2008:059 C-UPPSATS
Variationer av jazzstandards Undersökning av hur grundmelodier varieras i jazzinspelningar
Daniel Lundström
Luleå tekniska universitet C-uppsats Musik Institutionen för Musik och medier Musikhögskolan
2008:059 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--08/059--SE
Variationer av jazzstandards
Undersökning av hur grundmelodier varieras i jazzinspelningar
DANIEL LUNDSTRÖM
Vetenskaplig handledare: Sverker Jullander Konstnärlig handledare: Claes von Heijne
Abstrakt
Syftet med den här uppsatsen är att systematiskt inventera olika sätt att förändra en grundmelodi i standardlåtar inom jazzen. Jag har transkriberat inspelningar av jazztrios ledda av pianisterna Bill Evans och McCoy Tyner och analyserat hur de förändrar grundmelodier inom jazzen. Jag har systematiserat melodiska och rytmiska förändringar i kategorier och underubriker. Resultatet av forskningen är tänkt att kunna användas som underlag för konstruktion av undervisningsmaterial. Arbetet innefattar även egna inspelningar.
Nyckelord: jazz, standards, piano, jazztrio, Bill Evans, McCoy Tyner.
2
Innehåll
1. Inledning…………………………………………...... 5
Bakgrund…………………………………………...... 5 Syfte…………………………………………...... 5 Material och metod…………………………………………...... 5
2. Beskrivning av kompositioner…………………………………………...... 6
Speak Low…………………………………………...... 6 Autumn Leaves…………………………………………...... 6 Satin Doll…………………………………………...... 6
3. Biografier…………………………………………...... 7
Bill Evans…………………………………………...... 7 McCoy Tyner…………………………………………...... 7
4. Analys: förändringar av grundmelodin…………………………………………...... 8
Rytmik…………………………………………...... 8 Melodik…………………………………………...... 11 Kombinationer av rytmik och melodik…………………………………………...... 14
5. Mina egna tolkningar…………………………………………...... 16
6. Diskussion…………………………………………...... 17
Likheter med barockmusik…………………………………………...... 17 Svårighet med att transkribera…………………………………………...... 17 Material…………………………………………...... 18 Fortsatt forskning…………………………………………...... 18
Referenser…………………………………………...... 19
Bilaga 1: Rytmiska och melodiska förändringar i Evans och Tyners inspelningar…………. 20
Speak Low , Bill Evans, New Jazz Conceptions ……………………………………… 20 Speak Low , McCoy Tyner, Inception …………………………………………...... 21 Autumn Leaves , Bill Evans, Portrait in Jazz ………………………………………… 22 Satin Doll , McCoy Tyner, Nights of Ballads and Blues …………………………….. 23
3
Bilaga 2: Transkriptioner…………………………………………...... 24
Speak Low , Bill Evans Trio, New Jazz Conceptions …………………………………. 24 Speak Low , McCoy Tyner Trio, Inception …………………………………………... 28 Autumn Leaves , Bill Evans Trio, Portrait in Jazz …………………………………… 31 Satin Doll , McCoy Tyner Trio, Nights of Ballads and Blues ……………………….. 33
Bilaga 3: Grundmelodier…………………………………………...... 36
Speak Low …………………………………………...... 36 Autumn Leaves …………………………………………...... 38 Satin Doll …………………………………………...... 39
Bilaga 4: CD, inspelning med Daniel Lundström, piano; Johan Örtlund, bas; Andreas Erehed, trummor
Beautiful Love …………………………………………...... spår 1 All the Things You Are …………………………………………...... spår 2 On Green Dolphin Street …………………………………………...... spår 3
4
1. Inledning
Bakgrund
Jag studerar på musikhögskolan i Piteå till instrumentallärare med piano som huvudinstrument. Jazzmusik är den genre som ligger mig närmast. Under min tid på musikhögskolan har jag funderat kring hur jazzpianister tolkar melodier. Jag har funnit att det saknas pedagogiskt material om hur jazzpianister kan förändra en melodi med rytmik och melodik (tonhöjd) inom jazzen. Jag har därför valt att skriva ett examensarbete om hur man går till väga när man skall tolka en melodi för piano inom jazzen, i ensemble (d.v.s. piano, bas och trummor). Jag ville utforska vad jazzpianister tar till för knep till att behandla en låts melodi. Exempelvis: Hur behandlas en helnot? Spelas helnoter eller ersätts de med melodiska utsmyckningar eller förändrad rytmik?
Eftersom jag har spelat jazzpiano under många år med olika lärare så har jag själv fått en uppfattning om pianoundervisningen inom jazzgenren. Nu när jag ser tillbaka på dessa år och på de lärare som jag undervisats av kan jag se att fokuseringen från deras sida har varit att utveckla spelteknik, improvisation, ackompanjemang och gehör. Dessa moment ser jag själv som grunden för undervisning i jazzpiano. Personlig tolkning av melodier har däremot varit en väldigt liten del av undervisningen. Under de senaste tre åren har jag dock erhållit undervisning som till viss del har gått att använda för personlig tolkning av melodier. Detta har bara undervisats muntligt eftersom det saknas tryckt pedagogiskt material.
Syfte
Forskningens syfte är att systematiskt inventera olika sätt att förändra en grundmelodi i standardlåtar inom jazzen, vad gäller tonhöjd och rytmik.
Resultatet av forskningen ska gå att tillämpa som ett underlag för att konstruera pedagogiskt material för pianister inom jazzgenren på gymnasie- till högskolenivå.
Material och metod
Jag har valt att undersöka hur jazzpianisterna Bill Evans och McCoy Tyner förändrar grundmelodier i standardlåtar. Jag använder mig av egna transkriptioner från inspelningar från perioden 1956-1963, (se referenslista, under rubriken ”Fonogram”). Jag har valt versioner av låtar som ingen av medverkande musikerna har komponerat: Speak Low, Autumn Leaves och Satin Doll. Dessa versioner har jag jämfört med grundmelodierna enligt The New Real Book I (Autumn Leaves , Satin Doll ) och Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 (Speak Low ).
Min metod har varit att transkribera inspelningar av Evans och Tyner och att analysera deras förändringar av grundmelodin i jazzstandards. Jag fokuserade analysen på pianostämman i varje inspelning. I analysen utarbetade jag kategorier som beskrev olika typer av förändringar av grundmelodin. Arbetet innefattar även tre egna tolkningar av standardlåtar för att visa klingande exempel på de kategorier som jag har arbetat fram i forskningen.
5
2. Beskrivning av kompositioner
Här beskrivs de jazzstandards som används i materialet.
Speak Low
Speak Low är komponerad av Kurt Weill 1943, och kommer ursprungligen från Broadway- musikalen One Touch of Venus .
Speak Low har formen AABA. Varje A-del består av 16 takter, B-delen består av 8 takter. Ett chorus består alltså av 56 takter.
Autumn Leaves
Autumn Leaves är ursprungligen en fransk komposition skriven 1945, med titeln Les feuilles mortes , komponerad av Joseph Kosma (”Autumn Leaves”, Wikipedia).
Autumn Leaves har formen AAB. Varje A-del består av 8 takter. B-delen består av 16 takter. Ett chorus består alltså av 32 takter.
Satin Doll
Satin Doll är komponerad av Johnny Mercer, Duke Ellington och Billy Strayhorn, 1953. Satin Doll har spelats in oräkneliga gånger, inte minst genom sångare som Frank Sinatra och Ella Fitzgerald, (”Satin Doll”, Wikipedia).
Satin Doll har formen ABA 1. A-delen består av 16 takter. B-delen och A 1-delen består av 8 takter vardera. A 1-delen är identisk med de första 8 takterna i A-delen. Ett chorus består alltså av 32 takter.
6
3. Biografier
För källor till de biografiska uppgifterna, se referenslista.
Bill Evans
William John Evans, mer känd som Bill Evans, föddes den 16 augusti 1929 i New Jersey, USA. Han började ta pianolektioner i 6-årsåldern, inom den klassiska genren. I tonåren spelade han även flöjt och violin. Evans intresse för jazz startade när han i 12-årsåldern fick ersätta sin bror i ett jazzband. I 20-årsåldern spelade Evans boggie woggie på olika klubbar i New York. Bill Evans fortsatte sin musikaliska bana med att ta en examen i pianoundervisning vid Southeastern Louisiana College; han gick även en musikerutbildning. Evans studerade också komposition.
Under 1950-talet arbetade Evans en tid i lokala dansband och hade rollen som ackompanjatör. Där fick han möjligheten att spela in skivor med några av dåtidens bästa jazzmusiker. Han blev uppmärksammad av producenten för skivbolaget Riverside Records och det resulterade i Evans första egna album, New Jazz Conceptions, (1956) . Det kom att dröja två år innan han spelade in nästa album, Everybody Digs Bill Evans ( 1958) . Samma år blev han medlem i Miles Davis sextett och spelade på Davis kända album Kind of Blue . Evans karriär fick ett stort lyft av samarbetet med Davis. Året därefter (1959) bildade Evans en av sina mest berömda trios med basisten Scott LaFaro och trumslagaren Paul Motian. Tyvärr varade denna trio bara två år på grund av Scott LaFaros bortgång i samband med en trafikolycka 1961, så trion hann bara ge ut fyra album. Bill Evans vann en Grammy 1963 med skivan Conversations With Myself. 1964 spelade Evans in en skiva med saxofonisten Stan Getz, Stan Getz & Bill Evans . Under 11 år spelade Evans med basisten Eddie Gomez. Några olika trumslagare var med under dessa år, bland andra Marty Morell, Philly Joe Jones och Jack DeJohnette. Evans sista trio bildades 1978 med basisten Marc Johnson och trumslagaren Joe LaBarbera. Denna trio var verksam till Evans död 1980. Bill Evans har spelat in över 50 album som ledare.
McCoy Tyner
McCoy Tyner föddes den 11 december 1938 i Philadelphia, USA. Han började spela piano i 13-årsåldern och influerades av jazzpianister som Bud Powell, Thelonious Monk och Art Tatum. När han var i 20-årsåldern spelade han i Art Farmers och Benny Golsons jazzband. 1960-1965 spelade Tyner med saxofonisten John Coltrane, bland annat i de kända albumen A Love Supreme och My Favorite Things. Tyners karriär fick ett stort lyft av samarbetet med Coltrane. Under de år som Tyner spelade med John Coltrane gav McCoy Tyner även ut egna trioalbum, bland andra Inception och Night of Ballads and Blues. Åren 1965-1970 spelade Tyner med egna grupper. Under 1970-talet fick Tyner två Grammynomineringar med skivan Sahara . Tyner spelade även med saxofonisten Sonny Rollins under slutet av 1970-talet. I slutet av 1980-talet ledde Tyner en trio med basisten Avery Sharpe och trumslagaren Aaron Scott. 1995 spelade Tyner in ett album med saxofonisten Michael Brecker.
7
4. Analys: förändringar av grundmelodin
I denna del visas exempel på melodiska och rytmiska förändringar av grundmelodin. I bilaga 1 kommenteras alla förändringar av grundmelodin i varje enskild transkription. Jag har jämfört Evans och Tyners förändringar av Speak Low med Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 ; Autumn Leaves och Satin Doll med The New Real Book I . Jag har utarbetat kategorier med olika typer av förändringar av grundmelodier enligt tabellen nedan.
Rytmik
I avsnittet rytmik fokuserar jag på de två typer av rytmiska förändringar som förekommer i förändringen av grundmelodin - rytmisk förskjutning och rytmisk ornamentering. Med rytmisk förskjutning menas att melodin tidigareläggs eller senareläggs. Rytmisk ornamentering innebär att melodin förändras genom att toner läggs till utan förändring av tonhöjden.
Rytmisk förskjutning
Förskjutningar är indelade i två kategorier: tidigare och senare . Med tidigare menas att en eller flera toner spelas tidigare än i grundmelodin. Med senare menas att en eller flera toner spelas senare än i grundmelodin.
I exemplen står T för takt, följt av taktslag. T1:2 betyder alltså takt 1, taktslag 2.
Tidigare
I ex. 1b tidigarelägger Evans tonerna g1 och a1, T2:4, genom att spela åttondelar istället för en fjärdedelstriol. Tonen a1, T2:4, blir därmed en synkop till takt 3.
Ex. 1. Speak Low, takt 2-3
a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65
b. Bill Evans
8
I ex. 2b förkortar Tyner tonen ass2, T30:3, vilket innebär att tonen bess2 tidigareläggs, T30:3. Observera att Tyner spelar melodin en oktav upp.
Ex. 2. Satin Doll, takt 30
a. The New Real Book I b. McCoy Tyner
Senare
Tyner fördröjer tonen a1, T10:1, i ex. 3b, genom att förlänga pausen.
Ex. 3. Satin Doll, takt 10
a. The New Real Book I b. McCoy Tyner
I ex. 4b senarelägger Evans tonen fiss1, genom att förlänga pausen, T16:3, vilket förskjuter tonen fiss1 en åttondel framåt.
Ex. 4. Autumn Leaves, takt 16
a. The New Real Book I b. Bill Evans
I ex. 5b senarelägger Tyner melodin genom att lägga till en halvnotspaus, T21:1-2.
Ex. 5. Satin Doll, takt 21
a. The New Real Book I b. McCoy Tyner
9
I ex. 6b förskjuter Evans melodin över två takter. Tonen ess2 fördröjs, T25:2, eftersom en fjärdedelspaus och en åttondelspaus läggs till, T25:1. Tonen c2 fördröjs med en fjärdedel, T25:4, liksom tonen a1, T26:2, som även är förkortad med en fjärdedel.
Ex. 6. Autumn Leaves, takt 25-26
a. The New Real Book I
b. Bill Evans
Kombination av tidigare och senare Här visas kombinationer av tidigareläggning och senareläggning.
I ex. 7b senarelägger Evans tonen c2 med en åttondel, T21:1, genom att lägga till en åttondelspaus. Tonen f1 tidigareläggs, T21:4, eftersom tonen c2 är förkortad.
Ex. 7. Autumn Leaves, takt 21-22
a. The New Real Book I
b. Bill Evans
I ex. 8b senarelägger Tyner melodin genom att lägga till en fjärdedelspaus, T17:1. Tonen c2 i T17:4 är tidigarelagd eftersom snabbare notvärden spelas från T17:3.
Ex. 8. Satin Doll, takt 17-18
a. The New Real Book I b. McCoy Tyner
10
Rytmisk ornamentering
I ex. 9b upprepar Evans en ton, han spelar ett rytmiskt förslag.
Ex. 9. Autumn Leaves, takt 5
a. The New Real Book I b. Bill Evans
I ex. 10b lägger Tyner till två toner, T51:3. Han delar upp tonen a1 i successivt kortare notvärden.
Ex. 10. Speak Low, takt 51
a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 b. McCoy Tyner
I ex. 11b ersätter Evans helnoten med kortare notvärden och pauser som rytmiseras.
Ex. 11. Speak Low, takt 9
a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 b. Bill Evans
Melodik (tonhöjd)
I detta avsnitt fokuserar jag på de två typer av melodiska förändringar av grundmelodin som förekommer - melodisk förenkling och melodisk ornamentering. Melodisk förenkling innebär att man inte spelar alla toner som finns med i grundmelodin. Melodisk ornamentering innebär att melodin utsmyckas med toner som inte finns med i grundmelodin.
11
Melodisk förenkling
I ex. 12b förenklar Evans melodin genom att inte spela tonerna g1 och d1. Tonen a1 spelas hela takten.
Ex. 12. Speak Low, takt 5
a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 b. Bill Evans
I ex. 13b förenklar Tyner melodin genom att inte spela växlingen mellan tonerna a1 och g1 i T25:1-2.
Ex. 13. Satin Doll, takt 25
a. The New Real Book I b. McCoy Tyner
I ex. 14b förenklar Evans grundmelodin genom att upprepa tonen c2. Samtidigt ändras även rytmen.
Ex. 14. Speak Low, takt 12
a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 b. Bill Evans
Melodisk ornamentering
Jag har delat in melodisk ornamentering i två kategorier - lätt ornamentering och friare ornamentering. Med lätt ornamentering avses utsmyckningar som innehåller högst 3 toner, medan kategorin friare ornamentering innehåller utsmyckningar från 4 toner och uppåt.
12
Lätt ornamentering
I ex. 15b fyller Tyner ut kvintsprånget (ess2-ass1) med tonen c2, T34:3. Tonen ass1 senareläggs, T34:4.
Ex. 15. Speak Low, takt 34
a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 b. McCoy Tyner
I ex. 16b förkortar Tyner tonen a1 och lägger till tonen g1, T4:1-2.
Ex. 16. Speak Low, takt 3-4
a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65
b. McCoy Tyner
Friare ornamentering
I ex. 17b spelar Evans toner över och under tonen c2, T13:1-2.
Ex. 17. Autumn Leaves, takt 13
a. The New Real Book I
b. Bill Evans
13
I ex. 18b lägger Tyner till 5 toner, T8:2-4; tonerna d2 och a1 hör till grundmelodin, T8:1 och T8:4. Av 2 toner blir 7 toner.
Ex. 18. Speak Low, takt 8
a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 b. McCoy Tyner
I ex. 19b. visas exempel på en mycket fri ornamentering av Evans. Meloditonerna d1 och e1 spelas inte. Notera att tonerna fiss1-a1-c2, i T6:1-2, bildar ett brutet D7-ackord utan grundton; på så vis bygger dessa på meloditonen d1. I T7:1-2 bildar tonerna d2-bess1-g1 ett brutet Gm- ackord.
Ex. 19. Autumn Leaves, takt 6-7
a. The New Real Book I
b. Bill Evans
Kombinationer av rytmik och melodik
Denna del behandlar kombinationer av rytmisk förskjutning och melodisk ornamentering.
Ex. 20b. Tyner ersätter halvnoten i takt 50 med två åttondelar som leder till att tonen c2 senareläggs, T50:2. Tonen bess1 läggs till, T50:1. Fjärdedelstriolen ersätts av åttondelar som leder till att tonen g1 tidigareläggs, T50:4. Tonen a1 spelas som en synkop till nästkommande takt.
Ex. 20. Speak Low, takt 49-50
a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65
14
b. McCoy Tyner
I ex. 21b ersätter Tyner tonen d2 med tonen c2, T53:2, T53:4 och T54:2. I T54:1-2 är rytmen förändrad. I T54:3-4 spelas en stegvis fallande kvintrörelse. I T55:1 spelas en fallande kvintrörelse med tonerna c2-f1.
Ex. 21. Speak Low, takt 53-55
a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65
b. McCoy Tyner
Ex. 22b visar mycket fria melodiska och rytmiska förändringar av Tyner. I T22:1 är tonen d2 förlängd med två åttondelar. I T22:3 är tonen giss1 tillagd. Tonen d2 i T23:2 är senarelagd och förkortad i längd, vilket leder till att fler toner kan spelas inom takten. I takt 22-23 spelar Tyner en rörelse som går uppåt och nedåt, där takt 23 innehåller brutna ackord. I takt 24 fortsätter rörelsen. Observera att grundmelodin i takt 24 endast innehåller en rytm.
Ex. 22. Satin Doll, takt 22-24
a. The New Real Book I
b. McCoy Tyner
15
5. Mina egna tolkningar
För att visa klingande exempel på mina utarbetade kategorier har jag valt att spela in låtarna Beautiful Love , All the Things You Are och On Green Dolphin Street som jag tolkar utifrån mina kategorier.
Jag valde att visa exempel på rytmiska variationer på Beautiful Love och melodiska variationer på All the Things You Are . På On Green Dolphin Street förändrar jag både rytmik och melodik.
Jag insåg hur svårt det är att kategorisera melodiska och rytmiska förändringar, eftersom dessa ofta följs åt.
Jag upplevde att det var svårare att förändra rytmiken än att förändra melodiken. Det föll sig på något sätt mer naturligt att förändra tonhöjden eftersom man då samtidigt förändrar rytmiken.
Mina egna tolkningar av jazzstandards öppnade upp en djupare förståelse över hur det är att förändra låtar. Det är lätt att utarbeta kategorier i teorin men att överföra dessa i praktik innebär en annan sak. I en spelsituation hinner man inte tänka lika mycket eftersom tempot går framåt hela tiden. Det har varit mycket givande att få praktisera de utarbetade kategorierna, för att få en förståelse över hur det är att förändra melodier i en spelsituation.
16
6. Diskussion
Jag har i detta arbete begränsat mig till att välja två jazzpianister, tre låtar och fyra inspelningar mellan 1956 och 1963. Jag har kategoriserat Bill Evans och McCoy Tyners rytmiska och melodiska förändringar av grundmelodier. Detta har varit nödvändigt för att visa olika typer av förändringar som förekommer i Evans och Tyners tolkningar. Dock är det svårt att bedöma kategorier, svårt att dra gränser. Ibland är det svårt att skilja på en rytmisk förändring och en melodisk förändring. Problemet är att rytmiken och melodiken ofta följs åt. Systematiken som jag har använt i arbetet har gett mig en klarare bild över hur man kan förändra en melodi inom jazzens värld.
Min forskning har resulterat i utarbetade kategorier över rytmiska och melodiska förändringar av grundmelodier. Forskningen visar även tabeller över hur dessa kategorier används i jazzstandards. I Evans och Tyners tolkningar av grundmelodier är melodiska förändringar vanligare än rytmiska förändringar. Ett undantag är Tyners tolkning av Satin Doll , som innehåller fler rytmiska förändringar än melodiska förändringar. De vanligaste melodiska förändringarna består av melodiska ornament, och de vanligaste rytmiska förändringarna består av rytmiska förskjutningar, där synkoper är särskilt vanliga. Det finns takter där Evans och Tyner följer grundmelodin, men det är betydligt vanligare att de förändrar grundmelodin. Se bilaga 1 för tabeller över Evans och Tyners rytmiska och melodiska förändringar.
Likheter med barockmusik
Evans och Tyners förändringar av grundmelodin kan jämföras med variationer av melodier inom barockmusiken, där man också improviserade melodier.
I barockmusiken är det emellertid det musikaliska sammanhanget som avgör hur rytmerna ska utföras! Notbilden var mer tänkt att fungera som ett skellett [!], en skiss över ett tänkt förlopp. Musikernas uppgift var inte att i detalj återge notbilden, utan att utföra den i enlighet med styckets affekt och efter studens [!] ingivelse (Klingfors 1985, s. 131-132).
En skillnad mellan jazzmusik och barockmusik är att melodiska ornament spelas olika; inom jazzen spelas melodiska ornament som inte har något med grundharmoniken att göra, medan barockmusiken håller sig närmare grundharmoniken.
Svårighet med att transkribera
Det är svårt att notera jazzmusik. Särskilt gäller detta rytmer eftersom jazzmusiker har en tendens att ”hänga” på toner, d.v.s. toner fördröjs en aning. De spelas inte exakt på taktslaget utan någon ”millisekund” senare. Att notera sådant är mycket komplicerat, men ju mer man lyssnar in sig på en speciell musiker desto mer förstår man dennes rytmiska ”språk”. Det blir då lättare att förstå hur man skall notera rytmer. Harmonier och rytmer brukar av många anses som svårare att transkribera än tonhöjd. Speciellt inom jazzmusik, där harmonier ofta innehåller täta ackord och där rytmen ofta kan vara speciellt svår att notera.
17
Material
Avsikten med detta arbete har varit att utarbeta ett underlag för konstruktion av undervisningsmaterial till elever på gymnasie- till högskolenivå. Vad kunde jag ha förändrat i min forskning?
Det vore önskvärt med fler pianister inom tidsepoken jag utforskat för att få en större spridning. Med fler pianister hade dock analyserna inte blivit lika omfattande. Jag har dock analyserat två av de största och mest inflytelserika jazzpianisterna. En större spridning av olika tidsepoker inom jazzen vore även önskvärt, nu har jag enbart utforskat musik mellan 1950- 1960 talet. Det är dock nödvändigt att begränsa sig i sin forskning. Kanske skulle mina kategorier sett annorlunda ut med större spridning av tidsepoker. Jag tycker ändå att jag har fått en bra bild av tolkningen av melodik och rytmik inom jazzen. Jag har utarbetat kategorier som är användbara till konstruktion av undervisningsmaterial vilket är syftet med detta arbete.
Fortsatt forskning
Det skulle vara intressant att utforska fler inspelningar med jazzpianister för att se om det finns fler kategorier att utarbeta. Det vore intressant att jämföra andra instrumentalister med pianister för att se om det finns skillnader i tolkningen av melodik och rytmik. Det skulle också vara intressant att utforska två olika inspelningar av en låt med samma pianist, för att se skillnaden mellan tolkningar.
18
Referenser
Litteratur
Von Heijne, Ingemar; René Jacobs; Gunno Klingfors; Anders Öhrwall (1985), Barockboken . Stockholm: AB Carl Gehrmans musikförlag.
Noter
Aebersold Play-A-Long Series vol. 65, red. Jamey Aebersold (1995). New Albany, IN: Jamey Aebersold Jazz, Inc.
The New Real Book I , red. Chuck Sher (1988). Petaluma, CA: Sher Music Co.
Fonogram
New Jazz Conceptions (1956), CD-utgåva (1987), Bill Evans Trio, Riverside. OJCCD-025-2.
Portrait in Jazz (1959), CD-utgåva (1987), Bill Evans Trio, Riverside. OJCCD 088-2.
Inception (1962), CD-utgåva (1997), McCoy Tyner Trio, Impulse. IMP 12202.
Nights of Ballads and Blues (1963), CD-utgåva (1997), McCoy Tyner Trio, Impulse. IMP 12212.
Internet
Kerkstra, Leon, ”McCoy Tyner Biography”. http://www.jazzcenter.org/ (2007-03-12)
Simpson, Joel, ”Bill Evans: 1929-1980”. http://www.allaboutjazz.com/php/article.php?id=14599 (2007-03-13)
Stevens, Jan, ”A Brief Biography of Bill Evans”. http://www.billevanswebpages.com (2007-02-15)
”Wikipedia: Autumn Leaves”. http://en.wikipedia.org/wiki/Autumn_Leaves_(song) (2007-04-05)
”Wikipedia: Bill Evans”. http://en.wikipedia.org/wiki/Bill_Evans (2006-12-14)
”Wikipedia: Kurt Weill”. http://en.wikipedia.org/wiki/Kurt_Weill (2007-03-23)
“Wikipedia: Satin Doll”. http://en.wikipedia.org/wiki/Satin_Doll (2007-04-25)
19
Bilaga 1: Rytmiska och melodiska förändringar i Evans och Tyners inspelningar
I tabellerna används kategorier som visas i tabell på sida 8.
Speak Low Bill Evans, New Jazz Conceptions
Takt Grundkategori Underkategori 2-3 Rytmisk förskjutning Tidigare 5 Melodisk förenkling Kombinationer av rytmik Melodisk förenkling, rytmisk 6 och melodik förskjutning 7 Melodisk ornamentering 8 Rytmisk förskjutning Tidigare 9 Rytmisk ornamentering Kombinationer av rytmik Rytmisk ornamentering, melodisk 10 och melodik förenkling 11 Rytmisk ornamentering 12 Melodisk förenkling 13-16 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 23 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 24-25 Rytmisk förskjutning Tidigare 26 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 27 Rytmisk förskjutning Senare 28 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 29-30 Melodisk ornamentering Lätt ornamenteing Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 31-32 och melodik förskjutning 33 Rytmisk förskjutning Senare Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 34 och melodik förskjutning 35 Rytmisk förskjutning Tidigare 36 Melodisk förenkling 37 Rytmisk förskjutning Senare 38 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 39 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 40 Melodisk förenkling 50 Rytmisk förskjutning Senare 51 Rytmisk förskjutning Senare 52 Rytmisk förskjutning Senare 53-54 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 55-56 Melodisk ornamentering Friare ornamentering
20
Speak Low McCoy Tyner, Inception
Takt Grundkategori Underkategori Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, Rytmisk 4 och melodik förskjutning 5-6 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering Kombinationer av rytmik Rytmiskt ornament, rytmisk 7 och melodik förskjutning 8 Melodisk ornamentering Friare ornamentering Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 10 och melodik förskjutning 12 Rytmisk förskjutning Senare 13-14 Melodisk förenkling 15 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering Kombinationer av rytmik Melodisk förenkling, rytmisk 16 och melodik förskjutning 30 Melodisk förenkling 31-32 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 33 Rytmisk förskjutning Senare Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 34 och melodik förskjutning 35 Rytmisk förskjutning Tidigare 36 Melodisk ornamentering Friare ornamentering Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 37 och melodik förskjutning Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 38 och melodik förskjutning 39 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 40 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 50 Rytmisk förskjutning Senare 51 Rytmiskt ornament 52 Rytmisk förskjutning Tidigare 53 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 54-55 Melodisk ornamentering Friare ornamentering
21
Autumn Leaves Bill Evans, Portrait in Jazz
Takt Grundkategori Underkategori 2 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 3 Melodisk förenkling 4 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 5 Rytmiskt ornament 6-7 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 10 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 11 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 12 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 13 och melodik förskjutning 14 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 15 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 16 Rytmisk förskjutning Senare 17 Melodisk förenkling Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 18 och melodik förskjutning 20 Melodisk förenkling 21 Rytmisk förskjutning Senare och tidigare 22 Rytmisk förskjutning Senare 23 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 24 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 25-26 Rytmisk förskjutning Senare och tidigare 27 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 28 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 29 Rytmisk förskjutning Tidigare Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 30-31 och melodik förskjutning
22
Satin Doll McCoy Tyner, Nights of Ballads and Blues
Takt Grundkategori Underkategori 1 Rytmisk förskjutning Senare 2 Rytmisk förskjutning Senare 3 Rytmisk förskjutning Senare 4 Rytmisk förskjutning Senare 7-8 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 9 Rytmisk förskjutning Senare 10 Rytmisk förskjutning Senare 11 Rytmisk förskjutning Senare 12 Rytmisk förskjutning Senare 14 Rytmisk förskjutning Tidigare 15 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 16 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 17 Rytmisk förskjutning Tidigare och senare 18 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 19-20 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 21 Rytmisk förskjutning Senare 22 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 23 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 24 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 25 Melodisk förenkling 26 Rytmisk förskjutning Senare 27 Rytmisk förskjutning Senare 30 Rytmisk förskjutning Tidigare 31-32 Melodisk ornamentering Friare ornamentering
23
Bilaga 2: Transkriptioner Speak Low, Bill Evans, New Jazz Conceptions Piano Bass Drums
5 3 Pno. Bass Dr. 9 Pno. Walking Gm Eb7 Bass
Dr. 14 Pno. Bass Dr.
24 19
Pno. Bass Dr.
23 3 Pno. Walking Gm Eb7 Bass Dr. 28 Pno. Bass
Dr. 33 Pno. Walking 3 Fm7 Db7 Eb Bass
Dr.
25 38 Pno. Eb G7 C7 Bass Dr. 43
Pno. Bass Dr.
47 3 Pno. Walking Gm Bass Dr. 51 Pno. Eb7 D7 Gm7 Bass
Dr.
26 54 Pno. C7 Bass Dr.
27 Speak Low, McCoy Tyner, Inception 1 3 Piano 3 Bass Drums
4 3 3 Pno. 3 3 Bb Bass Dr. 10 Pno. Bass Dr. 15 3 Pno. 3 Bass Dr.
28 20 3 3 Pno. 3 3 Bb Bass Dr. 26
Pno. Bass Dr. 31 Pno. F Fm7 Db7 Bass
Dr. 36 Pno. Eb Bass Dr. 29 41 3 3 3 Pno. 3 3 3 Bass Dr.
47 Pno. Bb Eb7 Bass
Dr.
52 Pno. D7 G7 C7 Bass
Dr.
30 Autumn Leaves, Bill Evans, Portrait In Jazz 1 3 Piano
Bass Vispkomp H Drums V
4 Pno. 3 Bass
Dr.
8 Pno. Bass
Dr.
12 3 Pno. Bass Dr.
31 16
Pno. A7alt D7alt Gm Bass
Dr.
21 Pno. Cm F7 Bbmaj Bass
Dr.
25 Pno. 3 3 Am7b5 D7alt Bass
Dr.
29 Pno. Bass Dr.
32 Satin Doll, McCoy Tyner, Nights of Ballads and Blues Piano Bass Vispkomp 3 H Drums V
6 Pno. Bass
Dr.
10 3 3 3 Pno. 3 Bass Dr.
14 Pno. 3 Bass
Dr.
33 18 3 3 3 3 Pno. Bass Dr.
22 3 3 Pno. Bass Dr.
25 Pno. 3 Bass Dr. 3 3 29 Pno.
Bass 3 Dr.
34 31 Pno. Bass Dr.
35 Bilaga 3: Grundmelodier Speak Low
3 3 5 3
9 3 3
13 3 3
17 3 3
21 3
25 3 3
29 3 3
33 3
37 3
41 3 3
36 45 3
49 3
53
37 Autumn Leaves 1
5
9
13
17
21
25
29
38 Satin Doll
5
9
13
17
21
25
29
39