Albertus Pictor i Uppsala

HERMAN BENGTSSON

Albertus Pictor är en av de mest upp­ nerade och daterade målningssviter här• märksammade och bäst dokumenterade rör också från denna tid: Kumla i Väst• konstnärerna från Sveriges medeltid. Ett manland 1482 och Kalmar och Ed i trettiotal kalkmålningssviter, framförallt Uppland 1484/85 respektive 1487. Upp­ i Uppland, Södermanland och Västman• dragen var av allt att döma inkomst­ land, har satts i samband med honom. bringande. Skattelängder från 1500-talets Han har också pekats ut som upphovs­ början visar att Albertus Pictor var en av man till en bokmålning och ett par tex­ de högst taxerade målarna i Stockholm. tilier och träskulpturer (Norberg 1968, 1507 uppges han vara sängliggande, och Cornell & Wallin 1972, Nilsen 1986, 1509 omtalas han för sista gången i de Warmenius 1991, Helenius-Öberg 1992, skriftliga källorna (Helenius-Öberg 1992, Hall & Melin 2003). von Bonsdorff 1993). Första gången Albertus Pictor dyker Idag är Albertus Pictor mest bekant upp i de skriftliga källorna är i februari för sina figurrika målningar i mälarland• 1465, då han registreras som nybliven skapens sockenkyrkor. Förutom i Kumla, borgare i Arboga. Åtta år senare, 1473, Kalmar och Ed har hans signatur på• har han förflyttat sin verksamhet till träffats i bl.a. Lid i Södermanland och Stockholm. Från augusti detta år finns en Husby-Sjutolft i Uppland. Hans insatser uppgift om att han övertagit en viss som målare i städerna är däremot mindre Johan målares verkstad, och samtidigt väl dokumenterade. De fragmentariska gift sig med dennes änka Anna. Under bildsviterna i Storkyrkan i Stockholm och perioden 1473-1509 förekommer han vid domkyrkan i Västerås saknar t.ex. urskilj­ flera tillfällen i Stockholms stads hand­ bar signering. Till synes osignerad är ock­ lingar, omväxlande med yrkesbeteck­ så den bättre bevarade utsmyckningen i ningen målare och pärlstickare. Tre sig- Torshälla, som tidigare attribuerades till 42 ALBERTUS PICTOR I UPPSALA

Helga Trefaldighets kyrka, Uppsala. Korsfästelsen. Kalkmålning av Albertus Pictor från 1400-talets senare del. Foto Olle Norling och Bengt Backlund, Upplandsmuseet. ALBERTUS PICTOR I UPPSALA 43

Peter målare, men som numera räknas i att ofullständigt bevarade scener kom­ som ett verk av den unge Albertus Pictor pletterades. Försök att avlägsna de mest (Cornell & Wallin 1972, Warmenius 1991, förvanskade partierna har dock gjorts på Helenius-Öberg 1992). senare tid (Sjöholm 1992). Även i Uppsala är det möjligt att finna Med utgångspunkt från stilen och mo­ spår av Albertus Pictors verksamhet. Ett tivvalet har målningarna attribuerats till stort antal målningsfragment med orna­ Albertus Pictor, hans verkstad eller hans mentik i hans stil påträffades i samband lärjungar. Samtidigt har det fragmenta­ med undersökningarna av Sankt Pers kyr­ riska tillståndet gjort att de inte uppmärk• koruin 1965-67 (Walukiewicz 1970 & sammats särskilt ofta (Cornell 1927, 1973). En delvis svårt skadad senmedelti­ Cornell & Wallin 1972, Sjöholm 1981, da bildsvit kom också i dagen i det de Sjöholm 1992). Någon utförligare doku­ Geerska gravkoret under Helga Zetter­ mentation av målningarna finns inte hel­ valls domkyrkorestaurering 1885- 93. Här ler i den äldre antikvariska litteraturen. finns detaljer som kan föra tankarna till Johan Peringskiölds beskrivning av kyr­ Albertus Pictor, men målningarna är så kans interiör är t.ex. ganska kortfattad, kraftigt ifyllda att någon stilbestämning även om han noterar att treenigheten, knappast låter sig göras (Söderberg 1923, Sankt Staffanslegenden och ärkebiskop Åmark 1948). Jakob Ulvssons vapen ingick i bildsviten. Rester av en omfattande senmedel­ Med hänvisning till vapenskölden, som tida utsmyckning finns även i Helga fortfarande finns i behåll i det södra kapel­ Trefaldighets kyrka i Uppsala. Målning• let, daterar han också utsmyckningen till arna togs fram i samband med en restau­ ärkebiskopens ämbetstid 1469 /70-1515 rering, som utfördes i början av 1900- (Peringskiöld 1719, s. 13). talet under ledning av Agi Lindegren En annan, mindre ofta utnyttjad anti­ (Hahr 1905, Johansson 1997). Av estetiska kvarisk källa är Johannes Schefferus skäl valde man att låta väggarna i koret Upsalia (1666). Schefferus uppger att Tre­ förbli vitputsade. I övriga delar av kyrkan faldighetskyrkan invändigt var överfylld försökte man få fram en så rik medeltida av målningar med bibliska motiv, vilka bildskrud som möjligt, vilket resulterade åtföljdes av delvis svårlästa språkband. 44 ALBERTUS PICTOR I UPPSALA

Bland de många inskrifterna stannar han särskilt inför en, som var placerad till höger framme i koret, och som han först uttyder "Orate pro me Alberto id huis victor hujus", dvs. ungefär "Bed för mig Albertus som var dettas segrare" Referenser (Schefferus 1666, s. 157). Efter viss tvekan bestämmer han sig dock för att man Otryckta källor istället för "victor" borde läsa "pictor" Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), (målare). Han drar därför slutsatsen att Stockholm. Albertus antingen varit namnet på Fotografisamlingen. Bilder av kyrkor och konstnären eller också på den som låtit kyrkliga föremål. Kyrkor, Uppland: beställa hela utsmyckningen. Uppsala domkyrka K 1 C 765. Schefferus förmåga att tolka medeltida Fotografisamlingen. Bilder av kyrkor och inskrifter ifrågasattes redan av Pering­ kyrkliga föremål. Kyrkor, Uppland: skiöld. Det här anförda citatet kan alltså Uppsala K 1C772. innehålla felaktigheter. Samtidigt över• Fotografier av svenska kyrkor. Uppsala län: ensstämmer uppgiften om inskriftens Gamla Uppsala, Uppsala placering i koret, i närheten av ingången Landsförsamling, Uppsala-Näs. till sakristian, väl med Albertus Pictors Up, Uppsala, Trefaldighetskyrkan. tidigare kända signeringar i Kalmar och Upplandsmuseet, Uppsala. Husby-Sjutolft (Cornell & Wallin 1972, Foton. Domkyrkan 34: Gravmonument, Helenius-Öberg 1992). Inga språkband epitafier, inventarier. eller inskriptioner är idag synliga på de vitputsade väggarna i kyrkans kor. Några Litteratur spår av signeringen har inte heller von Bonsdorff, Jan, Kunstproduktion und påträffats i dokumentationsmaterialet i Kunstverbreitung im Ostseeraum des Antikvarisk-topografiska arkivet i Stock­ Spätmittelalters (Helsingfors 1993). holm (ATA). Motivvalet och målningar• Cornell, Henrik, "Studier över uppländska nas stil gör att Schefferus uppgift ändå kyrkmålningar" Upplands Fornminnes­ måste betraktas som trovärdig. Den åter• förenings tidskrift nr 41 (Uppsala 1927). upptäckta notisen kan därför bidra till att Cornell, Henrik & Wallin, Sigurd, Albertus ge utsmyckningen i Helga Trefaldighet Pictor: Sten Stures och Jacob Ulvssons målare en mera framskjuten plats i den svenska (Stockholm 1972). konsthistorien som ett av de få säkert be­ Eenberg, Johan, Kort berättelse af de märkwär• lagda arbetena av Albertus Pictor. digste saker som för de främmande äre at besee ALBERTUS PICTOR I UPPSALA 45

och förnimma uti Upsala stad och näst om Signums svenska konsthistoria 4: Den gotiska gränsande orter (Uppsala 1704). konsten (Lund 1996). Geijer, Agnes, Albertus Pictor: Målare och pärl• Lundberg, Erik, Albertus Pictor. Sveriges stickare. Riksantikvarieämbetets och Statens allmänna konstförenings publikation 70 Historiska Museums utställningar nr 7 (Stockholm 1961). (Stockholm 1949). Nilsen, Anna, Program och funktion i senmedel­ Hahr, August, "Trefaldighetskyrkan i tida kalkmåleri: Kyrkmålningar i Mälarland­ Uppsala efter restaureringen: Till frågan skapen och Finland 1400-1534. Kungl. om kyrkans och dess målningars ålder" Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien Kult och konst: Tidskrift för hymnologi, kyrko­ (Stockholm 1986). musik, kyrklig bildande konst samt liturgiska Nisbeth, Åke, Bildernas predikan: Medeltida frågor i allmänhet (Stockholm 1905). kalkmålningar i Sverige (Stockholm 1986). Hall, Thomas & Melin, Pia m.fl., "Albertus Norberg, Rune, "S. Martinsbilden i Solna och Ymmenhusen alias Albertus Pictor" Albertus Pictor" Sankt Eriks årsbok 1968 Fornvännen nr 2 2003 (Stockholm 2003). (Stockholm 1968). Helenius-Öberg, Eva, "Den unge Albertus Nordström, Folke, Helga Trefaldighets kyrka i Pictor och hans lärare" ICO: Iconographisk Uppsala. Upplands kyrkor 72 (Uppsala 1955). post nr 2 1992 (Stockholm 1992). Peringskiöld, Johan, Monumenta Ullerakerensia Hildebrand, Hans, "Bidrag till svenska cum Upsalia nova illustrata (Stockholm 1719). medeltidens konsthistoria" Antiqvarisk Schefferus, Johannes, Upsalia (Uppsala 1666). tidskrift för Sverige 2 utg. av Kungl. En opublicerad översättning till svenska, Vitterhets Historie och Antikvitets utförd av Lars Garpe 1946, finns på Akademien red. Bror Emil Hildebrand Upplandsmuseet. (Stockholm 1869). Sjöholm, Öyvind, Helga Trefaldighets kyrka, Upp­ Johansson, Britt-Inger, I tidens stil: Arkitekten sala. Upplands kyrkor 72 A (Strängnäs 1981). Agi Lindegrens liv och verk 1858-1927 Sjöholm, Öyvind, "Helga Trefaldighets kyrka" (Stockholm 1997). Kyrkorna i Uppsala red. Anna Nilsen Lindgren, Mereth, "Kalkmålningarna" (Uppsala 1992). 46 ALBERTUS PICTOR I UPPSALA

Svanberg, Jan, "Ett helgonskåps historia: Från altare i Ängsö till predikstol i Tillinge" Kyrka och socken i det medeltida Sverige. Studier till det medeltida Sverige 5. Riksantikvarieämbetet red. Olle Ferm (Stockholm 1991). Sylwan, Otto, "Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut" Antiqvarisk tidskrift för Sverige 14:1(Stockholm1899). Söderberg, N. J., Uppsala domkyrkas restau­ rering 1885- 1893 1 (Uppsala 1923). Walukiewicz, Ulla, "Sankt Pers kyrka i Upp­ sala: Arkeologisk undersökning 1965-67" Uppland: Arsskrift för medlemmarna i Upplands fornminnesfdrening 1970 (Uppsala 1970). Walukiewicz, Ulla, "S:t Pers kyrka i Uppsala", Seminarieuppsats vid Konstvetenskapliga institutionen i Uppsala 1973. Warmenius, Sture, "Den unge Albert: Erik Axelssons (Tott) målare" ICO: Icono­ graphisk post nr 3 1991 (Stockholm 1991). Åmark, Mats, Sankt Sebastians kor i Uppsala domkyrka och dess medeltida målningar. Från ärkestiftets helgedomar nr 8 (Uppsala 1948).

Herman Bengtsson är fil.dr. i konstvetenskap och verksam i det s.k. Huseliusprojektet - Uppsala domkyrka vid Upplandsmuseet.