DOCSLIB.ORG

Albertus Pictor I Uppsala

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Albertus Pictor I Uppsala Albertus Pictor i Uppsala HERMAN BENGTSSON Albertus Pictor är en av de mest upp­ nerade och daterade målningssviter här• märksammade och bäst dokumenterade rör också från denna tid: Kumla i Väst• konstnärerna från Sveriges medeltid. Ett manland 1482 och Kalmar och Ed i trettiotal kalkmålningssviter, framförallt Uppland 1484/85 respektive 1487. Upp­ i Uppland, Södermanland och Västman• dragen var av allt att döma inkomst­ land, har satts i samband med honom. bringande. Skattelängder från 1500-talets Han har också pekats ut som upphovs­ början visar att Albertus Pictor var en av man till en bokmålning och ett par tex­ de högst taxerade målarna i Stockholm. tilier och träskulpturer (Norberg 1968, 1507 uppges han vara sängliggande, och Cornell & Wallin 1972, Nilsen 1986, 1509 omtalas han för sista gången i de Warmenius 1991, Helenius-Öberg 1992, skriftliga källorna (Helenius-Öberg 1992, Hall & Melin 2003). von Bonsdorff 1993). Första gången Albertus Pictor dyker Idag är Albertus Pictor mest bekant upp i de skriftliga källorna är i februari för sina figurrika målningar i mälarland• 1465, då han registreras som nybliven skapens sockenkyrkor. Förutom i Kumla, borgare i Arboga. Åtta år senare, 1473, Kalmar och Ed har hans signatur på• har han förflyttat sin verksamhet till träffats i bl.a. Lid i Södermanland och Stockholm. Från augusti detta år finns en Husby-Sjutolft i Uppland. Hans insatser uppgift om att han övertagit en viss som målare i städerna är däremot mindre Johan målares verkstad, och samtidigt väl dokumenterade. De fragmentariska gift sig med dennes änka Anna. Under bildsviterna i Storkyrkan i Stockholm och perioden 1473-1509 förekommer han vid domkyrkan i Västerås saknar t.ex. urskilj­ flera tillfällen i Stockholms stads hand­ bar signering. Till synes osignerad är ock­ lingar, omväxlande med yrkesbeteck­ så den bättre bevarade utsmyckningen i ningen målare och pärlstickare. Tre sig- Torshälla, som tidigare attribuerades till 42 ALBERTUS PICTOR I UPPSALA Helga Trefaldighets kyrka, Uppsala. Korsfästelsen. Kalkmålning av Albertus Pictor från 1400-talets senare del. Foto Olle Norling och Bengt Backlund, Upplandsmuseet. ALBERTUS PICTOR I UPPSALA 43 Peter målare, men som numera räknas i att ofullständigt bevarade scener kom­ som ett verk av den unge Albertus Pictor pletterades. Försök att avlägsna de mest (Cornell & Wallin 1972, Warmenius 1991, förvanskade partierna har dock gjorts på Helenius-Öberg 1992). senare tid (Sjöholm 1992). Även i Uppsala är det möjligt att finna Med utgångspunkt från stilen och mo­ spår av Albertus Pictors verksamhet. Ett tivvalet har målningarna attribuerats till stort antal målningsfragment med orna­ Albertus Pictor, hans verkstad eller hans mentik i hans stil påträffades i samband lärjungar. Samtidigt har det fragmenta­ med undersökningarna av Sankt Pers kyr­ riska tillståndet gjort att de inte uppmärk• koruin 1965-67 (Walukiewicz 1970 & sammats särskilt ofta (Cornell 1927, 1973). En delvis svårt skadad senmedelti­ Cornell & Wallin 1972, Sjöholm 1981, da bildsvit kom också i dagen i det de Sjöholm 1992). Någon utförligare doku­ Geerska gravkoret under Helga Zetter­ mentation av målningarna finns inte hel­ valls domkyrkorestaurering 1885- 93. Här ler i den äldre antikvariska litteraturen. finns detaljer som kan föra tankarna till Johan Peringskiölds beskrivning av kyr­ Albertus Pictor, men målningarna är så kans interiör är t.ex. ganska kortfattad, kraftigt ifyllda att någon stilbestämning även om han noterar att treenigheten, knappast låter sig göras (Söderberg 1923, Sankt Staffanslegenden och ärkebiskop Åmark 1948). Jakob Ulvssons vapen ingick i bildsviten. Rester av en omfattande senmedel­ Med hänvisning till vapenskölden, som tida utsmyckning finns även i Helga fortfarande finns i behåll i det södra kapel­ Trefaldighets kyrka i Uppsala. Målning• let, daterar han också utsmyckningen till arna togs fram i samband med en restau­ ärkebiskopens ämbetstid 1469 /70-1515 rering, som utfördes i början av 1900- (Peringskiöld 1719, s. 13). talet under ledning av Agi Lindegren En annan, mindre ofta utnyttjad anti­ (Hahr 1905, Johansson 1997). Av estetiska kvarisk källa är Johannes Schefferus skäl valde man att låta väggarna i koret Upsalia (1666). Schefferus uppger att Tre­ förbli vitputsade. I övriga delar av kyrkan faldighetskyrkan invändigt var överfylld försökte man få fram en så rik medeltida av målningar med bibliska motiv, vilka bildskrud som möjligt, vilket resulterade åtföljdes av delvis svårlästa språkband. 44 ALBERTUS PICTOR I UPPSALA Bland de många inskrifterna stannar han särskilt inför en, som var placerad till höger framme i koret, och som han först uttyder "Orate pro me Alberto id huis victor hujus", dvs. ungefär "Bed för mig Albertus som var dettas segrare" Referenser (Schefferus 1666, s. 157). Efter viss tvekan bestämmer han sig dock för att man Otryckta källor istället för "victor" borde läsa "pictor" Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), (målare). Han drar därför slutsatsen att Stockholm. Albertus antingen varit namnet på Fotografisamlingen. Bilder av kyrkor och konstnären eller också på den som låtit kyrkliga föremål. Kyrkor, Uppland: beställa hela utsmyckningen. Uppsala domkyrka K 1 C 765. Schefferus förmåga att tolka medeltida Fotografisamlingen. Bilder av kyrkor och inskrifter ifrågasattes redan av Pering­ kyrkliga föremål. Kyrkor, Uppland: skiöld. Det här anförda citatet kan alltså Uppsala K 1C772. innehålla felaktigheter. Samtidigt över• Fotografier av svenska kyrkor. Uppsala län: ensstämmer uppgiften om inskriftens Gamla Uppsala, Uppsala placering i koret, i närheten av ingången Landsförsamling, Uppsala-Näs. till sakristian, väl med Albertus Pictors Up, Uppsala, Trefaldighetskyrkan. tidigare kända signeringar i Kalmar och Upplandsmuseet, Uppsala. Husby-Sjutolft (Cornell & Wallin 1972, Foton. Domkyrkan 34: Gravmonument, Helenius-Öberg 1992). Inga språkband epitafier, inventarier. eller inskriptioner är idag synliga på de vitputsade väggarna i kyrkans kor. Några Litteratur spår av signeringen har inte heller von Bonsdorff, Jan, Kunstproduktion und påträffats i dokumentationsmaterialet i Kunstverbreitung im Ostseeraum des Antikvarisk-topografiska arkivet i Stock­ Spätmittelalters (Helsingfors 1993). holm (ATA). Motivvalet och målningar• Cornell, Henrik, "Studier över uppländska nas stil gör att Schefferus uppgift ändå kyrkmålningar" Upplands Fornminnes­ måste betraktas som trovärdig. Den åter• förenings tidskrift nr 41 (Uppsala 1927). upptäckta notisen kan därför bidra till att Cornell, Henrik & Wallin, Sigurd, Albertus ge utsmyckningen i Helga Trefaldighet Pictor: Sten Stures och Jacob Ulvssons målare en mera framskjuten plats i den svenska (Stockholm 1972). konsthistorien som ett av de få säkert be­ Eenberg, Johan, Kort berättelse af de märkwär• lagda arbetena av Albertus Pictor. digste saker som för de främmande äre at besee ALBERTUS PICTOR I UPPSALA 45 och förnimma uti Upsala stad och näst om Signums svenska konsthistoria 4: Den gotiska gränsande orter (Uppsala 1704). konsten (Lund 1996). Geijer, Agnes, Albertus Pictor: Målare och pärl• Lundberg, Erik, Albertus Pictor. Sveriges stickare. Riksantikvarieämbetets och Statens allmänna konstförenings publikation 70 Historiska Museums utställningar nr 7 (Stockholm 1961). (Stockholm 1949). Nilsen, Anna, Program och funktion i senmedel­ Hahr, August, "Trefaldighetskyrkan i tida kalkmåleri: Kyrkmålningar i Mälarland­ Uppsala efter restaureringen: Till frågan skapen och Finland 1400-1534. Kungl. om kyrkans och dess målningars ålder" Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien Kult och konst: Tidskrift för hymnologi, kyrko­ (Stockholm 1986). musik, kyrklig bildande konst samt liturgiska Nisbeth, Åke, Bildernas predikan: Medeltida frågor i allmänhet (Stockholm 1905). kalkmålningar i Sverige (Stockholm 1986). Hall, Thomas & Melin, Pia m.fl., "Albertus Norberg, Rune, "S. Martinsbilden i Solna och Ymmenhusen alias Albertus Pictor" Albertus Pictor" Sankt Eriks årsbok 1968 Fornvännen nr 2 2003 (Stockholm 2003). (Stockholm 1968). Helenius-Öberg, Eva, "Den unge Albertus Nordström, Folke, Helga Trefaldighets kyrka i Pictor och hans lärare" ICO: Iconographisk Uppsala. Upplands kyrkor 72 (Uppsala 1955). post nr 2 1992 (Stockholm 1992). Peringskiöld, Johan, Monumenta Ullerakerensia Hildebrand, Hans, "Bidrag till svenska cum Upsalia nova illustrata (Stockholm 1719). medeltidens konsthistoria" Antiqvarisk Schefferus, Johannes, Upsalia (Uppsala 1666). tidskrift för Sverige 2 utg. av Kungl. En opublicerad översättning till svenska, Vitterhets Historie och Antikvitets utförd av Lars Garpe 1946, finns på Akademien red. Bror Emil Hildebrand Upplandsmuseet. (Stockholm 1869). Sjöholm, Öyvind, Helga Trefaldighets kyrka, Upp­ Johansson, Britt-Inger, I tidens stil: Arkitekten sala. Upplands kyrkor 72 A (Strängnäs 1981). Agi Lindegrens liv och verk 1858-1927 Sjöholm, Öyvind, "Helga Trefaldighets kyrka" (Stockholm 1997). Kyrkorna i Uppsala red. Anna Nilsen Lindgren, Mereth, "Kalkmålningarna" (Uppsala 1992). 46 ALBERTUS PICTOR I UPPSALA Svanberg, Jan, "Ett helgonskåps historia: Från altare i Ängsö till predikstol i Tillinge" Kyrka och socken i det medeltida Sverige. Studier till det medeltida Sverige 5. Riksantikvarieämbetet red. Olle Ferm (Stockholm 1991). Sylwan, Otto, "Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut" Antiqvarisk tidskrift för Sverige 14:1(Stockholm1899). Söderberg, N. J., Uppsala domkyrkas restau­ rering 1885- 1893 1 (Uppsala 1923). Walukiewicz, Ulla, "Sankt Pers kyrka i Upp­ sala: Arkeologisk undersökning 1965-67" Uppland: Arsskrift för medlemmarna i Upplands fornminnesfdrening 1970 (Uppsala 1970). Walukiewicz, Ulla, "S:t Pers kyrka i Uppsala", Seminarieuppsats vid Konstvetenskapliga institutionen i Uppsala 1973. Warmenius, Sture, "Den unge Albert: Erik Axelssons (Tott) målare" ICO: Icono­ graphisk post nr 3 1991 (Stockholm 1991). Åmark, Mats, Sankt Sebastians kor i Uppsala domkyrka och dess medeltida målningar. Från ärkestiftets helgedomar nr 8 (Uppsala 1948). Herman Bengtsson är fil.dr. i konstvetenskap och verksam i det s.k. Huseliusprojektet - Uppsala domkyrka vid Upplandsmuseet. .
Load more

Recommended publications
  • Albertus Pictor – a Medieval Master Painter and His Pigments
    •• JOURNAL OF SWEDISH ANTIQUARIAN RESEARCH 2018:2 Art. Nord 89-102_Layout 1 2018-05-22 11:28 Sida 89 Albertus Pictor – a Medieval master painter and his pigments By Anders G. Nord, Kate Tronner, Misa Asp and Elin Lundmark Nord, A.G., Tronner, K., Asp, M. & Lundmark, E., 2018. Albertus Pictor – a Medieval master painter and his pigments. Fornvännen 113. Stockholm. The German-born artist Albertus Pictor (†1509) was responsible for the decora- tion of the walls and vaults of about 35 Swedish churches. In terms of the brilliant technique and the overwhelming production volume, his workshop was outstand- ing in Medieval Sweden. This study analyses a total of 291 samples of pigments from nine churches containing murals attributed to the workshop. Some of the results have already been published, but here they are integrated with new data. Isotope measurements of 13 lead pigments have been made. A tenth church with a questionable attribution, Öja on Gotland, has also been investigated with nine samples. One purpose of this study is to find out which pigments Albertus’ workshop preferred. Another aim is to show how chemical data can complement art histori- ans’ judgments concerning the master of a mural. Furthermore, the origins of the pigments are discussed. Our results indicate that Albertus Pictor used a rather lim- ited number of pigments, and that he preferred pigments from his native country, Germany. Anders G. Nord, Kevingeringen 10, SE–182 50 Danderyd [email protected] Kate Tronner, Flädergränd 2, SE–187 73 Täby [email protected] Misa Asp, Konservator Misa Asp AB, Sjöbjörnsvägen 1, SE–117 67 Stockholm [email protected] Elin Lundmark, Tottvägen 1B, SE–169 54 Solna [email protected] Albertus Pictor (“Albrecht the Painter”) was born cate that he was a prominent embroiderer (Gei- around 1440 in Immenhausen near Kassel in cen- jer 1949).
    [Show full text]
  • Good and Bad Prayers, Before Albertus Pictor: Prolegomena to the History of a Late Medieval Image
    Achim Timmermann GOOD AND BAD PRAYERS, BEFORE ALBERTUS PICTOR: PROLEGOMENA TO THE HISTORY OF A LATE MEDIEVAL IMAGE “Lay not up to yourselves treasures on earth: where the rust, and moth consume, and where thieves break through and steal. But lay up to yourselves treasures in heaven: where neither the rust nor moth doth consume, and where thieves do not break through, nor steal. For where thy treasure is, there is thy heart also… No man can serve two masters. For either he will hate the one, and love the other: or he will sustain the one, and despise the other. You cannot serve God and mammon.” Matthew 6:19–21, 241 The visual allegory of the Good and the Bad Prayer is one of the rarest – and one of the most intriguing – pictorial creations of the later Middle Ages. In most of the forty or so known examples, a pious, poor man and a distracted, rich man, both in attitudes of prayer, face one another on either side of the suffering Christ, shown either crucified or as the Man of Sorrows. A key feature of the image are the bundles of thought- or prayer-lines that indicate and link both men to the respective objects of their innermost ruminations – the wounds of Christ in the case of the pi- ous individual, and an inventory of worldly possessions, often displayed DOI: http://dx.doi.org/10.12697/BJAH.2013.5.07 1 Douay-Rheims translation of the Vulgate passage: Nolite thesaurizare vobis thesauros in terra: ubi aerugo, et tinea demolitur: et ubi fures effodiunt, et furantur.
    [Show full text]
  • German and Flemish in the Härad Altarpiece : a Provincial Swedish Work with Far-Reaching Connections Earl, Carol Fornvännen 2008(103):2, S
    German and Flemish in the Härad altarpiece : a provincial Swedish work with far-reaching connections Earl, Carol Fornvännen 2008(103):2, s. [89]-101 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2008_089 Ingår i: samla.raa.se German and Flemish in the Härad Altar piece: a Provincial Swedish Work with Far-reaching Connections By Carol Earl Earl, C., 2008. German and Flemish in the Härad altarpiece: a Provincial Swedish Work with Far-reaching Connections. Fornvännen 103. Stockholm. The provincial altarpiece above the main altar in the parish church of Härad in Södermanland shows diverse influences upon its authors. A close examination of this Late Medieval Passion piece gives us opportunity to compare the impact of German and Flemish works of art in Sweden upon its craftsmen. This transitional altarpiece combines characteristics typical of both German and Flemish retables. Other influences such as the historical development of skilled workers in Sweden, the physical situation of the church in the proximity of Strängnäs Cathedral, its supposed patron saints and the involvement of the commissioner of the work are taken into consideration, as well as the artistic ability of the craftsmen themselves. Finally an analytical approach to provincial works is proposed using the parallel case of the Ljusdal and Oviken altarpieces. Carol Earl, Drève de Linkebeek 8, BE-1640 Rhode-St-Genèse, Belgium [email protected] Härad parish's little Romanesque church, situat - approach to stylistic analysis of local works of ed in a sparsely populated region in the Swedish art such as the above. province of Södermanland, houses an extraordi - The parish of Härad is located on the road nary accumulation of Medieval art.
    [Show full text]
  • Text Utan Kontext: En Granskning Av Kyrkobeskrivningar Utifrån Forskning Om Medeltida Antijudiska Motiv I Svenska Kyrkobyggnader
    Text utan kontext: en granskning av kyrkobeskrivningar utifrån forskning om medeltida antijudiska motiv i svenska kyrkobyggnader Uppsala Universitet Teologiska institutionen Kyrko- och missionsstudier D2 15 hp HT 2019 Författare: Malin Norrby Handledare: Kajsa Ahlstrand Betygssättande lärare: Ninna Edgardh Examinator: Cecilia Wejryd iii Abstract This study has a threefold aim: to make a theological contextualisation of four medieval anti- Jewish motifs in Christian iconography represented in churches in Sweden and to study how these motifs has been described and contextualised in guidebooks and other material written for the interested public from post-war to recent years. The study also explores the role of heritagisation and musealisation of the church buildings in relation to how the motifs are described in the material. There is also an underlying, constructive aim: to suggest how The Church of Sweden can work with these motifs in theological reflection and historical presentations to the public concerning this part of the cultural heritage. The motifs analysed are The Judensau, Ecclesia and Synagoga, Cain and a motif illustrating a medieval legend about the funeral of the Virgin Mary. They were all painted in Swedish churches in a time when there were no Jewish settlements in the area. The study argues that the iconography can be interpreted as an expression of othering and that the four motifs can all be theologically contextualised by using Jesper Svartvik’s threefold typology of Christian anti-Jewish discourse. The study further shows that very few of the texts in the guidebooks and other books in the material describes the motifs and contextualises them theologically.
    [Show full text]
  • Cinema Scandinavia June 2014 60 Death Playing Chess with a Knight
    Death Playing Chess with a Knight 60 Cinema Scandinavia June 2014 medieval art in the seventh seal This year the Bergman centre’s annual ‘Bergman Week’ will be exploring the theme ‘Mind-mapping: The Seventh Seal’, where the historical and iconic themes of the film will be explored. It seems only suitable, then, to look at one of the major historical and iconic im- ageries of The Seventh Seal. There is no doubt that The Seventh Seal is filled with remarkable images: the vision of the virgin, pilgrim flagellants, the supper of wild strawberries and milk, the burning of the witch, the dance of death, death itself, the chess game.The figure of Death playing chess with a knight has been the image that has defined the film, and since then it has been parodied, copied, a source of inspiration and one of the defining images of Ingmar Bergman. But where did this iconic image come from, and to what extent is it representative of the mindset of people during the Middle Ages? Painting has long been an inspiration to Bergman. In its early stages, The Seventh Seal was called ‘Painting on Wood’, and was a one-act play directed on a na- tional radio broadcast. It was the first of three very successful productions, and is the story of an un- named knight returning from a crusade to the Holy Land. Once back, he and his squire meet a girl who tells them the plague is ravaging the countryside. The medieval Sweden portrayed in this movie includes creative errors.
    [Show full text]
  • Medeltidsmästarnas Färgval
    Rapport från Riksantikvarieämbetet Medeltidsmästarnas färgval Ett forskningsprojekt finansierat av Kungl. Vitterhets, Historie- och Antikvitets- akademien Medeltidsmästarnas färgval 2 Författare Anders G. Nord och Kate Tronner, Riksantikvarieämbetet Projektdeltagare 1:e laboratorieingenjör Kate Tronner (projektledare), Riksantikvarieämbetet Docent i kemi Anders G. Nord, tidigare vid Riksantikvarieämbetet Docent i konstvetenskap Lennart Karlsson, tidigare anställd vid Statens Historiska Museum Målerikonservator Misa Asp, Konservator Misa Asp Bildantikvarie Lars Kennerstedt, Riksantikvarieämbetet Avdelningsdirektör Leif Gren, Riksantikvarieämbetet Chefskonservator Karin Björling Olausson, Nordiska Museet © 2010 Riksantikvarieämbetet Box 1114 621 22 Visby www.raa.se [email protected] Omslagsbilden visar detaljer av muralmålningar från kyrkorna i Täby, Härkeberga, Garde och Anga. Foto av Anders G. Nord. Bildarrangemang av Marcin Kopka, RAÄ/Ia. Medeltidsmästarnas färgval 3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING ................................................................................................... 5 2. ABSTRACT .....................................................................................................................7 3. BAKGRUND, SYFTE, UPPLÄGGNING..................................................................... 9 BAKGRUND......................................................................................................................... 9 SYFTE OCH MÅL MED PROJEKTET ......................................................................................
    [Show full text]
  • Svenska Kyrkans Kulturarv - Forskningsöversikt 2009-2014
    INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD Svenska kyrkans kulturarv - Forskningsöversikt 2009-2014 Erika Persson, Eva Löfgren & Ola Wetterberg INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD Svenska kyrkans kulturarv - Forskningsöversikt 2009-2014 Erika Persson, Eva Löfgren & Ola Wetterberg © ERIKA PERSSON, EVA LÖFGREN & OLA WETTERBERG 2014 ISBN: 978-91-88101-00-6 ISSN: 1101-3303 Tillgänglig på internet via Göteborgs universitets publikationer GUPEA, http://hdl.handle.net/2077/37772 samt via Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet http://conservation.gu.se Arbetet har tillkommit i samarbete med Svenska kyrkans forskningsavdelning, Uppsala. Omslag: Kinne Vedums kyrka, Götene pastorat, våren 2014. Foto Eva Löfgren Innehåll INLEDNING 4 Avgränsningar och begrepp 4 FORSKNING OM DET KYRKLIGA KULTURARVET 2009 - 2014 6 Institutioner för konstvetenskap 6 Institutioner för kulturvård 8 Andra institutioner för studier av kultur och samhälle 14 Institutioner för historia 15 Institutioner för arkeologi 17 Institutioner för teologi och religionsvetenskap 19 Arkitekturskolor 22 Institutioner för teknik och miljö 23 Övriga forskningsaktörer 24 Antologier, konferenspublikationer och samproduktioner 25 SLUTSATSER 31 Aktiva forskningsmiljöer 31 Kulturarvssyn och forskningsmotiv 31 Reflektioner 33 REFERENSER 35 BILAGA. Tabell över forskningsprojekt 50 INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD. TIDIGARE UTGÅVOR I URVAL 54 Inledning Följande forskningsöversikt har genomförts vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, och är en del av forskningsprojektet ”Gamla kyrkor – nya värden. Bruk och förvaltning av kyrkor i ett förändrat samhälle” som finansieras av Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan (se Institutionen för kulturvård). Arbetet har utförts i samverkan med Svenska kyrkans forskningsenhet, som också har stått för en del av finansieringen. Rapporten färdigställdes inför konferensen ”Kyrkligt kulturarv som minne och möjlighet” (Kyrkokansliet, Uppsala 1-2 oktober 2014) och kompletterades efter synpunkter som framkom vid konferensen.
    [Show full text]
  • Swedish Church Art from the Introduction of the Reformation in 1527 Until the Synod in Uppsala 1593
    Inga Lena Ångström Grandien SWEDISH CHURCH ART FROM THE INTRODUCTION OF THE REFORMATION IN 1527 UNTIL THE SYNOD IN UPPSALA 1593 INTRODUCTION The 16th century in Swedish art history is traditionally called the Renaissance period of Sweden, sometimes also the Vasa-Renaissance, but as a matter of fact one can hardly speak of a Renaissance for the visual arts in Sweden in that time, rather as a period of decline; the rea- son was Gustav Vasa’s introduction of the Reformation at the Riksdag in Västerås in 1527 which brought with it an abrupt cessation of almost all activities in the area of art in the realm, especially in the area of sa- cral art which comprised most if not to say all of the preceding period’s art-production. The story of how Gustav Vasa became King in 1523 is well known and does not need to be retold here. During the first four years of his reign the life of the Church continued relatively undisturbed, although friction with the Pope over the latter’s interference in Swedish ecclesi- astical affairs had led to the discontinuance of any official connection between Sweden and the papacy already in 1523. The decisions taken at the Riksdag in Västerås signified a definite change for the worse for the Church. The monarch was now given the right to confiscate prop- erty donated to the Church, including the suppression of monasteries.1 DOI: http://dx.doi.org/10.12697/BJAH.2015.9.04 1 For the part of Stockholm, Gustav Vasa decided that most of the churches within and around “the Town between the Bridges” (today the Old Town of Stockholm) would be pulled down, this because the Danes had used the churches in their defence of Stockholm against Gustav Vasa’s army.
    [Show full text]
  • Främlingsbilder Om Judar Och Judendom I Medeltida Danskt Och Svenskt Kalkmåleri
    Främlingsbilder Om judar och judendom i medeltida danskt och svenskt kalkmåleri Viktoria Munck af Rosenschöld Handledare: Mats Roslund Inst. för arkeologi och antikens historia ARK 404, 2007 Lunds universitet Abstract This thesis deals with the Jewish motifs of the medieval mural paintings in Denmark and Sweden; the presences of the motifs are of interest considering that no Jews were allowed entry into Scandinavia at the time. The purpose of the thesis is to study the European influences in the medieval depiction of Jews and Judaism in the Danish and Swedish churches and the purpose for the production of the paintings. To this end, the Danish and Swedish mural paintings – as well as the medieval texts and motifs of Jews and Judaism that were used as source material – are studied with respect to the attitudes conveyed. The Danish and Swedish mural paintings are unevenly distributed both within the groups of motifs as wells as its chronological and geographical spread. The purpose of producing the anti-Semitic paintings was foremost to create an external enemy for Christianity to unite against. Evidence is presented that shows how European paintings and craftsmen have influenced the Danish and Swedish mural paintings in an anti-Semitic direction. Sökord: Kalkmåleri, ikonografi, judendom, kristendom, antisemitism, Josef, Judas, Kain, medeltida konst Tack till Mats Roslund, Barbro Sundnér, Cecilia Hildeman Sjölin, Erland Holmér, Maria Levin Per och lille Ossian Innehållsförteckning Inledning Syfte och problemformulering s.1 Metod och teori
    [Show full text]
  • Ligger Albertus Pictor Bakom Hedemora Kyrkas Överkalkade Målningar? Nordin, Jonas M
    Ligger Albertus Pictor bakom Hedemora kyrkas överkalkade målningar? Nordin, Jonas M. Fornvännen 2005(100):4, s. [273]-280 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2005_273 Ingår i: samla.raa.se Ligger Albertus Pictor bakom Hedemora kyrkas överkalkade målningar? Av Jonas Monié Nordin Monié Nordin, J. 2005. Ligger Albertus Piclor bakom Hedemora kyrkas över­ kalkade målningar? (Did Albertus Pictor painl lhe murals in Hedemora chur­ ch?) Fornvännen 100, Slockholm. In lhe late 191b century, Late Medieval murals were found in the brick and gra­ nite church of Hedemora, southern Dalecarlia, middle Sweden. Before lhe walls were re-painted, lhe murals, which appear to have been in a very poor condi­ tion, were drawn by museum draughlsman Olof Sörling. His drawings are kepl in the Antiquarian Topographical Archives in Stockholm, and show motifs from the printed Biblia Pauperum. Certain scenes had in fact been copied 0111 ol ihe Biblia Pauperum, such as Gideon and the fleece. The Hedemora murals have never been attributed lo any particular artist or workshop and the drawings have never received any scholar­ ly attention. Because of obvious similarities between Ihe Hedemora murals and ihose signed by or attributed to a late medieval painter, known as Albert the Pearlslitcher or Albertus Pictor, churches such as Härnevi in Uppland, 1 argue that he was the one who decorated Hedemora church as well. This work pro­ bably took place around the same time as Albertus painted the churches of Sala, Dingtuna and Västerås in the diocese of Västerås. Jonas Monk Nordin, Arkeologiska institutionen, Stockholms universitet, SE-tod iji Slockholm [email protected] Albertus Pictor eller Albert målare-den kanske medeltid och nyare tid.
    [Show full text]
  • Samtida Mode Eller Antisemitism? Demonisering Och Rasistiska Tendenser I Medeltidens Bildkonst
    Samtida mode eller antisemitism? Demonisering och rasistiska tendenser i medeltidens bildkonst Herman Bengtsson Title Contemporary Fashion or Anti-Semitism? Demonization and Racism in Medieval Art Abstract In the art and the literature of the Middle Ages, fashion was often used as a means of mor- alizing about society. An important literary source within this particular context is Sebastian Brant’s Das Narrenschiff (1494). Here the late 15th century male fashion is described as “The Jewish style”. A woodcut illustrating the passage shows a young man with a short jacket, tight hose and an extrava- gant hairdo. Brant seems to have meant that this fashion was invented by the Jews in order to cor- rupt European society, an opinion that appears to have been rather widespread in Germany, as well as in other countries influenced by its culture. This paper examines representations of prophets and other Old Testament characters in late mediaeval mural paintings in Swedish churches. Many of these are dressed in fashionable clothes that are sometimes rather extreme. This may be considered a reference to the “Jewish style” mentioned by Brant. The main purpose seems to have been to ridi- cule the Jews and to present them as demonic corruptors of Christian Europe. In some cases the an- ti-Semitic theme is further emphasized by various degrading symbols associated with the Jewry, like sows, owls, jesters and demonic creatures with horns. Keywords Anti-Semitism, Demonization, Middle Ages, Male fashion, Mural painting Author Ph. D. in Art History, Associate Professor, History of Art, Uppsala, Sweden Email [email protected] Iconographisk Post Nordisk tidskrift för bildtolkning • Nordic Review of Iconography Nr 3/4, 2016, pp.
    [Show full text]
  • Medieval Art in the Seventh Seal Cinema Scandinavia Issue 3 June 2014 Emma Robinson
    Medieval Art in the Seventh Seal Cinema Scandinavia Issue 3 June 2014 Emma Robinson CINEMA SCANDINAVIA Issue 3 June 2014 ! ! ! ! MEDIEVAL ART IN THE SEVENTH SEAL !Emma Robinson ! ! ! ! This year the Bergman centre’s annual ‘Bergman Week’ will be exploring the theme ‘Mind-mapping: The Seventh Seal’, where the historical and iconic themes of the film will be explored. It seems only suitable, then, to look at one of the major historical and iconic imageries of The Seventh Seal. There is no doubt that The Seventh Seal is filled with remarkable images: the vision of the virgin, pilgrim flagellants, the supper of wild strawberries and milk, the burning of the witch, the dance of death, death itself, the chess game.The figure of Death playing chess with a knight has been the image that has defined the film, and since then it has been parodied, copied, a source of inspiration and one of the defining images of Ingmar Bergman. But where did this iconic image come from, and to what extent is it representative of the !mindset of people during the Middle Ages? Painting has long been an inspiration to Bergman. In its early stages, The Seventh Seal was called ‘Painting on Wood’, and was a one-act play directed on a national radio broadcast. It was the first of three very successful productions, and is the story of an unnamed knight returning from a crusade to the Holy Land. Once back, he and his squire meet a girl who tells them the plague is ravaging the countryside. The medieval Sweden portrayed in this movie includes creative errors.
    [Show full text]