Samtida mode eller antisemitism? Demonisering och rasistiska tendenser i medeltidens bildkonst

Herman Bengtsson

Title Contemporary Fashion or Anti-Semitism? Demonization and Racism in Medieval Art Abstract In the art and the literature of the Middle Ages, fashion was often used as a means of mor- alizing about society. An important literary source within this particular context is Sebastian Brant’s Das Narrenschiff (1494). Here the late 15th century male fashion is described as “The Jewish style”. A woodcut illustrating the passage shows a young man with a short jacket, tight hose and an extrava- gant hairdo. Brant seems to have meant that this fashion was invented by the Jews in order to cor- rupt European society, an opinion that appears to have been rather widespread in Germany, as well as in other countries influenced by its culture. This paper examines representations of prophets and other Old Testament characters in late mediaeval mural paintings in Swedish churches. Many of these are dressed in fashionable clothes that are sometimes rather extreme. This may be considered a reference to the “Jewish style” mentioned by Brant. The main purpose seems to have been to ridi- cule the Jews and to present them as demonic corruptors of Christian Europe. In some cases the an- ti-Semitic theme is further emphasized by various degrading symbols associated with the Jewry, like sows, owls, jesters and demonic creatures with horns. Keywords Anti-Semitism, Demonization, Middle Ages, Male fashion, Mural painting Author Ph. D. in Art History, Associate Professor, History of Art, , Email [email protected] Iconographisk Post Nordisk tidskrift för bildtolkning • Nordic Review of Iconography Nr 3/4, 2016, pp. 4–41. issn 2323-5586

Fig. 1. Mose och kopparormen, detalj. Kalkmålning i Täby kyrka, , 1480-talet. Mannen i mitten har ett par emblem fastsydda på sin huvudbonad som delvis påminner om dem som judarna tvingades Antisemitismen utgör en mörk men sam- bonader. Det utfärdades också bestämmel- bära på flera håll i det medeltida Europa. Foto Lennart Karlsson/Statens historiska museum. tidigt ofrånkomlig del av Europas historia. ser om att de skulle ha märken utformade Moses and the bronze serpent, detail. Mural painting in Täby Church, Uppland, Sweden, 1480s. The Redan under medeltiden utvecklades ett som davidsstjärnor, cirklar eller lagtavlor 1 man in the middle wears a cap with badges similar to those that Jews had to attach to their clothes in system som innebar att judarna på många fastsydda på sina kläder (fig. 1). medieval Europe. platser tvingades leva i särskilt anvisade om- Tanken på ett mer organiserat särskil- råden och bära speciella dräkter och huvud- jande av judarna med hjälp av dräktskick-

nordic review of iconography 5 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism? et framfördes tidigast i samband med det långfredagen. Annars fanns en risk för att fjärde Laterankonciliet 1215. Förslaget upp- deras närvaro kunde provocera fram våld- ges i första hand vara motiverat av att man samheter med oanade konsekvenser.7 ville undanröja risken för blandäktenskap mellan kristna och judar.2 Som stöd för be- En antisemitisk ikongrafi etableras slutet kunde man hänvisa till Gamla Tes- Hatet mot det judiska folket kom också till tamentet, där Gud uppmanade sitt egen- uttryck i den medeltida bildkonsten. Här domsfolk att följa vissa bestämda regler finns ett rikhaltigt och varierat ikonogra- när det gällde klädseln. På så sätt blev det fiskt material som omfattar allt från up- möjligt att hävda att restriktionerna vila- penbart rasistiska nidbilder till mer subti- de på biblisk grund.3 Diskrimineringen av la symboliska framställningar.8 Syftet med det judiska folket tog sig även andra ut- föreliggande studie är att visa hur man i tryck. Männen var t.ex. under medeltiden den senmedeltida kyrkokonsten också har ofta hänvisade till sådana yrken som - an tagit klädedräkten till hjälp för att förmed- sågs opassande för de kristna. Framförallt la ett antisemitiskt budskap. Att Kain, Ju- handlade det om utlåning av pengar mot das och de som öppet trotsade Guds vilja ränta och handel med begagnade varor, in- brukar särskiljas genom sin fysionomi och Fig. 2. Kain med kroknäsa, tjocka klusive skor och kläder.4 Förföljelser, mass- sina kläder är naturligtvis välkänt.9 I den läppar och en huvudbonad av mord och deportationer är dokumentera- här aktuella undersökningen handlar det det slag som judarna ofta tvinga- des bära i det medeltida Europa. de från alla de områden i Europa där det istället om en mer subtil form av antisemi- Kalkmålning i Odensala kyrka, 5 fanns en judisk befolkning. Våldshand- tism som yttrar sig i att profeter och en del Uppland, omkring 1500. lingarna var i regel inte öppet sanktione- andra gammaltestamentliga gestalter fram- Foto Pia Bengtsson Melin. rade av kyrkans ledning, men det spelade i ställs iförda modedräkter av olika slag. Av- Cain with a hook-nose, thick lips realiteten en underordnad roll.6 I allmän- sikten tycks ha varit att förlöjliga judarna and a Jewish hat. Mural painting hetens ögon framstod judarna som de som och att samtidigt indirekt anklaga dem för in Odensala Church, Uppland, hade dödat Jesus och de borde därför straf- att försöka undergräva moralen i det krist- Sweden, c. 1500. fas för sitt brott som kristendomens fien- na samhället. Budskapet kunde ibland ock- der. Här låg det naturligtvis nära tillhands så förstärkas ytterligare genom att man i ha inträffat år 38 e.Kr. i Alexandria som då Sara Lipton visat var det dock först un- att hänvisa till evangelietexterna som tyd- anslutning till huvudfigurerna lät infoga stod under romersk överhöghet.10 Genom der 1000- och 1100-talen som man i bild- ligt betonade att det inte var romarna utan antisemitiska symbolfigurer som ugglor, kristendomens expansion under senanti- konsten på allvar började skilja ut judarna översteprästerna och folket som bar skul- svin och behornade gestalter. Det här pre- ken och den tidiga medeltiden övergick med hjälp av utseendet och klädedräkten.11 den till hans korsfästelse (Matt. 27:15–26; senterade materialet utgörs i första hand av stora delar av Europa till en monoteistisk Främsta orsaken tycks ha varit att det un- Mark. 15:11–14; Luk. 23:18–25; Joh. 19:6– senmedeltida svenska kalkmålningar, men religion som hade flera beröringspunkter der korstågstiden blev viktigare för de krist- 15). Enligt en av paragraferna i handling- tendenserna förefaller ha varit likartade på med judendomen, något som i sin tur ska- na att markera ett avståndstagande gente- arna från det fjärde Laterankonciliet 1215 flera håll i Europa, inte minst i Tyskland. pade förutsättningar för kommande kon- mot sådana grupper som uppfattades som ansågs det angeläget att både judar och Antijudiska yttringar av olika slag hade flikter. Efterhand etablerades också en kättare och trosfiender. Hit räknades na- muslimer höll sig undan i samband med förekommit redan under antiken. De älds- särskild ikonografi för de bibliska berättel- turligtvis även muslimerna som nu på ett det kristna påskfirandet, i synnerhet under ta belagda regelrätta pogromerna skall t.ex. serna. Som den amerikanska historikern likartat sätt drabbades av olika fientliga

6 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 7 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism? handlingar.12 Under 1200- och 1300-talen Samtidigt som lagstiftningen skärptes utvecklades efterhand den schablonmäs- utvecklades en omfattande mytbildning siga bilden av den judiske mannen med kring judarna som gick ut på att de van- kroknäsa, tjocka läppar och spetsig hatt helgade nattvardsbrödet, förgiftade brun- som omväxlande uppträdde som ockrare, narna och ägnade sig åt svartkonst och ri- försäljare och motståndare till den kristna tualmord på kristna barn. Sådana historier läran (fig. 2).13 Bildformeln fick ett sådant spreds framförallt muntligt och skriftligt, genomslag att den fortfarande används i men de kunde också ges en visuell gestalt- antisemitiska sammanhang. ning.18 Störst spridning av alla antisemitis- I takt med att de kränkande motiven ka motiv fick den s.k. judesuggan som kan vann spridning utfärdades också en rad beläggas i skulpterad form i ett trettiotal restriktioner som syftade till att begränsa kyrkor i Tyskland, Frankrike, Polen, Öster- judarnas rörelsefrihet och föregivna eko- rike, Schweiz och Sverige, liksom i ett antal nomiska inflytande. Annars ansågs det före- målningar och grafiska blad (fig. 3). Materi- ligga en risk för att de helt skulle undermi- alet har behandlats av den israeliske konst- nera det europeiska samhället.14 Beslut om historikern Isaiah Shachar i den banbry- att de judiska männen måste bära särskil- tande studien The Judensau. A medieval da spetsiga huvudbonader fattades tidigast Anti-Jewish motif and its history (1974).19 i Wien och i Breslau (Wrocław) 1267. I de Motivet tycks ha uppstått i Tyskland i bör- samtida skriftliga källorna används vanli- jan av 1200-talet. Det äldsta bevarade be- gen beteckningen pileus cornutus, vilket lägget finns på ett kapitäl i katedralen i kan översättas med ”hornformad hatt”. För Brandenburg från omkring 1230.20 Ut- kvinnorna föreskrevs på motsvarande sätt formningen har varierat något beroende på slöjor med två blå ränder eller huvudbona- sammanhanget, men huvudtemat utgörs der som uppvisade en tydlig hornform.15 av en grupp män i spetsiga hattar som diar Fig. 3. Judesuggan. Skulpterad relief i Sankta Maria i Wittenberg, Tyskland, 1300-talets början. Formen var uppenbarligen avsedd att väcka en sugga. Ibland förekommer även utpräg- Wikimedia Commons. associationer till Djävulen och hans främ- lat obscena inslag av sexuell och skatologisk The Judensau. Sculpted relief in St Mary’s in Wittenberg, Germany, early 14th century. sta symboldjur, geten eller bocken, liksom karaktär. Avsikten var naturligtvis att van- till Mose som i den hög- och senmedeltida hedra judarna som i enlighet med föreskrif- Kyrkoutsmyckningarna kunde ibland ras fåfänga sökande efter sanningen. - Un bildkonsten ofta brukade framställas med terna i Gamla Testamentet betraktade gri- också bli föremål för utläggningar och der 1543 lät den produktive Luther även horn på huvudet.16 Under 1200-talet ut- sen som ett orent djur (4 Mos. 11:2–8).21 kommentarer. När Martin Luther i början trycka den antijudiska stridsskriften Von färdades också flera lokala bestämmelser Med hjälp av den slagkraftiga bildformeln av år 1543 publicerade sin antisemitiska den Jüden und iren Lügen. Pamfletten har om att judarna skulle ha särskilda märken kunde de nu framställas som glupska och traktat Vom Schem Hamphoras hänvisade på tidstypiskt manér försetts med en trä- i gult, vitt eller rött påsydda på sina dräk- allmänt lastbara. På så sätt lyckades man han t.ex. till den skulpterade judesuggan i snittsprydd titelsida, vars text inramas av ter. Därmed hamnade de i samma tvivelak- samtidigt skapa en associativ anknytning Sankta Maria i Wittenberg från 1300-ta- en klassiserande bågställning. Nederst i tiga kategori som de leprasjuka och prosti- till den under medeltiden allmänt spridda lets början (fig. 3).23 Den starkt kränkande bildfältet återges en man med långt hår och tuerade, vilka även de var tvungna att bära uppfattningen om svinet som en symbol scenen tolkades här som en allegorisk ge- skägg iförd ett slags narrdräkt med mössa speciella kläder med emblem.17 för de befläckade syndarna och kättarna.22 staltning av rabbinernas högmod och de- (fig. 4).24 Från mössan utgår två hornlik-

8 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 9 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism?

Fig. 4. Titelsidan till Martin Luthers ”Von den Jüden und iren Lügen”, tryckt 1543. Wikimedia Commons. Title page of Martin Luther’s “Von den Jüden und iren Lügen”, printed in 1543.

nom att skildra en av deras främsta ledar- gestalter på ett avsiktligt negativt sätt som en musicerande gycklare med horn- och bjällerprydd kåpa. Av särskilt intresse för det här aktuella resonemanget är att dräk- ten verkar spela en framträdande roll i det antisemitiska budskapet. Samma berät- tartekniska grepp tycks också ha använts i framställningarna av profeter och andra gammaltestamentliga gestalter i den sen- medeltida kyrkokonsten (jfr nedan). På senare tid har det förts en debatt om huruvida öppet rasistiska bilder som jude- suggan bör få finnas kvar i det offentliga rummet. Ett samhälle som säger sig vilja eftersträva jämlikhet borde inte samtidigt nande prydnader, vilka är behängda med tolerera att sådana kränkande motiv ex- bjällror. Avsikten har uppenbarligen varit poneras på publika byggnader. Mest upp- att anspela på de huvudbonader som ju- märksamhet har riktats mot den redan Fig. 5. Judesuggan. Skulpterad kragsten i Uppsala domkyrka, 1300-talets början. I anslutning till bilden darna tvingades bära på flera håll i Euro- nämnda judesuggan i Mariakyrkan i Wit- sitter numera en informationsskylt om europeisk antisemitism som dock inte är synlig i fotografiet. pa. Med tanke på att Mose i den medeltida tenberg som anses ovanligt problematisk Foto Herman Bengtsson, Upplandsmuseet. bildkonsten vanligen brukade framställas eftersom den sitter väl synlig i fasaden.27 The Judensau. Sculpted corbel in , Sweden, early 14th century. med horn verkar det troligt att det är han Den framstår också som särskilt historiskt som åsyftas här.25 Antagandet styrks av att belastad i och med att den blivit kommen- t.ex. fallet i Uppsala domkyrka, vars välbe- även hit. Ett av de äldsta kända beläggen han också finns omnämnd på flera ställen terad och avbildad ända sedan 1500-talet. varade judesugga numera åtföljs av en två- för förekomsten av hornformade hattar i i pamfletten. Eftersom mannen trakterar Som ett slags kompromiss har man på se- språkig text undertecknad av det svenska den svenska bildkonsten utgör en skulpte- en orgel kan det dock inte uteslutas att det nare tid på flera håll låtit de bevarade skulp- biskopsmötet (fig. 5).28 Varken Sverige el- rad relief från 1100-talets första hälft i Skara istället är fråga om kung David som i den turerna åtföljas av informationsskyltar på ler de övriga nordiska länderna tycks un- domkyrka som visar en scen ur Sankt Staf- medeltida bildkonsten ofta brukar återges flera språk, som förklarar det historiska der medeltiden ha haft någon bofast ju- fans legend (fig. 6). Antijudiska teman har som musiker.26 Oavsett vem av dem det sammanhanget kring motivet, samtidigt disk befolkning, men genom kontakterna även kunnat vinna spridning genom över- rör sig om är det tydligt att man här har som de tar avstånd från den europeiska an- med den europeiska kontinenten kunde sättningar av utländska litterära arbeten. försökt att förlöjliga det judiska folket ge- tisemitismens olika uttrycksformer. Så är antisemitiska motiv och attityder spridas På så sätt fick den nordiska publiken stifta

10 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 11 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism? bekantskap med de kontinentala berättel- Att dechiffrera de antisemitiska koderna serna om hostieskändning och ritualmord Under medeltiden betraktades livet på jor- på kristna barn.29 den i första hand som en passage på vägen Helt unik i det bevarade källmaterialet till himlen, eller till helvetet om allt gick med nordisk anknytning är en handling snett. Kristus och Djävulen kämpade om från omkring 1350 i Stadsarkivet i Lübeck, människornas själar, så man måste ständigt där det talas om en man som nyligen blivit vara på sin vakt för att inte lämna den sma- arresterad sedan han medverkat till att för- la vägen som ledde till frälsning. Hela ska- gifta brunnar, sjöar och andra vattendrag pelsen ansågs vara fylld av symboler som i Sverige.30 Enligt hans eget vittnesmål representerade det goda och det onda ur fanns ett organiserat internationellt säll- ett kristet perspektiv. Till och med växter- skap av missdådare, som utgav sig för att na och djuren var laddade med en djupare vara handelsmän, men som i själva verket innebörd som kunde tolkas och förstås av försökte underminera det europeiska sam- den insiktsfulle.32 hället. De klädde sig pråligt med silverbäl- En särskilt användbar källa till kunska- ten och dräkter dekorerade med hebreiska pen om hur man under medeltiden upp- Fig. 6. Tuppundret ur Sankt eller grekiska tecken. Strax innan avrätt- fattade sin omvärld utgör de s.k. bestiari- Staffans legend. Skulpte- ningen uppgav mannen också att: tota erna som närmast kan beskrivas som ett rad relief i Skara domkyrka, Christianitas est per Judæos et pessimos nos slags naturhistoriska uppslagsböcker för- 1100-talets första hälft. (=hela kristenheten är förgiftad sedda med moraliserande utläggningar. Foto Herman Bengtsson, intoxicata Upplandsmuseet. av judarna och av oss ogärningsmän). Det Här brukade ugglan vanligen framställas drastiska yttrandet bör sättas i samband som en symbol för det judiska folket.33 Ett Herod and the rooster from the legend of St Stephen. med att digerdöden just då med full kraft engelskt manuskript från 1200-talet i Bod- Sculpted relief in Skara härjade i de nordiska länderna. Ytterliga- leian Library i Oxford innehåller följande Cathedral, first half of the re ett dokument från samma tid berättar karaktäristiska utläggning: 12th century. om en man vid namn Tidericus som brän- Denna fågel betecknar judarna, som när Kris- des på bål i Visby i juli 1350 sedan han för- tus kom för att rädda dem, avvisade honom och fågel med stora mörka ögon och en näbb rekt också motivera förföljelserna av den sökt förgifta dricksvattnet. Han hade- en sade ”Vi har ingen annan kung förutom Cae- som snarast ser ut som en bred mun med judiska befolkningen i Europa. ligt sin egenhändiga bekännelse fått både sar” och de föredrog på så sätt mörkret fram- markerade läppar (fig. 7).35 Vad som åter- För en nutida betraktare kan det ofta för ljuset.34 pengar och gift från juden Aron.31 Även ges är alltså i själva verket en judisk man i vara svårt att förstå de olika subtila nyan- om sanningshalten i de här återgivna epi- Bevisföringen präglas alltså närmast av ett en ugglas kropp. Illustrationerna har där- serna i det medeltida antisemitiska bild- soderna naturligtvis inte kan kontrolleras slags skenbar logik. Eftersom ugglan var en med kunnat förtydliga det antisemitiska språket. I vilken utsträckning de var all- är det tydligt att det även på svensk mark nattvarelse måste den symbolisera judarna, budskapet i texten. I vissa av bestiarierna mänt kända i samtiden är naturligtvis inte har cirkulerat rykten om en internationell som ju inte hade accepterat Jesus som Mes- framhålls dessutom särskilt att ugglan var heller lätt att avgöra. Konstvetenskapen konspiration mot kristenheten där judar- sias, och som därför fortfarande levde kvar så allmänt avskydd att den attackerades av har därför en viktig uppgift att fylla när det na spelade en avgörande roll. i sitt andliga mörker. Man kan också läg- alla andra fåglar när den visade sig (jfr fig. gäller att försöka dechiffrera de antisemi- ga märke till att illustrationerna till besti- 7).36 På så sätt kunde man med hjälp av ett tiska bildkoderna och att klarlägga vilken ariernas avsnitt om ugglan ibland visar en slags pseudovetenskaplig bevisföring indi- funktion motiven kan ha haft. Det innebär

12 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 13 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism?

Fig. 7. Uggla med judis- ka drag attackerad av andra fåglar. Illustration ur ett engelskt bestiarium, 1200-talets andra hälft. Bri- tish Library (Harley MS 4751 folio 47 recto). Wikimedia Commons. Fig. 8. Gisslandet. Owl with Jewish features Detalj av altarskåp attacked by other birds. Il- från Västra Eds kyr- lustration from an English ka, Småland, daterat Bestiary, second half of 1526. Notera ugglan the 13th century. British ovanför scenen! Sta- Library (Harley MS 4751 tens historiska mu- folio 47 recto). seum. Foto Herman Bengtsson, Upplands- naturligtvis samtidigt att det föreligger en ar som av utförandet att döma bör vara en museet. 38 viss risk för övertolkningar, men den kan uggla (fig. 8). Placeringen kan knappast The Flagellation. De- uppvägas genom utnyttjandet av ett om- vara en tillfällighet. Syftet måste ha varit att tail of an altarpiece fattande komparativt källmaterial. De an- med hjälp av en allmänt vedertagen djur- from Västra Ed, Små- land, Sweden, 1526. tisemitiska motivens utformning och pla- symbol framhäva judarnas skuld till att Je- Note the owl hovering cering varierar beroende på sammanhanget. sus dödades. above the scene as a Ibland kan det röra sig om en svårupptäckt Djursymboliken kunde även utnyttjas symbol of Jewry! detalj som ingår i ett större sammanhang. på flera andra sätt. I långhuset i Ärentuna Ett belysande exempel utgör ett sannolikt i kyrka i Uppland finns en kalkmålning från Tyskland tillverkat altarskåp från Västra Ed 1430-talet som troligen är avsedd som en man alltså använt sig av två välkända an- var särskilt förknippad med judarna. Var- i Småland, som förvaras i Statens historis- allegori över liderlighetens last (fig. 9).39 tisemitiska symboler för att illustrera den för svinet delvis är beslöjat kan inte avgö- ka museum, och som genom en nu försvun- Motivet utgörs av en äldre kvinna med dödssynd, som under medeltiden gick un- ras med säkerhet. Möjligen har det att göra nen inskrift kan dateras till 1526.37 Skåpet frånstötande utseende som rids av en ugg- der beteckningen luxuria, och som hade med att man önskade framhålla judarnas skildrar passionshistorien med korsfästel- la och ett trumpetblåsande, delvis beslöjat med kroppsliga njutningar att göra. Avsik- oförmåga att inse att Jesus var Messias.41 sen som huvudmotiv. I masverket ovanför svin. Bilden åtföljs av en inskrift där svinet ten bör ha varit att avskräcka kyrkobesö- Även dekorativt utformade fantasifigu- den scen som visar Kristi gisslande finns en talar direkt till betraktaren: ”se iak ok min karna från att uppträda på ett osedligt sätt rer av olika slag kunde utnyttjas i antisemi- avbildning av en fågel med utbredda ving- (?) vgla rider ens pipare hustru”.40 Här har genom att antyda att det var en last som tiskt syfte. På den norra pelaren vid trappan

14 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 15 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism? de precis överallt, till och med i närheten av det allra heligaste. Därför måste varje kristen ta sig i akt, annars fanns en risk för att han eller hon föll offer för de illvilliga krafterna. Eftersom reliefen befinner sig i nära anslutning till högaltaret och fram- ställningen av pelikanen ligger det också när tillhands att uppfatta den som en an- spelning på den under medeltiden allmänt spridda föreställningen att judarna försök- te stjäla och skända det invigda nattvards- brödet. För att använda en dagsaktuell term skulle man kunna säga att den medeltida kyrkokonsten här ger ett prov på ett slags demonisering av judarna, grundad på upp- fattningen att de på ett försåtligt sätt strä- Fig. 10. Bladman. Skulpterad relief i Uppsala vade efter att underminera det europeiska domkyrka, 1300-talets början. Foto Olle Norling, samhället. Föreställningen fick ett sådant Upplandsmuseet. genomslag att den kom att sätta sin prägel Green man. Sculpted relief in Uppsala Cathedral, på den antisemitiska propagandan ända in Sweden, early 14th century. i modern tid.43 Under det sena 1900- och tidiga 2000-talet har man även kunnat se Mode och antisemitism tendenser till en motsvarande demonise- Dräktmodet har genom historien ofta an- ring av araber, romer och andra minori- vänts som utgångspunkt för att beskriva tetsgrupper nästan överallt i Europa, inte det moraliska förfallet i samhället.45 Ett 44 Fig. 9. Liderlighetens dödssynd illustrerad genom en sugga och en uggla som rider på en pipares hustru. minst i Sverige. Liksom under medelti- återkommande tema är att varje nymodig- Kalkmålning i Ärentuna kyrka, Uppland, 1430-talet. Foto Konservator Misa Asp AB. den handlar det om en närmast irrationell het uppfattas som ett uttryck för ett skad- Allegory of lechery, illustrated by a sow and an owl riding on the back of the wife of a piper. Mural pain- skräck för att en omfattande fientligt sin- ligt inflytande från utlandet. Vid mitten ting in Ärentuna Church, Uppland, Sweden, 1430s. nad konspiration håller på att orsaka det av 500-talet förfasade sig t.ex. den bysan- västerländska samhällets undergång. Följ- tinske historieskrivaren Prokopios över att till högaltaret i Uppsala domkyrka möts be- rat omedelbart till vänster om en framställ- den har blivit en kraftigt ökad främlings- vissa unga män i Konstantinopel skaffade traktaren av en i relief skulpterad s.k. blad- ning av hur pelikanen föder sina ungar med fientlighet, vars konsekvenser man i nulä- sig kläder och frisyrer i hunnisk stil, vilket man från 1300-talets första hälft med bred sitt eget blod, vilket under medeltiden var get inte kan överblicka. Det innebär i sin ansågs ytterst provocerande.46 I början av näsa och tjocka läppar som kikar fram ur en en ofta utnyttjad symbol för Kristi offer- tur att en undersökning av det här slaget 1100-talet beskrev den engelske munken krans av stiliserad växtlighet (fig. 10).42 Det död och nattvarden. Avsikten kan antas ha inte bara är av historiskt intresse, utan den Ordericus Vitalis på motsvarande sätt det rör sig alltså uppenbarligen om en karikatyr varit att påminna kyrkobesökaren om att framstår tvärtom som tragiskt aktuell. osmakliga mode, som till följd av det för- av ett judiskt mansansikte. Motivet är place- det man uppfattade som ondskefullt lura- sta korståget höll på att breda ut sig i Euro-

16 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 17 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism? pa, och som kännetecknades av åtsittande dräkter, vida ärmar och snabelskor.47 När samma dräktskick så småningom också vann spridning i de nordiska länderna sågs det som ett tecken på ett förvekligande in- flytande från Tyskland.48 Även inom kyrkokonsten kunde mode- riktiga kläder användas för att uppmärk- samma den sjunkande samhällsmoralen. Här lämpade sig kalkmåleriet särskilt väl för drastiska framställningar av hur det kunde gå om man uppträdde i alltför dyr- bara och pråliga kläder. Ett belysande ex- empel utgör en scen i Husby-Sjutolfts kyr- ka i Uppland från 1480-talet, där en ung man iförd en extravagant dräkt sitter i ett träd som sågas ned av en avskräckan- de personifikation av döden i form av ett benrangel (fig. 11).49 Från ungefär samma tid härrör en målning i Ask i Östergötland, som av en inskrift att döma illustrerar hög- Fig. 12. Allegori över högmodet. Kalkmålnijng i Asks kyrka, Östergötland, 1400-talets andra hälft. modets dödssynd superbia, och som visar Foto Herman Bengtsson. en yngling iförd modekläder samt dessut- Allegory of pride. Mural painting in Ask Church, Östergötland, Sweden, late 15th century. om en påfågel (fig. 12).50 Den moraliseran- de poängen i de båda scenerna är ganska texter och överflödsförordningar, dels om efter följer liknande mer eller mindre sko- uppenbar. Att bära moderiktiga kläder är predikningar, romaner, dikter och hand- ningslösa uppgörelser med bl.a. läkare, rid- ett tecken på dålig karaktär och det kan böcker i ett korrekt uppträdande. Särskilt dare, ockrare, bönder och tiggarmunkar. leda till evig förtappelse om man inte ång- intressant i det här sammanhanget är den I det fjärde avsnittet av Das Narren- rar sig och gör bättring.51 tyske författaren Sebastian Brants satiris- schiff, ”Om nymodigheter” (Von nuwen Sambandet mellan moral och kläde- ka versberättelse Das Narrenschiff, som funden), behandlar Brant ett samtidsfeno- dräkt är naturligtvis inte någonting utmär- trycktes i Basel 1494, och som behandlar men som han tycks ha retat upp sig på i kande för den europeiska medeltiden, utan olika mänskliga dårskaper.53 Verserna åt- särskilt hög grad.55 Träsnittsillustrationen det kan beläggas i de flesta kulturer under Fig. 11. Mannen i livsträdet. Kalkmålning i Hus- följs av en serie skickligt utförda och yt- visar en narr som håller upp en cirkelfor- olika epoker.52 Från 1400- och 1500-talets by-Sjutolfts kyrka, Uppland, 1480-talet. terst uttrycksfulla träsnitt. Temat för det mad spegel framför en ung välklädd man Europa finns dock ett ganska rikhaltigt Foto Pia Bengtsson Melin. första avsnittet är uppblåsta akademiker med långt, friserat hår (fig. 13). Mannen är skriftligt källmaterial som kan användas Young man in the Tree of Life. Mural painting in som genom att använda sig av tillkrångla- iförd det sena 1400-talets modedräkt med för att belysa olika attityder till det då ak- Husby-Sjutolft Church, Uppland, Sweden, 1480s. de ord och uttryck på latin vill framstå som åtsittande hosor, tröja och en kort kappa. tuella dräktmodet. Det rör sig dels om lag- mer bildade än vad de faktiskt är.54 Där- Den bifogade texten utgörs av 34 rimmade,

18 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 19 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism? något oregelbundna strofer som i svensk tresserade sig för sitt utseende och för sina översättning lyder: kläder. Förhållandet lyfts fram som ett be- Det som förr var avskyvärt vis för det moraliska förfallet i samhället. Är nuförtiden populärt56 Ynglingarna bär jackor som är för korta och En ärbar man bar alltid skägg hosor som är för trånga. De krusar och ble- Nu finns förkvinnligade drägg ker håret och rakar av sig skägget. Dessut- Som rakar bort vartenda strå om har de ofta pälsbräm på sina dräkter och Och smörjer krämer ovanpå57 huvudbonader, vilket framstår som både Med hakan och med halsen bar pråligt och opassande. Trots att det hand- Och ringar, kedjor, flera par lar om det sena 1400-talet är det uppenbart Som om de gick i fångtransport58 att det här är fråga om en samhällskritik av Fast håret, det är inte kort ett ganska tidlöst slag, där dräktskick och Nej, det bärs långt och lockat nu attityder sätts i samband med ett moraliskt Man tror att mannen är en fru förfall.59 Det gnids med ägg och bleks i ljus Särskilt intressant i sammanhanget är Till glädje för varenda lus naturligtvis att Brant kallar det nya man- Ja lössen ökar varje dag liga dräktmode som han beskriver och lå- De trivs i plagg av många slag ter avbilda för ”den judiska stilen” (der jü- Skor, stövlar, hosor och de jackor Som bärs av våra unga brackor disch syt). Hur uppgiften skall tolkas är inte alldeles självklart. Formuleringen ta- Fig. 13. Träsnittsillustra- Pälsbräm och grannlåt får man se tion till avsnittet ”Om ny- Den judiska stilen gör succé lar ändå för att författaren ansåg att judar- na på något sätt var ansvariga för klädsti- modigheter” (Von nuwen Och modet skiftar varje dag funden) i Sebastian I likhet med vårt sinnelag lens uppkomst och att det bakomliggande Brants Das Narrenschiff, Det är helt skamlöst alltihop syftet var att undergräva den kristna mo- tryckt 1494. Jag vänder mig mot varje glop ralen. Påståendet var naturligtvis inte alls Woodcut illustrating the Med jackor skurna alltför kort sant, men upplysningen är av stort intresse chapter “Of innovations” Så att man helst vill titta bort eftersom den visar att det under senmedel- (Von nuwen funden) in Skäms Tyskland för ditt usla sätt tiden fanns de som ansåg att det existerade Sebastian Brant’s Das Och för din brist på etikett ett samband mellan mode, moral och den Narrenschiff (The Ship of Fools) Det som naturen gjort fördolt judiska befolkningen. När föreställning- , printed in 1494. Det blottar du nu helt frivolt en uppkom kan inte avgöras med säker- Jag tror det får ett sorgligt slut het. Möjligen handlar det helt enkelt om ett stort antal judar under medeltiden var Mot bakgrund av de här anförda upp- Och att vi råkar illa ut ett uttryck för den under medeltiden all- involverade i klädbranschen. Vid sidan av gifterna kan det vara givande att närma sig Men särskilt de som klär sig flott mänt spridda uppfattningen att oönskade köpmän fanns även skräddare, skomakare kyrkokonsten från det sena 1400- och ti- Och inte straffas för sitt brott tendenser i samhället berodde på ett skad- och de som handlade med begagnade va- diga 1500-talet, inte minst för att den bör Författarens irritation är alltså i första hand ligt inflytande från utlänningar eller -vis ror.60 Många av de modeplagg som var i innehålla uttryck för den världsbild som orsakad av att många yngre män i hans sam- sa marginaliserade grupper i det egna lan- omlopp kan därmed ha förknippats med formade dåtidens människor. Det senme- tid på ett ”kvinnoaktigt” (wibschen) sätt in- det. En mer konkret förklaring kan vara att judiska hantverkare och handelsmän. deltida svenska kalkmåleriet stod i nära

20 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 21 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism?

Fig. 15. Profet. Kalkmålning i Löts kyrka, Upp- land, 1400-talets andra hälft. Foto Pia Bengtsson Melin. A prophet. Mural painting in Löt Church, Upp- land, Sweden, second half of the 15th century.

deltida kalkmåleriet tycks motivera en så- dan tolkning. Som ett exempel kan näm- nas en målningssvit Löts kyrka i sydvästra Uppland från 1400-talets slutskede, där en profet återges som en ung skägglös man iförd påkostade kläder med pälsbräm och en ganska iögonenfallande hatt (fig. 15).66 Något intryck av biblisk värdighet får man Fig. 14. Simson och lejonet. Kalkmålning i Torshälla kyrka, Södermanland, omkring 1470. inte här, utan associationerna går snarare Foto Pia Bengtsson Melin. till beskrivningen av ”den judiska stilen” i Samson and the Lion. Mural painting in Torshälla Church, Södermanland, Sweden, c. 1470. Das Narrenschiff, liksom till träsnittet i Martin Luthers Von den Jüden und iren förbindelse med det tyska kulturområdet. Kristus att göra. Istället går associationer- Lügen (se fig. 4 och 13). På ett liknande ka i Östergötland, där profeterna Jeremia Flera av de i Sverige verksamma målarmäs- na till den modemedvetne ynglingen i det sätt förhåller det sig med flera av de övri- och Sakarja tillsammans lyfter upp en cir- tarna härstammade också från Tyskland. I ungefär samtida träsnittet i Das Narren- ga profetbilderna i det senmedeltida kalk- kelformad bild av kyrkofadern Ambrosius särklass mest känd av de invandrade mästar- schiff (se fig. 13).63 Ett annat förbryllande måleriet. I Gökhems kyrka i Västergötland (fig. 17).68 I likhet med männen i Gökhem na är Albertus Pictor, vars verkstad svarade inslag i Torshällascenen är de två till synes finns en omfattande utsmyckning utförd är de klädda i flerfärgade dräkter och spet- för ett trettiotal bevarade utsmyckningar ovidkommande manliga gestalterna som av Amund Nilsson, vars verksamhet inföll siga huvudbonader, men här finns också i Mälardalen mellan omkring 1465–1509. omger Simson och lejonet. De beter sig på under det sena 1400- och tidiga 1500-ta- språkband med profeternas namn. Från Som ett av hans tidigare arbeten räknas ett sätt som gör det troligt att bilden har let.67 Huvudmotivet är skapelseberättel- vartdera språkbandet utgår två huvuden, framställningen av den gammaltestament- haft en innebörd som går utöver det rent sen som återges i cirkelformade fält, vil- vilka båda är vända mot Jeremia respekti- lige hjälten Simson i Torshälla kyrka i Sö- bibliska sammanhanget.64 Den ene rycker ka bärs upp av långsträckta mansgestalter ve Sakarja. Det ena är hornprytt, medan dermanland (fig. 14).61 Simsons kamp med i lejonets svans, medan den andre ger sig på iförda tvåfärgade modedräkter och snabel- det andra tillhör en man med spetsig mös- lejonet brukar i den konstvetenskapliga den omgivande rankornamentiken. Båda skor. Några av männen är barhuvade, med- sa och uträckt tunga. Sammanhanget gör litteraturen vanligen tolkas som en sym- männen är dessutom utstyrda i tvåfärga- an andra bär spetsiga hattar (fig. 16). Även det motiverat att tolka framställningen bol för Kristi seger över döden, vilket är de dräkter, vilket i den medeltida kyrko- om det inte uttryckligen anges är det tro- som en avsiktlig skymf av profeterna och helt i enlighet med den traditionella bibel- konsten brukar kunna vara ett tecken på ligt att det här rör sig om profeter, som hål- det judiska folket. exegetiken.62 I flera av de senmedeltida dålig karaktär.65 ler upp de gammaltestamentliga scenerna, En annan variant av det antisemitiska målningssviterna återges han dock som en Frågan är därför om det är möjligt att och som genom sina dräkter och huvud- temat kan beskådas i Täby kyrka i Uppland ung, skägglös modesprätt med långt frise- uppfatta den här typen av scener som ut- bonader karaktäriseras som judar. Ett stöd som på 1480-talet försågs med en omfat- rat hår och extravaganta kläder, alltså fö- tryck för ett slags antisemitism? Vissa av de för antagandet är att Amund har använt tande målad utsmyckning av Albertus Pic- reteelser som inte alls har någonting med gammaltestamentliga scenerna i det senme- sig av en liknande komposition i Asks kyr- tors verkstad. I ett av långhusvalven åter-

22 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 23 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism?

Fig. 17. Profeterna Jeremia och Sakarja håller upp en bild av Ambrosius. Kalkmålning i Asks kyrka, Östergötland, 1400-talets andra hälft. Foto Lennart Karlsson/ Statens historiska museum. The prophets Jeremiah and Zechariah holding an image of St Ambrose. Mural painting in Ask Church, Östergötland, Sweden, second half of the 15th century.

medeltida Europa. Profeten håller sig för av dansen kring guldkalven som på ett sär- näsan, samtidigt som han blickar upp mot skilt tydligt sätt illustrerade judarnas van- scenen ovanför som visar dansen kring den tro och olydnad.71 gyllene kalven (2 Mos. 32:1–6.). Hur ges- Med största sannolikhet skulle en ten skall uppfattas är inte alldeles självklart. grundligare och mer konsekvent genom- En möjlig förklaring är att det rör sig om förd studie kunna resultera i en rad ytter- en hänvisning till den under medeltiden ligare belägg för olika former av hittills utbredda föreställningen att det utgick en förbisedd antisemitism i det senmedelti- Fig. 16. Målade valv i Gökhems kyrka, Västergötland, 1487. Foto Lennart Karlsson/Statens historiska särskild stank från judarna (foetor judai- da kalkmåleriet. Vad som redan nu fram- museum. cus), som påminde om den som kom från står som tydligt är att vissa gammaltesta- Mural paintings in Gökhem Church, Västergötland, Sweden, 1487. getter och djävlar, och som berodde på att mentliga gestalter kunde avbildas iförda de hade avfallit från Gud.70 Så snart de lät sådana dräkter som i Das Narrenschiff be- ges profeten Hesekiel iförd en struthätta mit av en tillfällighet, utan syftet bör ha döpa sig försvann den obehagliga odören. tecknas som ”det judiska modet”. Förhål- utformad som ett upprättstående horn varit att anspela på de huvudbonader som Tolkningen understöds av att gesten före- landet tycks inte i första hand vara orsakat (fig. 18).69 Detaljen har knappast tillkom- judarna tvingades bära i stora delar av det kommer i anslutning till en framställning av en brist på kunskap om hur man kläd-

24 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 25 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism?

Fig. 18. Profeten Hesekiel Fig. 19. Kains offer. Kalk- håller sig för näsan medan målning i Härkeberga kyrka, han betraktar dansen kring Uppland, 1480-talet. den gyllene kalven. Kalk- Foto Pia Bengtsson Melin. målning i Täby kyrka, Upp- Cain’s sacrifice. Mural pain- land, 1480-talet. ting in Härkeberga Church, Foto Pia Bengtsson Melin. Uppland, Sweden, 1480s. The Prophet Ezekiel holds his nose while watching the Jews dancing around the Golden Calf. Mural painting in Täby Church, Uppland, Sweden, 1480s. de sig under biblisk tid, utan avsikten har tors framställningar av Kains och Abels att på så sätt få honom att framstå som ett ka samhället. Som en tydlig kontrast av- snarare varit att förlöjliga judarna och att offer de kanske tydligaste exemplen. Kain slags kristen protomartyr (fig. 20). bildas Kristus och hans lärjungar aldrig i få dem att framstå som en ondskefull och återges oftast i profil med kraftigt marke- Intrycket blir att profeterna och de öv- moderna dräkter, utan alltid i långa, värdi- demonisk kraft i det europeiska samhäl- rad mun och näsa för att understryka hans riga ”goda judarna” i det Gamla Testamen- ga och tidlösa klädnader som sträcker sig let. I sammanhanget kan det kanske ock- judiska härkomst och ondskefulla karaktär tet inte har kunnat bli alltför öppet kari- ända ned till marken (fig. 21).74 Undanta- så vara på sin plats att understryka att det i (fig. 19).73 I ena handen brukar han dess- kerade i kyrkorummet. De spelade ju trots get är förstås Judas Iskariot som under sen- samtliga här uppmärksammade fall hand- utom hålla den åsnekäke som han enligt allt en betydelsefull roll även för den krist- medeltiden ofta uppträder i en avvikande lar om profeter och andra ”goda judar” i traditionen använde när han dödade sin na läran. Genom att de styrdes ut i mode- gulaktig dräkt för att markera hans svekful- det Gamla Testamentet.72 De som agera- bror Abel. Brodern Abel framställs däre- plagg har man ändå kunnat förlöjliga ju- la sinnelag.75 På motsvarande sätt blev det de mot Guds vilja blev däremot vanligen mot fromt bedjande i trekvartsprofil med darna och samtidigt föra fram budskapet under 1400-talet allt vanligare att framstäl- öppet karikerade. Här utgör Albertus Pic- en påfallande ”europeisk” fysionomi för att de utgjorde en fara för det europeis- la dem som deltog i torterandet och dödan-

26 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 27 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism?

Fig. 20. Abels offer. Kalk- Fig. 21. Kristus frestas av Djävulen. målning i Härnevi kyr- Kalkmålning i Odensala kyrka, Uppland, ka, Uppland, 1480-ta- omkring 1500. Foto Pia Bengtsson Melin. let. Foto Pia Bengtsson Christ tempted by the Devil. Mural Melin. painting in Odensala Church, Uppland, Abel’s offering. Mural Sweden, c. 1500. painting in Härnevi Church, Uppland, Swe- den, 1480s.

det av Kristus med förvrängda semitiska Maria i templet, medan det i Kumla i Väst- drag, flerfärgade dräkter och spetsiga hat- manland sitter en uggla nedanför profe- tar (fig. 22).76 Avsikten var naturligtvis att ten Hosea som håller i ett språkband med understryka judarnas kollektiva skuld till en text som anspelar på judarnas avfall från korsfästelsen. Gud (fig. 23–24). Marginalfigurerna brukar Framförallt hos Albertus Pictor före- i regel beskrivas som ”kontrastmotiv” som kommer också ett flertal antisemitiska in- var avsedda att framhäva upphöjdheten hos slag som marginaldekor i anslutning till de heliga gestalterna.77 Samtidigt bör fram- huvudscenerna ur Bibeln och helgonle- hållas att de ofta har en markant antijudisk genderna. Det rör sig dels om gycklare och och demoniserande karaktär. Förhållandet musikanter i brokiga dräkter, dels om gri- är särskilt tydligt i vapenhuset i Härkeber- Fig. 22. Gisslandet. Kalkmålning i Gerums maserande ansikten och djur, vilka ibland ga, där det alldeles ovanför legendmotivet kyrka, Gotland, 1400-talets mitt. Foto Lennart också kan vara försedda med horn. I Flo- med påven Gregorius mässa uppenbarar sig Karlsson/Statens historiska museum. da i Södermanland hukar en musicerande en grimaserande man med en spetsig mös- The Flagellation. Mural painting in Gerum demonisk gestalt under en framställning av sa och kroknäsa som tycks räcka ut tungan Church, Gotland, Sweden, c. 1450.

28 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 29 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism?

Fig. 25. Grimaserande man med kari- kerade judiska drag, placerad ovanför Gregorii mässa. Kalkmålning i Härke- berga kyrka, Uppland, 1480-talet. Foto Pia Bengtsson Melin. Jew pulling a face above a scene depicting the mass of St Gregory. Mural painting in Härkeberga Church, Uppland, Swe- den, 1480s. Fig. 23. Musicerande demonisk gestalt med horn, placerad nedanför en scen som visar Maria i templet. Kalkmålning i Floda kyrka, Söderman- land, 1480-talet. Foto Pia Bengtsson Melin. både mot själva scenen och mot betraktaren Ännu ett förmodat antisemitiskt in- (fig. 25).78 Syftet förefaller ha varit att de- slag finns omedelbart nedanför Albertus Demonic musician with horns below the depiction monstrera det förakt som man menade att Pictors avbildning av barnamorden i Bet- of St Mary visiting the Temple. Mural painting judarna visade för nattvarden och därmed lehem i Härnevi kyrka i Uppland, där en in Floda Church, Södermanland, 1480s. också för kristendomen. Motivet utgör när- väldig sugga sitter och spelar på en orgel mast en parallell till den tidigare nämnda (fig. 26–27). Scenen har hittills inte fått bladmannen i Uppsala domkyrka som kikar någon helt övertygande förklaring. Sug- fram omedelbart till vänster om en scen där gan användes som tidigare nämnts i den pelikanen matar sina ungar med sitt blod medeltida bildkonsten ofta i antijudiska 79 Fig. 24. Uggla avbildad nedanför en framställ- (se fig. 10). Även här har avsikten uppenbar- sammanhang. Hos Albertus Pictor finns ning av profeten Hosea. Kalkmålning i Kumla ligen varit att skildra judarnas bristande res- två bevarade belägg för regelrätta judesug- kyrka, Västmanland, 1482. pekt för nattvarden. Bilderna utgjorde på så gor, dels i Härkeberga, dels i Husby-Sju- Foto Herman Bengtsson, Upplandsmuseet. sätt samtidigt också visuella paralleller till tolft (fig. 28).80 Det kan därför inte uteslu- An owl as a symbol of Jewry. Mural painting in de berättelser om hostieskändningar som tas att motivet i Härnevi skall tolkas som Kumla Church, Västermanland, 1482. var i omlopp under medeltiden. en variant av samma tema, fast utformat på

30 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 31 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism?

Fig. 26. Barnamorden i Betlehem. Kalkmålning i Fig. 28. Judesuggan. Kalkmålning i Husby-Sjutolfts kyrka, Uppland, 1480-talet. Foto Pia Bengtsson Härnevi kyrka, Uppland, 1480-talet. Melin. Foto Pia Bengtsson Melin. The Judensau. Mural painting in Husby-Sjutolft Church, Uppland, Sweden, 1480s. Murder of the infants in Bethlehem. Mural painting in Härnevi Church, Uppland, Sweden, 81 1480s. ett något annorlunda sätt. Varför suggan svickeln, rakt nedanför den osympatiskt i så fall spelar orgel är inte heller lätt att av- tecknade kung Herodes, har suggan i Här- göra. Troligen rör det sig om en parallell nevi därmed kunnat påminna betraktaren till den tidigare nämnda avbildningen av om att de kristna ständigt måste vara på sin Mose som en musicerande gycklare på om- vakt mot judarna.82 slaget till Martin Luthers pamflettVon den Jüden und iren Lügen från 1540-talet (se Mot en ny förståelse fig. 4). Musiken används då i negativ be- av medeltidens bildvärld Fig. 27. Orgelspelande sugga. Kalkmålning i Här- nevi kyrka, Uppland, 1480-talet. märkelse, närmast som ett slags hånfullt Konstvetenskapen spelar en betydelsefull Foto Pia Bengtsson Melin. ackompanjemang till en handling eller en roll vid kartläggningen av attityder och Sow playing the organ. Mural painting in Här- situation som på något sätt kan uppfattas värderingar under äldre perioder. Det gäl- nevi Church, Uppland, Sweden, 1480s. som skamlig. Genom sin placering i valv- ler inte minst för medeltiden då det skrift-

32 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 33 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism? liga källmaterialet i allmänhet är ganska tioner i form av suggor, ugglor, behornade grupper som utsätts för trakasserier och står det som en betydelsefull uppgift att begränsat. I Sverige finns t.ex. ett stort an- väsen, gycklare och grimaserande ansikten demonisering.84 Utvecklingen följer vissa försöka förklara varför sådana föreställ- tal välbevarade kyrkmålningar från 1400- som på ett avancerat sätt samverkade med mönster som motiverar jämförelser både ningar uppkommer och hur de kan före- och 1500-talen som kan ligga till grund för huvudmotiven. Sverige och de övriga nord- med medeltiden och med den organisera- byggas. Sällan har det i Europa varit så an- undersökningar av det dåtida samhällets iska länderna hade under medeltiden visser- de antisemitism som byggdes upp i flera eu- geläget att lära av historien som nu. tankemönster och materiella kultur. Mål- ligen inte någon bofast judisk befolkning, ropeiska länder under 1930- och 40-talen. ningarna visar i första hand scener hämta- men genom kontakter med kontinenten, För den humanistiska forskningen fram- de ur Bibeln och helgonlegenderna. De har och då framförallt Tyskland, kunde anti- traditionellt behandlats inom ramen för en semitiska motiv och attityder spridas även ganska strikt teologisk kontext, som natur- hit. Flera av de i landet verksamma konst- ligtvis är högst relevant, men där det inte närerna tycks också ha haft tyskt ursprung, alltid tas hänsyn till det som faktiskt åter- däribland den mycket produktive Albertus ges i bilden. Därför föreligger inte sällan en Pictor. diskrepans mellan motivet och det sätt på Slutsatsen måste därför bli att det är hög vilket det blivit behandlat inom forskning- tid att överge föreställningen om den medel- en. Under de senaste årtiondena har det tida kyrkokonsten som någonting entydigt dock vuxit fram ett delvis nytt och mera och enhetligt. I synnerhet det sena 1400- öppet förhållningssätt till kalkmåleriet, nå- och tidiga 1500-talets gudstjänstrum ver- got som resulterat i en rad intressanta stu- kar ha innehållit en rad olika delvis motsä- dier av kroppslighet, gestik och materiell gelsefulla visuella budskap som inte alltid kultur.83 Det innebär i sin tur att det idag är möjliga att förankra i de bibliska texter- finns en större möjlighet än tidigare att na eller i de samtida teologiska lärosatser- göra rättvisa åt komplexiteten och mång- na. Överhuvudtaget kan senmedeltidens dimensionaliteten i det medeltida kyrko- kyrkointeriörer betraktas som ett dyna- rummet. miskt undersökningsfält där det fortfaran- Sökandet efter spår av antisemitiska ytt- de återstår mycket att göra. Här ställs be- ringar kan uppfattas som ännu ett sätt att traktaren inför en rad frågor som inte bara bredda perspektiven på de målade utsmyck- har historiskt intresse, utan som tvärtom ningarna. Här handlar det först och främst ter sig högst aktuella också idag. Ett särskilt om att försöka förstå betydelsenyanserna i tankeväckande tema utgör naturligtvis de- de mångtydiga bilderna. Flera av målnings- moniseringen av det judiska folket. Paral- sviterna tycks ha varit avsedda att förlöjliga lellerna till det tidiga 2000-talets Europa judarna och att anklaga dem för att vilja un- framstår här som både slående och skräm- dergräva moralen i det europeiska samhäl- mande. Liksom under medeltiden hand- let. Därför lät man framställa både profeter lar det om en närmast irrationell skräck för och andra gammaltestamentliga gestalter i en förmodad fientlig konspiration mot det modedräkter. Budskapet kunde ibland för- västerländska samhället. I det instabila lä- tydligas ytterligare genom marginalillustra- get riktas blickarna mot olika minoritets-

34 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 35 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism?

Noter 1 Artikeln utgör en bearbetning av ett föredrag na. Den omedelbara orsaken verkar ha varit de sionen av Bibeln beskrevs som cornutus (behor- gestaltning av den dramatiska höjdpunkten i som hölls vid Pasold-konferensen ”Innovation omfattande massmorden i samband med det nad) när han återkom från sitt möte med Gud berättelsen, fast med smågrisarna utbytta mot before the modern. Cloth and clothing in the första korståget. Föreskrifterna upprepades se- på berget Sinai (2 Mos. 34:29–35). Med stöd av mänskliga figurer. I de målade framställningar- Early Modern world” i i september nare i flera andra påvliga skrivelser. den hebreiska originaltexten anser man nume- na av judesuggan i kyrkorna i Härkeberga och 2012. Tack till Misa Asp, Pia Bengtsson Melin, 7 Laterankonciliet 1215, § 68. ra att syftet snarare har varit att ange att hans Husby-Sjutolft i Uppland finns även Kristus Katarina Nimmervoll och Olle Norling. 8 För en allmän introduktion till ämnet hänvisas ansikte efter gudsuppenbarelsen omgavs av en med (se fig. 28). Scenerna utgör därmed direkta 2 Laterankonciliet 1215, § 68 (http://sourcebook. till Mellinkoff 1993, Schreckenberg 1997 och strålglans. Enligt Ziva Amishai-Maisels bör sät- bildmässiga paralleller till den apokryfiska his- fordham.edu/basis/lateran4.asp); Lipton 2014, Lipton 2014. tet att återge Mose med horn betraktas som en torien (jfr Nilsén 1986, 454 f ). 158 ff. Av formuleringarna i paragraf 68 framgår 9 Jfr Mellinkoff 1993 vol. 1–2. avsiktlig kränkning, i och med att han därmed 22 Jfr Shachar 1974, 4–14. att man vid 1200-talets början på sina håll redan 10 Schwartz 1999, 73–87. påminde om en djävul. Av allt att döma förelig- 23 Luther 1543a; Shachar 1974, 30 ff, 43 ff. I- an försökte tillämpa ett sådant system, men att det 11 Lipton 2014, 15–128. Det äldsta kända belägget ger ett samband mellan bildformlens uppkomst slutning till skulpturen finns den sekundära in- ansågs önskvärt att det utvecklades och fick en finns i ett evangeliarium från omkring 1015 som under 1100-talet och den alltmer organiserade skriften “Rabini / Schem Hamphoras” som av fastare form. Vissa försök till inskränkningar av har tillhört biskop Bernward av Hildesheim. förföljelsen av judarna som så småningom också utförandet att döma bör vara från 1500-talet. judarnas ställning i Europa hade gjorts redan i 12 Amishai-Maisels 1999, 44–72. resulterade i att de måste bära särskilda hornfor- ”Shemhamphorasch” betecknar i den kabbalis- samband med det tredje Laterankonciliet 1179 13 Lipton 2014, 172–199. Någon motsvarande lika made huvudbonader. tiska litteraturen Guds hemliga namn. (§ 25–26). spridd kvinnlig stereotyp verkar inte ha etable- 17 Jfr Mellinkoff 1993, 43 ff. Den äldsta kända före- 24 Luther 1543b. 3 Exakt vilka textpartier i Bibeln det rörde sig om rats (jfr Lipton 2014, 203–237). I de allegoriska skriften om påsydda emblem utfärdades av kung 25 Shachar 1974, 43; Amishai-Maisels 1999, 55 f. anges inte, men det bör rimligtvis ha varit den framställningarna av Ecclesia (kristendomen) Henrik III av England 1217. Här uppges att mär- 26 Heinz Schreckenberg tolkar bilden som en fjärde Moseboken 15:37–41 som föreskriver att och Synagoga (judendomen), som är kända se- kena skulle ha formen av lagtavlor utförda av lin- framställning av en penningutlånare sittande männen för all framtid skall bära mantlar med dan 800-talet, brukar de båda kvinnorna vara ne eller pergament. vid sin räknebräda, men som Isaiah Shachar på- tofsar som ett tecken på förbundet. Ytterligare klädda på ett ganska likartat sätt. Synagogas 18 Trachtenberg 1943, 57–155; Shachar 1974, 36 f, pekat rör det sig nog snarare om tangenterna till regler meddelas i femte Mosebokens tjugoandra dräkt kan dock ibland vara något mer åtsittan- 57 ff, 65; Mellinkoff 1993 vol. 1, 100, vol. 2, fig. en orgel vars pipor inte syns (Shachar 1974, 43; kapitel, där det uppges att dräkterna inte fick de och i vissa fall åtföljs hon också av en bock. IV 8; Schreckenberg 1997, 251–291, 299 ff, 308 Schreckenberg 1997, 317). tillverkas av olika slags garn och att varje form Avsikten har uppenbarligen varit att understry- ff; Weber 2008, 347–370. 27 Frankfurter Allgemeine 24/8 2016; Mittdeutsche av transvestism var förbjuden (5 Mos. 22:5, 11– ka judarnas liderliga och diaboliska karaktär. Sy- 19 Shachar 1974. Se även Schreckenberg 1997, 20 f, Zeitung 26/8 2016. 12). nagoga uppträder då i rollen som ”Kristi för- 331–337 och Wiedl 2010, 325–364. 28 Nordström 1956, 51–58; Shachar 1974, 27 f; Nil- 4 Laterankonciliet 1215, § 67; Trachtenberg 1943, sta brud” som blivit förskjuten på grund av sin 20 Shachar 1974, 12 ff; Wiedl 2010, 325 f. Som sén & Bengtsson 2010, 34–39. 190 ff; Iancu-Agou 2004, 175–189; Soloveitchik olydnad (Trachtenberg 1943, 46 ff; Mellinkoff Shachar visat finns det äldsta exemplet på att 29 Gad 1963, spalt 73–75. 2004, 295–304; Holtmann 2004, 305–315. En- 1993 vol. 1, 48–51; Schreckenberg 1997, 16 ff, 31– svinet uppfattades som en symbol för det judis- 30 DS 4655; Aili, Ferm & Gustavson 1990, 14–20. ligt femte Mosebok fick israeliterna inte utkräva 74; Geese 1998, 336 ff ). ka folket i den tyske abboten och ärkebiskopen 31 Aili, Ferm & Gustavson 1990, 16. ränta av varandra, men däremot av utlänningar 14 Frågan hade uppmärksammats redan vid Late- Hrabanus Maurus De universo från 840-talet 32 Salisbury 1994, 109 ff. (5 Mos. 23:19–20). rankonciliet 1215 (§ 67), men den fick en utför- (Shachar 1974, 4–12). 33 Higgs Strickland 2003, 137; Wiedl 2010, 330. 5 Moore 1987; Nirenberg 1998; Novikoff 2010. ligare behandling vid en rad kyrkomöten under 21 Bilderna tycks anspela på en apokryfisk medelti- 34 Bestiary 1999, 148. Det insprängda bibelcitatet Att kristna och judar också kunde leva i fredlig den följande tiden. da berättelse som försökte förklara varför judar- är hämtat ur Joh. 19:15. samexistens i det medeltida Europa framgår av 15 Mellinkoff 1993 vol. 1, 46 f; Oisteanu 2009, 102 na inte åt griskött. Legenden var spridd i Europa, 35 Eriksson 2009, 250 f. den engelske historikern Jonathan Elukins stu- f; Novikoff 2010, 72 f. Stadgan om kvinnodräk- men den äldsta bevarade uppteckningen finns i 36 Bestiary 1999, 148. die Living together, living apart. Rethinking tens utformning finns i ett påvligt dekret från en muslimsk handskrift från 900- eller 1000-ta- 37 Statens historiska museum, SHM 3776; Anders- Jewish-Christian relations in the Middle Ages 1257. let. Här uppges att Jesus förvandlade ett par ju- son 1964, pl. 282–283. (2007). 16 Trachtenberg 1943, 44–53; Amishai-Maisels dar till en sugga med diande smågrisar sedan 38 Den viktiga detaljen upptäcktes av Pia Bengts- 6 Omkring 1120 utfärdade påven Calixtus II bul- 1999, 55 f. Att Mose avbildas med horn brukar de ifrågasatt hans gudomliga vetande (Shachar son Melin vid Statens historiska museum. lan Sicut judaeis som förbjöd angrepp på judar- förklaras med att han i den latinska vulgataver- 1974, 12 ff ). Motivet utgör på så sätt en visuell 39 Nilsén 1986, 178, 451.

36 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 37 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism?

Referenser Otryckta källor 40 Läsningen av det fjärde ordet är osäker, men Leonard”. Leonard fungerade under medeltiden målade utsmyckningen i Kumla kyrka som ock- det påverkar inte tolkningen. Inskriptionerna i som skyddshelgon för dem som satt i fängelse. så är utförd av Albertus Pictor. http://sourcebook.fordham.edu/basis/lateran4. Ärentuna är överhuvudtaget ganska förbryllan- Författaren tycks alltså mena att de modemed- 72 Jfr Mellinkoff 1993 vol. 1, 140 ff. asp (Källtexter från fjärde Laterankonciliet de, inte minst när det gäller bruket av vokaler. vetna ynglingarna bar så många kedjor att de 73 Nilsén 1986, 285 ff. Jfr Mellinkoff 1993 vol. 1, 61 1215). Namnet Kain skrivs t.ex. genomgående ”Caun”. mest av allt påminde om fångar. ff. 41 På så sätt föreligger samtidigt en direkt parallell 59 Jfr Ribeiro 2003, 28 f. 74 I Rimberts biografi över Sankt Ansgar från Tryckta källor och litteratur till de allegoriska medeltida framställningarna 60 Iancu-Agou 2004, 180; Mundil 2004, 230. 800-talets andra hälft uppges att Kristus en gång av Synagoga som brukar återges med ögonbin- 61 Se Albertus Pictor målare av sin tid 2009 vol. uppenbarade sig för helgonet klädd ”på judiskt Aili, Hans, Ferm, Olle & Gustavson, Helmer. Röster del. (Trachtenberg 1943, 46 ff; Mellinkoff 1993 1–2. sätt” (judaica more). Texten har uppenbarligen från svensk medeltid. Latinska texter i original vol. 1, 48–51; Schreckenberg 1997, 16 ff, 31–74; 62 Cornell & Wallin 1972, 9–51. tillkommit innan man började uppfatta det ju- och översättning. Stockholm 1990. Geese 1998, 336 ff.) 63 En del av de senmedeltida framställningarna diska som ett problem (Rimbert 1986, 20). Albertus Pictor. Målare av sin tid vol. 1–2. Kungl. 42 Nordström 1956, 59–63; Nilsén & Bengtsson av Simson verkar också anspela på hans rykt- 75 Mellinkoff 1993 vol. 1, 35 ff, 51 f. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien. 2010, 69–72. bara och olyckliga kärleksförbindelse med De- 76 Jfr Mellinkoff 1993 vol. 1, 19 ff, 41 ff; Hourihane Red. Pia Melin & Christina Sandquist Öberg. 43 Trachtenberg 1943, 11–53; Shachar 1974, 62 ff; lila (Domarboken 16:4–22). Han ingick då i en 2009, 186 ff. Stockholm 2009. Wistrich 1999, 1–15; Befu 1999, 17–30. grupp av s.k. Minnesklaven (slavar under kärle- 77 Cornell & Wallin 1972, 58 ff. Jfr Melin 2006b, Amishai-Maisels, Ziva. “The demonization of the 44 Jfr Wistrich 1999, 8–12. ken) som ansågs ha råkat i olycka på grund av 277–287. Other in the visual arts”, Demonizing the Other. 45 Ribeiro 2003. kvinnor (jfr Bengtsson 2009, 115–123). 78 Kilström 1968, 51. Antisemitism, racism and xenophobia, ed. Ro- 46 Prokopios 2000, 38; Ribeiro 2003, 29. 64 Jfr Melin 2006b, 278 f. 79 Jfr Helenius 2007, 66 f. bert S. Wistrich, 44–72. Amsterdam 1999. 47 Bumke 1986 vol. 1, 172–210; Ribeiro 2003, 34 ff. 65 Jfr Mellinkoff 1993 vol. 1, 5–31. 80 Nilsén 1986, 454 f. Andersson, Aron. Medieval wooden sculpture in 48 Bengtsson 1999, 65 ff. 66 Nilsén 1986, 116. 81 Flera delvis avvikande motivtyper anförs av Sweden 5. The Museum Collection. Stockholm 49 Melin 2006a, 75–133; Bengtsson Melin 2013, 93 67 Hernfjäll 1993, 104–154; Nisbeth 2004, 149– Shachar (Shachar 1974, pl. 16 b, pl. 28). 1964. ff, 105 f. 156. Amund är mest känd för den signerade och 82 I svickeln intill återges en behornad demon som Befu, Harumi. ”Demonizing the Other”, Demoni- 50 Bengtsson 2003, 14 f. daterade utsmyckningen i Södra Råda kyrka i spelar säckpipa. Även här rör det sig av allt att zing the Other. Antisemitism, racism and xeno- 51 Melin 2006a. Värmland från 1494 som olyckligtvis förstördes döma om ett antisemitiskt inslag. phobia, ed.�������������������������������������� Robert S. Wistrich, 17–30. Amster- 52 Ribeiro 2003. i en brand 2001. 83 Som exempel kan nämnas konsthistorikerna dam 1999. 53 Brant 1494. 68 Jfr Nisbeth 1986, 141 ff. I kyrkan finns även flera Lena Liepes Den medeltida kroppen (2003), Ce- Bengtsson, Herman. Den höviska kulturen i Nor- 54 Ämnet är naturligtvis lika tänkvärt idag som andra profetpar med liknande klädsel och funk- cilia Hildeman Sjölins Bilden, texten och kyrko- den. En konsthistorisk undersökning. Kungl. 1494. tion. Ett undantag utgör bilden av Hieronymus rummet (2006), Mia Åkestams Bebådelsebilder Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens 55 Till överskriften hör också tre rimmade rader: som hålls upp av två kvinnofigurer i tvåfärgade (2010) och Pia Bengtsson Melins Dräkt, makt Handlingar. Antikvariska serien 43. Stockholm ”Den som förnya vill sitt land / Han sätter käns- dräkter. och kön (2012). 1999. lorna i brand / Och håller narren i sin hand”. 69 Melin 2009, 141 ff. 84 Jfr Wistrich 1996, 31–47. Bengtsson, Herman. ”Simsonmotivet. Förlagor och 56 Dessvärre saknas en svensk utgåva av Das Nar- 70 Jfr Trachtenberg 1943, 47 ff. funktion”, Albertus Pictor. Målare av sin tid vol. renschiff. De här publicerade stroferna är speci- 71 Jfr Schreckenberg 1997, 15. Ett annat sådant mo- 1, ed. Pia Melin, 115–123. Stockholm 2009. alöversatta till artikeln. tiv var Mose och kopparormen (4 Mos. 21:4– Bestiary. Red. Richard Barber. Woodbridge 1999. 57 Här använder författaren uttrycket affen 9) som också finns representerat i Täby, där en Brant, Sebastian. Das Narrenschiff. Basel 1494. schmalz, vilket ordagrant betyder ”apsmörja”. man med kroknäsa är iförd en huvudbonad Bumke, Joachim. Höfische Kultur. Literatur und Hans avsikt har väl helt enkelt varit att yttra sig med flera påsydda emblem som delvis påminner Gesellschaft im hohen Mittelalter vol. 1–2. Mün- allmänt nedsättande om de skönhetsprodukter om dem som judarna tvingades bära på kläde- chen 1986. som var i omlopp under 1490-talet. dräkten i delar av det medeltida Europa (se fig. Cornell, Henrik & Wallin, Sigurd. Albertus Pictor. 58 Originaltexten lyder: Als ob sie vor Sant lien- 1). Något slags emblem tycks också förekomma Sten Stures och Jacob Ulvssons målare. Stock- hart stan, dvs. ”som om de stod framför Sankt på en mössa som bärs av en av profeterna i den holm 1972.

38 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 39 herman bengtsson Samtida mode eller antisemitism?

DS=Diplomatarium Suecanum. Utgivet av Riksar- Middle Ages (Tenth to fifteenth centuries), ed. the Middle Ages (Tenth to fifteenth centuries), Shachar, Moshe. The Judensau. A medieval Anti-Je- kivet genom Johan Gustaf Liljegren, Bror Emil Christoph Cluse, 175–189. Turnhout 2004. ed. Christoph Cluse, 221–232. Turnhout 2004. wish motif and its history. Warburg institute sur- Hildebrand m.fl. Stockholm 1829–. Kilström, Bengt Ingmar. Härkeberga kyrka. Sveri- Nilsén, Anna. Program och funktion i senmedeltida veys V. London 1974. Elukin, Jonathan. Living together, living apart. ges Kyrkor 123. Stockholm 1968. kalkmåleri. Kyrkmålningar i Mälarlandskapen Soloveitchnik, Haym. “Halakhah, taboo and the Rethinking Jewish-Christian relations in the Liepe, Lena. Den medeltida kroppen. Kroppens och och Finland 1400–1534. Kungl. Vitterhets His- origin of Jewish moneylending in Germany”, Middle Ages. Princeton & Oxford 2007. könets ikonografi i nordisk medeltid. Lund 2003. torie och Antikvitets Akademien. Stockholm The Jews of Europe in the Middle Ages (Tenth Eriksson, Bo. Bestiarium. En medeltida djurbok. Lipton, Sara. The representation of Jews and Juda- 1986. to fifteenth centuries), ed. Christoph Cluse, 295– Stockholm 2009. ism in the Bible moralisée. ����������������������University of Califor- Nilsén, Anna & Bengtsson, Herman. Uppsala dom- 304. Turnhout 2004. Gad, Tue. ”Jøder”. Kulturhistoriskt lexikon för nord- nia Press 1999. kyrka IV. Interiörens fasta utsmyckning. Sveriges Trachtenberg, Joshua. The Devil and the Jews. The isk medeltid, vol. 8, 73–75. Malmö 1963. Lipton, Sara. Dark mirror. The medieval origins of Kyrkor 230. Uppsala 2010. medieval conception of the Jew and its relation Geese, Uwe. “Skulptur der Gotik in Frankreich, anti-Jewish iconography. New York 2014. Nirenberg, David. Communities of violence. Perse- to modern Antisemitism. New Haven, London Italien, Deutschland und England”, Gotik. Ar- Luther, Martin (1543a). Vom Schem Hamphoras cution of minorities in the Middle Ages. Prince�������- & Oxford 1943. chitektur, Skulptur, Malerei, ed. Rolf Toman, und vom Geschlecht Christi. Wittenberg 1543. ton University Press 1998. Weber, Annette. “New attitudes towards Jews in 300–371. Köln 1998. Luther, Martin (1543b). Von den Jüden und iren Nisbeth, Åke. Bildernas predikan. Medeltida kalk- the era of Reformation and Counter-Reforma- Helenius, Eva. ”Albertus Pictor och musiken”, Den Lügen. Wittenberg 1543. målningar i Sverige. Kungl. Vitterhets Historie tion. The patronage of Bishop Echter von Mes- mångsidige målaren. Vidgade perspektiv på Al- Melin, Pia (2006a). Fåfängans förgänglighet. Alle- och Antikvitetsakademien. Stockholm 1986. pelbrum”, Beyond the yellow badge. Anti-Juda- bertus Pictors bild- och textvärld (Sällskapet gorin som livs- och lärospegel hos Albertus Pictor. Nisbeth, Åke. “Målaren Amund, borgmästare i ism and antisemitism in Medieval and Early Runica et Mediævalia. Scripta maiora 4), ed. Stockholm 2006. Skänninge”. Personhistorisk tidskrift, årg. 100, Modern visual culture, ed. Mitchell B. Merback, Jan Öberg, Erika Kihlman & Pia Melin, 65–74. Melin, Pia (2006b). ”Rankhållare och lurblåsare. nr 2 (2004): 149–156. 347–370. Leiden & Boston 2008. Stockholm 2007. Om ornamentik och marginalfigurer i Albertus Nordström, Folke. Virtues and vices on the 14th cen- Wiedl, Birgit. “Laughing at the beast. The Juden- Hernfjäll, Viola. Medeltida kyrkmålningar i gamla Pictors måleri”, Bilder i marginalen. Nordiska tury corbels in the choir of Uppsala Cathedral. Fig- sau. Anti-Jewish propaganda and humour from Skara stift. Skrifter från Skaraborgs länsmuseum studier i medeltidens konst, red. Kersti Markus, ura 7. Studies edited by the Institute of Art His- the Middle Ages to the Early Modern period”, nr 16. Skara 1993. 277–288. Tallinn 2006. tory, University of Uppsala. Stockholm 1956. Laughter in the Middle Ages and Early Mo- Higgs Strickland, Debra. Saracens, Demons and Melin, Pia. ”Bildspråk och bildberättande hos Al- Novikoff, Alex. “The Middle Ages”, Antisemitism. dern Times, Fundamentals of medieval and Ear- Jews. Making monsters in medieval art. Prince�������- bertus Pictor”, Albertus Pictor. Målare av sin tid, A history, ed. Albert S. Lindemann & Richard S. ly Modern culture 5, ed. Albrecht Classen, 325– ton University Press 2003. vol. 1, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvi- Levy, 63–78. Oxford 2010. 364. Berlin & New York 2010. Hildeman Sjölin, Cecilia. Bilden, texten och kyrko- tetsakademien, ed. Pia Melin, 139–144. Stock- Oisteanu, Andrei. Inventing the Jew. Antisemitic Wistrich, Robert S. ”Antisemitism in the New Eu- rummet. En studie av scener kring Jesu födelse holm 2009. stereotypes in Romania and other Central-east rope”, Der Umgang mit dem ”Anderen”, Juden, och Kristoffermotivet i Sydskandinaviens medel- Melin, Pia Bengtsson. Dräkt, makt och kön. Dräkt- European countries. Lincoln & London 2009. Frauen, Fremde…, ed. Klaus Hädl, 31–47. Wien tida kalkmåleri. Lund 2006. skick och materiell kultur i Upplands senmedelti- Prokopios. Hemlig historia. Övers. Sture Linnér. 1996. Holtmann, Annegret. “Jewish moneylending as da kyrkmålningar. Upplandsmuseets skriftserie Stockholm 2000. Wistrich, Robert S. “The Devil, the Jews, and the reflected in medieval account books. The- Ex nr 9. Uppsala 2012. Ribeiro, Aileen. Dress and morality. Oxford & New hatred of ‘the Other’ ”, Demonizing the Other. ample Vesoul”, The Jews of Europe in the Middle Mellinkoff, Ruth. Outcasts. Signs of otherness in York [1986] 2003. Antisemitism, racism and xenophobia, ed. Rob- Ages (Tenth to fifteenth centuries), ed. Christoph Northern European art of the Later Middle Ages Rimbert: Boken om Ansgar. Övers. Eva Odelman. ert S. Wistrich, 1–16. Amsterdam 1999. Cluse, 305–315. Turnhout 2004. vol. 1–2. Berkeley & Oxford 1993. Stockholm 1986. Åkestam, Mia. Bebådelsebilder. Om bildbruk under Hourihane, Colum. Pontius Pilate, anti-Semitism, Moore, R. I. Formation of a persecuting society. Ox- Salisbury, Joyce, E. The beast within. Animals in the medeltiden. Sällskapet Runica et Mediævalia. and the passion in medieval art. Princeton & ford 1987. Middle Ages. New York & London 1994. Scripta minora 19. Stockholm 2010. Oxford 2009. Mundil, Robin R. ”England. The island’s Jews and Schreckenberg, Heinz. Die Juden in der Kunst Eu- Iancu-Agou, Danièle. “Provence. Jewish settlement, their economic pursuits”, The Jews of Europe in ropas. Ein historischer Bildatlas. Göttingen mobility and culture”, The Jews of Europe in the 1996.

40 iconographisk post nr 3/4 2016 nordic review of iconography 41