den exponerade udden vid Bus- Ett skyddat hamnläge är en sak, en fiskehamn Jóhan på Gannarve vid Ridanäs och Bótgeir kåren blev då det bättre av två dåliga alterna- med strandbodar är en helt annan. Vad som som enligt ortnamnsforskningen gav upphov tiv. Socknens maritima verksamheter i form man hittar och fornlämningsmärker är inte till gården Botarfva under slutet av 1200-talet. av ankringsplats, fiskehamn, strandfogde, sjö- lätt att förstå förrän den större bilden klarnar. Dessa två stora gårdar har båda att göra med krog, postbrygga, sockenbrygga osv. spreds ut För Fröjels del återstår fortfarande oerhört den förmodade hamnen (Gannarve) och den över en större kustremsa och flyttades i takt mycket arbete innan de medeltida kustverk- konstaterade fiske- och sockenhamnen under med ändrade ägoförhållanden, juiriska och samheterna och ankarbottnarna kan förstås senare tid vid Botarfva. Det var även på Bo- samhälleliga krav och en av landhöjningen och socknens roll i Gotlands maritima nätverk tarfvas mark som kyrkan anlades. förändrad kust. under tidig medeltik kan klargöras.

Om legenden om landstigningen av Valdemar Enligt kartorna från sent 1600-tal och framåt Resultatet från denna utredning knyter an Atterdag talar sant och vi kan placera den i markeras fiskelägen med en punkt, hamnar till och bekräftar till viss del Ankarliljas anta- Fröjel, vilket är högst spekulativt, förefaller mer diffust som namn invid bukter. Fiskelä- gande, nämligen att ”hamnbassängen” (som angivelsen till ”Garna hampn” (Andersson gen ligger oftast exponerat vid kusten. Fröjel egentligen bara var ett område innanför två 1927:15) inte peka på Västergarn utan Ganarfve är ett sådant namn vid en bukt, liksom deet naturliga sandrevlar) var mycket större än hamn, det som under 1600-talet kom att be- närbelägna Klintehamn. En tydlig skillnad fö- vad som undersökningarna hittills visar; pre- nämnas Fröjel hamn. I så fall finns en logik i religger här mot t ex Gnisvärds, Cronvalls eller cis som Ankarlilja anser bör det yttre revet ha sammanblandningen av Västergarn och Fröjel Bottarfves fiskelägen. Detta är logiskt efter- utgjort en del av en (naturlig) vågbrytare och som en hamn skall kunna skydda större skepp Fröjels medeltida hamn bör då ha varit place- rad i Gannarveviken, vars inlopp var omgivet Figur 9. I skifteskartan från 1748 anges två gärden (A och B) som Hamngärde, mellan Gannarve gård av Näsgärdets sandrevel på norra sidan och och vattnet på ömse sidor om den väg som leder ned från gården till vattnet. Källa: Lantmäteriet. Buskårdens rev med tillhörande sanddyner på södra sidan, precis som i 1646 års karta. Un- der 1400-talet uppkom ett behov av att märka ut sandrevlarna då lanhöjningen gjorde in- Gannarve lopppet förrädiskt. Under 1700-talet övergavs gård Gannarveviken.

Historiska kartor kan användas med försiktig- A het för att tolka äldre tiders landskap. Viktigt Gannarveviken är att inte lita till en enskild karta – och att inte lita på en karta. Kartorna bygger på underlag som kan vara sekelgamla. Förståelsen och till- Väg till förlitligheten både i tolkning av ett visst skede vattnet och utvecklingen av en plats under tid ökar med ett ökat antal kartunderlag. En enskild B karta är mycket vansklig att bygga en tolkning på. 

Oscar törnqvist Doktorand i arkeologi vid Stockholms universitet och Södertörns högskola, knuten till MARIS, forskar för närdarande om forntida skärgårdsbruk och sjunkna boplatser.

18 mt 3/2011 Referenser Tryckta källor En Syddansk fältkurs i Ahlenius, K. 1900. Till kännedomen om skandi- naviens geografi och kartografi. Skrifter utgivna av K. Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala, VI:5 södra Norge Andersson, I. 1926. Valdemar Atterdags tåg mot Text och foto: Sila Sokulu Gotland 1361. Fornvännen 21, 1926:395–417 Ankarlinja, G. 2000. Marinarkeologisk under- sökning i Fröjel sn, Gotland. Aquaarkeologen, Under tre veckor i juni hade eleverna i det ma­ Visby. Stencil. rinarkeologiska programmet på Syddanskt AquaArkeologen Sverige. 1998. Marinarkeo­ logisk utredning i Fröjels forna hamn. Stencil. Universitet en fältkurs nära staden Mandal i södra Norge. Syftet var att dokumentera Carlsson, D. 1999. ”Ridanäs” : Vikingahamnen i Fröjel. Stencil, ArkeoDok, Visby. Stencil. Vrak 3 som ligger där. De två lärare och nio Carlsson, D. 2008. ‘Ridanæs’: a Viking Age port studenter som drev projektet bodde tillsam­ of trade at Fröjel, Gotland. I: Brink, S. & Price, mans i en gammal skolbyggnad inte så långt från N. (red.) The Viking World. Routledge, London & New York, 131–134. vrakplatsen. Tips om ett vrak på ett inte alltför stort djup, dyket. Bottnen söktes av med hjälp av två dy- Dahlström, C. & Eriksson, T. 1999. Rapport från utgrävningen av den vikingatida hamn- och han- beläget i ett fint norskt landskap ledde grup- kare och efter en stunds letande fann de först delsplatsen i Fröjel, Gotland 1999. Rapport, Frö- pen från Danmark till fältkursen i Norge. Tip- vattenledningen och sedan flera vrakdelar i jel Discovery Programme. Stencil. set kom från Norskt Marinmuseum som i brist anslutning till ledningen. på både tid och pengar inte kunde utföra arbe- Enekvist, J. odat. Namnen berättar. Stencil, Frö- jel Hembygdsförening. tet själva utan tillät oss att göra det. Tack vare Med hjälp av händerna och borstar rensades lokalt intresse och mycket stöd från Mandals försiktigt vegetation och sediment bort från Engquist, S. 1968. Nya rön om Gotländska vård- dykarklubb kunde sommarens fältkurs utföras vrakområdet så att vraket blev synligt och kasar. Gotländskt arkiv 1968:83–92. på ett smidigt och bra sätt. enklare att arbeta med. Slangen till slamsu- Gustavson, H. (red.) 1896. Gotländsk ordbok: på gen fick dras på ett sätt så att det inte skadade grundval av C. och P.A. Säves samlingar. Lands- Vrak 3 ligger på havsbottnen i Skjernøysund vrakdelarna och utsuget siktades bort från målsarkivet, Uppsala. beläget någon kilometer bort från skolbygg- dem. Då man fick en klar syn över vraket och Jansson, B. & Wessén, E. (red.) 1962. Gotlands naden. Dokumentationen skulle göras främst kunde börja tolka dess konstruktion förstod runinskrifter. Almqvist & Wiksell International, i utbildningssyfte, men också för att rädda vi snart att skeppet inte var komplett. Babord Stockholm. själva vraket innan det bröts ner och försvann sida av skeppet saknas nästan helt och det som Månsson, J. 1644. Een siö-book, som innehål- för gott. är bevarat är styrbords sida inklusive köl. Ett ler om siöfarten i Östersiön, jämwäl om koosar, fåtal brädor upptäcktes senare vid fören på ba- landkänningar, streckningar, inlopen, banckar Syftet med det första dyket på Skjernøysund bord ssida. Vraket mäter 18 meter i längd och och grunden ... / kortelighen sammansatt aff var att lokalisera vattenledningen som enligt cirka 4 meter i bredd (från köl till utkant av Johan Månszon, sryrman (sic!), medh sin eghen uppgift skulle ligga tvärs över Vrak 3. Vi tog styrbords sida). Bordläggningen är klinkbyggd► bekostnadt, och fins hoos honom til kiöps. Stock- gummibåten ut till vrakplatsen och påbörjade holm. Olsson, I. 1959. Gotländska terrängord. Uppsala. Olsson, I. 1994. Gotländska ortnamn. Ödin, Visby. Philip, A.L. 1993. Johan Fredrik Meijer: fäst- ningsbyggare och kartör av Carte von Gottlant A:o 1646. I: Gotländskt arkiv 1993:67–88. Österholm, I. & Österholm, S. 1982. Spot test som metod för fosfatanalys i fält – praktiska er- farenheter. Rapport RAGU 1982:6. Riksantik- varieämbetet och Statens Historiska Museer, Stockholm. Arkiv och lexikon Lantmäteriverket Almedalsbibliotekets kartsamling Krigsarkivets kartsamling Geographicus Archive: http://www.geographi- cus-archive.com SAOB: Svenska Akademiens Ordbok Figur 1. Seminarium i skolbyggnaden.

mt 3/2011 19